Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat fartyg från annat land än Sverige eller Norge

1894-03-09 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:52, Med förslag till lag om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat fartyg från annat land än Sverige eller Norge

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kovgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o H2.

N:o 52.

Konrjl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag

till lag om skyldighet för svensk domstol att upptaga

sjöförklaring och verkställa undersökning angående

sjöolycka, som drabbat fartyg från annat land än

Sverige eller Norge; gifven Stockholms slott den

9 mars 1894.

Med öfverlemnande af statsrådets och högsta domstolens i

ärendet föi*da protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom, jemlikt 87 $

regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och

verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat fartyg

från annat land än Sverige eller Norge.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Anmäler sig vid svensk domstol, som är behörig att upptaga

sjöförklaring, befälhafvare å fartyg, som ej är svenskt eller

norskt, till afläggande af sådan förklaring, vare rätten pligtig att,

i den ordning sjölagen stadgar, upptaga förklaringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konf/l. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

§ 2.

Konungen eger efter aftal med främmande stat och under

förutsättning af ömsesidighet förordna, att jemväl sådan undersökning,

som i 317 § sjölagen omförmäles, skall af rätten verkställas

med afseende å olycka, som drabbat fartyg, hvarom i § 1

är stadgadt, samt att protokoll öfver undersökningen varder, sedan

densamma afslutats, till utrikesdepartementet insända

Ivongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kong!, nåd och

ynnest städse välbevågen.

OSCAR,

Alu/. Ösferr/ren.

Bih. till Riksd. Prof. ldM. I friml. 1 Afä. U Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 52.

ridväg af protokollet öfver jnsHtiedepartementsarenden, hållet

inför Ilavs Maj.t Korning eu i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 26 januari 1894.

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gill jam,

friherre Rappe,

Ohristerson.

Departementschefen, statsrådet Östergren anförde i underdånighet:
»Sedan

nu gällande sjölag med 1892 års ingång trädt i kraft,

hafva de svenska domstolarne vid upprepade tillfällen vägrat att

upptaga sjöförklaring af befälhafvare å utländska fartyg. Detta förhållande,

som, särskildt för befälhafvare å danska fartyg, medfört

afsevärda olägenheter, enär den danska sjölagen ej medgifver sjöförklarings

afläggande inför konsul, har gifvit kongl. danska regeringen

anledning att genom sin härvarande minister i skrifvelse,

som blifvit mig genom chefen för utrikesdepartementet delgifven,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

11

med åberopande af dansk lagstiftning i ämnet, föreslå afslutandet

mellan Sverige och Danmark af eu öfverenskommmelse om skyldighet

för det ena landets domstolar att upptaga sjöförklaringar af

befälhafvare å det andra landets fartyg äfvensom att i vissa fall

på begäran af det ena landets regering i afseende å sjöolyckor, som

träffat det andra landets fartyg, anställa undersökning.

Afslutandet af en dylik öfverenskommelse torde emellertid med

hänsyn till här i landet gällande lagstiftning icke kunna för närvarande

ega rum, utan lärer först erfordras, att bestämmelser genom

lag meddelas om domstolarnes skyldighet i förevarande afseende.

Härvid liar det synts mig böra på samma gång tagas i öfvervägande,

om icke domstolarne borde åligga skyldighet att upptaga sjöförklaring

jemväl af andre utländske befälhafvare än danske, äfvensom

att anställa undersökning angående olycka, som drabbat utländska

fartyg i allmänhet.

Jag anhåller derför i underdånighet att nu få i korthet utveckla

mina åsigter i ämnet.

1864 års sjölag innehöll ej någon uttrycklig bestämmelse om

skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring af befälhafvare

å utländskt fartyg, men så länge samma sjölag gälde, plägade

dock domstolarne anse sig oförhindrade att, då begäran derom frainstäldes,

upptaga sådan förklaring äfven af befälhafvare å utländskt

fartyg. Nu gällande sjölag innehåller visserligen, lika litet som 1864

års sjölag, något förbud i detta hänseende; men då den svenska

sjölagens bestämmelser om sjöförklaring afse allenast befälhafvare

å svenska och, på grund af den särskilda föreskriften i 322 §, jemväl

norska fartyg, samt annat stadgande i lag ej finnes, på grund hvaraf

svensk domstol kan anses förpligtad att af befälhafvare å utländskt

fartyg mottaga sjöförklaring, lärer domstolens vägran icke kunna

frånkännas berättigande.

Det sålunda inträdda förhållandet, att utländska fartygs befälhafvare

sakna utväg att vid domstol här i riket få i vederbörlig

form aflägga sjöförklaring, måste emellertid, åtminstone för de länder,

h vil kas lagstiftning icke medgifver sjöförklarings upptagande

inför konsul, framträda såsom eu väsentlig olägenhet. Att afhjelpa

denna olägenhet i den mån sådant kan ske, torde dock med afseende

å sjöfartens internationella natur och den hänsyn som till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:v 52.

följd deraf ett land otvifvelaktigt bör taga till andra lands intressen,

framträda såsom eu bjudande pligt.

Främmande länders lagstiftning lägger i allmänhet ej något

hinder i vägen för utländsk befälhafvare att vid deras domstolar

aflägga sjöförklaring; och hvad särskilt angår Danmark och Norge

finnas i deras lagar föreskrifter, af hvilka otvetydigt framgår, att

befälhafvare å utländskt fartyg är berättigad att vid dessa länders

domstolar få aflägga sjöförklaring.

Vår nu gällande sjölag innehåller, som bekant, bestämmelser

dels om sjöförklaring i allmänhet, hvarom föreskrifter meddelats i

§ 40 samt §§ 315 och 316, och dels om den ytterligare * undersökning»,

som i vissa svårare fall blifvit i allmänt intresse föreskriftven

och hvarom stadganden meddelats i 317—321. Hvad först angår

sjöförklaring i allmänhet eller, så att säga, den vanliga sjöförklaringen,

torde det väl vara otvifvelaktigt, att då en befälhafvare å utländskt

fartyg önskar vid domstol här i riket aflägga redogörelse

angående sjöolycka, som under resa eller eljest träffat hans fartyg

eller dess last, de förhållanden, förklaringen afser, i de allra flesta

fall äro af beskaffenhet att beröra jemväl något svenskt intresse,

oftast aflastares eller lastemottagares, och från denna synpunkt sedt,

lärer det väl få anses önskligt att förklaringen upptages i den ordning,

som erbjuder största möjliga garanti för utrönande af förklaringens

tillförlitlighet, det vill säga vid domstol här i riket. I viss

män annorlunda förhåller det sig med den särskilda undersökning,

som i vissa svårare fall skall företagas. Denna afser mera ett allmänt

än något privat intresse, den är, såsom sjölagskomitén anmärkt,

närmast att likna vid ett polisförhör. Verkställandet af en sådan

undersökning i fråga om olycka, som träffat utländskt fartyg, påkallas

visserligen icke af något särskild! svenskt intresse; men då

dessa undersökningar afse sjöfartens allmänna säkerhet och nytta,

och verkställandet deraf således påkallas af internationella hänsyn,

torde icke heller i detta hänseende ett land böra undandraga sig att

lemna det biträde, som af ett annat påkallas, detta dock endast

under förutsättning, att det land, som begär sådant, sjelft är villigt

att lemna dylikt biträde. Utsträckandet af den i 317 § omförmälda

undersökningspligt till utländska fartyg torde derför, på sätt i fråga

om Norge stadgats i 322 §, böra ega rum endast under vilkor af

ömsesidighet; och torde det följaktligen böra öfverlemnas åt Konun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

1 ''*

lo

gen att af sluta de i sådant hänseende nödiga internationella öfverenskommelser.

På grund af hvad sålunda anförts, och då bestämmelser i

förevarande hänseende icke lämpligen torde böra inrymmas i sjölagen,

har jag låtit inom departementet utarbeta ett så lydande

Förslag till Lag

om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och

verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat fartyg från

annat land än Sverige eller Norge.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Anmäler sig vid svensk domstol, som är behörig att upptaga

sjöförklaring, befälhafvare å fartyg, som ej är svenskt eller norskt,

till afläggande af sådan förklaring, vare rätten pligtig att, i den

ordning sjölagen stadgar, upptaga förklaringen.

§ 2.

Konungen eger efter aftal med främmande stat och under

förutsättning af ömsesidighet förordna, att jemväl sådan undersökning,

som i 317 § sjölagen omförmäles, skall af rätten verkställas

med afseende å olycka, som drabbat fartyg, hvarom i § 1 är stadgadt,

samt att protokoll öfver undersökningen varder, sedan densamma

afslutats, till utrikesdepartementet insändt;

Och hemställer jag i underdånighet att Eders Kong!. Maj:t

täcktes, för det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler, öfver

detta lagförslag genom note ur protokollet infordra högsta domstolens

yttrande.»

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan, fann Hans Maj:t Konungen

godt i nåder lemna bifall.

Ex protocollo

Carl Boheman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 52.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj ds

högsta domstol tisdagen den 13 februari 1834.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Hernmarck,

Ahlgren,

Herslow,

Norberg,

Lilienberg,

Carlson,

Claöson.

Tillförordnade byråchefen för lagärenden, konstituerade revisionssekreteraren

(hassel föredrog i underdånighet:

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 26 nästlidne januari,

hvarmedelst för det ändamål, 87 § regeringsformen omförmäler,

högsta domstolens utlåtande blifvit infordradt öfver följande, inom

justitiedepartementet utarbetade förslag till

Lag

om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa

undersökning angående sjöolycka, som drabbat fartyg från

annat land än Sverige eller Norge.

Härigenom förordnas som följer:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kanyl. Ma)ds Nåd. Proposition N:n r>9.

$ 1.

Anmäler sig vid svensk domstol, som är behörig att upptaga

sjöförklaring, befälhafvare å fartyg, som ej är svenskt eller norskt,

till afläggande af sådan förklaring, vare rätten pligtig att, i den ordning

sjölagen stadgar, upptaga förklaringen.

Konungen eger efter aftal med främmande stat och under

förutsättning af ömsesidighet förordna, att jemväl sådan undersökning,

som i 317 § sjölagen omförmäles, skall af rätten verkställas

med afseende å olycka, som drabbat fartyg, hvarom i § 1 är stadgadt,

samt att protokoll öfver undersökningen varder, sedan densamma

afslutats, till utrikesdepartementet insändt.

Justitieråden Hernmurch, Ahlgren, Hersloic, Norberg, Carlson

och Claeson lemnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Lilienberg anförde: Då förevarande lagförslag i

fråga om fartyg, hvilka ej äro svenska eller norska, innehåller bestämmelser

rörande samma ämne och af hufvudsakligen enahanda

beskaffenhet som 322 £ sjölagen, der fråga är om norska fartyg, och

då något antagligt skäl icke synes förefinnas, hvarför i detta fall

med hvarandra så nära sammanhängande stadgan den skulle förläggas

till skilda lagar, vill jag för min del hemställa, att förslagets

innehåll med behörig rättelse i redaktionen varder såsom ett andra

moment vid fogad t nämnda lagparagraf.

Ex protocollo

Carl Boll em an.

opaginerad Kontrollera mot PDF

It»

Kon fil Maj-is Nåd, Proposition N:o 52.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärendev, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet åt Stockholms

slott fredagen den 9 mars 1H94.

i närvaro af:

Hans excellens hen* statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Kappe,

Christerson,

Justitieråden: Ahlgren,

Claöson.

Departementschefen, statsrådet Östergren föredrog högsta domstolens

yttrande öfver det enligt statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 26 sistlidne januari till högsta domstolen

remitterade förslag till lag om skyldighet för svensk domstol

att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående sjöolycka,

som drabbat fartyg från annat land än Sverige eller Norge,

och hemstälcle, att förslaget, som af högsta domstolens fleste ledamöter

lemnats utan anmärkning, måtte, jemlikt 87 § regeringsformen,

för Riksdagen till antagande framläggas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

17

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lemna bifall; och skulle proposition till Riksdagen

aflåtas i öfverensstämmelse med bilagan litt. B vid

detta protokoll.

Ex protocollo

Carl Boheman.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 34 Htift.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1894:63 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, n:o 52, med förslag till lag om skyldighet för svensik domstol att upptaga sjöförklaring och a1 i texten
  2. LU 1894:49 Lagutskottets Utlåtande K:o 49 s. 1 i texten