Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om förvärfvande och förlust af medborgarerätt

11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:8, Med förslag till lag om förvärfvande och förlust af medborgarerätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

1

N:o 8.

liongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om förvärfvande och förlust af medborgarerätt;

gifven Stockholms Slott den 30 December 1893.

Under åberopande af bifogade i Statsrådet och Högsta Domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga bilagda förslag till lag om förvärfvande

och förlust af medborgarerätt.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. östergren.

Bill. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Säd. Proposition ]S:o 8.

Förslag till

Lag

om förvärfvande och förlust af medborgarerätt.

1 §•

Svensk medborgarerätt förvärfvas, på grund af födsel, af äkta

barn, hvars fader har svensk medborgarerätt.

2 §•

Utländsk man eller utländsk ogift qvinna, som är född i riket

och här oafbrutet haft sitt hemvist intill uppnådd ålder af tjugutvå år,

blifver svensk medborgare, så framt han eller hon icke under sista

året hos Konungens Befallningshafvande i länet genom derom afgifven

skriftlig förklaring afsagt sig rättigheten att varda svensk medborgare

och dervid tillika med behörigt bevis styrkt sig eg a medborgarerätt i

annat land. Rätt till afsägelse, som nu är nämnd, eger ej rum för

den, som är född af utländing, hvilken sjelf begagnat sig af sådan rätt.

Då svensk medborgarerätt på grund af denna § förvärfvas af

utländsk man, tillkommer sådan rätt äfven hans hustru och äkta barn.

3 §•

Utländsk qvinna, som gifter sig med svensk medborgare, förvärfvar

genom äktenskapet svensk medborgarerätt.

Hafva makarne barn samman före äktenskapet, blifva de barn,

der de ännu äro omyndiga, jemväl svenske medborgare.

4 §•

Svensk medborgarerätt förvärfvas vidare genom naturalisation i

den ordning och under de vilkor, som finnas bestämda genom särskild lag.

Naturalisation af utländsk man medför, om dervid ej annorlunda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 3

bestämts, svensk medborgarerätt äfven för hans hustru och omyndiga

äkta barn.

5 §•

Svensk medborgarerätt förloras af den, som blifver medborgare

i annat land.

Önskar någon, för vinnande af utländsk medborgarerätt, att frikallas

från sina medborgerliga förpligtelser till Sverige, göre derom

ansökning hos Konungen. Bifalles ansökningen, varde dervid såsom

vilkor stadgadt, att sökanden inom viss utsatt tid skall hafva förvärfvat

medbprgarerätt i annat land.

6 §•

Svensk qvinna, hvilken gifter sig med den, som ej är svensk

medborgare, förlorar genom äktenskapet svensk medborgarerätt.

Hafva makarne barn samman före äktenskapet, och äro de, då

föräldrarne med hvarandra ingå äktenskap, ännu omyndiga, förlora de

barn jemväl svensk medborgarerätt. Åro de vid sagda tid till myndig

ålder komna, ega de behålla sin svenska medborgarerätt, om de inom

ett år derefter hos Konungens Befallningshafvande i länet derom göra

anmälan.

i §■

Har svensk man eller svensk ogift qvinna, efter uppnådd ålder

af tjuguett år, eller enka, efter äktenskapets upplösning, i tio år oafbrutet

haft sitt hemvist utom riket, förloras jemväl medborgarerätten,

der ej vistandet utomlands föranledts af offentligt uppdrag för de förenade

rikena eller Sverige, eller ock förbehåll göres om medborgarerättens

bibehållande genom en inom nämnda tids utgång hos svensk

beskickning eller svenskt konsulat eller, om vederbörande är bosatt i

Norge, hos svenska Justitiedepartementet, i enlighet med derom särskildt

meddelade bestämmelser, afgifven skriftlig förklaring. En sådan förklaring

skall, för att fortfarande ega giltighet, förnyas inom hvart

tionde års slut; den kan icke med laga verkan afgifvas af annan än

den, som sjelf utflyttat ur riket, och hans efterkommande i första led

samt enka efter sådan person, som nu är nämnd.

Förlust af medborgarerätt enligt denna § för svensk man medför

förlust af sådan rätt äfven för hans hustru och omyndiga äkta barn,

såvida de ej blifva i riket qvar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 8.

Konungen eger genom öfverenskommelse med främmande stat

inskränka eller upphäfva tillämpligheten, såvidt förhållandet till sådan

stat angår, af de ofvan i denna § meddelade bestämmelser.

8 §•

Den, som i följd af bestämmelserna i 7 § förlorat svensk medborgarerätt

och icke blifvit medborgare i annat land, återvinner medborgarerätten,

då han tager hemvist i riket, eller ock Konungen medgifver,

att medborgarerätten derförutan återvinnas må.

Återvinnes på grund af föregående punkt svensk medborgarerätt

af mannen, tillkommer sådan rätt också hans hustru och omyndiga

äkta barn, äfven om de behålla sitt hemvist i utlandet qvar.

9 §•

Oäkta barn, hvars moder är svensk medborgare, förvärfvar genom

födseln svensk medborgarerätt. Det följer i fråga om medborgarerätten

modern jemväl i öfriga fall, der enligt bestämmelserna i denna

lag äkta barn följer fadern. Ändras moderns ställning i afseende å

medborgarerätten genom äktenskap med annan än fadern eller såsom

följd af sådant, sker derigenom ej ändring i den medborgarerätt, som

dessförinnan tillkom hennes oäkta barn.

10 §.

Barn, som anträffas här i riket, utan att kunskap om dess ställning

i afseende å medborgarerätten vinnes, anses, intill dess annat

utrönes, som svensk medborgare.

Öfvergående stadgande.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1895; kommande de i

2 § meddelade bestämmelser att tillämpas jemväl i fråga om utländing,

som är född före nämnda tid, såvida han då ännu ej uppnått tjuguett

års ålder.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

5

Utdrag af protokollet öfver justitiedeparternentsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms

Slott Fredagen den 5 Juni 1891

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Wennerberg,

Friherre Palmstjerna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Departementschefen Statsrådet östergren anmälde i underdånighet:

Häradshöfdingen, f. d. Revisionssekreteraren Paul Isbergs underdåniga

skrifvelse den 11 December 1890, hvarmed öfverlemnats ett af

utsedde komiterade för Sverige, Norge och Danmark utarbetadt förslag

till lag om förvärfvande och förlust af medborgarerätt, jemte motiv

till detsamma.

På Statsrådets hemställan täcktes Hans Maj:t

Konungen i nåder förordna, att öfver ifrågavarande

lagförslag Högsta Domstolens utlåtande skulle, för det

ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom

note ur protokollet infordras.

Ex protocollo

N. v. Dardel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts

Högsta Domstol Fredagen den 22 Januari 1892.

Första rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Svedelius,

Hernmarck,

Wedberg,

Glimstedt,

Lilienberg,

Huss,

Afzelius.

Sedan, jemlikt Högsta Domstolens beslut den 11 November nästlidna

år, det till Högsta Domstolen för afgifvande af utlåtande öfverlemnade

förslag till lag om förvärfvande och förlust af medborgarerätt

emellan Högsta Domstolens ledamöter cirkulerat, så företogs ärendet

nu till slutligt afgörande; varande berörda förslag bilagdt detta protokoll.

Vid granskning af berörda förslag framstäldes inom Högsta Domstolen

följande anmärkningar, nemligen vid

1 §•

Justitieråden Hernmarck. Wedberg, Lilienberg, Huss och Afzelius

förenade sig om följande yttrande:

Enligt hvad de vid förslaget fogade motiv (sid. 46) utmärka,

synes det vara afsedt, att här gifna bestämmelse skulle ega tillämpning

jemväl i det fall, att oäkta barn genom äktenskap mellan föräldrarne

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

legitimerades, så att barnet i dylik händelse borde anses, på grund af

födseln, förvärfva faderns nationalitet; men en sådan tillämpning synes

icke vara förenlig med den i 9 § uttryckta grundsats att oäkta barn

genom födseln förvärfvar moderns nationalitet och att en förändring

af denna, der förändringen är en följd af moderns äktenskap, icke

inverkar på barnets ställning i j medborgarerättsligt hänseende, utan

att dervid göres undantag för det fall, att äktenskapet ingås med

barnets fader. Då emellertid det synes vara en rigtig grundsats att

oäkta barn, hvilket i den ordning, lag bestämmer, legitimeras, derigenom,

åtminstone såvida barnet vid tiden för legitimationen ännu är

omyndigt, erhåller faderns nationalitet, hemställes, att å lämpligt ställe

i förslaget stadgande i sådant syfte måtte upptagas.

Justitierådet Glimstedt instämde i denna anmärkning, såvidt derigenom

fästes uppmärksamhet på skiljaktigheten emellan förslagets text

och motiver.

7 §•

Justitieråden Huss och Afzelius hemstälde, huruvida icke, vid det

förhållande att, på sätt framhållits i den underdåniga skrifvelse, hvilken

åtföljt det svenska lagförslaget, osäkerhet råder om hvad i förevarande

hänseende bör anses vara gällande rätt i Sverige, det vore lämpligt

att, på sätt i det norska förslaget skett, uttrycklig bestämmelse meddelades

angående tillämpningen af här gifna föreskrift å personer,

hvilka före lagens trädande i kraft tagit sitt hemvist i utlandet.

8 §•

Justitieråden Glimstedt och Lilienberg erinrade, att när i motiven

sid. 40 och 45 förutsattes, att under bestämmelsen i denna § vore att

hänföra jemväl det fall att svensk qvinna, hvilken ingått gifte med

svensk man efter det denne, jemlikt 7 §, förlorat svensk medborgarerätt,

åter bosatte sig här i riket, sådant icke syntes öfverensstämma

med lagtextens lydelse, helst hon förlorat svensk medborgarerätt enligt

6 §.

9 §•

Justitierådet. Afzelius yttrade: Den i andra punkten af denna

§ i fråga om oäkta barn uttryckta grundsats synes mig böra gälla

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

jemväl om enkas äkta barn. Från principiel synpunkt torde det vara

rigtigt att samma bestämmande inverkan, som i fråga om barnens

medborgarerättsliga ställning tillkommer fadern, efter dennes död tilllägges

modern, och jemväl af praktiska skäl torde en sådan föreskrift

vara att förorda, helst eljest lätt nog kunde komma att inträffa hvad

komiterade (jemför motiv sid. 40) med rätta ansett angeläget att förebygga

eller att vid utvisning, t. ex. vid behof af fattigunderstöd,

modern och hennes barn måste eller kunna blifva skilda från hvarandra.

Särskilt synes behofvet af ett dylikt stadgande påtagligt för

det fall, att enka, som vinner naturalisation här i riket, hit medför

sina omyndiga barn, enär dessa icke'' före uppnådda 21 år kunna erhålla

sjelfständig naturalisation och sålunda intill nämnda ålder äro

t. ex. i fråga om förmyndarevård att betrakta såsom utländingar.

Jag hemställer alltså, att å lämpligt ställe i förslaget måtte upptagas

föreskrift i nu angifna syfte.

I detta yttrande instämde Justitierådet Huss.

Ex protocollo

Au g. von Hartmansdorff.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

9

nu''Mrf 1 y i ,-.''eby

•C*! V

Oilj) uviOi Vc ■ h i ^ _i hbui;

ybforr ii/:;;* /• Ii*, öjvir^jf -5 .''va

:jVj >• ! * 1 V>^ f ■ f j [ f» I {

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott Lördagen den 30 December 1893

■ • ->• i‘*'' : .in- ■ ■''''. ■■■■■ • ; ‘.''ii'' >: • ; • •)’.••• • . ?:ni;r. ■,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson,

Justitieråden: Norberg,

Hammarskjöld.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet Östergren anmälde i

underdånighet det af utsedde komiterade för Sverige, Norge och Danmark

utarbetade förslag till lag om förvärfvande och förlust af medborgarerätt

jemte Högsta Domstolens yttrande öfver detta förslag.

Efter att hafva redogjort för innehållet af förslaget och de inom

Högsta Domstolen mot detsamma framstälda anmärkningar, anförde

departementschefen vidare:

»I likhet med Högsta Domstolens fleste ledamöter anser jag förslaget

innehålla eu motsägelse, då der bestämmes dels i 1 §, att äkta

barn, hvars fader är svensk medborgare, genom födseln förvärfvar

svensk medborgarerätt, hvilket stadgande, såsom det enligt förslaget

Bill. till liiksd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afl. 7 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 8.

lyder, måste anses gälla äfven barn, som födes oäkta, men sedermera

genom föräldrarnes äktenskap legitimeras, och dels i 9 §, att oäkta

barn genom födseln förvärfvar moderns nationalitet och att en förändring

i denna, der förändringen är en följd af moderns äktenskap,

icke inverkar på barnets ställning i medborgarerättsligt hänseende. Till

undanrödjande af denna motsägelse torde åt 9 § böra gifvas det innehåll,

att der moderns ställning i afseende å medborgarerätten förändras

genom äktenskap med annan än fadern till hennes oäkta barn, ändring

derigenom ej sker i den medborgarerätt, som dessförinnan tillkom det

sistnämnda. Då det emellertid, såsom komitén jemväl erinrat, icke är

utan betänklighet, att den, som på grund af sin oäkta börd följt moderns

ställning, skall, i händelse han genom föräldrarnes äktenskap

legitimeras först sedan han uppnått myndighetsåldern, derigenom förlora

den medborgarerätt han förut innehaft, anser jag ett stadgande till

förebyggande af denna olägenhet böra i lagen inrymmas; och torde ett

sådant stadgande lämpligen kunna intagas i ett tillägg till 3 §. I

konseqvens härmed torde jemväl till 6 §, enligt hvilken en svensk

qvinna genom äktenskap med en utländing förlorar den svenska medborgarerätten,

böra göras ett tillägg derom, att, om de hafva barn

samman före äktenskapet, dessa skola, om de vid tiden för legitimationen

icke uppnått myndighetsåldern, jemväl förlora sin svenska medborgarerätt

och, om de då kommit till myndig ålder, ega att behålla

sin medborgarerätt, derest de inom ett år efter legitimationen hos

Konungens Befallningshafvande i länet göra anmälan i sådant syfte.

De i öfrigt mot komiténs förslag gjorda erinringar synas mig icke

vara af den vigt, att de böra föranleda ändring i förslaget.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes godkänna förslaget till lag om förvärfvande och

förlust af medborgarerätt med de af mig nu förordade ändringar och

i öfverensstämmelse dermed till Riksdagen aflåta nådig proposition i

ämnet.»

Justitierådet Hammarskjöld anförde:

»Den 7 § i dess nu föreslagna lydelse kan föranleda dertill att

svensk arbetare, som emigrerat, af husbonde eller annan förmås att å

vederbörlig ort afgifva sådan skriftlig förklaring, hvarom i paragrafen

6ägs, och att dymedelst årtionde efter årtionde bibehålla sin svenska

medborgarerätt för att slutligen, sedan han blifvit orkeslös, kanske med

hustru och barn såsom fattighjon öfversändas till Sverige att falla

vederbörande kommun till last. Af detta skäl, och då det ej kan vara

en stats skyldighet att i obegränsad tid bibehålla statsborgareskapets

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts K åd. Proposition N:o 8.

lormåner åt den, som under bosättning i främmande land åt detta egnar

sin verksamhet, anser jag emigrant icke böra ega ovilkorlig rätt att

genom någon 6in ensidiga åtgärd bevara det svenska statsborgareskapet

utöfver den första tioårsperiod, som förslaget uppstält såsom regel.

I öfrigt instämmer jag i den af föredraganden gjorda hemställan.»

I anledning af den utaf Justitierådet Hammarskjöld uttalade åsigt,

att en från Sverige utflyttad person icke borde ega rätt att genom

någon sin ensidiga åtgärd bevara det svenska statsborgareskapet utöfver

den första tioårsperiod, som förslaget i 7 § uppstält såsom regel,

tilläde föredragande departementschefen:

»En så exclusiv lagstiftning i det ifrågavarande hänseendet, som

den af Justitierådet förordade, lärer icke vara i något land gällande.

I två af våra grannländer, nemligen Norge och Tyskland, medgifves

det dem, som från dessa länder emigrerat, att åt sig bevara medborgarerätt

i hemlandet genom att hvart tionde år hos offentlig myndighet

afgifva skriftliga förklaringar om medborgarerättens bibehållande;

och äfven i vårt eget land har ett sadant sätt att bevara medborgarerätten

en längre tid varit i praxis erkänd.. Att bryta med denna

praxis, hvilken erfarenheten visat vara lämplig och nyttig, _ synes mig

icke vara tillrådligt. Genom att beröfva en emigrant rättigheten att

bevara medborgarerätten utöfver 10 år från utflyttningen, skulle tungan

af fattigunderstöd åt hemsända emigranter efter min mening ingalunda

minskas utan snarare ökas, ty en lagstiftning i sådan rigtning torde

hafva till följd, att de utländske arbetsgifvarne tidigare än nu sker

toge sin hand från svenska arbetare och ombesörjde, att de hemsändes

innan tio år förflutit från utflyttningen.»

Öfrige Statsrådets ledamöter instämde i föredragande departementschefens

hemställan;

Och behagade Hans Maj:t Konungen med bifall

till samma hemställan i nåder förordna, att till Riksdagen

skulle aflåtas nådig proposition i ämnet af den

lydelse, bilagan litt. F. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

A uf/. von HartmanscLorff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.