Sök i Ratio Lex

Angående statsverkets tillstånd och behof

633 sidor, varav 595 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 595 av 633 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1895:1, Angående statsverkets tillstånd och behof

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

1

1

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 15 januari 1895.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kong]. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

• förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglerings
period

af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 14 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning

och under de i samma protokoll angifva förutsättningar föreslår Kong]. Makt’

att statsverkets inkomster för år 1896 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bil,, till Itiksd. Prof. 1895. l:a Sami. Pa Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om. statsverket 1895.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt..................................... kronor 1,905,000:

Kyrkotionde .......................................-................................ * 250,000:

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål....................... » 270,000: —-

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet » 51,000: —

Trosspassevolansafgift......................................................... * 19,000:

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................................. » 44,000:

Soldatvakansafgift......................................-.....-.................. » 56,000:

Båtsmansvakansafgift.......... » 200,000:

Arrendemedel..................................................................---- * 2,400,000:

Mantalspenningar................................................................ » 665,000:

Bötesmedel .......... » 250,000:

Kontrollstämpelmedel.......................................................... » 25,000:

Fyr- och båkmedel............................................................. » 1,400,000:

Telegrafmedel-..................................................................... » 1,335,000:

Jernvägstrafikmedel.........................................................''» 7,200,000:

Skogsmedel.......................................................................... * 2,900,000:

Extra uppbörd.................................................................... » 100,000:

säger 19,070,000: —

Bevillningar:

Tullmedel............................................................................ kronor 35,000,000: —

Postmedel............................................................................. » 8,500,000:

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter » 800,000: —

Stämpelmedel....................................................................... » 5,300,000:

Bränvinstillverkningsskatt................................................. » 14,400,000:

Hvitbetssockertillverkningsafgift........................................ » 7,000,000:

Bevillning af fast egendom samt af inkomst................. » 5,000,000:

Tilläggsbevillning................................................................ » 4,500,000:

säger 80,500,000: — _____

summa kronor 99,570,000: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda

protokoll öfver linansärenden för den 14 innevarande

månad:

Transport kronor 99,570,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor 99,570,000: —

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å statsregle
-

ringarna för föregående år................................................ » 674,000: —

och att för statsverkets behof må till utbetalning

vid den tid under år 1896, som af Riksdagen bestämmes,

anvisas riksbankens vinst för år 1894, i rundt

tal utgörande .................................................................... » 2,600,000: —

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till................kronor 102,844,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:

för kongl. hofstaten........................................................... kronor 1,196,900: —

» » slottsstaten........................................................ » 123,100: —

tillsammans kronor 1,320,000: —

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,887,900

kronor, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda

statsrådsprotokoll öfver justi tiedepartementsärenden den 14 innevarande månad,

*) föreslå Riksdagen beträffande

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1895.

Svea och Gröta hofrätter med derunder lydande

justitiestater:

[1.] att besluta, att den nämndemännen inom vissa

delar af Kopparbergs län tillkommande ersättning för

extra grufvedrängshjelpens upphörande och för indragna

räntor samt den nämndemännen i Bohuslän jemlikt

kongl. brefvet den 1 april 1789 tillkommande lön af

kronan skola upphöra; dock att nuvarande innehafvare

af dessa ersättnings- och lönebelopp varda under nu

löpande tjenstetid vid sin rätt bibehållne;

[2. 3.] att, i händelse af bifall härtill och under

förutsättning att nämnda ersättnings- och lönebelopp

varda anvisade att till nuvarande innehafvarne af nämndemansbefattningarne

utgå från allmänna indragningsstaten,

minska anslaget till Svea hofrätt med derunder

lydande justitiestat med.........!-■................... kronor 167

samt anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande

justitiestat med................................................................... » 208

[4. 5.] att, i händelse af bifall till särskildt aflåten

nådig proposition om Vermlands och Gotlands läns

skiljande från Svea hofrätts och förläggande under

Göta hofrätts domvärjo, minska anslaget till Svea hofrätt

med derunder lydande justitiestat med 58,894

kronor, men deremot öka anslaget till Göta hofrätt

med derunder lydande justitiestat med samma belopp

58,894 kronor;

Fångvården:

[6.] att minska bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll med belopp motsvarande de å detta

anslag nu anvisade löneförmåner till direktör, predikant

och bevakningsbefälhafvare vid förra kronoarbetsstationen

å Tjurkö samt till bevakningsbefälhafvare vid förra

kronoarbetsstationen å Borghamn, tillhopa 9,200 kronor;

[7] att, i händelse under nionde hufvudtiteln gjord

framställning om pension å allmänna indragningsstaten

åt kamereraren vid förra kronoarbetsstationen å Tjurkö,

Theodor Grahl, bifalles, minska bestämda anslaget till__

Transport kronor 375

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

fångars vård och underhåll ytterligare med belopp motsvarande

å detta anslag nu anvisade löneförmåner till

kamereraren vid nämnda station eller 1,500 kronor;

kommande vid bifall till dessa framställningar

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll att

minskas med tillhopa......................................................... »

[8.] att medgifva,

dels att semester under en månad å tid, som fångvårdsstyrelsen

finner lämplig, samt med bibehållande

af i stat uppförd aflöning utan afkortning må årligen

åtnjutas af en hvar å stat uppförd konstituerad direktör,

kamererare och bevakningsbefälhafvare vid de centrala

fång vårdsanstalterna samt predikant vid samma

anstalter med undantag af predikanten vid centralfängelset

i Göteborg äfvensom efter fångvårdsstyrelsens

pröfning beviljas å stat uppförde konstituerade föreståndare

vid fängelserna inom Stockholms öfverståt,- hållaredöme och länen till ett antal af 12 för hvarje

år, under vilkor: att semester icke må åtnjutas af

tjensteman, som qvarstår i tjensten, sedan han uppfylt

vilkoren för pensions erhållande; att tjensteman, som

begagnar sig af semester, skall, om han innehar tjenstebostad,

inom denna upplåta boningsrum till vikarien

under den tid ledigheten varar; och att bevakningsbefälhafvare

vid central fångvårdsanstalt, som vill komma

i åtnjutande åt semester, åligger utan förhöjning i aflöningen

vikariera för direktören vid samma anstalt

under den tid, denne åtnjuter dylik ledighet;

dels ock att den kostnad, som för statsverket uppkommer

genom den tjensteman vid fångvården sålunda

förunnade förmån, må utgå af förslagsanslaget till

fångars vård och underhåll;

[9.] att minska- förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll med ............................................................ »

Summa minskning kronor

375: —

10,700: —

55,300: —

66,375: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor 66,375: —

Öfriga ordinarie anslag:

[10.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

höja anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. med....................................................................... >:i_

hvadan alltså i de ordinarie anslagen föreslås en minskning

af................................................................................. kronor 66,350: —

Andra hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra enligt

nu gällande riksstat........................................................-- kronor 3,887,900:

Om härifrån dragés ofvan angifna minskning i

samma anslag...................................................................... >;i_66,350:

så komma de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel

att uppgå till ...............................-..................................... kronor 3,821,550: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under

andra hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt förutnämnda

protokoll öfver justitiedepartementsärenden

vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat

för år 1896 anvisa följande anslag:

[11.] för fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet.

...............................................-............................. kronor

[12.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militäre ledamöter...................................................... »

[13.] för uppförande vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö af en bostadsbyggnad för anstaltens bevakningsbefälhafvare

och läkare............................................ »

Summa kronor

25,000: —

3,250: —

30,000: —

58,250: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten

för år 1895 upptagen och sådan den nu är af Kongl. Maj:t föreslagen, utfaller

sålunda:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

1895. 1896.

ordinarie anslag 3,887,900:—3,821,550:— således minskning kronor66,350:—

extra »_25,0^0:— 58,250:— » ökning » 33,250:—

summa kronor 3,912,900:—3,879,800:— således minskning kronor 33,100: —

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 606,750 kronor, vill

Kong], Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartementsärenden den 14 innevarande månad,*) föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas, att utgå emot

nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena................................................ kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet........................... » 27,495: —

[3.] ministerstaten.............................. » 337,941: —

[4.] militärattachéer.................................... » 8,471: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter................................................................ » 45,893: — 443,800: —

Eonsulskassaus utgifter:

[6.] utrikesdepartementet....... kronor 7,525: —

[7.J konsulsstaten................... » 223,482: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter......................... » 15,285:— 246,292:_

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och expeditions
afgifter.

..................................................................... 86,292: — 160,000; —

summa kronor 603,800: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris ........................................ » 2,950: —

tillsammans kronor 606,750: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o jf, om statsverket 1895.

Extra anslag. f

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 14 innevarande

månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:

[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»........ kronor 4,500: —

Härjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att medgifva:

[11.] att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar

må från och med år 1896, så länge Kongl. Maj:t finner

lämpligt, dock under högst tre år, få användas årligen 4,000

kronor till ett konsulsstipendium och 1,500 kronor till bestridande,

i mån af behof, af stipendiatens resekostnader

eller tillsammans 5,500 kronor.

Vid jemförelse med 1895 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen

under denna, hufvudtitel vara oförändrade.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

1895 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.........................;...........................-.......................... kronor 24,115,688: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar...............................................—........... »_693,400:

tillsammans kronor 24,809,088: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 14 innevarande januari,*) föreslå

Riksdagen beträffande

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majtis nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

9

Intendenturcorpsen:

[1.] att för genomförande under år 1896 af intendenturcorpsens

nya, organisation höja anslaget till

nämnda corps, nu kronor 339,000, med........................ kronor

till kronor 348,210;

Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflQning:

[2.] att för genomförande under år 1896 af infanteriets

nya organisation öka anslaget till det icke

garnisonei’a.de infanteriets befälsaflöning, nu kronor

4,032,674, med................ .......................................... .... »

till kronor 4,090,043;

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning:

[3.] att för genomförande under år 1896 af

skånska husar- och skånska dragonregementenas samt

Norrlands dragonregementes nya organisation öka anslaget

till det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning,

nu kronor 978,360, med................................ »

till kronor 988,394;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[4.] att för beredande af ytterligare 10 procent

lindring i rustnings- och roteringsbesvären höja förevarande

anslag, nu kronor 2,216,000, med. ................ ;»

till kronor 2,659,000;

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets

vapenöfningar:

[5.] att för genomförande under år 1896 af skånska

husar- och skånska dragonregementenas samt

Norrlands dragonregementes nya organisation höja anslaget

till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets

vapenöfningar, nu kronor 1,555,760, med....

till kronor 1,569,353;

Transport kronor

Bih. till Rilcsd. Prat. 1895. l:a Sami. t:a Afd.

9,210: —

57,369: —

10,034: —

443,000: —

13,593: —

533,206: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

Fältartilleriet å fastlandet:

[6.] att, under förutsättning af bifall till framstälda

förslag om höjning i anslaget till fästningsartilleriet

med 100 kronor och anslaget till artilleriskjutskolor

med 4,100 kronor, dels bemyndiga Kongl.

Maj:t att så ändra gällande ^tater för de sex fältartilleriregeinentena,

att derur uteslutes det för närvarande

deri uppförda arfvode å 800 kronor till en

informationsofficer och att samtidigt arfvodet till den

återstående informationsofficern ökas till 500 kronor,

dels ock höja förevarande anslag, nu kronor 1,462,408,

med.................................................................................... »

till kronor 1,572,493;

Fästningsartilleriet:

[7.] att dels bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra

gällande stat för Vaxholms artillericorps, att arfvodet

för corpsens informationsofficer ökas till 500 kronor,

och dels vid bifall dertill höja förevarande anslag, nu

kronor 98,455, med.................... ...................................... »

till kronor 98,555;

Gotlands artillericorps:

[8.] att för beredande af medel till inrättande af

chefsbeställningen vid Gotlands artillericorps höja anslaget

till corpsen, nu kronor 32,414, med................... »

till kronor 37,889;

Fortifikationen:

[9.] att för beredande af tillgångar till genomförande

under år 1896 af fortifikationens förbättrade

organisation höja anslaget till fortifikationen, nu kronor

332,056, med..................................................................... »

till kronor 352,151;

533,206: —

110,085: —

100: —

5,475: —

20,095: —

Transport kronor 668,961:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:tt nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

Trängen:

[10.] att för genomförande under år 1896 af

trängens nya organisation höja anslaget till nämnda

vapen, nu kronor 382,363, med ...................................... »

till kronor 431,098, äfvensom medgifva, att 339,892

kronor deraf må upptagas såsom reservationsanslag;

Reservbefälet:

[11.] att höja anslaget till reservbefälet, nu kronor

29,000, med ............................................................... »

till kronor 41,000;

Ted och ljus vid fästningar och garnisonsorter:

[12.] att för beredande af erforderliga tillgångar

till bestridande af de ökade eldnings- och belysningskostnadema

vid första Göta artilleriregementes nya kasern

etablissement å Qviberg öka detta anslag, nu kronor

117,500, med................................................................... »

till kronor 127,500;

Artilleriskjutskolor:

[13.] att höja detta anslag, nu kronor 18,100,

med...................................................................................... »

till kronor 22,200;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och

kommandoexpeditionen:

[14.] att detta anslag, nu kronor 6,052, må för

jemnande af hufvudtitelns ordinarie anslag höjas med »

till kronor 6,068.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen förändring.

Summa kronor

668,961: —

48,735: —

12,000: —

10,000: —

4,100: —

16: —

743,812: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

, . ! Transport kronor 743,812: —

Lägges till denna förhöjning summan af hufvudtitelns

anslag enligt nu gällande riksstat...........jjmasixL » 24,809,088: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till.U.................................h......kronor 25,552,900: —

33,000:

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 14 innevarande

januari tinnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t vidare Riksdagen

[15.] att dels medgifva, att för tillämpning af nya

värnpligtslagens föreskrifter i fråga om

de värnpligtiges inskrifning och redovisning

m. m. må af behållningarna å det

dertill förut beviljade extra anslag under

år 1896 användas 20,000 kronor, och dels

för samma ändamål på extra stat för

beröixla år bevilja ett belopp af ......... kronor

att på extra stat för år 1896 bevilja:

[16.] för anskaffning af nya eld handvapen åt

armén...................................>>

[17.] » anskaffning af mobiliseringsammunition

till eldhandvapen................................... ... »

[18.] » anskaffning af fästningsartillerimateriel. .. »

[19.] » fortsatt anskaffning af ny fältartilleri
materiel.

........................... *

att på extra stat bevilja

[20.] till förstärkning af försvaret vid Oxdjupet

1,010,000 kronor, till komplettering af

försänkningarna vid Vaxholm och OscarFreclriksborgs

fästning 100,000 kronor

och till förstärkningsarbeten vid Kungsholmen

671,500 kronor, äfvensom till

utgående under år 1896 deraf anvisa för

förstnämnda ändamål.. ............................ »

för försänkningarna vid Vaxholms och Oscar
Fredriksborgs

fästning................................ »

samt

» förstärkningsarbetena vid Kungsholmens

fästning........................................................ » 140,000:^—

895,300: —

800,000: —

100,000: —

254,000:

150,000:

50,000:

Transport kronor 2,422,300: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport

att på extra stat för år 1896 bevilja

[21.] till fortsättande af arbetena å Karlsborgs

kronor

2,422,300: —

[22.]

fästning med Vaberget.............................

och

» anskaffning af ett krigsbryggeekipage och

»

200,000: —

[23.]

en fälttelegrafafdelning..............................

att af den för uppförande af nya kasern- etablissement beviljade summa till ut- gående på extra stat under år 1896 an-

95,000: —

[24.]

visa.............................................................

att till anskaffning af materiel för flyttande

sjukhus på extra stat bevilja 684,000

kronor och deraf till utgående under år

»

420,000: —

[25.]

1896 anvisa en fjerdedel med..................

att för år 1896 till reseunderstöd åt office- rare och intendenturtjenstemän bevilja ett

171,000: —

[26.]

extra anslag å............................................

med rättighet för Kongl. Maj:t att få

under följande år använda hvad af an- slaget kan under året besparas,

och

att till skarpskytteväsendets och skjutskick- lighetens befrämjande såsom extra an-

»

9,000: —

slag för år 1896 bevilja............................

med rättighet för Kongl. Maj:t att få

under följande år använda hvad af an- slaget kan under året besparas.

»

90,000: —

Summa

kronor

3,407,300: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1895 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1895. 1896.

ordinarie anslag 24,809,088:— 25,552,900: — således ökning kronor 743,812: —

extra _j> 2^207,112:— 3,407,300:— » » » 1,200,188: —

summa kronor 27,016,200:— 28,960,200: — således ökning kronor 1,944,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:t.s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Femte hufVudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................... kronor 6,949,491: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................... » 3,005: —

ersättningar.............. » 26,404: —

tillsammans kronor 6,978,900: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 14 i denna månad,*) föreslå

Riksdagen beträffande

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att — med uppförande i riksstaten för år

1896 af anslaget till flottans kårer och stater till oförändradt

belopp, 1,732,052 kronor — hvad af anslaget

till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge

län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på

grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas

bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer

och stater må likasom föregående år för fyllande af

behofvet under denna anslagstitel under år 1896 användas

;

[2.] att i öfrigt för genomförande af senast beslutade

lönereglering för flottan anvisa ett anslag af

30,0<>0 kronor å extra stat, att gemensamt med anslaget

till aflöning åt flottans kårer och stater redovisas;

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[3.] att Riksdagen må, jemte anslagets uppförande

i staten till samma belopp som för innevarande år,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hnfvudtiteln”.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Katigt. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1895.

medgifva, att, till utlemnande af den, innan anslaget

erhöll reservationsanslags natur, derå uppkomna, från

år 1887 oförändradt qvarstående brist, må få användas

jemväl den besparing, som under år 1896 må kunna

å anslaget beredas;

Båtsmansindelningen:

[4.] att det å anslaget till båtsmansindelningen

under rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslå g: friheter» uppförda belopp 2,600 kronor

må ur riksstaten uteslutas;

Flottans nybyggnad och underhåll:

[5.] att i riksstaten för år 1896 förhöja det ordinarie

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

frän 1,280,000 kronor till 1,600,000 kronor eller med kronor

Skeppsgosseskolan:

[6.] att medgifva sådan ändring i staten för skeppsgosseskolan,

att lönen åt skollärarne vid skolan höjes

till 1,225 kronor om året med tre ålderstillägg, hvartdera

å 100 kronor, att utgå efter 3, 6 och 9 års tjenstgöring,

samt att i följd häraf förhöja anslaget till skeppsgosseskolan

med................................................................ »

eller från 8,780 kronor till 9,455 kronor;

[7.] att den sålunda ändrade staten jemväl må få

tillämpas å nuvarande lärarne vid skolan Johan Alfred

Genström, Carl Wilhelm Svensson och Ernst Gustaf

Lång på det sätt, att de jemte tillgodonjutande från

1896 års början af den förhöjda lönen må för ålderstilläggens

bestämmande få tillgodoräkna sig den tid, de

redan varit vid skolan anstälda;

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[8.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

erforderliga permingeanslag inåupp
Transport

kronor

20,000: —

4

675: —

20,675: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor 20,675: -—

tagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln

fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,400,000 kronor,

och följaktligen, med ^beräkning af deri ingående friheter

och ersättningar 409 kronor, utföras med 1,400,409

kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att. de

å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott

fortfarande må såsom hittills få användas för de

med anslaget afsedda ändamål;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.:

[9.] att detta förslagsanslag, nu utgörande 46,929

kronor, må till jemnande af ordinarie anslagens slutsumma

höjas med ................ .........................................

till 46,954 kronor. _

Den föreslagna tillökningen i ordinarie anslag ut
-

gör således............................................. .....—-................ kronor 20,700:

hvarifrån böra afräknas ur riksstaten uteslutna, under

båtsmansindelningen förut upptagna........................ »_2,600:

då anslagsförhöjningen utgör......... ............................... kronor 18,100:

Lägges härtill slutsumman af femte hufvudtitelns

ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat.................... * 6,978,900:

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................-........................-......... kronor 6,997,000:

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande

under år 1896 af löneregleringen för flottan.... kronor 30,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen:

[10.] att på extra stat bevilja ett anslag af

12,250,000 kronor att utgå under åren 1896—1900 till

nyanskaffning af fartygsmateriel i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det i ofvannämnda protokoll intagna__

Transport kronor 30,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor 30,000:

program samt att deraf för år 1896 anvisa: till afslutande

af pansarbåten »Oden» 690,000 kronor samt till

anskaffning af ett rekognosceringsfartyg, tre l:a klassens

minbåtar och två 2:a klassens minbåtar 1,710,000 kronor

eller tillsammans........................................» 2,400,000:

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att likaledes

på extra stat bevilja till: ..,

[11.] artillerimateriel och ammunition för fartyg » 84,900:

[12.] ersättning för förbrukadt krut...............h*—» 18,000:

[13.] skjutförsök, krutprof m. m................,,........... » 10,000:

[14.] elektriska lysmaskiner för sjöbefästningarna

vid Carlskrona............. » 35,000:

[15.] minväsendet.................. » 100,000:

[16.] löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan » 1,860:

tillsammans kronor 2,679,760

4

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1895 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1895. 1896.

ordinarie anslag 6,978,900

extra » 1,739,360

- 6,997,000

- 2,679,760

— således ökning kronor 18,100

— » » » 940,400

—

summa kronor 8,718,260

- 9,676,760

— således ökning kronor 958,500

—

i

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................................................... kronor 5,579,227: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................ » 7,730: —

ersättningar .....u.............j.,......................................... » 6,231: —

__tillsammans kronor 5,593,188: —

Bill. till Rikad. Prot. 1895. 1:a Sami. 1:a Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver civilärenden den 14 innevarande månad*), föreslå beträffande
Landsstaterna

i länen:

[1.] att, för beredande af förhöjning i tjenstgöringspenningarne

med 500 kronor för hvar och en af

länsmännen i Enontekis, Juckasjärvi och Arjepluogs

länsmansdistrikt af Norrbottens län, anslaget till landsstaterna

i länen må höjas med .................................... kronor

[2.] att samma anslag må, med anledning af tre

boställens indragning och förändrad beräkning af två

boställens afkastning, höjas med.................................... »

kommande, i händelse af bifall till hvad sålunda

i afseende å denna anslagstitel föreslagits, anslaget till

»landsstaterna i länen (deraf 110,000 kronor reservationsanslag)»

att höjas från 2,675,882 kronor till

2,679,722 kronor eller med 3,840 kronor;

it;. ft; ro,.;,-! it. '' '' :. - .. ,

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar:
[3.

] att Riksdagen må under denna anslagstitel

uppföra ett belopp af 2,000 kronor till stipendier åt

legitimerade veterinärer, hvilka önska att i främmande

länder förvärfva sig ökade insigter och erfarenhet,

samt fördenskull höja anslaget till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar (deraf

ett förslagsanslag å 15,000 kronor till understöd åt

landtmannaskolor)» med.................................................... » 2,000: —

eller från 190,400 kronor till 192,400 kronor;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
[4.

] att Riksdagen må under denna anslagstitel

uppföra ett belopp af 1,500 kronor till aflöning åt

en assistent vid landtbruksakademiens växtfysiologiska

försöksanstalt samt i följd deraf höja anslaget till »be-__

Transport kronor 5,840: —

1,500: —

2,340: —

‘) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1895.

5,840: —

1,500: —

Skiften och afvittringar: . . .

"?nr i;ii« v,::,'', it.

[5.] att Riksdagen må dels medgifva, att de belopp,

hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1896

för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens

län kunna komma att understiga 2,500 kronor

för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000

kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta

arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken,

dels ock för år 1896 åt föredraganden af afvittringsärendena

i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt

honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt

honom anslagna belopp;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

. n; '' »J i <•(!;>• ,.! - / i* i ,, • 1 ''

[6.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

detta anslag må minskas med 72 kronor eller från

119,522 kronor till 119,450 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande

Statens jern vägstrafik:

[7.] att Riksdagen må medgifva, att af jernvägstrafikmedlen

ett belopp af högst 12,000 kronor må under

år 1896, efter jernvägsstyrelsens bepröfvande, användas

till förhöjning i vissa fall af de vid statens jernvägstrafik

anstälde banvakters löneförmåner, utöfver det nu

medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst 60 kronor

för hvarje banvakt, som af förhöjningen kommer i åtnjutande;
Patentbyrån:
[8.

] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för

patent och för registrering af varumärken må användas

Transport kronor

främjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar»

med ................: .......i......................... »

eller från 105,000 kronor till 106,500 kronor;

Transport kronor

7,340: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor 7,340: —

till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning

under år 1896 af förordningen angående patent

och lagen om skydd för varumärken;

Arbetareförsäkringen:

[9.] att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t

må ega för år 1896 använda de till underlättande af åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag

åt sjukkassor under enahanda vilkor, som

i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 maj 1891

(n:o 85) äro angifna, samt till utarbetande och offentliggörande

genom försäkringsinspektörens försorg af

årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket, dels ock,

derest det i statsrådsprotokollet omför in älda förslag till

lag angående försäkring för beredande af pension vid

varaktig oförmåga till arbete af Riksdagen godkännes,

till bestridande af kostnader, som i organisationsafseende

blifva erforderliga för den nya lagens tillämpande från

och med 1897 års ingång. T ''

Summa ökning kronor 7,340: t—

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma kronor 5,593,188: —

efter afdrag af den föreslagna

minskningen å anslaget till skrifmaterialier

och expenser, vedm. m. »_ 72: —

således............................................ .................... ■ »_5,593,116: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 5,600,456: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver civilärenden för den 14 innevarande januari, att under denna hufvudtitel

må å extra stat beviljas till:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895. 21

[10.]

handhafvande af kontroll å försäkringsan- s t alter na.......................j ..........i..... u

kronor

4,500: —

m-i

fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»...

»

15,000: —

[12.]

aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på

landet................

>

65,000: —

[13.]

ersättning för juridiskt biträde åt de sven- ske lapparne i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän...........................................

>

13,000: —

[14.]

undersökningar af mindre hamnar och far- leder m. m—.............................................

»

5,000: —

[15.]

t \ '' ,

bestridande af statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar, såsom förslagsanslag..,,

afiöningar och öfriga utgifter vid Ultuna

landtbruksinstitut........................................

50,000: —

[16.]

29,000: —

[17-]

uppehållande af undervisningen vid mejeri- institutet vid Alnarp.................................

»

8,000: —

[18.]

bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten........................

»

7,500: —

[19.]

prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner m. m.....

»

12,500: —

[20.]

underhåll af en vid landtbruksinstitutet vid

Ultuna inrättad anstalt för profning af

maskiner och redskap för landtbrukets

behof...........................................................

2,500: —

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår Riks- dagen att för år 1896 medgifva, att det

uti staten för landtbruksinstitutet vid

Ultuna till »institutets öfriga utgifter»

upptagna belopp jemväl må användas till

anskaffande och underhåll af för prof- ningsanstalten erforderliga apparater, in- strument, maskiner och redskap.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att å extra

bevilja till:

[21.] bidrag till underhåll af sju kemiska statio- ner för jordbrukets och näringarnas behof

28,000: —

[22.]

bidrag till underhåll af eu för öfre Norr- land afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt

inom Norrbottens län.................................

»

5,000: —

Transport kronor

245,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor1''

[23.] understöd åt frökontrollanstalter.................. »

[24.] utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning....................m.. »

[25.] understöd åt svenska mosskulturföreningen »

[26.] de geologiska undersökningarna......dkill;*..... »

[27.] anställande af en andre instruktör i husslöjd

och personligt ålderstillägg till andre instruktören

Jonas Wallander................_. .. »

[28.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af en andre lä
rare

vid samma skola.........................0 »

[29.] understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut

i Stockholm..'':;,.. J.:...''..,;,.. .......» -

[30.] befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svensk industri och svenska

näringar................................... •»

[31.] bergsskolorna i Filipstad och Falun............ »

[32.] anordnande af fabriksinspektion .n:,...........„ '' »

[33.] anordnande af en karantänsanstalt för kolera

vid Arpö i Karlskrona skärgård samt

åtskilliga byggnadsarbeten m. m. vid observations-

och karantänsanstalten vid Fejan

samt vid karantänsanstalten på Känsö m. m. »

[34.] ersättning för åtskilliga af statskontoret1

förskottsvis bestridda utgifter..............LJi«Uu>

[35.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar..........................: »

[36.] understödjande af brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder ....... •»

[37.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd,............. ........ »

hvarjemte Kongl. Maj:t, föreslår, att i

afseende å de tre sistnämnda anslagen må

Transport kronor

245,000: —

10,000: —

1,000:

15,000: —

- * '' 94,000: —

2,500: —

4,800: —

15,000: —

28,500: —

14,000: —

30,000: —

225,000: —

264,744: —

800,000: —

150,000: —

150,000: —

2,049,544: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1895.

, \mu ■ ■■ {''t...,''.1 Transport kronor

gälla de vilkor och bestämmelser, som i

statsrådsprotokollet omförmälas.

Vidare anmärkes här:

[38.] att, enligt 1891 års Riksdags beslut, blifvit

för år 1896 beviljade till understödjande,

medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar

1,000,000 kronor; samt

[39.] att, enligt 1893 års Riksdags beslut, skola

till odlingslånefonden under år 1896 af

riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas

medel till så stort belopp, som

jemte de till fonden ingående annuiteter

å odlingslån kan erfordras till fyllande

af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[40.] att för år 1896 anvisa, ,å riksstatens sjette

hufvudtitel, till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik

äfvensom till inköp och förändrad

inredning in. m. af hotellbyggnaderna

m. m. vid Bollnäs station......... »

[41.] att, till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernvägar,

bevilja ett anslag å 1,250,000 kronor samt

deraf för år 1896 anvisa, å riksstaten utom

hufvudtitlarne, 850,000 kronor; *)

[42.] att medgifva, att för anläggande af ett

jernvägsspår mellan Malmbergets station

å Luleå—Gellivarebanan till utmålen

Välkomman, Johan och Baronerna må af

jernvägstrafikmedlen användas ett belopp

af högst 187,000 kronor; samt

[43.] att medgifva, att för uppförande vid Boden

af en för de öfre delarne af norra stambanan

och Gellivarebanan gemensam reparationsverkstad

må af de till arbetena å stam
Transport

kronor

2,049,544: —

lOim• * uM

473,000: —

2,522,544: —

*) Se vidare här nedan pag. 40.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1895.

Transport kronor 2,522,544: —

banan mellan Vännäs (Nyby) och öfverLuleå

(Boden) af Riksdagen beviljade medel

användas ett belopp af 100,000 kronor._

tillsammans kronor 2,522,544: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1895 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1895. 1896.

ordinarie anslag 5,593,188:— 5,600,456

extra anslag 1,779,812:.— 2,522,544

— således ökning kronor 7,268

-t; » » » 742,732

—

summa kronor 7,373,000:— 8,123,000

således ökning kronor 750,000

—

4

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................................................... kronor 17,270,160: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde......................... »_40: —

tillsammans kronor 17,270,200: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 14 innevarande månad,*) föreslå

beträffande

Postverket:

[1.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

nyssberörda statsrådsprotokoll öfver finansärenden tillstyrkta

ändringar i postverkets stater, må för år 1896

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till

8,150,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom

postverkets utgiftsstater skulle ökas med ______ kronor 169,900: —

Transport kronor 169,900: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

Telegrafverket:

[2.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna

ändringarna i telegrafverkets stater, under Kongl.

Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra

de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

må såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1896 anvisa enahanda

belopp, 1,335,000 kronor, hvartill inkomsterna

af telegrafmedel blifvit beräknade, samt tillika medgifva,

att det öfverskott, som kan å dessa inkomster

uppstå, må af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets

och telefonväsendets tidsenliga utveckling och förbättring;

blifvande härigenom anslagets slutsumma i hufvudtiteln

minskad med 35,000 kronor;

Tullverket:

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

föreslagna förändringar i tullverkets stater, må för år

1896 bestämma anslaget för tullverket till ett mot

staternas slutsumma svarande belopp af 2,593,000

kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen;

hvarvid uppstår en ökning i anslagets nuvarande

belopp af.................................................................. »

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter:

[4.] att förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda

banker och kreditanstalter å högst 12,000 kronor må

ökas till högst 13,000 kronor, deraf 7,000 kronor att

användas till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att

inom finansdepartementet biträda med berörda kontroll

och med handläggning af ärenden rörande enskilda

banker och kreditanstalter, och 6,000 kronor att användas

till arfvoden åt ombud vid sådana inrättningar;

Transport kronor

169,900: —

24,000: —

193,900: —

Bih. till Rik8tl. Prot. 1895. 1:a Sami. 1:a Afd.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor 193,900: —

kommande i händelse af bifall härtill förslagsanslaget

för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter

att ökas med...................................................... » 1,000: —

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring.

Summa kronor 194,900: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget

till telegrafverket med.............................._..................... » 35,000: —

hvadan förhöjningen på det hela å de ordinarie anslagen

blifver........... kronor 159,900: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.................... » 17,270,200: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................... kronor 17,430,100: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden för den 14 innevarande januari, aft under denna hufvud
-

titel må å extra stat beviljas till

[5.] arfvode för en byråassistent å finansdepartementets

bankbyrå ............................................................. kronor 4,000: —

[6.] ersättning för af statskontoret gjorda förskott » 243,020: —

[7.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna ........................ » 45,000: —

[8.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslag

samlag........................................ » 40,280: —

[9.] reglering af flottleder i Norrbottens län........ » 50,000: —

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår Riks
-

dagen att medgifva, att de afgifter, som läggas å

flottningen, fortfarande må för enahanda ändamål

disponeras;

[10.] skogsodlingens befrämjande .................-........... » 25,000: —

tillsammans kronor 407,300: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1895.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för

år 1895 upptagen och sådan den af Kongl. Magt nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1895. 1896.

ordinarie anslag 17,270,200: — 17,430,100: — således ökning kronor 159,900: —

extra » 442,100: — 407,300: — » minskning » 34,800: —

summa kronor 17,712,300:— 17,837,400:—således ökning kronor 125,100: —

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................ kronor 12,238,732: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde....................... » 251,190: —

ersättningar............................ » 513,088: —

tillsammans kronor 13,003,010: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 14 i denna månad,*) föreslå

beträffande

Kongl. biblioteket:

[1.] att en förhöjning i det till kong], biblioteket

anvisade anslag för böckers inköp och inbindning

må beviljas med........................................... kronor 15,000: —

Domkapitlens expeditioner:

[2.] att Riksdagen må, med gillande af hvad i

statsrådsprotokollet hemställes rörande konsistorieama
Transport

kronor 15,000: —

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

nuenserna, extra biträden och vaktbetjening vid domkapitlen

samt skrifmaterialier och expenser för dessa

myndigheter äfvensom ersättning för semestervikariat,

godkänna föreslagen aflöningsstat för konsistorienotarierna

samt hvad som ifrågasatts rörande deras pensionsrätt,

så ock medgifva, att för bestridande af kostnader

härför det i riksstaten under åttonde hufvudtitelns anslagsrubrik

»domkapitlens expeditioner» uppförda anslag

må förhöjas med................................................................ »

eller till 94,409 kronor, samt att det nu under titel

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag

ersättningar» under nyssnämnda anslagsrubrik upptagna

anslag må från riksstaten uteslutas;

Universiteten:

[3.] att det till Upsala universitets bibliotek utgående

årsanslag må höjas med.............................._............ »

Allmänna läroverken:

[4.] att från och med år 1896 må under anslagen

till allmänna läroverken uppföras ett mot den i stat

beräknade af kastningen af Lundby och Tufve församlingars

pastorat svarande belopp af................................. »

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[5.] att under anslaget till medicinalstyrelsen med

dithörande stater må uppföras ett reservationsanslag af x

att användas till resestipendier åt ordinarie läkare vid

länslasarett och dermed likstälda sjukhus;

Yetenskapsakademien:

[6.] att det på akademiens stat uppförda årsanslaget

till den zoologiska stationen vid Kristineberg må

höjas från 2,000 kronor till 5,000 kronor eller med.... »

Transport kronor

15,000: —

69,409: —

12,000: —

900: —

1,500: —

3,000: —

101,809: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

Akademien för de fria konsterna:

[7.] att med uteslutande ur staten för akademien

för de fria konsterna af titeldelen »Hyra i atelierbyggnaden

vid Carl XIII:s torg» följande poster i nämnda

stat må upptagas sålunda:

Akademiens läroverk:

1 direktör, arfvode.................. kronor 1,500: —

hyresersättning...............u.:................... » 1,000: —

Diverse anslag:

belysning, undervisningsmateriel

m.m. kronor 4,000: —

lefvande modeller för

båda afdelningarna » 3,000: —

samlingarnas ökande

och underhåll........ » 2,500: —

städning och renhållning

samt betjenin
gens

beklädnad...... » 1,900: —

tillsammans gemensamt reservationsanslag

............................................... kronor 11,400: —

Naturhistoriska riksmuseum:

. j • ,

[8.J att anslaget till riksmuseets entomologiska

afdelning må från sitt nuvarande belopp, 1,400 kronor,

höjas med............................................................»

till 2,200 kronor;

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[9.] att Riksdagen, med godkännande af en för

förskolan för blinda i Vexiö uppgjord stat, må för

tillämpning af samma stat bevilja ett årligt belopp af »

äfvensom medgifva, att de för skolans föreståndare och

lärarinnor afsedda två ålderstillägg, hvardera å 300

kronor efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring, må utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;

Transport kronor

101,809: —

800: —

13,500: —

116,109: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895,

ri« , Transport kronor 116,109: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

[10.] att detta förslagsanslag, nu 23,079 kronor,

må höjas till 23,081 kronor eller med............................ » 2: —

Summa kronor 116,111: —

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon ändring.

Förhöjningen utgör............................................................ kronor 116,111: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.................................... » 13,003,010: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till........................................ kronor 13,119,121: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kongl. Maj:t, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare

innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja i afseende å

Riksarkivet:

[11.] till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman... kronor 1,700: —

[12.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana

skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia, .................................................... » 3,000: —

[13.] till fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter»

m. m. ................................... ................ » 1,500: —

Nationalmuseum:

[14.] till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella samlingar........:................................. ; » 4,000: —

Transport kronor 10,200: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

11 ‘ . t. > f} >! T ? N ; ti M

Lifrustkaramaren:

[15.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna

m. m......................................................................... »

Universiteten:

[16.] till lektorer i tyska, franska och engelska

språken vid universitetet i Upsala af förut beviljadt

anslag..........................................................................._____

[17.] för uppehållande af undervisningen och examinationen

i geografi vid universitetet i Upsala...........

[18.] till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser

vid universitetsbiblioteket i Upsala..............................

[19.] till anskaffande af instrument för zootomiska

laboratoriet vid universitetet i Upsala............ ....

[20.] till arfvoden åt två extra biträden vid meteorologiska

institutionen i Upsala under det år, vissa

ifrågasatta molnobservationer komme att pågå..............

[21.] till aflöning åt en extra ordinarie professor

inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund.......

[22.] för anställande under 6 år af lektorer i

tyska, franska och engelska språken vid universitetet

i Lund 36,000 kronor, deraf för år 1896..., ............

[23.] till särskild! arfvode åt docenten vid universitetet

i Lund Sven Söderberg, under i statsrådsprotokollet

angifvet vilkor,.....................................

[24.] såsom personligt lönetillägg för år 1896 åt

vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund

August Jakob Theodor Palm....................}....................

[25.] såsom personligt lönetillägg för år 1896 åt

akademikamereraren i Lund Oscar Gerhard Regnell....

hvaraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

[26.] till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ...................................................

[27.] till arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska

institutionen i Lund.............................................

31

10,200: —

5,800: —

6,000: —

1,000: —

2,500: —

3,000: —

2,500: —

4,000: —

6,000: —

2,000: —

500: —

750: —

1,500: —

500: —

Transport kronor 46,250: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

[28.] till uppförande åt anatomiska institutionen

i Lund af en ny byggnad af förut beviljadt anslag..... »

[29.] till uppehållande af undervisningen och examinationen

i speciel privaträtt vid universitetet i Lund »

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[30.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska

klinik ...... »

» » » » » vid institutets

kemiska laboratorium

........ »

[31.] till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ................................. »

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm,

under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,............ »

[32.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga

ändamål vid institutet............................................... »

[33.] för anskaffande och underhåll af materiel för

oftalmiatriska kliniken vid institutet................................ »

[34.] till underhåll och utveckling af det hygieniska

museet vid institutet.............................................. *

Allmänna läroverken och pedagogierna:

[35.] till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de

allmänna läroverken och pedagogierna, att utgå efter

samma grunder som för innevarande år,........................ »

[36.] till arfvoden åt extra lärare samt till arfvodesförhöjning

åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna

läroverken.................................t »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t i enlighet med omförmälda

protokoll öfver ecklesiastikärenden,

[37.] att, till bestridande af förhöjd aflöning åt

ordinarie teckningslärare vid rikets allmänna läroverk

under tjenstledighet på grund af sjukdom, må anvisas

ett förslagsanslag af.......................................................... *

46,250: —

50,000: —

1,500: —

900: -

900: —

1,800: —

2,800: —

1,500: —

500: —

500: —

345,725: —

100,000: —

3,000: —

Transport kronor 555,375: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts nåd. pro g. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

■ - ,,<•• ''A.a,

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att på extra stat må

anvisas i afseende å

Högre lärarinneseminariet:

• '' • : ..it; ,V''.K: .ri t

[38.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid seminariet, efter samma grunder som för innevarande

år,..................................................................... »

[39.] för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde

årskursen vid seminariet................................................... »

samt för beredande af fortsatt undervisning i huslig

ekonomi vid seminariet och normalskolan »

Folkundervisningen:

[40.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma grunder

som för innevarande år,............................................. »

[41.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

............................. »

De tekniska läroverken:

[42.] till ny byggnad för tekniska högskolans

kemiska och mineralogiska afdelningar samt densammas

inredning och utrustning i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med derför uppgjorda ritningar och kostnadsförslag

306,230 kronor, deraf för år 1896..................... »

äfvensom till inköp af maskiner och apparater för

mekaniska laborationer vid högskolan .............. »

samt till provisorisk utvidgning af högskolans undervisning

under nyssnämnda år .................................... »

[43.] till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska

skolan i Eskilstuna ............................................... »

Transport kronor

555,375: —

4,000: —

3,000: —

5,000: —

33,300: —

15,000: —

100,000: —

12,000: —

19,600: —

750:

748,025: —

5

Bih. till Rik8d. Prot. 1895. ha Sami. l:a Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

[44.] till understöd, på det i statsrådsprotokollet

omförinälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och

till bestridande af kostnader för deras inspektion________ »•■

Gymnastiska centralinstitutet:

[45.] för tillbyggnad af och förändringar inom

institutets lokaler äfvensom för anskaffande af behöflig

ny materiel, återstoden af förut beviljadt anslag.....,,...,

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[46.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper

...........................................................................

[47.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik

för tandsjukdomar .............................,—,

Yeteriniirundervisningen:

[48.] till reparation och komplettering af åskledare

å veterinärinstitutets byggnader.................................-

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[49.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening

.........................................................................

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m. ________.......i.............

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. in.......................................................................

[50.] till vidtagande af åtgärder för bevarande af

vissa kyrkoruiner i Sigtuna.............................................

748,025: —

. 1 Vi \ ‘ * 1

45,000: —

40,000: —

<*! }i< ij —

!>I7- iiT!OUo.)io

1,200: —

4,000: —

1,174: —

'' ;» tv 1

4,000: —

3,200: —

2,000: —

5,000: —

Transport kronor 853,599:

s. 35 Kontrollera mot PDF

i. kH

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

Musikaliska akademien:

[51.] till betäckande af brist i akademiens expensmedelsanslag.

..............................................................»

Naturhistoriska riksmuseum:

[52.] till inköp och insamling af naturalier vid

museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af

andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter »

[53.] till vård, underhåll och förkofran af museets

etnografiska samling ................................................ »

[54.] till fortsatt amortering af brist å museets

expensmedelsanslag ..........................____»

Meteorologiska centralanstalten:

[55.] för upprätthållande af fullständigt ordnad

väderlekstjenst vid anstalten ............................................ »

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[56.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma............................ »

[57.] till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda »

[58.] till tryckning af blindskrifter....................... »

till understöd åt blindlärareelever samt till

reseunderstöd åt blindlärare........................... »

[59.] till uppförande af en byggnad för förskola

för blinda å Tomteboda samt för bestridande af kostnaderna

för ritningar och kostnadsförslag till ifrågavarande

byggnad 81,950 kronor, deraf för år 1896 .... »

35

853,599: —

2,153: —

2,000:

2,800: —

1,000: —

7,950: —

49,200: —

10,000: —

2,500: —

1,200: —

50,750: —

1

Transport kronor 983,152: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor

Hospitalsvården:

[60.] till förvärfvande af erforderligt jordområde

åt en asyl för sinnessjuke vid Upsala äfvensom till

uppförande af för asylen erforderliga byggnader och

vidtagande af i sammanhang dermed föreslagna åtgärder

i afseende på förändring af vissa lägenheter

vid Upsala hospital samt anläggning af spårväg och

vattenledning till asylen m. m. 1,480,000 kronor, deraf

för år 1896 ........................................................................ »

[61.] till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske,

under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,.....,...... »

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare att på

extra stat bevilja i afseende å

Diverse anslag:

[62.] till svenska fornskriftsällskapet........................ »

[63.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar.................................... »

[64.] af förut beviljadt anslag: till fortsatt anställande

af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens

fjerde kontrakt.................................................................... »

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

.......................................................................................

till två stipendier för utbildande vid universitet

af prester, förtrogna med finska språket,.........:..^.......... »

[65.] till nordiska museet.......................................... »

[66.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif»......................................... »

[67.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nordiskt Medicinskt arkiv»................................ »

[68.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Acta mathematica» ............................................ »

[69.] till understöd, på de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,................ »

Transport kronor

983,152: —

500,000: —

14,000: —

2,000: —

10,000: —

4,000: —

500: —

1,500: —

25,000: —

3,150: —

3,000: —

4,000: —

25,000: —

1,575,302: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:t.s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Transport kronor 1,575,302: —

[70.] till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena

i norra Sverige, till underhåll och tillsyn af

vattenhöjdmätningsstatiorier m. m. samt till fortsatt

sammanställning och bearbetande af anteckningar öfver

de vid dessa stationer registrerade vattenhöjder............ » 12,500: —

[71.] för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter

.................................. » 4,000: —

[72.] till understöd åt räddningshemmet för drinkare

vid Sans Souci invid Upsala på vilkor, som af

Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga,............................... » 2,000: —

[73.] till bidrag för betäckande af en del af de

med sjunde nordiska skolmötet förenade kostnader...... » 10,000; —

med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna ifrågavarande

belopp,

[74.] till ersättning för belopp, som af statskontoret

förskottsvis utbetalts,................................................ » 56,377: —

Summa kronor 1,660,179: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1895 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1896 föreslagen,

utfaller sålunda:

1895. 1896.

ordinarie anslag 13,003,010

extra » 1,098,990

— 13,119,121

— 1,660,179

— således ökning kronor 116,111

— » » » 561,189

_

summa kronor 14,102,000

— 14,779,300

— således ökning kronor 677,300

—

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant

1,314,898 kronor, föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll*)

Riksdagen att. i afseende å kostnaderna för småskolelärares in. fl. ålderdom/<- understödsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1896, medgifva,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hnfvudtiteln”.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kort g l. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

[1.] att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för

bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i öfrigt

under nämnda år erforderliga medel må af Kongl. Maj:t, i den mån influtna

afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott,

att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året ingå, eller,

derest sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till

ersättande af Riksdagen.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontant ............................ .......................................... kronor 1,785,792; —

ersättning för indragen indelning m. in., på förslag........ » 600: —

tillsammans kronor 1,786,392: —

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t:

[2.] att — i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts under andra hufvudtiteln

gjorda framställning, att den nämndemännen inom vissa delar af Kopparbergs

län tillkommande ersättning för extra grufvedrängshjelpens upphörande och

för indragna räntor samt den nämndemännen i Bohuslän jemlikt kongl. brefvet

den 1 april 1789 tillkommande lön af kronan skola upphöra, dock att nuvarande

innehafvare af dessa ersättnings- och lönebelopp varda under nu

löpande tjenstetid vid sin rätt bibehållna — nämnda ersättnings- och lönebelopp

må anvisas att till nuvarande innehafvarne af nämndemansbefattningarne

utgå från allmänna indragningsstaten och för sådant ändamål å denna

stat uppföras ett årligt anslag af 375 kronor;

[3.] att åt kamereraren vid indragna krono!*rbetsstationen å Tjurkö Theodor

Urahl må å allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af 1,200

kronor, att under hans återstående lifstid utgå från och med månaden näst

efter den, i hvilken afsked ur fångvårdens tjenst varder honom beviljadt,;

[4.] att åt verkmästaren vid kronobageriet i Stockholm Frans Julius Bergh

må beviljas en årlig pension från allmänna indragningsstaten af 2,000 kronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, då han varder från sin befattning

entledigad;

[5.] att beridaren vid Flyinge hingstdepot Bengt Knutsson Rudolf må

från och med månaden näst efter den, under hvilken han efter uppnådda 65

lefnadsår från befattningen entledigas, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten uppbära eu årlig pension af 1,200 kronor;

[6.] att förmannen för Norrbottens läns ekonomiska kartverk, kartografen

Gustaf Wilhelm Buchts enka, Rosina Maria Bucht, född Högström, må, så

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

till belopp af 500 kronor, att utgå från och med juni månad år 1894;

[7.] att åt musikläraren vid allmänna läroverket i Jönköping, musikdirektören

Gustaf Wilhelm Heintze må från och med månaden näst efter den,

i hvilken han, efter fylda 70 år, undfår afsked från tjensten, beviljas pension

å allmänna indragningsstaten för hans återstående lifstid till ett hans innehafvande

lön motsvarande belopp af 1,250 kronor årligen;

[8.] att åt musikläraren vid Östermalms allmänna läroverk Hans Petersson

må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp

af 450 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han

efter uppnådda 65 lefnadsår erhåller afsked från tjensten;

[9.] att vaktmästaren vid musikaliska akademien Gustaf Andersson må

från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom beviljadt,

för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 600 kronor;

[10.] att en årlig pension af 400 kronor må beviljas verkmästaren vid

tekniska elementarskolan i Örebro Karl Erik Gabriel Sundstedts enka, Ida

Bernhardina Charlotta Sundstedt, född Lagergren, att utgå från allmänna indragningsstaten

från och med år 1895 och så länge hon i sitt nuvarande

enkestånd förblifver;

[11.] att å allmänna indragningsstaten må uppföras årliga pensioner åt

framlidne bibliotekarien vid kongl. biblioteket Richard Bergströms fyra omyndiga

barn, Sven Hubert Elias, Rudolf Kurt Ansgar, Per Krister Albrekt Sigfrid

och Ninni Fredrika Cecilia, att utgå från och med år 1895 med 200

kronor till hvart och ett af barnen, till dess det uppnått 18 år eller, hvad dottern

beträffar, om hon dessförinnan träder i gifte, till dess detta skett;

[12.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1896 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Magt kan finna

godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådana äldre

behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån

erhållit afsked före år 1867; samt

[13.] att det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas

med 14,800 kronor eller från 1,785,792 kronor till 1,800,592 kronor, då, med

^beräkning af under anslaget utgående ersättning för indragen indelning m. m.,

600 kronor, anslagets slutsumma blir............................... kronor 1,801,192: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten................ » 1,314,898: —

blifver slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag................................................- kronor 3,116,090: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[14.] att å extra stat för år 1896 må anvisas ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till

statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet

med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för

år 1895 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1895. 1896.

ordinarie anslag 3,101,290:— 3,116,090:— således ökning kronor 14,800: —

extra » 1,540,000:— 1,540,000:— ——-- --

summa kronor 4,641,290: — 4,656,090: — således ökning kronor 14,800: —

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1896 utgöra

sålunda:

Ordinarie: Extra: Summa:

I

hufvudtiteln:

1,320,000

— --

1,320,000

—

II

»

3,821,550

— 58,250

— 3,879,800

—

III

606,750

— 4,500

— 611,250

—

IV

»

25,552,900

— 3,407,300

— 28,960,200

—

V

»

6,997,000

— 2,679,760

— 9,676,760

—

VI

»

5,600,456

— 2,522,544

— 8,123,000

—

VII

»

17,430,100

— 407,300

— 17,837,400

—

VIII

»

13,119,121

— 1,660,179

— 14,779,300

—

IX

»

3,116,090

— 1,540,000

— 4,656,090

—

summa kronor

77,563,967

— 12,279,833

— 89,843,800

—-

Härtill kommer det belopp, hvilket Kongl. Maj:t

i sammanhang med regleringen af utgifterna under

sjette hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utgående

under år 1896 utom hufvudtitlarne i riksstaten anvisa

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens jern
vägar

eller....................................................................... kronor 850,000: —

Transport kronor 90,693,800: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895. 41

Transport kronor 90,693,800: —

De riksgäldskontorets utgifter för riksdags- och

revisionskostnader samt räntor och afbetalningar å

statsskulden m. m., hvilka Kongl. Maj:t, med åberopande

af omförmälda protokoll öfver finansärenden den 14

innevarande januari,*) anser böra i riksstaten uppföras,

äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis....................................kronor 721,000: —

räntor å statsskulden och afbetalningar å de

fonderade statslånen kronor 13,067,100: —

efter afdrag af de ti 11

riksgäld sk ontoret

ingående rånte- och

kapitalbetalningar » 3,037,900: —

förslagsvis...................................... kronor 10,029,200:— » 10,750,200: _

Derjemte vill Kongl. Maj:t, som den 14 innevarande

månad beslutit till Riksdagen aflåta nådig proposition

om antagande af en lag angående försäkring

för beredande af pension vid varaktig oförmåga till

arbete, i hvilken lag förutsättes, att, på det de deri

ifrågasatta pensionsförmånerna må i så vidt möjligt lika

mån komma till godo den nu lefvande generationen

som kommande generationer, staten skall åtaga sig de

dermed förenade ökade kostnader, härmed föreslå Riksdagen

medgifva, att för nämnda ändamål må i riksstaten

för år 1896 afsättas ett belopp af........................ » 1,400,000: —

att tills vidare af statskontoret förvaltas och göras fruktbärande

i enlighet med derom i statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för den 14 i denna månad angifna grunder.

Summan af dessa belopp...........................................kronor 102,844,000: —

utvisar totalsiffran åt de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1896 här

ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Bih. till Rikxd. Prat. 1395. !:a Sami. ha Afd.

ti

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:

Kronor.

öfverskott å statsreglering ärna för föregående år

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster....................................................... 19,070,000

bevillningar................................................................... 80,500,000

Riksbankens vinst för år 1894

674,000

99,570,000

2,600,000

Summa kronor 102,844,000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

43

för år 189 6.

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Utgifter:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

att utgå från statskontoret:

I hufvudtiteln................................

1,320,000

—

1,320,000

II

3,821,550

58,250

3,879,800

III » ................................

606,750

4,500

611,250

IV > ................................

25,552,900

3,407,300

28,960,200

V » ................................

6,997,000

2,679,760

9,676,760

VI » ................................

5,600,456

2,522,544

8,123,000

VII » ................................

17,430,100

407,300

17,837,400

VIII » ...............................

13,119,121

1,660,179

14,779,300

IX » ................................

3,116,090

1,540,000

4,656,090

Utom hufvudtitlarne ....................

—

850,000

850,000

Säger

77,563,967

13,129,833

90,693,800

att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar in

in.,

förslagsvis..................................

721,000

räntor å statsskulden och afbetalningar å

de fonderade statslånen .......

............ 13,067,100

efter afdrag af de till riksgäldskon-

toret ingående rånte- och kapitalbetal-

ningar........................................

.............. 3,037,900

förslagsvis.................................

...... 10,029,200

10,750,200

Afsättning för försäkring för beredande af pension vid, varaktig

oförmåga till arbete.................

1,400,000

Summa kronor

102,844,000

<*

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1895.

Kongl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas

i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 14 innevarande

januari,*) att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1896

de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende

å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och

ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Er. Gust. Boström.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1895. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kong].. Majrts

.tf1) n f''{a u i%

• /M it C ! ; '' } i • ’ * l ’ - l « * ,: 1 >_< M f * > ’

nådiga proposition

om statsverket år 1895.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/ • .. . * V* i ■

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 3

>. imiit i . '';•/ I . arflot! Cy-j.* ■! c-.- : H 1 • ''i

. ■>;'';i'' i > »“7 y . A . i »ä'' “i >i ♦ • ri .rv^s*

Uii-t y«i! i >*>:•'' -A*,,c‘t n*. tojr<i.r*TT

Inkomstberäkningen.

>''*f ''i!/acv:>l ir• '' ;■ rrv»((*>'' ;;; -I J;;i • >:; >,!ccv/-o ):.g

Utdrag af protokollet öfver finans är en den, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, hans excellens herr statsministern

Boström anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar

af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen

af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering

borde fyllas, dervid herr statsministern, efter att hafva anmält

statskontorets den 11 december nästlidet år afgifna berättelse om stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

1893 ars statsreglering

m. m.

189^ ärs statsreglering.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

verkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll

bilagd under litt. A., vidare yttrade:

Beträffande resultatet af 1893 års statsreglering har statskontoret

i underdånig skrifvelse den 25 juli nästlidet år anmält, att å statsverkets

inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått ett netto
öfverskott

af .................................................................. kronor 69,737: 9 5

hvartill borde läggas:

af myntverkets behållning för år 1893 enligt

nådiga brefvet den 5 maj 1882 ............ T„ 23,000: —

odisponerade, behållningar å en del extra statsanslag

enligt särskilda nådiga föreskrifter .................. „ 12,685: 7 8

så att öfverskottet på det hela uppginge till ........... kronor 105,423: 7 3.

I samma skrifvelse omförmälde statskontoret vidare, beträffande

förhållandet med den uti rikshufvudboken under benämning af »fonden

för reserverade medel» upplagda särskilda räkningen öfver öfverskott

och brister i statsregleringarne, att behållningen å denna fond enligt

1892 års riksbokslut utgjorde ......... kronor 6,612,214: 50

hvartill komme ofvannämnda öfverskott

............................................ » 105,423: 7 3 6,717,638: 23;

,V. >:!•: : ''t - . . fö . ■ ■ It

att om derifrån afräknades hvad i 1893 års riksstat blifvit

anvisadt att från fonden utgå .......................................... 5,818,000: —

uppkomme det belopp af ............................................ kronor 899,638: 2 3,

hvartill, enligt 1893 års rikshufvudbok, behållningen å nyssnämnda särskilda

räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna behållning,

hvaraf vore disponerade enligt 1894 års riksstat 53,453 kronor

43 öre och enligt 1895 års riksstat 172,000 kronor, alltså återstode att

disponera en summa af 674,184 kronor 80 öre;

och hemställer jag, att detta belopp måtte få under benämning

öfverskott å statsregleringarne för föregående år tagas i beräkning för

1896 års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 674,000

kronor.

Beträffande statsregleringen för år 1894 hafva, så ''vidt hittills kan

vara kändt eller beräkneligt, följande öfverskott uppstått:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

5

Jernvägstrafikmedlen, beräknade till 6,500,000 kronor,

hafva influtit med 7,500,000 kronor och således lem- nat ett öfverskott af ............................

Kronor.

öre.

1,000,000

Skogsmedel hafva, enligt meddelande från domänstyrelsen,

för år 1894 influtit med 3,545,461 kronor 96 öre,

hvilken summa öfverstiger den beräknade, 2,700,000

kronor, med ....................................................................

Tullmedel. Denna statsinkomst är för år 1894 beräknad

till 37,000,000 kronor och har, enligt meddelande från

generaltullstyrelsen, belöpt sig till 38,630,117 kronor

32 öre samt således öfverstigit beräkningen med ......

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

äro beräknade för år 1894 till 700,000 kronor och

belöpte sig för år 1893 till 565,935 kronor 39 öre,

deraf 321,183 kronor 75 öre bevillning af bankbolag

med sedelutgifningsrätt. Med afseende å sistnämnda

bevillningsafgifts förhöjning från och med år 1894

från 5 till 10 kronor torde denna inkomsttitel kunna

antagas hafva under år 1894 lemnat ett öfverskott af

845,461

96

1,630,117

,,,

32

omkring .................................................................................

Bränvinstillverkningsskatten, beräknad till 13,700,000 kro- nor, har, enligt uppgift från finansdepartementets kon- troll- och justeringsbyrå, influtit med 16,253,410 kro- nor 15 öre. Efter afdrag för medgifven restitution

för denatureradt bränvin — för år 1894 uppgående till

603,230 kronor 52 öre — skulle behållna inkomsten

utgöra 15,650,179 kronor 63 öre, hvilken summa öfver- stiger beräkningen med ................................................

Hritb etsso eker tillverkning saf gift ^ beräknad till 2,600,000

kronor, har, enligt uppgift från förenämnda byrå,

under år 1894 uppgått till 4,723,274 kronor 86 öre,

hvadan ett öfverskott uppkommit till belopp af ........

Bevillning af fast egendom samt af inkomst, beräknad

till 4,900,000 kronor, kan med ledning af förhållan-

100,000

1,950,179

63

2,123,274

86

4 Transport

7,649,033

77

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Kronor.

öre.

Transport

7,649,033

77

i dena under föregående år, antagas lemna ett öfver-

! skott af omkring .....................................''..A..:...................

i I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott

kunna antagas ungefärligen motsvara de brister, som

å andra inkomsttitlar uppstå.

200,000

Summa

7,849,033

77

Rikshufvudboken för år 1893 utvisar, att å samma års förslagsanslag

uppstått:

brister: anvisning i kontant ............ kronor 3,793,379: —

indelning och dermed jemförlig

anvisning ............ „___________210:19 3,793,589:19

besparingar: anvisning i kontant ... kronor 404,597: 5 9

indelning och dermed

jemförlig anvisning „ 168,304: 08 572,901: 67

och att således å förslagsanslagen uppstått en nettobrist

af ................................................................. .. kronor 3,220,687: 5 2.

I denna nettobrist ingick äfven med 799,112 kronor 70 öre uppkommen

brist i anslaget till riksdags- och revisionskostnader, räntor och

afbetalningar å statsskulden m. in. för år 1893. A samma anslag för

år 1894, i riksstaten uppfördt med ett belopp, som med 676,700 kronor

öfverstiger 1893 års anslagssumma, har enligt uppgift uppstått en besparing

af omkring 263,000 kronor. Vid 1893 års riksdag beviljades,

utöfver sådana ökningar i förslagsanslag, som betingades af nya anslagsbehof,

förhöjningar med sammanlagdt omkring 700,000 kronor i beloppet

af åtskilliga andra förslagsanslag, och torde, med afseende tillika

derå att utgifterna å vissa förslagsanslag, såsom för ersättning till städerna

för mistad tolag, till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

m. fl., under år 1894 sannolikt öfverstigit utgifterna för år 1893,

nettobristen i 1894 års förslagsanslag kunna beräknas till 2,400,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

Om från det beräknade öfverskottet å inkomsterna för år 1894,

här i jemnadt tal utfördt, med ................................ kronor 7,800,000: —

dragés denna nettobrist .......................................... „ 2,400,000: —

skulle öfverskottet i 1894 års statsreglering blifva

omkring ................................................................ kronor 5,400,000: —

Detta öfverskott lärer emellertid icke böra för den nu föreliggande

statsregleringen tagas i beräkning, utan reserveras för den budget, som

skall uppgöras till 1896 års Riksdag, då ock de siffror, som nu endast

approximativt kunnat angifvas, äro med erforderlig noggrannhet kända.

Hvad härefter angår beräkningen af statsverkets inkomster för år

1896 och dervid först de ordinarie inkomsterna, tillåter jag mig, hvad

grundskatten beträffar, erinra derom, att sedan Eders Kongl. Maj:t genom

nådigt bref den 2 december 1892 anbefalt kammarkollegium och statskontoret

att afgifva underdånigt yttrande, huruvida i ett eller annat

afseende hinder kunde anses möta för uteslutande ur så väl jordeböcker

som riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af sådana grundskattebelopp,

som inginge i den å riksstatens inkomstsida upptagna titeln

grundskatt, men åter affördes såsom “friheter44 under vederbörande utgiftstitlar

å riksstatens utgiftssida, så blefvo, enligt embetsverkens hemställan

i underdånigt utlåtande af den 28 december 1892 och på grund

af 1893 års Riksdags beslut, de för rustning och rotering frinjutna

grundskattebeloppen ur riksstaten för år 1894 uteslutna, hvarefter samma

grundskattebelopp, på grund af nådiga brefvet den 15 september 1893,

blefvo från och med år 1894 afförda jemväl ur jordeböcker och statsverkets

räkenskaper. Från dessa åtgärder undantogos emellertid, enligt

kammarkollegii och statskontorets hemställan, tills vidare tillgiftsräntorna

i Södra Möre härad, utgörande 2,565 kronor 89 öre. Dessa tillgiftsräntor

hade icke ansetts kunna, i likhet med hvad som skett med augmentsräntorna,

indragas till statsverket, utan fortfarande böra qvarstå

såsom anordnade, men tillgiftsräntegifvarne hade likväl ej för dessa räntor

kommit i åtnjutande af motsvarande lindring, som genom lagen den 5

juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären beredts

vederbörande rust- och rotehållare. Hos Eders Kongl. Maj:t hade, emellertid

åtskilliga tillgiftsräntegifvare gjort ansökning om dylik lindring, och

ansågo embetsverken, att i afbidan på detta till kammarkollegii underdåniga

utlåtande remitterade ärendes pröfning, i samband hvarmed förhållandet

mellan tillgiftsräntegifvare och tillgittsräntetagare äfven i andra

afseenden kunde antagas blifva ordnadt, tillgiftsräntorna fortfarande borde

qvarstå såsom anordnade.

Ordinarie

inkomster.

Grundskatt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

I följd häraf qvarstår ännu i riksstaten under femte hufvudtiteln

såsom båtsmansindelningen tillkommande friheter nyssberörda belopp i

tillgiftsräntor med i rundt tal 2,600 kronor.

Numera har emellertid Eders Kongl. Maj:t, sedan kammarkollegium

den 11 december 1893 afgifvit det från kollegium infordrade utlåtandet

i frågan, genom nådigt bref den 18 maj 1894 i öfverensstämmelse med

kollegii hemställan dels förklarat tillgiftsgifvarne vid båtsmanshållet inom

Södra Möre härad berättigade att af tillgiftstagarne återbekomma 30

procent af hvad de från och med 1886 i tillgiftspenningar efter öfverenskommet

värde å en båtsmansrustning erlagt, dels ock, med förklarande

att hvad i nådiga brefven den 13 december 1825 och den 20 december

1836 förordnats angående bestämmandet af ett visst värde å en båtsmansrustning

icke vidare skall tillämpas, förordnat, att tillgiftsgifvarne

skola hädanefter erlägga tillgiftspenningarne till rusthållsstammarne med

beräkning för tiden intill år 1900 af det i lagen af den 5 juni 1885

bestämda uppskattningsvärde af 100 kronor å ett båtsmansrusthåll och

derefter af det uppskattningsvärde, som enligt § 3 i samma lag kan

varda bestämdt, samt att de vid erläggande af dessa tillgiftspenningar

ega tillgodonjuta på dem belöpande andel af den lindring i rustningsbesväret,

som nämnda lag stadgar. Med erinran att det i jordeboken

qvarstående belopp af tillgiftsräntor, sammanlagdt 2,565 kronor 89 öre,

endast utgjorde tillgiftsräntorna af de hemman, som icke vore rusthållsstammar,

hemstälde kammarkollegium i sitt nyss omförmälda utlåtande

af den 11 december 1893, att då således en stor del af tillgiftsräntorna,

eller de som utgingo af rusthållsstammar, redan blifvit från riksstaten

afbörda, äfven ofvan berörda 2,600 kronor måtte ur riksstaten afföras, i

hvilket fall något hinder ej mötte för tillgiftsräntornas uteslutande från

jordeboken och räkenskaperna. I infordradt underdånigt utlåtande af

den 11 juni 1894 har statskontoret hemstält, att detta kammarkollegii

förslag måtte godkännas.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemställer jag, efter

samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, att det å femte hufvudtiteln

under anslagsrubriken “båtsmansindelningen, indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag11 uppförda belopp af friheter, 2,600 kronor,

må från och med år 1896 i riksstaten uteslutas och att såsom följd deraf

den beräknade inkomsten af grundskatten i motsvarande män minskas;

och bör i öfverensstämmelse härmed det sålunda ur riksstaten uteslutna

grundskattebeloppet jemväl uteslutas ur jordeböcker och statsverkets

samtliga räkenskaper.

Inkomsttiteln grundskatt har af statskontoret, med iakttagande af

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

9

den afskrifning å skatten, som jemlikt lagen den 2 december 1892 skall

under år 1896 ega rum, beräknats till 1,908,000 kronor. Minskas detta

belopp med summan af de tillgiftsräntor, som nu böra ur riksstaten uteslutas,

eller 2,600 kronor, utgör återstoden i jemnt tusental 1,905,000

kronor, med hvilket belopp jag hemställer, att förevarande inkomsttitel

må i riksstaten för år 1896 upptagas.

Inkomsttiteln tillfälliga rotevalcansafgifter är i riksstaten för år 1895

upptagen med 52,000 kronor.

I denna inkomsttitel innefattas, bland annat, de vid början af år

1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga till

underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar. Dessa

vakansafgifter skola enligt lagen af den 2 december 1892 från och med

år 1896 minskas med 10 procent af deras enligt berörda lag för lindringens

beräknande bestämda värden. Dragés från förevarande inkomsttitels

för år 1895 beräknade belopp, 52,000 kronor, nyssberörda minskning,

utgörande, enligt hvad statskontoret i sin berättelse angående

statsverkets inkomster uppgifver, 7,441 kronor 35 öre eller i rundt tal

8,000 kronor, skulle inkomsttiteln för år 1896 uppgå till 44,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel erinrar jag, att Eders Kongl.

Maj:t till 1894 års Riksdag afgaf förslag om en förhöjning i beräkningen

af inkomsttiteln med 98,000 kronor, motsvarande sammanlagda beloppet

af vakansafgifterna af de rusthåll och rotar, som på grund af den vid

1892 års urtima riksdag beslutade omorganisation af indelta kavalleriet

och infanteriet komme att sättas på vakans, äfvensom att i sammanhang

dermed anslagen till det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning

och till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar

måtte med motsvarande belopp ökas. Hvad Eders Kongl. Maj:t

sålunda föreslagit blef emellertid icke af Riksdagen bifallet. Under erinran

att 1893 års Riksdag bemyndigat Eders Kongl. Maj:t att tills

vidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämdt låta, i den mån

den vid 1892 års urtima riksdag beslutade nedsättning komme till stånd,

af anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären årligen tillhandahålla

arméförvaltningen ett mot vakansafgifterna för de vakanssatta

rote- och rusthållsnumren svarande belopp, att af arméförvaltningen användas

till bestridande af kostnaderna för den förbättrade härordningens

genomförande, anförde beträffande denna fråga Riksdagen i skrifvelse af

den 9 maj 1894 angående regleringen af utgifterna under riksstaten»

fjerde liufvudtitel, att, om Eders Kongl. Maj:ts förslag att höja ofvanberörda

två anslag å fjerde hufvudtiteln med sammanlagdt 98,000 kronor

skulle hafva af Riksdagen bifallits, deraf skulle hafva blifvit en följd,

/till. till Itiks il. Vrot 1895. 1 Vand. I Afd. 2

Tillfälliga

rotevakans
afgifler.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

att Eders Kongl. Maj:t skulle för det angifna ändamålet kunnat disponera

dels hela beloppet af vakansafgifterna för ifrågavarande rusthåll

och rotar, eller 196,000 kronor, att tillhandahållas från anslaget till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, dels ock 98,000 kronor, hvarmed

Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att anslagen till det. icke garnisonerade

infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade infanteriets

och kavalleriets vapenöfningar skulle ökas. Härtill komme, att i den

ordning, som afskrifningen fortginge, skulle, om icke saken under tiden

fidlständigt ordnades, nyssnämnda belopp, 98,000 kronor, komma att

minskas med en femtedel för livartdera af åren 1896, 1898, 1900, 1902

och 1904 för att, sedan afskrifningen blifvit fullbordad, vara försvunnet.

Vidare kunde anmärkas, att beloppet, 98,000 kronor, endast närmelsevis

motsvarade det belopp, som af ofvan angifna anledning borde komma

fjerde hufvudtiteln till godo, i det att det utgjorde värdet, minskadt

med femtio procent, af belöpande vakansafgifter dels för de under 1893

och 1894 vakanssatta 516 rusthåll och rotar vid infanteriet, dels ock

för de 348 rusthållsnummer vid de skånska indelta kavalleriregementena,

hvilka år 1895 kunde antagas vara vakanssatta, hvaremot ingen norm

angifvits för vakanssättningen vid Jemtlands hästjägarekorps.

I sin ofvanberörda berättelse angående statsverkets inkomster bär

nu statskontoret hemstält, att, då ifrågavarande vakansafgifter syntes höra,

i likhet med öfriga till statsverket ingående dylika afgifter, i riksstaten

upptagas, förnyadt förslag i ämnet måtte till Riksdagen aflåtas; och har

statskontoret beräknat summan af de vakansafgifter, med hvilkas belopp

inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter borde ökas, till 109,840 kronor

eller i jemnt tal 110,000 kronor. Lades härtill de slag af statsinkomster,

som i öfrig! borde upptagas under förevarande rubrik, enligt hvad

ofvan blifvit förmäldt utgörande 44,000 kronor, skulle inkomsttiteln i sin

helhet uppgå till 154,000 kronor. I sammanhang härmed har statskontoret

hemstält, att det å fjerde hufvudtiteln uppförda anslaget till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären måtte ökas med sammanlagda

beloppet af de oafkortade vakansafgifter, som enligt 1892 års urtima

Riksdags beslut skulle arméförvaltningen från detta anslag tillhandahållas

och hvilka afgifter uppginge till 274,600 kronor.

Genom den af statskontoret sålunda föreslagna anordning skulle

visserligen till väsentlig del undanrödjas de anmärkningar, som af nästlidet

års Riksdag framstäldes mot det af Eders Kongl. Maj:t då framlagda

förslaget om de ifrågavarande vakansafgifternas upptagande i riksstaten.

Jag tillåter mig emellertid erinra derom, att Eders Kongl. Maj:t

den 9 februari 1894 uppdragit åt expeditionschefen i landtförsvarsdepar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

temeritet C. E. von der Lancken att med biträde af fältintendenten af

första klassen P. A. F. Holmquist uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t

inkomma med förslag till den förändrade uppställning af riksstatens

fjerde hufvudtitel, som, sedan de för den förbättrade härordningen erforderliga

anslag blifvit af Riksdagen beviljade, kunde anses nödig och

i öfrigt lämplig. Enligt hvad jag inhemtat, har förslag i sådant syfte

den 15 nästlidne november afgifvits och af chefen för landtförsvarsdepartementet

funnits vara af beskaffenhet att böra läggas till grund

för den framställning, som till 1896 års Riksdag bör aflåtas rörande

anslagen under fjerde lmfvudtitelu för år 1897 eller det år, hvarunder

den vid 1892 års urtima riksdag beslutade förbättrade härordning enligt

samma Riksdags beslut skall vara genomförd. Då således vid 1896

års riksdag en revision af fjerde hufvudtitelns uppställning kommer att

ega rum, synes mig det definitiva ordnandet af frågan rörande sättet

för de nu ifrågavarande vakansafgifternas upptagande i riksstaten äfven

utan olägenhet kunna intill dess anstå, Efter samråd med chefen för

landtförsvarsdepartementet hemställer jag derföre, att inkomsttiteln tillfälliga

rotevakansafgifter må för år 1896 upptagas allenast med det

belopp, 44,000 kronor, hvartill densamma, då hänsyn icke tages till

vakansafgifterna för de enligt 1892 års beslut vakanssatta rote- och

rusthållen, af statskontoret beräknats uppgå.

Beträffande telegraf medlen har telegrafstyrelsen i underdånig skri!''- Telegrafi>

velse den 20 november 1894 anfört, att inkomsten af telegramportomedel

år 1893, hvilken inkomst på förhand beräknats till 1,350,000

kronor, enligt den afslutade räkenskapen uppgått till 1,380,874 kronor

96 öre, hvartill komme ett ytterligare belopp af 38,834 kronor 18 öre

under åtskilliga andra inkomsttitlar såsom registrering af telegramadresser,

hyres- och andra underhållsbidrag från kommuner och enskilde, ersättning

från statens och enskilda jernvägar för begagnande af telegrafstolpar

gemensamt med telegrafverket m. in., så att Kela uppbörden al

telegrafmedel för nämnda år uppgått till 1,419,709 kronor 14 öre.

Telegramportoiukomsten för år 1894, hvilken likaledes på förhand blifvit

förslagsvis beräknad till 1,370,000 kronor, ansåges af telegrafstyrelsen,

med ledning af redan kända förhållanden, icke kunna antagas uppnå

det beräknade beloppet. Inkomsterna af telegramportomedel under årets

tre första qvartal understege nemligen, enligt de inkomna räkenskaperna,

motsvarande inkomster under samma qvartal år 1893 med omkring

60,000 kronor. Det vore alltså antagligt, att portoinkomsten för hela

år 1894 skulle med omkring 80,000 kronor understiga inkomsten år

1893 och således uppgå till allenast omkring 1,300,000 kronor. Denna

s. 12 Kontrollera mot PDF

Bcvillningar.

Tullmedel.

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet,

väsentliga nedgång berodde till stor de! på minskning i den inrikes telegramvexlingen

till följd af de ökade telefonförbindelserna. Men att

jemväl de tryckta konjunkturerna på de flesta affärsområden kraftigt

bidroge till minskningen framginge deraf, att inkomsten jemväl af den

utländska telegramtrafiken under år 1894 sjunkit, i det att denna inkomst

under årets tre första qvartal varit i det närmaste 2,5 procent lägre än

motsvarande inkomst under samma qvartal år 1893.

Telegrafstyrelsen har vidare framhållit, att, om det än kunde antagas,

att inkomsterna af telegramportomedel skulle komma att under

år 1895 sjunka ännu något ytterligare, funnes dock ingen anledning att

antaga, att den minskning, som orsakades af de tryckta tiderna, skulle

fortgå längre än till och med år 1895. De vid telegrafstyrelsens årsberättelser

fogade grafiska framställningar visade nemligen, att icke vid

något tillfälle minskningen i inkomster fortgått i mer än fyra år, och då

den nu pågående minskningen börjat med år 1892, har telegrafstyrelsen

funnit det antagtigt, att densamma skulle upphöra med år 1895, så att

för år 1896 en stegring åtminstone till 1894 års läge kunde vara att

påräkna. Då under år 1895 icke föresto de några afsevärda nya telefonanläggningar

utmed telegraflinierna, kunde icke heller telefontrafiken

antagas komma att för sin del bringa telegramvexlingen att lemna sämre

resultat år 1896 än år 1894.

På grund häraf har telegrafstyrelsen ansett sig med fog kunna

antaga, att inkomsten af telegramportomedlen under år 1896 skulle ställa

sig ungefär lika med motsvarande inkomst år 1894 och således kunna

beräknas till 1,300,000 kronor. Dertill komme inkomster af registrering

af telegramadresser, af hyres- och andra underhållsbidrag från kommuner

och enskilde, af ersättning från statens och enskilda jemvägar

för begagnande af telegrafstolpar gemensamt med telegrafverket m. m.,

hvilka inkomster under en följd af år vexlat mellan 35,000 och 38,000

kronor och således syntes kunna beräknas till 35,000 kronor under år

1896.

Telegrafstyrelsen har derföre hemstält, att telegrafverkets inkomster

af telegrafmedel måtte vid uppgörandet af statsregleringen för år 1896

beräknas till 1,335,000 kronor; instämmande jag i denna telegrafstyrelsens

af statskontoret biträdda hemställan.

Emot statskontorets beräkning af statsverkets öfriga ordinarie inkomster

har jag ej anledning att göra någon erinran.

Tullmedlen äro af statskontoret för år 1896 beräknade till 30,000,000

kronor. Vid denna beräkning har statskontoret naturligen endast haft

att taga hänsyn till den inkomst, bestående lull afgift er kunde antagas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13

komma att lemna; och under den förutsättning, hvarifrån statskontoret

sålunda utgått, har jag intet mot den föreslagna beräkningen att erinra.

En förändring i denna beräkning påkallas emellertid af Eders Kongl.

Maj:ts den 5 i denna månad fattade beslut att föreslå Riksdagen en förhöjning

i tullsatserna för spanmål och vissa dermed närbeslägtade artiklar.

Jag erinrar derom, att Eders Kongl. Maj:t besluta föreslå Riksdagen

att med följande belopp höja tullsatsema för nedannämnda artiklar,

per 100 kilogram räknadt, nemligen:

för spanmål, omalen, råg, hvete, kom, majs samt ärter och bönor

äfvensom andra slag, ej specificerade, med 1 krona 90 öre från 1 krona

25 öre till 3 kronor 15 öre;

för malt, äfven krossadt, med 2 kronor 50 öre från 1 krona SO

öre till 4 kronor;

för spanmål, malen, mjöl och gryn, alla slag, rismjöl och risgryn

samt mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna inbegripas

under spanmål eller hänföras till medicinalier, med 4 kronor från 2

kronor 50 öre till 6 kronor 50 öre;

och för bröd, andra slag, för kilogram räknadt, med 4 öre från

2,5 öre till 0,5 öre;

äfvensom att åsätta artikeln kli en tullsats af 30 öre per 100 kilogram.

Beräkningen af den verkan, dessa tullförhöjningar kunna antagas

komma att utöfva på tullinkomsten, bör gifvetvis grundas på en medeltalsberäkning

af införseln utaf de ifrågavarande artiklarne under ett visst

gifvet antal år. Med afseende på det inflytande, tillvaron af spanmålstullar

utöfvat på införseln af spanmål, bör tydligen tiden före år 1888,

då berörda tullar infördes, icke till någon del tagas med i beräkningen.

Det tillförlitligaste resultatet torde vinnas, om man jemväl lemnar ur

räkningen åren 1888 och 1894, då införselförhållandena till följd af

genomförda eller förväntade ändringar i tullagstiftningen icke oväsentligt

afveko från de normala, och endast grundar beräkningen på förhållandena

under femårsperioden 1889—1893. I årligt medeltal för dessa fem

år har införseln utgjort i jemna tusental kilogram:

af omalen spanmål........................................................ 191,281,000 kilogram

» malt.......................................................................... 1,179,000 »

)> malen spanmål m. m............................................ 44,269,000 »

). kli.............................................................................. 18,192,000 »

Tillämpas å de sålunda beräknade införselbeloppen den af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen i tullafgifter, uppkommer eu ökad

tullinkomst af 5,489,150 kronor. Denna summa bör likväl minskas med

det belopp, som motsvarar den tullfria införseln från Norge, med afse
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Postmedel

m. m.

Hvitb ets sockertillverkningsafgift.

It Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

ende hvarå och då tullförhöjningarne måste antagas komma att medföra

någon minskning i importen, den ökade tullinkomsten skäligen torde

kunna upptagas med ett till 5,000,000 kronor afjemnadt belopp.

Åberopande hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att tullmedlen

må för år 1896 beräknas till ett belopp, som med sistberörda summa

öfverstiger den af statskontoret beräknade afkastningen, 30,000,000 kronor,

eller således till 35,000,000 kronor.

Postmedlen äro af statskontoret upptagna till 8,500,000 kronor,

bevillning safgiftema för särskilda förmåner och rättigheter till 800,000

kronor, stämpelmedlen till 5,300,000 kronor och bränvinstillverkningsskatten

till 14,400,000 kronor. Vid dessa beräkningar har jag intet att. erinra.

Hvad hvitbetssockertUlverkningsafgiften angår, erinrar jag, att sagda

afgift enligt nådiga förordningen den 19 maj 1893 skall utgöra hälften

af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af

den i verldshandeln antagna holländska standard samt att det beskattningspligtiga

råsockret skall, med visst undantag för nyanlagda fabriker,

beräknas efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att

100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 9

kilogram socker; och skulle berörda förordning träda i kraft den 1 juli

1893, dock att utbytet, hvilket före sistnämnda dag antagits utgöra 6,2 5

kilogram, skulle beräknas intill den 1 september 1894 till 7,5 kilogram

och intill den 1 september 1895 till 8,2 5 kilogram, allt för 100 kilogram

råa (ej torkade) hvitbetor. Med iakttagande af den sålunda från och

med den 1 september 1895 inträdande fulla förhöjningen i utbytesberäkningen,

har statskontoret i sin omförmälda berättelse om statsverkets inkomster

beräknat, att skatten för 1896 års tillverkning komme att utgöra

6,976,200 kronor eller i afjemnadt tal 7,000,000 kronor.

Då hvitbetssockeraccisen är bestämd till hälften af råsockertulleu,

skulle, under förutsättning att det verkliga utbytet icke vore högre än

det i skattelagen beräknade, statens förlust i minskad skatt å socker för år

1896 uppgå till enahanda belopp med accisen eller till 7,000,000 kronor.

Men då det verkliga utbytet i medeltal kan antagas uppgå till 10 procent

och dertill kommer, att utbytesberäkningen vid vissa nyanlagda

fabriker är lägre, än den i lagen i allmänhet beräknade, måste förlusten

för statsverket beräknas till omkring 8,000,000 kronor. Den betydliga

minskning i statsinkomst, som uppkommer genom det antagna

sättet för beskattning af betsockertillverkningen, har ock föranledt Riksdagen

att i underdånig skrifvelse af den 12 maj 1894 anhålla, att Eders

Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida och i hvad män ändring

i gällande bestämmelser angående beskattningen af hvitbetssockertillverk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

ningen samt ändring i dermed sammanhängande förhållanden erfordrades

i och för vederbörligt tillvaratagande af statsverkets finansiela intressen.

Då jag ännu icke hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning om

vidtagande af någon åtgärd i anledning af Riksdagens berörda skrifvelse,

bär detta ingalunda berott derpå, att jag i någon mån skulle underskatta

betydelsen ur statsfinansiel synpimkt. af den sålunda väckta frågan om

ändring i sättet för betsockerbeskattningen. Tydligt är emellertid, att

ett beslut om en förhöjning af den beskattning, som livilar å betsockerindustrien,

måste föregås af en noggrann utredning af industriens nuvarande

ställning och dess förmåga att kunna bära en ökad beskattning.

Enligt hvad allmänt är känd!, befinner sig sagda industri på grund af

flere sammanstötande omständigheter för närvarande i ett öfvergångsoch

ovisshetstillstånd. En under sådana omständigheter företagen utredning

af betsockerindustriens ställning skulle derföre icke kunna lemna

en tillförlitlig bild af de förhållanden, under hvilka industrien framgent

kommer att verka. Först efter det industrien utträdt ur det nuvarande

öfvergångsskedet och inträdt i mera stadgade förhållanden, hvilket bör

kunna inträffa redan inom den närmaste framtiden, lärer en utredning

kunna företagas med utsigt att vinna en tillfredsställande lösning af

frågan, huru en förhöjning af betsockerbeskattningen må kunna anordnas,

utan att beståndet af den ifrågavarande för landet i så många hänseenden

vigtiga industrien derföre behöfver vedervågas. Äfven om beslut om

skatteförhöjningen fattas först vid 1896 års riksdag, finnes intet hinder

att låta densamma träda i kraft redan med den kampanj, som börjar

hösten samma år.

Biträdande statskontorets förslag i fråga om beräkningen af hvitbetssockertillverkningsafgiften,

hemställer jag, att ifrågavarande inkomsttitel

må i riksstaten för år 1896 upptagas med ett belopp af 7,000,000 kronor.

Inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt a f inkomst är af bevillning af

statskontoret för år 1896 beräknad till 5,000,000 kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 19 maj 1893 bemyndigat chefen um»t.

för finansdepartementet att för beredande af föreliggande frågor angående

förändringar i skatteväsendet, såsom, bland andra, frågan om revision

af förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

jemte dermed sammanhängande ämnen, tillkalla de personer, hvilkas

biträde han för beredningen af omförmälda frågor funne nödigt, anlita,

bär af för sådant ändamål tillkallade personer den 2 november nästlidet

år afgifvits förslag till förordning angående inkomstbevillning äfvensom

till vissa förändringar i kommunalförfattningama. Genom nådig

remiss af sistnämnda dag bär Eders Kongl. Maj:t anbefalla kammarrätten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

att efter öfverståthållareembetets och Eders Kongl. Maj ds befallningshafvandes

i länen hörande skyndsamligen afgifva underdånigt utlåtande öfver

komiterades berörda förslag.

Såsom af komiterades betänkande inhemtas, hafva komiterade i

fråga om de finansiela verkningarna af de föreslagna ändringarna i bevillningslagstiftningen

beräknat, att dessa skulle å ena sidan föranleda

en minskning i statsinkomst af 869,700 kronor, men å andra sidan en

ökning i dylik inkomst af 855,800 kronor. Ökning och minskning skulle

således ungefärligen jemnt motväga hvarandra, hvadan, äfven om en på

komiterades förslag grundad framställning i ämnet skulle kunna aflåtas

till innevarande års Riksdag och vunne Riksdagens bifall, någon mera

afsevärd inverkan häraf på den förevarande inkomsttitelns afkastning år

1896 icke torde vara att motse.

Jag hemställer, att sagda inkomsttitel må i riksstaten för år 1896

upptagas med 5,000,000 kronor.

Enligt statskontorets beräkning'' med deruti af mig här ofvan

föreslagna ändringar utgör summan af statsverkets för år 1896 påräkneliga

inkomster 95,070,000 kronor. Läggas härtill tillgängligt öfverskott,

674,000 kronor, äfvensom riksbankens årsvinst för år 1894, i rundt

tal utgörande 2,600,000 kronor, hvilken, enligt hvad jag nedan går

att hemställa, torde böra i sin helhet tagas i anspråk för statsregleringen,

uppkommer en tillgångssumma af 98,344,000 kronor. 1

denna tillgångssumma är icke upptaget något belopp i tilläggsbevillning,

hvilken inkomsttitel i 1895 år riksstat förekommer med ett belopp

af 4,900,000 kronor, men deremot ingår i samma tillgångssumma det

belopp af 5,000,000 kronor, hvarmed afkastningen af tullmedlen beräknats

komma att på grund af den föreslagna höjningen i spanmålstullarne

ökas. Att oaktadt nämnda tullförhöjning, som icke föreslagits i

Kyffe att bereda statsverket ökade inkomster, utan för att bereda jordbruksnäringen

ett verksammare skydd än hittills, summan af statsverkets

för år 1896 beräkneliga tillgångar icke utvisar ett högre belopp beror,

utom af den nya qvot af grundskatter samt rustning och rotering,

som förekommer till afskrifning, väsentligen deraf, att, likasom i 1895

års budget, ingen inkomst beräknats af sockertullen. För en del af

denna inkomst beredes statsverket ersättning i hvitbetssockertillverkningsafgiften,

hvilken för år 1896 beräknats lemna en afkastning af 7,000,000

kronor, men sådant oaktadt kan, enligt hvad jag redan nämnt, statsverkets

förlust på bortfallandet af den inkomst, staten förut egt af sockertullen,

för år 1896 beräknas till omkring 8,000,000 kronor. Att detta

förhållande, såsom ock Riksdagen i sin förut anförda skrifvelse af den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 17

12 maj 1894 framhållit, påkallar vidtagandet af åtgärder i syfte att tillvarataga

statsverkets finansiela intresse, torde Vara obestridligt, men har

jag ofvan närmare utvecklat de skäl, som föranledt mig att icke redan

nu förorda en förhöjning af beskattningen å hvitbetssockertillverkningen.

Summan af statsverkets utgifter för år 1896, sådan den framgått

ur den förberedande behandlingen af statsregleringen, utgör 102,844,000

kronor och öfverskjuter sålunda förut angifna tillgångssumma, 98,344,000

kronor, med 4,500,000 kronor. I fråga om nyssberörda utgiftssumma

anhåller jag att få erinra, att då, enligt 1892 års lagar angående afskrifning

af grundskatterna samt lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

ytterligare 10 procent af grundskatten skola med år 1896 afskrifvas

samt motsvarande lindring medgifvas i rustnings- och roteringsbesvären,

under fjerde hufvudtiteln bör uppföras ett ökadt lindringsbelopp

af 443,000 kronor. Återstoden af den på år 1896 belöpande afskrifningsocli

lindringsqvoten utgör 578,000 kronor och är, såsom betecknande

nedgång i vissa inkomsttitlar, nemligen grundskatt och vissa vakansafgifter,

här ofvan iakttagen vid beräkningen af statsverkets inkomster.

Hela den kostnad för grundskatteafskrifning samt lindring i rustning och

rotering, som belöper på år 1896, utgör 3,083,600 kronor mot 2,062,600

kronor för år 1895. Kostnaden för den del af de vid 1892 års urtima

riksdag beslutade åtgärder för en förbättrad härordning, för hvilken

medel skola beredas i 1896 års riksstat, uppgår i rundt tal till 3,533,800

kronor. Tillsammans uppgår således den på år 1896 belöpande kostnaden

för de år 1892 beslutade försvars- och skatteregleringsåtgärderna

till 6,617,400 kronor, medan motsvarande belopp för år 1895 utgör

5,305,600 kronor. Utom de ökade kostnaderna för härordningen och

skatteregleringen förekommer vidare i 1896 års budget för ett annat

vigtig!; samhällsändamål en post, som väsentligen saknar motsvarighet

i riksstaten för år 1895. Eders Kong!. Maj:t har nemligen förut denna

dag på föredragning af chefen för civildepartementet beslutit, att nådig

proposition skall till Riksdagen aflåtas om antagande af en lag angående

försäkring för beredande af pension vid varaktig oförmåga till arbete.

På sätt bemälde departementschef i sitt anförande till statsrådsprotokollet

denna dag närmare utvecklat, förutsättes i lagen, att, på det de deri

ifrågasatta pensionsförmånerna må i så vidt möjligt lika mån komma

till godo den nu lefvande generationen som kommande generationer,

staten skall åtaga sig de dermed förenade ökade kostnader. För nämnda

ändamål bör i budgeten för år 1896 afsätta» ett belopp af 1,400,000

kronor.

liilt. till Kikad. lVot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. •''

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Då nu till öfvervägande förekommer frågan, med hvilka medel det

ofvan beräknade utgiftsöfverskottet bör betäckt, lärer det otvifvelaktigt

vara med den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagar år 1892 samstämmigt

uttalade grundsats, att grundskatterna borde ersättas och medel till

lindringar i rustnings- och roteringsbesvären anskaffas, icke genom indirekta

konsumtionsskatter, utan genom direkta och förmögenhetsskatter,

mest öfverensstämmande, att den fastighets- och inkomstskatt, som under

form af tilläggsbevillning de senaste åren uttagits, fortfarande bland

statsinkomsterna bibehålies. I den till 1894 års Riksdag aflåtna nådiga

proposition angående statsverkets tillstånd och behof beräknade Eders

Kongl. Maj:t tilläggsbevillningen, föreslagen att utgå med en krona för

bevillningskrona å bevillning^ af fast egendom samt af inkomst, till ett

belopp af 4,400,000 kronor, hvilken beräkning af Riksdagen höjdes till

4,900,000 kronor, beroende deraf att, medan Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med Sin till 1893 års Riksdag aflåtna framställning, föreslagit,

att fullständig befrielse från tilläggsbevillningen måtte medgifvas

dem, hvilka för inkomst vore taxerade till belopp, understigande 1,200

kronor, samt att för inkomst uppgående till 1,200 kronor, men understigande

1,800 kronor, endast skulle utgöras half tilläggsbevillning eller

50 öre för bevillningskrona, Riksdagen ej medgaf annan lindring vid

tilläggsbevillningens utgörande, än att de, indika för inkomst vore taxerade

till belopp, understigande 800 kronor, befriades från tilläggsbevillningens

utgörande.

Då inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst för

år 1896 beräknats till 5,000,000 kronor och det statsbehof, som är

afsedt att fyllas medelst tilläggsbevillning, uppgår till 4,500,000 kronor,

skulle alltså en tilläggsbevillning af 90 procent, under förutsättning att

den utginge efter samma grunder som bevillningen, vara tillräcklig att

fylla sagda behof. Å andra sidan bör märkas, att det afdrag från den

påräkneliga inkomsten af tilläggsbevillningen, som med tillämpning af

de utaf Eders Kongl. Maj:t vid 1893 och 1894 årens riksdagar föreslagna

grunder för befrielse från eller lindring i skatten kunde beräknas

uppkomma, enligt en i statsrådsprotokollet för den 14 januari 1893 innefattad

utredning uppskattades till 500,000 kronor och att således en

tilläggsbevillning af 100 procent, vid hvars utgörande medgåfves sagda

lättnader, jemväl skulle lemna det erforderliga inkomstbeloppet. Vid

sådant förhållande synes mig valet af det senare alternativet bäst öfverensstämma

med den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen vid beslutandet

af 1892 års reformer i härordning och skatteväsende uttalade grundsats,

att de lägst beskattade inkomstkategorierna borde i möjligaste mån

s. 19 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 19

skonas. På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, som för

utgörandet af omförmälda tilläggsbevillning ej för närvarande kan förutsätta

annan grund än nu gällande bevillningsförordning, att Eders Kongl.

Maj:t ville i nådig proposition föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof för år 1896

bevilja en särskild tilläggsbevillning af 4,500,000 kronor att, utan sammanblandning

med bevillningen af fast egendom samt af inkomst, på grund

af nämnda års bevillningstaxering utgå med en krona för bevillningskrona

å bevillningen af fast egendom samt af inkomst, dock så att de,

hvilka för inkomst äro taxerade till belopp, för hvilka jemlikt § 11 mom.

1 i gällande bevillningsförordning lindring i bevillningen eger rum, skola,

då inkomsten icke uppgår till 1,200 kronor, från tilläggsbevillningens

utgörande vara befriade och, då inkomsten uppgår till 1,200 kronor,

men icke till 1,800 kronor, erlägga tilläggsbevillning med endast 50 öre

för bevillningskrona; börande denna tilläggsbevillning på enahanda sätt

som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af vederbörande vid

de under år 1897 infallande uppbördsstämmor uppbäras samt i behörigordning

redovisas.

Då den på år 1896 belöpande grundskatteafskrifning blifvit genomförd

och motsvarande lindring i rustnings- och roteringsbesvären medgifvits,

återstå ännu afskrifnings- och lindringsqvoter till sammanlagdt

belopp af i rundt tal 4,000,000 kronor, innan hela åtgärden med år 1904

varder bragt till slut. Den år 1892 beslutade förbättrade härordningen,

som med år 1897 skall vara genomförd, kräfver utöfver det belopp, som

bör äskas för år 1896, ytterligare en årlig kostnad af i rundt tal 300,000

kronor. Då de beslutade försvars- och skatteregleringsåtgärderna blifvit

fullständigt genomförda, komma de sålunda att kosta staten ett belopp,

som med omkring 4,300,000 kronor öfverstiger det belopp, som för ändamålet

kommer att utgå enligt, 1896 års budget. Enligt de af chefen

för civildepartementet i hans till statsrådsprotokollet denna dag afgifna

yttrande rörande förslag till lag angående försäkring för beredande af

pension vid varaktig oförmåga till arbete meddelade kostnadsberäkningar

kan ifrågavarande försäkring vid den tid, då ofvan omförmälda afskrifnings-

och lindringsåtgärd varder fullständigt genomförd, eller år 1904,

antagas komma att kräfva en statsutgift, utöfver det för berörda försäkring

för år 1896 äskade beloppet, af omkring 2,000,000 kronor.

För de ifrågavarande vigtiga samhällsuppgifterna komme alltså att

kräfvas en ökad statsutgift af i rundt tal 6,300,000 kronor. Jag har

gjort denna sammanställning i syfte att påvisa, att utgörandet åt

denna utgiftssumma på intet sätt bör komma att öfverstiga stats
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Inkomster nas

nppstållniwj.

20 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

verkets krafter. Af de tillgångar, som påräknats för genomförande

af 1892 års härordnings- och skatteregleringsreformer, har ännu icke

anlitats maltskatten. Flera olika förslag till dylik skatt hafva blifvit upprättade,

och är naturligtvis den påräkneliga afkastningen af skatten i

väsentlig mån beroende deraf, huruvida det ena eller andra förslaget

väljes. Dock torde sagda afkastning med trygghet kunna upptagas till

ett belopp af 2,500,000 kronor. Den höjning i bränvinstillverkningsafgiften,

som i sammanhang med maltdrycksbeskattningens införande

lärer blifva nödvändig för att förebygga, att icke sistnämnda beskattning

må föranleda en ökad bränvinskonsumtion, kan, om förhöjningen bestämmes

till 10 öre per liter af normalstyrka, beräknas inbringa ett belopp

af omkring 3,000,000 kronor. Vidare blef den af Eders Kong. Magt

till nästlidet års Riksdag aflåtna framställning om utsträckning af

stämpelskatten af Riksdagen endast delvis antagen, så att, medan Eders

Kongl. Maj:t föreslagit införandet af nya eller förhöjda stämpelafgifter

till ett beräknadt belopp af sammanlagdt 2,500,000 kronor, den af Riksdagen

beslutade förhöjning af ifrågavarande skattetitel icke beräknades

lemna högre inkomst än 1,800,000 kronor. Det har redan af föregående

departementschefer blifvit inför Eders Kongl. Maj:t framhållet, i huru

ringa grad inkomst af stämpelskatt ingår bland svenska statsverkets

inkomster i jemförelse med förhållandet i flertalet främmande länder.

Jag ifrågasätter således här endast en ringa del af den inkomst, denna

skatt bör kunna ytterligare lemna, om jag i denna beräkning upptager

en summa af 800,000 kronor. Lägges härtill, att i förestående sammanställning

icke upptagits förhöjning af hvitbetssoekertillverkningsafgiften

likasom ej heller af tullarne för kaffe och tobak, livilka båda senare

inkomsttitlar i statsrådsprotokollet af den 14 oktober 1892 uppräknades

bland dem, hvilka kunde ifrågakomma att anlitas för bestridande af

kostnaderna för den förbättrade härordningen, lärer ingen orsak gifvas

att betvifla statsverkets förmåga att motsvara de kraf, som af nyssberörda

anledningar komma att ställas på detsamma, äfven om inkomsten af nu

utgående eller föreslagna tullar skulle minskas.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1896 må

med de belopp, jag föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i

den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den

vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det tillåtas

mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta införa

eu gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen

lemnar eu öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur flnansiel

synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen i statsrådsprotokollet.

Denna öfversigt; angifver såsom 1 ■''

Statsverkets inkomster.

A. Inkomster, som ej utgöra skatter.

arrendemedel ......hv.i............ kronor 2,400,000

skogsmedel .......................................... „ 2,900,000

jemvägstrafikmedel.......................:...!,r 1,'', 7,200,000

postmedel .......................................... „ 8,500,000

telegrafmedel

bötesmedel.....

extra uppbörd.

n

ii

ii

1,335,000

250.000

100.000

21

mOirjdii-iiTU

•.imia-DHbl''.-’.

_ . tii-j/i

> b:i.

. : X eu < i l''\

—

)? \f)

•rrn

B. Skatter.

ä) allmänna:

tullmedel

kronor

35,000,000:— vi

bränvinstillverk-

vill Vid ! ■''.< i )<; !• > j i ''|V ■•;!. •>!)

ningsskatt.........

99

14,400,000: —

hvitbetssockertill-

,1 ; \<[{! ■ tr.A/fn:

verkningsafgift

'' A 91

7,000,000:— ...

stämpelmedel

■ 11

5,300,000:— !|;„» ,

mantalspenningar

19

665,000: —

bevillning af fast

/ O'' ''(!''

; , ; f‘V''1 a\

egendom samt

? *>*[i /<i »

af inkomst ......

99

5,000,000: -t-

tilläggsbevillning

11

4,500,000:-T- 71,865,000: —

b) af viss fastighet:

grundskatt .........

kronor

1,905,000: —

kyrkotionde........

99

250,000: —

kavalleriregemen-

• ■ -T r. T-;

<■> {)()<) .1

tenas hästvakans-

Jj/i ''i >'' ''ifil i ; f! 11»r; I

spanmål ............

91

270,000:— i .

utgifter för per-

!'''' l f f i! >f;il Å in* J! 1 il i'',V !'' * - . *,! 1 <y

sedelunderhållet

vid rusthållsin-

t • /in 1! ;

fanteriet ...........

99

51,000:— 1

trosspassevolans-

afgift..................

11 ''

19,000: —

''''(Hi. Transport kronor

2,495,000:— 71,865,000: —

— 22,685,000:

•i Yl ‘ *•

00»''i.

(Tj i

''i*, .''rf,

s. 22 Kontrollera mot PDF

Riksbankens

vinstmedel.

22 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 2,495,000: — 71,865,000:—< 22,685,000: —

tillfälliga roteva- kansafgifter...

11

soldatvakansafgift

11

56,000: —

båtsmansvakans- afgift.................

W ■

200,000: — 2,795,000: —

särskilda afgifter:

l.Oft

M •- ; - J

fyr- och båkmedel kronor

''.-.1,400,000: —

kontrollstämpel-

IM»*»

- >. , r .

medel................- ■•;()!

ii

) (i”

25,000:—

bevillningsafgifter ;<

....... ''

för särskilda för- ''" i

måner och rät- tigheter ............

11

■....... • f''!; 1 ''

800,000:—j 2,225,000:— 76,885,000: —

Summa kronor 99,570,000: —

Enligt en från fullmäktige i riksbanken mig tillhandakommen uppgift

kan riksbankens vinst för år 1894 beräknas till i rundt tal 2,600,000

kronor. Vid uppgörande af statsregleringama för åren 1894 och 1895

bär Riksdagen anvisat nämnda vinst i dess helhet för statsverkets behof.

Detta skedde i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställningar, hvilka grundade sig derpå, att, derest halfva

bankovinsten skulle i enlighet med den under åtskilliga föregående år

tillämpade praxis reserveras för riksbanken, ett motsvarande belopp måste

upptagas genom beskattning, hvilket finge anses så mycket mera olämpligt,

som nämnda vinstandels disposition för riksbankens räkning vore

ur synpunkten af bankens soliditet obehöflig. Vid nu förevarande statsreglering

gestalta sig förhållandena på väsentligen enahanda sätt; och

hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra

framställning derom, att riksbankens vinstmedel för år 1894, i rundt tal

utgörande 2,600,000 kronor, må anvisas för statsverkets behof; i att utbetalas

vid den tidpunkt under år 1896, Riksdagen bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till slutsumman

af statsverkets ofvan beräknade inkomster kronor 99,570,000: —

lägges h ■ «i * 4 ?'': ’

det af mig såsom öfverskott å statsregle
ringarna

för föregående år beräknade belopp „ 674,000: —

och riksbankens vinstmedel för år 1894 „ ;■ 2,600,000: —

så erhålles för statsregleringen år T896 en tillgång

äf ... ........................•OiAU.t.:;!..:......... . kronor 102,844,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 23

De af föredragande departementschefen sålunda

i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda

tillgångar och dermed sammanhängande ämnen

gjorda hemställanden och förslag, i hvilka statsrådets

öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Waldemar Roos.

■i i t‘ A A • UiCH H ‘J''/ ii T viol i *!• j /.''U. >A&HI

hAOiL

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1

,i

Bil. Litt. A.

: ’''jj <$ Od A: • )>• -. i i 1 i,? *. • il DQ''

Till K o n u r g e n.

Jemlik!, gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen

före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförfluten året jemte förslag till

deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som

kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får statsBih.

till lliksd. Vrot 1895. 1 Sand. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

kontoret härmed i underdånighet fullgöra denna nådiga föreskrift för

innevarande år.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält

granskning af 1893 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver

statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år;

och statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse

angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före

revisionsförrättningens början blifvit af detta embetsverk afgifven och

sedermera till revisorerna öfverlemnad. Jemlikt 39 § af riksdagsordningen

skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar

för Riksdagens statsutskott hållas tillgängliga för verkställande af den

granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande att utreda

och uppgifva statsvex-kets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande uudsättningsfonden afgifver statskontoret säi’skild underdånig

berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna fond

genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas statsutskottet

tillhanda.

Statsverkets inkomster för år 1896 hafva af statskontoret ansetts

böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar, och, enligt hvad

tabellen litt. b) ådagalägger, har för denna beräkning i allmänhet lagts

till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka

åter äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna.

Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt.

afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna varit i jemnt

stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda

förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan underdånigst

närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Beträffande den genom kong], förordningen den 11

september 1885 och kong], kungörelsen den 29 maj 1891 under vissa

vilkor medgifna inlösen för statsverkets räkning af skattefrälseräntor

och kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt, samt arbetseller

hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom meddelades i statskontorets

underdåniga berättelse den 6 december sistlidet år, att, enligt

uppgift, löseskillingarne för skattefrälseräntor och kronotionde, om

hvilkas inlösen anbud inkommit till kammarkollegium och derstädes

handlagts, beiåiknats utgöra:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 3

för skattefrälseräntor ......................................... kronor 2,955,754: 2 5

,, kronotionde..................................................... 121,694:50

tillsammans kronor 3,077,448: 7 5;

att härtill komrne beräknade löseskillingar, 36,258 kronor 50 öre,

för frälseräntor, om kvilkas inlösen anbud gjorts; samt

att någon inlösen af liofveriskyldighet icke blifvit af kammarkollegium

beviljad.

Enligt hvad statskontoret inkemtat har någon förändring i dessa

förhållanden ej inträffat.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde äro utaf statskontoret

af dertill, under tiden från och med år 1887 till och med år

1891 med tillhopa 3,070,000 kronor anvisade medel utgifna:

år 1887 .................................................................. kronor

„ 1888 (efter afdrag af återdebiterade 88: 4 4)

„ 1889 .......................................................

,, 1890 (efter afdrag af återdebiterade 351: 25)

n

1891 ( „

„ 1892 ( „ „

„ 1893 .....................

samt under innevarande

år intill denna

250:

dag

kronor

798,314:

50

44)

11

1.001,266:

31

11

790,801:

24

: 25)

n

148,627:

—

-)

n

71,226:

50

-)

ii

2,767:

2 5

11

13,614:

3 0

11

17,404:

50

m. m.

enligt

lagen den

summa kronor 2,844,021: 6 0,

hvadan behållningen å härtill uppförda anslag nu utgör 225,978 kronor

40 öre.

Do skatter och utlagor, som, med tillämpning af bestämmelserna

i nådiga kungörelsen den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på

viss jord hvilande grundskatter samt § 4 i nådiga förordningen den

11 september samma år angående inlösen af skattefrälseräntor

blifvit nedsatta med trettio procent och hvilka

december 1892 angående afskrifning af de

skatter, blifvit från och med hvart och

nedsatta med ytterligare tio procent af det

enligt nådiga kungörelsen den 5 juni 1885 beräknats, skola

nyssberörda lag från och med år 1896 nedsättas med än ytterligare

tio procent af nämnda belopp, hånligt den utredning, som meddelats i

de vid Eders lvorigl. Maj:ts till 1892 års urtima Riksdag aflåtua nådiga

propositioner angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter

med liera dermed sammanhang egando ämnen bifogade utdrag

öfver protokollet öfver finansärenden den 14 oktober samma år, skulle

å viss jord hvilande grundett

af åren 1893 och 1894

belopp, hvarå nedsättningen

enligt

den grundskatt, hvarå

afskrifning

kunde

ega

rum, utgöra 4,604,819

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen; Statskontorets skrifvelse.

kronor 29 öre. Tio procent derå motsvara 460,481 kronor 92 öre eller

i rundt tal 461,000 kronor. Uti innevarande års riksstat är grundskatten

upptagen med 2,373,000 kronor. Enligt sistlidne Riksdags

beslut blefvo af de i riksstaten å utgiftssidan såsom friheter upptagna

belopp uteslutna tillhopa 3.926 kronor och den beräknade inkomsten

af grundskatt med motsvarande belopp minskad samt för år 1895 uppförd

med i jemnt tusental 2,369,000 kronor; och torde denna summa,

minskad med förenämnda 461,000 kronor, eller sedermera återstående

1,908,000 kronor böra uppföras i riksstaten för år 1896.

Kyrkotionden, i riksstaten alltsedan år 1887 beräknad till 250,000

kronor, är till beloppet beroende af markegång och till hufvudsakligaste

delen tilldelad kyrkorna i de landsdelar, der tionden utgår, med flera

inrättningar. På sätt statskontoret i föregående berättelser angående

statsverkets inkomster förmält, är beräkningen af denna inkomst för

statsregleringen af ringa vigt, enär uppkommande brist i inkomsten

alltid betäckes af besparing å de under riksstatens åttonde hufvudtitel

vid åtskilliga anslagsrubriker i kolumnen för »indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag: friheter och kyrkotionde» uppförda belopp;

lärande den antagna beräkningen få tillämpas äfven för år 1896.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmäl erlägges årligen och intilldess

annorlunda kan varda förordnadt af rusthållen vid det afsutna kavalleriet

och är i riksstaten alltsedan år 1888 beräknad till 300,000 kronor.

Beroende af vexlande markegångspris har denna afgäld under de tre

sistförflutna åren varit i fallande och under det sista af dem icke influtit

med högre belopp än 274,256 kronor; och då en ytterligare

minskning tilläfventyrs är att emotse, torde denna inkomsttitel för år

1896 icke böra beräknas till högre belopp än 270,000 kronor.

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885

års Riksdags beslut och kongl. kungörelsen den 23 december samma

år utgöras dessa afgifter af de effektiva rusthållen vid rusthållsinfanteriet

med 20 kronor af hvarje nummer för upphörande af skyldigheten att

anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar

samt äro sedan år 1890 upptagna bland statsverkets inkomster med

ett efter rusthållens antal beräknadt belopp af 51,000 kronor, hvilken

summa torde få upptagas äfven i riksstaten för år 1896.

Trosspassevolansafgiften. Denna statsinkomst är i riksstaten för

innevarande år beräknad till 26,000 kronor.

Till följd af 1892 års urtima Riksdags beslut om skånska husaroch

dragonregementenas sättande på vakans blef vid innevarande års

riksdag från inkomstberäkningen uteslutet hela beloppet af den tross
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

passevolansafgift, som erlades af rusthållen vid dessa regementen, och

inkomsttiteln trosspassevolansafgift i riksstaden för år 1895 upptagen med

ett med summan af dessa utgifter, 7,500 kronor, minskadt belopp, eller

med i jemnadt tusental 19,000 kronor; lärande samma summa böra

uppföras äfven i riksstaten för år 1896.

Tillfälliga rotevakansafgifter. I denna inkomsttitel innefattas, utom

afgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid

början af år 1878 till statsverket tillsvidare indragna afgifterna af åtskilliga

till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och

rotar. Belöpande afgifter för sådana rusthåll eller rotar vid båtsmanshållet,

som jemlikt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 angående båtsmanshållets

sättande på vakans inflyta, skola redovisas under titel

»båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt statskontoret i föregående

berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna för de

år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits

under nu förevarande inkomsttitel, och har beloppet af sådana afgifter

utgjort för år 1893 kronor 10,095: 44.

Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut skulle i rustnings- och

roteringsbesvären, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser

och undantag, som i lagen den 2 december samma år omförmäldes,

lindring ega ruin, att årligen utgå från och med år 1893

med fyrtio procent, från och med år 1894 med femtio procent, från och med

år 1896 med sextio procent, från och med år 1898 med sjuttio procent, från

och med år 1900 med åttio procent och från och med år 1902 med nittio

procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt från och med

år 1904 med hela beloppet af samma värde. Af de i riksstaten under

denna inkomsttitel upptagna vakansafgifter är det endast de vid 1878

års början till statsverket tillsvidare indragna afgifterna af åtskilliga

till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar,

hvilkas beräkning beröres af den sålunda beslutade lindringen i rustnings-

och roteringsbesvären. Derest dessa vakansafgifter erlades enligt

de i lagen den 2 december 1892 för lindringens beräknande bestämda

värden, skulle, efter afräkning af det rustnings- och rotcringsunderstöd,

som utbetalas af statsmedel, desamma utgöra:

för 44 rusthåll.................................................................... kronor 7,397: 0 6

„ 431 rotar ................................................................. ,, 67,016:51

tillsammans kronor 74,413: 57,

derå tio procent utgöra 7,441 kronor 35 öre; varande den årliga minskningen

i inkomst genom den från och med år 1893 medgifna lindring

af 1892 års urtima Riksdag antagen till i rundt tal 8,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Genom nådigt bref den 19 maj 1893 h^r Eders Kong]. Maj:t

förordnat, att vakansafgifterna af de rusthåll och rotar, som på grund

af den vid 1892 års urtima riksdag beslutade omorganisation af indelta

kavalleriet och infanteriet, komme att sättas på vakans, skola i räkenskaperna

under denna titel redovisas. Eders Kongl. Maj:ts till innevarande

års Riksdag aflåtna förslag om dessa vakansafgifters upptagande

i riksstaten och i sammanhang dermed skeende ökning af anslagen till

det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning samt till det icke

garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar blef af Riksdagen

afslaget, hufvudsakligen på den grund att 1893 års Riksdag

bemyndigat Eders Kongl. Maj:t att tillsvidare och intilldess annorlunda

kunde varda bestämdt låta, i mån den vid 1892 års urtima riksdag

beslutade vakanssättning komme till stånd, af anslaget till lindring i

rustnings- och roteringsbesvären årligen tillhandahålla arméförvaltningen

ett mot vakansafgifterna för de vakanssatta rote- och rusthållsnumren

svarande belopp, att af arméförvaltningen användas till bestridande af

kostnaderna för den förbättrade härorduingens genomförande, uti livilket

bemyndigande någon ändring af Eders Kongl. Maj:t ej ifrågasatts.

Då ifråga varade vakansafgifter synas böra, i likhet med öfriga

till statsverket ingående dylika afgifter, i riksstaten upptagas, får statskontoret

härmed underdånigst hemställa, att förnyadt förslag i ämnet

måtte till Riksdagen aflåtas.

I fråga om denna vakanssättning är till eu början jemlik! kongl.

brefveu den 2 december 1892, den 28 september 1893 och den 5 sistlidne

oktober föreskrifvet, att utöfver de indelta manskapsnummer vid

vissa i de nådiga brefven uppräknade indelta infanteriregementen, som

enligt förut gällande bestämmelser finge hållas vakanta, ytterligare tillsammans

769 rusthåll och rotar skulle tillsvidare sättas på vakans mot

erläggande, såsom vakansafgift att till statsverket ingå, af ett belopp

motsvarande de i lagen den 2 december 1892 med deri i vederbörlig

ordning beslutade förändringar rustnings- och roteringstungan vid truppförbanden

åsätta värde, samt med rätt för rust- och rotehållarne att

åtnjuta den lindring, som i lagen bestämmes. För dessa rusthåll och

rotar belöpande vakansafgifter uppgå i sin helhet till 124,300 kronor

och, minskade med sextio procent, till 49,720 kronor.

Vidare skola enligt ofvannämnda urtima-Riksdags beslut och nådiga

brefvet den 30 maj 1893 rusthållen vid skånska husar- och dragonregementena,

i mån af ryttarnes afgång, för regementenas ombildning

till värfvade sättas på vakans mot erläggande af vakansafgift på det

sätt och i den ordning, som i fråga om vakanssättningen vid vissa in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

fanteriregementen, enligt hvad ofvan förmälts, är bestämd. Jemlikt vid

Eders Kong]. Maj:ts nådiga proposition den 14 oktober 1892 angående

förbättrad härordning fogad t förslag till öfvergång från nuvarande till

föreslagna organisationen för dessa båda regementen skulle manskapet

å gammal stat under de fyra första öfvergångsåren minskas med 228

nummer vid hvardera regementet, eller för båda regementena 456

nummer, för hvilka belöpande vakansafgifter, utan afkortning, motsvara

136,800 kronor och, minskade med sextio procent, 54,720 kronor.

Slutligen blef vid 1892 års urtima riksdag jemväl beslutadt, att

rotehållen vid Jemtlands hästjägarecorps skulle, för corpsens ombildning

till värfvadt regemente, i enahanda ordning vakanssättas. Detta

beslut grundade sig ej på någon af Eders Kong]. Maj:t derom gjord

framställning, och statskontoret är, beträffande den omfattning denna

vakanssättning redan uppnått eller kan uppnå under tiden till och med

år 1896, endast i tillfälle att upplysa, att, enligt härstädes förvarade

handlingar, 45 nummer vid ingången af innevarande år voro satta på

vakans. Afgifterna för dessa nummer motsvara, oafkortade, 13,500

kronor och, minskade med sextio procent, 5,400 kronor.

Inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» är i riksstaten för år

1895 upptagen med ....................................................... kronor 52,000: —

hvilken beräkning torde böra för år 1896 dels minskas

med omförmälda ökade lindring i de vid 1878

års början till statsverket indragna vakansafgifter „ 8,000: —

till .......................................................................................... kronor 44,000: —

dels ökas med vakansafgifter för rotar och rusthåll,

som, enligt hvad ofvan nämnts, för infanteriets och

kavalleriets omorganisation blifvit eller varda vakanssatta,

nemligen:

vid infanteriet ............................kronor 49,720: —

„ kavalleriet:

skånska husar- och dragonregementena.

.. 54,720: —

Jemtlands hästjägarecorps

... 5,400:— _____„ 60,120:— „ 109,840: —

Summa kronor 153,840: -—-

eller till i jemn!, tusental 154,000 kronor.

I sammanhang härmed får statskontoret underdånigst erinra, att

nfvanomförmälda, under fjerde hufvudtitcln uppförda anslag till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, som i 1895 års riksstat är beräk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

nadt efter en med femtio procent af nämnda besvärs uppskattade värde

utgående lindring till 2,216,000 kronor, måste, då lindringen under år

1896 skall utgå med sextio procent, alltså, för att blifva tillräckligt för

sitt ändamål, ökas med en femtedel af sitt nuvarande belopp eller med

443,200 kronor, dock med afdrag af belöpande lindring för de mauskapsnummer,

som, på sätt ofvan nämnts, för indelta infanteriets och

kavalleriets omorganisation blifvit eller varda vakanssatta, hvilken lindring,

som skall vederbörande tillkomma medelst afkortning å vakansafgifterna,

uppgår i jemnt tal till 165,000 kronor; och skulle med iakttagande

häraf anslagets belopp komma att utgöra 2,494,200 kronor.

Härtill bör emellertid läggas sammanlagda beloppet af de oafkortade

vakansafgifter, som enligt ofvanberörda Riksdags beslut skola arméförvaltningen

från detta anslag tillhandahållas och hvilka afgifter, på

sätt ofvan beräknats, uppgå:

för infanteriet till ...............................................ii . kronor 124,300: —

„ kavalleriet „ (136,800+13,500)........................ „ 150,300: —

tillhopa kronor 274,600: —

lärande anslaget sålunda böra i jemnt tusental uppföras med 2,769,000

kronor.

Soldatvakansafgiften, i riksstaten för år 1895 upptagen med 70,000

kronor, torde, med afseende å den för år 1896 medgifna ytterligare

lindringen, för nämnda år uppföras med ett fyra femtedelar af nyssnämnda

summa svarande belopp, eller med 56,000 kronor.

Båtsmansvakansafgiften är i 1895 års riksstat beräknad till 295,000

kronor.

Vid 1887 års riksdag beslutades, att båtsmanshållet skulle sättas

på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade efter

de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni

1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster; dock finge

vakanssättningen under öfvergångstiden till den i sammanhang dermed

beslutade organisationen af en sjömanscorps icke eg a rum med mera

än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen. Den tillökning i

båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore att påräkna, antogs uppgå

i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och ett af de följande åren,

men har i sjelfva verket för åren 1888—1892, under hvilka år afkortning

å afgifterna egt rum med trettio procent, belöpt sig endast till:

år 1888 ..................................

..................................... kronor

37,033:

81

„ 1889 .......................................

...................................... n

36,294:

C 8

„ 1890 .......................................

..................................... i?

34,869:

42

„ 1891 .....................................

...................................... v

29,001:

61

„ 1892 ........................................

...................................... v

26,457:

4 9.

n

opaginerad Kontrollera mot PDF

inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. Ö

För år 1893, under hvilket år afkortning å afgifterna egt rum

med fyrtio procent, har den under denna titel redovisade inkomsten af

vakanssättningen uppgått till 160,074 kronor 19 öre, hvilken summa

med 3,582 kronor 82 öre understiger enahanda inkomst för år 1892.

Enligt den för år 1893 afslutade rikshufvudboken har »båtsmansvakansafgiften»

för nämnda år belöpt sig till 302,966 kronor. För år

1896 skall, på sätt ofvan berörts, lindring ega rum och utgå med sextio

procent eller med tjugo procent utöfver hvad för år 1893 egt rum, till

följd hvaraf nyssnämnda summa för året 1896 kommer att minskas

med en tredjedel eller med 100,988 kronor, hvarefter skulle återstå

201,978 kronor; och då med hänsyn till den ökade lindringen någon

väsentlig tillökning i inkomsten för år 1896 icke torde vara att emotse

genom vakanssättningen, lärer båtsmausvakansafgiften få upptagas i

riksstaten för år 1896 med ett till 200,000 kronor jemnadt belopp.

Arrendemedlen hafva i medeltal för de tre åren 1891—1893 belöpt

sig till 2,586,696 kronor. Då inkomsten för år 1893 uppgått till

endast 2,541,133 kronor, anser statskontoret, med fästadt afseende å

den enligt Riksdagens beslut fortgående försäljningen af mindre kronoegendomar,

att arrendemedlen icke böra i riksstaten för år 1896 upptagas

till högre belopp än 2,400,000 kronor.

Mantalspenningarne, som för år 1893 influtit med 661,880 kronor,

torde få i riksstaten för år 1896 beräknas till enahanda belopp, hvarmed

desamma äro i innevarande och nästkommande års riksstater upptagna,

eller till 665,000 kronor.

Bötesmedel. Denna inkomsttitel är i 1895 års riksstat beräknad

till 250,000 kronor, och har samma summa i bilagda tabell upptagits.

Kontrollstämpelmedel, som i medeltal för åren 1891—1893 uppgått

till 27,619 kronor, torde för år 1896 få upptagas med oförändradt belopp,

eller 25,000 kronor.

Fyr- och båkmedel äro för år 1895 beräknade till 1,400,000 kronor.

Enligt nådiga kungörelsen den 14 sistlidne juni skola de i nådiga förordningen

den 15 februari 1881 meddelade bestämmelser om erläggande

af fyr- och båkafgift för don inrikes sjöfarten från och med den 1

januari 1895 upphöra att vara gällande, i sammanhang hvarmed förändrade

grunder för beräkningen af dylika afgifter af den utrikes sjöfarten

faststälts. Under år 1893 belöpte sig afgifterna af den inrikes

sjöfarten till 53,493 kronor 81 öre. I hvad mån de förändrade stadgandena

för erläggande af afgifterna af den utrikes sjöfarten komma

att inverka på denna statsinkomst, är statskontoret icke i tillfälle att

Bill. till Riksd. Blot. 18U5. 1 Samt. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

beräkna. Då emellertid inkomsten för år 1893 uppgått till 1,694,853

kronor, torde den för år 1895 antagna beräkningen kunna få gälla äfven

för år 1896.

Telegrafmedel äro i riksstaten för år 1895 upptagna med 1,370,000

kronor och hafva, enligt hvad statskontoret inhemtat, af telegrafstyrelsen

beräknats för år 1896 till 1,335,000 kronor, hvilken summa i bilagda

tabell upptagits.

Jernvägsirajikinedel. Nettobehålluingen å trafikmedlen för år 1896

kan, jemlik! eu från jernvägsst.yrelsen erhållen uppgift, antagas till

7.200.000 kronor; varande jemväl detta belopp i nyss omförmälda tabell

upptaget.

Skogs medel, som uti nästkommande års riksstat äro beräknade till

2.700.000 kronor, hafva uppgått

år 1891 till............................................................. kronor 2,520,439: —

„ 1892 „.............................................................. „ 2,961,826: —

„ 1893 „............................................................. „ 2,903,915: —

eller i medeltal för de tre åren ........................... „ 2,795,393: —

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

skogsmedelsinkomster under innevarande års trenne första qvartal belöpt

sig till 3,198,816 kronor 96 öre och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden

under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden

under samma tid af sistlidet år, 236,228 kronor, för år 1894 således

uppgå till 3,435,044 kronor 96 öre.

Då skogsmedlen under hvart och ett af åren 1892 och 1893 belöpt

sig till mera än 2,900,000 kronor och således med mera än 200,000

kronor öfverstigit den senast antagna beräkningen samt för innevarande

års tre första qvartal uppgått i det närmaste till 3,200,000

kronor, anser statskontoret en förändring i beräkningen af denna statsinkomst

böra ega rum. Enär inkomsten är beroende af förhållanden,

som ej på förhand med någon säkerhet kunna förutses, torde densamma

emellertid icke böra för år 1896 beräknas till högre belopp, än som

ungefärligen motsvarar uppbörden under hvart och ett af de två sistförflutna

åren, eller med 2,900,000 kronor, hvilken summa i bilagda

tabell upptagits.

Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga inkomster,

har denna inkomsttitel enligt räkenskaperna i medeltal för

åren 1891—1893 belöpt sig till 153,223 kronor. Den höga inkomsten

för år 1893 är föranledd deraf, att deri ingår influten ersättning för

till Stockholms stad afträdda delar af myntverkets tomter n:ris 1, 2 och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

8 qvarteret Bryggaren med 114,240 kronor; lärande inkomsttiteln

extra uppbörd böra i riksstat.en för år 1896 upptagas med oförändradt

belopp af 100,000 kronor.

Bevillningar.

Tullmedel. Enligt räkenskaperna har statsverkets inkomst af tullmedel

belöpt sig:

år 1891 till ................................................. kronor 37,865,262: —

„ 1892 „ ................................................... „ 37,228,458: —

„ 1893 „ ................................................. „ 36,934,304: —

Denna statsinkomst är i riksstaten för innevarande år beräknad

till 37,000,000 kronor. Då, efter hvad sistlidne Riksdag inhemta!, antagas

kunde, att under år 1895 den inhemska sockerproduktionen

kunde fullkomligt tillgodose sockerkonsumtionen inom landet och att

någon nämnvärd import af denna vara följaktligen icke komme att

ega rum; och då inkomsten af sockertullen under år 1893 uppgått till

7,771,811 kronor, ansåg Riksdagen detta belopp böra fråndragas den

eljest beräkneliga summan af tullmedlen. Enligt hvad Riksdagen i

sin skrifvelse den 11 sistlidne maj angående beräkningen af statsverkets

inkomster vidare anförde, vore man berättigad att antaga,

att, sedan de ansenliga förråd af vin samt bränvin och sprit på andra

kärl än fat (konjak), som före den år 1892 inträdda tullförhöjningen

för dessa artiklar importerades, dåmera efter all sannolikhet konsumerats,

statsverkets inkomst af vin- och1 sprittullarne skulle under år

1895 stiga till ansenligt högre belopp än under de sista åren, samt

att ett liknande förhållande äfven torde komma att ega rum under år

1895 med tullinkomsten af vissa andra artiklar, för Indika tullen höjdes

år 1892.

Med afseende å nu omförmälda förhållanden beräknade Riksdagen

tullmedlen för år 1895 till 30,000,000 kronor.

Den debiterade tulluppbörden för januari med november månader

innevarande år har, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, utgjort

............................................................................... kronor 35,566,781: 0 5

hvilken summa med .................................................. i, 1,195,257:91

öfverstiger enahanda uppbörd under januari—

november månader sistlidet år................................. kronor 34,371,523: 14.

Med afseende å den, enligt hvad ofvan nämnts, från och med år

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1895 motsedda ökning i den inhemska sockerproduktionen och deraf

föranledda minskning i inkomsten af sockertullen har statskontoret i

bilagda tabell upptagit tullmedlen med samma belopp som det för år

1895 beräknade eller 30,000,000 kronor.

Postmedlen äro, efter hvad statskontoret inhemtat, för år 1896 af

generalpostjrelsen beräknade till 8,500,000 kronor, hvadan denna summa

blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. De särskilda

afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna

utgjort:

;

år 1891

år 1892.

år 1893.

af frälseegendom^- ................................

67,114

53

67,420

88

_ _

_

,, lotshemman .......................................

67

12

67

12

— —

—

för rättighet till skogsfång och kol- ningsfrihet på allmänuingar*........

1,740

14

1,739

63

1,739

6 3

af bankbolag med sedelutgifningsrätt

202,459

24

213,723

04

321,183

75

'' „ vissa handlande och handelsexpe*

diter....................................................

253,200

229,500

226,725

_!

„ utländingar för konserter och dra- matiska eller andra föreställningar

13,801

50

12,040

50

14,131

50

säger

538,382

53

524,491

17

563,779

88

(hvartill kommer tillfällig uppbörd......

9,127

44

4,676

68

2,155

51

summa

547,509

97

529,167

85

565,935

39

Enligt kongl. kungörelsen den 2 december 1892 hafva ofvannämnda

bevillningsafgifter af frälseegendom ar och lotshemman från och

med år 1893 upphört att utgöras.

Vid 1892 års lagtima riksdag beslutades, att den enskilda banker

med sedelutgifningsrätt åliggande särskilda bevillningsafgift skulle från

och med 1893 höjas från 3 till 5 kronor för hvarje tusen kronor af

det högsta belopp af bankens sedlar, som under nästföregående året

på en gång varit utlemnadt i rörelsen, och blef enligt 1893 års Riksdags

beslut denna afgift ytterligare förhöjd från 5 till 10 kronor. _____

Med afseende å det belopp, hvartill inkomsten af bankbeviliningeu

under år 1892, således innan förhöjningen af denna bevillning från 3

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 13

till 5 kronor inträdt, uppgått, och då afgiften numera utgjorde mer än

tre gånger förstberörda afgift 3 kronor, fann innevarande års Riksdag,

särskildt vid det förhållande att, enligt bankinspektörens månatliga

sammandrag för år 1893 angående de solidariska bankernas sedelutgifning,

det högsta utelöpande månatliga sedelbeloppet för sistnämnda år

uppgått till 64,701,019 kronor, att inkomsten af denna, afgift kunde

upptagas till 600,000 kronor; och blef, med afseende tillika å det belopp,

hvartill öfriga poster under denna titel för år 1893 uppgått, inkomsttiteln

för år 1895 af Riksdagen beräknad till 800,000 kronor;

och torde denna beräkning få gälla äfven för år 1896.

Stämpelmedlen hafvä utgjort:

år 1891 kronor 3,311,391: — deraf bevillningsafgift

för spelkort....................................................... kronor 121,465: —

år 1892 kronor 3,492,122: — deraf bevillningsafgift

för spelkort.................................................................. » 159,093:

år 1893 kronor 3,330,291: — deraf bevillningsafgift

för spelkort.............................................................. ,n 99,682:

Bevillningsafgiften för spelkort blef, enligt 1892 års Riksdags

beslut, förhöjd från 75 öre till 1 krona 50 öre.

Uti nådiga kungörelsen den 7 oktober 1892 angående den förhöjda

bevillningsafgiften samt om kortstämplingens verkställande .meddelades,

bland annat, det öfvergångsstadgande, att spelkort, hvarå dittills

giltiga stämplar blifvit anbragta, skulle, för att efter ingången af år

1893 kunna i riket till salu hållas eller utbjudas, omstämplas emot

erläggande för hvarje kortlek af 75 öre eller skilnaden emellan den

faststälda högre stämpelafgiften och förut bestämda enahanda afgift.

Genom denna omstämpling, hvilken ej finge ega rum längre än till

den 1 april 1893, inflöto 22,899 kronor 80 öre.

Under innevarande år intill den 1 innevarande månad hafva för

denna bevillningsafgift influtit omkring 88,500 kronor, eller ett icke

oväsentligt lägre belopp, än som den före år 1893 gällande lägre afgiften

inbringat.

För innevarande år är inkomsttiteln stämpelmedel i riksst.aten

uppförd med 3,500,000 kronor. Den ökade inkomst af stämpelmedlen,

som med tillämpning af den utaf innevarande års Riksdag antagna nya

förordning angående stämpelafgiften komme att ega rum, beräknades

af Riksdagen till 1,800,000 kronor, och blefvo i följd deraf stämpelmedlen

för år 1895 i riksstaten uppförda med 5,300,000 kronor, hvilken

summa blifvit å närlagda tabell uppförd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen

i riket utgjort:

år 1889 ...............................................................

„ 1890 .................................................................

„ 1891 ..................................................................

„ 1892 ...............................................

„ 1893 ..................................................................

utgörande medeltalet för femårsperioden ...............

Medeltalet för femårsperioden 1888—1892

uppgick till.......................................................................

liter 29,191,284

„ 29,050,059

„ 32,141,007

„ 31,804,818

„ 31,721,077

„ 30,781,649.

„ 30,153,185.

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna månad

har, enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och justerings
byrå,

uppgått till .................................................................... liter 28,225,667

och om härtill lägges tillverkningen under december

månad sistlidet år.............................................................. „ 5,078,446

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal

komme att motsvara tillverkningen för samma

månad innevarande år, detta års tillverkning blifva liter 33,304,113.

Beträffande tillverkningsskatten, som är upptagen uti innevarande

års riksstat med 13,700,000 kronor och för år 1895 beräknad till ett

jemnadt belopp af 14,000,000 kronor, meddelas följande öfversigt för

femårsperioden 1889—1893:

• i

Restitution för

Influten skatt.

denatu-

för högt

Statsyerket

reradt

erlagd

behållet.

bränvin.

skatt.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

år 1889 .................:............................

14,370,270

366,779

12,444

13,991,047

„ 1890 ..............................................

16,287,351

435,179

11,599

15,840,573

., 1891..............................................

15,022,350

593,933

7,835

14,420,582

„ 1892...............................................

15,047,034

504,348

4,598

14,538,088''

„ 1893 ..............................................

15,849,588

534,549

5,017

15,310,022|

Under innevarande år intill den 1 dennes är tillverkningsskatt

erlagd med 14,661,713 kronor 45 öre.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

15

I jemförelse med föregående år har denna inkomst, fördelad på

de särskilda månaderna, influtit sålunda:

år 1894. år 1893.

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

månad

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

September „

Oktober „

November „

............................................ 867,791

— 642,566

—

.............................................. 975,080

— 887,070

—

............................................... 1,077,827

— 994,302

—

................................................ 1,535,871

— 969,855

—

— 1,060,222

--

............................................... 291,577

— 1,574,842

—

...........:................................... 240,715

— 1,291,785

—-

.............................................. 253,816

— 1,329,186

—

............................................. 707,886

— 1,601,851

—

.............................................. 1,296,750

— 1,849,468

—

............................................. 1,740,494

— 1,967,524

—

Summa kronor 14,661,713

— 14,168,671

—

Det under december månad år 1893 influtna beloppet uppgick

till 1,567,428 kronor. Äfven om inkomsten under innevarande månad

icke skulle fullt uppgå till den summa, som under motsvarande tid förlidet

år inflöt, torde dock kunna såsom sannolikt antagas, att statsverkets

behållna inkomst af bränvinstillverkningsskatten, efter afdrag

för restitution för denatureradt bränvin — hvilken restitution sistlidet

år belöpte sig till 534,549 kronor — för innevarande år skall komma

att uppgå till omkring 15,500,000 kronor.

Då denna statsinkomst, uti riksstaten, såsom ofvan nämnts, för

år 1895 beräknad till 14,000,000 kronor, såväl under de tre sistförflutna

åren som innevarande år visat sig vara i stigande och under det första

af dessa år inbringat mera än 14,400,000 kronor, torde en förhöjning

i den senast antagna beräkningen kunna ega rum; och hemställer statskontoret

i sådant afseende, att bränvinstillverkningsskatten för år 1896

matte upptagas med 14,400,000 kronor.

Hvitbetssocker tillverkning safgiften uppgick

år 1891 till ............................................................... kronor 1,846,588: —

„ 1892 „ .............................................................. „ 2,260,496: —

„ 1893 „ ....................................-.......................... „ 2,718,927: —

Denna statsinkomst, som för år 1894 är beräknad till 2,600,000

kronor, blef, med anledning af de upplysningar, som innevarande års

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Riksdag erhållit från ofvannämnda kontroll- och justeringsbyrå, af Riksdagen

upptagen för år 1895 till 6,800,000 kronor.

Uti förnyade nådiga förordningen den 19 maj 1893 om beskattning

af hvitbetssockertillverkningen i riket är stadgadt, bland annat,

att det beskattningspligtiga råsockret skulle, med ett visst undantag,

beräknas efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att

100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 9

kilogram socker, samt att den nådiga förordningen skulle träda i kraft

den 1 juli 1893, dock att det förhöjda utbytet skulle beräknas intill

den 1 september 1894 till 7,5 kilogram och intill den 1 september

1895 till 8,25 kilogram, allt för 100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor.

Enligt meddelande från nämnda kontroll-och justeringsbyrå hafva

under innevarande år 17 hvitbetssockerfabriker, mot 10 under sistlidet

år, varit i verksamhet, och har tillverkningsskatten under januari—

november innevarande år debiterats med 3,429,773 kronor 18 öre. Efter

omförmälda af Riksdagen åberopade, i bevillningsutskottets betänkande

n:o 21 intagna promemoria från samma byrå skulle skatten för innevarande

år i sin helhet kunna beräknas uppgå till 5,295,251 kronor;

och utvisar denna promemoria, att den af Riksdagen för år 1895 faststälda

beräkningen grundats på det antagande att betodlingen år 1895

skedde till samma utsträckning som år 1894.

Under år 1895 skall utbytesprocenteu utgöra till den 1 september

8,2 5 och derefter och framgent 9. Vid sådant förhållande och under

antagande att afverkningen under år 1896 blifver lika med den under

år 1895 beräknade, skulle skatten för 1896 års tillverkning komma att

utgöra 6,976,200 kronor; lärande densamma få i riksstaten uppföras

med ett jemnadt tal af 7,000,000.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Vid 1892 års urtima

riksdag beslutades förhöjning i bevillningen för jordbruksfastighet från

3 till ■ 6 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet att utgå

från och med år 1893. För nämnda år uppgick ifrågavarande statsinkomst,

som i riksstaten för år 1895 uppförts med 5,000,000 kronor,

till 5,114,174 kronor; hemställande statskontoret, att den för år 1895

antagna beräkningen måtte få gälla äfven för år 1896.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 17

J -“''-Beträffande resultatet af 1893 års statsreglering är af statskontoret

i underdånig skrifvelse den 25 sistlidne juli anmäldt, att å statsverkets

inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått ett netto
-

öfverskott af........................................................................ kronor 69,737: 9 5

hvartill borde läggas:

af myntverkets behållning för år 1893, enligt

kongl. brefvet den 5 maj 1882yT9f»»>fM—n 23,000: —

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag,

enligt särskilda nådiga föreskrifter,......... „ 12,685: 7 8

så att öfverskottet på det hela uppginge till............ kronor 105,423: 73.

Vidare blef i samma skrifvelse förmäldt, beträffande förhållandet

med den uti rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade

medel» upplagda särskilda räkningen öfver öfverskott pcb. brister

i statsregleringarne, att behållningen å denna fond enligt 1892 års riks
bokslut>utgjorde

.............................. kronor 6,612,214: 50 -j(,7

hvartill komme ofvannämnda öfverskott

.................................___„___105,423: 73 6,717,638: 23

att om derifrån afräknades hvad i 1893 års riksstat blifvit

anvisadt att från fonden utgå ........................................... 5,818,000: —

uppkomma det belopp af............................................. kronor 899,638: 2 3,

hvartill,, enligt 1893 års rikshufvudbok, behållningen å nyssnämnda särskilda

räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna behållning,

hvaraf voro disponerade enligt 1894 års riksstat 53,453 kronor

43 öre och enligt 1895 års riksstat 172,000 kronor, alltså återstode

att disponera en summa af 674,184 kronor 80 öre.

Stockholm den 11 december 1894. r.i1 • veö

. . Underdånigst:

ALB. ANDERSON. „ ,

• /TV*» rrri’‘ .»ii ■. < i) .< i : • 1 f b ’ ■ • . . , > > • !

L. W. RIBEN. PER SAMZELIUS. C. G. SYLVAN.

Föredragande. .: :

C. Kinberg.

Bih. till Riksd. Frot. 1895. 1 Sami. 1 Äfd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

i "U-K iiv .''U''.'' ---SC Öb''! V Bil, Litt. a.

Statsverkets inkomster.

-——■--

Kronor.

Ordinarie inkomster.

r-~ ; . ^ , ll i ... .!•> ! fl" ‘ 7V

Grundskatt

1,908,000

Kyrkotionde .....................................

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål......................

270,000

Algifter för persedelunderhållet vid rusthällsinfanteriet

51,000

Trosspassevolansafgift .......................................i...................

19,000

Tillfälliga r< itc va k an sa f gifter .............................................

154,000

—

Soldatvakansafgift ..............................................................

56,000

Båtsmansvakansafgift...........................v

200,000

—

Ärren dem ed el ..................................

2,400,000

—

Mantalspenningar......................... n........................

665,000

Bötesmedel ..................................

250,000

Kontrollstämpelmedel...........................................................

25,000

Fyr- och båkmedel................................................................

1,400,000

Telegrafmedel .... ..................................................

1,335,000

Jemvägstralikmedel............... .......................

7,200,000

Skogsmedel . . ..................................

2,900,000

Extra uppbörd ...........................................,....,..7:.

100,000

Säger

19,183,000

Bevillningar.

Tullmedel .............................

30,000,000

Postmedel ..........................................................

8''ö00''000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

800''000

Stämpelmedel .. ..........................................

5,300,000

Bränvinstillverkningsskatt......................................................

14''400''000

Hvitbetssockertillverkningsafgift ..........................................

7,000,000

—

Bevillning af fast egendom samt af inkomst..................

5,000,000

_

Säger

71,000,000

—

Summa

90,183,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

: jMSwaiSiecttaflJOiiil

simoni?

..in ÅHhn

f !''■ L *

■ti it •:•!.

TY/

ma-yiifnM

-V»7oJIn

7 * v/l

tf.sbo?.v'' 1

V.‘t T till

rti'',c;l>iK-0i''.

Ursduatyi*''

r

y.S\\\A f> 7* >

i--''T wiluf

t tiri

: tU’:• ; /t»:i

-I.-.-

rtrgi t&ffivÅ i; r+tffxu ■ -rå?!

[ob^n!■ >1 !-/:•-> t''11..

Bilaga Litt. b.

..... .. ...... [rf f i r>C| (11 ijtr,! | O Ti £1 < (./[

............ .. I. ji ;UIvS k'' I I!•>(•. -''! •/•{

..... ^yfol

.....................

............. .. .... . Tij-Wi.i.fi;

uiiinlh

) l io> rf i''

*iVi .;•>< -

'' »; liv t

I" » r,

IK:ili*V‘*<

j ::v;!Ii''

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Beräknad

i riksstaten

för år 1895.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt......................................................................................................

2,369,000

Kyrkotionde .............................................................................................

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ........................................

300,000

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet ..................

51,000

Trosspassevolansafgift...........................................................................

19,000

Tillfälliga rotevakansafgifter....................................................................

52,000

Soldatvakansafgift ....................................................................................

70,000

Båtsmansvakansafgift .................................................................................

295,000

Arrendemedel...............................................................................................

2,500,000

Mantalspenningar........................................r...............................................

665,000

Bötesmedel.......................................................

250,000

Kontrollstämpelmedel ........................................................................

25,000

Fyr- och båkmedel .................................................................................

1,400,000

! Telegrafmedel ....................................................................

1,370,000

Jemvägstrafikmedel ........................................................................

7,000,000

Skogsmedel .............................................................................................

2,700,000

| Extra uppbörd .............................................................................................

100,000

Säger

19,416,000

Bevillningar.

Tullmedel .....................................................................................................

30,000,000

Postmedel .....................................................................................................

8,173,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter...............

800,000

1 Stämpelmedel.......................................*.....................................................

5,300,000

Bränvinstillverkningsskatt..........................................................................

14,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift..........................................................

6,800,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...................................

5,000,000

Tilläggsbevillning .....................................................................................

4,900,000

Säger

74,973,000

Summa

94,389,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

21

inkomster.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

För år 1891.

För år 1892.

För år 1893.

Medium.

för år 1896.

4,163,762

4,170,056

3,707,214

4,013,677

1,908,000

216,900

214,788

214,102

214,930

250,000

298,007

286,444

274,256

286,236

270,000

50,920

50,940

50,840

50,900

51,000

26,476

26,485

26,471

26,477

19,000

88,665

87,688

110,004

95,452

154,000

100,784

103,311

88,340

97,478

56,000

309,723

335,705

302,966

316,131

200,000

2,608,101

2,610,854

2,541,133

2,586,696

2,400,000

664,313

663,213

661,880

663,135

665,000

265,853

267,997

259,525

264,458

250,000

27,149

26,348

29,361

27,619

25,000

1,596,894

1,595,037

1,694,853

1,628,928

1,400,000

1,464,491

1,455,615

1,419,709

1,446,605

1,335,000

6,500,000

6,500,000

6,700,000

6,566,667

7,200,000

2,520,439

2,961,826

2,903,915

2,795,393

2,900,000

133,231

103,425

223,013

153,223

100,000

21,034,708

21,459,732

21,207,582

21,234,005

19,183,000

37,865,262

37,228,458

36,934,304

37,342,675

30,000,000

7,373,052

7,631,979

7,838,591

7,614,541

8,500,000

547,311

529,841

565,902

547,685

800,000

3,311,391

3,492,122

3,330,291

3,377,935

5,300,000

14,420,582

14,538,088

15,310,022

14,756,231

14,400,000

1,846,588

2,260,496

2,718,927

2,275,337

7,000,000

4,321,040

4,354,032

5,114,174

4,596,415

5,000,000

— —

— —

1,502,045

— —

— —

69,685,226

70,035,016

73,314,256

70,510,819

71,000,000

90,719,934

91,494,748

94,521,838

91,744,824

90,183,000

Bih. till liiksd. Prof. 1895. 1 Sami. 1 Afd.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrddet å Stockholms slott den 14 januari

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, hans excellens herr statsministern

Boström anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna

hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat

dertill anvisadt, eller 1,320,000 kronor.

Bih. till Rihsd. Prof. 1895. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Första hufvudtiteln.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit

täcktes, enligt det öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans

Maj:t Konungen gilla.

Ex protocollo:

Waldemar Roos.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott måndagen den 14 januari 1895,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen statsrådet östergren föredrog de frågor, som

rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid beträffande:
Ordinarie

anslag.

Svea och Göta hofrätter med derunder lydande justitiestater.

Uti underdånigt, utlåtande, som statskontoret den 6 juli 1892 afgifvit

i ett Eders Kongl. Maj:ts pröfning understäldt ärende angående

uteslutande från aiiöningsstaten för Göteborgs stads tjenstemän och

betjente af deri upptagna anslag till nämndemän och rättare eller

fjerdingsmän i Säfvedals härad, har statskontoret gjort framställning

Bil i. till Ri/csd. Prof. 1895. 1 Sami. I Afd. 1

[1-]

Indragning

af vissa till

nämndemän i

Kopparbergs

län och Bohuslän

nu utgående

anslag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hufvudtiteln.

om indragning af dels den till nämndemän i vissa delar af Koppar[2,

3.] bergs län nu utgående ersättning för dem frångångna räntor dels ock

Minskning af den nämndemännen i Bohuslän jemlikt Kongl. brefvet den 1 april

anslagen m 1789 tillkommande lön af kronan; och har statskontoret i detta ämne

Svett OClh Gottt n., . i a -» IT* /».. 1 * T

hofrätter med aniort hutvudsakiigen oljande:

derunder Vy- Angående ränteersättningen till nämndemän i Kopparbergs län

dandsJtérhUe'' inhemtades till en början af Kongl. brefven den 15 juni 1825 och den

17 februari 1845, att, sedan likmätigt nådigt beslut den 14 februari

1824 den del af allmogen inom Kopparbergs län, somfförut utgjort

extra grufvedrängslijelp, blifvit från samma utskyld befriad, och derigenom

inträffat, bland annat, att de nämndemäns löner, hvilka af

berörda ränta utgått, af innehafvarne förlorats, Kongl. Magt funnit

godt förordna, att dessa nämndemäus löner finge af öfverskott på

statsinkomsterna utgå, tills staten i denna del kunde blifva reglerad,

samt att denna ersättning, utgörande 92 rdr 34 sk. 6 rst. banko,

blifvit af Rikets Ständer vid 1844—1845 års riksdag uppförd å stat

tillsammans med den för Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat

bestämda lönesumma. Vidare hade vid 1885 års riksdag med

nyssberörda ersättning sammanförts ersättningen, 28 kronor 12 öre,

för åtskilliga på grund af Kong!, förordningen den 23 juli 1869 till

statsverket indragna räntor. Dessa båda ersättningsanslag, tillsammans

i nu gällande myntslag utgörande 167 kronor 18 öre, utginge enligt

stat för närvarande:

till nämnden i Leksands, Als och Bjursås socknar med kronor 20: 81

(deraf 9 kronor 37 öre ersättning för

indragna räntor)

„ d:o i Rättviks och Ore socknar med .................. „ 13: 8 7

(deraf 6 kronor 25 öre ersättning för

indragna räntor)

,, d:o i Mora, Sofia Magdalena och Venjaus

socknar med ............................................... „ 13: 8 7

(deraf 6 kronor 25 öre ersättning för

indragna räntor)

„ d:o i Orsa socken med............................................. „ 6: 9 3

(deraf 3 kronor 12 öre ersättning för

indragna räntor)

„ d:o i Elfdals socken med ...................................... „ 3: 13

(hela beloppet ersättning för indragna räntor)

Transport kronor 58: 6 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

3

Transport kronor

till nämnden i Sårna socken med .......................•............... kronor

„ d:o i Svärdsjö, Sundborns, Vika, Knifva och

Hosjö samt Kopparbergs och Aspeboda

tingslag med........................................... j>

och till nämnden i Torsångs socken med .......................... »

summa kronor 167: 18;

hvarförutan dessa nämnder egde uppbära tingsgästningspenningar och

bötesersättningar.

Sedan, genom nådiga brefvet den 18 maj 1849, förordnats, att

den särskilda ränta, som under benämning af Fakt kung sgårds hjelp

varit påförd samt med stockar och ved utgjord utaf vissa hemman

inom Kopparbergs, Näsgårds och Säters fögderier af Kopparbergs län,

skulle från och med samma år afskaffas, emot samtidigt upphörande

af derför medgifven lindring i bevillningen, samt Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet anmält, att å berörda ränta, bland andra,

nämndemän innehaft löneindelningar, och i underdånighet hemstält,

att af andra medel måtte bestämmas ersättning för de anslag, som,

genom kungsgårdshjelpens upphörande, sålunda frångått nämndemän,

hade kammarkollegium och statskontoret uti den 31 januari 1850 deröfver

gemensamt afgifvet underdånigt utlåtande tillstyrkt, att ersättning

måtte nämndemännen beredas för den minskning i inkomst de genom

kungsgårdshjelpens försvinnande fått vidkännas, dock att, enär löner

af statsmedel icke i allmänhet bestodes nämndemän, utan desse vanligen

i och för sina befattningar njöte antingen räntebefrielse eller

ock mestadels endast frihet från åtskilliga allmänna onera. för innehafvande

egna hemman, ersättningen, i likhet med hvad i afseende

på fjerdingsmän redan blifvit, genom Kongl. brefvet. den 17 oktober

1840, förordnadt, syntes böra tillkomma endast de nämndemän, hvilka

före kungsgårdshjelpens upphörande sina befattningar innehaft och af

samma utskyld varit i åtnjutande, men icke dem, som sedermera blifvit

eller derefter kunde blifva till dylika befattningar antagne. Med afseende

å hvad sålunda af embetsverken anförts hade genom Kongl.

brefvet den 22 mars 1850 i nåder medgifvits, att dåvarande''nämndemän

inom Stora Kopparbergs län, hvilka före upphörande af Falu

kungsgårdshjelp sina befattningar innehaft och af anslag å berörda

utskyld varit i åtnjutande, finge för den minskning i påräknade löneförmåner,

som de genom samma räntas försvinnande komme att vidkännas,

från och med år 1849 njuta ersättning, beräknad efter årlig

58: 61

3: 81

76: 64

28: 12

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hufvudtiteln.

markegång, der räntan ej erlagts till bestämdt belopp, hvilken ersättning

likväl komme att indragas i man af ersättniugstagarnes afgång;

och hade denna ersättning sedermera från och med år 1852 blifvit

uppförd å allmänna indragningsstaten. Efter statskontorets tanke

borde samma bestämmelser, som meddelats i fråga om ersättningen

för de nämndemän förut tillkommande anslag af Falu kungsgårdshjelp,

äfvensom, enligt hvad ofvan vore berördt, beträffande fjerdingsmän,

vinna tillämpning i afseende å de under anslagsrubriken »Svea hofrätt

med derunder lydande justitiestat» uppförda ersättningar till nämndemän

inom vissa delar af Kopparbergs län för dem frångångna anslag

af extra grufvelijelpen och indragna räntor, samt dessa ersättningar

således förklaras skola upphöra, i den mån nuvarande innehafvare af

nämndemansbefattningarne afginge, helst efter tiden för meddelande

af det nådiga beslutet angående ersättningen för Falu kungsgårdshjelp

nämndemännens ställning blifvit väsentligt förbättrad genom dem

medgifven ökad ersättning för extra förrättningar.

Den nämndemännen inom Bohuslän tillkommande lön vore uppförd

under anslaget till »Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat»

och enligt nu gällande stat fördelad på följande sätt, nemligen:

till nämnden i Askims samt Vestra och östra Hisings

härad ............

kronor

28:

32

11

i

Inlands Nordre

härad...........................

9: 76

11

11

i

Inlands Fräkne

d:o.................................

9: 75

11

V

i

Inlands Torpe

d:o...............................

10: 32

11

11

i

Inlands Södre

d:o................................

21: 37

51:

20

11

il

i

Orusts och Tjörns d:o ...............

29:

25

11

11

i

Bane......................

... d:o.................................

21: 2 2

11

11

i

Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sote-

näs..................

härad .............................

28: 28

49:

50

V

11

i

Qville ..................

... d:o................................

12: 37

11

11

i

Vette .................

... d:o.......................

12: 38

11

11

i

Tanums och Bullarens härad ..................

24: 75

49:

50

%•

summa

kronor

207:

77.

Beträffande denna lön inhemtades af Kongl. brefvet den 1 april

1789, att densamma, nämndemännen i Bohuslän från danska tiden

tilldelad, i anledning af Göta hofrätts förslag och uppå hemställan af

statskontoret, genom Kongl. brefvet den 27 juli 1779 indragits; men

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

5

att, uppå anhållan af ortens riksdagsfullmägtige, Kongl. Maj:t enligt

förstberörda Kongl. bref, emedan dåmera blifvit upplyst, att nämndemännen

denna lön från äldsta tider åtnjutit, samt att ej allenast af

Konung Carl XI under den 1 juli 1684, utan ock genom Kongl.

resolutionerna den 15 maj 1720 och den 15 februari 1727 blifvit försäkradt,

att de dervid beständigt borde bibehållas, pröfvat rättvist att

återställa dem i denna, af fordne konungar förunnade förmån.

Då nämndemännen i Bohuslän i likhet med nämndemän i rikets

öfriga delar åtnjöte tingsgästningspenningar och bötesersättningar

samt medgifven godtgörelse för extra förrättningar, ansåge statskontoret

förhållandena numera icke påkalla deras bibehållande vid den

särskilda löneförmån de tillförene tillförsäkrats, utan syntes denna

löneförmån böra indragas, med förbehåll likväl att nuvarande nämndemän

i sin rätt icke förnärmades.

Statskontoret hemstälde alltså, att den nämndemännen i vissa

delar af Kopparbergs län tillkommande ersättning för dem frångångna

räntor samt ofvanberörda löner för nämndemän i Bohuslän skulle upphöra,

i den mån nuvarande innehafvare af dessa ersättnings- och lönebelopp

från nämndemansbefattningarne afginge, samt att proposition

måtte till Riksdagen aflåtas derom, att, mot det anslagen till Svea

och Göta hofrätter med dertill hörande justitiestater minskades med

ersättningarne och lönerna motsvarande belopp eller, för bibehållande

af jemnt krontal i anslagens slutsummor, det förra med 167 kronor

och det senare eller det till Göta hofrätt m. m., å hvilket 44 öre vore

odisponerade, med 208 kronor, ersättnings-^ och lönebeloppen måtte

anvisas att till nuvarande innehafvarne af nämndemansbefattningarne

utgå från allmänna indragningsstaten.

Sedan med anledning af denna statskontorets framställning Eders

Kongl. Maj:t anbefalt Sine befallningshafvande i Kopparbergs samt i

Göteborgs och Bohus län att efter vederbörandes hörande afgifva

underdåniga utlåtanden, har, hvad angår Bohuslän, Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande lemnat häradsnämnderna, domhafvandena och kronofogdarne

tillfälle att sig yttra, dervid det framstälda förslaget vunnit

understöd af nämnderna i Qville, Vette och Tanurns härad äfvensom

af domhafvandena och kronofogdarne med undantag af domhafvanden

i Orusts och Tjörns domsaga samt kronofogden derstädes, hvilka

liksom öfrige nämnder motsatt sig den föreslagna indragningen; och

har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för sin del tillstyrkt bifall

till statskontorets framställning. Beträffande Kopparbergs län har

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande derstädes, efter att hafva in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hnfrudtiteln.

fordrat yttranden från kronofogdarne i Falu, Nedan Siljans och Ofvan

Siljans fögderier, tillstyrkt bifall till hvad statskontoret föreslagit.

Då några förmåner af den art som ifrågavarande till nämndenen

inom Bohuslän och vissa delar af Kopparbergs län utgående anslag

icke tillkomma nämndemän i öfriga delar af riket; då med hänsyn till

de obetydliga belopp, hvarmed anslagen utgå, samma anslag ej kunna

för innehafvarne af nämndemansbefattningarne vara af någon afsevärd

betydelse; och då i allt fall nämndemännen i riket genom de i

senare tid utfärdade författningar om ersättning för vissa förrättningar

fått ej obetydligt ökade förmåner, finner jag mig böra biträda statskontorets

i ärendet framstälda förslag; och får af sådan anledning jag

underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att besluta, att den nämndemännen inom vissa

delar af Kopparbergs län tillkommande ersättning för

extra grufvedrängshjelpens upphörande och för indragna

räntor samt den nämndemännen i Bohuslän

jemlikt Kongl. brefvet den 1 april 1789 tillkommande

lön af kronan skola upphöra; dock att nuvarande

innehafvare af dessa ersättnings- och lönebelopp varda

under nu löpande tjenstetid vid sin rätt bibehållne;

att anvisa nämnda ersättnings- och lönebelopp

att till nuvarande innehafvarne af nämndemansbefattningarne

utgå från allmänna indragningsstaten och

för sådant ändamål å denna stat uppföra ett årligt

anslag af 375 kronor;

och att, i händelse af bifall till hvad sålunda

föreslagits, minska anslaget till Svea hofrätt med derunder

lydande justitiestat med 167 kronor, samt anslaget

till Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat

med 208 kronor.

- -| Beträffande anslagen till Svea och Göta hofrätter med derunder

öfilt rf örin g af lydande justitiestater förekommer jemväl, att Eders Kongl. Maj:t under

vissa ione- och den 31 sistlidne december beslutit till Riksdagen aflåta nådig proposiZiopplfrån

tion derom, att Vermlands och Gotlands län skola vid 1896 års början

anslaget nu skiljas från Svea hofrätts och läggas under Göta hofrätts domvärjo.

m.°m. tliZat- Om denna framställning vinner Riksdagens bifall, lärer deraf blifva en

slaget till Göta följd, att de till häradshöfdingarne och nämnderna i Vermlands och Gotiwfmtt

m. m. ian(j8 utgående löne- och ersättningsbelopp, tillhopa utgörande 58,894

kronor 10 öre, hvilka nu ingå i anslaget till Svea hofrätt och derunder

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

7

lydande justitiestat, böra afföras från detta anslag och i stället tilläggas

anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat. Jag hemställer

alltså, att Eders Kong]. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att, i händelse af bifall till särskildt aflåten nådig

proposition om Vermlands och Gotlands läns skiljande

från Svea hofrät.ts och förläggande under Göta

hofrätts domvärjo, minska anslaget till Svea hofrätt

med derunder lydande justitiestat med ett belopp, som

för bibehållande af jemnt krontal i anslagets slutsumma

bör upptagas till 58,894 kronor, men deremot öka anslaget

till Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat

med samma belopp 58,894 kronor.

Bifalles hvad jag sålunda hemstält,

kommer anslaget till Svea hofrätt

med derunder lydande justitiestat,

som nu utgör.......................................... kronor 626,354:

att minskas med

den nämndemännen inom vissa delar

åt Kopparbergs län tillkommande ersättning

för extra grufvedrängshjel
pens

upphörande m. m...................... 167: —

löner och ersättningar till häradshöfdingar

och nämndemän i Vermlands

och Gotlands län........................ 58,894: —

således minskning 59,061:

börande alltså anslaget uppföras med

anslaget till Göta hofrätt med derunder

lydande justitiestat, som nu utgör ... 514,521:

att ökas med

nyssnämnda löner och ersättningar

till häradshöfdingar och nämndemän

i Vermlands och Gotlands län ......... 58,894: —

men minskas med

den till nämndemännen i Bohuslän

utgående lön .......................................... 208: —

således ökning 58,686:

hvadan anslaget bör uppföras med ..

567,293: —

573,207: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hufvudtiteln.

• . ,, rr. . ■ r ,;-''i ... • .. r ;, i. *, v*i : .... ; , ,

* '' '' .-i;- •• 1::1 iS u JI 10BJ> h IpO f J.SJrUu uTwlJ j u i;; • \l i

; b ;; -r>T el.Tr.bvl • bnxrioh luft i t il/»or? iub-Q. If;j

Fångvården.

[6.] Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 30 mars sistlidet år bär

Minskning^ af (jet förutvarande centralfängelset i Karlskrona med utgången af juli

andaget till månad samma år upphört att användas som straffängelse och förändrats

fångars vård till en central tvångsarbetsanstalt, afsedd att mottaga de tvångsarbetsvch

underhåll. dittills förvarats vid kronoarbetsstationerna å Tjurkö och

Borghamn; i sammanhang hvarmed nämnda två kronoarbetsstationer

indragits.

Genom dessa åtgärder har uppkommit en besparing i fångvårdsutgifterna,

hvilken af fångvårdsstyrelsen beräknats uppgå till 75,000

kronor årligen, hvaraf emellertid under den första tiden någon del behöfver

tagas i anspråk för pensionering af befattningshafvande.

Utaf nämnda besparing belöper å bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll ett belopp af 10,700 kronor, motsvarande de å detta

anslag anvisade aflöningar till följande tjenstemän, nemligen:

Vid stationen å Tjurkö

till 1 direktör, lön och arfvode ...........................

„ „ kamrerare d:o d:o ...........................

„ „ predikant, arfvode .. ......................................

„ „ bevakningsbefälhafvare, lön och arfvode

och vid stationen å Borghamn

N i. mt HK‘>1 : • .

till 1 bevakningsbefälhafvare, lön och arfvode 2,500

summa kronor 10,700.

Utaf dessa befattningar uppehöllos vid stationernas indragning

direktörs- och predikantsbefattningarna vid Tjurkö samt bevakningsbefälhafvarebefattningarna

vid begge stationerna på förordnanden, hvadan

de för sagde tjenster i stat uppförde aflöningar med indragningen

upphört att utgå och kunna från anslaget uteslutas. Jag hemställer

alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att minska bestämda anslaget till fångars vård

och underhåll med belopp motsvarande de å detta

3.500

1.500

1,200

2,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

9

anslag nu anvisade löneförmåner till direktör, predikant

och bevakningsbefälhafvare vid förra kronoarbetsstationen

å Tjurkö samt till bevakningsbefälhafvare

vid förra kronoarbetsstationen å Borghamn,

tillhopa 9,200 kronor.

Hvad derefter angår kamrerarebefattningen vid Tjurkö, så innehades

den vid stationens indragning af kamreraren Tbeodor Grahl, som

derå erhållit fångvårdsstyrelse^ konstitutorial. I anledning häraf öfverlemnade

fångvårdsstyrelsen med underdånig skrifvelse den 17 sistlidne

augusti till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande en af Grahl hos

styrelsen gjord framställning om utverkande af nådig föreskrift angående

den aflöning, som borde tillkomma Grahl efter stationens indragning.

I denna framställning anfördes hufvudsakligen: att Grahl, som

vore född den 15 april 1825, år 1846 ingick som gradpasserare vid

lifregementets grenadiercorps, der han bevistade tre möten; att han

åren 1861—1874 hade anställning som tillfälligt biträde i statistiska

centralbyrån samt under åren 1872—1874 kortare tider tjenstgjorde

såsom tillförordnad fängelsedirektör; att han derefter förordnades att

från och med den 4 juli 1874 uppehålla kamrerarebefattningen vid

Tjurkö samt den 11 oktober 1878 erhöll fångvårdsstyrelsens konstitutorial

å samma befattning med rätt att åtnjuta de befattningen åtföljande

löneförmåner under de vilkor och förbehåll, som innefattades i

nådiga cirkulärbrefvet den 9 november 1860, nådiga brefvet den 5 juni

1874 och fångvårdsstyrelsens cirkulär den 22 september sistnämnda år;

att han, som således icke vore berättigad till pension å allmänna indragningsstaten

enligt de för civile tjenstemän i allmänhet gällande

grunder, ansåge sig böra, intill dess han förvärfvat dylik rätt, åtnjuta

de enligt gällande stater honom tillkommande löneförmåner, nemligen:

å bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, lön 1,200 kronor

och arfvode 300 kronor, tillhopa 1,500 kronor, samt å förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll, boställsrum in natura och vedanslag,

det senare i staten upptaget till värde af 112 kronor 20 öre; att liknande

förmåner genom nådiga brefvet den 9 januari 1882 beviljades

tjenstemännen vid straffängelset i Varberg, då detta i början af 1880- talet indrogs; att, då kronan icke egde några hus å Tjurkö och Grahl

således icke kunde der erhålla bostad, ersättning för bostad och vedbrand

borde utgå i penningar med 800 kronor årligen, så att sammanlagda

beloppet af lians löneförmåner alltså skulle uppgå lift 2,300 kroBih.

till Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 2

Pension åt

kamreraren

vid jörra

kronoarbetsstationen

ä

Tjurkö

Tbeodor

Grahl.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra hufvudtiteln.

nor årligen; samt att hans inkomster såsom kamrerare vid Tjurkö i

verkligheten varit ej obetydligt högre, enär han utom ofvan angifna

förmåner jemväl egt åtnjuta afskrifningsprocent å proviant in. m. samt

utminuteringsprocent å premievaror.

I underdånigt yttrande öfver berörda framställning anförde fångvårdsstyrelsen,

med vitsordande af Grahls deri lemnade uppgifter, att

Grahl sedan den 8 september 1891 åtnjutit tjenstledighet till en början

för vårdande af enskilda angelägenheter och sedermera på grund af

sjukdom; att styrelsen icke ansåge det med fångvårdens fördel förenligt

att till tjenstgöring vid annan fångvårdsanstalt transportera en

tjensteman af så hög ålder som Grahl uppnått eller öfver 69 år, och

hvilken dessutom sedan tre år tillbaka visat sig vara i behof af upprepad

tjenstledighet; att styrelsen i likhet med Grahl sjelf ej funnit

honom berättigad till pension å allmänna indragningsstaten enligt de

för civile tjenstemän i allmänhet gällande grunder, i hvilket sistnämnda

hänseende styrelsen jemväl ville erinra, att någon skyldighet att vid

viss lefnads- och tjensteålder afgå från innehafvande tjenst icke funnes

stadgad för de å riksstat uppförde konstituerade tjenstemännen vid

fångvårdsanstalterna; att vid dessa förhållanden Grahl syntes vara berättigad

att fortfarande erhålla aflöning från de för kronoarbetsstationen

å Tjurkö redan anvisade anslag; samt att styrelsen förty, och med

stöd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 9 januari 1882, den 28

november 1884 och den 11 juni 1886 rörande aflöning till åtskilliga

med konstitutorial försedde tjenstemän vid det i början af 1880-talet

indragna straffängelset i Yarberg, hemstälde, att tills vidare och intill

dess Grahl kunde varda berättigad att erhålla pension å allmänna indragningsstaten

eller annorlunda kunde varda förordnadt, till honom

måtte få utgå af bestämda anslaget till fångars vård och underhåll lön

och arfvode med tillhopa 1,500 kronor samt från förslagsanslaget till

fångars vård och underhåll ersättning för mistad bostad och vedbrand

med 800 kronor, allt årligen.

Efter det statskontoret i ärendet afgifvit utlåtande, blef jemlikt

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 19 sistlidne oktober fångvårdsstyrelsens

hemställan på det sätt bifallen, att Grahl berättigades tills

vidare intill 1895 års slut, på sätt styrelsen föreslagit, åtnjuta 2,300

kronor efter år räknadt; och anbefaldes tillika styrelsen att skyndsamt

till Eders Kongl. Maj:t inkomma med den utredning, som erfordrades

för bedömande af frågan, huruvida skäl kunde föreligga att till Riksdagen

göra framställning om pension åt Grahl å rikets allmänna indragningsstat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

11

Fångvårdsstyrelsen liar derefter till fullgörande af berörda befallning

i underdånig skrifvelse den 20 sistlidne november dels öfverlemnat

förklarande från Grahl, att han önskade uppföras å allmänna

indragningsstaten, dock under den förutsättning att lian för sin återstående

lifstid komrne i åtnjutande af eu årlig pension af 2,300 kronor,

dels för egen del anfört bland annat, att rätt och billighet syntes fordra,

att der, såsom nu vore förhållandet, en tjenst blefve indragen, tjenstemannen

bibehölles vid sin förutvarande aflöning, hvilken uppfattning

också hos Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i likartade fall gjort sig

gällande, samt att styrelsen förty, och under hänvisning till hvad styrelsen

i sin ofvanberörda skrifvelse den 17 augusti ytterligare i frågan

anfört, hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning om pension åt Grahl till belopp af 2,300 kronor.

Statskontoret, hvars yttrande sedermera infordrats, har dervid

anfört: att, derest Grahl uppfylt stadgade vilkor för rätt till pension å

allmänna indragningsstaten, denna pension skulle utgått med 1,200

kronor; att Grahl, som snart uppnådde 70 lefnadsår, icke på långt när

hade den tjensteålder, som vore stadgad för rätt till pension, enär den

tid af 13 år han såsom tillfälligt biträde med timaflöning tjenstgjort

i statistiska centralbyrån icke kunde räknas honom tillgodo för pensions

erhållande; att emellertid, då Grahls kamreraretjenst genom kronoarbetsstationens

indragning blifvit öfverflödig och någon transport till

annan dylik befattning vid Grahls höga ålder, på sätt fångvårdsstyrelsen

erinrat, icke kunde anses förenlig med fångvårdens fördel, statskontoret

ansåge skäl föreligga att hos Riksdagen begära Grahls öfverflyttning

å allmänna indragningsstaten; att statskontoret visserligen i

sitt förut i ärendet afgifna utlåtande tillstyrkt, liksom Eders Kongl.

Maj:t genom ofvan omförmälta beslut af den 19 sistlidne oktober medgift,

att Grahl finge, i afbidan på pensionsfrågans afgörande, åtnjuta

ett hans samtliga löneförmåner motsvarande belopp af 2,300 kronor

efter år räknadt, men att, då det icke kunde med fullt skäl ifrågasättas,

att Grahl, som sedan den 8 september 1891 och således långt

före kronoarbetsstationens indragning åtnjutit tjenstledighet till en början

för vårdande af enskilda angelägenheter men sedermera på grund

af sjukdom, och som, i händelse han varit tjenstbar, varit skyldig att

låta förflytta sig till annan tjenstgöringsort, skulle vid afgång ur fångvårdens

tjenst komma i åtnjutande af större förmåner än den tjensteman,

som uppfylt de vilkor i afseende å lefnads- och tjenstår, som

erfordrades för pensions erhållande till högst lönens belopp, statskontoret

ansett sig böra tillstyrka bifall till fångvårdsstyrelsens framställ
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra hufvudtiteln.

[7-]

Ytterligare

minskning af

bestämda

anslaget till

fångars vård

och underhåll.

[8.]

Rätt till

semester för

vissa tjensteman

vid rikets

fängelser.

ning endast på det sätt, att det föreslagna pensionsbeloppet nedsattes

till ett lönen motsvarande belopp eller 1,200 kronor.

Hvad statskontoret sålunda anfört anser jag mig böra biträda.

Då Grahl, enligt hvad kandlingarne utvisa, är i följd af hög ålder

otjenstbar och under senare år åtnjutit ständig tjenstledighet, anser

jag ock, att hans rätt varder fullt tillgodosedd, om honom beviljas

pension i enlighet med hvad statskontoret föreslagit. Med anledning

häraf och under hänvisning till det beslut, som af 1884 års Riksdag

fattades i en likartad fråga nemligen om pension åt kamreraren vid

indragna straffängelset i Varberg, Kristoffer Westerhult, får jag underdånigst

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

åt kamreraren vid indragna kronoarbetsstationen

å Tjurkö Theodor Grahl å allmänna indragningsstaten

uppföra en årlig pension af 1,200 kronor att under

hans återstående lifstid utgå från och med månaden

näst efter den, i hvilken afsked ur fångvårdens

tjenst varder honom beviljadt.

Om denna framställning af Riksdagen bifalles, lärer jemväl den

för kamrerarebefattningen vid Tjurkö å bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll uppförda aflöning kunna indragas, och får jag

alltså underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidare föreslå

Riksdagen

att, under förutsättning att framställningen

om pension åt kamreraren Theodor Grahl bifalles,

minska bestämda anslaget till fångars vård och underhåll

ytterligare med belopp, motsvarande å detta

anslag nu anvisade löneförmåner till kamreraren vid

förra kronoarbetsstationen å Tjurkö eller 1,500 kronor.

Hvad angår förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, så

kommer återstoden af ofvan omförmälta besparing eller 64,300 kronor

detta anslag tillgodo. Fångvårdsstyrelsen har emellertid gjort framställning

om, att en del af sistnämnda belopp måtte få användas för att

i viss omfattning bereda tjenstemännen vid rikets fängelser förmånen

af semester utan minskning af inkomster under ledigheten; och har fångvårdsstyrelsen

i detta ämne anfört hufvudsakligen följande:

För att fångvården skulle rätt handhafva», så att icke blott expeditionsgöromål

och andra löpande bestyr punktligt uträttades samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra hnfvudtiteln.

13

säkerhet och ordning behörigen öfvervakades, utan äfven åt den uppfostrande

verksamhet, som kräfdés för fångarnes förbättring, egnades

den omsorg, som vore oskiljaktig från en verklig fångvård, fordrades

i synnerhet vid de större fångvårdsanstalterna af tjenstemännen ett

ihärdigt arbete och ständig vaksamhet samt att de med oaflåtlig uppmärksamhet

följde fångarna. Derför borde understundom någon hvila

från tjensten nämnde tjensteman förunnas, såvida man annars ville påräkna,

att de skulle kunna bibehålla tillräckliga krafter för sina pligters

fyllande och vaket intresse för det magtpåliggande och ofta nedstämmande

arbetet till fångarnes upprättande. Men, såsom nu vore

ordnadt, funnes, om man frånsåga tillfällig ledighet, icke någon utväg

att bereda fängelsetjensteman någon verklig ledighet från tjensten på

annat sätt än att han, derest ledigheten lemnades på grund af styrkt

sjukdom, till vikarien afstode tjenstgöringspenningarna samt i andra

fall sjelf bestrede hela kostnaden för tjenstens uppehållande. Följden

häraf vore, att fängelsetjenstemannen, hellre än att af sina knappa inkomster

vidkännas uppoffringar för nämnda ändamål, ofta öfver höfvan

ansträngde sig för att kunna utan afbrott tjenstgöra, samt till och med

vid fall af sjuklighet, som kunde häfvas genom någon tids hvila, icke

skaffade sig ledighet.

Då det vore uppenbart, att fångvården häraf blefve lidande, hade

det länge varit styrelsens önskan, att semesterledighet utan förlust af

inkomst måtte kunna beredas de mest ansträngde tjenstemännen vid

fångvårdsanstalterna, men då sådant icke kunde ske utan kostnad för

kronan, hade styrelsen derom icke velat göra framställning, förrän

styrelsen på samma gång kunde, såsom nu vore förhållandet, påvisa

besparing i andra afseenden.

Bland de fångvårdstjenstemän, hvilka i följd af den ansträngande

beskaffenheten af deras göromål vore i behof af dylik ledighet, ville

styrelsen i främsta rummet nämna direktörerna samt predikanterna

och bevakningsbefälhafvarne vid de centrala fångvårdsanstalterna,

hvilka samtlige, utom i öfrigt med deras tjenstår följande bestyr, hade

till åliggande att med vaksamhet följa fångarnes sinnesart och inre

tillstånd. Derjemte ansåge styrelsen att, ehuru sistberörda åliggande

icke i egentlig mening tillkomme kamrerarne vid nämnda anstalter,

dessa tjonster i allt fall fordrade så ihållande arbete, att förmånen af

semester äfven borde tillerkännas dem, hvarjemte i fråga om desse

tjensteman, hvilka omhänderhade all uppbörd vid ifrågavarande anstalter,

det voro önskvärdt att genom -insättande i deras ställe tid ef
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra hufvudtiteln.

ter annan af andra personer kontrollera den ordning och redlighet,

som egnades åt uppbörden och redovisningen deraf.

Hvad anginge öfriga fängelse!'', hvarest föreståndarne hade att

förutom andra åligganden, som vid de centrala fångvårdsanstalterna

vore fördelade på direktör och bevakningsbefälhafvare, äfven ombesörja

anskaffande af arbete åt fångarne och deröfver föra redovisning,

så vore vid dessa fängelser föreståndarnes göromål flerestädes, i synnerhet

der större omsättning af fångarne egde rum samt der bötesoch

ransakningsfångar förekomme i större mängd, så mödosamma, att

tillfälle till semester jemväl åt dem borde beredas. Härvid ansåge sig

styrelsen böra fästa uppmärksamheten dels derå, att i följd af de mildrade

straffbestämmelser, som genom lagen den 20 juni 1890 blifvit

i fråga om vissa brott meddelade, en stor del personer, som enligt

föregående lagstadganden skulle dömts till straffarbete öfver två år

och förty försändts till centrala straffanstalter, numera dömdes till straff

om två år och derunder och i följd deraf förvarades inom länens fängelser;

dels ock derå att, sedan cellstraffet genom lagen den 29 juli

1892 erhållit utsträckt tillämpning, styrelsen funnit sig föranlåten att

förordna om försändande af qvinno!'', som dömts till straffarbete på lifstid

eller på viss tid öfver två år, till vissa länsfängelser för undergående

derstädes af enrumsstraffet. Styrelsen ansåge det ock blifva nödvändigt

att, för att bereda de i cellfängelserna på längre tid intagna

fångar mera jemn vård och systematiskt ordnadt arbete, sammanföra

dylika fångar på vissa större länsfängelser, som för ändamålet vore

väl belägna. Dylik åtgärd hade styrelsen redan i full utsträckning

vidtagit med afseende å qvinnor, hvilka skulle hållas i cell utöfver två

år, och äfven börjat tillämpa i fråga om andra cellfångar på tid mellan

ett och två år. Tydligt vore, att göromålen vid de fängelser, som

härtill användes, derigenom i betydlig mån ökades; i följd hvaraf ock

styrelsen, som hade för afsigt att, då användningen af länsfängelserna

för nu angifna ändamål blifvit ordnad, taga i öfvervägande frågan om

derigenom kunde betingas ändrade aflöningsvilkor för vissa cellfängelseföreståndare,

nu ville framhålla behöfligheten deraf, att medgifvandet

af semester utsträcktes derhän, att tillräckligt antal af dessa

tjenstemän kunde komma i åtnjutande af nämnda förmån.

Då emellertid de förhållanden, på grund af hvilka ett fängelse

borde användas för nyss angifna ändamål, kunde undergå ändring, och

då föreståndare äfven vid andra än de större fängelserna understundom

kunde vara i verkligt behof af semester, hade styrelsen icke ansett

lämpligt att, hvad anginge fängelser af ifrågavarande slag, förmå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

15

nen af semester blefve uteslutande fästad vid vissa af dessa, utan ville

styrelsen föreslå, att den bemyndigades efter pröfning- årligen utdela

12 semestrar, hvardera å en månad, åt lika många föreståndare vid

ifrågavarande fängelser i Stockholms öfverståthållaredöme och rikets 24

län, men att af förutnämnde tjenstemän vid de centrala fångvårdsanstalterna,

med undantag af predikanten vid centralfängelset i Göteborg,

hvilkeus anställning ännu vore af den natur, att någon semester icke

borde honom tillerkännas, i öfrigt en hvar årligen skulle eg a att komma

i åtnjutande af semester.

Enligt Eders Kong]. Maj:ts nådiga bref den 2 juli 1875 egde

fångvårdens å ordinarie stat uppförde embets- och tjenstemän vid afskedstagandet

undfå pension å allmänna indragningsstaten efter i sådant

hänseende för civile tjenstemän i allmänhet gällande grunder. Men

då dervid icke vore stadgad någon skyldighet att efter uppnådd pensionsålder

afgå från tjensteu, saknades icke exempel derå, att fångsvårdstjenstemän

vid dylik hög ålder, utan att eg a i behåll tillräckliga krafter

för tjenstens skötande, underlåtit att taga afsked. För att emellertid

icke sådant förfarande skulle gynnas genom rättighet att dervid erhålla

semester samt då i allt fall semester icke syntes böra tillkomma tjenstemän,

hvilka såsom berättigade till pension kunde med bibehållande af

derför stadgad lön afträda från tjensten, borde föreskrift meddelas mot

semesters åtnjutande af pensionsberättigad fängelsetjensteman. Vidare

borde till nedbringande i någon mån af semesterkostnaderna det. vilkor

uppställas för semesters åtnjutande af bevakningsbefälhafvare vid central

fångvårdsanstalt, att han skulle vara skyldig utan förhöjning i

aflöningen vikariera för direktören vid samma anstalt under den tid

denne njöte semester. Deremot ansåge styrelsen lämpliga vikarier å

de öfriga tjensterna icke kunna erhållas under semestrarne mot lägre

arfvoden än som enligt gällande grunder, bestämda genom nådiga bofven

den 29 april 1843, den 16 februari 1864 och den 7 februari 1890,

i andra fall utginge till vikarier för tjenstemän vid fångvårdsanstalterua.

Slutligen borde såsom ytterligare vilkor rörande semestrarne stadgas,

att fångvårdsstyrelsen skulle ega bestämma den tid af året, hvarunder

semester finge åtnjutas, äfvensom att befattningshafvande, som innehade

tjenstebostad, skulle vara skyldig att deri under honom tilldelad

semester upplåta bostadsrum åt vikarien.

Enligt sålunda föreslagna grunder skulle semesterarfvodena komma

att vid de centrala fångvårdsanstalterua utgå för direktörernas semester

med lägst 116 kronor 67 öre och högst 208 kronor 33 öre och

med enahanda belopp för bevakningsbefälhafvarnes semester samt med

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Andra hufvndtiteln.

belopp vexlande från 150 kronor till 191 kronor 67 öre för kamrerarnes

och från 158 kronor 33 öre till 216 kronor 66 öre för predikanternas

semester samt, hvad länens fängelser anginge, med belopp frän

200 kronor till 229 kronor 17 öre för semester åt direktörerna vid de

stora länsfängelserna i Göteborg, Malmö och Linköping samt i öfrigt

med belopp om 175 kronor eller derunder för semester åt föreståndare

vid annat fängelse. Med frånräknande af de semestrar, som tills vidare

kunde komma att utgå vid centralfängelset å Norrmalm, om hvars snara

indragning fångvårdsstyrelsen ämnade inom kort inkomma med underdånig

framställning, skulle, enligt hos styrelsen gjord beräkning, hela

kostnaden för de föreslagna semestrarne, utom reseersättningar till

vikarierna enligt gällande resereglemente, komma att uppgå till högst

7,416 kronor 66 öre om året; och ansåge styrelsen denna kostnad liksom

kostnaden för reseersättningarna böra bestridas af förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll.

Styrelsen ville slutligen erinra, att, hvad anginge andre tjenstemannastater,

ledighet från tjensten utan förlust af inkomst vore enligt

aflöningsreglementet för embets- och tjensteman samt betjente vid

statens jernvägstrafik den 23 oktober 1874 i så måtto tillerkänd tjenstemännen

vid jernvägstrafiken, att desse egde att för egna angelägenheters

skötande åtnjuta tjenstledighet under ett och samma år intill 15

dagar i sammanhang eller sammanräknadt 30 dagar vid olika tillfällen

utan att dervid behöfva vidkännas indragning af den del af arfvodet,

som utginge under benämningen tjenstgöringspenningar; att semesterledighet

vore medgifven bland andra tullijenstemännen vid lokalförvaltningen

i rikets stapelstäder enligt nådigt bref den 26 mars 1881 äfvensom

biträdande läkare och underläkare vid rikets hospital och asyler

för sinnessjuka enligt beslut vid 1891 års riksdag samt tjenstemän tillhörande

poststaten enligt beslut vid 1894 års riksdag.

Hvad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört i fråga om önskvärdheten

af att åt tjenstemännen vid de centrala fångvårdsanstalterna beredes

förmånen af årlig semester och åt tjenstemännen vid andra fängelser

möjlighet att, efter fångvårdsstyrelsens pröfning, komma i åtnjutande

af liknande ledighet, anser jag mig kunna med skäl biträda. Tvifvelsutan

är för flertalet af desse tjenstemän arbetet så träget och ansträngande,

att billigheten bjuder att medgifva dem någon hvila från arbetet

utan minskning i löneförmånerna; och hemställer jag fördenskull underdånigst,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln

17

dels att semester under en månad å tid, som

fångvårdsstyrelsen finner lämplig, samt med bibehållande

af i stat uppförd aflöning utan afkortning, må

årligen åtnjutas af en hvar å stat uppförd konstituerad

direktör, kamrerare och bevakningsbefälhafvare

vid de centrala fångvårdsanstalterna samt predikant

vid samma anstalter med undantag af predikanten

vid centralfängelset i Göteborg äfvensom efter fångvårdsstyrelsens

pröfning beviljas å stat uppförde

konstituerade föreståndare vid fängelserna inom Stockholms

öfverståthållaredöme och länen till ett antal af

12 för hvarje år, under vilkor: att semester icke må

åtnjutas af tjensteman, som qvarstår i tjensten, sedan

han uppfylt vilkoren för pensions erhållande; att

tjensteman, som begagnar sig af semester, skall, om

han innehar tjenstebostad, inom denna upplåta boningsrum

till vikarien under den tid ledigheten varar;

och att bevakningsbefälhafvare vid central fångvårdsanstalt,

som vill komma i åtnjutande af semester,

åligger utan förhöjning i aflöningen vikariera för direktören

vid samma anstalt under den tid denne åtnjuter

dylik ledighet;

dels ock att den kostnad, som för statsverket

uppkommer genom den tjensteman vid fångvården

sålunda förunnade förmån, må utgå af förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll.

I händelse af bifall till denna framställning och om berörda kostnad,

deri inberäknad reseersättning till vikarierna, enligt hvad fångvårdsstyrelsen

föreslagit, uppskattas till ett belopp af 9,000 kronor

om året, kommer den nedsättning i förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll, som nu kan ega rum, att uppgå till 55,300 kronor; och

får jag alltså underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att minska förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll med 55,300 kronor.

Beträffande öfriga i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag

till fångvården finnes icke anledning att ifrågasätta förändring.

[9.]

Minskning i

förslagsanslaget

till

fångars vård

och underhåll.

Bih. till lliksd. Vrot. 18U5. 1 Samt. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra hufvudtiteln.

[10.]

Ökning af anslaget

till skrifmaterialier

och expenser,

ved m. m.

[11.]

Lagbyrån.

Bifallen hvad ofvan hemstälts, kommer

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll,

som nu utgör 511,600 kronor, att upptagas till kronor 500,900: —

samt förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

nu utgörande 1,114,100 kronor, att upp
-

tagas till ................................................................ „ 1,058,800: —

samt fångvårdsanslaget i sin helhet, nu utgörande

1,780,200 kronor, att upptagas till................... „ 1,714,200: —

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå annan

förändring än

att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

ökas med 25 kronor.

Extra anslag.

Sedan 1894 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, för uppgörande, granskning och omarbetning af

lagförslag genom en lagbyrå anvisat på extra stat för år 1895 ett. anslag

af 25,000 kronor, har en dylik lagbyrå vid innevarande års början

trädt i verksamhet; och hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att för fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet

anvisa på extra stat för år 1896 ett belopp

af 25,000 kronor.

Nya lagberedningen har angående sin verksamhet under år 1894

afgifvit redogörelse, hvilken, för att komma till Riksdagens kännedom,

torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

19

Då jag den 9 sistlidne november inför Eders Kong]. Maj:t i underdånighet

anmälte frågan om förordnande af ordförande och militäre ledamöter

i krigshofrätten, hvilket förordnande, jemlikt 11 § i nådiga förordningen

om krigsdomstolar och rättegången derstädes den 11 juni

1868, borde afse tre år, räknade från början af innevarande år, anförde

jag: att, sedan Eders Kongl. Maj:t i proposition till 1894 års Riksdag

föreslagit Riksdagen att för år 1895 under andra hufvudtiteln å extra

stat anvisa till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter

ett belopp af 3,250 kronor, denna framställning icke blffvit af

Riksdagen bifallen; att således några medel till dylika arfvoden icke funnes

i 1895 års riksstat uppförda; att emellertid uppenbart vore, att personer,

lämplige att bekläda ifrågavarande domarebefattningar, icke kunde påräknas

vara villiga att åtaga sig det dermed förenade arbete utan att

skälig ersättning derför dem bereddes; att å andra hufvudtiteln intet

anslag kunde till sådan ersättning disponeras utom anslaget till extra

utgifter, men att detta anslag, i sin helhet utgörande 4,500 kronor, vore

för andra ändamål erforderligt; att deremot de å fjerde och femte

hufvudtitlarne uppförda anslag till extra utgifter ansågos kunna för år 1895

lemna tillgång till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre

ledamöter, samt att dessa arfvoden syntes mig böra bestämmas till de

belopp, som i Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda proposition beräknats

eller 1,000 kronor till ordföranden och 750 kronor till en hvar af ledamöterna.

Vid sådant förhållande och med tillkännagifvande att jag ämnade

vid underdånig anmälan af de frågor, som rörde andra hufvudtitelns

stat, göra framställning om att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå nästkommande

Riksdag att i riksstaten för år 1896 uppföra de för fortsatt

utbetalning af dylika arfvoden erforderliga medel, hemstälde jag, att

Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder bestämma, att under år 1895 krigshofrättens

ordförande och militäre ledamöter egde åtnjuta arfvoden till

belopp af ordföranden 1,000 kronor och en hvar af de tre ledamöterna

750 kronor.

Sedan cheferna för landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

instämt i hvad jag sålunda anfört och förklarat sig vilja hos Eders

Kongl. Maj:t göra underdånig hemställan om anvisande för år 1895

å fjerde och femte hufvudtitlarnes anslag till extra utgifter af de

för utbetalning af ofvan omförmälta arfvoden erforderliga medel, behagade

Eders Kongl. Maj:t bifalla hvad jag i berörda hänseende tillstyrkt.

Under hänvisning till hvad sålunda i denna fråga tillförene inför

[!20 .

Arfvoden åt

krigshofrättens

ordförande och

militäre

ledamöter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra hufvudtiteln.

[13.]

Boställsbyggnad

vid

tvångsarbeteanstalten

d

Svartsjö.

Eders Kongl. Maj:t förekommit och då fjerde och femte hufvudtitlarnes

anslag till extra utgifter icke kunna beräknas för framtiden lemna tillgång

till bestridande af ifrågavarande för upprätthållande af krigshofrättens

verksamhet oundgängligen nödiga arfvoden eller ens böra för dylikt

ändamål fortfarande tagas i anspråk, hemställer jag underdånigst, att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militäre ledamöter anvisa på extra stat för år

1896 ett belopp af 3,250 kronor.

I underdånig skrifvelse den 28 sistlidne september har fångvårdsstyrelsen

gjort framställning angående behofvet af en bostadsbyggnad

för bevakningsbefälhafvaren och läkaren vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö.

Dervid har styrelsen till en början redogjort för användningen af

det anslag å 200,000 kronor, som af 1888 års Riksdag beviljades för

anstaltens upprättande. För detta anslag har, enligt hvad styrelsen

meddelat, i den gamla slottsbyggnaden inredts 337 nattceller, uppförts

6 nya byggnader af tegel, i äldre byggnader inredts bostäder åt anstaltens

predikant, kamrerare, bevakningsbefälhafvare jemte andre af

bevakningspersonalen, vidare anskaffats ångmaskin med ledningar för

ekonomiändamål, byggts uthus och plankomhängnader samt utförts

dränerings- och planeringsarbeten med mera.

I betraktande särskild!, af det stora antalet nya tegelbyggnader

vid anstalten och de icke obetydliga kostnaderna för dylika byggnader

vore det — anför styrelsen vidare — lätt insedt, att den största hushållning

måst iakttagas för att få det af Riksdagen beviljade anslaget

att räcka till för samtliga berörda för anstalten oundgängligen nödiga

arbeten. Det borde derför icke förundra, om det antal bostäder för

gifte vaktbetjente, som vid anstalten anordnats, icke kunnat göras så

stort, att det under alla förhållanden vore tillräckligt. Vid anstalten

hade hittills variV anstälde, utom 4 underofficerare, 18 vaktkonstaplar,

bland hvilka så "många gifte, att samtlige de för sådane afsedde bostäderna

redan länge varit tagna i anspråk. Emellertid hade vaktkonstapelsstyrkan

befunnits för knapp för anstalten, der en stor del

arbeten förekomme utom anstaltens inhägnade område; och det vore

förty nödigt att, sedan centralfängelset i Karlskrona förändrats till

tvångsarbetsanstalt och det visat sig, att vaktkonstapelsantalet derstädes

kunde i någon mån miuekas, derifrån öfverflytta sex å stat uppförde

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra hufrudtiteln.

21

vaktkonstapelslöner till tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, hvarigenom

antalet konstaplar vid denna senare anstalt komme att uppgå till 24.

Då det icke vore möjligt för vaktkonstaplarne å Svartsjö att få hyra

bostäder på ett med tjenstgöringen förenligt afstånd från anstalten,

så hade hittills vid valet af vaktkonstaplar företräde måst lemnas åt

ogifte; och blefve det vid omförmälta ökning af vaktkonstapelsstyrkan

derstädes nödigt så ordua, att de gifte bland de vaktkonstaplar vid

anstalten i Karlskrona, som kunde der undvaras, förflyttades till sådan

fångvårdsanstalt, der tillfälle funnes att hyra bostad, och att åter derifrån

uttoges ogifte vaktkonstaplar för tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Dervid komme åt 4 sålunda från Karlskrona förflyttade gifte konstaplar

att lemnas hyresersättning jemlikt nådiga brefvet den 30 maj 1890

med 150 kronor till hvarje eller tillhopa 600 kronor årligen, hvilken

utgift varit statsverket besparad, om bostäder funnits vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö. Äfvenså blefve det, i fall icke ökadt antal bostäder

åt gifte vaktbetjente kunde vid Svartsjö beredas, framdeles

nödigt att åt vaktbetjente derstädes, som inginge äktenskap, bevilja

transport till annan fångvårdsanstalt, der tillfälle funnes att hyra bostad.

Det kunde dock icke vara annat än skadligt för tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö, som endast hade att disponera 11 lägenheter för gifte konstaplar,

att större antalet af dess vaktbetjente måste i brist på bostäder

lefva ogifte, och samma brist komme äfven att utgöra ett hinder för

anstalten icke blott att fritt välja för densamma passande konstaplar

utan äfven understundom att der bibehålla dugliga sådana. Det syntes

derför styrelsen vara en angelägenhet af synnerlig vigt, att någon anordning

vidtoges för att der bereda större antal bostadslägenheter för

gifte vaktkonstaplar.

I sammanhang med berörda bostadsfråga förekomme emellertid

äfven en annan dylik. I underdånig skrifvelse den 7 april 1891 hade

styrelsen rörande sjukvården vid Svartsjö meddelat, att aftal visserligen

kunde träffas med den närmast anstalten, vid Drottningholm, på

ett afstånd af 1,9 mil boende läkaren att en å två gånger i veckan

besöka anstalten och att dessutom, när helst hans närvaro i följd af

sjukdomsfall erfordrades, på kallelse der infinna sig, men derjemte på

samma gång erinrat, hurusom erfarenheten vid kronoarbetsstationen å

Tjurkö visat, att en anstalt af ifrågavarande slag icke kunde vara betjent

med dylik anordning. Vid nämnda station, der läkarevården utöfvades

på ofvan angifna sätt af en i Karlskrona bosatt läkare, hvilken för

inställelse vid stationen hade att tillryggalägga närmare en timmes

ångbåtsfärd, hade nemligen det oskicket inrotat sig, att kronoarbets
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra hufvudtiteln.

karlarne sökte genom föregifna sjukdomsfall sjelfsvåldigt undandraga

sig att arbeta. Då emellertid läkarens inställelse vid hvarje sådant

fall icke skäligen kunde fordras och jemväl mången gång af mellankommande

hinder omöjliggjordes, hade det ofta måst blifva beroende

på stationsbefälet. att bedöma, huruvida uppgifvet, sjukdomsfall borde

medföra befrielse från arbete. Deraf åter hade följden blifvit, att såväl

de misstag, hvilka dervid af bristande insigt kunde begås, som

öfverhufvud hvarje vägran af arbetsbefrielse alstrat ovilja och bitterhet

mot befälet samt föranledt allvarsamma oordningar. Styrelsen hade

derför — med åberopande dels deraf att Eders Kongl. Maj:t, i anledning

af hvad sålunda vid stationen Tjurkö förekommit, medgifvit, att

till läkare, som der bosatte sig, och åt hvilken bostad af arbetsentreprenören

bestodes, finge af fångvården utbetalas ett årligt arfvode

af 2,000 kronor, och dels deraf att i allt fall den utgift, som anstalten

å Svartsjö skulle hafva att vidkännas för sjukvårdens bestridande

genom en på längre afstånd derifrån boende läkare, säkerligen skulle

komma att, med inräkning af resekostnaderna, öfverstiga 1,500 kronor

om året — uttalat sig för önskvärdheten deraf att jemväl vid anstalten

å Svartsjö läkare måtte finnas att på platsen dagligen tillgå. För

vinnande af detta mål hade styrelsen föreslagit arfvode åt läkaren

vid anstalten samt, enär bostad icke kunde åt honom anordnas, ett

årligt hyresbidrag af 300 kronor; och hade detta förslag af Eders

Kongl. Maj:t bifallits enligt nådiga brefvet den 15 maj 1891.

Någon egentlig svårighet för läkaren vid Svartsjö att erhålla

boningsrum hade hittills icke mött, enär såväl de personer, hvilka

varit förordnade å denna befattning, som jemväl bevakningsbefälhafvaren,

åt hvilken tjenstebostad anvisats, varit ogifte, och således

en del af nämnda bostad kunnat upplåtas åt läkaren. Men då i allt

fall ett sådant förhållande vore tillfälligt och någon säkerhet icke funnes

derför, att i anstaltens närhet passande bostad vid behof stode att

hyra ens för ogift läkare, samt ännu mindre någop passande bostad

kunde der påräknas för läkare med familj, vore det påtagligt, att

saknaden af tjenstebostad för läkaren skulle medföra svårighet att för

denna befattning förvärfva och bibehålla duglig person, liksom äfven

att anstalten kunde blifva lidande genom att få sin läkare boende på

större afstånd från anstalten, än som med dennas intresse vore förenligt;

i hvilket afseende styrelsen ville meddela, att, såvida icke ändring

i nu påvisade förhållande kunde vinnas, anstalten icke kunde påräkna

att få behålla sin nuvarande läkare, enär han, såsom nyligen gift, vore

i behof af ökadt bostadsutrymme.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

23

Rörande de utvägar, som kunde erbjuda sig för afhjelpandet af

nu omförmälta olägenheter, hade styrelsens arkitekt, efter besök på

platsen, förklarat, att den enda af byggnaderna, som det kunde ifrågakomma

att påbygga för nu nämnda ändamål, icke i följd af grundens

beskaffenhet lämpade sig för en dylik åtgärd. Deremot läte sig samma

byggnad, hvilken, ehuru dertill icke passande, anvisats till bostad åt

bevakningsbefälhafvaren, genom någon ändring af rummen för en beräknad

kostnad af 1,200 kronor, lämpligen anordnas till bostäder för

4 vaktkonstapelsfamiljer. I anledning häraf och då vid en blifvande

nybyggnad det skulle varda både dyrare och mindre lämpligt att

sammanföra läkarebostad och vaktkonstapelsbostäder i samma byggnad,

ansåge styrelsen, i likhet med hvad arkitekten föreslagit, att den föreliggande

frågan bäst kunde lösas på det sätt, att den nuvarande bevakningsbefälhafvarebyggnaden

användes till bostäder åt vaktkonstaplar

och en ny byggnad uppfördes åt läkaren och bevakningsbefälhafvaren

vid anstalten. Kostnaden för en dylik byggnad, af trä i två våningar

och inredd, på sätt bifogad ritning utvisade, med kök, sal och derjemte

ett rum för hvardera tjenstemannen i nedra våningen och sofrum med

skilda uppgångar för begges familjer i den öfra våningen, skulle enligt

uppgjord förslagsberäkning uppgå till 30,000 kronor, hvilken summa

med endast något mer än 4,000 kronor öfverstege det kapital, som,

efter en räntefot af 3 1/2 procent, skulle erfordras för bestridande af

de kostnader, tillsammans 900 kronor, som fångvården nu måste vidkännas

för hyresersättning åt läkaren och åt 4 gifte vaktkonstaplar,

hvilka, såsom ofvan vore nämndt, i brist af erforderliga bostäder vid

Svartsjö, måste anställas vid annan fångvårdsanstalt.

På grund af hvad sålunda anförts och med förmälan att styrelsen

beträffande den nuvarande bevakningsbefälhafvarebyggnadens inredning

till bostäder för vaktkonstaplar ämnade göra särskild underdånig framställning

om anvisande i enlighet med 1890 års Riksdags medgifvande

af dertill erforderligt belopp af de besparingar, som under sistlidet eller

innevarande år komme att uppstå å förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll, har styrelsen hemstält, att till Riksdagen måtte göras

framställning om anslag till uppförande af en boställsbyggnad åt läkaren

och bevakningsbefälhafvaren vid Svartsjö.

Den af fångvårdsstyrelsen sålunda gjorda framställning anser jag

mig, med hänsyn till de skäl styrelsen till stöd för densamma anfört,

böra biträda; och får jag alltså underdåuigst hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t läcktes föreslå Riksdagen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra hufvudtiteln.

att för uppförande vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö af en bostadsbyggnad för anstaltens bevakningsbefälhafvare

och läkare bevilja ett extra anslag

för år 1896 af 30,000 kronor.

Statsrådets öfrige ledamöter biträdde hvad föredragande departementschefen

sålunda hemstält;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen i

nåder dertill lemna bifall.

Ex protocollo

Carl Boheman.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

25

Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskriften i den för nya lagberedningen

faststälda instruktion får beredningen härmed i underdånighet afgifva

redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

De under år 1893 påbörjade arbetena med revision af gällande

bestämmelser om köp af lös egendom samt om byte, som afser dylik

egendom, hafva under hela detta år fortsatts, derunder beredningen

uppgjort följande lagförslag med dertill hörande motiv, nemligen förslag

till

1) Lag om köp och byte;

2) Lag om ändring i vissa delar af 9 kap. handelsbalken; samt

3) Lag om ändring af 38 § konkurslagen.

Ofvannämnda förslag med motiv varda denna dag till Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet öfverlemnade.

Beredningens sammansättning har sedan redogörelse sist afgafs

icke undergått någon förändring. Under året har t. f. byråchefen för

lagärenden i justitiedepartementet varit af andra embetsgöromål hindrad

att deltaga i beredningens arbeten.

Underdånigst:

HERMAN BILLING. JOH. O. RAMSTEDT. HJ. L. HAMMARSKJÖLD.

Stockholm den 31 december 1894.

t

Bih. till Riksd. Brot. 181/5. 1 Sami. 1 Afd.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll öfver ut rike ftdepartementsär ende, hållet inför Hans Makt

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1895. ''

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr rpinistern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1896.

Herr ministern erinrade, att, sedan han anmält, att norska medel icke

funnes att tillgå för de sedan den 1 sistlidne juli eller början af nu löpande

norska budgettermin till betalning från kabinettskassan för löner och andra

utgifter förfallna belopp, Kongl. Maj:t den 6 sistlidne augusti dels i svenskt

statsråd behagat förklara, att, derest beslut komme att fattas om förskott för

kabinettskassans räkning af belopp, som beräknats skola gäldas med anslag

från Norge, det härför erforderliga förskott finge utgå från statskontoret af

under händer varande medel, dels i sammansatt statsråd beslutat, att de i de

Kabinetts
kassan.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje hufvudtiteln.

år 1894 för Riksdag och Storthing förelagda propositioner beräknade belopp

för utgifter från kabinettskassan skulle tillsvidare hållas utrikesdepartementet

tillhanda, endast med den inskränkning att för utgifterna till beskickningen i

Wien, i enlighet, med det af Kongl: Maj:t den 4 december 1893 fattade beslut,

samt för hemliga utgifter endast påräknades de af svenska Riksdagen

anslagna belopp, samt bemyndigat ministern för utrikes ärendena att, med

iakttagande att omkostnaderna för beskickningen i Wien samt förekommande

utgifter under anslagsrubriken »hemliga utgifter» komme att bestridas uteslutande

med svenska medel, tillsvidare af ofvanberörda förskottsmedel från

statskontoret bestrida hvad i öfrigt beräknats skola gäldas med anslag från

Norge, intill ett belopp af 15,300 kronor i månaden;

äfvensom att Kongl. Maj:t vid föredragning i svenskt och i ministeriel!

statsråd den 22 sistlidne december fattat beslut om upprätthållande af beskickningen

i Wien under år 1895 med bidrag af svenska medel.

Härefter yttrade herr ministern:

»Den på Norge belöpande andelen i de för kabinettskassan äskade anslag,

efter afdrag af utgifterna till beskickningen i Wien, 9,412 kronor, och

till hemliga utgifter, 4,118 kronor, utgör till kabinettskassans ordinarie utgifter

171,370 kronor 35 öre och till tillfälliga utgifter 12,000 kronor. Tillsammans

uppgår beloppet för hela budgetterminen 1 . juli 1894—30 juni

1895 till 183,370 kronor 35 öre, och i enlighet härmed kan det belopp, som

beräknats skola gäldas med anslag från Norge, i rundt tal för månad beräknas

till 15,300 kronor.

Till följd af Eders Kong]. Maj:ts ofvanberörda beslut den 6 sistlidne

augusti har utrikesdepartementet den 1 december sistlidet år af statskontoret

uppburit ett förskott af 91,800 kronor, motsvarande hvad af kabinettskassans

utgifter för juli-—december månader sistlidet år, enligt berörda beräkning af

15,300 kronor i månaden, skolat gäldas med anslag från Norge, men jag anser

mig icke för närvarande böra göra någon hemställan rörande betäckande af detta

förskott, då dels departementet för det inre i det vid protokollet i sammansatt

statsråd den 22 sistlidne december fogade utdrag ur departementets till grund

för Kongl. Maj:ts beslut i norskt statsråd den 15 i samma månad liggande betänkande,

bland annat, förklarat sig vilja i sammanhang med det underdåniga

betänkande, som det kommer att afgifva angående budgeten för året 1895 —

1896 rörande utgifterna till diplomatiska ärenden, inkomma med underdånigt

förslag om, att för nästa Storthing framlägges Kongl. proposition, att de af

svenska statsmedel i förbindelse med beslutet åt den 6 augusti sistlidet år

bestridda utgifter, utan hänsyn till att beskickningen i Wien förklarats skola

upprätthållas, beviljas att utgå af den norska statskassan, dels ock Eders Kongl.

Maj:t beslutat att för nästa norska budgettermin äska det af mig föreslagna

norska bidraget till kabinettskassan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hnfvndtiteln. 3

För hvad angår kabinettskassans utgifter för år 1896 är behofvet, jemlikt

Eders Kong]. Maj:ts beslut den 22 nästlidne december, beräknadt till

628,700 kronor för de förenade rikena tillsammans, hvaraf 12/17 böra, enligt

vedertagen proportion, bestridas af svenska statsmedel med 443,800

kronor eller samma belopp, som af senaste Riksdag beviljades.

Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i nu gällande

riksstat eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som

alltså upptagits till 27,495 kronor.

Under anslagen till minister staten, militärattachéer samt skrifmaterialer,

expenser och extra utgifter förekommer ingen ändring.

Konsulskassan. I det sistlidet år framlagda budgetförslag beräknades

konsulskassans inkomster till 572,800 kronor, hvaraf 246,726 kronor från

Sverige och 326,074 kronor från Norge, men utgifterna fördelades icke efter

proportionen 246,726:326,074 d. v. s. med 43,07 % för Sverige och 56,93 %

för Norge, utan konsulat- och expeditionsafgifter antogos, i likhet med hvad

förut egt rum, komma att i första rummet användas, och de återstående

utgifterna fördelades derefter i förhållande till proportionen mellan statsanslagen,

4/7 för Sverige och s/7 för Norge, hvilken proportion, uttryckt i

procent, motsvarar 57,h % för Sverige och 42,so % för Norge. Men sedan

Eders Kongl. Maj:t vid föredragning i sammansatt statsråd den 4 december

1893 behagat besluta, att från och med 1893 års slut de å konsulskassan

uppkommande besparingar skola, intill dess att annan föreskrift lemnas, fördelas

mellan rikena efter samma förhållande, hvarefter hvartdera riket lemnat

bidrag till konsulskassan såväl genom statsbidrag som genom erlagda konsulat-

och expeditionsafgifter, enligt de belopp, hvarmed dessa bidrag för

räkenskapsåret varit bokförda, har utrikesdepartementets kameralafdelning vid

det nästlidet år verkstälda bokslut öfver departementets räkenskaper för år

1893, i enlighet med berörda nådiga beslut, fördelat uppkomna öfverskott

efter den proportion mellan rikenas bidrag, som erhålles vid sammanräkning

för hvartdera landet af såväl de i propositionerna äskade statsanslag som

bokförda afgifter, samt såsom en följd deraf i det nu uppgjorda budgetförslaget

äfven tillämpat samma proportion vid fördelningen mellan Sverige

och Norge af de särskilda utgifter, som förut ansetts utgå uteslutande af

statsanslag.

Inkomster och utgifter äro i detta budgetförslag beräknade till samma

belopp som i det sistlidet år framlagda budgetförslaget eller 572,800 kronor,

deraf efter proportionen mellan de under år 1893 till konsulskassan influtna

svenska och norska afgifter tillsammans med statsanslagen, 246,292 kronor

[E]

[2.]

[3.]

[4-]

[5.]

Konsuls
kassan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje hufyudtiteln.

beräknats belöpa på Sverige och 326,508 kronor på Norge. Fördelningen af

utgifterna å de särskilda rubrikerna är ändrad på så sätt, att alla utgifter

äro fördelade i förhållande till bidragens i detta budgetförslag beräknade slutsummor

med 42,998 % för Sverige och 57,oo? % för Norge.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

Utrikesdepartementet. Det från konsulskassan beräknade gemensamma bi[6.

] draget är oförändradt, men till följd af den nya fördelningsgrunden har den

svenska andelen uppförts med 7,525 kronor eller 42,998 % af hela beloppet

17,500 kronor.

Konsulsstaten. Slutsumman 519,750 kronor är oförändrad, men i stället

[7.] för att konsulat- och expeditionsafgifter förut fråndrogos och att återstoden

derefter fördelades i förhållande till statsanslagen, har hela beloppet blifvit

fördeladt i förhållande till hvarje lands bidrag och således ett belopp af 223,482

kronor eller 42,998 % uppfördt för Sverige.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter. Slutsumman är likaledes

[8.] oförändrad, men med användande af den nya proportionen har den svenska

andelen blifvit beräknad till 15,285 kronor.

Dessa förändringar utöfva icke någon direkt inverkan på beloppet af

Sveriges bidrag till utgifterna, men i händelse att öfverskott uppkommer, erhåller

Sverige, i stället för såsom förut 57,14 %, endast så mycket, som motsvarar

proportionen af Sveriges bokförda bidrag till kassan.

Vid föredragning i sammansatt statsråd den 4 december 1893 och den

22 december 1894 har jag anmält, att något statsbidrag från Norge till konsulskassan

icke blifvit till utrikesdepartementet inbetaldt efter den 1 juli 1893,

men att Kongl. departementet för det inre genom skrivelser den 20 november

1893 och den 17 augusti 1894 underrättat, att Eders Kongl. Maj:t beslutat, att,

i den mån som de med de förenade rikenas gemensamma konsulatväsende

förenade, norska staten rättsligen åliggande utgifter icke täcktes af de i den

gemensamma konsulskassan inflytande konsulatafgifter, skall, efter verkstad!

afräkning, det som bruste utbetalas af norska statskassan. I anledning, häraf

skall således för hvarje år genom afräkning bestämmas den ersättning, som

skall erläggas af Norge för uppkommen brist i det bidrag, som skall utgöras

af Norge, och, sedan, efter verkstäld afsilning af utrikesdepartementets räkenskaper

för kalenderåret 1893, bokslutet utvisat, att Sverige förskotterat ett

belopp af 15,360 kronor 82 öre, har jag, under åberopande af hvad som förekommit,

genom skrifvelse den 30 sistlidne oktober anhållit om slutlig afräkning

för kalenderåret 1893, och har jag i sammanhang härmed äfven erinrat,

att, på sätt räkenskaperna utvisa, Kongl. norska regeringen eger en i räkenskaperna

upptagen fordran af 12,000 kronor eller hälften af Norges anslag

till tillfälliga eller oförutsedda utgifter för budgetterminen 1 juli 1892—30

juni 1893.

i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 5

För hvad angår kalenderåret 1894 äro räkenskaperna icke ännu afslutade,

och någon framställning om afräkning för detta år har icke kunnat göras,

men behof af förskott har gjort sig gällande, och jag har genom skrifvelse

till Kongl. norska regeringens departement för det inre den 22 sistlidne december

anhållit om ett förskott af 70,000 kronor. Till svar härå har departementet

för det inre genom skrifvelse den 28 i samma månad meddelat, att

departementet anmodat finans- och tulldepartementet att lemna ett förskott af

70,000 kronor att användas till täckande af sådana under nästföregående och

innevarande norska budgettermin'' verkstälda utgifter rörande de förenade

rikenas gemensamma konsulatväsende, som rätteligen ålåge norska staten, och

som icke kunde täckas af de utaf norska fartyg under nämnda tid erlagda

konsulat- och expeditionsafgifter, och vid sådant förhållande synes det mig

fortfarande icke erforderligt att hos Riksdagen göra framställning i fråga om

medel för fyllande af brist i konsulskassan, som kan uppstå genom uteblifvande

af beräknade bidrag från Norge för innevarande norska budgettermin.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsmedel allena uppföres understöd

åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

Jag erinrar härvid, att Riksdagen i skrifvelse den 2 maj 1894 medgifvit,

att af öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstantinopel inflytande

hyresinkomster må från och med 1895, så länge Eders Kongl. Maj:t finner

anslaget behöfligt, dock under högst fem år, få för svenska kyrkan i Paris

användas 864 kronor årligen, att utgå såsom lönetillökning för pastor vid

nämnda kyrka.

A tredje hufvudtiteln finnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen för

utgifvande af »Sveriges traktater».

I den redogörelse, som utgifvaren af detta verk algifvit öfver sin verksamhet

under sistförflutet år, har han beträffande arbetets fortskridande anfört

följande:

»I min vid början af förlidet år afgifna berättelse rörande fortgången af

traktatverket hade jag äran anmäla, att icke mindre än trenne delar af detsamma

samtidigt voro under utgifning. I öfverensstämmelse med den arbetsplan,

som till häfvande af detta missförhållande uppgjordes och gillades, har

under årets lopp tryckningen af det ännu outgifna af den tredje delen blifvit

verkstad, så att nu endast ett register och en på franska språket affattad

innehållsförteckning, sammanlagdt utgörande vid pass två ark, återstå otryckta.

Det under året tryckta af ifrågavarande del utgör 23 ark, omfattande åren

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Tredje hufvudtiteln.

1484—1520 och derjemte ett appendix till hela bandet. Denna del sluter sig

härmed till de redan utgifna banden IV och V, 1, 2, omfattande tiden

1521 1630. fraktatverket föreligger alltså nu som ett sammanhängande helt

tran vår historias äldsta tid till sistnämnda år. Den till den nyare tiden

hörande afdelningen (tiden från 1815), som enligt planen härnäst skall utgifvas,

har vid sidan af ofvanstående varit föremål för dagligt arbete med

undantag af den tid under sommaren, då jag åtnjöt ledighet för helsans

vårdande, och har blifvit redigerad och utarbetad för tiden från 1824 till och

med 1860, utgörande manuskript till mer än ett band. Tryckningen häraf,

som varit afbruten för afslutandet af den ofvanberörda, tredje delen, hvars

tryckning, i anseende till de deri intagna handlingarnes beskaffenhet i språkligt

hänseende, varit förenad med exceptionella, tidsödande svårigheter, är nu åter

böljad och är ämnad att oafbrutet fortgå. Elfva ark äro tryckta och kan ett

band antagas utkomma under årets lopp. Det under året dels tryckta, dels

i tryck färdigt skick utarbetade, omfattar sammanlagdt en tid af 74 år.»

Jag erinrar vidare, att Eders Kongl. Maj:t vid föredragning den 31 December

1894 behagat besluta, att Riksdagens medgifvande skall äskas, att af

Sveriges andel i konsulskassans besparingar må från och med år 1896, så

länge Eders Kong], Magt finner lämpligt, dock under högst tre år, få användas

årligen 4,000 kronor till ett konsulsstipendium och 1,500 kronor till bestridande

i mån af behof af stipendiatens resekostnader.

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får iag i

underdånighet hemställa:

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1896 äska de anslag

under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet

med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid

denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills;

att Riksdagens medgifvande äskas att af Sveriges andel i konsulskassans

besparingar må från och med år 1896, så länge Eders Kongl. Maj:t finner

lämpligt, dock under högst tre år, få användas årligen 4,000 kronor till ett

konsulsstipendium och 1,500 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiatens

resekostnader eller tillsammans 5,500 kronor;

och att afskrifter af protokollen dels vid föredragning i sammansatt statsråd

den 22 nästlidne december och denna dag angående den för de förenade

rikena gemensamma utrikesbudgeten för 1896, dels ock den 31 nästlidne decembei

i svenskt statsråd angående upprättande af ett konsulsstipendium

måtte såsom bilagor B, C och D åtfölja protokollet öfver denna föredragning.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 7

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det

föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år

1896 samt af hvad herr ministern för utrikes ärendena i

öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af detta

protokoll skulle till finansdepartementet öfverleinnas för att

tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

In fidem:

G. Stråle.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje hufvudtiteln.

Bil. A.

Ordinarie anslag''.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes ären- dena......_. ...

Riksstaten

1895.

Förslag till

Riksstat

1896.

Norges andel

i utrikes- budgeteu

1896.

Sveriges och

Norges ge- mensamma

utrikesbud- get 1896.

a

kronor.

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

b

kronor.

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

C

kronor.

11,455

140,809

3,529

i 29,107

d (b + c)

kronor.

24.000

38,950

478,750

12.000

75,000

Utrikesdepartementet...........

Minister staten .. .

Militärattachéer.......

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter....

Säger

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet... .

Konsulsstaten .......

443,800

443,800

184,900

628,700

10,000

129,685

20,315

7,525

223,482

15,285

9,975

296,268

20,265

17,500

519,750

35,550

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter....

Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas

af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter

246,292

86,292

326.508

206.508

572.800

292.800

Säger

160,000

160,000

120,000

280,000

Summa

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena.

Svenska kyrkan i Paris...

603,800

603,800

304,900

908,700

2,950

2,950

Säger

2,950

2,950

Summa

Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»

606,750

606,750

4,500

4,500

Säger

För ett konsulsstipendium 4,000 kronor och

1,500 kronor till bestridande i mån af behof

af stipendiatens resekostnader eller tillsam- mans 5,500 kronor, att utgå af Sveriges an- del i konsulskassans besparingar.

4,500

4,500

Summa

611,250

611,250

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtitelu.

9

Anmärkningar.

(Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/n och Norge med ''Vu- Anslagen till minister1

staten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas i

utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

(Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna

K proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans

utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

Till konsulskassans utgifter påräknas dels de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna i

utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (ang. beräkningen af dessa, se sid.

17 och 18 här nedan), dels statsanslag, till hvilka Sverige bidrager enligt den af de 1855 och j

1875 tillsatta konsulatkomitéer sammanstämmande förordade proportion, för hvilken redogörelse

lemnas i det af sistnämnda komité den 4 november 1876 afgifna betänkande sid. 53

och följ., sid. 170 och följ. (jmfr Konsulatförordningen den 4 november 1886 § 126), och

hvilken proportion, uttryckt i procent, motsvarar 57,14 % för Sverige och 42,8 6 % för Norge.

Bidragen (angående beräkningen af dessa se sid. 3 och 4 här ofvan) beräknas för Sverige till

Kr. 246,292 och för Norge till Kr. 326,508. Utgifterna fördelas i proportion till bidragen,

hvilken proportion, uttryckt i procent, motsvarar 42,698 % för Sverige och 57,002 % för

Norge.

Hih. till Rikad. Prat. 1894. I Samt. I Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje hufvudtiteln.

Bil. B.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 22

december 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Hagerup,

Olsson.

l:o.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Sedan jag i sammansatt statsråd den 6 sistlidne augusti anmält, att Riksdagen

i skrifvelse den 2 maj innevarande år bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i fråga om regleringen

af utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit, men att, på sätt af mitt anförande

till förstnämnda dags protokoll framginge, norska medel icke funnes att tillgå

för de sedan den 1 sistlidne juli, eller början af nu löpande norska, budgettermin, till

betalning från kabinettskassan för löner och andra utgifter förfallna belopp, behagade

Eders Kongl. Maj:t besluta:

att hela det belopp, som i de innevarande år för Riksdag och Storthing förelagda

propositioner beräknats för utgifter från kabinettskassan, skulle tillsvidare hållas utrikesdepartementet

tillhanda, endast med den inskränkning att för utgifterna till beskickningen

i Wien, i enlighet med det af Eders Kongl. Maj:t den 4 december 1893 fattade

beslut, samt för hemliga utgifter endast påräknades de af svenska Riksdagen anslagna

belopp,

samt bemyndiga ministern för utrikes ärendena att, med iakttagande af nyssnämnda

inskränkning beträffande omkostnaderna för beskickningen i Wien samt förekommande

utgifter under anslagsrubriken »hemliga utgifter», tillsvidare af förskotts
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje hufyudtiteln. 11

medel från statskontoret bestrida hvad i öfrigt beräknats skola gäldas med anslag från

Norge, intill ett belopp af 15,300 kronor i månaden;

i följd hvaraf det skulle åligga statskontoret att tillsvidare, räknadt för tiden från

och med den 1 nästlidne juli, på reqvisition af herr ministern för utrikes ärendena

tillhandahålla utrikesdepartementet högst 15,300 kronor för månad;

äfvensom förordna, att frågan om bestridande af kabinettskassans utgifter skulle

göras till föremål för ny nådig pröfning, sedan underrättelse erhållits om hvad Eders

Kongl. Maj:t i norskt statsråd behagat besluta, efter det att Kongl. norska regeringen

afgifvit slutligt betänkande i anledning af Storthingets beslut den 19 sistlidne juli angående

den diplomatiska budgeten.

Enligt mig under hand gjordt meddelande kommer Kongl. norska regeringens departement

för det inre att i skrifvelse af denna dag meddela, att Eders Kongl. Maj:t i

norskt statsråd den 15 samma månad beslutit, att det af Storthinget den 19 juli innevarande

år såsom utgifter till diplomatiska ärenden för budgetterminen 1 juli 1894—30

juni 1895 vilkorligt beviljade belopp kronor 183,370: 35 skall, då det till anslaget

fogade vilkor, att beskickningen i Wien upphäfves såsom gemensam diplomatisk

representation såvidt Norge angår, icke kommer att inträda, blifva att anse såsom

icke beviljadt; och kommer departementet för det inre därvid äfven att till utrikesdepartementet

öfversända utdrag af departementets till grund för Eders Kongl. Maj:ts

nämnda beslut liggande underdåniga betänkande, i hvilket departementet bland annat

förklarat sig vilja i sammanhang med det underdåniga betänkande, som det kommer

att afgifva angående budgeten för året 1895—1896 rörande utgifterna till diplomatiska

ärenden, inkomma med underdånigt förslag om, att för nästa Storthing framlägges

Kongl. proposition, att de af svenska statsmedel i enlighet med beslutet af

den 6 augusti innevarande år bestridda utgifter, utan hänsyn till att beskickningen

i Wien förklarats skola upprätthållas, beviljas att utgå af den norska statskassan.

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts ofvan åberopade föreskrift anhåller jag nu att

få till ny nådig pröfning anmäla frågan om bestridande af kabinettskassans utgifter,

och hemställer i underdånighet att, då enligt Kongl. departementets för det inre berörda

skrifvelse af den 22 innevarande december intet bidrag från Norge till den del

af kabinettskassans utgifter, som beräknats skola gäldas af norska medel, lärer kunna

erhållas, innan frågan ånyo förelagts Storthinget, de af Eders Kongl. Maj:t i sammansatt

statsråd den 6 augusti 1894 meddelade bestämmelser angående bestridande af kabinettskassans

utgifter måtte fortfarande tillsvidare få lända till efterrättelse.

Kongl. norska statsrådsafdelningen hänförde sig till Kong], departementets för det

inre ofvannämnda betänkande. Närvarande svenske statsrådsledamöter förenade sig med

herr ministern för utrikes ärendena.

Hvad herr ministern för utrikes ärendena hemstält, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla, och skulle öfversättning af

Kongl. departementets för det inre skrifvelse jemte bilaga detta

protokoll bifogas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

I

12 Tredje hufvudtiteln.

2:o.

Sedan herr ministern derefter erinrat, hurusom Kongl. Maj:t vid föredragning i

ministerielt statsråd den 6 sistlidne augusti och denna dag vid föredragning i svenskt

och i ministerielt statsråd fattat beslut angående upprätthållande af beskickningen i

Wien med svenska medel, uppläste herr ministern följande skrifvelse af den 17 sistlidne

augusti från Kongl. norska regeringens departement för det inre angående Norges

bidrag till utgifterna från konsulskassan:

»Storthinget fattade, enligt meddelande från presidentskap^ till regeringen, under

den 19 juli innevarande år följande beslut:

»Budge t:

I. Som norska konsulat- och expeditionsafgifter vid konsulaten i Antwerpen,

Archangel, Barcelona, Bilbao, Genua, Havre, Helsingfors,

Köpenhamn, Konstantinopel, Leith, Lissabon, London, Lubeck,

Newyork, Riga och Rio de Janeiro, hvilka från den 1 juli 1894

skola af vederbörande konsuler inbetalas till den norska statskassan,

uppföras för halfåret 1 juli 1894 till 31 december 1894 ..... kr. 103,037

II. a. Som norska konsulatafgifter, hvilka samtliga skola inbetalas till

den norska statskassan, uppföras för halfåret 1 januari 1895 till 30

juni 1895 ................................................................................ » 203,000

b. Som expeditionsafgifter vid de fast aflönade generalkonsulaten uppföras

för samma tid ................................................................ » 10,000

Tillsammans kr. 213,000

HI. Som utgifter för det med Sverige gemensamma konsulatväsendet beviljas

för halfåret 1 juli 1894 till 31 december 1894 .................... kr. 171,037

med vilkor:

a. att de fast lönade poster, som för närvarande äro lediga, eller vid hvilka ledighet

kan komma att härefter inträda, skola förestås af tillsvidare förordnade;

b. att regeringen ofördröjligen officielt meddelar svenska regeringen uppsägningen

af den konsulära gemenskapen med Sverige, att räknas från den 1 januari 1895.

IV. Som utgifter för särskildt norskt konsulatväsende, som från den 1 januari 1895

skall förläggas under öfverstyrelse af ett norskt regeringsdepartement, beviljas

för halfåret 1 januari 1895 till 30 juni 1895:

a. Löner:

London, Generalkonsul............. kr. 12,000

D:o, Vicekonsul ...... » 4,500

D:o, 2 Sekreterare............... » 4,500

Liverpool, Vicekonsul _________________________ » 3,000

Newcastle, D:o ........ » 3,000

Cardiff, D.o .......... » 3,000

Transport kr. 30,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

13

b.

S:t Petersburg, Generalkonsul

Archangel, D:o

Odessa, D:o

Hamburg, D:o

Havre, D:o

Barcelona, D:o

Bilbao, Vicekonsul ..............

Antwerpen, D:o ..............

Lissabon, D:o ..............

Genua, D:o ..............

Quebec, Generalkonsul ........

Newyork, D:o .........

D:o, Vicekonsul.........

S:t Francisco, D:o .....

Havana, Generalkonsul...

Rio de Janeiro, D:o

Buenos Ayres, D:o

Shanghai, D:o

Singapore, Vicekonsul .........

Bombay, Generalkonsul _______

Kapstaden, D:o ........

Melbourne, D:o ________

Transport kr

»

»

»

»

»

»

»

Fasta bidrag till kontorskostnader vid följande konsulat:

London_____________________ _________________________________________

S:t Petersburg____________________ ________________________________

Archangel...........................................................

Hamburg ............................................................

Havre................................................................

Barcelona ...............................................—........

Antwerpen.---------------------------------------------------------

Lissabon .........................................................—

Genua................................................................

Quebec ..............................................................

Newyork ............................................................

Rio de Janeiro....................................................

Buenos Ayres .....................................................

Shanghai ...........................................................

Kapstaden...........................................................

Melbourne..........................................................

30.000

8,000

6,000

7.500

7,000

7.000

6.000

2.500

2,500

2,500

2.500

9.000

12.000

4.000

4.000

9.000

9,000

9,000

9.000

4.000

8.000

7,000

7,000

4.500

. 3,000

. 1,000

. 2,250

. 2,250

. 1,000

. 1,500

. 1,000

. 1,000

. 2,000

. 4,000

. 2,000

. 3,000

. 2,000

. 1,000

. 1,000

r. 172,500

32,500

Transport kr. 205,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje hufvudtiteln.

Transport kr. 205,000

c. Ersättning och bidrag till kontorskostnader till olönade konsulat

enligt Konungens närmare förordnande_______________ ______________________ » 55,000

d. Extra utgifter, resekostnader m. in. _______________________________...1........ » 20,000

e. Pensioner..................................................................5,250

f. Tillfälliga och oförutsedda utgifter...............,............................ » 3,000

g. Omkostnader vid upptagande af konsulatafgiften _________________________ » 1,250

Summa kr. 289,500

V. Till inköp och förberedande åtgärder med anledning af upprättandet af eget norskt

konsulatväsende beviljas af statskassans kontanta behållning kr. 100,000.»

■Beslut angående konsulatafgifterna.

1. För halfåret från 1 januari 1895 till 30 juni 1895 erlägges, i stället för den

i lagen om konsulatväsendet den 15 juni 1878 § 8 bestämda konsulatafgift, af handelsfartyg,

hvilkas drägtighet är 50 registertons netto eller deröfver, till norska konsulskassan

en afgift af 10 öre för hvarje registerton netto af segelfartyg och 30 öre för

hvarje registerton netto af ångfartyg.

2. För hvarje fullt trettiotal dagar, som ett afgiftspligtigt handelsfartyg under

samma tid icke begagnats i fraktfart, efterskänkes afgiften med 1,5 öre för hvarje

registerton netto af segelfartyg och med 5 öre för hvarje registerton netto af ångfartyg.»

I anledning häraf har H. M. Konungen under den 6 dennes i öfverensstämmelse

med regeringens underdåniga betänkande behagat besluta:

»1. Att ingen åtgärd skall vidtagas i anledning af hvad som i Storthingets beslut

den 19 juli innevarande år angående konsulatbudgeten under "styckena 1. och II. är

tillagdt om, att de af norska fartyg härflytande konsulat- och expeditionsafgifter skola

inbetalas till norska statskassan, från lönade konsulat från den l juli innevarande år

och i sin helhet — med undantag af expeditionsafgifter vid de olönade stationerna —

från den 1 januari 1895.

2. Att likaledes ingen åtgärd skall vidtagas med anledning af det under IILdje

stycket, litt. b. vid bevillningen till det gemensamma konsulatväsendet fästa vilkor,

gående ut derpå, »att regeringen ofördröjligen skall meddela svenska regeringen uppsägningen

af den konsulära gemenskapen med Sverige, att räknas från den 1 januari 1895.

3. Det under samma storthingsbeslut, IILdje stycket, till utgifter för konsulatväsendet

under tiden 1 juli 1894 till 31 december 1894 till utgående af statskassan

vilkorligt beviljade belopp skall, då vilkoret icke inträder, anses såsom ej beviljadt.

4. I den mån som de med de Förenade Rikenas gemensamma konsulatväsende

förenade, norska staten rättsligen åliggande utgifter icke täckas af de i den gemensamma

konsulskassan inflytande konsulatafgifter, skall det som brister utbetalas af statskassan.

5. De genom nämnda storthingsbeslut under styckena IV. och V. till utgifter för

ett särskild! norskt konsulatväsende samt för inköp och förberedande åtgärder i anledning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln. 15

deraf beviljade belopp komma, då förutsättningen för desamma icke inträder, att anses

såsom icke beviljade.

6. Det af Storthinget under ofvannämnda datum fattade »beslut angående konsulatafgifterna»

gifver, vid det förhållande att det till grund derför liggande beslutet om lag

om ändring i lagen angående konsulatväsendet af den 15 juni 1878 icke erhållit nådig

stadfästelse, icke anledning till någon åtgärd.

7. Afskrift af denna resolution skall tillställas ministern för utrikes ärendena».

Hvilket man har äran härigenom meddela, på samma gång som man i anledning

af resolutionens 4:de stycke får anmärka, att det i sinom tid, då konsulskassans räkenskaper

vid kalenderårets utgång blifvit afslutade, antagligen bör närmare förhandlas angående

det belopp, som enligt särskildt Kongl. beslut bör utbetalas af norska statskassan.

Man tillåter sig att bilägga det af den till behandling af konsulatbudgeten för

1894—1895 tillsatta specialkomité (Indst. S. XX B. med bihang) afgifna betänkande,

äfvensom aftryck af förhandlingarna i Storthinget angående den diplomatiska och konsulatbudgeten

(Forh. sidd. 2205—2320).»

Herr ministern yttrade härefter:

För hvad angår frågan om beskickningen i Wien, kommer denna beskickning, på

grund af de i svenskt och i ministerielt statsråd denna dag fattade beslut, att tillsvidare

äfven under 1895 upprätthållas med bidrag från Sveriges anslag till kabinettskassan.

Att utgifterna för detta ändamål bestridas af Sverige ensamt, är beroende på

att vid 1893 och 1894 årens Storthing norska medel icke blifvit för denna beskickning

anvisade, men, då några öfvertygande skäl icke synas mig hafva förebragts för, att de

Förenade Rikena skulle underlåta att hos en utländsk makt af den betydelse som

Osterrike-Ungern, och der alla andra europeiska länder äro diplomatiskt representerade,

underhålla en beskickning, anser jag mig böra ånyo, under hänvisande till hvad härom

under föregående år blifvit anfördt, i underdånighet tillstyrka, att i det förslag till

utrikesbudget för år 1896, öfver hvilket Kongl. norska regeringens betänkande torde

böra inhemtas, anslag till en beskickning i Wien äfven inbegripes.

Hvad beträffar den i protokollet i sammansatt statsråd den 6 sistlidne augusti anmälda

framställning af Kongl. norska regeringens departement för det inre, att användandet

af anslaget till hemliga utgifter måtte underkastas kontroll äfven af ansvarig

norsk myndighet, och att norske statsministern därföre måtte få tillfälle att göra sig

bekant med räkenskaperna rörande dessa utgifter, åberopar jag hvad jag vid föredragning

den 4 December 1893 yttrat, att den norske statsministern visserligen icke erhåller

kännedom om den detaljerade räkenskapen, men att denua räkenskap icke

heller meddelas svenske statsministern och den ledamot af det svenska statsrådet,

som jemte honom deltager i det ininisteriela statsrådet, och att kontrollen öfver

utrikesministern i detta hänseende utöfvas icke allenast för Norges utan äfven för

Sveriges del uteslutande af Konungen. Af det för dessa utgifter beräknade belopp

kan tillsvidare endast den på Sverige fallande andelen, omkring 9,900 kronor, på
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje hufvudtiteln.

räknas, men jag tillstyrker, att det hittills till dessa utgifter i budgeten uppförda beloppet,

14,000 kronor, ånyo äskas.

Beloppet af de från kabinettskassan utgående expektanslöner och pensioner har

under innevarande år minskats med 4,800 kronor eller den expektanslön, som uppburits

af aflidne envoyén grefve H. von Essen. Som emellertid ökning af utgifterna under

dessa rubriker lätt kan uppstå, har jag icke ansett mig böra ifrågasätta ändring af de

hittills för expektanslöner och pensioner beräknade belopp, hvilka derför torde böra

fortfarande upptagas, ehuru, såsom lämpligt synes, sammanslagna under en rubrik. Under

innevarande år har ledighet af någon ministerbefattning icke förekommit.

I det förslag till utrikesbudget för år 1896, som jag anhåller att nu få inför Eders

Kong! Maj:t i underdånighet föredraga, har jag upptagit slutsummorna af kabinettskassans

utgifter till samma belopp som de, hvilka finnas upptagna i den nu gällande

staten. Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter har alltså upptagits till kr. 628,700,

hvaraf, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, på Sveriges andel falla kr.

443,788: 24 och på Norges kr. 184,911: 76.

Utgiftsförslaget för kabinettskassan omfattar enligt beräkningen:

ministern för utrikes ärendena................................................ kr. 24,000

utrikesdepartementet------------------------------------------------------------ » 38,950

ministerstaten.............................................-........................ » 478,750

militärattachéer...................................................-................ » 12,000

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............................ » 75,000

eller tillsammans kr. 628,700

Konsulskassan. I fråga om konsulskassans utgifter har tillförene förutsatts, att till

konsulatväsendets underhållande konsulat- och expeditionsafgifter skola i första rummet,

så långt de förslå, användas, och statsanslagen endast anlitas, i den mån berörda

afgifter skulle befinnas för ändamålet otillräckliga.

I enlighet härmed har det äfven varit brukligt att vid uppgörande af den vid det

årliga förslaget till budget för utrikesdepartementet fogade tabell öfver konsulskassans

utgifter särskilt upptaga de utgifter, som beräknades återstå efter användande af konsulat-

och expeditionsafgifter, och att, då dessa utgifter således skulle komma att bestridas

med statsanslag, fördela desamma efter den för statsanslagen gällande proportionen

af 57,14 procent för Sverige och 42,86 procent för Norge, hvarjämte uppkommande

öfverskott ansetts såsom öfverskott å statsbidragen och fördelats efter samma proportion.

Men, sedan Eders Kongl. Maj:t vid föredragning i sammansatt statsråd den 4 december

1893 behagat besluta, att från och med 1893 års slut de å konsulskassan uppkommande

besparingar skola, intill dess att annan föreskrift lemnas, fördelas mellan rikena

efter samma förhållande, hvarefter hvardera riket lemnat bidrag till konsulskassan såväl

genom statsbidrag som genom erlagda konsulat- och expeditionsafgifter, enligt de

belopp, hvarmed dessa bidrag för räkenskapsåret varit bokförda, har utrikesdeparte
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 17

mentets kameralafdelning vid det innevarande år verkstälda bokslut öfver departementets

räkenskaper för år 1893, i enlighet med berörda nådiga beslut, fördelat uppkomna

öfverskott efter den proportion mellan rikenas bidrag, som erhålles vid sammanräkning

för hvardera landet af såväl de i propositionerna äskade statsanslag som

bokförda afgifter, samt såsom en följd deraf äfven tillämpat samma proportion vid fördelningen

mellan Sverige och Norge af de särskilda utgifter, som förut ansetts utgå

uteslutande af statsanslag. Härigenom hafva dessa utgiftsrubriker, som förut visat

större proportion för Sverige än för Norge, kommit att utvisa en motsatt proportion;

men detta förhållande, som måste uppkomma, när hvardera landets konsulat- och expeditionsafgifter

sammanräknas med statsanslaget, är en naturlig följd deraf, att Sveriges

statsanslag endast är en fjerdedel större än Norges, under det att Norges konsulat- och

expeditionsafgifter äro mer än två gånger större än Sveriges.

I fråga om beräkningen af inkomsten af konsulatafgifter yttrade jag sistlidet år

vid föredragning af budgetförslaget för 1895, att, enligt de från konsulaten inhemtade

approximativa beräkningar för 1893, denna inkomst visserligen kunde antagas uppgå

till något högre än det förut beräknade beloppet, kr. 278,800, men att jag icke desto

mindre tillstyrkte att fortfarande beräkna inkomsten till samma belopp, då de norska

fartygens afgiftspligtiga drägtighet komme att minskas till följd af de nya regler för

mätning af handelsfartyg, som blifvit införda i Norge genom Eders Kong!. Maj:ts resolution

den 14 september 1893, och dessutom beloppet vore i hög grad beroende af

konjunkturerna för sjöfarten. Under innevarande år har en ytterligare anledning till

minskning i konsulatafgifter uppkommit derigenom, att, såsom en följd af de i Sverige

införda nya regler'' för mätning af handelsfartyg, någon minskning af de svenska

fartygens afgiftspligtiga drägtighet är att förutse, men, då det icke ännu är möjligt att

bestämdt beräkna den verkan, dessa förändringar kunna medföra, anser jag mig böra i

1896 års stat fortfarande upptaga inkomsten af konsulatafgifter till ofvannämnda belopp,

kr. 278,800, enligt följande uppställning:

från Antwerpens distrikt:

från hufvudstationen _______________________________________________ kr. 8,800

» vicekonsulaten................................................... » 1,200 kr 10,000

» Archangels distrikt ........ » 700

» Barcelonas » » 8,500

» Bilbaos » » 3,000

» Genuas distrikt:

från hufvudstationen............................................... kr. 3,700

» vicekonsulaten................................................. » 300 » 4,000

» Hamburgs distrikt:

från hufvudstationen.. ............................................... kr. 9,000

» vicekonsulaten................................................... » 300 » 9,300

Transport kr. 35,500

Bih. till Riksd. Prot. 18D4. 1 Sami. 1 A/d. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje bufvudtiteln.

från Havres distrikt:

från hufvudstationen ..............i.-j.,......

» vicekonsulatet i Bordeaux..........

» de olönade vicekonsulaten i.

Helsingfors’ distrikt____________________________

» Konstantinopels » ............................

» Köpenhamns distrikt:

från hufvudstationen________________________

» vicekonsulatet i Helsingör..........

» de öfriga vicekonsulaten.............

» Leiths distrikt:

från hufvudstationen ________________________

» vicekonsulaten__________________________

» Lissabons distrikt_________________________________

Londons distrikt:

från hufvudstationen ________________________

» vicekonsulatet i Cardiff .............

» » » Liverpool .........

» » » Newcastle ........

» » » West-Hartlepool

» de öfriga vicekonsulaten ............

» Lybecks distrikt:

från hufvudstationen........................

» vicekonsulaten..^.......................

» Newyorks distrikt......... .......................

Rigas distrikt:

från hufvudstationen ________________________

» vicekonsulaten__________________________

» Rio de Janeiros distrikt:

från hufvudstationen ________________________

» vicekonsulaten__________________________

Transport kr. 35,500

. kr.

7,500

4,500

8,000 »

20,000

i ■''• • > i i! ,y 1:

5.000

300

. kr.

8,500

>>

300

- »

7,200 *

16,000

. kr.

3,500

_ » '' ''

15,000

18,500

»

6,500

. kr.

27,000

»

20,000

. »

18,000

»

16,000

»

4,000

»

40,000 ,

125,000

. kr.

7.000

'' »

1,500 ;>

8,500

»

28,000

. kr.

5,000

»

2,000 ,

7,000

kr

6,500

- »

2,000 ,

8,500

Summa kr. 278,800

hvaraf med ledning af 1893 års siffror i runda tal kr. 80,490 eller 28,87 procent antagas

belöpa på svenska och kr. 198,310 eller 71,13 procent på norska fartyg.

Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1895 beräknades till kr. 14,000,

torde kunna uppföras med samma belopp. På grund af 1893 års uppbörd kunna ifrågavarande

afgifter i runda tal beräknas utgöra för svenska ärenden omkring kr. 5,565 eller

39,7 5 procent, och kr. 7,961 eller 56,8 6 procent för norska ärenden, samt kr. 474 eller 3,39

procent för sådana ärenden, hvilka äro att betrakta såsom för båda rikena gemensamma.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 19

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter ........................ kr. 278,800

samt af expeditionsafgifter ................................................—.....» 14,000

läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år utgått

och jemväl för 1895 blifvit begärda, nemligen kr. 160,000 från Sverige

och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans ...................Uj...............- » 280,000

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela .................. kr. 572,800

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, upptages bidraget till utrikesdepartementet

med oförändradt belopp, kr. 17,500. En ökning uppkommer i verkligheten i fråga

om rubriken löner och arfvoden i följd deraf, att vicekonsuln i London, t. f. konsuln i

Leith J. W. Tornöe vid ingången af år 1896 skulle på grund af nådiga beslutet den 3

december 1882 blifva berättigad till ett andra ålderstillägg af kr. 500, men, då denna

ökning med säkerhet kan antagas komma att betäckas genom besparing till följd af ledighet

vid någon annan post, har jag ansett mig kunna, till undvikande af rubbning af

slutsiffran, begagna samma beräkning som nästlidet år.

I afseende på anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet samt anslagen

till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet förekommer icke någon förändring.

Utgifterna till pensioner hafva icke heller undergått någon förändring.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas liksom för 1895 ett belopp

af kr. 35,550.

Utgifterna från konsulskassan under år 1896 beräknas alltså i fullständig likhet med

nästföregående år till följande belopp:

utrikesdepartementet ...................................................-...................... kr. 17,500

konsulsstaten:

a) löner och arfvoden ................................................... kr. 373,900

b) anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet » 73,000

c) anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet » 61,300

d) pensioner---------------- -------------.--------------------------------- » 11,550 » 519,750

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter--------------------------------------------- » 35,550

Summa utgifter kr. 572,800

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen, och inkomster

och utgifter beräknas i likhet med 1895 års stat på följande sätt:

Inkomster:

statsverkens bidrag............................................................................. kr. 280,000

konsulatafgifter .........................................................-....................... » 278,800

expeditionsafgifter ............................................................................. 8 14,000

Summa kr. 572,800

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvudtiteln.

Utgifter:

1. utrikesdepartementet.............................................................,...... kr. 17,500

2. konsulsstaten:

a) löner och arfvoden................................................ kr. 373,900

b) anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet » 73,000

c) anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet » 61,300

d) pensioner............................................................. > 11,550 , 519,750

3. skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................................... » 35,550

Summa kr. 572,800

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af

möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af Storthinget, anser jag böra i

likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 16,000 för

konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära

samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig

uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska Regeringens betänkande, och

att afskrifter af de dels den 6 sistlidne augusti i svenskt statsråd, i sammansatt svenskt

och norskt statsråd samt i ministerielt statsråd, dels ock denna dag i svenskt statsråd och

i ministerielt statsråd förda protokoll måtte såsom bilagor Litt. A., B., C., D. och E.

åtfölja protokollet öfver denna föredragning.

Till hvad herr ministern sålunda hemstält, behagade Hans

Maj:t Konungen, jemlikt öfrige närvarande svenske

och norske statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkan,

i nåder lemna bifall.

In fidem:

G. Stråle.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

21

Bil.

Öfversättning af en utaf Kongl. norska regeringens departement för

det inre till hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

den 22 december 1894 afläten skrifvelse jemte bilaga.

Genom Kong!, resolution den 15 dennes har i nåder beslutits:

»1. Att det af Storthinget genom beslut den 19 juli innevarande år såsom utgifter

till diplomatiska ärenden för budgetterminen den 1 juli 1894 till den 30 juni

1895 vilkorligt beviljade belopp, kronor 183,370:35, skall, då det till anslaget fogade

vilkor, att beskickningen i Wien upphäfves såsom diplomatisk representation, så vidt

Norge angår, icke kommer att inträda, blifva att anse såsom icke beviljadt.

2. Att afskrift af resolutionen skall tillställas ministern för utrikes ärendena.»

Jemte det departementet har äran att härom meddela eders excellens underrättelse

under hänvisning till departementets föredragning af den 27 juli detta år, hvaraf afskrift

genom Kongl. resolution den 6 sistlidne augusti anbefaldes skola tillställas eders excellens,

samt till ett departementet tillstäldt protokoll, fördt i sammansatt statsråd den 6

sistlidne augusti, tillåter sig departementet att härhos öfversända transsumt af det departementets

betänkande, som ligger till grund för ofvannämnda Kongl. resolution den 15

dennes.

Kristiania den 22 december 1894.

(undert.) BIRCH-REICHENWALD.

(undert.) Fr. Rustad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje hufVndtiteln.

Bil.

Transsumt af departementets för det inre föredragning, som ligger till grund

för K. resolutionen den 15 december detta år.

Det af Storthiuget till dess anslag till utrikes ärenden för innevarande budgettermin

fogade vilkor, att beskickningen i Wien skall upphäfvas såsom representation, så vidt

Norge angår, kan, efter hvad sålunda inträffat, icke blifva uppfyldt.

Under dessa omständigheter antager departementet, i det departementet, med afseende

på den statsrättsliga verkan af ett vilkor sådant som det uppstälda, tillåter sig att

hänvisa till hvad som finnes uttaladt i regeringens underdåniga utlåtande den 27 juli detta

år, bifallet genom Kongl. resolution den 6 sistlidne augusti, rörande de af Storthinget under

den 19 i samma månad fattade beslut angående Norges bidrag till den gemensamma

konsulatbudgeten samt till regeringens underdåniga betänkande den 14 augusti detta år,

bifallet genom K. resolution den 30 i samma månad, rörande Storthingets beslut den 12

och den 13 mars detta år angående universitetsbudgeten, att för innevarande budgettermin

anslag till utgifter i diplomatiska ärenden bör anses såsom icke gifvet.

Enligt departementets uppfattning kan det icke sägas råda en så fullständig klarhet

om, huruvida eller i hvilken utsträckning dessa utgifter — på sätt förhållandet är med

en del utgifter för konsulatväsendet — med rättslig verkan påhvilar den norska statskassan,

att departementet kan finna tillräcklig grund för att i sakens nuvarande läge anbefalla,

att någon del af dessa utgifter bestrides af den norska statskassan.

Deremot vill departementet i sammanhang med det underdåniga betänkande, som

det kommer att afgifva angående budgeten för året 1895—96 rörande utgifter till

diplomatiska ärenden, inkomma med underdånigt förslag om, att för nästa Storthing

framlägges Kongl. proposition om, att de af svenska statsmedel jemlikt resolution den 6

augusti detta år bestridda belopp må, utan hänsyn till att beskickningen i Wien förklarats

skola upprätthållas, beviljas att utgå af den norska statskassan.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtitelii.

23

Litt. A.

Protokoll öfver utrikesdepartementsår ende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen

i statsrådet å Stockholms slott den 6 augusti 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren.

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Sedan hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anmält, att utbetalningen

af den del af kabinettskassans utgifter, som beräknats skola gäldas af norska medel,

och som från och med den 1 sistlidne juli till utbetalning förfallit, hittills uppskjuta

till följd deraf, att det påräknade norska bidraget icke erhållits, men att längre uppskof

med verkställandet af till betalning förfallna utgifter icke torde böra ega rum, och

att herr ministern derföre ämuade i sammansatt svenskt och norskt statsråd göra framställning

om förskott för kabinettskassans räkning, hemstälde herr ministern, att, derest

beslut komme att fattas om dylikt förskott, Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att detsamma

finge utgå från statskontoret af under händer varande medel.

Till hvad hans excellens herr ministern för utrikes ärendena hemstält, deruti öfrige

närvarande statsrådsledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

In fidem:

C. H. Strömfelt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje bufvudtiteln.

Litt. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsårenden, liållet inför

Hans Maj:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet

Kronprinsen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den

6 augusti 1894.

N är varande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweniiaupt,

Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wxkblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Hagerup,

Olsson.

l:o.

Sedan hans excellens herr ministern för utrikes ärendena erinrat,

dels att han vid föredragning i sammansatt statsråd den 13 sistlidne januari, bland

annat, föreslagit Kongl. Maj:t, att af Riksdagen måtte för år 1895 begäras 443,800 kronor

till kabinettskassan och 160,000 kronor till konsulskassan, att utgå emot nu gällande

redovisningsskyldighet samt med samma rätt till anslagens användande och under

enahanda vilkor som hittills, och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli

1894—30 juni 1895 äskas 184,900 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till

konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter

kunde komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga

eller oförutsedda utgifter af 28,000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan

och 16,000 kronor för konsulskassan,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 25

dels ock att, i enlighet med hvad af det sammansatta statsrådets ledamöter blifvit

tillstyrkt, Kongl. Maj:t behagat i nåder bifalla detta förslag, anförde herr ministern:

Uti skrifvelse den 2 maj innevarande år angående regleringen af utgifterna under

tredje hufvudtiteln har Riksdagen bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i fråga om regleringen

af de ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit.

För hvad Norge angår, har Kongl. norska statsrådsafdelningen genom skrifvelse af

denna dag, till följd af en af Eders Kongl. Maj:t jemväl denna dag fattad resolution,

öfversändt afskrift af ett utaf Kongl. norska regeringen den 27 sistlidne juli afgifvet

betänkande angående det af Storthiuget den 19 i samma månad fattade beslut om bevillning

till kabinettskassan för budgetterminen 1 juli 1894—30 juni 1895.

Chefens för departementet för det inre, statsrådet Birch-Reichenwalds anförande i

detta ämne börjar sålunda:

»Från Storthingets president har regeringen genom en skrifvelse af den 19 juli

innevarande år, som blifvit öfverlemnad till behandling af detta departement, erhållit

meddelande om, att Storthinget samma dag fattat följande beslut:

Som utgifter till diplomatiska angelägenheter beviljas för budgetterminen 1 juli

1894—30 juni 1895

till ministerkassan..............................-............. kr. 171,370: 35

till tillfälliga utgifter........................................ » 12,000 —

tillsammans kr. 183,370: 35

— härunder intet till beskickningen i Wien och intet till hemliga utgifter — på vilkor

att beskickningen i Wien indrages såsom diplomatisk representation, för så vidt

Norge angår,

att beskickningen i Konstantinopel fortfarande kommer att förestås af en tillsvidare

tillförordnad, och

att den eller de beskickningar, vid hvilka ledighet inträffar, endast komma att

förestås tillsvidare, intill dess att frågan om huruvida samt i hvilken utsträckning från

Norges sida bör gifvas fortsatt anslag till upprätthållandet af den- eller desamma,

varit Storthinget förelagd.»

I fråga om Storthingets beslut att vägra anslag till beskickningen i Wien anför

statsrådet Birch-Reichenwald:

»När Storthinget nu återigen vägrat att gifva anslag till beskickningen i Wien,

och densamma således för framtiden icke kan upprätthållas med gemensamma medel,

är det derföre för den norska regeringen en bjudande pligt att med styrka taga till

ordet för, att nådigt beslut måtte lättas om beskickningens indragning, och, i det man

härmed tillåter sig i underdånighet hemställa till Eders Maj:t att föranstalta, att denna

sak å nyo tages i noggrant öfvervägande, tillåter man sig anmärka, att frågans lösning

i den här antydda riktningen enligt departementets förmenande är så mycket mer påkallad,

som departementet antager, att anslaget till diplomatiska angelägenheter i sin

helhet måste komma att betraktas som icke gifvet, derest det dervid fästade vilkor icke

Bill. till Itiksd. Frot. 1894. 1 Sami. 1 A/d. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Tredje hufvudtiteln.

kan uppfyllas. Att ett sådant tillstånd skulle inträda, att från norsk sida öfver hufvud

ingen bevillning till diplomatiska angelägenheter komme att föreligga, måste departementet

emellertid anse såsom i hvarje hänseende synnerligen beklagligt.

Då, enligt det anförda, spörsmålet huruvida beskickningen i Wien kommer att

indragas eller icke, måste vara afgjordt, innan underdånigt föredrag angående det föreliggande

Storthingsbeslut ingifves, tillåter man sig hemställa, att befallning gifves, att

afskrift af detta anförande skall tillställas ministern för utrikes ärendena.»

Med afseende å Stortbingets beslut att neka anslag till hemliga utgifter yttrar

statsrådet, bland annat, följande:

»Konstitutionskomiténs flertal har i sitt betänkande (sid. 13) anfört, att densamma

icke kunnat i hvad af utrikesministern och departementet blifvit anfördt finna tillräcklig

anledning för Storthinget att uppgifva fordran på att jemväl de »hemliga utgifternas»

användande bör vara underkastadt kontroll af ansvarig norsk minister, och, då ett tillmötesgående

af detta kraf hvarken gjorts eller från utrikesministerns sida stälts i utsigt,

föreslog komiten att lika litet i år som i fjor från Norges sida lemna bidrag till ifrågavarande

utgifter.

En minoritet i komitén anför, att det hela är en sak af mindre betydelse, och,

om den äfven kan vara enig med komiténs flertal deri, att det kunde vara önskvärdt,

att äfven dessa medels användande underkastades kontroll af ansvarig norsk myndighet,

finner minoriteten likväl icke saknaden deraf under för handen varande omständigheter

utgöra tillräcklig anledning att öfverflytta utgiften i dess helhet på Sverige.

Af hvad sålunda förekommit framgår, att på alla sidor här i landet näres en

önskan om, att det äfven från norsk sida måtte vara tillfälle att utöfva iuseende öfver

användandet af de under rubriken »hemliga utgifter» utgående medel, och att bristen

på sådant tillfälle nu för andra gången har fört derhän, att Storthinget nekat att bevilja

den på Norge fällande andelen af nämnda utgifter.

Jemväl detta spörsmål finner sig departementet vid detta tillfälle böra anbefalla

till förnyadt öfvervägande, i det att det fortfarande förekommer departementet, att intet

afgörande hinder kan finnas mot, att den norske statsministern i Stockholm får tillfälle

att göra sig bekant med de här omhandlade räkenskaper.»

Häraf inhemtas,

dels att Storthinget genom beslut den 19 sistlidne juli för nu löpande budgettermin

till diplomatiska utgifter beviljat tillsammans 183,370 kronor 35 öre, dock deraf

intet till beskickningen i Wien och intet till »hemliga utgifter», och att Storthinget såsom

vilkor för det beviljade anslagets utgående, förutom vissa andra förut gjorda förbehåll,

öfverensstämmande med hvad som varit stadgadt beträffande nästlidna års budget,

dessutom fästat det förbehåll, att beskickningen i Wien skall upphöra såsom diplomatisk

representation, för så vidt Norge angår,

dels att Kongl. norska regeringen till följd häraf tillstyrker indragning af beskickningen

i Wien och hemställer, att frågan om denna beskickning ånyo måtte tagas

under noggrann ompröfning, samt att departementet för det inre i sammanhang härmed

s. 27 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 27

anfört, att frågans lösning i den angifna riktningen efter departementets åsigt skulle

vara så mycket mera påkallad derföre, att departementet antager, att anslaget till diplomatiska

utgifter i sin helhet må komma att anses som icke beviljadt, så framt det till

detsamma fogade förbehåll icke kan uppfyllas,

dels ock att nådigt beslut rörande frågan om indragning eller bibehållande af

O o ö o

beskickningen i Wien anses böra afvaktan, innan departementet för det inre afgifver

slutligt betänkande angående Storthingets berörda beslut.

Departementet för det inre har vidare tillstyrkt, att frågan om deltagande från

norsk sida i kontrollen öfver användandet af det under anslagsrubriken »hemliga utgifter»

upptagna belopp vid detta tillfälle måtte blifva föremål för ny pröfning.

För hvad angår Kongl. norska regeringens framställning om indragning af beskickningen

i Wien, torde Eders Kongl. Maj:ts beslut om denna framställning af mig

böra inhemtas i ministeriel! statsråd, men till följd af de förhållanden, hvarunder denna

fråga nu uppkommit, anhåller jag att här få redogöra för min uppfattning af densamma.

Vid föredragning i sammansatt statsråd den 4 december 1893 anmälde jag, att

Kongl. norska statsrådsafdelningen genom skrifvelse den 27 september samma år meddelat,

att Eders Kongl. Maj:t den 25 september behagat bifalla ett af Storthinget under

den 19 juli samma år fattadt beslut angående bevillningen till utgifter för diplomatiska

ärenden, innehållande, bland annat, att efter utgången af 1893 intet af det af Storthinget

beviljade belopp finge användas till beskickningen i Wien.

Till följd af detta meddelande kunde det från Norge beräknade bidraget för beskickningen

i Wien icke påräknas efter ingången af 1894, men i den beräkning öfver

kabinettskassans utgifter år 1894, som bifogades de år 1893 för Riksdag och Storthing

framlagda förslag, hvilka Riksdagen för sin del enligt skrifvelse den 14 april 1893 bifallit,

fäns för en envoyé i Wien uppfördt ett anslag af 32,000 kronor, hvaraf, efter den

gällande fördelningsgrunden 12/i7 från Sverige och V1? från Norge, 22,588 kronor innefattades

i den från Sverige och 9,412 kronor i den från Norge begärda anslagssumman,

och, då beskickningen sedan den 22 november 1890 föreståtts på förordnande af en

chargé d affaires med aflöning af 20,000 kronor för år samt utgifterna på det hela kunde

beräknas icke komma att öfverstiga 21,000 kronor, kunde således utgifterna för beskickningen

betäckas med det i den svenska budgeten beräknade beloppet. Sedan Eders

Kongl. Maj:t i svenskt statsråd den 4 december 1893 behagat förklara, att, derest beslut

komme att fattas om denna beskicknings fortsatta uppehållande under år 1894, de

för densammas underhåll under samma år erforderliga medel finge intill ett belopp af

21,000 kronor utgå af Sveriges anslag till kabinettskassan, hemstälde jag vid föredragning

samma dag i ministerielt statsråd, att beskickningen skulle under år 1894 fortfarande

upprätthållas på samma sätt som dittills. Hans excellens norske herr statsministern

anförde i anledning häraf, att han efter det af Storthinget fattade beslut icke

kunde tillråda bifall till detta förslag, men, sedan närvarande svenske statsrådsledamöter

instämt i den af mig gjorda hemställan, behagade Eders Kongl. Maj:t bifalla densamma,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Tredje hnfvudtiteln,

och denna beskickning blef sålunda fortfarande bibehållen men bekostad uteslutande

med svenska medel.

Vid föredragning i sammansatt statsråd samma dag, den 4 december 1893, föreslog

jag, under åberopande af de af mig i protokollet den 27 november 1891 anförda skäl,

att i beräkningen öfver kabinettskassans utgifter år 1895 ånyo upptaga förut omnämnda

anslag af 32,000 kronor till beskickningen i Wien, och, sedan Kongl. norska regeringen

i afgifvet betänkande af den 8 januari innevarande år tillstyrkt detta förslag, samt

Eders Kongl. Maj:t i sammansatt statsråd den 13 sistlidne januari behagat i nåder gilla

hvad af mig blifvit föreslaget, blef berörda anslag som en följd deraf upptaget i de

innevarande år för Riksdag och Storthing framlagda förslag, men nationalförsamlingarna

hafva ånyo stannat i olika beslut. Riksdagen bar beviljat alla de äskade anslagen, men

Storthinget har såsom redan omnämndt vägrat anslaget till beskickningen i Wien, och,

för hvad angår öfriga anslag till kabinettskassan, dels vägrat bidrag till förekommande

utgifter under anslagsrubriken »hemliga utgifter», dels ock för utgående af de anslag,

som Storthinget beviljat, tillsammans uppgående till 183,370 kronor 35 öre, fäst det förbehåll,

att beskickningen i Wien skall upphöra såsom diplomatisk beskickning, för hvad

Norge angår.

Angående detta beslut har Kongl. norska regeringen ännu icke afgifvit slutligt betänkande,

men, enligt det af Kongl. norska statsrådsafdelningen nu gjorda meddelande,

bör hela det norska anslaget till diplomatiska utgifter antagas komma att anses som

icke beviljadt, så framt Kongl. norska regeringens framställning rörande beskickningen

i Wien icke bifalles, och detta meddelande af statsrådsafdelningen påkallar utan tvifvel

särskild uppmärksamhet.

Jag har haft upprepade tillfällen att inför Eders Kongl. Maj:t uttala min åsigt

om behöfligheten af en beskickning i Wien, en åsigt i hvilken äfven Kongl. norska

regeringen instämt på skäl, som anförts i departementets för det inre den 8 januari

detta år afgifna betänkande, och jag är fortfarande lifligt öfvertygad om vigten för de

förenade rikena att i Wien ega en diplomatisk representation. Men det är icke ensamt

på grund häraf, som jag i förhållandenas närvarande läge finner mig icke kunna tillråda

en indragning af nämnda beskickning.

Storthinget har i sitt nu fattade beslut icke inskränkt sig till att vägra allt bidrag

från Norge till upprätthållande af beskickningen i Wien utan derjemte såsom vilkor

för utgående af de medel Storthinget beviljat till kabinettskassan uppstält, att beskickningen

i Wien icke vidare skulle representera de förenade rikena utan allenast

Sverige. De förenade rikenas beskickningar hos främmande makter måste emellertid

till följd af föreningen vara gemensamma, och det af Storthinget uppstälda förbehåll

är sålunda oförenligt med den mellan rikena bestående unionen.

Storthingets beslut är i och för sig af den beskaffenhet, att, äfven om, mot hvad

jag nu håller före, beskickningen i Wien kunde undvaras, ett beslut om dess indragning

i den ordning nu blifvit ifrågasatt i allt fall ej skulle kunna af mig tillstyrkas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 29

För hvad angår frågan om deltagande från norsk sida i kontrollen öfver användandet

af det under anslagsrubriken »hemliga utgifter» uppförda belopp, antager jag,

att denna fråga lämpligen kan för Eders Kongl. Maj:t föredragas vid föreläggande af

nästa budgetförslag.

Då emellertid norska medel icke för närvarande finnas att tillgå för de sedan den

1 sistlidne juli, eller början af nu löpande norska budgettermin, till betalning från

kabinettskassan för löner och andra utgifter förfallna belopp, och då vid sådant förhållande

särskild! beslut af Éders Kongl. Maj:t torde erfordras rörande bestridandet af

det belopp, som motsvarar det i de kongl. propositionerna beräknade norska bidraget

till de utbetalningar, hvilka måste verkställas, anhåller jag att nu få härom inhemta

Eders Kongl. Maj:ts beslut.

Omkostnaderna för beskickningen i Wien hafva, sedan Storthinget genom beslut

den 19 juli 1893 vägrat anslag till denna beskickning efter 1893 års utgång, varit uteslutande

bestridda af svenska medel i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts beslut i

ministeriel! statsråd den 4 december 1893. och medel hafva, på sätt förut nämndt, icke

heller af senast församlade Storthing blifvit för detta ändamål beviljade. För utgifter

under anslagsrubriken »hemliga utgifter» är beräknadt ett anslag af 14,000 kronor,

hvaraf för Sverige 9,882 kronor och för Norge 4,118 kronor, men sedan Storthinget

genom omförmälda beslut af den 19 juli 1893 likaledes vägrat bidrag till dessa utgifter

för den nya budgettermin, som ingick den 1 juli 1893, finnes för ändamålet endast den

svenska andelen af det begärda anslaget tillgänglig.

För hvad angår den från Norge påräknade andelen i öfriga för kabinettskassan

äskade anslag, hvilken andel, efter afdrag af nyssnämnda utgifter till beskickningen i

Wien, 9,412 kronor, och till hemliga utgifter, 4,118 kronor, utgör till kabinettskassans

ordinarie utgifter 171,370 kronor 35 öre och till tillfälliga utgifter 12,000 kronor, tillsammans

183,370 kronor 35 öre, torde deremot ett motsvarande belopp böra tillsvidare

förskotteras, i afvaktan på att meddelande erhålles, om hvad Eders Kongl. Maj:t i

norskt statsråd behagar besluta, efter det att Kongl. norska regeringen afgifvit slutligt

betänkande i denna sak.

Sedan herr ministern härefter erinrat, att Kongl. Maj:t denna dag i svenskt statsråd

behagat förklara, att, derest beslut komme att fattas om förskott för kabinettskassans

räkning af belopp, som beräknats skola gäldas med anslag från Norge, detta

förskott Anse utgå från statskontoret af under händer varande medel, hemstälde herr

ministern i underdånighet,

att Kongl. Maj:t måtte besluta, att hela det belopp, som i de innevarande år för

Riksdag och Storthing förelagda propositioner beräknats för utgifter från kabinettskassan,

skulle tillsvidare hållas utrikesdepartementet tillhanda, endast med den inskränkning,

att för utgifterna till beskickningen i Wien, i enlighet med det af Kongl. Maj:t

den 4 december 1893 fattade beslut, samt för hemliga utgifter endast påräknades de

af svenska Riksdagen anslagna belopp,

opaginerad Kontrollera mot PDF

3,) Tredje hufvudtiteln.

samt att Kong]. Maj:t måtte bemyndiga ministern för utrikes ärendena att, med

iakttagande af nyssnämnda inskränkning beträffande omkostnaderna för beskickningen i

Wien samt förekommande utgifter under anslagsrubriken »hemliga utgifter», tillsvidare

af förskottsmedel från statskontoret bestrida hvad i öfrigt beräknats skola gäldas med

anslag från Norge, intill ett belopp af 15,300 kronor i månaden;

i följd hvaraf det skulle åligga statskontoret att tillsvidare, räknadt för tiden från

och med den 1 nästlidne juli, på reqvisition af herr ministern för utrikes ärendena tillhandahålla

utrikesdepartementet högst 15,300 kronor för månad;

hemställande herr ministern tillika, att frågan om bestridande af kabinettskassans

utgifter måtte få göras till föremål för ny nådig pröfning, sedan underrättelse erhållits

om hvad Kongl. Maj:t i norskt statsråd behagat besluta, efter det att Kongl. norska

regeringen afgifvit slutligt betänkande i denna sak.

Norska statsradsafdelningen anförde, att den hänförde sig med afseende å beskickningen

i Wien till norska regeringens betänkande, och fann sig till följd af de deri

angifna skäl böra enträget tillråda, att beskickningen i Wien indroges, enär de skäl,

som i allmänhet kunde tala för upprätthållande af en fast beskickning i nämnda hufvudstad,

efter statsrådsafdelningens åsigt icke kunde vara afgörande under nuvarande förhållanden,

då beskickningens upprätthållande kunde medföra allvarliga förvecklingar.

Denna uppfattning kunde statsrådsafdelningen icke i någon mån finna försvagad genom

hvad som blifvit anfördt af herr ministern för utrikes ärendena. Statsrådsafdelningen

ansåge sig böra särskildt påpeka, att förhållandet med den åt storthingsbeslutet gifna

form och de andra skäl, som herr ministern vid sidan deraf anfört mot ett åtskiljande

af de förenade rikenas diplomatiska representationer i utlandet, icke kunde erkännas

innehålla någon grund för upprätthållande af en beskickning i Wien, samtidigt med att

statsrådsafdelningen i öfrigt icke fann anledning att på sakens nuvarande ståndpunkt

uttala sig om hvad som af herr ministern i dag blifvit yttradt. För öfrigt yttrade statsrådsafdelningen,

att, på sätt anfördt i det af herr ministern föredragna betänkande af

Kongl. norska regeringen af den 27 sistlidne juli, Kongl. norska regeringen ville, efter

det att nådigt beslut fattats om, huruvida beskickningen i Wien fortfarande komme att

upprätthållas eller icke, afgifva slutligt betänkande i anledning af det af Storthinget i

fråga om den diplomatiska budgeten fattade beslut. Statsrådsafdelningen ansåge sig

emellertid tillika böra i underdånighet hemställa, att Kongl. norska regeringens betänkande

måtte inhemtas om den provisoriska ordning, som nu af herr ministern blifvit

ifrågasatt, och statsrådsafdelningen måste afgifva sin gensaga mot, att något beslut nu

fattades, utan att Kongl. norska regeringens betänkande förut inhemtats.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena yttrade i anledning af norska

statsrådsafdelningens anförande:

Utbetalningen af den del af kabinettskassans utgifter, som beräknats skola gäldas

af norska medel, har hittills uppskjutits till följd deraf, att det påräknade norska bidraget

icke erhållits efter den 1 sistlidne juli, men längre uppskof med verkställandet

af till betalning förfallna utgifter torde icke böra ega rum, och, enär frågan huruvida

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. Bl

nödiga medel skola förskotteras sålunda erfordrar hastigt afgörande, synes mig här föreligga

ett af de i 5 § i Riksakten omförmälda fall, då beslut kan fattas i sammansatt

statsråd, utan att betänkande afgifvits af Kongl. norska regeringen på den grund att

tiden icke medgifver inhemtande af sådant betänkande, och jag anhåller i underdånighet

att få förnya den af mig gjorda hemställan.

Till hvad hans excellens herr ministern för utrikes ärendena hemstält, deruti öfriffe

närvarande svenske statsrådsledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

Ex protocollo:

C. H. Strömfelt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Tredje lmfvudtiteln.

Litt. C.

Utdrag af protokollet öfver ministeriéla ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen å Stockholms slott den 6 augusti 1894.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Statsrådet friherre Akerhielm.

l:o.

Sedan herr ministern för utrikes ärendena erinrat, att han i sammansatt statsråd

denna dag föredragit ett genom skrifvelse af denna dag från Kongl. norska statsrådsafdelningen

öfversändt betänkande af Kongl. norska regeringen, innehållande, bland

annat, att Kongl. norska regeringen tillstyrkte indragning af beskickningen i Wien och

anhölle, att frågan om denna beskickning ånyo måtte tagas under noggrann ompröfning,

och att departementet för det inre i sammanhang härmed anfört, att frågans lösning

i den angifna riktningen efter departementets åsigt vore så mycket mera påkallad

derför, att departementet antoge, att det norska anslaget till diplomatiska utgifter i sin

helhet komme att anses som icke beviljadt, så framt det till detsamma fogade förbehåll

icke kunde uppfyllas, dels ock att herr ministern i sammanhang härmed ansett sig böra

uttala sin uppfattning af frågan, ehuru densamma till följd af sin beskaffenhet torde

böra föredragas till afgörande i ministerielt statsråd, anhöll herr ministern i underdånighet

att nu få inhemta Kongl. Maj:ts beslut om ifrågavarande framställning.

Sedan herr ministern härefter upprepat hvad herr ministern i detta ärende anfört

till protokollet vid det sammansatta statsrådet innevarande dag, hemstälde herr ministern,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Tredje hnfvudtiteln. 33

att Kongl. Maj:t. täcktes besluta, att berörda af Kongl. norska regeringen gjorda framställning

icke skulle föranleda ändring af det af Kongl. Maj:t i ministerielt statsråd

den 4 december 1893 rörande denna beskickning fattade beslut.

Hans excellens norske herr statsministern anförde i underdånighet, att han hänvisade

till hvad af den norska statsrådsafdelningen anförts i det denna dag hållna

sammansatta statsråd, och med stöd deraf tillrådde, att beskickningen i Wien måtte

indragas.

Till hvad hans excellens herr ministern för utrikes ärendena hemstält, däruti öfrige

närvarande svenske statsrådsledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och

skulle detta protokoll delgifvas svenska statsrådet och Kongl.

norska regeringen.

Ex protocollo:

C. H. Strömfelt.

5

Bih. till Rikad. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tredje hufvudtiteln.

Lätt. D.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 december

1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll.

Sedan hans excellens herr ministern för utrikes ärendena erinrat, att, i enlighet

med Kongl. Maj:ts beslut i ministerielt statsråd den 4 december 1893, bsekickningen

i Wien skall under år 1894 fortfarande upprätthållas på samma sätt som förut, samt att

de för beskickningen erforderliga medel få under samma tid intill 21,000 kronor utgå

af Sveriges anslag till kabinettskassan, anförde herr ministern:

Såsom af mig anmälts vid föredragning i sammansatt statsråd den 6 sistlidne

augusti, kan det från Norge beräknade bidrag för denna beskickning icke heller påräknas

för halfåret 1 januari—30 juni 1895, och, om Eders Kongl. Maj:t, på sätt jag

har för afsigt att föreslå vid föredragning i ministerielt statsråd, skulle besluta, att

denna beskickning skall uppehållas jemväl under nästa år, finnes alltså fortfarande, åtminstone

för första hälften af nästlidet år, härför ingen annan utväg än att för kostnaderna

ensamt beräkna svenska medel.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes besluta, att, derest

i ministerielt statsråd beslut kommer att fattas om beskickningens i Wien fortsatta

s. 35 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

35

uppehållande under år 1895, de för beskickningens underhåll under samma år erforderliga

medel må intill 21,000 kronor få utgå af Sveriges anslag till kabinettskassan.

Till hvad herr ministern sålunda hemstält, behagade Hans

Maj:t Konungen, jemlikt närvarande statsrådsledamöters underdåniga

tillstyrkan, lemna nådigt bifall.

In fidem:

G. Stråle.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Tredje hufyudtiteln.

(•

i

Litt. E.

Protokoll öfver ministerielt ärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen

å Stockholms slott den 22 december 1894.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Statsrådet friherre Akerhielm.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena, som erinrade, att han vid

föredragning i svenskt och ministerielt statsråd den 4 december 1893 anmält, att det

från Norge beräknade bidraget för beskickningen i Wien icke kunde påräknas efter

ingången af innevarande år, samt att denna beskickning, i enlighet med de i berörda

statsråd af Kongl. Maj:t fattade beslut, komme att intill innevarande års slut uppehållas

med det i den svenska budgeten beräknade beloppet, anförde i underdånighet:

På sätt af mig anmälts vid föredragning i sammansatt statsråd den 6 sistlidne

augusti, kan det från Norge beräknade bidrag för denna beskickning icke heller påräknas

för halfåret 1 januari—30 juni 1895.

Eders Kongl. Maj:t har förut denna dag i svenskt statsråd behagat förklara, att,

derest beslut kommer att fattas om beskickningens i Wien fortsatta uppehållande under

år 1895, de för beskickningens underhåll under samma år erforderliga medel må

intill ett belopp af 21,000 kronor utgå af Sveriges anslag till kabinettskassan, och, då

jag, på sätt jag flera gånger haft tillfälle att inför Eders Kongl. Maj:t uttala och senast

vid föredragningar i sammansatt och ministerielt statsråd den 6 sistlidne augusti, anser

det vara af vigt, att beskickningen i Wien fortfarande uppehälles, med afseende hvarå

jag äfven har för afsigt att i det förslag till utrikesbudget för 1896, som jag kommer

att förelägga Eders Kongl Maj:t, beräkna anslag till denna beskickning, hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t nu måtte besluta,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

37

att beskickningen i Wien skall tillsvidare under år 1895 fortfarande upprätthållas

på samma sätt som för närvarande.

Hans excellens norske herr statsministern anförde i underdånighet att han hänförde

sig till det af honom i ministeriella statsrådet den 6 sistlidne augusti afgifna yttrande.

Till hvad hans excellens herr ministern för utrikes ärendena hemstält, deruti

öfrige närvarande svenske statsrådsledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall, och skulle

detta protokoll delgifvas svenska statsrådet och Kongl. norska regeringen.

In fidem:

G. Stråle.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Tredje hufvudtiteln.

>*«• ''f I i (!>!'';• r ,!V! i.rr Ctrttaitlif;3i?: vvH ■ ![•, r.O • rf]

C.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 14 januari 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Chrxsterson,

Wersäll,

Hagerup,

Olsson.

1:o

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet förslaget

till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för 1896 samt Kongl. norska

regeringens den 10 innevarande månad deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Herr ministern anförde:

»Beträffande frågan om anslag till beskickningen i Wien och till hemliga utgifter

yttrar norska regeringens departement för det inre i sitt betänkande följande:

»1 sammansatt statsråd den 6 augusti nästlidet år blef, på hemställan af ministern

för utrikes ärendena, som fortfarande uttalade sig för upprätthållandet af beskickningen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvud titeln.

39

i Wien, under det att norska statsrådsafdelningen i Stockholm enträget tillstyrkte dess

indragning, i nåder beslutadt, att hela det belopp, som i de för Riksdagen och Storthinget

förelagda propositioner beräknats för utgifter från kabinettskassan, skulle tillsvidare

hållas utrikesdepartementet till banda, dock för såvidt anginge beskickningen i Wien och

hemliga utgifter endast de af svenska Riksdagen beviljade belopp, samt att ministern

för utrikes ärendena vore bemyndigad att tillsvidare af förskottsmedel från svenska

statskontoret bestrida hvad som beräknats skola gäldas med anslag från Norge intill

ett belopp af kr. 15,300 i månaden. Vidare blef i nåder beslutadt, att frågan om bestridandet

af k^ibinettskassans utgifter skulle göras till föremål för ny nådig pröfning, sedan

underrättelse erhållits om hvad beslut af Eders Kongl. Maj:t fattats, efter det att Kongl.

norska regeringen afgifvit slutligt betänkande i denna sak.

Derefter blef i ministerielt statsråd samma dag på hemställan af utrikesministern

i nåder beslutadt, att på grund af den af norska regeringen gjorda framställning någon

förändring icke skulle vidtagas i det i ministerielt statsråd den 4 december 1893 (Protokollet

lades som Bil. 2 b) till Stil. Prp. för 1894, N:o 1, hufvudpost X) fattade

beslut om beskickningen i Wien. Under åberopande af hvad som anförts samma dag

i sammansatt statsråd tillstyrkte norske statsministern beskickningens indragning.

Underrättadt om de fattade besluten uttalade departementet i underdånigt betänkande

af den 15 december, hvilket tillträddes af norska regeringen och samma dag af

Eders Maj:t i nåder bifölls, att, då det af Storthinget vid beviljandet af anslag till

de diplomatiska ärendena för budgetterminen fästade vilkor om beskickningens i Wien

indragning såsom representation för Norge icke kunde uppfyllas, departementet antog,

att anslaget borde anses såsom icke beviljadt, och då det ej kunde sägas råda full

klarhet i frågan, huruvida eller i hvilken utsträckning utgifter till diplomatiska ärenden

— såsom förhållandet är med en del utgifter under konsulatväsendet — rättsligen påhvila

norska statskassan, kunde departementet icke finna tillräcklig anledning att på

sakens nuvai-ande ståndpunkt tillråda, att någon del af dessa utgifter utbetalades af

norska statskassan. Departementet antydde deremot, att det i sammanhang med det underdåniga

betänkande, som departementet hade att afgifva angående kabinettskassans budget

för året 1895—1896, i underdånighet ämnade föreslå, att för nästa Storthing framlägges

Kongl. proposition att de af svenska statsmedel i enlighet med beslutet den

C augusti nästlidne år bestridda utgifter utan hänsyn till att beskickningen i Wien förklarats

skola upprätthållas, beviljas att utgå af den norska statskassan.

Utrikesministern blef underrättad om det sålunda fattade Kongl. beslutet.

Med anledning deraf hemställde denne i sammansatt statsråd den 22 december

nästlidet år, att de under den 6 augusti 1894 fattade beslut om bestridandet af kabinettskassans

utgifter fortfarande måtte förblifva gällande. Kongl. norska statsrådsafdelningen

hänförde sig till departementets betänkande.

Efter det Eders Maj:t i nåder bifallit utrikesministerns hemställan anförde denne,

att beskickningen i Wien, på grund af de beslut, som Eders Maj:t fattat den 6 augusti

nästlidet år i ministerielt statsråd och samma dag (den 22 december) i svenskt och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Tredje hufvudtiteln.

ministerielt statsråd, komme att tillsvidare äfven under 1895 upprätthållas med bidrag

från Sveriges anslag till kabinettskassan, och då tillräckliga skäl för beskickningens

indragning fortfarande icke syntes ministern hafva förebragts, ansåg han sig, under

hänvisning till hvad derom under föregående år blifvit anfördt, böra ånyo tillstyrka,

att i det förslag till utrikesbudget för år 1896, öfver hvilket norska regeringens betänkande

skulle inhemtas, äfven uppfördes anslag till den ifrågavarande beskickningen.

Departementet vill med hänsyn till den nu omhandlade posten bringa i erinran,

att den norska regeringen i sina budgetförslag af 1893 och 1894 tillstyrkt beviljandet

jemväl från norsk sida af erforderliga medel för postens upprätthållande, utan att detta

vunnit Storthingets bifall.

För att undvika de ur flera synpunkter beklagliga följderna af olika beslut utaf

de två rikenas nationalförsamlingar har såväl den norska regeringen som den norska

statsrådsafdelningen i Stockholm, såsom ofvan blifvit anfördt, enträget tillstyrkt indragningen

af den ifrågavarande beskickningen, utan att dock detta ledt till det åsyftade

resultatet.

Förhållandet är derför för närvarande det, att, då den svenska riksdagen beviljat

den på Sverige belöpande andelen af utgifterna för denna beskickning, under det Storthinget

nekat hvarje bidrag till densamma, den nu upprätthålles uteslutande af svenska

medel.

I detta sakens läge finner departementet, under hänvisning till hvad det i underdånigt

betänkande af den 8. januari nästlidet år anfört om önskvärdheten af postens

upprätthållande med gemensamma medel såsom gemensam för de förenade rikena, och

under hänvisning till hvad i samma betänkande blifvit uttaladt angående det olämpliga

och med Norges värdighet föga öfverensstämmande förhållande, att posten upprätthålles

af Sverige allena, att hemställan bör göras till det ur de nya valen framgångna,

snart sammanträdande norska Storthing att taga frågan under förnyad ompröfning.

Departementet tillåter sig derföre att tillstyrka, att äfven för nästa budgettermin den

norska andelen af denna lön uppföres under vårt lands bidrag till kabinettskassans

budget.

Som ofvan antydts fäste Storthinget till anslaget till kabinettskassan för innevarande

budgettermin vidare det vilkor, att icke någon del af anslaget finge användas

till hemliga utgifter. I anledning häraf anförde departementet i sitt ofvannämnda betänkande

af den 27 juli 1894, att på alla sidor i landet närdes en önskan om, att det

äfven från norsk sida måtte vara tillfälle att kunna utöfva inseende öfver användandet

af de under rubriken »hemliga utgifter» utgående medel, och att bristen på sådant tillfälle

nu för andra gången fört derhän, att Storthinget nekat att bevilja den på Norge

fallande andelen af nämnda utgifter. Departementet fann sig derför böra anbefalla

jemväl denna fråga till förnyadt öfvervägande, i det att det fortfarande förekomme

departementet, att intet afgörande hinder kunde finnas mot, att den norske statsministern

i Stockholm finge tillfälle att göra sig bekant med de här omhandlade räkenskaperna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

41

I anledning; häraf har ministern för utrikes ärendena i sammansatt statsråd den 22

december nästlidet år inskränkt sig till att åberopa hvad han den 4 december 1893

anfört, nemligen, att förhållandet visserligen är att den norske statsministern i Stockholm

icke erhåller kännedom om den detaljerade räkenskapen rörande denna rubrik,

men att denna räkenskap icke heller meddelas svenske statsministern och den ledamot

af svenska statsrådet, som jemte honom deltager i det ministeriela statsrådet, och att

kontrollen öfver utrikesministern i detta hänseende utöfvas uteslutande af Konungen.

Med påpekande att af det för dessa utgifter beräknade belopp tillsvidare endast den

på Sverige fallande andelen cirka kr. 9,000 kunde påräknas, har ministern derefter tillstyrkt,

att det i budgeten hittills uppförda belopp kr. 14,000 ånyo äskas.

Departementet beklagar högligen, att någon tillfredsställande lösning af denna

fråga ännu icke kunnat uppnås, och detta så mycket mer som, såvidt departementet

kan finna, tillfyllestgörande grunder icke blifvit anförda för att icke tillmötesgå den

från norsk sida upprepade gånger uttalade önskan om en annan ordning af denna sak.

Hvad ministern för utrikes ärendena anmärkt gentemot krafvet på att norske statsministern

i Stockholm erhåller tillfälle att taga kännedom om de ifrågavarande räkenskaperna

— nemligen att dessa räkenskaper heller icke meddelas svenske statsministern

eller den ledamot af svenska statsrådet, som jemte honom deltager i det ministeriella

statsrådet, och att kontrollen öfver utrikesministern i detta hänseende också för Norges

del utöfvas uteslutande af Konungen — träffar, såvidt departementet finner, icke det

som är kärnan i det åskådningssätt som från norsk sida framhållits, nemligen att en

ansvarig norsk minister bör kunna hafva inseende öfver användningen af alla medel,

som utgå af den norska statskassan. Den af utrikesministern framhållna omständighet,

att de andra medlemmarne af det svenska statsrådet icke erhålla kännedom om dessa

räkenskaper, får nemligen i det här omhandlade hänseendet mindre betydelse, då ju

räkenskaperna afgifvas af utrikesministern sjelf, som är medlem af den svenska regeringen,

under det att, så som förhållandet nu är, ingen medlem af den norska regeringen

får del af räkenskaperna.

När departementet, om än under mycket tvifvel, finner sig, oafsedt det sålunda

anförda, icke heller i år böra underlåta att till beviljande för Norges del uppföra det

jemförelsevis ringa belopp, hvarom det här är fråga, är grunden den att, då det visserligen

måste erkännas vara nödvändigt att på kabinettskassans budget finnes ett belopp

att tillgå för bestridande af utgifter af ifrågavarande art, och då sådana utgifter under

den mellan de båda rikena bestående gemensamheten med hänsyn till utrikes angelägenheter

också kunna komma till användande i Norges intresse och i norska angelägenheter,

så gäller här detsamma som ofvan anförts i afseende å legationen i Wien,

att det icke kan anses öfverensstämmande med Norges värdighet, att utgifterna bestridas

uteslutande af svenska medel.

Då departementet sålunda tillstyrker det ifrågavarande beloppets beviljande, måste

departementet emellertid samtidigt starkt framhålla, att sträfvandet från norsk sida för

att uppnå ett annat resultat icke bör uppgifvas.»

Bih. till Riksd. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Tredje hufvudtiteln.

Departementet yttrar vidare:

»I utrikesbudgeten för 1895, om hvilken departementet uttalade sig i underdånigt

betänkande den 8 januari 1894, uppfördes de förenade rikenas bidrag till ministerkassan

med ett belopp af kr. 628,700, hvaraf efter antagen proportion 5/17 af bidraget,

eller kr. 184,911: 76, skulle utredas af norska statskassan och 12/n, eller kr.

443,788: 24 af svenska statskassan.

I det nu framlagda budgetförslaget är för kabinettskassau uppfördt samma totalbelopp,

kr. 628,700, som fördelas mellan båda rikena enligt samma grund. För tiden

1 juli 1895 till 30 juni 1896 skulle i enlighet härmed falla på hvartdera riket

Sverige. Norge.

*/2 af det för 1895 uppförda belopp.........kr. 221,894: 12 kr. 92,455: 88

1/2 af det för 1896 uppförda belopp......... 221,894: 12 » 92,455: 88

kr. 443,788:24 kr. 184,911: 76

kr. 628,700.

Till anslaget bör efter departementets åsigt knytas det under senare år vanliga vilkoret,

att beskickningen i Konstantinopel fortfarande kommer att skötas af en tillförordnad

och att den eller de af de öfriga beskickningarne, vid hvilka ledighet kan inträffa,

endast komma att skötas af tillförordnade, intill dess frågan, huruvida och i hvilken utsträckning

från Norges sida fortsatt anslag bör gifvas till upprätthållande af den- eller

desamma, varit Storthinget förelagd.

Beträffande bidraget till konsulskassan yttrar departementet bland annat, att proportionen,

enligt hvilken de båda rikena efter de i budgetförslaget uppgjorda beräkningar,

skulle komma att bidraga till konsulatväsendets underhåll under terminen 1 juli

1895 och 30 juni 1896, skulle komma att blifva följande:

för Sverige

och för Norge

246,509

572,800

326,291

572,800

eller någorlunda nära förhållandet som s/7 till V7-»

Departementet yttrar vidare: »Förutom den på Norge fallande andelen af bidraget

till konsulskassans utgiftsbudget kr. 326,291 kommer derjemte att uppföras ett belopp

till tillfälliga och oförutsedda utgifter, som man, i likhet med hvad som egt rum i

senare år, föreslår till kr. 16,000, tillsamman kr. 342,291.

Till beviljandet af detta anslag bör efter departementets åsigt fogas det vilkor,

att de lönade poster inom konsulsstaten, hvilka nu äro lediga eller vid hvilka ledig

het härefter inträffar, skola skötas af tillförordnade.»

I fråga om det för pensioner beräknade belopp anför departementet: »Förutvarande

generalkonsuln i Köpenhamn H. S. Bernhoft, som genom Kongl. beslut den

s. 43 Kontrollera mot PDF

Tredje hufviidtiteln. 43

25 september 1891 tillädes pension från konsulskassan med ett årligt belopp af kr.

4,000, afled den 22 sistlidne december. Då emellertid en ökad utgift under rubriken

pensioner lätt kan komma att uppstå, finner departementet icke anledning att till följd

af den inträffade minskningen i utgifter föreslå någon minskning i det under denna

rubrik uppförda belopp.'')

Herr ministern fortsatte:

»Det förhåller sig så som af departementet för det inre anförts, att f. d. generalkonsuln

i Köpenhamn H. S. Bernhoft aflida den 22 sistlidne december, och att utgifterna

under rubriken pensioner derigenom minskats med kr. 4,000 eller det af honom

uppburna pensionsbelopp; men jag anser, i likhet med departementet, att någon ändring

i rubrikens slutsumma icke bör vidtagas.

Enligt de af mig uppgjorda beräkningar, mot hvilka Kongl. norska regeringen icke

haft något att anmärka i anledning deraf, och som, derest Eders Kongl. Maja behagar

desamma gilla, torde böra dagens protokoll biläggas, utgör hela anslagsbehofvet till

kabinettskassan kr. 628,700 för de förenade rikena tillsammans eller samma belopp, som

till nämnda kassa äskades af sistlidet års Riksdag och Storthing. Med iakttagande af

en sträng fördelning enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, skulle detta belopp

fördelas sålunda, att Sveriges bidrag blefve kr. 443,788:24 och Norges kr. 184,911:76,

men för afrundning af slutsiffran i hvardera landets anslag beräknas Sveriges andel

till kr. 443,800 och Norges till kr. 184,900. En obetydlig rubbning uppkommer

visserligen härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men densamma är

emellertid endast skenbar, emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den

rätta proportionen alltid tages, och skilnaden godtgöres hvartdera landet, så att uppkommen

besparing eller brist i hvarje fall fördelas efter den verkliga proportionen.

Det anslag af statsmedel, som erfordras för konsulskassan, belöper sig i likhet med

föregående år till kr. 280,000 hvaraf, enligt proportionen 4 till 3, kr. 160,000 skulle

falla på Sverige och kr. 120,000 på Norge.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maja behagade besluta att

af Riksdagen och Storthinget äska de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att utgå

efter den för de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion

såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som

till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda

rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1896 begäras kr. 443,800 till kabinettskassan och

kr. 160,000 till konsulskassan, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1895—30 juni 1896 äskas

kr. 184,900 till kabinettskassan och kr. 120,000 till konsulskassan, förutom hvad i

konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Tredje hufvudtiteln.

period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

kr. 28,000, hvaraf kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 16,000 för konsulskassan.»

Uti hvad herr ministern för utrikes ärendena hemstält, förenade sig det sammansatta

statsrådets öfriga ledamöter, hvarvid norska statsrådsafdelningen tillika yttrade,

att den anslöt sig till Kong], norska regeringens betänkande,

och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla

hvad sålunda blifvit af herr ministern för utrikes ärendena

hemstäldt.

Ex protocollo:

G. Stråle.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln

45

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1896.

II.

Kabinettskassan:

Sverige.

Kronor.

Norge.

Kronor.

Tillsammans.

Kronor.

1.

Ministern för utrikes ärendena....................

24,000

———

24,000

2.

3.

Utrikesdepartementet_______

Ministerstaten_________________

27,495

337,941

11,455

140,809

38,950

478,750

4.

Militärattachéer______________

8,471

3,529

12,000

5.

Skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter...

45,893

29,107

75,000

Summa kronor 443,800

184,900

628,700

Konsulskassan:

6.

7.

Utrikesdepartementet______

Konsulsstaten .................

7,525

223,482

15,285

9,975

296,268

20,265

17,500

519,750

35,550

8.

Skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter...

246,292

326,508

572,800

Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas

af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter.

86,292

206,508

292,800

Summa kronor

160,000

120,000

280,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1896.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena .......................................................... 24,000

2. Utrikesdepartementet...................................................................... 38,950

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000

Legationssekreterare.......................................... 6,000 54,000

i i

Transport 54,000

62,950

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Tredje hufyndtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire______________________________ 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

åtjko^:;irrn“ioraÄKr} Ministre Plénipotentiaire____________________ 10,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire.............. 36,000

Legationssekreterare....................... 5,000 4]f000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire________________ 60,000

Legationssekreterare................... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire.......................... 22,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire__________... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg: ....

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire____________________________ 60,000

Legationssekreterare______________ 8,000 68,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipo-r

tentiaire .............. 29,000

Beskickningen i Washington:

Uppbär såsom generalkonsul 1 r tp , j* • 1 H/r* • i

16,000 kr. } Jknvoye l^xtraordmaire och Ministre

Plénipotentiaire............. 24,000

Legationssekreterare, lön__________________ 6,000

D:o, tjenstgöringspenningar 4,000 34(000

62,950

<1>

Transport 414,000

62,950

s. 47 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 47

Transport 414,000 62,950

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plé
nipotentiaire.

............................................. 32,000 446,000

b. Expektanslöner och Pensioner.................. 32,750 478,750

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché...............................................- 6,000

1 d:o ...............— ........... ... 6,000 12,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser ............... .......... 24,500

b. Ekiperingspenningar............. ... _____________ 10,000

c. Hemliga utgifter........................i.................. 14,000

d. Öfriga extra utgifter........i.-.-.-i.''.................. 26,500 75,000

Summa kronor 628,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1896.

Inkomster:

Kronor.

Svenska statsverkets bidrag................................................... 160,000

Norska statsverkets bidrag....................................■................. 120,000

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen......

» vicekonsulaten inom

distrik-

8,800

tet......................

1,200

10,000

» Archangels konsulsdistrikt..

............

........

700

» Barcelonas »

____________

________

8,500

» Bilbaos »

» Genuas konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen.. .

» vicekonsulaten inom

distrik-

3,700

3,000

tet ................

'' '' -

300

4,000

Transport 26,200

280,000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Tredje hufvudtiteln

Transport 26,200

inom Hamburgs konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 9,000

» vicekonsulaten inom distriktet

................................ 300 9,300

» Havres konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen___________________ 7,500

» vicekonsulatet i Bordeaux ... 4,500

» öfriga vicekonsulat inom distriktet________________

8,000 20,000

» Helsingfors’ konsulsdistrikt...................... 5,000

» Konstantinopels » 300

» Köpenhamns konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 8,500

» vicekonsulatet i Helsingör____ 300

» öfriga vicekonsulat inom distriktet

...... - 7,200 16,000

» Leiths konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 3,500

» vicekonsulaten inom distriktet.

..................... - 15,000 18,500

» Lissabons konsulsdistrikt....................... 6,500

» Londons konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen_________________ 27,000

» vicekonsulatet i Cardiff....... 20,000

> » i Liverpool... 18,000

» » i Newcastle... 16,000

» » i West-Hartle
pool.

...... 4,000

» öfriga vicekonsulat inom distriktet.

...................... 40,000 125,000

» Lybecks konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen—........ —j, 7,000

» vicekonsulaten inom distriktet.

.......................—.....- 1,600 8,500

'' i Newyorks konsulsdistrikt.......... 28,000

Transport 263,300

280,000

■é

280,000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Tredje hafvndtiteln.

Transport 263,300

inom Rigas konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................ 5,000

» vicekonsulaten inom distriktet.

...............................- 2,000 7,000

» Rio de Janeiros konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 6,500

» vicekonsulaten inom distriktet.

........-.....................- 2,000 8,500 278,800

Expeditionsafgifter, förslagsvis.............................. 14,000

Summa kronor

49

280,000

292.800

572.800

U tgifter:

6. Utrikesdepartementet........................................................... 17,500

7. Konsulsstaten:

a. Löner

Antwerpen,

Archangel,

Barcelona,

Bilbao,

Genua,

Hamburg,

Havre

Bordeaux,

Helsingfors,

för miniaterataten. KonStailtinopel,

Köpenhamn,

bär konaulatafgifter. Helsingör,

Leith,

Lissabon,

och arfvoden:

Generalkonsuln, lön

13,000

» »

12,000

» »

12,000

Konsuln, »

10,000

Generalkonsuln, »

12,000

» »

15,000

14,500

Vicekonsuln, »

4,500

19,000

» »

6,000

Generalkonsuln, »

15,000

Ministre Plénip. »

10,000

Drogman, »

7,000

17,000

Generalkonsuln, »

15,000

Vicekonsuln, »

4,500

2:ne ålderstillägg

1,000

20,500

Vicekonsuln, lön

3,900

2:ne ålderstillägg

1,000

4,900

Konsuln, lön

16,000

Generalkonsuln, »

15,000

Bill. till Kiksd. Prof. 1895. 1 Smal. I Afd.

Transport 187,400

17,500

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tredje hnfvudtiteln.

London,

Transport

Generalkonsuln,lön 24,000

187,400

Vicekonsuln, »

10,000

ålderstillägg

Kanslisten, lön

500

6,000

En kontorist, »

5,000

» » »

4,000

49,500

Cardiff,

Vicekonsuln, »

9,000

ålderstillägg

500

9,500

Liverpool,

Vicekonsuln, lön

2:ne ålderstillägg

9.000

1.000

10,000

Newcastle,

Vicekonsuln, lön

9,000

2:ne ålderstillägg

1,000

10,000

West-Hartlepool, Kontoristen, lön

personligt lönetillägg

4.000

1.000

5,000

Lybeck,

Generalkonsuln, lön

12,000

Newyork,

Konsuln, »

Vicekonsuln, »

30,000

6,000

ålderstillägg

500

36,500

Riga,

Konsuln, lön

9,000

Rio de Janeiro,

Generalkonsuln, »

17,000

I lönen IngSr ersättning för} Shanghai,

resor inom distriktet. j © ’

Jemför ministerstaten. "WashlOfftOD,

o ''

Vicekonsuln, »

Generalkonsuln, ?>

12,000

16,000

17,500

373,900

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen............................... 4,500

Archangel............ 2,000

Barcelona........................................................ 2,000

Bilbao............................ 2,500

Genua............................................................. 2,500

Hamburg........................ 4,500

Havre............................................. 4,500

Helsingfors............. 4,000

Köpenhamn............................. 4,500

Leith ............................................................. 6,000

Lissabon.......... 4,000

London ............................................... 11,000

till underhåll af generalkonsulatets hus... 4,000 15,000

Transport 56,000 373,900 17,500

s. 51 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 51

Transport 56,000 373,900 17,500

Lybeck.................................................... 2,000

Newyork.......................................................... 8,000

Riga...............................i............................... 3,000

Shanghai......................................................... 4,000 73,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandria...................................................... 3,500

Alger............................................................. 3,000

Bordeaux......................................................... 2,000

Buenos Ayres.......................................-........... 4,000

Cardiff............................................................ 7,000

Gibraltar..................................................-...... 2,000

Havana................... 3,000

Japan............................................................. 4,000

Kiel................................................................ 800

Liverpool................ 5,000

Marseille......................................................... 1,500

Melbourne....................................................... 6,000

Montevideo........................................-............. 2,000

Neapel............................................ 3,000

Newcastle............................. 4,000

Pirseus............................................................. 1,000

Rio de Janeiro................................................. 4,000

San Francisco................................................... 4,000

Tanger............. L500 61,300

d. Pensioner..............................................................- 11,550 519,750

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser..................................... 6,500

h. Konsulernes embetsutgifter......................................- 15,500

c. Diverse utgifter............................... ...................... 13,550 35,550

Summa kronor 572,800

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Tredje hufvudtiteln.

• ;tV: i ; i h 7: , -• j

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

5 * 1 ’ ‘ ........ - ... \\i‘ f.

Från Kabinettskassan.

Jeml. Nådigt

beslut af den Expektanslöner: Kronor

Pensioner:

10 Juli 1884 F. d. Envoyén Herr O. M. Björnstjerna ....... 6,000

21 Juni 1889 » » F. T. Lindstrand_______________ 6,000

26 April 1883 » » Friherre C. F. Palmstierna ........ 4,800

15 » 1869 » Ministerresidenten Friherre L. Wrede ............................ 4,000

2 Jan. 1863 Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Sofia Wilhelmina......... 75

2 Jan. 1863 » » Liljedals dotter Clara ______________ 75

Summa kronor 20,950

Så länge Friherre Palmstierna å Kongl. Utrikesdepartementets stat uppbär arfvode

såsom introduktör för främmande sändebud, utgår den honom beviljade pension tillsvidare

endast med 3,400 kr. eller med 1,400 kr. lägre belopp än ofvan angifves, och hela utgiften

för pensioner minskas sålunda till......................................rr|,.i.19,550 kr.

Från Konsulskassan.

Jeml. Nådigt

beslut af den Pensioner: Kronor.

27 Nov. 1891 F. d. Generalkonsuln O. Munch Rteder__________ 4,000

9 Jan. 1886 » » D. C. Bodom________________ 4,000

24 April 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka.................. 800

29 Maj 1874 Vice konsuln Hambros enka............... 400

16 April 1869 Aflidne f. d. Generalkonsuln Lagerheims dotter Fatima............. 400

6 Juli 1825 » Konsulatsekreteraren Frumeries dotter Anna Carolina____ 225

Summa kronor 9,825

s. 53 Kontrollera mot PDF

Tredje hufrndtitelii

53

Kongl. Maj:ts i Nåder faststälda Stat för Utrikesdepartementet;

Gifven Stockholms Slott den 16 november 1883.

Tjenst-

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

1 Kabinettssekreterare, Expeditions-

chef, arfvode............................

—

—

7,500

1 Afdelningschef..........................

4,400

8,800

2,000

4,000

6,400

12,800

2 D:o ..........................

1 Arkivarie ................................

2,500

1,500

4,000

1 Förste sekreterare____________________

2,500

1,500

4,000

1 Andre sekreterare_____________________

1,800

1,200

3,000

2 D:o .....................

3,600

2,400

6,000

1 D:o .....................

1,200

800

2,000

2 D:o

2,400

1,600

4,000

1 Förste vaktmästare ___________________

650

300

950

1 Vaktmästare............................

500

300

800

3 D:o .........................._.

1,500

900

2,400

Till Utrikesdepartementet hörande

embetsman:

1 Introduktör för främmande sände- bud, arfvode............................

2,600

Summa kronor

56,450

[Af detta arfvode anses 2,500

kr. motsvara tjenstgörings|

penningar.

(Lönen kan efter 5 års tjenstgöring

höjas med 600 kr.

| Lönen kan efter 5 års tjenst1

göring höjas med 500 kr. och:

[ efter 10 års tjenstgöring med

j ytterligare 500 kr.

Derjemte fri bostad.

VLönen kan efter 5 års tjenst-;

| göring höjas med 100 kr.

Förestående stat skall tillämpas från och med den 1 januari 1884, utom hvad

angår kabinettssekreteraren, för hvilken densamma blifver gällande först vid nuvarande

innehafvares afgång.

Statens slutsumma af femtiosex tusen fyra hundra femtio kronor kommer att af

nedanstående anslagsmedel utgå, nemligen:

1) Anslaget å svenska riksstatens Tredje hufvudtitel:

Utrikesdepartementet___________________________________________________________ kr. 27,495

2) De Förenade Rikenas anslag till Utrikesdepartementet å den gemen
samma

konsulskassan.............................................................. » 17,500

3) Norska statsverkets anslag till Utrikesdepartementet....................... » 11,455

Summa kronor 56,450

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Tredje hufvudtiteln.

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 December 1894.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll.

5:o.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Uti en till Konungen stäld skrift af den 26 Maj innevarande år har kommerskollegium

anmält, att kollegium samma dag i ett i sammanhang med en annan fråga

afgifvet utlåtande uttalat sig för behofvet af upprättande af ett konsulsstipendium, men

att kollegium ansåge denna fråga böra behandlas i särskildt utlåtande, och har kollegium,

jemte erinran att i Norge årligen af särskildt anslagna medel utdelades stipendier

åt unge män, som önskade uppehålla sig vid de förenade rikenas konsulat för att

studera konsulära eller kommersiela förhållanden, anfört, att, derest icke åt svenske

män bereddes motsvarande förmån, det torde kunna inträffa, att vid tillsättning afkonsulsbefattningar

svenske sökande i allmänhet komme att befinnas i afseende å särskild

utbildning för konsulsbefattning stå efter de norske sökandena, samt i anledning häraf

hemstält, att af allmänna medel måtte beredas tillgång att genom utdelande af årliga

stipendier sätta unge män i tillfälle att vid de förenade rikenas konsulat förvärfva de

insigter och den erfarenhet i handels-, sjöfarts- och andra med utöfvande af konsulstjenst

samband egande förhållanden, som må göra dem särskildt egnade för sådan

s. 55 Kontrollera mot PDF

Tredje hafva dtiteln.

55

tjenst; föreställande sig kollegium, att härtill lämpligen kunde användas så stor del af

Sveriges andel i konsulskassans besparingar, som för ändamålet må erfordras. Kollegium

har i detta ''ärende vidare tillstyrkt,

att stipendierna skola blifva två, hvarigenom, enär ett stipendium, hvartill enskild

man donerat medel och som i hufvudsaklig mån är att betrakta som ett konsulsstipendiuin

med här afsedt syfte, redan nu årligen utdelas, antalet dylika stipendier skulle

blifva tre, hvilket antal syntes kollegium fullt motsvara hvad af omständigheterna betingades

och till och med vara det högsta, som åtminstone till en början lämpligen borde

ifrågakomma;

att, beträffande beloppet, oaktadt detta, för såvidt kollegium hade sig bekant, i

Norge utgått med 5,000 kronor och i ett fall med 6,000 kronor för år samt det skulle

kunna synas lämpligt, att beloppet icke bestämdes lägre för svensk än för norsk man,

detsamma dock måtte bestämmas att i allmänhet icke utgå med mera än 4,000 kronor

årlij^n eller det belopp, som utgör lägst aflönad ordinarie konsulstjenstemans lön; dock

att stipendiets belopp borde kunna med afseende å den orts aflägsenhet, der stipendiaten

skulle tjenstgöra, eller andra särskilda förhållanden utgå med äfven högre belopp,

hvars storlek skulle vara beroende af berörda förhållandens beskaffenhet;

att stipendiet skulle kunna åtnjutas under tre på hvarandra följande år till belopp,

som för hvarje år särskildt bestämdes;

att åtnjutande af stipendium icke skulle för stipendiaten medföra någon som helst

rätt att efter stipendietidens utgång vinna befordran;

att stipendium icke skulle behöfva ovilkorligen utdelas för hvart år, utan allenast

i den mån för stipendiets erhållande lämplig person funnes att tillgå;

att stipendierna skulle komma att utdelas af Eders Kongl. Maj:t på förslag af

kollegium eller efter dess hörande;

att inga särskilda kompetentsvilkor skulle på förhand stadgas, utan en hvar sökandes

lämplighet bedömas efter för handen varande omständigheter; samt

att utsedd stipendiat skulle vara skyldig att tjenstgöra vid det konsulat, som blefve

honom anvisadt af herr ministern för utrikes ärendena, och ställa sig till efterrättelse

de instruktioner, som, der så ansåges erforderligt, meddelades antingen af kollegium

eller, för den händelse sådant kunde finnas lämpligare, af herr ministern för utrikes

ärendena efter kollegii hörande.

Herr Ministern yttrade härefter:

För min del instämmer jag i kommerskollegii förslag att genom statsunderstöd

bereda tillfälle för unge män, som önska vinna inträde å konsulsstaten, att vid de

förenade rikenas konsulat förvärfva de insigter och den erfarenhet, som må göra dem

särskildt egnade för sådan tjenst, men, då antalet stipendier torde böra bestämmas i

förhållande till möjligheten för stipendiaternes innehafvare att vinna befordran, och ett

annat stipendium, på sätt kommerskollegium erinrat, redan finnes, nemligen det »Jolmsonska

stipendiets, hvilket kan anses vara upprättadt i liknande syfte, anser jag inig för

närvarande icke böra tillstyrka upprättande af mer än ett ytterligare stipendium.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Tredje hufvudtitelu.

Beloppet torde lämpligen kunna bestämmas till 4,000 kronor för år eller det belopp,

som utgör lägst aflönad konsulstjenstemans lön, men dessutom erfordras särskildt

anslag för resekostnader, och, då någon tillfällig ökning af stipendiet äfven, på sätt

kommerskollegium förutsatt, torde kunna komma att anses nödig vid vistelse å aflägsna

orter, anser jag mig böra föreslå ett årligt anslag till resekostnader till samma

belopp, som af Eders Kongl. Maj:t blifvit faststäldt i fråga om Johnsonska stipendiet

eller 1,500 kronor. I enlighet härmed skulle för ändamålet årligen erfordras 5,500

kronor, och, för att bereda stipendiaten tillfälle att kunna få innehafva stipendiet under

tre år, skulle erfordras ett belopp af sammanlagdt 16,500 kronor. Detta belopp torde

med Riksdagens medgifvande kunna anvisas till utgående från den del af Sveriges andel

i konsulskassans besparingar, som icke ännu blifvit till statsverket återburen, och som

vid bokslutet för 1893 uppgick till 124,658 kronor 19 öre.

För hvad angår de af kommerskollegium i öfrigt för ordnande af detta stipendium

föreslagna föreskrifter, är jag hufvudsakligen af samma åsigt som kommerskollefium,

men jag anser mig böra föreslå några mindre väsentliga ändringar, afsedda att närmare

bestämma sättet för stipendiets utdelande och stipendiatens förhållande till kommerskollegium

och utrikesdepartementet.

Åberopande det anförda hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t ville

i nådig proposition äska Riksdagens medgifvande, att af Sveriges andel i konsulskassans

besparingar må från och med år 1896, så länge Eders Kongl. Maj:t

finner lämpligt, dock under högst tre år, få användas årligen 4,000 kronor till ett

konsulsstipendium och 1,500 kronor till bestridande i mån af behof af stipendiatens

resekostnader, med iakttagande i öfrigt

att ministern för utrikes ärendena skall genom kungörelser underrätta, att ansökningar

till stipendiets erhållande kunna inom viss tid inlemnas till utrikesdepartementet,

att ansökningarna skola af utrikesdepartementet öfversändas till kommerskollegium

för upprättande af underdånigt förslag,

att stipendiet skall utdelas på ett år, men att ministern för utrikes ärendena derefter

skall kunna förlänga tiden för stipendiets innehafvande till tre år,

att åtnjutande af stipendiet icke skall för stipendiaten medföra någon som helst rätt

att efter stipendietidens utgång vinna befordran,

att stipendiet icke skall behöfva ovilkorligen utdelas för hvart år, utan allenast i

den mån för stipendiets erhållande lämplig person finnes att tillgå,

att inga särskilda kompetensvilkor skola på förhand stadgas utan en hvar sökandes

lämplighet bedömas efter för handen varande omständigheter,

att kommerskollegium efter utnämning af stipendiat skall till ministern för utrikes

ärendena afgifva förslag till instruktion, samt

att utsedd stipendiat skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse de instruktioner,

som honom meddelas af ministern för utrikes ärendena.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Tredje hufnidtiteln. 57

Till denna herr ministerns för utrikes ärendena hemställan

behagade, jemlikt öfrige närvarande statsrådsledamöters underdåniga

tillstyrkan, Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall

samt befalla, att i sammanhang med nådig proposition om statsverkets

tillstånd och behof framställning till Riksdagen skulle

härom göras.

Ex protocollo:

G. Stråle.

Bill. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den

14 januari 1895.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen, statsrådet friherre Rappe anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1896 och att i sammanhang dermed

få föredraga följande, till Kongl. Maj:t inkomna framställningar i de

delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse

den 9 sistlidne november angående arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsmedel för år 1896;

armé förvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 15 sistlidne november angående nämnda departements medelsBih.

till !likså. Prot. 181)5. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Fjerde hufvudtiteln.

behof under år 1896 jemte en dervid fogad, af chefen för fortifikationen

den 13 i samma månad aflåten underdånig skrifvelse angående

behofyen af extra anslag för samma år till rikets fästningsbyggnader;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 13 sistlidne november angående nämnda departements behof af

statsmedel år 1896;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne november

angående behofvet af extra ordinarie anslag för arméns utrustning;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse

den 24 sistlidne oktober angående ändrad disposition af de nu

till informationsofficerare utgående arfvoden jemte arméförvaltningens å

artilleri- och civila departementen den 13 november 1894 deröfver afgifna

underdåniga utlåtande;

t. f. chefens för generalstaben underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne

oktober med förslag till och kostnadsberäkningar öfver förändringar

i infanteriets organisation år 1896;

chefens för första arméfördelningen underdåniga skrifvelse den 12

sistlidne november med beräkningar öfver ökadt anslagsbehof för

skånska husar- och skånska dragonregementena under år 1896; och

chefens för sjette arméfördelningen underdåniga skrifvelse likaledes

den 12 i samma månad med förslag till och kostnadsberäkningar rörande

omorganisationen af Norrlands dragonregemente under år 1896 jemte

t. f. chefens för generalstaben den 6 december 1894 öfver båda dessa

framställningar afgifna underdåniga utlåtande;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse

den 14 sistlidne november med förslag till och kostnadsberäkningar

öfver artilleriets omorganisation år 1896;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne

november med förslag till och kostnadsberäkningar rörande fortifikationens

omorganisation år 1896;

inspektörens för trängen underdåniga skrifvelse den 12 sistlidne

november angående, bland annat, förändringar i trängens organisation

år 1896;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 19 sistlidne oktober

angående intendenturcorpsens fortsatta organisation samt

centralstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar underdåniga

skrifvelse den 23 sistlidne oktober angående anslag för år 1896 till

befrämjande af det frivilliga skytteväsendet jemte arméförvaltningens å

civila departementet den 9 november 1894 deröfver afgifna underdåniga

utlåtande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjerde hufvudtiteln.

Departementschefen yttrade härvid:

»Innan jag går att i detalj redogöra för de olika anslagsfordringar,

som hvad angår fjerde hufvudtiteln torde för år 1896 blifva af nöden,

ber jag att få yttra några ord rörande sättet för uppförande i riksstaten

af de anslagsposter, som för genomförande under sagda år åt 1892 års

förbättrade härordning erfordras.

Som Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, har i detta afseende

åren 1893 och 1894 så tiligått att, frånsedt de belopp, som erfordrats

för intendenturcorpsens ocli reservbefälsinstitutionens fortsatta utveckling

och hvilka påförts de för denna corps och institution vid 1893

års Riksdag nybildade anslag, öfriga med anledning af den förbättrade

härordningen nödiga anslagshöjningar uppförts, de iör infanteriet erforderliga

under anslaget till indelta infanteriets befälsaflöning, anslagsförhöjningarne

för kavalleriet under de båda anslagen till indelta kavalleriets

befälsaflöning och till det indelta infanteriets och kavalleriets

vapenöfningar, samt anslagsförhöjningarne för fältartilleriet å fastlandet,

Gotlands artillericorps, fortifikationen och trängen under de olika anslag,

som för hvart och ett af dessa truppers eller truppslags befälsaflöning

finnas i riksstaten upptagna.

Såsom jag flera gånger haft tillfälle betona, kan detta sätt för

anslagsförhöjningarnes uppförande i riksstaten betraktas endast såsom

provisoriskt, då genom nämnda tillvägagående anslagsdelar påföras anslag,

till hvilka de, huru än beslutet om fjerde hufvudtitelns slutliga

uppställning kommer att utfalla, svårligen torde blifva hänförda. Att

emellertid, hvad angår år 1896, det fjerde af de för den förbättrade

härordningens genomförande bestämda öfvergångsåren, härutinnan göra

någon ändring torde icke vara lämpligt. Uppenbarligen lär en sådan

ändring lättast låta verkställa sig i samband med beviljandet af de

sista anslagsposter, som för den förbättrade härordningens genomförande

erfordras; och jag har så mycket mindre skäl att nu göra

någon framställning om ändrings vidtagande, som i det betänkande

rörande förändrad uppställning af fjerde hufvudtiteln, hvilket nyligen,

efter nådigt uppdrag, afgifvits åt expeditionschefen i landtförsvarsdepartementet

C. E. von der Lancken och hvilket jag för min del

finner af beskaffenhet att kunna läggas till grund för en blifvande nådig

proposition i ämnet, det framlagda förslaget till fjerde hufvudtiteln i

dess förenklade form är utarbetadt under förutsättning, att beslut i fragan

kommer att fattas först vid 1896 års Riksdag eller den, da budgeten

för det sista öfvergångsåret skall till Riksdagens pröfning hänskjutas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Fjerde hiifyndtiteln.

Eders Kong!. Maj:t synes mig alltså nu liksom vid Riksdagarne

1893 och 1894 böra föreslå Riksdagen, att de nödiga anslagsförhöjningarne

påföras ofvannämnda anslag.»

Sedan departementschefen vidare tillkännagifvit, att vid den förestående

statsregleringen andra ändringar i de för närvarande utgående

ordinarie anslagen icke af honom åsyftades än de, som nu komme att

särskildt omnämnas, anförde departementschefen beträffande de

Ordinarie anslagen.

Intendenturcorpsen.

[1.] Detta anslag är i årets riksstat upptaget till 339,000 kronor och

ökning af då, enligt den, på grund af 1893 års Riksdags beslut, utfärdade stat

detta anslag. fpr corpSerp utgifterna för densamma, efter fullt genomförd organisation,

skulle komma att uppgå till 356,178 kronor 90 öre, är alltså för

bestridande af samtliga de utgiftsposter, som i corpsens stat finnas

upptagna, ännu ett belopp af 17,178 kronor 90 öre af nöden. I sitt

ofvannämnda utlåtande den 19 sistlidne oktober angående intendenturcorpsens

fortsatta organisation hemställer generalintendenten, att häraf

måtte, i enlighet med en skrifvelsen bilagd förslagsberäkning (Bil. 1), för

år 1896 anvisas 9,210 kronor. Jag har ingenting att deremot erinra och

tillstyrker fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för genomförande under år 1896 af intendenturcorpsens

nya organisation höja anslaget till nämnda

corps, nu................................................... kr. 339,000: —

med.............................................................. » 9,210: —

till.......................................................... kr. 348,210: —

Det icke garnisonerade infanteriets hefäisaflöning.

[2.] Detta anslag är i årets riksstat uppfördt till 4,032,674 kronor.

dfttiTånsia ^ bel°PP 125,995 kronor 38 öre, som enligt hvad jag vid sistlidne

Riksdag ådagalade då ännu skulle i form af ökade anslag erfordras

för genomförande af infanteriets vid 1892 års urtima Riksdag beslutade

nya organisation, beviljade nämnda Riksdag en summa af 22,314

kronor. Att ännu bevilja skulle alltså återstå 103,681 kronor 38 öre

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Fjerde hufvudtiteln.

och hemställer t. f. chefen för generalstaben i sitt ofvannämnda den

13 sistlidne oktober afgifna underdåniga yttrande med förslag till och

kostnadsberäkningar öfver förändringarna i infanteriets organisation för

år 1896, att deraf skulle för sagda år anvisas 43,485 kronor (Bil. II

och III). Det torde emellertid dervid böra märkas, att det till nytillkommen

personals aflöning nödiga anslagsbeloppet af honom beräknas

till 97,569 kronor, men att till täckande häraf en summa af 54,084

kronor anses blifva disponibel, deraf 40,200 kronor vakansafgifter och

besparad aflöningskostnad för 258 indelta rotar och 20 nummer vid

Ver mlands fältjägarecorps, som böra under år 1896 indragas, och 13,884

kronor besparade rekryt- och regementsmöteskostnader för 78 soldater.

Jag har vid generalstabschefens ifrågavarande förslag ingenting att

erinra, och då, i enlighet med tillvägagaendet vid riksdagarne 1893

och 1894, sistnämnda belopp 13,884 kronor torde böra afföras från

anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar,

från hvilket anslag den besparade utbildnings- och möteskostnaden

skolat utgå, och i stället påföras nu förevarande anslag,

från hvilket aflöningen till det nytillkomna befälet skall gäldas, uppgår

sålunda det belopp, hvarmed förevarande anslag bör ökas, till

43,485 kronor + 13,884 kronor eller 57,369 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

för genomförande under år 1896 af infanteriets

n}7a organisation öka anslaget till det icke

garnisonerade infanteriets befälsaflöning,

nu............................................................ kr. 4,032,674: —

med...................................................... » 57,369:

till.

» 4,090,043

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning.

Af de förändringar i kavalleriets organisation, som vid 1892 års _ [3-]

urtima Riksdag antogos, är det endast den beslutade ombildningen af

skånska husar-, skånska dragon- och Norrlands dragonregemente från

indelta till värfvade trupper och den i sammanhang dermed stälda

ökningen af sistnämnda regemente från 2 till 5 sqvadroner, som nödvändiggör

höjningen i vederbörande anslag. lör öfvertlytimligen af

en sqvadron från Kronprinsens husarregemente till Lifgarde! till häst

förefinnas nemligen redan medel i budgeten och de i öfrigt synnerligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Fjerde hufvudtiteln.

obetydliga förändringar, som vidtogos i de tre återstående kavalleriregementenas

eller Lifregementets dragoners och husarers samt Smålands

husarregementes organisationer, förorsaka ej någon förhöjd utgift.

Hvad angår frågan om den ändrade organisationen af förstnämnda

tre regementen har för bestämmande af de belopp, som för hvarje af

öfvergångsåren 1894 och 1895 kunde anses behöfliga, så förfarits att

cheferne för första och sjette arméfördelningarna anmodats att i samråd

med inspektören för kavalleriet och efter vederbörande regementschefers

hörande till Eders Kongl. Maj:t inkomma med uppgift, den förre å nödiga

anslagsförhöjningar för de båda skånska kavalleriregementena och den

senare å motsvarande anslagsförhöjningar för Norrlands dragonregemente

samt att, sedan öfver dessa sålunda inkomna förslag erforderliga

yttranden från t. f. chefen för generalstaben infordrats, desamma lagts

till grund för Eders Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna framställningar

i ämnet.

Jemväl i år hafva i njmsnämnda syfte dylika yttranden infordrats

från bemälde arméfördelningschefer och har, hvad beträffar det af chefen

för första arméfördelningen afgifna förslag (Bil. IV), enligt hvilket för

de båda skånska kavalleriregementenas omorganisation under år 1896

• skulle utöfver förut utgående anslag ytterligare erfordras ett belopp af

19,038 kronor 76 öre, någon erinran icke förekommit.

Mot det från chefen för sjette arméfördelningen inkomna, af chefen

för Norrlands dragonregemente upprättade förslag till öfvergångsanordningar

för nämnda regemente under år 1896 hafva åter flera

anmärkningar framstälts dels af förstnämnde chef, dels af inspektören

för kavalleriet och dels slutligen af t. f. chefen för generalstaben.

Så har erinrats att detsamma till formen afveke från motsvarande för

de båda skånska kavalleriregementena uppgjorda förslag och att i detsamma

till utgångspunkt för beräkningarne tagits tillfälliga prisförhållanden

i stället för de i regementets stat bestämda kostnadsbelopp;

och har med anledning deraf t. f. chefen för generalstaben låtit utarbeta

ett vid hans underdåniga yttrande i ämnet fogadt, i fullkomlig

öfverensstämmelse såväl med regementets stat som med motsvarande

beräkning för de båda skånska kavalleriregementena uppstäldt förslag

till organisationsförändringar vid regementet under år 1896.

Mot sistnämnda förslag (Bil. V.), enligt hvilket utöfver redan beviljade

anslag för regementet skulle under år 1896 ytterligare erfordras

18,472 kronor 43 öre, har jag ingen erinran att göra; och anmärker

jag endast i förbigående, att då t. f. chefen för generalstaben i syfte

att begränsa utgifterna för regementet under år 1896 till ungefärligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 7

de belopp, som vid den förbättrade härordningens antagande beräknades

komma att under nämnda år för detsamma erfordras, ansett sig böra,

i likhet med hvad utaf arméfördelningschefen och inspektören för kavalleriet

jemväl ifrågasatts, föreslå att regementets öfningar under året

skulle erhålla något mindre omfång än som af regementschefen antagits,

detta har sin naturliga förklaringsgrund deri, att regementets

omorganisation under år 1896 ej kommer att vara fullt genomförd. Då

nemligen särskilda medel till bestridande af kostnaden för den under

öfvergångsåren allt jemt fortgående nyuppsättningen af personal och

hästar ej af Riksdagen anvisats, utan regementets vanliga anslag måste

härför tagas i anspråk, kan det ej undvikas, att inskränkningar på

andra håll tillsvidare måste göras; och torde åtgärden att förkorta

öfningarne, ehuru i och för sig ingalunda önskvärd, dervid vara den

enda, som kan anses leda till målet. En sådan åtgärd måste dessutom

endast blifva af provisorisk natur, ty så snart organisationen genomförts

och det sålunda endast gäller att vidmakthålla den personal- och

häststyrka, som en gång uppsatts, kunna, under förutsättning att förhållandena

i öfrigt utveckla sig så- som vid organisationens godkännande

antogs, öfningarne åter erhålla sin i regementets stat bestämda längd.

De ökade kostnaderna under år 1896 för alla tre regementena

skulle sålunda komma att uppgå till 19,038 kronor 76 öre + 18,472

kronor 43 öre eller 37,511 kronor 19 öre.

Enligt de grunder för uppförande i riksstaten af de för nu ifrågavarande

regementen erforderliga anslagshöjningar, som följdes vid

Riksdagarne 1893 och 1894, skulle af berörda belopp så mycket påföras

nu förevarande anslag, som är af nöden för aflöning till officerare,

underofficerare, civilmilitär personal och korpraler på gammal stat. Jemlikt

ofvan omförmälda bilagor skulle härför under år 1896 erfordras:

a) Vid hvartdera af de båda skånska kavalleriregementena:

Rekrytskolans kostnad:

Dagaflöning.

1 ryttmästare i 305 dagar å 3,o» kr............

915

3 subalternoflficerare

»

» 2,oo » ............

1,830

—

1 fanjunkare

»

» 1,00 » ...............

305

—

3 sergeanter

»

» 0,80 » .............

732

—

1 trumpetare

»

)) 0,80 » ...............

244

—

1 1. (2.) bataljonsläkare

»

» 3 (2) 7> medeltal

762

50

1 bataljons veterinär

»

)) 2,00 » ...............

610

—

Transport 5,398: 50

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hiifvudtiteln.

Transport 5,398: 50

Regernentsskolans kostnad:

Dagaflöning.

1 ryttmästare i

260 dagar

å 3,oo kr.....

......... 780

—

3 subalternofficerare

»

» 2,oo » ....

.......... 1,560

—

1 fanjunkare

»

)) 1,00 )) ....

.......... 260

—

3 sergeanter

»

» 0,80 » ....

.......... 624

—

1 trumpetare

»

)) 0,80 » ....

......... 208

—

1 korpral

» 0,25 )) ....

.......... 65

—

3 vicekorpraler

»

)) 0,10 » ...

.......... 78

—

3,575: —

tillsammans

kr.

8,973: 50

eller för två

regementen

»

17,947: —

samt b) vid Norrlands dragonregemente:

Löner, tjenstgöring spenning ar in. m. för befäl:

Under 1. och 2. öfvergångsåret tillkomma ............... kr. 24,682: —

Under 3. öfvergångsåret tillkomna:

1 ryttmästare af 1. klass och sqvadronschef kr. 4,910: —

1 löjtnant af 1. klassen ....................................... » 2,970: —

1 underlöjtnant........................................................ » 2,370: —

1 fanjunkare (jemte portion under vapenöf
ningarna)

..................................................... » 1,380: —

2 sergeanter af 1. klassen (jemte d:o d:o) » 1,756: —

2 sqvadronstrumpetare ( » d:o d:o ) » 1,160: — 14,546: ■

Under 4. öfvergångsåret tillkomna:

1 major 5 månader ..................... kr. 3,302: 40

1 stabstrumpetare 12 d:o (jemte por
tion

under vapenöfningarne) ..................... » 678: —

2 stabstrumpetare 2 månader (dagaflöning be
räknas

ej)......................................................... » 170: —

2 sergeanter af 1. kl. 2 månader (dagaflöning

beräknas ej) ................................................... » 210: — 4,360: 40

Transport 61,535: 40

s. 9 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufYudtiteln.

9

Transport 61,535: 40

ReJcrytsJcolans kostnad:

Dagaflöning.

1 ryttmästare i 305 dagar å. 3,oo kr.............. 915: —

3 subalternofficerare » » 2,oo » ............... 1,830: —

1 fanjunkare » » l,oo » ............... 305: —

3 sergeanter » » 0,80 » ............... 732: —

1 trumpetare » » 0,80 » ............... 244: — 4,026: —

Regementsskolans kostnad:

Dagaflöning.

1 ryttmästare i 260 dagar ä 3,oo kr................ 780: —

2 subalternofficerare » » 2,oo » ............... 1,040: —

1 fanjunkare » » l,oo » 260: —

2 sergeanter » » 0,80 » 416: —

1 trumpetare » » 0,so » 208: — 2,704: —

eller tillsammans summa kr. 68,265: 40

Då föregående Riksdagar deraf beviljat 58,232 kronor 38 öre,

skulle alltså af förenämnda belopp, 37,5i 1 kronor 19 öre, skilnaden

emellan 68,265 kronor 40 öre och 58,232 kronor 38 öre eller i helt

krontal 10,034 kronor böra påföras nu ifrågavarande anslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

för genomförande under år 1896 af skånska

husar- och skånska dragon- samt Norrlands dragonregementes

nya organisation öka anslaget till det icke

garnisonerade kavalleriets befälsaflöning,

nu................................................. kr. 978,360: —

med.................. » 10,034: —

till................................................................. kr. 988,394: —

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Jemlikt § 1 i lagen angående lindring i rustnings- och roterings- [4.]

besvären den 2 december 1892 skall lindring i nämnda besvär från dftfanlalf8lag

och med år 1896 utgå med sextio procent af dessa besvärs uppskattade

värde.

Bih. till Riksd. Prot. 1895. 1 Sand. 1 Afd. 1 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjerde hufrudtiteln.

Då lindringen för närvarande utgår med 50 procent af samma

värde och någon ändring i den ursprungligen bestämda uppskattningen

deraf ännu icke egt rum, torde alltså ofvannämnda anslag, som i nu

gällande riksstat är uppfördt med ett belopp af 2,216,000 kronor, böra,

på det erforderliga medel till bestridande af kostnaden för den under

år 1896 tillkommande ytterligare lindring må finnas derunder uppförda,

i riksstaten för sagda år ökas med en femtedel eller 443,000 kronor i

rundt tal.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

för beredande af ytterligare 10 procent lindring

i rustnings- och roteringsbesvären höja förevarande

anslag, nu.................................. kr. 2,216,000: —

med.......................................................... » 443,000: —

till.............................................................. kr. 2,659,000: —

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar.

[5.] I enlighet med det tillvägagångssätt, som vid 1893 och 1894 års

drtteTnsia* Riksdagar följdes i fråga om uppförandet i riksstaten af de för den

förbättrade härordningens genomförande erforderliga anslagsbelopp,

skulle under förevarande anslag upptagas den del af anslagsförhöjningarne

till kavalleriet, som ej föreslagits till uppförande under anslaget

till det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning. Då hela anslagsförhöjningen

till kavalleriet, på sätt jag förut visat, beräknats att för

år 1896 komma att uppgå till 37,511 kronor 19 öre och en summa af

10,034 kronor deraf ansetts böra påföras sistnämnda anslag, skulle

alltså nu förevarande anslag med anledning af kavalleriets beslutade

omorganisation böra för samma år ökas med skilnaden emellan dessa

båda belopp eller i rundt tal 27,477 kronor.

A andra sidan måste emellertid anslaget, såsom jag förut yttrat,

minskas med 13,884 kronor, motsvarande den besparing i utgifterna

under anslaget, som beräknats uppkomma såsom följd af den under år

1896 fortsatta indragningen af manskapsnummer vid det indelta infanteriet.

Anslagsförhöjningen skulle således komma att uppgå till 27,477

kronor — 13,884 kronor eller till 13,593 kronor. Och hemställer

jag med anledning deraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjerde lmfvudtiteln.

att för genomförande under år 1896 af skånska

husar-, skånska dragon- och Norrlands dragon-regementes

nya organisation höja anslaget till det icke

garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfnin
-

gar, nu............>..................................... kr. 1,555,760: —

med......................................................... » 13,593: —

till.......................................................... kr. 1,569,353: —

Fältartilleriet å fastlandet.

Jemlikt de tabeller (bil. VI och VII), som fogats vid generalfälttyg- [6.]

mästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 14 sist- d^anI^^

lidne November angående åtgärder för genomförande under år 1896 af

artilleriets nya organisation, beräknas den under år 1896 för fältartilleriet

å fastlandet erforderliga kostnadsökningen, som torde böra påföras nu

förevarande anslag, till 114,284 kronor 40 öre eller skilnaden emellan

den i bil. VII upptagna slutsumma 119,759 kronor 40 öre och det för

chefen för Gotlands artillericorps beräknade aflöningsbelopp 5,475

kronor.

Jag har ingenting att häremot erinra, men anser mig emellertid i

detta sammanhang böra föredraga generalfälttygmästarens och chefens

för artilleriet förenämnda underdåniga skrifvelse den 24 sistlidne Oktober

angående disposition af de till informationskaptenerna vid de sex

fältartilleriregementena för närvarande utgående arfvoden jemte arméförvaltningens

å artilleri- och civila departementen den 13 derpåföljande

November deröfver afgifna yttrande.

Generalfälttygmästaren erinrar i sin berörda skrifvelse till en början,

att i de af Eders Kongl. Maj:t den 2 December 1892 nådigst

faststälda staterna för de sex fältartilleriregementena finnas upptagna

sex stycken informationsofficersarfvoden å 800 kronor, tillsammans representerande

ett belopp af 4,800 kronor; att dessa arfvoden äro afsedda

för de s. k. informationskaptenerna, hvilkas hufvudsakliga tjenstgöring

hittills bestått i meddelande af förberedande undervisning för

inträde vid artilleri- och ingeniörhögskolan, men att, sedan Eders Kongl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjerde hufvudtiteln.

Maj:t genom nådigt bref den 9 sistlidne Augusti förklarat sig gilla de

allmänna grunder för studiernas vid artilleri- och ingeniörhögskolan

ordnande, som innehöllos i en af krigsundervisningskommissionen föreslagen

studieplan, och enligt hvilka den undervisning i matematik och

mekanik, som hittills af informationskaptenerna meddelats i öfre afdelningen

af artilleriregementenas läroverk, skulle från och med år 1896

öfverflyttas till högskolan, för informationskaptenerna föga annat af

deras hittills varande åligganden numera återstode än skyldigheten att

förrätta kompletteringsexamen i matematik med officersaspiranter, som

icke vid afgångsexamen från högre allmänt läroverk erhållit det betyg

i detta läroämne, som erfordras för att vinna anställning som officer

vid artilleriet.

Detta åliggande anser emellertid generalfälttygmästaren lämpligen

kunna öfverflyttas på de sju vid fältartilleriregementena å fastlandet

och Vaxholms artillericorp§ anställde informationslöjtnanterna, så

att, derest åt hvar och en af dem såsom godtgörelse för deras sålunda

ökade göromål bereddes någon arfvodesförhöjning, hvilken, enligt generalfälttygmästarens

åsigt, kan bestämmas till 100 kronor för hvar, ändock

af det till 4,800 kronor uppgående belopp, som i artilleriregementenas

stater finnes upptaget till arfvoden åt informationskaptener, en

summa af 4,100 kronor skulle återstå att för andra ändamål disponera;

och förmäler sig generalfälttygmästaren finna detsamma lämpligast böra

användas i och för upprättande af en subalternofficersskjutskola, som

den unge artilleriofficeren skulle genomgå omedelbart efter afsittande

af den allmänna lärokursen vid artilleri- och ingeniörhögskolan.

Artilleriskjutskolans uppgift hade visserligen, yttrar generalfälttygmästaren,

ursprungligen varit, likasom den fortfarande ännu vore, att

utgöra en repetitionskurs i skjutning för snart blifvande eller redan

vordne batterichefer, att bereda dem kännedom om de senaste framstegen

i skjutkonsten och att sålunda såväl göra dem skickligare i den

vigtiga uppgiften att leda ett batteris eld som ock sätta dem i stånd

att vid vederbörande regementen, på grund af hvad de vid skjutskolan

inhemta!, bidraga till skjutbildningens höjande i allmänhet. Denna

uppgift hade också skjutskolan, enligt generalfälttygmästarens åsigt,

fyllt på ett tillfredsställande sätt och för de stora framsteg i skjutning,

som vårt artilleri under de senare åren gjort, hade man till väsentlig

del skjutskolan att tacka.

Generalfälttygmästaren anser det emellertid kunna ifrågasättas, om

icke fältartilleriets skjutfärdighet skulle på ett än mer tillfredsställande

sätt kunna motsvara de stegrade fordringar, som derpå allt jemt stål
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Fjerde hufvudtiteln.

des, derest artilleriofficeren redan i yngre år sattes i tillfälle att genomgå

en grundlig kurs i praktisk fältskjutning.

Frånsedt den omständigheten, att han såsom följd deraf skulle i

fråga om den vigtigaste af alla utbildningsgrenar, nemligen skjututbildningen,

blifva mera likstäld med infanteriofficeren, under det att kommendering

såsom elev till fältartilleriets skjutskola för närvarande kunde

påräknas först efter omkring 20 års tjenstetid som officer, skulle

han dessutom med en sådan anordning erhålla icke allenast ökad vana

vid och färdighet i fullgörandet af en subalternofficers åligganden under

eld, utan med stöd af den vunna säkra grunden kunna under sin följande

tjenstetid bättre än eljest skulle hafva varit fallet draga nytta af

regementenas årliga skjutöfningar.

Vid uppgörandet af det i det föregående omnämnda förslaget till

ny studieplan för artilleri- och ingeniörhögskolan hade man också, fortsätter

generalfälttygmästaren, utgått från den åsigt, att för artilleriofficern

i allmänhet den teoretiska undervisningen kunde erhålla något

minskad omfattning, men att i stället hans praktiska skjututbildning borde

ökas derigenom att han förpligtades genomgå en särskild skjutkurs;

och då en dylik skjutkurs under omkring 4 veckors tid hvartannat år

skulle kunna nödtorftigt anordnas för en kostnad af omkring 8,000

kronor, hvadan den genom indragning af informationskaptensarfvodena

uppkomna årliga besparingen af 4,100 kronor skulle blifva för ändamålet

tillräcklig, hemställer generalfälttygmästaren, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå nästkommande års Riksdag de åtgärder, som för

de sålunda ifrågasatta anordningarnas genomförande kunde finnas af

nöden. _ -

Äfven arméförvaltningen är af samma åsigt som generalfälttygmästaren

och förklarar sig i sitt förenämnda utlåtande på det kraftigaste

tillstyrka bifall till förevarande framställning, som synes arméförvaltningen

egnad att utan ökad kostnad för statsverket möjliggöra en väsentligen

stegrad skjutfärdighet hos artilleriofficerarne.

Då jag lika med arméförvaltningen anser den sålunda af generalfälttygmästaren

föreslagna anordning i hög grad lämplig, hemställer jag

att förslag till dess genomförande förelägges Riksdagen; och lärer

alltså Eders Kongl. Maj:t böra dels hos Riksdagen äska bemyndigande

att så ändra gällande stater för de sex fältartilleriregementena och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Fjerde hufvudtiteln.

Vaxholms artillericorps, att, jemte det från staterna för förstnämnda

sex regementen uteslutes det nu i desamma uppförda arfvode å 800

kronor till en informationsofficer, arfvodet för den återstående informationsofficeren

i alla berörda stater upptages till 500 kronor, och

dels föreslå Riksdagen, att nu förevarande anslag må minskas med

4,200 kronor, utgörande skilnaden emellan de till de sex informationsofficerarne

vid fältartilleriregementena för närvarande utgående arfvoden

4,800 kronor och den arfvodesförhöjning, som skulle tillkomma de

återstående informationsofficerarne vid samma regementen, och samtidigt

de båda anslagen till fästningsartilleriet och till artilleriskjutskolor höjas,

det förstnämnda, hvarifrån aflöning till Vaxholms artillericorps utgår,

med 100 kronor, motsvarande den ifrågasatta arfvodesförhöjningen för

informationsofficern vid nämnda corps, och anslaget till artilleriskjutskolor

med återstående beloppet 4,100 kronor.

Enligt hvad jag förut yttrat skulle nu förevarande anslag,''med anledning

af fältartilleriets beslutade omorganisation, ökas med 114,284

kronor 40 öre, så att, då derifrån dragés det belopp 4,200 kronor,

hvarmed anslaget för genomförande af den utaf generalfälttygmästaren

ifrågasatta ändring i skjutundervisningen för artilleriets officerare borde

minskas, anslaget skulle komma att slutligen ökas med 110,084 kronor

40 öre eller i helt krontal 110,085 kronor.

Under anhållan att framdeles under vederbörliga anslag få återkomma

till frågorna om ändring i staten för Vaxholms artillericorps

och om höjning i de båda anslagen till fästningsartilleriet och till artilleriskjutskolor,

hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t- täcktes

föreslå Riksdagen

att, under förutsättning af bifall till förslagen

om höjning i nyssnämnda båda anslag, dels bemyndiga

Eders Kongl. Maj:t att så ändra gällande stater för

de sex fältartilleriregementena, att derur uteslutes det

för närvarande deri uppförda arfvode å 800 kronor

till en informationsofficer och att samtidigt arfvodet

till den återstående informationsofficern ökas till 500

kronor, dels ock höja förevarande anslag,

nu........................................................... kr. 1,462,408: —

med ........................................................ » 110,085: —

'' till ........................................................ kr. 1,572,493: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

15

Fästningsartilleriet.

Under åberopande af hvad jag nyss yttrat, hemställer jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att dels bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att så

ändra gällande stat för Vaxholms artillericorps, att

arfvodet för corpsens informationsofficer ökas till 500

kronor och dels vid bifall dertill höja förevarande

anslag,

nu ................................................................. kr. 98,455: —

med ........................................................ »_100: —

till....................................................... kr. 98,555: —

Gotlands artillericorps.

Sistlidne år gjorde, såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra

sig, generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet framställning derom,

att den chefen för ifrågavarande truppförband genom 1892 års urtima

Riksdags beslut tillagda särskilda lön måtte få utgå från och med innevarande

år eller det tredje af de för härordningens genomförande

bestämda öfvergångsår. På hemställan af mig, som ansåg mig böra

understödja berörda framställning, aflät Eders Kong]. Maj:t proposition

i ämnet till Riksdagen, som emellertid ej fann skäl till densamma

lemna bifall.

Då nu generalfälttygmästaren ansett sig böra hemställa, att ifrågavarande

lön må få utgå från och med år 1896, kan jag icke annat än

understödja äfven denna framställning. Redan nu har det visat sig

vara förenadt med vissa svårigheter att på ett tillfredsställande sätt

ordna befordrings- och tjenstgöringsförhållandena vid artilleriet, så länge

denna lön ej finnes disponibel, och uppenbarligen måste dessa svårigheter

blifva större, ju mera omorganisationen fortskrider. Då, på sätt

jag yttrade redan förra gången denna fråga inför Eders Kongl. Maj:t

förevar, lönen på stat till chefen för corpsen skall utgå med 6,225 kronor,

men deraf redan finnes disponibelt det i corpsens äldre stat till den

tillförordnade chefen uppförda arfvode 750 kronor, hemställer jag alltså

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

[7-]

Höjning af

detta anslag.

[8.]

Höjning af

detta anslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

[9.]

Höjning af

detta anslag.

[10.]

Höjning af

detta anslag.

Fjerde liufvudtiteln.

att för beredande af medel till inrättande af chefsbeställningen

vid Gotlands artillericorps höja anslaget

till corpsen,

nu ...............................:................................. kr. 32,414: —

med ............................................................... )) 5,475: —

till ................................................................ kr. 37,889: —

Fortifikationen.

I sitt den 13 November 1894 afgifna yttrande angående kostnaderna

för genomförande under år 1896 af fortifikationens beslutade förbättrade

organisation beräknar chefen för nämnda vapen, i enlighet med en yttrandet

bilagd tabell (bil. VIII), desamma komma att uppgå till 20,095

kronor. Jag har ingenting att deremot erinra; och då beloppet, i enlighet

med det Riksdagarne 1893 och 1894 följda tillvägagångssätt,

torde i sin helhet böra påföras nu ifrågavarande anslag, hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för beredande af tillgångar till genomförande

under år 1896 af fortifikationens förbättrade organisation

höja anslaget till fortifikationen,

nu................................

.............................. kr.

332,056: —

med................................

.............................. »

20,095: —

till ..............................

.............................. kr.

352,151: —

Trängen.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 12 sistlidne November

angående åtgärder för genomförande under år 1896 af trängens förändrade

organisation har inspektören för nämnda vapen hemstält, att

de för detsamma afsedda an slagstillgångar måtte så ökas, att vapnets

fyra bataljoner kunde under året erhålla den sammansättning, som närmare

angifves i de af honom vid skrifvelsen fogade förslagstater (Bil.

IX, X, XI och XII). Jag har ingenting att häremot erinra, hvadan och

då staternas slutsumma uppgår till 547,118 kronor 43 öre och de för

trängvapnet för närvarande disponibla anslagssummor utgöra 498,383

kronor, eller summan af det belopp 424,338 kronor, som, enligt hvad

jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 13 januari 1894 i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imf vild ti teln.

17

frågan om regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvud titel

för år 1895 ådagalade, före 1894 års Riksdag blifvit anvisadt till trängvapnet

och det belopp 74,045 kronor, som vid samma Riksdag för

meranämnda vapen beviljades, den nu erforderliga an slagsförhöjningen

skulle uppgå till 48,735 kronor 43 öre eller i jemt krontal 48,735 kronor.

Då anslagsförhöj ningen nu liksom vid Riksdagarne 1893 och 1894

torde i sin helhet böra påföras anslaget till trängen, hvilket i 1895 års

riksstat är upptaget med ett belopp af 382,363 kronor, och vidare af

hela detta anslag, som sålunda i 1896 års rikstat skulle komma att

uppgå till 431,098 kronor, det belopp 91,206 kronor, som erfordras

till bestridande af befälsaflöning och dermed jemförliga utgifter vid

Svea trängbataljon, lärer, i likhet med hvad under föregående år egt

rum, böra upptagas såsom bestämdt anslag och återstoden af anslagets

slutsumma eller 339,892 kronor såsom reservationsanslag, hemställer jag

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för genomförande under år 1896 af trängens

vid 1892 års urtima Riksdag beslutade nya organisation

höja anslaget till nämnda vapen,

nu.......................... ....................................... kr. 382,363: —

med ............................................................ » 48,735: —

till................................................................ kr. 431,098: —

äfvensom medgifva att 339,892 kronor deraf må upptagas

såsom reservationsanslag.

Reservbefälet.

I årets riksstat är detta anslag uppfördt med 29,000 kronor. Af [H-]

den summa 53,516 kronor^ som vid tillämpning af de utaf 1892 års

urtima Riksdag godkända grunderna för ersättning åt reservofficerare

och reservintendenter beräknades vara för ändamålet erforderligt, återstår

alltså ett belopp af 24,516 kronor att ännu bevilja; och då häraf för

år 1896, det fjerde utaf de för genomförande af den förbättrade härordningen

bestämda fem öfvergångsåren, torde böra beviljas hälften eller

i rundt tal 12,000 kronor, hemställer jag alltså, att Eders Kongl Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att höja anslaget till reservbefälet,

nu .................................................................. kr. 29,000: —

med ............................................................. » 12,000: —

till

Bih. till Itiksd, Frot. ISO5. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

kr. 41,000

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde liufvudtiteln.

Ved och ljus vid fästningar och garnisonsorter.

[12.] Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet erinrar i sin före
dettrTnsiag.

nämnda underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne November angående

nämnda departements medelsbehof för år 1896, att Riksdagen med bifall

till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda proposition höjt anslaget till ved

och ljus vid fästnings- och garnisonsorter för tiden från och med år

1895 med 14,000 kronor, från 103,500 kronor till 117,500 kronor, äfvensom

att nämnda tillökning afsett att tillgodose behofvet af ökade brännmaterialier

för dels Norrlands artilleriregementes nya etablissement och

dels de nya byggnaderna vid Svea ingeniörbataljon.

Emellertid hade, fortsätter departementet, det samma redan i sitt

underdåniga utlåtande den 15 November 1893 rörande departementets

medelsbehof för år 1895 framhållit, att första Göta artilleriregementes

nya kasernetablissement å Qviberg blefve färdigt under hösten innevarande

år, så att regementet vid nämnda tidpunkt kunde deri inflytta,

samt att dessförinnan behöfliga materialier för etablissementets uppeldande

borde anskaffas och medelstillgång för bestridande af kostnaden för

detsammas belysning beredas. Behofvet komme dock att i sin helhet

göra sig gällande först år 1896 och då någon tillgång till dess fyllande

kunde. beredas derigenom, att de medel, som hittills utgått för uppvärmning

och belysning af regementets äldre stallar, rid- och exercishus,

sjukhus samt informations- m. fl. lokaler i Göteborg, blefvo disponibla.

efter regementets inflyttande i det nya etablissementet, hade förvaltningen

ansett att med underdånig begäran om ökning af ved- och

ljusanslaget, i hvad anginge Qvibergsetablissementet, möjligen kunde

anstå till 1895 års Riksdag.

Från och med 1896 blefve det deremot oundgängligen nödvändigt,

att tillökning i detta anslag bereddes för bestridandet af sistnämnda

etablissements uppvärmning och belysning; och ansåge förvaltningen,

efter den utredning, som kunnat åstadkommas, dessa kostnader, med

afseende fästadt särskild! derå att prisen å stenkol och cokés under

1894 ytterligare stigit, icke kunna nedbringas under 15,000 kronor,

hvarifrån dock borde afdragas motsvarande kostnader för de nämnda

äldre byggnaderna och lokalerna i Göteborg, hvilka ej vidare blefvo

för första Göta artilleriregemente behöfliga efter dess inqvarterande å

Qviberg, så att, då sistberörda kostnader under de senare åren uppgått

till omkring 5,000 kronor, behofvet af anslagstillökningen ej

kunde bestämmas till lägre belopp än 10,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde liufvudtiteln.

Departementet hemställer alltså, att anslaget för år 1896 må ökas

med berörda belopp 10,000 kronor, och framhåller departementet på

samma gång önskvärdheten deraf, att anslaget, i likhet med andra

anslag af motsvarande beskaffenhet, varder förändradt till förslagsanslag,

en förändring, som synes departementet så mycket mera af behofvet

påkallad, som utgifterna å anslaget, med hänsigt till den i följd af

stora arbetarestrejker betydande vexlingen i prisen å verldsmarknaden

å de för kasernetablissements uppvärmning ojemförligt vigtigaste förbrukningsartiklarna,

stenkol och cokes, kunna ännu mindre än de artiklar,

som erfordras för mathållningen för manskapet vid garnisonsregementena,

hvilken bekostas med förlagsanslag, på förhand beräknas.

Beträffande den utaf departementet ifrågasatta höjning af nu förevarande

anslag är jag fullkomligt ense med detsamma. I och för sig

är uppenbart, att, då första Göta artilleriregemente från och med hösten

innevarande år kommer att vara inhyst i tidsenligare och såsom följd

deraf jemväl rymligare lokaler, statens utgifter för de för lokalerna

nödiga eldnings- och belysningsämnena äfven måste blifva större.

Frånsedt kasernlokalernas ökade storlek tillkommer emellertid härvid

ännu en omständighet, som är af beskaffenhet att medverka till den

motsedda stegringen i berörda utgifter. Så länge nemligen Göteborgs

stad hade skyldighet att draga försorg om regementets vederbörliga

kasernering, ålåg det äfven staden att bekosta kasernlokalernas eldning

och belysning. Numera sedan staten sjelf åt regementet anskaffat

kasern och detsamma sålunda för framtiden kommer att vara inrymd

i en kronan tillhörig b}’ggnad, skall jemlikt gällande föreskrifter, äfven

eldningen och belysningen af staten öfvertagas; och då man erinrar

sig, att i den tablå rörande stadens inqvarteringskostnader, som med

anledning af den ifrågasatta aflösningen utaf densammas inqvarteringsskyldighet

af den för denna frågas beredning tillsatta särskilda kommission

utarbetades och i sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts till

1891 års Riksdag i ämnet aflåtna nådiga proposition förelädes Riksdagen,

stadens årliga utgifter för de egentliga kasernlokalernas uppvärmning

och belysning beräknades till icke mindre än 5,152 kronor

50 öre, torde böra medgifvas, att summan 10,000 kronor, hvarmed

sålunda skola bestridas icke allenast de alldeles nytillkomna utgifterna

för de nya vida större egentliga kasernlokalernas eldning och belysning

utan äfven de ökade utgifterna, som för staten måste uppkomma

såsom följd deraf att öfriga lokaler i det nya etablissementet såsom exer
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde hufvudtiteln.

cishus, gymnastikhus, stallrum m. m. dylikt för belysning och eldning

måste kräfva större kostnader än förut, icke kan anses vara för högt

beräknad.

Hvad åter angår den nu af departementet på nytt väckta frågan om

anslagets förvandlande till förslagsanslag, kan jag visserligen ej frångå

hvad jag i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för den

13 Januari 1894 rörande regleringen af utgifterna under riksstatens

fjerde hufvudtitel för år 1895 i detta ämne yttrade eller att en dylik

åtgärd nästan med nödvändighet betingas utaf beskaffenheten af de

utgifter, som från anslaget bestridas. Då emellertid Eders Kongl.

Maj:t så väl vid 1891 års Riksdag som senast vid sistlidne års Riksdag

gjort framställning derom till representationen, utan att Eders Kongl.

Maj:ts förslag i ämnet lyckats tillvinna sig densammas bifall, har jag

ej ansett mig böra för närvarande tillstyrka ny framställning i ämnet.

Det under öfverläggningarne i ämnet vid sistlidne Riksdag utaf en

talare framkastade förslaget att anslaget skulle förvandlas till reservationsanslag

synes mig ej heller egnadt att åtminstone under nu rådande

förhållanden i afsevärd mån afhjelpa de olägenheter, som med anslagets

nuvarande konstitutionella natur äro förenade. Hade det visat sig, att

under något år nämnvärda besparingar å anslaget uppkommit, skulle

naturligtvis med en sådan anordning mycket vara vunnet, men då, på

sätt som framgår af rikshufvudböckerna för t. ex. åren 1887 — 93, sådant

inträffat endast ett år, då behållningen uppgått till den obetydliga

summan af 2,483 kronor 96 öre, under det att ett år utgifterna å anslaget

jemt täckts af dess slutsumma och alla de öfriga åren visat

brist, som vexla! emellan lägst 4,379 kronor 58 öre och högst 40,866

kronor- 92 öre, torde böra medgifvas, att ej heller nämnda åtgärd kan

leda till målet. I hvarje fall synes mig med förslag om en dylik åtgärds

vidtagande böra anstå, intill dess hela''det belopp, hvarmed anslaget till

följd åt 1892 års förbättrade härordning ansetts böra ökas, också

blifvit af Riksdagen beviljadt; och, som bekant, hafva af berörda belopp,

som beräknats till 50,000 kronor, ännu endast 14,000 kronor tillgodoförts

anslaget, så att, då nu ifrågavarande till utgående föreslagna

belopp 10,000 kronor, såsom ej afsedt att täcka någon i följd af beslutet

om den förbättrade härordningen nytillkommen utgift, icke kan medräknas,

en summa af 36,000 kronor ännu skulle återstå att i den mån kasernetablissement

för de nybildade truppförbanden hinna att fullbordas

af Riksdagen för ändamålet anvisas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong]. Maj:t, utan att för närva
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Fjerde hufvudtiteln.

rande ifrågasätta någon ändring i anslagets konstitutionella natur, täcktes

föreslå Riksdagen

att, för beredande af erforderliga tillgångar till

bestridande af de ökade eldnings- och belysningskostnaderna

vid första Göta artilleriregementes nya kasernetablissement

å Qviberg, öka förevarande anslag,

nu ................................................................. kr. 117,500: —-

med............................................................ » 10,000:

till................................................................ kr. 127,500: —

Artilleriskjutskolor.

Vid bifall till det af mig förut i dag framlagda förslag till ändrade

anordningar beträffande de yngre artilleriofficerarnes utbildning i skjutning

skulle detta anslag ökas med 4,100 kronor; och jag hemställer

alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja detta anslag, nu .............. kr. 18,100: —

med................................................................. » 4,100:

till.................................................................. kr. 22,200: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af

Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen.

Detta anslag, hvilket nu är uppfördt till ...................

torde, för jemnande af hufvudtitelns ordinarie anslag, böra

höjas med...............................................................................

till ........................................................................................................

kr.

»

kr.

6,052: —

16: —

6,068: —

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 24,809,088: —

De af mig ifrågasatta tillökningar å förut befintliga

anslag uppgå till 743,812 kr., deraf för den

förbättrade härordningen (Bil. XIII) 290,796 kronor

och för lindring i rustnings- och roteriugsbesvären

443,000 kronor;

och skulle alltså de ordinarie anslagen genom tillägg

af förstnämde belopp ....................................................... »_743,812:

komma att uppgå till ...................................................... kr. 25,552,900:

[13.]

Höjning af

detta anslag.

[14.]

Höjning af

detta anslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjerde liufvudtiteln.

[15.]

Anslag för

tillämpning

af nya värnpligtslagens

föreskrifter.

[16.]

Anslag till anskaffning

af

nya eldhandvapen.

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. m.

I 1894 års riksstat var för detta ändamål uppfördt ett extra anslag

till belopp af 53,000 kronor utgörande hvad som enligt gällande bestämmelser

erfordrades för aflöning af de på grund af nya värnpligtslagens

föreskrifter i de olika kompaniområdena anstälde afdelningsområdesbefälhafvare.

Hvad åter angår innevarande år bär, såsom Eders Kongl.

Maj:t täcktes erinra sig, Riksdagen, med afslag å den af Eders Kongl.

Maj:t gjorda framställning om anvisande jemväl för detta år af ett extra

anslag å motsvarande belopp, medgifvit att af de behållningar, som å anslaget

uppkommit, finge under året för ändamålet användas 53,000 kronor.

Som behofvet af medel för ifrågavarande aflöning fortfarande gör

sig gällande och någon ändring i aflöningsbeloppen ej heller synes mig

kunna ifrågasättas, torde jemväl för år 1896 tillgångar till enahanda

belopp böra beredas; och hemställer jag fördenskull, då, enligt hvad jag

inhemta!, å anslaget ännu förefinnas disponibla behållningar till ett "belopp

af i rundt tal 20,000 kronor, så att som extra anslag för år 1896

endast erfordras en summa af 33,000 kronor, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att dels medgifva att för tillämpning af nya värnpligtslagens

föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. rn. må af behållningarna

å det dertill förut beviljade extra anslag under år 1896

användas 20,000 kronor, och dels för samma ändamål

på extra stat för berörda år bevilja ett belopp af 33,000

kronor.

Artilleribehof.

Arméns eldhandvapen.

Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne November

angående arméförvaltningens å artilleridepartementet behof af statsmedel

för år 1896 har generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet

ånyo upptagit den redan vid sistlidne Riksdag väckta frågan om arméns förseende

med nya eldhandvapen med repetermekanism.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

23

Han erinrar dervid

att han i sin underdåniga skrifvelse den 15 November 1893 till

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning framlagt en allmän plan för de

behöfliga nya vapnens anskaffande, enligt hvilken 100,000 gevär och

20,000 karbiner, det minsta antal dylika vapen hvarmed enligt hans

åsigt behofvet kunde f}dlas, borde inom loppet af högst 12 år inköpas

eller tillverkas;

att generalfälttygmästaren beräknat den sammanlagda kostnaden

för denna anskaffning, deruti inbegripet äfven ett för en gång erforderligt

belopp till verkställande af vissa förändringar vid gevärsfaktoriet

och ammunitionsfabriken, till 7,250,000 kronor;

att han beträffande de åtgärder, som borde vidtagas i syfte att

påbörja anskaffningen, framhållit dels att behofvet af karbiner borde

först och främst fyllas, och dels att, oaktadt han ansett vapen tillverkningen

för statens räkning böra, i den mån sådant kunde ske, hädanefter

likasom hittills bedrifvas inom vårt eget land, den första årsbeställningen

likväl, på grund af att gevärsfaktoriet först under år 1896

kunde blifva i tillfälle att börja den nya tillverkningen, måste göras i

utlandet;

att han med anledning deraf också förmält sig anse de medel, som

för anskaffning af eldhandvapen under år 1895 kunde komma att beviljas,

böra användas för beställning hos utländsk firma af ett antal

repeterkarbiner, hvilket med afseende på den föreslagna anskaffningstiden

12 år och det erforderliga totala antalet vapen 120,000 st., syntes

honom kunna bestämmas till 10,000 st.;

att, då firman Mauser förklarat sig- vilja och kunna leverera berörda

antal vapen under år 1895, och vidare, derest tillverkning inom landet af

repetervapen och dertill hörande ammunition ansåges böra påbörjas under

år 1896, medel redan året förut måste vara tillgängliga för utförande

af de erforderliga förändringarna vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken,

generalfälttygmästaren beräknat de för år 1895 under sådana

förhållanden nödiga beloppen på följande sätt nemligen

till förändringar vid gevärsfaktoriet .........................

» förändringar vid ammunitionsfabriken................

» inköp af 10,000 Mauserkarbiner...........................

» besigtnings- m. fl. kostnader för d:o...................

» tillbehör för d:o..........................................................

» transportkostnader....................................................

eller tillsammans................................................................

.... kr.

372,500

—

..... »

11,300

—

..... »

540,000

—

.... X>

20,000

—

..... »

29,000

—

..... »

2,000

—

.... kr.

974,800

>

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjerde liufyudtiteln.

att Eders Kongl. Maj:t i sin till 1894 års Riksdag aflåtna nådiga

proposition angående statsverkets tillstånd och behof väl förklarat

sig fullkomligt ense med generalfälttygmästaren i hvad han sålunda

yttrat om behofvet för armén af förbättrade eldhandvapen och den

kaliber och konstruktion, som åt nämnda vapen borde gifvas, men

emellertid med hänsyn till de stora anslagskraf, som för fyllande

af andra landtförsvarets behof befunnits nödiga, ansett inköpet af karbiner

för år 1895 böra inskänkas till halfva det af generalfälttygmästaren

till inköpande föreslagna antal och af sådan anledning föreslagit

Riksdagen att för nu omhandlade ändamål anslå endast 679,300 kronor,

eller det af generalfälttygmästaren ifrågasatta belopp, minskadt med

hvad som beräknats åtgå för inköp af 5,000 karbiner; samt slutligen

att Riksdagen af det sålunda äskade beloppet icke beviljat mera än

295,500 kronor eller det för inköp af återstående antalet repeterkarbiner

erforderliga belopp.

Generalfälttygmästaren öfvergår derefter till en skildring af de förhandlingar,

som beträffande leveransen af det sålunda till inköp bestämda

antalet karbiner under och efter Riksdagen med vederbörande vapenfabrikanter

egt rum. Till en början hade, yttrar han dervid, firman

Mauser, såsom också framginge af en utaf generalfälttygmästaren till

chefen för landtförsvarsdepartementet den 26 februari 1894 aflåten skrifvelse,

på gjord förfrågan förklarat sig, helst då patentafgift icke samtidigt

stäldes i utsigt, ej vara villig att träffa aftal om leverans af ett

mindre antal karbiner än 10,000 st.; och hade med anledning deraf all

tanke på någon anskaffning af ifrågavarande vapen tills vidare måst uppgifvas.

Omkring en månad senare hade emellertid från en belgisk

firma, Fabrique Nationale d’Armes de Guerre, ankommit en skrifvelse,

uti hvilken sagda firma, med förmälan att densamma förvärfvat samtliga

Mausers patent, erbjudit sig att leverera repeterkarbiner af den

önskade konstruktionen, och hade generalfälttygmästaren till firman

Mausers agent Franz Marcotty med anledning deraf framstält förfrågan,

huruvida nämnda belgiska firma verkligen egde rätt att tillverka vapen

af Mausers modell, och dervid tillika meddelat att svenska staten dåmera,

enär flottan förklarat sig vilja samtidigt anskaffa 2,000 repeterkarbiner,

vore i stånd att afsluta beställning af tillsammans 7,000 vapen

af ifrågavarande slag. Såsom svar å denna framställning hade Marcotty

meddelat, att han vore beredd att förmedla den sålunda erbjudna bebeställningen;

men under dessa förhandlingar hade till den firma, Ludvig

Löwe & Gomp. i Berlin, som genom Marcotty åtagit sig att utföra

leveransen, ingått nya och så stora beställningar från annat håll, att

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Fjerde hufyudtiteln.

firman då icke ansett sig kunna inom antaglig tid tillverka de svenska

vapnen. Efter ytterligare af denna omständighet föranledda svårigheter

och dröjsmål hade det slutligen lyckats att förmå en annan firma,

Waffenfabrik Mauser i Oberndorf (Wiirtemberg), att åtaga sig leveransen

af de önskade 7,000 repeterkarbinerna; och den 16 augusti 1894 afsats

med berörda firma vederbörligt aftal om leveransen, ehuru dock

firmans underskrift å kontraktet först i början af september månad

erhölls.

Enligt detta kontrakt skulle sålunda, fortsätter generalfälttygmästaren,

under 1895 års sommar för landtförsvarets behof levereras 5,000

karbiner af den utaf Eders Kongl. Maj:t år 1894 faststälda modell.

Att emellertid äfven för år 1896 begränsa anskaffningen till ett så

jemförelsevis obetydligt antal vore, efter hans åsigt, icke tillrådligt.

Uti den allmänna plan för anskaffningen af det i första hand erforderliga

behofvet, 100,000 gevär och 20,000 karbiner, som generalfälttygmästaren

i sin underdåniga skrifvelse den 15 november 1893 till Eders

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning framlagt, hade lian på anförda skäl föreslagit

en jemförelsevis lång tid, 12 år, för anskaffningen af sagda antal

vapen. Denna tid vore dock enligt generalfälltygmästarens åsigt ett

maximum, som icke utan väsentliga olägenheter och verklig våda kunde

öfverskridas, hvadan han under inga omständigheter vågade tillstyrka

en mindre årsanskaffning under den närmaste tiden än 10,000 vapen.

Till följd häraf och enär under år 1895 endast 5,000 karbiner komme

att levereras, ansåge generalfälttygmästaren det som en tjenstepligt att

i underdånighet hemställa om äskande af anslag för anskaffning under

år 1896 af 15,000 repetervapen, hvilka enligt den förut åberopade

allmänna planen borde utgöras af karbiner, så att behofvet af sådana

blefve inom sist nämnda års utgång fyldt.

Generalfälttygmästaren anser sig emellertid icke kunna inskränka

sin framställning i detta afseende endast till en begäran om anslag för

vapenanskaffning.

Redan uti sin flera gånger berörda underdåniga skrifvelse af den 15

november 1893 hade han, yttrar han nemligen vidare, framhållit önskvärdheten

af att vapentillverkningen för statens räkning hädanefter likasom

hittills, i den mån ske kunde, komme att inom vårt eget land bedrifvas,

och det syntes honom icke heller behöfva särskild! betonas, att det åt

flere skäl vore fördelaktigt, om denna tillverkning kunde inom den

närmaste framtiden påbörjas. För detta ändamål erfordrades, på sätt

förut ådagalagts, vissa förändringar dels vid gevärsfaktoriet, dels, om

jemväl ammunition för do nya vapnen skulle kunna inom landet till
Bih.

till lliifid. Blot. 1804. 1 Sami. 1 Afä. 1 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjerde liufvudtiteln.

verkas, äfven vid ammunitionsfabriken. Skulle fördenskull fortfarande

anses önskvärdt, å ena sidan att antalet från utlandet inköpta repetervapen

icke komme att öfverskrida summan 10,000, såsom i den ursprungliga

allmänna planen föreslagits, och å den andra att anskaffningen

ej komme att fortgå långsammare än hvad i sagda plan förordats,

vore det oafvisligen nödvändigt, att tillverkningen vid gevärsfaktoriet

af repetervapen kunde taga sin början redan under år 1896, ett förhållande,

som i sin ordning hade till följd att anslag till de erforderliga

förändringarne vid ifrågavarande verkstäder måste af 1895 års

Riksdag beviljas. Blefve bifall till en sådan anordning af statsmakterna

lemnadt, skulle af de till anskaffning under år 1-896 föreslagna 15,000

karbinerna endast 5,000 st. behöfva inköpas från utländska fabrikanter,

under det att det återstående årsbehofvet 10,000 st. kunde genom tillverkning

inom landet fyllas.

Generalfälttygmästaren finner sig alltså, för vinnande af nyssnämnda

i flera hänseenden synnerligen eftersträfvansvärda mål, böra jemväl i

nu förevarande sammanhang återupptaga sin år 1893 gjorda och af Eders

Kongl. Maj:t gillade underdåniga framställning om anslag till förändringar

vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken; och anser han

alltså följande belopp böra, med anledning af förslaget om arméns förseende

med nya eldhandvapen, utaf 1895 års Riksdag äskas, nemligen:

till 5,000 repeterkarbiner inköpta från utlandet, å 54

kronor per stycke med transport ...........................

» besigtnings-, profskjutnings- och skottställningskostuader

för desamma, å 2 kronor per stycke ...

» tillbehör (remmar med lås, skyddsläder, mynningshylsor,

skrufmejslar in. m.) för desamma, å 2,90

kronor för hvarje karbin ...............................................

» transportkostnader för desamma, å 0,20 krona per

stycke ...................................................................................

» 10,000 karbiner tillverkade vid gevärsfaktoriet, å 45

kronor per stycke ........................................................

)) profskjutnings- och skottställningskostnader för sistnämnda

vapen, å 0,80 krona per stycke .................

» patentafgift för desamma, å 2,23 kronor per stycke

» tillbehör för desamma, å 2,90 kronor för hvarje ...

» transportkostnader för sistnämnda karbiner, å 0,20

kr. 270,000:

» 10,000:

14,500:

1,000:

450,000:

8,000

22,500

29,000

krona per stycke ...................................

...................... »

2,000: —

» förändringar vid gevärsfaktoriet .. .....

......................... »

372,500: —

d förändringar vid ammunitionsfabriken

....................... »

11,300: —

Summa kronor

1,190,800: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtlteln.

27

Då jag nu går att för egen del yttra mig i denna fråga, torde

Eders Kong!. Maj:t erinra sig, att jag redan sistlidne år, då den af

generalfälttygmästaren gjorda framställning om anslag under år 1895

för anskaffning af eldhandvapen inför Eders Kong! Maj: t föredrogs,

förklarade mig i allo instämma med honom så väl hvad angår behofvet för

armén af dylika vapen som beträffande den kaliber och konstruktion, som

åt de nya vapnen borde gifvas, samt sättet för desammas anskaffning.

Endast med hänsyn till de stora fordringar på budgeten, som jemväl i

andra hänseenden från landtförsvarets sida måste framställas, ansåg

jag mig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att i sin till Riksdagen i

ämnet aflåtna proposition i viss mån afvika från generalfälttygmästarens då

gjorda framställning och sålunda, med gillande af hvad generalfälttygmästaren

föreslagit i fråga om förändringarna vid gevärsfaktoriet och

ammunitionsfabriken, inskränka anslagskrafven för anskaffning af karbiner

till hvad som erfordrades för inköp af 5,000 sådana vapen.

Min ställning till frågan i år är alldeles oförändrad. Ur alla synpunkter

skulle jag anse i hög grad önskligt, om åt generalfälttygmästarens

nu föreliggande förslag kunde beredas fullständig framgång.

Äfven i år måste jag emellertid af samma skäl som sistlidne år ifrågasätta

någon minskning i de af generalfälttygmästaren uppstäda anslagsfordringar

och synes mig dervid begränsning i antalet till anskaffning

föreslagna karbiner med minsta olägenhet kunna vidtagas. Beviljas t. ex.

anslag till anskaffning af endast 10,000 karbiner i stället för 15,000, som

af generalfälttygmästaren föreslagits, så att antalet nya karbiner vid 1896

års utgång kommer att uppgå till 5,000 mindre än som från början förutsatts,

qvarstår alltid möjligheten att ett kommande år kunna bereda

något större anskaffningsanslag och dymedelst påskynda tillverkningen,

så att det oaktadt vid de 12 årens slut det erforderliga antalet gevär

och karbiner må vara färdigt. En rubbning åter i de af generalfälttygmästaren

för förändringarne vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken

beräknade siffror skulle deremot, såsom lätt inses, verka störande

på hela den tilltänkta gången af anskaffningen och måhända

med ett helt år förlänga den redan förut såsom anmärkningsvärdt lång

betecknade tidpunkt, inom hvilken de nya vapnen skulle komma att

stå till arméns disposition.

Då kostnaden för anskaffningen af 5,000 karbiner utaf generalfälttygmästaren

beräknas till 295,500 kronor och sålunda, derest nyss

af mig uttalade åsigt utaf Eders Kong]. Maj:t gillas, utaf Riksdagen

torde böra för handvapensanskaffniiigen äskas ett belopp utaf 1,190,800

s. 28 Kontrollera mot PDF

[17.]

Anslag till

mobiliseringsammunition

för eldhandvapen.

28 Fjerde hufVudtiteln.

kronor — 295,500 kronor eller 895,300 kronor, hemställer jag alltså, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffning af nya eldhandvapen åt armén

på extra stat för år 1896 bevilja 895,300 kronor.

Mobiliseringsammunition för de nya eldhandvapnen.

Uti sin förutnämnda underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne November

erinrar generalfälttygmästaren vidare, att han uti den plan för anskaffning

af mobiliseringsammunition till 1867—89 års gevär, som han i

sin underdåniga skrifvelse den 10 November 1891 understält Eders

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, beräknat behofvet till 36,000,000

patroner, ett antal som Eders Kongl. Maj:t, enligt hvad som framginge

af den till 1892 års lagtima Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof, ansett ingalunda vara för högt

beräknadt: att, då för fyllande af nämnda ammunition sbehof ett belopp

af i rundt tal 4,000,000 kronor ansetts erforderligt och något längre

dröjsmål med anskaffningen deraf än som vore oundgängligen nödvändigt

icke syntes böra ega rum, generalfälttygmästaren i sin ofvan åberopade

underdåniga skrifvelse hemstält, att Eders Kongl. Maj:t ville, i

syfte att den erforderliga anskaffningen måtte kunna inom fyra år fullbordas,

af den då instundande Riksdagen för ändamålet äska 1,000,000

kronor; att generalfälttygmästaren sedermera, då efter den först nämnda

tidpunkten icke någon omständighet tillkommit, som från hans synpunkt

sedd kunnat göra behofvet af eu snabb anskaffning af mobiliseringsammunition

för de nya eldhandvapnen mindre trängande, i sina underdåniga

skrifvelser den 27 November 1892 och den 15 November 1893

likaledes hemstält, att årsanslagen för ifrågavarande ändamål måtte bestämmas

till 1,000,000 kronor; samt att till anskaffningen beviljats för

hvartdera af åren 1893 och 1894 800,000 kronor och för år 1895

600,000 kronor, så att för de tre åren 1893—1895 sammanlagdt af

Riksdagen anvisats 2,200,000 kronor eller något mer än hälften af det

år 1891 beräknade totalbeloppet.

I underdåniga skrifvelsen den 15 November 1893 hade vidare,

fortsätter generalfälttygmästaren, bland skälen för en så vidt möjligt

påskyndad anskaffning af mobiliseringsammunition jemväl framhållits

den omständigheten att, om Eders Kong]. Maj:t och Riksdagen gillade

hans i samma skrifvelse framlagda förslag om anskaffande af nya eldhandvapen

för armén, ammunitionsanslaget måste fördelas på två kalibrar;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 29

och då denna förutsättning sedermera äfven inträffat, i det att 1894 års

Riksdag beviljat anslag till 5,000 st. repeterkarbiner, och sålunda vid

utgången af år 1895 till arméns disposition komme att förefinnas förutom

1867—89 års gevär, af hvilka hela det afsedda antalet 100,000

st. vid nämnda tidpunkt torde vara fullbordadt, jemväl berörda antal

6,5 mm. karbiner, som, enligt hvad redan meddelats, under nästinstundande

sommar komme att levereras, vore det, enligt generalfälttygmästarens

åsigt, ytterst önskvärdt, att den ursprungligen uppgjorda planen

för anskaffning af mobiliseringsammunition kunde genomföras, så att

hela behofvet deraf blefve f}dldt inom utgången af år 1896. Då

emellertid för vinnande af detta mål skulle erfordras ett anslag af ej

mindre än 1,800,000 kronor, eller skillnaden emellan den beräknade

anskaffningskostnaden, 4,000,000 kronor, och det beviljade beloppet

2,200,000 kronor, men förstnämnda summa syntes generalfälttygmästaren

för stor att under ett år utgå och användas för anskaffningen, föreslår han

i underdånighet, att anslaget måtte fördelas på tvenne år, 1896 och

1897, med 900,000 kronor på hvartdera.

Med anmälan, att för de medel till anskaffande af mobiliseringsammunition

för de nya eldhandvapnen, som hittills blifvit af Riksdagen

på extra stat beviljade, patrondelar till ytterligare 6,150,000 st. skarpa

patroner, deraf 5,300,000 till 1867—89 års gevär och återstoden till 1894

års karbin, under år 1894 blifvit bestälda och att leveransen af dessa

patrondelar redan påbörjats, hemställer generalfälttygmästaren alltså, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till anskaffning af mobiliseringsammunition för

eldhandvapen af Riksdagen begära ett anslag på extra stat för år 1896

af 900,000 kronor.

Lika med generalfälttygmästaren finner jag önskligt, att anskaffningen

af mobiliseringsammunition så vidt möjligt påskyndas, men

anser mig dock af enahanda skäl, som jag förut under anslaget till

anskaffning af eldhandvapen åberopat, nödsakad att ifrågasätta någon

minskning i det af generalfälttygmästaren för detta ändamål begärda

anslag; och synes mig under sådana förhållanden anslaget kunna för

år 1896 utgå med samma belopp, som för innevarande år af Eders

Kongl. Maj:t äskades, eller 800,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj: t täcktes

för anskaffning af mobiliseringsammunition till eldhandvapen

för år 1896 af Riksdagen äska ett extra

anslag af 800,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Fjerde hufvudtiteln.

[18-]

Anslag till

iästniogsartillerimateriel.

Fästningsartillerimateriel.

För anskaffande af fästningsartillerimateriel förmäler sig generalfälttygmästaren

i sin merberörda underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne

November anse ett anslag af 400,000 kronor böra för år 1896 på extra

stat af Riksdagen äskas.

Han anför till stöd härför hufvudsakligen:

att, sedan Eders Kongl. Maj:t under år 1892 i nåder faststält bestyckningsplaner

för befästningarna i Stockholms skärgård, Oscarsvärnslinierna

och Karlsborgs fästning med Varbergspositionen, endast ett

jemförelsevis ringa belopp 100,000 kronor blifvit för hvarje år af Eders

Kongl. Maj:t begärdt och af Riksdagen beviljadt till anskaffning af

dylik materiel;

att det emellertid vore uppenbart, att med ett då litet årsanslag

fyllandet åt det i sagda planer angifna behofvet af fästningsartillerimateriel

skulle taga eu synnerligen lång tid;

att särskildt Vaxholms- och Oscar-Fredriksborgs fästning, med

afseende på dess vigtiga uppgift att skydda rikets hufvudstad mot

angrepp från sjösidan, så snart som möjligt syntes böra förses med

fullständig bestyckning enligt den faststälda planen;

att denna uppfattning icke kunnat annat än ytterligare bekräftas

genom de under sistlidne års höst inom befästningsområdet utförda

kombinerade stridsöfningarna; samt

att då, enligt hvad generalfälttygmästaren hade sig bekant, chefen

för fortifikationen nu ämnade göra underdånig framställning om anslag

i och för Oscar-Fredriksborgsverkets förstärkande och detsammas ordnande

för uppställande derstädes af den, enligt 1892 års nådigst faststälda

plan, för verket afsedda kraftigare bestyckning, äfven af denna

omständighet syntes generalfälttygmästaren kunna hemtas skäl för

påskyndandet af den synnerligen angelägna kompletteringen af fästningsartillerimaterielen.

På sätt jag redan sistlidne år vid föredragning af den då i enahanda

syfte utaf generalfälttygmästaren gjorda framställning yttrade,

kan jag icke annat än lika med honom vitsorda, att en betydande

mängd fästningsartillerimateriel ännu återstår att anskaffa för att sätta

våra fästningar, särskildt dem mot sjösidan, i försvarsdugligt skick. Då

emellertid anslag för militära ändamål af ännu mera trängande be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 31

skaffenhet än det förevarande under statsregleringsperioden måste äskas,

anser jag mig dock; böra göra framställning om en betydande nedsättning

i det af generalfälttygmästaren för anskaffning af fästningsartillerimateriel

begärda anslag och hemställer alltså

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffning af fästning sartilleri materiel på extra

stat för år 1896 bevilja ett belopp af 100,000 kronor.

Fältartiiierimateriel.

I sin merberörda underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne November

erinrar generalfälttygmästaren slutligen, att anskaffningen af den fältartiiierimateriel,

som på grund af artilleriets vid 1892 års urtima Riksdag

beslutade omorganisation vore utöfver den redan befintliga materielen

af detta slag erforderlig, ansetts böra taga sin början med andra

öfvergångsåret (1894), för att året efter öfvergångstidens utgång afslutas,

samt att af det belopp, 1,270,000 kronor, som för sagda anskaffning

vore nödigt och som följaktligen borde under fem år, räknadt

från och med nyssnämnda år, utgå, hvardera af 1893 och 1894 års

Riksdagar beviljat en femtedel eller 254,000 kronor.

Med anmälan att det första af dessa båda årsanslag, hvilket under

1894 varit disponibelt, hufvudsakligen användts till anskaffning af materiel

till 2 st. 8 cm. batterier och att denna anskaffning under sagda

år till största delen fullbordats, hemställer alltså generalfälttygmästaren

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till fortsatt anskaffning

af ny fältartiiierimateriel jemväl för år 1896 af Riksdagen äska ett anslag

på extra stat att utgå likaledes med 254,000 kronor.

Till denna underdåniga hemställan får jag tillstyrka nådigt bifall.

Fortifikationsbehof.

Sjöfästningarne.

I sina underdåniga skrivelser den 14 November 1891, den 15 November

1892 och den 14 november 1893 om anslag till rikets fästningsbyggnader

för åren 1893, 1894 och 1895 har chefen för fortifika
-

[19.]

Anslag till •

fältartilleri;

materiel.

[20.]

Sjöfäst
ningarne,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjerde hufvudtiteln.

tionen gjort framställning om åtskilliga förstärkningsarbetens utförande

vid befästningarne i Stockholms skärgård och vid Karlskrona.

Genom särskilda beslut den 31 December 1891, den 31 December

1892 och den 30 December 1893 fann emellertid Eders Kongl. Maj;t

dessa framställningar icke för det dåvarande böra till någon åtgärd

föranleda.

Under hänvisning till hvad i nämnda skrifvelse!- yttrats har

chefen för fortifikationen i sin förenämnda underdåniga skrifvelse den

13 November 1894 förnyat sin underdåniga anhållan om anvisande af

medel för ifrågavarande ändamål; och anhåller jag, då ett ytterligare

undanskjutande af dessa synnerligen angelägna arbeten icke synes mig

vara möjligt, att nu i korthet få redogöra för innehållet af förstberörda

tre skrivelser och de skäl, hvilka i dem blifvit af chefen för fortifikationen

för framställningen anförda.

Hvad angår behofvet i allmänhet af dylika förstärkningsarbeten,

hänvisar chefen för fortifikationen på de genomgripande förändringar i

befästningsväsendet, som måste blifva en följd af de på senare tider

inträdda förbättringarne på vapen- och sprängteknikens områden. De

framsteg i fråga om anfallsmedlen mot befästa platser, som våra

dagars rastlösa verksamhet på berörda områden medfört, hade, yttrar

han, öfverallt i utlandet föranledt så väl väsentliga förändringar och

ombyggnader af befintliga befästningar, som äfven nyanläggningar, mera

än de förutvarande egnade att motstå de allt kraftigare vordna anfallsmedlen

och på samma gång bereda större verkan och bättre skydd åt

de likaledes i ständig utveckling stadda försvarsvapnen. Behofvet af

liknande förstärkningar vid vårt lands båda sjöfästningar hade länge

varit kändt och erkändt af militära myndigheter och äfven blifvit,

redan år 1889, utaf dåvarande chefen för fortifikationen uti en embetsskrifvelse

framhållet, ehuru, på frågans dåvarande ståndpunkt i byggnadstekniskt

afseende, några bestämda förslag till sådana förstärkningsarbeten

icke ansetts kunna vid nämnda tidpunkt framläggas.

Då emellertid, fortsätter chefen för fortifikationen, under de närmast

derpå följande åren större erfarenhet i fråga om omfånget och

arten af de behöfliga förstärkningsarbetena blifvit genom i utlandet anstälda

försök vunnen, ansåge han sig pligtig att söka få till stånd

åtminstone de allra angelägnaste förstärkningsarbetena å våra sjöfästningar,

hvilkas påbörjande dessutom vore påkalladt af och borde sättas

i samband med uppställandet af den nya bestyckning, för hvars anskaffning

Riksdagen beviljat medel. Dessutom hade redan i juni månad

år 1891 dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet meddelat ho
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Fjerde lmfTudtitelu.

nom befallning att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslagsberäkningar

öfver den kostnad, som erfordrades för att i fullt tidsenligt

skick försätta landets nuvarande fästningar m. m.; Och hade chefen för

fortifikationen af sådan anledning redan sistnämnda år ansett sig böra

upptaga frågan till behandling, ehuru fullständiga planer för arbetenas

utförande då ännu ej varit uppgjorda.

Beträffande de arbeten, som vid hvardera af de båda fästningarna

skulle blifva af nöden, har chefen för fortifikationen vidare hufvudsakligen

anfört följande.

Försvaret i Stockholms skärgård. Sedan Eders Kongl. Magt den 22

April 1892 fastställt ny bestyckningsplan för befästningarna i denna

skärgård och Riksdagen äfven beviljat medel till påbörjande af dess

genomförande, hade artilleristyrelsen beställt halfva antalet af de grofva

kanoner, som skulle å Oskar-Fredriksborg uppställas, och äfven gått i

författning om tillverkning af de öfriga lättare för nämnde fäste afsedda

pjeserna. Dessa nya pjesers ändamålsenliga uppställning nödvändiggjorde

således vissa förändringar, särskildt i öfre verket, men äfven om

man bortsåge derifrån, kräfde kanonernas och ammunitionens tillbörliga

skyddande ovilkorligen dels förstärkandet af detta verks jordbröstvärn

och åtminstone en del af nedre verkets pansarvägg, samt i båda verken

hålrummens förstärkande och förbindelsernas täckande, dels ock anläggning

af ett pansarskyddadt batteri för de nya 12 cm. snabbskjutande kanonerna;

och uppenbarligen vore det synnerligen angeläget att dessa

arbeten komme till utförande i mån som kanonerna blefve färdiga att

ställas på sina platser. Skulle man kunna hoppas, att med det ganska

ringa antal kanoner af kraftigare slag, som kunde uppställas i detta

trånga verk, med någon framgång utföra försvaret, vore det så mycket

angelägnare att åt dem bereda verksamt skydd mot artillerielden, som

de anfallande fartygen, till följd af det moderna fartygsartilleriets ökade

skottvidd, numera kunde både på längre båll och till större antal samtidigt

beskjuta verket.

Ifrågavarande förstärkningsarbetens oeftergifliga nödvändighet hade

ock kraftigt framhållits, särskildt hvad anginge pansarförstärkningarne,

utaf den komité, som haft nådigt uppdrag att uppgöra den senast fastställda

bestyckningsplanen. Någon utsigt att vid krigstillfalle kunna

utföra hvad man under fredstid i fråga om förstärkningsarbeten underlåtit,

förefunnes icke heller, i synnerhet då frågan, såsom nu vore fallet,

gälde en sjöfästning. En sådan måste alltid befinna sig i fullt stridsfärdigt

skick och äfven om förhållandena i öfrigt medgåfve att låta

Bih. till Ri/ctd. Prof. IHdö. 1 Band. 1 A/d. 1 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Fjerde hufvudtiteln.

till ett krigsutbrott anstå med utförandet af meranämnda arbeten, skulle

i hvarje fall tillräcklig tid derför omöjligen kunna beredas.

Kostnaderna för förstärkningsarbetena i fråga hade slutligen beräknats

till 1,010,000 kronor, hvartill emellertid ytterligare måste komma

ett belopp af 100,000 kronor, som vore nödvändigt för att i fullt effektivt

skick försätta de i farlederna omkring fästningen nedlagda försänkningarna,

å hvilkas förefintlighet och styrka hela försvaret i Stockholms

skärgård vore i väsentlig mån beroende, men som, enligt en

utaf chefen för fortifikationen särskildt afgifven undersökningsrapport,

af flera skäl numera icke kunde anses lemna all den trygghet, som ursprungligen

med dem afsetts.

Fästningen Kungsholmen. Äfven för denna fästning hade till följd

af krigsmaterielens fortgående utveckling en kraftigare bestyckning befunnits

nödvändig. En ny bestyckningsplan för fästningen hade också

den 9 Oktober 1891 blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäld, och upptoges

deri, bland annat, 3 st. 24 om. pansarbrytande kanoner. Sedan

så beskaffade pjeser numera blifvit med derför af Riksdagen beviljade

medel anskaffade och å sina platser uppstälda, vore det uppenbart, att

i samband dermed de oundgängligen nödvändiga förstärkningarna af

fästningens mot nutidens skeppskanoner alltför svaga bröstvärn äfvensom

af de invid pjeserna uppförda ammunitionshvalfven måste utföras,

helst endast på detta sätt nödigt skydd åt de nya dyrbara pjeserna

kunde beredas. Chefen för fortifikationen hade också redan år 1891

med anledning deraf hemstält, att ett anslag af 200,000 kronor måtte

anvisas att under år 1893 för ändamålet utgå.

Öfriga åtgärder för fästningens försättande i tidsenligt skick skulle afse

dels bröstvärnens förstärkande äfven å andra delar af fästningen förmedelst

hufvudgrafvens öfverhväfvande eller igenfyllande och vallens framdragande

till förening med framförliggande fältvall, dels bättre täckande

äfven af öfrige hvalf samt beredande af ytterligare behöflig! bombfritt

utrymme, dels slutligen anordnande af nytt stormhinder genom förlängning

af den fästningen nu delvis omgifvande, af elden från de, enligt

bestyckningsplanen, till uppställning i fästningen afsedda snabbeldskanonerna

beherrskade stenjetén.

Hvad särskildt anginge frågan om de nuvarande bröstvärnens olämplighet

och oförmåga att lemna nöjaktigt skydd åt de omnämnde 3 nya

pjeserna, hade uppmärksamhet derå blifvit fäst jemväl af marinförvaltningen,

som i embetsskrifvelse hos chefen för fortifikationen gjort framställning

i ämnet och dervid påpekat, att vid anställde profskjutningar

den utrusande krutgasen visat sig från bröstvärnets öfre jordlager bort
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Fjerde hafrudtiteln.

slita massor af grus och småsten, som delvis inkastats i kanonernas

lopp, och att sålunda, frånsedt den fara, som med anledning af bröstvärnets

nuvarande beskaffenhet komme att vid fortsatt skjutning vara

med desammas användande förenad, af det anmärkta förhållandet, ytterligare

måste blifva en följd, att under längre eldgifning i det förut

klena bröstvärnet skulle bildas urgröpningar, hvarigenom bröstvärnets

motståndsförmåga mot fiendtlig eld komme att ännu mera förminskas.

Ifrågavarande bröstvärn vore i sjelfva verket så svaga, att en blifvande

fiendes projektiler med lätthet skulle kunna genomslå dem och träffa

de bakom bröstvärnen uppstäda dyrbara kanonerna med deras servismanskap

och den särskilda omsorg, som nedlagts på valet af lavettkonstruktion

för kanonerna och som afsett att åt berörda materiel och

servis söka bereda möjligast bästa skydd genom att mellan skotten

hålla dem fullkomligt dolda bakom bröstvärnet, komme följaktligen att

sakna betydelse.

Hvad slutligen anginge kostnaderna för de ifrågasatta arbetena,

kunde de, om man tills vidare läte anstå med vissa anordningar å linierna

VIII och III, som beräknats medföra en utgift af 118,500 kronor,

men som emellertid ej vore af så brådskande beskaffenhet som de öfriga,

nedbringas till den, i betraktande af nutida fästningskonstruktioner och

dyra byggnadsmaterialier, relativt låga summan af 671,500 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer chefen för

fortifikationen, som finner oundgängligt att blifvande anslag på eu gång

beviljas, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af nästinstundande Riksdag

äska dels till förstärkning af försvaret vid Oxdjupet ett extra anslag af

1.010.000 kronor, deraf för år 1896 360,000 kronor, dels till komplettering

af för sänkning ar ne vid Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästning

100.000 kronor, att likaledes utgå under år 1896, och dels slutligen till

för stärknings arbeten å fästningen Kungsholmen ett extra anslag af 671,500

kronor, deraf för år 1896 200,000 kronor.

Lika med chefen för fortifikationen anser jag en förstärkning af

ifrågavarande fästningar så mycket snarare nu vara af yttersta behof

påkallad, som ifrågavarande arbeten måst redan i tre år stå tillbaka

för andra, ännu mera trängande försvarsbehof. De kunna nu icke längre

undanskjutas, såvida man verkligen vill, att den nya artillerimaterielen

på Oskar-Frcdriksborg skall kunna uppställas på sina platser,

vederbörligen skyddad, och att det fasta försvaret å Kungsholmen skall

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Fjerde hufvudtiteln.

bringas ur det betänkliga tillstånd, hvari det på grund af ofvan antydda

fortifikatoriska svagheter för närvarande befinner sig.

Chefens för fortifikationen underdåniga hemställan, att de erforderliga

medlen måtte nu genast på en gång äskas, anser jag mig likaledes

böra understödja. Uppenbarligen kan, då frågan gäller så stora arbetsföretag

som dem, hvilka nu ställas i utsigt, någon planmässighet

vid deras utförande icke komma till stånd, med mindre vederbörande

myndighet, som har att dermed taga befattning, på förhand känner,

att hela det planlagda arbetet verkligen kommer att inom den närmaste

framtiden fullbordas; och i förevarande fall måste särskildt ihågkommas,

dels att då, hvad angår pansarförstärkningen vid Oskar-Fredriksborg,

kostnaden derför öfverstiger det belopp, som af chefen för fortifikationen

beräknats skola för arbetena vid nämnda fästning under ett år utgå,

någon beställning deraf ej ens kan företagas, så vida ej visshet erhålles,

att medel för gäldande af densamma under ett följande år komma

att stå till krigsstyrelsens förfogande, och dels att, beträffande Kungsholmen,

de föreslagna åtgärderna för bröstvärnens och de stora ammunitionsmagasinens

förstärkande äro grundade på förutsättningen, att de

ifrågasatta arbetena i fästningens öfriga delar jemväl komma till utförande.

Nödvändigheten att på en gång bevilja ett erforderligt byggnadsanslag

har ock vid föregående tillfällen, då förslag om större fästningsbyggnader

framstälts, utaf Riksdagen behjertats. Så anslog, för att nämna

endast ett exempel, 1871 års Riksdag till Karlsborgs fästningsbyggnad

1,520,000 kr., till befästningsarbeten uti inloppen till Stockholm 517,080

kronor och till befästningsarbeten vid Karlskrona hamn och Hvita Krog

icke mindre än 3,750,000 kronor, hvilket naturligtvis icke hindrade, att

beloppen af de under följande statsregleringsperioder utgående årsanslagen

bestämdes med hänsyn till de tillgångar, som för hvarje år ansågos

kunna för ändamålet användas.

Hvad slutligen beträffar frågan om tiden för meranämnda arbetens

fullbordande, innebär, såsom Eders Kongl. Maj:t behagade finna, chefens

för fortifikationen förslag, att under år 1896 skulle utgå hela det

för försänkningarne vid Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästning

erforderliga belopp samt vid pass en tredjedel af de öfriga såsom nödiga

beräknade anslagsbeloppen, så att, änder förutsättning att återstående

två tredjedelar af sistnämnde belopp anvisades till utgående under åren

1897 och 1898, samtliga förstärkningsarbeten skulle kunna afslutas under

loppet af sistnämnda år. I och för sig niåste jag lika med chefen

för fortifikationen betona nödvändigheten deraf, att dessa arbeten bedrifvas

med all den skyndsamhet, som förhållandena medgifva. Det

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Fjerde hufVudtiteln.

kan nemligen icke undgås, att, så länge ombyggnad af en fästning pågår,

hvarmed, bland annat, följer nödvändigheten att delvis borttaga

kanonerna samt rifva bröstvärnen och vallarne och blotta hvalfbyggnaderna,

densamma måste befinna sig i ett tillfälligt svaghetstillstånd och

angelägenheten att göra detta så kortvarigt som möjligt torde, helst då

frågan gäller en sjöfästning, icke behöfva särskilt påvisas. Jag skulle

sålunda varit benägen att jemväl i nu förevarande afseende tillstyrka

bifall till chefens för fortifikationen förslag, derest jag icke af hänsynen

till andra vigtiga försvarsändamål, som äfven måste under statsregleringsperioden

i sin mån tillgodoses, manades att söka något begränsa

det för år 1896 för ändamålet begärda anslagsbeloppet. Jag finner

mig under sådana förhållanden böra utgå från förutsättningen, att de

båda byggnadsföretagen komma att fullbordas under loppet af 4 år och

försänkningsarbetet under 2 år, samt hemställer alltså, att Eders Kongl.

Magt täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat bevilja till förstärkning af försvaret

vid Oxdjupet 1,010,000 kronor, till komplettering

af försänkningarne vid Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs

fästning 100,000 kronor och till för stärkning sarbeten

vid Kungsholmens fästning 671,500 kronor äfvensom

till utgående under år 1896 deraf anvisa för förstnämnda

ändamål 150,000 kronor, för försänkningarne

vid Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästning 50,000

kronor samt för förstärkningsarbetena vid Kungsholmen

140,000 kronor.

Karlsborg.

Rörande arbetena å denna fästnings fullbordande erinrar chefen

för fortifikationen i sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne

November, att han, i syfte att möjliggöra ett kraftigare bedrifvande

af desamma, i sina skrifvelser rörande anslagsbehofven för fästningsbyggnaderna

under åren 1893, 1894 och 1895 hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes för ändamålet af Riksdagen äska för hvartdera af

förstnämnda båda år 350,000 kronor och för år 1895 300,000 kronor.

Eders Kongl Maj:t inskränkte emellertid anslagsfordringarna, fortsätter

chefen för fortifikationen, till 200,000 kronor för hvardera af

[21.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Fjerde hufvudtiteln.

åren 1893 och 1895, under det att för år 1894 Eders Kongl. Maj;t i

likhet med chefen för fortifikationen fann anslagsbeloppet böra bestämmas

till 350,000 kronor. Då Riksdagen häraf beviljade för år

1893 200,000 kronor men för hvartdera af åren 1894 och 1895 endast

150,000 kronor, utgjorde alltså det belopp, som under nämnda tre år

för Karlsborgs fästningsbyggnad erhållits, tillsammans 500,000 kronor

eller jemt hälften af den summa, 1,000,000 kronor, som chefen för

fortifikationen ansett erforderlig.

Chefen för fortifikationen förklarar sig nu i underdåniga skrifvelsen

den 13 sistlidne November fortfarande vidhålla den af honom flera

gånger uttalade åsigt, att det. icke är med god hushållning och statens

fördel förenligt att bestämma årsanslaget för Karlsborgs fästningsbyggnad

till lägre belopp än 300,000 kronor. Med hänsigt till nödvändigheten

att bereda medel för utförande af de förut omförmälda

och, efter chefens för fortifikationen åsigt, af yttersta behof påkallade

förstärkningsarbetena vid sjöfästningarna, anser han emellertid anslagsfordringarna

för år 1896 för nu ifrågavarande fästningsbyggnad kunna

inskränkas till 200,000 kronor eller samma belopp, Eders Kongl. Maj:t

under flera föregående år funnit sig böra för ändamålet äska.

Han hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af nästinstundande

Riksdag till fortsättande af arbetena ä Karlsborgs fästning med

Vaberget på extra stat för år 1896 äska ett extra anslag af 200,000

kronor.

Till denna chefens för fortifikationen framställning får jag så mycket

hellre tillstyrka bifall, som jag de föregående gånger, frågor om

anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad af mig inför Eders Kongl. Maj:t

föredragits, städse betonat vigten af denna fästnings snara fullbordande

och endast af hänsyn till de stora fordringar på budgeten, som från

landtförsvarets sida måste uppställas, ansett mig böra förorda, att anslag

till byggnadsarbetena bestämdes till lägre belopp än som af chefen

för fortifikationen ifrågasatts.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln.

39

Ökad materiel för ingeniörvapnet.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 13 Januari 1894

i den då föredragna frågan om anslag till ökad materiel för ingeniörvapnet

ådagalades, med stöd af t. f. chefens för generalstaben yttrande

rörande den förbättrade härordningen och arméförvaltningens deröfver

afgifna utlåtande, att till följd af ingeniörvapnets ombildning ökad

materiel för densamma erfordrades och att kostnaden derför, äfven

om man afstode från att, på sätt som ifrågasatts, under de fem år, som

bestämts för genomförande af den förbättrade härordningen, anskaffa

en »lätt» fälttelegraf afdelning, i allt fall skulle komma att uppgå till

222,000 kronor, deraf 130,000 kronor för två, hvardera för 65,000 kronor

beräknade krigsbryggeekipage, 64,000 kronor för två fälttelegrafafdelningar

och 28,000 kronor för erforderlig materiel till ett fältingeniörkompani

och två ingeniörstaber.

Af detta belopp äskade Eders Kongl. Maj:t på extra stat för innevarande

år en summa af 50,000 kronor, hvaremot Riksdagen, med anledning

af Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet, till anskaffning

af en fälttelegrafafdelning beviljade 30,000 kronor, och anförde Riksdagen

dervid, angående behofvet af ingeniörmateriel i allmänhet, att, då

för närvarande funnes sex krigsbryggeekipage och således ett för hvarje

arméfördelning, anskaffning af ytterligare två, afsedda för reserven,

syntes Riksdagen mindre angelägen.

I sitt underdåniga yttrande den 13 sistlidne November angående

åtgärder under år 1896 för genomförande af fortifikationens nya organisation

bär chefen för fortifikationen ånyo till behandling upptagit frågan

om anskaffande af ny fältingeniörmateriel och förklarar han deri, att

den af Riksdagen till anskaffande af en fälttelegrafafdelning beviljade

summan 30,000 kronor visserligen ej försloge för uppsättandet åt en

fullständig sådan, enär kostnaden derför lågt räknadt och under förutsättning,

att all den materiel, som kan i fortifikationens egna verkstäder

förfärdigas, också blifver derstädes tillverkad, i hvarje fall ansetts

uppgå till 32,000 kronor, men att emellertid, om med inköpet af

en del så kallad färdig materiel, såsom telegrafkabel in. m., finge anstå

till krigsutbrott, den dock för närvarande kunde anses tillräcklig.

Deremot anser han fortfarande, att af den utaf t. f. chefen för generalstaben

i hans yttrande rörande den förbättrade härordningen såsom

behöflig angifna fältingeniörmaterielen redan under öfvergångsåren

[22.]

Anslag till

ökad materiel

för ingeniörvapnet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Fjerde hufvudtlteln.

måste anskaffas, förutom en ytterligare fälttelegrafafdelning, jemväl 2

nya krigsbryggeekipage.

Riksdagens åsigt om obehöfligheten af de nya krigsbryggeekipagen

berodde, yttrar han, på någon missuppfattning af förhållandena. Af de sex

nu förefintliga ekipagen voro nemligen endast de fyra, som voro afsedda

för andra, tredje, fjerde och femte arméfördelningarna mobila, under det att

de båda öfriga, såsom bestående af äldre materiel och ej försedda med

fullständiga anspannspersedlar, endast kunde användas till öfningsmateriel

i depoterna. De två till anskaffande föreslagna nya ekipagen

voro fördenskull ingalunda afsedda för reserven, utan måste påräknas

såsom fältmateriel för första och sjette arméfördelningarna.

Under sådana förhållanden och då med påbörjandet af anskaffningen

utaf nämnda två ekipage synes chefen för fortifikationen lika litet kunna

anstå som med anskaffningen af den återstående fälttelegrafafdelningen,

hemställer han, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för anskaffning af ett

krigsbryggeekipage till en beräknad kostnad af 65,000 kronor och en

fälttelegrafafdelning till den af Riksdagen sistlidne år antagna kostnad

af 30,000 kronor på extra stat för år 1896 af Riksdagen äska 95,000

kronor.

Enär, på sätt jag yttrade förra gången, då frågan om anslag till

ökad ingeniörmateriel inför Eders Kongl. Maj:t föredrogs, den föreslagna

anskaffningen är en nödvändig följd af den beslutade förbättrade

härordningen och behofvet deraf redan i t. f. chefens för generalstaben

yttrande om berörda härordning påpekats, anser jag mig så

mycket hellre böra tillstyrka bifall till denna chefens för fortifikationen

framställning, som år 1896 eller det, om budgeten för hvilket nu är

fråga, är det fjerde af de för härordningens genomförande bestämda

öfvergångsåren och sålunda under det sista af desamma ännu skulle

återstå att anskaffa ytterligare ett krigsbryggeekipage och den öfriga

erforderliga materielen till en sammanlagd kostnad af 93,000 kronor.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till anskaffning af

ett krigsbryggeekipage och en fälttelegrafafdelning på extra

stat för år 1896 af Riksdagen äska 95,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

41

Kaserner.

Såsom Eders Kong!. Maj:t täcktes erinra sig, beviljade 1894 års

Riksdag till åtskilliga kasernbyggnader för de i följd af 1892 års urtima

Riksdags beslut ny- och ombildade truppförbanden en summa af

2,791,160 kronor, att med 1,411,925 kronor utgå från vissa tillika angifna

försäljningsmedel, hvarjemte Riksdagen af återstående beloppet

1,379,235 kronor på extra stat för innevarande år anvisade 400,000

kronor.

Till det belopp 979,235 kronor, som sålunda skulle återstå att pa

extra stat anvisa, bör emellertid läggas dels kostnaden för uppförande

i Christianstad af de för Wendes artilleriregemente erforderliga byggnaderna,

hvilken förut till 304,000 kronor beräknade kostnad, numera,

sedan Christianstads stad förklarat sig villig att till de blifvande byggnadernas

uppförande bidraga med 40,000 kronor, kan nedsättas till

264,000 kronor, och dels kostnaden för erforderliga ombyggnadsarbeten

å Karlsborg, som af chefen för fortifikationen i ett af honom den 24

sistlidne december afgifvet utlåtande beräknas till 26,400 kronor. Under

förutsättning att de kasernetablissement, till hvilkas uppförande anslag

redan beviljats, verkligen kunna med de för dem afsedda medel fullbordas,

skulle sålunda för samtliga de i följd af 1892 års urtima Riksdags

beslut nödiga kasernetablissementen ytterligare erfordras en summa

af 1,269,635 kronor att på extra stat utgå; och anser jag en tredjedel

deraf eller i rundt tal 420,000 kronor vara för år 1896 af nöden.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

af den för uppförande af nya kasernetablissement

beviljade summa till utgående på extra stat

under år 1896 anvisa 420,000 kronor.

Intendenturbehof.

Flyttande sjukhus.

1 sin underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne November angående

extra ordinarie statsanslag under år 1896 för arméns utrustning bär

generalintendenten, liksom i motsvarande den 31 Oktober 1893, i anledBih.

till Rikad. Vrot. 1895. 1 Sami. 1 A/d. 1 Hä/t. G

[23.]

Anslag till

kaserner.

[24.]

Anslag till

flyttande

sjukhus.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjerde hufyudtlteln.

ning af 1895 års då förestående statsreglering, aflåtna skrifvelse, lernnat

en fullständig redogörelse för samtliga luckor i den del af arméns vid

mobilisering erforderliga materiel, hvars anskaffande åligger arméförvaltningens

intendentsdepartement. Då, hvad angår dels den personliga

utrustningen, deri jemväl inräknadt behofvet af reservportioner, och dels

den, med undantag af materiel för flyttande sjukhus, nödiga trängutrustningen,

generalintendenten icke ifrågasätter, att deri förefintliga

brister skulle fyllas under de för den förbättrade härordningens genomförande

bestämda öfvergångsåren, har jag ej att för närvarande dermed

sysselsätta mig.

Hvad åter beträffar materiel till flyttande sjukhus, förmäler sig

generalintendenten, med stöd af den i skrifvelsen den 31 Oktober 1893

framlagda, af mig i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 13

Januari 1894 i fråga om regleringen af utgifterna under riksstatens

fjerde bufvudtitel för år 1895 fullständigt återgifna utredning i denna

fråga, fortfarande anse oundgängligt nödvändigt, att hehofvet deraf

fylles under åren 1896 och 1897, så att vid den tidpunkt, då den förbättrade

härordningen kommer att vara genomförd, jemväl må till arméns

disposition förefinnas ifrågavarande, för en betryggande sjukvård, i händelse

af mobilisering, alldeles oumbärliga materiel. Behofvet deraf synes

honom, såsom han yttrar, så behjertansvärdt och angeläget, att dess

fyllande icke utan den största våda kan uppskjutas och till och med

den vigtiga frågan om fullständigandet af infanteriets ammunitionsvagnar,

som eljest ansåges böra i främsta rummet påkalla statsmakternas uppmärksamhet,

måste, enligt generalintendentens åsigt, skjutas undan i

afvaktan på en tillfredsställande lösning af den ännu vigtigare frågan

om kompletterandet af materielen för de flyttande sjukhusen.

Hvad angår den anslagssumma, som för ändamålet är af nöden,

erinrar generalintendenten, att hela anskaffningskostnaden i ofvannämnda

af honom framlagda utredning beräknades till 821,880 kronor, att till

täckande deraf redan förefanns dels användbar materiel till ett värde

af 32,800 kronor dels ett kontant belopp af 75,000 kronor, som från

reservationerna å anslaget till försvarsverket till lands kunde för ifrågavarande

anskaffning tagas i anspråk, samt slutligen att sistlidne års

Riksdag till materiel för flyttande sjukhus beviljade 30,000 kronor, så

att, då från förstnämnda summa dragés sistberörda tre belopp eller tillsammans

137,800 kronor, återstoden 684,080 kronor eller i rundt tal

684,000 kronor skulle utgöra hvad som ännu för ineranämnda anskaffning

erfordrades.

Generalintendenten hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:ts täcktes

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Fjerde hufvudtiteln.

af nästinstundande Riksdag å extra stat äska ett anslag af 684,000

kronor att till fullständigande af arméns flyttande sjukhus utgå med

342,000 kronor under hvartdera af åren 1896 och 1897.

På sätt jag yttrade redan förra gången, denna fråga inför Eders

Kongl. Maj:t föredrogs, är jag fullkomligt ense med generalintendenten

derom, att af de brister i arméns utrustningsmateriel, som för närvarande

förefinnas, ingen är af betänkligare beskaffenhet och i högre grad

påkallar ett snart afhjelpande än just bristen på materiel för flyttande

sjukhus. Den för eu ändamålsenlig sjukvård betydelsefulla rol, som

tillkommer dessa i den kämpande härens spår omedelbart följande sjukvårdsanstalter,

kan icke nog framhållas och jag skulle eftersätta min

tjenstepligt, om jag icke inför Eders Kongl. Maj:t kraftigt betonade

angelägenheten af ifrågavarande anskaffning.

Särskildt anser jag mig dervid böra vända mig mot det någon

gång hörda påståendet, att med anordnandet af flyttande sjukhus kan

anstå till ett eventuelt krigsutbrott. Det är ingalunda fallet. Den derför

erforderliga materiel är af den komplicerade beskaffenhet, att den

omöjligen kan förfärdigas på den korta tid, som i våra dagar plägar

förflyta emellan en uppkommande fara för krig och sjelfva krigsutbrottet,

och äfven om den väsendtligaste materielen är anskaffad under fredstid,

förslå de få dagar, som för arméns mobilisering numera är o bestämda,

knappast för de arbeten, som för den förefintliga materielens fältmessiga

utrustning äro af nöden.

Emellertid och ehuru jag sålunda i allo delar de af generalintendenten

i ämnet uttalade åsigter, är jag det oaktadt nödgad att med

hänsyn till de stora anslagsfordringar, som under förevarande statsregleringsperiod

måste från landtförsvarets sida framställas, äfven i år

tillstyrka någon nedsättning i de af honom ifrågasatta anslagskraf.

Jag finner anslagsbeloppet för år 1896 under sådana förhållanden kunna

bestämmas till hälften af hvad generalintendenten begärt och torde

äfven med denna summa eu ganska afsevärd anskaffning utaf ifrågavarande

materiel kunna åstadkommas. Enligt hvad jag från arméförvaltningen

inhemtat, kan med de medel, som redan förefinnas, ett flyttande

sjukhus för en hvar af arméns fyra trängbataljoner iordningsställas

och äfven om anslagsbeloppet för år 1896 nedsättes till nyssnämnda

summa skulle vid berörda års utgång tre af arméns 6 arméfördelningar

kunna erhålla 2 och de återstående 1 flyttande sjukhus hvardera.

s. 44 Kontrollera mot PDF

[25.]

Anslag till reseunderstöd

åt officerare

in. fl.

[26.]

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

44 Fjerde hnfvudtiteln.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att till anskaffning af materiel för flyttande sjukhus

på extra stat bevilja 684,000 kronor och deraf

till utgående under år 1896 anvisa en fjerdedel med

171,000 kronor.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnaden för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under

anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor utomlands

för utbildning i sitt yrke, har under en lång följd af år på extra stat

anslagits ett belopp af 9,000 kronor, hvarjemte, i följd af 1883 års

Riksdags beslut, medel från detta anslag utgått för att bereda tjenstemän

vid intendenturen tillfälle att genom besök i främmande land tillgodogöra

intendenturen den der vunna erfarenheten i hvad till en armés

hushållning hörer. Då ett dylikt anslag fortfarande är af nöden

hemställer jag:

att för år 1896 må till reseunderstöd åt officerare

och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag å

9,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t

att få under följande år använda hvad af anslaget

kan under året besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Uti förut omförmälda skrifvelse den 23 sistlidne Oktober har centralstyrelsen

för Sveriges frivilliga skytteföreningar i underdånighet anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag

aflåta nådig proposition om beviljande för år 1896 af 160,000 kronor

till nyss angifna ändamål; och har centralstyrelsen till stöd för denna

anhållan hufvudsakligen anfört: att erfarenheten under det sistförfluten

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Fjerde hnfrudtiteln.

verksamhetsåret påvisat behofvet af ökade anslagsmedel, för såvidt det

skulle blifva möjligt att motsvara skytterörelsens genom stegrad lifaktighet

ökade kraf på understöd; att under året skytteföreningarnas antal

ökats från 310 till 395 och medlemmarnas från 24,000 till omkring

26,000; att 8,300 värnpligtige skyttar derunder fullgjort de för understöds

erhållande föreskrifna skjutöfningar, under det att året dessförinnan

motsvarande antal utgjorde endast 6,000; att, derest skytterörelsen

skulle blifva af verkligt gagn för armén, det vore, särskild}; med afseende

å de värnpligtiges öfningar, af yttersta vigt att militäriskt utbildade

instruktörer vid armén kunde vid de olika skytteföreningarna anställas

och att de jemlikt nådiga brefvet den 15 December 1893 i

skytteförbundens styrelser insatta ombud för öfvervakande af föreningarnas

af staten understödda verksamhet i sin egenskap af officerare

vore särdeles lämplige att utse sådana instruktörer och att öfvervaka

undervisningens bedrifvande, men att emellertid såväl ombudens som

instruktörernas uppdrag vore förenade med dels icke obetydlig uppoffring

af tid och arbete, derför godtgörelse nu ej kunde beredas dem,

och dels med direkta utgifter för resor m. m., till livilkas gäldande

likaledes medel saknades; att, då efter styrelsens erfarenhet, håg för

skjutöfningar vore synnerligen utbredd bland vårt lands vapenföra befolkning,

under det att man endast med svårighet kunde anskaffa de

derför erforderliga penningemedlen, en anordning, hvarigenom åtminstone

åt de värnpligtige skyttarne kunde kostnadsfritt lemnas ammunition,

skulle, enligt styrelsens förmenande, mer än annat bidraga till

skytterörelsens befrämjande, men att äfven härtill medel nu ej kunde

anslås; samt slutligen att i följd af den ständiga tillkomsten af nya föreningar

äfvensom skytteväsendets omdaning i militärisk riktning och

de nya armégevärens större skottvid en allmän ombyggnad af äldre

skjutbftnor och anläggning af nya blifvit en nödvändighet.

Under förutsättning att anslag till det sålunda ifrågasatta beloppet

beviljas, har styrelsen vidare föreslagit följande fördelning af detsamma:

understöd till frivilliga skytteföreningar, att utgå med 3 kronor

för hvarje värnpligtig medlem, som fullgjort gifna bestämmelser, be
-

räknadt för 20,000 skyttar...................................................... kr. 60,000: —

understöd till skytteförbund för anordnande af

allmänna täflingsskjutningar samt till bestridande af

omkostnaderna för skytteförbundens verksamhet............ » 24,000: —

till anskaffande af fri ammunition för värnpligtige

skyttar...........................................................................» 20,000: —

Transport kr. 104,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fjerde hufvudtiteln.

Transport kr. 104,000: —

till bestridande af omkostnaderna för skytteväsen
dets

administration.................................................................. » 10,000: —

till ersättning åt skytteföreningarnas instruktörer

och Eders Kongl. Maj:ts ombud i skytteförbundens

styrelser ...................................................................................... » 16,000: —

till anläggande af skjutbanor för skytteföreningar

och skytteförbund ................................................................... » 30,000: —

tillsammans kr. 160,000: —

Och förklarar styrelsen sin lifliga öfvertygelse vara, att, ifall tillräckliga

medel för ofvan antydda ändamål ställdes till det frivilliga

skytteväsendets förfogande, detsamma skulle kunna utvecklas på ett

sätt, som för stärkandet af fosterlandets försvarskrafter skulle vara af

stor och afsevärd betydelse.

Äfven arméförvaltningen å civila departementet, som anmodats att

öfver centralstyrelsens berörda framställning afgifva underdånigt yttrande,

förklarar sig anse bifall till densamma högligen önskligt, derest i öfrigt

plats å budgeten kan, vid jemförelse med andra vigtiga anslagsfordringar

för landtförsvaret, åt den begärda anslagsökningen beredas.

För min egen del måste jag till denna fråga intaga samma ställning

innevarande år som det senast förflutna. Jag förbiser ingalunda, att

skytterörelsen med den ledning, som i följd af den under år 1893 inträdda

reform kommit densamma till del, skall kunna bringas att lemna

ett afsevärdt stöd åt de af staten direkt anordnade försvarsanstalterna.

Särskildt den utbildning af de värnpligtiges skjutskicklighet, som

utgör ett af de allra främsta målen för skytterörelsen i dess nuvarande

form, kan icke annat än verka synnerligen godt, helst äfven med de

nuvarande förlängda vapenöfningarna för beväringen tiden icke medgifver

att bibringa de värnpligtige all den undervisning i denna den

blifvande soldatens allra vigtigaste utbildningsgren, som skulle vara

önsklig.

I denna liksom flera andra af de anslagsfrågor, jag under gången

af mitt anförande berört, måste jag emellertid taga hänsyn till totalbeloppet

af de anslagskraf, som under nu förevarande statsregleringsperiod

kunna från landtförsvarets sida framställas; och, enär jag, då

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Fjerde hufvudtiteln.

frågan betraktas från denna synpunkt, icke finner tillrådligt att hvad

beträffar år 1896 för skarpskytteväsendet ifrågasätta större anslagsbelopp,

än som till enahanda ändamål beviljades för nu pågående budgetår

eller 90,000 kronor, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande såsom extra anslag för år 1896 bevilja

90,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl.

Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget

kan under året besparas.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel tillstyrkt och hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfrige ledamöter, gilla och bifalla, med befallning

tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till

finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof för

år 1896.

In fidem protocolli

J. L. Leyonmarck.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfviidtiteln.

49

Bil. I.

Beräkning

af de ökade kostnader, hvilka för år 1896 uppkomma å statsanslaget

för intendentureorpsen till fullföljande under nämnda år af den utaf Kongl.

Maj:t med urtima Riksdagen 1892 beslutade nya organisationen

af berörda corps:

Utgifter som tillkomma:

''It:;

Kronor.

Summa

Kronor.

Samtliga aflöningsförmåner enligt, stat åt en faltintendent afl. klassen

5,460

—

D:o d:0 » d:o > en intendent *2. >

2,895

—

D:o d:o » d:o » sju intendenter >3. . »

13,510

—

21,865

Utgifter som afgå:

Samtliga aflöningsförmåner enligt stat åt en intendent af 1. klassen

3,895

D:o d:o > d:o » åtta intendentsaspiranter å

1,095 kr..............................................................................

8,760

—

12,655

—

hvadan kostnadsökningen å det ifrågavarande statsanslaget för år 1896

lomme att utgöra...............................................................

—

—

9,210

—

eller, då detta anslag i riksstaten för år 1895 upptagits till............

—:—

—

339,000

—

detsamma i riksstaten för år 1896 bör upptagas till kronor............

—

348,210

Stockholm den 19 Oktober 1894.

A. THORÉN.

Generalintendent.

F. Holmquist.

Bih. till Riksd. Prat. 1895. 1 Sami 1 Åfd. 1 Håft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fjerde hufVudtlteln.

Bil. II.

Förslag

till förändringar i infanteriets organisation under år 1896 beträffande

tillkomsten af personal.

*

Nya beställningar.

Vid Vesternorrlands

regemente.

Vid öfriga infanteri- truppförband.

Summa.

Öfverstelöjtnant.................................................

1

1

Kaptener af 1. klassen ........................................ ......

2

2

4

> > 2. » ......................................................................

1

1

2

Löjtnanter > 2. > *).......................................................................

1

15

16

Underlöjtnanter ...................................................................................

2

2

4

Fanjunkare .........................................................................................

2

2

4

Sergeanter af 1. klassen .....................................................................

1

12

13

» > 2. > ......................................................................

4

4

8

Fältmusikanter ...................................................................................

1

1

2

Distinktionskorpraler och korpraler ... ........

7

16

23

Vice korpraler ..........................

3

18

21 i

Spel ..................................................................................................

6

6

Menige ......................

200

200

„ *) Enligt pianon för öfvergångeu till den förbättrade härordningen skulle under fjerde öfvergångs
aret

tillsättas, bland annat, 8 löjtnanter af 1. kl. Men derigenom att vid de tillförene s. k. beväringstrupperna

halfva _ antalet löjtnanter uppflyttats till löjtnanter af 1. kl. och för ändamålet erforderliga

medel beviljats vid 1893 års riksdag böra ej några ytterligare löner beräknas för löjtnanter af 1 kl.

utan i stället för löjtnanter af 2 kl.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Fjerde hiifyndtiteln

51

Beräkning.

Bil. III.

af den ökade kostnaden för år 1896 för genomförandet åt infanteriets

organisation.

Följande utgifter tillkomma:

! på grund af å Bil. I. upptagna tillsättning af personal.

1 öfverstelöjtnant

a

5,605

kr.

2 kaptener af 1. klassen

å

3,380

2 d:o > 1.

»

a

3,200

■>

*>...............................

1 kapten » 2.

å

2,180

1 « »2.

>

a

2,000

>

>)...............................

15 löjtnanter » 2.

a

1,140

1 löjtnant » 2.

»

a

1,020

«

>)...............................

2 underlöjtnanter

a

840

>

2 d:o

ä

720

2 fanjunkare

ä

1,230

>

2

ä

1,170

»

>)...............................

12 sergeanter af 1. klassen

a

728

>

1 sergeant » 1.

ä

680

*

*)..............................

4 sergeanter > 2.

>

ä

528

>

4 d:o » 2.

»

ä

480

»

•>..............................

1 fältmusikant

a

408

>

1 d:o

a

360

>

■i..............................

16 korpraler

a

135

7 d:o

a

120

>

■).............................

18 vice korpraler

a

66

i

C ’

o

å

60

*

■)..............................

200 nummerlöner (23 korpraler, 21 vice korpraler, 0 spel och

150 menige)

Kronor.

5,605

6,760

—

6,400

—

2,180

—

2,000

—

17,100

—

1,020

—

1,680

—

1,440

I

2,460

—

2,340

—

8,736

—

680

—

2,112

—

1,920

—

408

—

360

—

2,160

—

840

—

1,188

—

180

—

ä 150 kr.

30,000

—j

Summa

97,569

l) Vid Vosternorrlands regemente.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Fjerde hafrudtiteln

\\\

Kronor.

Följande utgifter upphöra:

För 258 indragna rotar å 150 kr................

38,700

I

5 20 » nummer vid Vermlands fältjägarecorps................................

1,500

-1

Rekrytmöteskostnad för 78 man (278—200) a 156 kr.....

12 168

Regementsmöteskostnad för 78 man å 22 kr. .

1,716

I

— Summa

54,084

—

Kostnadsökningen utgör således 97,569 — 54,084 ........

; u• ;nojlI i; ■;; ■ ■ >. .■>, i

43,485

—

s. 53 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

53

Bil. IV.

Beräkning

af ökadt anslagsbehof för Skånska husar- och dragonregementena under

år 1896 (4. öfvergångsåret).

K r

0

n o r.

|

Utgifter som tillkomma:

Lega.

205 menige å ny stat å 40 kr.......................................................

8,200

—

82 » » > » » 80 t> ......................................................

6,560

—

14,760

—

Rekrytskolans kostnad.

a) Dagaflöning:

1 ryttmästare i 305 dagar ä 3,0 o kr..................................

915

—

3 subalternofficerare » h 2,oo » .................................

1,830

—

1 fanjunkare » a 1,00 » .................................

305

—•

3 sergeanter » å 0,80 » ...............................

732

—

1 trumpetare » ä 0,8 o > .................................

244

—

1 sjuk vårdsryttare * ä 0,12 » ................................

36

60

1 hofslagareryttare » å 0,12 » .................................

36

60

1 1. (2) bataljonsläkare » ä 3(2) » medeltal.....................

762

50

1 bataljonsveterinär < ä 2,oo » ................................

610

—

5,471

70

b) Arfvoden:

2 korpraler å ny stat i 12 månader å 10 kr............................

240

3 vicekorpraler » » ä 6 » ..........................

180

—

420

—

c) Månadslöner:

5 korpraler och vicekorpraler å ny stat i 12 månader å 10 kr..........

600

—

95 menige » ä 10 kr.........

11,400

—

12,000

—

Transport

—

-

32,651

70

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Fjerde hufyndtiteln

K

O

n o r.

Transport

32,651

70

d) Medikamentspenningar:

i 102 man k 1,83 kr..............................................»..................

—

186

66

e) Kaserninventariers underhåll:

| 102 man k 2,31 kr......................................................................

—

—

235

62

v

f) Underhåll af b ev äring sper sedlar:

102 man ä 3,66 kr....................................................................

—

—

373

32

g) Skoning och hästmedikamenter:

107 hästar ä 9,16 kr....................................................................

—

—

980

12

k) Hästutredningspersedlar:

107 hästar å 33,34 kr..................................................................

—

—

3,567

38

i) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning:

102 man i 340 dagar å 0,35 kr............................. .........

;i -

—

12,138

—

k) Mathållning:

107 personer i 340 dagar å 0,6 o kr................................................

—

—

21,828

—

1) Fourragering:

''

•

j 107 hästar i 340 dagar ä 1,0 o kr....................................................

—

36,380

—

m) Sängkläder och servis:

102 man k 7,33 kr................. ...................................................

Regeinentsskolans kostnad.

_

747

66

a) Bag aflöning:

•- ''

| 1 ryttmästare i 260 dagar k 3,oo kr.....................................

780

—

—

—!

; 3 subaltemofficerare » » 2,oo » ...................................:

1,560

—

—

—1

I 1 fanjunkare » » l,oo » ....................................

260

—

—

—|

! 3 sergeanter > » 0,80 » ..... .........................j

624

—

—

—;

1 trumpetare » > 0,80 » .................................

208

—

—

1 korpral » »0,25 » .................................

65

—

— i

—

Transport

3,497

—

109,088

46

s. 55 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

55

K r

O

n o r.

Transport

3 vicekorpraler i 260 dagar ä 0,10 kr........................................

3,497

78

—

109,088

46

1 hofslagareryttare » » 0,ia > .......................................

31

20

3,606

20

b) Arfvoden:

157

50

1 distinktionskorpral å ny stat i 10 */> månader a 15,oo kr.............

c) Månadslöner:

j 1 distinktionskorpral å ny stat i 10 1/t månader, ä 10,oo kr.............

105

—

j 72 menige » > » » 10,oo » ............

7,560

—

7,665

—

d) Medikamentspenningar:

78 man å 1,60 kr........................................................................

—

—

124

80

e) Kaserninventariers underhåll:

78 man å 2,oo kr........................................................................

—

—

156

—

f) Underhåll af beväringspersedlar:

78 man å 3,18 kr.............................................................,—

—

—

248

04

g) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning:

78 man i 295 dagar å 0,ss kr......................................................

h) Mathållning:

,

8,053

50

83 personer i 295 dagar ä 0,co kr...............................................

—

14,691

i) Sängkläder och servis:

78 man h 6,36 kr.................................................................

Manskap närliggande efter regeinentsskolans slut.

a) Månadslöner:

''

496

08

36 menige å ny stat i 1 Va månad å 10,oo kr..................................

—

—

540

—

b) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning:

36 man i 45 dagar å 0,35 kr.........................................................

—

—

567

—

c) Mathållning:

36 man i 45 dagar å 0,oo kr........................................................

—

—

972

—

Transport

_

—

146,365

58

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Fjerde hufvudtiteln.

K i

0

n o r.

Transport

—

—

146,365

58

d) öfriga kostnader i 45 dagar:

! 36 man: medikamentspenningar å 0,23 kr.; kaserninventariers un-

derhän å 0,si kr.; underhåll af beväringspersedlar ä 0,48 kr.;

sängkläder och servis k 0,97 kr. Summa per man 45 dagar

= 1,99 kr.............................................................................

—

-

71

64

Reinontskolans kostnad.

99 remonter: skoning och medikamenter å 8,20 kr.........................

811

80

hästutredningspersedlar ä 29,50 kr..........................................

2,920

50

fourragering i 295 dagar k 1 kr...............................................

29,205

—

32,937

30

! 36 remonter: skoning och medikamenter å 0,96 kr.........................

34

56

hästutredningspersedlar å 4,60 kr...........................................

162

—

fourragering i 45 dagar å 1 kr.................................................

1,620

—

1,816

56

Remontering.

J Inköp af 29 remonter å 650 kr.......................................................

•

—

—

18,850

—

Utfodring af statens hästar ur tjenst.

9

89 hästar utackorderade i 189 dagar ä 0,32 kr..............................

5,382

72

151 » » i 61 » å 0,32 > .............................

2,947

52

29 remonter i 45 dagar å 1 kr.......................................................

1,305

—

9,635

24

Utgifter under och efter regementsmötet.

r- f ,= i

Månadslön för 42 man k 10, o o kr................................................

420

_

Disponibilitetsarfvode för 1 distinktionskorpral i 1 Va månad k 7,50

11

25

431

25

Summa utgifter som tillkomma

—

—

210,107

57

Utgifter som upphöra eller ersättas:

tf.

287 indragna rusthåll å 300 kr.......................................................

—

—

86,100

—

7 ersättningar ä 400 kr. för felande häst vid vakanssättning............

—

—

2,800

—

Transport

—

—

88,900

—

s. 57 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufyudtiteln.

57

K r o

n o r.

Transport

—

—

88,900

—

Kostnaden för nuvarande rekryt- och remontmöten ........................

—

—

91,000

—

Indragning af stallmästarens lön m. m...........................................

2,450

—

härifrån afgår stallmästarearfvodet ..........................................

800

—

1,650

—

Lön för 3 distinktionskorpraler och korpraler samt 3 vice korpraler

—

—

540

—

Dagaflöning under regementsmötet:

för 3 distinktionskorpraler och korpraler i 25 dagar ä 0,25 kr....

18

75

» 3 vicekorpraler • » >0,10 > ...

7

50

» 201 man * * 0,06 > ...

----

301 50

327

75

Summa utgifter som upphöra eller ersättas

—

—

182,417

75

Sammandrag.

Utgifter som tillkomma.............................................................

—

—

210,107

57

Utgifter som upphöra eller ersättas................................................

—

—

182,417

75

Återstår högre kostnad än före öfvergången

—

—

27,689

82

Häraf beviljade för 1. öfvergångsåret

7,250

—

» » >2. »

887

55

» » »B. »

10,032

89

18,170

44

Ytterligare anslagsbehof för 4. öfvergångsåret

—

—

9,519

38

eller för båda regementena tillsammans

—

—

19,038

76

Stockholm den 12 November 1894.

G. PEYRON.

Chef för 1. arméfördelningen.

M. Stendahl.

bill. till Riksd. Prat. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fjerde hufvud titeln.

Bil. V.

Beräkning

öfver ökad kostnad för Kongl. Norrlands dragonregemente under

år 1896 (4. öfvergångsåret).

Kronor.

Utgifter som tillkomma:

löner, tjenstgöringspenningar m. m. för befälet.

Enligt fjerde hufvudtitelns protokoll 14/t 93 Bil. V under 1. och 2. öfver-

gångsåren tillkomne.....................................................................

3. öfvergångsåret tillkomne

—

—

24,682

—

1 ryttmästare af 1. kl. och sqvadronschef............:................................

4,910

—

1 löjtnant af 1. kl.................................................................................

2,970

—

1 underlöjtnant.....................................................................................

2,370

—

1 fanjunkare (jemte portion under vapenöfningarne)..................

1,380

-

2 sergeanter af 1. klass » » » » ..................

1,756

—

2 sqvadronstrumpetare » » » » ..................

1,160

—

14,546

samt arfvoden för

2 distinktionskorpraler i 11 månader å 7.5 o kr....................................

165

—

1 vice korpral i 11 månader å 2.50 kr.................................................

27

50

192

50

4. öfvergångsåret tillkomma

1 major i 5 månader.............................................................................

3,302

40

1 stabstrumpetare i 12 månader (jemte portion under vapenöfningarna) ...

678

—

2 stabstrumpetare i 2 månader (dagaflöning beräknas ej) .........................

170

—

2 sergeanter af 1. kl. i 2jmånader (dagaflöning beräknas ej).....................

210

—

4,360

40

samt arfvoden för

4 korpraler i 2 månader å 10 kr.............................................................

80

—

5 vice korpraler i 2 månader ä 5 kr.......................................................

50

—

130

—

Transport

-

—

43,910

90

s. 59 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln

59

Kronor.

Transport

—

—

43,910

90

Lega.

88 man å 80 kronor...........................................................................

7,040

—

184 man å 40 kronor............................................................................

7,360

—

14,400

_

Kekrytskolans kostnad.

a) Dagaflöning.

1 ryttmästare i 305 dagar å 3 kr...............................................

915

-

3 subaltemofficerare » » å 2 kr................................................

1,830

—

1 fanjunkare » » ä 1 kr..........................i...................

305

—

3 sergeanter » » k 0.8 o kr.............................................

732

—

1 trumpetare » » ä 0.8 o kr...............................................

244

—

4,026

_

b) Arfvoden.

2 korpraler i 12 månader k 10 kr....... ............................................

240

—

3 vice korpraler » » k 5 kr......................................................

180

—

420

_

c) Kommenderingstillägg.

1 sjukvårdsryttare i 12 månader å 2 kr.................................................

24

—

1 hofslagare » » ä 3 kr................................................

36

—

60

_

d) Månadslöner.

7 underbefäl och beställningsmän i 12 månader ä 10 kr..........................

840

—

80 menige » » k 10 kr...........................

9,600

10,440

_

e) Medikamentspenningar.

87 man ä 2 kr..................................................................... ............

—

—

174

—

f) Kaserninventariers underhåll.

87 man å 2,50 kr................................................................................

—

—

217

50

g) Underhåll af beväringspersedlar.

87 man å 4 kr................................................................................

—

~

348

—

h) Skoning och hästmcdikamenter.

92 hästar ä 10 kr...............................................................................

—

—

920

—

i) Hästutrcdning8persedlar.

92 hästar ä 36,50 kr...........................................................................

—

—

3,358

-

Transport

—

-

78,274

40

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fjerde hufrudtiteln

Kronor.

Transport

—

—

78,274

40

k) Beklädnad oeli remtyg samt personlig utredning.

87 man i 365 dagar ä 0,35 kr. pr dag .................................................

—

—

11,114

25

1) Mathållning.

92 personer i 365 dagar ä 0,60 kr. pr dag...............................................

—

-

20,148

—

m) Fourragering.

92 hästar i 365 dagar å 1 kr......................................... .....................

—

—

33,580

—

n) Sängkläder och servis.

87 man å 8 kr........................................................

—

—

696

—

Regementsskolans kostnad.

a) Dagaflöning.

1 ryttmästare i 260 dagar ä 3 kr................................................

780

—

2 subalternofficerare » » ä 2 kr..............................................

1,040

—

1 fanjunkare » »al kr...........................

260

—

2 sergeanter » » å 0,8 o kr..........................................

416

—

1 trumpetare » » h 0,8 o kr..............................................

208

—

2,704

b) Arfvoden.

2 korpraler i 10 Vä månader å 10 kr.................................................

210

—

2 vice korpraler » » ä 5 kr.................................................

105

—

315

c) Månadslöner.

6 underbefäl och beställningsmän i 10 ''/a månader ä 10 kr.....................

630

—

65 menige » » å 10 kr......................

6,825

—

7,455

d) Medikamentspenningar.

71 man ä 1,60 kr..............................................................

—

—

113

60

e) Kaserninventariers underhåll.

71 man ä 2 kr............................................................... ........

—

—

142

—

f) Underhåll af beväringspersedlar.

71 man å 3,18 kr...........................................................

—

—

225

78

g) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning.

71 man i 295 dagar å 0,35 kr....................................................

— ■

—

7,330

75

h) Mathållning.

75 man i 295 dagar å 0,6 o kr..........................

—

—

13,275

—

Transport)

—

—

175,373178

s. 61 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

61

Kronor.

Transport

_

_

175,373

78

i) Sängkläder och servis.

71 man å 6,86 kr......................................................<.............

—

—

451

56

Manskap (närliggande efter regenientsskolans sint.

a) Månadslöner.

32 menige å ny stat i 1 V2 månad ä 10 kr................•fö"’,...............

480

b) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning.

32 man i 45 dagar ä 0,35 kr........................................ ......................

—

—

504

—

c) Mathållning.

32 man i 45 dagar ä 0,6 o kr.................................................................

—

—

864

—

d) öfriga kostnader.

32 man: medikamentspenningar ä 0,23 kr.; kaserninventariers underhåll

0,31 kr.; underhåll af beväringspersedlar ä 0,48 kr.; sängkläder och

servis ä 0,97 kr. Summa pr man = 1,99 kr...................................

63

68

Remontskolans kostnad.

86 remonter: (68 nye + 18 indelte): skoning och medikamenter ä 7,08 kr.

hästutredningspersedlar å 25,85 kr. ...

fourragering i 260 dagar ä 1 kr........

32 remonter: skoning och medikamenter ä 0,96 kr............... ..................

hästutredningspersedlar ä 4,50 kr........................................

fourragering i 45 dagar ä 1 kr............................................

56 remonter: skoning och medikamenter å 1,66 kr..................................

hästutredningspersedlar a 6,08 kr........................................

fourragering i 61 dagar ä 1 kr............................................

608

2,283

22,360

30

144

1,440

92

340

3,416

88

10

72

96

48

30,716

14

Remontering.

Inköp af 56 st. remonter ä 650 kr..........................................................

—

—

36,400

—

Utfodring af statens hästar ur tjenst.

86 st. i 11 månader å 10 kr................................i..................................

36 st. i 2 V2 månader ä 10 kr...............................................................

29 st. i 2 månader å 10 kr..................................... .............................

9,460

900

580

_

10,940

Transporl

1

l~

256,793

16

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fjerde hufvudtiteln,

Kronor.

Transport

—

255,793

16

Regementsmötets ökade kostnad.

a) Arfvoden■

2 distinktionskorpraler på ny stat ä 15 kr.............................................

30

2 korpraler » » » ä 10 kr..............................................

20

—

3 vice korpraler » » » å 5 kr..............................................

15

—

65

b) Månadslöner.

för 86 man, ej annorstädes upptagne, 1 månad å 10 kr..........................

—

—

860

—

c) Mathållning.

5 nytillsatte underofficerare + 1 stabstrumpetare,

86 man.

S:a 92 personer i 23 dagar å 0,60 kr......................................................

—

—

1,269

60

d) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning.

86 man i 23 dagar ä 0,4 o kr............................................................

—

—

791

20

e) öfriga kostnader.

86 man: medikamentspenningar ä 0,17 kr.; kaserninventariers underhåll ä

0,19 kr.; underhåll af beväringspersedlar ä 0,34 kr.; sängkläder och

servis ä 0,67 kr. Summa pr man 1,37 kr.....................i....................

—

—

117

82

Hästar.

nyuppsatte 122 st.: skoning och medikamenter å 0,83 kr.......... .............

101

26

ej annorstädes beräknade hästutredningspersedlar h 3,04 kr.....................

370

88

fourragering i 23 dagar ä l,oo kr......................

2,806

—

3,278

14

Inkomster som upphöra:

2 indragna nummer å 300 kr................................................................

600

—

12 anslagna nummer ä 150 kr.............................................................

1,800

—

2,400

_

Summa

—

—

264,574

92

Utgifter som upphöra eller ersättas:

82 indragna rotehåll å 300 kr...............................................................

— ■

24,600

—

Indelta rekryt- och remontmötets årliga kostnad......................................

—

—

18,000

—

Transport

—

42,600

—

s. 63 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln

63

Kronor.

Transport

—

—

42,600

—

Ersättning för dels felande, dels i värde nedsatta 12 hästar.....................

—

—

1,200

—

Försäljning af 13 st. kasserade nummerhästar ä 125 kr............................

‘

l,béO

Summa

—

—

45,425

—

Sammandrag.

Utgifter som tillkomma .......................................................................

—

—

264,574

92

Utgifter som upphöra eller ersättas.....................................................

—

—

45,425

—

Återstår högre kostnad än före öfvergången .....................................

—

—

219,149

92

Häraf beviljade för 1. öfvergångsåret....................................

70,823

98

2. > ....................................

66,325

22

3. _ » ....................................

63,528

29

200,677

49

Ytterligare anslagsbehof för 4. > ..................................

- 1-

18,472

43

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Fjerde hufvudtitelu.

Öfver
af

Kong!. Norrlands, Andra Svea och Andra Göta artilleri
-

M i

1 i t

ä r

P e

r s

o n a 1.

Officerare.

Under-

officerare.

Spel

O:

w

SO

w

p

U1

©

Stabstrumpetare.

fcd

Öfverstar.

fvers telöjtnanter.

Majorer.

e-e-

©

a

©

►1

SO

»“*5

g

g

GG

ÖB

c-f-

©

a

©

•t

p

*-h>

JO

£

P

i

s

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Summa.

Styckjunkare.

crq

©

p

a

©

•i

p

>-*5

E

p

n

GG

Summa.

•atteri trumpetare.

Summa.

Norrlands artilleriregemente.

Nyuppsatta och öfverflyttade under 1.—3.

öfvergångsåren..................................

1

1

2

7

4

12

8

35

ii

16

27

1

6

7

Nyuppsatta 4. året................................

—

—

—

—

—

3

—

3

i

4

5

—

—

—

Öfverflyttade 4. året..............................

—

—

—

—

3

—

—

3

Summa

1

1

2

7

7

15

8

41

12

20

32

1

6

7

Andra Svea artilleriregemente.

Nyuppsatta och öfverflyttade under 2.—3.

öfvergångsåren...................................

1

1

2

4

3

9

5

25

8

12

20

1

4

5

Nyuppsatta 4. året.................................

—

—

—

1

—

3

—

4

—

—

—

—

1

1

Öfverflyttade 4. året.............................

—

—

—

2

2

2

2

8

3

6

9

—

1

1

Summa

1

1

2

7

5

14

7

37

11

18

29

1

6

7

Andra Göta artilleriregemente.

Nyuppsatta och öfverflyttade under 3.

öfvergångsåret....................................

1

1

2

5

4

11

6

30

10

16

26

1

5

6

Nyuppsatta 4. året................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Öfverflyttade 4. året..............................

—

—

—

—

1

—

1

2

1

2

3

—

—

—

Summa

1

1

2

5

5

11

7

32

11

18

29

1

5

6

*) Under förutsättning att bataljonaveterinärbefattningen vid Kongl, Första Svea artilleriregemente hannit indragas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

65

Bil. VI.

sigt

regementens sammansättning under 4. öfvergångsåret.

Civilinilitär personal.

Hästar.

Tygstatspersonal.

1

i

1

I

Manskap.

Regementspastor.

Auditör.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Intendenter.

hrj i

O:

►i

B

po

Cu

DO

f

P

3

w

o

oq

®

3

o

b

CD

■<

O

©

3.

p:

Summa.

Egna.

|

n

®

crq

eu

Crq

C

B

eu

o

B

O

e«

o

o

►r!

©:

H

t-t

po

eu

in

S?

n

<

c+-

£»

►i

o

W

p

5

eu

<

©

00

3

p:

so

<rt-

P

©

Summa.

p?

o

ö

CD

1 1

p"

: r*

2. konstaplar.

Afdelningstrumpetare.

£

o

B#

<£• |

k ■'', 1

Summa.

Stam-

» (under 44 dagar).

36

36

18

360

450

i

i

i

1

i

1

i

ty

i

•I

8

144

120

1

1

6

8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

*-

—

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

36

36

18

360

450

1

1

i

1

i

1

i

7

8

144

120

1

1

6

8

24

24

12

240

300

1

i

1

*)i

4

8

96

84

1

6

7

6

6

3

60

75

i

i

i

—

—

—

—

3

—

32

24

—

—

—

—

6

6

3

60

75

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16

12

—

1

—

t

36

36

18

360

450

i

i

i

1

i

1

i

7

8

144

120

1

1

6

8

1

30

30

15

300

375

i

1

i

1

i

5

8

112

1

6

7

—

—

—

—

—

i

i

--

—

—

—

—

2

—

8

100

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

30

30

15

300

375

i

! 1

i

! i

j i

1

i

7

8

120

! 100

1

! i

6

1 8

Bih. till Rikml. Prot. 18B5. I Sami. 1 Afd. 1 Raft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Fjerde hufvud ti teln.

A! .''VA Bil. VII.

Beräkning

fri den ökade kostnaden för artilleriet under 4. öfvergångsåret.

J ''tä i B

1 l - i i ;; c;

Vid Kong1]. Norrlands artilleriregemente.

K

r c

n o r.

3 löjtnanter af 1. klass ................................................

6,091

5C

'' i

1 styckjunkare .............................................................

1,607

30

4 sergeanter af 1. klass.......................................''

4,745

20

i 12,444

!

| |

|

Vid Kongl. Andra Svea artilleriregemente.

1 kapten af 1. klass ............................................

4,060

3 löjtnantér af 1. klass ........................ ...............i............

6,091

50

1 batteritrnmpetare..................:.........................

1,186

30

Arfvoden för officerare ............................................

3,000

__

Särskilda anslag ................................

1,139

30

;

Remontering och underhåll af 32 stamhästar..............................

14,240

Lega och underhäll af 24 legda hästar under 44 dagar.....................

4,224

—

33,941

i

10!

Vid Kongl. Andra (xöta artilleriregemente.

Arfvoden för officerare ..............................

3,600

Särskilda anslag ......i..............................

1,139

30

Remontering och underhåll af 8 ''stamhästar ..........

3,560

Lega och underhäll af 100 legda hästar under 44 dagar

17,600

—

25,899

30!

_l

1 ; , j : J 1 ■

Vid Kongl. Gotlands artillericorps.

1 chef ...............1......................

.- .

_

5,475

Ökade kostnader för manskapets rekrytering och aflöning

— i

26,000 i

Till exercisbehof m. m. ..............................

—— i

16,000 |

Summa]

■_-‘ij

119,759 i

40;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtiteln

67

Bil. VIIL

Beräkning

af den ökade kostnaden för fortifikatiönen under 4. öfvergångsåret 1896.

■ v - :''J : ''4 • *

K

O

n o r.

Lön, dagaflöning m. ni.

|

| 1 kapten af 1. klassen, lön ..........................................................

2,800

—

dagaflöning k 3 kr................................................................

1,095

—

arfvode.................................................................................

600

•—*

4,495

; 1, kapten af 2. klassen, lön ..........................................................

1,800

dagaflöning å 3 kr.................................................................

1,095

2,895

1

| 1 d:o d:0................................................................................

—

—

2,895

i

1 löjtnant af 1. klassen, lön...........................................................

1,200

—

dagaflöning ä 2 kr..................................................................

730

—

1,930

_

1 d:0 d:0....................................................................................

—

—

1,930

-

Arfvoden.

Till sjukvård åt stamhästar, höjas med ........................................

--

—

100

—

Inqvarteringsersättning.

3 kaptener ä 337,50 kr.................................................................

1,012

50

2 subalternofficerare å 225 kr........................................................

450

—

1,462

50:

Stamhästar.

10 hästar, remonteringspenningar k 63 kr.......................................

630

—

skoning ä 9,25 kr..................................................................

92

50

medikamenter ......................................................................

15

—

fourrage i 365 dagar ä 1 kr.....................................................

3,650

—

4,387

50

Summa

—

20,095

-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjerde hufrudtitcln

\ \ \ ■ j

a t n x b *» e *

Förslag

Ä7. /X.

till stat för Kongl. Svea trängbataljon år 1896.

r. ... . :.:l i. ■

Kongl. Maj:ts i nåder faststälda stat af den 2 december 1892 och 19 maj 1893...

Kronor.

188,228

15

Summa kronor | 188,228

15

,1‘llx.- r‘“

s. 69 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

69

Bil. X.

O I

Förslag

till stat för Kongl. Göta trängbataljon år 1896.

Kongl. Maj :ts i nåder fastetälda stat af den 2 december 1892

Summa kronor

Kronor.

109,240

109,240

70

70!

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Fjerde hufvndtiteln.

Bil. XI,

Förslag

till stat för Kong!. Norrlands trängbataljon år 1896.

Arfvoden utgående till:

Regementsläkare för 12 mån......................................... 600: —I

Bataljonsläkare » 12 » 1,000: j

Bataljonsveterinär » 12 » 400: — j

Besparingarna å för dessa personer upptagna löneförmåner föreslås

till uppsättning af kaserninventarier, beklädnadspersedlar och ma i

teriel 8,o70 kr. 1,900 kr.................................. Summa kronorj

Öfriga anslag i enlighet med Kongl. Maj:ts i nåder faststälda stat afl

den 2 december 1892 ................ .............................................j

K

r o n o r.

1,900

6,670

8,570

101,570

Summa kronorl —

110,140

70

70j

s. 71 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

71

Bil. XII.

Förslag

till stat för Kongl. Wendes trängbataljon år 1896.

i >!. • <• i

r........

Kronor.

Lön, dagaflöniug m. m.

I 1 öfverstelöjtnant (bataljonschef)................................

—

7,225

—

I 1 kapten af 1. kl.............................................. ........

3,895

-

1 eko » eko ..................;.................................

3,895

—

7,790

_

1 eko ®/iä X 3,895 kr..............................................

—

—

2,596

67

Arfvoden till 2 kompanichefer å 600 kr.....................

_

—

1,200

—

1 1 kapten af 2) klassen...............................................

—

2,895

—

•

1 d:o » d:0 lön 2/u X 1,800 kr...................

—

300

—

''

1 löjtnant af 1. klass ................................................

—

1,930

—

, , , (lön........................................

1 d:o » » d:0 1

Vdagaflöning 60 dagar a 2 kr.....

1,200

120

—

1,320

M-V

(lön 8fn X 1,200 kr......................................

1 eko \

vdagaflöning................................................

800

120

—

920

(lön */''i» X 1,200 kr.....................................

600

1 (ko {

Idagaflöning................................................

120

—

720

_

1 löjtnant af 2. klass ...............................................

—

1,630

_

• (lön */it X 900 kr........................................

1 d:o ,

''dagaflöning 120 dagar.................................

300

240

—

540

1 underlöjtnant........................................................

—

_

1,330

—

■

i 1 d:o ...........................

—

1,330

—

1 . (lön ®/i2 X 600 kr..................................

1 eko |

Idagaflöning 240 dagar.........................

400

480

—

880

(lön ®/u x 600 kr.................................

400

1 d:o

Idagaflöning 60 dagar...........................

120

_

520

_

■

1 fanjunkare ........................................................

—

1,511

30

; 1 (ko '' ...........................................................

—

—

1,511

30

. , (lön och beklädnad................................

1 (1:0 j

ylagaflöning och portion ä 1,62 kr. i 300dagar

920

486

—

1,406

Transport!

— 1

-|

37,555

27

—

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Fjerde hnfvudtiteln

Krono

r.

Transport

—

—

37,555

27

Hön och beklädnad 8/ia X 920 kr.............

613

33

1 fanjunkare { ■ , .

vdaganöning och portion lAb dagar a 1,62 kr.

72

90

686

23

(lön och beklädnad s/is X 920 kr.............

Idagaflöning och portion i[45 dagar å 1,62 kr-

613

72

33

90

686

23

| 1 sergeant af 1. klass i 365 dagar ..............................

—

—

1,090

30

j 3 d:o o d:0 d:0 ä 1,090,30 kr..........

— ■

3,270

90

(lön, lönetillägg och beklädnad....................

572

Idagaflöning och portion i 300 dagar å 1,42 kr.

426

—

998

.

(lön m. m. ,/a X 572 kr.............................

333

66

1 d:o <

idagaflöning m. m. i 45 dagar a 1,42 kr.......

63

90

397

56

| 3 d:o d:0 d:0 d:0 ä 397,56 kr. ...

—

—

1,192

68

| 1 d:o af 2. klass i 365 dagar ............................

—

970

30

5 d:o » d:o d:o k 970,30 kr.............

—

_

4,851

50

.

(lön m. m. */n X 452 kr..............................

75

33

1 d:o i

Idagaflöning m. m. i 61 dagar å 1,42 kr.......

86

62

161

95

3 d:0 d:o d:0 d:0 k 161,95 kr. ...

- —r—

—

485

85

1 d:o lön m. m. a/12 X 452 kr..............................

—

—

75

33

1 d:0 d:0 d:0 .............................

—

—

75

33

1 stabstrumpetare i 365 dagar....................................

—

—

1,090

30

53,587

73

Civilstaten.

1 regementsläkare i 365 dagar ...............................

—

—

4,260

—

1 bataljonsläkare » d:0 ...............................

—

—

1,630

—

1 d:o » d:o ...............................

—

—

1,630

—

1 bataljons veterinär » d:o ...............................

—

—

1,630

—

1 handtverkare af 1. klass a/12 X 700 kr.....................

—

—

116

67

1 d:o » 2. » s/u X 500 kr......................

—

—

83

33

1 regementspastor, arfvode ......,...........................

—

400

—

1 auditör d:0 ........................................

—

—

500

—

10,250

_

Särskilda anslag.

Enligt 1892 års stat...................................................

—

—

—

—

. 3,064

—

Inqvartering.

Eldigt 1892 års stat...................................................

.

—

2,383

50

—

—

I

Transport! —

1—

2,383

50

66,901

73

s. 73 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufVudtiteln

73

''

Krono

r.

Transport

—

—

2,383

50

66,901

73

Föl

14 underofficerare å

48 kr............

.....................

—

672

—

.

1 stabstrampetare

—

—

48

-

3,103

50

Aflöning och arfvoden m. m. för manskap.

Aflöning.

j 40

man i 12 månader k

10 kr..............

4,800

—

1 10

» i 8 » »

10 » ..............

800

__

1 6

» i 7

10 - .............

420

—

24

» i 6 » »

10 •• ..............

1,440

—

! 15

» i 5 » »

10 - ..............

750

—

''

1

.i i 2 » »

10 .. ..............

20

—

1 8

»il » »

10 -1 ..............

80

—

8,310

_

Arfvoden.

,

6 distinktionskorpraler

i 12 månader ä

15 kr........

1,080

—

: 1

d:o

i 7

15 » .......

105

—

! i

d:o

i 2 » »

15 .. .......

30

—

I 2

d:o

i 7 » »

7,50 » ......

105

—

i i

(1:0

i 5 » »

7,50 -1 .......

37

! 4

korpraler

i 12 » »

10 » .......

480

4

d:o

i 7 » »

10 » ......

280

-

4

d:o

i 5 » »

10 » .......

200

4

d:0

i 7

5 » .......

140

-

1 4

d:0

i 2 »> »

5 - .......

40

—

| 7

vice d:o

i 12

5 i. .......

420

—

1

d:0 d:o

17 » »

5 .. .......

35

—

11

d:o d:o

i 5

5 u .......

275

—

16

d:o (1:0

i 2 » »

2,50 1> .......

80

—

3

trumpetare

i 12 »

3 » .......

108

3

d:o

i 6 »» »

3 - .......

54

-

i 3

d:o

i 2

1,50 >i .......

9

—

3,478

50

Lega.

i 84

man å 80 kronor om

året ...............

6,720

| 54

» » 40 » »

» ...............

2,160

—

8,880

_

1 Kommenderingstillägg..

—

—

500

—

21,168

50

Transport

...

_

_

—

91,173

73

/ Sand. ! Afd. / Haft. 10

Bill. till Kiksd. Prat. 18B5.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Fjerde hufvudtiteln,

Kronor.

Transporl

—

—

1

—

91,173

73

Beklädnad och underhåll ni. m. för manskap.

Beklädnad.

40 man i 365 dagar å 33 öre .....................................

4,818

—

10 » i 240 » » 33 » .....................................

792

—

6 » i 210 » » 33 » ....................................

415

80

24 » i 180 » » 33 » ....................................

1,425

60

15 » i 150 » »33 » .....................................

742

50

1 » i 60 » » 33 » .....................................

19

80

8 » i 30 » » 33 » .....................................

79

20

8,292

90

Underhåll.

40 man i 365 dagar å 62 öre .....................................

9,052

—

10 » i 240 » »62 » .....................................

1,488

—

6 » i 210 » » 62 » .....................................

781

20

O

CO

T-i

3$

2,678

40

15 » i 150 » »62 » .....................................

1,395

—

1 » i 60 >» »62 » ....................................

37

20

8 » i 30 » » 62 » .....................................

148

80

15,580

60

Sängkläder och sängsereis.

138 man k 9 kronor om dagen ....................................

—

—

1,242

—

Sjukvårdspersedlar.............................................

—

—

150

—

Underbefälsskole-distinktioner ...............................

—

—

250

—

25,515

50

Hästar.

30 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter

ä 80 kronor om året.........................................

—

—

2,400

—

Fourragering.

25 hästar i 365 dagar ä 1 kr. om dagen .....................

9,125

—

5 d:o i 120 » »1 » » » .....................

600

—

9,725

—

12,125

_

Transport

- |

—

-1

128,814

23

s. 75 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imfvudtiteln

75

Krono

r.

Transport

—

—

—

—

128,814

23

Kaserneringskostnader.

j Enligt 1892 års stat..................................................

—

—

—

—

7,950

__

1

Uppsättningsmedel för undervisningsmateriel

\ Till skolorna, förslagsvis............................................

2,744

I

65

Summa kronor

—

—

-

—

139.508

88

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. XIII.

Tablå utvisande dels de förändringar i ordinarie statsanslagen under riksstatens 4. hufvudtitel, som, efter den förbättrade härordningens antagande vid urtima riksdagen år 1892, bestämts och dels de ytterligare förändringar härutinnan Kongl. Maj:t i proposition til! Riksdagen år 1895 ifrågasätter

Riksstatens 4. hufvudtitel.

Vidstående

statsanslag

voro i riksstaten

för år

1893 upptagna

med nedanskrifna

belopp.

Landtförsvarsdepartementet.

Ordinarie statsanslag.

Departementschefen ............................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen............................

Generalstaben ..................................................................................................................

...............................................................................................................................

Arméförvaltningen ..............................................................................................................................

Generalitetsstaten ...............................................................................................................................

Artilleristaben ................................................................................... ..................................... .........

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm..........................................................................................

Kommendantsstaten........................................................................................................................

Krigshögskolan...................................................................................................................."...........

Krigsskolan .......................................................................................................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Carlsborg .................................................................................

Militärläkares undervisning....................................................................................................................

Resestipendium för militärläkare ..........................................................................................................

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen.........................................................................................

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne ..................................................................

Kavalleri- och infanteriregementena.......................................................................................................

Indelta arméns befälsaflöning....................................................................................................... .........

Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning.....................................................................................

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning...................................................................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären .............................................................................................

Roteringsunderstöd.................................................................................................................................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet.............................. ...... .........

För hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna in. in.

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps vapenöfningar.....................................................................

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar ..........................................................

Lifgardet till häst.............................................................................................................................

Kronprinsens husarregemente.................................................................................................................

Svea lifgarde...................................................................................................... ................... ............

Andra lifgardet.....................................................................................................................................

Vermlands fältjägarecorps......................................................................................................................

Fältartilleriet å fastlandet (artilleriet).............................................................................. .......................

Fästningsartilleriet (Vaxholms artillericorps)..........................................................................................

Gotlands artillericorps ..........................................................................................................................

Marinregementet..................................................................................................................................

Fortifikationen....................................................................................................................................

Trängen ..............................................................................................................................................

Värfvade garnisonstruppers rekrytering och aflöning...............................................................................

Remontering och skoning m. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och ti ängens hästar

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis ..............................................

Fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar .....................

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena...............................................................................

Gotlands nationalbeväring ......................................................................................................... ........

Hallands beväring ...............................................................................................................................

Vesternorrlands beväring................................................................................ ......................................

Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon............................................................. ........ ......

Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon .......................................................................................

Beväringsmanskapets vapenöfningar.....................................................................................................

Volontärskolor...................................................................................................................................

Reservbefälet......................................................................................................................

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement, artilleridepartementets

andel.

D:0

» d:0 »

d:o

»

d:0

d:o

fortifikationsdepartementets

D:0

» d:o »

d:0

,

eko

d:o

intendentsdepartementets

D:0

» d:o »

d:0

3»

d:o

d:o

civila departementets

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid

det berustade kavalleriet ...............................................................................................................

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. ................................................................................

Inqvarteringskostnader ................................................................................................. ..........................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm...................................•••............................■■■■;•................

För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut..........................................................

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.......................................................................................

För en ridskola vid Strömsholm............................................. .............................................

Skjutskolor vid infanteriet och kavalleriet...............................................................................................

Artilleriskjutskolor .................................................................................................................................

Durchmarschkostnader .....................................................................................................................

Ålderstillägg.....................................................................................................................................

Rese- och tralctamentspenningar...............................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för arméförvaltningen m. fl. verk................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen

...............................................................................................................................

Extra utgifter.............................................................................................................................

Disciplinkompaniet ......................... ............................................................................................

17,000

50,250

248,555

142,700

126,265

12,200

7,350

30,868

25,640

79,689

81,487

8,500

2,000

19,800

1,517,500

4,208,812

1.330.000

12.500

6,000

5.000

1.500.000

149,995

191,365

169,016

168,431

141,182

1,113,656

104,815

66,000

284,176

285,437

893,732

143,792

69,220

615.000

1.132.000

200,509

12,660

31,420

26,644

60.000

1.544.000

285.000

695,861

251,026

1,564,312

23,400

436,583

205.000

165.000

133.000

21,450

50.000

103.500

30.000

31.000

18,100

8,000

10.000

70.000

15.000

6,201

67,500

44,600

Summa kronor | 21,069,700

Riksdagen år 1893

beslöt att vidstående statsanslag skulle:

minskas med nedanskrifna belopp, i följd af:

ökas med nedanskrifna belopp, i följd af:

öfverföring

till andra stats- anslag.

indragning till

statsregleringen. j

Summa kronor.

öfverföring från

andra statsanslag,

däraf 24,529,95

kronor från extra

statsanslag.

Riksdagens anvisning på grund af:

Summa kronor.

den af Kongl.

Maj:t med urtima

Riksdagen år 1892

intagna förbättrade

härordningen.

yppad brist i

förslagsanslag och

för ammunition

till stamtrupps

målskjutning med

de nya eldhand- vapnen.

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

2,475

—

—

—

2,475

—

296,920

—

28,500

—

---

—

325,420

:

16,900

—

--

—

16,900

—

4,260

—

—

—

—■

—

4,260

—

—

—

—

—

—

—

2,780

—

—

—

2,780

—

7,350

_

__

—

7,350

—

—

—

--

—

—

—

—

—

19,320

—

—

—

19,320

—

7,350

—

—

—

—

—

7,350

—

2,960

—

--

—

2,960

—

—

—

—

—

—

—

—

4,200

—

—

—

4,200

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

39,180

-

2,795

—

-—

—

41,975

—

—

—

816,600

—

816,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,208,812

---

—

—

4,208,812

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---''

—

—

—

—

—

3,688,697

15

307,386

85

—

—

3,996,084

—

—

—

—

—

—

—

915,665

—

41,335

—

—

—

957,000

—

--

—

—

—

—

—

—

—

886,000

—

—

886,000

—

1,494,063

75

5,936

25

1,500,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

1,503,300

—

—

—

—■

—

1,503,300

—

5,160

—

—

—

5,160

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

5,160

—

—

—

5,160

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

5,160

—

—

—

5,160

—

—

—

—

—

—

—

—

-

5,160

—

—

—

5,160

-

—

—

—

—

—

—

—

—

141,182

—

—

—

141,182

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,480

—

—

—

15,480

—

—

—

243,100

—

—

—

243,100

—

6,360

—

—

—

6,360

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

28,456

05

3,957

95

—

—

32,414

—

66,000

—

—

—

66,000

—

—

—

--

—

—

—

—

—

10,320

—

—

—

10,320

—

—

—

40,076

—

—•

—

40,076

—

11,920

—

—

—

11,920

—

—

—

34,801

—

—

34,801

—

11,050

—

_

—

11,050

—

—

—

—

—

—

1,500

—

1,500

_

H

—

—

—

—

_

—

2,800

—

—

—

2,800

—

—

—

—

—

150,000

—

150,000

—

200,509

—

—

—

200,509

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,660

—

—

—

12,660

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,420

—

—

-

31,420

—

—

__

----

—

---

—

—

—

26,644

—

—

--

26,644

—

—

—

—

—

—

-

—

—

60,000

—

—

—

60.000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,302

50

—

—

31,302

50

—

—

1,467,802

50

—

—

1,467,802

50

_

_

—

—

—

—

—

—

17,000

—

—--

—

17,000

—

-

—

—

—

—

—

—

296,000

—

186,000

—

482,000

—

48,830

—

—

—

48,830

—

—

—

151,405

—

—

—

151,405

—

2,825

—

—

—

2,825

—

—

—

—

—

--

—

—

—

750

_

_

—

750

_

_

—

—

_

—

—

—

—

-.

—

—

—

—

—

—

—

15,488

-

—

—

15,488

—

—

—

—-

—

--

—

2,475

—

—

—

--.

—

2,475

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,000

—

—

—

3,000

—

--

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—r

—

—

—

67,000

_

67,000

_

121

_

121

_

_

_

_

_

—

500

~

—

500

—

—

-“

—

—.-

:

_

6,461,773

| 25

822,657

125

7,284,430

50

| 6,486,303

| 20

I 3,538,427

| 30

403,000

_

| 10,427,730

50

Vidstående

statsanslag

blefvo sålunda

i riksstaten

för år 1894

upptagna med

nedanskrifna

belopp.

17.000

50,250

248,555

322,945

130,060

129,045

12,200

18,898

25,640

76,729

77,287

8.500

2,000

19,800

41,975

700,900

3,996.084

957.000

2,216,000

12.500

6,000

5,000

1,503,300

144,835

186,205

163,856

163,271

1,341,276

98,455

32,414

313,932

308,318

882,682

143,792

69,220

613.500

1,279,200

2,980,500

285.000

17.000

1,177,861

251,026

1,666,887

23,400

433,758

204,250

180,488

135,475

21,450

50.000

103,500

30.000

31.000

18,100

8,000

7,000

137.000

15.000

6,080

67.000

44,600

Riksdag

,en år 1894 beslöt att

statsanslag skulle:

vidstående

Vidstående

statsanslag

blefvo sålum

i riks stata

för år 1897

upptagna mc

nedanskrifn

belopp.

Kong!

Maj:t föreslår Riksdagen år 1895

statsanslag skola:

att

vidstående

Vidstående

statsanslag

skulle, vid

»ifall till Kongl.

Maj:ts propo- sition, komma

att i riksstaten

för år 1896

upptagas med

nedanskrifna

belopp.

minska

med nedi

skrifna

belopp

följd a

deras ir

draglim

till stat

regi eri ng(

s

n-

Ökas med nedanskrifna belopp, i följd a:

r.

la

i

d

a

minska

med linda

skrifna b

lopp i föl

af dera

öfverförii

till andi

statsansk

ökas med nedanskrifna belopp, i

följd af:

Riksdagens anvisnin

g på grund af:

Summa krono

11-

e-

jd

ig

a

öfverföring

till andra

statsanslag.

Riksdagens anvisning på grund af:

Summa kronor.

i

t-

V

*•

3n.

den af Kongl.

Maj:t med urtima

Riksdagen år 1892

intagna förbättrado

härordningen.

beslutad

förhöjd dag- aflöning åt

2 regements- trumslagare.

den af Kongl.

Maj:t med urtima

Riksdagen år 1892

intagna förbättrade

härordningen.

ökade eldnings- och belysnings- kostnader för

1. Göta artilleri- regemente och

till afrundning

af riksstatens

slutsumma.

17,000

17,000

—

—

—

—

—

—

—

50,250

—

—

—

—

—

—

—

—

50,250

—

—

—

—

—

—

—

—

248,555

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

248,555

—

—

16,055

—

—

—

16,055

—

339,000

—

—

—

—

—

9,210

~■

—

—

9,210

—

348,210

—

_

_

_

_

___

—

—

—

130,060

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

130,060

—

_

—

_

—

—

—

—

—

129,045

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

129,045

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,200

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

12,200

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

_

—

—

—

—

—

18,898

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18,898

—

_

—

_

—

—

—

—

—

25,640

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

25,640

—

_

_

_

—

_

—

—

—

76,729

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

76,729

—

—

—

—

—

—

—

—

—

77,287

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

77,287

—

_

_

—

—

--

—

—

—

8,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,500

—

_

_

_

—

—

—

—

—

2,000

—

--

—

—

_

—

—

—

—

—

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

19,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

19,800

—

--

—

—

—

—

—

—

—

41,975

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

41,975

—

400

—

—

—

—

—

—

—

700,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

700,500

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

__

_

36,554

—

36

—

36,590

—

4,032,674

—

—

—

—

—

57,369

—

—

—

57,369

—

4,090,043

—

_

_

21,360

—

—

—

21,360

—

978,360

—

--

—

—

—

10,034

—

—

—

10,034

—

988,394

—

_

_

______

—

—

—

—

—

2,216,000

—

—

-

—

—

443,000

—

—

—

443,000

—

2,659,000

_

_

__

--

—

—

—

—

12,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

—

_

_

—

-

—

—

—

---

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

__

52,460

—

—

--

52,460

—

1,555,760

—

--

—

—

13,593

—

—

—

13,593

--

1,569,353

_

_

_

—

—

—

—

—

144,835

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

--

144,835

—

_

_

_

—

—

_

—

—

186,205

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

186,205

—

__

_

_

_

—

—

—

163,856

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

163,856

—

—

—

—

—

—

—

—

—

163,271

-

—

—

•—

—

—

—

—

—

—

—

163,271

—

121,132

121,132

_

1,462,408

_

4,200

_

—

114,285

—

—

—

114,285

—

1,572,493

—

__

_

__

__

''--

_

—

—

98,455

—

—

—

100

—

—

—

—

—

100

—

98,555

—

—

—

—

—

—

—

—

—

32,414

—

—

—

—

—

5,475

—

—

—

5,475

37,889

—

_

_

__

—

—

_

—

—

—

—

—

—

■-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

18,124

—

—

—

18,124

—

332,056

—

—

—

—

—

20,095

—

—

—

20,095

—

352,151

—

___

—

74,045

—

—

—

74,045

—

382,363

—

—

—

—

—

48,735

—

—

—

48,735

—

431,09S

—

__

_

_

_

_

_

--

—

882,682

—

—

—

—

—

—

~

—

—

—

—

882,682

—

__

_

__

—

—

_

—

—

143,792

—

—

—

—

—

—

—

—

—

143,792

—

_

_

_

_

_

...-

_

69.220

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

69,220

—

_

__

_

___

____

_

__-

—

613,500

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

613,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,279,200

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

1,279,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

__

—

—

—

—

—

~

—

—

—

—

—

—

—

—■

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

_

—

—

_.

—

_

—

—

—

—

—

—_

—

_

_

_

__

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

230,750

_

—

_

230,750

—

3,211,250

—

—

__

—

—

—

—

—

—

—

3,211,250

—

_

_

_

—

—

_

—

_

285,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

285,000

—

___

_

12,000

_

—

_

12,000

—

29,000

—

—

—

—

—

12,000

—

—.

—

12,000

41,000

—

____

—

_

—

__

—

■—

1,177,861

25

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,177,861

25

_

_

_

—

_

—

—

251,026

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

251,026

—

__

_

_

—

__

—

—

1,666,887

75

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

1,666,887

75

_

__

_

—

_

—

23,400

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

23,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

433,758

—

—

—

—_

—

—

—

—

—

—

--

433,758

—

_

204,250

_

_

_

_

—

—

—

—

—

204,250

—

_

_

_

_

—

_

—

—

180,488

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

180,488

—

_

__

_

—

_

—

—

135,475

—

—

—

—

__

—

—

—

—

—

135,475

—

_

__

_

__

__

—

—

21,450

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

21,450

—

_

—

_

—

__

_

—

—

50,000

—

■-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

50,000

~~

_

—

14,000

—

_

_

14,000

—

117,500

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

10,000

—

127,500

_____

—

____

—

—

_

—

—

30,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

30,000

—

.

_

_

_

_

_

—

—

31,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,000

—

_

_

_

_

—

__

18,100

—

—

—

4,100

—

—

—

—-

—

4,100

—

22,200

—

__

_

_

_

—

—

8,000

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

—

8,000

—

_

_

_

_

—

—

7,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,000

—

_

_

_

_

—

137,000

—

—

—

—

—

! ■-

—

—

—

—

137,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,000

—

--

—

—

-

—

—

—

—

15,000

—

28

6,052

_

__

_

_

____

16

16

6,068

—

__

__

_

67,000

—

--

—

—

-—

—

—

—

_

67,000

—

__

|_

_

1 -

_

___

--

—

44,600

—

—

1 —

—

—

—

—

—

—

1-

44,600

—

428

—

| 596,480

| 36

|-

596,516

—

24,809,088

—

4,200

i-

4,200

—

j 733,796

—

10,016

—

748,012

1-

25,552,900

—

Anm.

Vid urtima riksdagen år 1892 beräknades en förhöjning af de ordinarie statsanslagen under riksstatens 4. hufvudtitel blifva, med anledning af den förbättrade härordningen, behöflig af...............

Häraf har Riksdagen, såsom ofvan synes, beviljat under år 1893 3,538,427,30 kronor, från hvilket belopp likväl, till statsregleringen från statsanslaget »för indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps

vapenöfningar» indragna, 5,936,25 kronor afgå, då återstoden utföres med....................................................................................................................................................

Under år 1894 beviljade Riksdagen med anledning af den antagna förbättrade härordningen en förhöjning i de ordinarie statsanslagen under riksstatens 4 hufvudtitel af....................................

Vid 1895 års riksdag framställer Kongl. Maj:t af nyssnämnda anledning om eu ytterligare förhöjning i berörda anslag af............................................................................................................

hvadan vid 1896 års riksdag skulle, för den förbättrade härordningens genomförande, återstå att bevilja å de ordinarie statsanslagen under riksstatens 4. hufvudtitel ............................................

Afskrifning af rustnings- och

roteringsbesvären.

Förlängda vapenöfningar med

de värnpligtige.

Organisationsförbättringar.

Ökade kostnader för kasernunder- håll, belysning och eldning.

S u m m a.

Kronor.

Summa kronor.

Kronor.

Summa kronor

Kronor.

Summa kronor.

Kronor.

Summa kronor.

Kronor.

Kronor.

—

—

3,102,832

—

—

— j

2,161,464

34

—

—

1,582,505

84

—

—

85,000

—

—•

— s

6,931,802

18

886,000

1,930,695

50

_

_

715,795

55

—

—

—

—

—

—

3,532,491

05

—

—

__

230,750

—

—

—

351,730

—

—

—

14,000

—

—

—

-596,480

—

—

—

443,000

1,329,000

—

—

—

2,161,445

50

290,796

—

1,358,321

55

—

—

14,000

—

733,796

—

4,862,767

05

—

—

1,773,832

—

—

—

18

84

—

-

224,184

29

—

—

71,000

—

-.

—

2,069,035

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. XIII.

Tablå utvisande dels de förändringar i ordinarie statsanslagen under riksstatens 4. hufvudtitel, som, efter den förbättrade härordningens antagande vid urtima riksdagen år 1892, bestämts och dels de ytterligare förändringar härutinnan Kong!. Maj:t i proposition till Riksdagen år 1895 ifrågasätter

Riksstatens 4. hufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Ordinarie statsanslag.

Vidstående

statsanslag

voro i riksstaten

för år

1893 upptagna

med nedanskrifna

belopp.

Departementschefen ........................................................................................................................

Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen......... ...............................

Generalstaben ...............................................................................................................................

Intendenturcorpsen...........................................................................................................................

Arméförvaltningen ...........................................................................................................................

Generalitetsstaten ............................................................................................................................

Artilleristaben ................................................................................... ...................................... ''

Öfverkoinmendantsexpeditionen i Stockholm........................................................................................

Kommendantsstaten......................................................................................................................

Krigshögskolan..............................................................................................................................

Krigsskolan ....................................................................................................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Carlsborg ..............................................................................

Militärläkares undervisning.................................................................................................................

Resestipendium för militärläkare ........................................................................................................

Pensioner och stipendier för faltläkarecorpsen......................................................................................

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne ...............................................................

Kavalleri- och infanteriregementena....................................................................................................

Indelta arméns befälsaflöning.............................................................................................................

Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning..................................................................................

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning...............................................................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären .............................................................................................

Roteringsunderstöd................................................................................................................................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet.............................. ...... .........

För hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna in. m.

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps vapenöfningar.....................................................................

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar ..........................................................

Lifgardet till häst.............................................................................................................................

Kronprinsens husarregemente................................................................................................................

Svea lifgarde....................................................................................................................................

Andra lifgardet...........................................................................................................................:.........

Vermlands fältjägarecorps.....................................................................................................................

Fältartilleriet å fastlandet (artilleriet).............................................................................. .......................

Fästningsartilleriet (Vaxholms artillericorps)...........................................................................................

Gotlands artillericorps ..........................................................................................................................

Marinregementet................................................................................... ■:............................................

Fortifikationen....................................................................................................................................

Trängen ..............................................................................................................................................

Värfvade garnisonstruppers rekrytering och aflöning...............................................................................

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortiflkationstruppernas och ti ängens hästar

Lega för hästar till artilleriets, fortiflkationstruppernas och trängens exercis ..............................................

Fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortiflkationstruppernas och trängens hästar .....................

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena ...............................................................................

Gotlands nationalbeväring ........................................................................................................... .....

Hallands beväring ...............................................................................................................................

Vesternorrlands beväring............................................................................... ......................................

Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon.............................................................................

Aflöning till stam trupp vid Blekinge bataljon .......................................................................................

Beväringsmanskapets vapenöfningar.....................................................................................................

Volontärskolor ....................................................................................................................................

Reservbefälet.....................................................................................................................................

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement, artilleridepartementets andel...

D:0

» d-o »

(1:0

»

d:0

d:0

fortifikationsdepartementets

D:0

» d:o »

d:0

d:0

d:0

intendentsdepartementets

D:0

> d:0 »

d:0

,

d:0

d:0

civila departementets

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid

det berustade kavalleriet ...............................................................................................................

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. ................................................................................

Inqvarteringskostnader ............................................................................................................................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm........................................................................................

För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut.....................................................................

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter...................................... ....................................................

För en ridskola vid Strömsholm................................................................. ...... ................... ..........

Skjutskolor vid infanteriet och kavalleriet................................................................................................

Artilleriskjutskolor .................................................................................................................................

Durchmarschkostnader .....................................................................................................................

Ålderstillägg.....................................................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar...............................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen m. fl. verk................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen

................................<......................... .............. .............................. .......................

Extra utgifter.......................................................................................................................■■•••

Disciplinkompaniet .......................... .................................................................................— -

17,000

50,250

248,555

142,700

126,265

12,200

7,350

30,868

25,640

79,689

81,487

8,500

2,000

19,800

1,517,500

4,208,812

1.330.000

12.500

6,000

5.000

1.500.000

149,995

191,365

169,016

168,431

141,182

1,113,656

104,815

66,000

284,176

285,437

893,732

143,792

69,220

615.000

1.132.000

200,509

12,660

31,420

26,644

60,000

1.544.000

285.000

695,861

251,026

1,564,312

23,400

436,583

205.000

165.000

133.000

21,450

50.000

103.500

30.000

31.000

18,100

8,000

10.000

70.000

15.000

6,201

67,500

44,600

Riksdagen år 1893 beslöt att vidstående statsanslag skulle:

minskas med nedanskrifna belopp, i följd af:

Summa kronor | 21,069,700

ökas med nedanskrifna belopp, i följd af:

Vidstående

statsanslag

Riksdagen år 1894 beslöt att vidstående

statsanslag skulle:

ökas med nedanskrifna belopp, i följd af:

6,461,773 | 25 | 822,657 j 25 j 7,284,430 | 501| 6,486,303 | 20 | 3,538,427 | 30 | 403,000

10,427,730 50

24,213,000

Riksdagens anvisning på grund af:

blefvo sålunda

i riksstaten

minskas

med nedan-

Riksdagens anvisning på grund af:

öfverföring

till andra stats- anslag.

indragning till

statsregleringen.

Summa kronor.

öfverföring från

andra statsanslag,

däraf 24,529,95

kronor från extra

statsanslag.

den af Kongl.

Maj:t med urtima

Riksdagen år 1892

intagna förbättrade

härordningen.

yppad brist i

förslagsanslag och

för ammunition

till stamtrupps

målskjutning med

de nya eldhand- vapnen.

Summa kronor.

för år 1894

upptagna med

nedanskrifna

belopp.

skrifna

belopp i

följd af

deras in- dragning

till stats- j

regleringen.

den af Kongl.

Maj:t med urtima

Riksdagen år 1892

intagna förbättrade

härordningen.

beslutad

förhöjd dag- aflöning åt

2 regements- trumslagare.

17,000

_

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

50,250

—

—

—

—

—

—

—

__-

—

■-

—

—

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

248,555

—

—

—

—

—

—

—

2,475

—

•-

—

2,475

—

296,920

—

28,500

—

-—

—

325,420

—

322,945

—

—

--

16,055

—

—

—

16,900

—

--

—

16,900

—

4,260

—

—

—

-—

—

4,260

—

130,060

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

2,780

—

—

—

2,780

—

129,045

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,200

—

—

—

—

—

—

—

7,350

—

—

—

7,350

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

19,320

—

—

—

19,320

—

7,350

—

—

—

——

—

7,350

—

18,898

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—.

—

—

—

25,640

—

—

—

—

—

—

—

2,960

—

—

—

2,960

—

—

—

—

—

—

—

—

—

76,729

—

—

—

—

—

—

—

4,200

—

—

—

4,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

77,287

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,500

—

—

—

--

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-—■

—

—

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

-

—

—

-—

—

—

—

19,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

39,180

—

2,795

—

—

-

41,975

-

41,975

—

—

—

—

—

—

—

—

—

816,600

--

816,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

700,900

-

400

—

—

—

—

—

4,208,812

—-

—

—

4,208,812

—

—

-

—

—

-—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---''

—

—

—

—

—

3,688,697

15

307,386

85

--

—

3,996,084

—

3,996,084

—

—

—

36,554

—

36

—

—

—

—

—

--

—

915,665

—

41,335

—

-—

—

957,000

—

957,000

—

—

—

21,360

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

886,000

—

-—

—

886,000

—

2,216,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—.

—

—

—

12,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

6,000

—

—

—

—

—

—

—

—

•-

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

•—

—

—

—

—

*-

—

1,494,063

75

5,936

25

1,500,000

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

-

—

—

—

—

-T—

—

—

—

—

—

—

—

1,503,300

—

—

—

-—

-

1,503,300

—

1,503,300

—

—

--

52,460

—

—

—

5,160

—

—

—

5,160

—

—

—

—

—

—

—

—

-

144,835

—

—

—

—

—

—

—

5,160

—

—

—

5,160

—

—

—

—

—

—

—

—

—

186,205

—

—

—

—

—

—

—

5,160

—

—

—

5,160

—

—

—

—

—

—

—

—

—

163,856

—

—-

—

—

—

—

5,160

—

—

—

5,160

—

—

—

—

—

—

—

---

—

163,271

—

—

—

—

—

—

—

141,182

—

—

—

141,182

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,480

—

--

—

15,480

—

—

—

243,100

—

—

—

243,100

—

1,341,276

--

--

—

121,132

—

—

__

6,360

—

—

—

6,360

-

——

—

—

—

—

—

—

—

98,455

—

—

—

—

—

• -

—

—

—

—

—

—

—

28,456

05

3,957

95

—

—

32,414

—

32,414

—

----

—

—

—

-

66,000

—

—

—

66,000

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,320

—

—

—

10,320

—

—

—

40,076

—

—

—

40,076

—

313,932

—

—

—

18,124

—

—

—

11,920

—

—

—

11,920

—

—

—

34,801

—

—

34,801

—

308,318

—

—

—

74,045

—

—

—

11,050

—

—

-

11,050

—

—

—

—

—

—

—

—

882,682

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

143,792

—

—

—

---

—

—

—

—

--

—

-

—

—

—

—

—

—

—

--

—

69,220

—

—

—

—

-

—

—

1,500

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

613,500

—

—

—

—

—

—--

—

2,800

—

—

—

2,800

—

—

—

—

—

150,000

—

150,000

—

1,279,200

_

—

—

—

—

—

—

200,509

—

—

—

200,509

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,660

—

—

—

12,660

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,420

—

—

-

31,420

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

26,644

—

—

--

26,644

—

—

—

—

-

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—■

60,000

—

—

—

60.000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,302

50

—

—

31,302

50

—

—

1,467,802

50

--

—

1,467,802

50

2,980,500

—

—

-

230,750

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

285,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

17,000

—

—

—

17,000

—

17,000

-

—

-

12,000

—

---

—

—

—

—

—

—

—

—

—

296,000

—

186,000

—

482,000

—

1,177,861

25

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

—

—

251,026

—

—

—

—

—

—

—

48,830

—

—

—

48,830

—

—

—

151,405

—

-—

—

151,405

—

1,666,887

75

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

23,400

—

—-

—

—

—

—

—

2,825

—

—

—

2,825

—

——

—

—

—

—

--

—

433,758

—

—

—

—

—

—

750

_

—

750

_

—

_

—

___

—

—

—

204,250

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,488

—

—

—

15,488

—

180,488

—

—

—

—

—

—

—

_

--

—

—

—

—

2,475

—

—

—

—

—

2,475

—

135,475

-

—

—

—

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

21,450

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

50,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

103,500

—

—

—

14,000

—

—

—

—

—

—

—

- •

—

—

—

—

—

—-

—

—

—

30,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—--

--

—

—

31,000

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

:

—

—

--

—

—

—

—

:

—

—

18,100

8,000

—

_

—

—

—

Z

—

3,000

—

—

—

3,000

—

—

—

—

—

—-

—

—

—

7,000

—

—

—

---

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

67,000

—

67,000

—

137,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

15,000

—

—

—

—

—

—

—

121

—

121

_

_

—

_

—

—-

—

—

—

6,080

—

28

—

--

—

-—-

—

500

—

—

—

500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

67,000

—

--

—

—

~

—

—

—

—

—

—

—

: -

—

1 -

—

—

—

1--

—

44.600

—

—

—

—

—

-.

—

Summa kronor.

16,055

36,590

21,360

52,460

121,132

18,124

74,045

230,750

12,000

14,000

428

596,480 —

36

596,516

Anm.

Vid urtima riksdagen år 1892 beräknades en förhöjning af de ordinarie statsanslagen under riksstatens 4. hufvudtitel blifva, med anledning af den förbättrade härordningen, behöflig af...............

Häraf har Riksdagen, såsom ofvan synes, beviljat under år 1893 3,538,427,80 kronor, från hvilket belopp likväl, till statsregleringen från statsanslaget »för indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps

vapenöfningar» indragna, 5,936,25 kronor afgå, då återstoden utföres med....................................................................................................................................................

Under år 1894 beviljade Riksdagen med anledning af den antagna förbättrade härordningen en förhöjning i de ordinarie statsanslagen under riksstatens 4 hufvudtitel af....................................

Vid 1895 års riksdag framställer Kongl. Maj:t af nyssnämnda anledning om en ytterligare förhöjning i berörda anslag af............................................................................................................

hvadan vid 1896 års riksdag skulle, för den förbättrade härordningens genomförande, återstå att bevilja å de ordinarie statsanslagen under riksstatens 4. hufvudtitel ............................................

Kong!

. Maj:t föreslår Riksdagen år 1895

statsanslag skola:

att

vidstående

Vidstående

statsanslag

Vidstående

statsanslag

ökas med nedanskrifna belopp,

följd af:

skulle, vid

.rifål! till Kon

fl.

blefvo sålunda

i riksstaten

minskas

med nedan- skrifna be- lopp i följd

af deras

öfverföring

till andra

statsanslag.

Riksdagens anvisning på grund af:

Maj:ts propo- sition, komma

att i riksstaten

för år 1896

upptagas med

nedanskrifna

belopp.

för år 1895

upptagna med

nedanskrifna

belopp.

öfverföring

till andra

statsanslag.

don af Kongl.

Maj:t med urtima

iiksdagen år 1892

intagna förbättrade

härordningen.

ökade eldnings- och belysnings- kostnader för

1. Göta artilleri- regemente och

till afrundning

af riksstatens

slutsumma.

Summa kronor.

17,000

17,000

_

50,250

—

—

—

—

—

—

—

—

—

50,250

—

248,555

—

—

—

—

—

—

—

—

—

~

248,555

—

339,000

—

—

—

—

—

9,210

—

—

—

9,210

348,210

—

130,060

—

—

—

—

—

—

—

—

—

130,060

—

129,045

—

—

—

—

—

—

—

—

—

129,045

—

12,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18,898

—

—

--

—

—

—

—

—

—

18,898

—

25,640

—

—

—

—

—

—

—

—

—

25,640

—

76,729

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

76,729

—

77,287

_

—

—

—

—

—

—

—

—

- ‘

—

77,287

—

8,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,500

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

2,000

—

19,800

_

---

—

—

—

—

—

—

—

--

—

19,800

—

41,975

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

41,975

—

700,500

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

—

700,500

—

___

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,032,674

—

—

—

—

—

57,369

—

—

—

57,369

—

4,090,043

—

978,360

—

—

—

—

—

10,034

—

—

—

10,034

—

988,394

—

2,216,000

—

—

-

—

—

443,000

—

—

—

443,000

—

2,659,000

—

12,500

—

—

—

—

__

—

—

—

—

—

—

12,500

—

6,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,000

—

5,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

1,555,760

—

::

—

—

—

13,593

z

:

13,593

—

1,569,353

—

144,835

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

144,835

—

186,205

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

186,205

—

163,856

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

163,856

—

163,271

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

--

—

163,271

—

—

—

—

—

---

—

—

—

—

—

—

—

—

1,462,408

—

4,200

—

—

114,285

—

—

—

114,285

—

1,572,493

—

98.455

—

—

—

100

—

—

—

—

—

100

—

98,555

—

32,414

—

—

—

—

—

5,475

—

—

—

5,475

—

37,889

—

332,056

—

z

—

—

—

20,095

z

_

20,095

—

352,151

—

382,363

—

—

—

—

—

48,735

—

—

—

48,735

—

431,09S

—

882,682

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

882,682

—

143,792

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

143,792

—

69,220

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

69,220

—

613,500

—

—

__

—

—

—

—

—

-

—

—

613,500

—

1,279,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,279,200

—

3,211,250

—

E

-

—

—

—

—

—

—

—

—

3,211,250

—

285,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---

285,000

—

29,000

—

—

—

—

—

12,000

—

—

—

12,000

—

41,000

—

1,177,861

25

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,177,861

25

251,026

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--.

—

251,026

—

1,666,887

75

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,666,887

75

23,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23,400

—

433,758

—

—

—

—_

—

—

—

—

—

—

—

433,758

204,250

_

_

_

_

—

_

—

—

—

—

—

204,250

—

180,488

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

180,488

—

135,475

_

—

_

—

—

--

—

—

—

—

—

135,475

21,450

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

21,450

50,000

—

•-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

50,000

—

117,500

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

10,000

—

127,500

—

30,000

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

30,000

—

31,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

31,000

—

18,100

—

—

—

4,100

—

—

—

—

4,100

—

22,200

—

8,000

—

---

—

—

—

—

_

—

—

—

—

8,000

—

7,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,000

—

137,000

—

—

—

—

—

1 -

—

—

—

137,000

—

15,000

-

—

—

--

-

—

--

—

—

—

15,000

—

6,052

_

__

_

_

____

16

16

6,068

—

67,000

—

---

—

—

—

—

—

-

67,000

—

44,600

—

--

1 —

—

—

—

—

—

-

44,600

—

-1 24,809,088

1-

4,200

—

j 4,200

—

733,796

10,016

—

748,012

| 25,552,900

—

Afskrifning af rustnings- och

roteringsbesvären.

Förlängda

de

vapenöfningar med

värnpligtige.

Organisationsförbättringar.

Ökade kostnader för kasernunder- håll, belysning och eldning.

S u m m a.

Kronor.

!

Summa kronor.

Kronor.

Summa kronor

Kronor.

Summa kronor.

Kronor.

Summa kronor.

Kronor.

1

Kronor.

—

—

3,102,832

—

—

—

2,161,464

34

-—-

—

1,582,505

84

—

—

85,000

—

—

—

6,931,802

18

886,000

1,930,695

50

__

_

715,795

55

—

—

—

—

~

3,532,491

05

—

—

_

__

230,750

—

—

—

351,730

—

—

—

14,000

—

—

—

590,480

—

—

—

443,000

1,329,000

_

—

—

2,161,445

50

290,796

—

1,358,321

55

--

—

14,000

—

733,796

—

4,862,767

05

—

—

1,773,832

—

18

84

—

-

224,184

29

71,000

—,

--.

—

2,069,035

13

s. 1 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 14 januari 1895.

N ärvarand e:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

G ILL JAM,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen, statsrådet Christerson anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1896 och föredrog härvid tillika:

Marinförvaltningens särskilda skrifvelser:

den 25 september 1894 angående de ordinarie anslagen

samt behofvet af extra anslag för år 1896;

den 6 november 1894 angående anslag till artillerimateriel;

och

den 20 juli 1894, i hvad samma skrifvelse angår förbättrad

aflöning åt lärarno vid skeppsgosseskolan, jemte dertill

hörande handlingar; samt

Chefens för sjökarteverket embetsskrifvelse den 20 november 1894

i fråga om det för nämnda verk erforderliga anslag för år 1896.

Härefter yttrade departementschefen, beträffande:

Bih. till lliksd. Prot. 181)5. 1 Sand. 1 Åfd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufrudtiteln.

Ordinarie anslag.

[1 och 2.]

Aflöning för

flottans kårer

och stater.

Aflöning för flottans kårer och stater.

Till aflöning för flottans kårer och stater äro för innevarande år

anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag... kronor 1,732,052: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län likaledes å ordinarie stat uppförda

anslag................................................................... » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan beviljade... » 40,000: —

eller tillhopa kronor 1,886,052: —

Enligt den af marinförvaltningen uppgjorda beräkning öfver medelsbehofvet

under denna anslagstitel, mot hvilken beräkning jag icke har

något att erinra, skulle detsamma för år 1896 uppgå till ett belopp af

1,889,463 kronor 95 öre, för bestridande af hvilket behof beräknats

såsom tillgång:

det ordinarie aflöningsanslaget................................... kronor 1,732,052: —

anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län ........................................................... » 114,000: —

samt tillgång i följd af vakanser ............................. » 43,411: 95

Summa kronor 1,889,463: 95

Det extra anslag till genomförande af senast beslutade lönereglering

för flottan, som allt sedan år 1876 (med undantag af ett enda år,

då tillfälliga besparingar gjorde detsamma obehöfligt) utgått med

50,000 kronor, men för år 1895 blifvit nedsatt till 40,000 kronor,

skulle alltså enligt denna marinförvaltningens beräkning icke

vidare behöfva tagas i anspråk. Nämnda anslag uppfördes på extra

stat, emedan detsamma icke skulle blifva erforderligt, sedan de medel,

som utgå till aflöning åt de på reserv- och indragningsstaterna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvndtiteln.

3

qvarstående officerare, genom afgång på dessa stater blifvit för aflöning

af flottans kårer och stater disponibla. Detta har nu inträffat så

att för den aflöning, som hittills utgått från aflöningsanslaget, ifrågavarande

extra anslag icke vidare är behöfligt; men dagaflöningen har

hittills icke, såsom meningen dock var vid löneregleringens genomförande,

helt och hållet kunnat utgå af aflöningsanslaget, utan måst till någon

del bestridas af anslaget till flottans öfningar, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts

nådiga bref den 26 maj 1876, hvarigenom förordnats, att dagaflöning

under tjenstgöring ombord tillsvidare och intill dess, efter det medel

blifvit å aflöningsanslaget för ändamålet tillgängliga, annorlunda kunde

varda förordnadt, skulle utgå af anslaget till flottans öfningar. Sistnämnda

anslag har emellertid visat sig till hela sitt belopp väl behöfligt

för sitt egentliga ändamål, särdeles som den nya sjökrigsmaterielens

mera komplicerade beskaffenhet fordrar mera öfning för såväl befäl

som manskap. Detta framhålles också i högste befälhafvarens för de

båda sista årens eskaderöfningar berättelser angående dessa, i hvilka

han bland annat yttrar:

»Nutidens fartygsmateriel med sina många mekaniska anordningar

och ångmaskiner, sina olika anfallsmedel och utaf dessa orsakade olika

sätt för fartygens och deras maskiners skötande kräfver hos dem, som

skola handhafva denna materiel, stor vana vid och detaljerad kännedom

om samma materiel. Särskild! framträder vigten af att denna vana och

kännedom finnes hos den, hvilken i behofvets stund skall handhafva

sjelfva fartyget. Det synes mig derföre önskvärdt, att större öfning i

handterande! af just det fartyg, hvithet han är afsedd att i händelse

af fredsbrott kommendera, slcänkes åt befälhafvaren och, hvad våra

första klassens pansarbåtar beträffar, jemväl den, som skall ersätta honom,

om han skulle blifva ©tjenstbar.

Då af många skäl tiden för våra årliga eskaderöfningar ej torde

kunna för vinnande af ofvan anförda ändamål i tillräcklig grad utsträckas,

synes mig för ernående af ofvanstående syfte intet annat sätt

stå till buds än att fartygschefer och sekonder å första klassens pansarbåtar

samt fartygschefer å minbåtar beordras tjenstgöra å samma fartyg

minst två på hvarandra följande år.»

Likaså yttrar eskaderchefen vid 1893 års öfningar å rikets vestkusl:

»Önskvärdheten af förlängda eskaderöfningar är tillförene framhållen.

Detta behof framträder med ökad styrka i den mån materielen

blifvit mera komplicerad, särskild! om man betänker, att eskadern egentligen

iir den enda praktiska skola, i hvilken personalen är i tillfälle att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufrndtiteln.

inhemta kunskap om denna materiel och dess bruk samt den krigskonst,

som betingas af våra skärgårdars säregna natur.

Under den nu anslagna tiden hinner visserligen en mångfald öfningar

genomgås, men det måste ske alltför hastigt för att befäl och manskap

skola kunna känna sig fullt förtrogna och hemmastadda med de

vapen, som sättas dem i händerna och med den terräng, hvaruti de

skola röra sig».

Det inses emellertid lätt, att, för att på detta sätt bereda ett nödigt

antal af flottans officerskår erforderlig öfning, bör dels den nu till vanligtvis

endast sex veckor inskränkta öfningstiden om möjligt något förlängas,

dels ett så stort antal af fartygen, som tillgängliga medel medgifva,

beredas tillfälle i eskaderöfningarne deltaga. Skola sålunda öfningarne

på det ändamålsenligaste sätt kunna bedrifvas utan att öfningsanslaget

höjes, måste detta anslag befrias från alla sådana utgifter, hvilka äro

af beskaffenhet att rätteligen böra drabba andra anslagstitlar. Det

är derföre synnerligen angeläget, att den aflöning, som varit afsedd att

utgå från aflöningsanslaget, men som hittills af brist på medel från

detta måst utgå af öfningsanslaget, må så fort som möjligt komma att

bestridas från det förra anslaget och för att möjliggöra detta kräfves

att ännu några år få behålla det extra anslag till löneregleringens

genomförande, som Riksdagen hittills för detta ändamål beviljat.

Enligt från marinförvaltningen erhållen upplysning har till dagaflöning

ombord under de jemförelsevis alltför kortvariga öfningar på sjön, som

hittills kunnat anordnas, från öfningsanslaget i medeltal utgått omkring

70,000 kronor årligen. Af detta belopp torde 40,000 kronor kunna bestridas

dels af besparingar på aflöningsanslaget i följd af vakanser och andra

orsaker, dels af ökade tillgångar på samma anslag genom ytterligare

afgång på reserv- och indragningsstaterna, men för fyllande af behofvet

är ett extra anslag å 30,000 kronor af nöden, och jag anser derföre

att af det extra anslag till genomförande af den senast beslutade löneregleringen,

för innevarande år utgörande 40,000 kronor, som Riksdagen

hittills beviljat, ofvannämnda belopp, 30,000 kronor, fortfarande

bör för ifrågavarande ändamål begäras.

I öfverensstämmelse med det nu anförda får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att — med uppförande i riksstaten för år 1896 af anslaget till

flottans kårer och stater till oförändradt belopp, 1,732,052 kronor —

— hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund

af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hiifrudtiteln.

5

till aflöning för flottans kårer och stater, måtte få likasom föregående år för

fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1896 användas; och

att i öfrigt för genomförande af senast beslutade lönereglering för

flottan anvisa ett anslag af 30,000 kronor å extra stat att gemensamt

med anslaget till aflöning åt flottans kårer och stater redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

I afseende å detta anslag har marinförvaltningen anfört: [3.]

att å 1893 års anslag för detta ändamål uppstått en bespa- Beklädnad åt

ring, som likväl icke kunnat betacka den sedan år 1888 uppkomna 8^“apn,g0S°ceh

bristen å anslaget, och att det vore tvifvelaktigt, huruvida under år kårerna.

1895 å anslaget skulle kunna göras besparingar tillräckliga att ej

blott till fullo utjemna denna brist, utan äfven betäcka den äldre brist,

som å detta anslag uppkommit, innan det år 1885 erhöll reservationsanslags

natur, och som sedan år 1887 qvarstått med ett belopp af

14,319 kronor 68 öre, hvarför marinförvaltningen hemställt, det täcktes

Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen äska, jemte anslagets uppförande i

staten till samma belopp som i riksstaten för år 1895, medgifvande att

till utlemnande af den, innan anslaget erhöll reservationsanslags natur,

derå uppkomna, från år 1887 oförändrad qvarstående bristen måtte fa

användas jemväl den besparing, som under år 1896 må kunna å anslaget

beredas; och får jag till denna marinförvaltningens hemställan

tillstyrka bifall.

Båtsmansindelningen.

Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster [4.]

denna dag, uppå anmälan af Hans Excellens Herr Statsministern och Båtsmanschefen

för finansdepartementet, fattade beslut, torde det å detta anslag In e mngenunder

rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheten uppförda belopp 2,600 kronor böra ur riksstaten uteslutas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Hå vakanssättningen af båtsmanshållet ännu icke blifvit genomförd ru^t''"idnr^g0ich

och detta anslag fördenskull fortfarande är erforderligt för att bereda roteringsde

rust- och rotehållare vid båtsmanshållet, hvilka utgöra rustnings- besvären.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvudtiteln.

och roteringsbesväret effektivt, den. lindring i dessa besvär, som 1892

års urtima riksdag beslutat, har ifrågavarande anslag bibehållits oförändradt.

Flottans nybyggnad och underhåll.

[5.] Marinförvaltningen bar förnyat sin under en följd af år gjorda

nybyggnad fram salning om en sådan ökning i ordinarie anslaget till flottans

och underhåll, nybyggnad och underhåll, att anslagets ändamål kunde något så när

uppnås; hvarjemte marinförvaltningen hemställt, att återstående 20,000

kronor af den vid 1887 års riksdag beslutade tillökningen i nu

ifrågavarande anslag med 100,000 kronor för anställande af daglönare

vid varfven i stället för båtsmän måtte anvisas för år 1896; och bar

marinförvaltningen i följd häraf föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t

måtte hos Riksdagen äska uppförande i riksstaten af ordinarie anslaget,

till flottans nybyggnad och underhåll med ett belopp ökad t

till 3,800,000 kronor, deraf 2,500,000 kronor för flottans nybyggnad

med inbegrepp af kostnaden ej blott för nybyggda fartygs artilleriutredning

utan äfven för rörliga och fasta minförsvaret äfvensom för

minväsendet i öfrig!, samt 1,300,000 kronor för flottans underhåll.

Då jag vid behandlingen af frågan om anslagsbehofven för innevarande

år, ehuru af alldeles samma åsigt som marinförvaltningen, att ett tillräckligt

fast. anslag på ordinarie stat skulle vara det bästa och säkraste

medlet att tillgodose och befordra det vigtiga målet, stärkande af vårt

sjöförsvar, likväl med hänsyn till de inom Riksdagen uttalade betänkligheter

.mot att på ordinarie stat uppföra ett anslag härför, föreslog

att till vinnande under sådana omständigheter af det afsedda målet hos

Riksdagen skulle begäras ett för de närmaste åren förut bestämdt visst

årsanslag på extra stat för nyanskaffning af fartygsmateriel, och då

benägenheten hos Riksdagen att på ordinarie stat uppföra det ifrågasatta

anslaget icke torde kunna förutsättas nu vara större än förut,

anser jag mig icke böra tillstyrka marinförvaltningens förslag härutinnan,

utan hemställer att vid redogörelsen för behofvet af de extra

anslagen få återkomma till frågan om anslag till nyanskaffning af fartygsmateriel

och att emellertid, då hädanefter, sedan sjömanskåren

blifvit till fullo uppsatt, uppfordring af båtsmän endast undantagsvis

bör ifrågakomma, den af marinförvaltningen begärda förhöjningen i

förevarande anslaget med 20,000 kronor till anställande af''daglönare

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln.

7

vid varfvet i stället för båtsmän må af Riksdagen äskas samt att Eders

Kongl. Maj:t alltså täcktes föreslå Riksdagen:

att i riksstaten för år 1896 förhöja det ordinarie anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll från 1,280,000 kronor till 1,300,000 kronor.

Skeppsgosseskolan.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift hafva lärarne vid [6 och 7.]

skeppsgosseskolan Johan Alfred Genström, Carl Wilhelm Svensson och Skes^)sI|“sse''

Ernst Gustaf Lång anhållit om någon förbättring i deras nuvarande aflöningsförmåner

samt till stöd för denna underdåniga framställning anfört,

att af alla lärare vid läroverken i Carlskrona stad, elementarskolan

undantagen, sökandene vore de sämst aflönade, då det ordinarie lönebeloppet

för en folkskolelärare utgjorde 1,225 kronor, som efter nio

års tjenstgöring ökades till 1,525 kronor, under det lärarne vid skeppsgosseskolan

först efter tjugu år erhölle 1,400 kronor med afdrag till

såväl pensions- som gratialskassa; att, då några biförtjenster icke för

dem stode att erhålla, de vore hänvisade att uteslutande lefva af sin

aflöning; att de ringa inkomsterna icke tilläte dem några utgifter för

anskaffande af nödiga böcker för sjelfstudium, hvilket vore nödigt, om

de skulle kunna följa med sin tid på undervisningens område, och att

vid läseårets början 1893 antalet gossar i skeppsgosseskolan utgjorde

i första klassen 152, i andra 95, i tredje 99 och i fjerde klassen 52,

hvadan arbetet i synnerhet med disciplinens upprätthållande i denna skola

måste vara mera ansträngande än i en folkskola, hvarest lärjungeantalet i

allmänhet icke öfverstege 50 i hvarje klass; anhållande sökandena att,

om Eders Kongl. Maj:t icke skulle finna skäl att öka deras ursprungliga

löner, perioderna för ålderstillläggens utgående måtte minskas från fem

till tre år samt ålderstilläggens antal ökas från fyra till fem.

Vid öfverlemnande af denna underdåniga ansökan har stationsbefälhafvaren

vid flottans station i Carlskrona i skrifvelse den 30 december

1893 anfört, att, enligt den under den 1 juni 1877 fastställda stat

för skeppsgosseskolan, lönen för en skollärare utgjorde 1,000 kronor,

med tillägg efter 5, 10, 15 och 20 års tjenstetid af 100 kronor hvarje

gång; hvarigenom han således först efter 20 års tjenstgöring komme

till den högsta aflöningen af 1,400 kronor, från hvilken summa likvid

afginge pensions- och gratialsafgifter till flottans pensionskassa

med tillsammans 63 kronor 6 öre om året; att en ordinarie lärare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte hufvudtiteln.

vid amiralitetsförsamlingens folkskola, med hvilken sökandena lämpligen

kunde jemföras, åtnjöte en årlig aflöning till belopp af lägst

1,225 kronor, hvilken ökades med 3 ålderstillägg å 100 kronor hvartdera

efter 3, 6 och 9 års tjenstgöring, men hvarifrån afginge föreskrifna

pensionsafgifter; och att af sökandena Genström tjenat sedan

den 21 september 1877 eller mera än 16 år och på grund deraf åtnjöte tre

ålderstillägg å tillsammans 300 kronor, hvaremot ingen af de öfriga

sökandena då ännu vore berättigad till sådan lönetillökning; och har

stationsbefälhafvaren tillika hemställt, att, derest Eders Kongl. Maj:t utan

afseende på väckt fråga om förändring af skeppsgossekårens organisation

skulle finna skäl att å ansökningen fästa nådigt afseende, den

äskade löneförbättringen måtte tillgodokomma skollärarne vid skeppsgosseskolan

på sådant sätt att de i likhet med en del civile tjenstemän

vid flottan finge komma i åtnjutande af hela den till dem enligt gällande

stat utgående lönetillökning, sammanlagdt 400 kronor, efter endast tio års

tjenstgöring samt att denna lönetillökning måtte utgå med 200 kronor

efter fem års tjenstgöring och med 400 kronor efter tio års tjenstgöring

äfvensom att de föreskrifter, hvilka härom kunde blifva utfärdade,

finge tillämpas på sökandena, hvad särskildt Genström beträffade

på sådant sätt, att han genast finge komma i åtnjutande af hela tillökningen

400 kronor.

Uti infordradt utlåtande bär marinförvaltningen den 27 februari

1894 i ärendet anfört: att, då framställningen syntes vara på billighet

grundad, marinförvaltningen ansåge, att åt skollärarne vid skeppsgosseskolan

borde beredas åtminstone så stor ökning i aflöning, att deras

ställning härutinnan blefve densamma som de ordinarie lärarnes vid

amiralitetsförsamlingens i Carlskrona folkskola, med hvilka stationsbefälhafvaren

ansett dem närmast böra jemföras och hvilkas aflöning,

på sätt stationsbefälhafvaren jemväl meddelat, utgjorde lägst 1,225 kronor

med tre ålderstillägg hvartdera å 100 kronor efter 3, 6 och 9 års

tjenstgöring; hvarföre, då staten för skeppsgosseskolan blifvit af riksdagen

åren 1876 och 1877 godkänd och en ändring af skollärarnes

löneförhållanden icke torde kunna ske utan Riksdagens hörande, marinförvaltningen

i underdånighet hemställde, dels att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om sådan ändring i berörda

stat, att lönen åt skollärarne vid skeppsgosseskolan höjdes till

1,225 kronor om året med tre ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor,

efter respektive 3, 6 och 9 års tjenstgöring, dels att den sålunda ändrade

staten jemväl måtte få tillämpas å sökandena.

s. 9 Kontrollera mot PDF

»

Femte hufvudtiteln. 9

Vid underdånig föredragning af ärendet den 17 mars 1894 behagade

Eders Kongl. Maj:t i nåder besluta, att ifrågavarande underdåniga

ansökning då icke skulle till annan åtgärd föranleda än att

marinförvaltningen förständigades att i sammanhang med infordradt yttrande

från förvaltningen i fråga om utbildningstiden in. m. för skeppsgossarne

göra den förnyade framställning i förevarande hänseende, som

förvaltningen funne påkallad.

Sedermera har marinförvaltningen, uti det utlåtande af den 20 sistlidne

juli förvaltningen afgifvit angående höjande af åldersgränsen för

skeppsgosses antagning med deraf följande kortare utbildningstid, — i

anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t under den 12 sistlidne oktober

meddelat beslut om nämnda antagningsålders höjande från 14 till 16 år, —

förnyat sin hemställan om utverkande af sådan löneförbättring åt lärarne

vid skeppsgosseskolan, att deras ställning i lönehänseende blefve densamma

som de ordinarie lärarnes vid amiralitetsförsamlingens i Carlskrona

folkskola.

Vid här ofvan anförda förhållanden och då den ifrågasatta löneförbättringen

är af billighet och behof påkallad, helst genom den vidtagna

förändringen i ålder för skeppsgosses antagning, hvarigenom

skeppsgossekåren med mindre kostnad kommer att under numera förändrade

förhållanden bättre fylla sin uppgift att rekrytera sjömanskåren,

lärarnes vid skolan arbete kommer att ytterligare ökas, enär undervisningen

i skolan enligt föreslagen plan skulle fortfara jemväl någon tid

under sommaren, får jag underdånigst hemställa:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen sådan ändring i

staten för skeppsgosseskolan, att lönen åt skollärarne vid skolan höjes

till 1,225 kronor om året med tre ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor,

att utgå efter 3, 6 och 9 års tjenstgöring, samt att i följd häraf anslaget

till skeppsgosseskolan må förhöjas med 675 kronor eller från

8,780 kronor till 9,455 kronor;

äfvensom att den sålunda ändrade staten jemväl må få tillämpas å

nuvarande lärarne vid skolan Johan Alfred Genström, Carl Wilhelm

Svensson och Ernst Gustaf Lång, på det sätt att de jemte tillgodonjutande

från 1896 års början af den förhöjda lönen må för ålderstilläggens bestämmande

få tillgodoräkna sig den tid, de redan varit vid skolan anställda.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod

beräknats liksom för innevarande år till 1,400,000 kronor,

llih. till ltiksd. Prat. 181)0. 1 Sami. 1 Afd. '' 2

[8.]

Lotsverket.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvudtiteln.

[9.]

Skrifmaterialier

m. m.

[10.]

Fartygs
materiel.

lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp och följaktligen,

med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar

409 kronor, utföras med 1,400,409 kronor, under förutsättning

derjemte att de i förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande

må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda

ändamål.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å^ femte hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon

annan ändring än att för jemnande af slutsumman förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m. m., nu utgörande 46,929 kronor,

må höjas med 25 kronor till 46,954 kronor.

Extra anslag.

Nyanskaffning af fartygsmateriel.

På sätt jag här ofvan vid föredragning af frågan om ordinarie anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll anfört, hade jag, med afseende

på de betänkligheter, som inom Riksdagen uttalats mot att på

ordinarie stat uppföra de anslag, som för sjöförsvarets stärkande erfordrades,

nästlidet år föreslagit att, för att under sådana omständigheter

på bästa sätt främja det vigtiga målet, ett för de närmaste åren

förut bestämdt visst årsanslag på extra stat för nyanskaffning af fartygsmateriel

skulle begäras, och jag hade uppgjort en plan för sådan nyanskaffning

under de närmaste fem åren, den kortaste tidrymd jag ansåg

kunna för ett dylikt anslags utgående bestämmas, derest de åsyftade

fördelarne af större prisbillighet och mera planmessighet i fartygsanskaffandet

skulle kunna ernås. I denna plan beräknades den styrka, som

utan alltför kännbara uppoffringar skulle under nämnda tid kunna anskaffas,

till 3 stycken l:a klassens pansarbåtar, 1 aviso- eller rekognosceringsfartyg,

10 stycken l:a och 6 stycken 2:a klassens minbåtar samtl transport-

och minm aterielfartyg, hvarigenom vi vid utgången afår 1899 skulle

af nyare stridsfartyg ega nära dubbelt af hvad vi nu till vårt försvar på

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

11

sjön kunna använda, eller 6 stycken l:a klassens pansarbåtar, 16 stycken

l:a klassens minbåtar, 15 stycken 2:a klassens minbåtar och 1 rekognosceringsfartyg,

en styrka, som ingalunda kunde anses för högt tilltagen,

om man erinrade sig att, enligt den af 1880 års sjöförsvarskomité uppgjorda

plan för flytande materielens successiva förnyelse, denna vid

nämnda tidpunkt bort bestå af 8,4 stycken l:a klassens pansarbåtar, 20

stycken l:a klassens minbåtar och 14 stycken 2:a klassens minbåtar.

Det erforderliga extra anslaget beräknades till 2,500,000 kronor under

hvardera af dessa fem år.

Med gillande af detta mitt förslag täcktes Eders Kongl. Maj:t i

nådig proposition föreslå Riksdagen:

att på extra stat, utöfver de af 1893 års Riksdag till en pansarbåt

beviljade, då ännu icke anvisade 1,868,000 kronor, bevilja 10,622,000

kronor att jemte förstberörda belopp utgå under åren 1895—1899 med

en femtedel årligen, för att jemte det till ofvannämnda pansarbåt anvisade

anslag af 1,000,000 kronor användas till nyanskaffning af fartygsmateriel

i öfverensstämmelse med det uppgjorda programmet, samt att

för detta ändamål för år 1895 anvisa 2,500,000 kronor.

Uti sin underdåniga skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under femte hufvudtiteln af den 11 april 1894 anförde Riksdagen beträffande

det ifrågasatta extra anslaget, att Riksdagen då icke ansett

sig böra ingå i pröfning af den utaf departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagda plan för nyanskaffning under den närmaste framtiden

af fartygsmateriel för flottan; att riksdagen förut, då liknande

framställningar varit föremål för dess pröfning, icke visat sig benägen

att fatta beslut om beviljande på en gång af hela det betydande belopp,

som för genomförande af sådan flerårig anskaffningsplan varit erforderligt,

utan hellre velat begränsa sitt beslut till det för hvarje budgetsår

angelägnaste; och att riksdagen icke heller då ansett sig böra härifrån

afvika samt att vid pröfning af det belopp, som för år 1895 borde för

ändamålet anvisas, Riksdagen af hänsyn till andra anslagsbehof och då

varande mindre gynnsamma ekonomiska förhållanden i landet funnit sig

böra bestämma detsamma till allenast 1,500,000 kronor, med hvilket

belopp tillika med det af 1893 års Riksdag för ändamålet anvisade jemväl

den beslutade nya pansarbåten kunde närmas sin fullbordan.

Riksdagen biföll sålunda icke den gjorda framställningen och i

följd häraf kan man under innevarande år likasom under år 1894 icke

anskaffa en enda af de för vårt försvar på sjön så vigtiga minbåtarne.

Frågans stora vigt manar mig likväl att ånyo göra den till föremål

för Eders Kongl. Majffs nådiga pröfning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufvudtiteln.

Det är en, såsom jag vågar påstå, allmänt erkänd sanning, att vi

utan ett sjöförsvar hvarken kunna gifva gällande kraft åt en eventuel

neutralitetsförklaring eller bereda möjlighet för vår armé, spridd såsom

den måste vara öfver vårt långsträckta land, att hinna uppträda i samlad

styrka mot en landstigande fiende, som, om han ej möter kraftigt

motstånd på sjön, obehindradt och ganska hastigt kan draga till sig behöfliga

förstärkningar; under det att ett kustförsvar, sådant som vi med god

vilja kunna åstadkomma, skall ej blott i väsendtlig män inskränka de

farligaste anfallspunkternas antal och med all sannolikhet gifva vår armé

tid att på rätt ställe samlas för att möta den landstigande fienden utan

äfven hindra denne att utan mycket stor risk och betydliga svårigheter

öka sin anfallsstyrka. Ett dylikt kustförsvar skulle derjemte utgöra ett

hinder för en fiende att t. ex. med ett par snabbgående kryssare kunna

brandskatta våra talrika oförsvarade kuststäder.

Äfven i afseende på frågan hurudan!, vårt sjöförsvar borde vara

beskaffadt för att fylla denna sin uppgift i försvaret, har på senare

tider full enighet mellan fackmän vunnits, då såväl den år 1880 nedsatta

sjöförsvarskomitén som den år 1892 förordnade komité af sakkunnige

varit af i hufvudsak samma mening rörande så väl fartygstyper

som det erforderliga antalet fartyg af hvarje typ; och den omständighet,

som förr vid flere tillfällen blifvit angifven såsom skäl för

vägran af anslag till sjöförsvaret — att ingen enighet fanns angående

beskaffenheten af detta försvar — förefinnes således icke numera.

Såsom jag förut sökt ådagalägga så väl med stöd af sistnämnda

komités uttalanden angående de för oss lämpliga fartygstyper som med

ledning af de i andra länder nu rådande åsigter rörande fartygsmaterielens

beskaffenhet, bör vår sjökrigsmateriel ännu fortfarande bestå af

pansarbåtar af Sveas cert, större och mindre minbåtar samt aviso- eller

rekognosceringsfartyg. De senaste årens eskaderöfningar, hvilka man, så

mycket den obetydliga materielen och tillgångarne på medel medgifvit,

sökt göra lärorika ur rent yrkesmessig synpunkt och upplysande i strategiskt

hänseende, hafva äfven enligt min åsigt ytterligare ådagalagt, att de

antagna fartygstyperna äro särdeles lämpliga för försvaret af våra kuster.

Pansarbåtarne äro i våra farvatten fullt sjödugliga fartyg äfven i hårdt

väder samt på samma gång i stånd att äfven inom skärgården komma fram

i hvilken del som helst af densamma och deras artillerikraft är fortfarande

öfverlägsen andra pansrade fartygs af ej större tontal. De

senast byggda l:a klassens pansarbåtar kunna uppnå en hastighet af

16 knop, hvilken, oafsedt att det knappast är möjligt att med bibehållande

af fartygens nuvarande dimensioner och vigt af pansar erhålla

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

13

en större fart, måste anses tillfredsställande med fästadt afseende på

de farvatten, för hvilka de äro afsedda, och de förhållanden, under

hvilka de sannolikt komma att i allmänhet uppträda. Våra minbåtar

hafva visat sig fullt motsvara hvad man af dem kunde vänta och de af

l:a klassen hafva äfven ute i hafsbandet och derutanför visat sig ega

goda sjöegenskaper, om än det skulle vara fördelaktigt att deras dimensioner

något ökades, hvarvid äfven den afsevärda fördelen vunnes, att man

kunde beväpna dem kraftigare än hvad nu är fallet, hvilket vore af

stor vigt, isynnerhet som i alla andra länders mariner l:a klassens minbåtar

numera byggas större och äro ej obetydligt kraftigare bestyckade

än våra. Beträffande behöfligheten af rekognosceringsfartyg har jag

redan i statsrådsprotokollet den 13 januari 1894 rörande anslagen under

femte hufvudtiteln uttalat mig och jag torde nu med afseende på dessa

med sjelfgående minor och snabbskjutande lätt artilleri försedda, snabbgående

(19 knop), särdeles lättmanövrer liga och ej djupgående fartyg,

hvilka i händelse af mobilisering för närvarande skulle på ett mycket

kännbart sätt saknas, ånyo endast böra ytterligare framhålla behofvet

ej mindre att ega något vapen mot fiendens minbåtar och

minbåtsjägare, än att sjelf hafva till sitt förfogande båtar, som kunna

såsom sådana jagare uppträda, samt vidare fördelen att kunna till följd

af deras stora fart använda dem till fiendens upptäckande och rapporterande

äfvensom att kunna begagna dem vid skyndsamt utläggande af

tillfällig minspärrning. Vid flottans stridsöfningar användas nu visserligen

för nämnda ändamål l:a klassens kanonbåtar, men att, bland annat,

deras ringa fart ej derför utgör hinder, är beroende derpå att den fingerade

motståndaren ej sjelf har mera snabbgående rekognoseringsfartyg.

Den, efter hvad ofvan nämnts, nu rådande enigheten i åsigter beträffande

de för vårt sjöförsvar lämpligaste fartygstyper har äfven gjort

sig gällande i fråga om den ungefärliga styrka, som erfordras för att

göra detta försvar något så när betryggande och på samma gång icke

öfverstiger vår förmåga att åstadkomma, och hvilken är beräknad till

14 å 15 pansarbåtar, 50 (1880 års komité 80) stycken minbåtar och 5

rekognosceringsfartyg.

Då kostnaden för en l:a klassens pansarbåt med senast vidtagna

förbättringar beräknats till omkring 3,190,000 kronor, för en l:a klassens

minbåt till 215,000 kronor, för eu 2:a klassens minbåt till 105,000

kronor och för ett rekognosceringsfartyg till 880,000 kronor, utgör kostnaden

för hela ofvannämnda fartygsmateriel något öfver 61,500,000

kronor, hvaraf för den redan anskaffade färdiga delen af denna mate
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte hufvudtiteln.

riel bör beräknas 11,447,000 kronor; och då en pansarbåt ej kan antagas

vara krigsduglig mera än 25 å 30 år, en minbåt 15 å 20 år och

ett rekognosceringsfartyg omkring 25 år, kan varaktigheten af denna

materiel öfver hufvud beräknas till 25 år; och det inses häraf lätt,

att, för att kunna erhålla densamma och bibehålla den i krigsdugligt

skick, erfordras ett årligt anslag af omkring 2,500,000 kronor. Med

ett mindre årsanslag är således denna anskaffning ej möjlig och med

så otillräckliga anslag, som alltsedan 1880 till fartygsmaterielens förnyelse

varit att tillgå, kunna vi, såsom af det ofvan sagda tydligt framgår,

aldrig erhålla ett sjöförsvar af åtminstone den styrka, som enligt

alla sakkunniges åsigt är erforderlig för att det skall kunna motsvara

de anspråk, som på detsamma med all rätt böra ställas; ty långt innan vi

under sådana förhållanden hunnit bygga det afsedda antalet fartyg af

de särskilda typerna, äro de först byggda till mera än tredjedelen af

antalet för krigsbruk otjenliga och endast användbara såsom öfningsfartyg,

logementsfartyg m. m. dylikt.

Skall flottan alltså fylla sin uppgift i försvaret och vår armé derigenom

på verksammaste sätt kunna motsvara sitt ändamål och de

ökade uppoffringar, nationen för dess stärkande underkastat sig, så

måste tydligen flottans anslagsbeliof mera än hittills tillgodoses.

Jag har vid föregående tillfällen, då frågan om beredande af medel

för flottans nybyggnad varit före, lika med marinförvaltningen framhållit

det vigtiga och önskvärda deri att ett fast anslag på ordinarie

stat af åtminstone 2,500,000 kronor kunde för ändamålet erhållas. Inom

Riksdagen har vid olika tillfällen framhållits tanken på att för anskaffande

af erforderlig fartygsmateriel upptaga ett obligationslån, eu utväg

som naturligen fortast skulle leda till målet. Då likväl, efter hvad hittills

i dessa frågor förekommit, utsigt knappast torde förefinnas att för närvarande

kunna genomföra något af de nu nämnda alternativen, anser

jag mig böra hemställa, att Riksdagen lemnas tillfälle att ånyo taga under

ompröfvande det af mig nästlidet år uppgjorda och af Eders

Kongl. Maj:ts gillade förslag, att för en tid af fem år på extra stat få

erforderliga medel till nyanskaffning af fartygsmateriel anvisade. I

hufvudsaklig öfverensstämmelse med den då framlagda planen, har jag

låtit uppgöra följande program för en sådan nyanskaffning under åren

1896 —1900, hvarvid jag förutsätter att, derest större prisbillighet skulle

derigenom kunna uppnås eller omständigheterna eljest dertill föranleda,

Eders Kongl. Maj:t bör äga att inom programmet förändra ordningen

för deri upptagna fartygs och båtars anskaffning, så vidt sådant kan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitelu.

15

ske utan öfverskridande af det för hvarje år utaf Riksdagen anvisade

anslag:

år 1896

afslutas den fjerde pansarbåten »Oden»,

anskaffas ett rekognosceringsfartyg,

» 3 st. l:a klassens minbåtar,

» 2 st. 2:a klassens minbåtar;

dr 1897 anskaffas:

Va pansarbåt,.

3 st. l:a klassens minbåtar,

2 st. 2:a klassens minbåtar;

dr 1898

l/2 pansarbåt,

3 st. l:a klassens minbåtar,

2 st. 2:a klassens minbåtar,

dr 1899

V2 pansarbåt,

3 st. l:a klassens minbåtar,

2 st. 2:a klassens minbåtar;

dr 1900

l/2 pansarbåt,

ett rekognosceringsfartyg.

Med tillämpning af detta program skulle vi vid slutet af ar 1900

ega 6 st. pansarbåtar, 18 st. l:a klassens minbåtar och 17 st. 2:a klassens

minbåtar samt 2 minbåtsjagare eller rekognosceringsfartyg.

Hela den för dessa fem år erforderliga summa uppgår, efter de

ofvan uppgifna prisen för de särskilda fartygstyperna till 12,250,000

kronor eller i medeltal per år till 2,450,000 kronor.

Men med fästadt afseende på att man, med kännedom om livad ett

följande år kan för nyanskaffning påräknas, med ledning deraf kan

planmässigt ordna beställningarne och derigenom vinna nedsättning i

anskaffningskostnaden, hyser jag den åsigten att, fastän den bär ofvan

för år 189G upptagna anskaffningskostnaden är beräknad till 2,425,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hnfvudtiteln.

kronor, ett belopp af 2,400,000 kronor skall för nämnda anskaffning

vara tillräckligt, äfvensom att under de öfriga nämnda åren afsevärd

minskning i den beräknade anskaffningskostnaden kan erhållas.

Med afseende på det nu anförda får jag underdånigt hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att på extra stat bevilja ett anslag af 12,250,000 kronor att utgå

under åren 1896—1900 till nyanskaffning af fartygsmateriel i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med förestående program samt att deraf

för år 1896 anvisa: till afslutande af pansarbåten »Oden» 690,000 kronor

samt till anskaffning af ett rekognosceringsfartyg, tre första klassens

minbåtar och två andra klassens minbåtar 1,710,000 kronor eller

tillsammans 2,400,000 kronor.

Artillerimateriel, elektriska lysmaskiner m. m.

[H-L4.]

Artilleri- För de kanonbåtar, i hvilkas bestyckning den föråldrade 27 cm.-

ma ene m. m. kanoneil hnannit ersättas af en 15 cm. kanon, hafva i förråd varande,

förut den nu utrangerade fregatten Vanadis tillhöriga kanoner kunnat

användas, men af dessa kanoner finnas nu ej flere att tillgå. Marinförvaltningen

hade derföre i sin skrifvelse angående anslagsbehofven för år

1896, på det den sålunda påbörjade vigtiga förändringen i bestyckningen

af första klassens kanonbåtar skulle kunna utan afbrott fortsättas,

till anskaffning bland artillerimateriel för fartygen upptagit eu 15 cm.

kanon med lavettage och skyddsskärm för en kostnad af 29,000 kr.

Sedan emellertid fråga uppstått, huruvida icke de moderna 12 cm.

snabbskjutande kanonerna möjligen med större fördel kunde användas

och derför borde anskaffas, har marinförvaltningen i förnyad skrifvelse

i ämnet den 6 sistlidne november föreslagit, att — enär det

syntes fördelaktigare att pansarbåten »Svea», som för närvarande är bestyekad

med bland annat 4 st. 15 cm. kanoner af vår äldsta modell,

finge dessa ersatta med motsvarande antal 12 cm. kraftiga snabbskjutande

kanoner af nyaste modell, af samma slag som de för pansarbåten

»Oden» afsedda, hvarigenom vår först byggda pansarbåt »Svea» skulle

erhålla en afsevärdt ökad artillerikraft, — Sveas 15 cm. kanoner må

utbytas mot moderna 12 cm. snabbskjutande sådana, samt att de förra

må användas för förändringen af bestyckningen å l:a klassens kanonbåtar;

i öfverensstämmelse hvarmed marinförvaltningen framlagt följande

nya förslag till anskaffning under år 1896 af artillerimateriel, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte hufvndtiteln.

11

Vapen:

4 st. 12 cm. snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsskärm.

..................................................................... 100,000: -—

Ammunition:

ammunition till snabbskjutande kanoner och kulsprutor

................................................................... 34,900: —

ersättning för under föregående år förbrukadt krut 18,000: —

Vidare har marinförvaltningen i likhet med föregående år anmält

behofvet af två elektriska lysmaskiner för sjöbefästningarne vid Carlskrona,

hvarför anskaffningskostnaden upptagits till 35,000 kronor, samt

slutligen att liksom för föregående år jemväl för år 1896 erfordrades

för anställande af skjutförsök ett anslag af 10,000 kronor.

Ehuru det naturligtvis vore önskvärdt att vid ändring af bestyckningen

å kanonbåtarne kunna använda pjeser af nyaste modell anser

jag den besparing, som genom marinförvaltningens förslag skulle vinnas,

beaktansvärd, helst kanonbåtarne äfven med de från pansarbåten

»Svea» erhållna 15 cm. kanonerna skulle vinna betydliga fördelar. Då

härtill kommer, att, under det pansarbåtarne Göta och Tliule äro försedda

med 15 cm. kanoner af nyaste konstruktion, hvilka icke böra

ifrågakomma att utbytas mot andra, Sveas 15 cm. kanoner, såsom

nämnts, äro af vår äldsta 15 cm. modell och icke obetydligt svagare

än de å Göta och Tliule, samt att Svea, genom det föreslagna utbytet

skulle komma att erhålla samma slags bestyckning som den under

byggnad varande fjerde pansarbåten »Oden», hvilken kommer att förses

med 12 cm. snabbskjutande kanoner såsom sekundär bestyckning, finner

jag mig böra tillstyrka marinförvaltningens ifrågavarande förslag beträffande

utbytet af kanonerna; men då ej flera än 2 kanonbåtar lära kunna

under år 1896 hinna blifva i ordning att mottaga denna nya bestyckning,

anser jag, att för närvarande anslag bör begäras till endast 2 åt

de ofvan nämnda 4 stycken 12 cm. kanonerna med hälften af det utaf

marinförvaltningen upptagna belopp eller med 50,000 kronor.

Den senaste erfarenheten har visat, att med den moderna bestyckningen

ammunitionsåtgången under strid är betydlig, och då man ej

ännu kunnat för flottan skaffa i förråd något per pjes afsevärdt antal

patroner för de snabbskjutande kanonerna, är det af stort behof att

söka fylla den nuvarande bristen, hvarför jag finner mig böra tillstyrka

marinförvaltningens framställning om äskande för ändamålet af 34,900

kronor.

11,h. till Rilcsd. Prot. I8H5. 1 Samt. 1 Ajd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln.

Elektriska lys''

maskiner.

[15.]

Minväsendet.

Det under en följd af år utgående anslaget 10,000 kronor till de

såväl för flottan som för den inhemska industrien så nyttiga skjutförsöken,

profning af krut och projektiler m. m. är äfven för år 1896 af

behofvet påkalladt.

Med afseende härpå får jag i underdånighet föreslå

att Eders Kongl. Maj.-t må af Riksdagen till anskaffande af artillerimateriel

för fartyg, kanonkrut och skjutförsök m. m. begära anvisandet

af följande belopp:

a) till artillerimateriel och ammunition för fartyg............ 84,900: —

b) till ersättning för under föregående år förbrukadt. krut 18,000: —

c) till skjutförsök, krutprof m. m....................................... 10,000: —

Beträffande marinförvaltningens framställning om anskaffning af

2:ne elektriska lysmaskiner för sjöbefästningarne vid Carlskrona får jag

erinra, att dylika maskiner numera ingå i hvarje ordnad fästnings utrustning

och att det är nödvändigt för en sjöfästning att kunna belysa och

mäta afståndet till en om natten anfallande fiende, hvars'' alla fartyg

ju äro försedda med elektriska lysapparater, medelst hvilka de punkter

på fästningen, hvilka skola beskjutas, blifva belysta.

Under våra senaste eskaderöfningar vid Oskar Fredriksborgs fästning

utgjorde bristen på dylika apparater just anledningen till att under

beskjutningen fästningens eld måste anses såsom jemförelsevis föga

verksam mot de om natten anfallande fartygen.

Då nu fästningen Kungsholmen, för hvilken ifrågavarande apparater

äro afsedda, har erhållit moderna kraftiga kanoner, är det af vigt

för att dessa kanoner skola kunna i mörker verksamt användas mot en

anfallande, att denna kan från fästningen belysas.

Med stöd häraf får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen begära för anskaffning af 2 elektriska lysmaskiner med

tillbehör för sjöbefästningarne vid Carlskrona ett anslag af 35,000

kronor.

Minväsendet.

För minväsendet har marinförvaltningen nu såsom förut i det föreslagna

ordinarie anslaget till flottans nybyggnad inberäknat 100,000

kronor. Af de skäl, jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet angående

statsregleringen, i hvad den afsåg femte hufvudtiteln för innevarande

år, anfört, har jag ansett anslag till minväsendet böra särskildt och på

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln. 19

extra stat anvisas. I fråga om det härför erforderliga anslaget har jag

inhemtat:

att, ehuru de faststälda minpositionerna nu äro temligen fullständigt

ordnade, så att för vidmakthållande af dessas materiel eu jemförelsevis

mindre summa en tid bortåt erfordras, behofvet af hastigt

utlagd tillfällig min spärrnings materiel under de senaste årens krigsöfningar

allt mer framträdt; samt att, ehuru tillverkningen af de för

detta behof afsedda och enligt sammanstämmande uttalanden särdeles

ändamålsenliga handminor sedan tre år tillbaka fortgått med all den

skyndsamhet, som anslagens storlek och kontrollen öfver hemlighållandet

af minans konstruktion medgifvit, det första, redan nu af våra försvarsförhållanden

betingade behofvet af handminor ännu ej är fyldt,

hvadan medel till handminor fortfarande erfordras;

att vidare under de senare årens krigsöfningar framträdt behof af

lätt handterliga och lätt stufvade mindre minor, som kunde medföras på de

egentliga stridsfartygcn till större antal än hvad utrymmet medgifver

för de större handminorna, och att en sådan med ledning af erfarenheten

från försöken med handminor konstruerad s. k. »vaktmina» nu

blifvit så försökt, att den snart skulle kunna tillverkas i större antal,

hvartill medel behof vas;

samt att behofvet att till verkligt tjenstbara minenheter komplettera

den minmateriel, hvilken under tidigare skeden af vårt fasta minförsvars

utveckling blifvit anskaffad, men numera icke tillhör någon af

de faststälda minpositionerna, och hvilken minmateriel, behörigen kompletterad,

kan användas hvar som helst der minpositioner under krigstid

skulle behöfva anordnas, jemväl fordrar att med anslag tillgodoses.

Med afseende på detta allt anser jag, att det under en följd af år

i medeltal beviljade anslag af 100,000 kronor, hvilket jag endast på

särskilda skäl nästlidet år ansåg kunna begränsas till 75,000 kronor,

nu är för ändamålet behöfligt och får fördenskull i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t, täcktes hos Riksdagen för fasta minförsvaret

och minväsendets utveckling för år 1896 äska ett extra anslag

af 100,000 kronor.

Sjökrigsskolan.

Då behofvet af förbättrade aflöningsförmåner för sjökrigsskolans

lärare qvarstår oförminskadt och då frågan om aflöningsförbättringens

uppförande å ordinarie stat icke lärer, med hänsyn till Riksdagens be
-

[16.]

Sjökrigs
skolan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte hufYiultiteln.

slut vid föregående tillfällen och senast vid 1892 års lagtima riksmöte

gjorda uttalanden i ämnet, böra för Riksdagen framläggas annorledes

än i sammanhang med frågan om definitiv reglering af aflöningen för

lärarne vid de allmänna läroverken, får jag hemställa det Eders Kongl.

Maj:t ville föreslå Riksdagen,

att till löneförbättring åt lärarne vid sjö krigs skolan må, utöfver de

1,300 kronor, som enligt 1888 års riksdags medgifvande få användas

af kadetternas terminsafgifter, anvisas för år 1896 ett extra anslag af

1,860 kronor med det dervid för löneförbättringens erhållande fästade

vilkor, att den som vill deraf komma i åtnjutande, icke må, jemte sin

lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid någon

privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola.

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel äfvensom i öfrigt yttrat och hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af

statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning

att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet

öfverlemnas för att tjena till ledning

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

F. Wrangel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitelii

21

Förslag

till

Stat

för Femte hufvudtiteln för år 1895.

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

summarum.

Sjöförsvarsdepartementet.

Friheter.

Ersättningar.

Departementet och öfverstyrelsen.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Departementschefen ..................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

17,000

—

—

—

—

''—

17,000

—

samt kommandoexpeditionen .....................

26,800

—

—

_

—

—

26,800

—

Marinfdrvaltningen.......................................

38,600

—

—

—

-—-

—

38,600

—

Sgr

82,400

--

—

—

—

82,400

—

82,400

—

Flottans personal.

Aflöning för flottans corpser och stater .........

1,732,052

—

-—-

—

—

—

1,732,052

—

Carlskrona artillericorps, reservationsanslag.....

293,795

—

—

—

—

—

293,795

—

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserne,

6,400

—

—

6,400

—

reservationsanslag....................................

268,100

—

—

-

—

—

268,100

—

Naturaunderhåll, förslagsanslag.....................

419,870

—

—

—

-—

—

419,870

—

Båtsmansindelningen...................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Ble-

—

"

26,400

26,400

kinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län........................................................

114,000

-—

—

—

—

114,000

—

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för-

slagsanslag.............................................

33,300

—

—

—

-

33,300

—

Sgr

2,899,517

—

—

—

26,400

_

2,925,917

—

2,925,917

—

Flottans materiel.

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-

anslag..................................................

1,300,000

—

•-

—

—

—

1,300,000

—

1,300,000

—

Transport

—

—

—

—

—

—

4,308,317

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte liufvudtiteln

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

summarum.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

--

—

—

—

—

_

—

_

4,308,317

_

Diverse anslag.

Flottans Öfningar, reservationsanslag ............

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

670,000

—

—

—

-—

—

670,000

—

och ersättning derför, förslagsanslaq .........

Undervisningsverken:

256,500

—

—

—

—

—

256,500

—

Sjökrigsskolan......................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan ... ................. 9,455: —

40,495

60,000

40,495

60,000

Sjökarteverket, reservationsanslag...............

Ersättning åt officerare och ingoniörer vid flottan

—

—

—

—

—

—

under anställning eller kommendering utrikes

12,000

—

—

—

—

—

12,000

—

Sjukvård ...................................

39,000

19,175

39,000

19,175

Diverse behof.............................................

—

—

—

_

—

_

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för-

23,500

—

—

—

—

—

23,500

—

slaqsanslaq .......................................

46,954

12,500

46,954

12,500

Extra utgifter...................................

Sgr

1,180,124

—

—

—

—

—

1,180,124

_

1,180,124

—

Summa för sjöförsvaret

5,462,041

—

—

—

26,400

—

—

—

5,488,441

—

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

terna, reservationsanslaq...............

1,400,000

86,150

405

4

1,400,409

86,150

Undervisningsanstalter för sjöfart ...............

Nautisk-meteorologiska bvrån ....

—

—

—

--

9,000

9,000

Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid

nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag

13,000

13,000

Summa för handeln

1,508,150

-1

405

—

4

—

1,508,559

—

1,508,559

_

Summa för femte hufvudtiteln

6,970,191

-1

405

26,404

—

6,997,000 |

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

23

Extra ordinarie anslag.

Till genomförande under år 1896 af löneregleringen för flottan ..............................

Kronor.

30,000

Ö.

» nyanskaffning af fartygsmateriel................................................................

2,400,000

—

» artillerimateriel och ammunition för fartyg.................................................

84,900

—

» ersättning för förhrukadt krut....................................................................

18,000

-

» skjutförsök, krutprof m. .........................................................................

10,000

—

» elektriska lysmaskiner för sjöbefästningame vid Carlskrona..............................

35,000

—

» minväsendet.............................................................................................

100,000

—

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan..................................................

1,860

—

Summa

• 2,679,760

—

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet Öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 14 januari 1895.

Närvara nd e:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

G ILL JAM,

friherre Rappe,

Christerson och

Wersåll.

3:o.

Departementschefen statsrådet Groll anhöll i underdånighet att få

underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet åt

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande

anslagstitlarne:

Bih. till Bilad. Prof. 18B5. I Sami. 1 Afd. 1 H&ft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

[1.]

Höjning af

tjenstgöringspenningarne

för vissa

länsmän.

■ 2

Ordinarie anslag.

Landsstaterna i länen.

Sedan länsmannen i Enontekis länsmansdistrikt af Norrbottens län

F. B. Forsström uti en till Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande i

nämnda län stöld skrift gjort framställning om beredande af förhöjning

i tjenstgö ringspenningar ne för länsmannen i detta distrikt, har Eders

Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande i underdånig skrifvelse den

8 november 1893 hemstält att Eders Kongl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga

åtgärder för beredande af ökad aflöning åt länsmännen i nyssnämnda

distrikt samt i Juckasjärvi och Arjepluogs distrikt.

Innan jag redogör för hvad till stöd för de ifrågasatta aflöningsförhöjningarna

anförts, anser jag mig böra erinra att, enligt den år

1878 beslutade lönereglering för landsstaten, aflöningen för länsman utgör

lön 900 kronor, som efter tio år kan höjas med 300 kronor, och

tjenstgöringspenningar 600 kronor, hvarjemte länsman uppbär expensrnedel

till belopp af 100 kronor. Sammanlagda aflöningen utgör sålunda

1,600 kronor för länsman, som icke åtnjuter ålderstillägg, och

1,900 kronor för länsman, som är i åtnjutande af sådant tillägg. För

de länsmän, som hafva boställe, afdrages i regeln å den kontanta aflöningen

så mycket som motsvarar boställets beräknade afkomst. Men

för länsmannen i Enontekis distrikt, för hvilkens förseende med boställe

Riksdagen år 1883 beviljade ett särskildt anslag, enär tillfälle saknades

för denne länsman att hyra bostad inom distriktet, eger dylikt afdrag

icke rum. Med afseende derå att det skulle blifva alltför betungande

för länsmannen att vidkännas både skyldighet att underhålla ifrågavarande

boställe och afdrag å aflöningen för boställets afkastning, medgaf

nemligen Riksdagen, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning, att för

boställets afkomst något afdrag å lönen icke skulle ega rum. Åt länsmännen

i Juckasjärvi och Arjepluogs distrikt äro deremot icke boställen

anslagna.

I omnämnda skrift har Forsström hufvudsakligen anfört:

Det hade alltid visat sig att, under det att länsmännen i länets

kustsocknar, så framt de skötte sig, i ekonomiskt hänseende kunnat

reda sig godt, hade länsmännen i lappmarksdistrikten med få undantag

i ekonomiskt hänseende haft att kämpa med stora svårigheter, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette hufvud titeln.

icke säga fattigdom. Under förflutna tider, då af länsmännen i lappmarken

icke fordrats mera, än att de kunde skrifva läsligt och tala

hjelplig! svenska språket, hade den antydda olikheten varit mindre

märkbar, men i samma mån man under de senaste tjugu åren börjat

höja fordringarna äfven hos länsmännen i lappmarken, hade missförhållandet

allt tydligare framträda Orsakerna till lappm arkslänsmännens

dåliga ställning vore att, medan kustsocknarnes länsmän i allmänhet

kunde bereda sig extra inkomster till ej obetydliga belopp,

lappmarkslänsmännen saknade så godt som alla dylika inkomster, att

prisen på lifsmedel i lappmarken vore ungefär 50 procent högre än i

andra delar af länet, samt att de vidsträckta, vägar saknande lappmarksdistrikten

fordrade långa och kostsamma resor, för hvilka ersättning

ej vore att påräkna. Sämst lottad af alla vore länsmannen i Enontekis

distrikt. Detta distrikt, beläget 37 mil från kusten, vore 17 mil långt

och i medeltal 5 mil bredt med en befolkning, som, förutom ett fåtal

bofaste, hvilka utan undantag vore fattiga, utgjordes af i fjellen och

skogarna spridda lappar. Till följd af distriktets aflägsenhet och brist

på vägar vore lefnadskostnaderna derstädes synnerligen höga. Utskylderna

utgjorde 14 procent af inkomsten. Dänsmannens extra inkomster

vore nära nog ingå, hvilket framginge deraf att nuvarande t. f. länsmannen

af taxeringsmyndigheterna uppskattats till en inkomst af endast

1,630 kronor, ehuru han uppbure alla tjensten åtföljande löneförmåner.

Utmätningar, för hvilka ersättning utginge, förekomme icke, men väl utmätningar

för uttagande af kommunalutskylder (för hvilka utmätningar ersättning

icke åtnjutes) samt för uttagande hos lapparne af skadeersättningar till

invånare i Norge. Sedan nådiga förordningen den 6 juni 1883 rörande de

lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige

och Norge, trädt i kraft, hade de till Enontekis socken hörande lapparne

fått för af renar förorsakade skador vidkännas ersättningar, som årligen

betydligt ökats. För uttagande af dessa ersättningsbelopp, hvilka vore

fördelade på ett stort antal lappar, spridda ej blott inom Enontekis,

Juckasjärvi och Pajala socknar, utan äfven inom norskt område, måste

länsmannen företaga många vidsträckta och kostsamma resor, för hvilka

häri ej finge någon ersättning. Lika litet konnne ersättning i fråga, då,

såsom'' ofta vore förhållandet, stämning skulle på norsk myndighet!» begäran

delgifvas lapparne, eller då resor företoges för efterspaning af

rentjufvar eller lör hållande af polisförhör in. in. bland lapparne.

'' Vidare har Forsström meddelat dels uppgift å prisen i Enontekis

å de nödvändigaste lifsförnödenheter under de senaste åren, dels ock

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette hufyudtiteln.

en beräkning å lefnadskostnaden för en medelstor familj, bestående af

åtta personer, tjenstehjon inberäknade, hvilken beräkning slutar å ett

belopp af 2,850 kronor, deri ingår hushyra med 200 kronor och kostnad

för tjensteresor med 150 kronor.

Med afseende å det länsmannen i Enontekis anslagna boställe har

Forsström vidare anfört, hurusom allmänt erkändt vore att jordbruk

utefter Torneå och Muonio ådalar för personer, hvilka nödgades genom

legdt folk utföra arbetena, medförde endast förlust, desto större ju längre

upp hemmansbruket vore beläget. Om i nyssnämnda beräkning intagits,

å ena sidan, kostnaderna för boställets skötsel och, å den andra,

dess afkastning, skulle beräkningen blifvit ännu ofördelaktigare. Forsström

hade derföre i stället upptagit hushyra till 200 kronor, motsvarande

utskylderna för bostaden och underhåll af husen, lågt beräknadt.

Slutligen har Forsström meddelat att, medan länsmännen i den

svenska lappmarken, hvilka måste försaka snart sagd! alla lifvets beqvämligheter

och behag, hade så små inkomster, att det knappast vore

dem möjligt att reda sig på ett anständigt sätt, ett motsatt förhållande

egde rum både i Finland och i Norge. Så hade länsmännen i finska

lappmarken utaf lön och ordinarie inspektionsresor en inkomst af 4,500

finska mark och länsmännen i Kautokeino, Tanen och Sydvaranger, hvar

en inkomst taxerad till 4,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har i sin skrifvelse i ärendet

yttrat att de länsmännen enligt gällande stat tillkommande aflöningsförmåner

tillika med de länsmansbefattningarna åtföljande extra inkomster

i allmänhet lemnade dessa tjensters innehafvare en anständig bergning,

hvarförutom i regeln icke saknades tillfällen för länsmannen, om

han eljest vore en duglig man, att genom enskild verksamhet förbättra

sina ekonomiska vilkor, men att inom Norrbottens län funnes några

länsman sbefattningar, hvilka i följd af för distrikten säregna förhållanden

icke kunde sägas bereda sina innehafvare deras nödiga utkomst.

Öfverhufvud kunde sägas att länsmännen inom lappmarksdistrikten befunne

sig i mindre gynsamma ekonomiska vilkor än länsmännen inom

de nedre distrikten. Lappmarksdistrikten medförde genom sin ofantliga

utsträckning långvariga och dyrbara förrättningsresor, deras aflägsenhet

från kusten och saknad af kommunikationer fördyrade prisen

å alla sådana lifsmedel^ som icke kunde inom distrikten erhållas, och

med afseende å den ringa utveckling, dessa distrikt nått, vore tillfällena

till enskild! förvärf derstädes ännu obetydliga. Inom de närmast

kustlandet liggande lappmarksdistrikten påginge dock numera ett

utvecklingsarbete såväl i afseende å kommunikationsväsendet som i an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette hnfvudtiteln.

dra hänseenden, hvilket så småningom gjorde dem alltmer jemförliga

med kustsockname, och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge

sig icke i afseende å dem böra ifrågasätta några åtgärder till förbättrande

af de med tjensterna förenade aflöningsförmåner. Deremot ansåge

sig Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande böra göra framställning

i detta syfte beträffande länsmanstjensterna uti de tre aflägsnast

belägna lappmarksdistrikten, nemligen Enontekis, Juckasjärvi och Arjepluogs

distrikt. Dessa distrikt, innefattande vidsträckta ödebygder och

fjelltrakter, inom hvilka få eller inga brutna vägar funnes, samt belägna,

om man räknade från länsmännens bostäder till närmaste städer vid kusten,

på ett afstånd från dessa af respektive 39,8, 29,2 och 23,i nymil, saknade,

enär de till större delen läge ofvan odlings- och skogsgränsen, deremot

i väsentlig mån de förutsättningar för utveckling, som de nedre distrikten

egde, och företedde undantagsförhållanden, hvarmed andra distrikt ej

egde något jemförligt. Det läte sig omedelbart inse att de vilkor, hvarunder

länsmännen i dessa distrikt arbetade, måste vara vida ogynsammare

än annorstädes, med afseende såväl å de stora svårigheter,

som vore förenade med sjelfva tjenstgöringen, som å kostnaderna för

tjensteförrättningarna och lefnadskostnaderna öfverhufvud.

En upplysande skildring af förhållandena i detta afseende ansåge

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande innefattas i Forsströms ofvanberörda

framställning, hvilken syntes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

med all önskvärd fullständighet ådagalägga att länsmannens i

Enontekis distrikt aflöning vore alltför ringa. Och hvad Forsström anfört

angående förhållandena i Enontekis distrikt egde, enligt hvad Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande kunde vitsorda, tillämpning äfven för

Juckasjärvi och Arjepluogs distrikt. Angående prisen å lifsförnödenheter

i dessa distrikt hade från länsmännen inkommit uppgifter, hvilka

bifogats Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes skrifvelse.

Men det vore ej allenast do enskilda tjensteinnehafvarnes skäligd

anspråk det här gälda att tillgodose, utan det allmännas intresse kräfde

i detta fall med särskild styrka att en ändring till det bättre vidt».»ges.

Den tid voro nemligen för länge sedan förbi, dä, såsom Forsström anmärkt,

af länsmännen i lappmarken ej fordrades mer, än att de kunde

skrifva läsligt och tala hjelplig!, svenska språket. Länsmanstjensterna

vore allestädes af stor betydelse, och det läge synnerlig vigt uppå att de

anförtroddes åt redbaro, insigtsfull och i öfrig! dugande män; men i

särskild grad gäldo detta om .länsmanstjensterna i lappmarken. Länsmannen

i ett lappmarksdistrikt vore ej blott eu statens funktionär för

nödtorftigt utförande af de embetsförrättningar, som kunde förekomma.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette hufvudtiteln.

Han hade härutöfver en ytterst inflytelserik personlig ställning bland den

befolkning, inom hvilken han lefde; och det vore att förbise den stora

betydelsen häraf, om man icke af lappmarkslänsmännen fordrade fullt ut

de qvalifikationer, som fordrades af motsvarande tjenstemän annorstädes.

Men då aflöningsförmånerna vore otillräckliga, äfventyrades utsigten

att få tjensterna besatta med verkligt dugande män, och fara

förelåge att tjensternas innehafvare skulle genom ekonomiskt trångmål

råka i ett beroende, som omintetgjorde deras inflytande och förlamande

inverkade på deras tjensteutöfning.

Den aflöningsförbättring, som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

på grund af det anförda ansåge sig böra ifrågasätta för länsmännen

i ifrågavarande tre distrikt, syntes lämpligen böra utgå i form

af förhöjning af tjenstgöringspenningarne, en förhöjning, som enligt Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uppfattning ej skäligen borde bestämmas

lägre än 500 kronor, hvarigenom tjenstgöringspenningarne för

hvar af berörda tre fenster skulle komma att uppgå till 1,100 kronor.

Till följd af nådig remiss hafva kammarkollegium och statskontoret

i detta ärende afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, efter omförmätande

att. det länsmanstjensten i Enontekis distrikt tillhörande boställe

vore i taxeringslängden för 1892 upptaget med Vin mantal och

åsatt ett värde af 6,000 kronor, framhållit att en embetsverkens utlåtande

bifogad tablå öfver länsmansdistrikten i Norrbottens län utvisade

att lappmarksdistrikten i nämnda län hade betydligt större omfång

än de i länets lägre del belägna distrikten, i det att i medeltal

arealen af ett lappmarksdistrikt utgjorde 112,341

öfriga endast 19,929 qvadratmil, hvaremot folkmängden i allmänhet vore

mindre inom lappmarksdistrikten än i de öfriga distrikten. Af nu ifrågavarande

tre länsmansdistrikt hade Arjepluogs distrikt, omfattande 128,532

qvadratmil, ej obetydligt större ytvidd än medeltalet af arealen för ett

lappmarksdistrikt. För hvart och ett af de båda öfriga kunde ytvidden,

för båda tillsammans uppgående till 173,752 qvadratmil, ej uppgifvas.

Vidare hafva embetsverken erinrat att vid den år 1.889 beslutade

lönereglering för jägeristaten hade de påfallande olikheter, som med

hänsyn till tjenstgöringsområdets utsträckning, kommunikationer, klimat

och lefnadsomkostnader egde rum emellan, å ena sidan, reviren i de

sex norra länen och särskild! de nordligare bland dessa samt., å andra

sidan, reviren i det öfriga landet., ansetts betinga att aflöningen för

jägmästarne i de sex norra länen i allmänhet bestämdes något högre

än för de öfriga och äfven att gradation^- vidtoges i de förres aflöning,

lämpade efter olika ortförhållanden. Härvid hade förhöjningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hnfvudtiteln.

lagts på den del af aflöningen, som alltid uppbures af den verkligen

tjenstförrättande, eller å tjenstgöringspenningarne, hvilka alltså bestämts

för samtliga reviren i södra och mellersta delarne af landet, ett revir i

Kopparbergs och två revir i Gefleborgs län till 1,000 kronor årligen

och, hvad anginge öfriga revir, för tio till 1,200 kronor, för tretton till

1,400 kronor och för tio till 1,600 kronor.

Med afseende å de till stöd för Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förevarande underdåniga framställning anförda omständigheter

ansåge embetsverken äfven behofvet af en förhöjning i tjenstgöringspenningarne

för länsmännen i Enontekis, Juckasjärvi och Arjepluogs

länsmansdistrikt vara till fullo ådagalagdt. Mot det föreslagna beloppet

hade embetsverken ej något att erinra. Visserligen förekomme att länsmannen

i Enontekis, i olikhet med länsmännen i de båda öfriga af

ifrågavarande distrikt, hade sig anslaget boställe, som af honom finge

utan afdrag å lönen innehafvas; men då beslutet om beredande af denna

förmån för länsmannen i Enontekis grundat sig, bland annat, äfven på

det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande då vitsordade förhållandet,

att denna länsmansbefattning vore den vigtigaste och mest svårskötta

af alla dylika befattningar i länet, helst distriktet gränsade till

både Norge och Finland och vid gränsen de internationela förhållandena

i afseende å nomadernas flyttnings- och betningsrätt vore mycket

invecklade, samt att det derföre vore af vigt att länsmanstjensten kunde

anförtros åt en insigtsfull och kraftig samt med de särskilda förhållandena

fullt hemmastadd person och att icke alltför täta ombyten af länsmän

egde rum, ansåge sig embetsverken så mycket mindre eg a skäl

att ifrågasätta beviljande af ett lägre belopp såsom förhöjning i denne

länsmans aflöning, som någon behållen afkomst af bostället, sedan underhållskostnad

och utskylder bestridts, efter hvad handlingarna utmärkte,

sannolikt ej kunde af innehafvaren påräknas.

På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer jag att Eders

Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för beredande af förhöjning i tjenstgöringspenningarne med

500 kronor för hvar och eu af länsmännen i Enontekis, Juckasjärvi och

Arjepluogs länsmansdistrikt af Norrbottens län, anslaget till landsstaterna

i länen må höjas med 1,500 kronor.

Enligt hvad statskontoret i sin berättelse om statsverkets inkomster

m. in. meddelat, komma till följd af tjensteinnehafvares afgång

samt enligt särskilda nådiga beslut följande laridsstatsboställen med i

[2.]

Höjning tif

anslaget till

följd af landsstatsboställens

indragning

m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette hufvndtiteln.

stat beräknad afkastning af sammanlagdt 2,350 kronor att, efter tilländalupna

tjenste- och fardagsår, till statsverket indragas, nemligen

länsmansbostället i Tunaläns härad af Kalmar län Plittorp n:o 1,

V2 mantal;

kronofogdebostället i Orusts och Tjörns fögderi af Göteborgs och

Bohus län Foggestad n:o 1, 1 mantal; samt

länsmansbostället i Vesterås härads tredje distrikt af Vestmanlands

län Jolmesta n:o 2, Va mantal.

Af en statskontorets berörda skrifvelse bilagd uppgift inhemtas

tillika dels att den i stat beräknade afkastningen af länsmansbostället

i Gråmanstorps distrikt af Kristianstads län Nybygget n:o 1, 2/3 mantal,

kommer att enligt nådigt beslut minskas med 9 kronor 76 öre, dels

ock att å andra sidan beräknade afkomsten af länsmansbostället i Vilske

härads distrikt af Skaraborgs län Marka Stommen n:o 1, Va mantal,

skall enligt beslut af kammarkollegium höjas med 20 kronor.

Nu anmärkta förhållanden påkalla en förhöjning af anslaget till

landsstaterna i länen med 2,339 kronor 76 öre; och jag hemställer alltså,

med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal

af kronor, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att anslaget till landsstaterna i länen må, med anledning af förstnämnda

tre boställens indragning och förändrad beräkning af sistnämnda

två boställens afkastning, höjas med 2,340 kronor.

I händelse af bifall härtill samt till hvad ofvan föreslagits i afseende

å höjning af ifrågavarande anslag, kommer anslaget till »landsstaterna

i länen (deraf 110,000 kronor reservationsanslag)» att höjas

från 2,675,882 kronor till 2,679,722 kronor eller med 3,840 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

[3.] Uti sitt den 5 december 1874 afgifna underdåniga betänkande på
Rese-

pekade den af Eders Kongl. Maj:t den 11 september samma år förord"veterlXer.

’1 nade komité]! för afgifvande af förslag angående veterinärväsendets

ordnande fördelen och nyttan för det allmänna deraf att veterinärer,

som i sitt yrke ådagalade framstående skicklighet och duglighet, sattes

i tillfälle att i utlandet vidare utbilda sig, och komitén hemstälde på

grund deraf att till resestipendier för veterinärer, såväl civile som militäre,

måtte anvisas ett årligt anslag af 2,000 kronor att utgå antingen

såsom ett eller flera stipendier.

Då det af ofvannämnda komité uppgjorda förslag angående vete
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette hufvud ti teln.

rinärväsendets ordnande den 2 mars 1875 inför Eders Kongl. Maj:t

anmäldes, ansågs emellertid beviljandet af de utaf komitén ifrågasatta

resestipendierna, såsom egande mindre direkt samband med den nya

organisationen af veterinärväsendet, kunna anstå, till dess denna blifvit

genomförd; och komiténs förslag i denna del föranledde derföre för

det dåvarande icke till någon åtgärd.

Nu har svenska veterinärläkareföreningen uti en till Eders Kongl.

Maj:t ingifven skrift, med erinran att den af ofvanbemälda komité

föreslagna organisationen af veterinärväsendet för länge sedan blifvit

genomförd, anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning om ett årligt anslag af 2,000 kronor att utdelas såsom

resestipendium åt legitimerade veterinärer och till stöd för denna framställning

hufvudsakligen anfört:

Redan länge hade bland veterinärer gjort sig gällande behofvet af

understöd för att genom resor i främmande länder vinna förkofran i

hvad som tillhörde veterinärvetenskapen, hvilken, ehvad denna i Sverige

stode högt eller lågt, dock alltid kräfde utveckling. Om denna utveckling

skulle i något afseende blifva ensidig, blefve detta till skada icke

endast för veterinärerne, utan äfven för djuregare och hela landet.. För

att veta, i hvilken riktning bemödandena borde gå, vore det otvifvelaktigt

af nytta att göra jemförelse med de veterinära förhållandena i

utlandet.

Sverige vore visserligen beträffande farsoter bland husdjuren lyckligare

lottadt än de flesta länder i Europa, i det att mera förhärjande

smittosamma husdjurssjukdomar hos oss sällan förekomme. Men häraf

blefve en följd att de veterinärer, som särskildt hade att taga hand om

dessa smittosamma husdjurssjukdomar, sällan eller aldrig finge tillfälle

att genom egen åskådning lära känna dem i deras uppträdande under

djurens lifstid eller de sjukliga förändringar, hvarpå de genom obduktion

igenkändes. Att sådant kunde gifva anledning till misstag eller i

bästa fall tveksamhet vid diagnosens fastställande, om en mera sällsynt

smittosam sjukdom bland husdjuren händelsevis skulle uppstå inom landet,

vore gifvet. Bästa sättet att förebygga en sådan eventualitet vore

att veterinärerne finge tillfälle att studera nämnda sjukdomar, der de

förekomme, äfvensom veterinärvetenskap i allmänhet i utlandet.

Yeterinärkorpsen saknade emellertid tillgång till härför nödiga penningemedel

i form af resestipendier, då det enda stipendium, som funnes

att tillgå, doneradt af veterinären Jakobi, endast utdelades hvart

tredje år. Af statsmedel utginge stipendier till lärare vid läroverk och

högskolor, agronomer, teknici m. fl., och för läkare, såväl civile som

Bih. till lliksd. Prot. Pilj5. I Band. 1 Afd. 1 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufyudtiteln.

militäre, funnes flera resestipendier, som årligen utdelades. Då det ej

vore att antaga att veterinärer mindre än nämnda kategorier af kunskapssökande

vore i behof af den förkofran och den eggelse dertill,

som vunnes genom studier i främmande länder, syntes det föreningen

önskvärdt, om något anslag till stipendier blefve årligen att tillgå för

legitimerade veterinärer, såväl civile som militäre.

Till följd af nådig remiss har medicinalstyrelsen öfver denna framställning

infordrat yttrande från lärarekollegiet vid veterinärinstitutet,

som dervid framhållit, hurusom det för veterinärernes allsidiga utbildning

vore af högsta vigt att de, så långt möjligt vore, sattes i tillfälle

att genom jemförande studier uti andra länder fullkomna sina fackkunskaper.

Den begränsade verksamhet, till hvilken veterinärerne inom

landet i regeln vore hänvisade, och bristen på tillfälle till praktiska

studier öfver vigtigare infektionssjukdomar hos husdjuren gjorde detta

till ett oundgängligt vilkor, såvida de skulle kunna hålla sig i jemnbredd

med sin i rask utveckling stadda vetenskap och stå rustade, när

vid utbrottet af infektionssjukdomar deras grundlighet och kunskaper

sattes på prof. Det behöfde icke påpekas, huru ödesdigert ett misstag

uti dylika fall kunde blifva för landets hela landtbruksekonomi. Någon

tids vistelse ute i de stora kulturländerna med deras kraftigt pulserande

vetenskapliga lif och deras rika och vexlande material vore, äfven hvad

veterinären vidkomme, i hög grad egnad att sporra hans intresse som

fackman samt vidga hans synkrets och skulle säkerligen för mången

blifva af afgörande betydelse för hela hans framtida veterinära verksamhet.

Lärarekollegiet har på grund häraf tillstyrkt nådigt bifall till

veterinärläkareföreningens framställning.

För egen del har medicinalstyrelsen uti sitt den 16 november 1894

afgifna utlåtande i ärendet anfört att styrelsen, lika med lärarekollegiet

vid veterinärinstitutet, funne det vara af vigt för landet att veterinärerne

här i riket sattes i tillfälle att medelst understöd af allmänna medel

företaga resor till främmande länder för att inhemta kännedom om

veterinärvetenskapens utveckling derstädes och särskildt att göra sig

förtrogna med sådana kreatursfarsoter, som sällan förekomme här i

landet, men hvilka, då de uppträdde, kunde i hög grad störa landtbrukets

ekonomi; och har styrelsen fördenskull hemstält om nådigt bifall

till veterinärläkareföreningens förevarande framställning.

Den af veterinärläkareföreningen gjorda framställningen synes mig

synnerligen beaktansvärd, och jag tvekar derför icke att förorda att

medel för ifrågavarande ändamål anvisas och att till följd deraf anslå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette lmfvudtiteln.

get till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar, derifrån

liknande resestipendier för landtbrukets teoretiska eller praktiska

studium utgå, höjes med motsvarande belopp. Jag tillstyrker derföre

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att under nu förevarande anslagstitel uppföra ett belopp af 2,000

kronor till stipendier åt legitimerade veterinärer, hvilka önska att i

främmande länder förvärfva sig ökade insigter och erfarenhet, samt

fördenskull höja anslaget till »undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till understöd

åt landtmannaskolor)» med 2,000 kronor eller från 190,400 kronor

till 192,400 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar

vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska försöksanstalt

af landtbruksakademiens förvaltningskomité antagen botanist beviljade

Riksdagen för hvartdera af åren 1877—1885 ett extra anslag af 1,000

kronor. Uti underdånig skrifvelse den 22 september 1884 hemstälde

landtbruksakademien att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

framställning om beviljande af anslag för upprättande vid akademiens

experimentalfält af en fullständig växtfysiologisk försöksanstalt.

Ett af akademien i samma skrifvelse afgifvet förslag rörande de anslag,

hvilka erfordrades för anordnande af den ifrågasatta försöksanstalten,

upptog bland årsanslag dels lön åt anstaltens föreståndare

4,000 kronor, med rätt för honom till 500 kronors tillägg efter fem och

ytterligare 500 kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring, dels ock lön

åt en assistent (för minst sex månaders tjenstgöring) 1,000 kronor. I

enlighet med hvad vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Magt

den 12 januari 1885 dåvarande chefen för civildepartementet uti sitt

anförande till statsrådsprotokollet tillstyrkte, föreslog Eders Kongl. Maj:t

Riksdagen att på ordinarie stat bevilja till aflöning åt en föreståndare

för den växtfysiologiska anstalten vid landtbruksakademiens experimentalfält

ett årligt belopp af 4,000 kronor samt medgifva att föreståndarens

lön efter innehafvarens af beställningen väl vitsordade tjenstgöring

under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter

det, då han blifvit antagen, Ange höjas med 500 kronor och efter ytterligare

fem års enahanda tjenstgöring ånyo höjas med 500 kronor. Be
-

[4-]

Aflöning

åt en assistent

vid landtbruksakademiens

växtfysiologiska

försöksanstalt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette hufvudtiteln.

träffande deremot den ifrågasatta aflöningen åt en assistent till föreståndarens

biträde yttrade departementschefen uti berörda anförande att

behofvet af en dylik assistent för det dåvarande och innan vidare erfarenhet

vunnits om utsträckningen af den verksamhet, som med den

utvidgade anstalten blefve förenad, ej syntes departementschefen så

ådagalagdt, att han tilltrodde sig kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t

att derå då fästa särskilt afseende; och akademiens förslag i detta

afseende föranledde derför icke till någon framställning till Riksdagen.

Till svar å Eders Kongl. Maj:ts förenämnda framställning om aflöning

åt en föreståndare vid den växtfysiologiska anstalten tillkännagaf

Riksdagen uti sin underdåniga skrifvelse den 18 maj 1885, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, att beloppet

af hvad Eders Kongl. Maj:t till aflöning åt nämnda föreståndare begärt

visserligen synts väl högt, men att Riksdagen dock icke velat besluta

nedsättning deri, då nemligen genom aflöningens bestämmande till det

belopp, som Eders Kongl. Maj: t föreslagit, vid anslagets beviljande

synts utan obillighet kunna fästas det vilkor, att blifvande föreståndare

skulle vara skyldig att, i händelse behof af biträde eller assistent yppades,

sjelf vidkännas den derför nödiga utgiften; och biföll Riksdagen

alltså Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning under vilkor att blifvande

föreståndare skulle vara skyldig att sjelf vidkännas de utgifter,

som för aflönande af biträde eller assistent under någon del af året

kunde komma att erfordras.

Landtbruksakademien har nu uti underdånig skrifvelse den 17 september

1894 åter upptagit frågan om aflöning åt en assistent vid

ifrågavarande anstalt samt i sådant afseende anfört att under den tid,

som förflutit sedan år 1885, behofvet af en assistent vid anstalten år

från år gjort sig alltmer känbart, i anledning hvaraf anstaltens föreståndare,

professoren Jakob Eriksson, som ansett sig ej längre böra

uppskjuta att hos akademiens förvaltningskomité göra framställning om

att ett sådant biträde måtte vid densamma anställas, hos förvaltningskomitén,

under framhållande särskildt af den betydliga tillökning i planmessigt

genomfördt arbete, som skulle möjliggöras genom en fast assistents

anställande vid anstalten, hemstält att medel, 1,500 kronor för

år, för ändamålet måtte anskaffas.

Den erfarenhet — yttrar akademien vidare — om utsträckningen

af verksamheten vid den växtfysiologiska anstalten, som vid dess utvidgning

år 1885 ansetts saknas, hade numera till fullo vunnits och

visade hän på den oafvisliga nödvändigheten af en fast assistent, en

nödvändighet, som blifvit tillgodosedd vid motsvarande anstalter i andra

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette hufvudtiteln.

länder äfvensom vid de kemiska stationerna i vårt land. De mångartade

och maktpåliggande uppgifter, som enligt gällande instruktion

vore föreståndaren för den växtfysiologiska anstalten förelagda, kunde

näppeligen af honom på ett fullt tillfredsställande sätt lösas, med mindre

han tid efter annan vore frånvarande på resor för olika ändamål, såsom

t. ex. för att kontrollera i olika orter pågående odlingsförsök, som

utfördes efter af honom uppgjord plan, äfvensom för att iakttaga och

meddela råd angående på olika orter uppträdande växtsjukdomar m. m.

Härtill komme sådana uppdrag från offentliga myndigheter, som förorsakade

föreståndarens frånvaro från anstalten, såsom t. ex. från bestyrelserna

för de allmänna svenska landtbruksmötena att vara prisdomare,

från hushållningssällskapen att vid deras sammankomster hålla

föredrag m. m., hvarjemte föreståndaren äfven tid efter annan hade

tagit och äfven för framtiden borde genom resor ^utlandet taga kännedom

om sätten för och resultaten af arbetena vid liknande anstalter

derstädes. _

Om ett sakkunnigt och inöfvadt biträde icke funnes att tillgå,

kunde de afbrott, som sådana resor maste valla i pågående undersökningar

och försök, lätteligen blifva för dem högst förderfbringande, ty

det vore för en stor del af de vid anstalten ifrågakommande fysiologiska

och biologiska undersökningarna en utmärkande egenskap, att

deras värde ofta vore i väsentlig mån beroende af den kontinuitet, med

hvilken de företeelser och förlopp, som de behandlade, följdes, så att

de ej sällan till och med helt och hållet blefve till intet genom äfven

jemförelsevis korta afbrott i iakttagelserna. ,

En annan omständighet, som äfven talade för önskvärdheten af en

assistents anställande, vore den att akademiens växtfysiologiska anstalt

vore det enda ställe i vårt land, der unge män, som med nödig förbildning

hade kallelse och anlag för den speciella forskningsart, som

här vore i fråga, kunde genom praktiskt deltagande i undersökningar

och försök utbilda sig för sitt fack. Genom tillvaron af en assistentplats

skulle tillfälle härtill kunna beredas och sålunda vart land erhålla

dugande och vederbörligen skolade krafter för det vigtiga och omfattande

verksamhetsområde, hvars bearbetning vore anstaltens uppgift.

Såsom en för assistentens arbete lämplig ersättning ansåge akademien,

i likhet med professoren Eriksson, en aflöning af 1,500 kronor

eller samma belopp, som enligt nådiga brefvet den 29 maj 1874 tilldelats

assistenten vid akademiens agrikulturkemiska afdelning.

Akademien har alltså anhållit att Eders Kongl. Maj it måtte till

Riksdagen aflåta proposition om beviljande af ett årligt anslag åt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sjette hufvudtiteln.

1,500 kronor till akademiens växtfysiologiska anstalt till lön åt en

assistent.

Sedermera har landtbruksakademiens sekreterare, professoren Chr.

Loven uti en till mig -aflemnad promemoria angående verksamheten

vid anstalten och behofvet af ökade arbetskrafter derstädes anfört, bland

annat, -följande:

»Den verksamhet, som enligt gällande instruktion åligger föreståndaren

för ifrågavarande anstalt, är så omfattande och mångartad, att

den för att kunna nöjaktigt utföras krafvel- ett arbete, som vida öfverstiger

hvad man skäligen kan fordra af en person. Detta insågs ock

nogsamt af de personer, som enligt uppdrag af landtbruksakademiens

förvaltningskomité hade att verkställa utredning af frågan om upprättandet

vid akademiens experimentalfält af en fullständig växtfysiologi

försöksanstalt, och blef äfven tydligt uttalad i det. af dem till komitén

den 4 oktober 1883 afgifna yttrande, hvilket finnes intaget i statsrådet

och chefens för kongl. civildepartementet anförande till statsrådsprotokollet

den 12 januari 1885. Efter att hafva kraftigt framhållit det vigtigaste

skälet för en assistents anställande, nemligen omöjligheten för

föreståndaren att kunna medhinna att ensam nöjaktigt sköta alla de

honom åliggande göromålen, utsluta de sitt yttrande i denna punkt med

följande ord: ''Ehuru vi hysa någon tvekan, huruvida ej en assistent

för hela året är behöflig^ anse vi oss dock nu, innan nödig erfarenhet

i detta afseende ännu vunnits, endast böra förorda hans antagande

för en tid af minst sex månader, april—september.’ Beklagligen fann

emellertid, förmodligen på grund af dessa försigtiga ord, departementschefen

behofvet af en assistent till föreståndarens biträde för det dåvarande

och innan vidare erfarenhet vunnits om utsträckningen af den

verksamhet, som med anstalten blefve förenad, ej så ådagalagdt, att han

tilltrodde sig kunna tillstyrka Kongl. Maj:t att derå då fästa särskildt

afseende.»

»Under den tid, som sedan dess förflutit, har erfarenheten till fullo

bekräftat riktigheten af den åsigt, som af de i frågan sakkunnige då

uttalades. Det visade sig i sjelfva verket snart att det program, som

i begynnelsen för anstalten uppstäldes, icke kunde, på grund af bristande

arbetskrafter, i sin helhet fullständigt genomföras oaktadt det mest ihärdiga

arbete från föreståndarens sida, ett arbete, hvarom de talrika under

årens lopp från anstalten utgångna publikationerna bära ett vittnesbörd,

som ej kan jäfvas.»

»Så har, för att i detta hänseende blott anföra ett exempel, det utomordentligt

rika studiematerial, som erbjudits af de å anstaltens försöks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette hufyudtiteln.

fält utförda odlingsförsöken med olika varieteter af kulturväxter, omfattande

under åren 1887—1894 ett antal försöksnummer för stråsädesarter

af mellan 273 och 775 samt för foderväxter och rotfrukter af

mellan 50 och 100 årligen, endast kunnat delvis och med afseende på

några få väsentligen morfologiskt-systematiska synpunkter tillgodogöras,

hvaremot de talrika och ypperliga tillfällen till biologiska studier åt den

största vigt i praktiskt hänseende, som dervid förelegat, måst af brist

på nödig arbetshjelp till allra största delen lemnas obegagnade.»

»På ett annat anstalten tillhörande arbetsfält — undersökning af

kulturväxternas sjukdomar, särskildt de, som framkallas af snyltsvampar —

hafva visserligen alltsedan år 1877 tid efter annan samlats strödda iakttagelser,

hvilka i ett icke ringa antal uppsatser meddelats allmänheten,

men i någon verkligt betydande omfattning hafva dock arbetena på

detta område kunnat bedrifvas först under de senast gångna 4 åren,

sedan Kongl. Maj:t med anledning af den svåra rosthärjning på

hafren, som år 1889 hemsökte vårt land, på underdånig framställning

af landtbruksakademien, den 14 februari 1890 behagat anvisa ett anslag

af 10,000 kronor, fördeladt på 3 år, för utförandet af en förnyad, grundlig

och möjligast mångsidig undersökning af sädesrostens väsen och

vilkor.»

»Att denna undersökning, öfver hvilken fullständig berättelse till

Kongl. Maj:t inlemnats och hvilken, då denna senare blifvit publicerad,

säkerligen skall bringa vårt land både heder och gagn, kunnat bedrifvas

långt mera rationel t och intensivt än i liknande fall förut, beror

väsentligen derpå, att föreståndaren derunder kunnat hafva till sin hjelp

ett sakkunnigt biträde — fil. d:r E. Henning — som särskildt för den

ifrågavarande undersökningen varit anstäld med arfvode från nyss omnämnda

anslag.»

»Likasom det förra af de nu anförda fallen tydligen visar, hurusom

det stora gagn, som den växtfyBiologiska anstalten obestridligen skulle

kunna uträtta, i väsentlig och mycket beklaglig grad inskränkes genom

bristande tillgång till vederbörligen skoladt arbetsbiträde, ådagalägger

det senare icke mindre tydligt, huru mycket intensivare, planmessigare

och mångsidigare de anstalten åliggande undersökningarna kunna utföras,

om sådant biträde står till förfogande.»

»Sedan den tid, då det ofvan åberopade yttrandet till landtbruksakademiens

förvaltningskomité afgafs, eller år 1883, har landtbruksvetenskapen

gjort mycket stora framsteg och i åtskilliga punkter undergått

betydliga förändringar. Det kan bland sakkunniga icke råda

mera än en mening derom att en bland följderna häraf varit att de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette hufnidtitcln.

botaniska och särskild! de växtbiologiska och växtfysiologiska forskningsgrenarna

kommit att inom den nämnda vetenskapen intaga en

långt mera framskjuten plats än någonsin förr, och att i sammanhang

härmed såväl mångfalden som äfven betydelsen af de uppgifter, hvilkas

behandling bör åligga en till landtbrukets tjenst inrättad växtfysiologi

försöksanstalt, i mycket väsentlig grad ökats. Vid sådant förhållande

och i betraktande af den olikartade beskaffenheten af de forskningsmetoder,

som måste användas för dessa uppgifters lösning, måste det

för hvarje sakkunnig vara klart att det minsta, som kräfves för att

sätta den nu ifrågavarande anstalten i stånd att på ett fullt tidsenligt

sätt motsvara de förväntningar, som på densamma böra ställas, är anställning

för hela året af en vetenskapligt utbildad assistent; två vore i

sanning icke för mycket.»

Af hvad sålunda i ärendet anförts synes mig framgå att de arbeten,

som äro förenade med landtbruksakademiens växtfysiologiska försöksanstalt,

äro af sådan beskaffenhet och omfattning, att de, derest anstalten

skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin för vår jordbruksnäring

betydelsefulla uppgift, icke kunna af anstaltens föreståndare

ensam utföras, utan att ett vetenskapligt bildadt, ständigt biträde åt

föreståndaren är af behofvet i hög grad påkalladt.

Det synes mig så mycket mindre kunna skäligen ifrågasättas att aflöningen

åt ett dylikt ständigt biträde skulle —- på sätt Riksdagen år 1885 i

afseende å tillfälligt biträde åt föreståndaren stadgade — af denne bestridas,

som med ett dylikt ständigt biträdes anställande ingalunda afses

att bereda anstaltens föreståndare någon lindring i hans göromål, utan

endast att sätta anstalten i stånd att fullständigare än eljest vore möjligt

uppfylla sitt ändamål.

På grund häraf och då jag icke har något att erinra mot beloppet

af den för assistenten ifrågasatta aflöningen, hvilken, såsom nämnts, är

lika med den, som åtnjutes af den till biträde åt landtbruksakademiens

agrikulturkemist anstälde assistenten, tillstyrker jag att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att under nu förevarande anslagstitel uppföra ett belopp af 1,500

kronor till aflöning åt en assistent vid landtbruksakademiens växtfysiologiska

försöksanstalt samt i följd deraf höja anslaget till »befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» med motsvarande belopp

eller från 105,000 kronor till 106,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette hufvud ti teln.

IT

Skiften och afvittringar.

I underdånig skrifvelse den 14 november 1894 har landtmäteri styrelsen,

jemte meddelande att storskiftes- och afvittringsarbetena inom

Kopparbergs län under samma år afslutats, beräknat kostnaderna för

afvittringen under år 1896 till 25,000 kronor för Vesterbottens län och

till 64,000 kronor för Norrbottens län. Och enligt hvad styrelsen tillika

upplyst, är den vid 1895 års slut påräkneliga behållningen L anslagen

till skiften och afvittringar jemte 1896 års ordinarie anslag för samma

ändamål tillräcklig att betäcka dessa kostnader, hvadan något extra anslag

för afvittringsarbetenas fullföljande under år 1896 icke är behöfligt.

Jag inskränker mig derföre till att, i enlighet med hvad landtmäteristyrelsen

i ofvanberörda skrifvelse hemstält, tillstyrka att, på det

att afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens län äfvensom

föredraganden af afvittringsärendena i sistnämnda län-må för år

1896 komma i åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som hittills varit

dem beviljade, Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att medgifva att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under

år 1896 för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens län

kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första

lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten

åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken; och att för år 1896 åt föredraganden

af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna

belopp.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon

annan ändring, än att förslagsanslaget till

[5.]

Godtgörelse

åt afvittringslandtmätare

m. m.

Bill. till ltiksd. Prat. 181)5. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette hufvud titeln.

[6.]

Skrifmaterialier

m. m.

. PO .

Löneförhöjning

åt banvakter.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för jemnande af liufvudtitelns slutsumma minskas med 72 kronor eller

från 119,522 kronor till 119,450 kronor.

Sedan departementschefen sålunda yttrat sig rörande de förändringar

i ordinarie staten, hvilka han ansåg böra ifrågakomma, anförde departementschefen

vidare beträffande

Statens järnvägstrafik.

För hvartdera af åren 1893, 1894 och 1895 har Riksdagen medgifvit

att af jernvägstrafikmedlen ett belopp af högst 12,000 kronor

finge, efter jernvägsstyrelsens bepröfvande, användas till förhöjning i

vissa fall af de vid statens jernvägstrafik anstälde banvakters löneförmåner

utöfver det förut medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst

60 kronor för hvarje banvakt, som af förhöjningen komme i åtnjutande.

Den sålunda medgifna förhöjningen tillgodokommer endast vissa i Norrland

anstälde banvakter.

Då den komité, åt hvilken Eders Kongl. Maj:t uppdragit, bland

annat, att behandla frågan om nytt aflöningsreglemente för jernvägsstaten,

icke förr än om någon tid torde kunna aflemna sitt betänkande

i detta ämne, lärer någon framställning om förändrade aflöningsvilkor

för nämnda stat icke kunna till nu instundande Riksdag

aflåtas. Vid sådant förhållande torde den för de senaste åren vidtagna

provisoriska anordningen för förbättrande af vissa banvakters i Norrland

ställning böra blifva gällande äfven för år 1896, hvarom jemväl jernvägsstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 1 december 1894 gjort framställning.

Jag tillstyrker derföre att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen medgifva

att af jernvägstrafikmedlen ett belopp af högst 12,000 kronor må

under år 1896, efter jernvägsstyrelsens bepröfvande, användas till förhöjning

i vissa fall af de vid statens jernvägstrafik anstälde banvakters

löneförmåner utöfver det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med

högst 60 kronor för hvarje banvakt, som af förhöjningen kommer i

åtnjutande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

19

Patentbyrån.

Beträffande patentbyråns ekonomiska förhållanden under år 1894

har dess chef uti en till mig öfverlemnad promemoria meddelat att

byråns inkomster under nämnda år utgjort:

afgifter för 1,386 patentansökningar (deraf 9 obetalda) kronor 27,540: —

årsafgifter för patent............................................................ » 61,635:

afgifter för 268 registrejingsansökningar..................... » 10,720: —

afgifter för 286 ansökningar om förnyad registrering » 2,860: —

för försålda publikationer''................................ »_1,684:

summa kronor 104,439: —

[8.]

Angående

disposition af

patent- och

varum ärkesafgifter.

samt att byråns utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna ännu icke

vore afslutade, ej kunde med full noggrannhet uppgifvas, under samma

ån uppgått till 96,749 kronor 84 öre, af hvilket belopp de vigtigaste

posterna utgjorts af aflöningar och arfvoden 40,887 kronor 49 öre,

byråns publikationer 31,199 kronor 66 öre, återstälda patent- och registreringsafgifter

5,465 kronor, utgifter för byråns bibliotek 3,705 kronor

51 öre, renskrifning 3,022 kronor 80 öre, bidrag till upprätthållande

af patentunionens internationela byrå i Bern 1,515 kronor 41 öre samt

hyra för byråns lokal 4,000 kronor.

För år 1893 belöpte sig patentbyråns inkomster till 118,209 kronor

och dess utgifter till 93,661 kronor 91 öre. Antalet patentansökningar

år 1893 utgjorde 1,036, antalet registreringsansökningar 213.

1 likhet med hvad för innevarande år är bestämdt, tillstyrker jag

att Eders Ivongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må

användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning

under år 1896 af förordningen angående patent och lagen om skydd

för varumärken.

Arbetareförsäkringen.

Vid hvardera af åren 1890—1894 bär Riksdagen afsatt 100,000 [9.]

kronor till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring F“gninfif8''

och sjukkassors bildande, hvarjemte Riksdagen enligt dess underdåniga sjukkassor

skrivelser den 13 maj 1891 (n:r 85), den 20 maj 1892 (n:r 67)'', den “■ “■

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufvndtfteln.

6 maj 1893 (n:r 39) och den 4 maj 1894 (n:r 32) medgifvit att de för

nämnda ändamål afsätta belopp finge för åren 1892, 1893, 1894 och

1895 användas, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor

under vissa i Riksdagens förstberörda skrifvelse angifna vilkor, dels

ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelser för sjukkasseväsendet i riket.

Från de sålunda afsätta medlen hafva såsom förvaltningsbidrag till

sjukkassor utanordnats under år 1892 tillhopa 8,717 kronor 10 öre och

under år 1893 tillhopa 28,852 kronor 80 öre. Huru mycket som utanordnats

1894 för samma ändamål, är ännli icke kändt, men torde

kunna antagas icke i nämnvärd mån öfverskrida utanordningarna under

1893. Från ifrågavarande medel hafva jemväl bestridts omkostnaderna

för utarbetandet och offentliggörandet af årsredogörelser för sjukkasseväsendet,

hvilka omkostnader dock icke uppgått till några afsevärda

belopp. Några utgifter för arbetares olycksfallsförsäkring hafva icke

förekommit. Af de ifrågavarande medlen, deri inberäknadt hvad Riksdagen

beslutit skola under innevarande år afsättas, torde sålunda återstå

sammanlagdt öfver 400,000 kronor.

Vid underdånig föredragning denna dag af upprättadt förslag till

lag angående försäkring för beredande af pension vid varaktig oförmåga

till arbete har Eders Kongl. Maj:t behagat besluta att nådig proposition

i ämnet skall till Riksdagen aflåtas; och då, i händelse berörda

lagförslag varder af Riksdagen godkändt, förut omförmälda medel icke

behöfva tagas i anspråk för den afsedda olycksfallsförsäkringen samt

de synas mera än tillräckliga för bestridande af ej allenast de utgifter,

som för sjukkasseväsendet intill utgången af år 1896 kunna ifrågakomma,

än äfven de kostnader, som i organisationsafseende blifva erforderliga

för den nya lagens tillämpande från och med 1897 års ingång,

då den är afsedd att träda i kraft, hemställer jag att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva

att Eders Kongl. Maj:t må ega för år 1896 använda de till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande

afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor

under enahanda vilkor, som i Riksdagens underdåniga skrifvelse den

13 maj 1891 (n:r 85) äro angifna, samt till utarbetande och offentliggörande

genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet

i riket, dels ock, derest ofvan omförmälda lagförslag af Riksdagen

godkännes, till bestridande af kostnader, som i organisationsafseende

blifva erforderliga för den nya lagens tillämpande från och med

1897 års ingång.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette hufvudtiteln.

Vidare anförde departementschefen:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för

innevarande år till............................................... kronor 5,593,188:

Vid bifall till de af mig framstälda förslag

om höjning i anslagen:

till landsstaterna i länen med kronor 3,840: —

» undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmanna
näringar

med ....................... » 2,000: —

» befrämjande i allmänhet af #

jordbruk och landtmannanäringar

med .............................. » 1,500: —

Summa ökning kronor 7,340: —

äfvensom om minskning i anslaget

till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. med... »__72: —

skulle de ordinarie anslagen höjas med.................... kronor_7,268:

eller till................................................................................ kronor 5,600,456: —

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, anförde

departementschefen beträffande

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Då det anslag till belopp af 4,500 kronor, som Riksdagen sedan

flera år tillbaka årligen plägat på extra stat bevilja för handhafvande

af kontroll å försäkringsanstalterna, är till oförminskadt belopp behöflig!:

jemväl för år 1896, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen . „

att, för handhafvande af kontroll a för säkring sanstalter no,, tör ai

1896 på extra stat anvisa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp

af 4,500 kronor.

[10.]

Kontroll å

försäkringsanstalterna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette hufvudtiteln.

[11.]

Utgifvande

af polisunderrättelser.

[12.]

Särskild polisstyrka

på

landet.

[13]

Arfvode åt

lappfogdar

Öfverståthållareembetet.

Jemlikt öfverståthållareembetets i underdånig skrifvelse den 24

november 1894 gjorda framställning, tillstyrker jag att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för år 1896, till utgifvande under samma år af »Polisunderrättelsen>,

på extra stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

För innevarande år, liksom för bvartdera af de två sistförflutna åren,

är det anslag, som på extra stat plägat anvisas till aflöning och underhåll

af särskild polisstyrka på landet, der sådan kunde af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande, bestämdt till 65,000 kronor.

Då någon minskning i anslagets nuvarande belopp icke bör för år

1896 ifrågakomma, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att på extra stat för år 1896 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

ett anslag af 65,000 kronor att användas till aflöning och underhåll

af särskild polisstyrka pa landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande.

Om detta bifalles, lärer Eders Kongl. Maj:t, såsom för innevarande

år skett, vilja förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar

anslagefs användande till särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis

böra tilldelas kommuner, Indika vilja sjelfva lemna motsvarande

tillskott, eller der landsting eller enskilde äro villige att för ändamålet

bidraga, samt att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda

fall, då behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes oafvisligt och annat

bidrag till bestridande af kostnaderna derför icke kan erhållas, äfvensom

att iakttaga att från anslaget må gäldas godtgörelse till extra fjerdingsmän,

som för ofvanberörda ändamål anlitas, och att i de fall, då extra

polisbiträde påkallas vid helsobrunnar, marknader, kapplöpningar eller

dylikt, sådant ej, utan oafvisligaste behof, må lemnas, derest icke vederbörande

i omkostnaderna med skäligt belopp deltaga.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställningar liar Riksdagen

för hvarje år från och med år 1891 på extra stat beviljat ett

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette hnfvudtiteln.

anslag af 10,000 kronor till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske

lapparne i Norge samt till lappfogdar och lappförmän.

Detta anslag plägar sålunda disponeras, att 1,800 kronor anvisas

till arfvode åt ett lappombud i Tromsö, 500 kronor till resekostnader

och arfvode till tolk åt detta ombud, 3,000 kronor till en lappfogde i

Norrbottens län, enahanda belopp till en lappfogde i Jemtlands län samt

1,500 kronor till gratifikationer åt lappförmän i Norrbottens län. Lappfogdarne

åtnjuta dessutom från sjette hufvudtitelns anslag till rese- och

traktamentspenningar ersättning för sina resor enligt fjerde klassen i

resereglemente!.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 13 januari 1894 häntydde

jag på möjligheten att äfven inom Vesterbottens län likartade

utgifter för lappväsendet kunde visa sig erforderliga, ehuru jag icke för

det dåvarande ansåg mig böra af denna anledning föreslå någon förhöjning

i anslagets belopp. Nu har också Eders Kongl. Majds befallningshafvande

i Vesterbottens län inkommit med framställning om anvisande

af medel till aflönande af en lappfogde inom länet.

Uti underdånig skrifvelse den 24 september 1894 har nemligen

Eders Kongl. Maj ds bemälde befallningshafvande — under erinran att

en lappfogdes anställande inom länet länge utgjort ett önskningsmål

samt att Eders Kongl. Majds befallningshafvande redan år 1890 gjort

framställning derom, ehuru Eders Kongl. Majd, enär det af Riksdagen

för år 1891 anvisade anslaget för dylika utgifter dertill icke lemnade

tillgång, funnit framställningen icke föranleda till någon åtgärd — anfört:

att sistnämnda af Eders Kongl. Majds befallningshafvande gjorda framställning

hufvudsakligen föranledts dels af den inbördes oenigheten mellan

de bofaste och lapparne, hvilkas renar förorsakade skada å inegor och

slåtterlägenheter tillhörande de bofaste, under det att desse sistnämnde allt

emellanåt skingrade lapparnes renhjordar eller nedsköte deras renar, dels

af dylika stridigheter mellan de bofaste i Hatfjelddalen i Norge och lapparne,

dels ock af lapparnes sedvänjor och bildning, som i förening med

deras ringa antal gjorde dem olämpliga att sjelfva bevaka sina rättigheter

samt inse sina förpligtelse!'' emot den bofasta befolkningen; att de senare

årens erfarenhet nogsamt visat, att omförmälda stridigheter betydligt

tilltagit, i hvithet afseende Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

åberopade flera hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälda klagomål

öfver uppgifna missförhållanden; samt att det derföre redan länge varit

af behofvct synnerligen påkalladt att eu lappfogde anstäldes inom länet för

att öfvervaka att lagarne angående lapparne behörigen efterlefdes och att

öfverträdelser deraf beifrades, för att lemna lapparne råd och skydd mot

s. 24 Kontrollera mot PDF

[14.]

Undersökningar

af mindre

hamnar m. m.

24 Sjette hufvudtiteln.

rättskränkningar och obefogade anspråk från de bofastes sida, för att tillse

det lapparne i sina inbördes rättsförhållanden iakttoge lag och rätt, för

att öfvervaka att ordningsmännen ordentligt fullgjorde sina åligganden,

för att till Eders Kongl. Mapts befallningshafvande inkomma med upplysningar

om och förslag till anmärkta missförhållandens afhjelpande

samt för att genom resor till de trakter, der lapparne vistades, göra

sig underrättad om de åtgärder, som lämpligen borde vidtagas; och

har Eders Kongl. Majrts befallningshafvande på grund af hvad sålunda

blifvit anfördt samt då länsmännen, enligt hvad erfarenheten till fullo

ådagalagt, icke kunde på ett tillfredsställande sätt fullgöra de åligganden,

som, enligt hvad nyss nämnts, borde tillkomma en lappfogde, anhållit

att Eders Kong]. Maj:t måtte till aflönande af en sådan tjensteman

inom länet anvisa ett belopp af 3,000 kronor samt tillika tillerkänna

honom ersättning för resor enligt fjerde klassen af gällande resereglemente.

Öfver denna framställning har statskontoret den 20 oktober 1894

afgifvit utlåtande och deri, då behofvet af anställande af en lappfogde

inom Vesterbottens län syntes statskontoret vara ådagalagdt, hemstält

att. Eders Kongl. Maj:t för beredande af tillgång för en sådan tjenstemans

aflönande måtte föreslå Riksdagen att ofvan omförmälda extra

statsanslag å 10,000 kronor måtte från och med år 1896 höjas till

13,000 kronor.

Då jag, lika med statskontoret, anser behofvet af en lappfogde inom

Vesterbottens län vara ådagalagdt, och aflöningsförmånerna för denne

torde böra sättas lika som för de två nuvarande lappfogdarne, nemligen

till, förutom resekostnadsersättning, 3,000 kronor för år, men

det anslagsbelopp, som hittills plägat anvisas till lappfogdar m. m., enligt

hvad af ofvan lemnade redogörelse för anslagets användande inhemtas,

icke lemnar tillgång för aflönande af ytterligare en dylik tjensteman,

bör ifrågavarande anslag höjas med ett belopp, motsvarande arfvodet,

3,000 kronor, för denne nye lappfogde; och jag hemställer

derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge

samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för år 1896 anvisa

13,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till

upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette hufvudtiteln.

dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag, har Riksdagen för

hvardera af åren 1894 och 1895 på extra stat beviljat ett anslag af

5,000 kronor.

Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 24 oktober 1894, med erinran att 1894 års anslag icke varit tillräckligt

att motsvara de anspråk, som under samma år framstälts på

statsbidrag för ifrågavarande ändamål, gjort framställning om beviljande för

ändamålet jemväl för år 1896 af anslag till oförändradt belopp, tillstyrker

jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1896 anvisa ett anslag af 5,000 kronor till

undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke

äro förenade med vägföretag.

Vägunderhållet på landet.

Med anledning af stadgandet i 84 § af lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891 derom att, då

vägdelning enligt samma lag eger rum första gången, halfva kostnaden

derför skall af statsverket bestridas, föreslog Eders Kongl. Maj:t vid

sistlidna års riksdag att på extra stat för innevarande år måtte, för

bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, anvisas

såsom förslagsanslag 50,000 kronor; och denna framställning blef ock

af Riksdagen bifallen.

Då detta anslagsbelopp är behöfligt jemväl för år 1896, tillstyrker

jag att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1896 anvisa, för bestridande af statsverkets

andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag 50,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

Sedan Riksdagen år 1891, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts

hos Riksdagen gjorda framställning om förändrad organisation aflandtbruksinstitutet

vid Ultuna, beslutat, bland annat, att, med godkännande

af en för nämnda institut uppgjord stat, slutande å 49,000 kronor, bibehålla

det å sjette hufvudtiteln under denna anslagstitel uppförda ordinarie

anslag till institutet vid oförändradt belopp, 20,000 kronor, samt

på extra stat för år 1892 anvisa för afiöningar och öfriga institutets

Bih. til! Ri/csd. Frot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 4

[15.]

Kostnaden för

vägdelningar.

[16.]

Afiöningar

m. in. vid

Ultuna landtbruksinstitut.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette hufvudtiteln.

utgifter 29,000 kronor, har Riksdagen jemväl för hvardera af åren

1893, 1894 och 1895 på extra stat anvisat för berörda ändamål ett anslag

till sistnämnda belopp.

Då jag icke anser mig för närvarande, innan en något längre tids

erfarenhet vunnits om lämpligheten af institutets nya organisation, böra

ifrågasätta en förhöjning af det ordinarie anslaget till institutet, tillstyrker

jag i underdånighet, med anledning tillika af en utaf landtbruksstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 13 september 1894 gjord

framställning, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1896 anvisa, till aflöningar och öfriga utgifter

vid TJltuna landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

[!?•] På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning har

MtuteeTvid Riksdagen, för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet vid

Ainarp. Alnarp, för innevarande år anvisat å extra stat ett anslag af 8,000

kronor.

Med anmälan att styrelsen för nämnda institut uti underdånig skrifvelse

den 3 september nästlidna år gjort framställning om beviljande

äfven för år 1896 å extra stat af anslag till oförändradt belopp till

ifrågavarande ändamål samt att landtbruksstyrelsen uti infordradt underdånigt

utlåtande af den 8 oktober 1894 till denna framställning förordat

bifall, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att, för uppehållande af undervisningen vid mej er iinstitutet vid Alnarp,

för år 1896 anvisa å extra stat ett anslag af 8,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

[18.] Jemlik! landtbruksstyrelsens uti underdånig skrifvelse den 13 sep
AUmänna

tember 1894 derom gjorda framställning, tillstyrker jag att Eders Koned.

möten. Maja matte föreslå Riksdagen att a extra stat för år 1896 anvisa

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

7,500 kronor; samt

[19.] till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och ma
skiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

manna landt- 12,500 kronor.

bruksmöten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

27

Sedan i följd af den störa betydelse, användningen af redskap och

maskiner eger för nutidens jordbruk, samt de svårigheter, som för landtmannen

måste möta att välja bland den mängd nya uppfinningar inom

detta område, som erbjudes honom, uppmärksamheten rigtats å behofvet

såväl ur landtbrukets som industriens synpunkt af grundliga undersökningar

och pröfningar af dessa maskiner och redskap, hafva under de

senast gångna tjugu åren dylika pröfningar å olika tider och å skilda

ställen inom landet anordnats. Sålunda anstäldes i sammanhang med

vestra Sveriges andra landtbruksmöte i Mariestad år 1874 genom landtbruksakademiens

försorg första gången särskilda pröfningar af slåtteröl

skördemaskiner. Derefter lät akademien under hvart och ett af åren

1875—1880 vid Ultima landtbruksinstitut anställa försök i mindre skala

med olika redskap och maskiner. Vidare föranstaltade Stockholms läns

hushållningssällskap år 1883 pröfningar af redskap för rensning och sortering

af säd och frö. På framställning af bestyrelsen för sextonde allmänna

svenska landtbruksmötet i Stockholm år 1886 stälde Eders Kongl. Maj:t

till bestyrelsens förfogande ett belopp af högst 10,000 kronor för att

användas till särskild pröfning af redskap och maskiner vid nämnda

landtbruksmöte; och med användande af detta anslag anordnades vid

skilda egendomar i Stockholms granskap året näst före mötet grundliga

pröfningar af plogar, såningsmaskiner för säd och frö samt maskiner

för spridning af konstgjord gödsel, redskap och maskiner för rensning

af växande gröda från ogräs samt rensnings- och sorteringsmaskiner

för säd och frö. Sedan 1890 års Riksdag, med anledning af

Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, beviljat 10,000 kronor

för anordnande i sammanhang med sjuttonde allmänna svenska landtbruksmötet

i Göteborg år 1891 af em pröfning af landtbruksmaskiner

och redskap, fortsattes dessa pröfningar med andra redskap och maskiner.

Någon fast anstalt för dylika pröfningar har deremot hittills icke

funnits i vårt land.

Fråga om inrättande af sådana anstalter har emellertid blifvit

väckt inom landtbruksakademien samt förekom såsom öfverläggningsämne

vid dess sammankomst den 25 april 1892. Sedan jemväl från

landets redskapstillverkare hos akademien gjorts framställning om åtgärders

vidtagande i det ifrågavarande syftet, uppdrogs åt tre sakkunnige,

nemligen professoren vid tekniska högskolan J. E. Cederblom, f. d.

landtbruksskoleföreståndaren R. T. Hennings och disponenten för

Öfverums bruk V. Schwartz att, efter vederbörlig utredning af frågan,

deröfver afgifva utlåtande.

Nämnde sakkunnige, hvilka med sig adjungerade ingeniören C. G.

[20.]

Anstalt för

profning af

maskiner och

redskap förq

landtbrukes

behof.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufvudtiteln.

Nisbeth, afgåfvo den 12 maj 1893 ett betänkande i ämnet, innehållande,

bland annat, förslag till inrättande af två dylika''anstalter, en vid hvardera

af landtbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp, samt till stadgar för

dessa anstalter. Betänkandet förekom till behandling vid landtbruksakademiens

sammankomst den 18 september 1893; och akademien har derefter

uti underdånig skrifvelse af sistnämnda dag, med bifogande af nämnda

betänkande, uti hvilket akademien helt och hållet instämt utom hvad

beträffar sammansättningen af anstalternas styrelser, i afseende hvarå

akademien föreslagit två mindre förändringar, hemstält det täcktes Eders

Kongl. Maj:t taga denna vigtiga angelägenhet i nådigt öfvervägande

och, i händelse af bifall till det gjorda förslaget, vidtaga de åtgärder,

som kunde finnas nödiga för dess förverkligande.

Sedan landtbruksstyrelsen anbefalts att lemna hushållningssällskapens

i november 1893 församlade ombud tillfälle att i detta ärende sig

yttra samt med det yttrande, som sålunda kunde varda afgifvet, och

eget underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomma, har

styrelsen med underdånigt utlåtande- af den 24 oktober 1894 öfverlemnat

yttranden i ärendet ej mindre af hushållningssällskapens ombud,

än äfven af styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut samt af styrelsen

för landtbruksinstitutet vid Ultuna, hvilken sistnämnda styrelse i sitt

yttrande åberopat en bifogad skrifvelse från lärarerådet vid Ultuna.

Af handlingarna i ärendet framgår att rörande behofvet af inrättandet

utaf anstalter af ifrågavarande art icke mer än en mening gjort

sig gällande.

Sålunda har uti det af landtbruksakademien åberopade, af ofvannämnde

sakkunnige afgifna betänkande till en början utförligt behandlats

frågan om sådana anstalters behöflighet och dervid framhållits, bland

annat, att man väl, i allmänhet taget, finge hoppas att en landtbrukare

kunde bedöma, huruvida de maskiner och redskap, han använde, något

så när motsvarade de fordringar, som på dem rimligtvis kunde uppställas,

men att det dock vore säkert att i ganska många fall för bedömande

af en maskins godhet eller dess företräde framför en annan en speciel

fackkunskap erfordrades, som icke i allmänhet kunde förutsättas hos

landtbrukaren och icke heller alltid funnes hos maskinfabrikanten, samt

att, äfven om denna fackkunskap förefunnes, den praktiske landtbrukaren

svårligen hade tid till detaljundersökningar, som mycket säkrare och

med mindre uppoffring af tid och kostnad kunde utföras af personer,

som vore vana vid dylika undersökningar och som förfogade öfver derför

erforderliga hjelpmedel.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufvudtiteln.

Vidare yttras uti betänkandet i afseende å anstalternas behöflighet

och ändamål:

»Ett annat och, enligt vårt förmenande, det mest talande skäl för

inrättande af dylika anstalter ligger i den omständigheten, att inom

dessa anstalter skulle småningom samlas en större erfarenhet och bättre

insigt i de profvade maskinernas konstruktion, afverkningsförmåga och

relativa ändamålsenlighet, än en enskild person eller verkstad kan förskaffa

sig, då den arbetar isolerad. Denna djupare insigt skulle möjliggöra

bedömandet af den riktning, i hvilken utvecklingen inom den

närmast följande tiden kommer att gå, hvilka nya maskiner och redskap,

som erfordras för att tillfredsställa ständigt framträdande nya behof.

Det kapital af kunskap och erfarenhet, som sålunda samlats, skulle

genom årligen utgifna redogörelser ställas till såväl landtbrukares som

fabrikanters tjenst, och det synes oss befogadt att antaga att derigenom

mången onödig utgift skulle undvikas, mången vinst göras, att våra

landtbruksmaskiner derigenom fortare skulle utvecklas till den högsta

grad af fulländning, att kännedom om deras godhet och fördelarne af

deras användning skulle spridas i vidare kretsar, och att anstalterna

sålunda skulle mångdubbelt återgälda de uppoffringar, som kräfts för

deras tillkomst och fortsatta drift.»

»Vi anse sålunda att ändamålet med en dylik anstalt skulle vara:

l:o) Att gagna landtbruket genom att lemna landtbrukaren i möjligaste

grad tillförlitliga uppgifter öfver landtbruksmaskiner och -redskap

med hänsyn till deras afverkningsförmåga, relativa lämplighet, hållbarhet,

drifkostnad och pris.

2:o) Att befordra den inhemska tillverkningen såväl genom profningar,

afsedda att utröna både i bruk varande och ny konstruerade

redskaps och maskiners lämplighet eller brister, samt, der så ske kan,

angifvande af bästa sättet för anmärkta bristers afhjelpande och den

riktning, i hvilken erforderliga eller önskvärda förbättringar böra göras.

3:o) Att äfven på annat sätt verka för landtbruket och dervid

använda maskiners utveckling och fulländning, för hvilket ändamål det

borde åligga anstaltens föreståndare att följa vetenskapens och industriens

framsteg inom hit hörande område, att genom årliga berättelser

öfver anstaltens verksamhet samt öfver andra länders framsteg göra

allmänheten bekant med det vigtigaste, som under närmast förflutna

tiden passerat inom hans fack, samt, så vidt ske kan, genom inköp af

maskiner och redskap, som synas förtjenta åt att här blifva bekanta

och använda, arbeta för att desamma måtte tillverkas inom landet och

dervid, om lian så anser lämpligt, utarbeta förslag till ändring af dessa

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sjette hufvudtiteln.

maskiner och redskap för att göra dem mera passande för våra förhållanden.

»

För egen del har landtbruksakademien till stöd för den gjorda

framställningen anfört att landtbruksnäringens utveckling och förkofran

såväl i rent tekniskt som äfven i ekonomiskt hänseende uti icke ringa

mån vore beroende af framstegen inom den industri, som hade till uppgift

att frambringa de maskiner och redskap, af hvilka landtmannen

vid utöfningen af sitt yrke betjenade sig. Särskildt hade under den

senaste tiden i jemnbredd med jordbrukets omdaning till större intensitet

och till följd af den genom tilltagande knapphet i tillgången på lefvande

arbetskraft allt mera känbara stegringen i priset på denna däfven

på fullkomning af landtbrukets mekaniska hjelpmedel blifvit allt

starkare och på samma gång äfven redskapsindustriens betydelse för

landtmannanäringarna väsentligen ökad. Lyckligtvis syntes man med

fullt fog kunna säga att den svenska redskapstillverkningen hittills på

ett i allmänhet ganska tillfredsställande sätt motsvarat de anspråk, som

på densamma stälts. Hennes utveckling kunde i sjelfva verket betecknas

såsom något för våra förhållanden storartadt, och hon hade

derigenom numera kommit att bland våra näringar intaga en mycket

framstående ställning icke blott med hänsyn till hennes förmåga att

fylla vårt lands eget behof af hennes alster, utan äfven såsom arbetande

för export, ja hon hade till och med visat sig kunna på rätt många områden

med framgång upptaga täflan med motsvarande industri i vida

större och kapitalstarkare länder. Då denna kraftiga utveckling egt

rum i trots deraf att den ifrågavarande industrien, i motsats till så

många andra, icke förr än på den allra sista tiden åtnjutit något som

helst skydd, syntes deraf otvetydigt framgå att hon vore för vårt land

fullt naturlig; och då härtill komme att, såsom redan antydts, hvarje

hennes framsteg tillika måste anses innebära en bestämd vinning för

landtbruksnäringen, som derigenom utrustades med nya eller bättre

vapen i sin ofta tunga kamp mot utländsk konkurrens och mindre gynsamma

naturförhållanden, syntes det högst angeläget att intet försummades,

som kunde bidraga till att göra dessa framsteg snabbare och

säkrare. Bland medel, som i detta hänseende kunde utöfva en välgörande

inverkan, intoge, såsom bland fackmän länge varit erkändt, väl

anordnade, noggranna och opartiska redskapsprofningar ett mycket

framstående rum.

Om ock de pröfningar, som hittills varit anordnade i vårt land,

oaktadt de skett med ganska långa mellanrum och hvarje gång endast

kunnat omfatta några få slag af redskap, obestridligen varit af ganska

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette hufvudtiteln.

stort gagn, hadfe erfarenheten likväl otvetydigt gifvit vid handen att de

med sin hittills varande anordning icke kunnat fullt tillfredsställa vår

redskapsindustris nuvarande kraf, i följd hvaraf ock bland sakkunniga

den meningen alltmera stadgats, att vida betydligare resultat med relativt

mindre kostnad skulle kunna vinnas, om profningarna, i likhet med

hvad som redan länge praktiserats i åtskilliga främmande länder, verkstäldes

vid särskilda, fasta, för ändamålet inrättade och vederbörligen

utrustade anstalter.

Hushållningssällskapens ombud hafva uti sitt yttrande såsom skäl,

hvarför fasta anstalter för profning af landthruksmaskiner och redskap

borde inrättas, hufvudsakligen framhållit åtskilliga brister, som vidlådde

den förut använda metoden för profningen. Sålunda hade det med fog

blifvit anmärkt att dessa periodiska profningar endast omfattade några

få bestämda klasser af redskap, hvaraf följden hlefve den, att många

år komme att förgå, innan alla olika slag af redskap hunne profvas,

samt att detsamma gälde i afseende på alla sådana redskap, som komme

i marknaden någon tid efter en profning och hvilkas förändrade anordning

måhända framkallats just af de anmärkningar, som vid en sådan

blifvit gjorda. Nödvändigheten att förlägga nämnda vidlyftiga redskapsprofningar

till enskilda, för hvarje tillfälle olika egendomar hade äfven

vållat åtskilliga olägenheter, i det anordningarne och till stor del också

materielen för profningarne hade kommit till nytta blott en gång, enär

materielen delvis varit svår att förflytta och dessutom bestyrelsen för

följande landtbruksmöte, som ock haft att anordna de dermed i samband

stående redskapsprofningarne, svårligen kunnat öfvertaga inventarier,

om hvars användbarhet för nästa redskapsprofning man ännu

varit i fullkomlig ovisshet. Slutligen hade ock blifvit anmärkt att de

nämnder, åt hvilka profningarne uppdragits, till sin sammansättningvarit

ganska vexlande, hvarför den vana vid arbetet och den erfarenhet,

som vid en profning vunnits, ej kunnat såsom sig bort för de följande

tillgodogöras.

Slutligen har äfven landtbruksstyrelsen såsom skäl, hvarför anstalter

af ifrågavarande art borde inrättas, anfört att, då inom landtbruket,

liksom inom hvarje annan näring, vinsten af dess utöfvande vore beroende

derpå att med minsta möjliga kostnader åstadkommes det största

möjliga ekonomiska resultat, måste, i samma man som de mekaniska

hjelpmedlen erhölle större betydelse för landtbruket, det blifva af ökad

vigt för landtmannen att vid anskaffande af maskiner och redskap

kunna tillförlitligt bedöma dessas olika värde i såväl tekniskt som ekonomiskt

hänseende. Som ett sådant bedömande emellertid förutsatte

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette hnfyudtiteln.

och måste grunda sig på föregående noggranna pröfningar, men den

enskilde landtmannen i de flesta fall hvarken vore i tillfälle att sjelf

utföra dessa eller egde förmåga dertill, hade på senare tider från det

allmännas sida åtgärder vidtagits för att den enskilde näringsidkaren

skulle komma i åtnjutande af det understöd, hvaraf han i detta afseende

kunde anses vara i behof.

Efter att härpå hafva erinrat om de åtgärder, som uti nämnda

hänseende hittills vidtagits, yttrar styrelsen vidare att, om också hvad

på detta sätt åstadkommits måste anses hafva medfört ganska afsevärda

fördelar för nu ifrågavarande ändamål, kunde det likväl icke bestridas

att dylika med långa mellanrum återkommande pröfningar ingalunda

kunnat följa med maskin- och redskapsindustriens utveckling och

lemna landtmannen den oafbrutna och säkra ledning i förevarande afseende,

hvaraf de vore i behof och hvilken icke på annat sätt syntes

kunna erbjudas dem än medelst upprättandet af permanenta profningsanstalter

med uppgift att dels på begäran utföra pröfningar af till

anstalten insända maskiner och redskap, dels ock genom sjelfmant anstälda

försök följa maskin- och redskapsindustriens utveckling såväl

inom som utom landet och efter omständigheterna meddela den jordbrukande

allmänheten sina på detta sätt vunna erfarenheter och rön.

1 likhet med landtbruksakademien, ansåge sålunda landtbruksstyrelsen

inrättandet af dylika anstalter vara i hög grad önskvärdt.

På sätt jag ofvan antydt, afser landtbruksakademiens framställning

inrättandet af två profningsanstalter, nemligen en vid hvartdera af landtbruk

sinstituten vid Ultuna och Alnarp. Såsom skäl för anstalternas

förläggande till dessa platser har uti det af akademien åberopade betänkandet

anförts att för att fylla de med eu sådan anstalt förenade uppgifter

måste anstalten jemte erforderlig personal och instrumental utrustning

förfoga öfver ett område af tillräcklig utsträckning och lämplig

beskaffenhet för att kunna afprofva sådana maskiner och redskap, som

måste arbeta ute på fältet, och vid profning för jemförelse mellan konkurrerande

dylika maskiner erfordrades till och med områden af rätt

betydande utsträckning. Då nu sådana områden funnes vid båda våra

landtbruksinstitut, Ultuna och Alnarp, syntes derstädes rätta platsen

vara för dylika försöksanstalter, och detta äfven af andra skäl; och då

förhållandena med hänsyn till landtbrukets behof och ställning vore

väsentligt olika i olika delar af vårt land, borde en försöksanstalt förefinnas

vid hvartdera af de båda instituten, hvilket dessutom motiverades

af det stora afståndet mellan dem, som gjorde att en enda försöks
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 33

anstalt, oafsedt de nämnda olikheterna, svårligen kunde motsvara behofvet

för hela vårt land.

Det vore lätt att inse, hvilka extra fördelar skulle vinnas genom

att förlägga försöksanstalterna vid våra landtbruksinstitut. Derigenom

finge dessas elever och lärlingar tillfälle att se och lära känna till konstruktion

och verkningssätt en mängd nya maskiner och redskap för

jordbruket, och institutens lärare på hit hörande område finge till sitt

förfogande ett undervisningsmateriel af den mest fulländade beskaffenhet,

och som svårligen på något annat sätt kunde anskaffas. Hvilken

utomordentlig fördel för undervisningen, och derigenom medelbart för

landtbruket, genom denna anordning borde kunna vinnas, vore öfverflödigt

att påpeka.

Den sålunda uttalade åsigten om landtbruksinstitutens lämplighet

såsom plats för en dylik anstalt har uti samtliga i ärendet afgifna yttranden

biträdts, likasom äfven det allmänt ansetts fördelaktigt, om sådana

anstalter komme till stånd vid båda instituten. För den händelse

det likväl af något skäl skulle anses lämpligt att åtminstone till en

början upprätta endast en dylik anstalt, har lärarerådet vid Ultuna landtbruksinstitut

framhållit att Ultuna i sådant fall borde framför Alnarp

ega företräde. Såsom skäl härför har lärarerådet anfört att en dylik

anstalt bättre behöfdes i mellersta Sverige än i Skåne och skulle, förlagd

inom det förra området, bäst gagna jordbruket i landet i dess

helhet. I Skåne vore jordbruket öfver hufvud taget mer uppdrifvet än i

öfriga delar af landet och arbetade under väsentligt olika förhållanden,

så att man med ganska stort skäl kunde ställa skånskt jordbruk i en

viss motsats till det öfriga Sveriges, med undantag blott för det nordligaste

Norrlands, som ju i mångt och mycket vore för sig egendomligt.

Det skånska jordbruket vore mera likartadt med Danmarks och

Nordtysklands, och'' dess anspråk på maskiner och redskap sammanfölle

i det närmaste med dessa länders; derifrån finge Skåne i allmänhet

sina redskapsmodeller, och den erfarenhet, som i dessa länder vunnes

i det praktiska jordbruket och vid redskapsprofningar, kunde Skånes

jordbruk tillgodogöra sig utan synnerliga modifikationer. Redskapsprofningar

komme säkerligen, hvar helst de utfördes, alltid att anordnas

med särskild hänsyn till de på försöksorten rådande jordbruksförhållanden,

och omdömet om redskapens användbarhet och lämplighet

skulle således vid försök anstälda vid Alnarp komma att fällas med

särskildt afseende fäst vid deras lämplighet för Skåne. Men för jordbruket

norr om Skåne vore ej de derstädes lämpliga redskapen alltid

fullt passande; de vore ofta här för dyra, af för invecklad konstruktion

Bih. till Riksd. Frot. IHD5. 1 Samt. 1 Afd. 1 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjette hufvudtiteln.

eller i andra afseenden mindre lämpliga. Jordbruket i dessa nordligare

delar af landet kunde derför i ganska ringa grad tillgodogöra sig den

erfarenhet, man i Tyskland, Danmark eller Skåne vunnit om jordbruksmaskiner

och redskap af de flesta Hassel'', och skulle antagligen få

vida mindre gagn af eu försöksanstalt förlagd till Alnarp än af en

dylik på Ultima, som, beläget synnerligen centralt inom ofvan anförda

område för det uppsvenska jordbruket, företedde jordbruksförhållanden,

som i de flesta afseenden öfverensstämde med de inom dessa landsdelar

rådande. De resultat, som skulle vinnas af vid Ultuna verkstälda

profningar, skulle derför ock blifva tillämpliga för större delen af

landet.

Profningar kunde vid Ultuna anordnas för utrönande af maskiners

och redskaps lämplighet äfven för de förhållanden, som högre stående

jordbruk medförde; der funnes nemligen stora regelbundna, från alla

impediment fria, fullständigt underdikade fält; der funnes Kungsängens

fruktbara, för djupkultur passande och till rotfruktsodling i ganska stor

utsträckning använda jord, och der funnes äfven mångårig vana vid

odling af betor och andra rotfrukter; på den bördiga Kungsängsjorden

alstrades ock årligen så rika skördar af såväl gräs som sädesväxter,

att der stäldes fullt ut så stora fordringar på maskiner och

redskap för skörd som på äfven den högst uppdrifna skånska jorden.

I afseende på jordmånsförhållandena erbjöde Ultuna mer än de

flesta andra egendomar omvexling, hvilken ju vore af stor betydelse,

då det gälde en mångsidig profning af åkerbruksredskap; vid Ultuna

funnes nemligen åkerjord af lösaste sand, af sandmylla, styf, för olika

fuktigketsförhållanden synnerligen känslig åkerlera, skör glacialmergel

och djup svämlera, det ville säga alla slag af jordmåner med undantag

af torf- och mulljord; der funnes fullt plana fält såväl som sådana med

olika lutningar, och der funnes slutligen ängsmarker med olika grad

af tufvighet, hvilka vexlande förhållanden alla vore af värde vid en

mångsidig profning af åtskilliga maskiner och redskap. Äfven i afseende

på lokaler för profningar inom hus vore Ultuna ganska väl lottadt,

i det att, utom egendomens rymliga loge och magasinsbyggnad, institutets

nya museibyggnad och redskapshall kunde för dylika ändamål

användas. 1 redskapshallen komme ständigt att finnas en ganska stor

samling af moderna maskiner och redskap, hvilka kunde vara af gagn

vid jemförande försök med olika konstruktioner af redskap tillhörande

samma klass eller såsom hjelpmedel vid profning af sådana af annan

klass. Jemväl borde framhållas att Ultuna landtbruksinstitut kunde afse

en ganska betydlig summa, i regeln 7,500 kronor om året, för inköp af

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjette hufYudtiteln.

undervisningsmateriel och sålunda ganska snart borde kunna i sina

samlingar hafva ej blott allehanda instrument, som vid profningarna

kunde erfordras, utan också en ganska rikhaltig fackliterat.ur. Genom

förläggande af en profningsanstalt till Ultima skulle kunna vinnas

ej blott resultat, tillämpliga för alla delar af landet, utan äfven en ganska

stor besparing derigenom, att en god del af den nödiga materielen

komme att finnas för handen utan kostnad för profningsanstalten.

I samma riktning som lärarerådet vid Ultima har jemväl landtbruksstyrelsen

uttalat sig. Det vore visserligen, enligt styrelsens åsigt,

förenadt med afsevärda fördelar, om sådana anstalter, hvarom här vore

fråga, komme till stånd vid båda instituten, men innan någon erfarenhet

vunnits rörande den omfattning, i hvilken en dylik anstalt komme

att af allmänheten anlitas, syntes, med hänsyn till de dermed förenade

kostnader, lämpligast vara att, åtminstone till en början, endast en

dylik anstalt upprättades; och då val i detta hänseende sålunda maste

göras mellan båda instituten, funne styrelsen på de af lärärerådet vid

Ultuna landtbruksinstitut förebragta skäl företräde böra gifvas åt nämnda

landtbruksinstitut såsom den i flera afseenden lämpligaste platsen af de

två föreslagna för en dylik anstalt.

Genopi hvad i ärendet sålunda blifvit anfördt synes mig till fullo

ådagalagdt att inrättandet af sådana anstalter som de ifrågasatta skulle

komma att blifva till icke obetydligt gagn, i främsta rummet för vår

jordbruksnäring, men äfven för vår redskaps- och maskintillverkning.

Jag anser dock att det för närvarande, och innan erfarenhet vunnits

dels rörande den omfattning, i hvilken en dylik anstalt kommer att

anlitas, dels ock rörande den lämpligaste organisationen af sådana anstalter,

icke bör ifrågakomma att inrätta mer än en sådan anstalt. 1

afseende å lämpligaste platsen för anstalten tvekar jag för min del icke,

med hänsyn särskildt till hvad lärarerådet vid Ultuna landtbruksinstitut

anfört, att förorda att densamma förlägges till Ultuna.

Beträffande frågan huru anstaltens organisation bör ordnas, hafva

skiljaktiga meningar uttalats i de i ärendet afgifna yttranden. För sin

del'' har landtbruksstyrelsen ansett att styrelsen för landtbruksinstitutet

vid Ultuna borde utgöra profningsanstaltens styrelse, men att, då denna

styrelse gifvetvis icke kunde verkställa profningarne, utförandet af dessa

borde anförtros åt en särskild nämnd, bestående af fem ledamöter,

nemligen lärarne i jordbrukslära och i redskapsläfa vid institutet, förvaltaren

af Ultuna landtegendom samt två af landtbruksstyrelsen, på förslag

af institutets styrelse, för en tid af tro år i sänder utsedda personer,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette hufvudtiteln.

deraf en maskintekniker och en jordbrukare, med rätt för nämnden att

inom sig utse ordförande, som i denna egenskap jemväl skulle vara

föreståndare och ledare för profningarne samt förrätta sekreteraregöromålen

inom nämnden. Egendomens förvaltare syntes lämpligen kunna

och böra åläggas att förvalta och redovisa för anstaltens medel. Beträffande

afgifterna för profningarne, borde anstaltens styrelse erhålla

uppdrag att årligen, efter nämndens hörande, derå upprätta taxa.

Då nu icke är fråga om att definitivt besluta rörande anstaltens

organisation, torde jag icke behöfva redogöra för de öfriga meningar,

som i denna fråga uttalats, utan inskränker mig till att uttala att landtbruksstyrelsens

förslag synes mig i sina hufvuddrag kunna godkännas,

ehuru tilläfventyrs några jemkningar deri kunna befinnas lämpliga. Särskild^

anser jag mig böra påpeka att taxan å afgifterna för profningarne

lämpligen torde böra underställas landtbruksstyrelsens pröfning och

godkännande.

I fråga om kostnaderna för anstalten, så ordnad som landtbruksstyrelsen

föreslagit,, har styrelsen anfört att, enär samtliga för anstaltens

utrustning erforderliga apparater och instrument äfvensom vigtigare nya

maskiner och redskap af ifrågavarande slag i allt fall borde för institutets

räkning efter hand anskaffas för att användas till undervisningsmateriel,

hvartill det i institutets stat för sådant ändamål årligen

beräknade anslag lemnade tillgång, syntes något särskildt anslag för

anstaltens upprättande icke behöfva anvisas, lika litet som något årligt

belopp till underhåll af nämnda apparater och instrument samt till inköp

af nya sådana. Afgifterna för profningarne kunde anses räcka till bestridande

af institutets utgifter för anstalten, såsom för arbetsbiträde,

drag- och ångkraft m. m. Några aflöningar till styrelsens eller profningsnämndens

ledamöter behöfde icke “utgå, utan allenast dagtraktamenten

och resekostnadsersättningar åt dem, af hvilka åtskilliga komme

att vara boende vid institutet, äfvensom ersättning för sekreteraregöromålen,

hvilken ersättning i ingen händelse syntes behöfva öfverskrida

500 kronor för år. Till böcker, tidskrifter, årsberättelsens tryckning

och distribution, skrifmaterialier och postporto erfordrades årligen en

summa, som landtbruksstyrelsen ansåge kunna beräknas till 500 kronor.

Det belopp, som borde af statsmedel för anstalten årligen anvisas,

komme alltså att utgöra tillhopa 1,000 kronor, jemte hvad till

gäldande af berörda traktaments- och resekostnadsersättningar kunde beräknas

åtgå. Om de vid Ultuna boende ledamöterna i styrelsen och

nämnden tillerkändes ett dagtraktamente af 5 kronor för hvarje dag,

som användes till profningar, samt öfriga ledamöter ett dagtraktamente

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette hufvudtiteln.

af 10 kronor för hvarje på enahanda sätt använd dag jemte resekostnadsersättning

efter tredje klassen af gällande resereglemente, ansåge

landtbruksstyrelsen att åtminstone till en början berörda traktamentsoch

resekostnadsersättningar icke behöfde öfverstiga ett årligt belopp af

1,500 kronor. Det belopp, som för anstaltens underhåll årligen skulle

behöfvas, utgör alltså enligt landtbruksstyrelsens beräkning 2,500 kronor,

förutom de för profningarne inflytande afgifter.

Emot denna beräkning har jag icke något att erinra, och jag anser

alltså att detta belopp bör af Riksdagen för anstaltens underhåll äskas,

för närvarande dock endast på extra stat. I sammanhang härmed torde

äfven Riksdagens medgifvande böra begäras dertill, att det å landtbruksinstitutets

vid Ultuna stat uppförda anslag till »institutets öfriga utgifter»,

24,450 kronor, jemväl må användas till anskaffande och underhåll

af apparater, instrument, maskiner och redskap för ifrågavarande

profningsanstalt, hvartill, på sätt landtbruksstyrelsen erinrat, anslaget

lemnar tillgång. Visserligen har landtbruksstyrelsen, på sätt jag ofvan

nämnt, ansett alla de för ifrågavarande profningsanstalt erforderliga

apparater och instrument m. m. i allt fall böra efter hand anskaffas för

landtbruksinstitutets räkning för att användas till undervisningsmateriel,

och sålunda skulle ett dylikt medgifvande icke vara erforderligt. Men

då det möjligen kan ifrågakomma att för anstaltens behof anskaffa någon

maskin eller annat, som icke kan anses vara såsom undervisningsmateriel

vid institutet erforderligt, synes mig ett dylikt medgifvande icke

vara öfverflödigt.

Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för år 1896

dels på extra stat anvisa ett anslag af 2,500 kronor för att, till

underhåll af en vid landtbruksinstitutet vid Ultuna inrättad anstalt för

profning af maskiner och redskap för landtbrukets behof, användas utöfver

de för profningarne inflytande afgifter,

dels ock medgifva att det uti staten för landtbruksinstitutet vid

Ultuna till »institutets öfriga utgifter» upptagna belopp jemväl må användas

till anskaffande och underhåll af för profningsanstalten erforderliga

apparater, instrument, maskiner och redskap.

I öfverensstämmelse med hvad landtbruksstyrelsen i skrifvelse deu [21.]

13 september 1894 hemstält, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t A^i“''kt“r‘

behagade föreslå Riksdagen stationer.

att såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof — inom de orter, der landsting eller hushåll
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjette hufvudtiteln.

. [22.]

Kemisk-växtbiologisk

anstalt inom

Norrbottens

län.

*

ningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel

för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt

till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — på extra

stat för år 1896 anvisa 4,000 kronor för hvarje station eller tillhopa

28.000 kronor.

Till sistlidna års Riksdag aflät Eders Kongl. Maj:t framställning

om anvisande på extra stat för innevarande år af ett anslag af 7,000

kronor såsom bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län, under vilkor att länets

landsting och hushållningssällskap till anstaltens underhåll bidroge med

sammanlagdt minst 3,000 kronor. Denna framställning blef på det sätt

af Riksdagen bifallen, att för ifrågavarande ändamål, under det af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna vilkoret, på extra stat.för detta år anvisades

5.000 kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län i

skrifvelse till landtbruksstyrelsen anmält att länets landsting och hushållningssällskap

anvisat, hvardera, 1,500 kronor till nämnda anstalts underhåll

under år 1895, samt landtbruksstyrelsen uppgjort och, efter hushållningssällskapets

förvaltningsutskotts hörande, understält Eders Kongl.

Maj:ts pröfning förslag till hufvudgrunder för anstaltens styrelse och

verksamhet, har Eders Kongl. Maj:t den 7 december 1894 förordnat om

^anordnande af det utaf Riksdagen beviljade anslaget, äfvensom uppdragit

åt landtbruksstyrelsen att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

det af styrelsen uppgjorda förslaget med ett af förvaltningsutskottet

ifrågasatt tillägg meddela föreskrifter rörande anstaltens styrelse och

verksamhet.

I ofvanberörda skrifvelse har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

jemväl meddelat att hushållningssällskapet och landstinget redan besluta

att för år 1896 bidraga till anstaltens underhåll, hvartdera med

1,500 kronor; och med åberopande häraf har förvaltningsutskottet i

skrifvelse till landtbruksstyrelsen anhållit att styrelsen måtte göra hemställan

om beredande åt anstalten af statsanslag för samma år.

Med anledning häraf har landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 19 november 1894 hemstält om aflåtande till Riksdagen af proposition

om beviljande, såsom bidrag till anstaltens underhåll, på extra

stat för nästkommande år af ett anslag å samma belopp, som för innevarande

år beviljats.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

39

Med åberopande af de skäl, som föranledt anslags beviljande till

anstalten för innevarande år, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län — under vilkor att länets

landsting och hushållningssällskap till anstaltens underhåll bidraga med

sammanlagdt minst 3,000 kronor — på extra stat för år 1896 anvisa

ett anslag af 5,000 kronor.

Vidare tillstyrker jag, i enlighet med hvad landtbruksstyrelsen i

underdånig skrifvelse af den 13 september 1894 hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1896 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor

för hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och

hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende

på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl.

Maj:t fastställas; samt

att, till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning,

på extra stat för år 1896 anvisa 1,000 kronor.

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på

extra stat beviljat för hvartdera af åren 1890 och 1891 5,000 kronor

samt för hvartdera af åren 1892, 1893 och 1894 10,000 kronor. Derjemte

har Eders Kongl. Maj:t åren 1888, 1889, 1890 och 1891 såsom

bidrag till utgifvande af föreningens tidskrift af tillgängliga medel anvisat,

hvartdera af de två förstnämnda åren 600 kronor och hvartdera

af åren 1890 och 1891 1,000 kronor. Dessutom har Riksdagen beviljat

ett extra anslag för år 1892 af 4,000 kronor till bestridande af kostnaderna

för föreningens deltagande i sjuttonde allmänna landtbruksmötet.

s utställning i Göteborg år 1891.

Med anledning af derom utaf föreningen gjord underdånig ansökning

behagade Eders Kongl. Maj:t nästlidna år föreslå Riksdagen att

till understöd åt föreningen på extra stat för innevarande år anvisa ett

anslag af 15,000 kronor. Men denna framställning blef endast på det

[23.]

Frökontroll
anstalter.

[24.]

Elev i

boskapsskötsel

och mejerihushållning.

[25.]

Svenska mosskulturföreningen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufvudtiteln.

sätt af Riksdagen bifallen, att Riksdagen för ändamålet för detta år

anvisade ett anslag af 10,000 kronor.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven, den 31 augusti 1894 dagtecknad

skrift har mosskulturföreningen meddelat att föreningen, under

antagande att samma anslag som hittills allt fortfarande komme att erhållas

från landsting och hushållningssällskap samt att ledamöternas

antal ej afsevärdt förminskades och slutligen att ett statsanslag å 15,000

kronor erhölles för år 1896, med ledning af föregående års erfarenheter

uppgjort följande förslag till inkomst- och utgiftsstat för sistnämnda år:

Inkomster:

Statsanslag ............................................................................ kronor

Anslag af landsting och hushållningssällskap............ »

Årsafgifter af 3,200 medlemmar å 2 kr..................... »

Inkomster af tidskriften:

Afgifter å 1: 70 af 3,200 medlemmar.

...................................... kronor 5,440

Tidskriftens postupplaga ......... » 300

Annonser ....................................... » 250

Ränteinkomster..............................................................

x>

»

15,000

11,650

6,400

5,990

300

Summa kronor 39,340

Utgifter:

Tidskriftens tryckning med illustrationer

och författarearfvoden

m. m............................................. kronor 6,000: —

Postporto för medlems- och fri
-

exemplar ...................................... » -^665: kronor 7,665: —

Diverse postporton .............................................................. » 600: —

Fältförsök i olika provinser, vegetationsförsök samt

experimentalfälten vid Strömsberg och Flahult

äfvensom behöfliga nybyggnader vid det senare » 9,000: —

Utom här upptagna utgifter är beräknadt

att inkomsten af skörden från båda försöksfälten

får användas vid försöken.

Utgifter i och för mosskolonisationen ........................... x> 2,500: —

Transport kronor 19,765: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette hufvudtiteln.

Transport kronor 19,765: —

Resekostnader för hållande af föredrag, inspektion

af försöksfält, meddelande af råd och upplysningar

till mossodlare m. m..................................... »

Aflöningar till kulturingeniör, 3:ne assistenter, sekreterare,

kassaförvaltare och 2:ne förmän, den

ene vid vegetationsförsöken och Strömsberg, den

andre vid Flahult.............................. »

Inventarier och literatur ........ » .

Hyror och arrenden............................................................... »

Årsmöten ................................................................................. »

Diverse omkostnader och oförutsedda utgifter ............ ))

Summa kronor 39,340:

5,000: —

10,900

1,000

600

1,000

1,075

Med stöd häraf har föreningen i underdånighet anhållit att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om ett

statsanslag å 15,000 kronor för år 1896 till föreningen.

I sin berörda skrift har föreningen erinrat att uti den underdåniga

skrifvelse från föreningen, som föranledde Eders Kongl. Maj:ts framställning

i ämnet till sistlidna års Riksdag, meddelats en öfversigt af

föreningens utgifter från dess stiftelse år 1886 till och med år 1894,

af hvilken öfversigt framgått dels att föreningens utgifter under nämnda

tid belöpt sig till 201,925 kronor 44 öre, då utgifterna för de senaste

tvenne åren varit förslagsvis beräknade, dels att föreningen under de

sju sista åren af denna tidrymd åtnjutit statsunderstöd till ett sammanlagdt

belopp af 47,200 kronor, hvadan staten således, om 1894 års

anslag medräknades, bidragit med omkring 23 procent af utgifterna.

Vidare har föreningen anfört:

»Med de statsanslag, som beviljats, och genom den anslutning af

medlemmar, som föreningen hittills vunnit, samt framför allt genom

en om det varmaste intresse för dess verksamhet vittnande offervillighet

från landstings, hushållningssällskaps och enskildes sida, har

visserligen föreningen genom noggranna förvaltningskalkyler och yttersta

sparsamhet hittills kunnat arbeta i närmaste öfverensstämmelse med

sin alltjemt utsträckta verksamhetsplan. Såsom ett efter våra förhållanden

kraftigt och storartadt bevis på förtroende och offervillighet

från det enskildas sida må här framhållas att föreningen detta år blifvit

satt i tillfälle att för en köpesumma af 15;000 kronor — insamlade

genom ständiga ledamotsafgifter — till sitt eget förvärfva det förut

Bill. till Riksd. Blot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hiift. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette liufvudtiteln.

endast arrenderade försöksfältet vid Flahnlt samt att äfven en grundpenning

af 2,000 kronor på samma sätt blifvit insamlad för de första

praktiska försök med mosskolonisation i vårt land. Men då det är i

hög grad sannolikt att den enskilda offervilligheten icke skall alltjemt

visa sig lika liflig som hittills, och då dertill antalet årsledamöter säkerligen

kommer att minskas, emedan flera bland dessa numera ingått såsom

ständiga medlemmar, så hav föreningen endast en garanti för sin

fortgående orubbade verksamhet, och denna garanti består deri att statsanslaget

höjes till det af Eders Kongl. Maj:t i nåder till senast hållna

riksdag föreslagna beloppet af 15,000 kronor.»

Dels för att gifva en inblick i föreningens arbeten och dels för

att visa det nuvarande statsanslagets otillräcklighet har föreningen härefter

lemnat följande redogörelse för den verksamhetsplan, som blifvit

af föreningens styrelse faststäld:

»Laboratoriearbeten.

För att kunna lemna upplysningar till alla de mossodlare, som

rådfråga föreningen rörande deras mossars skötsel och gödsling, samt

för att erhålla kännedom om mossjordens sammansättning å de fält,

der kulturförsök utföras, måste de från mossodlarne liksom från försöksfälten

insända jordprofven underkastas kemisk samt mikroskopiskt-botanisk

analys. Den senare undersökningen kompletterar den förra, ty

genom kännedom om Indika växter som bildat en mossjord vinnes god

vägledning för bedömande af dess odlingsvärd^.

Det är dock icke endast mossjorden, som måste undersökas, utan

också de jordförbättringsmedel och de gödselämnen, hvilka användas

vid försöksfälten, likasom den efter olika kulturmetoder eller olika gödsling

erhållna säden äfven måste underkastas kemisk analys och frökontroll

för att tillse, i hvad mån dess qvalitet genom odlingen förändrats.

Dessutom finnes en mängd vigtiga frågor, hvilka endast kunna besvaras

genom kemisk analys, såsom t. ex. i hvad män bibehålies kalken

i olika mossjordarter; huru förändras mossjorden till sin kemiska sammansättning

genom fortsatt brukning och gödsling o. s. v.

Emedan föreningen på allt sätt vill söka befrämja en rationel utveckling

af mosskulturen och anser det fördelaktigt att mossodlare låta

undersöka sina mossjordarter för att erhålla ledning vid deras odling

eller framtida skötsel, så har den faststält ett mycket lågt pris för analyserna

och derför anstält en särskild kemisk assistent. Mossodlare

begagna sig flitigt af detta tillfälle att få sina mossjordarter undersökta,

och de insända profvens antal ökas år efter år.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette hufvudtiteln.

De mikroskopiska analyserna och frökontrollen utföras af föreningens

botaniske assistent, hvilken äfven under sommaren företager resor för

undersökningar af mossar i olika provinser.»

»Undersökningar ute på mossarne.

Af synnerlig stor vigt för befrämjandet af föreningens syften är

att i vidsträcktaste skala lära känna mossarnes odlingsvärde i olika

trakter af landet; hvilka jordförbättringsmedel finnas i deras granskap;

hvilka foderväxter äro lämpligast för mossängarne i ena eller andra

provinsen eller vid mossarnes olika höjd öfver hafvet m. m. På odlingsvärdet

inverkar icke allenast mossjordens sammansättning, utan äfven

alfvens beskaffenhet, de klimatiska förhållandena o. s. v. Här omnämnda

undersökningar kunna således ske endast på ort och ställe, hvarför

under sommarmånaderna föreningens botaniske assistent utsändes till de

större mosskomplexen i olika provinser för att utföra desamma.

Dessa undersökningar äro af stor praktisk betydelse och hafva

äfven af jordbrukare i de trakter, der de hittills hunnit verkställas, omfattats

med varmt intresse, och de hafva äfven i sin praktik sökt draga

nytta af och tillämpa de upplysningar, som genom desamma vunnits.

För att utföra hittills omnämnda arbeten utbetalas till 3 personer

3,300 kronor.»

»Vegetations- och fältförsök under föreningens omedelbara ledning.

Endast genom anordnande af kulturförsök kunna en mängd vigtiga

frågor på mosskulturens område besvaras. Dessa fordra den största

noggranhet både vid planläggningen och utförandet, i fall man af resultatet

skall kunna draga några säkra slutsatser, och derför måste de

stå under föreningens omedelbara ledning samt finnas i närheten af

Jönköping.

Början gjordes med i mindre skala anordnade, småningom utvidgade

kärlförsök; men snart visade sig att mångfaldiga frågor icke kunde

besvaras ensamt genom desamma, utan att kulturförsöken äfven måste

utföras i större skala på fältet.

Då uppodlade föreningen år 1889 en mindre högmosse på cirka 1

hektar vid Strömsberg, ''/♦ mil från Jönköping, indelade densamme i 66

parceller å 1 ar hvarje samt började fältförsök med olika gödselämnen,

olika sandblandning och olika kulturväxter. Detta fält visade sig snart

otillräckligt för besvarandet af alla frågor, och när ett större försöksfält

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette hufvudtiteln.

skulle anordnas, beslöts att detta skulle förläggas till en plats, der

man hade både hög- och lågmosse.

Ett sådant fält erhölls å egendomen Flahult, cirka 1 V« mil från

Jönköping. Odlandet började 1891 och för närvarande äro cirka 25

hektar odlade och besådda, boningshus för förmannen och ladugårdsbyggnad

samt källare uppförda. Jorden är dels högmosse, dels lågmosse,

dels sandjord.

Till sandjordsförsöken, hvilka icke ingå i föreningens verksamhetsplan,

är anslag lemnadt af en enskild person, som varmt intresserar

sig för föreningens sträfvanden.

Här finnes tillfälle till utvidgning af försöksfältet, så att man ej

behöfver återigen söka en annan och större plats, när flera och njm

frågor framställas, hvilkas besvarande fordrar anläggandet af nya försöksparceller.

Olika odlingsmetoder, olika djup torrläggning, försök

med och utan sandkörning, med olika kulturväxter och gödselämnen

m. m., allt kan här pröfvas på samma fält och på såväl hög- som lågmosse.

Fördelen häraf är lätt insedd, ty både i afseende på tillsynen, den

enhetliga ledningen, lättheten att jemföra resultaten samt slutligen

nyttan för besökande att på samma fält kunna se de olika skörderesultaten

besvara den mängd frågor, som blifvit framstälda, allt talar

för att den gjorda anordningen varit lämplig.

Vegetationsförsöken, som nu utföras i 918 st. jordparceller, eller

fristående kärl, hafva'' lika litet som försöksfältet vid Strömsberg blifvit

öfverflödiga, derför att föreningen erhållit det stora försöksfältet vid

Flahult. Försöken i vegetations kärlen föregå nemligen fältförsöken,

gifva en inblick i hvilka kulturväxter man bör pröfva ute på fältet,

och vid gödslingsförsöken utöfva de en säker kontroll öfver de siffror,

som erhållits vid fältförsöken, hvilka aldrig kunna blifva lika exakta.

På försöksfältet vid Strömsberg måste ännu flera år de påbörjade

försöken med vissa gödselämnen fortsättas, och som dervarande hvitmosse

till följd af flera års brukning och gödsling blifvit ganska förmultnad,

kan man derstädes börja införa en mera ordnad cirkulation än på det

nya försöksfältet vid Flahult.

Alla försöken afse den praktiska mossodlingens befrämjande, fastän

de måste utföras med vetenskaplig skärpa och planeras efter vetenskapliga

grunder, ty i annat fall blifva de ej tillförlitliga. På de ekonomiska

resultaten lägges den största vigt; allt bokföres för att, sedan

skörderesultaten blifva kända, med tydliga siffror kunna visa, hvad som

gifvit förlust eller vinst.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette hufvudtiteln.

Att försöksfälten i sin helhet kräfva ganska stora kostnader, är

naturligt. Den kostsamma brukningen af en mängd mindre parceller;

den noggranna mätningen och vägningen af gödselämnen, kalk, utsäde

m. m. till hvarje parcell; den mödosamma inbergningen af skörden,

hvarvid densamma från hvarje parcell måste läggas skild från de Övriga;

den särskilda tröskningen af skörden från hvarje parcell och rengöming

af tröskverk och logbotten, innan ny tröskning kan ske; vägningen

af halmen, agnar och kärna m. m., allt tager mycken tid och

arbete i anspråk. Dertill kommer att från många parceller erhålles

missväxt, emedan man i och för jemförelse måste utelemna vigtiga

växtnäringsämnen eller använda gödselämnen, som ej äro lämpliga

men dock måste praktiskt pröfvas för att kunna genom påvisande af

de dåliga resultaten varna jordbrukarne för deras användning; att

man måste inköpa ett ofta ganska dyrbart utsäde för att på mossjord

försöka nya kulturväxter eller nya varieteter af redan förut odlade

arter.

Med de många ännu obesvarade frågorna på mosskulturens område

och de nya spörsmål, som oupphörligt framkomma, äro dessa försöksfält

af stor praktisk betydelse.

För tillsynen och skötseln af dessa arbeten har föreningen anstalt

3 personer, som uppbära en aflöning af 2,600 kronor.»

»Fältförsök i olika provinser.

Utom de kulturförsök, som stå under föreningens omedelbara ledning,

utföras äfven fältförsök hos flera mossodlare i skilda trakter af

landet. Dessa försök planläggas af föreningen, som äfven tillsläpper

gödselämnen och utsäden, men egendomsegarne sköta dem sjelfva samt

lemna efter verkstäld skörd uppgifter öfver de från olika parceller erhållna

skörderesultaten. Försöksfälten inspekteras af föreningens kultu ringeniör

och på Gotland af derstädes anstäldt ombud.

Till följd af mossarnes olika beskaffenhet samt de skilda klimatiska

förhållandena inom ett land med så stor utsträckning som vårt, måste

sådana kulturförsök anställas för att under olika förhållanden pröfva de

resultat, som vunnits å de försöksfält, som stå under föreningens omedelbara

ledning och skötsel. Dessutom äro de till nytta icke allenast

för den mossodlare, som har dem på sina egor, utan äfven för kringboende.

Föreningens ombud på Gotland åtnjuter ett årligt arfvode af 250

kronor, för öfrigt ligga utgifterna för dessa försök uti inköpen och

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Sjette hufvndtiteln.

transporterna af gödselämnen och utsäden samt kostnaden för inspektionen.

»

»Kulturingeniörens resor.

Dels för inspektion af ofvannämnda försöksfält i provinserna, dels

för att efter reqvisition besöka enskilde mossodlare och meddela dem

råd och upplysningar rörande mossarnes brukning, skötsel och gödsling

är en kulturingeniör anstäld.

hör att äfven mindre mossodlare skola kunna vara i tillfälle att

erhålla hans biträde bekostas resorna af föreningen, och reqvirenten

betalar endast kronor 4,50 för hvarje förrättningsdag. Resorna hafva

sträckt sig från Skåne ända till vår nordligaste provins,- och mångfaldiga

mossar hafva dervid blifvit undersökta, hvarefter detaljerade

beskrifningar lemnats, huru de lämpligen borde skötas. Der råden

blitvit följda, hafva rikliga skördar erhållits med större ekonomisk behållning.

Kulturingeniörens årliga lön är 3,000 kronor.»

»Föreningens årsmöten.

Föreningen har årligen tvenne sammanträden, ett under sommaren

och ett. på hösten. Vid båda förekomma, utom de löpande ärendenas

behandling, äfven diskussioner öfver ämnen, hörande till mosskulturen,

och vid sommarmötet företagas exkursioner till sevärda mossodlingar.

Flera gånger hafva äfven utställningar blifvit anordnade för att

belysa mosskulturens ståndpunkt.

Att dessa diskussionsmöten, exkursioner och utställningar, som

bruka vara talrikt besökta, äro till stor nytta, behöfver ej närmare

påpekas.»

»Föredrag.

Föreningen, hvars ändamål är att inom vårt land sprida kunskap

om mosskulturen, söker äfven genom anordnande af föredrag verka för

sitt mål. Vanligen hållas sådana föredrag vid hushållningssällskapens

eller landtmannaföreningarnas sammanträden.»

»Föreningens tidskrift.

Föreningen utgifver en tidskrift, som utkommer med 6 häften

om året.

Uti densamma meddelas tjenstemännens berättelse öfver deras resor,

resultaten från vegetations- och fältförsöken, besluten vid sammanträden

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

47

och dervid förda diskussioner, beskrifningar öfver enskilda mossodlingar

samt andra uppsatser, som kunna vara af intresse inom mosskulturens

område.

Genom upplysande illustrationer och kartor samt genom val af

lärorika uppsatser söker föreningen att göra tidskriften så gagnelig

som möjligt, och vi hysa den öfvertygelsen att den bidragit till spridande

af mycken kunskap öfver rätta sättet att sköta mossarne.

Ledamöternes afgift för tidskriften är bestämd till endast 1 krona

70 öre, postbefordringsafgiften inberäknad, emedan föreningen ansett

att enda sättet att få den allmännare spridd inom landet är att priset

sättes ytterst lågt. Till följd häraf och då en mängd exemplar af tidskriften

utdelas kostnadsfritt, såsom till landtbruks- och landtmannaskolor,

till flera tidningsredaktioner o. s. v., betäckas icke utgifterna för

densamma genom inkomsterna. Tryckningskostnaden har blifvit så låg

som möjligt genom de förseglade anbud, som infordrats från stadens

olika tryckerier gång efter annan, hvarvid städse lägsta anbudet antagits.

Endast undantagsvis hafva författarearfvoden utgifvits t. ex. år 1892,

då 200 kronor utbetalades för en beskrifning öfver Gotlands myrar med

åtföljande karta. Under senaste åren är intet författarearfvode utgifvet.

Att under sådana förhållanden erhålla tidskriften billigare, än den

för närvarande är, skulle icke kunna ske på annat sätt, än genom att

inskränka uppsatsernas antal. Denna utväg vore dock mindre välbetänkt,

ty endast- genom tidskriften kan föreningen sprida kunskap om

mosskulturen till en mängd af sina ledamöter, hvilka aldrig kunna bevista

ett sammanträde, erhålla besök af kulturingeniören eller sjelfva

besöka försöksfälten, och dessutom är det så många svårigheter och

frågor, som böra besvaras och belysas; så många framsteg, som böra

framhållas, eller misstag, som begås och för hvilka bör varnas; så mycket

af intresse från andra länder, der mosskulturen intager ett framstående

rum, som bör komma till den svenska allmänhetens kännedom,

att föreningen i stället ansett sig i möjligaste mån böra göra tidskriften

omfattande och lärorik.

Till sekreteraren, som tillika är tidskriftens redaktör, utbetalas ett

årligt arfvode af 1,000 kronor och till kassaförvaltaren, hvilken äfven

är räkenskapsförare och expeditör af tidskriften, 1,000 kronor per år.

Det kan visserligen synas, som om den totalsumma, hvilken utbetalas

till föreningens tjenstemän, är hög, men i förhållande till de omfattande

och mångsidiga arbeten, som förekomma, kan ingen minsk
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Sjette hufvudtiteln.

ning göras i deras antal, och hvar och en för sig uppbär en jemförelsevis

låg aflöning.»

»Slutligen torde i denna redogörelse öfver verksamhetsplanen för

närmaste framtid äfven böra omnämnas föreningens vid dess senaste

sammanträde fattade beslut i fråga om

Mosskolonisationen.

Den enskilda offervilligheten, hvilken, såsom redan förut blifvit antyda

tagit sig ett uttryck deruti att personer mot erläggande en gång

för alla af 100 kronor ingått såsom ständiga ledamöter, har nemligen

under loppet af innevarande år beredt föreningen tillfälle att inköpa

försöksfältet vid Flahult, som förut endast arrenderades, samt ett angränsande

område, för att på en del af detta område söka anordna tvenne

s. k. mosskolonier och sålunda bidraga till lösandet af en för närvarande

å dagordningen stående vigtig fosterländsk fråga. Denna plan, som

med stort intresse omfattats af föreningen, kommer att i samband med

hennes öfriga arbeten för sitt förverkligande taga hennes medel och

arbetskrafter* i anspråk till det yttersta och att göra hennes behof af

ett ökadt statsunderstöd i hög grad trängande, ja rent af nödvändigt.»

Slutligen har föreningen anfört att, då föreningen i det förslag till

inkomst- och utgiftsstat för innevarande år, som åtföljt föreningens

underdåniga framställning om anslag för samma år och hvilket förslag

närmare omförmäles i statsrådsprotokollet för den 13 januari 1894, beräknat

ett statsanslag af 15,000 kronor, men Riksdagen beviljat endast

10,000 kronor, föreningen nödgats uti arbetsplanen för år 1895 göra

alla de inskränkningar, som vore möjliga, utan att verksamheten

komme att allt för mycket rubbas; att det dock vore sannolikt att

föreningen, alla dessa besparingar oaktadt, ej skulle kunna till fullo

afbetala hela den skuld å 4,000 kronor, den åsamkat sig vid 1895 års

början, fastän hvarje försök dertill skulle göras; samt att af det meddelade

förslaget till inkomst- och utgiftsstat för år 1896 syntes tydligt

framgå att föreningen blefve nödsakad fortfarande göra inskränkningar

i sin verksamhet, om den ej sattes i tillfälle förfoga öfver de medel,

som för dess orubbade och kraftiga bedrifvande visat sig vara oundgängliga.

Landtbruksstyrelsen, som den 8 oktober 1894 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande öfver ifrågavarande ansökning, har, med erinran

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

49

hurusom styrelsen tillförene vid flera tillfällen, med anledning af framställningar

från mosskulturföreningen om statsunderstöd till föreningen,

uttalat sig för önskvärdheten deraf att föreningen komme i åtnjutande

af statsbidrag till det belopp, föreningen i hvar och en af berörda

framställningar ansett erforderligt för ett fullständigt uppnående af

föreningens ändamål, eller 15,000 kronor, anfört att styrelsen saknade

anledning att i förevarande fall frångå berörda uppfattning. På grund

häraf bar styrelsen, som icke hade något att erinra vid den uti nu

ifrågavarande framställning gjorda beräkning af föreningens inkomster

och utgifter för år 1896, hemstält att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen

äska ett anslag till föreningen för år 1896 af 15,000 kronor under

vilkor att det skulle åligga föreningen ej mindre att inom viss tid till

Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse rörande anslagets användande

samt att vara underkastad inspektion från statens sida af föreningens

verksamhet, än äfven att kostnadsfritt tillställa hvardera af rikets landtbruksinstitut

två exemplar samt en hvar af de med statsmedel understödda

landtmanna- och landtbruksskolor ett exemplar af föreningens

tidskrift för år 1896.

Slutligen har föreningen till civildepartementet inkommit med särskilda

skrifter i ämnet äfvensom öfverlemnat, biand andra handlingar,

förslag till inkomst- och utgiftsstat för föreningen år 1895 samt uppgift

å föreningens ekonomiska ställning den 31 december 1894.

Enligt den förra handlingen skulle föreningens utgifter under innevarande

år utgöra: skuld från år 1894 4,350 kronor, tidskriftens utgifvande

7,139 kronor, diverse postporton 680 kronor, kulturförsök i olika provinser

4,000 kronor, vegetationsförsök 275 kronor, experimentalfältet

vid Flahult 6,300 kronor, resekostnader för hållande af föredrag, för

inspektion af försöksfälten, för meddelande af råd och upplysningar till

mossodlare i skilda delar af landet, för undersökningar af mossar m. m.

2,600 kronor, aflöningar 10,600 kronor, inventarier och literatur 1,300

kronor, årsmöten 500 kronor, hyror och arrenden 630 kronor, samt

diverse omkostnader och oförutsedda utgifter 850 kronor. Till betäckande

af dessa, till ett sammanlagdt belopp af 39,224 kronor uppgående

utgifter beräknar föreningen det beviljade statsanslaget 10,000

kronor, anslag af hushållningssällskap och landsting 12,000 kronor, ledamotsafgifter

6,600 kronor, inkomster af tidskriften 6,474 kronor, skilnad

mellan utbetalda och erhållna räntemedel 150 kronor, samt inkomst af

experimentalfältet vid Flahult 2,000 kronor, eller tillhopa 37,224 kronor,

liih. till lUitd. Frot. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Sjette hufvudtiteln.

i följd hvaraf föreningen beräknas komma att hafva en skuld till år

1896 af 2,000 kronor.

En jemförelse mellan detta förslag och den af föreningen förut

uppgjorda, uti statsrådsprotokollet för den 13 januari 1894 omförmälda

inkomst- och utgiftsberäkning för innevarande år visar att följande utgiftsposter

blifvit i det senast uppgjorda förslaget nedsatta, nemligen:

tidskriftens utgifvande med 526 kronor, resekostnader med 2,400 kronor,

aflöningar med 300 kronor och årsmöten med 500 kronor; att deremot

följande utgiftsposter blifvit höjda, nemligen diverse postporton

med 80 kronor, inventarier och literatur med 300 kronor, hyror och

arrenden med 30 kronor samt diverse omkostnader och oförutsedda utgifter

med 115 kronor; att medan den förut framlagda utgiftsberäkningen

upptager kulturförsöksverksamheten till 7,600 kronor, nemligen

för kulturförsök 4,000 kronor, för vegetationsförsök 400 kronor, för

experimentalfältet vid Strömsberg 200 kronor och för experimentalfältet

vid Flahult 3,000 kronor, det senast framlagda förslaget upptager för

kulturförsöken i olika provinser likaledes 4,000 kronor, för vegetationsförsök

275 kronor och för experimentalfältet vid Flahult 6,300 kronor,

deraf för dikningar, nyodlingar m. m. 1,200 kronor, för sandkörning

800 kronor, för kulturförsöken 3,000 kronor samt för nybyggnader

1,300 kronor, hvadan förslaget för kulturförsöksverksamheten i dess

helhet upptager 10,575 kronor; att, förutom statsanslaget, inkomsten af

räntor nu beräknats 150 kronor lägre än i det först uppgjorda förslaget,

under det inkomstposterna anslag af hushållningssällskap och landsting

samt inkomster af tidskriften höjts, den förra med 350 kronor och den

senare med 314 kronor; att en ny inkomstpost tillkommit, nemligen

den till 2,000 kronor beräknade inkomsten af experimentalfältet vid

Flahult; samt att, under det i det förut uppgjorda förslaget icke beräknats

någon skuld till år 1896, det nu ingifna förslaget, såsom förut

nämnts, upptager sådan skuld till belopp af 2,000 kronor.

Den inlemnade uppgiften öfver föreningens ställning den 31 december

1894 utvisar att föreningens tillgångar utgjordes af Flahults egendom

med experimentalfält, upptagen till 15,000 kronor, diverse inventarier,

bokförda till 8,925 kronor 51 öre, inköpta gödselämnen i lager till värde

af 1,129 kronor, behållning i spanmål, afsedd för utsäde, upptagen

till 388 kronor 42 öre, samt fordran för försåld spanmål m. m. 826

kronor 50 öre, eller tillhopa 26,269 kronor 43 öre; att såsom föreningens

skulder upptagits vexellån till belopp af 4,000 kronor samt kassabrist

350 kronor eller sammanlagdt 4,350 kronor, hvadan föreningens tillgång

utöfver skuld sålunda utgjorde 21,919 kronor 43 öre; samt att föreningen

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette hufvudtiteln.

dessutom egde för mosskolonisationen vid Flahult särskildt afsedda tillgångar,

utgörande tillhopa 2,100 kronor.

Uti sina sistberörda skrifter har föreningen närmare redogjort för

de vidtagna förändringarne uti förslaget till inkomst- och utgiftsstat för

innevarande år och dervid anfört, bland annat, att experimentalfältet

vid Strömsberg indragits. Vid kulturförsöken å Flahults. experimentalfält

hade afsevärda besparingar gjorts, men då åtskilliga nyodlingar

måste å detsamma företagas, blefve utgifterna för detta konto

ganska stora under innevarande år, helst ett spanmålsmagasin måste

byggas. Hittills hade säden forslats till Jönköping och der uti

tvenne förhyrda magasin rengjorts och förvarats. Sedan ett spanmålsmagasin

vid Flahult erhållits, kunde kontrakten om arrende af

magasinen i Jönköping uppsägas. För inventarier jemte literatur

vore anslaget sänkt mot hvad som åtgått under år 1894, men kunde

dock icke upptagas till mindre än 1,300 kronor. Äfven i afseende

på kulturförsöken hade föreningen ansett sig nödsakad att på

grund af sina små tillgångar inskränka verksamheten för att i möjligaste

mån nedbringa kostnaderna och. derigenom kunna minska skulden.

Sålunda vore för kulturförsöken uti olika provinser och vid Flahult,

hvilka år 1894 kostat tillsammans 8,720 kronor, för år 1895 anslagna

endast 7,000 kronor. Utan att alldeles förrycka verksamheten både föreningens

styrelse icke ansett sig kunna föreslå ytterligare inskränkningar.

Genom den utredning, som föreningen nu framlagt, synes mig vara

ådagalagdt att ett statsanslag af 15,000 kronor är behöflig!, såvida

föreningens gagnande verksamhet skall kunna fortgå i önskvärd utsträckning,

och jag anser mig derföre, oaktadt framställning i enahanda

syfte icke vann senaste Riksdags bifall, ega full anledning att förorda

att anslag till nämnda belopp beviljas föreningen för nästkommande år.

Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t, måtte föreslå Riksdagen

att till understöd åt svenska masskultur för eningen på extra stat för

år 1896 anvisa ett anslag af 15,000 kronor.

Beträffande vilkoren för anslagets åtnjutande synes mig böra stadgas

— förutom de af landtbruksstyrelsen ifrågasätta vilkoren, deribland

inspektion från statens sida af föreningens verksamhet, hvilken inspektion

framdeles, likasom för innevarande år, bör tillkomma landtbruksstyrelsen

— jemväl det förbehåll, att ett för statens räkning utsedt

ombud, för hvilket kostnaden bör bestridas af föreningen, skall deltaga

i revisionen af föreningens förvaltning med skyldighet att om revisionen

afgifva yttrande till landtbruksstyrelsen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette hufyudtiteln.

[26.] Med underdånig skrifvelse den 17 november 1894 har chefen för

Undersöknin- Sveriges geologiska undersökning öfverlemnat förslagsberäkning öfver de

gärna. under år 1896 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga

medel. Beräkningen upptager utgifterna till 94,500 kronor, deraf för

Aflöning en.

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden...... kr. 58,450: —

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning in. m.................................... » 19,000:_

Byraafdelning en.

Inventarier, arbetsmateriel m. m............................................. » 2,000:_

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingar ................................................ » 1,700: _

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och uppsatser samt

ritning af originalkartor o. d.......................................... » 12,000:_

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader................................................................................ )5 1,350-_

■ kr. 94,500: —

Denna förslagsberäkning öfverensstämmer i afseende å utgifterna

med den, som för detta år framlades för 1894 års Riksdag, allenast

med den ökning af aflöningssumman, som betingas deraf att löneförhöjning

beräknats med 500 kronor för hvar af tre geologer, Indika enligt

gällande bestämmelser skulle från och med år 1896 blifva dertill

berättigade.

Till betäckande af dessa utgifter påräknar chefen omkring 500 kronor

genom försäljning af kartor och andra publikationer, och det anslagsbelopp,

som bör för år 1896 af Riksdagen begäras, beräknas derföre

af chefen till 94,000 kronor.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 13 januari 1894

redogjorde jag för innehållet af en utaf chefen för undersökningen

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjette liufvudtiteln.

i en till civildepartementet den 4 oktober 1893 inkommen skrifvelse

gjord framställning om ändring i vissa afseenden af det geologiska

kartverkets skalor. Jag erinrade dervid att det för det dåvarande

vore bestämdt att det geologiska kartverket skulle bearbetas i skalan

1 : 100,000 och kartorna utgifvas utan terrängbeteckning i skalan

1 : 200,000. I berörda skrifvelse hemstälde chefen att upprättandet af

geologiska plankartor i skalan 1 : 200,000 måtte varda instäldt samt i

dessas ställe, på grund af fortsatta rekognosceringar i skalan 1 : 100,000,

offentliggöras dels jordartskartor i sistnämnda måttstock, tryckta på

topografiskt underlag i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de öfver landskapet

Halland upprättade, år 1892 utgifna kartor af detta slag, med

undantag dock för de kartblad, som folie inom Blekinge samt möjligen

Göteborgs och Bohus län, hvaröfver liknande plankartor undantagsvis

skulle utgifvas, dels äfven och samtidigt med jordartskartorna berggrundskartor

i den skala, som för de senare framdeles kunde varda af

Eders Kongl. Maj:t påbjuden.

I detta förslag instämde, enligt hvad jag vidare meddelade, kommissionen

för de allmänna kartarbetena.

För egen del yttrade jag beträffande jordartskartorna att jag icke

tvekade att förorda att den gamla skalan 1 : 200,000 utan terrängbeteckning

måtte utbytas mot skala 1 : 100,000 med terräng, der icke i

särskilda fall det till undvikande af otydlighet blefve nödvändigt att

öfvergifva terrängbeteckningen. Hvad angick bergartskartan, i afseende

å hvars utgifningsskala undersökningens chef icke i nyssberörda skrifvelse

afgaf bestämdt förslag, enär han ansåg ytterligare försök i denna

fråga böra ega rum, ansåg jag att i afseende'' å denna borde, i allmänhet

åtminstone, iakttagas att den upprättades å särskildt blad och i

betydligt mindre skala.

Då chefens sist berörda skrifvelse ånyo anmäldes inför Eders Kongl.

Maj:t den 25 maj 1894, behagade Eders Kongl. Maj:t, enär det syntes

lämpligt att skalorna för såväl jordartskartan som berggrundskartan i ett

sammanhang pröfvades, anbefalla chefen att inkomma med definitivt

underdånigt förslag, i hvilken skala berggrundskartan borde upprättas

och utgifvas, hvarjemte Eders Kong]. Maj:t förordnade att, intilldess

frågan om skalorna blifvit slutligen afgjord, utgifvandet af geologiska

plankartor i skalan 1 : 200,000 skulle inställas.

Det sålunda infordrade förslaget bär undersökningens chef nu i

underdånig skrifvelse den 30 oktober 1894 afgifvit.

1 denna skrifvelse har chefen till en början meddelat att han låtit

genom ritning och färgläggning för hand framställa kartor i tre olika

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette hufvudtiteln.

skalor, nemligen 1 : 100,000 på topografiskt underlag samt 1 : 200,000

och 1 : 300,000 utan terrängbeteckning, öfver två af samma geolog

undersökta områden, nemligen bladen Oskarshamn och Varberg, af

Indika blad det förra omfattade en trakt med särdeles stor omvexling

af bergarter, hvaremot det senare bladet utgjorde ett i petrografiskt

afseende jemförelsevis enformigt område. Dessa kartor äro bifogade

chefens skrifvelse.

Vidare har chefen anfört att, då hänsyn toges till hvad som för

öfrigt vore kändt om vårt lands geologi, syntes dessa kartförsök gifva

vid handen, dels att de topografiska förhållandena endast undantagsvis

stode i något direkt samband med bergarternas fördelning och att sålunda

terrängbeteckningen ej erbjöde några afsevärda fördelar vid berggrundens

studium, dels att skalan 1 : 100,000 vore större än som i allmänhet

kräfdes för ett tydligt återgifvande af berggrundens vexlingar.

En bergartskarta i samma skala som jordartskartan skulle visserligen,

såsom tillförene blifvit af chefen antydt, medföra flera fördelar, men af

nu omförmälda skäl ansåge han sig dock icke böra ifrågasätta densammas

antagande.

En nödvändig förutsättning — yttrar chefen vidare — för att

en bergartskarta skulle uppfylla sin bestämmelse vore emellertid att

skalan valdes så stor, att beteckningar, namn och förklaringar af praktiskt

eller vetenskapligt gagn kunde derå inrymmas, utan att läsbarheten

minskades, något som isynnerhet för allmänheten, som vore ovan

vid kartstudier, medförde stor olägenhet. Alla dessa vilkor kunde, enligt

chefens förmenande, knappast uppfyllas af den minsta af de ifrågasatta

skalorna, 1 : 300,000, och derför ansåge han sig icke heller kunna

tillstyrka densammas antagande. Skalan 1 : 200,000 syntes chefen deremot,

att döma af de hittills medhunna försöken, väl uppfylla de anspråk,

som borde ställas på en bergartskarta öfver vårt land. Då en

så omvexlande berggrund som bladet Oskarshamns kunnat på ett fullt

tydligt sätt åskådliggöras, så syntes samma skala äfven vara tillräcklig

för de flesta öfriga områden, ty eu rikare vexling af bergarter förekomme

hos oss endast undantagsvis, såsom t. ex. i vissa delar af bergslagen,

der till och med skalan 1 : 100,000 kunde vara för liten, så att

i hvarje fall specialkartor i större skala måste upprättas.

Chefen erinrar vidare att han i sin förberörda, i statsrådsprotokollet

för den 13 januari 1894 omnämnda skrifvelse beräknat reproduktionskostnaden

i medeltal för berggrundskartor i skalan 1 : 100,000 till

600 kronor och i skalan 1 : 200,000 till 400 kronor för hvarje blad,

hvarvid förutsatts att reproduktionen skedde genom fotolitografi, samt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjette hufvudtiteln.

meddelar vidare att enligt kostnadsförslag från generalstabens litografiska

anstalt skulle de vid skrivelser! fogade kartornas gravyr, litograffiering

och tryckning i en upplaga af 700 exemplar utgöra

för bladet Oskarshamn i skalan

» » b »

)) B » »

b » Varberg »

bb» »

B B B »

1 : 100,000

1 : 200,000

1 : 300,000

1 : 100,000

1 : 200,000

1 : 300,000

kronor 877,

b 480,

b 395,

b 580,

b 299,

b 259.

Mellan kartor i skalan 1 : 300,000 och kartor i den af chefen förordade

skalan 1 : 200,000 vore således prisskilnaden så obetydlig, att

något afseende derå vid valet emellan de båda skalorna knappast borde

ifrågakomma.

På grund af hvad chefen sålunda anfört har han slutligen hemstält

att, såvida förslaget att i skalan 1 : 100,000 utgifva jordartskartor

med topografiskt underlag vunne Eders Kongl. Maj:ts godkännande,

skalan för de berggrundskartor, som skulle åtfölja desamma, måtte bestämmas

till 1 : 200,000, samt att specialkartor i större skala måtte utgifvas

öfver de områden, för hvilka omständigheterna sådant kräjcle.

Kommissionen för de allmänna kartarbetena har i anledning af

chefens nu afgifna förslag den 22 november 1894 afgifvit infordradt

yttrande och deruti meddelat att vid ärendets behandling visserligen

af åtskilliga bland kommissionens ledamöter framhållits fördelarna af

att få berggrundskartorna tryckta i samma skala som jordartskartorna

samt liksom dessa på underlag af de topografiska kartorna i skalan

1 : 100,000, med deraf följande större lätthet för den stora allmänheten

att kunna orientera sig på kartorna och draga full nytta af desamma,

men att, med särskild hänsyn till svårigheten att få åtskilliga vigtiga

geologiska berggrundsbeteckningar att framträda tillräckligt tydligt på

det topografiska underlaget samt med fästadt afseende, äfven på kostnaden

för kartornas mångfaldigande, något yrkande icke, gent emot

den af undersökningens chef förebragta utredningen, gjorts på valet af

skalan 1 : 100,000, hvarför kommissionen beslutat instämma i kartverkschefens

underdåniga yttrande. . ...

I ofvanberörda, i statsrådsprotokollet den 13 januari 18J4 omlormälda

skrifvelse har undersökningens chef beräknat reproduktionskostnaderna

för de ifrågasatta jordartskartorna i skalan 1 : 100,000 till högst

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette hufrudtiteln.

1,200 kronor per blad och, på sätt nyss nämnts, för bergartskartor i

skalan 1 : 200,000 till 400 kronor per blad. Sammanlagda kostnaden

för framställandet af såväl jordarts- som bergartskarta öfver den ytvidd,

som ett topografiskt kartblad omfattar, skulle alltså utgöra 1,600

kronor, medan, enligt hvad chefen meddelade, motsvarande utgifter för

ett geologiskt kartblad af den beskaffenhet, som hittills åstadkommits i

skalan 1 : 200,000, äro vid pass 1,300 kronor samt för den lilla berggrundskarta,

som plägar åtfölja beskrifningarne till undersökningens

kartblad, omkring 100 kronor, hvadan utgifningskostnaderna i dess helhet

med det nuvarande utgifningssättet äro omkring 1,400 kronor per

blad. Kostnaden för de geologiska kartornas utgifvande i de nu ifrågasatta

förändrade skalorna skulle således öfverstiga kostnaden för de

hittills förekommande kartornas utgifvande med omkring 200 kronorper blad.

I afseende å fragan, huruvida de föreslagna förändringarna i skalorna

skulle föranleda någon förändring i kostnaderna för arbetena å

fältet, har undersökningens chef i en aflemnad promemoria meddelat att

förändringarna skulle komma att medföra minskade utgifter för rekognosceringen

å fältet derigenom, att konturerna mellan berg i dagen och

jordarterna komme att bortfalla.

På grund af hvad undersökningens chef nu anfört anser jag mig böra

förorda att skalan för bergartskartorna bestämmes till 1 : 200,000. Då

enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 25 maj 1894 denna skala skall

användas vid utgifningen af generalstabens karta icke blott öfver Norrbottens

utan äfven öfver hela Vesterbottens län jemte af bladindelningen

betingade delar af angränsande län, kommer samma skalas tillämpande

vid berggrundskartornas utgifvande i södra delen af landet jemväl, på sätt

äfven undersökningens chef antydt, att medföra den fördel att småningom

en karta öfver berggrunden inom hela riket kommer till utförande i

samma skala. I afseende å jordartskartorna har jag ingen anledning

att frångå min sistlidna år uttalade åsigt att dessa kartor böra utgifvas

i skalan 1 : 100,000 och med terrängbeteckning. För vissa trakter af

vårt land torde likväl för ettdera eller båda slagen af kartor en mindre

skala möjligen kunna vara tillräcklig, liksom det å andra sidan undantagsvis

kan visa . sig behöfligt att tillämpa en större skala. Det kan

jemväl stundom visa sig lämpligt att, till undvikande af otydlighet, å

jordartskartorna utesluta terrängbeteckningen. Frågan huruvida i dvlika

fall en afvikelse bör ske från hvad såsom regel är stadgadt synes "dock

för hvarje särskildt tillfälle böra hänskjutas till Eders Kongl. Maj:ts

afgörande.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjette hufvudtiteln.

På sätt redan antydts, föranleda de nu föreslagna förändringarne

icke någon nämnvärd tillökning i kostnaderna för det geologiska kartverket

och inverka icke på frågan om bestämmande af 1896 års anslag

för undersökningen.

Derest Eders Kongl. Maj:t gillar hvad jag ofvan i afseende å kartverkets

utgifning föreslagit, hemställer jag alltså, i öfverensstämmelse

med den af chefen för undersökningen uppgjorda förslagsberäkning, att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att, för fortsättande under år 1896 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 94,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

I enlighet med hvad landtbruksstyrelsen uti underdånig skrifvelse

af den 13 september 1894 hemstält och med erinran att andre instruktören

i husslöjd Jonas Wallander genom nådigt bref den 20 december

1894 förklarats berättigad att åtnjuta det honom af Riksdagen för

innevarande år beviljade personliga ålderstillägg, tillstyrker jag att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1896 anvisa, till anställande af en andre

instruktör i husslöjd, 2,000 kronor och, såsom personligt ålderstillägg till

andre instruktören Jonas Wallander, derest han fortfarande i denna egenskap

med godt vitsord tjenstgör, 500 kronor, eller tillhopa 2,500 kronor.

Vidare hemställer jag, med anledning jemväl af eu i ämnet gjord,

af kommerskollegium med eget underdånigt utlåtande af den 6 november

1894 insänd framställning, att Eders Kongl. Maj:t måtte, i likhet

med hvad förut egt rum, föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1896 bevilja, såsom bidrag till upprätthållande

af väfskolan i Boras — med vilkor att från Elfsborgs läns

landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften

af statsanslaget — 3,800 kronor och, såsom bidrag till aflönande af en

andre lärare vid samma skola, 1,000 kronor, under vilkor att enahanda

belopp varder för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest

tillskjutet.

[27.]

Andre instruktör

i

husslöjd.

[28.]

Yäfskolan i

Borås.

Bih. till Riksd. Prat. lH(dö. 1 Hand. 1 Afcl. 1 Haft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette Imfvudti teln.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

[29.] Uti den till 1894 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående

fndefsunder- statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kong! Maj:t Riksdagen

visning. att, i likhet med hvad för samma år medgifvits, jemväl för år 1895

på extra stat anvisa ett anslag af 15,000 kronor att af Eders Kongl.

Maj:t användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandel

ssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska

handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut beträffade,

att Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad Schartaus handelsinstitut

anginge, att grosshandelssocieteten i Stockholm fortfarande till

instituten lemnade årligt understöd till minst samma belopp som dittills

samt på de vilkor i öfrig!, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna

skäligt bestämma.

Efter det denna framställning blifvit af Riksdagen bifallen, förordnade

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 25 maj 1894 att det

af Riksdagen sålunda anvisade anslag skulle användas till understöd åt

berörda handelsinstitut, med högst hälften eller 7,500 kronor till hvartdera

institutet, under följande vilkor och förbehåll, nemligen

att vid hvardera af nämnda institut skulle beredas tillfälle till afgiftsfri

undervisning för minst åtta medellösa elever och att för öfrigt

nedsättning i elevafgiftema borde ske i den mån institutets styrelse

pröfva de eleverna deraf vara i behof, dock ej till lägre belopp än 100

kronor för hvarje elev;

att institutens styrelser skulle efter utgången af läsåret 1894—1895

till Eders Kongl. Maj:t inkomma med uppgift om institutens inkomster

och utgifter för undervisningen under nämnda läsår samt om det belopp,

som utöfver erlagda elevafgifter skulle influtit, derest samtliga

eleverna, frieleverna inberäknade, erlagt fulla elevafgifter;

att understödet till hvardera institutet skulle intill förenämnda

summa, 7,500 kronor, utgå med sammanlagdt det belopp, som motsvarade

dels skilnaden mellan de elevafgifter, som erlagts, och de afgifter,

som skolat erläggas, om alla eleverna betalt fulla afgifter, dels ock

hvad som å frielever och icke fullt betalande elever belöpte af den

summa, hvarmed, oaktadt nyssberörda godtgörelse, inkomsterna tilläfventyrs

understege utgifterna, i hvilka senare dock icke Ange inberäknas

den kostnad, som vid Schartaus handelsinstitut erfordrades för

läroverkshusets lämpande för ny parallelklass samt för varumuseum och

laboratorium; samt

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette hnfvudtiteln.

att understödsbeloppen icke finge lyftas, förrän dels, hvad Göteborgs

handelsinstitut beträffade, Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad

Schartaus handelsinstitut anginge, grosshandelssocieteten i Stockholm

lemnat understöd till minst samma belopp som dittills, dels ock genom

inspektion af sakkunnig person, som af Eders Kongl. Maj:t utsåges,

visshet vunnits att undervisningen vid instituten under det gångna

läsåret bedrifvits i sådan omfattning och utsträckning samt på sådant

sätt, att den kunde anses med institutens ändamål öfverensstämmande.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har styrelsen för Göteborgs

handelsinstitut anhållit att understöd af allmänna medel jemväl för

år 1896 måtte institutet beredas och i sådant afseende hufvudsakligen

anfört, att vid institutet under läsåret 1894—1895 4 elever i första och

3 elever i andra klassen samt 1 elev i den ettåriga fackkursen för

studenter åtnjöte kostnadsfri undervisning, hvarjemte 15 elever i första

och 10 elever i andra klassen betalade den nedsatta elevafgiften 100

kronor; att skilnaden mellan det belopp, som skulle influtit, om samtliga

förenämnda elever, frieleverna inberäknade, erlagt full afgift, och

det belopp, som af mindre betalande elever influtit, utgjorde 7,300 kronor;

att vid början af läsåret 1894—1895 ansökningar om nedsättning i elevafgiften

inkommit för 26 elever, hvilka alla blifvit godkända i inträdespröfningen

och styrkt sitt behof af nedsättning i afgiften, men att, då

institutets andel af statsanslaget endast medgifvit att bevilja sådan nedsättning

åt 16 af de sökande, de elever utvalts, som styrelsen ansett

vara mest i behof af denna förmån; att af de 25 elever, som beviljats

nedsättning i undervisningsafgiften, 13 elever vore från Göteborg och

12 elever från andra orter; att frieleverna alla vore från Göteborg,

hvilket styrelsen ansåge bero derpå att medellöse ynglingar från annan

ort icke vore i tillfälle att uppehålla sig i Göteborg under den tid

kursen vid institutet varade; att af de 10 sökande, som till följd af

anslagets otillräcklighet icke kunnat erhålla nedsättning i elevafgiften,

5 vore från Göteborg och 5 från andra orter; att elevantalet vid institutet

läsåret 1894—1895 uppginge till 86, det största antal, som under

institutets sextioåttaåriga tillvaro förekommit; att styrelsen icke tilltrodde

sig att uttala något omdöme, huruvida denna ökning af elevantalet

uteslutande berodde på möjligheten att vid institutet erhålla

billigare undervisning, men att det stora antalet åt elever, som sökt

att komma i åtnjutande af billigare undervisning, dock tydde på att så

vore förhållandet; att derföre någon ytterligare ökning af elevantalet

näppeligen vore att vänta, såvida styrelsen icke sattes i tilllälle att

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette hufvudtiteln.

medgifva nedsättning i eievafgiften åt flere än det med institutets nuvarande

anslag vore möjligt; att, under förutsättning att de nu i första

klassen intagna 4 frieleverna och 15 eleverna till nedsatt afgift vid

läsårets slut flyttades till andra klassen, tillfälle att få sina afgifter nedsatta

till 100 kronor kunde beredas allenast 10 elever i första klassen;

att elevantalet nu vore fördeladt på dels två klasser, hvardera i två

parallelafdelningar, och dels en särskild afdelning, benämnd ettåriga

fackkursen för studenter; att omförmälda delning af klasserna i parallelafdelningar

förorsakade institutet stora kostnader, i synnerhet som i

den ettåriga fackkursen för studenter något större antal elever knappast

kunde påräknas; att, då i första klassen under innevarande läsår funnes

50 elever, det blefve nödvändigt att äfven under nästa läsår, då dessa

elever uppflyttats i andra klassen, låta delningen af denna klass i två

parallelafdelningar förblifva orubbad; att, om den ettåriga fackkursen

för studenter medräknades, andra klassen sålunda fortfarande komme

att bestå af tre afdelningar; att, under förutsättning att läsåret 1895—1896

anmälde sig ungefär samma antal inträdessökande till första klassen

som vid början af innevarande läsår, eller omkring 50, hvilka då också

måste delas på två parallelafdelningar, hvartill utrymme funnes och lärarekrafter

kunde erhållas, det sammanlagda elevantalet komme att uppgå

till något öfver 100, fördelade på fem afdplningar; att, om man i enlighet

med nu vunnen erfarenhet antoge att minst hälften af detta

antal vore i behof af billigare undervisning, derest tillfälle till sådan

kunde för dem beredas, skulle, för att möjliggöra nedsättning i afgiften

till 100 kronor för dessa 50 elever samt för bibehållande af 8 frielever,

erfordras ett bidrag af statsmedel till belopp af 12,400 kronor; att, då

Göteborgs handelsinstitut i sin af Göteborgs stadsfullmäktige skänkta

läroverksbyggnad hade utrymme för fem afdelningar med omkring 25

elever i hvarje afdelning, styrelsen vågade hoppas att det understöd

från statens sida, som nu visade sig vara erforderligt för att sätta institutet

i stånd att draga till sig ett elevantal, tillräckligt att fylla dess

lärosalar, skulle kunna erhållas; samt att styrelsen på grund af hvad

sålunda anförts i underdånighet anhölle att Eders Kongl. Maj:t täcktes

åt institutet bereda ett anslag för år 1896 af 12,000 kronor för att

sätta institutet i stånd att mottaga, utom 8 frielever, ett större antal

elever till nedsatt afgift, men att styrelsen, om hinder skulle möta för

anslagets ökande, i underdånighet anhölle att institutet äfven under år

1896 måtte få komma i åtnjutande af lika stort anslag, som förut beviljats,

eller 7,500 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hufvudtiteln.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har kommerskollegium inkommit

med underdånigt utlåtande af den 30 oktober 1894 och dervid

tillika öfverlemnat en till kollegium ingifven, till Eders Kongl. Magt

stäld skrift, deruti styrelsen för grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola,

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, anhållit att understöd af

allmänna medel till belopp af 7,500 kronor äfven för år 1896 måtte

nämnda institut beredas.

I denna skrift har styrelsen anfört att de genom understöd af

statsmedel för åren 1894 och 1895 möjliggjorda nedsättningarna i avgifter

haft till omedelbar följd, att elevantalet, som under de fem läsåren

1888 — 1893 utgjort i medeltal 44,8 per år, under läsåret 1893—

1894 ökats till 60 och innevarande läsår ytterligare stigit till 71; att

de genom läroverkshusets förändring under 1894 års sommar åvägabragta

nya lokalerna för en parallelklass samt för varusamling och

laboratorium från början af läsåret 1894—1895 tagits i anspråk för

sina respektive ändamål och att den nyinrättade parallelklassen detta

år räknade ett antal af 25 elever; att, då institutets egna tillgångar

icke vore tillräckliga hvarken att bibehålla de gjorda nedsättningarna i

afgifter, af hvilka nedsättningar följden blifvit ofvan omförmälda tillväxt

i elevantalet, eller att bestrida de genom den nya parallelklassen

m. m. betydligt ökade kostnaderna för undervisningen, talande skäl syntes

föreligga för att institutet äfven för år 1896 måtte komma i åtnjutande

af ett anslag af allmänna medel intill samma belopp som under

föregående år, eller 7,500 kronor.

För egen del har kommerskollegium — under erinran, bland annat,

att, med anledning af det för år 1894 anvisade anslaget, Eders Kongl.

Maj:t, enligt nådigt bref till kollegium den 17 mars samma år, i nåder

förordnat inspektor för instituten, med föreskrift att denne borde under

såväl vårterminen som höstterminen 1894 besöka instituten samt, sedan

inspektionen blifvit fullbordad, derom till kollegium afgifva berättelse,

hvilken kollegium hade att med eget utlåtande till Eders Kongl. Maj:t

öfverlemna, samt med anmälan att någon berättelse om inspektion år

1894 af handelsinstituten dittills icke kommit kollegium tillhanda, hvilket

syntes bero derpå att ifrågavarande inspektion då ännu icke kunnat

fullbordas — vidare anfört att, enligt hvad kollegium meddelat i underdånigt

utlåtande den 24 oktober 1893, afgifvet i anledning af styrelsernas

för ifrågavarande handelsinstitut då gjorda ansökningar om understöd

för år 1895, elevantalet under läsåret 1893—1894 utgjort, vid

Göteborgs handelsinstitut 63 och vid Schartaus handelsinstitut, på sätt

redan nämnts, 60. Då vid början af läsåret 1894 —1895 elevantalet

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjette hufyudtiteln.

varit vid det förra institutet 86 och vid det senare 71, hade sålunda

sedan nästföregående läsår en afsevärd ökning af elevantalet egt rum

vid båda instituten. Detta förhållande, som åtminstone till hufvudsaklig

del syntes hafva sin grund i den möjlighet att erhålla billigare

undervisning vid instituten, som genom de hittills anvisade understöden

af statsmedel blifvit beredd, syntes redan i och för sig tala för anvisande

af fortsatt dylikt understöd. Och med hänsyn så väl härtill som

till hvad i (ifrigt af institutens styrelser i ärendet andragits, ansåge

äfven kollegium meranämnda båda handelsinstitut böra beredas understöd

af statsmedel jemväl för år 1896. Hvad anginge beloppen af de

ifrågasatta understöden, funne kollegium, utan att underkänna vigten af

de skäl, som af styrelsen för Göteborgs handelsinstitut åberopats till

stöd för ett förhöj dt anslag åt detta institut, sig icke böra förorda en

dylik förhöjning, då år 1894 vore det första år, för hvilket institutet

vore berättigadt att under ofvan angifna vilkor och förbehåll komma i

åtnjutande af understöd af statsmedel. Kollegium tillstyrkte alltså

i underdånighet, det täcktes Eders Kongl. Maj:t vidtaga åtgärd för

beredande åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens

i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,

af ett understöd af statsmedel för år 1896 till belopp af 15,000 kronor

att användas med högst hälften eller 7,500 kronor till hvartdera institutet

under de vilkor och förbehåll, som genom ofvanberörda nådiga

bref den 25 maj 1894 stadgats.

Lika med kommerskollegium, anser jag icke skäl att för år 1896

ifrågasätta någon förändring i afseende'' å de anslagsbelopp, som af

Riksdagen för innevarande år beviljats till de båda handelsinstituten;

och jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Makt täcktes föreslå Riksdagen
att

jemväl för år 1896 på extra stat anvisa ett anslag af 15,000

kronor . att af Eders Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs

handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs

handelsinstitut beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad

Schartaus handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm

fortfarande till instituten lemna årligt understöd till minst samma belopp

som hittills samt på de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Sjette hufvudtiteln.

För innevarande år, liksom för åtskilliga föregående år, har Riksdagen

på extra stat beviljat ett anslag af 20,000 kronor att af Eders

Kongl. Maj:t användas för att åt alster af svensk industri och svenska

näringar bereda afsättning i främmande länder.

1 fråga om användande af det för år 1894 beviljade anslaget omnämnde

jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 13 januari

samma år att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 24 november

1893 anvisat till mejeriagenturen i Manchester 8,500 kronor och till

fiskeriagenturen i Norra Tyskland 5,000 kronor.

Sedermera har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 2 februari

1894 medgifva att af 1894 års anslag ett belopp af 4,000

kronor finge tilldelas Erik Wadner för att under nämnda år i Kapkolonien

verka för afsättning af alster af svensk industri och svenska

näringar samt i allmänhet för utvecklingen af Sveriges handelsförbindelser

med sagda koloni. Återstående beloppet, 2,500 kronor, bär Eders

Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 november 1894 beviljat Sveriges

allmänna exportförening för att tilldelas föreningens stipendiat i

Egypten A. Lanner, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed

för år 1894 beviljade exportföreningen till bestridande af kostnaderna

för föreningens verksamhet ett understöd af 30,000 kronor,

som anvisades från manufakturförlagslånefonden.

Af ifrågavarande anslag för innevarande år bar Eders Kongl. Maj:t

den 16 november 1894 för upprätthållande af ofvannämnda båda agenturer

anvisat enahanda belopp, som af 1894 års anslag dertill beviljats,

eller tillhopa 13,500 kronor, hvaremot beslut om dispositionen af återstoden

af anslaget ännu icke fattats.

I mitt åberopade yttrande till statsrådsprotokollet den 13 januari

1894 omnämude jag jemväl att Eders Kongl''. Maj:t den 24 november

1893, vid beviljande af understöd till exportföreningen för år 1893,

tillika anbefalt kommerskollegium att — sedan kollegium låtit verkställa

fullständig utredning rörande omfånget och beskaffenheten af

föreningens verksamhet för hela den tid, som densamma fortgått, dervid

föreningen borde beredas tillfälle att lemna tillgång till dess

samtliga räkenskaper och handlingar och i öfrigt. meddela upplysningar

— till Eders Kongl. Maj:t afgifva utlåtande om det gagn för

landets näringar, som exportföreningens verksamhet kunde antagas hafva

medfört, och om utsigterna i detta hänseende för framtiden, tillika med

yttrande, huruvida, till hvad belopp och under hvilka vilkor understöd

af statsmedel vidare borde föreningen tilldelas, äfvensom föreskrifvit

[30.]

Befrämjande af

svenska alsters

afsättning i

utlandet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjette hufvudtiteln.

att det skulle åligga kollegium att, om kollegium ansåge anslag af statsmedel

ej vidare höra föreningen tilldelas, afgifva förslag, hvilka andra

anordningar syntes böra från statens sida vidtagas för befrämjande af

svenska alsters och tillverkningars afsättning i främmande länder.

Efter det i anledning häraf genom en af kollega ledamöter, kommerserådet

Th. Nordström, den anbefalda utredningen blifvit verkstäld,

samt kollegium, med öfverlemnande af en utaf Nordström uppgjord

fullständig promemoria rörande utredningen, inkommit med underdånigt

utlåtande af den 26 maj 1894, har Eders Kongl. Maj:t vid

underdånig föredragning häraf denna dag, med godkännande af den

utaf mig uttalade åsigt att exportföreningens nuvarande agenturverksamhet

icke vidare borde i samma omfattning eller under samma betingelser

som hittills med statsmedel understödjas, men att föreningen

för sin verksamhet i öfrigt på af mig närmare angifvet sätt borde erhålla

dylikt understöd, anbefalt chefen för civildepartementet att inhemta

yttrande från exportföreningens styrelse, huruvida föreningen, under förutsättning

att den erhölle ett statsunderstöd af 15,000 kronor, vore villig

att under år 1895 upprätthålla sin verksamhet i hufvudsakligen den

form, som af mig sålunda angifvits, och derjemte att under samma år

utgifva den publikation, som för närvarande under namn af »Berättelser

om handel och sjöfart» utgåfves genom utrikesdepartementets försorg,

mot erhållande af ett ytterligare statsanslag af 4,000 kronor och på

de vilkor i öfrigt, som med chefen för utrikesdepartementet kunde

aftal as.

Det belopp, som sålunda kan komma i fråga att tilldelas exportföreningen,

sedan dess svar ingått, torde kunna bestridas af den ännu

icke disponerade återstoden af ifrågavarande anslag för innevarande år

jemte andra till Eders Kongl. Maj:ts disposition stälda medel.

Hvad nu angår frågan om anslag för år 1896 till befrämjande af

svenska alsters afsättning i främmande länder, anser jag mig böra

föreslå förhöjning af det belopp, som hittills plägat för ändamålet af

Riksdagen beviljas, på det att medel må vara att tillgå för tillgodoseende

af ett länge kändt behof, nemligen inrättande af handelsstipendier.

Redan i en till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift af den 25 maj

1888 gjorde styrelsen för Sveriges allmänna exportförening framställning

om vidtagande af åtgärder i syfte att utbilda agenter för befrämjandet

af exporten af svenska produkter, i hvilket afseende styrelsen

förestälde sig att detta mål kunde uppnås dels genom förbättrande af

våra handelsskolor, och dels genom beredande af stipendier åt unge

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sjette hufvudtiteln.

män, som egnade sig åt handelsyrket, för att i utlandet förskaffa sig

de derför erforderliga kunskaperna.

Till följd af härå erhållen nådig remiss inkom kommerskollegium,

efter inhemtande af handels- och sjöfartsnämndernas i Stockholm, Göteborg

och Gefle yttranden i ämnet, med underdånigt utlåtande af den

9 oktober 1888. I detta utlåtande anförde kollegium att en på omedelbar

iakttagelse vunnen kännedom hos svenske affärsmän om utländska

handelsförhållanden, handelsbruk m. m. kunde med skäl anses

vara af synnerlig nytta för handelssamfärdseln mellan Sverige och utlandet.

Möjligheten att ernå en sådan kännedom stode dock endast ett

fåtal till buds, till följd af de med vistelse under längre tid i utlandet

förenade kostnader. Genom inrättande af stipendier för det antydda

ändamålet skulle emellertid flere med lofvande merkantila anlag utrustade

unge män kunna beredas tillfälle att i främmande länder ernå

berörda kännedom och vinna utbildning i sitt yrke; och vare sig desse

sedan återvände till fäderneslandet eller grundläde egna affärer i utlandet,

borde deras erfarenhet alltid kunna nyttigt återverka på vårt

affärslif i allmänhet och särskildt på förmedlandet af vår exportverksamhet.

Kollegium förestälde sig dock att nyss antydda erfarenhet

icke på ett tillfredsställande sätt kunde ernås endast genom resor i

främmande länder och studiet i allmänhet af dervarande ekonomiska

förhållanden, utan fast hellre vinnas genom ett verkligt deltagande i

arbetet på handelskontor i utlandet, hvadan, derest handelsstipendier

skulle komma att inrättas, de uttryckligen borde vara afsedda att sätta

stipendiaterna i stånd att i utlandet såsom biträden eller volontärer å

handelskontor deltaga i det merkantila arbetet och dymedelst utbilda

sig i sitt yrke.

Vidare upplyste kollegium att man äfven flerstädes i utlandet hade

i berörda syfte inrättat stipendier. Så utdelade handelsakademien i

Wien sådana, hvarvid vore föreskrifvet, bland annat, att den, som undfått

dylikt stipendium, skulle på bestämd tid hafva infunnit sig å den

utländska handelsplats, för studier å hvilken stipendiet erhållits, och

der inträdt å handelskontor, hvilket måls ernående handelsakademien

genom rekommendationer sökte underlätta, samt vara skyldig att efter

ett hälft års vistelse på platsen afgifva en kortare och efter ett års

förlopp en mera omfattande redogörelse för sin anställning och den

nytta, han kunnat af stipendiet draga, med vid redogörelsen fogadt

intyg att stipendiaten verkligen utöfvat den af honom uppgifna verksamhet.

Dessa stipendier kunde, der omständigheterna sådant föranledde,

få inneliafvas under ytterligare ett år.

Bih. till Riksd. Blot. 181J5. I Sami. 1 Afd. 1 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjette hufvudtiteln.

I Frankrike lemnade »la Société d’encouragement pour le commerce

franQais d’exportation», auktoriserad genom ministeriela förordningar den

25 juni 1884 och den 23 januari 1885, understöd af flera slag, såsom

dels större belopp med återbetalningsskyldighet för mottagaren deraf,

när han sjelf ansåge sig kunna betala, dels resekostnadsersättning och

underhåll för längre eller kortare tid vid resor till aflägsnare länder,

dels slutligen »appui moral» i form af rekommendationer. Understödstagarne

vore skyldige att följa vissa föreskrifter och periodvis besvara

vissa frågor, upptagna å ett dem lemnadt, frågeformulär. Räkenskapsåret

1886—1887 hade utbetalts 44,470 francs 20 centimes i olika

slags understöd åt 44 personer.

1 Belgien funnes s. k. »Bourses de voyage en faveur de jeunes

Beiges, se rendant å 1’étranger pour compléter leur éducation professionelle».

Dessa understöd hade tillkommit genom belgiska regeringens

beslut den 19 februari 1862. Till en början hade det härför lemnade

statsanslaget utgjort 25,000 francs, hvilken summa under de senare

åren höjts till 45,000 francs om året. Stipendierna, som lemnades för

år och varierade mellan 4,000 och 6,000 francs, allt efter de länder,

som stipendiaten skulle besöka, finge innehafvas ända till tre år. Ändamålet

med stipendierna vore att bereda de särskilda individerna tillfälle

till förkofran i yrket, men ej att gagna något särskildt handelsintresse;

och man utginge dervid från den uppfattning att den af stipendiaterna

vunna erfarenheten i alla händelser komme Belgien till godo, antingen

stipendiaten återvände till hemlandet eller qvarstannade i utlandet och

der började egen affär, hvilket senare i synnerhet ansåges såsom ett

eftersträfvansvärdt mål. Ansökningarna till undfående af stipendierna

pröfvades af examenskommissionen vid Antwerpens handelsinstitut.

Det land, som stipendiat ämnade besöka, äfvensom hans verksamhetssfer

skulle godkännas af utrikesministern, som utnämnde stipendiaterna,

hvilka hade att årligen afgifva berättelse rörande det lands industri

och handel, der de vistades.

Efter denna redogörelse för förhållandena i utlandet, uttalade kollegium

såsom sin åsigt att det med förslaget om inrättande af resestipendier

för unge män, som egnade sig åt köpmansyrket, åsyftade ändamål

syntes vara af den betydelse, att beredande af anslag af statsmedel

kunde anses önskvärdt.

Frågan om handelsstipendier fick emellertid hvila i afbidan på utredningen

af den jemväl af exportföreningens styrelse väckta frågan

om åtgärders vidtagande till handelsundervisningens höjande, hvilken

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjette hnfnidtiteln.

utredning sedermera ledt derhän att anslag beviljats till understöd åt

två handelsläroverk i riket.

Nu har kommerskollegium i sitt omförmälda underdåniga utlåtande

af den 26 maj 1894, med anledning af den kollegium, på sätt

ofvan förmäles, gifna befallningen att efter vederbörlig utredning afgifva

yttrande rörande exportföreningens verksamhet, åter upptagit

frågan om inrättande af handelsstipendier. Kollegium anför i detta

afseende att hvad kollegium i sitt underdåniga utlåtande af den 9 oktober

1888 andragit i fråga om nyttan af dylika stipendier ansåge

kollegium fortfarande gällande. v Rigtigheten af det då sagda hade bekräftats

af erfarenheten från såväl Norge som särskildt Tyskland. I

Norge hade för budgetåret 1887—1888 anvisats ett anslag af 10,000

kronor till handelsstipendier, och enahanda belopp hade derefter utgått

till och med budgetåret 1890—1891. För budgetåret 1891—1892 hade

handelsstipendieanslaget bestämts att utgå med ett belopp »intill 20,000

kronor» och för budgetåret 1892—1893 både beviljats 20,000 kronor.

Ändamålet med dessa stipendieanslag vore hufvudsakligen att

sätta merkantilt utbildade yngre män i stånd att på aflägsna™, förnämligast

transatlantiska handelsplatser, der norska handelsvaror kunde

antagas finna afsättning, göra sig bekanta med förhållandena och vinna

utbildning med det mål för ögonen att öppna direkta förbindelser för

den norska exporthandeln, antingen derigenom att stipendiaterna qvarstannade

i utlandet eller derigenom att de hemma tillgodogjorde sina

i utlandet förvärfvade erfarenheter och förbindelser. De norska stipendierna

hade utdelats till belopp vexlande mellan 5,000 och 2,000

kronor för stipendiat om året. I det utlåtande rörande budgetåret 1892—

1893, som af den norska konstitutionskomitén afgifvits, yttrades att

det icke vore tvifvelaktigt att dessa stipendier redan gjort nytta och

att man derföre vore berättigad att vänta det deras betydelse skulle

tillväxa.

Tillika upplyser kommerskollegium att i eu mångfald utredningar

rörande Tysklands exportliandel framhölles såsom en vigtig orsak till

dennas hastiga utveckling, att de unga tyska handelsadepterna genom

anställning på utländska handelskontor vunne inblick i de olika ländernas

handelsbruk och fordringar på varornas beskaffenhet. Äfven

från Belgien med flera länder kunde samma erfarenhet åberopas; och

under handläggningen af frågan om exportföreningens verksamhet hade

vidare behofvet, af dylika stipendier med tydlighet framträdt.

För egen del anför kommerskollegium att bland de väsentligaste

orsakerna dertill, att de försök, som gjorts att vidga sferen af Sveriges

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette lmfvudtiteln.

exporthandel, icke lyckats, vore att räkna bristande kännedom hos industriidkarne

om betingelserna för en lycklig exporthandel, men att

genom inrättande af stipendier, för att åt unge män, som egnat sig åt

handelsyrket eller åt industriel-merkantil verksamhet, bereda tillfälle

att i utlandet vinna praktisk insigt om hvad i det ena eller andra afseende!

erfordrades för åstadkommande af en ökad export af svenska

industrialster, ofvanberörda brister borde kunna småningom väsentligen

minskas och den svenska exporten komma att främjas, vare sig att

stipendiaterna återkomme till fäderneslandet och här vunne arbetstillfällen

eller att de sloge sig ned i utlandet och der verkade såsom specialagenter

eller lyckades öppna egna handelsaffärer eller kunde intressera

främmande importhus, hos hvilka de vunnit anställning, att arbeta

i svenska varor. På grund häraf har kollegium i underdånighet hemstält

att Eders Kong!. Maj:t täcktes anvisa ett belopp af tillsvidare

15,000 kronor att årligen utgå till understöd åt unge män, som i främmande

länder önskade inhemta vidgade insigter och erfarenhet i handelsyrket.

Beträffande de sålunda ifrågasatta stipendierna, hvilkas fördelning

kollegium ansåge lämpligen böra af Eders Kongl. Maj:t bestämmas

på förslag af kommerskollegium efter styrelsens för exportföreningen

hörande, har kollegium föreslagit att Eders Kongl. Maj:t täcktes

dels förklara att för kompetens till erhållande af dylikt stipendium

skulle erfordras att styrka sig ej mindre hafva med göda betyg genomgått

antingen handelsinstitut eller högre tekniskt läroverk eller ock

på annat sätt förskaffat sig motsvarande teoretiska förkunskaper, än

äfven hafva förvärfvat praktiska insigter i handelsväsendet, antingen

genom sjelfständig agenturverksamhet med artiklar, som kunde blifva

af någon större betydelse för svensk export, eller genom någon tids

väl vitsordad konto overksamhet på handelskontor eller vid industriel

anläggning, helst sådan, der verksamheten omfattade artiklar af nyssberörda

slag;

dels i öfrigt bestämma att stipendiat finge antingen uppehålla sig

å någon viss handelsplats i det land, der han önskade vinna vidare utbildning,

eller besöka flera länder och handelsplatser, likasom han ock

finge taga anställning på utländskt handelskontor, vare sig såsom volontär

eller mot lön; att stipendium, som i regel finge utgå till belopp af

2,000—5,000 kronor för år, skulle utdelas för ett år i sänder, dock att

den, som erhållit stipendium, kunde på ny ansökning och efter ny pröfning

hvarje gång komma i åtnjutande af dylikt understöd under tillsammans

högst tre år, likväl i allmänhet med ett för hvarje gång minskadt

belopp; att stipendiebeloppet skulle i hvarje särskild! fall be
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjette hnfnidtiteln.

stämmas med hänsyn till, bland annat, aflägsenheten af och lefnadskostnaderna

i det eller de länder, stipendiat skulle besöka; samt att stipendiat

skulle vara skyldig att inom tid, som vid stipendiets tilldelande bestämdes,

inställa sig i det land eller något af de länder, der lian skulle

uppehålla sig under stipendietiden, samt i öfrigt ställa sig till efterrättelse

hvad som vid stipendiets tilldelande blefve bestämdt i fråga om

såväl den eller de utrikes platser, han skulle besöka, som ock föremålet

för hans verksamhet m. m.;

dels ock förordna att ansökning till erhållande af stipendium af

ifrågavarande slag skulle till kommerskollegium ingifvas inom tid, som

af kollegium bestämdes, och ej mindre åtföljas af prestbetyg, utvisande

sökandens ålder, och af de betyg eller intyg, sökanden kunde förete,

än äfven innehålla uppgift å det land eller de länder, dit sökanden

tänkte begifva sig, jemte den plan för sin verksamhet, sökanden ämnade

under vistelsen utomlands följa; att stipendiat skulle vara skyldig

att för hvarje hälft år af stipendietiden rörande sin verksamhet

och sina iakttagelser beträffande handelsförhållanden, afsättningsmöjligheter

för svenska varor m. in. i det främmande land, der han

vistades, eller det land eller de länder, han under sina resor besökt, afgifva

berättelse, som skulle till kommerskollegium insändas senast inom

två månader efter utgången af den tid, berättelsen skulle omfatta, samt

vara åtföljd af intyg derom att stipendiaten uppehållit sig i det land eller

de länder, som i berättelsen afsåges; samt att af stipendiebeloppet finge

af stipendiat eller hans befullmäktigade ombud lyftas eu tredjedel vid utresan

eller, derest stipendiat redan vistades i det land, der han tänkte

vidare uppehålla sig, genast efter stipendiets beviljande, den andra

ti''edjedelen efter det den första samt den sista tredjedelen efter det den

andra halfårsberättelsen afgifvits och godkänts; och borde nyssberörda

berättelser, i den mån sådant af kollegium pröfvades lämpligt, i tryck

offentliggöras.

Sedan genom handelsundervisningens ordnande, hvartill Riksdagen

under de senaste åren beviljat anslag, möjlighet blifvit beredd att åt ett

större antal af de unge män, som egna sig åt handelsyrket, bibringa

en underbyggnad, som bör göra dem skicklige att tillgodogöra sig de

erfarenheter, som vid yrkets studerande i utlandet kunna vinnas, torde nu

tidpunkten vara inne att statsmedel särskildt anslås, för att sätta dem

i tillfälle att på sådant sätt inhemta vidgade insigter och erfarenhet samt

såmedelst göra dem duglige att i framtiden kraftigt kunna verka för

utvecklingen af våra handelsförhållanden och befrämja exporten af våra

s. 70 Kontrollera mot PDF

[31.]

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

70 Sjette hnfmdttteln.

alster och tillverkningar. Hvad beträffar beloppet af det för ändamålet

erforderliga anslag, anser jag mig böra biträda hvad kommerskollegium

derutinnan föreslagit, likasom jag i hufvudsak icke har något att erinra

mot de af kommerskollegium föreslagna vilkor och förbehåll för åtnjutande

af stipendierna.

Då ändamålet med de ifrågasätta stipendierna är att befrämja den

svenska exporten på utlandet, synas mig, på sätt jag redan antydt, de

erfordei liga medlen lämpligen böra beredas genom en förhöjning af

det hittills af Riksdagen för detta ändamål beviljade anslaget å 20,000

kronor. Och då för uppehållande af ofvan omförmälda agenturer i

Manchester och i Norra Tyskland fortfarande lärer erfordras samma

belopp som hittills eller 13,500 kronor, torde anslaget i sin helhet sålunda

böra för år 1896 bestämmas till 28,500 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen

att för år 1896 på extra stat anvisa ett anslag af 28,500 kronor

att af Eders Kongl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i

främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

_ Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning,

beviljade Riksdagen, enligt dess underdåniga skrifvelse den 4 maj 1894,

angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare komme att jemväl under år 1895 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som dittills och

underkastade sig den inspektion, Eders Kongl. Maj:t funne skäligt bestämma,

på extra stat för år 1895, i likhet med hvad förut för flera år

egt ram, ett belopp af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige

i jernkontoret utbetalas.

Vid anmälan af detta beslut anförde Riksdagen att Riksdagen, som

tagit kännedom om berättelserna öfver de under senare åren företagna

inspektioner af dessa skolor, deraf inhemta!, bland annat, att under de

tio läsåren från hösten 1883 till våren 1893 sammanlagda antalet elever

utgjort vid Filipstads bergsskola 121 och vid bergsskolan i Falun 129,

eller i medeltal årligen 12,i i Filipstad och 12,9 i Falun, samt att under

berörda period i öfre afdelningen undervisats vid den förra skolan 90

och vid den senare 86 samt i nedre afdelningen vid den förra 22 eller

i medeltal endast 2,2 och vid den senare 34 eller endast 3,4 i medeltal

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sjette hufvudtiteln.

för år, hvarjemte under samma tid 9 s. k. extra elever vid hvardera

skolan åtnjutit undervisning. Med afseende å det ringa antal elever,

som begagnat sig af undervisningen i dessa båda skolor, särskildt i

dessas lägre afdelningar, förefölle det Riksdagen, som om den undervisning,

hvilken genom dessa skolor bibringades, skulle kunna meddelas

med mindre kostnader än dem, som nu för detta ändamål utginge.

Särskildt hade Riksdagen fäst sin uppmärksamhet dervid att väsentlig

besparing skulle kunna vinnas genom båda skolornas sammanslagning

till en, hvilken åtgärd, efter den utveckling, kommunikationerna i de

trakter, der dessa skolor vore belägna, under senare åren erhållit, möjligen

utan olägenhet skulle kunna vidtagas. I saknad af erforderlig

utredning i detta ämne vore Riksdagen ej i tillfälle att närmare uttala

sig i frågan, men hade dock ansett sig böra fästa Eders Kongl. Maj:ts

uppmärksamhet derå; och då en omorganisation af ifrågavarande skolor

icke syntes kunna företagas utan medverkan af brukssocietetens fullmäktige

i jernkontoret, ville Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t göra

framställning derom att Eders Kongl. Maj:t måtte sätta bemälde fullmäktige

i tillfälle att yttra sig i detta ämne och att Eders Kongl. Maj:t

derefter måtte för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill förhållandena

kunde föranleda. Riksdagen anhöll alltså att Eders Kongl.

Maj:t, efter det brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret blifvit hörda

i fråga om förändrad organisation af berörda skolor, täcktes till Riksdagen

inkomma med det förslag i ämnet, hvartill förhållandena kunde

föranleda.

Då Riksdagens berörda skrifvelse den 25 maj 1894 inför Eders

Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kongl. Maj:t anbefalla kommerskollegium

att inhemta brukssocietetens fullmäktiges i jernkontoret yttrande

i fråga om förändrad organisation af ofvannämnda skolor samt

derefter till Eders Kongl. Maj:t inkomma med det utlåtande och förslag

i ämnet, hvartill förhållandena kunde föranleda; och har kollegium

till fullgörande af denna befallning med eget underdånigt utlåtande af

den 18 december 1894 öfverlemnat ett af fullmäktige i jernkontoret

afgifvet underdånigt yttrande i ämnet.

Innan jag redogör för innehållet af detta yttrande, anser jag mig

böra meddela hvad kommerskollegium i afseende å ifrågavarande skolors

tillkomst och organisation in. m. upplyst.

Bergsskolan i Filipstad upprättades år 18301 på initiativ af dåvarande

bergmästaren E. A. von Schéele och liar till ändamål att meddela

elementära såväl teoretiska som praktiska kunskaper åt ynglingar,

som vilja egna sig åt jernhandteringen. Vermlands och Dals bruks
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Sjette hnfvudtiteln.

egare utse en direktion att i samråd med inspektor och skolans föreståndare,

hvilka båda utses af fullmäktige i jernkontoret, vårda skolans

angelägenheter. Läroanstalten är i verksamhet från den 1 november

det ena året till den 15 oktober det följande. Undervisning meddelas

i aritmetik och algebra, ritkonst, elementär kemi, mineralogi och fysik,

metallurgi, synnerligast jernets, och första grunderna af skogshushållningen,

med särskilt afseende å kolning, hvarjemte såväl tackjernstillverkning

som stångjernssmide skall praktiskt öfvas. Elevantalet är

beräknadt till 16 för hvarje lärokurs. Lärokursen är tvåårig, men elev

kan få afgångsbetyg efter ett år. Emellertid hafva under de senaste

tio åren endast 12 elever begagnat undervisningen under två år. Inträdesfordringarna

äro: att hafva fyllt 18 år, att hafva tillbragt åtminstone

ett år vid jernbruk eller masugn, att känna svenska språkets

grammatik, svensk historia och geografi samt aritmetik till och med

regula de tri, geometri och två grader algebra. En afgift af femtio

kronor erlägges af hvarje elev; afgiften kan dock efterskänkas i fall

af fattigdom eller återfås i fall af utmärkt flit. Numera meddelas äfven

undervisning åt bruks- och bergverksarbetare.

Den nuvarande bergsskolan i Falun inrättades af jernkontoret,

efter det den förut i Falun befintliga högre bergsskolan flyttats till

Stockholm.

Den lägre bergsskolan i Falun, som började sin verksamhet den

1 november 1870, har ungefär samma syfte och omfattning i afseende

å läroämnen som bergsskolan i Filipstad. Skolan har två afdelningar,

en för utbildande af bruksförvaltare och bruksbetjente och en för bergverks-

och bruksarbetare. Lärokursen fortgår från den 1 november

det ena året till den 15 oktober det följande. Två å tre månader af

denna tid användas till praktisk sysselsättning i metallurgi och grufbrytning.

Lärokursen omfattar ett år, men elev kan få begagna ytterligare

ett års undervisning. Skolan förvaltas af en utaf jernkontoret

utsedd direktion, bestående af inspektor och 4 ledamöter, deribland

skolans föreståndare. Skolan lärer vara äfsedd att mottaga 16 elever.

Elev, som kan vinna inträde vid fyllda 17 år, skall underkastas en inträdespröfning,

derest han ej kan förete betyg öfver erforderliga kunskaper.

Inträdesfordringarne bestämmas af direktionen. För inträde i

öfre afdelningen betalar elev 50 kronor och för inträde i nedre afdelningen

10 kronor; dock kunna efter pröfning af direktionen afgifterna

återställas till eleven.

Vid hvartdera läroverket utgöras lärarne af två ordinarie lärare,

hvaraf en föreståndare, och extra lärare, som anställas i mån af behof

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Sjette hufYudtiteln.

och tillgång på derför erforderliga medel. Skolorna äro inrymda i

byggnader, tillhörande enskilda eller kcfrporationer. Reglementen för

skolorna äro utfärdade af fullmäktige i jernkontoret, för skolan i Filipstad

senast den 13 maj 1861 och för skolan i Falun den 17 juli 1871.

Fullmäktige i jernkontoret hafva uti sitt ofvanberörda yttrande anfört

ordagrant följande:

»Frågan om bergsskolornas i Filipstad och Falun förening till ett

för hela landet gemensamt lägre bergsläroverk är icke ny, utan har

förut vid särskilda tillfällen, innan den nu ånyo blifvit af Riksdagen

bringad å bane, utgjort föremål för fullmäktiges och brukssocietetens

noggranna ompröfning. Redan vid brukssocietetens allmänna sammankomst

år 1880, således allenast nio år efter det bergsskolan i Falun

träd! i verksamhet, fann societeten sig böra uppdraga åt fullmäktige

att taga i öfvervägande, huruvida två särskilda läroanstalter för den

lägre bergsundervisningen kunde anses vara af behofvet påkallade, och

att, om fullmäktige dervid skulle finna att bergsskolorna i Filipstad och

Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare kunde lämpligen

sammanföras till en enda, förlagd på den af dessa begge orter, som

fullmäktige ansåge mest ändamålsenlig, samt under förutsättning tillika

att statsanslag till den lägre bergsundervisningen fortfarande blefve att

tillgå, vidtaga de åtgärder, som för verkställande af en sådan förändrad

reglering af ifrågavarande läroanstalter funnes erforderliga. Sedan

emellertid ej mindre bergsskolornas styrelser än äfven dåvarande föreståndaren

för tekniska högskolan, öfverdirektören K. Styffe, efter anmodan,

i saken sig yttrat och dervid framhållit de många betänkligheter,

som talade mot den ifrågastälda sammanslagningen, funno fullmäktige,

efter sorgfälligt öfvervägande, sig icke böra vidtaga någon

åtgärd för nämnda reglerings genomförande. Vid anmälan hos brukssocieteten

under dess nästföljande allmänna sammankomst 1883 af detta

fullmäktiges beslut blef detsamma af societeten utan meningsskiljaktighet

gilladt och godkändt, och under den derefter förflutna tiden har societeten

icke funnit sig ega anledning att söka åstadkomma någon förändring

i angifna syftet.»

»Vid mottagande af kommerskollegii förevarande anmodan att inkomma

med yttrande rörande förändrad organisation af de lägre bergsskolorna

hafva fullmäktige ånyo infordrat yttranden i ämnet från styrelserna

för nämnda skolor, och anhålla fullmäktige att till en början

få redogöra för hvad i dessa yttranden hufvudsakligen förekommer.»

»Hvad först bergsskolan i Filipstad angår, så har dess styrelse — då

Riksdagen, så vidt styrelsen kunnat finna, med den ifrågasatta förändBih.

till lliksd. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Sjette hufVudtiteln.

rade organisationen hufvudsakligen afsett de båda skolornas sammanslagning

till en, och då till srtöd derför åberopats dels att besparing i

utgifter härigenom skulle vinnas, dels ock att sammanslagningen borde

utan olägenhet kunna företagas i anseende till icke allenast det ringa

antal elever, som särskild! i skolornas lägre afdelningar begagnat sig

af undervisningen, utan äfven de i väsentlig mån lättade kommunikationer,

som under senare tider blifvit inom landet beredda — anfört

att det väl vore sant att en betydlig besparing skulle uppstå, i fall

det ena läroverket helt enkelt indroges och det andra skulle bibehållas

med i hufvudsak samma organisation som för närvarande, men att det

syntes styrelsen tvifvelaktigt, om ett enda sådant läroverk kunde anses

tillfredsställande och svarande mot behofvet. De nuvarande skolorna

vore anordnade för 12, högst 16 lärjungar hvardera, och det nya läroverket

torde för den skull böra anordnas med minst ett dubbelt så

stort antal platser, till följd hvaraf skollokalerna behöfde utvidgas, liksom

ock lärarepersonalen ökas. Visserligen kunde för den utomstående

synas antagligt att den nuvarande lärarepersonalen utan svårighet

skulle kunna undervisa ett vida större antal elever, men, då eleverna

oftast hade ringa förkunskaper och läsvana samt lärokursen vore allenast

ettårig, under det att de teoretiska och praktiska läroämnena vore

både många och omfattande, måste läraren så mycket sysselsätta sig

med hvar och en lärjunge, att han, derest undervisningen skulle blifva

till fullt gagn för lärjungen, icke kunde medhinna undervisa ett afsevärdt

större antal elever än det nuvarande, hvartill komme att lärarne

vid bergsskolorna vore sysselsatta med undervisningen icke obetydligt

längre del af året än lärarne vid de allmänna elementarläroverken, i det

att undervisningen vid bergsskolan i Filipstad påginge omkring 1,830

timmar, men vid elementarläroverken blott cirka 1,100 timmar under

året. Vidare borde beaktas att den för elevernas utbildning så ytterst

vigtiga praktiska undervisningen i jernets metallurgi icke torde för

samma kostnad som hittills kunna bedrifvas med ett ökadt antal elever,

enär detta sannolikt komme att framkalla obenägenhet hos resp.

bruksegare att, i likhet med hvad för närvarande egde rum, kostnadsfritt

för ändamålet upplåta deras verkstäder.»

»Med afseende å det ringa elevantalet erinrade styrelsen att medeltalet

elever vid skolan i Filipstad under de 65 år, hon varit i verksamhet,

utgjort 12,5; att detta medeltal i någon betydligare grad öfverskridits

endast under tvenne perioder af skolans fortgång, nemligen

dels under tioårsperioden 1869—1879, då det utgjorde 18,5, hvarvid

dock vore att märka att under nämnda period högst exceptionela för
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Sjette hufvud ti teln.

hållanden i afseende på jernhandteringen varit för handen, dels ock

under de sista 5 åren, då det uppgick till 14,4, men under de öfriga

perioderna vexlat- från högst 12,8 (åren 1859—1869) till lägst 10,1 (åren

1830—1839) samt att sålunda det af Riksdagen i dess skrifvelse såsom

särdeles ringa ansedda medeltalet elever under de 10 läsåren 1883—

1893 eller 12,1 endast med 0,4 understigit medeltalet under skolans

hela tillvaro och under de senaste 5 åren betydligt öfverskridits. Särskilt

ville styrelsen framhålla att medeltalet elever under de sista 24

åren, som förflutit sedan nuvarande bergsskolan i Falun år 1871 inrättades,

utgjort 14,7 och alltså varit högre än under de föregående

åren, oaktadt inträdesfordringarna vid Faluskolan varit lägre än de för

inträde i Filipstadsskolan faststälda, samt att det förenämnda medeltalet

elever 12,i under tioårsperioden 1883—1893 öfverstigit det medeltal

af 10,5, som förefunnits under den tioårsperiod, hvilken närmast

föregick inrättandet af bergsskolan i Falun, der elevantalet på det hela

taget för öfrigt varit ungefär lika stort som vid bergsskolan i Filipstad.

Häraf framginge, enligt styrelsens förmenande, att ökadt tillfälle

till undervisning jemväl åstadkomme ökadt antal kunskapssökande, och

det vore icke rätta sättet att befrämja jernbandteringens bästa att vid

en tidpunkt, då densamma, såsom för närvarande, hade att kämpa med

betydande svårigheter, minska tillfället att inhemta kunskaper i till

handteringen hörande ämnen.»

»Hvad de förbättrade kommunikationerna anginge, så vore det visserligen

gifvet att desamma underlättat elevernas resor till skolan, men

Filipstads bergsskola hade aldrig uteslutande eller till någon hufvudsaklig

del varit besökt af elever, som haft sin hemort i Vermland,

utan äfven under den tid, då kommunikationerna varit särdeles obeqväma,

anlitats af lärjungar från alla delar af Sverige och jemväl från

Norge och Finland. Att dessa lättade kommunikationer icke i någon

afsevärd grad inverkat på elevantalet i skolans högre afdelning från

de olika landskapen ådagalades deraf att förhållandet härutinnan icke

undergått någon väsentlig förändring under de 25 första åren af skolans

verksamhet (1830—1855), då inga jernvägar funnits, och de senaste

25 åren.»

»Jemte dessa erinringar vid de omständigheter, på hvilka Riksdagen

grundat sin framställning i ämnet, har styrelsen uttalat den mening

att åtskilliga särdeles beaktansvärda olägenheter otvifvelaktigt

komme att blifva eu gifven följd af den ifrågasatta sammanslagningen.

Sålunda skulle den täflan mellan två likstälda läroverk, som nu egde

rum och som alltid på deras utveckling borde verka fördelaktigt, all
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sjette hufvudtiteln.

deles upphöra, hvarförutom, när elevantalet blefve större, undervisningen

svårligen skulle kunna blifva så grundlig som eljest, enheten och

sammanhållningen eleverna emellan mindre, tillfällen till ett mera oregelbundet

lefnadssätt deremot större samt kostnaderna för elevernas

uppehälle och bostäder högre. Den största olägenheten vore dock för

visso den, att ökade svårigheter att uppehålla sig vid skolan skulle

uppstå för en del af de arbetsklassen tillhörande obemedlade personer,

som önskade begagna undervisning i skolans lägre afdelning, enär deras

vistelse vid läroverket vore beroende deraf att de kunde erhålla understöd

i matvaror och annat från de närbelägna hemmen, och erfarenheten

hade visat att de fleste, eller 59 af 67, som begagnat undervisningen

i denna lägre afdelning, haft sina hem inom Vermland. Utsigt

för att dylika elevers vistelse vid skolan skulle för framtiden något

underlättas förefunnes visserligen såsom följd af nyligen stiftade fonder

å tillhopa 10,000 kronor, men det lede, så vidt styrelsen kunde finna,

icke något tvifvel att, sådant oaktadt, hufvudsakligen arbetare endast

från skolans granskap skulle kunna besöka dess nedre afdelning och

att således, om den ena af de nu befintliga skolorna indroges, arbetare

från den trakt, der den indragna skolan varit belägen, skulle med vida

större svårighet än under nuvarande förhållanden kunna förvärfva för

utbildningen i yrket erforderliga kunskaper, hvarigenom tillgången på

kunniga och skickliga förmän vid grufvor, hyttor och bruk komme att

försvåras.»

»Under åberopande af hvad sålunda andragits och med erinran

tillika dels att någon anmärkning mot skolans skötsel icke förekommit,

dels ock att bergsskolorna, för hvilkas åstadkommande de omkringliggande

orterna gjort afsevärda uppoffringar, hade för dessa orter betydelse

icke allenast såsom läroanstalter, utan äfven för de undersökningar

och analyser, som vid desamma kunde verkställas, och för de

samlingar af råämnen och produkter, som der funnes tillgängliga och

kunde studeras, hvarför ock skolorna vore att betrakta som ett slags

kemiskt-tekuiska stationer för bergshandteringen, ungefär jemförliga med

de under senare åren med icke obetydlig kostnad för staten inrättade

sådana stationer för jordbruket, förmälde sig styrelsen lika litet nu, som

då frågan, enligt hvad ofvan nämnts, tidigare varit föremål för styrelsens

ompröfning, kunna för sin del tillstyrka en sådan förändring af de

lägre bergsskolornas organisation, hvarigenom de skulle förenas till ett

enda läroverk.»

»Till samma slut har jemväl styrelsen för bergsskolan i Falun kommit

uti sitt till fullmäktige afgifna yttrande. Bemälda styrelse har deri,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sjette hufvudtiteln.

jemte erinran om vissa af styrelsen för bergsskolan i Filipstad anförda

omständigheter, särskilt framhållit att under tioårsperioden 1883—1893

sammanlagda elevantalet vid bergsskolan i Falun utgjort 134 eller i

medeltal 13,4 för hvarje år och att, om allenast en lägre bergsskola

skulle upprättas, denna enligt styrelsens mening borde anordnas för ett

elevantal, som närmade sig sammanlagda maximitalen; att under sådana

år, då elevernas antal i båda skolorna vore ringa, någon svårighet att

vid ett läroverk bestrida undervisningen för dem alla icke torde möta,

men att, om elevantalet ökades och den sammanslagna skolan skulle

förläggas till Falun, der lokalen, uti hvilken funnes plats för 16 elever,

vore störst, såväl ökadt utrymme med deraf orsakade högre underhållskostnader,

som äfven större tillgång på lärarekrafter erfordrades; att

styrelsen icke kunde yttra sig i fråga, huruvida egarne till den fastighet,

hvari skolan nu vore kostnadsfritt inrymd, skulle befinnas villige att

bekosta den nödiga utvidgningen af lokalen; att hvad lärarekrafterna

beträffade det, enligt styrelsens förmenande, skulle blifva med betydande

svårigheter forenadt att, när elevantalet ökades, finna lämpliga

personer, hvilka vore färdiga att för en obestämd tidrymd kasta sig in

på lärarebanan med sannolik utsigt att efter några få år åter entledigas,

helst ett dylikt behof af lärarebiträde framträdde just i sammanhang

med lyckligare konjunkturförhållanden, då i allmänhet flere och förmånligare

anställningar yppades; att, om man åter till undvikande af nämnda

olägenhet, ville hålla en fast lärarepersonal, någon afsevärd besparing

i kostnaden för undervisningen icke gerna blefve möjlig; samt att elevantalet

i arbetareskolan under den senaste tioårsperioden visserligen utgjort

i medeltal allenast 3,4 årligen, men att från denna lägre afdelning

utgångna elever likväl varit till stort gagn för bergshandteringen,

och både styrelsen sig bekant att just åtskilliga af dessa elever icke

sökt eller kunnat söka inträde i bergsskolan, derest denna icke varit

förlagd i deras hembygd.»

»För bedömande, i hvilken mån en sammanslagning af de båda bergsskolorna

verkligen skulle bereda statsverket någon afsevärd besparing,

hafva fullmäktige funnit nödigt att för de olika fallen att antingen bergsskolan

i Filipstad komme att med bergsskolan i Falun förenas, eller

ock sistnämnda skola blefve med den i Filipstad sammanslagen, söka

erhålla i möjligaste måtto noggranna beräkningar öfver dels kostnaden

för de nuvarande lokalernas för ändamålet erforderliga utvidgning och

förändring, dels den årliga förhöjning i skolornas utgiftsstater, som af

sammanslagningen skulle blifva eu följd. Dessa beräkningar, som bergsskolornas

styrelser anmodats att, hvar för sin skola, afgifva, hafva

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sjette hufvud titeln.

fullmäktige, oaktadt elevernas antal i båda skolorna under vissa år på

1870-talet till och med öfverstigit 40, ansett böra upprättas under förutsättning

att den utvidgade skolan skulle anordnas för att kunna på

skolans båda afdelningar samtidigt emottaga endast omkring 30 elever.»

»Styrelsen för bergsskolan i Filipstad har i anledning häraf anfört

att styrelsen, som ansett att, i händelse det förenade bergsläroverket

blefve förlagdt i nämnda stad, en tillbj^ggnad borde uppföras af samma

material som den nuvarande byggnaden, äfven om kostnaden derigenom

blefve något fördyrad, låtit utarbeta särskildt, af ritningar åtföljdt kostnadsförslag

öfver uppförande af en med den förutvarande byggnaden

sammanbygd flygel af tegel, inrymmande på nedra botten kemiskt laboratorium

och vågrum jemte ett mindre rum för lärarne i kemi samt

i den öfre våningen lektions- och ritsal äfvensom ett lärarerum; att

enligt berörda förslag kostnader för tillbyggnaden utgjorde 7,602 kronor

20 öre, hvartill dock borde läggas 1,000 kronor för inredning med

reagensskåp samt laborations- och ritbord m. in., hvadan totalsumman

för bergsskolebyggnadens förändring skulle uppgå till 8,602 kronor 20

öre; att för att på den korta tiden af ett år kunna åt det angifna antalet

af 30 elever meddela de kunskaper och praktiska färdigheter, som

någorlunda motsvarade behofvet, styrelsen ansett ytterligare två lärare

böra anställas samt deras löner, för att dels kunna erhålla dertill kompetente

personer, dels ock undvika alltför täta ombyten, ej sättas lägre

än till 3,000 kronor för hvardera; att, då den praktiska undervisningen

i jernets metallurgi väl fortfarande som hittills borde ega rum dels vid

skolans försöksmasugn och dels vid bruken under kompetent lärares

ledning, den ökade kostnaden härför icke kunde upptagas till mindre

än 850 kronor; att den för närvarande mycket ringa ordinarie aflöningen

150 kronor till vaktmästaren borde lämpligen höjas med ytterligare

150 kronor, äfvensom att till kemiska laboratoriet och till skolans underhåll

i öfrigt ett ökadt årligt anslag af 1,500 kronor vore erforderligt;

samt att förty den årliga förhöjningen i skolans utgiftsstat skulle

efter sammanslagningen belöpa sig till 8,500 kronor.»

»Bergsskolestyrelsen i Falun har för det fall att det sammanslagna

bergsläroverket skulle förläggas till denna stad förklarat sig anse att

en tillbyggnad med tre fönsters fasad åt gatan och särskild trappbyggnad

åt gårdssidan blefve vid norra gafveln af bergsskolans nuvarande

.byggnad erforderlig, hvarvid bottenvåningen i denna tillbyggnad borde

anordnas med kapell och fasta laborationsbord, försedda med skifver

och reagensskåp efter ytterväggarne, hvarjemte uti öfre våningen skulle

anordnas föreläsnings- och ritsal med fasta ritbord. Kostnaden för en

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Sjette luifvudtiteln.

dylik tillbyggnad skulle enligt af sakkunnig person uppgjordt ritningsoch

kostnadsförslag uppgå till ett belopp af 6,600 kronor. För ökande

af lärarekrafterna ansåge styrelsen nödigt att antaga ytterligare tre

lärare, hvilka borde tjenstgöra som andre lärare samtidigt med de förutvarande

lärarne i deras skilda ämnen, samt att desse andre lärare borde

för undvikande, på sätt skolstyrelsen i tilipstad äfven anmärkt, af alltför

täta ombyten åtnjuta följande löneförmåner, nemligen: läraren i

kemi och metallurgi 3,000 kronor, läraren i fysik och mekanik jemväl

3,000 kronor samt läraren i grufvetenskap 1,000 kronor, på dertill

komme att, enligt af styrelsen gjorda beräkningar, eu ökning i anslaget

till bergsskolans underhåll af 1,500 kronor om året blefve behöflig,

skulle sålunda den sammanlagda förhöjningen i Faluskolans årliga utgiftsstat

uppgå till 8,500 kronor eller enahanda belopp, som styrelsen

för bergsskolan i Filipstad för sin del ansett erforderligt, för den händelse

att landets enda lägre bergsskola skulle förläggas i denna stad.»

»Det visar sig af de sålunda framlagda beräkningarna, vid hvilka

fullmäktige för sin del icke haft något att anmärka, att oafsedt erforderliga

kostnader för om- och tillbyggnad af nuvarande skollokalerna

på ena eller andra stället — så vida nemligen dessa lokaler, hvilka af

resp. bruksegare å de särskilda orterna anskaffats, jemväl efter en

sammanslagning åt skolorna fortfarande blifva att för ändamalet påräkna

— de årliga utgifterna för ett för hela landet gemensamt lägre

bergsläroverk icke skulle komma att i någon afsevärd mån understiga

hvad som till de båda skolornas upprätthållande för närvarande utbetalas.

Enligt jernkontorets räkenskaper har under åren 1884—1893

kostnaden i medeltal för år utgjort för bergsskolan i Filipstad 10,600

kronor och för bergsskolan i Falun 10,777 kronor 50 öre, eller tillsammans

omkring 21,400 kronor, deraf statsverket bidragit med ett

allt sedan år 1874 för skolorna anvisadt årligt anslag af 14,000 kronor.

På grund af de nu uppgjorda beräkningarna hafva skolstyrelserna sammanstämmande

kommit till den åsigt, att utgiftsstaten för ett läroverk,

derest detta i afseende å lärarekrafter och för undervisningen nödiga

anordningar skall blifva fullt tidsenligt och med framgång kunna fylla

sin uppgift, skulle, vare sig det förlädes i Filipstad eller Falun, komma

att sluta på ett belopp något öfverstigande 19,000 kronor. Den af

Riksdagen såsom hufvudmotiv för dess framställning åsyftade minskningen

i årliga utgifter för den lägre bergsundervisningen skulle alltså

inskränka sig till cirka 2,300 kronor — en besparing, hvilken synes

fullmäktige vara af jemförelsevis så ringa betydenhet, att den icke bör

verka till vidtagande af en med afseende å nämnda undervisning för
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sjette hufvudtiteln.

ändrad anordning, hvarigenom, på sätt af skolstyrelserna jemväl blifvit

anmärkt, många beaktansvärda olägenheter tvifvelsutan skulle föranledas.

»

»Ibland dessa olägenheter anse fullmäktige sig böra särskild!, i

underdånighet framhålla att genom sammanslagningen den ena af de

för meddelande af undervisning i bergsmannayrket så vigtiga arbetareskolorna,

eller bergsskolornas lägre afdelningar, skulle bortfalla i en

af landets förnämsta bergslagsorter. Mer än sannolikt är att mången,

kanske de flesta af den oftast obemedlade arbetsklassen, som tillhörde

ifrågavarande näringsgren å den ort, der bergsskolan indragits, icke

skulle finna utväg att annorstädes söka inhemta de teoretiska och praktiska

insigter i yrkets olika delar, hvartill tillfälle nu med lätthet sig

erbjöde. Då emellertid spridandet af nyttiga kunskaper inom bergshandteringeu,

likasom inom hvarje annan industri, icke blott till förvaltningarne

utan ända ned till arbetarne utgör ett kraftigt medel att,

befordra handteringens framgång, ligger deri en maning att icke vidtaga

åtgärder, som kunna hafva motsatt verkan, hvilket blefve fallet,

om någondera af de nuvarande skolorna för bergsarbetare komme att

för framtiden inställa sin verksamhet; och torde i sammanhang härmed

böra nämnas att, enligt fullmäktige lemnad uppösning, till deltagande

i nu pågående lärokurs vid bergsskolan i Falun icke mindre än nio

arbetare sig anmält.»

»Hänvisande till hvad styrelsen för bergsskolan i Filipstad yttrat

om det fördelaktiga uti den täflan, som mellan de båda skolorna nu

eger rum, få fullmäktige härvid tillägga att det ju i allmänhet måste

anses utöfva ett uppfordrande och gagnande inflytande att två likstälda

läroanstalter samtidigt äro i verksamhet, och att äfven från denna synpunkt

det torde vara välbetänkt att bibehålla de nuvarande lägre bergsskolorna,

hvilkas verksamhet, vid de af Eders Kongl. Maj:t anbefalda

årliga inspektioner af desamma och efter hvad fullmäktige för öfrigt

varit i tillfälle inhemta, blifvit fördelaktigt vitsordad.»

»Fullmäktige kunna härjemte ej underlåta att fästa Eders Kongl.

Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå att för upprätthållande af de i riket,

inrättade sju särskilda kemiska försöksstationer för jordbruket äro beviljade

statsanslag att, under vissa vilkor utgå med 4,000 kronor till

hvarje station. Otvifvelaktigt är bergshandteringen i lika stort behof

som jordbruket af hvarje understöd, som från det allmännas sida kan

komma henne till del, och då bergsskolorna kunna sägas i icke ringa

mån fylla samma ändamål för nämnda handtering som de kemiska försöksstationerna

för jordbruket, synes det fullmäktige icke vara billigt

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Sjette hufvudtiteln.

att genom någon bergsskolas indragning försvåra utvägarne för handteringens

idkare att få sådana undersökningar och proberingar af malmer,

hytteprodukter m. m. verks tålda, som å skolornas laboratorier

kunna utföras.»

Med stöd af hvad så väl skolstyrelserna som fullmäktige sålunda

anfört anmäla fullmäktige slutligen att. de anse den ifrågasatta förändrade

organisationen af omförmälda skolor icke böra ega rum.

För egen del har kommerskollegium, då, såsom fullmäktige i jernkontoret

anfört, den täflan, som mellan de två läroverken egde rum,

utan tvifvel vore välgörande för undervisningen; då vidare antalet arbetare,

som genom undervisningen vid läroverken sökte vinna förkofran

i insigter, sannolikt skulle, derest läroverken sammansloges,

minskas; då de tillfällen att få kemiska undersökningar af malmer,

bergverksprodukter m. m. utförda, som bergsskolorna erbjöde, om ock

ej dylika undersökningars utförande enligt skolornas reglementen vore

vederbörande ålagda, jemväl syntes få anses vara af betydelse för de

stora bergslagsorter, der skolorna läge; samt då, derest någon besparing

för statsverket verkligen genom den ifrågasatta sammanslagningen

uppstode, denna besparing i allt fall icke blefve af större betydelse,

i likhet med fullmäktige i jernkontoret tillstyrkt att den ifrågasatta

sammanslagningen af bergsskolorna i Filipstad och Falun icke måtte

ega rum.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet anförts, anser jag mig icke

kunna tillstyrka någon förändring af organisationen af ifrågavarande

skolor i det s}?fte Riksdagen föreslagit; och då vid sådant förhållande

någon nedsättning af det till samma skolor förut utgående statsanslaget

icke bör ifrågasättas, tillstyrker jag att Eders Kong!. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1896 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af

14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

liih. Ull hukad. Vrot. 18''Jfj. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft.

It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Sjette hafva (Ititeln.

[32.]

Anordnande

af fabriksinspektion.

Anordnande af fabriksinspektion.

Riksdagen har, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat

för innevarande år anvisat: till aflöning åt fem inspektörer 25,000 kronor

med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, till bestridande af kostnaden

för skrifbiträden och likartade utgifter 3,000 kronor samt till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer

2,000 kronor, eller tillhopa 30,000 kronor.

Sedan med anledning häraf Eders Kongl. Maj:t den 25 maj 1894

förordnat att tills vidare från och med innevarande år skulle anställas

fem yrkesinspektörer enligt lagen angående skydd mot yrkesfara den

10 maj 1889 äfvensom anbefalt kommerskollegium att till Eders

Kongl. Maj:t inkomma med förslag dels till distrikt och station för

enhvar af de fem yrkesinspektörerne, dels ock till bestämmelser rörande

förordnande af tillfälliga inspektörer för inspektion af sprängämnes- och

andra till den kemisk-tekniska industrien hörande anläggningar, samt

kommerskollegium uti underdånig skrifvelse den 18 september 1894,

med bifogande af de dåvarande yrkesinspektörernes yttranden, afgifvit

det sålunda infordrade förslaget, föreskref Eders Kongl. Maj:t den 19

oktober 1894 att riket skulle från och med ingången af år 1895 i fråga

om yrkesinspektionen indelas i fem distrikt, nemligen det norra, omfattande

Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands, Vesternorrlands och Gefleborgs

län; det östra, omfattande Stockholms stad samt Stockholms, Uppslå)

Södermanlands och Östergötlands län; det mellersta, omfattande

Örebro, Vestmanlands, Vermlands, Kopparbergs och Skaraborgs län;

det vestra, omfattande Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Jönköpings och

Hallands län; samt det södra, omfattande Kronobergs, Kalmar, Gotlands,

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län; samt att yrkesinspektören i

norra distriktet skulle hafva sin station i Gefle, yrkesinspektören i östra

distriktet i Stockholm, yrkesinspektören i mellersta distriktet i Örebro,

yrkesinspektören i vestra distriktet i Göteborg och yrkesinspektören i

södra distriktet i Malmö. I sammanhang härmed förordnade Eders

Kongl. Maj:t en särskild person att tills vidare under år 1895, såsom

tillfällig yrkesinspektör, jemlikt lagen angående skydd mot yrkesfara

den 10 maj 1889 verkställa inspektion af de fabriker inom riket, der

krut och andra explosiva ämnen samt ammunition, tändrör eller stubin,

fyrverkeripjeser med mera dylikt tillverkades; och befriades alltså Öfrige

yrkesinspektörer tills vidare under innevarande år från åliggandet att inspek
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvud titeln.

83

lera berörda fabriker. Rörande ersättningen åt denne tillfällige yrkesinspektör

föreskref Eders Kongl. Maj:t att han skulle eg a att af ofvanberörda

af Riksdagen anvisade anslagsbelopp af 2,000 kronor åtnjuta dels

för de tjensteresor, som af honom företoges, resekostnads- och traktamentsersättning

enligt fjerde klassen i resereglementet, dels ock för hvarje

till inspektion använd dag visst traktamente, dock att resekostnads- och

traktamentsersättningen samt berörda dagtraktamente icke finge för

hela året sammanlagdt öfverstiga 1,200 kronor.

I afseende å förordnande af tillfällige yrkesinspektörer i öfrigt, föreskref

Eders Kongl. Maj:t i sammanhang härmed att, der yrkesinspektör

funne sig i fråga om någon särskild, till den kemisk-tekniska industrien

hörande fabriksanläggning sakna tillräckliga fackinsigter för att kunna

meddela sådana råd och upplysningar, som för åvägabringande af ett

verksamt skydd mot yrkesfara erfordrades, yrkesinspektören hade att sådant

anmäla hos kommerskollegium, som hade att hos Eders Kongl. Maj:t

göra den framställning om förordnande af tillfällig yrkesinspektör för

ifrågavarande anläggning, hvartill kollegium funne berörda anmälan föranleda.

Då jag icke för nästkommande år anser mig böra ifrågasätta någon

förändring i afseende å det för ifrågavarande ändamål afsedda anslag,

hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat för år 1896

anvisa: till aflöning åt fem inspektörer 25,000 kronor med 5,000 kronor

till hvar, för år räknadt, till bestridande af kostnaden för skrifbiträden

och likartade utgifter 3,000 kronor samt till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer

2,000 kronor, eller tillhopa 30,000 kronor.

Karantänsanstalter för kolera.

Då jag under denna rubrik ämnar hemställa om anvisande af ett

anslag för nästkommande år, anser jag mig böra till en början erinra

om det väsentligaste af de bestämmelser, som äro meddelade till förekommande

af kolerans införande i riket och hvilka hufvudsakligen innehållas

i nådiga kungörelserna den 14 juli och den 16 november 1893

samt den 14 augusti 1894.

Enligt dessa bestämmelser skall fartyg, som afgått från eller under

resa anlupit eller eljest haft beröring med område, som då var af

kommerskollegium förklarad! såsom kolerasmittadt, så ock fartyg, hvilket

[33.]

Karantänsanstalterna

för kolera.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Sjette hufvudtiteln.

taft beröring med annat fartyg, som haft ombord sjuk eller död i kolera

eller i sjukdom, som misstankes vara kolera, anlöpa någon af de utefter

rikets kuster anordnade observationsplatser för att af der anstäld

läkare undersökas i afseende å helsotillståndet och renligheten ombord,

innan beröring med svenska landet eller dess invånare får ega rum.

Sedan fartyg sålunda ankommit till observationsplats, skall detsamma med

besättning, passagerare och last der qvarblifva i regeln under 48 timmar,

för att undersökas af. platsens läkare. Förekommer vid denna undersökning

icke anledning att antaga att fartyget å afgångsorten eller under

resan haft ombord sjuk eller död i kolera eller i sjukdom, som

misstänkes vara kolera, och har ej heller fall af dylik sjukdom efter

ankomsten till observationsplatsen inträffat ombord, eger läkaren att,

sedan genom fartygsbefälhafvarens under edlig förpligtelse afgifna

skriftliga försäkran bestyrkts att något dylikt sjukdomsfall icke å afgångsorten

eller under resan ombord förekommit, efter utgången af den

stadgade observationstiden meddela fartyget tillstånd att med besättning,

passagerare och last fortsätta sin färd och ega fri beröring med

land.

Om deremot fartyg, som ankommer från utrikes ort, har eller å

afgångsorten eller under resan haft ombord sjuk eller död i kolera

eller i sjukdom, som misstänkes vara kolera, skall fartyget, innan beröring

med svenska landet och dess invånare får ega rum, omedelbart

afgå till karantänsplats för att der undergå karantän. Å fartyg, som

förlagts i karantän, skola alla lägenheter, som begagnats af passage^

rare eller besättning, äfvensom i den utsträckning, läkaren finner nödigt,

fartyget i öfrigt noggrant rengöras och desinfekteras. Hvad angår

karantänstiden är såsom regel stadgadt att fartyget skall med besättning,

passagerare och last hållas i karantän, intill dess fem dj^gn förflutit

från det fartyget till karantänsplatsen anländt samt, efter det att

den siste sjuke eller döde blifvit från fartyget afförd, rening och desinfektion

i föreskrifven ordning blifvit verkstad. Sedan reningen och

desinfektionen egt rum samt karantänstiden tilländagått, eger läkaren

meddela fartyget tillstånd att med besättning, passagerare och last

fortsätta sin färd och ega fri beröring med land.

De i ämnet gällande föreskrifter förutsätta således att de sjuke å

i karantän liggande fartyg skola föras i land vid karantänsplatsen, men

antyda icke att jemväl de personer, hvilka icke äro eller misstänkas

vara angripna af kolera, skola i land föras i vidare mån, än sådant må

vara behöfligt för verkställande af fartygets rengöring och desinfektion.

Observationsplatser hafva under de senaste åren varit anordnade å

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Sjette hnfvudtiteln.

åtskilliga ställen utmed rikets kuster, hvaremot endast två karantänsanstalter

varit inrättade, den ena vid den i närheten af Furusund i

Stockholms skärgård belägna ön Fejan, hvilken jemväl varit anordnad

till observationsplats, och den andra vid Känsö utanför Göteborg.

Vid observations- och Jcarantänsanstalten å Fejan finnas för närvarande

följande byggnader, nemligen: ett sjukhus, hvilket kan rymma

40—48 patienter; ett desinfektionshus; en byggnad, innehållande läkarebostad;

en byggnad, afsedd till bostad för va ktbetj eningen; en magasinsbyggnad;

en köksbyggnad; en kolbod; ett afträdeshus; och en källare.

Under sommaren 1894 inträffade vid denna anstalt att, sedan

guvernementet S:t Petersburg samt vissa andra delar af Ryssland den

2 juli af kommerskollegium förklarats kolerasmittade, ångfartyget von

Döbeln, trafikerande linien Sfi Petersburg—Stockholm, påföljande dag

inkom till nämnda anstalt och på grund af inträffadt k olera fall

ombord omedelbart hänvisades till undergående af karantän derstädes.

Från flera håll framstäldes anmärkningar deröfver, att de å

nämnda ångfartyg varande friska personer, uppgående till mer än 140,

icke genast blefvo landsatta och sålunda isolerade från fartyget.

Med anledning häraf och för att tillmötesgå de uppkomna anspråken

att karantänsanstalterna i vårt land skulle, i olikhet med hvad hittills

varit vanligt, anordnas jemväl för mottagande af friska personer

från de i karantän förlagda fartyg, ansåg medicinalstyrelsen sig böra

vidtaga förberedande åtgärder för det fall, att Eders Kongl. Majfi

skulle anse det erforderligt att särskilda byggnader, afsedda till bostäder

för friska, karantänspligtiga personer, uppfördes vid Fejans anstalt.

Styrelsen infordrade derföre från karantänsläkaren å Fejan förslag till

ökadt jordområde vid anstalten för beredande af plats åt de -nya

byggnaderna, hvarjemte styrelsen lät genom sin biträdande arkitekt,

hofintendenten Ax. Kumlien, utarbeta ritningar och kostnadsförslag till

dylika nybyggnader efter af styrelsen uppgjordt program, enligt hvilket

utrymme borde beräknas för 60 till 70 personer utom betjeningen.

Med underdånig skrifvelse den 14 augusti 1894 öfverlemnade

medicinalstyrelsen berörda förslag och ritningar samt understälde Eders

Kongl. Maj ds pröfning, huruvida nybyggnader, afsedda för herbergerande

af friska, karantänspligtiga personer, skulle anordnas vid Fejans karantänsanstalt,

hvarjemte styrelsen, derest Eders Kongl. Majfi skulle finna

godt att anbefalla dessa byggnaders uppförande, hemstälde det

Eders Kongl. Majfi täcktes ej mindre lemna styrelsen uppdrag att dels

uppgöra och Eders Kongl. Majfis nådiga pröfning underställa förslag

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Sjette hufvudtiteln.

till förvärfvande af nödig byggnadstomt invid den nuvarande karantänsanstaltens

område, dels ock gå i författning om uppförande af fyra

baracker för inrymmande af 120—130 personer jemte dertill hörande

nödiga lägenheter, än äfven anvisa erforderliga medel för såväl dessa

^byggnader, som ock för desammas utredning med inventarier och

möbler m. m. samt till den behöfliga betjeningens anskaffande och

aflöning. Det insända kostnadsförslaget upptog följande slutsummor,

nemligen:

för två isoleringsbyggnader å kr. 23,442: 50 .....................kr. 46,885: —

» en köksbyggnad .................................................................. » 14,247: 40

» » badhusbyggnad................................................................ » 6,118: 10

» afloppsledningar af 15 cm. saltglacerade lerrör......... » 2,000: —

d oförutsedda utgifter samt arkitektarfvode för arbets
ritningar.

......................................................................... » 1,749: 50

Summa kronor 71,000: —

Såsom nämnts, hade styrelsen i sitt program för detta förslag

endast beräknat utrymme för 60 till 70 personer utom betjeningen.

Men uppenbart vore — anför styrelsen i sin nyssberörda skrifvelse —

att detta utrymme med de anspråk, som numera framstäldes på karantänsanstalterna,

måste vara alldeles otillräckligt, emedan när som helst

ett eller flera fartyg med långt flera passagerare än här beräknats

kunde anlöpa Fejan för undergående af karantän på grund af ombord

inträffadt kolerafall. Detta bevisades bäst af förhållandena år 1894,

då, samtidigt med ångaren von Döbeln med dess 140 personer,

vid Fejan legat förankrade ångarne Hypatia med 25 mans besättning

och Uleåborg med mer än 65 personer, båda fartygen medförande

kolerasjuke eller för denna sjukdom misstänkte, på grund hvaraf, i

konseqvens med anspråken beträffande von Döbelns passagerare och

besättning, äfven dessa 90 personer bort genast landsättas. Skulle

bostäder för friska, karantänspligtiga personer i någorlunda tillräcklig

omfattning anordnas å Fejan, ansåge styrelsen alltså att minst fyra

baracker af den storlek, de af Kumlien uppgjorda ritningarne utvisade,

till en början erfordrades, och att plats derjemte borde beredas för

uppförande af ytterligare några dylika baracker, derest koleran skulle

visa benägenhet att vidare utbreda sig inom Europa.

Med anledning af medicinalstyrelsens berörda framställning, erhöll

styrelsen genom nådigt bref den 24 augusti 1894, enär önskligt vore

att området för Fejans karantänsanstalt blefve utvidgadt och att åt

staten förvärfvades eganderätt ej allenast till den mark, hvilken då på

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Sjette liufyudtiteln.

arrende af anstalten disponerades, utan äfven till mark, som för utvidgning

af anstalten möjligen vore behöflig, i uppdrag att om inköp af

mark med vederbörande träffa förberedande aftal, som borde Eders

Kongl. Maj:ts pröfning underställas, hvarjemte förklarades att beslut

angående medicinalstyrelsens framställning i öfrigt komme att framdeles

meddelas.

Efter det medicinalstyrelsen till följd häraf inkomma med förslagtill

inköp af erforderlig mark vid Fejan, förordnade Eders Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 12 oktober 1894 att, för utvidgning af karantänsanstaltens

område, visst område af ön Fejan skulle för statsverkets

räkning inköpas för en köpeskilling af 2,000 kronor samt på vissa

vilkor och förbehåll i öfrigt.

Ungefär samtidigt med aflåtande af den framställning, för hvars

innehåll jag nyss redogjort, har medicinalstyrelsen tillika väckt fråga

om inrättande af ytterligare en karantänsanstalt. I underdånig skrifvelse

den 13 augusti 1894 har nemligen styrelsen ifrågasatt anordnande

af en karantänsanstalt för kolera i Karlskrona skärgård, afsedd hufvudsakligen

för sådana från utrikes ort ankommande karantänspligtiga

fartyg, hvilka trafikerade södra Sverige.

Enligt hvad styrelsen i denna skrifvelse meddelar, hade, sedan

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län till styrelsen

inkommit med begärdt utlåtande, huruvida nära Vestra Hästholmen i

nämnda skärgård kunde erhållas en för en karantänsanstalt lämplig

plats med byggnader, sjukhus och bostäder, och dervid uppgifvit Bollöarne,

Arpö och Almö såsom användbara för ändamålet, styrelsen uppdragit

åt generaldirektören Aug. Alrnén att, åtföljd af hofintendenten

Kumlien, besöka Karlskrona skärgård för utseende af den till karantänsanstalt

mest lämpliga plats, som kunde erhållas. Uti en till medicinalstyrelsen

efter fullgörande af detta uppdrag afgifven berättelse,

hvilken finnes styrelsens underdåniga skrifvelse bifogad, har generaldirektören

Alrnén meddelat att öster om Karlskrona icke funnes någon

för sjöfarten fullt tjenlig, vid olika vindar lätt tillgänglig hamn, lämplig

för en karantänsanstalt; att dylik hamn ock saknades söder om Karlskrona;

att anstalten derföre borde förläggas vesterut;''att, ehuru den antagligen

bästa hamnen funnes norr om Bollöarne, dessa öar likväl, såsom

saknande lämpliga byggnadsplatser m. m., vore otjenliga för en dylik

anstalt; att östor om Almö väl funnes en särdeles rymlig, fullt användbar

hamn, men att stora svårigheter mötte såväl vid förvärfvandet af fritt

förfogande öfver nödigt utrymme för anstalten, som ock för nöjaktig

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Sjette hufvudtiteln.

isolering'' af karantänsanstalten från den bebygda delen af Ön; men att

deremot fullgod hamn funnes öster och sydost om den, nordvest om

Vestra Hästholmen belägna, Arpön hvilken ö hade ett, från olika synpunkter

sedt, sällspordt gynsamt läge för eu karantänsanstalt.

För egen del bär medicinalstyrelsen, för den händelse Eders Kongl.

Maj:t skulle anse att, utöfver de nu vid Känsö och Fejan befintliga

karantänsanstftlter, ytterligare en tredje anstalt, förlagd till södra Sverige,

vore af verkligt behof påkallad, förordat att densamma anordnades å

Arpön samt meddelat att, ehuru några tillförlitliga beräkningar öfver

kostnaderna härför ej kunnat uppgöras i brist på ritningar och beskrifningar,

liofintendenten Kumlien beräknat de sannolika utgifterna för

endast karantänsanstalten till 86,650 kronor samt för en dermed förenad

bevakningsanstalt för friska personer, tillhörande i karantän förlagda

fartyg, till 70,700 kronor och således för båda anstalterna tillsammans

157,350 kronor, hvartill komme ytterligare kostnaderna för inventarier

och sängutredning in. m., hvilka kostnader för en fullständig karantänsanstalt

med nutidens anspråk betingade betydliga utgifter; och ehuru

styrelsen, då erfarenhet nyligen vunnits att en karantänsanstalt helt

oförmodadt och när som helst kunde öfverbefolkas, ansåge det omöjligt

att i land bereda passande eller till alla delar tjenlig bostad för alla

med fartygen ankommande personer, icke endast för sådana, som vore af

kolera angripna eller derför misstänkta, utan äfven för alla friska bland

besättning och passagerare, ansåge styrelsen sig likväl böra hänskjuta

denna vigtiga fråga till Eders Kongl. Majrts pröfning med hemställan

dels huruvida en karantänsanstalt skulle anordnas å Arpön, dels ock

huruvida anstalten skulle anordnas antingen på hittills brukligt sätt

endast för personer, misstänkta för eller angripna af kolera, eller ock

tillika för emottagande af friska personer, tillhörande i karantän förlagda

fartygs besättning och passagerare.

Vidare har medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 27

augusti 1894 gjort framställning om utvidgning af karantänsinrättningen

på Känsö. Styrelsen har dervid — under erinran att vid nämnda

karantänsinrättning under de senaste åren vidtagits icke obetydliga förändringar

för åstadkommande af en bättre sjukvård och en i allo tidsenligare

anordning af denna gamla karantänsanstalt, från början afsedd

för desinfektion af smittoförande varor förmedelst rökning med svafvel

(svafvelsyrlighet) samt för vård af personer, angripna af eller misstänkta

för pest eller kolera, men ingalunda för herbergerande i land af friska

personer, tillhörande besättning och passagerare å karantänspligtiga

s. 89 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

89

fartyg — vidare anfört att, ehuru de ökade anspråk på beqväma och

fullt lämpliga bostadslägenheter för friska personers vistelse i land

under karantänstid, Indika numera framstäldes från olika håll, aldrig

syntes kunna tillgodoses derhän, att ju icke anledning till klagan och

klander fortfarande qvarstode, likväl å andra sidan alla förbättringar,

som utan oskäliga kostnader för statsverket kunde genomföras, borde

vid befintliga karantänsplatser i god tid vidtagas.

Då mycket i detta hänseende kunde göras till förbättring af karantänsinrättningen

på Känsö för relativt måttliga kostnader och i alla händelser

vida billigare än annorstädes vore möjligt, hade generaldirektören

Almén vid besök å Känsö uppmanat vederbörande läkare derstädes att,

i samråd med karantänsmästaren och enligt lemnade anvisningar, uppgöra

ett summariskt förslag härtill, med bifogande af planritningar,

utvisande de nu befintliga, för sjukvård afsedda husens läge, så ock

utrymmet inom två af sten uppförda magasin, afsedda för varors desinfektion,

hvilka magasin syntes egnade att förändras till bostadslägenheter

för friska personer å karantänspligtiga fartyg.

Med anledning häraf hade inrättningens läkare afgifvit förslag till

inrättningens utvidgning och komplettering, hvaraf framginge, bland

annat, att för den egentliga sjukvården vid Känsö kunde användas

a) ett lasarett med 13 sjukrum jemte 3 rum för bad och för sjukbetjening;

b) ett hus för vård af tillfrisknade med 7 rum, försedda med

30 jernsängar och hjelplig sängutredning samt ytterligare 30 sängar

af trä med sämre utredning, afsedda för tillfälliga behof; c) Rydellska

huset; och d) Batteriet, båda afsedda dels för extra personal under

karantänstid, dels ock till kök för matlagning åt friska in. m., men tilllika

med bostadslägenheter för 16 friska personer, tillhörande fartygsbefäl

och första klassens passagerare. Förutom ofvan uppräknade byggnader

funnes vid Känsö, jemte nödiga boningshus för tjenstemän och kärantänsbetjening,

två stora magasin, uppförda af tegel till två våningars

höjd, utan fönster men med träluckor för fönstergluggarne. Dessa

magasin vore nu försedda med stora hyllor eller trallar af träspjelor för

upplag af smittoförande, skrymmande varor, som skulle desinfekteras.

En mindre del af det ena magasinet hade under senaste åren anordnats

i sex afstängningar eller boxar med nödig sängutredning för friska

personer, som kunde behöfva tillfällig bostad i land, under det att

fartygen desinfekterades. Dessa magasin kunde för relativt ringa utgifter,

jomförda med kostnaderna för motsvarande nybyggnader, på

angifvet skit anordnas till bostäder för friska personer med måttliga

anspråk, tillhörande karantänspligtiga fartyg, men innan magasinen

Bih. till Riksd. Prut. 18115. I Rami. / Af A. 1 Halt. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Sjette hiifvudtiteln.

kunde för sådant ändamål användas, måste desamma förses med, bland

annat, nya golf, panelningar jemte afskrankningar, samt nya fönster, insatta

i de nu befintliga gluggame, hvilkas träluckor likväl borde bibehållas

till skydd mot stormar och regn under de tider, då magasinen ej begagnades;

hvarjemte stora jernkaminer borde anbringas på lämpliga

ställen, på det att bostadslägenheterna måtte kunna användas äfven

under kall och blåsig väderlek utan men för inneboende. För karantänsiurättningens

förbättring erfordrades dessutom ytterligare några

enkla nybyggnader, såsom en likbod eller ett likhus för liks förvaring

och liköppningars verkställande, ett afträdeshus och en större bod till

förvaring af torkad hafstång, som på stället kunde inköpas eller samlas

för lågt pris och vore särdeles tjenlig till madrassers stoppning.

Eders Kongl. Maj:t.s befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län,

som af medicinalstyrelsen anmodats att yttra sig öfver karantänsläkarens

förslag, har uti afgifvet utlåtande anfört att, då med förslaget afsåges att

Känsö karantänsinrättning skulle kunna i land mottaga och herbergerabesättning

och passagerare, tillhörande karantänspligtiga fartyg, samt då antalet

sådana friska personer skulle blifva synnerligen stort, derest England

förklarades kolerasmittadt, det vore af afsevärd vigt att vid den ifrågasatta,

omfattande förändringen sådana anordningar på en gång vidtoges,

att anstalten i görligaste måtto kunde motsvara billiga anspråk

på utrymme och beqvämlighet. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge de föreslagna anordningarna, såvidt de afsåge omhändertagande

af tredje klassens passagerare, vara särdeles lämpliga, men att förslaget

deremot beträffande första klassens passagerare, hvilka af omständigheternas

kraf måste under en längre eller kortare tid uppehålla sig

å Känsö, icke kunde anses vara tillfredsställande samt hemstälde fördenskull

att eu särskild byggnad måtte å lämplig plats uppföras för

hysande af dessa passagerare.

För egen del har medicinalstyrelsen, bland annat, anfört att det af

hvad sålunda förekommit syntes att Känsö karantänsinrättning kunde betydligt

förbättras, så att den uppfylde sitt ändamål och motsvarade

måttliga anspråk, derest de båda ofvan nämnda magasinsbyggnaderna

anordnades till herbergerande af friska personer, tillhörande karantänspligtiga

fartyg, samt att utgifterna för i sådant fall behöfliga förändringar,

om ock beaktansvärda, likväl blefve obetydliga, jemförda med

kostnaderna för motsvarande nybyggnader. Den sålunda utvidgade anstaltens

förseende med sängutredning och andra inventarier komme

dock att kräfva utgifter, betydliga i samma mån utredningen skulle beräknas

för ett större antal personer t. ex. tre eller fyra hundra.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

91

Ehuru ärendet ännu icke vore tillräckligt utredt för att underställas

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hade medicinalstyrelsen dock,

med hänsyn dertill att Känsö kärantänsinrättning helt oförmodadt

kunde komma att. hårdt anlitas, ansett sig böra hänskjuta frågan till

nådig pröfning med hemställan tillika om nådigt bemyndigande för

styrelsen att genom någon dess ledamot jemte biträde af styrelsens

arkitekt låta efter besigtning vid Känsö upprätta slutligt förslag till alla

nu ifrågasatta förändringar, afseende anstaltens utvidgning och förbättring,

samt att i samband dermed nådig befallning måtte lemnas, huruvida

förslaget borde afse nybyggnad för första klassens passagerare eller

mindre dyrbara anordningar för dessas herbergerande inom någon del af

de nuvarande magasinsbyggnaderna eller ock båda dessa alternativ.

Förslaget att vid karantänsanstalterna uppföra byggnader jemväl

för inhysande af friska personer från karantänspligtiga fartyg synes

mig egnadt, att ingifva stora betänkligheter. Det är uppenbart att, om

man sloge in på ett dylikt system, detsamma skulle medföra högst

betydliga kostnader, utan att man dock kunde ega visshet, att det åsyftade

ändamålet komme att uppnås, då det tydligtvis icke är möjligt att

på förhand beräkna det byggnadsutrymme, som i hvarje fall kunde

blifva erforderligt. Jag anser derföre att, der det visar sig erforderligt

att herbergera friska personer i land, sådant lämpligen bör

ske med begagnande af tält och genom andra tillfälliga anordningar,

samt att följaktligen karantänsanstalterna icke böra förses med byggnader

annat än för inrymmande af kolerasjuka och för kolera misstänkta

personer ''samt konvalescenter och andra personer, som i följd

af sjukdom, svagt helsotillstånd eller dylikt kunna erfordra särskild

vård, jemte nödig sjukvårds- och tjenstepersonal. I enlighet med

denna uppfattning anmodade jag i skrifvelse den 5 december 1894 medicinalstyrelsen

att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med fullständiga

kostnadsförslag dels för uppförande å Fejan af en barack för konvalescenter,

beräknad att rymma 32 personer, jemte derför nödiga uthus,

sängutredning m. m., dels för uppförande å Arpö i Karlskrona skärgård

af eu sjukhusbyggnad och en barack för konvalescenter, hvardera

beräknad för 32 personer, jemte erforderliga uthus, bostad för läkare,

sängutredning m. m., dels ock för det ena af de vid Känsö befintliga

magasinens inredande, så att der kunde inhysas 48 konvalescenter,

jemte erforderlig sängutredning m. m. Genom dessa anordningar syntes

mig karantän sanstalterna vid Fejan och Känsö böra blifva i stånd att

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Sjette hufvudtiteln.

motsvara de anspråk, som, med den uppfattning jag nyss ant.ydt, kunna

komma att å dem ställas, helst, derest vid något tillfälle behof skulle

yppa sig af större utrymme för inrymmande af sjuka eller konvalescenter,

sådant torde kunna beredas genom tillfälliga anordningar. Och

genom uppförande af de i min skrifvelse omförmälda byggnader vid

Arpö, hvars lämplighet såsom karantänsplats synes mig genom de verkstälda

undersökningarna vara ådagalagd, skulle derstädes åstadkommas en

karantänsanstalt, som vore i stånd att rymma ett ungefärligen lika stort

antal sjuke och konvalescenter som karantänsanstalten vid Fejan. Anordnandet

af denna nya karantänsanstalt synes mig vara af synnerlig

vigt. Den betydliga trafik med såväl passagerare- som godsfartyg, hvilken

under större delen af året eger rum från Tyskland och Danmark

på södra Sverige, påkallar nemligen oafvisligen under tider, då kolera

är gängse i något af förstnämnda länder, att en karantänsanstalt finnes

inrättad någonstädes i södra delen af vårt land, på det att icke ett från

Tyskland eller Danmark kommande fartyg, å hvilket kolera utbrutit och

som följaktligen skall undergå karantän, skall nödgas att med de kolerasjuke

ombord färdas den långa vägen till antingen Känsö eller Fejan.

Med anledning af min omförmälda skrifvelse har medicinalstyrelsen

med underdånigt utlåtande af den 10 december 1894 öfverlemnat tre

särskilda af styrelsen, med biträde af arkitekten Kumlien, uppgjorda

approximativa kostnadsförslag, så lydande:

Approximativt kostnadsförslag för uppförande vid Fejans karantänsanstalt

af en barack för 32 konvalescenter jemte nödiga uthus, sängutredning m. in.

l:o) Byggnader ra. in.

1 barack för 32 konvalescenter ...................................... kronor 23,400: —

1 köksbyggnad..................................................................... » 10,200: —

1 badhusbyggnad ............................................................... » 6,000: —

Ritningar och specificerade kostnadsförslag till

dessa 3 byggnader åtfölja styrelsens underdåniga

skrifvelse den 14 augusti 1894.

1 afträdeshus ....................................

................................... »

200: —

Afloppsledningar...........................

.................................... ä>

2,000: —

Oförutsedda utgifter........................

.................................... »

1,700: —

Summa kronor

43,500: —

s. 93 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

93

2:o) Utredning.

43 sängar med utredning

Köksutredning ...................

å 140 kronor ...

................... kronor

6,020: —

.........:......... »

2,000: —

Summa kronor

8,020: —

Personal: Sjuksköterskor.

Biträden åt d:o

Kokerskor ........

Pigor ................

Dräng.................

Konvalescenter ................

Sammandrag.

4

2

2

32

Summa 43

Byggnader......................................................................... kronor 43,500:

Utredning ................................................................................ £_8,020:

Summa kronor 51,520: —

Approximativt kostnadsförslag för uppförande a Arpö i Karlskrona skärgård

af en sjukhusbyggnad och en barack för konvalescenter, hvardera

beräknad för 32 personer, jemte erforderliga uthus, bostad

för läkare, sängutredning m. in.

Do) Byggnader.

a) Sjukhusafdelningen.

1 sjukhus för 32 sjuke.....................................................

1 läkarebostad (för 2 läkare och 1 karantäusmästare)

1 köksbyggnad...................................................................

1 ångpannehus för desinfektion, tvätt och bad .........

1 lik- och obduktionslms .................................................

1 bostadshus för manlig betjening ................................

1 magasin med torkrum för varor, orena kläder m. in.

kronor 18,000: —

» 8,000: —

» 10,200: —

» 6,500: —

» 3,000: —

» 2,500: —

» 8,000: —

Transport kronor 56,200: —

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Sjette hufvudtiteln.

Transport kronor

1 lastbrygga ........................................................................ »

Stängsel och planeringar ................................................ »

Diverse (specificera^ i hofintendenten Kumliens kostnadsförslag,

bifogadt styrelsens underdåniga skrifvelse

af den 13 augusti 1894)................................. »

Oförutsedda utgifter............................................................... »

56,200

1,000

2,300

17,850

2,650

Summa kronor 80,000

b) Konvalescentafdelningen.

1 barack för 32 konvalescenter ................................... kronor 23,400:

1 köksbyggnad.........................1,........................................ » 10,200:

1 badhusbyggnad, tillika bostad för en del af den

manliga betjeningen.............................

1 afträde............................................................

Vatten- och afloppsledningar ......................

2:o) Utredning.

103 sängar med utredning å 140 kronor

Köksutredning ......................................................

Personal: Läkare .....................

Karantänsmästare...............

Deras betjening..................

Sjuksköterskor.....................

Biträden åt d:o ..................

Kökspersonal för 2 kök..

Tvätterskor........................

Eldare för desinfektionen

Drängar..................................

Sjuke .......................................................

Konvalescenter ..........................

................ »

6,000: —

................ B

200: -

................. ))

2,000: —

Summa kronor

41,800: —

............... kronor

14,420: —

................. B

4,000: —

Summa kronor

18,420: —

1

3

8

4

10

4

2

5

39

32

32

Summa 103

s. 95 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

95

Sammandrag.

Byggnader:

Sjukhusafdelningen ............... kronor 80,000: —

Konvalescentafdelningen...... » 41,800: — kronor 121 800: _

Utredning ............................................................... ........... »_18,420: —

Summa kronor 140,220: —

Approximativt kostnadsförslag för inredande af det ena af magasinen vid

karantäusinrättningen på Känsö, så att der kunna inhysas 48

konvalescenter, jemte erforderlig sängutredning in, in.

l:o) Byggnader.

Ändring af ett magasin, så att der kunna inhysas

48 konvalescenter ......................................................

1 afträdeshus .....................................................................

1 lik- och obduktionshus........................................

1 bod för hafstång..........................................................

kronor 15,000: —

2:o) Utredning.

57 sängar med utredning å 140 kronor

Köksutredning .........................................

Personal (utom redan befintlig)

Konvalescenter ..........................

Sammandrag.

Byggnader.........................................................

Utredning ...................................................

............... kronor

................ »

7,980:

2,020:

—

Summa kronor

10,000:

—

9

48

Summa

57

.............. kronor

15,000:

................. »

10,000:

—

Summa kronor

25,000:

—

Den sammanlagda kostnaden för de nu ifrågasatta byggnaderna

och utredning vid de tre karantänsanstalterna å Fejan, Arpö och Känsö

uppgår sålunda till 21G,740 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Sjette hufvudtiteln.

Dervid har medicinalstyrelsen såsom en allmän anmärkning erinrat

att kostnaden ej borde väntas nedgå i samma mån som antalet

sjuk- eller konvalescentplatser minskades, enär en del byggnader, personal

ocli inventarier måste förblifva oförändrade eller nästan lika, antingen

anstalten skulle afse vård för 30 eller dubbla antalet personer.

Beträffande kostnaden för sängutredningen har styrelsen upplyst att

deri inginge kostnaden ej blott för sängar, sängkläder och sänglinne,

tvättkärl m. m., utan äfven, beträffande sjuke och konvalescenter, för

sjukkläder af flera slag samt åtskilliga andra för sjukvården nödiga

persedlar. Vid beräkningen af denna utgiftspost för Fejan hade styrelsen

utgått från den förutsättning, att styrelsen fortfarande skulle få

disponera de under åren 1892 och 1894 från arméns härvarande utredningsförråd

till låns bekomna effekter, deribland 80 sängar med nästan

fullständig utredning, representerande en ganska betydlig summa, i

händelse motsvarande effekter skulle behöfva af anstalten inköpas.

Betjeningen hade beräknats med en sjuksköterska för 8 sjuke eller

konvalescenter samt ungefär ett qvinligt biträde för 2 sjuksköterskor,

hvarförutom särskilda tvätterskor vid en anstalt af ifrågavarande slagvore

nödvändiga. I köken hade beräknats ungefär en kokerska med

ett qvinligt biträde för 20 personer. Manlig betjening vore behöflig

för de gröfre göromålen, den yttre renhållningen, desinfektionen m. m.

Den sålunda erforderliga betydliga tjenstepersonalen skulle naturligen

antagas endast i mån af behof och inskränkas, då behofvet blefve mindre,

men anstaltens utredning så väl som utrymme måste emellertid beräknas

efter högsta antalet sjuke och deraf följande högsta antal personal.

Uti en särskild underdånig skrifvelse af den 10 december 1894

har medicinalstyrelsen tillika anmält att, oberoende af den utvidgning

af observations- och karantänsanstalten å Fejan, hvartill styrelsen

öfverlemnat kostnadsberäkning, åtskilliga mindre nybyggnader vore vid

nämnda anstalt erforderliga, om anstalten skulle kunna motsvara en del

af de ökade anspråk, som under sista tiden stälts på densamma. Sedan

den nuvarande läkaren vid anstalten hos styrelsen påyrkat dessa förbättringar,

hade styrelsen vid inspektion på platsen öfvertygat sig om

det befogade i hans begäran, hvarefter hofintendenten Kumlien uppgjort

kostnadsförslag till ifrågavarande nybyggnader. De nya byggnaderna

skulle utgöras af: en s. k. ekonomibyggnad, hufvudsakligen inrymmande

två från hvarandra isolerade matsalar, den ena för betjeningen hos de

sjuke, den andra för öfrig betjening, hvarförutom der afsåges att bereda

plats för anstaltens apotek och för ett från de öfriga lokalerna i bygg
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Sjette Jmfvudtiteln.

97

nåden fullt isoleradt arbetsrum för bakteriologiska undersökningar; vidare

af ett lik- och obduktionshus; ett förrådshus för desinfektionen till tillfällig

förvaring af, fartyg tillhörande, artiklar, som skulle desinfekteras;

samt ett skjul för torkning af den vid en sådan anstalt mycket omfat
-

tande tvätten.

Enligt hofintendenten Kumliens förslag, livilket finnes styrelsens

skrifvelse bilagdt, skulle kostnaderna för dessa byggnader uppgå till:

för ekonomibyggnaden (för isolerade lok

B lik- och obduktionshuset ......................

b desinfektionsmagasinet .........................

b torkskjulet .................................................

r) ........... kronor

6,300: —

................ X)

2,450: —

................ B

735: —

................ B

565: —

Summa kronor

10,050: —

För egen del har medicinalstyrelsen, då behofvet af alla dessa

byggnader under den senaste sommaren gjort sig känbart vid anstalten,

ansett det i högsta måtto önskvärdt, att arbetet med de föreslagna byggnadernas

uppförande finge begynna, så fort årstiden det medgåfve, och

de härför nödiga förberedande åtgärderna snarast möjligt vidtagas, samt

fördenskull i underdånighet hemstält att Eders Kongl. Maj: t täcktes

bemyndiga styrelsen att låta i enlighet med berörda, af hofintendenten

Kumlien uppgjorda förslag uppföra ifrågavarande byggnader till den

nyssnämnda kostnaden, samt att Eders Kongl. Maj:t måtte till dess

bestridande anvisa erforderliga medel.

Med afseende å hvad jag ofvan anfört rörande behofvet af en ny

karantänsanstalt vid Arpö och i fråga om öfriga i min skrifvelse till

medicinalstyrelsen af den 5 december 1894 omförmälda byggnadsarbeten

in. m., anser jag mig böra tillstyrka att Eders Kongl. Maj:t måtte af

Riksdagen äska medel för de ifrågavarande arbetenas utförande och den

behöfliga utredningens anskaffande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de vid medicinalstyrelsens först omförmälda skrifvelse af den 10

december 1894 fogade kostnadsförslag, vid hvilka jag icke har anledning

att göra någon väsentlig erinran. I sammanhang härmed anser

jag medel böra af Riksdagen begäras till utförande af de utaf medicinalstyrelsen,

oberoende af den ifrågasatta utvidgningen af anstalten vid

Fejan, nödiga ansedda byggnadsarbeten derstädes.

Bih. till Biksd. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Sjette hufvudtiteln.

[34.]

Ersättning för

af statskontoret

gjorda

förskott.

Såsom nämnts, äro kostnaderna beräknade på följande sätt:

för konvalescentbaracken in. in. vid Fejan till......... kronor 51,520

» karantänsanstalten vid Arpö till.............................. » 140,220

» arbetena vid Känsö » ........................... » 25,000

» de sist omförmälda arbetena vid Fejan............... » 10,050

eller tillhopa till kronor 226,790

Beräkningarna rörande de tre första posterna äro emellertid, såsom

redan nämnts, approximativa, och vid sådant förhållande torde det belopp,

som nu bör af Riksdagen begäras, kunna begränsas till 225,000

kronor. Skulle det vid arbetenas utförande komma att visa sig att

denna summa icke är fullt tillräcklig, torde det felande beloppet, hvilket

i allt fall icke lärer blifva af någon betydenhet, kunna af tillgängliga

medel förskjutas.

Då de ifrågavarande anordningarna böra komma till utförande så

fort som möjligt under innevarande års vår, men det anslag, som af

Riksdagen för ändamålet beviljas, icke blifver tillgängligt förrän år 1896,

lärer Eders Kongl. Maj:t vilja låta statskontoret, när sådant blifver behöflig!,

förskottsvis utbetala de nödiga medlen emot ersättning af anslaget.

Jag hemställer på grund af det anförda att Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen

att, för anordnande af en karantänsanstalt för kolera vid Arpö i Karlskrona

skärgård samt för åtskilliga byggnadsarbeten m. in. vid observationsoch

karantänsanstalten vid Fejan samt vid karantänsanstalten på Känsö,

äfvensom för anskaffande af utredning till dessa anstalter, allt i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de vid medicinalstyrelsens skrifvelser

den 10 december 1894 fogade kostnadsförslag, å extra stat för år 1896

anvisa ett anslag af 225,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda embetsverk förskjutit

följande belopp, hvilka torde böra anmälas till ersättande af Riksdagen

under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen

H. Bolling, såsom innehafvare af bostället n:r 1 Möllekulla, förskjuten

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Sjette hufvudtiteln.

räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1892 till den 13 mars

1893 för från bostället exproprierad jord .................•..... kr. 45: 28

aflidne länsmannen i Gråmanstorps distrikt i Kristianstads

län Carl Giertz’ rättsinnehafvare tillerkänd

ränta för tiden från den 1 mars till den 31 december

1893 å till statsverket erlagd ersättning för från

länsmansbostället n-/3 mantal n:r 1 Nybygget expropri
-

erad jord....................................................................................... » 8: 14

godtgörelse för från Elfsborgs läns ränteri till

innehafvaren af länsmansbostället Rennelanda Stommen

utbetald ersättning för mark, som för eu vägan
läggning

tagits i anspråk från bostället........................... » 10: —

godtgörelse för afkomst af boställen, som enligt

nådiga brefvet den 31 maj 1878 innehafvare af länsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt

undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit far
dagsår

.....................................................................................» 1,701: 31

aflöningsfyllnad enligt nådiga brefvet den 27 april

1883 för uppehållande af länsmanstjenst ....................... » 95: 28

aflöningsfyllnad med anledning af ett länsmans
boställes

indragning...................................•............................ » 1,014: 57

till kommerskollegium enligt nådiga brefvet den

17 juni 1893 utanordnade medel för godtgörande af

vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk m. m. » 40,300: —

till medicinalstyrelsen, på grund af särskilda nådiga

bref, utanordnade medel till bestridande af kostnader

för genomförande af åtgärder till förekommande

af kolerans införande i riket ............................................... » 115,000: —

ersättning på grund af nådiga brefven den 2

februari och den 29 juni 1894 till Göteborgs och

Bohus läns ränteri för derifrån utbetalda kostnader för

karantänsinrättningen å Känsö i anledning af åren

1892 och 1893 befarade utbrott af kolerafarsoten......... » 22,684: —

godtgörelse på grund af nådiga brefvet den 8

mars 1894 till lotsstyrelsen för förskjutna kostnader

för anordnande af observationsplatser för kolera......... s> 3,932: 09

ersättning på grund af nådiga brefvet den 21

september 1894 till Stockholms städs helsovårdsnämnd

Transport kr. 184,790: 67

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr.

för utgifter för renings- och desinfektionsåtgärder i

ett från kolerasmittad ort till Stockholm ankommet

ångfartyg ................................................................................. »

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden

åt ordföranden och ledamöterne i den af Eders

Kongl. Maj:t den 30 oktober 1891 tillsatta komité

för afgifvande af förslag angående arbetareförsäkring,

ersättning till en ledamot i komitén för vissa af honom

för komiténs räkning utförda arbeten m. m....... »

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden

till ledamöterne i den af Eders Kongl. Maj:t

den 29 juli 1892 tillsatta komité för upprättande af

förslag till ordningsstadga för hafsfiske! vid kusten

af Göteborgs och Bohus län, äfvensom löpande utgifter

för komitén, utöfver hvad förut anmälts till er
-

sättande ...................................................................................... »

ersättning för kostnader för åtgärder, som vidtagits

för ordningens upprätthållande vid Norbergs

gruffält under derstädes åren 1891 och 1892 inträffade

arbetsinställelser....................................................................... »

ersättning till ''Vermlands läns ränteri för derifrån

utbetalda understödsmedel åt sådana, i följd af en i

staden Kristinehamn timad eldsvåda, nödlidande, hvilka

vant ur stånd att af egna medel återgälda erhållna

understödsbelopp.................................................................... »

Summa kr.

184,790: 67

25: —

47,283: 41

2,466: 81

27,177: 95

3,000: —

264,743: 84

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt

tal af kronor, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att,

till betäckande af ofvan omförmälda af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, anvisa ett anslag af 264,744 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Uti sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 24 oktober

1894 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit förslag rörande de

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Sjette hufvudtiteln.

anslag, som styrelsen ansåge böra af Riksdagen äskas för år 1896 dels

till bidrag för anläggning m. m. af vägar, dels ock till understödjande

af bro- och hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder.

1 öfverensstämmelse med hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för år 1896 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning [35.]

af backiga eller eljest mindre göda vägar, 800,000 kronor, samt mA“1‘SÄ

till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder, 150,000 kronor.

För understödjande af företag, som afse frostländighetens minskande,

har Riksdagen sedan lång tid tillbaka årligen plägat å extra

stat ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag, hvars belopp

under olika tider vexlat, liksom ock syftemålet med anslaget i viss mån

undergått förändringar. Innan odlingslånefonden år 1883 bildades, var

nemligen med detta anslag afsedt att understödja sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, som företrädesvis afsåge att minska frostländigheten,

och anslaget, hvilket användes såsom understöd utan återbetalningsskyldighet,

utgick för hvartdera af åren 1874—1883 med

80,000 kronor, hvarjemte för sistnämnda år dessutom för samma ändamål

anvisades ett belopp af 70,000 kronor att utgå såsom lån. I sammanhang

med inrättande af nämnda fond vidtogs den förändring att

anslaget efter år 1883 skulle användas till understödjande, medelst anslag

utan återbetalningsskyldighet, af torrläggning utaf sådana vattensjuka

marker, som, utan att kunna med fördel odlas, sprede frostskador

öfver omgifvande nejd. Tillika höjdes anslagets belopp till 100,000

kronor, hvaremot medel att utgå såsom lån icke vidare för ändamålet

anvisades. Nämnda förändring i afseende å anslagets användande föranledde

emellertid eu minskning i anspråken på understöd från anslaget,

och anslagets belopp nedsattes derföre från och med år 1889 till 50,000

kronor. Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t i ämnet gjord

framställning, beslöt Riksdagen år 1891 den förändring af ifrågavarande

anslags ändamål, att detsamma skulle användas till understödjande,

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frost!ändigheten

för närliggande bygd, och i sammanhang dermed höjdes anslagets belopp

åter till 100,000 kronor, vid hvilket belopp anslaget sedermera

bibehållits.

[36.]

Bro- och

hamnbyggnader

m. m.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Sjette hufvudtiteln.

Uti underdånig skrifvelse den 6 oktober 1894 hafva nu väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen afgifvit förslag rörande

det anslag, som bör för ifrågavarande ändamål af Riksdagen äskas för

år 1896, och dervid anfört att behöfligheten af sist omförmälda förändring

i bestämmelsen i afseende å anslagets användning blifvit till

fullo ådagalagd genom den stora tillväxten i antalet planer för frostminskningsföretag,

för hvilkas utförande sedan dess anspråk å statsbidrag

blifvit framstälda. Att dessa företag icke endast afsett de norrländska

länen, utan äfven andra delar af riket, framginge af följande

tablå öfver fördelningen af 1892, 1893 och 1894 årens anslag för ifrågavarande

ändamål:

Beviljade bidrag

för åren

1892,

1893 och 1894.

Kronobergs

län

................ 32,70

870

—

Elfsborgs

))

40,44

1,300

Vermlands

»

............... 128*57

1,970

_

Jönköpings

»

................. 2,163,09

18,900

—

Skaraborgs

»

................. 68,15

4,000

—

Upsala

»

................. 357,95

5,650

—

Gefleborgs

»

................. 173,59

4,900

—

Vesternorrlands

»

............... 27,73

1,030

—

Jemtlands

»

................. 6,461,58

121,280

—

Vesterbottens

»

................. 3,140,26

88,240

—

Norrbottens

»

................. 1,729,89

39,990

—

Summa 14,323,95

288,130

—

Vidare anföra embetsverken att det redan vid fördelning af 1893

års anslag visat sig att detsamma ej vore tillräckligt att tillgodose det

ökade behofvet af statsbidrag för arbeten af ifrågavarande art, och

1894 års anslag hade redan den 6 juli sistlidna år blifvit till fullo

disponeradt, hvarjemte å det utaf Riksdagen för innevarande år för

ändamålet beviljade anslaget redan anvisats en summa af 10,720 kronor.

Såsom ytterligare exempel på de ökade anspråken å ifrågavarande anslag

ville embetsverken meddela att intill den 6 oktober 1894 till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen inkommit ansökningar om statsunderstöd

till ett belopp af 110,050 kronor, hvartill sålunda återstoden af 1895

års anslag vore otillräcklig; och då, enligt hvad embetsverken hade

sig bekant, en ökad mängd planer för dylika företag vore att under

kommande år emotse samt det vore af den största betydelse för

jordbruket att medel kunde erhållas till understödjande af frostminsk
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Sjette hufVudtitelii.

ningsforetag, ansåge sig embetsverken böra hemställa, det täcktes Eders

Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa

ett anslag för år 1896 af 200,000 kronor.

Af hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

sålunda anfört framgår att en förhöjning af anslaget till understödjande

af frostminskningsföretag är af behofvet påkallad. För närvarande torde

dock förhöjningen kunna inskränkas till 50,000 kronor och anslaget

för nästkommande år sålunda bestämmas till 150,000 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för år 1896 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sådana

myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska

frostländigheten för närliggande bygd, 150,000 kronor.

De nu gällande allmänna vilkor och bestämmelser för erhållande

och tillgodonjutande af ofvan omförmälda statsbidrag samt kontrollen

derå att faststälda planer varda vid arbetenas utförande följda innehållas

i Riksdagens skrifvelser den 27 april 1881 (n:o 69), den 11 juni 1883

(n:r 67) och den 7 maj 1889 (n:o 43); och hemställer jag att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att bibehålla dessa vilkor och bestämmelser,

hvarvid jag dock anser mig böra erinra att Riksdagen enligt

dess skrifvelse den 16 mars 1894 från ett af dessa vilkor medgifvit

undantag för en väganläggning mellan Glommersträsk och Ruskträsk å

sträckan från gränsen emellan Norrbottens och Vesterbottens län till

färjstället vid Vindelelfven å vägen mellan Lycksele och Sorsele kyrkor.

Vidare tillåter jag mig erinra

att, enligt 1891 års Riksdags beslut, blifvit för år 1896 beviljade

till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar

1,000,000 kronor; samt

att, enligt 1893 års Riksdags beslut, skola till odlingslånefonden

under hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till statskontoret

inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån

af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden

ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000

kronor årligen.

[37.]

Frostminsk
ningsföretag.

[38.]

Lån till

enskilda jernvägar.

[39.]

Odlingslåne
fonden.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Sjette hufvudtiteln.

Statens jernvägstraflk.

I underdånig skrifvelse den 21 november 1894 har jernvägsstyrelsen

gjort framställning om aflåtande till Riksdagen af proposition angående

anslag för år 1896 dels till nya byggnader och anläggningar,

dels ock till anskaffande af ny rörlig materiel med tillbehör.

Hvad angår anslagsbehofvet för nya byggnader och anläggningar

föreslår styrelsen att för detta ändamål måtte af Riksdagen för år 1896

äskas ett anslag af 530,000 kronor.

Huru detta anslag enligt styrelsens åsigt skulle användas, inhemtas

af följande utdrag af styrelsens omförmälda skrifvelse:

))Byggnader och anläggningar.

Vid Hallsberg: uppförande af ett hus innehållande

ett filialförråd, en mindre verkstad, pumpstation, 10

öfverliggningsrum för maskinafdelningspersonal samt

bostad för en vagnförman...................................................... kr.

På styrelsens framställning i slutet af år 1891

beviljade Eders Kong]. Maj:t. för år 1893 anslag för

utvidgning af Hallsbergs stations spårsystem, nedläggning

af en vändskifva samt för anskaffning af derför

erforderlig mark. Då nu flera af de vid stationen

befintliga äldsta, af korsvirke och tegel uppförda lokomotivstallen

äro i sådant skick, att de inom de närmaste

åren måste ombyggas, har styrelsen, för att

inom det gamla stationsområdet bereda ökadt utrymme

för den egentliga trafikens behof, för afsigt att vid

ombyggnaden förlägga dessa stall till det nya området

vester om stationen. Men för detta ändamål är det

äfven nödvändigt att der uppföra hus med de lokaler,

som ofvan omförmälas, hvilket, förutom tillgodoseende

af tjenstens kraf, jemväl skulle i ekonomiskt afseende

vara förmånligt i så måtto, att derigenom skulle vinnas

en besparing i nu utgående årliga hyresbelopp af om
-

kring 3,000 kronor.

Vid Odensberg: utvidgning af spårsystemet............ »

Vid Karlsby: » » » ............ »

Transport kr.

48,500: —

1,700: —

9,500: —

59,700: —

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr.

Vid Nässjö: uppförande af stall för 4 lokomotiv...... »

» » uppförande af kolbås med tillhörande

spårutläggning för att förekomma utgifter och afhjelpa

olägenheten deraf, att en större mängd af de vid stationen

för lokomotiven erforderliga stenkol af brist

på tillräckligt antal djdika bås måste först uppläggas

vid Elmhult och sedan derifrån efter hand transporteras

till Nässjö. Kostnaderna för kolbåsens uppförande

jemte tillhörande spårläggning och terrassering för

denna äro beräknade till 43,500 kronor, men då styrelsen

anser att arbetet lämpligen kan utföras under

två år, begäres för 1896 endast.......................................... »

Vid Hästveda: utvidgning af spårsystemet ............ »

Vid Lund: uppförande af en gångbro tvärs öfver

bangården vid den gata, som i banans plan söder om

stationshuset korsar bangården............................................. »

Den år från år växande rörelsen af tåg och vagnvexlingar

å stationen gör en dylik gångbro nödvändig

för att tillgodose säkerheten till lif och lemmar för

den stora mängd fotgängare, som dagligen passerar

jernvägsspåren å den omnämnda gatan. Den jemförelsevis

ringa kostnaden för gångbrons uppförande

kommer inom ganska kort tid att godtgöras statsverket

genom indragning af åtminstone en bland de stationskarlar,

som nu bestrida bevakningen af omhandlade

gatukorsning.

Vid Tomteboda: uppförande af en vagnreparationsverkstad

med erforderlig spårläggning ......................... »

Vid Broddbo: utvidgning af spårsystemet.............. »

Vid Kilafors: » » » »

Vid Bollnäs: » 3> » »

Vid Bräcke: tillbyggnad af lokomotivstallbyggnaden

för erhållande af dels stallrum för 4 lokomotiv »

dels 5 öfverliggningsrum för maskinafdelningspersonal

samt dessutom behöfliga förrådsrum, smedja

och ett mindre expeditionsrum........................................... x>

Transport kr.

59,700: —

24,000: —

22,000: —

3,000: —

6,000: —

155,000: —

1,000: —

4,200: —

4,300: —

24,000: —

11,000: —

314,200: —

Bill. till ltilcsd. Prat. 18Ö5. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr.

Genom anskaffning af omförmälda öfverliggningsrum,

som äro behöfliga för att personalen må kunna

bo i närheten, vinnes en besparing i nu utgående utgifter

för hyrda rum och ersättning för nattlogis åt

tågpersonal af omkring 1,000 kronor om året, förutom

hvad som kan vinnas derigenom att 3 af maskinafdelningspersonal

nu disponerade rum i jernvägens

betjeningshus å stationen blifva lediga att användas

för stationsbetjening, som jemväl bör bo i stationens

närhet och för hvilken tillräckligt med bostäder ej

finnes.

Vid Bräcke: uppförande af ett oljegasverk med

maskinerier och ledningar för anskaffning af gas till

personvagnarnes belysning .................................................. »

Dylikt gasverk finnes ej vid någon station norr

om Stockholm, men är behöfligt för personvagnars

förseende med gas i tågen såväl å tvärbanan genom

Jemtland, som ock i de å norra stambanan ofvan

Bräcke, hvilka vagnar i allmänhet icke framgå till

Stockholm.

Vid Östersund: tillbyggnad af reparationsverkstaden

för att bereda utrymme för underhåll af personvagnar

......................................................................................... »

Vid Storlien: tillbyggnad af godsmagasinet, som

till följd af ökning under de senare åren af från Norge

ankommande genomgående gods, som måste tull
behandlas

i magasinet, visat sig otillräckligt.................. »

A Svartön vid Luleå: tillbyggnad af maskiningeniörens

expedition samt uppförande af bostäder för en

l:ste stationsskrifvare, 1 lokomotivförareförman och 4

stationskarlar, hvilka till följd af de alltjemt ökade

göromålen och den utsträckta tjenstetiden ständigt

måste finnas å Svartön och för hvilka bostäder der

icke finnas.................................................................................... ))

o

A Svartön och vid Gellivare: uppförande af stall

för 10 lokomotiv........................................................................ »

Vid Gellivare: uppförande af kolbås samt nedläggning

af vändskifva med tillhörande spår ........................ »

Transport kr.

314,200: —

38,000: —

11,500: —

3,000: —

28,000: —

50,000: —

21,000:

465,700: —

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr.

Samtliga här omnämnda anläggningar å Svartön

och vid Gellivare betingas af den högst betydliga ökning

i malmtrafiken, som redan inträffat och fortfarande

synes vara att förvänta. Under det att den å

Gellivarebanan 1893 transporterade qvantitet malm

inalles uppgick till 306,315 ton, har till oktober månads

utgång i år redan transporterats 513,630 ton och

torde under årets två sista månader komma att transporteras

ytterligare omkring 86,370 ton.

Till fullföljande af auordningar för vexelförreglings-

och förbättrade signalapparater vid stationer å

bandelar, på hvilka snälltåg framgå ................................ »

Diverse arbeten ............................................................... »

Summa kr.

465,700: —

50,000: —

14,300: —

530,000: —))

Enligt hvad styrelsen upplyser, är den föreslagna spår ut vidgningen

behöflig, vid Hästveda och Broddbo hufvudsakligen för att bereda längre

spår för de långa tågen, som mötas vid stationen, vid Karlsby såväl af

nu angifna skäl som ock för att skaffa erforderligt utrymme för godstrafikens

skötande och vid de öfriga stationerna, Odensberg, Kilafors och

Bollnäs, företrädesvis af sistnämnda anledning, men äfven — vid Kilafors

och Bollnäs — för att bereda plats för genomgående godsvagnar.

Lokomotivstallen vid Nässjö och Bräcke anser styrelsen erforderliga

för lokomotivtjenstens ändamålsenliga ordnande.

Hvad beträffar det föreslagna uppförandet af en vagnreparationsverkstad

vid Tomteboda samt tillbyggandet af verkstaden i Östersund,

anser jag mig böra erinra att jernvägsstyrelsen redan) i underdånig

skrifvelse den 14. december 1891, angående anslag för år 1893 till nya

byggnader och anläggningar vid statens jernvägar m. m., anhöll att

medel måtte anslås till påbörjande af en vagnreparationsverkstad vid

Tomteboda. Styrelsen framhöll dervid att man för att kunna utföra

vagnreparationer i den omfattning, som vore erforderlig, måste vara

betänkt på att bereda tillräckligt verkstadsutrymme för det antal vagnar,

som samtidigt skulle repareras, och af denna anledning borde utrymmet

i verkstäderna ökas med 16 platser. Anläggningen syntes styrelsen

emellertid icke böra begränsas till sagda minimum af utrymme,

utan afseende borde fästas derå, att en tillökning deri betingades af

vagnparkens efter hand skeende tillväxt, hvadan det enligt styrelsens

förmenande vore klokt att verkstaden plardades för 26 å 30 platser

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Sjette hufvndtiteln.

samt att ungefär hälften af densamma blefve färdig under år 1893; och

som plats ej funnes för en sådan byggnad invid de nuvarande större

verkstäderna men kunde beredas i Stockholms närhet, upptog, stvrelsen

i förslaget till nya byggnader ett belopp af 50,000 kronor tilf påbörjande

af och jordanskafining till en sådan verkstadsbyggnad vid Tomteboda.

Sedan 1892 års Riksdag, med bifall till Eders Kong! Maj:ts i

ämnet gjorda framställning, beviljat för år 1893 ett belopp af 500,000

kronor till nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,

anvisade Eders Kong! Maj:t genom nådigt bref den 20 januari 1893

ett belopp af 30,000 kronor till påbörjande af ifrågavarande reparationsverkstad.

Med anledning af jernvägsstyrelsens den 14 december 1892

afgifna förslag rörande anslagsbehofvet för nya byggnader och anläggningar

för år 1894, hvaruti upptagits ett belopp af 100,000 kronor för

fortsättning af uppförandet af nämnda verkstad, äskade Eders Kongl.

Maj:t af 1893 ars Riksdag ett anslag åt 500,000 kronor för nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik. Riksdagen fann sig

emellertid för det dåvarande icke böra bevilja medel till arbeten för en

dylik anläggning och nedsatte i följd deraf det begärda byggnadsanslaget

med 100,000 kronor, och med anledning häraf förordnade Eders

Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 17 mars 1893 att åtgärder för

ifrågavarande arbetes utförande skulle inställas.

1 underdånig skrifvelse den 30 november 1893, angående anslag

för år 1895 till nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar,

anmälde emellertid styrelsen, att behofvet af att utrymmet för vagnreparationer

ökades med för närvarande minst 16 och i en ej aflägsen

framtid ytterligare 12 platser oafvisligt qvarstode, samt anförde vidare

beträffande den ifrågasatta reparationsverkstaden att, hvad först platsen

vidkomme, styrelsen ansåge densamma böra bestämmas till Stockholms

nät het, emedan i förhållande till det stora antal vagnar, framför allt

personvagnar, hvilka började och slutade sina turer vid någon af hufvudstadens

stationer, den enda invid Stockholm befintliga vagnreparationsverkstadens

utrymme vore allt för knappt tillmätt. För jemförelses

skull ville styrelsen meddela att, då i Malmö funnes 14 och i Göteborg

16 verkstadsplatser för person-, post- och resgodsvagnar, funnes vid

Liljeholmens verkstad endast 12 platser för samma ändamål. En anläggning

af ifrågavarande art borde vidare af praktiska skäl vara belägen

så nära som möjligt intill jernvägens hufvudspår och ej långt från Centralstationen

samt af ekonomiska skäl ej sökas på annat område än det,

som redan tillhörde kronan. Af de i hufvudspårens närhet befintliga

marker, till hvilka staten vore egare, kunde såsom för ändamålet lämp
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Sjette hufmdtiteln.

109

liga ifrågakomma endast Liljeholmen, Stenbrottet och kronolägenheten

Ingenting vid Tomteboda, men af dessa borde den sistnämnda föredragas

af skäl, för hvilka styrelsen, hvad särskildt Liljeholmen angick,

synnerligt utförligt redogjorde. Hvad sjelfva byggnadsanläggningen vidkomme,

kunde enligt upprättadt kostnadsförslag en verkstad, med spårläggning

för fullständig reparation af 30 vagnar samtidigt, uppföras vid

Tomteboda för en kostnad af 270,000 kronor. Med förmälan att med

hänsyn till en ytterligare utvidgning marken vester om och intill den

för nämnda verkstad sålunda afsedda terrängen, enligt styrelsens åsigt,

borde reserveras för uppförande af en anläggning nära lika stor som

den förra och beräknad att kosta 200,000 kronor, hemstälde styrelsen

att Eders Kong!. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition om beviljande

för en verkstadsanläggning med tillhörande spårläggning invid

Tomteboda jernvägsstation af ett anslag af 270,000 kronor, af hvilket

belopp dock endast 155,000 kronor behöfde beviljas till utgående under

år 1895.

Till följd af nådig remiss afgaf t. f. chefen för generalstaben underdånigt

utlåtande öfver denna styrelsens framställning och anförde

dervid följande:

»Ibland hufvudvilkoren för att Sveriges försvarskrafter skola kunna

möta ett blifvande fredsbrott under för dem gynsamma förhållanden

ingår en i möjligaste mån tryggad jernvägstrafik, såväl under mobiliserings-,

uppmarsch- och koncentreringstiden som sedermera under

sjelfva krigsoperationerna. En tryggad jernvägstrafik åter betingar,

bland annat, förutom tillgång på tillräcklig jernvägsmateriel, möjlighet

att kunna fullständiga inredningen af denna materiel för militärtransporter

och städse hålla densamma i brukbart skick, eller med andra

ord erforderliga reparationsverkstäder jemte upplag eller förråd af reservoch

förbrukningsefiekter.))

»Hvad beträffar läget af de nu förefintliga reparationsverkstäderna

och förråden af nämnda effekter, så äro statens jernvägars tre största

reparationsverkstäder och förråd belägna dels i obefästade sjöstäder —

Göteborg och Malmö — der de af en fiende, som beherskar hafvet, med

lätthet kunna förstöras, och dels i Stockholm (Liljeholmen), som visserligen

från sjösidan är skyddadt af Vaxholms och Oskar Fredriksborgs

fästning, men deremot alldeles öppet från landssidan, och som sålunda,

om icke förr, så sedan fienden stigit i land, vare sig norr eller söder

om Mälaren, icke med säkerhet torde kunna vidare påräknas, öfriga

statens jernvägars verkstäder och förråd, Östersund, Kristinehamn och

Bollnäs, äro ännu så obetydliga, att de icke torde kunna tillfredsställa

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Sjette hufvudtiteln.

en större trafiks fordringar, och hvad särskildt vidkommer Bollnäs, så

kan denna station, såsom belägen föga mer än två dagsmarscher från

kusten, dess värre knappast sägas vara fullt tryggad.»

»I det inre af landet finnas visserligen åtskilliga större mekaniska

verkstäder, såsom Trollhättan och Motala, äfvensom enskilda jernvägars

verkstäder och förråd, hvilka tillsammans möjligen skulle kunna fylla

en del af den lucka, som uppstode, derest de vid kusten belägna jernvägsreparationsverkstäderna

icke vidare funnes till förfogande, men dels

torde de enskilda mekaniska verkstäderna ej utan tidsödande anordningar

— en tid, öfver hvilken vi kanske aldrig komma att förfoga —

kunna tillfredsställa de stora fordringar i nämnda hänseende, hvilka under

sagda förutsättning komme att ställas på dem, dels torde de enskilda

jernvägarnes reparationsverkstäder erhålla fullt upp att göra med sin

egen materiel, hvarförutom icke alltid statens tunga godslokomotiv torde

till desamma kunna ingå.»

»Af hvad jag nu i underdånighet anfört framgår att jag ur försvarets

synpunkt måste anse det vara af största vigt och betydelse att

statens jernvägars i det inre af landet belägna reparationsverkstäder

med dertill hörande förråd af reserv- och förbrukningsartiklar varda

utvidgade, medan deremot en utvidgning af de uti kustorterna belägna

måste ur militär synpunkt anses såsom synnerligt olämplig.»

»Den plats — Tomteboda — der Kongl. jern vägsstyrelsen nu föreslår

anläggandet af en ny reparationsverkstad, eller måhända rättare

ett slags filial till Liljeholmens verkstad, erbjuder genom sitt läge alldeles

samma olägenheter som den vid Liljeholmen. Den måste således

ur militär synpunkt anses såsom olämplig.»

»Men äfven ur andra synpunkter förefaller det mig, som vore Tomteboda

icke rätta platsen. Efter allt att döma, har jern vägsbyggandet

från statens sida nu hunnit till en punkt, der man kan sägas tills vidare

ärna stanna. Möjligt är visserligen att man förr eller senare

nödgas fullfölja norra stambanan ända fram till svensk-finska gränsen,

men om så äfven skulle varda händelsen, lär detta icke kunna inverka

på här föreliggande fråga. Med den oerhörda längd norra stambanan

eger, och då reparationsverkstäder redan finnas anlagda uti Östersund

och Bollnäs, synes det mig som om norra stambanans möjliga fortsättning

till svensk-finska gränsen eller allenast en betydligare stegring af

trafiken på denna stambana väl kunde och borde föranleda till utvidgning

af verkstaden i Östersund — och må hända till upprättande af

en mindre verkstad, liknande den i Bollnäs, vid någon punkt norr om

Bräcke, t. ex. Mellansel eller Vännäs — men att nu berörda förhål
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Sjette hufvudtiteln.

landen omöjligen kunna föranleda till någon utvidgning af reparationsverkstäderna

i mellersta Sverige. För mellersta och södra Sverige

synas deremot andra förhållanden vara på väg att uppstå, de der säkerligen

måste öfva inflytelse på den fråga, som här föreligger. Eders

Kongl. Maj:t har ju sålunda redan nedsatt en särskild komité med uppdrag,

bland annat, att utreda spörsmålet om den så kallade Vestkustbanans

inlösen af staten. Varder denna inlösning en verklighet, måste,

så vidt jag mäktar döma, de stambanedelar i det inre af mellersta

och södra Sverige, hvilka för närvarande kunna sägas vara hänvisade

till reparationsverkstäderna i Göteborg och Malmö — Vestkustbanans

båda ändpunkter — få en betydligt minskad utsträckning öster ut,

hvadan ock behof af väsentlig utvidgning af den enda nu varande

reparationsverkstaden uti det inre af landet, Kristinehamn — eller möjligen

nyanläggning af en dylik annanstädes mellan sjöarne Venern,

Vettern och Hjelmaren — torde komma att uppstå. Deremot lär väl

aldrig kunna vara praktiskt rigtigt att med förvärfvet af Ve stkustbanan

ställa i samband en utvidgning af reparationsverkstäderna på Sveriges

ostkust, dit, såsom sagdt, den ifrågasatta verkstaden vid Tomteboda

måste vara att räkna, Äfven om icke Vestkustbanan skulle varda inlöst

af staten, då det således blott vore den alltjemt fortgående stegringen

af trafiken inom mellersta och södra Sverige, som skulle påkalla

utvidgning af reparationsverkstäderna uti dessa delar af vårt land, synes

det mig som om utvidgningen borde träffa verkstäderna uti det inre

af landet, ej dem uti kustorterna. Den tunga och skrymmande trafiken

lär väl uti vårt land gå från det inre af landet till kustorterna och icke

i motsatt rigtning.»

»Ur militär synpunkt, liksom ur nyss omhandlade synpunkter, kan

jag derför icke annat än i underdånighet framhålla önskvärdheten af

att, innan ett afgörande beslut fattas om platsen för den nya verkstaden,

frågan måtte underkastas eu ytterligare sorgfällig pröfning

för utrönande af huruvida icke, genom förläggning af den nya anläggningen

till någon plats i det inre af landet mellan sjöarne Venern,

Vettern och ''Hjelmaren, statens såväl trafik- och finans- som militära

intressen kunna blifva samtidigt tillgodosedda.»

Med afseende å hvad t. f. chefen för generalstaben. sålunda anmärkt

emot den ifrågasatta anläggningen af en vagnreparationsverkstad

vid Tomteboda, ansåg jag, då jag till statsrådsprotokollet den 13 januari

1894 anmälde detta ärende, att ytterligare utredning borde eg a rum,

innan det kunde ifrågakomma att bevilja medel till en dylik anläggning;

och jag ansåg derföre att anslaget för år 1895 till nya byggna
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Sjette hufvudtiteln.

der och anläggningar, hvilket af jernvägsstyrelsen föreslagits till 375,000

kronor, borde bestämmas till allenast 220,000 kronor. Eders Kongl.

Maj:t behagade ock besluta i enlighet med denna åsigt.

Med förmälan att behofvet af ökadt verkstadsutrymme för vagnreparationer,

enligt styrelsens uppfattning, vore af sådan trängande art.

att styrelsen icke ansåge sig kunna underlåta att ånyo påkalla Eders

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet för denna angelägenhet, anför styrelsen i

nu förevarande skrifvelse af den 21 november 1894 att styrelsens förslag,

sådant det i dess underdåniga skrifvelse den 30 november 1893

närmare utvecklats, i sjelfva verket afsett tre särskilda ändamål, nemligen

dels anskaffandet af de 16 vagnplatser, hvilkas omedelbara behöflighet

uppvisats i underdåniga skrifvelsen den 14 december 1891,

dels anskaffandet af ytterligare 12 platser, hvilkas behöflighet i 1891

års förslag förutsetts och hvilka närmast skulle afse att fylla det ökade

behof, som uppkommit genom de ändrade tåganordningarna mellan

Stockholm, å ena sidan, samt Östersund och Sundsvall, å den andra,

samt. genom ökningen af bogievagnarnes antal, hvilket för närvarande

uppginge till öfver 60,_ och dels reserverande af mark för uppförande i

framtiden af en ytterligare verkstadsanläggning vid Tomteboda af ungefärligen

samma storlek som den, till hvilken anslag begärdes. Anskaffandet

af de 16 vagnplatserna hade beräknats kunna ske för en

kostnad af 155,000 kronor, anskaffandet af de 12 platserna åter för en

kostnad af 115,000 kronor, under förutsättning att denna senare anläggning

utfördes i samband med den förra, och uppförandet af den i

framtiden erforderliga nya anläggningen hade antagits komma att betinga

en kostnad af 200,000 kronor.

Styrelsen öfvergår härefter till att bemöta de utaf t. f. chefen för

generalstaben uti hans ofvanberörda utlåtande emot nämnda förslag

framstälda anmärkningar och anför dervid, hvad först beträffar de ur

militär synpunkt gjorda anmärkningarne, att styrelsen naturligen vore

villig att erkänna det berättigade ur militär synpunkt deri, att de vid

kusten belägna verkstäderna ej utvidgades mera än hänsynen till jernvägens.

ekonomiska skötsel oundgängligen kräfde, samt lämpligheten af

att dylika anläggningar i den mån, som med nämnda hänsyn vore förenligt,

förlädes till det inre af landet, men styrelsen ansåge sig böra

framhålla att det i nu förevarande fall väsentligen vore fråga om en

reparationsverkstad för personvagnar, afsedd i första rummet för målning

och tapetsering af dylika vagnar. En sådan verkstad syntes i

krigstid blifva af synnerligt liten vigt och betydelse för de vagnreparationer,

som då förekomme, hvadan det ur försvarets synpunkt syntes

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Sjette hufvud titeln.

styrelsen vara skäligen likgiltigt, om den, såsom belägen vid kusten,

lättare kunde falla i fiendens händer eller, belägen inuti landet, säkrare

kunde af oss behållas.

Vidkommande derefter de skäl, som t. f. chefen för generalstaben

ur andra synpunkter än den militära anfört, erinrar styrelsen

att den föreslagna verkstaden vid Tomteboda så mycket mindre vore

afsedd att tillgodose öfre Norrlands behof af vagnreparationer, som i

planen för norra stambanans utsträckning till Boden ingått anläggningen

genom byggnadsmedel af en verkstad vid denna stambana; att beträffande

åter den anmärkning, som stälts i samband med frågan

om vestkustbanans inköp, styrelsen ville påpeka att styrelsen inför

Eders Kongl. Maj:t framhållit angelägenheten af en verkstadsanläggning

vid Tomteboda omkring ett och ett hälft år, innan frågan

om vestkustbanans inköp kommit, på dagordningen; att styrelsen i sitt

underdåniga utlåtande den 26 februari 1894 öfver särskilde komiterades

förslag i denna fråga, i nära anslutning till bemälde komiterade, ifrågasatt

en helt annan anordning — eller anläggandet af en mindre reparationsverkstad

i det inre af södra Sverige — för att reglera det genom

inköpet uppkommande behofvet af ökadt utrymme å reparationsverkstäderna

i de vestliga och sydligaste landsdelarne; samt hvad särskildt anginge

den anmärkning, som stödde sig på rigtningen af den tunga och skrymmande

trafikens gång i vårt land, att styrelsen ännu en gång måste

betona att den ifrågastälda verkstaden väsentligen vore afsedd för

reparation af person-v agnar, äfvensom framhålla att förslaget om anläggningsorten

närmast föranledts af den i ekonomiskt afseende bestämmande

omständigheten att i Stockholm, der dagligen minst lika många

personvagnar söder och vester ifrån samlades som i Malmö och Göteborg

tillsammans, äfven reparationsplatser för dylika vagnar borde

förefinnas i motsvarande antal.

Vidare anför styrelsen att styrelsen således icke kunnat för

sin del finna att de skäl, som t. f. chefen för generalstaben anfört

mot en verkstadsanläggning vid Tomteboda, vore af den afgörande

betydelse, att anledning för styrelsen förefunnits att helt och hållet

frånträda sitt i ämnet framstälda förslag. Men med afseende å de

betänkligheter, som ur militär synpunkt framstälts mot förslaget, hade

styrelsen trott sig böra modifiera detsamma så långt, som sådant vore

förenligt med förslagets egentliga innebörd, att öka de invid Stockholm

befintliga platserna för personvagnars reparation (främst för deras målning

och tapetsering) till det antal, som oundgängligen kräfdes. Detta

oafvisliga behof innefattade de 16 platser, angående hvilka styrelsen

Bih. till Rikad. Prot. IHlllj. 1 Sami. I Afd. 1 Haft. lo

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Sjette hufvud titeln.

redan år 1891 gjort underdånig framställning och hvilka tillsammans

med de vid Liljeholmen befintliga 12 platserna skulle lemna åt Stockholm

28 platser, d. v. s. ungefär det antal, som sammanräknadt funnes

i Malmö och Göteborg.

Dessa 16 platser, hvilka enligt förut företedt kostnadsförslag kunde

erhållas för en kostnad af 155,000 kronor, kunde, enligt styrelsens

bestämda uppfattning och i enlighet med dess redan omförmälda utredning

i frågan, icke lämpligen anordnas annat än vid Tomteboda; och

styrelsen hade af denna anledning i sitt nu afgifna förslag upptagit

ett anslag å sagda belopp för uppförande af en reparationsverkstad

med tillhörande spårläggning vid nämnda station.

För erhållande af åtminstone de allra nödvändigaste af de 12 ytterligare

platser, som direkt afsåges i 1893 års framställning och hvilka nödvändiggjordes

genom de nya tågförbindelserna mellan Stockholm och mellersta

Norrland samt bogiematerielens ökning, hade styrelsen åter ansett

sig böra ifrågasätta en provisorisk tillbyggnad till verkstaden i Östersund,

hvilken tillbyggnad enligt uppgjordt kostnadsförslag skulle betinga

en utgift af 11,500 kronor och mot hvars förläggande till Östersund

från generalstabens sida icke något syntes vara att invända. Med det

definitiva ordnandet af frågan angående lämpligaste orten för de 12

ifrågavarande platserna skulle deremot utan allt för stora olägenheter

kunna anstå, tills den af t. f. chefen för generalstaben ifrågasatta utredningen

hunne verkställas.

Hvad slutligen anginge framställningen om reserverandet af mark

för en framtida verkstadsanläggning för beräknad kostnad af 200,000

kronor, så hade utredningen i detta afseende verkstälts med föranledande

af 1893 års Riksdags uttalande i ämnet; och då behof för närvarande

ej förefunnes af det antal vagnplatser, som genom denna anläggning

skulle erhållas, kunde frågan härom äfvenledes för närvarande anstå

och behandlas i sammanhang med nyssnämnda utredning.

I sammanhang härmed har jag att anmäla en framställning, som

kan hafva inflytande på anslagsbehofvet för nästkommande år för nya

byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har nemligen hustru

Wilhelmina Skogh, född Wahlgren, anhållit att. Eders Kongl. Maj:t måtte

till Riksdagen aflåta proposition om inlösen för statens räkning af sökandens

för restaurations- och hotellrörelsen vid Bollnäs station afsedda

byggnader och anläggningar jemte ett tomtområde derstädes om 15,000

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Sjette hufvudtiteln.

qvadratrot, benämndt Annexet n:o 1, eller den del af dessa byggnader

m. m., som pröfvades böra till inlösen ifrågakomma.

I sin berörda skrift har sökanden till en början utförligt redogjort

för ifrågavarande hotellanläggnings tillkomst och utveckling. Åt denna

redogörelse äfvensom af vid ansökningen fogade handlingar framgår

att, sedan arbetena å norra stambanan framskridit så långt, att tiden

närmade sig för trafikens framdragande till Bollnäs, och det blifvit

bestämdt att nattstation derstädes skulle inrättas, hade emellan styrelsen

för statens jernvägstrafik och gästgifvaren Per Larsson den 7 december

1877 upprättats kontrakt om uppförande af en hotell- och restaurationsbyggnad

på statens jernvägstrafiks mark vid Bollnäs station samt om

hotell- och restaurationsrörelsens bedrifvande m. m. I detta kontrakt

stadgades, bland annat, i

§ 1

att inom Bollnäs stationsområde ett område af 12,800 qvadratfot

upplätes till Larsson mot årlig afgift af ett öre för qvadratfot eller 128

kronor, hvilken afgift skulle af Larsson genom stationsföreståndaren i

Bollnäs till 5:te trafikdistriktets kassa inbetalas;

§ 2

att det ålåge Larsson *att uppföra ej mindre på ifrågavarande tomt

och å plats, som på den vid kontraktet fogade planritning angåfves,

en hotell- och restaurationsbyggnad i öfverensstämmelse med ritningar,

som skulle vara af styrelsen godkända, innan byggnadsarbetet finge

företagas, än äfven å plats, som framdeles blefve af styrelsen bestämd,

en uthusbyggnad i enlighet med af styrelsen faststäld ritning, äfvensom

att utföra andra till rörelsens bedrifvande hörande anläggningar i

enlighet med af styrelsen pröfvade och godkända förslag;

§ 3

att, sedan husen och anläggningarne blifvit fullbordade, förändringar

eller utvidgningar deraf icke finge vidtagas utan styrelsens särskilda

medgifvande;

§4

att husen och anläggningarne skulle på Larssons bekostnad allt

framgent underhållas i prydligt och af vederbörande banbefäl godkändt

skick;

§ 5

att det ålåge Larsson ej mindre att i byggnaderna för resande af

alla klasser hålla god förtäring af mat, vin och maltdrycker samt möblerade

gästrum, så långt utrymmet medgåfve, dock att iskänkning

eller försäljning af spritdrycker inom jernvägens område helt och hållet

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Sjette hufvudtiteln.

förbjödes, än äfven att åtlyda stationsföreståndarens i Bollnäs föreskrifter

i afseende på tiderna för restaurationslokalernas öppnande och

stängande samt sjelf iakttaga och ansvara för att biträden och tjenare

efterlefde de ordningsregler, som för hotellet och dess område ''blefve

af t. f. intendenten i femte trafikdistriktet utfärdade;

§ 6

att Larsson skulle, utöfver den bestämda tomthyran, för rättigheten

att hålla restaurationsrörelse till statens jern vägstrafiks enke- och

pupillkassa erlägga en årlig afgift af 120 kronor samt att styrelsen,

om berörda afgift med hänsyn till hotell- och restaurationsrörelsens

utveckling icke längre ansåges stå i skäligt förhållande till behållningen

af rörelsen, egde förhöja samma afgift, första gången den 1 januari

1884 och derefter hvart femte år, och att, derest godvillig öfverenskommelse

icke kunde träffas, förhöjningen skulle bestämmas af gode

män, valda i viss, i kontraktet föreskrifven ordning"

§ 7

att Larsson vore pligtig att enligt taxa, som af förbemälde intendent

bestämdes, lemna förtäring åt statens jern vägstrafiks personal;

§ 8

att, derest styrelsen ansåge att rörelsen å Bollnäs kräfde ytterligare

hotellanläggning inom stationens område, Larsson egde rättighet

att öfvertaga äfven denna rörelse, men att styrelsen egde öfverlemna

rörelsen åt annan person, om Larsson icke inom utsatt tid vidtoge åtgärder

för att tillgodogöra sig nyssnämnda rättighet;

§ 9

att styrelsen förbehölles rättighet att när som helst inlösa hotellmed

tillhörande uthus och andra anläggningar mot ersättning,

som i brist af godvillig öfverenskommelse blefve bestämd af 5

gode män, utsedde i särskild föreskrifven ordning;

§ 10

att inlösningspriset skulle bestämmas så, att det endast motsvarade

värdet af de byggnader och andra anläggningar, som till statens jernvägstrafik

afträddes, men icke någon ersättning för de förluster eller

öfriga olägenheter, som kunde anses uppkomma i följd af afträdandet;

§ U

att, derest uppsägning skedde på den grund att Larsson åsidosatt

honom till efterrättelse ländande föreskrifter, om hvilket förhållande

gode männen jemväl egde döma, lösesumman skulle utgå med endast

75 procent af det af de gode männen åsätta beloppet;

s. 117 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

117

§ 13

att restaurationsbyggnaden skulle så fort ske kunde påbörjas och

restaurationsrörelse deri öppnas senast den 1 januari 1879; samt i

§14

att Larsson icke egde utan styrelsens medgifvande på annan person

öfverlåta kontraktet.

Sedan Larsson med stöd af detta kontrakt och i enlighet med dess

föreskrifter utfört den i § 2 af kontraktet omnämnda hotell- och restaurationsbyggnaden,

gjordes den 1 maj 1881 till samma kontrakt ett tillägg,

hvarigenom Larsson berättigades att i enlighet med af styrelsen för

statens järnvägstrafik godkända ritningar tillbygga restaurationshuset,

för hvilket ändamål till honom uppläts ytterligare ett jordområde af 169

qvadratmeter, under vilkor: att tomthyra för detta område erlades med

12 öre för qvadratmeter eller 20 kronor 28 öre för år; att från och

med samma dag tomthyran för det äldre området af 12,800 qvadratfot

eller 1,128 qvadratmeter beräknades efter 12 öre för qvadratmeter eller

135 kronor 36 öre; samt att i öfrigt för tillbyggnaden samma bestämmelser

skulle till alla delar gälla, som genom kontraktet af den 7 december

1877 vore faststälda för den äldre delen af byggnaden. Den i kontraktstillägget

omförmälda tillbyggnaden verkstäldes derefter af Larsson,

som jemväl på angränsande mark af det honom tillhöriga hemmanet 8

öresland af Bro n:o 1, äfven kalladt Heden n:o 8, i Bollnäs socken

uppförde en särskild uthus- och ekonomibyggnad.

Genom ett den 1 januari 1884 till kontraktet ytterligare gjordt

tillägg bestämdes att den i § 6 af kontraktet faststälda afgiften för

restaurationsrörelsen skulle från och med samma dag utgå med 300

kronor för år.

Efter det Larsson sedermera aflidit, försålde hans enka Anna Larsson

genom köpekontrakt den 26 augusti 1884 till sökanden dels fölen

köpeskilling af 130,000 kronor omförmälda restaurations- och hotellbyggnad

med den å nyssnämnda hemman 8 öresland af Bro n:o 1 uppförda

ekonomibyggnaden jemte alla i dessa byggnader befintliga inventarier,

dels ock 12,000 qvadratfot jord, belägen invid hotellet och hvarå

berörda ekonomibyggnad var uppförd, emot en köpesumma af 50 öre

qvadratfoten, hvarefter enkan Larsson den 4 oktober samma år på

sökanden öfverlät det mellan styrelsen för statens jernvägstrafik och

Larsson upprättade kontraktet med dertill hörande tillägg, hvilken öfverlåtelse

den 11 i samma månad af styrelsen godkändes.

Genom köpebref den 1 november 1884 försålde enkan Larsson

derefter till sökanden ett område om 15,000 qvadratfot af kronoskatte
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Sjette hufvudtiteln.

hemmanet n:o 1 i Bro, om åtta öresland, emot en köpeskilling’ af 50

öre qvadratfoten eller tillsammans 7,500 kronor, med förklarande att

uti nämnda 15,000 qvadratfot inginge de 12,000 qvadratfot af samma

hemman, hvarom köpekontraktet af den 26 augusti 1884 handlade.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län genom

utslag den 15 januari 1885 godkänt den försålda lägenhetens afsöndring

från stamhemmanet samt dervid tillika föreskrifva att lägenheten skulle

i jordebokens afsöndringsbilaga upptagas under namnet Annexet och

med n:o 1 betecknas, erhöll sökanden den 21 i sistnämnda månad lagfart

å denna lägenhet.

Till stöd för den nu gjorda framställningen har sökanden anfört

att sökanden, redan innan köpekontraktet den 26 augusti 1884 med

enkan Larsson upprättats, funnit att åtskilliga olägenheter vidlådde hotellet

och restaurationsrörelsen, såsom att i hotellet funnes anbragta tvättstuga

och rum för yttre betjening, hvarigenom dels tvättångor sprede sig till

öfriga lokaler, dels störande buller uppstode, dels inkräktning skedde på

utrymmen, som för de resande erfordrades; att den å hemmanet 8 öresland

Bro n:o 1 befintliga uthusbyggnaden, som hufvudsakligen bestode

allenast af afträden och en bodlägenhet, alls icke motsvarade rörelsens

beskaffenhet och omfång; att å den till hotellet angränsande delen af

hemmanet 8 öresland Bro n:o 1 stor osnygghet vore rådande; samt att

i sundhetens intresse dränering af den mark, hvarå hotellet vore beläget,

erfordrades, men att detta svårligen kunde ske, med mindre dertill

finge användas en del af den närmast hotellet belägna, till nämnda

hemman hörande marken. Vidare hade sökanden genom samtal med

dåvarande öfverdirektören vid banafdelningen och intendenten vid 5:te

trafikdistriktet utrönt, att styrelsen för statens jernvägstrafik svårligen

skulle kunna af mark, som för det dåvarande stode till dess förfogande,

upplåta plats till sådan uthusbyggnad, som för hotell- och restaurationsrörelsen

erfordrades, och det hade varit med hänsyn till hvad sökanden

sålunda utrönt och inhemtat, som sökanden ansett sig böra, i samband

med hotellets öfvertagande, inköpa den angränsande marken eller lägenheten

Annexet n:o 1, och hade sökanden dervid hyst den förhoppning,

hvilken sökanden jemväl till vederbörande banbefäl uttalat, att styrelsen

skulle af sökanden öfvertaga den för hotellrörelsens bedrifvande och

utveckling erforderliga, af sökanden inköpta lägenheten Annexet n:o 1.

Omedelbart efter'' det sökanden på grund af det med enkan Larsson

upprättade köpekontraktet tillträdt hotellet, hade sökanden måst

vidtaga åtskilliga nödiga förändringar och ombyggnader af dess lägenheter

i syfte att förbättra desamma, så att de resandes trefnad och be
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Sjette liufvudtiteln.

qvämlighet kunde blifva behörigen tillgodosedda, och då för ändamålet

allenast en mindre del af lägenheterna kunde på en gång disponeras,

hade detta arbete fortgått under loppet af åren 1884, 1885 och 1886.

Redan under den allra första tiden, efter det sökanden öfvertagit

hotellrörelsen, hade hos 3:dje klassens mindre bemedlade resande ifriga

klagomål förnummits deröfver att, ehuruväl för första och andra klassens

resande blifvit väl sörjdt, de mindre- bemedlade så försummats, att anordningar

icke i erforderlig mån vidtagits för anskaffande af nattlogis

till pris, som motsvarade deras knappa tillgångar, och att de till följd

deraf beröfvats all möjlighet att vid nattstationen erhålla tjenligt husrum

och hvila. Inseende på en gång det berättigade i dessa klagomål

och omöjligheten att inrymma 3:dje klassens mindre bemedlade passagerare

med deras vanor i lägenheter, som vore afsedda för l:sta och

2:dra klassens resande, hade sökanden redan i början af år 1885 vidtagit

åtgärder för uppförande å Annexet n:o 1 af en mindre hotellbyggnad,

hvari mindre bemedlade resande bereddes tillfälle att erhålla nattlogis för

50 öre för äldre person, och hade härvid alltid iakttagits att dylika resandes

minderåriga barn afgiftsfritt herbergerades. I samband dermed

och för att bereda dels ökadt utrymme, dels större lugn och trefnad

för det stora hotellets gäster, hade sökanden låtit i den nya eller mindre

hotellbyggnaden inreda jemväl rum för betjening, afsedd för stora hotellet.

Under år 1885 hade sökanden hos t. f. intendenten flera gånger

förnyat sin framställning att styrelsen för statens jernvägstrafik, i enlighet

med sitt åtagande i kontraktets 2:dra §, måtte bekosta plats för

uthusbyggnad för restaurations- och hotellrörelsen, men då denna framställning

icke ledt till önskadt resultat, hade sökanden blifvit nödsakad

att å Annexet n:o 1 uppföra en sådan i stället för den otillräckliga

och ytterst oändamålsenliga, från enkan Larsson inköpta uthusbyggnaden,

som i samband med den nyas uppförande nedrifvits, hvarvid materialierna

för densamma befunnits ega ett värde af allenast 126 kronor.

Slutligen och för att än mer bringa hotellanläggningen i godt skick

hade sökanden låtit verkställa erforderlig dränering af den för byggnaderna

använda marken och förse såväl stora hotellet som annexhotellet

med nödiga aflopps- och vattenledningar samt ångvärmeledningar och

anordningar för lokalernas belysning med elektriskt ljus, hvarjemte

sökanden i den å Annexet n:o 1 uppförda uthusbyggnaden låtit inreda

tvätt- och torkinrättning.

I anledning af hvad sökanden sålunda fått utgifva dels vid inköpet

från enkan Larsson, dels för förbättringar å stora hotellbyggnaden samt

de för hotellrörelsen nödiga anordningarna å Annexet n:o 1, egde dessa

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Sjette hufvud ti teln.

byggnader med tillhörande anläggningar och för restaurations- och hotellrörelsen

använda inventarier ett värde, enligt 1892 års bokslut uppgående

till 251,902 kronor 10 öre, hvarvid dock borde uppmärksammas

att en del rätt stora kostnader för anordningar vid Bollnäs blifvit bokförda

på annan sökanden tillhörig rörelse, så att det kapital, sökanden

nedlagt i de vid Bollnäs befintliga byggnader, anläggningar och inventarier,

i sjelfva verket väsentligt öfverstege sistberörda belopp.

Sedan styrelsen för statens jernvägstrafik funnit att rörelsen vid

Bollnäs kräfde ytterligare hotellanläggning utöfver den, som afsåges i

2:dra § af det emellan styrelsen och gästgifvaren Larsson upprättade

kontraktet, och genom det ofvanåberopade kontraktstillägget berättigat

Larsson utföra ifrågasatt tillbyggnad samt dervid föreskrifvit att för

tillbyggnaden skulle gälla samma bestämmelser, som blifvit faststälda

för den äldre delen, hade Larsson åtagit sig, bland annat, förbindelse

att på egen bekostnad och enligt af styrelsen godkända ritningar utföra

hela det stora hotellet, sådant det vid sökandens inköp befunnits. Jemlikt

kontraktet ålåge det vidare Larsson och sökanden att utföra, förutom

deri omförmälda uthusbyggnad, alla till hotell- och restaurationsrörelsens

bedrifvande hörande anläggningar i enlighet med af styrelsen

pröfvade och godkända förslag. Med stöd af denna bestämmelse och

löreskriften att, sedan husen och anläggningarna blifvit fullbordade, de

icke finge förändras eller utvidgas utan styrelsens medgifvande, hade

de ofvan omförmälda, af sökanden gjorda anläggningarna i fråga om

dränering, vatten- och aflopps- samt värmeledningar och elektrisk belysning

samt de af sökanden i stora hotellet vidtagna förändringar blifvit

efter samråd med intendenten i distriktet och enligt af honom godkända

förslag utförda, och hans godkännande af dessa anläggningar och förändringar

måste sålunda innebära att de varit behöfliga och till nytta

för hotell- och restaurationsanläggningen och den der bedrifna rörelsen.

Då vidare kontraktet tillförbunde sökanden dels att i prydligt och af

vederbörande banbefäl godkändt skick på sin bekostnad allt framgent underhålla

husen och anläggningarna, dels ock att i byggnaderna för resande

hålla förtäring samt möblerade gästrum så ångt utrymmet medgåfve,

samt kontraktet förutsatt allenast två fall, hvarigenom förändring i

dessa afseenden kunde ifrågakomma, nemligen det fall att styrelsen för

statens jernvägstrafik frivilligt önskade till pris, motsvarande" fulla värdet

af byggnader och anläggningar, inlösa desamma och det fall att

styrelsen på den grund, att sökanden åsidosatte enligt kontraktet sökanden

till efterrättelse ländande föreskrifter, funne sig nödsakad till inlösen,

i hvilket senare fall lösningspriset skulle bestämmas till allenast

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Sjette 1hi fynd titeln.

75 procent af värdet, vore det uppenbart att vid kontraktets upprättande

å ömse sidor förutsatts att den tågordning, enligt hvilken Bollnäs

bestämts till nattstation, skulle jemväl för framtiden bibehållas.

Då emellertid allt sedan den 1 oktober 1893 en förändrad tågordning

egt rum, enligt hvilken Bollnäs upphört att vara nattstation och

Ange i stället blifvit dertill utsedd, hade den betydande, förut för rörelsen

nödiga hotellanläggningen i Bollnäs varit anlitad af allenast ett

fåtal resande och gått med förlust, så att hela det kapital, som af

sökanden blifvit deri nedlagdt, syntes, derest staten icke trädde emellan,

komma att genom den förändrade tågordningen beröfvas sökanden. Det

syntes sökanden dock som i detta fall giltiga skäl talade för en sådan

statens mellankomst.

I syfte att ådagalägga, hurusom å den tid, då kontraktet med

styrelsen för statens jernvägstrafik upprättades, detta grundats å den

förutsättning, att Bollnäs äfven för framtiden skulle fortfara att vara

nattstation, har sökanden vidare åberopat att kontraktet derförutan svårligen

kunnat gifvas ett sådant för Larsson och hans rättsinneh afvara

betungande innehåll som det då och äfven sedermera erhållit, i hvilket

afseende sökanden särskild! framhållit, utöfver hvad ofvan anförts om

skyldigheten att bekosta byggnader och anläggningar samt allt framgent

underhålla dem, att, förutom det att Larsson och sökanden till förbundits

att betala hyra för den för anläggningen från stationsområdet upplåtna

marken, styrelsen jemväl pålagt dem för rättigheten att i egna lokaler

hålla restaurationsrörelse skyldighet att till jern vägstrafikens enke- och

pupillkassa erlägga årlig afgift till en början af 120 kronor och från

och med år 1884 af 300 kronor; att de måst ställa sig till efterrättelse

de bestämmelser, vederbörande banbefäl meddelat i afseende

å tiderna för restaurationslokalernas öppnande och stängande

samt tiden och sättet för utskänkningens utöfvande, och att förty på

grund af vederbörandes derom lemnade föreskrifter försäljning fått ske

allenast 30 minuter före och 30 minuter efter hvarje personförande

tågs ankomst och afgång, så att någon platsförsäljning icke kunnat

ifrågakomma; att de varit pligtige att enligt taxa, som vederbörande

intendent egde bestämma, lemna förtäring åt statens jernvägstrafiks personal;

samt att styrelsen förbehållit sig rätten att efter sex månaders uppsägning

tillösa sig hus och anläggningar efter deras värde och att förty

det stått i styrelsens makt att,''om hotellrörelsen gått med god förtjenst,

genom begagnande af sin inlösningsrätt frånhända dem densamma.

Såsom ytterligare skäl för statens mellankomst har sökanden framhållit

att hotellanläggningarna vid Bollnäs haft till uteslutande ändamål

Bill. till HJUL Prat. liii)i>. 1 Sami. 1 A/d. 1 Höft. 10

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Sjette hufvudtiteln.

att tillgodose sådana den jernvägsresande allmänhetens behof, som det

vant jernvägsstyrelsens åliggande att fylla, och att, om icke enskild

person, under förhastadt antagande att nattstationen skulle förblifva

vid Bollnäs, låtit förmå sig att bekosta hotellanläggningen derstädes,

styrelsen varit nödsakad att, hvad på en mängd orter annorstädes skett,

med statsmedel utföra samma anläggning, i hvilket fall staten vid den

förändring i tågordningen, som nu inträffat, sjelf fått vidkännas den

förlust, som deraf kunnat på anläggningen uppstå; att, ehuruväl efter

den skedda förändringen i tågordningen hotellanläggningen för enskild

person maste blifva förlustbringande, statens jernvägstrafik väl kunde

sig till nytta använda dessa byggnader genom att för restaurationsrörelsen

och den mindre hotellrörelse, som derefter vid Bollnäs kunde

ifrågakomma, uthyra derför behöfliga lokaler och använda återstoden till

bostäder för jernvägspersonalen, i samband hvarmed sökanden ansåge

sig böra erinra dels hurusom vid Bollnäs redan nu för jernvägspersonalen

förhyrdes bostadslokaler i större omfattning än som af hotellbyggnaderna

skulle kunna erhållas, dels att, om hotellbyggnaderna sålunda

disponerades, bostad inom distriktet skulle kunna beredas jemväl för

sådana distriktets tjenstemän, hvilka förut till följd af brist på lämpliga

bostäder måst bo utom distriktet; att redan år i889, då fråga om förändrad

tågordning först förekommit och undersökning angående dermed

sammanhängande kostnader på styrelsens order skett genom t. f.

intendenten och bandirektören vid 5:te trafikdistriktet P. Frisell, kostnadsberäkningen,

på sätt ansökningen bifogadt utdrag af intendenten

Frisells utredning utvisade, skett under framhållande af det billiga deruti

att egaren af restaurations- och hotellrörelsen, som finge vidkännas

förluster för dyrbara inventarier, hvarför användning i och med de då

ifrågasätta nattågen komme att till större delen upphöra, hölles skadeslös

för sjelfva byggnaderna genom deras öfvertagande af staten för användning

på sätt, sökanden ofvan angifvit kunna ske, och med antagande

att, bland annat, sökandens för ifrågavarande restaurations- och hotellrörelse

använda byggnader skulle jemte den ofvanberörda från enkan

Larsson inköpta tomten om 15,000 qvadratfot af staten inlösas för en

beräknad kostnadssuntma af 114,400 kronor; att berörda utdrag sålunda

ådagalade, bland annat, att byggnaderna ansetts kunna i den del, som

icke. behöfdes för den mindre, äfven efter tågförändringen erforderderliga

restaurations- och hotellrörelsen, användas till bostäder för jernvägens

personal; att de åsigter, intendenten Frisell uttalat om statens

öfvertagande af byggnaderna och dessas eventuella användande, icke

heller synts hafva varit främmande för jernvägsstyrelsen, enär våren

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Sjette hufvudtiteln.

år 1893 vid stationen utförts förslagsritningar för den förändrade inredning,

som stora hotellets användning för jernvägens eget behof

lomme att påkalla; att sökanden i allt hvad på sökanden berott uppbjudit

hela sin förmåga att på möjligast bästa sätt sköta restauratmnsoch

hotellrörelsen och att samvetsgrant fullgöra sina skyldigheter enligt

det med stvrelsen upprättade kontraktet, och att, då sökanden — i

händelse hon skulle hafva så åsidosatt henne till efterrättelse ländande

föreskrifter, att styrelsen blifvit nödsakad inlösa byggnaderna med tillhörande

anläggningar — enligt kontraktet för sådant fall varit berättigad

till en lösesumma, motsvarande 75 procent af deras fulla värde, det

skalle vara i hög grad obilligt att vilja beröfva sökanden all rätt till

ersättning för dessa byggnader och anläggningar af den anledning, att

hon sökt samvetsgrant fullgöra sina åligganden enligt samma kontrakt;

att med hänsyn till de kostsamma anordningar till de resandes trefnad

och beqvämlighet, som af sökanden vidtagits, resultatet af rörelsen

varit sådant, att sökanden under den förflutna, relativt korta tiden icke

på långt när kunnat intjena de nedlagda kostnaderna, i hvilket afseende

åberopades en bifogad, på sökandens bokföring öfver rörelsen

vid Bollnäs grundad tablå öfver samma rörelse åren 1885 —1892, utvisande

att från det sökanden öfvertagit rörelsen vid Bollnäs och intill

1892 års slut en förtjenst å rörelsen derstädes af tillsammans allenast

57,282 kronor 50 öre uppstått; att vid denna beräkning sökanden

hvarken för sitt besvär med rörelsens ordnande och öfvervakande,

kostnader för sökandens resor till och från Bollnäs eller andra sökandens

personliga utgifter eller behof tillgodonjutit någon som helst

godtgörelse; att ehuru sökanden för sina personliga besvär och utgifter

icke beräknat godtgörelse, hennes i byggnader och inventarier qvarstående,

ointjenta kapital ännu uppginge till 194,619 kronor 60 öre;

samt att, derest staten icke trädde emellan, sökanden sålunda, helst då

de myckna inventarierna icke kunde realiseras till pris, som stode i

skäligt förhållande till kostnaderna för deras inköp, skulle få vidkännas

betydande förluster.

Beträffande den omfattning, hvari statens mellankomst i detta fall

syntes böra ifrågakomma, har sökanden anselt den böra begränsas af

innehållet i kontraktets 9:de och 10:de §§ och att sålunda inlösen borde

ske af de för restaurations- och hotellrörelsen utförda byggnader och

anläggningar, till hvilka sökanden hänförde jemväl det från enkan

Larsson inköpta området om 15,000 qvadratrot, hvaraf en del erfordrats

för uppförande af det uthus, hvartill jernvägsstyrelsen varit pligtig

men ej i tillfälle upplåta plats.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Sjette hufvudtiteln.

För att visa dessa byggnaders och anläggningars värde har sökanden

åberopat dels ett bifogadt instrument öfver en den 15 januari 1887

i brandförsäkringsändamål verkstäld värdering af byggnaderna, enligt

hvilken värdering, som af brandförsäkringsaktiebolaget Fenix blifvit godkänd,

dessa upptagits, stora hotellet till 87,000 kronor, hotellets annex

till 10,800 kronor samt uthusbyggnaden till 7,900 kronor, dels ock

ofvan omförmälda tablå öfver rörelsen vid Bollnäs åren 1885—1892, utvisande

att sedan den 15 januari 1887 till och med den 31 december

1892 å hotellet med dess annex nedlagts kostnader till ett belopp af

15,171 kronor 45 öre, förutom utgifter för byggnaders och inventariers

underhåll, hvilka årligen påförts dels omkostnaders konto, dels sökandens

enskilda konto. Med inberäkning af den utaf sökanden för lägenheten

Annexet n:o 1 erlagda köpeskillingen, 7,500 kronor, skulle således sammanlagda

värdet al de byggnader och anläggningar, hvilka sökanden

ansett böra till inlösen ifrågakomma, uppgå till 128,371 kronor 45 öre.

Slutligen har sökanden i ansökningen förklarat sig villig att, i händelse

inlösen komme till stånd, för en tid af tio år förhyra de lägenheter,

som för den numera inskränkta restaurations- och hotellrörelsen

kunde erfordras.

Öfver ansökningen har jern vägsstyrelsen den 3 mars 1894 afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande och deruti till en början framhållit att

någon skyldighet för staten att i nu förevarande fall tråda emellan icke

kunde förefinnas. Den förutsättning, hvarpå sökanden hufvudsakligen

grundat den uppfattning, hon i detta afseende syntes vilja göra gällande,

eller att vid kontraktets uppgörande då faststälda tågordning med nattstation

i Bollnäs af båda parterna antagits komma att allt framgent

blifva rådande, kunde nemligen icke vara rigtig. Ty utom det att ingen

jernvägsförvaltning i fråga om tågordningar kunde tilltro sig sjelf eller

af andra tilltros ega befogenhet att träffa bestämmelser annat än för

den närmaste tiden, måste i detta fall det pågående jernvägsbyggandet

genom Norrland hafva gjort en förändring af tågordningen, hvarigenom

nattstationen komme att flyttas längre norrut, mera än antaglig. Hvad

särskilt sökandens ställning till frågan beträffade, så ansåge sig styrelsen

för öfrigt böra påpeka att vid den tid, då sökanden öfvertagit kontraktet,

redan i tre år genom insättandet af sommarnattågen till och

från Östersund en anordning egt rum, som under vissa månader af året

upphäft Bollnäs egenskap af nattstation.

Men om också någon dylik skyldighet icke förefunnes, kunde anför

styrelsen vidare, å andra sidan icke förnekas att åtskilliga omständigheter

talade för billigheten af en statens mellankomst, i den mån

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Sjette hufvudtiteln.

sådan kunde ega rum, utan att statens ekonomiska intresse träddes för

nära. Rigtigketen af sökandens påstående att, om kontrakt med enskild

angående utförande af ifrågavarande hotellanläggning icke kunnat

träffas, staten måst sjelf inlåta sig på byggnadsföretaget och att i sådant

fall staten sjelf fått vidkännas den genom tågändringen uppkommande

förlusten, läte sig icke bestrida. Flertalet af de kostsamma anordningar,

sökanden vidtagit till de resandes trefnad och beqvämlighet, hade

egt rum med stju-elsens goda minne, i det att, på sätt sökanden erinrat,

de uppgjorda förslagen blifvit för statens jern vägars räkning godkända.

Det utmärkta sätt, hvarpå sökanden, enligt hvad styrelsen kunde vitsorda,

skött den af henne bedrifna hotell- och restaurationsrörelsen, hade

säkerligen icke heller varit utan sin betydelse för den norrländska trafikens

tillväxt. Och att, om ingen uppgörelse träffades, hvarigenom

sökanden kunde beredas tillfälle att frigöra någon del af sitt i hotellrörelsen

nedlagda kapital, sökanden genom tågändringen komme att

drabbas af en högst betydande förlust, syntes vara stäldt utom allt

tvifvel.

Med afseende å sålunda anmärkta förhållanden hade styrelsen

ansett sig böra ingå i undersökning, huruvida de till hotellanläggningen

hörande lokaler, hvilka icke vore för den nuvarande inskränkta rörelsen

erforderliga, skulle kunna för statens jernvägars ändamål tillgodogöras,

samt till hvilket pris och under hvilka hufvudsakliga vilkor i öfrigt

samma anläggning skulle kunna åt staten öfvertagas, utan att staten

derigenom tillskyndades någon afsevärd olägenhet i ekonomiskt afseende;

och har styrelsen i dessa hänseenden anfört:

»Ifrågavarande hotellanläggning utgöres af:

a) stora hotellet, uppfördt af stående timmer i två våningar under

tak af jernplåt samt innehållande i nedre våningen en glasveranda, två

matsalar och sexton rum samt i öfre våningen tjugufyra rum;

b) annexet, uppfördt af stående timmer i en våning under asfalttak

och innehållande åtta rum jemte åtta till bostadslägenheter oanvändbara,

låga vindsrum;

c) uthusbyggnaden, hvilken är sammanbygd med annexet samt uppförd

af resvirke och bräder under asfalttak och hvilken innehåller iskällare,

glasskrubb, mangel- och kolbod, tvättstuga, maskinrum, vedoch

isbod, svinhus m. m. samt vind.»

»Vid Bollnäs station förhyras för statens jernvägars räkning för

närvarande femton bostadslägenheter om tillhopa tjugufyra rum förutom,

kök mot ett sammanlagdt hyresbelopp af 3,040 kronor. Endast en af

dessa lägenheter är något större, i det att den utgöres af tre rum och

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Sjette hufvudtiteln,

kök, hvaremot de öfriga innehålla dels två rum och kök, dels ett rum

och kök.»

»Då det uppenbarligen icke kan vara lämpligt att i en byggnad af

den beskaffenhet som det s. k. stora hotellet sammanföra en mängd små

hushåll, kan styrelsen icke finna de i hotellanläggningen varande lokalerna

i vidare män användbara till bostadslägenheter åt den personal,

för hvilken, enligt hvad nyss angafs, bostäder förhyras vid Bollnäs, än

att i stora hotellet kan inredas en bostadsvåning om tre rum och kök

samt i annexet fyra dylika om ett rum och kök. Deremot skulle till

Bollnäs kunna förläggas den i Söderhamn nu befintliga baningeniörsexpeditionen,

och i sådant fall kunde det då uppstående behofvet af

bostäder åt en baningeniör och en öfverbanmästare samt af lokal för

sjelfva expeditionen tillgodoses genom att för ändamålet disponera lägenheter

i stora hotellet. Härigenom skulle de belopp, tillsammans 1,300

kronor, besparas,_ hvilka nu utgifvas för beredande i Söderhamn af lokal

och bostäder åt ifrågavarande expedition och tjenstemän.»

»Postkontoret i Bollnäs, åt hvilket för närvarande lokal förhyres i

sj elfva stationshuset för ett årligt belopp af 300 kronor, kunde vidare

erhålla en synnerligt lämplig lokal i stora hotellets bj^ggnad, hvarvid på

samma gång en länge känbar brist på utrymme inom stationshuset för

jernvägens räkning skulle afhjelpas. Slutligen skulle inom den del af

stora hotellet, som icke erfordras för den inskränkta restaurations- och

hotellrörelsen, kunna inredas ytterligare ett eller två rum, hvilka torde

kunna uthyras till någon vid Bollnäs stationerad ogift jernvägstjensteman,

som icke åtnjuter bostadsförmån in natura.»

»Vid ett öfverslag af de lägenheters värde, hvilka sålunda skulle

från hotell- och restaurationsrörelsen afskiljas, bär styrelsen funnit att

genom de nu ifrågasatta anordningarna skulle kunna dels möjliggöras

en inbesparing af nu utgående hyresmedel till belopp af 2,300 kronor,

dels ock beredas eu hyresinkomst af omkring 400 kronor.»

»Hvad åter angår de lägenheter inom hotellanläggningen, hvilka

fortfarande skulle för hotell- och restaurationsrörelsen disponeras, så

skulle dessa förslagsvis utgöras af inom stora hotellet: nuvarande nedre

våningens norra del till och med tredje klassens matsal jemte en i sydöstra

utbyggnaden inrättad vinbod med derunder befintlig källare samt

öfre våningens norra del till byggnadens halfva längd; inom annexet:

de åtta vindsrummen; samt inom uthusbyggnaden: nuvarande iskällare,

glasskrubb, mangel- och kolbod, tvättstuga, maskinrum, ved- och isbod

samt svinhus äfvensom en del af vinden.»

Vidare bär styrelsen, med anmälan att sökanden i en till styrelsen

s. 127 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvndtitelii.

127

ingifven skrift förklarat att hon, under förutsättning att staten inköpte

sjelfva hotellbyggnaden jemte lägenheten Annexet n:o 1 med derå uppförda

byggnader för en köpeskilling icke understigande 100,000 kronor,

vore villig att för en årlig afgift af 4,000 kronor under 10 års tid förhyra

ifrågavarande lägenheter, hvarvid det naturligen derjemte skulle

åligga sökanden att under hyrestiden bekosta allt invändigt underhåll af de

till henne upplåtna lokalerna jemte de förändringar, som för rörelsens bedrifvande

kunde blifva behöfliga i byggnadens inredning, erinrat att vid beräkning

af inköpets rentabilitet jemväl måste tagas i betraktande att staten för

de nya bostadslägenheternas och tjenstelokalernas inredning samt för

uppförande af nödiga källare, vedbodar, tvätt- och bagarestuga samt afträden

skulle komma att få vidkännas en utgift, som enligt uppgjordt

kostnadsförslag skulle belöpa sig till omkring 8,000 kronor. Då emellertid

i alla händelser på den sammanlagda inköps- och inredningssumman,

108,000 kronor, skulle kunna beräknas en årlig afkastning af

omkring 6,700 kronor, kunde det ifrågastälda öfvertagandet af hotellanläggningen

till det sålunda föreslagna pris icke anses innebära någon

uppoffring för staten.

Med afseende härå och i betraktande af de ofvan anförda omständigheter,

hvilka ur billighetens synpunkt talade för eu statens mellankomst

i förevarande fall, har styrelsen i underdånighet hemstält, det

täcktes Eders Kongl. Maj:t, med anledning af den underdåniga ansökningen,

i proposition till Riksdagen föreslå Riksdagen att på extra stat

anvisa ett anslag af 108,000 kronor till inköp för statens räkning af

ifrågavarande hotellbyggnader vid Bollnäs station med tillhörande jordområde,

eller den från 8 öresland Bro n:o 1 afsöndradc lägenheten

Annexet n:o 1, samt till delvis ändrad inredning och komplettering af

byggnaderna, allt under förutsättning att sökanden förbunde sig att för

en årlig hyressumma af 4,000 kronor samt på de vilkor, jern vägsstyrelsen

i öfrigt funne skäligt föreskrifva, för en tid af tio år förhyra den

del af de till det nuvarande hotellet hörande lägenheter, hvilken i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad ofvan angifvits kunde anses vara

för den blifvande inskränkta hotell- och restaurations rörel sen erforderlig.

Slutligen har från jern vägsstyrelsen till mig aflemnats en promemoria

i ärendet, deruti meddelats dels att sökanden förklarat sig villig

sänka köpeskillingen till 90,000 kronor mot det att årliga hyresafgiften

under tioårsperioden sänktes till 3,500 kronor, dels ock att för de staten

tillhöriga jernvägshotell, hvilka vore med Bollnäs hotell mest jemförliga,

nemligen hotellen vid Katrineholm och Hallsberg, årliga hyrorna

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Sjette hufvndtiteln.

vore bestämda, för det förra till 2,000 kronor och för det senare till

1,800 kronor.

Af ett vid denna promemoria fogadt, af sökanden uppgjordt sammandrag

af omsättningen i Bollnäs jernvägshotell från den 1 oktober

1893 till den 30 september 1894 framgår att omsättningen under nämnda

tid utgjort 44,156 kronor, deraf å rumsafdelningen 5,480 kronor, motsvarande

ett antal af omkring 2,500 resande. På nämnda omsättning

beräknar sökanden, på grund af tjuguårig erfarenhet, en bruttoinkomst

af 40 procent eller omkring 17,600 kronor, hvilket belopp sökanden,

enligt ett promemorian jemväl bifogadt, af sökanden, under förutsättning

att hotellen blefve inköpta af staten, uppgjordt omkostnadskonto,

beräknar skola komma att till fullo åtgå till betäckande af utgifterna

för rörelsens drifvande, så att någon behållning för rörelsens innehafvare

icke för närvarande vore att påräkna, utan finge sökas genom att

så småningom upparbeta affären till en högre omsättning.

Emot jernvägsstyrelsens beräkning af anslagsbehofvet till nya byggnader

och anläggningar för nästkommande år har jag icke något att

anmärka, utom beträffande den ifrågasatta reparationsverkstaden vid

Tomteboda. Då jernvägsförvaltningens organisation jemte dermed sammanhängande

förhållanden för närvarande är under utredning af en utaf

Eders Kongl. Maj:t tillsatt komité, och resultatet af denna komités arbeten

äfven kan komma att inverka på frågan om anordnandet af statsbanornas

verkstadsväsende, synes det mig icke vara skäl att nu besluta en

så dyrbar anläggning som den ifrågavarande, och detta så mycket mindre

som, på sätt jag nedan under statens jernvägsbyggnader kommer att

anmäla, fråga äfven är väckt om anläggande af en verkstad vid Boden,

hvars anordnande icke bör uppskjutas. Jag anser alltså att det af jernvägsstyrelsen

föreslagna anslagsbeloppet, 530,000 kronor, bör minskas

med det för verkstaden vid Tomteboda beräknade beloppet, 155,000

kronor, och således nedsättas till 375,000 kronor.

Hvad angår hustru Skoghs ansökning om inlösen af Bollnäs hotell,

så kan, på sätt jernvägsst.yrelsen framhållit, någon skyldighet för

staten att i detta fall träda emellan icke anses förefinnas, och om det

än må synas billigt att sökanden beredes någon ersättning för sina

uti hotellanläggningen nedlagda kostnader, skulle jag, derest statens

mellankomst icke kunde ega rum utan uppoffring, knappast hafva

ansett mig allenast ur billighetshänsyn ega tillräcklig anledning att

förorda en sådan mellankomst. Nu är emellertid förhållandet enligt

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Sjette lmfvudtiteln.

min tanke att det af sökanden senast gjorda erbjudande icke kan anses

för statsverket ofördelaktigt.

Enligt detta erbjudande skulle köpeskillingen utgöra 90,000 kronor,

och då härtill läggas de af jernvägs styrel sen beräknade inredningsm.

fl. kostnader, 8,000 kronor, skulle statens utgift komma att uppgå till

sammanlagdt 98,000 kronor. Då sökanden erbjudit sig att för den del af

byggnaderna, som jern vägsstyrelsen ansett komma att fortfarande erfordras

för hotell- och restaurationsrörelsen, för längre tid erlägga en årlig hyra af

3,500 kronor — ett erbjudande, som, i betraktande af de hyror, hvilka,

enligt hvad jag förut nämnt, erläggas för staten tillhöriga jernvägshotell

af ungefär samma omfattning som Bollnäs, torde få anses fullt antagligt

— samt jern vägsstyrelsen beräknat att genom användande, på

sätt styrelsen föreslagit, af öfriga delar af anläggningen skulle dels

möjliggöras en inbesparing af nu utgående hyresmedel till belopp af

2,300 kronor, dels ock beredas en hyresinkomst af omkring 400 kronor,

skulle alltså å ofvanberörda belopp, 98,000 kronor, kunna beräknas

en årlig afkastning af omkring 6,200 kronor eller mera än sex procent.

Vid sådant förhållande finner jag mig böra tillstyrka att hustru

Skoghs senaste anbud antages, och då de för inköpet samt för den förändrade

inredningen m. m. erforderliga medel torde böra utgå af anslaget

till nya byggnader och anläggningar, bör alltså till det anslags^- belopp, 375,000 kronor, som af mig beräknats för i jernvägsstyrelsens

skrifvelse den 21 november 1894 upptagna arbeten, läggas nyssberörda

belopp, 98,000 kronor, hvarigenom anslaget till nya byggnader och

anläggningar skulle komma att uppgå till 473,000 kronor.

Till anskaffande af ny rörlig materiel med tillbehör föreslår jernvägsstyrelsen

i ofvanberörda skrifvelse af den 21 november 1894 att

ett anslag af 1,250,000 kronor måtte för år 1896 af Riksdagen äskas.

I afseende härå anför styrelsen:

d1:o. Lokomotiv.

Till förstärkning af dragkraften vid Gellivarebanan hafva under

innevarande år ditsändts 16 godslokomotiv, hvilka måst tagas från de

öfriga bandelarnes reserv. Denna har härigenom öfver höfvan minskats;

och då nu, efter allt att döma, trafiken på Gellivarebanan snarare kommer

att ökas än att minskas, hvadan ifrågavarande lokomotiv fortfarande

äro der behöfliga, men å andra sidan ersättandet till de öfriga bandeBih.

till Itiksd. Prot. 181)5. 1 Sami. 1 A/d. 1 Uäft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Sjette lmfvudtiteln.

larne af den dragkraft, de nödgats afstå, är en bjudande nödvändighet,

så får st}7relsen i underdånighet anmäla behofvet af nyanskaffning af

tio lokomotiv, hvilka, såsom af nyare och kraftigare konstruktion än de

ofvannämnda 16 stycken, anses lemna samma dragkraft som dessa.»

y>2:o. Vagnar.

För Gellivarebanans räkning har styrelsen under detta år för att

icke behöfva af brist på materiel afstå från vinsten af de transporter,

som erbjudits, nödgats af aktiebolaget Gellivare malmfält förhyra ett

stort antal för malmtransport inredda vagnar. Äfven med denna hjelp

hafva emellertid svårigheter yppat sig att fullgöra den erforderliga

transporttjensten; och då hyran för dessa vagnar naturligtvis är ej obetydligt

högre än räntan på det kapital, som motsvarar den hyrda materielens

anskaffningsvärde, synes det styrelsen, med hänsyn till den

stora sannolikheten af malmtrafikens fortgång under en längre tid i

allraminst samma omfattning som under innevarande år egt rum, vara

ekonomiskt rigtigt att snarast möjligen för statens räkning inköpas

vare sig de vagnar, som nu förhyras, eller andra dylika, för malmtransport

särskild! bygda. Styrelsen har i sådant hänseende beräknat

att ett antal af 150 vagnar skulle tills vidare vara tillräckligt för att

tillgodose rörelsens behof; och får stj^relsen alltså underdånigst hemställa

om medels anvisande till anskaffande af berörda antal malmvagnar.»

»Den nedsättning af personbiljettprisen på längre afstånd i Norrland,

hvilken styrelsen under året funnit sig böra vidtaga, har haft till följd

en ej obetydlig ökning af persontrafiken derstädes, hvilken ökning

kräfver ett tillägg till den från början synnerligt knappt tillmätta personvagnsmateriel,

som anskaffades med hänsyn till norra stambanans

utvidgning; och anser styrelsen den af nu angifna grund erforderliga

nyanskaffningen böra omfatta allra minst 4 andra och tredje klassens

bogievagnar.»

»Kostnaden för den nyanskaffning af rullande materiel, hvarom

styrelsen sålunda anser sig böra göra underdånig framställning, upp
-

går till:

för 10 godstågslokomotiv å kr. 50,000............................... kr. 500,000

» 150 malmvagnar å kr. 3,000................................................ » 450,000

» 4 2:dra och 3:dje klasseus bogievagnar å kr. 21,000 » 84,000

» axlar och hjul till ofvanstående vagnar........................... » 170,000

» apparater för belysning, bromsning, uppvärmning af

lokomotiven och vagnarna m. m............................ » 46,000

eller tillsammans kr. 1,250,000»

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Sjette hufrudtiteln.

Uti en till mig aflemnad promemoria har öfverdirektören för maskinafdelningen

i jernvägsstyrelsen meddelat att de föreslagna lokomotiven

vore afsedda att utföras såsom sexkopplade godstågslokomotiv

litt. K. d. och sålunda att blifva af samma konstruktion som redan i

trafik befintliga 35 stycken; att bogievagnarne vore ämnade att tillverkas

i enlighet med den i trafik befintliga materielen af detta slag;

samt att malmvagnarne vore afsedda att konstrueras i enlighet med ritningar

och specifikationer, livilka i hufvudsak ej skilde sig från dem,

efter hvilka statens malmvagnar på Gellivarebanan dels utförts, dels

efter inköpet förändrats.

Att en tillökning af den rullande materielen är behöflig för tillgodoseende

af trafikens kraf synes mig vara ådagalagdt genom hvad

jernvägsstyrelsen anfört; och hvad särskildt angår det af styrelsen föreslagna

anskaffandet af malmvagnar till Gellivarebanan, anser jag någon

nedsättning af det för detta ändamål af styrelsen för år 1896 beräknade

anslagsbeloppet, 450,000 kronor, icke böra ifrågasättas. Beträffande åter

den rullande materielen i öfrigt, torde det icke vara oundgängligen

nödigt att hela den tillökning deri, jernvägsstyrelsen ifrågasatt, åstadkommes

under nämnda år, utan synes mig det af styrelsen för denna

tillökning begärda anslaget, 800,000 kronor, lämpligen kunna fördelas

på två år att utgå med hälften under hvardera af åren 1896 och 1897.

Det belopp, som för år 1896 skulle för anskaffande af ny rörlig materiel

erfordras, skulle alltså utgöra 850,000 kronor.

Jag hemställer alltså och på grund af hvad jag ofvan anfört att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att för år 1896 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande

af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik äfvensom

till inköp och förändrad inredning in. in. af hotellbyggnaderna rn. in.

vid Bollnäs station, 473,000 kronor;

dels ock att, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar, bevilja ett anslag å 1,250,000 kronor samt deraf

för år 1896 anvisa, å riksstaten utom hufvudtitlarne, 850,000 kronor.

Sedan aktiebolaget Gellivare malmfält hos jernvägsstyrelsen gjort

framställning om utläggande af ett jernvägsspår från Malmbergets station

å Luleå—Gellivarebanan till utmålen Välkomman, Johan och Baronerna,

hemstälde nämnda styrelse uti underdånig skrifvelse den 15 september

1894, med öfverlemnande af genom styrelsens försorg uppgjorda förslag

[40.]

Nya byggnader

m. m.

vid statens

jernvägar

m. m.

[41.]

Ny rörlig

materiel vid

statens jernvägar.

[42.]

Anläggning af

ett jernvägsspår

från

Malmbergets

station å Lu*

leä-Gellivarebanan

till utm&lenVälkomman,

Johan

o. Baronerna.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Sjette hufmdtiteln.

till ett spår från Malmbergets station till Välkomman äfvensom till ett

sidospår till utmålen Baronerna, om nådigt bemyndigande att få af det

under år 1894 uppkommande öfverskottet å Gellivarebanans trafikmedel

använda ett belopp af högst 62,000 kronor till anläggning af berörda

två spår, hvaremot styrelsen beträffande utmålen Johan anförde att, då

dessa läge bakom Välkomman och till följd af terrängsvårigheter icke

syntes kunna bearbetas, förr än malmen kunde angripas från en genom

Välkommans lager upptagen stoll, någon särskild spåranläggning till

berörda utmål icke för närvarande syntes böra ifrågakomma.

Då jag den 12 oktober 1894 inför Eders Kongl. Maj:t anmälde

detta ärende, behagade Eders Kongl. Maj:t uppdraga åt kommerserådet

m. m. C. F. T. Nordström samt professoren in. m. O. G. Nordenström

att afgifva yttrande, huruvida ifrågavarande jernvägsspårs anläggande i

öfverensstämmelse med jernvägsstyrelsens förslag kunde antagas på

lämpligaste sätt tillgodose ett ändamålsenligt bearbetande af ofvan omförmälda

utmål.

Efter det kommerserådet Nordström och professoren Nordenström

den 15 oktober 1894 afgifvit det infordrade yttrandet samt jernvägsstyrelsen

den 14 påföljande november sig utlåtit i anledning af hvad i

berörda yttrande blifvit anfördt, anhåller jag att nu få ånyo för Eders

Kongl. Maj:t anmäla detta ärende.

Dervid torde jag till en början böra erinra om innehållet af de vid

ärendets föredragning den 12 oktober 1894 anmälda handlingarna.

Såsom skäl för sin framställning i ämnet hade bolaget hos jernvägsstyrelsen

anfört att den jernmalm, som af bolaget brötes vid Gellivare malmberg,

efter malmens olika halt af fosfor sorterades uti särskilda klasser,

hvaraf den fosforfriaste ansåges värdefullare än de andra och för närvarande

rönte större efterfrågan, men att tillgången härpå vore begränsad;

att hufvuddelen af malmen utgjordes af så kallad fosforhaltig malm, men

att bolaget lyckats att äfven för densamma finna afsättning, hvarigenom

bolagets ställning i väsentlig grad vunnit i styrka; att, då efterfrågan

på de olika malmsorterna fluktuerade och bolagets kunder stälde på

bolaget det berättigade krafvet att, sedan de grundat sin fabrikation

på en viss sort af bolagets malmer, bolaget skulle på den tid och till

den myckenhet, de önskade, tillhandahålla dem just den malmsort,

hvaraf de hade behof, bolaget måste — för att erhålla en jemn och

fortlöpande afsättning — så ordna sin brytning, att bolaget ständigt

kunde efterkomma dessa köparnes önskningar.

Af denna anledning och då de mägtiga grufvorna Johan, Välkomman

och Baronerna innehölle en fosforrik och begärlig malm, af hvil
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Sjette hufrudtiteln.

ken, derest förbindelse funnes mellan grufvorna och jernvägen, enligt

bolagets beräkningar skulle kunna brytas minst 100,000 ton om året,

hvarigenom trafiken å Gellivarebanan skulle i betydlig grad ökas, anhölle

bolaget att jernvägsstyrelsen ville föranstalta om anläggandet af det

jernvägsspår bolaget, såsom ofvan är nämndt, ifrågasatt.

I sin underdåniga skrifvelse den 15 september 1894 anförde jernvägsstyrelsen

att styrelsen förvissat sig om att bolaget för fullgörande

af sådana beställningar, som för den närmaste tiden företrädesvis vore

att förvänta, vore i behof af malm med den fosforhalt, ifrågavarande

utmål innehölle, att de gruffält, som nu bearbetades, icke utan omfattande

och tidsödande förarbeten kunde lemna dylik malm i tillräcklig

myckenhet, samt att styrelsen erhållit den öfvertygelsen att spåranläggningar

till den utsträckning, de uppgjorda förslagen afsåge, vore

nödvändiga för att malmtrafiken under den närmaste tiden skulle kunna

pågå i samma omfattning som förut. Vidare anförde styrelsen att, då

jernvägens utgifter för trafikens ombesörjande vid Malmbergets station

''naturligen tilltoge i den mån, utlastningsställena ökades och förlädes

på stora afstånd från hvarandra, den fordran syntes, under förutsättning

att fraktafgifterna för malmen bibehölles lika låga som för

närvarande, med skäl kunna ställas på bolaget att detsamma skulle, så

länge det begagnade sig af nu omhandlade spår, till jernvägen erlägga

en årlig afgift, motsvarande räntan å det för spåranläggningen erforderliga

kapitalet jemte den tillökning i omkostnader, spårets trafikerande

komme att medföra; att styrelsen ansett denna afgift skäligen

kunna bestämmas till 4,000 kronor; att bolaget härförutom syntes böra,

i enlighet med hvad i dylika fall vore öfligt, tillförbindas att kostnadsfritt

till staten öfverlemna all den enskilde tillhöriga mark, som för

spåranläggningen erfordrades; samt att utfästelse af bolaget att underkasta

sig dessa fordringar syntes böra uppställas såsom uttryckligt

vilkor för spåranläggningens utförande.

Enligt ett samma skrifvelse bifogadt kostnadsförslag skulle kostnaderna

för de af jernvägsstyrelsen föreslagna spåren uppgå, för spåret

från Malmbergets '' station till Välkomman till 56,000 kronor samt för

stickspåret till utmålen Baronerna till 6,000 kronor.

Efter att hafva tagit del af handlingarna i ärendet äfvensom förskaffat

sig kännedom om den plan, som aktiebolaget Gellivare malmfält

för sin del funnit vara den lämpligaste och ändamålsenligaste för anordnande

ej mindre af de nu ifrågasatta nya spåranläggningarna å Gellivare

malmberg, /in äfven af de rutschbanor, medelst hvilka malmen skulle

till desamma nedfraktas från de stora malmfyndigheterna i Välkommans

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Sjette hafva <1 titeln.

kulle å sagda malmberg, hafva kommerserådet Nordström och professoren

Nordenström anfört följande:

»För ett tekniskt rigtigt anordnande af grufbrytningen å Gellivare

malmberg och på det att, till fromma för såväl jernvägsdriften å Luleå

— Gellivarebanan som ofvannämnda bolag, en oafbruten och möjligast

stor brytning och transport af malm skall kunna upprätthållas, fordras

med nödvändighet att redan inom den närmaste framtiden flere nya

angreppspunkter å malmlagren anordnas. Äfven hänsynen till arbetareförhållandena,

särskildt behofvet att ändamålsenliga, från arbetsplatserna

ej allt för aflägsna arbetarebostäder snart uppföras och den ur hygienisk

och social synpunkt erkända lämpligheten af att ej alltför många

dylika bostäder sammanföras på samma plats, betingar att flera arbetsställen,

der arbetet kan varda af lång varaktighet, öppnas.»

»Tillgodogörandet af malmerna bör nemligen så ordnas, att den

erforderliga malmmängden kan, utan att arbetsnivån å hvarje plats alltför

hastigt sjunker och utan att arbetet försvåras, varder farligt eller

fördyras, genom dagbrytning erhållas under så lång tid, som behöfves

för att genom stoll- eller andra tillredningsarbeten vinna nya arbetsnivåer.

De stora qvantiteter malm, som nu årligen brytas å Gellivare

malmberg göra denna regel än mer tvingande, och erfarenheten der har

redan visat, huru nödvändigt det är att planmessigt ordnade tillredningsarbeten

pågå samtidigt med att malm brytes i dagbrotten. Och skola

för framtiden dylika tillredningsarbeten i rättan tid medhinnas, måste,

såsom nämndt, ett ej ringa antal nya arbetsplatser i dagen beredas,

hvarifrån den erforderliga malmen kan under tiden vinnas.»

»Den del af Malmberget, till hvilken man för sådant ändamål nu

lämpligast bör vända sig, är utan tvifvel Välkommans kulle med dess

stora fyndigheter, hvilka föra en malm, som, näst efter den relativt mindre

fosforhaltiga i Kaptenslagret, är den i marknaden mest eftersökta.»

»De blifvande arbetsplatserna å Välkommans kulle äro emellertid

så aflägset belägna från malmfältet i öfrigt, att särskilda arbetarebostäder

måste der uppföras.»

»Arbetena måste således ur alla synpunkter så anordnas, att de

kunna varda långvariga.»

»De fyndigheter å Välkommans kulle, som, genom den af förbemälda

aktiebolag nu begärda spåranläggningen, äro afsedda att göras tillgängliga,

förekomma inom följande utmål, nemligen: i främsta rummet inom

Norra Johan, Nordvestra Välkomman, Nordöstra Välkomman, Norra von

Linné, Vestra Gamla Baron och Norra Gamla Baron; men efter hand

komma äfven malmerna inom utmålen Södra Johan, Östra Haldo Stråle,

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Sjette hufvndtiteln.

Sydvestra Välkomman, Sydöstra Välkomman, Södra von Linné, Östra

von Linné, och Vestra Nya Baron m. fl. att på samma väg uttagas."

»Med hänsigt till att, såsom i aktiebolaget Gellivare malmfälts

skrift till jernvägsstyrelsen omförmäles, å denna del af Malmberget

kunna bryta 100,000 ton malm om året, har bolaget tänkt sig att arbetena

å ofvannämnda komplex af utmål skulle börja dels inom Norra

Johan, dels inom Nordöstra Välkomman, dels inom Norra von Linné,

dels ock antingen inom Vestra Gamla Baron eller inom Norra Gamla

Baron. Från enhvar af dessa angreppspunkter skidle malmen sedan

uttagas åt två håll medelst dagpallar och nedfraktas på rutschbanor till

det nya jernvägsspåret, hvars belägenhet, sådan bolaget tänkt sig densamma,

iättast inhemtas af bilagda karta märkt A.»

»Såväl Norra Johans som Nordöstra Välkommans och Norra von

Linnés malmer blefve på detta sätt möjliga att på en gång angripa.

Samtidigt med att malmbrytningen i dagen å utmålen började, skulle

äfven stollarbeten straxt ofvan den af bolaget tilltänkta lastkajen påbörjas

och fortdrifvas mot malmen. Då höjdskilnaden mellan lastkajen

och malmlagrens tillärnade angreppspunkter i dagen är omkring 90

meter, skulle en högst betydande malmmängd på detta sätt kunna uttagas,

de första åren genom arbete i dagen, de senare genom stoll.

Stollarbetet finge här en längd af omkring 370 meter.»

»Skulle emellertid det förslag till det nya spårets anordnande, som

åtföljer jernvägsstyrelsens underdåniga utlåtande, vinna stadfästelse,

kunde ofvan antydda arbetsplan ej genomföras. I förhållande till arbetet

å utmålen ''Baronerna’ blefve visserligen sistnämnda spåranläggning

lika fördelaktig som den af bolaget afsedda, men beträffande de

tre öfriga tillärnade arbetsplatserna komme den af jernvägsstyrelsen

förordade anläggningen att medföra ur brytningens och malmlångstens

synpunkt stora olägenheter af flera slag.»

»Under det att nemligen de tre rutschbanor, bolaget tänkt sig från

sistberörda platser till den af detsamma ifrågasatta lastkajen, skulle få

en lutning, som vore synnerligen lämplig för stor hastighet å vagnarna,

och en längd af omkring 500 meter, skulle deremot den rutschbana

från Nordöstra Välkomman eller Norra von Linné, som å jernvägsstyrelsens

förslag antydes, få en sådan längd, nemligen omkring 800

meter, och på sina nedre delar, eller från och med höjdkurvan 500 (se

kartan A) och vidare nedåt, sådana lutningsförhållanden, att den malmqvantitet,

som kunde å densamma dagligen fraktas, blefve ojemförligt

mycket mindre, än om bolagets plan följdes.»

»Med antagandet af jernvägsstyrelsens förslag skulle vidare följa

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Sjette hufvudtiteln.

högst betydande svårigheter att kunna med arbete belägga mer än en

punkt å Välkoinmans. kulle. Ville man nemligen till exempel angripa

Norra Johans malm — bvilket kan ske äfven utan att drifva stoll

genom Välkommans malmlager — eller någon annan punkt, skulle

särskilda rutschbanor af betydande längd och, hvad specielt en bana

från Norra Johan beträffar, af än mer olämpliga lutningsförhållanden

än hos den å förslaget antydda få lof att byggas.»

»Ett stollarbete, drifvet från den af jernvägsstyrelsen föreslagna

lastkajens nivå, skulle vidare träffa malmlagret i Välkommans kulle på

endast omkring 15 meters lägre afvägning än stollarbetet från den af

bolaget tilltänkta lastkajen, men varda omkring 350 meter längre än

det senare. Ett sådant stollarbete skulle taga mera än dubbelt så lång

tid i anspråk som det af bolaget tilltänkta och förorsaka så mycket

ökade kostnader, att de ingalunda skulle stå i tillbörligt förhållande till

den ökade malmmängd, som genom stollen stode att vinna. Man finge

alltså sannolikast afstå från att drifva en dylik stoll och sålunda varda

reducerad endast till den malmqvantitet, som kunde tagas med uteslutande

dagarbete, eller ock tidigare tvingas att anlägga schakt med lodrät

uppfordring af berg och vatten, under det att enligt det andra förslaget

malmen skulle kunna uttagas, från dagytan räknadt, med dagarbete

till ett djup af omkring 20 meter och genom arbete från stollen

till ett ytterligare djup af 60 å 70 meter.»

»Härtill kommer att en första stoll, anlagd på en så pass djup

nivå som af jernvägsstyrelsens förslag skulle betingas, ur grufteknisk

synpunkt icke är lämplig. Såväl här i landet som utomlands anses

nemligen höjden af en arbetsetage ej böra öfverstiga 50 meter. Den

af bolaget tillärnade etagehöjden öfverstiger alltså redan detta tal; jernvägsstyrelsens

lastkaj skulle emellertid förutsätta en etage af 75 till

80 meter.»

»Emot det nu anförda torde måhända invändas att stollarbete i allt

fall kunde utgå från den af aktiebolaget föreslagna nivån och malmen

derifrån nedfraktas till det af jernvägsstyrelsen föreslagna spåret. Detta

tillvägagående skulle emellertid föranleda improduktiva kostnader med

omlastning m. in., hvarförutom banorna från stollen till spåret finge

synnerligen olämpliga lutningsförhållanden.»

»Medan, enligt jernvägsstyrelsens förslag, spåret ''till Välkomman’

skulle få en längd af 2,220 meter (utom stickspåret till lastkajen för

''Baronernas'' malm), skulle, enligt bolagets förslag, det nya spåret få

en längd af tillsammans 3,450 meter. Största lutningen och minsta

kurvradien skulle i båda fallen varda lika, eller 1 : 60 och 300 meter.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Sjette hufyii(ltiteln.

För utförandet af bolagets förslag lära terrängförhållandena icke erbjuda

större svårigheter än för utförandet af jernvägsstyrelsens förslag.»

»Den ökade anläggningskostnad, utförandet af bolagets förslag skulle

töranleda, torde icke tillhöra oss att beräkna, men denna kostnad torde

väl kunna antagas varda tillnärmelsevis proportionel mot den ökade

längden af spåret och alltså, då anläggningen i sin helhet, utom stickspåret

till ''Baronerna’, skulle, enligt jernvägsstyrelsens förslag, kosta

56,000 kronor, belöpa sig till emellan 27,000 och 30,000 kronor, hvilken

tillökning i kostnad i allt fall, allrahelst vid det förhållande att

bolaget skulle betala ränta å anläggningskapitalet, icke torde böra anses

vara af afgörande betydelse.»

»Då alltså genom antagandet af jernvägsstyrelsens föreliggande förslag

anordnandet af flera, såsom erforderliga ansedda anbrott i dagen

å Välkommans kulle skulle i väsentlig män försvåras och fördyras;

då tillredningsarbetena för malmens efterföljande mot djupet derigenom

likaledes skulle försvåras och i allt fall varda mindre ändamålsenliga;
då

vidare till följd häraf den malmqvantitet, som genom det af

jern vägsstyrelsen föreslagna spåret skulle tillföras banan, gifvetvis blefve

mindre än som med grufbrytnings anordnande å Välkommans kulle är

åsyftadt;

torde ett jernvägsspårs anläggande i öfverensstämmelse med jernvägsstyrelsens

förslag icke kunna anses på lämpligaste sätt tillgodose

ett ändamålsenligt bearbetande af ifrågavarande fyndigheter, hvaremot

ett anordnande af spåret, på sätt aktiebolaget Gellivare malmfält åsyftat,

enligt vårt förmenande, skulle bättre motsvara såväl grufdriftens som

trafikens å Luleå — Gellivarebanan gemensamma intressen.»

Vid detta j^ttrande äro fogade den deri åberopade kartan, märkt

med A, samt en dertill hörande profilritning, märkt med B.

Uti sitt med anledning af detta yttrande afgifna underdåniga

utlåtande har jern vägsstyrelsen framhållit att styrelsen i sin framställning

i ämnet af den 15 september 1894 ifrågasatt en jemförelsevis

mindre omfattande spåranläggning hufvudsakligen af den anledning,

att styrelsen med den utredning, som då förelegat, å ena sidan,

om den utsträckning, hvari de förut bearbetade malmfyndigheterna ä

Malmberget kunde genom dagbrytning tillgodogöras, och, å andra sidan,

om mägtigheten af de i Välkommans kulle befintliga fosforiska malmlagren,

ansett försigtigheten bjuda att jernvägen inskränkto sig till att

söka trygga fortvaron under en följd af år af malmtransport i den

ungefärliga omfattning, hvari den för närvarande försigginge, och styrelBih.

till liikad. Blot. IXUÖ. 1 Sami. L Afd. 1 Haft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Sjette hnfviidtiteln.

sen hade förestält sig att det för sådant ändamål vore tillfyllest att

anordningar vidtoges, hvarigenom det blefve möjligt att till en början

från några punkter angripa malmlagren i kalk o min ans kulle.

Efter de genom kommerserådet Nordströms och professoren Nordenströms

yttrande i gruftekniskt. hänseende erhållna upplysningarna och

då aktiebolaget numera, såsom framginge af en bifogad skrifvelse till

styrelsen den 6 november 1894, förebragt sannolika skäl för att malmlagren

i Välkommans kulle verkligen vore af den mägtighet, som i bolagets

förut till styrelsen ingifna skrifvelse i ärendet antydts, ansåge

sig styrelsen icke böra längre motsätta sig den mera omfattande spåranläggning,

som afsåges i bolagets af kommerserådet Nordström och

professoren Nordenström åberopade plan. Den tillökning i anläggningskostnaden,

som genom förändringen föranleddes, syntes emellertid ingalunda

kunna begränsas inom det maximibelopp af 30,000 kronor, som

kommerserådet Nordström och professoren Nordenström i sådant hänseende

beräknat. Styrelsen vore visserligen icke i tillfälle att redan

nu framlägga något fullt utarbetadt kostnadsförslag, men verkstälda

approximativa beräkningar gåfve vid banden att ökningen näppeligen

syntes komma att understiga 125,000 kronor. De vigtigaste af de häri

ingående posterna vore: för terrasseringsarbeten 90,000 kronor, för vattengenomlopp

15,000 kronor, för öfverbyggnad 12,000 kronor samt för

en betjeningsbostad 3,600 kronor.

Vidare bar jernvägsstyrelsen, med erinran om de af styrelsen uti

underdåniga skrifvelsen den 15 september 1894 för spåranläggningens

utförande föreslagna vilkor, anfört att för den nu föreslagna utvidgade

spåranläggningens utförande syntes böra i fråga om tillhandahållandet

af mark uppställas enahanda betingelser, som i nämnda skrifvelse omförmälts,

men att, hvad den årliga afgiften beträffade, denna med afseende

å de väsentligen ökade kostnaderna äfvensom de tekniska svårigheter

i trafikhänseende, som den förändrade planen komrae att för

jernvägen medföra, syntes böra fastställas att utgå med, förutom det i

skrifvelsen den 15 september 1894 angifna belopp, 4,000 kronor, äfven

sex procent af det belopp, hvartill anläggningskostnaden enligt räkenskaperna

kunde komma att uppgå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har jernvägsstyrelsen

anhållit om nådigt bemyndigande att under nämnda vilkor få af det

under år 1894 uppkomna öfverskottet å Gellivarebanans trafikmedel använda

ett belopp af 187,000 kronor till anläggande af spår från Malmbergets

station till Välkommans kulle i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af aktiebolaget Gellivare malmfält uppgjorda plan.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Sjette hnfmdtiteln.

139

Uti den af jern vägsstyrelsen åberopade skrifvelsen från bolaget

af den 6 november 1894 meddelas att de utmål, hvilkas malmer skulle

genom det ifrågasatta spåret efter hand blifva åtkomliga, vore till

antalet icke tre, utan aderton, nemligen: Östra Haldo Stråle, Södra

Johan, Norra Johan, Sydvestra Välkomman, Sydöstra Välkomman,

Nordvestra Välkomman, Nordöstra Välkomman, Södra von Linné, Norra

von Linné, Östra von Linné, Södra Gamla Baron, Vestra Gamla Baron,

Norra Gamla Baron, Vestra Nya Baron n:o 3, Vestra Nya Baron,

Södra Nya Baron, Norra Nya Baron och Östra Nya Baron; att genom

såväl de undersökningar, hvilka år 1875 på allmän bekostnad genom

Sveriges geologiska undersökning utförts, som de utredningar, hvilka,

i sammanhang med de af Eders Kongl. Maj:t anbefalda, under åren

1889—1892 utförda undersökningarna rörande apatittillgångarna å

Gellivare malmberg, verkstälts beträffande malmförekomsten å samma

berg, befintligheten af högst betydande malmtillgångar inom flera

af ofvannämnda utmål konstaterats; att genom af bolaget utförda

jordrymningsarbeten å Välkommans kulle inom såväl de utmål, hvilka

hörde till Johans-komplexen, som de, hvilka tillhörde Välkommans-komplexen,

kännedomen om malmen ytterligare ökats; att genom af bolaget

å ifrågakomna utmål neddrifna fyra diamantborrhål ökad insigt om

malmens förhållande mot djupet vunnits; samt att dervid, bland annat,

ådagalagts att exempelvis inom utmålet Norra Johan ännu på ett djup

af 32 meter funnes en mycket apatithaltig malm.

Vidare erinrar bolaget att å malmerna genom ofvannämnda apatitkommissions

försorg analyser utförts, som blifvit publicerade i kommissionens

till Eders Kongl. Maj:t stälda berättelse, tryckt år 1892,

samt att dessa analyser visat att inom utmålen Johan förekomme en

fosforhalt i malmen, vexlande från 6,45 procent till 2,42 procent, och

inom de utmålskomplexer, som bure namnen Välkomman och von Linné,

en fosforhalt af 5,85 procent—-2,93 procent, undantagandes eu analys,

som visat lägre halt.

Slutligen åberopar bolaget ett skrifvelsen bifogadt, af geologen

Hjalmar Lundbohm afgifvet yttrande, deruti lenmats åtskilliga upplysningar

angående tillgångarne och beskaffenheten af malmförekomsterna

i den del utaf Gellivare malmberg, som benämnes Välkommans kulle.

Sålunda har Lundbohm meddelat, bland annat, att inom ifrågavarande

område uppträdde, förutom eu del smärre, mindre vigtiga malmer, dels

en stor komplex af lager och linser, sträckande sig från och med utmålet

östra Nya Baron i öster till och med utmålet Nordvestra Välkomman

i vester, med eu längd af omkring 1,200 meter, och dels eu

s. 140 Kontrollera mot PDF

[43.]

Reparationsverkstad

vid

Boden.

140 Sjette hufvudtiteln.

isolerad, ej obetydlig malmlins i utmålet Norra Johan; att sammanlagda

arean af den förstnämnda malmkomplexen hade uppskattats till omkring

45,000 qvadratmeter eller mera än 18 procent af hela Malmbergets

beräknade malmarea ; att häraf omkring 18,000 qvadratmeter

läge inom utmålen Nordvestra och Nordöstra Välkomman, sålunda inom

malmkomplexens vestligasté del; att malmen här hade en maximibredd

af mera än 120 meter, hvarvid dock borde anmärkas att den i allmänhet

stupade mer eller mindre flackt; att denna malmdeposition vore,

möjligen näst efter Tingvalls kulles, den största, som funnes i Gellivare

malmberg; samt att malmen i utmålet Norra Johan hade en känd area

af 1,600 till 2,000 qvadratmeter.

Af hvad kommerserådet Nordström och professoren Nordenström i

ärendet anfört synes framgå att det för ett ändamålsenligt bearbetande

af nu ifrågavarande utmål erfordras att jernvägsförbindelse mellan dessa

utmål och Malmbergets station anordnas på det sätt, bolagets af jernvägsstyrelsen

numera biträdda förslag angifver. Och då statens ekonomiska

intresse genom de utaf jernvägsstyrelsen för spåranläggningens

utförande senast föreslagna vilkor synes blifva behörigen tillgodosedt,

anser jag mig böra förorda att spårförbindelse snarast möjligt bringas

till stånd i enlighet med berörda förslag. Det behöfliga anslaget torde

böra utgå af jernvägstrafikmedlen, dit jemväl Gellivarebanans inkomster

numera ingå. Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen medgifva

att, för anläggande af ett jernvägsspår mellan Malmbergets station å

Luleå—Gellivarebanan till utmålen Välkomman, Johan och Baronerna, må

af jernvägstrafikmedlen användas ett belopp af högst 187,000 kronor.

Statens jern vägsbyggnader.

I underdånig skrifvelse den 1 december 1894 har jernvägsstyrelsen

afgifvit. förslag å de arbeten, som under innevarande år borde för jernvägsanläggningens

genom öfre Norrland komplettering och fullbordande

utföras med befintliga penningetillgångar af de till jern vägsbyggnaden

anvisade medel, hvilka tillgångar styrelsen beräknar vid 1894 års

slut uppgå till omkring 300,000 kronor.

Bland de arbeten, hvilka, då bandelen Vännäs—Boden den 6 augusti

1894 öppnades för allmän trafik, återstodo att utföra, var äfven, enligt

hvad styrelsen i berörda skrifvelse upplyser, anläggandet af en repara
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Sjette hufrudtiteln.

tionsverkstad, som fanns upptagen i den plan, som uppgjordes af den

år 1885 tillsatta komitén för afgifvande af yttrande i fråga om byggnadssättet

m. m. för stambanan genom öfre Norrland. Denna verkstad,

hvilken styrelsen, lika med komitén, anser böra förläggas vid Boden,

är af styrelsen i dess skrifvelse beräknad till en kostnad af 100,000

kronor. ‘Kostnadsförslag för den ifrågasatta byggnaden samt ritning

deröfver äro af styrelsen öfverlemnade.

Då en verkstad, der de lokomotiv och vagnar, hvilka trafikera de

nordligaste stambanedelarne och Gellivarebanan, kunna intagas för undergående

af mera betydande reparationer, icke finnes på närmare håll an

i Östersund — en uti Luleå i ett gammalt lokomotivstall anordnad mindre

verkstad kan nemligen endast användas för obetydligare reparationer

-- är beliofvet af den ifrågasatta reparationsverkstaden oafvisligt till

undvikande af de dryga kostnader, som äro förenade med materielens

transporterande den långa vägen till Östersund och åter, kostnader,

för hvilka, hvad de å Gellivarebanan använda malmvagnarne angår,

icke någon ersättning genom fraktinkomster under transporten till och

från Östersund kan påräknas, då dessa vagnar svårligen lämpa sig för

transport af vanligt gods.

Då, såsom nämnts, den ifrågasatta verkstadsbyggnaden ingick i

den plan för norra stambanans framdragande genom öfre Norrland,

som uppgjordes af 1885 års jernvägskomité och hvilken legat till

grund för de sedermera tid efter annan faststälda planerna för byggnadsarbetena,

skulle jag icke hysa någon betänklighet att tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t. att för ändamålet anvisa medel från befintliga tillgångar

å de anslag, som Riksdagen till nämnda stambanebyggnad

beviljat, derest verkstaden uteslutande vore afsedd för nämnda stambana.

Men då verkstaden tillika är afsedd för Gellivarebanans behof,

anser jag Riksdagens samtycke böra begäras till nämnda tillgångars

användande för ändamålet.

Jag tillstyrker derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen medgifva

att, för uppförande vid Boden af en för de öfre delarne af norra

stambanan och Gellivarebanan gemensam reparationsverkstad^ nvd af de

till arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå

(Boden) af Riksdagen beviljade medel användas ett belopp af 100,000

kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan berörda

hänseenden tillstyrkt och hemstält behagade Hans

Maj:t Konungen, enligt Statsrådets öfrige ledamöters till
Bih.

till Riksd. Prut. 1895. 1 Rarnl. 1 Afl/. 1 lläft. It»

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

*

Sjette hufvudtiteln.

styrkande, i nåder bifalla samt förordnade tillika,

enligt Statsrådets hemställan, att utdrag af detta protokoll

. skulle till finansdepartementet öfverlemnas till

ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof.

Ex protocollo:

Pehr Thyselius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1895.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

p I

; f

*\

Sjunde hufvudtiteln

r >*j»! ; Titan

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj;t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1895.

Närvar ande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre åkerhielm,

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, hans excellens herr statsministern Boström

att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln,

samt anförde dervid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Bilcsd. Prof. 1805. 1 Sami. 1 Afd.

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rapre,

Christerson,

Wersåll.

■ i i

1r>U

i ''■ ’

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Postverket.

EiJ.

Poitvrket.

De för innevarande år af Eders Kong!. Maj:t faststälda aflöningsstater

för postverket upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten ..................................

öfvergångsstaten...............................

indragningsstaten ............................

pensionsstaten .................................

omkostnadsstaten ............................

oförutsedda utgifter........................

afkortningar och restitutioner m.

....................... kronor 3,065,600: —

....................... „ 2,400: —

....................... „ 593: —

..................... „ 89,325: —

....................... „ 4,737,000: —

....................... „ 40,000: —

m................ „ 45,182: —

tillsammans kronor 7,980,100: —

I den underdåniga skrifvelse af den 27 sistlidne november, som

innefattar generalpoststyrelsens förslag till stater för postverket för år

1896, har styrelsen till en början beträffande

Aflöningsstaten

hemstält, att å stat för år 1896 måtte upptagas 30 nya vaktbetjentbefattningar.

Då vid fastställande af postverkets stater för år 1885 aflöningsförhållandena

för postanstalternas betjening reglerades, uppfördes å

dessa anBtalters stat, utöfver de då vid postanstalterna anstälde 38

vaktmästarne, 675 vaktbetjente, motsvarande det antal brefbärare samt

ordinarie och extra postiljoner, som då användes i regelbunden tjenstgöring,

tillökadt med 20 nya betjente, hvarjemte af Eders Kongl. Maj:t

och Riksdagen beslöts, att, i den mån nämnde 38 vaktmästare afginge,

de ledigblifna vaktmästarebefattningarne icke skulle ånyo tillsättas, utan

i stället antalet vaktbetjente i motsvarande mån ökas.

I 1888 års stat ökades antalet vaktbetjente med 48, af hvilka 34

afsågos för postlinier, å hvilka landsvägspost då fortskaffades nattetid

utan att beledsagas af postiljon, och återstående 14 beräknades blifva

under året erforderliga för tjenstgöring å nya landsvägspostlinier, som

borde inrättas, och för tjenstgöring i postkupé å nya jernvägslinier.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjunde hufvudtiteln.

Sammanlagda antalet vaktmästare och vaktbetjente å postanstalterna

har alltsedan dess utgjort 761. På grund af Eders Kongl. Maj:ts

och Riksdagens år 1884 fattade beslut om indragning efter hand af de

återstående vaktmästarebefattningarne och deras ersättande med vaktbetjentbefattningar

enligt ny stat har vaktmästarnes antal nu nedgått

till 4 och vaktbetjenternes i motsvarande mån ökats till 757.

Till stöd för sin förevarande framställning har generalpoststyrelsen

anfört, hurusom, oaktadt ökningen år 1888 af antalet ordinarie vaktbetjente,

redan vid samma års utgång förefans ett antal af 173 i regelbunden

tjenstgöring anstälde extra vaktbetjente, hvilket antal under

årens lopp i följd af posttrafikens tillväxt måst ökas, så att antalet

extra vaktbetjente för närvarande uppginge till 293.

Någon skilnad mellan de ordinarie och de extra vaktbetjentes

tjenstgöring förefunnes emellertid icke, och billigheten syntes derföre

kräfva att bereda åtminstone en del af desse extra vaktbetjente den

tryggare ställning, som ett inträdande i ordinarie befattning medförde.

Sådant kunde emellertid icke ske utan att öka antalet ordinarie vaktbetjente,

och med hänsyn dels till det uppsving, posttrafiken sedan

år 1888 tagit, hvilket naturligtvis påkallade ökadt biträde äfven inom

vaktbetjentklassen, dels ock till generalpoststyrelsens vid ett föregående

tillfälle omförmälda afsigt att söka inom jernvägsposten, i den mån

ske kunde, utbyta tjenstemän mot vaktbetjente, till hvilken utvägs

användande Riksdagen uttalat sin anslutning, kunde den nu föreslagna

tillökningen i antalet vaktbetjente anses såsom den minsta möjliga.

Då vaktbetjents aflöning, oberäknadt dagtraktamente och ett

ålderstillägg å i00 kronor efter fem års tjenstgöring, uppginge till

500 kronor, utgjorde den tillökning å aflöningsstaten, uppförande af

30 nya vaktbetjentbefattningar medförde, således 15,000 kronor. Men

i sjelfva verket blefve statens ökade utgift härigenom icke så hög,

enär, under förutsättning af bifall till ökningen i antalet vaktbetjente,

ej mindre en eljest erforderlig förhöjning i anslaget till arfvoden åt

extra vaktbetjente kunde undvikas, än äfven anslaget till traktamenten

åt vaktbetjente höjas med lägre belopp, än eljest skulle hafva erfordrats.

Extra vaktbetjente uppbure nemligen högre traktamente än ordinarie.

Då generalpoststyrelsen synes mig hafva anfört tillfyllestgörande

skäl för sitt förslag om uppförande i staten för år 1896 af 30 nya

vaktbetjentbefattningar, anser jag mig böra förorda samma förslag.

Förslagsanslaget till aflönande af poststationsföreståndare, hvilket

i 1894 års stat upptogs till 530,000 kronor, blef på framställning af

generalpoststyrelson i staten för innevarande år höjdt med 20,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde hufvudtiteln.

kronor till mötande af de ökade kostnader, som kunde uppstå genom

nya poststationers inrättande under år 1895, då såväl hela norra stambanan

antoges vara öppnad som ock åtskilliga enskilda jernvägar

tillkomna.

Generalpoststyrelsen hemställer nu, att detta anslag, hvarå utgifterna

uppgått i runda tal under år 1893 till 526,100 kronor samt

under perioden 1 september 1893—31 augusti 1894 till 533,200 kronor,

måtte till mötande af de ökade kostnader, som under år 1896 kundo

uppstå genom nya poststationers inrättande för tillgodoseende af den

ökade rörelsen på landsbygden, höjas med ytterligare 15,000 kronor.

De anförda siffrorna rörande utgifterna å den ifrågavarande

anslagstiteln under den närmast förflutna tiden synas mig emellertid

icke vara af beskaffenhet att nödvändigtvis föranleda till antagandet,

att anslaget skulle komma att under år 1896 öfverskridas. Någon

förhöjning af anslaget, som i staten för innevarande år höjdes med

20,000 kronor, synes mig derföre nu icke vara af nöden, utan hemställer

jag, att samma anslag må i 1896 års stat upptagas med oförändradt

belopp.

I öfrigt har generalpoststyrelsen beträffande aflöningsstaten icke

föreslagit annan förändring, än att det i staten uppförda anslag till

ålderstillägg, 313,300 kronor, måtte i enlighet med den beräkning, som

egt rum af behofven för detta ändamål under år 1896, ökas med ett

belopp af 9,500 kronor eller till 322,800 kronor, och finner jag häremot

icke något att erinra.

I anslagen under

öfvergängsstaten och Indragningsstaten har generalpoststyrelsen

icke föreslagit någon4 förändring.

Hvad beträffar

Pensionsstaten,

meddelar generalpoststyrelsen,

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras de

pensioner, som utgått

till förre föreståndaren för brefbärareexpeditionen i

Stockholm A. Lindholm ........................... kronor 1,350: —

„ „ postmästaren J. H. Hjärne ........................ „ 2,700: —

Transport kronor 4,050 :—

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor

till förre revisorn J. W. Sundberg ........................... ,,

„ „ postmästaren A. W. Södergren.................. ,,

,, ,, revisorn G. H. L. Hedin ......................... ,,

,, postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms enka Elisabeth

Sjöblom........................................................... D

hvarjemte bör frånräknas det belopp.................. „

som i årligt understöd tillerkänts aflidne postföraren

Erik Jonas Åkerbergs son Johan Julius, enär denne

före 1896 års ingång uppnår 15 års ålder och understödet

då skall upphöra, ______

4,050: —

2,800: —

3,000: —

1,600: —

50 :—

50 :—

eller tillhopa kronor 11,550: —

men att deremot å staten böra uppföras följande, pensioner, som

blifvit beviljade, efter det Eders Kongl. Maj:t till nästlidet års Riksdag

a fjät nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof,

nemligen:

till förre

n 11

it 11

ii ii

ii ii

11 11

V 11

11 11

11 11

11 11

postmästaren J. Lindberg ..................

vaktbetjenten K Ifvarsson..................

postmästaren A. A. O. Granfelt.........

vaktbetjenten C. Andersson...............

vaktbetjenten T. P:son Sjögren........

förste vaktmästaren J. P. Atterling

postmästaren A. Montell.....................

vaktbetjenten A. L. Holmgren .........

vaktbetjenten J. O. Holmgren .........

vaktbetjenten G. Hedberg..................

kronor

ii

1,500: —

300: —

V

V

11

11

11

11

11

11

1,950

200

300

500

1,500

600

300

300

stimma kronor 7,450

Hvad beträffar

Omkostnadsstaten,

har generalpoststyrelsen föreslagit, att anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision

måtto höjas med 15,000 kronor från 335,000 kronor

till 350,000 kronor samt anslaget till traktamenten för vaktbetjente med

25,000 kronor från 530,000 kronor till 555,000 kronor.

I fråga om den begärda förhöjningen i sistberörda anslag har

generalpoststyrelson anfört, att då utgifterna å anslaget för tiden 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde hufvudtiteln.

september 1893—31 augusti 1894 uppgått till i rundt tal 526,200 kronor

eller nära det belopp, hvartill anslaget för år 1S95 faststälts, vore det

att motse, att anslaget, bibehållet vid samma belopp, blefve för år 1896

otillräckligt och att således, för att lemna tillgång till de från anslaget

eljest vanliga utgifter, en förhöjning erfordrades, som dock, derest den

begärda ökningen i antalet ordinarie vaktbetjente medgåfves, ansåges

kunna begränsas till 15,000 kronor, enär ordinarie vaktbetjente i regeln

åtnjöte ett lägre traktamente än extra eller reservvaktbetjente.

Det förefunnes likväl enligt generalpoststyrelseus förmenande äfven

en annan omständighet, som påkallade höjning i detta anslag.

Med den år för år ökade posttrafiken och styrelsens sträfvan att

söka, så vidt möjligt, begränsa personalens antal lede det intet tvifvel,

att icke åtskilliga vaktbetjente inom postverket vore mera ansträngda

i tjensten än med dem jemnstälde inom andra verk och att flere af

postvaktbetjenterne skulle både vara väl förtjente af och väl behöfva

någon tids ledighet årligen från den ansträngande tjenstgöringen, liksom

ock, derest en sådan kortare tids hvila kunde förunnas eu del till

åren komna, ehuru icke till pensionsåldern hunna postvaktbetjente, detta

utan tvifvel skulle för dem verka stärkande och uppmuntrande.

Det kunde emellertid icke gerna förutsättas, att personer af vaktbetjentklass

skulle anse sig i tillfälle att begära sådan hvila, derest

den skulle förvärfvas med uppoffring af någon del utaf aflöningen, utan

ansåges en sådan hvila behöflig och lämplig, borde vid densammas

tilldelande medgifvas postvaktbetjente, hvilkas aflöningsförmåner bestode

af lön eller arfvode och dagtraktamente, att behålla icke blott lönen eller

arfvodet, utan äfven dagtraktamentet under den tid, ledigheten omfattade.

En motsvarande anordning hade inom statens jernvägstrafik redan

år 1870 vidtagits, i det att genom styrelsens för statens jernvägstrafik

cirkulär den 26 april nämnda år meddelats föreskrifter, ledande derhän,

att der anstälde betjente kunde till skötande af egna angelägenheter

beviljas ledighet sammanräknadt femton dagar under ett kalenderår

utan att behöfva afstå något af sin aflöning.

En sådan ledighet för hela vaktbetjentkåren hade dock generalpoststyrelsen

af flera orsaker icke ansett sig böra ifrågasätta.

_ För att emellertid komma i tillfälle att träffa sådana anordningar,

hvarigenom postvaktbetjente, som till följd af ansträngande tjenstgöring

eller andra särskilda orsaker ansåges böra tilldelas någon hvilotid, måtte

kunna, med bibehållande jemväl af traktamente, erhålla ledighet högst

femton^dagar under kalenderår, hade styrelsen velat ifrågasätta en förhöjning

i anslaget till traktamenten för vaktbetjente med 10,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjunde hufvudtiteln.

Af dessa skäl hade ökningen uti ifrågavarande anslag upptagits

till sammanlagdt 25,000 kronor.

Den af generalpoststyrelsen föreslagna förhöjning i anslaget till

uppbörds- och frimärkesprovision, som är föranledd af beräknad tillväxt

i postuppbörden, gifver icke anledning till någon erinran från

min sida, likasom jag ej heller har något att erinra mot den förhöjning

i anslaget till traktamenten för vaktbetjente, generalpoststyrelsen

ansett erforderlig till bestridande af de från detta anslag vanliga utgifter,

i hvilka till följd af den växande posttrafiken stegring gifvetvis

är att motse. Såsom af det ofvan anförda framgår, har emellertid

generalpoststyrelsen äfven ifrågasatt en förhöjning i nämnda anslag

med 10,000 kronor för att komma i tillfälle att i vissa fall åt vaktbetjente

bereda någon kortare tids årlig ledighet utan minskning i deras aflöningsförmåner.

Gerna medgifvande, att fall kunna förekomma, då

det måste anses önskvärdt att kunna bereda postvaktbetjent en sådan

förmån, tvekar jag likväl att tillstyrka bifall till åtgärden i den omfattning,

hvari densamma af generalpoststyrelsen förordats. Något mera

trängande behof af den ifrågavarande förmånen synes mig endast förefinnas,

då särskildt ömmande omständigheter, såsom sjukdom, försvagad

helsa eller hög ålder, föreligga. Till dylika mera undantagsvis

förekommande fall synes mig den föreslagna förmånen böra begräusas,

och jag anser mig derföre icke böra i vidsträcktare mån förorda generalpoststyrelsens

förevarande framställning, än att anslaget för beredande

af den sålunda angifna förmånen för postvaktbetjente höjes med 5,000

kronor.

Beträffande det å postverkets stat uppförda anslag till

Oförutsedda utgifter,

hvilket i 1893 års stat nedsattes från 90,000 kronor till 40,000 kronor

och sedan dess varit upptaget till sistberörda belopp, har generalpoststyrelsen

anfört, att då utgifterna å anslaget under år 1893 uppgått

till 35,718 kronor 63 öre, skulle styrelsen under vanliga förhållanden

icke hafva för år 1896 i anslagsbeloppet föreslagit någon förändring.

Men då under senare tider nybyggnadsanslag, när sådana ifrågakomma,

inräknats under detta anslag, har generalpoststyrelsen förmält

sig anse anslaget böra för såväl år 1896 som framdeles för åren 1897

och 1898 förhöjas, med hvilken förhöjning styrelsen afsett att erhålla

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sjunde hufvudtiteln.

tillgång till bestridande af kostnaden för en nödig befunnen tillbyggnad

af posthuset i Göteborg.

I underdånig skrifvelse den 6 september 1893 anförde generalpoststyrelsen,

att till följd af den betydliga utveckling, posttrafiken i

Göteborg tagit under senaste årtionden, det åren 1870 och 1871 derstädes

uppförda posthus visat sig alltmera otillräckligt och obeqvämt,

hvilket ock tid efter annan föranledt framställningar från postdirektören

i Göteborg än om posttomtens utvidgning medelst köp af angränsande,

numera af enskilda personer bebygd tomt, än om förvärfvande

af annan tomt och uppförande derstädes af nytt posthus,

än åter om förhyrande af lokaler för inrymmande af vissa utaf postkontorets

afdelningar; samt att generalpoststyrelsen ansåge uppenbart, att

inom den allra närmaste tiden något måste göras för att åt Göteborgs

hufvudpostkontor bereda ökadt utrymme, helst det redan kommit derhän,

att styrelsen måst från den 1 oktober 1893 medgifva förhyrande

för tidningsexpeditionen af en särskild lokal i ett angränsande hus mot

årlig hyra af 3,000 kronor samt, derest icke väsentligt ökadt utrymme

inom posthuset snart erhölles, svårligen kunde undgå att jemväl för

paketexpeditionen förhyra särskild lokal. Med anledning af postdirektörens

i Göteborg förslag, att postverket, hellre än att tillbygga det

nuvarande posthuset, skulle söka erhålla annan mera centralt belägen

tomt i nämnda stad för att der uppföra ett helt och hållet nytt posthus,

förmälde sig generalpoststyrelsen hafva hos Eders Kong!. Maj:ts

befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län anhållit om meddelande,

huruvida, med hänsyn till förhållandena i Göteborg, behof förefunnes

af stadens liufvudpostkontors förläggande till annan plats än den nuvarande

samt i sådant fall huruvida Göteborgs stad vore i tillfälle att

mot billig ersättning till postverket öfverlåta någon för det afsedda

ändamålet lämpligt belägen och tillräckligt stor tomt. Men såväl

Eders Kong!. Maj:ts bemälde befallningshafvande som handels- och

sjöfartsnämnden samt magistraten i Göteborg, hvilka i frågan hörts,

hade förklarat sig icke anse postkontorets nuvarande läge olämpligt

för affärsrörelsen, ej heller förflyttning af detsamma till annan plats

för det dåvarande önskvärd. Då deraf framgick, att utsigten till förvärfvande

genom stadens mellankomst af ny posttomt i Göteborg vore

undanskjuten till en oviss framtid och icke kunde sättas i samband

med den redan nu oafvisliga frågan om rymligare expeditionslokaler

för hufvudpostkontoret i Göteborg, men en behöflig tillbyggnad af

posthuset med nödvändighet förutsatte ökadt tomtutrymme, anhöll

generalpoststyrelsen, att en intill posthustomten gränsande, i hörnet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjunde hufvudtiteln.

af Kronhusgatan och Smedjegatan belägen, kronan tillhörig tomt, som

då disponerades af arméförvaltningen, men om hvars försäljning Eders

Kongl. Maj:t förordnat, måtte på de vilkor, Eders Kongl. Maj:t täcktes

bestämma, få af postverket öfvertagas och för dess räkning disponeras.

Vid föredragning den 10 november 1893 af generalpoststyrelsens

omförmälda skrifvelse bemyndigade Eders Kongl. Maj:t styrelsen att

till förvärfvande för postverkets räkning af den ifrågavarande tomten

af postmedlen disponera ett belopp af 25,000 kronor.

Nämnda tomt jemte en derå befintlig byggnad har sedermera af

generalpoststyrelsen för nyss nämnda belopp från arméförvaltningen

förvärfvats; och har denna utgift bestridts af det under omkostnadsstaten

uppförda anslag till förhyrande af de för postverket erforderliga

lägenheter samt till bestridande af utgifterna för posthusens underhåll.

Till upplysning om den tillväxt, posttrafiken vid Göteborgs postkontor

erhållit under de två sista årtiondena, har generalpoststyrelsen

åberopat följande siffror:

År 1874

År 1893

st.

8t.

Antalet postförsändelser vid postkontoret

utgjorde............................................

1,054,612

6,352,638

11

poststationer, med hvilka post

utvexlades, utgjorde ....................

9

50

Kronor

Kronor

Värdet utgjorde af:

från

postkontoret afgångna assurerade

försändelser .................

29,921,949: 99

48,085,247: 06

vid

,, inlösta postförskott......

13,929: 13

101,871: 17

11

„ inbetalda postanvisnin-

gar..................................

92,889: 49

1,719,527: 72

11

„ influtna tidningsmedel

33,386: 09

55,513: —

Inkomsten vid postkontoret utgjorde.....

288,394: 4 3

561,857: 90

Bih. till Riksd. Frot. 1895. 1 Sami. 1 Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde hufvudtiteln.

Att med en sådan stegring i rörelse de postlokaler, som kunde

anses rymliga i förhållande till göromålen och personalen å postkontoret,

då det nuvarande posthuset tillträddes, nu blifvit så trånga, att arbetet

der icke kunde obehindradt försiggå, läge i öppen dag. Då afhjelpandet

af denna olägenhet brådskade samt det icke kunde vara

lämpligt hvarken från ekonomisk synpunkt att förhyra lägenheter på

en ort, der tillfälle gåfves att i erforderlig mån genom tillbyggnad utvidga

ett redan befintligt posthus, eller för arbetets gång inom postkontoret

att splittra arbetskrafterna inom skilda, från enskilda personer

förhyrda lägenheter, som tillkommit för andra ändamål och blefve till

postlokaler mer eller mindre olämpliga, hade generalpoststyrelsen låtit

från postdirektören i Göteborg införskaffa förslag, huru med användande

dels af den nyförvärfvade tomten, dels ock af delar utaf den äldre posttomten

en för postkontoret lämplig och tillräckligt rymlig tillbyggnad

skulle kunna vinnas. Dervid hade tillika afsetts, att inom byggnaden

skulle kunna beredas lokaler jemväl för postinspektionen i vestra postdistriktet,

för hvilken lokal nu i Göteborg förhyrdes för ett år i sänder

mot en årlig hyra af 2,000 kronor.

Det nuvarande posthuset i Göteborg utgör till sin hufvudsakliga

del .en byggnad i två våningar, men dess flyglar bestå af endast bottenvåning

och inrymma, den ena flygeln allenast stall och vagnshus samt

ett vaktbetjentrum och den andra flygeln brefbärarelokal. Ingendera

af dessa flyglar är, enligt hvad generalpoststyrelsen meddelar, af beskaffenhet

att tåla påbyggnad, utan, om de tomtdelar flyglarne upptaga

skola kunna bättre användas än nu skett, måste flyglarne rifvas.

Det af postdirektören afgifna, af planritningar åtföljda förslaget

afser, att i samband med posthuset skulle å den nyförvärfvade tomten och

med anlitande jemväl af det utrymme, som nu upptages af stall och

vagnshus, uppföras en tvåvåningsbyggnad, hvarefter i denna nybyggnad

och den dermed sammanhängande sidan af hufvudbyggnaden skulle inrymmas,

å nedra botten postkontorets afdelning för afgående poster

och paketexpedition samt en trappa upp delar af postdirektörens expedition,

bostäder för vaktbetjente och lokaler för nyssnämnda postinspektion;

att den andra flygeln, enär deri inrymda brefbärarelokal redan

nu vore alldeles för trång, skulle rifvas och i stället, jemväl i samband

med hufvudbyggnaden, uppföras ett hus i två våningar, inrymmande,

jemte angränsande delar af hufvudbyggnaden, i bottenvåningen

postkontorets afdelning för ankommande poster och brefbärarelokal

samt en trappa upp delar af postdirektörens expedition och, tills vi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjunde hnfvudtiteln.

dåre, bostad för postdirektören, men att den för närvarande förhyrda

lokal för tidningsexpeditionen skulle af postverket behållas.

Då det emellertid syntqs generalpoststyrelsen vara af vigt, att

genom tillbyggnaden föi’hyrandet af lägenhet för hufvudpostkontoret i

Göteborg kunde helt och hållet upphöra, och då tillika inskränkning i

förslaget om bostäder för vaktbetjente syntes kunna ske samt bättre

användning för vissa delar af hufvudbyggnaden ansågs kunna vinnas

genom borttagande derinom af en del trappor och innerväggar, uppdrog

styrelsen åt intendenten i öfverintendentsembetet F. G. A. Dahl att

till styrelsen inkomma med det ändringsförslag, som af dessa omständigheter

betingades.

Etter det postdirektören i Göteborg yttrat sig öfver det af Dahl

på grund häraf upprättade byggnadsförslaget och biträdt detsamma,

har generalpoststyrelsen med underdånig skrifvelse den 28 sistlidne december

öfverlemnat de af Dahl uppgjorda ritningarne med tillhörande kostnadsförslag.

Detta byggnadsförslag skiljer sig från det af postdirektören

förut afgifna hufvudsakligast derutinnan, att tidningsexpeditionslokal i

posthuset inrymmes enligt det nya förslaget, hvarjemte, för att bibehålla

det sammanhang, postdirektören ansett erfordras mellan afdelningen

för ankommande poster samt brefbärareexpeditionen och tidningsexpeditionen,

dessa tre aldelningar af postkontoret förlagtS till venstra flygeln,

der större utrymme kunde beredas, i stället för till högra flygeln,

af hvilken anledning också afdelningen för afgående poster samt paketexpeditionen

inrymts i högra flygeln i stället för, enligt postdirektörens

förslag, i venstra flygeln.

Då den nuvarande högra flygeln lemnar för litet utrymme och

måste rifvas för att ersättas af eu större, har, enligt hvad generalpoststyrelsen

anför, denna flygel föreslagits att uppföras i två våningar,

eller till lika höjd med hufvudbyggningens andra våning, dels emedan

i den venstra flygeln redan från början erfordras två våningar och husets

utseende skulle väsentligt lida, derest flyglarna uppfördes till sins

emellan olika höjd, dels ock emedan kostnaden för anbringande af

öfre våning å högra flygeln ställer sig väsentligt lägre, om arbetet får

utföras i sammanhang med det öfriga nybyggnadsarbetet, än om dermed

skulle anstå, till dess denna öfre våning blefve för postverkets

direkta behof nödvändigt erforderlig. Den starka tillväxten af posttrafiken

i rikets andra stad synes enligt generalpoststyrelsens mening

kunna berättiga till det antagande, att likasom för tjugutre år sedan

posthuset vid dess uppförande var för den dåvarande rörelsen synnerligen

rymligt, men nu blifvit. alldeles för trångt, så skall det ock visa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde hufvudtiteln.

sig, att den tid icke är alltför aflägsen, då en eller annan afdelning

behöfver större lokaler än de nu föreslagna, då till exempel de nu till

brefbärare- och tidningsexpedition föreslagna lokaler blifva för dessa

expeditioner för trånga och måste utvidgas, vid hvilken tidpunkt lägenheten

en trappa upp i högra flygeln i alla händelser skulle behöfva

tagas i anspråk för postverkets räkning. Vid sådana förhållanden har

generalpoststyrelsen ansett en klok hushållning bjuda, att flygeln redan

från början uppföres till den i planritningen afsedda storlek.

Intill dess den ifrågavarande lägenheten kommer till användning

för postverket lärer, enligt hvad generalpoststyrelsen vidare anför, densamma,

som å ritningarne angifves såsom »bostadslägenhet till uthyrning»

och skulle komma att bestå af sex rum, jungfrukammare, kök

och serveringsrum, kunna utan svårighet uthyras vare sig åt postdirektören

eller, om hinder härför möter, åt annan person på de vilkor, som

af generalpoststyrelsen kunna anses skäliga.

Kostnaden för arbetets utförande har beräknats till 225,000 kronor,

hvaraf 36,000 kronor ansetts åtgå för ändringar inom hufvudbyggnaden.

Generalpoststyrelsen har ansett byggnadsarbetet, för att icke

blifva alltför hincj^rligt, böra fördelas på tre år; och skulle af byggnadsmedlen

erfordras under år 1896 95,000 kronor, under år 1897

80,000 kronor samt under år 1898 50,000 kronor.

Med framhållande hurusom genom detta byggnadsförslags utförande

förhyrande af lokal för paketexpeditionen skulle kunna undvikas,

den till den 1 oktober 1898 förhyrda tidningsexpeditionslokalen kunna

då Irånträdas samt behofvet att förhyra lokal för postinspektionen inom

vestra postdistriktet upphöra, hvarförutom skälig hyra kunde beräknas

för de lokaler, som icke genast behöfde tagas i anspråk för postverkets

direkta behof, har generalpoststyrelsen fördenskull hemstält, att ett

byggnadsanslag å 95,000 kronor måtte för år 1896 inräknas under anslaget

till oförutsedda utgifter, hvilket derigenom skulle komma att

uppgå till 135,000 kronor.

Då af hvad generalpoststyrelsen anfört framgår, att de nuvarande

lokalerna i posthuset i Göteborg äro för sitt ändamål otillräckliga samt

mot de beräknade kostnaderna för den föreslagna tillbyggnaden och

dermed sammanhängande förändringar inom den ursprungliga byggnaden

icke synes vara något att erinra, anser jag mig böra biträda generalpoststyrelsens

hemställan om förhöjning i anslaget till oförutsedda

utgifter.

Å anslaget till afkortningar och restitutioner m. m., som i staten för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

13

innevarande år är upptaget till 45,182 kronor, hafva, enligt hvad

generalpoststyrelsen meddelar, utgifterna i runda tal uppgått:

år 1885 till

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

11

)1

11

57

V

57

77

77

1 september 1893—31 augusti

kronor 33,100

49.000

42.200

42.700

35.000

61,100

51.000

45.200

72.700

>i

ii

ii

ii

u

n

75

77

65,400: —

samt under tiden

1894 till.............................:.......

Med hänsyn härtill och för vinnande af en jemnare slutsumma

å utgiftsstaterna i deras helhet har generalpoststyrelsen ansett berörda

anslag böra för år 1896 sättas till förslagsvis 64,682 kronor, hvilket, i

förhållande till anslagsbeloppet för innevarande år innefattar en förhöjning

af 19,500 kronor.

Denna generalpoststyrelsens hemställan föranleder icke till någon

erinran från min sida.

Sammanställas de af mig nu tillstyrkta ändringar i postverkets

stater, visar det sig,

att under aflöning sstaten ökning komme att ega rum

Ökning.

i anslaget till vaktbetjente för

beredande af lön till 30 nya

vaktbetjente med..................

och i anslaget till ålderstilllägg

med ..........................

kronor 15,000::—

„ 9,500: — 24,500:

kronor 11,550:

7,450:

att å pensionsstaten komme

att besparas........................

hvaremot skulle tillkomma af

Eders Kongl. Maj:t beviljade

nya pensioner........................

så att alltså minskning i denna

stat komme att ega rum

med kronor ........................................._....................

att under omkostnadsstaten ökning komme

att ega rum:

4,100: —

Transport kronor 24,500:— 4,100: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde hufvudtiteln.

Ökning.

Minskning.

Transport kronor

i anslaget till uppbörds- och

frimärkesprovision med...... kronor 15,000: —

och i anslaget till traktamenten

för vaktbetjente med... „ 20,000: —

24,500:— 4,100: —

35,000: —

att anslaget till oförutsedda utgifter skulle

komma att höjas med kronor ................................. 95,000: —

samt att slutligen anslaget till afkortningar

och restitutioner m. m. komme att ökas med kronor 19,500: —

tillhopa kronor 174,000: — 4,100: —

En ökning på det hela komme alltså att ega rum med kronor

169,900; och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten ..........................

öfvergångsstaten.....................

indragningsstaten ....................

pensionsstaten ........................

omkostnadsstaten .................

oförutsedda utgifter .................

afkortningar och restitutioner

kronor 3,090,100

n

r>

m. m.

u

tillsammans kronor

2,400

—

593

—

85,225

—

4,772,000

—

135,000

—

64,682

—

8,150,000

—

Då postverkets inkomster för år 1896 beräknats till 8,500,000

kronor, skulle alltså inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med

350,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de utaf mig nu tillstyrkta

ändringar i postverkets stater, måtte för år 1896 bestämma postverkets

anslag, förslagsvis beräknadt, till 8,150,000 kronor, att utgå direkt af

postmedlen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

15

Telegrafverket.

Sedan sistlidet års Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket,

slutande å 1,341,620 kronor, att gälla under innevarande år, med rätt

för Eders Kongl. Maj:t att i nämnda stater göra de jemkningar, som

kunde finnas af behofvet påkallade, har Eders Kongl. Maj:t den 12

oktober 1894 faststält telegrafverkets stater för år 1895 och dervid beträffande

stationspersonalen beslutat följande ändringar, hvilka nu böra

för Riksdagen anmälas, nemligen:

att kontrollörstjensten i Köpenhamn indragits och i sammanhang

dermed kommissarietjensten i Eskilstuna uppflyttats från 2:a till l:a

klassen och kommissarietjensten i Nyköping från 3:e till 2:a klassen

samt en ny kommissarietjenst af 3:e klassen inrättats i Kopparberg;

att kommissarietjeusterna af 3:e klassen i Köping, Lidköping,

Mariestad och Nordmaling flyttats till Hessleholm, Kolbäck, Sköfde

och Varekil; äfvensom

att i anledning af kontrollörstjenstens i Köpenhamn indragning

den för kontrollören derstädes anvisade hushyresersättning af 600 kronor

ur staten afforts.

De sålunda nu gällande staterna upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten .................................................... kronor 951,300:

öfvergångsaflöningsstaten ................................ ,, 4,600:

pensions- och understödsstaten........................ ,, 112,320: —

omkostnadsstaten ........................ »_272,800: —

summa kronor 1,341,020: —

hvilken summa med ett belopp af 600 kronor, motsvarande ofvanberörda

ur staten affärda hushyresersättning, understiger slutsumman i det af

1894 års Riksdag godkända förslag till utgiftsstater för år 1895.

1 underdånig skrifvelse den 20 sistlidne november har telegrafstyrelsen

afgifvit förslag till stater för telegrafverket under år 1896,

dervid telegrafstyrelsen i fråga om

Aflöningsstaten

ej föreslagit annan ändring, än att dels till följd af omsättning inom

telegrafstyrelsens personal det under rubriken »särskilda anslag» förslagsvis

upptagna beloppet för ålderstillägg åt dertill berättigade af

styrelsens personal, 7,400 kronor, måtte nedsättas till 7,200 kronor

[2-]

Telegrafvei''ket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde hufvadtiteln.

och. dels i anledning af minskning i den till ålderstillägg berättigade

stationspersonalen det dernäst upptagna beloppet för ålderstillägg åt

dertill berättigade af stationspersonalen, 90,000 kronor, måtte nedsättas

till 75,000 kronor. Slutsumman å aflöningsstaten skulle derigenom

komma att minskas med 15,200 kronor till 936,100 kronor.

Beträffande

Öfvergångsaflöningsstaten

har telegrafstyrelsen ej att föreslå någon ändring.

Hvad dernäst angår

Pensions- och Under stadsstaten,

föranledes, enligt hvad telegrafstyrelsen anmäler, ändring i denna stat

deraf, att, då bidraget till telegrafverkets pensionsinrättning skall motsvara

fem procent af den del af den för året beräknade telegrafmedelsinkomsten,

som utgöres af telegramporto, detta bidrag, vid det förhållande

att samma inkomst för år 1896 beräknats till 1,300,000 kronor,

nedsättes så att det motsvarar fem procent å nämnda belopp eller från

68,500 kronor till 65,000 kronor. Slutsumman å förevarande stat blifver

derigenom nedsatt med 3,500 kronor från 112,320 kronor till 108,820

kronor.

Vidkommande slutligen

'' ‘v r

OmJcostnadsstaten

anför telegrafstyrelsen, att den betydliga, af mig förut i dag i sammanhang

med frågan om beräkning af telegrafverkets inkomster för år 1896

omförmälda nedgången i telegramportoinkomsten med nödvändighet

föranleder, att, der sadant kan ske, en minskning måste vidtagas i telegrafverkets

omkostnader. I främsta rummet anser telegrafstyrelsen en

sådan minskning kunna ske i afseende å kostnaderna för telegrajliniernas

övervakning, besigtning och underhåll. Allt sedan år 1891 har förslagsanslaget

för detta ändamål upptagits till 100,000 kronor. De verkliga

utgifterna för ändamålet hafva i jemna krontal utgjort:

år 1891 ........................ ...................................... kronor 112,971: —

» 1892 ................................................................ „ 106,042: —

.» 1893 ............................................................., 7 „ 97,527: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjunde hufvudtiteln.

Då emellertid under nämnda och närmast föregående år af detta

anslag bekostats väsentliga ombyggnader och förbättringar å telegraflinierna,

så att dessa nu kunna anses vara i mycket godt stånd, anser

telegrafstyrelsen det icke lida något tvifvel, att kostnaderna för detta

ändamål kunna åtminstone till eu tid rätt betydligt nedbringas utan

skada för liniernas bestånd. Dertill kommer ock, att utgifterna å detta

anslag kunna i någon mån minskas på det sätt att, fullständigare än

hittills skett, fördelning verkställes å telefon- och telegrafmedlen af

kostuaden för underhåll af gemensamma ledningar. Telegrafstyrelsen

har af dessa skäl ansett sig kunna föreslå, att förslagsanslaget till

telegrafliniernas öfvervakande, besigtning och underhåll måtte nedsättas

till 90,000 kronor.

Under förutsättning af bifall härtill skulle slutsumman å omkostnadsstaten

komma att nedsättas med 10,000 kronor från 272,800 kronor

till 262,800 kronor.

Med de af telegrafstyrelsen ifrågasatta ändringar skulle telegrafverkets

stater för år 1896 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten...................................................... kronor 936,100: —

öfvergångsaflöningsstaten................................... „ 4,600:

pensions- och understödsstaten ...................... „ 108,820: —

omkostnadsstateu .........................•......................... „ 262,800: —

tillsammans kronor 1,312,320: —

hvilket belopp med 28,700 kronor understiger slutsumman å de af

Eders Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstaterna för år 1895.

Vid de af telegrafstyrelsen föreslagna ändringar i telegrafverkets

utgiftsstater har jag icke funnit anledning till erinran; och då, äfven

om med afseende på den af mig förut omförmälda betydliga nedgången

i telegrafverkets inkomster anledning icke finnes att antaga, att något

mera afsevärdt öfverskott skall uppstå på dessa inkomster för år 1896,

enahanda medgifvande i fråga om öfverskottets användning, som för

år 1895 lemnats af Riksdagen, torde böra äskas äfven för år 1896,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de omförmälda ändringarne

i telegrafverkets stater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att

i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet

påkallade, må såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1896 anvisa enahanda belopp, 1,335,000

kronor, hvartill inkomsterna af telegrafmedel blifvit beräknade, samt

Jiih. till llilcsd. Vrot. 181)5. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sjunde hufvudtiteln.

tillika medgifva, att det öfverskott, som kan å dessa inkomster uppstå,

må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets och telefonväsendets

tidsenliga utveckling och förbättring.

Genom nådiga brefvet den 5 juni 1892 angående telegrafverkets

utgiftsstater för år 1893 har Eders Kongl. Maj:t anbefalt telegrafstyrelsen

att årligen, intill dess definitiv stat för statens telefonväsen kan upprättas,

vid afgifvande af förslag till utgiftsstater för telegrafverket

meddela ett öfverslag öfver de beräknade inkomsterna af och utgifterna

för telefonväsendet det år statsförslaget afser.

Till åtlydnad häraf har telegrafstyrelsen i sin förberörda skrifvelse

af den 20 sistlidne november meddelat, att inkomsterna af och utgifterna

för statens telefonväsen under år 1896 kunna, då hänsyn icke

tages till möjligen uppkommande nettobehållning, förslagsvis beräknas

till följande belopp:

Inkomster: abonnement^- och särskilda samtalsafgifter kronor 1,800,000: —

Utgifter: för drift och underhåll kronor 1,200,000: —

till räntor och afbetalning

å upplånta an
läggningsmedel.

........... „ 600,000:— „ 1,800,000: —

Tullverket.

[3.]

Tullverket.

Generaltullstyrelsen, som i underdånig skrifvelse den 17 sistlidne

november afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1896, har dervid

beträffande

Aflöning sstaten

till en början erinrat om följande förhållanden. I sin angående verkstäld

granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1892 afgifna berättelse fäste .Riksdagens

år 1893 församlade revisorer Riksdagens uppmärksamhet å det

förhållande, att, sedan vid beviljande af anslag för tullverket för sistnämnda

år Riksdagen, som medgifvit, att de besparingar, hvilka upp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjunde hufvudtiteln.

stode å tullverkets ordinarie aflöningsstat, finge af generaltullstyrelsen

disponeras för samma ändamål, hvartill de å aflöningsstaten. uppförda

anslagen till vikariatsersättningar och extra biträden m. m. inom styrelsen

och inom lokalförvaltningen vore afsedda, i enlighet med Eders

Kongl. Majtts förslag bestämt aflöningsstaten till 1,812,600 kronor,

deraf 1,612,600 kronor till ordinarie aflöningar och 200,000 kronor till

vikariatsersättningar, samt, enligt tullverkets räkenskaper för revisionsåret,

till vikariatsersättningar och extra biträden utgått ett belopp af

321,075 kronor 47 öre, så hade skilnaden mellan sistnämnda belopp

och det för ändamålet beviljade anslaget 200,000 kronor, eller 121,075

kronor 47 öre, jemte ett från öfvergångsaflöniugsstaten öfverfördt belopp

af 200 kronor, omförts till aflöningsstaten och det belopp, hvarmed

sistnämnda stat, från hvilken ordinarie aflöningar utgått med

1,517,523 kronor 37 öre och som sålunda visat en utgift å tillsammans

1,638,798 kronor 84 öre, till följd häraf öfverskridits, eller 26,198

kronor 84 öre, betäckts genom en omföring till aflöningskonto af den

tullverket från fyr- och båkmedlen tillkommande provision, som åi 1892

uppgått till 31,900 kronor 74 öre. Med afseende å omförmälda förhållanden

ansågo revisorerna, att det kunde ifrågasättas, huruvida berörda

provision, hvilken, jemlikt nådiga förordningen den 15 februari

1881 angående lotsverket, tillkommer tullverket för uppbörden af fyroch

båkmedlen med två procent af uppburna medel, rätteligen, borde,

såsom under revisionsåret egt rum, användas till aflöningar, hvarigenom

den af Riksdagen faststälda aflöningsstaten i sjelfva verket blifvit öfverskriden.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande anförde generaltullstyrelsen,

bland annat, att med stöd af nådiga brefvet den 3 december

1842 allt ifrån år 1843 hela den tullverket tillkommande uppbördsprovision

å fyr- och båkmedlen blifvit i hufvudboken godtskrifven

ordinarie staten och sålunda ansetts icke såsom en inkomst, hvilken i

likhet med de vanliga tullintraderna skolat uppdebiteras och omedelbart

redovisas för statsverkets räkning, utan såsom en tillgång, ansedd uteslutande

för tullverkets egen räkning och hvilken enligt sin natur i

främsta rummet skolat användas till uppbördsprovision eller aflöning, i

följd hvaraf tullmedelsutgiften under dessa titlar minskats i mån af

provisionens belopp; och yttrade generaltullstyrelsen vidare, att för den

händelse att styrelsens uppfattning angående dispositionen af och redovisningssättet

"för den tullverket tillfallande provisionen af fyr- och

båkmedlen icke skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens godkännande,

utan denna inkomst borde i likhet med tullmedlen omedelbart

inflyta till statsverket, generaltullstyrelsen af anförda skäl funne att, för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufvudtiteln.

så vidt styrelsen såsom dittills skulle kunna med noggrann! iakttagande

åt tullverkets rätt tillgodose den trafikerande allmänhetens och sjöfartens

enligt styrelsens åsigt fullt berättigade anspråk på skyndsam expedition

från tullverkets sida, förhöjning af anslaget till vikariatsersättning

och. extra, biträden m. m. skulle blifva af behofvet påkallad. I underdånig

skrifvelse den 9 maj 1894 angående reglering af utgifterna under

riksstatens sjunde hufvudtitel anförde Riksdagen, att Riksdagen ansage

oegentlig!, att, på sätt revisorerna anmärkt, en af Riksdagen faststäl.

d stat blifvit med anlitande af ifrågavarande provisionsmedel öfverskriden;

att, då den till tullverket utgående provision å fyr- och båkmedlen

numera icke till någon del vore anvisad såsom särskild godtgörelse

åt dem bland verkets tjenstemän och betjente, som med uppbörden

af dessa medel hade befattning, det syntes Riksdagen, att berörda

provision borde till statsverket inlevereras; samt att, om öfverförandet

af dessa medel till statsverket fskulle, såsom generaltullstyrelsen

antydt, föranleda ökadt anslagsbehof, Riksdagen antoge, att Eders Kong],

Maj;t icke komme att underlåta att med anledning häraf till Riksdagen

göra den framställning, hvartill förhållandena kunde föranleda.

Vid underdånig anmälan af Riksdagens berörda skrifvelse den

25 maj nästliden år fann Eders Kongl. Maj:t godt förklara, att generaltullstyrelsen

vid uppgörande af underdånigt förslag till tullverkets utgiftsstater

för. år. 1896 borde utgå från den förutsättning, att den för

uppbörd, debitering och redovisning af fyr- och båkmedlen tullverket

tillkommande provision å samma medel skulle uppdebiteras och redovisas

omedelbart för statsverkets räkning.

Generaltullstyrelsen anför nu, att styrelsen i anledning af berörda

nådiga föreskrift haft att taga i öfvervägande, i hvad mån eu höjning

af beloppet utaf de till vikariatsersättning, extra biträden in. m. inom

styrelsen och inom lokalförvaltningen för närvarande anvisade två anslag,

tillhopa 215,000 kronor, kunde från och med sistnämnda år blifva

erforderlig.

Då af orsaker, för hvilka generaltullstyrelsen i sitt förut omförmäla

underdåniga utlåtande, redogjort, det behof af förstärkt personal

vid tullverkets lokalförvaltning och vid gränsbevakningen, som redan

år 1888 framträda derefter betydligt ökats, samt detta behof hufvudsakligen

tillgodosetts genom anlitandet af extra biträden, hafva, oaktadt

den förhöjning, som år 1889 beviljats i det ena af förberörda anslag eller

det å lokalförvaltningens stat upptagna, utgifterna för vikariatsersättning

och extra biträden m. m. icke blott, på sätt af samma utlåtande framgår,

under åren 1890 1892, utan jemväl under år 1893 öfverstigit sam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjunde hufvudtiteln.

inanlagda beloppet, af ifrågavarande två anslag och de under tiden uppkomna

besparingarne å den ordinarie aflöningsstaten; och har skilnaden

i rundadt medeltal årligen uppgått till 19,500 kronor.

Sedan i aflöningsstaten för år 1894 tillkommit 7 nya kainmarskrifvaretjenster

och 20 nya vaktmästareljenster, har visserligen å de

orter, der de6sa tjänsters innehafvare blifvit anstälda, eller städerna

Göteborg, Helsingborg och Malmö, behofvet af extra biträden väsentligen

nedgått, men den häraf uppkommande besparing, som generaltullstyrelsen

anser för helt år kunna beräknas till högst 20,000 kronor,

motväges till större delen af den minskning å de för ifrågavarande utgifter

disponibla medel, som uppstått derigenom att samtidigt med omförmälda

nya tjänsters inrättande indragning egt rum af åtskilliga kustbevakningssyssior,

som sedan flera år tillbaka på försök hållits lediga,

och hvilkas aflöning, tillhopa 14,800 kronor, följaktligen under tiden

kunnat användas för samma ändamål, hvartill oftanämnda anslag äro

afsedda.

Vid nu anförda förhållanden och då å öfriga större tullplatser,

likasom ock vid gränsbevakningen, det nuvarande behofvet af extra biträden

kunde antagas snarare komma att ökas än minskas, har generaltullstyrelsen,

som emellertid icke ansett sig ega anledning att nu

föreslå inrättandet af några nya ordinarie befattningar för tillgodoseende

af samma behof, funnit det under förut angifna förutsättning vara

oundgängligen nödigt, att det å lokalförvaltningens stat uppförda anslag

till vikariatsersättning, extra biträden m. m. förhöjes med 20,000 kronor,

och hemställer derföre, att detta anslag måtte i 1896 års stat bestämmas

till 220,000 kronor.

Sedan staden Örnsköldsvik nästlidet år börjat begagna sig af den

staden den 7 april 1892 förunnade stapelstadsrätten, har Eders Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 11 maj 1894 bemyndigat, generaltullstyrelsen

att genom förordnanden gällande tills vidare tillsätta den för

tullförvaltningens i nämnda stad behöriga handhafvande erforderliga

personal. Enahanda bemyndigande har, sedan Eders Kongl. Maj:t

den 9 september 1892 dels medgifvit, att tullkammare under tullförvaltares

öfverinseende finge i staden Lund inrättas, dels ock i sammanhang

dermed beviljat staden nederlags- och transitupplagsrätt, genom

nådiga brefvet, den 23 nästlidne november lemnats generaltullstyrelsen

i afseende å sistberörda stad. Generaltullstyrelsen hemställer nu, att

dessa provisoriska anordningar måtte för år 1896 i den ordinarie aflöningsstaten

upptagas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

Förut gällande stat upptager för Örnsköldsvik:

Lön. Tjenstgörings-

Alderstillägg.

eu öfveruppsyningsman

penningar.

.............. kronor 1,500: — 300: —

600: —

en vaktmästare ......''.......

............. „ 500: — 300: —

150: —

För samma stad

2,600: —

har provisoriskt faststälts följande

tjenste- och

lönereglering:

Lön. Tjenstgörings-

Alderstillägg.

en tullförvaltare ............

penningar.

.............. kronor 2,500: — 1,000: —

1,000: —

en vaktmästare ...............

............... „ 600: — 300: —

150: —

en dito ...............

.............. „ 600: — 300: —

150: —

5,300: —

Den för staden Lund provisoriskt faststälda staten upptager:

Lön. Tjenstgörings- Alderstillägg.

penningar.

kronor 2,500: — 1,000: — 1,000: —

„ 600:— 300:— 150: —

4^00T^

Den tillökning, som, derest dessa provisoriska anordningar i den

ordinarie aflöningsstaten upptagas och i följd deraf förut omnämnda

öfveruppsyningsraanstjenst indrages, skulle i denna stat för tullkamrarne

i Örnsköldsvik och Lund uppkomma utöfver hvad tillförene för tullstationen

å förstnämnda plats utgått, uppgår således till 7,100 kronor.

Generaltullstyrelsen anmäler vidare, att, sedan tullinspektorstjensten

i Rone genom förre innehafvarens den 11 mars 1894 inträffade

frånfälle blifvit ledig, fråga uppstått om indragning af samma tjenst

och dess ersättande med en uppsyningsmansbefattning. Då omfånget

och beskaffenheten af de göromål, som numera äro förenade med ifrågavarande

tjenst, synts generaltullstyrelsen medgifva en sådan förändring,

har generaltullstyrelsen, som emellertid förordnat, att tjensten skall

lemnas otillsatt och uppehållas på förordnande, hemstält, att antalet

inspektörer måtte minskas med eu från 9 till 8, men i staten i stället

uppföras ytterligare en uppsyningsman med lön 900 kronor och tjenstgöringspenningar

300 kronor, med rätt till två ålderstillägg å tillhopa

300 kronor, och antalet uppsyningsman med nyssnämnda lön

sålunda ökas från 38 till 39.

en tullförvaltare

en vaktmästare

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjunde hufvudtiteln.

På sätt jag redan nämnt, har i årligt medeltal under åren 1890

1893 ett belopp af 19,500 kronor utaf den tullverket tillkommande

provision för uppbörden af fyr- och båkmedlen disponerats för samma

ändamål som det å lokaltullförvaltningens stat uppförda anslag till

vikariatsersättning, extra biträden m. m. Under förutsättning att berörda

provisionsmedel ej vidare skulle fa för ändamalet anlitas, bar generaltullstyrelsen

bemstält, att nyssnämnda anslag måtte böjas med ungefärligen

motsvarande belopp, eller 20,000 kronor. Oaktadt det i riksstaten

uppförda anslaget till tullverket af denna orsak skulle ökas med

sistnämnda belopp, innebär detta således icke någon egentlig ökning i

statsutgift, utan allenast en omflyttning på andra statsmedel af en tillförene

befintlig dylik. Som jag bär för afsigt att, i öfverensstämmelse

med den af Riksdagen uttalade mening, tillstyrka Eders Kongl. Maj:t

att besluta, att den tullverket tillkommande provision för uppbörden

af fyr- och båkmedlen skall från och med nästkommande år uppdebiteras

och redovisas omedelbart för statsverkets räkning, och generaltullstyrelsen

synes mig hafva på ett tillfyllestgörande sätt ådagalagt

det fortfarande bebofvet af de ifrågavarande medlen för det afsedda

äudamålet, anser jag mig böra förorda hvad generaltullstyrelsen i nu

förevarande afseende föreslagit.

Hvad generaltullstyrelsen i öfrigt under aflöningsstaten hemstält

föranleder icke till någon erinran från miu sida.

Då från de belopp, hvarmed aflöningsstaten vid bifall till hvad

jag sålunda tillstyrkt skulle ökas, eller

förböjning i anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m. m. vid

lokalförvaltningen..........................................••..................••• kronor 20,000:

förhöjd aflöning åt tullförvaltningen i Örnsköldsvik „ 2,700:

aflöning åt tullförvaltningen i Lund...............................v>_____4,400:

summa kronor 27,100: —

afdrages det belopp, hvarmed aflöningen vid den

till indragning föreslagna inspektorstjensten i

Rone, 1,900 kronor, öfverstiger aflöningen vid den

uppsyningsmansbefattning, som skulle ersätta sam
-

ma tjenst, ..............................................................................ii__‘__

så uppkommer en tillökning i aflöningsstaten af...... kronor 26,400:

hvadan statens slutsumma, senast faststäld till 1,837,000 kronor, skulle

för år 1896''uppgå till 1,863,400 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

[4.]

För kontrollen

vid enskilda

banker och

kreditanstalter.

Sjunde hufvudtiteln.

Enligt hvad generaltullstyrelsen anmäler, har å

Indragning sstciten.

som för år 1895 upptagits till 17,600 kronor, genom derå uppförda

personers afgång uppstått en minskning af 2,050 kronor, i följd hvaraf

denna stats slutsumma komme att utgöra 15,550 kronor.

I öfriga stater föreslår generaltullstyrelsen ej annan förändring,

än att, till jemnande af staternas slutsumma, det å omkostnadsstaten

uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter måtte minskas med 350

kronor samt denna stat sålunda nedsättas från 213.350 kronor till

213,000 kronor.

Med iakttagande af sålunda föreslagna ändringar skulle tullverkets

stater för år 1896 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten................................................................

öfvergångsaflöningsstaten ............................................

ålderstilläggsstaten .........................................................

indragningsstaten .........................................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

............................................................................

pensionsstaterua för aflidne tjenstemäns och betjentes

efterlemnade enkor och barn (deraf 10,000

kronor bestämdt anslag)........................................

omkostnadsstaten............................................

kronor

1,863,400: —

>)

12,250: —

V)

220,000: —

1)

15,550: —

V)

227,000: —

41,800: —

213,000: —

eller 24,000 kronor mera

summa kronor 2,593,000: —

än det belopp, hvarå 1895 års stat slutar.

Hvad generaltullstyrelsen i fråga om aflöningsstaten föreslagit

har jag redan tillstyrkt; och då jag icke har någon anledning till anmärkning

vid de i öfriga stater ifrågasatta ändringar, tillstyrker jag,

att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de utaf generaltullstyrelsen föreslagna

förändringar i tullverkets stater, för år 1896 bestämma anslaget för

tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,593,000

kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter finnes i

riksstaten uppfördt ett förslagsanlag af högst 12,000 kronor, hvaraf

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 25

enligt beslut af 1888 års Riksdag 7,000 kronor äro afsedda att användas

till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att inom finansdepartementet

biträda med berörda kontroll och med handläggning af ärenden

rörande enskilda banker och kreditanstalter, och återstoden eller 5,000

kronor åt ombud vid sådana inrättningar.

Då Eders Kongl. Maj:t vid meddelande af förlängd oktroj för

enskilda sedelutgifvande banker ålagt hvarje sådan bank att godtgöra

kostnaden för det ombud, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger

hos banken anställa, utgå af sist omförmälda anslagsbelopp endast

arfvoden åt ombuden hos öfriga enskilda bankinrättningar eller aktiebankerna.

Dessa arfvoden hafva utgått med respektive 200, 300 eller

400 kronor, allt efter hvarje särskild banks storlek.

Berörda anslagsbelopp har emellertid numera visat sig otillräckligt

för bestridande af de utgifter, som äro afsedda att utgå derifrån. Genom

nådiga brefvet den 31 sistlidne december hafva å nämnda anslag för år

1895 anvisats arfvoden till sammanlagdt belopp af 4,900 kronor, hvarföre

å anslaget allenast finnes odisponeradt ett belopp af 100 kronor. Eders

Kongl. Maj:t har emellertid den 25 oktober nästlidet år faststält bolagsordning

för en ny aktiebank, vid hvilken allmänt ombud bör förordnas.

För detta ombud kan sålunda ej beredas arfvode till högre belopp än

100 kronor, ehuru eljest intet arfvode plägat eller billigtvis bort bestämmas

till lägre belopp än 200 kronor.

I den del af den nu förevarande anslagstiteln, som är afsedd för

den lokala bankkontrollen och som för närvarande är bestämd till 5,000

kronor, lärer således en förhöjning vara erforderlig, hvilken för att

möta det anslagsbehof, som kan varda en följd af tillkomsten utaf nya

aktiebanker, icke torde böra bestämmas till lägre belopp än 1,000

kronor.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att

öka förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker och

kreditanstalter å högst 12,000 kronor med 1,000 kronor eller till högst

13,000 kronor, deraf 7,000 kronor att användas till arfvoden åt dem,

hvilka förordnas att inom finansdepartementet biträda med berörda

kontroll och med handläggning af ärenden rörande enskilda banker och

kreditanstalter, och 6,000 kronor att användas till arfvoden åt ombud

vid sådana inrättningar.

Bih. till Riksd. Prat. 1895. 1 Samt. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde hufvudtiteln.

Öfriga ordinarie anslag.

Ztiän Beträffande öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag ej

anledning att föreslå någon förändring.

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till postverket med.........i........ kronor 169,900: —

„ tullverket med.................. „ *24,000: —

„ kontrollen vid enskilda

banker och kreditanstalter

med.............. „ 1,000: — kronor 194,900: —

Deremot har jag föreslagit minskning i anslaget

till telegrafverket med................ „ 85,000: —

hvadan förhöjningen på det hela å de ordinarie

anslagen skulle blifva.................................................... kronor 159,900: —

Härvid bör likväl beträffande anslagen till

post- och tullverken erinras, att kostnaderna för

dessa verk bestridas af verkens egna medel.

Lägges till den föreslagna förhöjningen

summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

nu gällande riksstat.................................... „ 17,270,200: —

skulle, under förutsättning af bifall till hvad Jag

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1896 blifva ......... kronor 17,430,100:_

Extra anslag.

I fråga om de anslag å extra stat, som kunde erfordras, yttrade

herr statsministern beträffande

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

L^O Till beredande af arfvode för en byråassistent å finansdeparte
Årfn°byrl-r

merdets bankbyrå har Riksdagen på extra stat för innevarande år likaassistent

å som för derå föregående beviljat 4,000 kronor; och då detta anslag är

Ohöfligt, äfven för år 1896, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

byrå. täcktes föreslå Riksdagen

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjunde hufvudtiteln.

att till beredande af arfvode för en byråassistent å finansdepartementets

bankbyrå på extra stat för år 1896 anvisa ett belopp af 4,000

kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra

sjunde hufvudtiteln och böra till ersättande hos Riksdagen anmälas, äro

enligt uppgifter från statskontoret:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning af åtskilliga kronans domäner...... kronor 47,o81. 2 8

,, ersättning till vissa boställshafvare och kronoarrendatorer

för saknad afkomst af exproprierad

jord ................................................................................. « 348:2 5

„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i Hjelmarens och Qvismarens

sänkning ...................................................................... « 7,347. 3 2

„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegen
domars

deltagande i andra vattenafledningsföretag „ 13,990: 5 5

„ ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen „ 83,178: 04

,, godtgörande af förskjuten husröteersättning åt

tillträdande arrendatorn af indragna häradshöfdinecebostället

1 mantal Vassmolösa n:o 5 i Kalmar

län ........................................................................ » 1,816. 9 6

„ godtgörande af skifteskostnader belöpande å indragna

fanjunkarebostället | mantal Brasta n:o

2 i Jemtlands län....................................................... n 420: 4 8

,, godtgörande af kostnaden för vissa verkstälda

arbeten med anledning af ett invid Sagån i närheten

af mangårdsbyggnaden å indragna förra

kronofogdebostället Östanbro n:o 4 i Vestman
lands

län inträffadt jordras ........... n 3,540: 13

„ godtgörande af reparations- och underhållsarbeten

å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar „ 2,537: 7 1

,, ersättning till egare af skattefrälsehemman, hvil
kas

räntor icke blifvit af statsverket inlösta, ... „ 8,915: 7 6

n byggnadeersättningar enligt nådiga brefvet den__•__

Transport kronor 169,476: 48

[6.]

Ersättning för

af statskontoret

gjordaförskolt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

[7, 8.]

Deri lokala

förvaltningen

af statens jordbruksdomäner.

[9.]

Reglering af

flott led er i

Norrbottens

län.

Sjunde hufvudtiteln.

15

3,000: 00

; s : , : Transport kronor 169,476: 48

29 maj 1891 åt sex skogstorpare å kronoparker

i Norrbottens län.......................................................

till kostnader för verkställande af den på begäran

af 1889 års Riksdag anbefalda undersökning rörande

de inom Norrbottens län befintliga apatitlager

å kronojord.........................................................

, 70,542: 68

eller tillhopa kronor 243,019: 16;

Och hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning,

att till gäldande af nämnda förskott må å extra stat för år 1896

anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten

torde få utföras med 243,020 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af hit hörande utgifter äro i nu gällande riksstat

säsong extra anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter och

uppehållande afl domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor, dels

ock till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis, 40,210 kronor;

och då de nuvarande anslagen för berörda ändamål fortfarande äro behöfliga

samt, enligt hvad domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den

2 sistlidne november anfört, anledning saknas att föreslå förhöjning

eller nedsättning i beloppen, hemställer jag lika med domänstyrelseiT,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för år 1896 å extra stat äska samma

belopp, som äro beviljade för år 1895, dock att, för erhållande af jemn

slutsumma å anslagen under denna hufvudtitel, förslagsanslaget till

resekostnader vid domänförvaltningen må ökas med 70 kronor och således

upptagas till 40,280 kronor.

Reglering af flottleder i Norrbottens län.

Redan för längre tid tillbaka fästes uppmärksamheten på behofvet

af åtgärder från kronans sida för reglering af flottleder i vattendragen

inom Norrbottens län, hvarest kronan eger stora sammanhängande

skogskomplexer af flera qvadratmils ytvidd. Efter det på grund af

nådigt bref den 7 februari 1873 undersökning af vattendragen blifvit

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjunde hufvudtiteln.

verkstäld och förslag till deras flottbargörande upprättats, utbjöds till

försäljning afverkningsrätt å vissa kronoparker med skyldighet för

virkesköparen att på egen bekostnad ombesörja de för vattendragets

reglering erforderliga arbeten. Men då den enskilde helt naturligt

sökte göra sig väl betald för sina åtagna skyldigheter genom ett lägre

virkespris och detta pris i många fall än mera nedtrycktes, emedan

det förlagskapital, som erfordrades för flottledens inrättande, för många

utgjorde ett hinder att uppträda som spekulanter, och då det sålunda

syntes uppenbart, att, om staten sjelf efter hand utförde dylika anläggningar,

kostnaden derför i längden skulle blifva mindre än den uppoffring,

staten finge vidkännas derigenom, att anläggningen af en flottled

gjordes till vilkor vid utbjudandet af afverkningsrätt, blef på framställning

af domänstyrelsen å 1885 års reservationsanslag till kronoskogarnes

förvaltning uppfördt ett anslag af 23,000 kronor till inrättande

af flottleder i Norrbottens län, hvarefter under de derpå följande åren några

smärre flottleder inrättades i Norra Piteå revir, hvilka visade sig medföra

åsyftad verkan. Förberedande åtgärder vidtogos nu för mera omfattande

dylika arbeten i andra delar af länet; men då enligt upprättade

kostnadsförslag kostnaderna uppginge till betydande belopp och

då härför erforderliga medel egentligen vore att betrakta som förlagskapital,

hvilket jemte sex procent ränta genom inflytande amorteringsafgälder

å flottgodset efter hand komme att återgäldas och derföre ej

borde sammanblandas med reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, gjorde domänstyrelsen

underdånig framställning om anvisande af sådant förlagskapital.

Med anledning af denna domänstyrelsens framställning anvisade

Riksdagen, på förslag af Eders Kongl. Maj:t, för hvardera af åren

1891 och 1892 ett extra anslag å 100,000 kronor för bestridande af

kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens län, hvarjemte Riksdagen

medgaf, att de utgifter, som lades å flottningen, finge för enahanda

ändamål disponeras.

I underdånig skrifvelse af den 29 september nästlidet år anmäler nu

domänstyrelsen, att af de sålunda beviljade anslagen jemte redan ingångna

flottningsafgifter återstod vid 1893 års slut ett belopp af 59,747 kronor

12 öre, hvaraf komme att för 1894 års arbeten tagas i anspråk omkring

50,000 kronor, hvilket sistnämnda belopp dock endast kunnat

beräknas approximativt i anseende dertill att dessa arbeten ännu påginge.

Behållningen vid 1894 års slut kunde alltså, derest årets inflytande

flottningsafgifter antoges komma att uppgå till ungefär lika

belopp som 1893 eller omkring 15,000 kronor, beräknas till ungefär

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde hufvudtiteln.

25,000 kronor, som jemte 1895 års flottningsafgifter vore afsedda att

tillgodose sistnämnda års behof, hvaremot till 1896 och efterföljande

års arbeten, hvilka för en ordnad och förmånlig virkesafsättning från

kronans skogar vore af stor betydelse, endast skulle finnas att tillgå

efter hand inflytande flottningsafgifter. Att redan vid denna tid, då

flottningsafgifterna ännu ej kunde antagas uppgå till större belopp,

med allenast dessa bedrifva de erforderliga flottledsregleringsarbetena

läte sig icke lämpligen göra, dels emedan arbetena, då afgifternas belopp

icke kunde med säkerhet på förhand beräknas, ej skulle kunna

förberedas och anordnas i så god tid, som för deras ändamålsenliga utförande

erfordrades, dels ock, hufvudsakligast, derföre att dessa arbeten

då måste inskränkas alltför mycket i förhållande till ännu återstående

flottledsregleringar. Sedan med de ofvan nämnda anslagsmedlen och

influtna flottningsafgifterna flottningen blifvit reglerad i Svärdelfven

och Nuortijaurbäcken, utströmmande i Byske eif, Abmoelfven, bivatten

till Pite eif, Kengis och Lappea lorsar samt Liviojoki, Sikajoki och

Puostijoki vattendrag, utfallande i Torne eif, samt Perlelfven och

Naustajoki, utmynnande i Lule eif, hvarigenom virkesafsättningen inom

Södra och Norra Arvidsjaurs, Pajala och Jockmocks revir väsentligen

främjats, borde, enligt hvad domänstyrelsen vidare anför, liknande behof

inom andra revir under de närmaste åren tillgodoses. I detta syfte

vore ock förberedande åtgärder vidtagna med syner samt arbets- och

kostnadsförslag — hvilka senare dock ännu ej vore färdiga — för följande

vattendrag, nemligen: Pite eif ofvanför Abmoelfvens inflöde,

öfre delarne af Tele- och Arpatsbäckarne, tillhörande sistnämnda elfs

vattensystem, Julhäjoki och Säivajoki uti Torne eif utfallande vattendrag

samt Hvitträskbäcken och Spikelfven, utmynnande i Råne eif.

Då det, enligt domänstyrelsens mening, vore af synnerlig vigt, att

medel bereddes för fortsättning af dessa arbeten, har domänstyrelsen,

under erinran att här afsåges ett produktivt ändamål, nemligen höjande

af kronans inkomster genom uppnående af högre virkespris, hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för år 1896 äska 50,000 kronor såsom

extra anslag för reglering af flottleder i Norrbottens län med fortfarande

rätt att till samma ändamål disponera inflytande flottningsafgifter.

Att de flottledsanläggningar, för hvilka kostnaderna bestridts af

de för ändamålet anvisade medlen, utöfvat en synnerligen gynsam inverkan

på virkesprisen, är otvifvelaktigt. Exempelvis erhöllos sålunda,

enligt hvad jag inhemtat, vid nästlidet års virkesauktioner följande

pris, som dittills icke uppnåtts inom Norrbottens län, nemligen:

i Pajala revir för 110,025 timmerträd, utstämplade vid Liviojok

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjunde hufvudtiteln.

och Sikajoki, ofvanför Kengis och Lappea forsar i Torne eif, 2 kronor

65 öre för trädet, under det att årsmedelpriset för försäljningarne i

förening med elfrensningsskyldighet under närmast föregående tioårsperiod

endast undantagsvis öfverstigit 1 krona för trädet;

i Södra Arvidsjaurs revir för 36,900 träd, utstämplade vid Svärdelfven

och Nuortijaurbäcken, 2 kronor 82 öre å 2 kronor 28 öre och

i Norra Arvidsjaurs revir för 42,000 träd, utstämplade ofvanför Abmoelfven,

2 kronor 97 öre å 2 kronor 30 öre för trädet, medan vid föregående

med elfrensningsskyldighet förenade virkesförsäljningar ej betalats

mer än 55 öre å 1 krona 13 öre för trädet; och

i Jockmocks revir för 71,305 träd, utstämplade vid Perleltven,

1 krona 87 öre för trädet mot 1 krona 9 öre för föregående försäljningar

i förening med elfrensningsskyldighet.

Att dessa prisstegringar ej föranledts af förbättring i konjunkturen

bevisas deraf, att priserna på utlandets trävarumarknad ej nu äro

högre, snarare lägre än under de år, nemligen åren 1873, 1877, 1881

och 1888, då virkesförsäljningar i förening med elfrensningsskyldighet

för köparen senast egde rum i ofvan nämnda revir.

Uppenbarligen är den föreliggande prisstegringen fastmer beroende

derpå, att spekulanter från andra orter nu uppträdt och framkallat

en konkurrens vid auktionerna, hvilken de i orten varande sågverksbolagen

genom överenskommelser om virkesinköp för gemensam

räkning förut lyckats förebygga. Men all anledning finnes äfven att

antaga, att dessa nya spekulanter, om ej helt och hållet, dock till större

delen uteblifvit, derest flottlederna icke varit reglerade, i hvilket fall det

för flottleds ordnande erforderliga kapitalet äfvensom den oundvikliga

tidsutdrägten liksom hittills måst verka förlamande på spekulationen.

Medelpriset för timmerträd för den ordinarie virkesförsäljningen

inom länet i dess helhet utgjorde under åren 1884—1891 endast 95

öre, men steg under 1892 till 1 krona 13 öre, under 1893 till 1 krona

45 öre samt under år 1894 till 1 krona 92 öre. Betydelsen af

denna prisstegring inses lätt, om i betraktande tages, att den ordinarie

virkesförsäljningen inom länet belöper sig till 400,000 å 500,000

timmerträd årligen.

Då det sålunda icke lärer kunna betviflas, att icke de kostnader,

som enligt domänstyrelsens förslag ytterligare skulle komma att nedläggas

på utförandet af flottledsregleringar, skulle erhålla en synnerligen

produktiv användning, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen

att för bestridande af kostnaderna för reglering af flottleder i

s. 32 Kontrollera mot PDF

[10.]

Skogsodlingens

befrämjande.

32 Sjunde hufvudtiteln.

Norrbottens län anvisa ett extra anslag för år 1896 å 50,000 kronor

äfvensom medgifva, att de afgifter, som läggas å flottningen, fortfarande

må för enahanda ändamål disponeras.

Skogsodlingens befrämjande.

■ ! Beträffande det anslag, som Riksdagen för innevarande liksom

för flera föregående år anvisat för skogsodlingens befrämjande, anser

jag mig icke böra för nästkommande år ifrågasätta någon förändring,

och jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att för skogsodlingens befrämjande för år 1896 bevilja ett extra

anslag af 25,000 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilda skogsödare genom tillhandahållande af skogsbo

och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde

vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke må till

något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit, ej

heller till högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1896 utgör 407,300 kronor mot 442,100 kronor i riksstaten för år 1895.

in i :;.u''i it •.-M-vivr!''*

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad

herr statsministern sålunda hemstält och föreslagit

beträffande anslagen under sjunde* hufvudtiteln; och

behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna bifall.

Ex protocollo:

Waldemar Roos.

STOCKHOLM, ISAAC MARCU3’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1895.

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr jninistern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren, 1

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson och

Wersåll.

Departementschefen, statsrådet Gilljam föredrog följande ärenden rörande

regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma

hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid departementschefen

yttrade beträffande

Bih. till lliksd. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde hufvudtiteln.

Ordinarie anslag''.

Kongl. biblioteket.

[1.] Uti underdånig skrifvelse den 28 augusti 1882 gjorde dåvarande öfver
Höjning

af bibliotekarien G. E. Klemming framställning om förhöjning af kongl. biblioansiaget

till anslag till böckers inköp och bindning. I sådant afseende erinrades,

och bindning, att enligt gällande reglemente kongl. biblioteket såsom nationalbibliotek

vore ämnadt att innehålla en, så vidt möjligt, fullständig samling af svensk

litteratur och derjemte de vigtigaste alstren af främmande länders vetenskapliga

och litterära verksamhet. Till området af bibliotekets inköp hörtle

således den äldre svenska litteratur, som ännu der saknades, den utom

Sveriges nuvarande gränser tryckta svenska litteraturen, hvilken i Finland

och Nordamerika vore af betydande omfång, allt hvad i utlandet utgåfves

om Sverige, af svenskar eller i öfversättning från svenskan samt slutligen

handskrifter, hvilka kompletterade den för svensk historia, biografi och

litteratur värdefulla handskriftsamlingen. Derjemte borde biblioteket tillegna

sig det förnämsta af brödrafolkens litteratur och tillhandahålla de

vigtigaste af de arbeten, som funnes tillgängliga på andra länders bokmarknad,

för att såmedelst inom sitt område främja möjligheten för vårt

land att deltaga i de öfriga folkens stora kultursträfvanden. Enligt öfverbibliotekarien

Klemmings förmenande vore de minsta belopp, kongl. biblioteket

behöfde för ifrågavarande ändamål, 30,000 kronor till bokinköp och

10,000 kronor till inbindning.

Vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t yttrade dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat, att, då de medel, hvaröfver

kongl. biblioteket egde att förfoga till inköp och inbindning af böcker,

icke svarade mot den utveckling, som på vetenskapernas och litteraturens

område vid den tiden försiggick, och mot de stegrade anspråk, som i våra

dagar stäldes på ett nationalbibliotek, en förhöjning af bibliotekets anslag

väl syntes önskvärd, men att departementschefen, i betraktande af de

mångfaldiga och störa anspråk, som stäldes på statsverket för den allmänna

bildningens alltmer växande behof, ansåge sig icke kunna föreslå

ett så stort anslagsbelopp, som af öfverbibliotekarien Klemming ifrågasatts.

Af detta skäl och då en fördelning af anslaget i två delar, den ena för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

3

inköp och den andra för inbindning af böcker, lämpligast syntes böra

göras af öfverbibliotekarien sjelf efter förefallande omständigheter under

hvarje år, tillstyrkte departementschefen, att hos Riksdagen måtte äskas

en förhöjning i det till kongl. biblioteket då anvisade anslag för

böckers inköp och inbindning, 18,000 kronor, med allenast 7,000 kronor,

eller till 25,000 kronor. Ett i öfverensstämmelse härmed af Eders

Kongl. Maj:t hos 1883 års riksdag framstäldt förslag blef af Riksdagen

bifallet, hvadan omförmälda anslag från och med år 1884 utgått med

25,000 kronor.

I skrifvelse den 29 sistlidne september har nuvarande öfverbibliotekarien,

med åberopande af motiveringen i öfverbibliotekarien Klemmings

nyssnämnda skrifvelse, i underdånighet anfört, hurusom under de tolf år,

som förflutit från aflåta!) det af denna skrifvelse, svårigheterna för kongl.

biblioteket att med för handen varande anslag för böckers inköp och inbindning

fylla det behof, som dermed skulle tillgodoses, i hög grad ökats.

Litteraturens tillväxt hade hållit jemna steg med den snabba utvecklingen

på alla andra områden, och i sammanhang härmed hade det blifvit allt

omöjligare att inom de litteraturfack, hvilka det ålåge kongl. biblioteket att

företrädesvis komplettera, anskaffa de verk, som vore mest utmärkande för

vetenskapens och litteraturens nyare ståndpunkt. Medan sålunda allt

större luckor uppstode inom dessa fack, stege allmänhetens anspråk att genom

kongl. biblioteket få sina bildningsintressen tillgodosedda. Detta framginge

tydligt deraf att, under det år 1882 endast 27,419 volymer framtagits

till allmänhetens begagnande och 6,153 volymer utlånats till användning

i hemmen, motsvarande tal för år 1893 stigit till 69,495 och 10,347.

Af öfverbibliot ekari ens årsberättelse för 1893 inhemtades, hurusom vid 1894

års början förefunnits en till omkring 3,000 kronor uppgående obetald

rest å ''de under år 1892 genom firman Samson & Wallin gjorda bokinköpen,

hvarjemte då var obetaldt hela det inköp, som kongl. biblioteket

år 1893 gjort hos denna firma, genom hvilken det hufvudsakliga utländska

bokinköpet förmedlades. I bokbindningen hade af brist på medel inskränkningar

måst vidtagas, så att kostnaden för år 1893 stannat vid

6,524 kronor 46 öre mot 8,272 kronor 99 öre under närmast föregående år.

Denna nödtvungna inskränkning af bokbindningen måste, om den år efter

är upprepades, blifva i hög grad skadlig för de obundna böckernas bestånd.

Det svenska årstrycket vore sedan många år till öfvervägande del

obundet, och de obundna arbetena å utländska afdelningen torde uppgå

till minst 20 procent af hela volymantalet, fastän årligen bundits så långt

tillgångarna medgifvit, med iakttagande af nödig sparsamhet i afseende

på band. En dyrare post vid inbindningen utgjordes af den under de

s. 4 Kontrollera mot PDF

[2-]

Höjning af

anslaget till

domkapitlens

expeditioner,

m. m.

4 Åttonde hofvudtiteln.

tva sista ^decennierna så hastigt tillväxande svenska tidningslitteraturen,

hvilken pa grund af det merendels särdeles stora formatet kräfde i medeltal

8 kronor 50 öre per band. Att i obundet skick förvara dessa tidningsårgångar,

i hvilka så. mycket vigtigt material för framtida studium funnes

nedlagdt, vore ogörligt med hänsyn till brukbarheten och papperets beskaffenhet.

För att inbindningen icke måtte till böckernas skada allt för

mycket inskränkas, borde minst 10,000 kronor årligen för densamma användas.

Att till förmån för bindningen sålunda inskränka inköpssumman

vore icke förenligt med kongl. bibliotekets uppgift att uppköpa

svenskt tryck från utlandet och i biblioteket obefintliga äldre svenska

tryckalster äfvensom Sverige rörande handskrifter samt att följa med i den

ständigt växande utländska bokmarknaden, såväl den moderna som den

antiqvariska, inom området för de kunskapsgrenar, hvilka i kongl. biblioteket

vore representerade. Bland dessa inginge de särdeles dyrbara publikationerna

inom facken skön konst, fornkunskap, geografi och resor. På

grund häraf har. öfverbibliotekarien nu anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nåder till nästa riksdag aflåta proposition om höjande af kongl.

bibliotekets anslag till böckers inköp och inbindning från 25,000 kronor

till 40,000 kronor.

Med åberopande af hvad öfverbibliotekarien sålunda anfört rörande

behofvet af ökade medel för ifrågavarande ändamål och då det i sådant

hänseende föreslagna belopp synes mig icke gifva anledning till anmärkning,

hemställer jag. i. underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att bevilja en förhöjning i det till kongl. biblioteket anvisade anslag

för böckers inköp och inbindning med 15,000 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

Under det att lönereglering de senaste årtiondena genomförts för

statens embets- och tjensteman på nästan alla områden af förvaltningen,

har tjenstemannapersonalen vid de ecklesiastika konsistorierna fått qvarstå

under aflöningsförhållanden, som delvis äro så beskaffade, att det måste

förefalla egendomligt, att de icke långt före detta reglerats. Den hufvudsakliga

förklaringsgrunden härtill torde vara, att frågan om stiftsstyrelsernas

omorganisation, långt innan senare tiders löneregleringar å andra områden

egt rum, stått på dagordningen. Redan inom den kommitté, som

år 1828 afgaf förslag till kyrkolag, förevar denna fråga till behandling.

I de betänkanden, som afgifvits af följande kyrkolagskoinmittéer åren

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

5

1846, 1873 och 1891, förekomma förslag till stiftsstyrelsernas omorganisation.

Under de senaste trettio åren hafva förslag i sådant hänseende gång

efter annan utgjort föremål för både Konungs och Riksdags pröfning.

Vid 1862—1863 årens riksdag, då Rikets Ständer för afhjelpande »tills

vidare» af det anmärkta missförhållandet beträffande aflöningarna vid

domkapitlen anvisade nu utgående ordinarie anslag af 10,000 kronor, antyddes,

»att en förändrad organisation af domkapitlens verksamhet vore

att emotse». Alltifrån kyrkomötesinstitutionens tillkomst har frågan om

sådan omorganisation efter olika grunder förekommit vid dessa möten.

Genom proposition af den 10 februari 1893 påkallade Eders Kongl. Maj:t

senast Riksdagens medverkan för samma frågas lösning. Då det emellertid

hittills icke lyckats att ernå enighet angående organisationens beskafenhet,

och ingenting tyder på, att man står nära målet att få denna

fråga löst, förefaller det, som om en definitiv lönereglering, hvilken naturligtvis

bör utföras så, att den icke på något sätt blir till hinder för en

framtida omorganisation af stiftsstyrelserna, icke längre bör undanskjutas.

Beträffande definitiv lönereglering föreligger ock en framställning af

1888 års kyrkomöte, hvaröfver samtliga domkapitel, Stockholms stads

konsistorium samt statskontoret sig yttrat, och hafva slutligen från

nämnda ecklesiastika myndigheter förnyade utlåtanden infordrats med anledning

af statskontorets yttrande. Äfven från senast församlade kyrkomöte

har Eders Kongl. Maj:t fått mottaga underdånig skrifvelse i detta

ärende.

Vid det tillfälle, då propositionen i ämnet till 1893 års riksdag beslöts,

tillät jag mig, under hänvisning särskilt till 1888 års kyrkomötes skrifvelse,

inför Eders Kongl. Maj:t framhålla, hurusom behofvet af en dylik lönereglering

redan länge varit både kändt och erkändt. Jag påvisade dervid,

under åberopande af då föreliggande sifferuppgifter, bland annat, hurusom

lönebeloppen inom de olika stiften företedde skiljaktigheter, som icke

stode i förhållande till den olikhet i göromålens mängd, hvilken förefunnes

mellan de särskilda domkapitlen, samt Imrusom i afseende å hvarje särskild

lön visade sig en skilnad i beloppet från ena året till det andra,

hvilken föga stämde med den eljes antagna grundsatsen, att aflöningen

för en tjenst icke borde från ett år till ett annat vara underkastad obe

räkneliga vexlingar, allra minst till den grad, att, såsom här vore fallet,

inkomsterna vid samma befattning ena året med omkring 3,000 kronor

öfverstege det andra årets eller vore omkring dubbelt så höga det ena

året som det andra. Vid samma tillfälle antydde jag ock, att, om redan

i aflöningarnas ojemnhet och vexling föreläge talande skäl för behofvet åt

en lönereglering, en undersökning af löneförmånernas beståndsdelar lem
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Åttonde hnfvudtiteln.

nade ytterligare bevis för nödvändigheten af en sådan. Med ledning

af den omfattande utredning, som innefattas i statskontorets utlåtande

i ärendet af den 30 december 1893, anhåller jag nu att få fullständigare,

än hvad som vid meranämnda tillfälle var möjligt, ur sistberörda

synpunkt belysa den ifrågavarande löneregleringens nödvändighet.

Det ligger i sakens natur, att nuvarande å riksstaten uppförda anslag,

‘25,000 kronor på ordinarie och 3,716 kronor på extra stat, icke kunna

vara tillräckliga både för uppehållande af verksamheten inom 13 ecklesiastika

konsistorier, genom vid hvart och ett af dessa embetsverk anstälde

notarie, amanuens och vaktbetjent, och för bekostande af erforderliga skrifmaterialier

och expenser. Följden häraf har också blifvit, att för dessa

institutioners bestånd måst uppsökas utvägar, hvilka icke å något förvaltningsområde

i vårt land hafva sin motsvarighet och som delvis äro så

beskaffade, att deras anlitande icke ens synes öfverensstämma med statens

värdighet. Vid en del domkapitel har dessutom staten under en följd af

år nödgats träda emellan för att betacka brister i domkapitlens expeditionskassor.

Beslut om anvisande af medel härtill hafva fattats, sedan

kammarrätten, som i ärendet hörts, granskat vederbörande räkenskaper,

funnit bristerna hafva sin orsak i oundgängliga utgifter och tillstyrkt

deras betäckande. Under de senaste åren har statskontoret af Eders

Kongl. Maj:t anbefalts att förskottsvis af tillgängliga medel utbetala härför

erforderliga belopp, för att sedermera till ersättning anmälas; och

kommer jag, sedan statskontoret i skrifvelse den 3 sistlidne december

hemstält, att för detta ändamål nu förskjutna 10,245 kronor 56 öre

måtte ersättas, att jemväl föreslå framställning till Riksdagen i sådant

syfte.

Den hufvudsakliga delen af de tillgångar, hvarmed de ecklesiastika

konsistorierna uppehållas, utgår, såsom af det redan anförda kan slutas, ej

heller af statsmedel, utan från andra håll med ett sammanlagdt belopp,

som, enligt, föreliggande uppgifter från åren 1883—1887, i medeltal utgjort

omkring 55,000 kronor, en siffra, som på grund af den kända erfarenheten

rörande omöjligheten att erhålla fullt exakta redogörelser rörande

sportelinkomster, sannolikt i verkligheten varit ännu högre. Med ledning

af statskontorets utlåtande kunna sistnämnda tillgångar, som utgått från

andra håll än staten, lämpligen sammanföras under följande hufvudgrupper,

nemligen: expeditionslösen, provisioner, kollektör, bidrag från stiftens presterskap,

aflöning sbidrag från domkyrkorna och andra kyrkor samt diverse inkomster.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

7

I. Expeditionslösen.

Denna inkomstpost är i statskontorets utlåtande hänförd under tva

särskilda rubriker, fullmaktslösen och annan lösen.

Beträffande den först omnämnda, som utgår till konsistoriel enstemännen

för fullmakt, konstitutorial, antagningsbevis eller protokollsutdrag,

hvarigenom tjenst, beställning eller syssla med verklig lön pa stat tillsättes

och bortgifves, har densamma, under antagande att denna lösen vid

domkapitlen i Lund och Göteborg, hvarifrån vederbörliga uppgifter saknas,

uppgått till sammanlagdt 1,500 kronor årligen under tidsperioden 1883 188 7,

i medeltal under samma period utgjort 11,827 kronor 27 öre. Denna lösen

utgår enligt taxa å expeditionslösen vid domkapitlen i riket den 31 oktober

1851. Enligt förnyade nådiga förordningen den 7 december. 1883 angående

expeditionslösen, hvarigenom i öfrigt upphäfts hvad i afseende a

dylik lösen dittills varit stadgadt, har nemligen i 5 §, med hänsyn till nödvändigheten

att tillgodose konsistorietjenstemännens lönebehof, föreskrifvits,

att, tills vidare och intill dess annorlunda kunde vara förordnadt, dessa myndigheter,

för hvilka 1851 års expeditionstaxa varit gällande, fortfarande

vore berättigade att i nyssnämnda fall uppbära lösen enligt samma taxa.

Denna lösen erlägges med ett belopp af fyra procent, beräknade efter de

sista fem årens medium af de till taxering uppgifna löneinkomster, för

hvilka vid den tillsatta tjensten bevillning blifvit erlagd, och pa grund

af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 juni 1870 gälla samma bestämmelser

som för domkapitlen jemväl för direktionen öfver Stockholms

stads undervisningsverk i tillämpliga delar, eller i ärenden, som för direktionen

och domkapitlen äro gemensamma. Till statsrådsprotokollet den

10 februari 1893 erinrade jag, att de, som hade . att utgöra denna

lösen, vore kyrkoherdar i konsistoriela gäll, komministrar och lärare

vid allmänna läroverk, hvilka tjenstemän dessutom hafva att, i likhet

med andra statens embets- och tjenstemän, erlägga stadgad stämpelafgift.

Jag yttrade dervid, att det ur ingen synpunkt torde kunna försvaras, att

dessa i allmänhet svagt aflönade tjenstemän betungades med en särskild

beskattning, från hvilken deras vederlikar annars numera befriats, och att,

under det en kyrkoherde, som utnämndes af Eders Kongl. Maj:t, vore .befriad

från lösen för sin fullmakt, kyrkoherde, som utnämndes af domkapitel,

äfvensom komministrar måste erlägga sådan, och detta för aflönande af

tjenstemän, hvilka, såsom konsistoriernas, måste anses vara statens. Samtliga

domkapitlen och statskontoret hafva ock hemstält, att ofvanberörda

lösen måtte upphöra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Åttonde hufvudtiteln.

Hvad den återstående delen af ifrågavarande inkomstpost beträffar,

hvilken del, under antagande att densamma vid domkapitlen i Lund och

Göteborg, hvarifrån vederbörliga uppgifter å dess belopp saknas, uppgått

till sammanlagdt 2,000 kronor årligen under tidsperioden 1883—1887, i

medeltal under samma period utgjort 4,779 kronor 26 öre, hemställer

statskontoret, att konsistorienotarierna böra bibehållas vid rättigheten att

uppbära lösen för hit hänförliga expeditioner, som part eller annan på

egen begäran erhåller eller eljes icke författningsenligt är pligtig att lösa.

Den till konsistorienotarierna utgående lösen för expeditioner, hvilka part

utan särskild begäran författningsenligt är skyldig att lösa, anser statskontoret

böra utbytas mot stämpel; och yttrar statskontoret härvid: »I

detta hänseende synes lämpligast, att domkapitlen och Stockholms stads

konsistorium öfverflyttas från den första till den tredje af de afdelningar,

hvartill statsmyndigheterna i fråga om lösen för eller stämpel till expeditioner

äro hänförda i nådiga förordningarna den 7 december 1883 angående

expeditionslösen och den 5 september 1890 angående stämpelafgiften,

samt att i stämpelförordningens tariff, 3:dje afdelningen, införas

stämpelafgifter:

för betyg öfver aflagdt kunskapsprof, till belopp motsvarande den för

sådant betyg nu utgående lösen, med ............................................... 3 kronor,

för missiv för predikoprofs afläggande, dito dito ................. 2 »

för prestebref, motsvarande sammanlagda beloppen af för

sådant bref nu utgående lösen och stämpelafgift ........................... 4 »

för skiljebref i äktenskap eller trolofning, dito dito .............. 7 »

för stämning, ehvad den afser en eller flere personer, dito dito 2 » .»

För den händelse Eders Kong]. Maj:t gillar statskontorets berörda

förslag, torde vederbörlig proposition i ämnet till Riksdagen på finansdepartementets

föredragning böra aflåtas. Enligt verkstäld beräkning torde

den inkomst, som härigenom skulle tillfalla statsverket, uppgå till omkring

3,000 kronor.

IT. P, ''ovisioner.

Bland de poster, som för närvarande ingå i konsistorietjenstemännens

aflöning, lemnar ingen större tillgångar än provisionerna. Grunderna, hvarefter

dessa provisioner beräknas, återfinnas i Kongl. Maj:ts cirkulär den

9 februari 1844. Enligt detta cirkulär, i hvad detsamma nu är tillämpligt,

utgår konsistorienotariernas provision: efter 6 procent å kollektmedel, hvilka

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 9

inom stiftet insamlas, å vederlag under extra nådår, samt å alla behållna inkomster

vid ecklesiastika och läraretysslor, af hvilka under ledighet inkomsterna

äro till läroverkens kassor anslagna; efter 3 procent å kollektmedel,

som inom andra stift insamlats för kyrkobyggnad, samt i vissa fall

å räntor å byggnadskassornas medel. Onekligen har åt dessa stadganden,

med hänseende till konsistorieexpeditionernas oafvisliga behof af tillgångar,

gifvits en så utsträckt tolkning, att dess fulla berättigande i vissa fall kan

dragas i tvifvel.

Enligt den af statskontoret lemnade redogörelsen kunna de konsistorietjenstemännen

för närvarande tillkommande provisioner upptagas under

följande rubriker:

a) Provision ä kollekt- och stamboksmedel. Denna provision har i

medeltal under åren 1883—1887 uppgått till ett sammanlagdt belopp af

4,618 kronor 43 öre. Under den nyssnämnda 5-årsperioden har densamma

i Lunds och Göteborgs stift lemnat den högsta inkomsten. I det förra

stiftet har den under ett år uppgått till ej mindre än 1,141 kronor

31 öre och i det sistnämnda till 732 kronor 1 öre. I afseende a denna

inkomstpost framhålles af domkapitlet i Linköping uti dess i ärendet afgifna

utlåtande olämpligheten af att medel, som af den kristligabarmhertigheten

offras för välgörande ändamål, beskattas i hufvudsakligt syfte att derigenom

bereda lönebidrag åt domkapitlens tjenstemän. Under åberopande häraf

och då genom kollektör i rikets kyrkor, inom de flesta stift äfven för

stiftens premie- och fattigkassor, insamlade medel otvifvelaktigt^ äro till

oafkortade belopp väl behöfliga för de med dem afsedda ändamål, anser

äfven statskontoret, i likhet med domkapitlen, denna provision böra

upphöra.

b) Provisioner för uppbörd och redovisning af de medel, som inga

till presterskapets enke- och pupillkassa från lediga presterliga tjenster.

Enligt 9 § i nådiga reglementet den 6 november 1874 för nämnda kassa

skola, utom andra medel, till kassans grundfond ingå ett års behållen inkomst

af hvarje presterlig beställning i riket, hvilken inkomst i allmänhet

bör tillfalla kassan, då beställningen första gången efter reglementets fastställande

varder ledig, samt behållen inkomst vid prestsyssla, hvilken, till

följd af tvist eller annan omständighet, kommer att stå ledigt utöfver den

lagliga tillträdestiden, äfvensom vederlag under extra nådår. 1 reglementets

23 § stadgas, att dessa inkomster skola uppbäras af konsistorium

för att till enke- och pupillkassans direktion öfverleinnas och redovisas

mot vanlig provision. Enligt vederbörande domkapitels bestämmande

hafva härigenom uppkomna tillgångar enbart tillfallit notarierna utom i

Karlstads stift, der beloppet fördelats med -/3 på notarien och med Vs på

Bill. till llikxd. Prut. 18Hä. 1 Sand. 1 Afd. %

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Åttonde hufvudtiteln.

amanuensen. I medeltal har denna inkomst under åren 1883—1887 uppgått

till 15,518 kronor 66 öre. Dfet är emellertid uppenbart, på sätt jag

anhåller att framdeles närmare få utveckla, att denna inkomst, i den mån

de presterliga lägenheter, af hvilka enke- och pupillkassan eger åtnjuta inkomster,

blifva färre, kommer att minskas för att slutligen helt och hållet

upphöra.

Statskontoret anser, att denna provision bör utöfver den egentliga

lönen tillkomma konsistorienotarierna, och underställer Eders Kongl. Majfts

pröfning, huruvida icke densamma, när den uppbörd, som för året till

enke- och pupillkassan redovisas, ej inom stiftet öfverstiger 10,000 kronor, bör

fortfarande såsom hittills utgå med 6 procent, men när uppbörden för året är

större, med 6 procent för den del deraf, som ej öfverstiger 10,000 kronor, och

med 2 procent å den del af uppbörden, som öfverskjuter nämnda summa.

c) Provision för förvaltning af vissa läroverken och domkapitlen anslagna

kassor af mera allmän natur.

Här möta först de kassor, som inom alla stift, jemlikt § 135 i nådiga

stadgan den 1 november 1878 för rikets allmänna läroverk, skola finnas

för dessa läroverks behof, de s. k. byggnadskassorna. Dessa kassors inkomster

utgöras, bland annat, af två årliga kollekter öfver hela stiftet och

ett års behållen inkomst efter ecklesiastik tjensteman utom läroverket,

hvilken genom erhållet afsked eller genom afsättning från tjensten afgått

eller som aflidit utan att efterlemna enka eller omyndiga barn, hvilka äro

till nådår lagligen berättigade. A dessa inkomstposter äfvensom å inflytande

räntor å byggnadskassornas utlånta medel eger konsistorienotarie,

enligt ofvan anförda bestämmelser, att beräkna provision å kollekt- och

vakansmedel efter 6 procent och å räntemedel efter 3 procent. Den inkomst,

som härigenom tillflutit konsistorienotarierna under åren 1883—87,

har i medeltal utgjort 1,058 kronor. Vidare äro att hit hänföra de under

domkapitlets i Lund förvaltning stående äldre pastoraliefonden, domkapitelshuskassan

samt Filénska fonden, uppkomna de två förstnämnda, domkapitelshuskassan

dock ej med full visshet, genom besparade pastoralier

och den sistnämnda genom donations- och kollektmedel. A dessa fonders

räntor har provisionen under åren 1883—87 i medeltal utgjort tillsammans

53 kronor 2 öre. Hit är ock att räkna den under domkapitlets i

Göteborg förvaltning stående biskopshusfondm, afsedd för biskopshusets

behof och väsentligen bildad genom besparade pastoralier, och å hvars

ränteinkomst konsistorienotariens provision i medeltal för åren 1883—1887

belöpt sig till 128 kronor 73 öre.

Till sådana mera allmänna medel, hvarå konsistorienotarie åtnjuter

provision, äro ock att hänföra arrendemedel från indragna sjunde lektionen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde lnifvudtiteln.

11

vid f. d. gymnasium i Linköping, samt den s. k. stomhemmansafgiften

inom Kalmar stift vid extra nådår, röjande hvilka posters historiska uppkomst

jag tillåter mig hänvisa till statskontorets derom gjorda utredning.

A dessa poster har konsistorienotariernas provision i medeltal för åren

1883—87 utgjort respektive 55 kronor 42 öre och 3 kronor 63 öre.

Statskontoret anser, att efter vidtagen lönereglering provision för förvaltning

och uppbörd af dessa medel icke vidare bör utgå, och tillåter

jag mig härvid erinra, hurusom beträffande biskopshusfonden i Göteborg

Eders Kongl. Maj:t redan den 25 sistlidne oktober faststält kammarrättens

beslut, hvarigenom 1844 års cirkulär förklarats icke vara tillämpligt med afseende

å denna fonds medel och dervarande konsistorienotarie frånkänts

uppburen provision.

d) Hit äro ock slutligen att räkna uppbördsprocenter eller förvaltningsarfvoden

från till stipendier in. m. testamenterade och donerade fonder

samt från pr ester skåpet tillhöriga genom sammanskott eller på annat sätt

bildade kassor. Konsistorienotariernas ersättning för förvaltningsbestyret

med dessa fonder utgår i enlighet med bestämmelser, meddelade i testamenten

eller donationsbref eller af domkapitlen eller af stiftens presterskap.

Arliga medelbeloppet af denna inkomst har under åren 1883—1887

utgjort 5,261 kronor 43 öre.

Statskontoret framhåller, hurusom ifrågavarande slags fondförvaltning

synes vara af helt och hållet enskild natur, och hemställer, med hemtadt

stöd af grunderna för den för landsstatens tjensteman gällande lönereglering,

att konsistorienotarierna måtte, utan afdrag å den lön, som för

dem kan varda bestämd, få bibehållas vid den uppbördsprovision eller det

arfvode, som enligt presterskapets beslut eller i de af enskilde utfärdade

testamenten eller gåfvobref kan vara medgifvet för förvaltningen och redovisningen

af presterskapet enskildt tillhörande fonder och kassor samt

genom enskildes förordnande under domkapitlens vård stälda fonder.

e) Provisioner d fosterlöner för barn från allmänna barnhuset i Stockholm.

Slutligen har, på sätt statskontoret i sitt utlåtande närmare upplyser,

sedan gammalt utdelningen af de s. k. fosterlönerna för barn, utackorderade

från allmänna barnhuset i Stockholm, skett genom presterskapet med

vederbörande domkapitel såsom mellanhand. För bestyret härmed åtnjuta

konsistorienotarierna en af barnhusdirektionen bestämd årlig ersättning af

50 öre för hvarje uttingadt barn. Medelbeloppet af konsistorienotariernas

inkomst härför under åren 1883-—1887 har utgjort 1,181 kronor 2 öre.

Då ingen allmän bestämmelse finnes om skyldighet för konsistorienotarierna

att utföra detta bestyr, anser statskontoret, att flen inkomst, som härigenom

uppkommer, bör utgå utöfver den dem tillerkända lön.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde hufvudtiteln.

III. Kollekter.

Till aflönande af och understöd åt de ecklesiastika konsistoriernas

tjensteman och betjente har under 1600- och 1700-talen vid särskilda tillfällen

medgifvits insamlande årligen af medel inom församlingarna medelst

kollekter. Sådana utgå åt konsistorienotarierna och amanuenserna i Linköping,

Skara, Göteborg och Karlstad, åt notarierna i Strengnäs, Hernösand

och Visby, åt notarien, amanuensen och vaktmästaren i Vesterås, åt notarien

i Upsala för hållande af en amanuens, åt notarien i Vexjö för

bläck, papper och annan omkostnad, åt amanuensen derstädes samt åt

konsistorieamanuensen i Stockholm, äfvensom för konsistorieexpeditionernas

behof inom Linköpings, Strengnäs, Kalmar och Karlstads stift.

De medel, som genom dessa kollekter influtit, hafva i medeltal under

perioden 1883—1887 uppgått till 2,648 kronor 8 öre årligen. Under

åberopande dels af Riksdagens skrifvelse den 8 maj 1886, deri bland

annat anförts, att föreskrifterna om upptagande af kollekter för statsändamål

torde vid sin uppkomst hafva varit ändamålsenliga och af

behof påkallade, men att detta sätt att bereda statens stiftelser behöfliga

inkomster numera icke vore lämpligt, dels ock af Eders Kongl. Maj:ts

cirkulär den 31 december 1887 angående upphörande af vissa kollekter,

har statskontoret, då äfven uppehållandet af de domkapitlen åliggande

göromål vore att anse såsom ett statsändamål, hemstält, att dessa kollekter

måtte förklaras skola upphöra.

IV. Bidrag från stiftens presterskap.

Sådana bidrag utgå inom åtskilliga stift antingen genom sammanskott

från presterskapet, enligt å prestmöten träffade öfverenskommelser, eller

från presterskapet enskildt tillhöriga kassor. Dessa bidrag, som i medeltal

för åren 1883—1887 uppgått till 3,030 kronor 5 öre, tillkomma i allmänhet

de vid domkapitlen anstälde vaktmästare, men i Linköpings och Lunds

stift jemväl vederbörande amanuens, som i det förra stiftet åtnjuter

årligen 600 kronor och i det senare i medeltal under de nyssnämnda

åren åtnjutit 533 kronor 80 öre, äfvensom i Visby stift konsistorienotarien,

hvilkens medelinkomst häraf utgjort 120 kronor 61 öre. Angående

sättet för dfe omförmälda sammanskottens utgörande lemna

handlingarna inga vidare upplysningar, än att i Lunds stift dervarande

kyrkoherdar på grund a# framställning från prestmötet 1858 åtagit sig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvlidtiteln.

13

att af egna medel bidraga till amanuensens, och vaktmästarens aflöning

med årliga afgifter af respektive 6, 4 eller 2 kronor allt efter klassen

af det pastorat vederbörande kyrkoherde innehade, hvarförutom stiltets

biskop utföst sig att bidraga med ett belopp motsvarande afgifterna

för 10 pastorat af första klassen. Af domkapitlet i Lund har

erinrats, att presterskapet vore oförhindradt att när som helst återkalla

anslaget, samt att afgiften icke skulle kunna exekutivt uttagas hos den

eller dem, som möjligen funne sig föranlåtne att vägra dess utgörande.

Linköpings stifts presterskap har vid beviljandet af sitt ofvannämnda lönebidrag

åt konsistorieamanuensen derstädes fäst det uttryckliga förbehåll,

att allt bidrag från presterskapet skulle upphöra, så snart staten till

amanuenstjensten anvisat tillräckligt lönebidrag. Statskontoret framhåller,

att samtliga ifrågavarande bidrag måste anses helt och hållet frivilliga,

och att de alltså icke kunna tagas i beräkning vid en blifvande lönereglering.

V. Aflöning sbidrag från domkyrkorna.

Enligt den af statskontoret lemnade fullständiga utredningen rörande

dessa bidrag framgår, att desamma dels finnas beviljade från äldre tider i

för domkyrkorna faststälda stater eller genom särskilda kongl. bref, dels

hafva sin grund allenast i domkapitlens beslut. På detta sätt hafva under

1600- och 1700-talen och jemväl till någon del under detta århundrade

beviljats anslag till lönebidrag, vedbrand m. in. åt notarier, amanuenser

och vaktmästare samt till skrifvarehjelp och skrifmaterialier. Dessa anslag

hafva, der de ej anvisats i kontant, utgått i spanmål af de domkyrkorna

tilldelade anslag af ränte- och tiondespanmål, och hafva sistnämnda anslag

numera, jemlikt nådiga förordningen den 23 juli 1869, till statsverket indragits

mot ersättning, som årligen utgår efter medelmarkegångspris med

forsellön. Derjemte hafva amanuensen hos Upsala domkapitel och åtskilliga

konsistorievaktmästare tillerkänts förmånen af fri bostad i domkyrkorna

tillhöriga hus. Medelvärdet af dessa anslag, bostadsförmånerna

oberäknade, har för åren 1883—1887 utgjort 2,553 kronor 3 öre. Statskontoret

anmärker, att någon ovilkorlig skyldighet för domkyrkorna att

på detta sätt tillgodose domkapitlen och deras tjensteman icke lärer förefinnas,

och att utan tvifvel anlitandet af domkyrkornas och andra kyrkors

tillgångar till omförmälda ändamål föranledts af domkapitelsexpeditionernas

ursprungliga uppgift att, såsom domkapitlet i Linköping erinrar, vara

stiftskansli för presterskapets angelägenheter och de rent kyrkliga ärendenas

vård. I afseende å de ifrågavarande aflöningsbidragen anser stats
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Åttonde hufvudtiteln.

kontoret, att, der de finnas beviljade från äldre tider i för domkyrka faststäld

stat eller sedermera genom särskilda kongl. bref äro anvisade, desamma,

af statskontoret beräknade till 1,590 kronor, rätteligen 1,591

kronor, fortfarande böra utgå och upptagas såsom en tillgång vid

löneregleringen, samt att detsamma bör vara förhållandet med bidragen

till skrifmaterialier in. m. vid domkapitlens expeditioner. Hvad deremot

angår af domkapitlen, så vidt statskontoret kunnat utröna, utan

lemnadt nådigt tillstånd beviljade anslag, utgörande, förutom värdet

af konsistorienotarien och amanuensen i Upsala samt konsistoriepedellen

i Strengnäs lemnad ved, tillsammans omkring 500 kronor, synes

det statskontoret, som om dessa prestationers utgörande icke böra anses

åligga domkyrkorna allt framgent, med mindre ej särskilt förordnande

derom meddelas. Förutom ofvannämnda bidrag hafva jemväl från domkyrkorna

utgått anslag för bestridande af åtskilliga kostnader för domkapitlens

expeditioner, såsom för lokal, vedhuggning, renhållning m. m.

Dessa anslag anser statskontoret vara af natur att åligga domkyrkorna på

grund af det i § 3 af kongl. förordningen den 11 februari 1687, huru

med rättegång uti domkapitlen skall förhållas, förekommande stadgande,

att konsistorium skall sammanträda »uti ett beqvämt rum, som i domkyrkan

eller något dess hus, med allt nödvändigt behör, dertill beredas

skall».

VI. Aflöning sbidrag från öfriga kyrkor.

Sådana bidrag utgå inom Linköpings, Lunds och Göteborgs stift samt

inom Stockholms stad och belöpte sig för nyssnämnda tre stift i medeltal

för åren 1883 1887 till 613 kronor 83 öre och inom Stockholms stad

till 521 kronor 50 öre, eller tillsammans till 1,135 kronor 33 öre. I Linköpings

och Göteborgs stift tillgodokommer afgiften konsistorienotarien

allenast, i Lunds stift notarie, amanuens och vaktmästare samt i Stockholms

stad notarie och vaktmästare. Beträffande uppkomsten af dessa aflöningsbidrag

lemnar statskontoret följande upplysningar.

Angående den till konsistorienotarien i Linköping från stiftets kyrkor

utgående afgift har statskontoret inhemtat, att densamma jemlikt kongl.

brefvet den 23 april 1781 erlägges med 4 skillingar årligen icke allenast

af hvarje särskild kyrka, utan, såsom i ett domkapitlets cirkulär den 4

april 1805 förmäles, »äfven af dem som genom sammanbyggnad med

andra blifvit indragna, helst denna kyrkorna af fordno ålagda förbindelse

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 15

icke kan, genom dylika på församlingarnas båtnad syftande föreningar,

upphöra och försvinna».

Kongl. brefvet den 18 augusti 1786 tillerkänner konsistorienotarien i

Lunds stift »icke allenast en årlig afgift af 8 skillingar specie ifrån hvarje

regal kyrka i stiftet, utan jemväl likaledes ifrån de konsistoriela, så att

de patronela härifrån endast undantagas, derest icke vederbörande patroner

skulle sjelfva sig dertill begifva»; och uti kongl. brefvet af den 14 augusti

1798 är vidare medgifvet, att af hvar och en af de stiftets församlingar,

som dertill lemnat sitt samtycke, finge utgå 8 skillingar till konsistorieamanuensens

aflönande och 4 skillingar till lön åt pedellen.

Enligt nådigt bref den 19 december 1734 erlägges till konsistorienotarien

i Göteborg af stiftet så många daler, som der vore pastorat, och har

domkapitlet att jemka kyrkorna emellan, »hvad hvar och en efter dess

beskaffenhet och inkomst deraf måtte erlägga».

Genom öppet bref den 4 maj 1652 har drottning Christina samtyckt,

att till »Consistorii notariat» i Stockholms stads konsistorium finge antagas

en skicklig person och bestått honom »till årlig lön 300 daler silfvermynt

af alla kyrkors, som här i staden och förstäderna äro, intrader», hvilket

förordnande är konfirmeradt och stadfästadt genom kongl. brefvet den 25

juni 1655. Afgiften till konsistorievaktmästaren i Stockholm synes vara

frivilligt åtagen.

Ifrågavarande aflöningsbidrag anser statskontoret, i öfverensstämmelse

med grunderna i Riksdagens skrifvelse den 8 maj 1886 om vidtagande af

åtgärder för afskaffande af kollektör för statsändamål, böra vid en lönereglering

upphöra.

VII. Diverse inkomster.

a) Från de s. k. ex])editionsknssorna. Beträffande dessa, hvilka väl

ofta äro att anse endast såsom särskilda konti i domkapitlens räkenskaper,

borde, enligt mitt förmenande, i dessa konti redovisas inkomster och utgifter,

afseende allenast skrifmaterialier och expenser, ved m. m. Statskontoret

upplyser, bland annat, att ett dylikt konto väl förekommer i Upsala

domkapitels hufvudbok, men der afser allenast vissa aflöningsmedel, och

att kostnaderna för skrifmaterialier och expenser för expeditionen godtgöras

från en särskild kassa, »kassa för öfriga expeditionsutgifter vid domkapitlet»,

för hvilken kassa, som förvaltas af konsistorienotarien, ej redovisas

i hufvudboken, äfvensom att dylikt konto alls icke förekommer i

Skara domkapitels hufvudbok, och att ej heller Lunds domkapitels hufvudbok

innefattar redogörelse för omkostnader vid konsistorieexpeditionen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde hufvndtiteln.

hvilket sistnämnda lärer bero derpå, att ett belopp af 350 kronor af statsmedel

utbetalas till dervarande konsistorienotarie, som, enligt domkapitlets

uppgift, af egna medel bekostar hvad derutöfver erfordras till extra biträde,

skrifmaterialier och expenser vid expeditionen. I Hernösands domkapitels

hufvudbok förekommer en räkning benämnd »synodal- och konsistoriiförnödenhetskassa»

samt i Stockholms stads konsistorii hufvudbok ett konto

för »Stockholms stads konsistoriikassa». De båda sistnämnda torde motsvara

hvad som i de andra konsistoriernas hufvudböcker i allmänhet

benämnes »expeditionskassa». Under nämnda konti redovisas såsom

inkomster: statsanslag; vissa af domkyrkor anslagna medel; de af mig

redan omförmälda kollektmedel; räntemedel af vissa kassor; i Göteborg,

anslag från dervarande biskopshuskassa m. m.; samt såsom utgifter, förutom

kostnader för skrifmaterialier, ved m. m., aflöningsbidrag till konsistorii

tjenstemän och vaktmästare. Såsom statskontoret upplyser, hafva

för år 1892 nämnda kassors utgifter för skrifmaterialier och expenser,

ved m. in. utgjort vid domkapitlen i Linköping, Strengnäs, Yesterås,

Vexjö, Göteborg, Kalmar, Karlstad, Hernösand och Visby samt Stockholms

stads konsistorium tillsammans 5,113 kronor 25 öre. I afseende

å beloppen af enahanda slags utgifter hos domkapitlen i Upsala,

Skara och Lund, hvarifrån uppgifter saknas, har statskontoret approximativt

beräknat dessa till 918 kronor. Vidare meddelar statskontoret, att för

samma år expeditionskassorna påförts aflöningsbidrag:

för notarierna i Stockholms stads konsistorium och Strengnäs

domkapitel...........................................................................x kr. 58: 50

för amanuensen vid förstnämnda konsistorium .................... » 75: —•

för vaktmästarne vid åtskilliga konsistoriiex
peditioner

...................................................... kr. 3,124: 80

med tillägg af det belopp, som uppgifvits tillkomma

vaktmästaren hos Skara domkapitel

af statsanslaget till expeditionen ...... » 50: — :> 3 174.

Summa kr. 3,308: 30.

Dessa aflöningsbidrag anser statskontoret vid en lönereglering böra

upphöra. Beträffande de bland kassornas tillgångar hittills upptagna inkomster

af kollektmedel, utgörande för 1892 omkring 200 kronor, har,

såsom redan under rubriken kol lekt er angifvits, statskontoret uttalat sig

för, att sådana för här afsedda ändamål icke böra ifrågakomma. Lika litet

kunna enligt statskontorets åsigt såsom tillgångar vid en blifvande lönereglering

beräknas sådana poster som i Linköpings domkapitels räken
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfmdtiteln. 17

skaper upptagen upp- och afskrifningsränta 90 kronor 37 öre, i Kalmar

befordringsafgift 3 kronor 50 öre samt i Hernösand hyror för begagnande

vid åtskilliga tillfällen af högtidssalen (sessionsrummet) samt smårummen

237 kronor. Deremot anser statskontoret, att såsom tillgångar vid lönereglering

böra upptagas:

anslag från Linköpings domkyrka... kr. 86: 83

» » Skara domkyrka före
nämnda

spanmålsanslag, i värde

omkring ......................................... » 50: —

anslag från Hernösands domkyrka., » 300: — hr. 436: 83

» » Göteborgs biskopshuskassa.................. » 200: —

räntemedel hos Stockholms stads konsistorium

omkring .................................................................. » 300: —

diverse inkomster, enligt redogörelserna för Linköpings

och Yesterås stifts expeditions
kassor.

..................................................................... » 128: 30 kr. 1,065: 13.

Upptagande af sistnämnda post, 128 kronor 30 öre, såsom en tillgång

torde dock få anses vara beroende på ett misstag, då af deri ingående

belopp, enligt hvad vederbörande räkenskaper utvisa, 1 krona 30 öre utgöra

debiterad inkomst för återburet telegramporto och 127 kronor prenumerationsafgift

å domkapitelscirkulär.

b) Från vissa af allmänna medel grundade, under domkapitlens förvaltning

stälda, fonder. Enligt statskontorets uppgift utgå lönebidrag från

dylika fonder vid tre domkapitel. Vid domkapitlet i Linköping har enligt

nådiga brefvet den 9 december 1887 åt dåvarande konsistorievaktmästaren

beviljats från stiftets byggnadskassa ett belopp af 200 kronor årligen. Inom

Lunds stift har, enligt nådiga brefvet den 17 oktober 1890, från den s. k.

äldre pastoraliefonden under hvart och ett af åren 1891, 1892 och 1893, i

likhet med förhållandet under flera föregående år, löneförhöjning anvisats

till konsistorieamanuensen med 400 kronor och till konsistorievaktmästaren

med 300 kronor. Genom nådiga bref, senast af den 29 juli 1876, har från

biskopshuskassan i Göteborg såsom hyresersättning åt konsistorievaktmästaren

beviljats ett belopp af 300 kronor årligen.

Statskontoret anser dessa bidrag fortfarande kunna påräknas, det från

Linköpings stifts byggnadskassa dock endast för nuvarande konsistorievaktmästarens

tjenstetid.

c) Från enskilda, under domkapitlens i Strengnäs och Göteborg samt

Stockholms stads konsistorii förvaltning stående, donationsfonder. Summan

Bill. till Riksd. Prot. 1890- 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Åttonde hufyudtiteln.

af de från dessa fonder utgående belopp utgör allenast 28 kronor och

utgår såsom bidrag till vaktmästarnes vid dessa konsistorier aflöning.

Domkapitlet i Strengnäs har föreslagit, att der utgående belopp, eller

10 kronor, fortfarande borde på enahanda sätt användas, och statskontoret

förklarar sig icke finna anledning att afgifva något derifrån afvikande

förslag beträffande de utaf domkapitlet i Göteborg och Stockholms stads

konsistorium i förevarande hänseende disponerade belopp.

d) Af avgifter vid befordringar, kallelser till examina och prof samt

sigillpenningar. Sådana afgifter hafva utgått med följande belopp i medeltal,

för åren 1883 —1887 nemligen: till amanuenserna i Vexjö och Lunds

stift med 68 kronor 70 öre samt till vaktmästarne i Skara, Vexjö, Lunds,

Göteborgs och Kalmar stift med 165 kronor 15 öre.

Statskontoret anser, att med vidtagande af eu blifvande lönereglering

dessa afgifter böra upphöra.

Af statskontoret anföres vidare, att, förutom den förmån af fri bostad,

som, på sätt jag redan omfönnält, af amanuensen hos domkapitlet i Upsala

och åtskilliga konsistorievaktmästare innehafves i domkyrkorna tillhöriga

hus, dylik förmån åtnjutes af:

konsistorienotarien i Linköping på grund af donation enligt ett handlingarna

bifogadt testamente af den 28 juli 1827, i hvilket föreskrifves,

att »denna testamentariska förmån icke må vid något tillfälle hindra och

hvarken såsom något inre eller öppet skäl verka och anföras till nekande

af den förbättring uti laga löneinkomster, med hvilka i framtiden konsistorienotarier

möjligen må ihågkommas»;

konsistorienotarien i Strengnäs i konsistoriehuset, hvilken förmån enligt

handlingarna lärer kunna uppskattas till 500 kronor; samt

vaktmästarne vid domkapitlen i Karlstad, Hernösand och Visby, för

hvilken sistnämnde dock från domkapitlets expeditionskassa utbetalts 75

kronor såsom hyra.

Statskontoret finner med afseende å innehållet af ofvan omförmälda

testamentariska förordnande boställsförmånen för konsistorienotarien i Linköping

icke kunna inräknas i den aflöning, som eljes pröfvas böra tillkomma

denne tjensteman, men att detta bör ske med afseende å de amanuensen

i Upsala, konsistorienotarien i Strengnäs samt vaktmästarne vid

domkapitlen i Karlstad, Hernösand och Visby tillkommande boställsförmåner.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hofvudtiteln. 19

Af hvad sålunda blifvit anfördt framgår, att statskontoret anser, att, efter

den ifrågasatta löneregleringens tillämpning, alla de under förenämnda rubriker

upptagna inkomster och förmåner skola helt och hållet upphöra,

med undantag: dels af de under afdelningarna V och VII a) upptagna

anslag från domkyrkor, som finnas beviljade från äldre tider i för domkyrka

faststäld stat eller sedermera genom särskilda kongl. bref anvisats

att utgå, samt de under YII b) anförda bidrag från äldre postoraliefonden

i Lund 700 kronor och från biskopshuskassan i Göteborg 300 kronor samt

de under VII c) upptagna bidrag från enskilda fonder 28 kronor, äfvensom

den nyss omförmälda, konsistorienotarien i Strengnäs tillkommande,

till värde af 500 kronor beräknade boställsförmånen, hvilken enligt statskontorets

förslag skulle beräknas såsom tillgång för lindrande af statens

utgifter vid den blifvande löneregleringen; dels och af den del af under

I upptagna lösen för expedition, som part ej är skyldig att lösa, samt

provisionerna under II b) å presterskapets enke- och pupillkassas medel

och under II d) och e) å diverse enskilda fonder och fosterlöner äfvensom

de under IV omförmälda bidragen från presterskapet och dess enskilda

kassor, hvilka skulle tillkomma konsistorietjenstemännen såsom sportelinkomster

utöfver aflöningen.

Mot statskontorets förslag att, såsom ständig tillgång till bestridande

af utgifterna för den föreslagna löneregleringen, beräkna det bidrag af

700 kronor, som årligen sedan 1877 utgått och senast på grund af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 september 1893 för åren 1894—1896

anvisats att utgå såsom lönebidrag till konsistorieamanuensen och vaktmästaren

i Lund från den s. k. äldre pastoraliefonden, har dervarande

domkapitel inlagt sin gensaga, under anförande att fondens tillgångar i

anseende till fallande räntefot numera icke ens förslå till bestridande af

de på fonden i öfrigt anvisade utgifter, och att, då fondens kapitaltillgång

årligen minskas, densamma icke kan påräknas skola för någon längre

framtid lemna det begärda bidraget. Likaledes har domkapitlet i Strengnäs

anmält, att dervarande konstorienotarie icke längre åtnjuter förmanen

af fri bostad. I följd häraf torde de af statskontoret såsom tillgång förståten

härför upptagna tillsammans 1,200 kronor icke böra såsom dylik

tillgång upptagas.

Någon beräkning rörande beloppet af den under I omförmälda lösen,

som skulle indragas och med stämpel ersättas, har ej af statskontoret

verkstälts. Den tillgång, som härigenom skulle beredas statsverket, torde

uppgå till omkring 3,000 kronor.

I en annan mera betydande punkt synes mig en ändring i hvad stats
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Åttonde hnfvndtiteln.

kontoret föreslagit böra ega rum. Detta är i afseende å den under II b)

upptagna provisionen å de till presterskapets enke- och pupillkassas grundfond

ingående medel, en provision, som, på samma gång den utgjort konsistoriel

enstemännens mest betydande sportelinkomst, mer än allt annat

bidragit till att göra deras inkomster vexlande. Såsom exempel härpå

tillåter jag mig, med hänvisning till statskontorets utlåtande, erinra, att

denna provision utgått: till konsistorienotarien i Upsala år 1883 med

2,067 kronor, år 1887 med 840 kronor; i Linköping år 1887 med 3,013

kronor, år 1890 med 541 kronor; i Skara år 1886 med 2,481 kronor, år

1891 med 342 kronor; i Vexjö år 1887 med 1,025 kronor, år 1889 med

289 kronor; i Lund år 1883 med 3,800 kronor, år 1885 med 976 kronor;

i Göteborg år 1884 med 301 kronor, år 1885 med 4,237 kronor. I afseende

å denna provision anser statskontoret, såsom nämnts, att densamma

icke bör tagas i beräkning vid en blifvande lönereglering, utan att den

fortfarande bör utgå såsom en extra inkomst åt konsistorienotarierna.

Statskontoret föreslår, på sätt förut förmälts, att provisionen, sedan löneregleringen

trädt i tillämpning, skall, när redovisade beloppet öfverstiger

10,000 kronor, nedsättas från 6 procent till 2 procent. Härvid är först

att bemärka, att enligt detta förslag ett och samma arbete, för hvilket enligt

statskontorets uppfattning denna provision skulle utgöra ersättning, bäfver

mycket olika betaldt, om det hopar sig på ett år eller om det fördelar sig

på två. Vidare kommer härtill, att, om ock den vexling i lönebeloppen,

som det är eu af löneregleringens uppgifter att undanrödja, genom procentnedsättningen

skulle betydligt inskränkas, hvilket är det af statskontoret

uppgifna syltet med förslaget om nedsättningen, samma vexling dock derigenom

icke blir helt och hållet häfd; och sedan vakansårens omloppstid

är slut och provisionerna upphöra, blottställas konsistorienotarierna för en

så afsevärd löneminskning, att utan tvifvel fordringar skola komma att

ställas på staten att delvis omgöra löneregleringen.

Beträffande den ifrågavarande provisionen är att märka, att densamma

allt sedan presterskapets enke- och pupillkassas bildande utgått för förvaltningen

och redovisningen af de medel, som från vakanta presterliga

lägenheter tillfalla kassan, med 6 procent. Härom stadgas i 25 § af det

för kassan gällande reglementet, att kassans inkomster af dessa lägenheter

uppbäras af konsistorierna, för att till kassans direktion öfverlemnas

och redovisas, mot hittills vanlig provision. Ehuru af ordalagen i detta

stadgande framgår, att man synes hafva velat lemna konsistorierna fria

händer att för utförande af detta bestyr anlita äfven andra personer än

konsistorii tjensteman, har dock sådant icke ifrågakommit, utan har denna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

21

redovisning uppdragits åt konsistorienotarierna, med undantag för ett stift,

der detta uppdrag lemnats jemväl åt amanuensen. Då således erfarenheten

gifvit vid handen, att detta arbete, som väsentligen består i bevakande

af kassans rätt vid af- och tillträdessyner samt vid utarrendering

af boställen äfvensom i uppbörd, bokföring och redovisning af alla för

ifrågavarande lägenheter kassan tillfallande medel, kunnat af konsistorietjenstemännen,

om ock med väsentligen ökad tunga i deras arbete, nöjakligt

utföras, torde från denna sida, eller synpunkten af möjligheten

att få arbetet genom konsistorienotarierna på ett tillfredsställande sätt

utfördt, intet hinder möta för att samma arbete, om en lönereglering

för dem kommer till stånd, betraktas såsom ett dessa tjenstemäns tjensteåliggande.

Gentemot det af statskontoret jemväl framstälda förslaget om

nedsättning i denna provision invänder domkapitlet i Lund, att, då provisionen

till nu utgående procent är tagen i beräkning i det ursprungliga

förslaget till kassans bildande, och Eders Kong! Maj:t tillförene

icke funnit skäl bifalla af delegarnes i kassan ombud gjord framställning

om nedsättning i denna provision, någon anledning att nu fästa

afseende å detta förslag icke lärer förefinnas. Vidare torde med fog härvid

kunna invändas, att den hittills utgående provisionen icke är högre,

än att med all säkerhet denna gren af kassans förvaltning, om densamma

skulle af kassan sjelf mera omedelbart utföras, komme att blifva ännu

kostsammare. Slutligen kan det icke anses ligga något origtigt i, att kassan,

hvilket ock enligt dess reglemente förutsättes, godtgör konsistorierna för

det att genom dem utföras hithörande förvaltningsbestyr, samt att genom

denna godtgörelse staten beredes en lindring i sina utgifter för dessa institutioners

uppehållande under den tid, hvarunder dylik förvaltningsprovision

ännu kommer att utgå.

Huru lång denna tid kommer att blifva, låter sig icke med någon

grad af tillförlitlighet beräknas, då densamma så väsentligen är beroende

af nuvarande tjensteinnehafvares lifslängd. Deremot kunna approximativa

kalkyler uppgöras rörande totalbeloppet af ännu återstående provision.

I revisionsberättelsen af den 13 augusti 1892 rörande granskningen

af presterskapels enke- och pupillkassas räkenskaper och förvaltning under

tiden från och med den 1 maj 1891 till samma dag 1892 finnes intagen

följande öfversigt å de belopp, som kunna vara att påräkna af de ecklesiastika

lägenheter, från hvilka kassan vid slutet af nämnda ecklesiastikår

icke åtnjutit ett års behållen afkomst, hvarvid för hvarje lägenhet 1,000

kronor afdragits såsom vikariatsarfvode och expenser.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde linfvndtiteln.

Stockholms stad

Upsala stift

Linköpings »

Skara »

Strengnäs »

Vesteräs »

Yexjö »

Lunds »

Göteborgs »

Kalmar »

Karlstads »

Hernösands »

Visby »

Antal: Beräknadt behållet

belopp:

..................................................... 12

........................................ 97

kr.

»

31,310

233,920

139,865

139,315

146,550

112,305

96,610

537,630

--

......................................... 77

»

..................................... 75

»

.......................................... 54

»

..................................... 49

»

»

........................................................ 119

»

—

........................................... 70

»

170,000

35,110

128,655

147,640

32,700

............................... 17

......................................... 44

»

................................. 66

....................................... 15

»

Antal 751.

S:a kr. 1,951,610

—

Då från ofvannämnda 1,951,610 kronor afdragits ej blott vikariatsarfvoden

utan ock expenser, torde deraf följa, att jemväl uppbördsprocenten

6% afräknats. Med tillägg af denna procent skulle alltså det

antagligen behållna bruttobeloppet i rundt tal utgjort 2,000,000 kronor

(noga räknadt 2,076,181 kronor). Tages denna siffra till utgångspunkt

vid beräkningen, utgjorde återstående provisionsbeloppet vid slutet af

ecklesiastikåret 1891—1892 alltså 120,000 kronor. Dragés derifrån den

provision, som under ecklesiastikåret 1892—93 utgått med 8,512 kronor

och under 1893—94 approximativt med 9,700 kronor eller i rundt tal

18,000 kronor, skulle för närvarande återstå omkring 100,000 kronor. För

att kontrollera dessa siffror har jag från presterskapets enke- och pupillkassa

infordrat uppgifter, hvaraf inhemtas, att provisionen för de fyra ecklesiastikaren

1888/l889 *892/i893 för 327 lägenheter utgjort tillsammans 41,257 kronor

68 öre, samt att antalet lägenheter »med reglerade löner», från hvilka

provision efter den 1 maj 1894 kan förväntas, och beträffande hvilka

alltså redovisning från och med ecklesiastikåret 1895—1896 är att påräkna,

utgör 586. Utgår man härifrån, torde återstående provisionsbeloppet kunna

beräknas till 73,936 kronor. Jemföras dessa från olika utgångspunkter

här vunna resultat, torde utan fara för öfverdrift kunna antagas, att nu

återstående provisionsbeloppet skulle utgöra omkring 90,000 kronor. Det

är nemligen att märka, dels att i den från kassan senast lemnadeGippgiften

icke upptagas mindre lägenheter, hvilkas beräknade lön ej belöpt

sig till 1,000 kronor, dels ock att bland återstående lägenheter, från hvilka

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 23

kassan har att åtnjuta inkomster, förekomma flera beställningar ined

jemförelsevis stora inkomster. Under 1 O-årsperioden 1883—1892 har årsprovisionen,

såsom af statskontorets utlåtande inliemtas, utgjort omkring

19,000, 15,000, 16,000, 14,000, 13,000, 9,500, 9,000, 10,000, 7,500 och

9,000 kronor.

Efter denna utredning rörande de tillgångar, genom hvilka de ecklesiastika

konsistoriernas verksamhet hittills uppehållits och den omfattning,

hvari desamma vid en blifvande lönereglering kunna tillgodogöras, anhåller

jag nu att få öfvergå till en redogörelse dels för de göromål, som

åligga dessa konsistorier, dels för den personal, som erfordras för göromålens

behöriga förrättande, samt dels slutligen för, huru löneregleringen

synes böra vara beskaffad, och de för dess genomförande erforderliga statsanslag.

Göromålen vid de ecklesiastika konsistorierna.

När förslag till en lönereglering, hvilken, såsom den ifrågavarande,

kräfver icke obetydliga uppoffringar från det allmännas sida, framlägges,

måste den frågan träda i förgrunden: hvilket gagn har staten af de institutioner,

för hvilka dessa uppoffringar kräfvas, och hvilket arbete hafva

de vid dem anstälde tjenstemännen att utföra för det allmännas räkning?

Hvad statskontoret i detta hänseende yttrar, eller att de ecklesiastika konsistorieexpeditionerna,

beträffande arten och omfattningen af det arbete,

som der utföres, synas vara att jemföra med rektorsbefattningarna vid de

allmänna läroverken, lemnar ingalunda en tillräcklig ledning för bedömande

af frågans innebörd. Ytterst få äro de allmänna bestämmelser, som direkt

afse konsistorienotariernas göromål. Kongl. brefvet den 12 februari 1805

stadgar om handlingars mottagande och diarieföring genom konsistorienotarien;

kongl. brefvet den 25 april 1811 föreskrifver, att besvärs- och

alla öfriga till konsistorium stälda skrifter, der fråga är om fatalier, icke

böra till någon annan inlemnas eller emottagas af annan person än konsistorienotarien,

eller den hans syssla förestår, hvilken är den person, soin

vid konsistorierna svarar emot andra publika verks aktuarier eller registrator^

och i kongl. förordningen den 12 mars 1830 återfinnas särskilda

bestämmelser rörande konsistorienotariens ansvarsskyldighet för de medel,

som han i eller för sin tjenst till förvarande, förvaltning eller redovisning

mottagit. Enligt kyrkolagen åligger honom, bland annat, att åtfölja biskopen

vid visitation erna samt dervid »förfärdiga acta visitatoris».

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Åttonde hufvndtitelu.

I handlingarna äro från de särskilda domkapitlen lemnade sifferuppgifter

för att visa göromålens omfattning under femårsperioden 1883—-1887.

Statskontoret erinrar om, att dessa uppgifter äro uppstälda så olika, allt

efter det olika sätt, hvarpå diarierna föras, att desamma icke kunna läggas

till grund för en jemförelse af göromålen inom de olika domkapitlen. Jag

anser visserligen, att, äfven om en större likformighet i diarieföringen

egt rum, summan af diarienummer är en ytterst otillförlitlig mätare på

arbetsbördan i ett embetsverk, samt att detsamma väsentligen är förhållandet

beträffande antalet protokollsparagrafer och expeditioner, hvarom

ock uppgifter i handlingarna förekomma. Men, ehuru det icke torde kunna

förnekas, att den högre eller lägre siffra, som i detta fall uppkommer,

föga betyder, och det är uppenbart, att ett enda mål kan förorsaka vida

mera arbete, än ett tio- eller tjugutal andra, vill jag, då dock någon föreställning

om den verksamhet, som försiggår inom domkapitlens expeditioner,

genom de anförda siffrorna torde kunna vinnas, i detta hänseende exempelvis

ur handlingarna anföra, att diarienummer, protokollsparagrafer och expeditioner

uppgifvits utgöra i medeltal under den omförmälda femårsperioden i

domkapitlet i Upsala respektive 813, 1,477 och 1,336, i Linköping 1,700,

1,586 och 2,967 samt i Göteborg 1,008, 1,823 och 1,226. Härjemte torde

såsom ett bevis på, huru göromålen inom domkapitlet i Hernösand under

de sista åren ökats, få anföras, att, då diarienummern år 1887 uppgick till

1,288, densamma år 1888 steg till 1,624, år 1889 till 1,652, år 1890 till

1,707, ar 1891 till 1,803, ar 1892 till 2,089 och år 1893 utgjorde 1,879.

Bättre än genom dessa siffror torde emellertid inblick vinnas i domkapitlens

verkliga arbete genom en någorlunda fullständig redogörelse för arten af

den verksamhet, som inom domkapitlen utöfvas. I detta hänseende tilllåter

jag mig först hänvisa till det af kyrkolagskomitén den 25 maj 1891

afgifna betänkande. I detta föreslog komitén, som icke afsåg utvidgning

eller_ inskränkning af domkapitlens verksamhetsområde utan endast förändring

i deras sammansättning och arbetets anordning, en fördelning af

göromålen sålunda, att en del af desamma skulle handläggas af domkapitlet

i dess helhet och en del af biskopen med biträde af stiftssekreteraren, och

uppräknas dervid med stor noggrannhet de mål och ärenden, som skulle

på det ena eller andra sättet handläggas. Till domkapitlets befattning

skulle höra, bland annat:

att anställa prestexamen samt andra dermed jemförlig!? prof;

_ att fullgöra^ hvad i fråga om tillsättning af presterliga tjenster domkapitel

lagligen åligger;

att handlägga frågor angående skilnad i trolofning eller äktenskap;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelm 25

att förvalta de under domkapitlets omedelbara vård stälda kassor och

uppbördsmedel;

att öfva tillsyn öfver förvaltningen af de inom stiftet varande kyrkors

och fromma stiftelsers med flere dylika medel;

att afgöra:

a) besvär öfver frågodagsförrättning och prestval;

b) besvär öfver embetsåtgärd af prest i hvad ej rörer den enskilda

själavården;

c) mål angående sådan af prest begången förbrytelse, hvaröfver, enligt

hvad särskildt är stadgadt, verldslig rätt ej må döma;

d) tvister, huru stor andel af de med presterlig tjenst inom stiftet

förenade löneförmåner den, hvilken njuter afkomst af tjensten, skall afstå

såsom godtgörelse till tjenstförrättande eller biträdande prest;

e) öfver kyrkostämmas, kyrkoråds eller skolråds beslut anförda besvär,

hvilka enligt särskilda författningar skola hos domkapitel fullföljas;

f) besvär i andra mål, hvilka af Konungen varda till domkapitlet

hänvisade.

De mål och ärenden, hvilka biskop med biträde af stiftssekreterare

skulle hafva att handlägga, angåfvos af komitén vara, förutom en del

andra, följande:

frågor om presterskapets embetsförvaltning; om fördelning af tjenstgöringen

mellan prester inom samma pastorat; om inventering mellan afoch

tillträdare af presterlig tjenstebefattning; om utfärdande af bestämmelser

angående kyrkobetjentes "tjensteåligganden; om vidtagande af åtgärd med

anledning af hållna visitationer inom stiftet; om den ekonomiska förvaltningen

af presterlig lägenhet under tid, för hvilken afkomsten deraf tillfaller

allmän kassa; samt om ekonomiska besigtningar och laga syner å

ecklesiastika boställen och lägenheter samt vidtagande af åtgärd, som deraf

föranledes; en hel del andra ärenden af ekonomisk och administrativ natur,

såsom oregelbundenheter i den ecklesiastika indelningen; utarrendering och

förvaltning af de till presterskapets aflöning anslagna stom-, annex-, mensaloch

öfriga hemman, löningsjordar och lägenheter äfvensom af kyrkojordar

och enkesäten; fastställande af förslag till afgäld från vissa hemman och

lägenheter till presterskapets löneregleringsfond; hushållning med de ecklesiastika

boställsskogarne samt disposition af medel, som inflyta för derifrån

försålda skogsalster m. in.; frihetsår för odling af oländig mark å

ecklesiastika boställen; tillstånd till vattenafledning å och jordafsöndring

från sådana boställen; tillsyn öfver fullgörandet af skyldigheter med anledning

af laga skifte, som öfvergått dylikt boställe; värdering af jord

eller hemman, afsedt att utgöra vederlag för jord eller lägenhet, som blif
Bih.

till ltilcsd. Prat. 189ö. 1 Sami. 7 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Åttonde hufvudtiteln.

vit från ecklesiastikt boställe afsöndrad eller bortbytt; ny kyrkobyggnad,

tillbyggnad till, förändring eller inredning af kyrka samt kyrkors sammanbyggnad;

fastställande af ritning till begrafningsplats; samt tillsyn öfver

efterlefnad af föreskrifter angående kyrkliga fornlemningar och angående

enskilda grafvar i kyrka eller å begrafningsplats; äfvensom frågor: om

afgifvande af yttrande rörande dispens från åldersvilkor m. m., samt

rörande nådår, kollektör, patronatsrätt och lönetillskott från presterskapets

löneregleringsfond; om förordnande, på vederbörandes anmälan, af ombud

att närvara vid handläggning af de prester, kyrkor eller ecklesiastika hemman

och lägenheter rörande mål och ärenden, hvilka jemlikt särskilda författningar

böra i närvaro af konsistorieombud handläggas, in. in.

Onekligen gifver denna framställning af mål och ärenden en ganska

åskådlig bild beträffande arten af här ifrågavarande arbeten. En ingalunda

värdelös inblick i domkapitelsgöromålen lemnar dessutom, då det

är otvifvelaktigt att förhållandena vid samtliga domkapitel måste vara i

viss mån analoga, en sammanställning, som af domkapitlet i Linköping

gjorts angående antalet af de till olika arter hänförliga mål, som under

år 1887 derstädes behandlats. Af denna sammanställning framgår, att

nyssnämnda år i detta domkapitel handlagts: 263 ärenden af hufvudsakligen

ekonomisk natur, rörande kassor, fonder, stiftelser m. in.; 44 angående

arrendeuppgörelser och dylikt; 71 angående syner, ekonomiska

besigtningar och landtmäteriförrättningar å ecklesiastika boställen; 10

angående rättegångar, konkursbevakningar in. m.; 26 besvärsmål, hvari

resolutioner eller utslag afkunnats; 29 mål angående äktenskaps- och

trolofningsskilnad; 203 ansökningsmål af olika slag; 9 ärenden angående

biskops- och prostvisitationer; 17 angående inventeringar mellan af- och

tillträdande prester; 4 angående kyrkobyggnader; 80 angående folkskoleväsendet;

23 angående stipendier vid läroverk och universitet; 9 angående

stiftsbiblioteket; 110 med anledning af nådiga bref, cirkulär, resolutioner

och skrivelser från ecklesiastikdepartementet; 45 på grund af

nådiga remisser; 11 på remisser från kammarrätten, 17 på remisser från

kammarkollegium, 21 på remisser från domänstyrelsen, 96 på remisser från

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i olika län, 4 på remisser från landsting;

284 eforalärenden; 12 ärenden rörande läroverk för qvinlig ungdom;

66 andra ärenden, som föranledt skriftvexling med andra domkapitel eller

med prost- och pastorsembeten.

Betydelsen af den penningeförvaltning, som är anförtrodd konsistorierna,

framgår af nedanstående tabell, uppgjord med ledning af uppgifter,

som i slutet af nästlidna år infordrats af ecklesiastikdepartementet;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

27

Konsistoriet i

antal

Fondernas

kapitalbelopp

Förmedlade

utbetalningar

Upsala ............................................................

17

252,243

41

465,0001

—

Linköping ........................................................

592

514,141

91

410,0003

—

Skara .................................................................

53

169,730

—

279,5004

—

Strengnäs ........................................................

485

261,568

39°

341,500

''-

Vesterås ..........................................................

42

203,587

38

250,046

04

Vexjö...............................................................

41

226,872

81

290,000

—

Lund ................................................................

35

257,689

80

612,000

—

Göteborg..........................................................

25

263,458

28

486,500

—

Kalmar..............................................................

36

352,382

26

36,409

55

Karlstad .........................................................

28

243,899

62

234,000

—

Hernösand...................................................

50

423,162

52

510,000

—

Visby................................................................

14

37,343

13

87,080

—

Stockholm......................................................

10

94,087

94

48,818

94

Summa

458

3,300,167

45

4,050,854

53

Det anförda torde vara nog för att ådagalägga, att domkapitlen äro

icke blott kyrkliga utan tillika statsinstitutioner med uppgift och pligt att

vårda synnerligen maktpåliggande allmänna angelägenheter, samt att både

skicklighet, redbarhet och träget arbete måste kräfvas af den tjenstemannapersonal,

som nöjaktigt skall kunna utföra ofvannämnda mångartade

göromål.

Konsistorietj enstemännen.

Den för närvarande vid de ecklesiastika konsistorierna anstälda tjenstemannapersonal

utgöres af konsistorienotarier och amanuenser. Enligt

kongl. brefvet den 1 juni 1791 antagas konsistorienotarierna af domkapitlen

på konstitutorial, och kongl. brefvet den 14 september 1839 bestämmer,

att vid de domkapitel, der amanuenser icke ännu äro anstälda,

1 Ej inberäknade utbetalningarna för domkyrkans restaurering 135,60Cnir.

2 Ej inberäknadt värdet af frälseräntor och hemman m. m., 7 fonder å 141,562: 25.

3 Ej inberäknade utgifna lån och insättningar i banker 320,189: 21.

4 Ej inberäknade utbetalningar för presterskapets enke- och pupillkassa.

5 Ej inberäknade 6 diverse fonder.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åttonde hnfvudtiteln.

men finnas behöfliga, ma sådana Tjensteman antagas. Med anledning af

det utaf kyrkolagskomitén afgifna förslaget till lag angående stiftsstyrelse

har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 26 juni 1891 föreskrifvit,

att ledigblifvande konsistorienotariebefattningar icke skola tillsättas, utan

tills vidare uppehållas genom förordnande, som af domkapitlen meddelas,

med rätt för den förordnade att uppbära med tjensten förenad lön och

öfriga förmåner.

I Eders Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om stiftsstyrelse

föreslogs, att för kompetens till stiftssekreterarebefattning skulle

erfordras examen, som berättigade till inträde i rikets rättegångsverk och

dessutom förfarenhet i doinarevärf. önskvärdheten af att åtminstone i

allmänhet samma kompetensfordringar ställas på konsistorienotarierna

framgår redan deraf, att domkapitlet i vissa mål fungerar såsom domstol

samt äfven beträffande en stor del af de ärenden, som ofvan uppräknats

såsom hos detsamma förekommande, har ett omedelbart behof af juridisk

bildning och erfarenhet. I fråga om grunderna för en blifvande lönereglering

har statskontoret, hvad angår konsistorienotarierna, ansett, att

stiftens sins emellan olika storlek och deraf följande olikheter i omfattningen

af göromålen torde böra föranleda dertill, att icke samma aflöning

bestämmes för alla dessa tjenstemän. Till det nyss omförmälda statsrådsprotokollet

den 10 februari 1893 anförde jag, hurusom, enligt min åsigt,

stiftens folkmängd samt antalet inom stiftet befintliga kontrakt, pastorat,

skoldistrikt, folkundervisningsanstalter och allmänna läroverk, äfvensom

för Hernösands stift de stora svårigheter beträffande kyrka och skola, som

berodde på språk och andra egendomliga förhållanden inom lappmarken

och den finsktalande bygden, utgjorde sådana faktiska förhållanden, från

hvilka, med ganska hög grad af sannolikhet, slutsatser kunde dragas

beträffande mera betydande skiljaktigheter i göromålens mängd inom de

särskilda stiftsstyrelserna. Hvad särskildt framhållits beträffande Hernösands

stift kunde ej på något sätt i siffror uttryckas, men för öfriga

ofvanberörda förhållanden lemnades redogörelse i en tabell, med ledning

hvaraf en klassifikation af stiften syntes kunna ske sålunda, att till första

klassen hänfördes Upsala, Lunds, Göteborgs och Hernösands stift; till

andra klassen Linköpings, Skara, Strengnäs, Vesterås, Vexjö och Karlstads

stift samt till tredje klassen Visby och Kalmar stift. Statskontoret har

i sitt utlåtande jemväl uttalat, att denna klassifikation enligt dess tanke

kunde läggas till grund för gruppering af de särskilda stiftens konsistorienotariebefattningar;

och hemställer statskontoret, att konsistorienotariernas

löneförmåner måtte bestämmas till följande belopp, nemligen:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu.

29

för konsistorienotarierna i Upsala, Lunds,

Göteborgs och Hernösands stift..............

med ålderstillägg efter tio år ..............

i Linköpings, Skara, Strengnäs, Vesterås,

Vexjö och Karlstads stift.........................

med ålderstillägg efter tio år ................

i Kalmar och Visby stift................................

med ålderstillägg efter tio år ................

Lön

Tjenstgöi lös- penningar

Summa

3,500: -

1,500: —

5,000: —

4,000: —

1,500: —

5,500: —

3,200: —

1,300: —

4,500: —

3,700: —

1,300: —

5,000: —

2,500: —

1,000: —

3,500: —

3,000: —

1,000: —

4,000: —

med iakttagande att, i händelse konsistorienotarien i Strengnäs bibehålies

vid nu innehafvande boställsförmån, afdrag å lönen eger rum med ett

belopp motsvarande denna förmåns uppskattade värde.

Beträffande notarien vid Stockholms stads konsistorium föreslår statskontoret,

att dennes aflöning måtte bestämmas till

lön.....................................................x.................................................... kr- 1,500: —

tjenstgö ringspenningar..............................................................• 5 1,000: —

med ålderstillägg å lönen med 500 kronor efter tio års tjenst.

Enligt detta statskontorets förslag förutsattes emellertid, såsom näinndt,

att konsistorienotarierna, utöfver de i staten angifna aflöningsförmånerna,

skulle såsom sportelinkomst åtnjuta, bland annat, uppbördsprocenten från

presterskapets enke- och pupillkassa med deri föreslagen reduktion. Det

lider intet tvifvel, att ju icke den utsigt till inkomster utöfver i staten

föreslagna belopp, hvilken enligt statskontorets förslag för närmaste framtiden

öppnas, bidragit till att domkapitlen temligen allmänt, åtskilliga

dock med viss tvekan, funnit sig i statskontorets förslag. Ett af domkapitlen

har påyrkat provisionens utgående med oreduceradt belopp. Väl

framhålles härvid af samma domkapitel, att provisionen ingalunda är att

anse såsom en konsistorienotarierna tillagd löneförmån, utan såsom en till

domkapitlens disposition stäld tillgång för uppbörds- och redovisningsbestyret

med presterskapets enke- och pupillkassas medel, ett bestyr, som efter domkapitlens

godtfinnande kan uppdragas äfven åt andra än konsistorienotarierna.

Men då sannolikheten af att domkapitlen, hädanefter mer än hittills,

komrne att fråntaga konsistorienotarierna detta bestyr synes ytterst ringa,

skulle, om provisionen fortfarande med oförändradt belopp utginge, den

nu med rätta öfverklagade ojemnheten i dessa tjensteman inkomster, trots

löneregleringen, tillsvidare fortfara och löneregleringen komma att medföra

allenast eu betydande tillökning i inkomsterna. Jag har redan här

ofvan anfört skälen, hvarför jag anser mig böra vidhålla min redan till

statsrådsprotokollet den 10 februari 1895 uttalade åsigt, att här ifråga
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Åttonde hufvudtiteln.

varande provision, bibehållen vid sin hittills varande procent, bör indragas

till statsverket. Man må huru mycket som helst framhålla, att denna

provision, reducerad eller icke reducerad — och hvilken, om den fortfarande

ställes till domkapitlens disposition, helt säkert kommer konsistorienotarierna

till godo i form af sportelinkomst — är att betrakta såsom en extra ersättning

för ett extra arbete. Visst är, att då detta arbete upphör, fördelen af

den derigenom uppstående lindringen i arbetet icke kommer att af vederbörande

tjensteinnehafvare kännas såsom ens tillnärmelsevis motsvarande

den förlust i inkomster de lida. En af en lönereglerings vigtigaste uppgifter

bör väl vara att, så vidt möjligt, ordna förhållandena så, att tjensteinännens

inkomster, i stället för att småningom minskas — såsom fallet

blifver om den ifrågavarande sporteln, reducerad eller oreducerad, fortfarande

utginge till konsistorienotarierna — bibehållas oförändrade med

en förhöjning efter viss tids väl vitsordad tjenstgöring.

Det är emellertid uppenbart, att en ändring i statskontorets förslag,

afseende provisionens tagande från konsistorienotarierna, skulle bringa dessa

tjensteman under det eller de närmaste årtiondena i en ej obetydligt sämre

ställning, än om detta förslag i dess helhet gillades. Den kompetens, de

kunskaper och den skicklighet, som, åtminstone i de största och medelstora

stiften, måste fordras af konsistorienotarierna, och det ansvar, som

är förenadt med deras befattningar, allt detta nödvändiggör, att aflöningarna

för dessa tjensteman bestämmas till sådana belopp, att dugliga och

lämpliga sökande till befattningarna må kunna påräknas. Under det jag

anser, att ett fullständigt gillande af statskontorets förslag till lönereglering

för notarierna skulle bereda dessa under den närmaste framtiden högre

inkomster än erforderligt är, fruktar jag deremot, att inkomsterna i de

största och medelstora stiften längre fram i tiden enligt samma förslag

skulle blifva något för knappa; hvilket sistnämnda ock skulle blifva

fallet för den närmast kommande tiden, i händelse de af statskontoret

föreslagna aflöningsbeloppen utan sportelprovisioner bibehölles. Till förekommande

häraf är en förhöjning i dessa belopp erforderlig. Och då

staten, enligt det af mig framlagda förslaget, skulle erhålla de omkring

90,000 kronor, hvartill enligt här ofvan utförda approximativa beräkning

återstående provisioner å presterskapets enke- och pupillkassas vakansmedel

skulle uppgå, hvilket belopp enligt statskontorets förslag icke skulle tillgodokomma

staten, synes mig denna förhöjning i de årliga aflöningsbeloppen

till konsistorienotarierna i de omförmälda stiften, utan något större

betungande af statsverket än statskontoret ifrågasatt, kunna bestämmas till

den ungefärliga räntan å den vinst statsverket gör genom provisionens

indragning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

81

På grund häraf hemställer jag, att för konsistorienotarierna, hvilka

böra vara skyldiga att underkasta sig de förändringar i tjenstgöring, som

kunna blifva en följd af en blifvande omorganisation af konsistorierna,

måtte föreslås följande aflöningsbelopp, nemligen:

Lön

kronor

Tjenstgörings
penningar
kronor
-

Summa

kronor

för konsistorienotarierna

i Upsala, Lunds, Göteborgs och

Hernösands stift .....................

med ålderstillägg efter 10 år

i Linköpings, Skara, Strengnäs,

Vesterås, Vexiö och Karlstads

stift................................................

med ålderstillägg efter 10 år

i Kalmar och Visby stift...........

med ålderstillägg efter 10 år

i Stockholms stads konsistorium

med ålderstillägg efter 10 år

4,000: —

1,500: —

5,500: —

4,500: —

1,500: —

6,000: —

3,500: —

1,300: —

4,800: —

4,000: —

1,300: —

5,300: —

2,500: —

1,000: —

3,500: —

3,000: —

1,000: —

4,000: —

1,500: —

1,000: —

2,500: —

2,000: —

1,000: —

3,000: —

Då, enligt hvad domkapitlet i Strengnäs upplyst, dervarande konsistorienotarie

numera icke åtnjuter fri bostad, kan icke, såsom statskontoret

ifrågasätter, afdrag för honom ega rum med ett belopp, motsvarande

denna förmåns uppskattade värde.

Behofvet af att, jemte konsistorienotarien, vid domkapitlens expeditioner

hafva ett ständigt tjenstebiträde att tillgå, har redan genom det här

ofvan omförmälda kongl. brefvet af den 14 september 1839 blifvit erkändt..

I de underdåniga yttranden, som af domkapitlen afgifvits i det nu

föreliggande ärendet om lönereglering för konsistoriernas tjensteman och

betjente, innan samma ärende remitterades till statskontoret, hafva samtlige

dessa myndigheter förutsatt, att amanuenstjensterna fortfarande skulle finnas

vid domkapitlen. I sitt ofvanberörda utlåtande har deremot statskontoret —

på den grund att en lönereglering, enligt hvilken å stat skulle uppföras bestämda

löner för dylika amanuenser, komine att för statsverket särdeles

betungande, helst i betraktande toges äfven deras pensionering — såsom

sin åsigt uttalat, att en dylik lönereglering ej vore behöflig, då konsistorieamanuensernas

åligganden i allmänhet vore jemförliga med dem, för livilkas

fullgörande inom andra embetsverk anlitades extra biträden, som undtinge

godtgörelse medelst arfvoden från dertill af embetsverken disponerade

medel. Mot denna statskontorets uppfattning hafva samtliga domkapitlen,

med bibehållande af sina förut uttalade åsigter om behofvet af

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Åttonde hufvndtiteln.

amanuensbefattningarnas bibehållande, enhälligt framstäf invändningar,

som icke kunna frånkännas stor betydelse.

Härvid framhålla domkapitlen, bland annat, följande. Behofvet af att

vid sidan af konsistorienotarien hafva en andre fast anstäld och med göromålen

förtrogen tjensteman måste framdeles till och med mera än hittills

blifva oafvisligt, redan till följd af den utveckling arbetet i konsistoriernas

expeditioner erhållit och allt framgent kunde väntas erhålla. Göromålen

fördelades nu af domkapitlen mellan notarien och amanuensen på sätt som

funnes tjenligast. Härvid toges i allmänhet icke ärendenas beskaffenhet till

utgångspunkt, utan skedde fördelningen allt efter den större eller mindre

erfarenhet och öfning i deras handläggning, som ansåges förefinnas hos den

ene eller den andre af tjenstemännen. Undantagsvis hade dock befunnits

lämpligare, att amanuensarbetet vid ett domkapitel koncentrerades mera

kring penningeverket och räkenskaperna in. m., vid ett annat kring protokollsföringen

och de mera löpande ärendenas handläggning. I alla händelser

vore behofvet af amanuensbiträde aldrig tillfälligt utan ständigt för

handen. Det lede intet tvifvel, att i småstäderna det kunde blifva svårt,

stundom omöjligt, att erhålla tillfälliga extra biträden. I detta afseende

vore statskontorets jemförelse mellan domkapitlen och de centrala embetsverken

mindre läglig. Det måste finnas vid konsistorienotariens sida en

person, som också han egde vana vid de olikartade göromålens handläggning

och domkapitlets arbetssätt samt kännedom om förut fattade beslut och

stiftets individuella förhållanden, en person som kunde inträda såsom notariens

ställföreträdare, när denne i följd af sjukdom, visitationsresor, andra

förfall eller semester icke utöfvade sin tjenst, så vida ej allvarsamma rubbningar

i domkapitlets arbeten skulle äfventyras.

Ett ganska talande skäl mot amanuensernas ersättande af endast tillfälliga

extra biträden innefattas i den upplysning, som lemnas från domkapitlet

i Hernösand rörande dervarande förhållanden, och hvaraf framgår,

att nuvarande amanuensen derstädes är tillsatt med vilkor, det han icke får

innehafva annan ordinarie befattning, samt att, oaktadt amanuensen, liksom

notarien, helt och hållet egnar sig åt domkapitelsgöromålen, notarien nödgats

anlita extra biträden, hvilka han med egna medel aflönat med i medeltal

under de sista fyra åren 640 kronor årligen. Till hvad i domkapitlens

ofvan åberopade yttranden anförts, vill jag lägga, att en större trygghet

i afseende å kontrollen öfver den domkapitlen ombetrodda betydande

penningeförvaltningen lärer vara att vinna genom bibehållande vid domkapitelsexpeditionerna

af två fast anstälda tjensteman. Tillämpningen af

grundsatsen om anlitande af extra biträden vid en förvaltning af den omfattning,

som här är i fråga, torde ock vara utan motsvarighet hos andra

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 33

myndigheter. Tanken ledes härvid osökt på länsstyrelserna. Man far icke,

då man talar om den större omfattning arbetet i länsstyrelserna har, i

jemförelse med arbetet hos domkapitlen, förbise, huru relativt stor den hos

föstnämnda myndigheter fast anstälda tjenstemannapersonal är. Såsom

bekant utgöres denna personal, enligt faststälda stater, af 1 landssekreterare,

1 landskamrerare, 1 landträntmästare, 1 länsnotarie, 1 länsbokhållare,

2 landskanslister och 2 landskontorister, med det undantag för Gotlands

län, att der finnas endast 1 landskanslist och 1 landskontorist.

Jag kan på ofvan anförda grunder icke biträda statskontorets förslag

om de hittillsvarande amanuensbefattningarnas afskaffande och uppförande

allenast af ett särskildt anslag i stat för bestridande af renskrifningskostnader

och kostnader för extra biträden vid de ecklesiastika konsistorieexpeditionerna.

Men då jag anser, att amanuenstjensterna fortfarande böra

bibehållas, synes det mig dock icke vara nödvändigt att åt innehafvarne

af dessa tjenster bereda annan eller fastare anställning än den, de för

närvarande ega. Vid sådant förhållande torde aflöningarna böra bestämmas

att utgå i form af arfvoden och tjensterna endast på förordnande af domkapitlen

tillsättas; och får jag hemställa, att arfvodena måtte föreslås att

utgå med följande belopp, nemligen:

för konsistorieamanuenserna

i Upsala, Lunds, Göteborgs och Hernösands stift med^...... kr. 1,800: —

i Linköpings, Skara, Strengnäs, Vesterås, Vexjö och Karlstads

stift med............................................................................. * 1,000:

i Kalmar och Visby stift med .................................................. !> 1,000:

i Stockholms stads konsistorium med ..................................... >! 800:

Vid vissa konsistorieexpeditioner torde emellertid göromålen icke

kunna behörigen skötas med mindre än att, jemte amanuensen, anlitas extra

biträden. Domkapitlet i Hernösand framhåller, att, oaktadt både notarie och

amanuens helt och hållet egna sig åt domkapitelsgöromålen, notarien nödgats

anlita extra biträden, att, med hänsyn till göroinålens tillväxt, det är

oundgängligen nödvändigt, att, så länge stiftet har sitt nuvarande omfång,

jemväl ett anslag till extra biträden anvisas, och att detta anslag ej kan

sättas lägre än till 1,000 kr. för år. Handlingarna utvisa, att jemväl

vid expeditionerna i Upsala, Strengnäs, Lund och Göteborg konsistorienotarierna

måste afstå icke obetydliga belopp till oundgängligt tjenstebiträde

utöfver det, som lemnas af amanuensen. För tillgodoseende af

dessa behof torde ett belopp af åtminstone 3,000 kronor böra äskas till

Eders Kongl. Maj:ts disposition.

Bill. till Riksd. Prof. 18.9.:. 1 Sami. 1 Af A.

ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Åttonde hufvudtiteln.

Vaktbetjeningen.

I afseende å det för konsistorierna erforderliga vaktmästarebiträde

erinrar statskontoret, hurusom vid några konsistorier visat sig att dessa

befattningar kunnat förenas med enahanda befattningar vid de allmännna

läroverken i stiftstäderna, och antager, att äfven vid öfriga ecklesiastika

konsistorier erforderligt vaktmästarebiträde bör kunna beredas, utan att

ordinarie tjenstebefattningar derför behöfva inrättas. På grund deraf anser

statskontoret, att beloppet af de arfvoden, som böra utgå, icke kunna bestämmas

förr än efter i hvarje särskilt fall, med ledning af vederbörandes

förslag, skeende pröfning. Med fästadt afseende ej mindre å den aflöning,

som, enligt hvad handlingarna och statskontorets utlåtande bifogade sammandrag

närmare utvisa, nu åtnjutes af konsistorievaktmästarne, än äfven

derå, att flere af dem innehafva och, enligt domkapitlens förslag, äfven

fortfarande skulle innehafva boställsförmån, anser statskontoret det för

ifrågavarande ändamål,, erforderliga anslaget kunna antagas icke böra öfverstiga

6,000 kronor. Åtskilliga domkapitel framhålla omöjligheten af en

förening af vaktmästarebefattningen vid domkapitlet med annan befattning-

Domkapitlet i Visby anmäler, att vaktmästarens biträde derstädes

ej så sällan behöfver anlitas större delen af dagen. I afseende å konsistorievaktmästarens

göromål erinrar domkapitlet i Skara, hurusom denne

dagligen måste gå bud till post och bank, ofta med stora penningesuinmor,

samt dessutom städa och elda konsistorii embetslokaler, kringbära till

konsistorii ledamöter för underskrift och cirkulation afsedda handlingar

m. m. Domkapitlet i Hernösand anför, att den der anstälde vaktmästaren

ständigt är upptagen för expeditionens räkning, der i regel arbetet pågår

både för- och eftermiddagarna. Trots allt detta och ehuru jag icke förbiser,

att svårigheter skola vara förenade med att på ett tillfredsställande

sätt få vaktmästaretjenstgöringen vid domkapitlen vederbörligen ordnad

med det föreslagna beloppet, anser jag mig dock icke nödsakad ifråga

sätta förhöjning i detsamma.

Skrifmaterialier och expenser.

Enligt af statskontoret verkstäld beräkning erfordras till bestridande af

kostnaderna för detta ändamål 6,031 kronor 25 öre. För närvarande är af

anslaget till domkapitlens expeditioner härför anvisadt ett belopp af 2,178

kronor 1 öre. Öfriga utvägar, som anlitats för fyllande af detta behof,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

35

hafva förut af mig om förmälts. Jag har visat, att såsom en tillgång för

lindring af statens utgifter böra kunna för framtiden påräknas från domkyrkorna

anslagna omkring 800 kronor. Utöfver omförmälda nu utgående

statsanslag skulle alltså erfordras ytterligare omkring 3,000 kronor. Statskontoret

föreslår ock, att, i stället för omförmälda nu utgående statsbidrag

af omkring 2,000 kronor, ett statsanslag af 5,000 kronor måtte ställas till

Eders Kongl. Maj:t,s disposition för fördelning domkapitlen emellan på sätt

Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt, Jemte erinran om, att den tillgång

från domkyrkornas medel, som af statskontoret ansetts vara härför

disponibel, beräknats 128 kronor 30 öre för hög, får jag, som icke. anser

det vara möjligt att för det af statskontoret angifna beloppet få här ifrågavarande

kostnader bestridda, hemställa, att ett anslag af 6,000 kronor

måtte för detta ändamål äskas.

Enligt förestående skulle, förutom hvad som för ålderstillägg komme

att påföras vederbörande förslagsanslag, för uppehållande af göromålen

vid de ecklesiastika konsistorierna erfordras:

till aflöning åt konsistorienotarierna

» » » amanuenserna............

» ersättning för semestervikariat ...

» extra biträden .................................

» vaktbetjening....................................

» skrifmaterialier och expenser......

.............. kr. 60,300: —

.............. » 19,600: —

............. » 1,400: —

.............. » 3,000: —

.............. » 6,000: —

............. » 6,000: —

Summa kr. 96,300: —

Härifrån afgår för närvarande å riksstat anvisade:

å ordinarie stat till »domkapitlens expeditioner»

............................................................... kr. 25,000:

Härjemte är, enligt hvad ofvan anförts,

för all framtid att för ändamålet påräkna:

från domkyrkorna.......................... kr. 1,591:

» biskopshuskassan i Göteborg » 300: — kr. 1,891: — kr. 26,891: —;

hvadan nytt anslagsbehof å ordinarie stat skulle uppstå till belopp af

69,409 kronor. Härvid är dock att taga i betraktande, dels att det å

extra stat utgående anslag för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid domkapitlens expeditioner å 3,716 kronor icke vidare skulle ifrågakomma,

dels att de bidrag af allmänna medel, som med omkring 4,000

kronor årligen under eu följd al år utgått till betäckande af brister i ex
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Åttonde hufudtiteln.

peditionskassorna, ej för framtiden skulle erfordras. Vidare bör hänsyn

tagas till den statsinkomst genom stämpelpapper, som med i medeltal

3,000 kronor årligen här ofvan beräknats uppstå, äfvensom till den ganska

betydande till sammanlagdt omkring 90,000 kronor uppgående inkomst,

som under de närmaste åren skulle tillföras statsverket genom dit ingående

provisioner å presterskapets enke- och pupillkassas medel.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Eders

Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

l:o) att, med gillande af hvad ofvan blifvit hemstäldt rörande konsistorieamanuenserna,

extra biträden, vaktbetjening samt skrifmaterialier och

expenser äfvensom ersättning för semestervikariat, godkänna den föreslagna

aflöningsstaten för konsistorienotarierna under förbehåll, att med löneregleringens

inträdande upphör rättigheten till fullmaktslösen och annan

expeditionslösen, uppbördsprocent^ och provisioner, sammanskott af kyrkor

och församlingar samt presterskap, kollektör, äfvensom aflöningsbidrag från

domkapitlens expeditionskassor; dock med det undantag, att följande sportler

komma att till konsistorienotarierna fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig lösa;

b) arfvode för förvaltning och redovisning af presterskapet enskildt

tillhöriga fonder och kassor samt af sådana fonder, som på grund af enskildes

förordnande blifvit stälda under konsistoriernas förvaltning, för

såvidt sådant arfvode af presterskapet blifvit medgifvet eller de enskildes

lörordnanden derför icke lägga hinder i vägen; samt

c) tills vidare och intill dess annorlunda varder förordnadt arfvode

för utdelning af från allmänna barnhuset i Stockholm utgående fosterlöner

till underhåll af barn utom barnhuset;

2:o) att medgifva, att beträffande pension vid afskedstagandet för

konsistorienotarierna må gälla hvad som i allmänhet är eller varder stadgadt

för de statens embets- och tjensteman, hvilkas aflöning är fördelad i lön

och tjenstgöringspenningar;

3:o) att fastställa följande grunder för den nya löneregleringen:

att konsistorienotarie skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;

att med konsistorienotariebefattning, förutom vid Stockholms stads

konsistorium, icke må förenas annan tjenst å rikets eller Riksdagens eller

kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning med mindre den finnes

icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen;
att

de med befattningen förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 37

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring

befriad, utgå till den som tjensten förrättat;

att konsistorienotarie, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,

eger uppbära hela lönen, hvaremot sådan tjensteman, som undfår ledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,

kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljes

pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjensten

anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda,

med mindre innehafvaren under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf

bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, med

iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens utfärdande förflutit från hans antagande eller för den, som

jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 26 juni 1891 förordnats, från

den tid förordnandet meddelades; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjutas af konsistorienotarie under högst en månad årligen;

äfvensom

4:o) att medgifva, att för bestridande af kostnaderna härför det i riksstaten

under åttonde hufvudtitelns anslagsrubrik »domkapitlens expeditioner»

uppförda anslag må förhöjas till 94,409 kronor, samt att det nu under titel

»indelning och dermed jemförlig anvisning pa förslag, ersättningar» under

nyssnämnda anslagsrubrik upptagna anslag må från riksstaten uteslutas.

Universiteten.

Med skrifvelse den 29 september 1894 har kanslern för rikets uni- [3.]

versitet till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat det större akademiska konsi- Universitet*-.

storiets i Upsala framställning om åtskilliga universitetets behof, för hvilkas ups„ia.

afhjelpande anhållits, att anslag måtte af Riksdagen utverkas. Bland dessa

behof har förhöjning af årsanslaget för universitetsbiblioteket af såväl

konsistoriet som kanslern framhållits såsom i högsta grad angeläget. Till

stöd härför hafva åberopats de anföranden och den motivering, som de särskilda

fakulteterna och universitetsbibliotekarien i ärendet afgifvit. Biblio
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Åttonde hutrudtiteln.

tekariens utlåtande, hvari redogöres för fakulteternas framställningar, innehåller

hufvudsakligen följande.

För biblioteket vore frågan om förhöjning af anslaget en verklig lifsfraga,

enär denna institution, som redan länge endast på ett otillfredsställande

sätt kunnat, fylla sin uppgift att följa med den vetenskapliga

litteraturens utveckling, nu bragts derhän, att den på alla områden såge

sig ur stånd att uppfylla äfven rätt enkla anspråk. Att anmälan om anslagets

otillräcklighet och deraf följande missförhållanden ej långt förut

inkommit, hade sin naturliga förklaring deri, att biblioteket samtidigt

kämpat med en annan ej mindre svårighet, som först måste undanrödjas,

nemligen omöjligheten af att inom de gamla lokalerna finna utrymme

äfven för det bokförråd, som kunde för det otillräckliga anslaget förvärfvas.

Sedan dock^ denna svårighet blifvit genom den verkstälda ombyggnaden,

åtminstone för den närmaste tiden, aflägsnad, kunde anslagsfrågan ej längre

uppskjutas, och det så mycket mindre som det vore att frukta, att, derest

ej hjelp snarligen mellankomme, biblioteket blefve alldeles ur stånd att

fylla sin betydelsefulla uppgift, och dermed en djup skada tillfogades

universitetet.

Äfven om det anslag, som en institution åtnjöte, kunde synas i och

för sig utgöra en icke obetydlig summa, finge man ej föreställa sig, att

derför allt skulle vara väl bestäldt. Understödet måste vara så tillräckligt,

att det dermed afsedda målet vunnes. Der åter allt för mycket i detta

afseende fattades, uträttades mycket litet, trots allt hvad som påkostats.

Äfven om en tid funnits, då de medel, hvaröfver man förfogade för institutionens

behof, kunde anses tillräckliga, följde deraf ingalunda, att samma

medel i eu annan tid också skulle vara tillfredsställande. Ty krafven

måste genom förhållandenas egen makt ovilkorligen växa med tiden. Utveckling

vore lösen pa lifvets alla områden, och vetenskapen gjorde härutinnan

långt ifrån något undantag. Tvärtom vore det ett för alla välkändt

faktum, att vetenskapens område alltjemt vidgades åt alla sidor med oerhörd

snabbhet, och att man tillika öfverallt trängde till hittills icke anade

djup. Den gifna följden häraf vore, att fordringarna på de vetenskapliga

hjelp medlen måste stegras i jemnbredd med vetenskapernas egen tillväxt,

och att således den institution, som under en förgången tidrymd kunnat

åtminstone reda sig med sina små tillgångar, men ej sett dem förökas,

med hänsyn till förändrade förhållanden, blefve oförmögen att fylla de

kraf, som inaste ställas på densamma, och sålunda blefve efter sin tid.

Komme då härtill, att institutionen redan sedan långt tillbaka befunnit

sig i den ställning, att dess medel varit alltför otillräckliga, måste afståndet

mellan vetenskapernas berättigade fordringar och dess egen förmåga att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

39

möta dem ej blott kännas som en svår olägenhet utan föra till verklig

skada. Just sådant vore dock tyvärr förhållandet vid Upsala universitets

bibliotek.

Universitetets samtliga fakulteter hade ock under begge de senaste

åren sett sig nödsakade att höja sin röst för att fästa vederböra!) des uppmärksamhet

på missförhållandet och enstämmigt begära dess snara och

grundliga afhjelpande. Af de inkomna betänkandena framginge bland

annat: att utaf den summa, som under de senare åren kunnat årligen användas

till inköp af litteratur, komme på arbeten, tillhörande de särskilda

fakulteternas områden, följande belopp: för den teologiska omkring 500 kronor,

för den juridiska 700 å 800 kronor, för den medicinska vid pass 1,300

kronor, och för filosofiska fakulteten, hvilken omfattade en sådan mängd

olika vetenskaper, något öfver 6,000 kronor; att, ehuru största delen af dessa

belopp, hvad de tre förstnämnda fakulteterna beträffade, åtgått till afkåtande

af vetenskapliga tidskrifter, sådana dock ingalunda funnits att tillgå i

tillräckligt antal; att i detta afseende särskildt medicinska fakulteten erinrat,

hurusom antalet medicinska tidskrifter, som kunnat af biblioteket tillhandahållas,

utgjorde betydligt mindre än hälften af de i Karolinska institutets

bibliotek tillgängliga; samt att de belopp, som ansetts erforderliga

utöfver hvad förut kunnat påräknas, upptagits för teologiska fakulteten

till 490 kronor, för den juridiska till 1,200 kronor, för den medicinska

till 3,000 kronor och för den filosofiska till 6,000 kronor.

En blick på bibliotekets utgifter för bokinköp torde visa, att det i

detta afseende vore alldeles efter sin tid och ingalunda förmådde fylla sin

uppgift. Sammanlagda utgiften för 1) ok inköp under år 1892 var 9,767 kronor,

hvaraf de ofvan fakultetsvis anförda utgifterna representerade 8,737 kronor,

och utgifterna för fack, som ej böra föras till viss fakultet, såsom

bibliografi, litteraturhistoria, litterära tidskrifter, polygrafer och allmänna

akter, utgjorde 1,030 kronor. Aret derpå utgåfvos för bokinköp endast

9,078 kronor, emedan det var att frukta, att derest ej reduktioner gjordes,

der så möjligt vore, skulle institutionens konto vid årets slut ovilkorligen

utvisa brist. Häri hade man ej misstagit sig, ty vid räkenskapernas afsilande

visade sig, att, äfven med ofvannämnda starka indragning å bokinköpet,

dock en brist uppstått å 254 kronor. Orsaken härtill låg å ena

sidan deri, att bibliotekets extra inkomster, såsom till en stor del beroende

af spanmålsprisen och studentantalet, voro stadda i nedgående, å den andra

sidan deri att utgifterna för uppvärmningen af de genom ombyggnaden i

stor utsträckning vidgade lokalerna växt så mycket öfver det under de

gamla förhållandena bestämda anslaget, att man måste af bibliotekets öfriga

medel tillgripa omkring 800 kronor årligen för att betäcka bristen,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde hufvudtiteln.

Det kunde derför betraktas som säkert, att biblioteket hädanefter icke

kunde för inköp af nya böcker, af fortsättningar å påbegynta arbeten och

af tidskrifter disponera mer än 9,000 kronor, utan att brist uppstode. Otillräckligheten

af ett dylikt belopp borde springa en hvar i ögonen. Man

beböfde blott besinna, att om denna summa uppdelades på de särskilda

vetenskaper, som vid universitetet representerades, så folie på hvar och

en ett vida mindre belopp än det, som den enskilde vetenskapsmannen i

regeln använde på förökande af.- sin boksamling.

Det kunde måhända förefalla underligt, att, då biblioteket eger ett

årsanslag af staten af 15,000 kronor, det icke skulle kunna använda mer

än 9,000 kronor till bokinköp. Men biblioteket hade ock att bestrida en

mängd andra oundvikliga utgifter. Så utgaf det under år 1893 för bokbindning

6,120, för materiel och arbetshjelp 2,841, för uppvärmning 2,708, för

vatten 100 kronor. Utgiften för bindning var visserligen detta år ovanligt

stor, men att döma af föregående års erfarenhet torde den ej kunna

för framtiden hållas lägre än 5,000 kronor årligen. Att denna post vid

universitetsbiblioteket stege till så hög siffra, jemförd med bokinköpet,

berodde derpå, att man hade att binda ej blott hvad som inköptes, utan

det flerdubbelt större antal, som representerades af den årliga leveransen

från de svenska tryckerierna, och af den genom byte och donationer inflytande

bokmassan, hvilken senares volymsiffra år 1892 var tre gånger och

år 1893 fyra gånger så stor som antalet inköpta böcker. Kostnaden för

uppvärmningen hade, såsom förut, nämnts, stigit betydligt och torde hädanefter

böra i medeltal beräknas till 2,500 kronor årligen; och för materiel,

expenser och arbetshjelp, hvilkas siffror kunde vexla för olika år, vore

nödigt att reservera minst 2,700 kronor, som i det närmaste utgjorde medeltalssiffran

för de sista fem åren.

Möjligen kunde någon hänvisa derpå, att biblioteket dessutom hade

tillgångar, framgående dels ur donationsräntor, dels ur vissa till detsamma

ingående afgifter vid universitetet, hvilka väl borde tagas med i beräkningen

för bokinköpet. Ja, lyckligtvis funnes sådana tillgångar, men deras

sammanlagda belopp hade aldrig varit stort och hotade nu att ej obetydligt

nedgå dels genom spaninålsprisets sjunkande, dels genom det minskade

studentantalet. För de fem åren 1889—93 hade deras belopp varit 2,333,

2,336, 2,072, 2,554, 2,067 kronor. Men af dessa tillgångar kunde intet användas

till bokinköp, då, såsom af det ofvan meddelade syntes, de ej ens försloge

till gäldande af de årliga utgifterna för materiel, expenser och arbetshjelp,

utgifter, som vid ett stort och lifskraft^ bibliotek vore oundvikliga

och med dettas vidgade verksamhet oupphörligt stegrades. För detta ändamål

egde universitetsbiblioteket ej något statsanslag, utan måste tillgripa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 41

sina extra inkomster, under det att kongl. biblioteket härför disponerade

ett särskildt anslag. Slutresultatet blefve derför, att universitetsbiblioteket

äfven med största hushållning, och den hade visserligen med stränghet

iakttagits, icke kunde för bokinköpet för framtiden använda mer än 9,000

kronor, och att det förknappningssystem, som genom många år konseqvent

tillämpats, måste fortfara, till dess statsmakterna trädde emellan.

Förut hade omnämnts en af orsakerna, hvarför, äfven om anslaget vid

en viss aflägsen tid kunde anses på ett ej alltför otillfredsställande sätt uppfylla

sitt ändamål, dock under tidens fortgång afståndet mellan tillgångar

och behof måste allt skarpare göra sig gällande, nemligen den vetenskapliga

produktionens oupphörligt stegrade tillväxt. Men härtill kunde läggas

äfven andra orsaker. Priset å bokmarknadens produkter hade småningom

och ej obetydligt stigit i allmänhet, men i ovanlig grad för de medicinska

och naturhistoriska större verken, hvilka i regeln försåges och äfven måste

vara försedda med planscher. Kostnaden för böckers inbindning hade ock,

trots att man här sökt iakttaga den största möjliga enkelhet, visat en oroande

tillväxt, hvarigenom ytterligare minskning blifvit nödig i de medel,

som afsåges för bokinköp.

Förutom nu anförda orsaker till bokanslagets minskade köpkraft

funnes ännu en, härledande sig ur universitetets egen utveckling och stegrade

lif. Man måste ihågkomma, att sedan år 1851 det påräkneliga anslaget (da

omkring 12,000 kronor, deraf 10,200 kronor statsanslag,) förblef oförändradt

i trettio år, och när det för tretton år sedan omsider förhöjdes, (statsanslaget

ökades då med 4,800 kronor) har dervid sedan fått förblifva, under det att de

ordinarie lärostolarne på dessa fyrtio år växt med 50 procent, och en helt ny

klass af e. o. professorer tillkommit. Lade man härtill det starkt ökade antalet

af docenter och den vetenskapliga riktning som studierna tagit, hvarom de talrika

afhandlingarna vittnade, kunde man förstå, att de fordringar, som nu

stäldes på biblioteket, vore mångdubbelt större, än hvad fallet var för fyrtio

år sedan. Detta bekräftades med full tydlighet af det som de statistiska uppgifterna

gåfve vid handen om bibliotekets starkt ökade användning pa

sista tiden. Hemlånens antal hade under de senare åren utvisat ett oupphörligt

stigande, hvilket tydligen vittnade om bibliotekets ökade betydelse

för studierna. Från 6,106 volymer år 1888 växte hemlanen till 10,138

år 1893 eller med 66 procent på sex år. Och siffran skulle varit många

tusental större, om biblioteket varit i stånd att anskaffa hvad lärare och

studenter derstädes förgäfves efterfrågat. Så glädjande denna, tillökning i

hemlånens antal vore, trädde den dock i skuggan för den lifliga verksamhet,

som utvecklats i den om sommaren 1890 öppnade läsesalen. Före

denna tid, då läsesal alldeles saknades, inhyste man visserligen dagligen några

Bill. till Riksd. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Åttonde hufvudtiteln.

besökande, der plats kunde beredas, men huru oerhördt förhållandena förändrats

sedan dess, visade sig deraf, att läsesalen år 1892 begagnats af

4,181 personer, för ohvilkas räkning 45,724 volymer, deraf 3,690 handskrifter,

utlemnats. År 1893 sjönk silfran af volymer utlemnade i läsesalen

till 34,934, men detta utvisade långt ifrån någon minskning i dess

användning, såsom syntes redan deraf, att antalet af derstädes arbetande

personer samtidigt växte från 4,181 till 4,493. Förklaringen läge deri, att

det i läsesalen uppstäda referensbiblioteket, som de besökande finge sjelfva

direkt använda, i betydlig grad utvidgats med just sådana arbeten, som

ofta efterfrågats. Emellertid torde dylika siffror föra ett talande språk, ty

de vittnade, huru ojemförligt mycket mera än förr biblioteket toges i anspråk,

men ock att dess förmåga att gå de arbetandes behof till mötes

måste och förtjenade att utvecklas.

Beträffande storleken af det nya anslag för bokinköp och bindning,

som måste anses erforderligt för att biblioteket skulle kunna uppfylla sin

bestämmelse, har bibliotekarien erinrat om förut omnämnda, af fakulteterna

uppgifna belopp, hvilka bibliotekarien funnit så måttligt tilltagna, att de

endast kunde anses någorlunda motsvara behofvet. Summan af dessa belopp

utgjorde 10,690 kronor. Om härtill lades den nödiga förhöjningen

för alla de bokfack, hvilka ej kunde föras till någon viss fakultet, äfvensom

för handskriftsinköp — i hvilket afseende biblioteket, som dock egde

den största handskriftssamling i Sverige, tyvärr hittills måst, ofta till stor

förlust för vetenskapen och fosterlandets historia, låta gå sig ur händerna

tillfället att äfven för relativt obetydliga belopp rädda högst värdefulla

saker — och om slutligen hänsyn toges dertill, att disponibla medel för

inköp sedan ar 1893 minskats med 700 kronor, torde totalsumman af det

nya anslag, hvilket maste betraktas som oundgängligen erforderligt, böra

beräknas till 12,000 kronor.

Denna förhöjning torde kanske vid första påseendet synas betydlig,

men frågan vore ju ej, om ökningen i sig syntes ovanligt stor, utan om

den funnes erforderlig och således berättigad. Att den nu framträdde så

stor, hade ej minst^ sin grund deri, att man så länge stått stilla. Det förblef

. ju i trettio år vid 1851 års anslag, och den derefter beviljade förhöjningen,

i hvilken förändring sedan ej skett, både erkändes som provisorisk

och befans äfven från första stund otillräcklig.

_ En jemförelse med hvad inom vårt land på senare tider begärts och

beviljats för motsvarande institutioner torde visa, att anspråken ingalunda

vore för högt stälda. Medicinska fakulteten och Karolinska institutet hade

ju samma uppgift att fylla; det senare hade för sitt bibliotek ett särskildt

årligt anslag af 4,000 kronor. Kongl. biblioteket, som äfven förut varit

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

43

bättre tillgodosedt än universitetsbiblioteket, åtnjöte sedan 1883 ett årsanslag,

som med 10,000 kronor öfverstege det senares. Detta anslag hade

likväl befunnits otillräckligt och tarfvade en betydlig förhöjning.

Det torde dock ej kunna bestridas, att biblioteket vid rikets första

universitet hade fullt ut så stora förbindelser att fylla som det kongl.

biblioteket. Den publik, som det betj enade, bedrefve nästan utan undantag

vetenskapliga studier och måste derför på institutionen ställa kraf

af vida mer omfattande art än de, som i regeln förekomme vid kongl.

biblioteket. Af vetenskapliga tidskrifter, hvilka för det vetenskapliga

studiet egde en så ingripande betydelse, torde vid universitetsbiblioteket

ett vida större antal vara behöflig! än i Stockholm, ehuru

tyvärr förhållandet nu vore omvändt. Tyngst borde dock i vågskålen

falla det ofta förbisedda sakförhållandet, att kongl. biblioteket

vore befriadt från skyldigheten att köpa verk inom de talrika naturvetenskaperna

och inom medicinen, hvilka arbeten dock vore de dyraste

af alla och som vid universitetet naturligen i stor omfattning

studerades och derför ej finge i dess bibliotek saknas. Man finge ej heller

alldeles lemna ur sigte de betänkliga luckor i bokförrådet, som uppstått

genom anslagens otillräcklighet, ett förhållande som icke kunde vara för

något bibliotek likgiltigt, men särskild! betydde mycket vid ett universitet,

der vetenskapens historia alltid måste studeras och således åtminstone

dess förnämsta produkter ej borde för sammanhanget saknas.

Af hvad sålunda anförts synes mig till fullo ådagalagdt, att ifrågavarande

bibliotek är i största behof af ökadt anslag; och då jag anser

det begärda beloppet ingalunda vara för högt beräknadt, tillstyrker jag

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning

om beviljande af förhöjning i det till Upsala universitets bibliotek

utgående årsanslag med 12,000 kronor.

Allmänna läroverken.

I skrifvelse den 23 maj 1894 har domkapitlet i Göteborg anmält, att [4.]

det från statsverket utgående lönebeloppet för en lektorsbefattning vid LaMfyUnad

högre latinläroverket derstädes, med hvilken kyrkoherdebeställningen i uuoZZd h.

Lundby pastorat varit förenad, blifvit, sedan nämnda kyrkoherdebeställning^''^^"^''

skilts från lektoratet, i årets lönestat upptaget till 1,600 kronor och så- '' ste org''

ledes med 900 kronor understege en lektorslön i lägsta lönegraden, samt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde hufvudtiteln.

i anledning häraf hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes anvisa medel

för fyllande af ifrågavarande lektorslön från och med den 1 juli 1894.

Statskontoret har i infordradt utlåtande erinrat, hurusom Riksdagen

genom skrifvelse den 29 april 1893 medgifvit, bland annat, att Lundby

och Tufve församlingars pastorat i Göteborgs stift finge upphöra att vara

prebende åt teologie lektorn vid ofvannämnda läroverk, samt att, efter

det pastoratets prebendenatur upphört och till dess anslaget till allmänna

läroverken blifvit för beredande af ersättning åt bemälde lektor för mistad

inkomst från pastoratet erforderligen förhöjdt, Kongl. Maj:t skulle ega att

till lönefyllnad åt samme lektor anvisa af reservationerna å omförmälda

anslag ett mot den i läroverkets stat beräknade afkastningen af pastoratet

svarande belopp af 900 kronor för år.

I enlighet med detta Riksdagens medgifvande har Eders Kongl. Maj:t

den 6 juli 1894 anvisat ett belopp af 900 kronor för år att för ofvannämnda

ändamål utgå från och med den 1 juli omförmälda år och intill dess detsamma

blefve i staten uppfördt, och får jag, under åberopande af hvad

sålunda förekommit, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen göra framställning om uppförande från och med

år 1896 under anslagen till allmänna läroverken af ett mot den i stat

beräknade afkastningen af Lundby och Tufve församlingars pastorat svarande

belopp af 900 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

[5.] I underdånig skrifvelse den 21 september 1894 angående medicinal
ÄMewipendicrverkets

behof för år 1896 har medicinalstyrelsen gjort hemställan om ett

"ochSjukhus- ärligt anslag af 1,500 kronor till resestipendier åt ordinarie lasaretts- och

läkare, sjukhusläkare. Vid skrifvelsen är fogad afskrift af en utaf åtskilliga lasaretts-

och sjukhusläkare hos medicinalstyrelsen gjord framställning i ämnet.

Denna framställning innehåller hufvudsakligen följande.

Det rastlösa arbete, som påginge inom det medicinska forskningsområdet,

medförde resultat, som utan tvifvel kunde och borde tillgodogöras

vårt lands befolkning. En ofantligt rik litteratur omtalade visserligen

de nya forskningarna, de nya rönen och till en del äfven den kritiska

sofring, dessa småningom underkastades. Det vore dock en erkänd

sanning, att man vida lättare uppfattade t. ex. en operation, om man sjelf

såge den utföras, än om man blott läste beskrifningen derom. Detsamma

vore förhållandet med den utbildade teknik, som nu för tiden inginge i

många andra sätt att behandla sjuka, äfvensom med många vigtiga under
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln. 45

sökningsmetoder. Med egna ögon vore det äfven bäst att skaffa sig kännedom

om nya instrument, om förbättringar uti inredningen af sjukhus, om

goda modeller till sjushusinventarier m. m. Sjelfva patienterna vore ock

ett rikt illustrativt material för att bedöma olika behandlingsmetoders inbördes

värde. Den personliga kännedomen icke allenast af de ledande

förmågorna utan äfven af de unge, som vore på väg till berömdhet, medförde

för den läkare, som med dem komme i beröring, betydliga fördelar

icke blott för tillfället utan äfven långt efteråt. Äfven i andra afseenden

lände utländska studieresor läkarekonstens idkare till gagn.

Staten hade också genom större resestipendier i någon mån tillgodosett

de intressen, som här vore i fråga; men de redan befintliga stipendierna

fordrade en lång tids vistelse utrikes. Kortare och täta resor vore

emellertid ur många synpunkter lämpligare för lasarettsläkarne,. som hade

fasta tjenster, der kontinuiteten i skötseln ej borde för lång tid rubbas.

Också hade många af de svenska lasarettsläkarne icke skytt att på egen

bekostnad genom sådana resor göra sig bekanta med sa mycket som

möjligt af hvad utlandet hade att uppvisa och lära. Men bördan började

att kännas tung, och mången saknade de tillgångar, som erfordrades för

att uppfylla hans önskningar i detta hänseende.

Sökandena anhölle derför, att medicinalstyrelsen ville hos Eders Kong!

Maj:t hemställa om proposition till Riksdagen, att ett ordinarie anslag å

1,500 kronor måtte beviljas för att hvarje år sätta tre lasarettsläkare i

tillfälle att under en månad företaga en vetenskaplig utrikes resa, för

hvilken redogörelse sedan skulle afgifvas. Det vore särskildt önskvärdt,

att tiden för resan icke utsträcktes öfver en månad, derför dels att många

lasarettsläkares semester omfattade just denna tid, dels andra lasarettsläkare

i sådant fall kunde utan omväg eller tidsutdrägt erhålla tjenstledighet af

lasarettsdirektionen eller dess ordförande och omedelbart afresa, när omständigheterna

medgåfve det.

Med anledning af den sålunda gjorda framställningen anför medicinalstyrelsen.

För civila läkare funnes två resestipendier, som enligt nådiga

brefvet den 24 mars 1876 utginge med ett belopp af 2,000 kronor för

det större och 1,500 kronor för det mindre stipendiet samt med en mot

de olika beloppen svarande skyldighet för stipendiaten att vistas utomlands

i 8 eller 6 månader. Dessa stipendier hade varit till stort gagn

för många läkare och beredt dem en god utbildning vid utländska universitet

och sjukvårdsinrättningar. För mera omfattande studier och för

vetenskapliga forskningar vore dessa stipendier oumbärliga och detta såväl

för civile läkare i allmänhet som ock särskildt för lasaretts- eller sjukhusläkare,

men under alla förhållanden vore de ej för de sistnämnde fullt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Åttonde hufvudtitelu.

lämpliga och kunde ej heller åt dem utdelas så ofta som önskvärdt vore.

Den förut omnämnda, af åtskilliga lasaretts- och sjukhusläkare gjorda framställningen

funne medicinalstyrelsen fördenskull väl grundad och ansåge,

att de ifrågasatta stipendierna skulle komma icke blott läkarne utan ock

lasaretten samt derstädes intagne sjuke till gagn. Rikets lasarett och sjukhus

hade^ nemligen under senare årtionden betydligt utvecklat sig, i synnerhet

på det kirurgiska området. På grund "af den förmåga att utföra

svåra operationer, som dessa vårdanstalters läkare vetat att förskaffa sig,

och med tillhjelp af nutidens alltmer förbättrade särbehandling, som möjliggjort

en lycklig utgång af de största operativa ingrepp, hade stora och

vigtiga. operationer kunnat med framgång utföras äfven vid smärre lasarett

eller sjukhus. Många sjuka hade derigenom blifvit räddade, Indika eljest

skulle gått förlorade eller varit nödsakade att företaga kostsamma och besvärliga

resor till de stora sjukhusen.

För att detta goda förhållande måtte icke blott fortfara, utan ock

ännu mer utvecklas, vore det behöfligt, att dessa vårdanstalters läkare

underhölle sitt vetande och sin förmåga i nyss nämnda hänseende samt

följde med läkarekonstens och speciel! kirurgiens framsteg. Tekniken för

operationerna och sårbehandlingen utvecklades fortfarande. Läkaren behöfde

derför emellanåt inhemta kännedom om de nya förbättringar, som

kommit till utförande vid de större klinikerna i utlandet; och då läkaren

i nu ifrågavarande hänseende behöfde förvärfva sig icke blott teoretisk

kunskap, utan äfven en detaljerad kännedom om de nyare metoderna

samt förmåga att sjelf tillämpa desamma, måste han erhålla tillfälle att

se dem utföras och sätta sig in i den speciela tekniken. En beskrifning

eller en afbildning kunde ej ersätta den personliga åskådningen.

En så lång studietid, som vore föreskrifven för åtnjutande af stipendier

för civile läkare i allmänhet, vore emellertid hvarken behöflig eller

ens önskvärd för en ordinarie lasaretts- eller sjukhusläkare. Af större

behof påkalladt vore, att resorna kunde oftare upprepas. En kortare tid

af ungefär en månad skulle vara tillräcklig och skulle motsvara den semestertid,

som landstingen numera temligen allmänt beviljade läkarne vid

de af dem inrättade lasarett.

På grund af hvad medicinalstyrelsen sålunda andragit och med åberopande

af de skäl, som förebragts i den hos styrelsen i ämnet gjorda

framställning, tillstyrkte styrelsen, att proposition måtte till Riksdagen aflatas

om beviljande af ett årligt anslag till sådana stipendier, som nu

ifrågasatts.

Hvad i detta ärende anförts har öfvertyga! mig om den stora vigten

af dylika stipendier. Vid tillsättning af desamma torde, på sätt jemväl

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

47

medicinalstyrelsen uttalat, enahanda föreskrifter, som gälla rörande nu befintliga

stipendier för civile läkare i statens tjenst, i tillämpliga delar

kunna följas, dock att tiden för stipendiatens vistelse utrikes synes böra

begränsas till att omfatta minst en månad. Då jag alltså delar medicinalstyrelsens

uppfattning om behöfligheten af de ifrågasatta stipendierna, och

tillgång dertill ej kan beredas med redan anvisade medel, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

under anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater uppföra ett

reservationsanslag af 1,500 kronor att användas till resestipendier åt ordinarie

läkare vid länslasarett och dermed likstälda sjukhus.

Vetenskapsakademien.

I underdånig skrifvelse den 12 september 1894 har vetenskapsakademien [6.]

hemstält om höjning af det anslag, som utgår till den under akademiens Kristinebergs

inseende stälda zoologiska stationen Kristineberg i Göteborgs och Bohus län. z™åtion.a

Rörande behofvet af en sådan anslagsförhöjning har chefen för ifrågavarande

station, intendenten vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för

lägre evertebrater, professor Hj. Théel i en till akademien ingifven skrifvelse,

som åtföljt dess underdåniga framställning i ämnet, anfört följande.

Allt sedan år 1872, då den verldsbekanta zoologiska stationen i Neapel

grundades, hade hafslaboratorier upprättats vid Europas, Afrikas och Amerikas

kuster, ja till och med i Japan och på Java, så att deras antal för

närvarande uppginge till bortåt 50. De allra flesta af dessa vore förbundna

med universitet eller lärda sällskap och hade i likhet med vår

svenska station till uteslutande uppgift att främja rent vetenskapliga studier

samt att bidraga till utbildande af vetenskapsmän och lärare. I alla

länder, der man på ett kraftigt sätt velat befordra naturvetenskapernas,

särskildt de biologiska vetenskapsgrenarnas utveckling, hade man inrättat

hafsstationer, väl inseende, att hafvet med dess oändligt rika djur- och

växtverld, som lemnade ett obegränsadt, aldrig sinande material för

forskning, just vore platsen, dit företrädesvis sådana studier, som folie

inom området för biologien i inskränkt bemärkelse, för fysiologien, anatomien,

histologien och embryologien m. m., borde förläggas. Ty ingenstädes

träffades en sådan mångfald af de mest olikartade organismer

som i hafvet. Äfven i Norge, för att anföra ett exempel, hade man till

fullo insett detta, ty der hade man, förutom fiskeristationen vid Flödefjord

i Arendals närhet, två biologiska stationer, en i Bergen, grundad år

1892, och en i Dröbak, öppnad år, 1894, hvardera åtnjutande ett stats
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Åttonde hufvudtiteln.

anslag af 2,000 kronor. Sveriges enda hafsstation, som grundades år 1877

af professor Sven Loven med penningemedel, donerade till vetenskapsakademien

af doktor A. F. Regnell, både allt sedan början af sin tillvaro

sökt fylla de fordringar, hela vårt lands biologiska forskning stälde på

henne, och hade redan en vacker verksamhet bakom sig. Men denna

station hade ännu blott ett årligt statsanslag af 2,000 kronor. När man

sammanstälde detta dermed, att biologernas antal i Sverige vore mer än

dubbelt mot i vårt vestra grannland, att derför vår enda station måste

utöfva större verksamhet än Norges båda tillsammans, samt att Kristineberg

på grund af sitt läge vore, för att bereda de arbetande utrymme

äfvensom tillfälle att erhålla föda och uppassning, hänvisadt att, jemte

laboratoriebyggnaden med hvad dertill hörde, underhålla boningshus med

nödiga inventarier samt aflöna hushållerska — något som ej varit behöfligt

i Norge eller flertalet andra länder — så torde tydligt framgå, att

den svenska stationens ekonomiska ställning vore mycket betänklig, och

att det vore synnerligen maktpåliggande, att det hittills beviljade statsanslaget

betydligt förhöjdes. Att stationen, oaktadt dess betryckta ställning,

hittills kunnat utöfva en så omfattande och fruktbringande verksamhet,

hade berott ej blott derpå, att stationens intressen på det noggrannaste

öfvervakats, utan framför allt derpå, att besparingar, numera

uttömda, funnits att tillgå från den ursprungliga Regnellska donationen

samt att en enskild person, friherre Oscar Dickson, vid ett par tillfällen

frikostigt understödt henne. Men oaktadt denna tillfälliga hjelp vid sidan

af statsanslaget hade medlen visat sig alldeles otillräckliga, och många

för det biologiska studiet och för stationens verksamhet skadliga inskränkningar

hade måst göras, på sätt af det följande framginge.

Stationen, belägen på Skaftölandet vid Gullmarsfjordens mynning,

utgjordes af följande lägenheter:

laboratoriebyggnaden, ett stort trähus i två våningar, inrymmande 7

enskilda arbetsrum, en läsesal, ett mindre rum för samlingar och ett förrådsrum

samt dessutom på nedre bottnen ett gemensamt arbetsrum med

3 platser, ett s. k. sköljrum med 5 större aqvarier, ett sorterings- och

konserveringsrum samt 2 små rum med större aqvarier af cement och glas;

boningshuset, med 6 rum och kök på nedre bottnen och 5 vindskammare,

afsedt att bereda samlingslokal, matrum och sofplatser för 10 forskare;
villan,

en mindre byggnad med 3 rum och kök samt 2 vindskammare,

afsedd för föreståndaren;

tornbyggnaden, inrymmande den stora vattenreservoaren och pumpverket

samt bärande vindmotorerna; äfvensom

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde Imfvudtiteln.

49

stugan med två rum, det ena verkstad, det andra för tjenstepersonalen,

samt mangelbod.

Till stationen hörde jemväl uthus, bryggor och stenkaj.

Det läge i sakens natur, att underhållande af fem byggnader af trä

jemte uthus och bryggor årligen kräfde ej ringa kostnader, så mycket mer

som erfarenheten visat, att reparationer, målning, bestrykning af tak in. in.

måste förnyas oftare vid hafskusten än på andra platser. Ensamt de årligen

återkommande reparationerna af pumpverket och vindmotorerna toge

ej obetydliga summor i anspråk.

Vida dyrbarare stälde sig dock det årliga underhållet och nyanskaffandet

af inventarier samt driftkostnaderna. Till inventarier räknades då

ej blott servis, möbler och öfriga husgeråd i boningshusen, utan alla de

tillbehör, som inrymdes i laboratoriet, och som vore nödvändiga för en

framgångsrik forskning, såsom t. ex. aqvarier, glaskärl i stor mängd, vågar

och parafinugn för inbäddning, mikroskop, mikrotomer, dissektionsmikroskop,

luftningsapparater, rörelseapparater för aqvarier med ej rinnande

vatten, injektionsapparater, slangar och glasrör, reagentier m. in., hvartill

komme ytterligare båtar och draggredskap, såsom skrapor, trawls, handliåfvar,

planktonhåfvar, dragglinor och lodlinor in. m. I betraktande af

hafslaboratoriernas uppgift att på allt sätt främja zoologisk forskning i

vidsträcktaste mening, hvartill de, omgifna som de vore af en oändligt

rik natur, lämpade sig bättre än flertalet andra laboratorier, borde de vara

väl försedda ej blott med apparater och hjelpmedel sådana, som nyss

exempelvis uppräknats, utan äfven med alla de härdnings- och fixeringsvätskor,

kemikalier och färgämnen, utan hvilka djurens väfnader och deras

elementer knappast kunde studeras. Denna dyrbara, för studiet så nödvändiga

samling af inventarier måste årligen kompletteras och delvis nyanskaffas.

De begränsade tillgångarna bure skulden för, att stationen

långt ifrån vore så väl försedd med vetenskapliga inventarier, som ömkligt

vore och som de biologiska vetenskapernas nuvarande ståndpunkt

kräfde. Till inventarier borde också med nödvändighet höra ett litet väl

valdt bibliotek af uppslagsböcker och faunistiska arbeten för att möjliggöra

examinerande och bestämmande af (ljuf- och växtformer i hafvet.

Det funnes väl knappast i verlden eu station, som icke egde ett sådant.

Kristineberg hade ännu ej haft medel att inköpa en enda bok.

Men utom förenämnda utgifter för byggnader och inventarier kräfdes

årligen stora summor för tjenstepersonalens aflöning och draggningsarbetenas

utförande. Sålunda uppbure tillsy ning smannen eu årslön af 500 kronor,

hvarför han vore skyldig att under de tre sommarmånaderna, då

stationen regelbundet vore i full verksamhet, oafbrutet vistas på platsen,

Bill. till Rikta. l\ot. WHO. t Sami. 1 Afd. 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Åttonde hufvudtiteln.

sköta vindmotorer och pumpverk, att biträda vid alla göromål, der hans

hjelp kunde påfordras, samt att under öfriga tider af året hafva daglig

tillsyn öfver stationens egendom. En annan årslön utginge med 300 kronor

jemte ved och lyse till hushållerskan, som hade vård om inventarierna i

boningshusen, ombesörjde matlagning och städning, och som året om skulle

vara bosatt på stationen. Båda dessa platser vore oumbärliga, och båda

lönerna torde skäligen ej kunna sättas lägre.

Beträffande draggningsarbetena, förutan hvilka material för undersökningar

skulle tryta, måste de försiggå under hela den tid, stationen vore

i full verksamhet, d. v. s. under de tre sommarmånaderna. Stationen hade

i regel måst nöja sig med ett båtlag, två draggare, men under de två

sista åren hade ett andra måst inrättas, på grund deraf att antalet forskare

förökats och deras fordringar på arbetsmaterial eljes ej kunnat tillfredsställas.

Två båtlag vore också en ovilkorlig nödvändighet att hafva, dels

för att det behöfliga arbetsmaterialet fortast möjligt utan mycken tidsspillan

skulle kunna anskaffas, dels för att äfven vid Kristinebergs station,

såsom förhållandet vore vid utlandets, undersökningar årligen måtte fortgå

med uppgift att utvidga vår kunskap om djurlifvet i hafvet kring våra

kuster, att studera djurens utbredning och förekomstsätt samt periodiciteten

i deras uppträdande och betingelserna härför, att vinna kännedom

om tiden för deras könsmognad med flera dermed sammanhängande frågor

af stor vetenskaplig betydelse. Dagspenningen för endast ett båtlag, två

karlar, under tre månader vore emellertid för stationen en dryg utgift;

två båtlag hade hon ej råd att hålla.

Men dertill komme, att i många fall arbetsmaterialet ej kunde anskaffas

i stationens närhet utan vore att söka långt derifrån, t. ex. vid

Väderöarna eller Kosteröarna, eller också vore det att finna långt in

i fjordarne eller ute på öppna hafvet. Under sådana förhållanden hade

det varit en nödvändighet att förhyra en större heldäckad båt, på hvilken

en del af stationens medlemmar jemte draggkarlar inskeppat sig för att

uppsöka och hemföra de önskade djuren eller växterna. Endast undantagsvis

— några få gånger under hela tiden stationen existerat. — hade

man för en eller ett par dagar förhyrt en mindre ångslup i ändamål att

utforska de större djupen inuti fjordarna eller att, då hafvet vore fullt

stilla, hastigt kunna förflytta sig ut i öppna sjön för att vinna kännedom

om de organismer, som funnes der drifvande i de olika vattenlagren

eller lefvande på bottnen. Men dylika färder, vare sig med förhyrd segelbåt

eller med ångslup, fördyrade driftkostnaderna så betydligt, att de af

bristande tillgångar endast ytterst sällan kunnat företagas.

Af största vetenskapliga betydelse skulle det vara, att undersökningar

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln. 51

öfver djur- och växtverlden kunde utsträckas öfver eu större del af aret.

Faunan vintertid vore nemligen i hög grad olika den under den varma

årstiden och förtjenade att vida mer uppmärksammas, än hittills kunnat

ske. Knappast någon station i verlden, om ej den nyss i Dröbak öppnade,

hade ett för dylika studier så gynsamt läge som Kristineberg. Här skulle

just vara platsen att studera isens inflytande på littoralfaunan, att utforska

hvart denna, då vattnet afkyldes, toge vägen, att konstatera, om ej samtidigt

sådana organismer, som under sommartiden lefde på djupet i fjordarnes

kallare vatten, vintertiden stege upp mot kusterna, att lära känna

hvilka former under den kalla årtiden passerade genom sina s. k. larvstadier

och sålunda inginge i planktons sammansättning, med flera vigtiga

och intressanta spörsmål. Men för dylika undersökningar hade hittills

medel saknats.

I sammanhang härmed framhölls ett annat behof, hvars tillgodoseende

ej borde kunna anses öfverflödigt, allra minst af dem, som hade någon erfarenhet

om hvad det ville säga att sköta ett laboratorium. Stationen

saknade helt och hållet tillgångar att aflöna ett vetenskapligt extra biträde

vid sådana tider af året, då arbetenas beskaffenhet och mångfald ovilkorligen

kräfde en sådan hjelp. Det kunde ej rimligtvis begäras, att föreståndaren,

som hvarken ätnjöte lön för detta förtroendeuppdrag eller ens

ersättning för resor till och från stationen, skulle åsidosätta sina vetenskapliga

studier för att dagligen stå de studerande till tjenst i alla möjliga

afseenden, tillhandagå dem vid anhållan med apparater, kärl och instrument,

tillreda reagentier, sortera och på olika händer fördela arbetsmaterialet,

konservera djur, deltaga i draggningsfårder för uppsökande af

önskadt arbetsmaterial, föra draggningsjournal m. in., allt göromål, som

på andra laboratorier under vederbörlig uppsigt tilldelades något yngre

vetenskapligt biträde. Föreståndarens tid vore tillräckligt upptagen med

att under hela året efter bästa förmåga vårda och öfvervaka stationen, att

se till, att dess behof så vidt möjligt fyldes, och att dertill under sommarmånaderna

närvara och ordna arbetena på ett sådant Sätt, att i möjligaste

måtto allas billiga fordringar blefve tillfredsstälda — något som, enligt

hvad erfarenheten visat, eljes aldrig skedde. För stationens bestånd och

utveckling, för upprätthållande af ordning och för att arbetena skulle

blifva så omfattande och fruktbringande som önskligt, vore det derför af

största vigt, att stationen vissa tider af året, framför allt under sommarmånaderna,

kunde aflöna ett vetenskapligt extra biträde.

På grund af det anförda och i betraktande af att zoologiska stationer

öfverallt blifvit ett behof så stort, att den biologiska forskningen

öfverhufvud måste lida oberäknelig skada i de länder, der dylika institu
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Åttonde hufvudtiteln.

tioner ej omhuldades, anhöll professor Théel, att akademien ville hos

Eders Kongl. Maj:t hemställa, att det statsanslag af 2,000 kronor, som från

och med år 1886 utgått på ordinarie stat till underhåll af Kristinebergs

zoologiska station och för främjande af de de vetenskapliga arbetena vid

densamma, måtte varda förhöjdt till 5,000 kronor.

Vetenskapsakademien yttrar i sin förenämnda underdåniga skrifvelse,

att akademien funnit professor Théels framställning så uttömmande och

öfvertygande, att akademien icke hade något att dervid tillägga, utan endast

kunde vitsorda noggranheten af hans uppgifter äfvensom det stora

gagn, som var zoologiska station tillskyndat den biologiska forskningen,

i. hvilket afseende ej mindre en professor Théels skrifvelse till akademien

bilagd förteckning på de vetenskapsidkare, som allt sedan stationens tillkomst

idkat studier vid densamma, än äfven de talrika offentliggjorda arbeten,

som vore grundade på forskningar anstälda vid stationen, utgjorde

talande vittnesbörd. Beträffande beloppet af den begärda anslagsförhöjningen,

syntes detsamma akademien icke vara för högt tilltaget, derest

stationen skulle någorlunda fullständigt motsvara sitt ändamål och tidens

stegrade fordringar. Vid en jemförelse med de kostnader, som de flesta

likartade stationer i andra länder medförde, torde en årsinkomst af 5,000

kronor för denna station få anses vara ganska måttlig. På grund häraf

och med åberopande af den utförligare motivering, som innefattades i

professor Théels skrifvelse, ville akademien på det varmaste förorda hans

ansökning till bifall. I öfverensstämmelse dermed har akademien i underdånighet

hemstält, det Eders Kongl. Majt:s täcktes af näst sammanträdande

riksdag äska förhöjning af det till den zoologiska stationen Kristineberg utgående^

anslaget med 3,000 kronor, eller från 2,000 kronor till 5,000 kronor.

På gifven, anledning har professor Théel sedermera till ecklesiastikdepartementet

inlemnat en af honom uppgjord beräkning öfver de årliga

utgifterna vid stationen, sålunda utvidgad som nu ifrågasatts. Denna beräkning

upptager följande poster:

«

reparationer och nödigt underhåll af 5 byggnader jemte uthus af trä,

brygga, stenkaj, pumpverk, vindmotorer, rörledning för hafsvattnets

ledande till aqvarierna m. m............................................. kr. 600: —.

underhåll och nyanskaffande vid behof af inventarier i boningshusen,

såsom möbler, servis, sängar och sängkläder

m. m. för minst 10 personer, af instrument för

vetenskapliga undersökningar, aqvarier, reagentier, båtar,

skrapor, trawls, linor, håfvar af olika slag m. m.......... » 600: —

Transport kr. 1,200: —

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

53

Transport kr. 1,200: —

inköp af handböcker och faunistiska arbeten ............... » 150: —

aflöning åt tillsyningsmannen och hushållerskan jemte bekostande

af ved och lyse ...... » 950: —

draggningar under minst 3 sommarmånader med 2 båtlag

samt hyra af större heldäckad båt eller ångslup............ » 1,200: —

utsträckning af undersökningarna af hafvets djurverld till

vissa vintermånader .................. » 1,000: —

arfvode åt ett yngre vetenskapligt extra biträde..................... » 500: — -

Summa kr. 5,000: —

Såväl i professor Théels framställning till vetenskapsakademien som

ock i akademiens underdåniga skrifvelse framhålles hufvudsakligen vigten

i rent vetenskapligt hänseende deraf, att stationen vid Kristineberg genom

ökadt statsanslag sättes i tillfälle att utvidga sin verksamhet. Men äfven

ur en annan synpunkt lärer denna station vara af betydelse, nemligen för

den, särskild! i den ort, der stationen är belägen, vigtiga fiskerinäringen.

Genom de undersökningar, som vid stationen verkställas, kunna, på sätt

jemväl af professor Théels skrifvelse framgår, göras erfarenheter och rön,

hvilka säkerligen äro egnade att främja berörda näring. Äfven på

denna grund är det, som jag, lika med vetenskapsakademien, hemställer,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja det på akademiens

stat uppförda årsanslaget till den zoologiska stationen vid Kristineberg

från 2,000 kronor till 5,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

Den af Eders Kongl. Maj:t den 18 maj 1878 faststälda aflönings- och [7 ]

utgiftsstat för akademien för de fria konsterna, hvilken stat med en deri :indring, aka.

enligt nådiga brefvet den 13 juli 1887 gjord mindre förändring slutar

på ett belopp af 61,300 kronor, innehåller, bland annat, följande:

Akademiens läroverk:

1 direktör, jemte bostad i akademiens hus, arfvode

kr. 1,500: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde hufvudtiteln.

Diverse anslag:

hyra i atelierbyggnaden vid Carl Xllhs torg, belysning,

undervisningsmateriel in. in.............. kr. 6,500: —

lefvande modeller för båda afdelningarna ... » 2,400: —

samlingarnas ökande och underhåll .............. » 2,500: —

städning och renhållning samt betjeningens

beklädnad........................................................ » 1,000: —

tillsammans gemensamt reservationsanslag ........................... kr. 12,400: —

Med afseende å de sist nämnda fyra anslagsposterna hade akademien

i underdånig skrifvelse den 25 augusti 1877, enär utgifterna derå årligen

vexlade, begärt, dels att eu möjligen uppkommande brist i någon af dessa

poster finge fyllas af tillgångarna å de öfriga, under iakttagande deraf att

deras sammanlagda summa ej blefve öfverskriden, dels ock att möjligen

uppkommande besparing å samma poster finge för de afsedda ändamålen

till följande år reserveras.

Då akademien i underdånig skrifvelse den 25 september 1886 framlade

förslag till om- och nybyggnad af akademiens hus, anförde akademien,

bland annat, att tomtarealen lade hinder i vägen för inrymmande

af boställsvåning åt läroverksdirektören. Sedan på Eders Kong! Maj:ts år

1890 gjorda framställning Riksdagen till om- och nybyggnad af akademiens

hus beviljat 385,000 kronor, godkände Eders Kongl. Maj:t, jemlikt

nådigt bref den 4 februari 1892, af akademien understälda ritningar till

denna om- och nybyggnad, hvilka ritningar ej upptogo någon bostadsvåning

för direktören. Eders Kongl. Maj:t förklarade Sig emellertid dervid

förutsätta, att akademien skulle blifva i tillfälle att af hyrorna för tillärnade

butiklägenheter i byggnaden eller af andra akademien tillhöriga

medel bestrida ifrågakommande ersättning för det direktören ginge i mistning

af honom tillkommande bostadsförmån.

I underdånig skrifvelse den 31 augusti 1894 har akademien anfört,

att med fullbordandet af den om- och nybyggnad, som akademiens hus

sedan omkring två är underginge, komme det under akademiens inseende

stälda läroverket, i hvilket undervisningen under nybyggnaden vore fördelad

på fyra lägenheter i olika delar af hufvuastaden, att inflytta i den

nya byggnaden i slutet af år 1895, hvadan alltså från och med år 1896

läroverket i sin helhet skulle vara inrymdt i den nya byggnaden och dermed

nu gällande bestämmelser rörande undervisningen åter kunna vinna

fullständig tillämpning. En nödvändig följd af denna öfverflyttning till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

en ny byggnad, der lärosalarna och ateliererna vore både flera och rymligare

än i den gamla, blefve, att de för läroverket utgående expensanslagen,

hvilka redan förut visat sig i åtskilliga delar nog knappa, derefter blefve

alldeles otillräckliga. Några af dessa nya utgiftsposter trodde sig akademien

efter noggrann beräkning af de ökade inkomster, som uthyrandet

af en del butiklägenheter in. m. sannolikt skulle medföra, kunna fylla af

egna medel. Att bestrida dem alla vore dock icke möjligt för akademien,

helst dessa inkomster under de närmaste fyratio åren komme att till hufvudsaklig

del tagas i anspråk för betalning af ränta och amortering å det

inteckningslån till belopp af 200,000 kronor, som akademien måst upptaga

för byggnadens fullbordande, hvartill komme ökade årliga omkostnader

för husets underhåll, brandstodspremier, onera m. m. Af de i_ akademiens

stat upptagna anslagsposter, hvilka efter läroverkets inflyttning i

den nya byggnaden sålunda skulle visa sig alldeles otillräckliga, vore de

till lefvande modeller samt till städning och renhållning de mest påfallande.

Redan år 1891 hade akademien hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att det

belopp å 2,400 kronor, hvilket i nu gällande stat vore upptaget för lefvande

modeller, under de senare åren betydligt öfverskridits. Detta hade

sin naturliga förklaringsgrund deruti, att i det förnyade nådiga reglementet

af den 31 december 1888 för nämnda läroverk ökad tjenstgöringsskyldighet

ålagts såväl professorn i figurteckning och modellering, i hvilkens

undervisning den lefvande modellen hade en särskild! stor uppgift att

fylla, som äfven professorn i landskapsmålning, hvilken enligt reglementet

vore skyldig att, så vidt möjligt, använda modell för staffage under den

tid af en och en half månad, som eleverna under hans ledning idkade

studier efter naturen. Då samtidigt någon förhöjning icke gjordes i det

för undervisningen efter lefvande modell dittills utgående anslaget, hade

akademien, för att i detta hänseende kunna åtlyda Eders Kongl. Maj:ts

befallning, ingen annan utväg än att söka betäcka den sålunda med nödvändighet

uppkommande bristen genom inknappning på andra expensmedel.

Efter inflyttningen i det nya huset kunde sådant icke vidare ske.

Akademien anhölle derför, att detta anslag måtte från och med år 1896

få utgå med åtminstone 3,000 kronor.

Anslaget till städning och renhållning samt betjeningens beklädnad,

som nu vore upptaget till 1,000 kronor, skulle, fortsätter akademien, i betraktande

deraf, att de lokaler och förstugor m. m., som borde städas och

renhållas, upptoge en mer än dubbelt så stor areal som de gamla, för

hvarje år komma att uppvisa en brist, som beräknades komma att uppgå

till omkring 1,000 kronor.

Under de år nybyggnaden pågått hade direktören vid det under aka
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Åttonde hufvudtiteln.

demiens inseende stälda läroverk i hyresersättning af akademiens egna

medel uppburit 1,000 kronor. Då detta statens läroverk hädanefter komme

att disponera så stort utrymme i akademiens hus, att läroverksdirektören

ej der kunde erhålla den honom enligt akademiens stat och stadgar tillkommande

bostad, hemstälde akademien, att hyresersättning åt honom

måtte från och med år 1896 utgå af statsmedel.

I öfverensstämmelse härmed har akademien i underdånighet anhållit,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition derom, att

följande anslagsposter å akademiens stat finge från och med år 1896 höjas

sålunda:

lefvande modeller med 600 kr. till................................................ kr. 3,000: —

städning och renhållning samt betjeningens beklädnad med

1,000 kr. till ................................................................................ » 2,000: —

hvartill skulle komma:

hyresersättning åt läroverksdirektören ........................................ » 1,000: —

Vid bifall härtill skulle akademiens stat således komma att från och

med år 1896 ökas med ett sammanlagdt belopp af 2,600 kronor. Denna

tillökning blefve dock endast skenbar. Efter inflyttningen i den nya byggnaden

komme nemligen de för målarskolorna i åtel i erbyggnaden vid Carl

XIII:s torg allt sedan år 1868 förhyrda lokalerna ej längre att behöfvas,

hvarför den i staten upptagna, till ett belopp af 2,500 kronor om året

utgående hyran för dem från och med år 1896 inbesparades. Den ifrågasatta

ökningen i akademiens stat inskränkte sig således till 100 kronor.

En förändring af akademiens stat i den antydda rigtningen synes mig

vara af omständigheterna påkallad och lämpligen böra vidtagas nu, så att

den förändrade staten kan vinna tillämpning, sedan akademien och dess

läroverk inflyttat i den nya byggnaden. Någon förhöjning af anslagen till

akademien utöfver den slutsumma, hvartill akademiens stat nu uppgår,

synes mig likväl ej böra ifrågakomma, utan torde de af akademien angifna

posterna böra ökas allenast med tillsammans det belopp, 2,500 kronor,

som efter inflyttningen i det nya huset ej vidare erfordras för hyra af

lokaler i atelierbyggnaden vid Carl XIII:s torg.

Jag hemställer derför, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med uteslutande ur staten för akademien för de fria konsterna

af titeldelen »hyra i atelierbyggnaden vid Carl XIII:s torg», följande

poster i nämnda stat må upptagas sålunda:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

57

Akademiens läroverk:

1 direktör, arfvode ........................................................................ kr. 1,500:

hyresersättning................................................t..l........... » 1,000:

Diverse anslag:

belysning, undervisningsmateriel in. in.......... kr. 4,000: —

lefvande modeller för båda afdelningarna ... » 3,000: —

samlingarnas ökande och underhåll ............... » 2,500:

städning och renhållning samt betjeningens

beklädnad ............................................................ » 1,900:

tillsammans gemensamt reservationsanslag ........................ ..... kr. 11,400:

/ ''a " '' f '' ■

Naturhistoriska riksmuseum.

Uti underdånig skrifvelse den 12 september 1894 bar vetenskaps- [8.]

akademien, under åberopande af en utaf intendenten för det naturhistoriska Museets entoriksmuseets

entomologiska afdelning professor Chr. Aurivillius gjord framställning,

anhållit, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen en förböjning

i det till denna afdelning af museet utgående ordinarie statsanslaget

med 800 kronor, eller från dess nuvarande belopp 1,400 kronor

till 2,200 kronor.

I sin berörda framställning anför intendenten, hurusom redan sedan

flera år tillbaka anslaget till den entomologiska afdelningen visat sig otillräckligt

för bestridandet af de med afdelningens vård, underhåll och utveckling

förbundna utgifter. Under de sista åren både detta missförhållande

blifvit så känbart, att intendenten ej kunnat underlåta att derå

fästa akademiens uppmärksamhet. Sedan öfriga behöfliga årliga utgifter

(för glas, sprit, inventarier och naturalier) blifvit betäckta, hade i allmänhet

högst 400 kronor kunnat användas till aflöning åt en preparator. Då

emellertid en härtill duglig person ej kunde erhållas för mindre än 1,000

kronor om aret, hade följden blifvit den, att ett sådant biträde endast

under en mindre del af året kunnat anlitas. De årligen till afdelningen

inkommande gåfvorna, hufvudsakligen från främmande museer och från

landsmän å eu mängd olika trakter åt jordklotet, vore dock numera sa

betydande, att för dessa föremåls preparering ovilkorligen skulle behöfvas

ett biträde, som sysslade dermed hela året. På grund af anslagets otillräcklighet

kunde nu endast en del af den årliga tillökningen nöjaktigt

Bill. till llikscl. Prof. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Åttonde hufvudtiteln.

6

prepareras, och detta måste naturligen i sin ordning högst menligt inverka

saväl pa offervilligheten hos de personer, hvilka hittills frikostigt ihågkomma

statens samlingar med gåfvor, som ock på samlingarnas användbarhet

för vetenskapliga undersökningar och studier.

Äfven i ett annat afseende lade årsanslagets ringhet hinder i vägen

för en tidsenlig utveckling af denna afdelnings samlingar. Under det man

fordom hufvudsakligen fäste sig vid de utbildade djuren, hade man på

senare tid börjat egna allt större uppmärksamhet åt utvecklingsstadierna

och de unga formerna samt åt insekternas lefnadsvanor och lefnadsförhallanden.

Att kännedomen om dessa sidor af insekternas lif vore ej allenast

af största intresse i vetenskapligt, utan ock af stor betydelse i praktiskt

hänseende vore numera så allmänt kändt och erkändt, att det ej

tordeo behöfva ytterligare framhållas. Det oaktadt funnes i hela vårt land

ej någon samling, som på ett tillfredsställande sätt belyste dessa förhållanden,

och många frågor, som tid efter annan framstäldes vare sig i

vetenskapligt eller i praktiskt syfte, måste derför nu lemnas obesvarade.

En början till en dylik utvecklingshistorisk samling öfver våra insekter

hade visserligen blifvit gjord i riksmuseet, men på grund af bristande tillgångar

hade den hittills endast helt obetydligt kunnat utvidgas och kunde

ej under närvarande förhållanden utvecklas så, att den motsvarade de fordringar,

som billigtvis kunde ställas på densamma. En dylik för både

vetenskapen och de praktiska studierna så ytterst vigtig samling skulle

dock enligt gjorda beräkningar kunna upprättas, underhållas och förökas

för en årlig kostnad af omkring 200 kronor.

Hvad sålunda blifvit anfördt innefattar enligt min åsigt talande skäl

för att den anslagsförhöjning, som nu blifvit ifrågasatt, må komma till

stånd. Det gäller här att med ett mycket måttligt understöd bidraga till

utveckling af en vetenskaplig institution, hvars undersökningar kunna blifva

af stor praktisk betydelse för en del vigtiga näringar, särskildt jordbruket

och skogsskötseln. Jag hemställer derför i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att anslaget till riksmuseets entomologiska

afdelning må från sitt nuvarande belopp, 1,400 kronor, höjas med 800

kronor till 2,200 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

[9-] Sistlidna år föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen, att det dittills å

MindaTvfeljö?xtra stat uPPförda anslag till blindskolan i Yexjö måtte från och med

m. m. innevarande år uppföras på ordinarie stat med ett från 11,000 kronor till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

59

13,500 kronor förhöjdt belopp, och behagade Eders Kongl. Maj:t dervid

förklara, att Eders Kongl. Maj:t ämnade för en kommande riksdag framlägga

förslag till blindundervisningens fullständiga ordnande i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de grunder, som de af Eders Kongl. Maj:t för afgifvande

af förslag rörande ordnandet af undervisningen af sinnesslöa

barn den 22 september 1893 utsedde kommitterade, hvilka hade i uppdrag

att yttra sig äfven om vissa till blindundervisningen hörande frågor, i

underdånigt utlåtande den 19 påföljande december angifvit.

Sedan nu erforderlig utredning i ärendet hunnit åstadkommas, torde

det definitiva ordnandet af blindundervisningen ej längre böra uppskjutas.

Vid framställandet af grunderna för ordnandet af undervisningen för

blinda hafva bemälde kommitterade utgått från det af den så kallade

blindkommittén den 17 december 1880 afgifna betänkande och förslag om

ordnande af undervisningen för blinda.

Enligt de af blindkommittén infordrade statistiska uppgifter funnos år

1877 i hela riket tillsammans 3,390 blinda personer, hvilket antal dock

ansågs för lågt beräknadt. Inom 7 till 18 års ålder skulle vid 1877 års

slut, med frånräknande af sinnesrubbade och döfstumma, funnits 264 blinda,

af hvilka endast 31 undervisats vid blindanstalter.

Till ordnande af undervisningen för blinda i enlighet med de grunder

för samma undervisning, hvilka blindkommittén uppstält, föreslog bemälda

kommitté inrättandet af tre slag af läroanstalter för blinda:

1. blindskolor för barn mellan 7 och 11 år;

2. blindinstitut för blinda mellan 11 och 18 år;

3. handtverksskolor för blinda personer öfver sistnämnda ålder.

Af de först nämnda läroanstalterna, eller blindskolorna, skulle för

hela riket erfordras tre, på det att, såsom kommitterade ansåge önskvärd!,

folkskolestadgans allmänna föreskrift om skyldighet för föräldrar att hålla

sina barn till skolgång måtte vinna full tillämpning äfven i fråga om

blinda barn. Till en början, och för att ej allt för dryga utgifter för det

allmänna på en gång måtte förorsakas, föreslog kommittén anordnande af

endast två dylika skolor, förlagda inom skilda orter och hvardera beräknad

för 30 lärjungar, som skulle i anstalten jemte undervisning åtnjuta

bostad, underhåll och vård. Dessa anstalter skulle upprättas och underhållas

af statsverket, men bidrag dertill lemnas på det sätt, att landsting

eller stad, som icke deltoge i landsting, för hvarje i anstalten intaget barn

erlade en viss årlig afgift, med rätt att efter omständigheterna söka ersättning

af föräldrar, målsmän eller fångvårdsstyrelse.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Åttonde hufyudtiteln.

Af blindinstituten skulle för riket två — hvardera beräknadt för 100

elever, som i institutet skulle jemte undervisning njuta bostad, underhåll

och vård — upprättas och underhållas af statsverket med bidrag för hvarje

elev, hvilket skulle utgå på samma sätt som för elever vid blindskola. Tills

vidare skulle dock ej något nytt sådant institut inrättas, utan endast en

utvidgning ske af det redan befintliga, så att antalet elever, som derstädes

kunde intagas, koinme att ökas från 60 till 100.

Handtverksskolor skulle i mån af behof upprättas för äldre personer,

som, till det antal och under den tid skolans styrelse kunde pröfva lämpligt,

skulle njuta undervisning men ej hafva bostad och underhåll i anstalten.

Af dessa skolor, som borde underhållas af statsverket ensamt,

skulle till en början endast en inrättas.

De årliga kostnaderna för dessa anstalter beräknades af kommitterade

på följande sätt, nemligen:

ko) För blindskola — utom kostnad för lokal, beräknad till 1,000

kronor— 16,500 kronor, som skulle bestridas dels genom bidrag af vederbörande

på nyssnämnda sätt med 300 kronor för hvart och ett af 30 barn,

eller tillsammans 9,000 kronor, dels af staten med 7,500 kronor.

2:o) För blindinstitut — kostnad för lokal oberäknad — 68,500 kronor,

hvilka skulle bestridas dels genom bidrag af vederbörande med 350 kronor

för hvart och ett af 100 barn, tillsammans 35,000 kronor, dels af statsverket,

som jemte den återstående summan, 33,500 kronor, skulle anskaffa

lokal samt bestrida kostnaden för anstaltens första ordnande.

3:o) För handtverksskrå tillsammans 7,000 kronor.

Sedan vederbörande afgifvit infordrade underdåniga yttranden öfver

kommitténs berörda betänkande och förslag, gjorde Eders Ivongl. Maj:t hos

1883 års riksdag framställning derom, att följande anslag måtte varda å

extra stat för år 1884 uppförda, nemligen:

till en blindskola ...............................

» » handtverksskola för blinda

» understöd för blindlärareelever

....................... kronor 11,000: —

....................... » 7,000: —

....................... » 1,200: —

tillsammans kronor 19,200: —

Till statsrådsprotokollet den 10 januari 1883, då aflåtande! af berörda

framställning till Riksdagen af Eders Kongl. Maj:t beslöts, yttrade dåvarande

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat,

att ett ordnande af blindundervisningen efter den af kommitterade uppgjorda

plan, så önskvärd! det än i och för sig kunde anses, emellertid ej

torde kunna på en gång genomföras. Dertill saknades framför allt de

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 61

behöfliga personliga krafterna. Försigtiglieten syntes ock bjuda att först

genom inrättande af ett par anstalter bereda sig nödig erfarenhet för att

kunna på ändamålsenligt sätt ordna blindundervisningen sin helhet.

Då ett blindinstitut redan funnes, syntes den närmaste åtgärden böra

blifva inrättandet af dels en blindskola och dels en handtverksskrå för

blinda.

Emot den af kommitterade gjorda kostnadsberäkning hade departementschefen

ingen annan anmärkning, än att årliga kostnaden för. blindskolelokal

— hvilken kostnad af kommittén beräknats endast till lokalens

underhåll, med förutsättning att erforderlig lokal för skolan blifvit upplåten

— måste, då sådan lokal skulle hyras, upptagas till högre belopp,

hvilket ej kunde sättas lägre än till 3,500 kronor, hvadan^ den kostnad,

som skulle utgå af statsverket för blindskolans uppehållande, således komme

att utgöra tillhopa 11,000 kronor.

Beträffande införande af obligatorisk undervisning för blinda barn

och fördelning af kostnaden af denna undervisning mellan staten, landstingen

och primärkommunerna yttrade departementschefen vidare, att, vid

det förhållande att han ansåge sig icke för det dåvarande kunna tillstyrka

inrättande af mer än en blindskola, det folie af sig sjelf!, att en obligatorisk

undervisning icke ännu kunde ifragasättas. Men da det derför åtminstone

tills vidare skulle bero på kommuners och enskildes fria beslut

att i blindanstalt bereda blinda barn nödig och passande undervisning,

bortfölle behofvet att begagna landstingen som mellanhand för utkräfvande

af afgifterna för de i blindskola intagna barnen. Dessa afgifter hade från

flera håll ansetts nog höga. Nekas kunde ock icke, att deras fulla utgörande

af primärkommunerna i många fall skulle komma att kännas

mycket betungande, och syntes kommittén hafva hoppats, att landstingen

icke skulle med synnerlig stränghet begagna sin rätt att af vederbörande

uttaga ersättning för de af landstingen till staten inbetalda afgifterna.

En fördelning af kostnaderna för blindundervisningen mellan staten, landstingen

och primärkommunerna, på sätt således synts varit af kommittén

afsedt, vore äfven i departementschefens tanke synnerligen önskvärd. De

af landstingen öfver förslaget afgifna yttranden utvisade ock, att man flerstädes

redan hade öppen blick för primärkommunernas behof af understöd

till bekostande af blindundervisningen. Man kunde derför hysa det vissa

hopp, att landstingen ej skulle undandraga sig att för ändamalet anvisa

nödiga medel, utan att behöfva erinras om behofvet deraf genom att sjelfva

hafva bestyr med afgifternas indrifvande.

Då ifrågavarande förslag förekom till behandling inom Riksdagen,

yttrade statsutskottet, att förslaget icke syntes vara egnadt att i alla af
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Åttonde hufvudtiteln.

seenden uppfylla de kraf, som kunde ställas på den undervisning, hvilken

här vore i fråga. Särskild! kunde den ifrågasatta blindskolans bestånd i

ekonomiskt hänseende ingalunda anses lika betryggadt genom de i den

till Riksdagen gjorda framställningen omförmälda anordningar som enligt

kommitténs förslag. Kommittén hade nemligen ansett undervisningen böra

blifva obligatorisk på sådant sätt, att landsting och kommuner skulle i

första hand göras ansvariga för de bidrag till kostnaderna, som ej skulle

utgå af statsmedel. Om ett dylikt företag skulle blifva satt i verket

— en åtgärd, om hvars lämplighet utskottet ansåg sig icke böra afgifva

något yttrande — skulle naturligtvis åt skolorna vara tillförsäkradt ej

mindre beräknadt antal lärjungar än äfven för dem utgående ersättningsbelopp.

Deremot skulle, enligt det för Riksdagen framlagda förslaget, till

stor del blifva beroende på föräldrars eller kommuners beredvillighet att

för vederbörande blinda ikläda sig behöfliga uppoffringar, om anstalten

skulle erhålla erforderliga bidrag i elevafgifter; och då dessa vore synnerligen

högt upptagna, såsom uppgående till 300 kronor för hvarje elev,

kunde det anses tvifvelaktigt, om den afsedda blindskolan skulle komma att

i elevafgifter erhålla beräknade bidrag för upprätthållande af sin verksamhet.

Hvad utskottet sålunda anfört ansåg utskottet emellertid icke

utgöra giltig anledning att afstyrka beviljandet af det begärda anslaget,

då saken måste anses som ett försök till fyllande af ett kändt behof.

Utskottet hemstälde derför, att den gjorda framställningen måtte bifallas,

hvilket ock blef Riksdagens beslut.

Genom nådiga bref den 29 juni och den 17 juli 1883 bestämde Eders

Kongl. Maj:t, att den blindskola och den handtverlcsskola för blinda, till

hvilka Riksdagen sålunda beviljat anslag, skulle förläggas, den förra i

Yexjö, den senare i Kristinehamn, och träda i verksamhet under hösten

1884.

Vid 1884 års riksdag framstälde Eders Kongl. Maj:t förslag om upplåtande

af kronolägenheten Tomteboda till plats för ett institut för blinda

samt om anvisande af ett anslag å 528,000 kronor till nybyggnad för

institutet. Denna framställning blef af Riksdagen afslagen, särskilt af

det skäl, att byggnadskostnad^! syntes vara väl drygt beräknad.

På förnyad framställning af Eders Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag

medgaf Riksdagen, omförmälda kronolägenhets upplåtande till plats för

institutet samt beviljade till bestridande af kostnaderna för institutets byggnad

ett anslag af 415,600 kronor. Sedan denna byggnad under åren

1886—1888 blifvit uppförd, inflyttade institutet dit sistnämnda år.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 63

Efter den utvidgning, institutet sålunda erhållit, har från och med år

1889 till detsamma utgått ett å ordinarie stat uppfördt anslag äf 50,150

kronor om året, med skyldighet för institutet att mottaga 26 frielever från

de särskilda stiften och Stockholms stad. För betalande elever är årsafgiften,

som af blindkommittén ansågs böra utgå med 350 kronor för

hvarje elev, i enlighet med Riksdagens i sådant hänseende fattade beslut,

bestämd till 300 kronor.

År 1892 utfärdade Eders Kongl. Maj:t stadga för blindinstitutet å

Tomteboda.

Utom berörda anslag till blindinstitutet äro anslagen till undervisningen

för blinda uppförda å extra stat och beviljas årligen af Riksdagen.

Sedan blindskolan i Vexjö trädt i verksamhet, utgick anslaget till

densamma med 11,000 kronor årligen ända till innevarande år, för hvilket

år det blifvit förhöjdt till 14,100 kronor. Anslaget till handtverksskolan

i Kristinehamn höjdes år 1888 till 9,400 kronor och år 1891 till 10,000

kronor. Anslaget till blindlärareelever har från och med år 1884 årligen

utgått med samma belopp, 1,200 kronor. Utom dessa anslag har jemväl,

å extra stat, ett belopp af 2,500 kronor från och med år 1883 anvisats

till bestridande af kostnader för tryckning af blindskrifter.

Någon förändring eller afvikelse från blindkommitténs plan har, hvad

angår institutet för blinda och handtverksskolan i Kristinehamn, icke egt

rum, sedan dessa anstalter, på sätt nu förmälts, den förra utvidgats och

den senare anordnats i öfverensstämmelse med samma plan.

Deremot har en icke obetydlig afvikelse från denna plan egt rum i

fråga om blindskolan i Vexjö. År 1889 ingick nemligen skolans styrelse

till Eders Kongl. Maj:t med anhållan, att skolans lärjungeantal, så snart

en utvidgning af den förhyrda lokalen kunde åstadkommas eller annan

lämplig lokal anskaffas, skulle få ökas till 40.

Genom nådigt bref den 28 juli 1889 lemnade Eders Kongl. Maj:t till

denna anhållan bifall, och hafva sedermera från och med år 1890 af skolans

tillgångar anvisats medel till förhöjning af en biträdande lärarinnas aflöning,

hvarigenom skolan blifvit satt i tillfälle att arbeta å fyra afdelningar.

I särskilda underdåniga skrivelser den 14 september 1892 och den 1

maj 1893 gjorde styrelsen för skolan framställning, bland annat, dels derom,

att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om

anvisande af anslag till inköpande af tomt och bestridande af kostnaderna

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Åttonde hufvudtiteln.

för uppförande af en byggnad för blindskolan, dels ock derom, att Eders

Kong!. Magt täcktes af Riksdagen äska ett anslag å ordinarie stat af

14,500 kronor till uppehållande af skolans verksamhet från och med år

1895 i stället för det nu å extra stat för ändamålet hittills årligen utgående

anslag af 11,000 kronor.

I dessa skrivelser erim*ade styrelsen, hurusom, efter det Eders Kongl.

Maj:t den 29 juni 1883 beslutit, att en blindskola, afsedd för trettio betalande

elever om sju till elfva års ålder skulle upprättas i Yexjö, Eders

Kongl. Maj:t den 17 påföljande juli förordnat styrelse för skolan, med förständigande

för denna att, med ledning af hvad kommitterade för blindundervisningens

ordnande i sitt den 17 december 1880 afgifna betänkande

i ämnet föreslagit, vidtaga åtgärder för skolans inrättande och uppgöra

förslag till stat för anstalten samt till de närmare bestämmelser, som för

dess ordnande och förvaltning kunde vara nödiga; hvarefter skolan den

16 augusti 1884 begynt sin verksamhet.

Under de nio år, hvilka sedan dess förflutit, hade skolan så noggrant

som möjligt sökt tillämpa och pröfva de i ofvan nämnda betänkande och

förslag framstälda grundsatser. Med anledning häraf hade styrelsen redan

i underdånig skrifvelse den 17 juli 1889 anhållit att få vidtaga vissa förändringar

i skolans anordning, på det hon i öfverensstämmelse med den

fyraåriga lärotiden och till undervisningens väsentliga underlättande skulle

kunna fördela eleverna på fyra afdelningar, samt att samtidigt få öka elevantalet

till fyrtio; och hade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 26

juli samma år till denna anhållan lemnat bifall. Att styrelsen sedermera

ej inkommit med några andra förslag rörande skolans ordnande och förvaltning,

hade haft sin grund deri, att styrelsen först velat dels vinna

nödig erfarenhet, hvilken, då blindskolan varit och ännu vore den enda

anstalten för yngre blinda barn inom riket, man icke kunde förskaffa sig

från annat håll, dels ock afvakta närmare bestämmelser om organisationen

vid blindinstitutet, med hvilken anstalt blindskolan vore afsedd att stå i

närmaste samband.

Som emellertid skolan numera fortgått tillräckligt lång tid, för att

man af hennes verksamhet kunnat vinna någon för hennes framtida ordnande

nyttig erfarenhet, och då nådig stadga för institutet blifvit den 16

oktober 1892 faststäld, samt vissa åtgärder för ordnande af skolans ekonomi

måste med det allra första vidtagas, derest skolan skulle kunna,

ostörd af ekonomiska svårigheter, fortsätta sin gagnande verksamhet, ansåge

styrelsen tiden nu vara inne att åt skolan söka bereda en mera tryggad

ställning och en fastare organisation än den, hvaraf hon hittills varit i

åtnjutande.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 65

Då blindskolan vore en af staten inrättad uppfostringsanstalt, ansåge

styrelsen, att kostnaden för densammas vidmakthållande borde bestridas

hufvudsakligen af statsmedel. Så skedde dock icke för närvarande. Under

det att blindinstitutet med omkring åttio elever, förutom förmånen af egen

lokal, åtnjöte ett statsanslag af mer än 50,000 kronor, visserligen med skyldighet

att mottaga ett visst antal frielevcr, och elevafgifterna derstädes

uppginge till omkring 10,000 kronor årligen, utgjorde statsanslaget till blindskolan

endast 11,000 kronor, deraf nära 4,000 kronor måste användas

till bestridande af hyreskostnad, hvaremot elevafgifterna vore beräknade

till 12,000 kronor. Af dessa sistnämnda afgifter vore blindskolan sålunda

i ekonomiskt afseende ännu mera beroende än af statens bidrag, ett förhållande,

som gjorde skolans ställning ganska osäker. Ty så länge de

blindas undervisning ännu vore beroende på deras målsmäns godtfinnande,

kunde skolan ej för framtiden vara betryggad mot en känbar minskning

af de i hennes stat beräknade och för hennes existens behöfliga elevafgifterna,

i synnerhet som dessa afgifter med hänsyn till de knappa lefnadsvilkor,

i hvilka de blinda nästan utan undantag befunne sig, onekligen

vore rätt höga och derför lade väsentliga hinder i vägen för blindas intagning

i skolan.

Under de första åren af skolans verksamhet hade hennes inkomster

varit fullt tillräckliga och lemnade till och med ett öfverskott af 5,000

kronor, som, enligt föreskrift den 28 november 1887 af dåvarande statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet, blifvit till statsverket återburna.

Men genom de af skolans utveckling betingade ökade kostnaderna

samt i synnerhet genom de hvarje år återkommande epidemierna inom

skolan, hvilka tillskyndat henne ganska stora utgifter — under år 1892

nära 800 kronor — hade deremot för närvarande en icke obetydlig brist

uppstått. Denna blåst hade visserligen icke framträdt i 1892 års bokslut,

enär en del utgiftsposter, som tillkommit under år 1892, först med 1893

års medel blifvit betäckta; men såvida icke besparingar kunde göras under

år 1893, hvilket dock vore föga sannolikt, måste vid 1893 års bokslut

brist visa sig. Med anledning häraf och då styrelsen hade all anledning

befara, att under för handen varande förhållanden brist i skolans stat allt

framgent skulle komma att uppstå och att denna år från år skulle blifva

allt större, funne sig styrelsen nödsakad anhålla om ökadt statsanslag till

skolan i enlighet med följande förslag till inkomst- och utgiftsstat för

skolan för år 1895.

Bill. till Riksd. Vrot. 18.95. 1 Sami. 1 Afd.

y

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Åttonde hufvudtiteln.

Inkomster:

Statsanslag ......................................................................................... kr. 14,500: —

årsafgifter af 40 barn, 300 kronor för hvarje........................ » 12,000: —

genom försäljning af handarbete....................................... » 150: —

räntemedel........................................................................................... » 50: —

tillsammans kr. 26,700: —

Utgifter:

Hyra för lokal................................................................................... kr. 4,000: —

för lokalens underhåll ................................. » 500: —

lön till föreståndare.......................................................... » 2,000: —

två ålderstillägg å 500 kronor åt nuvarande föreståndaren

G. A. Lyberg efter 21 års tjenstetid................... », 1,000: —

lön till 3 lärarinnor, 1,000 kronor till hvarje....................... » 3,000: —

arfvode för sekreterare- och räkenskapsgöromål in. m....... » 300: —

aflöning och städja till tjenstepersonalen ................................. » 1,100: —

kosthåll för 40 barn och 6 tjenare efter 50 öre per dag .. » 8,395: —

beklädnad af 40 barn efter 50 kronor för hvarje .............. » 2,000: —

tvätt och renhållning ...................................................................... » 500: —

ved och lyshållning............................................................... » ] ,500: —

läkare- och sjukvård .................................... » 600: —

undervisnings- och arbetsmateriel ....... » 500: —

inventarier..............................*......................................................... » 600: —

diverse utgifter.............................*................................................. » 705: —

tillsammans kr. 26,700: —

Angående alla dessa utgiftsposter ville styrelsen framhålla, att de ej

tålde någon nedsättning, derest blindskolan skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift, icke blott såsom undervisningsanstalt, utan

ock såsom ett hem för de barn, som anförtroddes åt hennes vård.

I fråga om uppförande å ordinarie stat af det för skolan behöfliga

anslag har skolans styrelse särskildt framhållit, att styrelsen snart nog

torde, af skäl som styrelsen närmare angifver, blifva nödsakad åt skolan

anskaffa annan lokal än den nuvarande, helst en sådan, i hvilken hela

skolan kunde inrymmas, men att detta icke läte sig gorå, så länge skolan

befunne sig i sin nuvarande osäkra ställning, då det till henne utgående

anslag af allmänna medel vore uppfördt å extra stat.

Ingen husegare befunnes nemligen villig att helt och hållet utrymma

sin gård och verkställa de förändringar, med afseende på dess inredning,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 67

som erfordrades för dess användande till skollokal, med utsigt att möjligen

om ett år — ty för längre tid kunde styrelsen för närvarande ej

binda sig medelst kontrakt — få återtaga densamma och vidkännas kostnaden

för inredningens återställande i dess förra skick. Deremot skulle,

om anslaget uppfördes å ordinarie stat, ett hyreskontrakt på längre tid

kunna upprättas, och härigenom skulle styrelsens bemödande att på ett

eller annat sätt förskaffa skolan en mer ändamålsenlig lokal, i hvilken

hela anstalten kunde inrymmas, lättare vinna framgång. Detta vore ett

af de skal, hvarför öfverflyttning å ordinarie stat af det till skolan utgående

anslag vore synnerligen ömkligt.

Ett annat mycket talande skäl härför kunde hemtas från den svårighet,

som för närvarande mötte vid uppkommen ledighet af lärarinnebefattningar

vid skolan att kunna erhålla för de blindas uppfostran och undervisning

fullt lämpliga personer. Då hvarken föreståndare eller lärarinnor för närvarande

kunde anställas för längre tid än ett år och ej heller åt dem, såsom

åt lärarne vid våra folkskolor, kunde tillförsäkras vare sig ålderstillägg

eller pension, måste det trägna och mödosamma arbetet i blindskolan i

förening med lärarepersonalens ovissa och osäkra ställning derstädes helt

naturligt förefalla föga lockande.

Slutligen skulle, derest skolans framtida bestånd genom ordinarie

anslag tryggades, äfven landstingens bidrag till barnens underhåll i skolan

blifva mer fasta och bestämda, än de hittills varit, hvilket utan tvifvel

äfven komme att i icke ringa mån bibringa och förläna stadga åt den för

hela samhället betydelsefulla och i hög grad välgörande verksamhet, som

vore afsedd att utöfvas af vårt lands nuvarande och blifvande anstalter

för blinda barns undervisning och uppfostran.

Beträffande behofvet af nya lokaler för blindskolan anförde styrelsen

vidare bland annat, att skolan alltsedan sin begynnelse varit inrymd i en

för henne förhyrd fastighet i norra delen af Vexjö stad, hvilken fastighet,

så länge antalet elever icke uppgått till mer än omkring tjugu, varit för

skolan tillräcklig. Men då elevantalet efter hand ökats, hade _ styrelsen,

enär någon lokal, som ensam kunde inrymma hela skolan, ej varit att

tillgå, måst i en skolan närbelägen gård förhyra ytterligare några lägenheter,

hvilka för närvarande användes till sofrum för samtliga eleverna

med deras vårdarinnor, till bostad för två lärarinnor samt till sjukrum.

Genom denna åtgärd hade skolan blifvit fördelad a två särskilda lokaler,

en omständighet, hvilken måste försvåra den oafbrutna och noggranna

tillsyn, som vore nödvändig vid en anstalt för blinda barn.

Den förstnämnda, eller den så kallade hufvudlokalen, hvilken användes

till läro-, arbets-, ekonomi- och dagrum, bostad för föreståndaren, eu lära
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Åttomle hafvudtiteln.

rinna och tjenstepersonalen, hade befunnits mycket olämplig såväl i pedagogiskt

som i hygieniskt afseende och motsvarade ej i någon mån de

fordringar, man hade rätt att ställa på en skollokal.

Redan i underdåniga skrivelser den 28 november 1890 och deir 4

december 1891 hade styrelsen af ofvan och i öfrigt anförda skäl anhållit,

att Eders Kong! Maj:t måtte af Riksdagen äska anslag för inköp af byggnadsplats

och uppförande derå af en ny byggnad för skolan, men enligt

beslut den 31 december 1891 hade Eders Kongl. Maj:t förklarat dessa

framställningar icke till någon vidare åtgärd föranleda.

Under förmälan att stadsfullmäktige i Vexjö medgifvit, att tiden för

bestämmandet om inköp af den ifrågasatta byggnadsplatsen, som förut

varit bestämd till den 1 juli 1892, finge utsträckas till den 1 juli 1893, hade

styrelsen, med öfverlemnande bland annat af ett af skolans läkare afgifvet

utlåtande rörande den nu använda lokalens olämplighet i hygieniskt hänseende,

anmält, att skolans lärjungeantal sedan näst föregående år utgjort

omkring fyratio, hvilken omständighet gjorde behofvet af en ny mera

ändamålsenlig lokal ännu mera känbart.

Kostnaden för den ifrågasatta nya byggnaden hade beräknats till

140,000 kronor, deraf 12,000 till inköp af omförmälda byggnadsplats.

_ I anledning af de sålunda af styrelsen för blindskolan gjorda underdåniga

framställningar afgaf direktionen öfver institutet för blinda, efter

att hafva i ärendet hört institutets direktor, infordradt underdånigt utlåtande.

Direktorn anförde i ärendet bland annat, att genom de förändringar,

som hittills genomförts inom blindskolan i Vexjö, denna anstalt alltmer

förlorat karakteren af ett vårdande och uppfostrande hem, af en verklig

förskola för de blinda, på samma gång den på långt när ej kunde meddela

den teoretiska och praktiska utbildning, som för den blindes framtida

lif och verksamhet vore oundgängligt af nöden. Enligt direktorns åsigt

kunde den föreslagna kostnaden för blindskolan utan olägenhet för dess

verksamhet minskas. I stället skulle det vara af största gagn, om årsafgiften

för de i blindskolan intagna eleverna kunde nedsättas.

Beträffande den af blindskolans styrelse gjorda framställning rörande

nya lokaler för skolan anmärkte direktorn, att, om ock med skäl kunde

göras anmärkningar mot de lokaler, i Indika skolan för närvarande vore

inhyst, det inlemnade förslaget till ny blindskolebyggnad dock ej syntes

höra. vinna godkännande. Utrymmet inom den föreslagna lokalen vore

nemligen alltför stort tilltaget och kostnaden blefve derför långt större, än

man kunde hafva rätt att påräkna för en för sådant ändamål afsedd byggnad,

hvartill komme, att barnens lekplats enligt förslaget skulle blifva helt

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 69

och hållet instängd af sjelfva byggnaden, ett förhållande, som äfven styrelsen

ansett icke vara för elevernas helsa förmånligt.

I sammanhang med frågan om att gifva blindskolan i Vexjö eu fastare

ställning, framhöll direktorn nödvändigheten af upprättandet äfven

af de öfriga af blindkommittén föreslagna blindskolorna.

I denna kommittés förslag till blindundervisningens ordnande beräknades

antalet barn i blindskoleåldern till omkring 90. Det högsta antalet barn,

hvarje blindskola borde få mottaga, ansågs på anförda skäl vara högst 30.

Enligt de uppgifter, som ingått till styrelsen öfver blindskolan i Vexjö,

skulle åter de i blindskoleåldern befintliga barnens antal uppgå till omkring

80. Härtill komme dock, att blindskolan äfven skulle ega rätt att

intaga barn redan vid 6 års ålder. Hölle man nu fast vid, att blindskolan

i första rummet borde vara en vård- och uppfostringsanstalt och

ej en undervisningsanstalt i väldig mening, kunde det ju ingalunda vara

lämpligt att i en dylik anstalt inrymma ett större antal barn. De af

kommitterade föreslagna tre blindskolorna syntes sålunda vara af behofvet

påkallade. Äfven vårt lands stora utsträckning talade för en sådan anordning.

För ett fullständigt ordnande af blindundervisningen vore det dock

ej nog att upprätta erforderligt antal vård- och uppfostringsanstalter; det

fordrades äfven att vidtaga sådana åtgärder, att lärjungeplatserna blefve

upptagna. Blindinstitutet, som kunde mottaga öfver 100 elever, räknade

efter femårig tillvaro blott 76. Den verksammaste åtgärden för att afhjelpa

detta missförhållande vore att, i likhet med hvad som skett beträffande de

döfstumma, föreskrifva skotvång äfven för de blinda. I Norge hade man

ock sett sig föranlåten att vidtaga en dylik åtgärd.

Den föreskri fn a dryga årsafgiften lade ock betydande hinder i vägen

för de blindas intagning i läroanstalterna. Ytterst få föräldrar till doblinda

befunne sig i den ekonomiska ställning, att de förmådde betala årsafgiften;

flertalet hade knappast mer än bröd för dagen och många ej ens

detta. Kommunerna, merendels drygt betungade och fattiga, vore i allmänhet

icke heller villiga att på något verksamt sätt träda emellan. Utgifterna

för de blinda drabbade dem äfven temligen ojemn!. Under sadana

förhållanden vore det i högsta grad önskvärd!, att landstingen och i landstingen

ej deltagande städer ålades att ansvara för den faststälda afgiftens

erläggande, med rättighet för dem att efter omständigheterna söka ersättning

af föräldrar, målsmän eller fångvårdsstyrelse.

Direktionen öfver institutet för blinda erinrade i sitt ofvan omförmälda

underdåniga utlåtande, att, eldigt den af blindkommittén framlagda

och att döma af redan vidtagna anordningar i sina hufvuddrag gillade

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Åttonde hufvudtiteln.

plan för blindundervisningens ordnande i riket, denna skulle förläggas till

tre blindskolor och tills vidare ett blindinstitut, samt att de förra skulle

vara förskolor till det senare och stå till detta i samma förhållande som

småskolan till folkskolan. Blindskolorna skulle derför förläggas, en i

norra, en i södra och en i mellersta Sverige, mottaga elever redan vid sex

års ålder och efter fyraårig kurs i regeln dimittera dem till det centrala

blindinstitutet, om de vore förmögna af vidare utbildning. Här skulle de

sedan erhålla den ytterligare utbildning i kunskaper och arbetsskicklighet,

som skulle gorå, dem dugliga för lifvet och sätta dem i stånd att försörja

sig sjelfva. Blindskolornas lärjungeantal beräknades till 30 i hvarje och

institutets till 100.

Af förslagen till stat och byggnad syntes det, som om blindskolan

i Vexjö vore på väg att antaga större dimensioner och utbilda sig i annan

retning, än från början varit meningen. Ökningen både i lärarepersonal

och lärjungeantal, den deraf följande betydande tillökningen i staten och

den höga kostnaden för byggnaden samt äfven den omständigheten, att

vid blindskolan i Vexjö barn qvarstannade vida längre än efter den ursprungliga

planen och att undervisningen syntes utsträckas utöfver det för en

blindskola lämpliga måttet — allt häntydde derpå, att här hölle på att

uppstå ett blindinstitut vid sidan af det på Tomteboda, medan detta institut

med dess dyrbara byggnad och dryga kostnader ännu icke egde mer

än tre fjerdedelar af det för detsamma bestämda lärjungeantalet.

Då detta syntes direktionen leda till betydligt större ekonomisk omfattning,

än som vore nyttigt eller nödigt, hade direktionen, med hänvisande

i öfrigt till hvad institutets direktor anfört, underdånigst hemstält, att

blindskolan i Vexjö tills vidare icke måtte sättas på ordinarie stat, att förslaget

till byggnad, såsom mera omfattande och kostsamt än nödigt vore,

icke matte godkännas, samt att vid båda dessa frågors afgörande hänsyn

måtte tagas till den ställning såsom förberedande småskola, som ursprungligen

afsetts för blindskolan i Vexjö.

Sedan ej mindre blindskolestyrelsens omförmälda underdåniga framställningar

än äfven berörda i anledning deraf afgifna underdåniga yttranden

öfverlemnats till de af Eders Kong! Magt för afgifvande af förslag

rörande ordnandet af undervisningen af sinnesslöa barn med mera utsedde

kommitterade, afgåfvo bemälde koimnitterade, såsom i början af denna

framställning meddelats, den 19 december 1893 i ämnet underdånigt

utlåtande, deri kommitterade, efter att hafva leinnat en kortfattad redogörelse

för blindundervisningens utveckling från den tid, då blindkommittén

afgaf betänkande och förslag rörande ordnandet af denna undervisning,

anförde bland annat följande:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde Imf v udtiteln. 71

Kommitterade ville taga i betraktande, huruvida och i hvilken man

denna anordning kunde anses tillfredsställande och i hvilken rigtning en

fortsatt utveckling af blindundervisningen lämpligast borde ega rum.

I detta afseende villo kommitterade till en början erinra om hvad

statsutskottet vid 1883 års riksdag, enligt hvad kommitterade ansåge med

fullt fog, yttrat i fråga om det då framlagda förslaget, nemligen att detsamma,

ehuru det icke syntes vara egnadt att i alla afseenden uppfylla

de kraf, som kunde ställas på blindundervisningen, dock måste anses såsom

ett försök till fyllande af ett kändt behof.

Vid bedömande af frågan, i hvilken mån genom detta försök krafyet

på blindundervisningens nöjaktiga anordning blifvit fyldt, framstälde sig

först och främst frågan, huru stor del af det i landet befintliga antal i

åldern 7 till 11 år varande blinda barn, med den nuvarande anordningen

af blindundervisningen, komme i åtnjutande af sådan undervisning. Det

statistiska material, hvai’på blindkommittén hade haft att grunda sina beräkningar,

hade upptagit endast 73 barn (icke tillika döfstumma eller sinnesslöa),

födda åren 1867—1870; men då uppgifter från vissa kommuner

hade saknats, hade antagits, att detta tal borde höjas till 90. Enligt de

uppgifter, som på framställning af styrelsen för blindskolan i Vexjö genom

domkapitlen hade infordrats och till blindskolans styrelse inkommit ar

1886, utgjorde antalet blinda (icke döfstumma eller sinnesslöa) barn från

7 till 11 år, det vill säga födda åren 1875 — 1878, endast 65, eller, om de

år 1879 födda barnen medräknades, tillhopa 76. Enligt uppgifter, som

kommitterade inhemtat från statistiska centralbyrån, utgjorde den 31 december

1890, enligt den då verkstälda folkräkning, antalet blinda barn (icke

tillika döfstumma eller sinnesslöa) inom åldern 7 till 11 år, det vill säga

födda under loppet af åren 1880—1883, endast 59, eller, med tillägg af

de blinda barn, till antalet 14, som voro vid 6 års ålder, det vill säga födda

år 1884, tillhopa 73. Då sistnämnda uppgifter vore insamlade från hela

riket, framginge af dessa siffror, dels att det åt blindkommittén beräknade

antalet blinda barn, som borde intagas i blindskola, d. v. s. i åldern

6 till 11 år eller 7 till 11 år, torde varit väl högt upptaget, dels ock att

antalet sådana barn, i stället för att utvisa eu proportionel ökning i förhållande

till folkmängdens tillväxt, under de senare åren tvärtom utvisade

en icke ringa nedgång. Detta gynsamma förhållande torde i främsta rummet

vara att tillskrifva de förbättringar beträffande helso- och sjukvården,

särskildt med afseende å vården af späda barn, som i vårt land på senare

tider vidtagits.

Af antalet blinda barn i blindskoleåldern, från och med sjette till

och med elfte lefnadsåret, eller mellan 70 och 80, hvilket antal kunde

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Åttonde hufvudtiteln.

antagas komma att blifva något så när konstant, åtnjöte för närvarande

omkring halfva antalet undervisning vid blindskolan i Vexjö, då, enligt

livad styrelsen, omförinält, elevantalet derstädes senaste läsår uppgått

till 38.

Institutet för blinda räknade efter en sexårig tillvaro endast något öfver

tre fjerdedelar af det elevantal, hvarför detsamma vore afsedt.

Det försök till blindundervisningens nöjaktiga ordnande, som genom

blindskolans i Vexjö och handtverksskolans i Kristinehamn inrättande samt

blindinstitutets utvidgning blifvit gjordt, hade visserligen ådagalagt, att de

grunder, enligt hvilka blindkommittén ansett blindundervisningen böra ordnas,

vore i hufvudsak riktiga. Men det hade också gifvit vid handen, att

blindundervisningens fullständiga ordnande i vårt land kunde vinnas endast

genom föreskrifvande af obligatorisk undervisning af alla blinda barn* i

skolåldern och i sammanhang dermed upprättande af derför erforderligt

antal uppfostrings- och undervisningsanstalter för blinda.

Vid betraktande af frågan om hvilka och huru många läroanstalter

kunde vara erforderliga, derest skotvång i afseende å blinda barn infördes,

ville kommitterade uttala såsom sin mening, att kommitterade, med

afseende å den redan lemnade redogörelsen angående minskningen under

senare år af antalet blinda barn, ansåge upprättande af alla de utaf blindkommittén

ifrågasatta anstalter icke erfordras, och att således de af nämnda

kommitté beräknade kostnader för blindundervisningens fullständiga ordnande

kunde i afsevärd mån minskas.

Blindkommittén hade, såsom redan nämnts, föreslagit inrättande af tre

blindskolor. Då det numera visat sig, att antalet blinda barn öfver hufvud

taget vore i nedgående och att antalet sådana barn, som borde upptagas

i blindskolorna, icke kunde, äfven om blinda barn af sex års ålder medräknades,

uppskattas till högre än 70 till 80, syntes för blindundervisningen

i vårt land erfordras endast två blindskolor — hvilka kommitterade,

i likhet med direktorn för institutet för blinda, ansåge lämpligen kunna

benämnas »förskolor för blinda» — under förutsättning att hvardera skolan

kunde lemna vård och undervisning åt omkring 40 elever, hvilket utan

större men eller olägenhet borde kunna låta sig göra.

Enligt kommitterades mening skulle i sådant fall lämpligast en sådan

skola upprättas för Svealand och Norrland och en för Götaland. Den förstnämnda

af dessa skolor borde förläggas till samma plats som institutet

för blinda, hvarest tomtplats för byggnad funnes att tillgå och der åtskilliga

förmåner för blindundervisningen, ej minst i ekonomiskt afseende, kunde

vinnas genom den nära förbindelsen mellan skolan och institutet, likasom

äfven tillfälle bereddes dem, som ville egna sig åt blindlärarekallet, att i

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvtidtiteln. 73

ett sammanhang följa undervisningen vid dess gång genom olika utvecklingsstadier.

Hvad beträffade den andra skolan, kunde den möjligen förläggas till

någon lämpligare plats än Vexjö.

Om utrymmet i den ena skolan någon gång vore upptaget, men

platser funnes lediga i den andra, borde barn från det ena distriktet kunna

hänvisas till det andra distriktets skola.

I öfverensstämmelse med hvad redan blifvit bestämdt i fråga om döfstumma

barn, skulle alla blinda barn i blindskoleåldern inställas till undervisning

i någondera af dessa båda skolor, såvidt icke föräldrar eller målsmän,

som sådant föredroge, enskildt sörjde för nöjaktig undervisning af

dem, hvilka stode under deras målsmanskap. Inträdesåldern skulle räknas från

och med det år, under hvilket barnet fylde sju år, till och med det år,

hvarunder det fylde nio år. Skolpligtigheten i förskolan skulle vara under

fyra år efter barnets intagning i skolan, med rätt för skolorna att ytterligare

högst två år behålla sådana lärjungar, hvilka visat sig oförmögna

till fortsatt intellektuel och praktisk utbildning, hvarom i hvarje fall anteckning

borde ske i dessa elevers afgångsbetyg.

Närmare bestämmelser i afseende å skoltvångets tillämpning syntes

böra meddelas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad redan skett

beträffande döfstumma barn.

Med afseende derå att lärjungeantalet i dessa förskolor kunde beräknas

komma att uppgå till omkring 40 i hvardera, syntes den fyraåriga

undervisningstiden böra, såsom redan skett i blindskolan i Vexjö, lämpligast

fördelas i 4 ettåriga afdelningar eller klasser.

Undervisningsämnena i förskolorna ansåge kominitterade böra vara allenast

kristendom, modersmålet, räkning, åskådning, modellering, handarbete,

sång och gymnastik.

De barn, som efter den genomgångna fyraåriga lärokursen i förskolan

visade sig förmögna till fortsatt utbildning, borde från skolan öfverflyttas

till blindinstitutet.

Utom dessa barn skulle äfven, såsom redan för närvarande vore föreskrifvet

i stadgan för institutet för blinda, få i institutet intagas blinda

barn under 14 år, hvilkas blindhet inträffat först efter utgången af det

år, under hvilket de uppnått 9 års ålder, och hvilka följaktligen ej kunde

vinna inträde i förskolan.

Blindkommittén hade beräknat eu sex- till sjuårig undervisningstid

vid institutet. För de elever, hvilka förut genomgått en förskola för

blinda, syntes emellertid en sexårig undervisningstid vid institutet vara

fullt tillräcklig.

Bill. till Rikad. Prot. 1895. 1 Samt 1 Afd.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Åttonde hufvudtiteln.

Då undervisningen vid blindinstitutet således utan olägenhet syntes

kunna, såsom redan skett i nyss åberopade stadga för institutet för blinda,

bestämmas till 6 år för de lärjungar, som förut genomgått en förskola för

blinda, då icke blott sinnesslöa utan äfven andra mindre begåfvade blinda

torde komma att redan i förskolan vinna den utbildning, hvaraf de vore

mäktiga, då äfven alla de i blindinstitutet intagna möjligen ej egde förmåga

att fullständigt genomgå anstalten, och då slutligen institutets nya

lokaler medgåfve intagning af åtskilliga elever utöfver 100, syntes det —

särskildt med hänsyn till den ofvan omförmälda, under senare åren anmärkta

nedgången i antalet blinda barn — som skulle för ännu en ganska

lång framtid ett blindinstitut blifva tillräckligt för vårt land, äfven om

skoltvång föreskrefves.

Efter skoltvångets fullständiga införande borde de hittillsvarande 26

friplatserna vid institutet, som betingades af statsbidrag, indragas, hvarjemte

i fråga om de friplatser, hvilka tillkommit på grund af donationer,

det borde tagas i öfvervägande, huru donationsmedlen lämpligast kunde,

i öfverensstämmelse med donationsbrefvens innehåll, till blindundervisningens

fromma användas och statens utgifter för denna undervisning sålunda

i någon mån minskas.

Någon ytterligare handtverksskola för blinda utom den redan i

Kristinehamn befintliga syntes för den närmaste framtiden ej vara behöflig.

Lika med blindkommittén ansåge ock kommitterade, att blindundervisningens

fullständiga ordnande måste vara en statsangelägenhet så till

vida, att staten måste fortgå på den redan inslagna vägen medelst anskaffande

af erforderliga byggnader för de blindundervisningsanstalter, som

vore nödiga, samt sjelf vidkännas hvad som för undervisningens behöriga

uppehållande funnes behöflig!, sedan, i närmaste öfverensstämmelse med

blindkommitténs förslag, landstingen och de städer, som icke i landsting

deltaga, i första hand gjorts ansvariga för en viss del af kostnaderna härför,

med rätt att efter omständigheterna söka ersättning af föräldrar,

målsmän eller fattigvårdsstyrelse.

Det bidrag till blindundervisningens uppehållande, som skulle af

landsting eller stad, som ej tillhör landsting, tillflyta statsverket, ansåge

kommitterade böra sättas till 600 kronor för hvarje elev i blindskolan,

i enlighet med hvad blindkommittén föreslagit. Visserligen hade denna

afgift ansetts hög, men om man jemförde statens kostnad för undervisningen

af blinda med motsvarande kostnad för undervisningen af döfstumma,

stälde sig den förstnämnda dock så väsentligt mycket drygare, att

någon nedsättning i den nu föreslagna afgiften från landsting, kommun

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 75

eller enskilde syntes kommitterade icke kunna ifrågasättas. Blindkommittén

hade beräknat den årliga kostnaden för hvarje lärjunge i blindskolan till

omkring 600 kronor och för hvarje lärjunge vid blindinstitutet till omkring

700 kronor, hvilken beräkning syntes vara väl grundad. Äfven

om undervisningstiden vid institutet kunde utan olägenhet bestämmas till

endast 6 år, skulle, under det att staten för undervisningen af döfstumma

betalade ett bidrag af endast 250 kronor om året för hvarje elev under

en tid af 8 år, statens bidrag till blindundervisningen icke kunna beräknas

lägre än till 300 kronor för hvarje elev under de första 4 åren

samt till 400 kronor för hvarje under de senare 6 åren, utom den dryga

kostnaden för anskaffande af byggnader för de särskilda blindanstaltcrnä
Vid

sådant förhållande kunde med skäl ifrågasättas, huruvida icke

den årsafgift, som för lärjunge vid blindinstitutet^skulle erläggas från landsting,

kommuner eller enskilde, borde höjas från det för närvarande bestämda

beloppet, 300 kronor, till det af blindkommittén föreslagna, 350

kronor. .

Den ersättning, landsting eller stad, soin icke deltager i_ landsting,

skulle ega att af vederbörande (föräldrar, målsmän eller fattigvårdsstyrelse)

utkräfva, ansåge kommitterade böra begränsas till visst belopp för

mindre bemedlade eller medellösa, hvilket belopp syntes skäligen kunna

bestämmas till 50 kronor. Då blindfreqvensen vore ganska olika i olika

kommuner samt det ojemförligt största antalet blinda barn utginge från

fattiga eller mindre bemedlade hem, syntes bördan af dessa barns undervisning

böra såvidt möjligt fördelas pa de större kommunerna, länen, till

den del, som icke utgjordes direkt af staten.

Det skotvång, som enligt kominitterades mening borde i fråga om

blinda barn införas, kunde naturligtvis ej tillämpas genast, äfven sedan en

ny blindskola blifvit inrättad och ordnad så, att den kunde träda i verksamhet.

Likasom i fråga om döfstumundervisningen maste äfven här

skoltvånget inträda successivt under viss öfvergångsperiod. Om den nya

anstalten skulle kunna börja sin verksamhet t, ex. höstterminen 1896,

skulle då af skoltvång drabbas allenast de barn, som under samma år

fylde 9 år. För dem, som under samma år fylde 7 eller 8 år, skulle

rättighet att begagna undervisningen stå öppen i mån af möjlighet att å

undervisningsanstalterna bereda tillräckligt utrymme. Beräknades lärokursen

i blindskolan och blindinstitutet till tioårig, skulle alltså först vid

höstterminen 1905 institutets och skolans alla klasser vara upptagna af

lärjungar, på Indika bestämmelsen om skoltvånget egde tillämpning.

Hvad beträffade blinda döfstumma barn, torde för deras vård och möj
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Åttonde hufvud titeln.

liga utveckling få anses vara tillräckligt sörjdt från statens sida genom

det anslag till en enskild vårdanstalt för sådana barn, som redan för närvarande

utginge af anslaget till döfstumundervisningen, till följd hvaraf

dessa barn här kunde lemnas utom räkningen.

De ökade kostnaderna för blindundervisningens fullständiga ordnande

i öfverensstämmelse med de af kommitterade nu framstälda grunddrag

skulle blifva jemförelsevis föga afsevärda och egentligen närmast inskränka

sig till utgifterna för inrättande vid Tomteboda af en blindskola.

Hvad. särskild! beträffade lärarekrafterna vid de båda blindskolorna,

borde 4 vid hvardera skolan vara fullt tillräckliga.

Efter .sålunda lemnad redogörelse för det sätt, hvarpå enligt kommitterades

åsigt blindundervisningen i vårt land lämpligen borde, så snart

ske kunde, ordnas, yttrade sig kommitterade mera kortfattadt angående

de af styrelsen för blindskolan i Vexjö gjorda underdåniga framställningar,

som öfverlenmats till koinmitterades utlåtande.

Under förutsättning att blindundervisningen komme att så ordnas och

utvecklas, som kommitterade föreslagit, ansåge kommitterade den af blindmstitutets

. direktion uttalade farhåga, att blindskolan i Vexjö syntes vilja

utveckla sig till ett nytt blindinstitut vid sidan af det vid Tomteboda, vara

utan grund.

Då. blindskolan i Vexjö för närvarande vore den enda förskola för

blinda i vårt land, och, äfven om ytterligare en dylik skola i enlighet

med kommitterades förslag inrättades vid Tomteboda, en sådan skola

för södra, delen af landet alltid komme att erfordras, ansåge kommitterade,

att det till blindskolan i Vexjö hittills å extra stat utgående anslag borde,’

pa de af skolans, styrelse angifna skäl, öfverföras å ordinarie stat.

Vid granskning af det af styrelsen ingifna förslag till stat för skolan

hade kommitterade icke funnit annan anledning till anmärkning än beträffande

de i staten upptagna två ålderstillägg för nuvarande föreståndaren

a tillhopa 1,000 kronor, hvilket belopp kommitterade ansåge böra

ur staten utgå. Kommitterade ville visserligen förorda beviljandet af dessa

ålderstillägg åt den nuvarande föreståndaren, hvilken hade att åberopa en

tjenstgörmgstid af 21 år och synnerligen goda vitsord öfver sin tjenstgöring,

. så mycket hellre som kommitterade, med afseende å den väsentliga

skilnaden mellan föreståndarens och lärarinnornas åligganden och ansvar

äfvensom deras löner, ansåge, att skolans föreståndare i hvarje fall

borde berättigas att komma i^ åtnjutande af två ålderstillägg, hvardera å

500 kronor, efter 5 och 10 ars väl vitsordad tjenstgöring, under det att

kommitterade, i likhet med blindkommittén, ansåge, att lärarinnornas mot
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 77

svarande ålderstillägg borde bestämmas till 300 kronor efter 5 och enahanda

belopp efter 10 års, likaledes väl vitsordad, tjenstgöring. Dessa

ålderstillägg, såväl för föreståndaren som för lärarinnorna, borde dock, i

likhet med ålderstilläggen å lönerna för direktorn och lärarne vid institutet

för blinda, utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag

till ålderstillägg och således icke upptagas i skolans stat. Kommitterade

ville således underdånigst tillstyrka, att det till skolan. utgående

anslag måtte från och med 1895 utgå med ett från 11,000 till 13,500

kronor förhöjdt belopp.

Hvad anginge den af styrelsen gjorda framställning om anslag till

nybyggnad för skolan, ville kommitterade framhålla, att, såsom redan antydts,

det icke blifvit till fullo ådagalagdt, att Vexjö vore den lämpligaste

platsen för en förskola för blinda, vare sig för hela landet eller ens för

Götaland, derest, i enlighet med kommitterades förslag, en särskild sådan

skola komme att inrättas för Svealand och Norrland.

För en blifvande nybyggnad för skolan kunde möjligen äfven å annan

ort tomtplats, ändamålsenligare än den nu föreslagna, stå att erhålla

till billigare pris eller tilläfventyrs utan någon som helst kostnad för statsverket.

Då härtill komme att, så vidt handlingarna utmärkte, tillfälle

att förvärfva den föreslagna tomtplatsen i Vexjö för det uppgifna priset,

12,000 kronor, icke längre förefunnes, samt kommitterade, efter granskning

af de uppgjorda ritningarna med tillhörande kostnadsförslag, funnit

med skäl kunna ifrågasättas, huruvida ej kostnaderna för en blifvande

nybyggnad för skolan skulle kunna i någon mån nedbringas, ansåge sig

kommitterade böra afstyrka nådigt bifall till styrelsens underdåniga framställning

i denna del.

Till statsrådsprotokollet den 13 januari 1894, då Eders Kongl.

Maj:t beslöt att till Riksdagen aflåta proposition om höjning af anslaget

till blindskolan i Vexjö samt om dess öfverflyttande från extra till ordinarie

stat, yttrade jag följande:

»I hvad kommitterade sålunda anfört, såväl beträffande blindundervisningens

fullständiga ordnande, så snart lämpligen ske kan, pa sätt kommitterade

förslagit, som ock särskildt i afseende å de af styrelsen för blindskolan

i Vexjö nu gjorda underdåniga framställningar, kan jag i allt väsentligt

instämma, med undantag deraf, att jag ej kunnat finna kommitterade

hafva haft tillräcklig anledning att ifrågasätta flyttning af blindskolan i Vexjö

från nämnda stad, hvarest sagda skola synes mig fortfarande lämpligast böra

vara förlagd, under förutsättning att kostnaderna för vare sig förhyrande

eller byggande af ändamålsenlig lokal icke visa sig större der än annor
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Åttonde faufvndtiteln.

städes. Erforderlig utredning i ämnet för att kunna för Riksdagen framlägga

fullständigt utarbetadt förslag till blindundervisningens ordnande i

öfverensstämmelse med de af kommitterade angifna grunder lärer emellertid

ej kunna, särskildt i afseende å de derför erforderliga ritnings- och

kostnadsförslag, under nu instundande riksdag hinna åstadkommas. På

de af blindskolans styrelse anförda skäl synes det mig emellertid vara

angeläget, att den redan nu af styrelsen begärda anslagsförhöjning beviljas

äfvensom anslaget till skolan öfverflyttas från extra till ordinarie stat.

Enligt förenämnda af styrelsen uppgjorda och af kommitterade förordade

förslag skulle för skolan å stat erfordras:

till aflöning åt föreståndaren.......;•............... kr. 2,000: —

* !» » 3 lärarinnor, 1,000 kronor till

hvarje .................................................................. » 3,000: —

till arfvode för sekreterare- och räkenskaps
göroinål

m. m..................................... > 300: — kr. 5,300: —

till öfriga i förslaget upptagna utgiftsposter, utom till ålderstillägg

åt nuvarande föreståndaren .................................. kr. 20,400: —

Summa kr. 25,700: —

Härjemte skulle föreståndaren och lärarinnorna vara berättigade till

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor för den förre och å 300 kronor

för hvar och en af de senare, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring.

Till bestridande af dessa utgifter hafva beräknats:

årsafgifter af 40 elever .................

inkomst för försålda handarbeten

räntemedel............................................

............... kr. 12,000

............... » 150

.............. » 50

Summa kr. 12,200

Till betäckande af återstoden har styrelsen, som beräknat två ålderstillägg

åt nuvarande föreståndaren å tillhopa 1,000 kronor, begärt ett

anslag å 14,500 kronor.

Då ^ emellertid nämnda ålderstillägg synas mig böra, såsom kommitterade

föreslagit, utgå af det å åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till ålderstillägg och således icke uppföras å skolans stat, skulle anslaget

å denna stat bestämmas till endast 13,500 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

79

Jag hemställer således, att Eders Kong! Maj:t måtte, med förklarande

att Eders Kongl. Maj:t ämnar för en kommande riksdag framlägga förslag

till blindundervisningens fullständiga ordnande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med omförmälda, af kommitterade angifna grunder, nu endast

föreslå Riksdagen

att, med godkännande af nyssnämnda aflöningsstat å tillhopa 5,300

kronor, besluta, att för tillämpningen af samma stat och till bestridande

af skolans utgifter i öfrigt, det hittills å extra stat uppförda anslag till

blindskolan i Vexjö må från och med år 1895 uppföras å ordinarie stat,

med ett från 11,000 kronor till 13,500 kronor förhöjdt belopp, äfvensom

medgifva,

att de för skolans föreståndare och lärarinnor afsedda två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor för den förre och å 300 kronor för en hvar af

de senare efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring, må utgå

af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;

samt

att två ålderstillägg må utgå för den nuvarande föreståndaren från

och med år 1895 med tillhopa 1,000 kronor.»

Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla hvad jag sålunda hemstält och beslöt

i nåder att till Riksdagen aflåta proposition i öfverensstämmelse dermed.

Denna Eders Kongl. Maj ds framställning blef af Riksdagen på det

sätt bifallen, att Riksdagen anvisade till blindskolan i Vexjö för år 1895

ett extra anslag af 14,100 kronor.

Som skäl för detta sitt beslut anförde Riksdagen: Då, enligt hvad

departementschefen till statsrådsprotokollet anfört, frågan om ett definitivt

ordnande af blindundervisningen ännu icke fått den utredning, att förslag

i ämnet kunnat för Riksdagen framläggas, hade Riksdagen icke funnit

anledning att ingå i närmare pröfning af den plan härför, som blifvit

af 1893 års kommitterade utarbetad. Med afseende härå hade Riksdagen

endast velat uttala, att kommitterade syntes på ett fullt öfvertygande sätt

hafva ådagalagt, att blindundervisningen i vårt land borde kunna med

en ändamålsenlig anordning varda behörigen tillgodosedd genom de läroanstalter,

som redan kommit till stånd, jemte ytterligare en förberedande

skola för blinda barn. Då emellertid, såsom åt statsrådsprotokollet framginge,

Kongl. Maj:t hade för afsigt att inom den närmaste framtiden till

Riksdagen göra framställning om blindundervisningens fullständiga ordnande,

ansåge Riksdagen icke lämpligt att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

en fast organisation af blindskolan i Vexjö blefve genom fastställande af

stat för densamma redan då beslutad, hvarigenom utan tvifvel genomförandet

af de förändrade anordningar, som vid pröfningen af förenämnda

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Åttonde hufvudtiteln.

fråga i hela dess vidd kunde befinnas erforderliga, skulle blifva försvåradt,

och hade Riksdagen följaktligen funnit sig icke böra bifalla Kongl. Majt:s

förslag, att. anslaget till denna skola måtte uppföras å ordinarie stat.

En förhöjning af det nu till blindskolan å extra stat utgående anslag

funne Riksdagen deremot vara af behofvet påkallad, och hade Riksdagen

vid Kongl. Maj:ts framställning i denna del icke annat att erinra, än att

ålderstilläggen åt den nuvarande föreståndaren syntes böra fortfarande

utgå med samma belopp som hittills, eller sammanlagdt 600 kronor, hvilket

ock motsvarade hvad af 1880 års blindkommitté i detta afseende föreslagits.

Da vid bibehållande af anslaget till blindskolan å extra stat ifrågavarande

ålderstillägg borde derifrån bestridas, syntes detta anslag, med inberäknande

af förberörda belopp 600 kronor till ålderstillägg åt föreståndaren, böra

uppföras med 14,100 kronor.

Genom nådigt bref den 22 juni 1894 befalde Eders Kongl. Maj:t direktionen

öfver institutet för blinda att inkomma med underdånigt yttrande

och förslag angående anordnandet af en förskola för blinda vid Tomteboda

i enlighet .med de af 1893 års kommitté föreslagna grunder samt att låta

uppgöra ritningar och kostnadsförslag till de byggnader, som för en sådan

skola kunde synas erforderliga.

Till åtlydnad häraf inkom direktionen den 23 sistlidne oktober till

Eders Kongl. Maj:t med berörda ritningar och förslag och anförde dervid,

att direktionen, vid granskning af det i bemälda kommittés utlåtande intagna

förslaget till stat för en blindskola, ansett det hvarken ur pedagogisk

eller ur ekonomisk synpunkt välbetänkt, att en särskild föreståndare

anstäldes för en förskola med 40 elever, då denna skola skulle ställas vid

sidan , af och förenas med ett institut, afsedt för 100 elever, utan hölle

direktionen före, att institutets direktor borde kunna förestå båda läroanstalterna,

möjligen mot åtnjutande af någon minskning i undervisningsskyldigheten

vid institutet och med biträde vid förskolan af en af dennas

lärarinnor, hvilkas antal i följd häraf torde böra ökas från tre till fyra.

Vidare ansåge direktionen, att några särskilda s. k. dagrum icke erfordrades,

utan att arbetsrummen borde göras så stora, att de kunde användas

till dagrum.

Med iakttagande häraf och i öfrigt af de utaf ofvan nämnda kommitté

föreslagna grunder hade direktionen låtit uppgöra ritningar och beskrifning

till byggnad för ifrågavarande blindskola; och hade dervid afseits,

att matsalar, musikrum, gymnastik-, sjuk- och badrum samt tvättstuga

skulle^ begagnas gemensamt med institutet, hvarförutom direktionen tilläte

sig påpeka, att korridorerna gjorts så rymliga, att äfven de i sin mån

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 81

torde kunna afhjelpa frånvaron af dagrum, samt att för den lärarinna,

som skulle biträda föreståndaren, i planen upptagits två rum.

Det upprättade kostnadsförslaget slutade på ett belopp af 81,200

kronor, deri inbegripna kostnaderna för såväl gas- vatten- och afloppsledningar

som ock värmeledning, äfvensom kostnader, som komme att

föranledas af ändringar i institutets kök och ångpanneruin till följd af

förskolans anordnande vid Tomteboda.

Direktionen, som tillika låtit uppgöra förslag till utgifts- och inkomststat

för skolan, hvilken stat slutar å ett belopp af 21,000 kronor, hemställer

till sist, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda institutet ersättning

för det belopp. 750 kronor, som direktionen af institutets medel utbetalt

till den person, hvilken uppgjort ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag.

Direktionens nyssberörda underdåniga skrifvelse var åtföljd af följande

förslag till stat för en förskola för blinda å Tomteboda.

Inkomster:

Statsanslag ................................................................................ kr. 9,000: —

Arsafgifter af 40 barn, 300 kronor för hvarje ..................... » 12,000: —

Summa kr. 21,000: —

Utgifter:

Fastighetens underhåll .................................................... kr. 750: —

Lön till en första lärarinna...................................................... » 1,200: —

» » 3 lärarinnor, 1,000 kronor till hvarje...................... » 3,000: —

» »4 tjenare........................................................................ » 800: —

Till kosthåll för 40 barn och 4 tjenare, efter 50 öre per

dag....................................................................................... * 8,030: —

» beklädnad af 40 barn, efter 50 kronor för hvarje ...... » 2,000: —

» tvätt och renhållning.................................................... » 400: —

» bränsle och lyshållning ................................................. » 2,500: —

» sjukvård..................................................................... » 200: —

» undervisnings- och arbetsmateriel .................................... » 500: —

» inventarier............................................................................. * 600: —

» arfvode för sekreterare- och kamreraregöromål ........... » 300: —

» diverse utgifter................................................. » 720: —

Summa kr. 21,000: -—-

n

Bih. till Rikad. Prof. 18f).rJ. 1 Samt. 1 Afd.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Åttonde liufvudtiteln.

Lärarinnorna skulle — förutom förmånen af fri bostad och värme —

berättigas till två ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor efter respektive 5

och Io0 års väl vitsordad tjenstgöring.

Åberopande hvad jag i ämnet yttrat till nyss berörda statsrådsprotokoll

den 13 januari 1894 och tilläggande att jag icke kan instämma i 1893

års kommitterades åsigt, att den årsafgift, som för lärjunge vid blindinstitutet

skulle erläggas från landsting, kommuner eller enskilde borde

höjas från det för närvarande bestämda beloppet, 300 kronor, till det af

blindkommittén föreslagna, 350 kronor, och icke heller deruti, att den ersättning,

landsting eller stad, som icke i landsting deltager, skulle ega att

af vederbörande (föräldrar, målsmän eller fångvårdsstyrelse) utkräfva, borde

begränsas till visst belopp för mindre bemedlade eller medellösa, hemställer

jag, att till Riksdagens pröfning måtte framläggas följande grunder för

blindundervisningens ordnande i vårt land:

att undervisningen för i skolåldern varande blinda barn, som ej tillika

äro döfstumma eller sinnesslöa, blifve obligatorisk från och med år 1898;

att sådant barn blifve skolpligtigt det år, under hvilket det fyller 7 år,

och att dess skolgång ej får uppskjutas längre än till det år, under hvilket

det fyller 9 år, dock med rätt för föräldrar eller målsmän att enskildt

sörja för undervisningen af de barn, hvilka stå under deras målsmanskap;

att barnet är skolpligtigt under de 10 år, som följa efter dess intagning

i skola, derest det icke före denna tid förvärfvat sådana insigter och

färdigheter, att det anses böra befrias från skolgång, eller är så svagt

begåfvadt, att dess fortsatta vistelse i skolan anses vara utan gagn;

att skoltvånget inträder successivt, så att år 1898 endast de barn, som

under detta år fylla 9 år, blifva skolpligtiga, dock int>d rätt för de barn,

som under samma år fylla 7 eller 8 år, att begagna undervisningen, om

och i den man i undervisningsanstalterna utrymme kan beredas för dem;

att, utom de redan befintliga undervisningsanstalterna för blinda,

blindinstitutet å Tomteboda, förskolan för blinda i Yexjö och handtverksskolan

i Kristinehamn, upprättas ännu eu förskola för blinda å Tomteboda;

att förskolan för blinda å Tomteboda beräknas företrädesvis för

Svealand och Norrland och skolan i Yexjö företrädesvis för Götaland;

att hvar och en af förskolorna anordnas för 40 barn och indelas i 4

ettåriga klasser;

att barn, som efter den genomgångna fyraåriga kursen visar sig förmöget

till vidare utbildning, bör öfverflyttas till blindinstitutet, men att

barn, som icke anses kunna göra sig till godo undervisningen å institutet,

får qvarstanna i förskolan ytterligare 2 år;

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

83

att undervisningsämnena i förskolorna böra vara: kristendomskunskap,

modersmålet, räkning, åskådning, modellering, handarbete, sång och

gymnastik;

att vid förskolan i Vexjö anställas 1 föreståndare, 3 lärarinnor samt

nödig tjenstepersonal, och vid förskolan å Tomteboda, som förestås af

direktorn vid institutet för blinda, 1 första lärarinna, 3 lärarinnor samt

nödig tjenstepersonal;

att föreståndaren för skolan i Vexjö erhåller i årlig lön 2,000 kronor,

första lärarinnan vid skolan å Tomteboda 1,200 kronor samt hvar och en

af lärarinnorna vid båda skolorna 1,000 kronor;

att föreståndaren och lärarinnorna få fri bostad och värme vid

läroanstalten;

att såväl föreståndaren som lärarinnorna skola vara berättigade till

två ålderstillägg å 300 kronor livartdera efter respektive 5 och 10 års väl

vitsordad tjenstgöring, hvilka ålderstillägg skola utgå af det å riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;

att för hvart och ett i förskola för blinda eller i institutet för blinda

intaget barn skall af vederbörande landsting eller af stad, som ej i landsting

deltager, erläggas en årlig afgift af 300 kronor;

att landsting eller stadsfullmäktige, hvarom här är fråga, ega att för

hvarje till landstingsområdet eller staden hörande barn, som är intaget i

förskola för blinda eller i blindinstitutet, bestämma en viss årlig afgift,

med hvilken föräldrar eller målsmän skola bidraga till betäckande af kostnaderna

för barnets underhåll och undervisning vid skolan;

att de föräldrar eller målsmän, hvilka icke ega tillgång till afgiftens

erläggande, böra genom fatttigvårdens försorg härutinnan understödjas;
att,

när skoltvånget, blifvit fullständigt genomfördt, det blifve föremål

för pröfning, huruvida icke de vid institutet för blinda befintliga friplatser,

som betingas af statsbidraget, böra indragas, samt huru de till institutet

hörande donationsmedlen lämpligast kunna, i öfverensstämmelse med

donationsbrefvens innehåll, till blindundervisningens fromma användas och

statens utgifter för denna undervisning sålunda i någon mån minskas.

Under förutsättning att dessa grunder för blindundervisningens ordnande

af Riksdagen godkännas, får jag, under anhållan att vid redogörelsen

för erforderliga extra anslag få återkomma till frågan om anvisande

af medel för byggnad åt den ifrågasatta förskolan för blinda å Tomteboda,

underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes förslå Riksdagen,

att för tillämpning af den för förskolan för blinda i Vexjö uppgjorda

staten måtte på ordinarie stat beviljas ett. årligt belopp af 13,500 kronor,

s. 84 Kontrollera mot PDF

[10]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved

m. in.

84 Åttonde hufvudtiteln.

äfvensom att de för skolans föreståndare och lärarinnor afsedda två ålderstillägg,

hvartdera å 300 kronor efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring, må utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslag till ålderstillägg.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att

föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved rn. in., för närvarande

upptaget till 23,079 kronor, måtte höjas med 2 kronor, eller till 23,081

kronor.

\

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Extra anslag.

Riksarkivet.

I skrifvelse den 22 september 1894 har riksarkivarien, med erinran [11.]

att Riksdagen, på framställning af Eders Kongl. Maj:t, för hvart och ett

af åren 1894 och 1895 på extra stat anvisat ett belopp af 1,700 kronor tväll i rikstill

arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän i riksarkivet, underdånigst hem- arkivet.

stält, att jemväl för nästkommande år enahanda anslag måtte riksarkivet

beredas.

Då, enligt hvad riksarkivarien upplyst, de skäl, hvilka föranledt Eders

Kongl. Maj:t att äska och Riksdagen att bevilja anslag för omförmälda

ändamål, fortfarande ega giltighet, tillstyrker jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat jemväl för

år 1896 anvisa ett belopp af 1,700 kronor till arfvoden åt extraordinarie

tjenstemän i riksarkivet. •

Med anledning af riksarkivariens i förenämnda skrifvelse den 22 sep- [12.]

ternber 1894 gjorda framställning tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:tw?>/«<»^«/

måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet

af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia,

på extra stat äfven för år''1896 anvisa ett belopp af 3,000 kronor, eller

samma belopp, som under flera föregående år varit för ändamålet beviljadt

I nyss omförmälda skrifvelse har riksarkivarien hemstält, att jemväl [13.]

för år 1896 måtte på extra stat beviljas 1,500 kronor till fortsatt ut-^s^*.»/

gifvande genom riksarkivet af »Svenska riksdag sakter jemte andra hand dagsakler»!

lingar, som höra till statsförfattningens historia under tidehvarf vet 1521

—1718».

Med anledning häraf och då de skäl, som föranledt Riksdagen att

under de senaste åren anslå medel för ifrågavarande ändamål, fortfarande

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Åttonde liufvudtiteln.

ega tillämplighet, tillstyrker jag, det Eders Ivongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1896 på extra stat bevilja för sagda ändamål

ett anslag af 1,500 kronor, eller samma belopp, som för innevarande år

blifvit anvisadt.

Nationalmuseum.

[14.] ^ Med anledning af intendentens vid nationalmuseum i skrifvelse den

^imiustridia'' ^ . seP*emker 1894 gjorda framställning hemställer jag, det Eders Kongl.

samlingar. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad förut skett, anvisa

jemväl för. ar 1896 ett extra anslag af 4,000 kronor för vård, underhåll

och tillökning af statens konstindustriella samlingar.

Lifrustk aminaren.

[^5.] Pa derom af föreståndaren för lifrustkammaren i skrifvelse den 26

kammaren sePteml)er }894 ?jord underdånig framställning tillstyrker jag, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillsyn, underhåll och vård

af lifrustkammarens samlingar in. m. anvisa på extra stat jemväl för år

1896 ett anslag af 5,800 kronor, att användas enligt samma grunder, som

hittills följts.

Universiteten.

[16.] På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljades vid senaste riksdag

^o”rT för*anställande imder sex ar vid universitetet i Upsala af lektorer i tyska,

‘UpZia.'' franska och engelska språken ett anslag af 36,000 kronor, hvaraf för år

1895 anvisades 6,000 kronor. Jag tillstyrker nu i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att

af omförmälda anslag må för år 1896 anvisas 6,000 kronor.

[17.] Vid de två senaste riksdagarna hafva beviljats extra anslag af 1,000

Undermnm-kronor för uppehållande af undervisningen och examinationen i geografi

geni geografi. v id uriiversitetct j Upsala. Då de förhållanden, som påkallat detta anslag,

äro oförändrade, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att för berörda ändamål anvisa för år 1896 enahanda

belopp, eller 1,000 kronor.

[18.] Vid de tre senaste riksdagarne har på extra stat anvisats ett belopp

Ubm7elTi af 2>500 kronor till arfvode^ åt extra ordinarie amanuenser vid uniUpsaia.

rersitetslnhlioteket i Upsala, Da detta anslag fortfarande är af behofvet

s. 87 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 87

påkallan, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för ifrågavarande ändamål bevilja för år 1896 ett extra anslag åt

2,500 kronor.

Akademiska konsistoriet i Upsala bär anhållit om beredande af an- [19.]

slag till inköp af instrument för det zootomiska laboratoriet. Denna an-^™*™* för

hållan grundar sig på en af professorn T. Tullberg och extra ordinarie laboratoriet i

professorn A. Wirén gjord framställning af följande innehåll. uPsaia.

I följd af den utveckling, undervisningen i zoologi under de senare

åren tagit, hade vid de zootomiska öfningarna mikroskopiska undersökningar

af djurkroppar kommit att spela en allt större roll. Pa grund

häraf hade för det zootomiska laboratoriet behofvet af en tillräcklig uppsättning

af mikroskop och andra för sådana undersökningar nödiga instrument,

afsedda för såväl den elementära undervisningens som de vetenskapliga

arbetenas bedrifvande, blifvit allt mera trängande.

Det hade visserligen lyckats att genom inskränkningar på andra områden

under den tid af sexton år, hvarunder laboratoriet varit i verksamhet,

med dess ordinarie inkomster så småningom hopsamla ett antal

af sju mikroskop. Sålunda hade behofvet kunnat någorlunda fyllas,, så

länge mikroskopiska öfningar förekommit endast för filosofie licentiatexamen.

Men då numera årslånga kurser, vid hvilka sådana öfningar

nästan dagligen förekomma, inrättats så väl för filosofie kandidat- som

för licentiat-examen, hade icke blott behofvet af mikroskop och andra för

nämnda öfningar nödvändiga instrument mer än fördubblats, utan äfven

laboratoriets utgifter för undervisningsmateriel måst ökas. Under de senaste

åren hade också bristen på mikroskop och mikrotomer varit synnerligen

känbar, på samma gång som det visat sig omöjligt att utan extra anslag

anskaffa det för den dagliga undervisningen nödvändiga antalet sådana

instrument.

Det zootomiska laboratoriets årsanslag uppginge till 1,000 kronor.

Denna summa räckte ej på långt när till betäckande af de arliga utgifterna

för dissektions- och annan undervisningsmateriel, sprit, gas, vatten

m. m., hvarför ej obetydliga afgifter måste påläggas de studerande, som

* deltoge i öfningarna (50 kronor för kursen för filosofie kandidat- och 30

kronor för licentiat-examen). Äfven om dessa afgifter ökades, hvilket

dock k na]»past syntes i någon nämnvärd grad kunna ske, skulle likväl

laboratoriet aldrig utan extra anslag kunna erhålla en tillräcklig uppsättning

af instrument. Ej heller kunde man för framtiden fortsätta pa

den väg, på hvilken man hittills sökt reda sig, nemligen att emot veckoafgifter

af 25 till 50 öre hyra mikroskop af nationsföreningar och andra

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Åttonde hufvudtiteln.

studentsällskap, som hölle sig med sådana. De instrument, som på detta

sätt kunde erhållas, vore nemligen oftast af sämsta beskaffenhet, gamla

och vanvårdade. Och icke ens sådana hade alltid kunnat i tillräcklig

mängd anskaffas.

Behofvet af instrument, som nu på en gång borde inköpas, beräknades

till sju mindre mikroskop, afsedda för deltagare i de zootomiska

öfningarna, ett större mikroskop för vetenskapliga arbeten, en del biapparater

till de mindre mikroskopen samt en större och en mindre mikrotom,

hvilket allt enligt bifogadt kostnadsförslag belöpte sig till en summa

af 3,074 kronor 23 öre, hvari dock icke frakt och tullomkostnader vore

inberäknade. På grund häraf har begärts ett extra anslag å 3,000 kronor

eller lika stort belopp, som vid 1888 års riksdag beviljades universitetet

i Lund för samma ändamål.

Till berörda, af universitetskanslern förordade framställning anser jag

mig böra tillstyrka bifall och hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till anskaffande af instrument för zootomiska

laboratoriet vid universitetet i Upsala på extra stat för år 1896 anvisa

ett belopp af 3,000 kronor.

[20.] Akademiska konsistoriet i Upsala har vidare, med anledning af en

Biträden vid utaf extra ordinarie professorn H. H. Hildebrandsson gjord framställning,

Tnatitutionen^i anhållit om utverkande af ett tillfälligt anslag, att användas till arfvoden

Upsala. åt två extra biträden vill meteorologiska institutionen under den tid derstädes

komme att pågå särskilda, enligt internationel öfverenskommelse

anordnade molnobservationer. I berörda framställning har anförts följande.

För den moderna väderlekslärans utveckling vore det närmare studiet

af luftströmmar nes rörelser af största vigt. Först i den mån lagarne för

luftcirkulationen blefve utredda, kunde väderleksläran blifva af betydelse

och medföra ett allt större gagn för det praktiska lifvet, särskildt för jordbruket,

fiskerierna, sjöfarten och helsovården. Detta framginge oemotsägligt

af de senaste årtiondenas erfarenhet i nästan alla civiliserade länder,

i Indika med icke obetydliga kostnader meteorologiska anstalter och observatorier

för detta ändamål upprättats. Äfven icke fackmän kunde lätt

inse, att, om man ville lära känna strömmarnes gång i lufthafvet och den T

allmänna cirkulationen i detsamma, det icke vore tillräckligt att studera

hvad som försigginge på bottnen af detta haf eller i närheten af jordytan,

utan man måste ock söka utforska rörelserna hos de strömmar, som herskade

i de högre rymderna. Detta skedde lättast genom iakttagande och

mätande af molnens rörelser.

Dylika iakttagelser hade under mer än tjugu år för berörda ändamål

s. 89 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 89

af professor Hildebrandsson anordnats på en mängd platser både inom och

utom landet. Tillsammans med den engelske meteorologen Abercromby

hade han uppgjort en ny klassifikation af de olika molnslagen, hvilken

nu vore antagen i snart sagdt alla länder; och de olika molnslagens medelhöjder

vore noggrant bestämda af åtskilliga meteorologer dels i Sverige

dels i Nordamerika. Dessa arbeten hade visat sig leda till vigtiga resultat,

hvilka bekräftats äfven i andra länder.

Vid den meteorologiska konferensen i Munchen 1891 framstälde professor

Hildebrandsson på grund häraf förslag, att dylika iakttagelser och

mätningar skulle under ett års tid samtidigt utföras på några platser kring

norra Atlanten emellan eqvatorn och polcirkeln, på det att luftcirkulationen

på denna för oss vigtigaste delen af jordytan måtte blifva genom

direkta iakttagelser på olika höjder närmare utredd. Konferensen tog

frågan i allvarligt öfvervägande och beslöt att utsträcka den ifrågasatta

undersökningen, så vidt möjligt, till hela jorden, så att under ett års tid

öfver hela jorden samtidiga moln observationer och molnmätningar skulle

efter en gemensam plan anställas i alla civiliserade länder och deras kolonier.

Tillika uppdrogs åt Hildebrandsson att utarbeta förslag till instruktion

för detta stora företag och att redogöra för de olika observationsmetoder,

som lämpligen kunde för ändamålet användas.

Detta uppdrag hade Hildebrandsson fullgjort och med anlitande till

det yttersta af meteorologiska institutionens medel skaffat och afprofvat

nödiga, mer eller mindre dyrbara instrument. Under år 1894 skulle den

permanenta internationela meteorologiska komitén sammanträda i Upsala

för att utfärda definitiva instruktioner och fastställa tiden för observationernas

början. Möjligen komine denna början att bestämmas till någon

dag redan under år 1894; beroende detta derpå, huru snart de i företaget

deltagande länderna kunde blifva färdiga med sina förberedelser och särskilt

huru snart det stora antalet instrument kunde hinna förfärdigas.

I vårt land vore sådana redan under tillverkning för Ryssland och holländska

Ostindien.

Skulle emellertid Upsala meteorologiska observatorium, från hvilket

så väl planen som förberedelserna till detta företag utgått, kunna i detsamma

deltaga, vore ett mindre anslag oundgängligt. Behöfliga instrument

vore, som sagdt, med observatoriets medel anskaffade, men hvad som nödvändigt

erfordrades vore arbetskraft. Meteorologiska observatoriets personal

bestode endast af föreståndaren, en ordinarie och eu lönlös extra

ordinarie amanuens; och det funnes ingen möjlighet att dessa utöfver sina

vanliga tjenståligganden skulle kunna åtaga sig det nu ifrågasatta ganska

Bill. till lille sd. Prof. 1895. I Sami. 1 Afd. 19

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Åttonde liufvudtiteln.

betydliga^ arbetet, vid hvithet alltid två personer blefve samtidigt sysselsatta.

Sa ofta väderleken det tilläte, skulle nemligen tre gånger om dagen

fotografering och mätning af olika molnslag företagas, och denna massa

af ^observationer skulle sedan vederbörligen beräknas och tabuleras, så att

två personer komme att härmed vara sysselsatta större delen af hvarje dag.

På grund häraf har professor Hildebrandsson begärt ett anslag för

en gång af 2,500 kronor till aflönande af två extra biträden vid ifrågavarande

observationer.

Universitetskanslern har härom yttrat, att det begärda anslaget visserligen

icke kunde anses stå i omedelbart sammanhang med den akademiska

undervisningen, men dock måste betecknas såsom ganska betydelsefullt för

Upsala universitet, enär saknaden af detta anslag skulle för en af universitetets

vigtigare institutioner, hvilken tillvunnit sig högt anseende både

inom och utom fäderneslandet, omöjliggöra deltagandet i ett vetenskapligt

forskningsarbete, till hvilket just denna institution tagit initiativet och för

hvilket den ock hittills gått i spetsen.

Ofvanberörda sammanträde i Upsala har numera egt rum, och med

afseende a hvad sålunda förekommit finner jag mig böra tillstyrka, det

Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning derom, att

till arfvoden åt tva extra biträden vid meteorologiska institutionen i Upsala

under det år, ofvan omförmälda molnobservationer komma att pågå, måtte

på extra stat för år 1896 anvisas ett belopp af 2,500 kronor.

[21.] Vid 1889 års riksdag beviljades, på det att en extra ordinarie pro
Aflöning

åt enfessur inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna till6

°’iPUnd?mas, anslag af 4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner

blefve härför tillgängliga; och har sagda belopp anvisats för hvartdera af

åren 1890—1895. Då medel å universitetets stat ännu icke äro att för

ifrågavarande ändamål tillgå, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen gorå framställning om anvisande för år 1896 af 4,000 kronor

till aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska fakulteten

i Lund.

[22.] Vid 1889 års riksdag beviljades ett anslag af 36,000 kronor för an
nkt"oVerSiLlS~

stä^an<^e under sex år vid universitetet i Lund af lärare i tyska, franska

und.()cji engeisjca Språken, och af detta anslag hafva för hvartdera af åren 1890

1895 anvisats 6,000 kronor. Hela anslaget är således nu anvisadt. Med

anledning häraf hafva vederbörande akademiska myndigheter framhållit

angelägenheten af fortfarande anslag för ifrågavarande ändamål och dervid

vitsordat den stora nytta, som de studerande enligt hittills vunnen erfaren
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 91

het haft af den praktiska språkundervisning, som af universitetslektorerne

meddelats. På grund häraf får jag, under erinran att vid förra årets riksdag

förnyadt anslag för samma ändamål beviljades universitetet i Upsala,

i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen

göra framställning derom, att för anställande under ytterligare sex ar vid

universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken må

beviljas ett extra anslag af 36,000 kronor och deraf för år 1896 anvisas

6,000 kronoi''.

Under åberopande af de skäl, som förut anförts för beviljande af ett [23.]

personligt anslag åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg, iav Arfvode «< r>- jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks- cen^"bfr''gf0''

dagen att såsom särskilt arfvode åt docenten Söderberg för år 1896 anvisa

ett extra anslag å 2,000 kronor, med vilkor att Söderberg under

nämnda år egnar sin tjenst åt universitetets historiska museum samt myntoch

medaljkabinett.

Vidare hemställer jag, att, på det vice bibliotekarien vid universitetet [24.]

i Lund August Jacob Theodor Palm må fortfarande komma i åtnjutande Lönetillägg åt

af det honom vid 1889 års riksdag beviljade personliga lönetillägg, Eders/j*^"''^

Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, Palm.

att för nämnda ändamål må anvisas för år 1896 ett extra anslag af 500

kronor.

Likaledes hemställer jag, att, på det kamreraren vid universitetet i Lund [25.]

Oscar Gerhard Regnell må fortfarande komma i åtnjutande af det honomunetiUägy åt

vid 1891 års riksdag beviljade personliga lönetillägg, Eders Kongl. Maj:t ““‘''a a

täcktes föreslå Riksdagen att såsom personligt lönetillägg åt Regnell för Regndi.

år 1896 på extra stat anvisa samma belopp som det för innevarande

år anslagna, eller 750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Med anledning, af gjord anmälan om det fortfarande behofvet af arf- [26.]

voden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund tillstyrker jag, det UniversitetsEders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad under 1

flora år egt ruin, jemväl för år 1896 på extra stat anvisa 1,500 kronor

till arfvoden åt extra biträden vid nämnda bibliotek.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Åttonde hufvudtiteln.

[27.] Enär det anslag, som för de senare åren beviljats till arfvode åt en

Arfvode åt eninstrumentmakare vid fysiologiska institutionen i Lund, fortfarande är bemalare!

höfligt, tillstyrker jag, att till Riksdagen måtte göras nådig framställning

derom, att för omförmälda ändamål må för år 1896 anvisas ett extra

anslag till samma belopp som förut, eller 500 kronor.

[28.] o Vid förra årets riksdag beviljades för uppförande af en ny byggnad

Byggnad för åt anatomiska institutionen i Lund ett anslag af 149,000 kronor, hvaraf

mför innevarande år anvisades 50,000 kronor. Då återstoden torde kunna

Lund. utan olägenhet fördelas på två år, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen att af berörda anslag anvisa för år 1896 ett

belopp af 50,000 kronor.

[29.] Redan år 1890 gjorde juridiska fakulteten vid universitetet i Lund fram
iilihållande

filning om ett årligt anslag af 6,000 kronor till en ny ordinarie professorsaf

undervis- befattning inom fakulteten. Härvid medgaf visserligen fakulteten, att förhålningfch

exa- landet med afseende å dess lärarekrafter blifvit något förbättradt derigenom,

speciel privat- att Riksdagen pa Kongl. Maj:ts förslag beviljat ett anslag på extra stat, på

ratt. det att tillsättandet af fakultetens andra e. o. professorsbeställning icke

längre skulle fördröjas; men fakulteten ansåg sig det oaktadt böra göra

framställning om en ny professorsbeställning för speciel privaträtt, d. v. s.

handels-, vexel- och sjörätt jemte näringsrätt. I fall denna fakultetens anhållan

bifölles, skulle ämnesfördelningen inom fakulteten ställa sig sålunda

:

en professur för svensk civilrätt,

3 » » speciel privaträtt,

s » » straffrätt, krigslagfarenhet och juridisk encyklopedi,

» » » processrätt,

» » » romersk rätt och rättshistoria,

s 3 » politisk ekonomi och finansrätt, samt

!> s statsrätt, folkrätt och allmän administrativrätt med kyrko
rätt.

Af denna sammanställning framgår lätt, att, äfven om den ifrågasatta

förstärkningen vunnes, flere lärostolar ändock komme att omfatta väl

många och vidsträckta läroämnen, så att lärareantalet ingalunda kunde

anses blifva öfverflödigt stort. Någon skilnad hade vid sammanställningen

icke gjorts mellan ordinarie och extra ordinarie professurer, emedan bådadera

intoge sammanställning till undervisningen, och det derför lätt kunde

inträffa i Lund, såsom länge varit förhållandet i Upsala, att vården af

s. 93 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 93

ett ämne flyttades från ordinarie till extra ordinarie professor eller

tvärtom.

Det ofvan framhållna behofvet hade under lång tid varit i hög grad

känbart. Redan år 1875 lyckades fakultetens upprepade framställningar

om det ordinarie lärareantalets ökande från sex (4 professorer och 2 adjunkter)

till sju (5 professorer och 2 adjunkter) vinna det afseende, att

Riksdagen till förstärkande af fakultetens lärarekrafter beviljade ett årligt

anslag af 4,500 kronor, eller det belopp hvartill en ordinarie professors

lön då för tiden uppgick. Den‘ lättnad, som sålunda vunnits, hade dock

kort derefter gått förlorad, då vid adjunktsinstitutionens ombildning, hvilken

borde försiggå utan öfverskridande af befintliga anslag, lärareantalet

åter reducerades till sex (4 ordinarie och 2 extra ordinarie professorer).

På grund af ogynsamma omständigheter kunde emellertid den ena af de

extra ordinarie professurerna icke tillsättas, förr än Riksdagen för detta

ändamål beviljat ett extra anslag, hvarför juridiska fakulteten i Lund eu

lång tid varit inskränkt till 5 lärareplatser, under det att bemälda fakultet

i Upsala länge förfogat öfver 5 ordinarie och 2 extra ordinarie professorsbefattningar

samt dessutom 2 fasta docentstipendier.

En sådan skilnad emellan de båda universiteten kunde icke vara gagnelig.

Om ej betänkliga verkningar deraf skulle uppstå och statens tjenster

komma att beklädas med män af väsentligt olikartad grundläggande

juridisk bildning, måste derför de akademiska studierna vid båda universitetens

juridiska fakulteter bedrifvas i någorlunda lika omfattning och

examensfordringarna hållas väsentligen vid samma nivå. Likhet i detta

afseende vore visserligen stadgad, men med ett ringare lärareantal kunde

undervisning icke gifvas i samma utsträckning som med ett större, och

derför kunde icke heller, oaktadt allt ärligt bemödande, examensfordringarna

upprätthållas vid sitt rätta mått, då de i hvarje ämne måste stå i

fortgående samband med motsvarig undervisning, hvartill tiden för den

med många vidsträckta läroämnen betungade läraren icke kunde räcka

till, äfven om det skulle lyckas honom att, trots splittringen af sin verksamhet,

hålla sig sjelf uppe i jemnhöjd med vetenskapens fordringar och

att följa den städse växande åt de olika hållen sig förgrenande vetenskapliga

litteraturen.

Svårigheterna vid ett dylikt förhållande måste tydligen blifva dess

mer känbara, i samma mån som ett större lärjungeantal t o ge. lärarnes

tid och krafter i anspråk. I huru hög grad antalet juris studiosi i Lund

tilltagit, vore emellertid väl känd!. Så hade detta vårterminen 1875 —

det år, då, såsom ofvan anförts, behofvet af flere än sex lärare första

gången af Riksdagen erkändes — utgjort endast 54, medan det vårterminen

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Åttonde hufvudtiteln.

1890 uppgått till 222. Det hade således under denna tid mer än fyrdubblats.

Visserligen vore antalet juris studiosi i Upsala icke obetydligt

större än i Lund, men hvad lärarnes arbete anginge, utjemnades detta

väsentligen deraf, att i synnerhet under senare åren antalet i Lund aflagda

juridiska examina varit i det närmaste jemnstort med det i Upsala. Så

aflades examen till rättegångsverken under år 1888 af 40 i Upsala och af

38 i Lund samt under år 1889 af 47 i Upsala och af 50 i Lund. Härtill

komme dessutom, att procenttalet af de studerande, hvilka icke bestått

profvet utan måst underkännas, i Lund varit icke obetydligt större än i

Upsala. Men pröfningen af dessa examinander vore för lärarne ingalunda

mindre ansträngande än den af de godkände. Förklaringen af det förhållandet,

att, oaktadt lärjungeantalet i Lund varit mindre, antalet examinander

derstädes varit jemnstort med det i Upsala, läge deruti, att,

enligt hvad statistiska jemförelser mellan universiteten gifvit vid handen,

studietiden för juris studiosi i medeltal varit omkring ett år kortare i

Lund än i Upsala, äfvensom deruti, att ett för hvarje termin växande

antal juris studiosi efter en längre eller kortare studietid i Upsala öfverflyttat

till Lund, naturligtvis i förhoppning att sålunda kunna förkorta

studietiden.

Huru mycket mer den juridiska fakultetens lärare i Lund varit betungade

af undervisning och examination än öfrige universitetslärare derstädes,

framginge i någon mån af en enkel jemförelse mellan antalet lärare

och studenter inom den juridiska och de öfriga fakulteterna. Vårterminen

1890 utgjorde de ordinarie lärarnes antal inom juridiska fakulteten 6 och

antalet juris studiosi 222, alltså 37 lärjungar för hvarje lärare, under det

de öfriga fakulteterna räknade tillsammans 36 ordinarie lärareplatser och

585 studerande, alltså något öfver 16 studerande för hvarje lärareplats,

d. v. s. icke ens hälften så stort antal som inom juridiska fakulteten. Derigenom

uttrycktes dock ingalunda skilnaden fullständigt, emedan de flesta

lärare inom juridiska fakulteten hade att meddela undervisning och anställa

pröfning i ett flertal ämnen.

Denna juridiska fakultetens framställning om anslag till en ny ordinarie

professorsbefattning i speciel privaträtt förordades af det större akademiska

konsistoriet i Lund samt kanslern för rikets universitet och har

sedermera år efter år upprepats.

Vid sammanträde den 30 sistlidne maj beslöt fakulteten att åter förnya

densamma. Men som behofvet af förstärkning i fakultetens lärarekrafter

för närvarande vore synnerligen trängande, ansåg sig fakulteten

böra hemställa, att, derest berörda anslag icke kunde för det närvarande

s. 95 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 95

erhållas, ett tillfälligt anslag å 1,500 kronor måtte beredas att, intill dess

anslag till en ordinarie professorsbefattning blefve beviljad^ årligen utgå

till uppehållande af undervisning och examination i speciel privaträtt,

deri inbegripet näringsrätt, sjörätt och vexelrätt. Och hafva det större

akademiska konsistoriet och universitetskanslern med anledning häraf gjort

anhållan om utverkande af ett dylikt anslag.

En förstärkning af lärarekrafterna inom juridiska fakulteten i Lund

måste efter den utredning, som blifvit af fakulteten gjord, anses synnerligen

behöflig, men synes behofvet för närvarande lämpligen kunna tillgodoses

genom den mera provisoriska anordning, som fakulteten sjelf föreslagit;

och anser jag mig derför böra hemställa, att Eders Kongb Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att bevilja ett tillfälligt anslag till uppehållande

af undervisning och examination i speciel privaträtt och att i sadant afseende

för år 1896 på extra stat uppföra ett belopp af 1,500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Med anledning af vederbörandes anhållan om fortfarande anslag till

arfvoden åt tvä amanuenser vid Karolinska institutet, för hvilka sadant anslag

under en följd af år beviljats, får jag tillstyrka, att Eders Kong! Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1896 å extra stat anvisa:

till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gy
nekologiska

klinik................................................................. kronor 900:

» arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium

..................................................................................... * 900:

De skäl, som föranledt Eders Kong! Maj:ts under de närmast föregående

åren hos Riksdagen gjorda och af densamma bifallna framställningar

om anslag till uppehållande såväl af den pediatriska kliniken vid

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn som af eu pediatrisk

poliklinik i hufvudstaden, ega, på sätt af vederbörandes förnyade framställning

i ämnet framgår, fortfarande giltighet. Fördenskull hemställer

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Mapt täcktes föreslå Riksdagen att

på extra stat för år 1896 anvisa:

till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vård
-

anstalt för sjuka barn........................................................ kronor 1,800:

» eu poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............ » 2,800: —

[30.]

Arfvoden åt

amanuenser.

[31.]

Kliniker för

barnsjukdomar.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Åttonde hufvudtiteln.

under vilkor, livad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad för

polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1896.

[32.] Vidare hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks
leultkåTi

‘a (hl"ei\anslag a l^OO kronor måtte, i likhet med hvad för de se
ändamåi0nare

aren egt rum, å extra stat för år 1896 beviljas till bekostande af

teckningar i vetenskapliga ändamål vid Karolinska institutet.

[33.] Enär det vid de två senaste riksdagarne beviljade anslag af 500 kronor

0^kUnn;en^a anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska kliniken vid

Karolinska institutet fortfarande är behöflig!, får jag i underdånighet tillstyrka,

^ det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för omförmälda

ändamål anvisa för år 1896 samma belopp eller 500 kronor.

[34.] Lärarekollegiet vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har hos

Hygieniska kanslern för rikets universitet gjort framställning om utverkande af

anslag bland annat för underhåll och utveckling af institutets hygieniska

museum; och har kanslern med öfverlemnande af denna framställning i

underdånighet hemstält, att för nämnda ändamål måtte, på sätt lärarekollegiet

begärt, beviljas på extra stat för år 1896 ett belopp af 500

krono!’.

Till stöd för denna anhållan har lärarekollegiet framhållit, hurusom

pa initiativ och bekostnad af styrelsen för stiftelsen »Lars Hiertas minne»,

i början af 1880-talet vid institutet bildades ett hygieniskt museum, hvilket

sedermera, efter det den gamla anatomibyggnaden vid institutet af

professor G. Retzius för ändamålet inköpts och till institutet öfverlemnats,

blifvit i denna byggnad inryindt. De hygieniska samlingarna hade emellertid

fortfarande egts af stiftelsen »Lars Hiertas minne», hvilken dock år

1886 till institutets disposition öfverlemnat ett belopp af 4,000 kronor,

som, så länge den gamla anatomibyggnaden qvarstode, skulle förvaltas såsom

en fond, hvars ränteafkastning borde användas till byggnadens och,

i den mån tillgångarna det medgåfve, till de der förvarade hygieniska

samlingarnas vård och underhåll, men, om byggnaden refves, vore afsedd

att sätta institutet i tillfälle att fullgöra vissa institutet då åliggande skyldigheter.

Numera hade dock bemälda stiftelse till institutet såsom gåfva

öfverlemnat äfven sjelfva samlingarna tillika med ett ytterligare penningebelopp

af 1,713 kronor 49 öre, hvarjemte fru Anna Retzius, född Hierta,

skänkt 1,500 kronor att utgå med 500 kronor under hvart af åren 1892,

1893 och 1894 för att användas till museets underhåll och tillsyn.

Museet vore således numera fullständigt införlifvadt med institutet

s. 97 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

97

och förestodes af professorn i allmän helsolära. Det omfattade föremål

af mångahanda slag, hvilka'' egde hygieniskt intresse, såsom modeller, ritningar

och annan åskådningsmateriel, apparater, undersökningsinstrument

m. m., afseende luftvexling, uppvärmning, renhållning, desinfektion, skolor,

sjukhus o. s. v. Många af dessa saker undersöktes och pröfvades å museet

eller å den hygieniska institutionen; och föremål finge af fabrikanter

och handlande utställas å museet, om de erbjöde hygieniskt intresse för

undervisningen eller för allmänheten. Genom att sålunda till utställning

mottaga i hygieniskt afseende värdefulla föremål undginge museet i vissa

fall kostnaderna för inköp af desamma. Vissa föremål, såsom sämre konstruktioner,

för hvilkas användande borde varnas, samt en del utländska

alster af större hygieniskt intresse måste dock förvärfvas genom köp.

Då inköpen sålunda kunde i väsentlig män inskränkas, blefve museets

upprätthållande ej dyrbart. Dertill fordrades nemligen, utom utgifterna

för inköpen, blott kostnader för renhållning och vård samt för tillsynen,

då museet hölles öppet för allmänheten. Men, ehuru jemförelsevis obetydliga,

kunde dock nämnda kostnader icke bestridas af den hygieniska

institutionen, hvilken visserligen till sin disposition hade ett årligt anslag

af 1,200 kronor för undervisningens och institutionens upprätthållande,

men saknade anslag till vaktmästare.

För den hygieniska undervisningen vid institutet vore museet oundgängligen

nödvändigt. Derifrån hemtades ständigt för föreläsningarna erforderliga

modeller och apparater; ofta gjordes ock demonstrationer å sjelfva

museet för kandidater och läkare. Men ej blott den högre undervisningen

hade gagn och behof af museet; detta hade under de senaste åren äfyen

afgiftsfritt användts af flere lärare för populära hygieniska kurser och hygienisk

undervisning af elever vid tekniska skolor.

Museet hade hittills hållits öppet för allmänheten två timmar hvarje

vecka mot en inträdesafgift af 10 öre för person. De influtna afgifterna

hade dock ingalunda varit tillräckliga att betacka kostnaderna för tillsyn

och renhållning,0 oaktadt allmänheten visat ett mycket stort intresse att besöka

museet. Årligen hade nemligen omkring 400 personer erlagt afgift

för besök i detsamma, häri icke inberäknade de, hvilka af lärare åtnjutit

undervisning derstädes. Den besökande allmänheten hade till stor del utgjorts

af arbetare och mindre bemedlade personer, hvilka sedermera i sina

hem eller i sitt arbete tillämpat de erfarenheter, de å museet inhemtat.

Att stänga museet för dessa skulle utan tvifvel medföra stora olägenheter,

men af brist på medel blefve det dock nödvändigt, derest icke ett anslag

för museets underhåll och utveckling kunde beredas. Af gjorda beräkningar

framginge emellertid, att ett anslag af 500 kronor om året skulle

Bill. till Rilcsd. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Åttonde hufvudtiteln.

vara tillräckligt för museets upprätthållande samt för att afgiftsfritt hålla

det tillgängligt för den stora allmänheten två timmar hvarje vecka.

Hvad karolinska institutets lärarekollegium sålunda anfört, synes mig

tillräckligt ådagalägga vigten och behofvet af ett särskildt anslag för det

hygieniska museet; och då någon erinran icke är att göra mot det föreslagna

beloppet, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

ville föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1896 bevilja ett anslag af

500 kronor till underhåll och utveckling af det hygieniska museet vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

[35.] För att äfven under år 1896 må beredas tillfällig löneförbättring åt

Tillfällig lone-lärarne vid de allmänna läroverken och pedagogierna, att utgå efter samma

fo> bättring. gruTK]er som för innevarande år, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1896 anvisa

enahanda belopp, som för ändamålet är i detta års riksstat uppfördt, eller

345,725 kronor.

[36.] Likaledes hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till avfvo den

Årfvoden åt åt extra lärare samt till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare

ex''m. m.are vid de allmänna läroverken af Riksdagen på extra stat för år 1896 äska

enahanda belopp, som under de senaste åren anvisats, eller tillsammans

100,000 kronor.

[37.] Vid de två senaste riksdagarne hafva till bestridande af förhöjd af
Afloning

åt löning åt ordinarie teckningslärare vid rikets allmänna läroverk under tjenstlärareZtder

ledighet på grund af sjukdom beviljats förslagsanslag på extra stat till be
sjukdom.

lopp af 3,000 kronor; och får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1896 på extra

stat bevilja ett förslagsanslag å 3,000 kronor för sagda ändamål.

Högre lärarinneseminariet.

[38.] För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

Tillfällig iöne-af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1896, att utgå efter samma grunforbattimg.

jer gom <jen fgr innevarande år beviljade, tillstyrker jag, att Eders Kongl.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln.

99

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1896 på extra stat anvisa enahanda

belopp som hittills, eller 4,000 kronor.

Med anledning af direktionens underdåniga framställning om fort- [39.]

farande anslag dels för uppehållande af den vid seminariet anordnade val- Fjerde Styfna

fjerde årskursen dels för beredande af undervisning i huslig ekonomi kurs m''

får jag, under åberopande af de skäl, som förut anförts för beviljande af

särskilda anslag för dessa ändamål, i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om anvisande på

extra stat för år 1896 af samma belopp som förut, eller

för uppehållande af den valfria fjerde årskursen 3,000 kronor och

för undervisning i huslig ekonomi 5,000 kronor.

Folkundervisningen.

Då de skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:t att af senast församlade hqj

riksdagar äska anslag till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folk- Låneförbält.

skolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenst-™?^ rn.^åt

göring och till extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, oförändrade^^™,

qvarstå, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen seminarierna,

att till beredande af nämnda löneförbättring och arfvoden för år 1896,

enligt samma grunder, som för år 1895 blifvit bestämda, på extra stat anvisa

ett belopp af 33,300 kronor.

Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhög- [41.]

skolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, hemställer jag, att Eders Kongl. Underttsd

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att äfven för år 1896 på extra stat anvisafS^kZr.

ett belopp af 15,000 kronor.

De tekniska läroverken.

Sedan 1890 års riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda fram- [42.]

ställning, beviljat 5,000 kronor för åvägabringande af utredning angående a> ty»»»*

behofvet af och sättet för utvidgning och omorganisation af tekniska hög-h“*,£%

skolan, uppdrog Eders Kongl. Maj:t den 19 september nämnda år åt särskilde

kommitterade att afgifva betänkande och förslag angående detta

ärende. Efter det bemälde kommitterade den 15 december 1891 afgifvit

betänkande jemte förslag till högskolans utvidgning och ett tidsenligt ord
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Åttonde hufvudtiteln.

ilande af undervisningen derstädes, samt infordrade utlåtanden öfver kommitterades

förslag afgifvits af högskolans lärarekollegium och styrelse äfvensom

af öfverintendentsembetet, aflat Eders Kongl. Maj:t till 1894 års riksdag

nådig proposition i ämnet, dervid Eders Kongl. Maj:t med godkännande

i hufvudsak af kommitterades plan till högskolans utvidgning och

omorganisation, för så vidt denna blifvit af högskolans styrelse tillstyrkt,

för genomförande af berörda utvidgning och omorganisation föreslog Riksdagen

att till ny byggnad för tekniska högskolans kemiska och mineralogiska

afdelningar samt densammas inredning och utrustning i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med derför uppgjorda ritningar och kostnadsförslag

bevilja 325,100 kronor och deraf anvisa 50,000 kronor att utgå

under år 1895.

2™stiftelse. Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit blef ej af Riksdagen bifallet.

I skrifvelse den 7 maj 1894 angående regleringen af utgifterna under åttonde

hufvudtiteln förklarade sig Riksdagen visserligen anse behof förefinnas

af att en mera omfattande verksamhet för tekniska högskolan möjliggjordes

såväl genom förbättring af dess lokaler som ock genom utvidgning

af undervisningen. Men huruvida dervid borde följas den af Eders

Kongl. Maj:t framlagda planen, hade synts Riksdagen med skäl kunna

dragas i tvifvelsmål ej blott i betraktande af dermed förenade dryga kostnader,

utan äfven med hänsyn till förefintliga behof.

Hvad till en början anginge maximiantalet af elever i högskolans

första afdelning, trodde Riksdagen icke, att landets behof af vetenskapligt

utbildade teknici verkligen kräfde eller under den närmare framtiden

komme att kräfva, att en omorganisation af tekniska högskolan grundades

på beräkningen af ett så stort antal nya elever för hvarje år som det föreslagna,

eller 120. Då elevantalet i första afdelningen år 1890 ökats till

80 och år 1892 till 100, kunde det sättas i fråga, huruvida någon ytterligare

ökning för den närmaste framtiden borde ske. Gent emot den omständigheten,

att under de senare åren åtskilliga kompetente inträdessökande

måst afvisas, kunde framhållas hurusom, i betraktande deraf att

en ganska betydande del af dem, som vunnit inträde, sedermera efter

hand lemnat högskolan utan att hafva erhållit fullständigt afgångsbetyg, man

måste antaga, att de nyintagne till eu icke obetydlig del i sjelfva verket

icke varit lämplige till ingeniörer; och framstälde sig då den frågan, om

vid inträdesfordringarnas bestämmande behörig hänsyn tagits dertill, att

verklig håg och fallenhet för ingeniörsyrket borde förefinnas hos dem, som

beviljades inträde. Riksdagen förestälde sig, att till ett sådant syftemål

skulle i hög grad bidraga, om af inträdessökande vid högskolan fordrades

s. 101 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 101

intyg antingen om väl vitsordad föregående praktisk sysselsättning vid

mekanisk verkstad eller annat industriel! eller tekniskt företag, eller ock

att sökanden på annat sätt visat sig ega praktiska anlag för tekniken.

Med afseende å förslaget att göra alla elleij de flesta fackskolorna

obligatoriskt fyraåriga uttalade Riksdagen sina betänkligheter vid att utsträcka

den teoretiska kursen utöfver hvad som vore oundgängligen nödvändigt;

och förestälde sig Riksdagen, att undervisningen lämpligen borde

ordnas på sådant sätt, att den fjerde årskursen i de fackskolor, som för

närvarande vore treåriga, blefve frivillig.

Inrättandet af en särskild fackskola för elektroteknik, på sätt föreslaget

blifvit, fann Riksdagen otvifvelaktigt vara af behof påkalladt. Deremot

hyste Riksdagen någon tvekan med afseende å behofvet af en fackskoleafdelning

för skeppsbyggnadskonst vid tekniska högskolan, då 1893

års riksdag genom beviljande af anslag till en lektorsbefattning i skeppsbyggeri

vid Chalmers’ tekniska läroanstalt gifvit sitt bifall till det definitiva

ordnandet vid nämnda anstalt af en fackskola för skeppsbyggeri.

Det framstälda förslaget att utbyta lektoraten vid tekniska högskolan

mot extra ordinarie professorsbefattningar ansåg Riksdagen, såväl på grund

af dermed förenade betydliga kostnader som ock med hänsyn till ifrågavarande

lärares ställning och tjenståligganden, icke böra genomföras.

Vidare ansåg Riksdagen, beträffande de i de olika ämnena erforderliga

lärarekrafterna, dels att behofvet af extra lärare och assistenter borde

blifva mindre, än som i förslaget beräknats, dels ock att i åtskilliga ämnen

inskränkningar kunde göras äfven i fråga om den föreslagna ordinarie

lärarestyrkan. Sålunda borde undervisningen i fysik, äfven efter inrättande

af en elektro-teknisk fackskola, kunna vederbörligen upprätthållas

af en ordinarie professor och en lektor, och i ingen händelse syntes eu

ordinarie professor vara för undervisningen i skeppsbyggnadskonst erforderlig.

Undervisningen i de till byggnadskonsten hörande läroämnena

kunde ock anses blifva behörigen tillgodosedd med en lektor och en extra

lärare i stället för de föreslagna två e. o. professorerna.

Med afseende å förslaget att för de ordinarie lärarne ändra förhållandet

mellan lön och tjenstgöringspenningar derhän, att de senare skulle

blifva mindre och sjellva lönen i samma man större än för närvarande,

påpekade Riksdagen, att en dylik förändring icke skulle öfverensstämma

med den åsigt, som på senare tiden vid löneregleringar framhållits i fråga

om nödvändigheten att minska den del af aflöningen, som både lades till

grund för pensions beräknande och kunde af vederbörande tjensteinnehafvare

få vid ledighet i vissa fall behållas.

Beträffande i öfrig! den för tekniska högskolan ifrågasatta ordinarie

s. 102 Kontrollera mot PDF

Yttrande af

högskolans

styrelse.

Elevantalet.

102 Åttonde hufvudtiteln.

utgiftsstaten både Riksdagen ej ansett sig för tillfället böra ingå i någon

närmare granskning, men hade dock velat uttala, att enligt dess uppfattning

besparingar kunde göras på åtskilliga af de föreslagna posterna.

Hvad slutligen beträffade den föreslagna nybyggnaden, vore Riksdagen

visserligen öfvertygad, att högskolans nuvarande utrymme i läro- och ritsalar

såväl som i laboratorier vore otillräckligt, samt att utvidgade lokaler

behöfdes redan för en praktisk anordning af den undervisning, som nu

meddelades derstädes, och således borde blifva än mera behöfliga, derest

en utvidgning af undervisningen skulle genomföras. Deremot vore Riksdagen

ej öfvertygad, att icke, med hänsyn särskilt till hvad Riksdagen

yttrat angående läroverkets utvidgning, i den framlagda byggnadsplanen

åtskilliga inskränkningar skulle kunna göras, genom hvilka kostnaderna

för staten kunde nedbringas; och borde för vinnande af utredning i detta

hänseende byggnadsfrågan icke ännu erhålla sin lösning.

Men om än sålunda frågan blefve för 1894 års riksdag undanskjuten,

hyste dock Riksdagen den förhoppning, att en framflyttning af tidpunkten

för omorganisationens fullständiga genomförande icke deraf borde blifva en

följd. Redan till 1895 års riksdag borde nemligen de förändringar i den

framlagda planen, som syntes böra föranledas af de mot densamma gjorda

erinringarna, kunna framläggas; och genom byggnadsanslagets fördelning

på eu kortare tid, än som föreslagits, kunde både nybyggnaderna och förändringarna

i högskolans nuvarande lokaler vara fullbordade vid samma

tidpunkt som enligt det framlagda förslaget.

Med anledning af hvad Riksdagen sålunda anmärkt beträffande den

framlagda planen för tekniska högskolans utvidgning och omorganisation,

anbefalde Eders Kongl. Maj:t högskolans styrelse att efter lärarekollegiets

hörande inkomma med utlåtande och förslag; och har styrelsen, som anmodat

läroverkets föreståndare och fackskoleföreståndarne att gemensamt

förbereda ärendets behandling, innan denna af kollegiet och styrelsen företoges,

med godkännande af det utaf desse föreståndare afgifna yttrande,

hvilket af lärarekollegiet till alla delar blifvit tillstyrkt, hufvudsakligen

anfört följande.

Med afseende först å frågan om elevantalet visade erfarenheten påtagligt,

att det område, inom hvilket de från tekniska högskolan utgångna

eleverna finge tillfälle att verka, allt mera vidgades, så att allt flere olika

slag af sysselsättningar blefve för dem tillgängliga. Utvecklingen af de

olika industrigrenarne och uppkomsten af nya sådana, teknikens alltmera

vetenskapliga behandling, som blefve nödvändig till följd af den ökade

s. 103 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 103

konkurrensen inom alla dess olika fack, liandtverkets förvandling till fabriksindustri

— alla dessa omständigheter måste göra det antal personer

med vetenskapligt teknisk bildning, som landet toge i anspråk, allt större.

Också både, oaktadt tillfälliga vexlingar, elevantalet vid högskolan under

ett och ett hälft årtionde stadigt ökats till det dubbla; och styrelsen

hade lika litet som fackföreståndarne kunnat finna, att svårigheterna för

de utgående eleverna att erhålla sysselsättning i det praktiska lifvet derigenom

blifvit större än förut. Styrelsen trodde derför, att tillströmningen

af elever till tekniska högskolan fortfarande komme att i det hela taget

ökas, om ock ett eller annat år genom tillfälliga anledningar en tillbakagång

deraf kunde ega rum. Och äfven om det vid läroverket nu mottagna

elevantalet vore tillräckligt för landets närvarande behof, sa skulle

det redan i en icke aflägsen framtid blifva otillräckligt. Derför vore det

alldeles nödvändigt att, äfven om högskolans organisation för den närmaste

framtiden grundades på antagandet af blott 100 elever i första årskursen

i stället för 120, de anordningar, som vidtoges, särskildt i fråga

om nybyggnader, gjordes sådana, att öfvergången till det ökade elevantalet

kunde ske utan allt för stora svårigheter. Men huru önskvärdt det än

syntes, att högskolan snart blefve i tillfälle att emottaga ett ökadt elevantal,

vore det dock ännu angelägnare, att läroverket blefve så ordnadt,

att det måtte kunna motsvara ingeniörskonstens och teknikens stigande

fordringar samt lemna den undervisning, som numera påkallades vid en

teknisk högskola. Och då styrelsen, för att väsentliga inskränkningar i

den beräknade kostnaden för högskolans omorganisation måtte kunna göras,

funnit det nödvändigt att begränsa elevantalet på sätt ofvan anförts,

så borde dock detta ske med fästadt afseende å en framtida utvidgning.

Det vore på denna förutsättning styrelsens nu förevarande förslag blifvit

grundadt.

Beträffande hvad Riksdagen yttrat i afseende å inträdesfordringarna,

ansåge styrelsen i likhet med Riksdagen, att det vore mycket önskvärdt,

om man kunde på förhand med säkerhet utröna, huruvida verklig hag och

fallenhet för ingeniörsyrket funnes hos de inträdessökande, äfvensom att

eu föregående praktisk verksamhet vore i hög grad fördelaktig. Styrelsen

skulle derför icke heller tvekat att tillstyrka en sådan bestämmelse, om icke

erfarenheten så väl hos oss som i andra länder otvifvelaktigt visat., att,

om ock vid smärre specialläroverk det läte sig göra att fordra föregående

praktik hos eleverna, detta icke utan allvarliga olägenheter kunde begäras

af eleverna vid en teknisk högskola, hvilken förberedde till en mängd olikartade

yrken, äfven om dessa sammanfattades inom ramen af nagla fa

Inträdesfor
dringarna.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Åttonde hufvudtiteln.

fackskolor. Det vore dessutom de mindre bemedlade och de inflytelserika

relationer saknande ynglingarne, som skulle lida af ett dylikt vilkor. Så

länge de icke förvärfvat den mognad och de tekniska kunskaper, som i

högskolans första och andra årskurser meddelades, emottoges de icke gerna

vid fabriker och byggnadsföretag, så framt de icke vore särskilt gynnade.

Deremot hade det visat sig vara lättare för eleverna att efter inträdet vid

högskolan under ferierna förskaffa sig någon praktisk sysselsättning, hvilken

da tillika blefve mera fruktbärande, sedan eleverna hunnit närmare

bestämma sig för det yrke, de ämnade välja, samt äfven vore bättre i stånd

att draga nytta af beröringen med det industriella lifvet. Särskildt skulle

det vara svårt för de ynglingar, som ville egna sig åt någon af kemiens

mångsidiga tillämpningar, att före inträdet vid högskolan få tillfälle att

utöfva någon praktisk verksamhet af verklig nytta för deras fackstudier.

Det vore derför att befara, att mången lofvande ung man, som kunnat

blifva till heder för industrien, skulle genom en ovilkorlig fordran på en

föregående praktisk verksamhet utestängas från läroverket. För så vidt

åter genom Riksdagens skrifvelse endast betonades önskvärdheten af att

vid utväljandet af de elever, hvilka i första rummet skulle mottagas vid

högskolan, skälig hänsyn borde tagas till en dylik praktisk verksamhet,

syntes det vara möjligt att, så långt utan allvarlig olägenhet kunde ske,

ga den i Riksdagens skrifvelse uttalade önskan till mötes genom den af

Eders Kongl. Maj:t redan lemnade föreskriften, att den omständighet,

att inträdessökande kunde förete goda vitsord om föregående praktisk

sysselsättning vid fabrik, byggnadsarbete eller annat tekniskt företag, eller

att han visat sig ega mera omfattande insigter i de för högskolans uppgift

vigtigaste läroämnena matematik, fysik och kemi, särskildt borde räknas

honom till företräde. Sedan denna föreskrift börjat tillämpas, hade

nemligen ett större antal inträdessökande än förut företett intyg öfver

föregående praktisk sysselsättning, och år 1893 hade af 115 kompetente

sökande 75 haft dylikt intyg.

Att en ganska betydande del af dem, som vunnit inträde vid högskolan,

sedermera efter hand lemnat denna utan att hafva erhållit fullständigt

afgångsbetyg, vore visserligen obestridligt, men egde sin motsvarighet

vid alla läroverk och skulle blifva förhållandet, äfven om man fordrade

praktik före inträdet. Ty det berodde i de allra flesta fall på sjuklighet,

förändrad ekonomisk ställning, otillräcklig begåfning eller bristande

flit hos eleven och mera sällan derpå att han ändrade lefnadsbana. För

öfrigt vore förlusten af elever vid tekniska högskolan ingalunda så stor,

som man kunde antaga på grund af uppgifterna om det antal elever, som

icke erhölle fullständigt afgångsbetyg eller vunne uppflyttning till högre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

165

årskurs, ty flertalet af dessa elever erhölle, när giltiga skäl förefunnes,

tillstånd att antingen ännu ett år i afdelningen qvarstå eller ock såsom

extra elever följa undervisningen i de läroämnen, som för deras fack voro

af största betydelse. Många af dessa elever lyckades sedermera åter förvärfva

sig afgångsbetyg eller åtmistone sådana kunskaper, att de med

framgång kunde egna sig åt industriel verksamhet, hvarpå en mängd

exempel kunde anföras.

*

Hvad anginge lärokursernas längd hade i Eders Kongl. Maj:ts propo-£.äeoiu>-äm>as

sition till 1894 års riksdag förutsatts, att i fackskolorna för maskinbygg- lan<3''1

nadskonst och mekanisk teknologi, för kemisk teknologi och för bergsvetenskap

det fjerde året icke skulle fordras för alla elever. Redan under nuvarande

förhållanden qvarstannade de elever, som ville fullständigare utbilda sig

till maskinkonstruktörer, ett fjerde år, hvarigenom de, såsom erfarenheten

visat, äfven lättare kunde vinna fördelaktig anställning; och i fackskolan

för kemisk teknologi hade den fjerde årskursen blifvit på det lifligasto

tillstyrkt af såväl svenska teknologföreningens kemiska sektion som ock

de särskild! tillkallade sakkunnige, hvilka yttrat sig deröfver. För öfrigt

skulle enligt det framstälda förslaget äfven efter omorganisationen för do

elever, hvilka önskade att så skyndsamt som möjligt fullborda de oundgängligaste

fackstudierna utan att genomgå en fullständig kurs, tillfälle

finnas att göra detta och erhålla afgångsbetyg såsom specialelever (eller

extra ordinarie elever). Detta gälde för samtliga mera omfattande tekniska

eller tillämpningsläroämncn, som förekomme vid högskolan. Det

syntes häraf, att högskolan till fullo kunde motsvara den önskan, som

Riksdagen i detta hänseende uttalat.

De vigtigasto förändringar i afseende å undervisningens utsträckning

vid högskolan, som genom den ifrågasatta omorganisationen åsyftades,

bestode dels i upprättande af parallelkurser, nödvändiga till följd af det

redan nu ökade elevantalet, dels ock i anordnande af undervisning i vissa

vigtiga grenar af tekniken, hvilka för närvarande alls icke eller endast

ofullständigt vore vid högskolan representerade. Den utveckling utöfver

den nuvarande, som den rent teoretiska undervisningen skulle erhålla,

vore jemförelsevis ringa.

Fackafdelningen för skeppsbyggnadskonst, hvilken föreslagits sSbäomfnctafdeining

en underafdelning af fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk

teknologi, vore ingalunda afsedd att motsvara den mera elementära skola

för skeppsbyggnadskonsten i allmänhet, som från navigationsskolan i Göteborg

blifvit flyttad till Chalmerska läroanstalten, utan skulle hufvudsakligen

Bill. till Iliked. Prut. Bill-). 1 Sami. 1 Afd. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Åttonde hufvudtiteln.

beröra den speciella del af nämnda näringsgren, hvilken vid flere af landets

mekaniska verkstäder idkades, nemligen konstruktionen af ångfartyg samt

andra fartyg af stål och jern. Vid högskolan skulle detta kunna ske till

den omfattning och med den vetenskapliga grundläggning, som vore nödvändig

för denna del af den moderna skeppsbyggnadskonsten, hvilket vore

af så mycket större betydelse, som byggandet af större ångfartyg för både

krigsbruk och handel påkallade ofantliga kostnader. För utbildande af de

ingeniörer, som sysselsatte sig med konstruktionen af sådana fartyg och

hos Indika en hög grad af vetenskapligt teknisk bildning kräfdes, hade

flera länder vidtagit omfattande åtgärder. De läroanstalter, som för sådant

ändamål i de stora kulturländerna blifvit upprättade, stode antingen i

samband med de tekniska högskolorna eller vore sjelfva på det rikaste

utrustade. Sa vore t. ex. Frankrikes högsta läroanstalt i skeppsbyggnadskonst

en specialskola, hvars undervisning vore grundad på polytekniska

skolan i Paris och utgjorde fortsättning af dennas undervisning. Tysklands

högsta läroverk af detta slag vore direkt förenadt med polytekniska skolan

i Berlin och utgjorde en af dennas fackskolor med ett elevantal af icke

mindre än 129 under läroåret 1893—94. Skeppsbyggeriafdelningen vid

Chalmers tekniska läroanstalt vore utan tvifvel mycket lämplig och behöflig

för utbildande af skeppsbyggmästare och verkmästare, men den vore

otillräcklig att meddela den högre undervisningen inom denna gren af

tekniken, som först i Sverige genom Chapman erhållit en strängt vetenskaplig

grundval och hvilken för vårt land vore en af de mest naturliga

näringarna. Tekniska högskolan vore det enda svenska läroverk, som meddelade

en nog omfattande undervisning i matematik, teoretisk mekanik,

fysik, maskinlära, byggnadsstatik m. fl. läroämnen, hvilka måste ingå i

planen för eu läroanstalt, afsedd att utbilda skeppskonstruktörer. Redan

nu meddelades vid högskolan undervisning i ångfartygskonstruktion i den

frivilliga fjerde årskursen af fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk

teknologi, men den vore allt för knapphändig för att motsvara

behofvet. Äfven om icke en särskild fackafdelning för skeppsbyggnadskonst

Ange upprättas vid högskolan, syntes det dock af anförda skäl och

med hänsyn till de många af eleverna vid fackskolan för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi, hvilka efter slutade studier vunne anställning

vid verkstäder, der ångfartyg byggas, vara af stor vigt att undervisningen

i den nämnda delen af skeppsbyggnadskonsten utvidgades väsentligt

utöfver dess nuvarande omfattning. Rörande denna fråga hänvisade

° styrelsen för öfrigt till ett framställningen bilagdt yttrande af en

framstående fackman.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 107

Med afseende å förslaget att inrätta en ordinarie professorsbefattning

i allmän fysik ansåge styrelsen, att undervisningen i nämnda ämne borde,

på sätt i Riksdagens skrifvelse blifvit antydt och med det till 100 begränsade

elevantalet i första årskursen, äfven efter en elektroteknisk fackskolas

upprättande kunna behörigen bestridas af en lärare med lägre aflöning

än en professor, på grund hvaraf föresloges inrättande af ett lektorat

uti ifrågavarande ämne. Den likaledes ifrågasatta professuren i skeppsbyggnadskonst

betingades af den föreslagna fackafdelningen för denna gren

af tekniken, men om också denna afdelning icke nu kunde komma till

stånd, ville styrelsen likväl på ofvan anförda skäl lifligt tillstyrka, att åtminstone

ett väl aflönadt lektorat i ångfartygskonstruktion måtte upprättas,

så att en i teoretiskt och praktiskt hänseende kompetent person måtte

kunna vinnas för denna vigtiga lärareplats.

Enär Riksdagen bestämdt uttalat sitt ogillande af förslaget om de vid

högskolan befintliga lektoratens förändring till extra ordinarie professurer,

ansåge sig styrelsen icke böra åter upptaga denna fråga. Men det borde

framhållas, att för de fleste af lektorerne vid högskolan lönevilkoren vore

mycket ofördelaktiga såväl med hänsyn till det af dem fordrade arbetet

som i jemförelse med de vilkor, andre lärare med likartad verksamhet åtnjöte.

Sålunda aflönades lektorerne vid de tekniska elementarskolorna i

allmänhet med 3,000 kronor med två ålderstillägg å 500 kronor hvardera

samt vid Chalmers tekniska läroanstalt med 3,500 kronor med två ålderstillägg

likaledes å 500 kronor. Vid tekniska högskolan deremot funnes

endast två lektorat på 4,000 kronor, och af dessa hade det ena måst delas

i två lärareplatser, den ena med 2,700 och den andra med 1,300 kronor

i aflöning, enär kompetent sökande icke anmält sig för hela den vidsträckta

befattningen. För de öfriga lektoraten vore lönerna lägre, ända ned till

2,000 kronor, och det utan att något ålderstillägg funnes. Tekniska högskolans

lektorer vore således i regel vida sämre aflönade än lektorerne vid

de tekniska elementarskolorna. Visserligen vore antalet undervisningstimmar

för högskolans lektorer i allmänhet mindre än för de tekniska

elementarskolornas, men denna skilnad utjemnades dels deraf, att större

fordringar på specialkunskap måste ställas pa högskolans lärare, dels ock

derigenom att det stora elevantalet vid högskolan gjorde arbetet med tentamina

och granskning af ritningar, problemer m. m. mycket ansträngande

och tidsödande. Vid en högskola och icke minst vid en teknisk högskola vore

det dessutom nödvändigt, att lärarne toge grundlig kännedom om framstegen

inom de olika facken och äfven sjelfva bidroge till dessas utveckling.

Då°härtill komme, att genom den utvidgning, undervisningen vid högskolan

borde erhålla för att någorlunda motsvara tidens fordringar, lektorernas

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Åttonde hufvudtiteln.

arbete väsentligt skulle ökas, syntes det mycket obilligt, om högskolans

lektorer i något fall skulle aflönas lägre än lektorerne vid de tekniska

elementarskolorna. För att emellertid kunna, såsom Riksdagen fordrade, i

någon väsentligare grad nedbringa kostnaderna, syntes det styrelsen nödvändigt,

att med hänsyn till läroämnenas beskaffenhet, undervisningstidens

längd och andra omständigheter, som härvid borde tagas i betraktande,

lektoraten delades i två klasser: den ena med lönevilkor, motsvarande lektoraten

vid de tekniska elementarskolorna, och den andra lika med de

högst aflönade redan nu befintliga lektoraten vid högskolan med ett ålderstillägg,

så att slutligen desse lektorer skulle uppnå samma lönevilkor som

de högst aflönade lektorerna vid Chalmers tekniska läroanstalt. De lönevilkor,

som enligt styrelsens förslag skulle åtnjutås af de båda olika klasserna

af lektorer, skulle sålunda utgöra för lektorer af första löneklassen

4,000 kronor med 500 kronor såsom ålderstillägg efter 5 års väl vitsordad

tjenstgöring samt för lektorer af andra löneklassen 3,000 kronor med två

ålderstillägg å 500 kronor hvartdera efter 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring.

Med afseende å hvad sålunda anförts, föresloge styrelsen följande förändringar

i fråga om lärarekrafterna, hvarvid vore att märka, att en löneförbättring

alltid förutsatte eu motsvarande förökning i arbete.

Såsom lektorat af första löneklassen skulle upptagas:

a) lektoratet i beskrifvande geometri och linearritning, för närvarande

aflönadt med 3,350 kronor; dess innehafvare borde tillika meddela undervisning

i den parallelkurs, som vore nödvändig med hänsyn till det stora

antalet elever i läroverkets första årskurs;

b) lektoratet i metallurgi och hyttkonst, hvilket redan nu aflönades

med 4,000 kronor; innehafvarens undervisningsskyldighet skulle ökas med

metallurgisk teknologi;

c) lektoratet i allmän byggnadslära och byggnadsstatik, för närvarande

aflönadt med 2,700 kronor; dess innehafvare skulle erhålla väsentligt ökad

undervisningsskyldighet dels genom de parallelkurser, som det stora elevantalet

påkallade, dels genom den vidsträcktare undervisning, som för de

blifvande väg- och vattenbyggnadsingeniörerne och arkitekterne vore nödvändig

;

d) ett nytt lektorat i allmän fysik, hvilket skulle inrättas i stället för

den förut föreslagna ordinarie professuren i detta ämne; samt

e) ett nytt lektorat i skeppsbyggnadskonst med särskild hänsyn till

konstruktion af ångfartyg samt fartyg af jern och stål, hvilket lektorat

skulle träda i stället för den förut föreslagna ordinarie professorsbefattningen

i sagda ämne.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

109

Såsom lektorat af andra löneklassen skulle upptagas:

a) lektoratet i geodesi och topografi, för närvarande aflönadt med

2,000 kronor; dess innehafvares undervisningsskyldighet skulle ökas dels

genom en parallelkurs i fältmätningar, som blifvit nödvändig genom det

stora antalet elever i andra årskursen, hvilka alla skulle deltaga i denna

undervisning, dels ock genom utvidgad undervisning i geodesi för blifvande

väg- och vattenbyggnads- samt grufingeniörer;

b) lektoratet i enkla maskindelars konstruktion, för närvarande aflönadt

med 2,700 kronor; innehafvarens undervisningsskyldighet skulle ökas genom

utvidgning af undervisningen för de blifvande maskiningeniörerna, i

synnerhet beträffande anordningar och skötsel af maskiner för vinnande

af skydd mot olycksfall;

c) lektoratet i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära, för närvarande

aflönadt med 2,000 kronor; dess innehafvare skulle erhålla väsentligt

förökad undervisningsskyldighet, i det att han borde meddela undervisning

i den parallelkurs i maskinkonstruktion för andra årskursen, hvilken

blifvit nödvändig genom det ökade elevantalet;

d) lektoratet i geologi och mineralogi, hvilket för närvarande aflönades

med 3,000 kronor och hvars innehafvare erhölle någon förökning i

undervisningsskyldighet till följd af det ökade elevantalet och äfven genom

utsträckning af undervisningen; samt

e) ett nytt lektorat i husbyggnadskonst i stället för den förut föreslagna

extra ordinarie professorsbefattningen i detta ämne, hvilket för närvarande

upprätthölles af en extra lärare, hvars undervisningsskyldighet i hög

grad skulle ökas dels genom parallelkurser, som blifvit nödvändiga till

följd af det stora elevantalet, dels genom utvidgning af undervisningen,

för att de elever, hvilka egnade sig åt de olika byggnadsfacken, måtte

bättre förberedas.

De i 1894 års proposition ifrågasatta två ordinarie och nio extra ordinarie

professurerna skulle sålunda ersättas med tio lektorat, deraf fem

skulle tillhöra den första och fem den andra löneklassen; hvarjemte i

stället för den förut föreslagna extra ordinarie professuren i väg- och

vattenbyggnadskonst en extra lärarebefattning med arfvode af 2,000 kronor

skulle upprättas, på det att undervisningen i detta ämne måtte kunna

utvidgas med läran om allmänna vägar, stadsgator och spårvägar samt

vatten- och afloppsledningar.

Under ofvan gjorda förutsättningar beträffande elevantal och anordningen

af undervisningen skulle i öfrigt, enligt hvad den hittills vid den

provisoriska utvidgningen af läroverket vunna erfarenheten visat, föl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo Åttonde hufvudtiteln.

jande anslag till extra lärarebefattningar vara behöfliga, nemligen till

extra lärare:

i ren matematik, för en parallelkurs i ämnet, afsedd för blifvande

arkitekter, kemiska teknologer och bergsmän med treårig lärokurs, hvilken

vore nödvändig både till följd af det stora elevantalet i första årskursen

och för en lämplig anordning af undervisningen, 1,800 kronor;

i maskinlära, för blifvande maskiningeniörers af tredje årskursen

konstruktionsöfningar med vattenkraftsmaskiner och ångmaskiner in. in.,

hvilken, befattning påkallades för den närmaste ledningen af dessa ytterst

vigtiga öfningar, deri ett mycket stort antal elever deltoge, 2,5UO

kronor;

i praktisk elektroteknik, med hänsyn till den nya fackskolan för

elektroteknik, 2,500 kronor;

i zymoteknik, hvilken gren af den kemiska teknologien blifvit af

synnerligt stor betydelse för de på jäsningsprocessen beroende industrigrenarne,

1,200 kronor;

i elektronisk kemi, en gren af kemien som numera erhållit så stor

praktisk. vigt, att särskild undervisning deri icke borde saknas vid högskolan,

i synnerhet när en fackskola för elektroteknik der upprättades,

1,200 kronor;

i teknisk hygien, i hvilket läroämne för närvarande en docent funnes

vid högskolan, med hänsyn jemväl dertill, att undervisningen i ämnet med

intresse omfattades af eleverna samt väl förtjenade att ytterligare utvecklas,

750 kronor;

i frihandsteckning, deri redan funnes en extra lärare med en aflöning

af 1,350 kronor, hvilket belopp, då undervisningen till följd af det stora

elevantalet finge ske i två delvis parallela kurser, borde höjas till 1,600

kronor;

i mekaniska laborationer, hvilka det för undervisningens förbättring

och läroverkets tidsenliga utveckling vore af yttersta vigt att vid flera af

fackskolorna anordna i långt vidsträcktare skala, än hvad hittills varit

möjligt, 2,000 kronor.

Derjemte borde till oförändrade belopp upptagas anslag till följande

extra lärarebefattningar, hvilka redan funnes i nuvarande ordinarie utgiftsstat:
i

ornamentik ......... 1,350 kronor,

i modellering................................................................................ 1,000 »

i nationalekonomi ...................................................................... 1,350 »

s. 111 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

111

Enligt styrelsens beräkning skulle således för extra lärare erfordras

ett belopp af tillsammans 19,250 kronor. I kommitterades förslag hade

till arfvoden åt extra lärare beräknats 21,500 kronor, hvartill komme de

4,000 kronor, som afsetts för den extra ordinarie professur i väg- och

vattenbyggnadskonst, hvilken i styrelsens förslag ersatts med en extralärarebefattning.

Med afseende å anslaget till extra lärare förutsattes emellertid, såväl

att fördelningen deraf blefve af Edérs Kongl. Maj:t på förslag af styrelsen

efter förefallande behof verkstad, som ock att en del af beloppet, när

Eders Kongl. Maj:t så funne lämpligt, måtte kunna användas äfven för

de docenter, som anstäldes i vissa nya läroämnen och hvilka för öfrigt,

finge ersättning genom särskilda afgifter af de elever, som deltoge i undervisningen

i dessa ämnen. Derigenom blefve det möjligt att med de

jemförelsevis små anslagen kunna i någon mån tillgodose de behof, som

genom vetenskapens och teknikens fortgående utveckling stäldes på läroverket.

För assistenter i nedannämnda ämnen skulle enligt hittills genom

den provisoriska utvidgningen af läroverket, vunnen erfarenhet följande

anslag påkallas, nemligen:

i ren matematik ............................................................................. kr.

> geodesi och topografi............................................................... »

» beskrifvande geometri och linearritning ............................ »

» teoretisk mekanik........................................................ »

» konstruktion af enkla maskindelar in. in.............................. »

» maskinlära................................................................................ »

» allmän fysik............................................. »

» tillämpad fysik ............................................................................ »

» konstruktion af värmeapparater ................................................. »

» allmän kemi.................... »

» kemisk teknologi..................................................................... »

» bergskemi och metallurgi ....................................................... »

» väg- och vattenbyggnadskonst ... ........................ »

» busbyggnadskonst för andra, tredje och fjerde årskurserna »

» fribandsteckning ..................................................................... »

samt för tillfälliga lärarebiträden ............................................... »

800

700

700

900

900

500

1,200

1,000

500

1,500

1.600

600

1,500

900

500

500

eller tillsammans kr. 14,800

i stället för de i kommitterades förslag beräknade 18,450 kronor. För

att emellertid det nu föreslagna beloppet skulle vara tillfyllestgörande,

vore det nödvändigt, att styrelsen såsom hittills egde befogenhet att årligen

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Åttonde hufvudtiteln.

Förvaltning

m. in.

efter lärarekollegiets hörande verkställa fördelningen deraf med hänsyn

till elevantalets gruppering i de olika fackskolorna och andra omständigheter,

som hade inflytande på behofvct af lärarebiträden.

Enligt nu framstälda förslag till undervisningens förstärkning vid tekniska

högskolan skulle årliga anslaget för lektorer, extra lärare och assistenter,

hvilket för närvarande utginge med 33,900 kronor på ordinarie

stat och 17,800 kronor på extra stat eller tillsammans 7)1,700 kronor,

förhöjas till G8,550 kronor förutom ålderstilläggen. I kommitterades förslag

äfvensom i Eders Kongl. Maj ts proposition till 1894 års riksdag vore

för samma ändamål en summa af 87,950 kronor upptagen, deruti äfven

inberäknats kostnaden för de två nya ordinarie professurerna, i hvilkas

ställe nu lektorat vore förutsatta.

Någon förändring med afseende å de vid högskolan redan befintliga

professurerna ville styrelsen under nuvarande förhållanden icke ifrågasätta.

I den ordinarie utgiftsstaten måste emellertid upptagas den hyresersättning

af 600 kronor årligen, som tillkomme professorn i kemisk teknologi

för don af honom afträdda boställsvåningen.

De förvaltningen och ekonomien vid högskolan tillhörande utgiftsposter,

hvilka i samband med läroverkets utvidgning påkallade förhöjning,

vore följande:

aflöningen till sekreteraren, för närvarande 1,000 kronor och af kommitterade

föreslagen till 1,800 kronor, vore med hänsyn till den betydande

förökning i göromålen, som egt rum, sedan det nuvarande beloppet faststäldes,

högeligen i behof af förhöjning och borde under förhandenvarande

omständigheter ökas med 500 kronor eller till 1,500 kronor;

aflöningen för kamereraren, för närvarande endast 600 kronor, hvilket

påtagligen vore alldeles för litet i förhållande till göromålen, i synnerhet

sedan stipendiefonderna väsentligt ökats, hade af kommitterade föreslagits

till 1,000 kronor, men ansåges af styrelsen under nuvarande förhållanden

böra bestämmas till 800 kronor;

betjeningens aflöning, hvartill för närvarande utginge ett belopp af

3,500 kronor, borde, enär genom läroverkets utvidgning och nya laboi’atoriers

anordning en betydlig förökning i dess göromål uppstode, enligt

styrelsens åsigt höjas till det af kommitterade föreslagna beloppet, eller

5,100 kronor;

årsanslaget till biblioteket, för närvarande 3,500 kronor, hvari förhöjning

till 5,000 kronor blifvit ifrågasatt, borde med hänsyn till den

elektrotekniska fackskolans upprättande och läroverkets utvidgning i öfrigt

enligt styrelsens förslag höjas till 4,500 kronor;

s. 113 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 113

hvarjemte till arfvode för ett biträde åt bibliotekarien af styrelsen

liksom af kommitterade tillstyrktes ett anslag af 400 kronor;

det för högskolans allmänna samlingar och fysiska samt elektrotekniska

apparater och laborationer utgående anslaget 6,200 kronor, deraf 5,000

kronor på ordinarie och 1,200 kronor på extra stat, vore alldeles otillräckligt

och borde upptagas till samma belopp, som i 1894 års proposition

ifrågasatts, eller till 8,000 kronor.

Det i nyssberörda proposition upptagna årsanslaget af 2,000 kronor

för lärarnes utrikes studieresor, hvilket anslag icke stode i något nödvändigt

samband med frågan om läroverkets utvidgning, kunde möjligen

nedsättas till 1,800 kronor, hvaraf årligen två resestipendier, det ena för

något längre och det andra för kortare tid, skulle kunna af Eders Kongl.

Maj:t utdelas åt två af högskolans lärare.

Till oförändrade belopp skulle följande anslag upptagas:

arfvode till bibliotekarien................................................................. kr. 1,000: —

stipendier............................................................................................. * 3,000: —.

De betydande förhöjningar, som påkallades i de nuvarande anslagen

för kemiska, kemiskt tekniska och metallurgiska laborationer 6,000 kronor,

för verkstaden jemte mekaniska laborationer 2,500 kronor samt för diverse

utgifter 10,000 kronor skulle, på sätt i meranämnda proposition förutsatts

och likasom för närvarande vid den provisoriska utvidgningen skedde,

erhållas af elevafgifter, hvilka fördenskull måste åtminstone fördubblas,

så att de utginge med minst 40 respektive 80 kronor om året för betalande

elev allt efter beskaffenheten af de öfningar, i hvilka han deltoge.

Besparing i förvaltningskostnaden skulle uppkomma, på sätt i det

förut framlagda förslaget förutsatts och som för öfrigt redan tillämpades.

T stället för att i nu gällande utgiftsstat föreståndarens lön upptoges till

6,600 kronor, skulle sättas ett arfvode af 1,500 kronor, hvartill komme

2,000 kronor åt den lärare, som bestrede en del af den föreståndaren

eljes tillkommande undervisningsskyldigheten. Bergsskolans föreståndare

skulle såsom hittills erhålla ett arfvode af 600 kronor. Till följd häraf

blefve samtliga de i nu gällande utgiftsstat för högskolan förekommande

poster, hvilka icke vore lärareaflöningar eller stipendier, således förvaltningskostnader,

utgifter för bibliotek och andra samlingar, laborationer,

betjening samt diverse utgifter, hvilkas summa för närvarande utgjorde

40,300 kronor på ordinarie och 1,200 kronor på extra stat, eller tillsammans

41,500 kronor, efter detta förslag, för så vidt dessa kostnader skulle

betunga statsverket, förhöjda till 45,700 kronor. Det tillskott härutöfver,

hvilket genom elevafgifter skulle erhållas för laborationer, diverse utgifter

Bill. till liikatl. Prut. hSff.j. 1 Sami. 1 Afd. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

Anslag för

en gång.

114

Åttonde hufvudtiteln.

m. in. efter ofvan anförda grunder, kunde enligt styrelsens åsigt beräknas

till omkring 12,000 kronor, hvilken summa vore för ändamålet tillräcklig.

Efterföljande tabell meddelade en jemförelse mellan de kostnader,

som tekniska högskolan för närvarande årligen förorsakade statsverket,

samt de kostnader, hvilka enligt de olika förslagen till läroverkets utvidgning

och omorganisation skulle uppkomma:

Föreståndaren (jemte biträde vid

undervisningen).............................

Ordinarie professorer........................

Öfrige lärare jemte assistenter... .

Andra tjensteman ............................

Betjeningen ........................................

Biblioteket..........................................

Samlingar samt fysiska och elektro
tekniska

apparater ........................

Kemiska, kemiskt tekniska och metallurgiska

laborationer ..............

Verkstaden jemte mekaniska laborationer

.........................................

Lärarnes utrikes studieresor...........

Stipendier ...........................................

Diverse utgifter...................................

Summa

Kostnad enligt

den provi- soriska ut- vidgningen

kommitte- rades förslag

Kongl. Maj:ts

proposition

till 1894 års

riksdag

styrelsens

nuvarande

förslag j

kronor

kronor

kronor

kronor

6,600

3,500

3,500

3,500

70,100

83,400

83,400

70,100

51,700

75,950''

75,950''

68,550

3,200

5,300

5,300

4,300

3,500

5,100

5,100

5,100

3,500

5,000

5,000

4,500

6,200

8,000

8,000

8,000

6,0001 2

12,000

6,0002

6,000‘

2,5002

3,000

2,5002

2,500

——

2,000

2,000

1,800

3,000

3,000

3,000

3,000

10,0002

18,750

10,0002

10,000

166,3003

225,000''j

209,750''

187,350

I fråga om de anslag, som för en gång skulle erfordras för tekniska

högskolan, vore i första rummet att märka kostnaden för nybyggnad till

inrymmande åt de kemiska, kemiskt tekniska och mineralogiska institutionerna,

äfvensom af en stor föreläsningssal, hvarigenom de lokaler, som

för närvarande begagnades af nämnda institutioner, skulle kunna anordnas

till fysiska och elektriska laboratorier samt för undervisning i fri han ds
-

1 Oberäknad! ålderstillägg.

2 Förutom de tillskott, som erhållas genom elevafgifter.

3 Deraf 146,700 kronor på ordinarie stat och 19,600 kronor på extra stat.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

115

teckning och modellering. Hade frågan galt endast att anskaffa större

utrymme för de kemiska undervisningsgrenarne, hade styrelsen icke tvekat

att, i öfverensstämmelse med hvad som blifvit ifrågasatt i ett redan år

1876 utarbetadt förslag, förorda en påbyggnad af det gamla laboratoriet,

enär denna skulle hafva medfört en väsentligt mindre kostnad än den föreslagna

nybyggnaden. Men nu måste tillika lokaler anskaffas för de fysiska

och elektriska laboratorierna jemte föreläsningssal samt salar för ritning

och modellering. Ty de lokaler, som man för närvarande disponerade

för dessa ändamål, vore alldeles otillräckliga, i synnerhet sedan numera

fysiska laborationer intagit en vidsträckt plats inom den tekniska undervisningen

för flera olika yrken, och upprättandet af en elektrisk fackskola

stälde stora fordringar på ökadt utrymme för hithörande öfningar. Man

skulle derför utom en ansenlig påbyggnad af det gamla laboratoriet behöfva

en nybyggnad nära nog lika stor som den föreslagna; och kostnaden

derför skulle utan tvifvel blifva större än som nu beräknats. Men

härtill komme, att man genom en särskild nybyggnad för de kemiska och

dermed i samband stående undervisningsgrenarne och genom användande

af de gamla laboratorierna för fysiken och elektrotekniken m. m. skulle

vinna flera afsevärda fördelar. Kemiska laboratorier anordnades gerna i

lokaler skilda från andra byggnader, både för eldfarans skull och för de

skadliga gaser och ångor, som i dem utvecklades. De nuvarande kemiska

laboratorierna skulle svårligen efter påbyggnaden blifva fullt lämpliga för

sitt ändamål med hänsyn till den allmänna kemiens fordringar, äfven om

de skulle vara tillfyllestgörande för de kemiskt tekniska laborationerna,

hvaremot de, förändrade till fysiska och elektriska laboratorier, skulle

kunna blifva i alla hänseenden förträffliga, enär de samtliga vore belägna

i bottenvåningen vid en föga trafikerad gata, hvilket för de flesta fysiska

arbeten vore af ganska stor betydelse. Äfven de lokaler, som skulle inrättas

för teckning och modellering, blefve mycket ändamålsenliga och

komme i närheten till de för arkitektundervisningen använda lokalerna,

hvilket vore en fördel, emedan de modeller, som för dessa olika grenar

af undervisning användes, till stor del vore gemensamma. En nybyggnad,

som vore afsedd väsentligen för den kemiska och mineralogiska undervisningen,

kunde dessutom till eu del förläggas på den tomt, hvilken

brukssocieteten öfverlemnat till Kongl. Maj:t och kronan, med förbehåll

att endast byggnader för bergsundervisningen och dess befrämjande finge

derå uppföras. Härigenom skulle denna värderika tomt kunna tillgodogöras

för högskolan, enär brukssocieteten förklarat binder derför icke möta,

då kemi och mineralogi just för bergsundervisningen vore af stor vigt.

Nämnda tomt skulle icke kunna användas för en nybyggnad till annat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

högskolans ändamål, utan om en sådan skulle uppföras, måste den för1

äggas inom högskolans eget område Men härigenom skulle åter för läroverkets

utvidgning i en framtid och för de nya byggnader, hvilka möjligen

om några årtionden kunde blifva behöfliga, tomten blifva otillräcklig och

mindre lämplig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, syntes det styrelsen uppenbart,

att under de förhållanden, som nu egde rum, det rigtigaste vore att uppföra

en nybyggnad, sådan som redan vore föreslagen, afsedd för de kemiska,

kemiskt tekniska och mineralogiska institutionerna samt med en

stor föreläsningssal.

För att i enlighet med Riksdagens önskan nedbringa kostnaden härför

hade styrelsen anmodat intendenten, vice professorn F. G. A. Dahl att jemte

professorerne i kemi och kemisk teknologi samt lektorn i mineralogi och

geologi vid högskolan söka vidtaga de besparingar, som möjligen kunde

vid byggnadsämnen göras utan att försämra denna och med hänsyn till

att, fastän till en början läroverket skulle mottaga blott 100 elever i

första årskursen, dock i en framtid detta antal skulle kunna ökas till 120.

Genom denna granskning af planen hade det visat sig, att sjelfva byggnaden

ej utan° skada kunde göras mindre, men att den först beräknade

kostnaden i någon mån skulle kunna förminskas dels genom byggnadsarbetets

förenkling samt billigare materialkostnad, dels ock derigenom att

inredningen och utrustningen blefve något mindre kostsamma till följd

af det reducerade elevantalet. För att erhålla en säkrare utgångspunkt

i fråga om byggnadskostnad?!! hade intendenten Dahl anmodat åtskilliga

entreprenörer, som vore förtrogna med dylika arbeten, att meddela nya

prisuppgifter. Det framginge häraf, att den i det ursprungliga förslaget

beräknade kostnaden för byggnaden jemte inredning samt vatten-, gasoch

afloppsledningar, 326,500 kronor, kunde nedsättas till 296,500 kronor,

hvarjemte do i samma förslag beräknade utgifterna af 23,000 kronor för

undervisningsmateriel skulle kunna förminskas till 18,780 kronor eller

med 4,220 kronor, nemligen med 540 kronor för allmänna kemien, 3,550

kronor för tekniska kemien och 130 kronor för mineralogien. Ytterligare

borde frånräknas det belopp af 7,900 kronor, som redan för den provisoriska

utvidgningen af undervisningen beviljats för de kemiska och

mineralogiska institutionernas materiel, hvilken sedermera skulle öfverflyttas

till det nya laboratoriet. Kostnaden för hela nybyggnaden med

inredning, vatten-, gas- och afloppsledningar samt lös undervisningsmateriel

skulle således kunna nedsättas från den af kommitterade beräknade

summan 349,500 kronor och det af Eders Kongl. Maj:t i 1894 års proposition

upptagna beloppet 325,100 kronor till 307,380 kronor. Dess
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 117

utom skulle en besparing vinnas derigenom, att den föreslagna förändringen

i liufvudbyggnaden ansenligt kunde inskränkas, om blott 100

elever skulle mottagas i läroverkets första årskurs. I kommitterades förslag

hade härför beräknats 60,000 kronor och i nyssnämnda proposition

i enlighet med styrelsens förslag 35,000 kronor. Då ett mindre antal

elever skulle mottagas och i följd deraf ett eller tva rum i nybyggnaden

blefve lediga till förstärkning af lokalerna i hufvudbyggnaden, skulle

dennas förändring kunna inskränkas till de gamla laboratoriernas förändring

till fysiska och elektrotekniska laboratorier, hvarför 10,000 kronor

borde beräknas. I jemförelse med den summa, som i 1894 års proposition

upptagits, skulle sålunda enligt styrelsens nuvarande förslag i kostnaderna

för byggnader och hvad dermed stode i samband uppstå en

minskning af tillsammans 42,720 kronor.

Kostnaderna för anskaffande af undervisningsmateriel, hvilka i nyssnämnda

proposition beräknats till 28,750 kronor, deraf för inköp af maskiner

m. m. till mekaniska laborationer 12,000 kronor och till nya elektriska

apparater för den elektrotekniska fackskolan 4,500 kronor samt till

förstärkning och förbättrande af den öfriga undervisningsmaterielen 12,250

kronor, skulle, derigenom att sistnämnda belopp med hänsyn till^ det

mindre antalet elever nedsattes till 10,500 kronor, enligt styrelsens åsigt

kunna nedbringas till 27,000 kronor.

Den förhöjning af bokförlagskapitalet med 5,000 kronor, som af

kommitterade föreslagits, vore helt och hållet oberoende af läroverkets

utvidgning, hvarför styrelsen ej funne denna fråga nu behöfva vidare

beröras.

Genom de anslag, som sålunda blifvit ifrågasatta, skulle följande fördelar

tillskyndas tekniska högskolan och dermed ock komma vart lands

industri och ingeniörskonst till godo.

Undervisningen i ren matematik skulle erhålla en väsentligt förbättrad

anordning genom inrättande af en särskild mer elementär kurs för blifvande

arkitekter och kemister m. fl., hvilka icke behöfde den mera omfattande

kursen i detta läroämne. Vid öfningarna i geodesi och topograf ,

beskrifvande geometri och linearritning, frihandsteckving, husbyggnadskonst,

konstruktion af enkla maskindelar m. in. äfvensom vid repetitioner och problemöfningar

i flera läroämnen skulle eu lämpligare gruppindelning kunna

genomföras, hvilket skulle synnerligen främja undervisningen samt medgifva

en bättre kontroll å elevernas arbete. Undervisningen i allmän fysik

samt i detta läroämnes vigtiga tillämpningar inom många grenar af

tekniken skulle ansenligt förbättras genom anordningen af vidsträcktare

fysikaliska laborationer, än hvad hittills låtit sig göra. Genom upprättande

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Åttonde hufvndtiteln.

af eu elektroteknisk fackskola skulle undervisningen i de numera så vigtiga

hithörande grenarna af tekniken, som för vårt land blifvit af särskild betydelse,

väsentligt förbättras. Den kemiska och kemiskt tekniska undervisningen

skulle vinna stora fördelar dels genom de nya laboratorierna, dels

genom speciella lärokurser i jäsningsteknik och elektrolytisk kemi samt

genom den frivilliga fjerde årskursen. Undervisningen i de till den praktiska

mekaniken höjande läroämnena skulle i flera hänseenden förbättras

och särskild! genom att den frivilliga fjerde årskursen kunde anordnas på

ett långt mera tillfredsställande sätt, än hvad som för närvarande vore

möjligt. Äfven de båda byggnadsyrket omfattande fackskolorna skulle

vinna väsentliga fördelar genom eu bättre anordning af undervisningen i

husbyggnadskonst och allmän byggnadslära samt genom anställande af eu

lärare i vissa vigtiga delar af väg- och vattenbyggnadsfacket, hvilka hittills

icke kunnat inga i högskolans program. Bergsskolan skulle vinna

dels derigenom, att undervisningen i åtskilliga förberedande läroämnen förbättrades,

dels derigenom, att en speciell lärokurs i metallurgisk teknologi

upprättades, och dels slutligen genom utsträckningen af de mekaniska

laborationerna, något som äfven vore till stort gagn för de andra fackskolorna,

särskild! den i maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi.

De grenar af högskolans undervisning, hvilka afse skyddsmedel för den

vid fabriker och byggnadsarbeten använda personal samt i allmänhet de

sanitära åtgärderna vid tekniska företag, skulle väsentligt utvecklas. För öfrigt

skulle hela läroverket vinna ansenligt genom rymligare och i sanitärt hänseende

fördelaktigare lokaler samt möjligheten att bättre anordna undervisningen

i flertalet af läroämnena.

Hvad slutligen beträffade de anslagsbehof, hvilka med afseende ej

mindre å den ifrågasatta reorganisationen och permanenta utvidgningen

af högskolan än äfven å den provisoriska utvidgningen af undervisningen

borde föreläggas näst sammanträdande riksdag, så ansåge styrelsen för år

1896 till en början erfordras ett anslag af 100,000 kronor till den föreslagna

nybyggnaden, för att denna måtte kunna fullbordas så snart som

beräknats. Vidare vore det anslag af 12,000 kronor till anskaffande af

maskiner och apparater till liögskoleelevernas mekaniska laborationer, som

styrelsen redan förut påyrkat, af så stor betydelse, att styrelsen icke kunde

underlåta att nu derom gorå förnyad framställning. Dessa laborationer

afsåge öfningar för profning af hållfastheten och öfriga egenskaper hos

metaller, sten, cement o. s. v., äfvensom undersökning af olika brännmaterialier

samt af eldstäders verksamhet; och det vore uppenbart, att

dessa laborationer skulle blifva till stor nytta för undervisningen vid hög
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

no

skolan. Till sist kräfde den provisoriska utvidgningen för år 189G samma

anslag som för de senast förflutna tre åren, nemligen:

till arfvode åt en extra lärare i praktisk elektroteknik....... kr. 2,000

» elektrotekniska apparater och laborationer........................ » 1,200

» förstärkning af undervisningen vid högskolan.................... » 15,800

» hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi............. » 600

eller tillsammans kr. 19,600

Efter nådig remiss har jemväl öfverintendentsembetet yttrat sig i detta

ärende, dervid embetet, som icke haft något att erinra mot de föreslagna

förändringarna i den ursprungliga byggnadsplan^:!, beträffande de senast

uppgiorda kostnadsberäkningarna anmärkt, att, då gångarne till laboratorierna

n:r 32, 35 och 36 lämpligen syntes böra, i likhet med hvad i fråga om

sjelfva laboratorierna föreslagits, beläggas med furugolf i stället för ekparkett,

kostnadsförslagets slutsumma 296,500 kronor, kunde ytterligare

minskas med 1,150 kronor eller till 295,350 kronor.

Genom de inskränkningar i den förut framlagda planen till tekniska

högskolans utvidgning och omorganisation, som sålunda blifvit i anledning af

1894 års riksdagsbeslut föreslagna, synes mig det i Riksdagens ofvanberörda

skrifvelse uttryckta behofvet af besparingar vara tillgodosedt i så hög grad,

som är möjligt med fasthållande af det med högskolans omorganisation afsedda

syftemål att sätta läroverket i stånd att motsvara de anspråk, som

de tekniska vetenskapernas utveckling ställer på landets högsta tekniska

läroanstalt. Och hvad särskildt beträffar den del af förslaget till högskolans

utvidgning, som nu närmast föreligger till afgörande, eller byggnadsfrågan,

anser jag icke tillrådligt att söka ytterligare nedbringa de för

beredande af nödigt utrymme åt högskolan erforderliga kostnader genom

att planlägga en ny- eller tillbyggnad, som icke skulle vid förefallande

behof möjliggöra mottagandet af 120 elever i första årskursen. Ett så betydande

byggnadsföretag som det för tekniska högskolan nu erforderliga

bör naturligen ej allenast afse att fylla det allra närmaste behofvet, utan

äfven tillgodose de ökade kraf, som af utvecklingen betingas. Och att

denna inom en ej aflägsen framtid kommer att taga i anspråk hela det

utrymme, som genom den nu föreslagna nybyggnaden skulle beredas högskolan,

derom är jag förvissad, i betraktande såväl deraf, att tillströmningen

till högskolan varit så betydlig under de sista åren, hvilka ändock

måste anses såsom i ekonomiskt hänseende ganska ogynsamma, som ock

deraf, att hela vårt näringslif utvecklar sig i eu rigtning, som gör behofvet

af vetenskapligt bildade teknici allt större. -Tag kan derför ej finna det

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Åttonde hufvudtiteln.

[43.]

Tekniska

skolan i

Eskilstuna,

[44.]

Tekniska

yrkesskolor

vara förenligt med klok sparsamhet att, då högskolans lokaler i alla fall

måste betydligt utvidgas, icke sörja för att utrymmet varder ökadt på

ett sådant sätt, att det kan blifva tillräckligt för en längre tid.

Jag har alltså ingenting att invända mot högskolestyrelsens förslag i

afseende på nybyggnaden åt läroverket, med undantag deraf att äfven den

utaf öfverintendentsembetet föreslagna nedsättningen i anslagsbeloppet synes

mig böra genomföras. I enlighet med styrelsens hemställan och i öfverensstämmelse

med hvad som af mig anfördes till statsrådsprotokollet den

13 januari 1894, finner jag vidare anslaget af 12,000 kronor till mekaniska

laborationer böra under år 1896 utgå, hvarförutom det till högskolans provisoriska

utvidgning hittills utgående anslaget af 19,600 kronor fortfarande

under nämnda år är af behof påkalladt.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att till nybyggnad för tekniska högskolans kemiska och mineralogiska

afdelningar samt densammas inredning och utrustning i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med derför uppgjorda ritningar och kostnadsförslag

bevilja 306,230 kronor och deraf anvisa 100,000 kronor att utgå

under år 1896, dels att till inköp af maskiner och apparater för mekaniska

laborationer vid högskolan bevilja 12,000 kronor, dels ock att till

provisorisk utvidgning af högskolans undervisning under nyssnämnda år

anslå ett belopp af 19,600 kronor.

Hos Eders Kongl. Maj:t har direktionen för tekniska skolan i Eskilstuna

i skrifvelse den 10 sistlidne november gjort framställning om ökadt

ordinarie anslag till nämnda skola; öfver hvilken framställning infordrats

utlåtande af styrelsen för tekniska skolan i Stockholm. Då emellertid

frågan om tekniska skolans i Eskilstuna utvidgning och omorganisation

ännu icke kan anses hafva vunnit nödig utredning, hemställer jag, det

Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning derom, att till

förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i Eskilstuna måtte, i

likhet med hvad föregående år egt rum, på extra stat för år 1896 anvisas

ett belopp af 750 kronor.

Till understöd för lägre tekniska yrkesskolor hafva allt sedan år 1877

anvisats extra anslag, hvilka de första åren till och med 1881 utgått med

20.000 kronor, åren 1882—1886 med 25,000 kronor och derefter med

35.000 kronor årligen. Vid beviljandet af sistnämnda belopp, hvaraf jemväl

skulle bestridas kostnader för skolornas inspektion, har fästats det

vilkor, att bidrag, som af dessa medel utbetalas, icke må öfverstiga hvad

vederbörande kommun i kontant tillskjuter för skolan.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 121

Ifrågavarande anslag, hvars nuvarande belopp år 1886 lämpades efter

dåvarande förhållanden, har småningom blifvit allt mera otillräckligt.

Nyssnämnda år togs anslaget i anspråk af 20 skolor med omkring 2,600

lärjungar; för innevarande år hafva ansökningar inkommit från 32 skolor

med omkring 5,000 lärjungar. Huru summan af do sökta understödsbeloppen

vuxit, synes af följande, siffror: för år 1892 begärdes af 28

skolor 39,325 kronor, för år 1893 af 29 skolor 40,625 kronor,^ör år 1894

af 30 skolor 41,375 kronor och för innevarande år af 32 skolor 44,075

kronor.

Styrelsen för tekniska skolan i Stockholm, hvilken de senaste åren

haft uppdrag att afgifva utlåtanden öfver de inkomna ansökningarna, har

ock framhållit behofvet af anslagets ökande. I utlåtande den 8 februari

1893 anför styrelsen, att ammanlagda beloppet af de statsbidrag, hvarom

ansökningar ingifvits, under de senare åren öfverstigit det beviljade anslaget.

Oaktadt de begärda bidragen icke synts styrelsen vara för höga,

hade nedsättningar alltså varit nödvändiga. För kommande år funnes

all anledning att antaga, att summan af de sökta beloppen skulle ytterligare

ökas dels på grund af nya skolors inrättande och dels emedan

de förutvarande skolornas fortgående utveckling beträffande såväl läroplan

som antal lärjungar ovilkorligen kräfde ökade utgifter. Äfven om

de särskilda kommunerna, såsom också skett, i främsta rummet fått vidkännas

dessa kostnader, vore det väl billigt, att äfven statsverket i någon

mån ökade sitt bidrag. I alla händelser kunde det icke annat än blifva

högst menligt för hela denna klass af undervisningsanstalter, afsedda för

yrkesidkare och arbetare och för dem otvifvelaktigt till stort gagn, om

de nya skolor, som upprättades, icke kunde påräkna statsbidrag eller om

detta nedsattes för de äldre redan i verksamhet varande.

I utlåtande den 1 februari 1894 påvisar styrelsen, hurusom de då

inkomna ansökningarna lemnade ett ytterligare stöd för styrelsens föregående

år gjorda framställning. Redan hade ännu en skola tillkommit,

så att, derest erforderliga medel icke kunde från annat håll disponeras,

antingen en af understöd väl förtjent skola måste sakna sådant eller ånyo

de redan förut knappa anslagen nedsättas för de öfriga skolorna. Säkerligen

skulle jemväl för kommande år nya ansökningar inkomma. Men

det torde vara obestridligt att, så vida icke do ifrågavarande läroanstalternas

verksamhet skulle på ett betänkligt sätt förlamas eller till och

med fleras bestånd äfventyras, vidare nedsättningar icke kunde göras, liksom

å andra sidan det icke vore med billighet förenligt, att de senare

tillkomna skolorna lemnades utan understöd.

Ifrågavarande undervisningsanstalter, för hvilka inom rätt många

Dill. till Kikad. Prot. 18!)d. 1 Sand. 1 Afd. 10

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Åttonde hufvudtiteln.

kommuner ådagalagts lifligt intresse och mycken offervillighet, hafva visat

sig vara till stort gagn för yrkesarbetare och industriidkare samt väl förtjena

att af staten uppmuntras och understödjas. Då, såsom ofvan visats,

det härför afsedda anslaget numera är otillräckligt, anser jag detsamma

böra förhöjas med ett belopp, som åtminstone motsvarar det närvarande

behofvet. På grund af de uppgifter, som meddelats om skolornas och

de sökta statsbidragens tillväxt, får jag alltså i underdånighet tillstyrka,

det Eders*Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom,

att till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af

kostnader för deras inspektion må på extra stat för år 1896 beviljas ett

anslag af 45,000 kronor, under vilkor att det bidrag, som af dessa medel

kommer att utbetalas till understöd åt sådan skola, icke får öfverstiga

hvad vederbörande kommun i kontant tillskjuter för skolan.

Gymnastiska Centralinstitutet.

[45.] För tillbyggnad af och förändringar inom gymnastiska centralinstitutets

Tillbyggnad lokaler äfvensom för anskaffande af behöflig ny materiel beviljades vid

senaste riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag, ett anslag af

80,000 kronor, hvaraf för innevarande år anvisades 40,000 kronor. Jag

hemställer nu, att till Riksdagen måtte aflåtas nådig framställning om

anvisande af återstoden, 40,000 kronor, till utgående under år 1896.

Medicinalstyrelsen med tillhörande stater.

[46.] På derom af medicinalstyrelsen i skrifvelse den 21 september 1894

;4a’/^en>- angående medicinalverkets behof gjord framställning tillstyrker jag, att

holpiiaYens ,"ä-Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1896

benskaper, bevilja ett anslag af 1,200 kronor, eller samma belopp som under flera

föregående år, till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

[47.] Medicinalstyrelsen har i nyssnämnda skrifvelse anmält, att den i hufvud
Poiikiinik

/^staden inrättade poliklinik för tandsjukdomar, hvilkens verksamhet sedan

förnär?" början af år 1885 fortgått enligt de af styrelsen på nådigt uppdrag meddelade

bestämmelser, under tiden tillvunnit sig ökadt förtroende, hvadan

och då patienternas antal betydligt stigit, medicinalstyrelsen hemstält, att

medel för denna anstalts fortsatta upprätthållande måtte beredas, derest

ej Eders Kongl. Maj:t skulle finna tandläkareundervisningen i dess helhet

s. 123 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

123

höra omorganiseras enligt ett derom af medicinalstyrelsen i skrifvelse den

18 september 1893 framstäldt förslag. Då emellertid detta förslag icke

för närvarande torde böra föranleda någon åtgärd af Eders Kongl. Maj:t,

tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att pa

extra stat äfven för år 1896 anvisa ett belopp af 4,000 kronor för uppehållande

under samma år af nämnda poliklinik.

Veterinärundervisningen.

1 skrifvelse don 18 maj 1894 har direktionen för veterinärinstitutet i [48.]

Stockholm fäst uppmärksamhet på behofvet af reparation och kompletteringRff"iHteZg

af åskledarne å veterinärinstitutets byggnader. I sådant afseende har direk-a/ åskledare

tionen åberopat ett vid dess skrifvelse fogadt instrument, upprättadt af

ingeniören vid rikstelefonbyrån John Andersson, hvilken utfört åskledare- byggnader.

arbeten på åtskilliga offentliga och enskilda byggnader i landet samt på

anmodan i maj 1893 verkstält undersökning och uppmätning af åskledarne

å institutets byggnader. Bemälde ingeniör, som funnit dessa åskledare

bristfälliga och otidsenliga, hade tillika inkommit med erbjudande att utföra

i undersökningsinstrumentet omförmälda arbeten för ett sammanlagdt belopp

af 1,124 kronor, i hvilken summa dock ej inginge ersättning för

gräfning och möjligen erforderlig jordledningslina. Sedan direktionen begärt

öfverintendentsembetets utlåtande i ärendet, hade öfverintendentsembetet

förklarat, dels att embetet funnit de i berörda instrument upptagna

kompletteringsarbeten vara välbetänkta och det å samma arbetens

utförande af ingeniören Andersson afgifna anbud antagligt, dels att något

bidrag till bestridande af kostnaden för ifrågavarande arbetens verkställande

icke kunde påräknas från de till öfverintendentsembetets disposition

stälda anslag. I enlighet med öfverintendentsembetets tillika giorda hemställan

hade direktionen för erhållande af lägsta möjliga anbud infordrat

dylika från tre andra yrkesmän, af hvilka två dermed inkommit, nemligen

Luth & Roséns elektriska aktiebolag och W. Wiklunds elektriska afdelning,

slutande dessa anbud å respektive 969 kronor och 1,365 kronor, oberäknadt

gräfningskostnaden för jordledningar. I Luth & Roséns aktiebolags

anbud ingick ej heller kostnaden för jordledningslinor. Gräfningskostnaden

beräknades af detta bolag till 85— 185 kronor, allt efter markens beskaffenhet.

Då såväl de till underhåll af institutets byggnader som öfriga för

olika ändamål vid institutet anslagna medel icke beredde tillgång till bekostande

af ifrågavarande arbeten, har direktionen till Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning öfverlemnat de inkomna anbuden samt tillika i under
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Åttonde hufvudtiteln.

dårlighet hemstält, huruvida Eders Kong! Maj:t ville medgifva direktionen

att träffa aftal om arbetenas utförande äfvensom till direktionens disposition

anvisa derför erforderliga medel.

öfverintendentsembetet, som genom nådig remiss fått sig anbefaldt

att häröfver afgifva utlåtande, har i underdånig skrifvelse den 10 sistlidne

juli, jemte vitsordande af lämpligheten deraf att de ifrågasatta kompletteringsåtgärderna

blefve snarast möjligt utförda, i öfrigt åberopat innehållet

af ett utaf ingeniören Karl Wallin, uppå anmodan af embetet, afgifvet, vid

embetets skrifvelse fogadt yttrande i ärendet. Af detta yttrande inhemtas,

bland annat, att kostnaden för hela arbetet jemte jordledningar och gräfning

uppgår enligt de två lägsta anbuden till 1,172 eller 1,174 kronor

samt att ^Vallin, beträffande arbetets utförande, ansett ingeniören Anderssons

erfarenhet och sätt att leda arbeten af ifrågavarande slag lemna

''en större garanti för ett godt arbete och derför tillstyrkt antagandet af

Anderssons anbud, som, efter att hafva kompletterats, slutar å sistnämnda

belopp.

Af den i ärendet verkstälda utredning framgår, att den nuvarande

anordningen af åskledare å veterinärinstitutets byggnader är bristfällig

och olämplig samt att askledareanläggningen icke utan en grundlig reparation

och komplettering kan bringas i sådant skick, att byggnaderna kunna

anses skyddade för skada genom åskslag. Det är derför nödvändigt, att

härför erforderliga åtgärder med det snaraste vidtagas och att, då institutet

saknar medel härtill, någon utväg beredes att på annat sätt fylla behofvet.

I sådant afseende tillåter jag mig erinra, hurusom Eders Kongl. Maj:t i

1892 års statsverksproposition föreslog Riksdagen att i staten för veterinärinstitutet

bevilja en förhöjning af 1,500 kronor till byggnaders och stängsels

underhall. Såsom skäl för den da äskade anslagsförhöjningen anfördes,

bland annat, att ganska omfattande underhållsarbeten å institutets byggnader

inom kort måste utföras. Riksdagen ansåg emellertid, att dylika

större reparationer borde, der de befunnes af behofvet påkallade, verkställas

med medel, som på extra stat för en gång anvisades för ändamålet;

och ^höjde Riksdagen det ifrågavarande anslaget med endast 1,000

kronor. Då behof af ett sådant reparationsarbete nu förefinnes och medel

ej äro att tillgå för arbetets utförande, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja för år *1896

ett extra anslag af 1,174 kronor till reparation och komplettering af åskledarne

å veterinärinstitutets byggnader.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

125

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Med anledning af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien i [49.]

underdånig skrifvelse den 2 oktober 1894 gjorda anhållan hemställer jag,/ar

att, enär de extra anslag, å tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål,v£mie“, s“m“

tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för innevarande år liksom för Ungar m. m.

flera föregående år beviljade, äro för samma ändamål fortfarande erforderliga,

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1896 bevilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m.......................................................... * 3,200: —

samt till utgifvande af planschverk öfver fomsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m................................................................... '' 2,000:

tillhopa kronor 9,200: —

1 underdåniga skrivelser den 29 september och den 19 december [50.]

1891 fäste vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien Eders Kongl.B«o»We af

Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att särskilda åtgärders. cSigtuna_

vidtoges till skydd för vissa fornminnen i vårt land. I sådant afseende

hemstälde akademien, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska dels

ett årligt anslag af 10,000 kronor under tio år till vidtagande af åtgärder

för bevarande af landets märkligare historiska ruiner, dels ock ett årligt

anslag af 5,000 kronor under fem år för blottande, aftecknande och restaurerande

af äldre målningar samt för underhåll af minnesmärken i

kyrkorna. Berörda framställning föranledde likväl icke någon Eders Kongl.

Maj:1s åtgärd.

Med åberopande af hvad akademien förut anfört i ämnet upprepade

akademien i underdånig skrifvelse den 13 september 1892 nyssnämnda

hemställan och framhöll dervid, att, ju längre man dröjde att för dessa

ändamål vidtaga åtgärder, desto drygare blefve med nödvändighet de

erforderliga beloppen; att ifrågavarande minnesmärken vore i sig och

genom sin fosterländska betydelse i synnerligt hög grad värda att bevaras,

samt att det vore ytterst beklagligt, om Sverige skulle dröja ännu

opaginerad Kontrollera mot PDF

I26 Åttonde hufvudtiteln.

längre att deltaga i den täflan, som hos Europas öfriga kulturstater egde

rum med afseende pa de nationella minnesmärkenas vård. Bland de

ruiner, som i nämnda skrivelser åsyftades, påminte akademien särskildt

om Helsingborgs Kärna och Sigtuna kyrkoruiner. Vidare erinrade akademien,

att åtgärder af omförmälda slag redan af staten bekostats beträffande

ruiner i och invid Visby, samt att äfven i Danmark sådana åtgärder

vidtagits.

Sedan, med anledning af akademiens ifrågavarande skrifvelse, Eders

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för bevarande af Helsingborgs Kärna

anvisa på extra stat för år 1894 ett anslag af 15,000 kronor, samt Riksdagen

bifallit denna framställning, har akademien uti underdånig skrifvelse

den 30 september 1893 ansett sig böra särskildt framhålla nödvändigheten

af att åtgärder med det snaraste vidtoges till skydd för kyrkoruinerna i

Sigtuna. Deras höga ålder och deras egendomliga anordning gjorde det

till pligt för det nuvarande slägtet att bevara dem. De hvarje år återkommande

murrasen gjorde det omöjligt att längre uppskjuta härmed.

På grund af ett den underdåniga skrifvelsen bilagdt, af arkitekten E. V.

Langlet uppgjordt kostnadsförslag anhöll derför akademien, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära ett anslag af 7,000 kronor

för vidtagande af åtgärder till nämnda kyrkoruiners bevarande.

Enligt berörda kostnadsförslag skulle de erforderliga åtgärderna bestå

i dels bortrensning af nedfallet och kring yttermurarne hopadt material,

som delvis dolde byggnadsverkens planformer, och i samband härmed så

mycken gräfning, att grundmurarne blottades å de ställen, der öfrigt murverk

helt och hållet försvunnit, dels fallfärdiga eller svårt ramponerade

murars stödjande och återställande i hallbart skick så till skiftgång som

hvad murbruk och fyllnadsinur anginge, dels cementbetäckning af alla

murars uppåtvända ytor samt varsam fogfvllning med passande godt bruk,

jemväl å cR vertikala murytor, som deraf vore i behof, dels äfven bortrödjande

af åtskilliga träd och buskar, som påtagligen förorsakade skada.

De kostnader, som för vidtagandet af dessa åtgärder erfordras, framgå af

eu utaf arkitekten Langlet lemnad redogörelse för det tillstånd, hvari de

särskilda ruinerna befinna sig, med specifikation å de åtgärder, som med

hvarje ruin äro att vidtaga. I sadant afseende föreslår Langlet beträffande:
1)

S:t Per, att vid det större eller korstornet, hvars norra och vestra

sidor torde kräfva en temligen genomgående cementbehandling, uppsättas

ställningar, bestående af två höjder stadiga spiror, bommar, som torde få

upplag i murens gamla bomhål, samt en och en half tums plank till bottnar

och dessutom en större och en mindre stege. Först med hjelp af dessa

s. 127 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

127

ställningar kunde denna del af arbetet närmare bedömas, hvilket gälde

äfven det inre af tornets öfre del. Åt koret, hvars förfall under senast

förflutna år enligt uppgift i anmärkningsvärd grad påskyndats, borde framför

allt egnas en omsorgsfull behandling och helst, der det utan risk för

misstag kunde ske, genom ett och annat å nyo upplagdt stenskift återgifvas

någon del af det murverk, som under senare tid nedrasat eller

blifvit nedvräkt. Vestra tornet, genom påtagligen ej långt tillbaka i tiden

liggande våldsåtgärder illa skadadt i båda yttre (vestra) hörnen, behöfde

i dessa delar en formlig restaurering. Huruvida trappan vid tornets inre

nordvestra hörn hade en motsvarighet vid det sydvestra, och i hvad mån

något deraf kunde förtydligas genom lindrigt åtgörande, syntes först efter

en varsam rödjning kunna afgöras. För antydda arbetens utförande ansåges

en kostnad af 2,500 kronor erforderlig.

2) S:t Lars. Denna enkla, nästan formlösa och skenbart isolerade

stenmassa tycktes vid första påseendet erbjuda föga intresse, men toge

man i betraktande den lilla trädbevuxna, långsträckta kullen öster om

murkolossen, insåge man, att här kunde med hjelp af spaden göras upptäckter,

som väl icke kunde blifva alldeles värdelösa. Att eu del af de

träd, som intoge kullen, måste undanrödjas, vore gifvet, men förmodligen

vore icke alla till hinder för plankonturernas blottande, hvilket torde vara

allt, som här kunde ernås. Att för öfrigt åtskilligt arbete måste företagas

vid såväl tornets båda yttre hörn som dess inåt vända murdelar, ej mindre

för ögats tillfredsställande än ock till förekommande af hotande ras af

större omfattning, syntes temligen gifvet. Då såväl en del ställningar som

ganska mycket material måste från annat håll hitföras, kunde kostnaden

knappt anslås till mindre än 1,500 kronor.

3) S:t Olof. Detta i sin plananläggning ganska egendomliga byggnadsverk

vore nu till det yttre väl mycket bortskymdt af en ymnig vegetation,

i synnerhet på något afstånd sedt. Fn med urskilning företagen

rödjning borde, på samma gång den aflägsnade mycket af den fortgående

förstörelsens orsaker, kunna bidraga till förhöjande af det anslående och

pittoreska i anblicken. Men en sådan rödjning vore icke utan sina faror

för murverkets bevarande i dess nuvarande skick; och då härtill koinme

träd- och buskrötternas oskadliggörande samt det vidsträckta murverkets,

med alla dess vexlande höjdförhållanden, behöriga skyddande genom

cementbetäckning, afloppsrännor och murförbättringar in. in., syntes här

föreligga ett arbete, som, i anseende till dess grannlaga natur, svårligen

kunde aflöpa billigare än det vid S:t Per. Särskilt borde anmärkas, att

snar hjelp företrädesvis här vore af nöden, emedan den genom utbrytningar

svårt underminerade korapsisen hotade att nedstörta. Vare sig

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Åttonde hufvudtiteln.

särskild ställningsvirke hit anskaffades eller det vid S:t Per först använda

ånyo begagnades, i hvilket senare fall tidsutdrägten dock komme att vålla

ökadt arfvode för tillsyn, torde kostnaden alltså böra anslås till omkring

2,500 kronor.

4) S:t Nicolaus. Ehuru endast obetydligt af denna ruin för närvarande

vore synligt, torde anledning finnas till det antagandet, att genom

utgifning en icke ringa del af grundplanen skulle kunna läggas i dagen.

Härtill torde böra anslås omkring 200 kronor.

Hela det belopp, som för ifrågavarande ändamål skulle erfordras,

blefve alltså omkring 6,700 kronor eller, om härtill lades 300 kronor för

gräfningar å södra sidan om S:ta Maria, der grundmurarne till det forna

klostret torde vara åtminstone delvis att återfinna, jemnt 7,000 kronor,

deri inberäknade materialier, redskap, resor och tillsyningsarfvoden.

Sedan Eders Kong!. Maj:t anbefalt öfverintendentsembetet att i ärendet

afgifva underdånigt utlåtande, har nämnda myndighet uti skrifvelse den

31 oktober 1893 anfört, att embetet, som mot arkitekten Langlets förenämnda

förslag ej ansett sig ega anledning till anmärkning och som funnit

synnerligen önskvärdt, att för ifrågavarande historiska ruiners bevarande

från ytterligare förfall nödiga reparationsarbeten komme att utföras,

underdånigst hemstält om bifall till förevarande framställning.

I sin förut omnämnda skrifvelse af den 30 september 1893 hade

vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien erinrat, att af Sigtuna samhälle,

som knappast förmådde underhålla stadens nu begagnade kyrka,

den forna dominikanerkyrkan, något bidrag till bekostande af de för ruinernas

skyddande erforderliga arbeten icke kunde påräknas.

Genom nådig remiss den 6 november 1893 anbefaldes Eders Ivongl.

Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län att från vederbörande infordra

och med eget utlåtande till Eders Kongl. Maj:t insända underdånigt

yttrande, om och i hvad mån bidrag till bestridande af kostnaderna för

de i ärendet ifrågasatta åtgärder kunde förväntas inflyta från den ort, som

vore närmast intresserad i dessa fornlemningars skyddande.

I följd häraf beslöto Sigtuna vid allmän rådstuga röstberättigade invånare

den 18 december 1893 att, under förutsättning att Riksdagen beviljade

äskadt anslag till vidtagande af åtgärder för bevarande af stadens

kyrkoruiner, staden skulle till ifrågavarande ändamål bidraga med 500

kronor. Ärendet behandlades jemväl å kyrkostämma i Sigtuna, S:t Olofs

och S:t Pers till ett pastorat förenade församlingar. Dessa förmälde sig

väl inse vigten af de minnesrika ruinernas restaurerande, men funno sig

icke kunna dertill lemna något bidrag i följd af församlingarnas öfriga

stora utgifter särskildt för pågående iståndsättande med betydliga kost
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

129

nader af församlingarnas till gudstjenst begagnade gemensamma kyrka,

hvilken, såsom varande den gamla dominikanerkyrkan, äfven utgjorde ett

värderikt historiskt minne. I underdånig skrifvelse den 3 mars 1894 meddelade

Eders Kongl. Majrts befallningshafvande hvad Sigtuna stad och församlingarna

sålunda beslutit samt tillkännagaf derjemte, att magistraten i

Sigtuna, på föranledande af Eders Kongl. Majrts befallningshafvande, föranstaltat

om en frivillig insamling af medel för saken inom staden och

kringliggande ort, hvilken insamling, enligt hvad magistraten upplyst,

torde komma att uppgå till 500 kronor. För egen del anförde Eders

Kongl. Majrts befallningshafvande, att utöfver omförmälda 1,000 kronor

något bidrag från orten icke torde vara att förvänta; att stora historiska

intressen knöte sig vid de fyra delvis ännu qvarstående kyrkoruinerna i

Sigtuna från kristendomens äldsta tider i vårt land, derunder, såsom kändt,

Sigtuna blef säte för Svealands förste biskop och var ett af de mest blomstrande

samhällen i mellersta Sverige, hvarom bäst vittnade dessa storartade

ruiner jemte den ännu begagnade gamla dominikanerklosterkyrkan;

samt att de tre mest betydande af dessa ruiner, S:t Per, S:t Lars och S:t

Olof, ännu gjorde ett mäktigt intryck, men hotade att hemfalla under

fullständig förstörelse, derest icke med stor skyndsamhet åtgärder vidtoges

för deras bevarande, hvarför Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande på

det lifligaste förordade, ''att statsmedel till belopp af 6,000 kronor måtte

anvisas för räddande undan förstörelse af nämnda åldriga och intressanta

minnesmärken.

På grund af hvad sålunda anförts, och då för ifrågavarande ändamål ett

bidrag af 1,000 kronor från annat håll förväntas, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till vidtagande

af de nödvändigaste åtgärderna för bevarande af omförmälda kyrkoruiner

i Sigtuna äfvensom till anställande af dermed i samband stående

gräfningar anvisa på extra stat för år 1896 ett anslag af 5,000 kronor.

Musikaliska akademien.

Vid föredragning den 14 januari 1893 af ärenden rörande regleringen

af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat anmälde jag, bland annat, musikaliska

akademiens underdåniga skrifvelse den ‘27 oktober 1892 med anhållan

om förhöjning af det å akademiens stat upptagna anslag till expenser

m. in., och sedan med anledning häraf till Riksdagen aflåtits nådig

proposition i ämnet, beviljade Riksdagen i akademiens stat en förhöjning

af 300 kronor till expenser m. m.

1 akademiens omförmälda skrifvelse anfördes, hurusom ifrågavarande

Bill. till Kikul. Prol. 1895. 1 Sand. 1 Afil. It

[51J

Fyllande af

en brist å

akademiens

expensanslag.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Åttonde hnfvudtiteln.

anslag, som äfven vore afsedt för instrumenters vård, inköp af musikalier

och böcker samt uppvärmning och lyshållning i akademiens byggnad och

af hvilket anslag jemväl borde utgå årligen till aflöning åt en eldare 900

kronor och åt en portvakt 200 kronor, visat sig för de afsedda ändamålen

otillräckligt. Redan vid akademiens flyttning till dess nya byggnad hade

å nämnda medel uppkommit en brist, som vid 1880 års slut uppgått till

1,129 kronor 91 öre, till hvars betäckande Eders Kongl. Maj:t af allmänna

besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel anvisade motsvarande

belopp. Trots all sparsamhet vid expensmedlens användning hade

emellertid äfven derefter visat sig omöjligt att med desamma bestrida de utgifter,

söm varit nödiga för statens under akademiens inseende stälda

läroverk, utan hade akademien för behofvens fyllande måst anlita sina

egna° tillgångar. Enligt hvad skrifvelsen bifogadt utdrag af räkenskaperna

för aren 1883—1891 utvisade, hade under berörda tid årligen utgått i

medeltal: till arfvoden åt eldaren och portvakten samt instrumentvårdare,

städerska, orgeltrampare och en under de senare åren mot ett årsarfvode

af 150 kronor anstäld läkare, hvilkens råd afgiftsfritt varit att tillgå för

de oftast mycket obemedlade eleverna, 1,849 kronor 3 öre, till instrumenters

inköp och underhåll 504 kronor 93 öre, till böcker och musikalier

193 kronor 6 öre, till annonser och tryck 441 kronor 95 öre, till

uppvärmning och lyshållning 1,727 kronor 29 öre samt till brandförsäkring,

skrifmaterialier m. m. 258 kronor 39 öre. För nu angifna ändamål

hade under nämnda 9 år utbetalts sammanlagdt 44,771 kronor 83 öre,

eller i medeltal 4,974 kronor 65 öre om året. Då härför under samma

tid å expensinedelskontot funnits tillgängliga allenast 42,169 kronor, hade

akademien måst af egna medel tillsläppa återstoden, 2,602 kronor 83 öre,

nemligen

år 1883 ................................................................................................ kr. 316: 01

* 1884.................................................................................................. » 40: 66

» 1885 ............................................................................................... » 85: 90

>; 1886 .................................................................................................. » 138; 47

åren 1887 och 1888 .......................................................................... » 665: 75

år 1889 ............................................................................................ » 294: 90

5 1890 ............................................................................................... » 458: 23

''» 1891 .................................................................................................. » 602: 91

Summa kr. 2,602: 83.

Till betäckande af den sålunda uppkomna bristen anhöll akademien,

att medel måtte anvisas, hvilket äfven statskontoret i utlåtande af den 7

december 1892 tillstyrkte. Någon framställning derom till Riksdagen kunde

s. 131 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

131

emellertid icke vid framläggandet af 1893 års statsverksproposition göras

i sammanhang med förslaget om expensanslagets höjande, enär frågan

om bristens fyllande då berodde på pröfning af kammarrätten, som erhållit

befallning att yttra sig i ämnet.

Kammarrätten afgaf den 30 mars 1893 det infordrade utlåtandet, som

inkom till ecklesiastikdepartementet den 28 påföljande april. I detta utlåtande

anfördes, att akademiens i kammarrätten granskade räkenskaper

för åren 1883—1891 i afseende å den brist, hvilken enligt akademiens

underdåniga framställning skulle för dessa år hafva uppstått i dess anslag

till expenser m. m., ej gåfve anledning till annan erinran, än att akademien

vid beräknandet af bristen för hvart och ett af åren 1889, 1890 och 1891,

till utgifter, som bort af nämnda statsanslag bestridas, hänfört arfvode till en

läkare, hvilkens råd afgiftsfritt varit att tillgå för akademiens elever. Detta

arfvode hade utgått med 150 kronor om året eller för de tre sistnämnda

åren med sammanlagdt 450 kronor. Enligt kammarrättens förmenande

hade akademien icke lagligen egt att för berörda ändamål använda större

eller mindre del af expensmedlen. Bristen å expensmedelsanslaget borde

derför anses rätteligen uppgå till ett belopp, som med 450 kronor understege

det af akademien till 2,602 kronor 83 öre upptagna, eller till 2,152

kronor 83 öre.

Då Riksdagen nyligen under liknande förhållanden beviljat anslag

till amortering af en å naturhistoriska riksmuseets expensmedelsanslag

uppkommen brist, får jag, som, lika med kammarrätten, anser den nu

ifrågavarande bristen rätteligen utgöra 2,152 kronor 83 öre, i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till

betäckande af omförmälda under åren 1883 —1891 a musikaliska akademiens

expensmedelsanslag uppkomna brist, pa extra stat för ar 1896 anvisa

ett till helt krontal jemnadt belopp af 2,153 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

Med anledning af vetenskapsakademiens i skrifvelse den 12 september

1894 gjorda anmälan, att ett årligt anslag af 2,000 kronor till inköp och

insamling af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för arke<joniater

och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande

af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter fortfarande är

behöfligt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majt täcktes

föreslå” Riksdagen att för sagda ändamål anvisa på extra stat jemväl för

år 1896 enahanda belopp som för innevarande år, eller 2,000 kronor.

[52.]

Museets afdelning

för

arkegoniater

och fossila

växter.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Åttonde hufvudtiteln.

[53.] Likaledes får jag, med anledning af vetenskapsakademiens i skrifvelse

JS~Äod.en l2 september 1894 gjorda framställning derom, att behofvet af anslag

samling, for v ard, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnocj r (ifiskci

samling vore detsamma som under föregående år, i underdånighet hemställa,

^det Eders ^Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för sagda.

ändamål anvisa pa extra stat jemväl för år 1896 enahanda belopp som

för innevarande år, eller 2,800 kronor.

[54.] Sedan naturhistoriska riksmuseets expensmedelsanslag med museets

Tf°lri7l fortgående tillväxt år efter år visat sig allt mer otillräckligt, täcktes

museets ex- Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med vetenskapsakademiens derom giorda

inslag!1'' hemställan, föreslå 1893 års riksdag att till höjande af museets årliga

expensmedelsanslag bevilja 1,630 kronor. Till svar härå anförde Riksdagen

bland annat, att, då den äskade förhöjningen delvis skulle användas

till amorterande af den till omkring 4,000 kronor uppgående bristen å

• expensmedelsanslaget samt någon utredning icke förelåge, huruvida, sedan

bristen blifvit betäckt, hela förhöjningen kunde vara erforderlig, det förefallit

Riksdagen riktigare, att medel för bristens betäckande anvisades på

extra stat och att i stället höjningen af det ordinarie anslaget begränsades

i ^motsvarande mån. Med beräknande att omförmälda brist skulle

kunna på fyra års tid amorteras med ett anslag af 1,000 kronor om året,

ansag Riksdagen höjningen i expensmedelsanslaget lämpligen kunna inskränkas

^till 630 kronor och beslöt att till amorterande af bristen på extra

stat för år 1894 anvisa ett belopp af 1,000 kronor.

Efter det Riksdagen jemväl för år 1895 anvisat enahanda belopp, får

jag, på hemställan af vetenskapsakademien i underdånig skrifvelse den 12

september 1894, nu tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1896 på extra stat anvisa ett belopp af 1,000

kronor till fortsatt amortering af ifrågavarande brist.

Meteorologiska centralanstalten.

[55.] Med anledning af en utaf vetenskapsakademien efter anhållan af

föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt, professor R, Rubenanstalten.

^Olly gjord underdånig framställning behagade Eders Kongl. Maj:t år 1893

föreslå Riksdagen, att, för ett fullständigt ordnande och utvidgande af väderlek

stjensten vid meteorologiska centralanstalten i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af anstaltens föreståndare afgifvet, i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari samma år omförmäldt förslag,

det till anstalten utgående årliga anslag måtte höjas med 7,950

s. 133 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 133

kronor. Riksdagen fann visserligen hvad i statsrådsprotokollet anförts innebära

fullgiltiga skäl för att ökade medel till det af Eders Kongl. Maj:t

ifrågasatta belopp stäldes till meteorologiska centralanstaltens förfogande

för ordnande och utvidgande af väderlekstjensten; men då, enligt Riksdagens

förmenande, någon tids erfarenhet rörande resultaten af de nya

anordningarna borde afvaktas, innan beloppet uppfördes på ordinarie stat,

ansåg Riksdagen sig böra tills vidare anvisa endast anslag på extra stat

för nu angifna ändamål, hvadan Riksdagen på extra stat för år 1894

beviljade en summa af 7,950 kronor till fullständigt ordnande och utvidgande

af väderlekstjensten vid anstalten. Jemväl för innevarande år

anvisades af Riksdagen en lika stor summa för de nya anordningarnas

fortsatta tillämpning.

Då äfven för år 1896 medel till enahanda belopp erfordras för tillgodoseende

af ifrågavarande ändamål, åt hvars vigt och betydelse Riksdagen

på ett otvetydigt sätt gifvit sitt erkännande, får jag, efter derom

af vetenskapsakademien i skrifvelse den 12 september 1894 gjord framställning,

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Majt täcktes föreslå

Riksdagen att på extra stat jemväl för år 1896 anvisa 7,950 kronor

till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst vid meteorologiska

centralanstalten.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara och

Bollnäs anordnade läroanstalter för öfveråriga döfstumma har Riksdagen

för hvart och ett af de senare åren på extra stat anvisat tillsammans

49,200 kronor.

Samtidigt med utfärdande af lag angående ordnande af döfstumundervisningen

i riket förordnade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref

den 31 maj 1889, bland annat, att i dessa läroanstalter finge, jemte döfstumma

i de åldersklasser, för hvilka anstalterna egentligen vore afsedda,

för framtiden, i den mån utrymme och tillgång på lärarekrafter mcdgåfve,

intagas döfstumma barn äfven i åldern 12—15 år.

Då, enligt från styrelserna för de särskilda undervisningsanstalterna

ingångna skrivelser, antalet öfveråriga döfstumma, som ej hafva erhållit

någon undervisning, ännu är så stort, att tillräckligt antal intagningselever

kan beräknas i alla anstalterna för år 1896, och då hela anslaget

för deras uppehållande alltså fortfarande erfordras, hemställer jag, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för uppehållande af un
-

[56.]

Läroanstalterna

för

öfveråriga

döfstumma.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Åttonde hufvudtiteln.

dervisningen vid nämnda tre anstalter, anvisa ett extra anslag för år 1896

af 49,200 kronor.

[57.] Pa derom af styrelsen för handtverksskolan i Kristinehamn för blinda

i underdånig skrifvelse den 27 sistlidne september gjord begäran hemKristinehamn

ställer jag, att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att enahanda

för blinda, belopp, som beviljats för skolans uppehållande under närmast föregående

år, eller 10,000 kronor, må för denna skola anvisas på extra stat äfven

för år 1896.

[58.] I underdånig skrifvelse den 22 sistlidne september har direktionen

Tryckning 0/öfver institutet för blinda i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t

blindskrifter täcktes föreslå Riksdagen att, utöfver det åt institutet på ordinarie stat

uppförda anslaget, bevilja institutet för år 1896 enahanda extra anslag,

som anvisats för innevarande år, nemligen 2,500 kronor att användas till

tryckning af blindskrifter och 1,200 kronor till understöd åt blindlärareelever

samt till reseunderstöd åt blindlärare.

[59.] Med hänvisning till hvad jag vid behandlingen af de ordinarie anslagen

men anblaa. un<4er Punkt ^ redan anfört i fråga om anordnande af en förskola å TomteU

farin bada för blinda, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

blTomtleboada föreslå Riksdagen, att till uppförande af en byggnad för denna förskola,

hvartill, enligt uppgjordt kostnadsförslag, erfordras 81,200 kronor, samt

för bestridande af kostnaderna för uppgjorda ritningar och kostnadsförslag

till ifrågavarande byggnad, hvilka uppgått till ett belopp af 750 kronor,

som blifvit af statskontoret förskotterade, måtte beviljas ett belopp af

81,950 kronor, och att häraf måtte på extra stat för år 1896 anvisas

50,750 kronor.

Hospitalsvården.

[60.] Eders Kongl. Maj:t har i särskild nådig proposition den 20 december

Au\aia 1894 0m anordnande vid Upsala af en asyl för sinnessjuke föreslagit,

1>Sa bland annat, att till förvärfvande af erforderligt jordområde åt en sådan

asyl äfvensom till uppförande af för asylen erforderliga byggnader och

vidtagande af i sammanhang dermed föreslagna åtgärder i afseende på

förändring af vissa lägenheter vid Upsala hospital samt anläggning af

spårväg och vattenledning till asylen m. m. må beviljas ett anslag af

1,480,000 kronor och deraf på extra stat för år 1896 anvisas ett belopp

af 500,000 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 135

Medicinalstyrelsen har i förenämnda skrifvelse den 21 september 1894 [61.]

underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen^/,* sjukhus

att till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske anvisa för ar 1896 ett p

extra anslag af 14,000 kronor, eller enahanda belopp, som blifvit för

närmast föregående år beviljadt.

Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att anvisa äfven för år 1896 ett extra anslag af 14,000

kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske, under vilkor att

Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisar 4,000 kronor och

medgifver, att spetelske äfven från andra län må vid sjukhuset erhålla

vård, i den mån utrymmet sådant medgifver.

Diverse anslag.

I likhet med hvad under åtskilliga år skett och af samma skäl, som [62.]

då förekommit, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att jemväl

för år 1896 på extra stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska ^Uka/et.

fomskrift sällskapet.

Under flera föregående år har Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts [63.]

framställning beviljat anslag till beredande af religionsvård åt svenske sjö-Rdiqiomvård

män i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande lands- ffjfjZ. [fi.

män, och hemställer jag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t jemväl för år < »tfa»***»

1896 af Riksdagen för ifrågavarande ändamål äska anslag till samma amnarbelopp

som det, hvilket hittills årligen plägat anvisas, eller 10,000 kronor.

Sedan 1893 års riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom [64.]

gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af tvåa«?. åtgärder

kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor, deraf iorhjntrjjr''

4,000 kronor att utgå under år 1894, dels till resekostnadsnadsersättning miigionsvård

åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, deraf 500 kronor att utgå under sands stifts

år 1894, dels ock till två stipendier för utbildande vid universitetet af finstötande

prester, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor^0 1 9

att utgå under år 1894 äfvensom åt Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat att

meddela de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens

användande, samt nästlidna års riksdag af sålunda beviljade belopp

anvisat för år 1895 af anslaget till kontraktsadjunkterne 4,000 kronor,

s. 136 Kontrollera mot PDF

[65.]

Nordiska

museet.

[66.]

Tidskrift fö

landsmål m. v

[67.]

»Nordiskt

medicinskt

arkiv.»

136 Åttonde hufvudtiteln.

af anslaget till resekostnadsersättning åt desse 500 kronor, samt af det

till stipendiers inrättande beviljade anslag 1,500 kronor, far jag, med

erinran derom att Eders Kongl. Maj:t den 2 juni 1893 i ofvannämnda

afseenden meddelat närmare bestämmelser, i underdånighet hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att af återstående belopp

anvisa för år 1896 af anslaget till kontraktsadjunkterne 4,000 kronor,

af anslaget till resekostnadsersättning åt desse 500 kronor samt af det

till stipendiers inrättande beviljade anslag 1,500 kronor.

Med åberopande af 1890 års riksdags beslut om anvisande af ett

extra anslag för ar 1891 af 25,000 kronor till nordiska museet har

museets styrelse anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning

om beviljande jemväl för ar 1896 af enahanda anslag; och får jag med

anledning häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1896 anvisa ett belopp

af 25,000 kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande

för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

Med anledning af en utaf e. o. professorn J. A. Lundell gjord ansökning

om fortfarande anslag för den af honom utgifna tidskriften

»Nyare'' bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif»

anser jag mig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att jemväl för nästkommande år ställa till Eders Kongl. Majts

förfogande ett extra anslag till samma belopp, som allt ifrån 1883 års

riksdag anvisats, eller 3,150 kronor, att på de vilkor, Eders Kongl. Maj:t

kan finna godt bestämma, användas till understöd för utgifvande äfven

under år 1896 af nämnda tidskrift.

Sedan alltifrån år 1876 af reservationsanslaget till resestipendier samt

läroböckers och lärda verks utgifvande bidrag till vexlande, dock i allmänhet

mindre betydande belopp lemnats för vidmakthållande af den

utaf professorn Axel Key redigerade tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv»,

täcktes Eders Kongl. Maj:t i 1894 års statsverksproposition, då nyssnämnda

anslag länge befunnits otillräckligt för tillfredsställande af de

anspråk, som derpå stäldes, och professor Key begärt förhöjdt understöd,

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1895 anvisa ett belopp af 3,000

kronor såsom understöd för fortsatt utgifvande af sagda tidskrift. Riksdagen

fann väl med hänsyn till tidskriftens betydelse för den medicinska

forskningen i vårt land angeläget, att dess fortfarande utgifvande blefve

s. 137 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln 137

genom ett ökadt understöd af allmänna medel tryggadt; men då Riksdagen

förmenade det vara möjligt att äfven framdeles från nämnda reservationsanslag

bereda tidskriften något årligt bidrag, syntes det Riksdagen, som

om det särskilda anslag, hvilket till understöd för tidskriftens utgifvande

borde ifrågakomma, lämpligen kunde begränsas till 2,000 kronor. Detta

belopp blef derför af Riksdagen för ändamålet anvisadt på extra stat för

år 1895.

På sätt i nu berörda anslagsärende framhölls, har tidskriften visat

sig ådraga utgifvaren en årlig förlust af mer än 3,200 kronor, som blott

till en mindre del kunnat ersättas genom det lemnade statsbidraget. Under

sådana förhållanden har derför Eders Kongl. Maj:t, som lika med

Riksdagen funnit angeläget, att tidskriftens bestånd tryggades, på min

hemställan genom nådigt beslut den 20 december 1894 från anslaget

till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande tillagt

professor Key för tidskriftens utgifvande under år 1895 ett belopp af

1,000 kronor, hvarigenom statsunderstödet för sagda år bragts upp till

en summa af 3,000 kronor. Anlitandet af en sådan nödfallsutväg lärer

dock för framtiden blifva nästan omöjligt, så vidt icke andra högst behjertansvärda

kraf på understöd från berörda reservationsanslag skola afvisas.

I detta hänseende tillåter jag mig erinra, att de ansökningar om

understöd derifrån, som för år 1895 begärdes för utgifvande af vetenskapliga

arbeten m. in., afsågo ett sammanlagdt belopp af öfver 20,000 kronor.

Efter det från anslagets summa, 24,000 kronor, afdragits 10,500 kronor,

som städse utgå till resestipendier för vetenskapsidkare vid universiteten

samt civile läkare, funnos endast 13,500 kronor att fördela, och dervid

måste större inskränkningar göras, än ömkligt varit. Det finnes^ icke

någon anledning att antaga, att detta förhållande skall ändras, savida

icke reservationsanslaget höjes, hvartill Riksdagen dock hittills icke visat

sig villig.

Professor Key har nu anhållit om understöd för tidskriftens fortsatta

utgifvande under år 1896, till hvilken ansökning kanslern för rikets universitet,

efter lärarekollegiets vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet

hörande, uti underdånigt utlåtande tillstyrkt bifall. Jag har mig bekant,

att de uppoffringar professor Key hittills fått vidkännas för denna tidskrift

äro så betydliga, att han icke vågar ikläda sig vidare kostnader för tidskriften,

derest ej större trygghet beredes åt företaget genom tillräckliga

medels anvisande. Jag är derför af den mening, att för sadant ändamål

bör hus Riksdagen äskas särskild! anslag till hela det belopp, som professor

Key angifvit såsom årligen erforderligt af statsmedel för att han ma blifva

i stånd att fortfarande utgifva tidskriften. På grund häraf får jag i under
JJih.

till llilcsd. Prat. 18115. 1 Sami. 1 Afd. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Åttonde hufvudtiteln.

dårlighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

pa extra stat för ar 1896 anvisa ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd

för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv».

[68.] Hos Eders Kongl. Maj:t har utgifvaren af tidskriften * Acta mathe
Tidskriften

matica», professor G. Mittag-Leffler, underdånigst anhållit, att enahanda

>>ATaticalhe~beloP]b eller ROCK) kronor, hvilket för innevarande år, liksom för flera

föregående, beviljats såsom understöd för utgifvande af nämnda tidskrift

och som vore b ohöfligt för fortsatt utgifvande af tidskriften, äfven

för år 1896 måtte sökanden för sådant ändamål beredas; och har vetenskapsakademien,

som i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande, dervid på det

lifligaste förordat bifall till ansökningen.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat jemväl för år 1896 anvisa ett belopp

af 4,000 kronor, att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för utgifvande

under samma år af tidskriften »Acta mathematica» till professor

Mittag-Lefflers förfogande utbetalas.

[69.] Riksdagen har för hvart och ett af åren 1885—1895 beviljat ett

t örelåsnings- extra anslag att användas till understöd åt sådana anstalter eller förarZtski/sten.

eningar> som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock under vissa

vilkor, hvilka vid senast beviljade anslag voro följande:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,

icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager föreståndare

och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser; dock att, hvad

landsbygden beträffar, Eders Kongl. Maj:t må ega att härutinnan göra de

eftergifter, som omständigheterna kunna påkalla;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig

de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Eders Kongl. Maj:t pröfvas

nödiga och lämpliga.

Ifrågavarande anslag, som, ursprungligen bestämdt till 15,000 kronor,

s. 139 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 139

för hvart och ett af åren 1888—1894 uppförts med 20,000 kronor, höjdes

för innevarande år till 25,000 kronor. Da för berörda ändamål med säkerhet

torde erfordras ett lika stort belopp för nästinstundande år, hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja för ar

1896 ett extra anslag å 25,000 kronor att under enahanda vilkor, som

nyss nämnts, användas till omförmälda ändamål.

Likasom under föregående år har dels afdelningschefen vid general- [70.]

stabens topografiska afdelning gjort framställning om beredande för år Preemons1896

af ett anslag å 9,000 kronor för fortsättande ^ precisionsnivellerings-f^f;1^

arbetena i norra Sverige, dels ock styrelsen för nautisk-meteorologiska

byrån hemstält om anvisande för nämnda ar af 2,500 kronor för underhåll

och tillsyn in. in. af de inrättade vattenhöjdmätningsstationerna äfvensom

af 1,000 kronor till fortsatt sammanställning och bearbetande af anteckningar

öfver de vid dessa stationer registrerade vattenhöjder.

Med åberopande af hvad förut i statsrådsprotokollen öfver ecklesiastikärenden

den 11 januari 1890, den 12 januari 1891 och den 14 januari

1893 blifvit i ämnet anfördt hemställer jag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1896 bevilja 12,500 kronor, deraf

9,000 kronor till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i norra

Sverige, 2,500 kronor för underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna

in. in. samt 1,000 kronor för fortsatt sammanställning och bearbetning

af omförmälda anteckningar.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag uppförde [71.]

senast församlade riksdag på extra stat för år 1895 ett anslag af ROOOtW^0^

kronor, att mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssäll- nykterhetsskåpets

förfogande för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter. Nämnda skrifter.

sällskaps styrelse har nu i skrifvelse den 6 oktober 1894, under åberopande

af hvad styrelsen i underdånig skrifvelse den 25 september 1893

anfört rörande behofvet af ett årligt understöd af allmänna model för

fullföljande af den verksamhet, som enligt sällskapets stadgar åligger

detsamma, anhållit om utverkande hos Riksdagen af anslag för sagda

ändamål till enahanda belopp för år 1896.

Med anledning häraf och under erinran om hvad vid sist berörda

skrifvelses föredragning för Eders Kongl. Maj:t den 13 januari 1^8 94 af

mig yttrades, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1896 anvisa ett anslag af 4,000 kronor, att

mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssällskapets förfogande

för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Åttonde hufvudtiteln.

[7^-] ^ Den ar 1898 församlade riksdagen beviljade med anledning af en

hemmeiTör utaf enskil<l0 motionärer gjord framställning på extra stat för år 1894 ett

drinkare vid anslag af 2,000 kronor att utgå till understöd åt ett räddningshem för

S~tZ,Irmkare vid Sam-*oud f rivi<l Upsala. på vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t

1 pröfvades lämpliga. \id meddelande af nådig föreskrift den 26 januari

nästlidna år om berörda anslags utbetalning täcktes Eders Kongl. Maj:t

tillika fastställa de vilkor, som skulle gälla för anslagets åtnjutande; och

voro dessa vilkor följande:

att räddningshemmets förvaltning handhafves af en utaf Upsala läns

allmänna nykterhetsförbund utsedd styrelse, som antager föreståndare för

anstalten;

att anstalten star under tillsyn och kontroll åt landshöfdingen i länet

eller, om han anser sig dertill förhindrad, af en utaf Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande förordnad inspektor;

att de i anstalten intagna sjukas vård öfvervakas af legitimerad

läkare; samt

att till medicinalstyrelsen stäld berättelse med redogörelse för anstaltens

verksamhet under året före utgången af mars månad nästpåföljande

år aflemnas till förste provinsialläkaren i länet.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, pa ansökning af professor W. Rudin, såsom

ordförande i omförmälda nykterhetsförbund, hvilket eger ifrågavarande

anstalt, föreslagit 1894 års riksdag att på extra stat jemväl för år 1895

bevilja anslag till räddningshemmet med samma belopp som för år 1894,

biföll Riksdagen denna Eders Kongl. Maj:ts framställning; hvarefter genom

nådigt bref den 1 juni sistnämnda år enahanda vilkor blifvit för det sålunda

beviljade anslagets åtnjutande stadgade som de för år 1894 gällande.

Nu har professor Rudin ånyo, i egenskap af ordförande uti nämnda

nykterhetsförbund och i styrelsen för räddningshemmet, underdånigst

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes all framgent och närmast för år

1896 hos, Riksdagen begära, att anslag till enahanda belopp måtte fortfarande

fa till räddningshemmet utgå. Vid ansökningen härom äro fogade

handlingar, hvaraf inhemtas bland annat: att under år 1893 vid hemmet

\ardats 10 patienter, deraf 6 nyintagne; att under sagda år från hemmet

utgått 7 patienter, af hvilka 5 voro friska eller förbättrade, 1 oförbättrad

sedermera afliden — samt 1 afrest till Amerika, om hvilken derför

saknades kännedom; att de 10 patienterna kommit från skilda delar af

riket, i ty att 5 varit från södra Sverige, 3 från Upland,- 1 från Dalarne

och 1 från Norrland; att vid 1893 års slut i anstaltens fastighet fans intecknad

skuld å 10,531 kronor 88 öre, hvarjemte anstalten häftade i skuld

till sin skattmästare för ett belopp af 3,766 kronor; att patientafgifterna

s. 141 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

141

utgjort 1 krona 50 öre för dag; att landshöfdingen i Upsala län åtagit

sig att sjelf eller vid förfall genom lämplig person utöfva årlig tillsyn

öfver räddningshemmet samt att kontrollera användandet af de medel,

som af Riksdagen anslagits eller ytterligare kunde komma att beviljas för

anstaltens ändamål; att å Upsala läns allmänna nykterhetsförbunds årsmöte

den 28 mars 1894 blifvit för samma och nästföljande år utsedd en af

fem personer bestående styrelse för räddningshemmet; att andre stadsläkaren

i Upsala T. Brunnberg varit läkare vid hemmet sedan år 1891

och fortfarande derstädes kostnadsfritt bestrede sjukvården; samt att berättelse

för år 1893 aflemnats till medicinalstyrelsen.

Efter nådig remiss har sistnämnda myndighet afgifvit infordradt yttrande

i ämnet och dervid fogat en genom Edors Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ifrån räddningshemmet infordrad uppgift å antalet underhållsdagar

för derstädes under år 1893 vårdade personer och den på grund deraf

uppkommande dagkostnaden för hvar patient. I detta utlåtande har medicinalstyrelsen

anfört, bland annat, att anstalten syntes vara ändamålsenligt

inrättad, hafva verkat med framgång och uppehållits för ett med hänsyn

till fåtalet vårdade billigt pris, af medicinalstyrelsen, med ledning af de

lemnade meddelandena, beräknadt till 1 krona 80 öre för dag och patient.

Då. vilkoren för åtnjutande af statsanslaget under år 1894 blifvit uppfylda

och anstalten fortfarande komine att stå under samma styrelse, som hittills

offrat tid och omtanke för anstaltens behjertansvärda ändamål, har

medicinalstyrelsen i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

bifalla den gjorda framställningen.

Hvad sålunda förekommit synes mig ådagalägga, att ifrågavarande

anstalt är fortfarande förtjent att komma i åtnjutande af statsanslag till

enahanda belopp, som hittills beviljats. Jag hemställer derför, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat jemväl för år 1896

bevilja ett anslag af 2,000 kronor att utgå till understöd åt räddningshemmet

för drinkare vid Sans-souci invid Upsala på vilkor, som af Eders

Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

Bestyrelsen för det sjunde nordiska skolmötet har i underdånig skri!- [73.]

velse den 5 november 1894 meddelat, att vid sjette allmänna nordiska skol- sjunde »«imötet,

som hölls i Köpenhamn sommaren 1890, beslöts, att nästa allmänna d>s^ötstL°

skolmöte, till hvilket borde inbjudas företrädesvis lärare och lärarinnor från

Sverige, Norge, Danmark och Finland, skulle hållas i Stockholm sommaren

1895, samt anhållit, att af statsmedel måtte anvisas ett belopp af 10,000

kronor såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för sistnämnda möte,

det sjunde nordiska skolmötet.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Åttonde hufvudtiteln.

Såsom stöd för denna sin begäran har bestyrelse!! anfört följande.

Då redan sjelfva resan till och -uppehållet i hufvudstaden för det stora

flertalet lärare och lärarinnor komme att medföra rätt känbara uppoffringar,

kunde medlemsafgiften icke sättas till något högre belopp, i alla händelser

icke så högt, att dessa afgifter kunde täcka omkostnaderna. En af

bestyrelse^ första uppgifter måste derför blifva att på annat sätt skaffa

bidrag till bestridande af en del af de med ett sådant möte förenade utgifter.

Omkostnaderna för ett dylikt möte stege, enligt hvad erfarenheten

visat, till ganska afsevärda belopp. Så uppgingo de vid 1880 års möte i

Stockholm till 23,839 kronor, vid 1885 års möte i Kristiania till 24,489

kronor och vid 1890 års möte i Köpenhamn till 40,703 kronor.

I sammanhang med dessa möten plägade anordnas utställningar af

undervisningsmateriel och skolmöbler in. m., på det att tillfälle måtte beredas

deltagare att erhålla kännedom om allt, som genom prisbillighet och

ändamålsenlighet kunde anses vara mest användbart och möjligt att åt skolorna

— så mindre som större — anskaffa, eller hvaraf något särskildt kunde

vara att lära.

Önskligt vore att en sådan utställning kunde komma till stånd äfven

vid det stundande mötet. Anordnandet af en dylik, som kunde vara vårt

land och dess skolväsende värdig, kräfde emellertid dryga omkostnader,

och då bestyrelse!! vore lifligt öfvertygad om det störa gagn för undervisning

och folkupplysning samt sålunda äfven för samhället i dess helhet,

som såväl i nu nämnda som i öfriga hänseenden vunnes genom ett sådant

möte, dit deltagare komme att samlas från vårt lands alla delar, äfven de

mest aflägsna, vågade bestyrelsen hoppas, att staten nu, i likhet med

hvad förut skett, iemnade bidrag till betäckande af en del af de med

nämnda möte förenade utgifter.

Det fjerde nordiska skolinötet, som hölls i Stockholm 1880, erhöll ett

statsbidrag af 5,000 kronor. Enahanda belopp beviljade Norges storting

till det följande mötet i Kristiania 1885. Bidraget af statsmedel till sjette

nordiska skolinötet i Köpenhamn 1890 utgick med ett betydligt högre

belopp, nämligen 12,000 kronor, och till den nu samlade riksdagen i Danmark

har danska regeringen gjort framställning om beviljande af 15,000

kronor till underlättande af Danmarks deltagande i skolmötet i Stockholm

instundande sommar.

På de af bestyrelsen sålunda anförda skal, hvilka synas mig fullt giltiga,

hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

proposition att för ofvannämnda ändamål å extra stat för år 1896 bevilja

ett anslag af 10,000 kronor, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta för
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 143

skottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna ifrågavarande

belopp.

I underdåniga skrivelser den 29 november 1893 och den 3 december [74.]

1894 har statskontoret till godtgörelse anmält förskott till sammanlagdt Ersättning

belopp af 10,421 kronor 3 öre, hvilket statskontoret på grund af nådiga brefför fbrskotL

utbetalat dels till bestridande af kostnaderna för de särskilda undervisningskurser,

som jemlikt Eders Kong! Maj:ts den 14 april 1893 fattade beslut

samma år anordnats vid universiteten i Upsala och Lund äfvensom vid

Karolinska mediko-kirurgiska institutet med afseende å kolerasjukdomens

igenkännande och bekämpande samt kolerasjukes behandling, dels ock till

professorn vid Upsala universitet S. E. Henschen och docenten vid nämnda

institut E. Selander, såsom understöd för af dem under år 1893 företagna

utrikes resor för inhemtande af upplysningar angående berörda sjukdom

in. m.

Likaledes har statskontoret i skrifvelse af den 3 december 1894 till

ersättning anmält ett belopp af 8,407 kronor 50 öre, som statskontoret, på

grund af nådiga brefvet den 26 januari samma år, utanordna! såsom godtgörelse

åt personer, hvilka tjenstgjort såsom ledamöter å den år 1893 hos

medicinalstyrelsen inrättade, numera indragna, af delning för ärenden rörande

kolerafarsoten, äfvensom åt derstädes anstälda kanslibiträden och en vaktmästare.

Sedan Riksdagen den 20 maj 1892 anhållit, det Eders Kong! Maj:t

täcktes låta verkställa utredning i hvad mån och under hvilka vilkor ökadt

statsunderstöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn kunde böra anvisas,

har Eders Kongl. Maj:t uppdragit åt en kommitté att afgifva det underdåniga

utlåtande och förslag i detta afseende, hvartill omständigheterna

kunde föranleda. Bemälda kommitté afgaf sitt underdåniga betänkande

och förslag i mars 1894. Till betäckande af kostnaderna för kommitténs

arbeten samt för tryckning af dess betänkande m. in. har statskontoret

på grund af särskilda nådiga bref under förskottstitel utanordna! ett sammanlagdt

belopp af 4,478 kronor 97 öre, för hvilket statskontoret i underdånig

skrifvelse den 11 sistlidne december anhållit om godtgörelse.

1 skrifvelse den 6 maj 1893 anhöll Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag angående

beredande af statsunderstöd för undervisning i qvinlig slöjd vid folkskolorna

äfvensom angående de vilkor, som för understödets åtnjutande kunde böra

fastställas. För utarbetande af nämnda förslag infordrades statistiska uppgifter

från de särskilda skoldistrikten i riket. Bearbetningen af dessa upp
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Åttonde hufvudtiteln.

gifter har blifvit verkstäld af amanuensen i ecklesiastikdepartementet E. G.

Norström. Till betäckande af kostnaderna för den verkstälda bearbetningen

har på grund af nådiga brefvet den 9 februari 1894 statskontoret under

förskottstitel utanordnat ett belopp af 450 kronor, för hvilket statskontoret

i sist berörda skrifvelse anhållit om godtgörelse.

Vidare har statskontoret i samma skrifvelse till ersättning anmält ett

belopp af 1,950 kronor, som statskontoret på grund af nådiga brefvet den

6 sistlidne april utanordnat till bestridande af kostnaderna för en utredning

rörande förbättring af pensionsvilkoren i folkskolelärarnes enke- och

pupillkassa rn. m., om hvilken utredning Riksdagen i skrifvelse den 6 maj

1893 hos Eders Kongl. Magt anhållit.

Sedan statskontoret i underdånig skrifvelse den 28 november 1892

hemstält om godtgörelse för ett sammanlagdt belopp af 2,706 kronor 39

öre, som statskontoret på grund af nådiga brefvet den 16 oktober 1891

sistnämnda år under förskottstitel utanordnat till disposition af domkapitlen

1 Linköping, Strengnäs, Vesterås, Vexjö, Karlstad och Visby till betäckande

af brist, som uppkommit i nämnda domkapitels expeditionskassor, har

statskontoret på grund af nådiga brefven den 29 april 1892 samt den 9

februari och den 8 mars 1894 ytterligare för ifrågavarande ändamål till

disposition af samma domkapitel jemte domkapitlet i Kalmar förskottsvis

utanordnat, under år 1892 ett belopp af 3,800 kronor 38 öre och under

år 1894 ett belopp af 3,738 kronor 79 öre, eller tillhopa 7,539 kronor

17 öre. Och har statskontoret, med anmälan härom, underdånigst hemstält,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes förordna om godtgörelse till statskontoret

för hela ifrågavarande förskott, tillhopa 10,245 kronor 56 öre.

Till den af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 7 december

1888 tillsatta kommittén för afgifvande af förslag till ordnande af kyrkoskrifningen

i riket har statskontoret, på grund af erhållna föreskrifter i

berörda nådiga bref äfvensom i nådiga brefven den 7 november 1890, den

2 april 1891 och den 30 november 1893, af under händer varande medel

förskottsvis utbetalt följande belopp, nemligen:

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden åt

kommitténs ordförande och ledamöter............................ kr. 11,781: 40

till tre ledamöter i kommittén såsom ersättning för dem

frångångna löneinkomster m. m. .................................... > 691: 66

godtgörelse till den ledamot i kommittén, som ombesörjt

sekreteraregöromålen och tryckningen af kommitténs

förslag m. in........................................................................... > 2,482: 89

Transport kr. 14,955: 95

s. 145 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 145

Transport kr. 14,955: 95

kostnader för biträde vid utarbetande inom ecklesiastikdepartementet

af förslag till förordning angående kyrko
-

böckers förande m. m........................................................ » 525:

samt för tryckning af sistnämnda förslag m. m. ............ » 254: 35

Summa kr. 15,735: 30.

Med anmälan härom har statskontoret underdånigst hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes förordna om godtgörelse för de förskjutna medlen.

Vidare har statskontoret till den af Eders Kongl. Maj:t den 31 december

1888 tillsatta kommissionen för revision af gällande kyrkohandbok, på

grund af erhållna föreskrifter i särskilda nådiga bref dels af sistnämnda

dag, dels ock af den 20 april 1892, den 9 och den 18 augusti 1893 samt

den 9 november 1894, af under händer varande medel förskottsvis utanordnat

följande belopp, nemligen:

resekostnads- och traktamentsersättning åt kommissionens

ledamöter ................................................................ hr. 1,122: 23

arfvoden åt ledamöterna för å revisionsuppdraget nedlagdt

arbete ................................................................................ * 3,100:

godtgörelse för bekostad renskrift .......................................... » 50:

till bestridande af kostnaden för tryckning in. m. af det nya

handboksförslaget ............................................. » 415: 60

• Summa kr. 4,687: 83.

Med anmälan härom har statskontoret underdånigst hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes förordna om ersättning till embetsverket för de sålunda

förskjutna medlen.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för återgäldande af

berörda förskott, 10,421 kronor 3 öre, 8,407 kronor 50 öre, 4,478 kronor

97 öre, 450 kronor, 1,950 kronor, 10,245 kronor 56 öre, 15,735 kronor

30 öre samt 4,687 kronor 83 öre, sammanlagdt 56,376 kronor .19 öre,

af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1896, hvilket anslag, till undvikande

af öretal i riksstaten, torde böra bestämmas till 56,377 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvanberörda

hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans

Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets öfrige

ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika, att utliih.

till Riksil. Prot. 1896. 7 Snml. 1 Afd. 19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

drag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts

nadiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ur protokollet:

Alfred Zimmerman.

r l''J\ *itill (fi< fl .jl/iitf ii i . .''.f

Öl \>U -iid It! . n.iln.m,! vr.-h&t

: u 1 . i!: ";*">i h:h! ''i

t Vt It

1

Stockholm, Ivar Hfeggströms boktryckeri, 1895.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln.

i

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finanser enden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,

herr statsministern Boström att få anmäla de frågor, som rörde

regleringen af

nionde hufvudtiteln,

innefattande pensions- och indragniugsstaterna.

Bth. till Itiksd. Frot. 1895. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Hvad först angick

Nionde hufvudtiteln.

pensionsstaten,

erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på ecklesiastikdepartementets

föredragning förut denna dag fattade beslut (se bil. I vid detta prot.

pag. 12) att föreslå Riksdagen att, i afseende å kostnaderna för småskolelärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet

under år 1896, medgifva,

[!•] _ att. Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som

^rvoiaZgm för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt

af smdskoie- att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter

läåiderdomsfl'' i ifrigt under nämnda år erforderliga medel må af Kongl. Maj:t, i den

understöds- män influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsanårlti896der

medel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den

mån de under året ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året

befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

I öfrigt hade, enligt hvad departementschefen anmälde, anledning

icke förekommit att ifrågasätta någon förändring i afseende å de anslag,

som uppfördes å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptoge

1,314,898 kronor. ■ ''ih:

Beträffande derefter

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen af

följande framställningar, nemligen:

på justitiedepartem,entets föredragning:

(se bil. andra hufvudtiteln pag. 6) *

[2;] att — i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts under andra hufvud
tauningZ

och ^eln gjorda framställning, att den nämndemännen inom vissa delar af

lönebelopp un Kopparbergs län tillkommande ersättning för extra grufvedrängshjelpens

nämndemän, upphörande och för indragna räntor samt den nämndemännen i Bohuslän

jemlikt, kongl. brefvet den 1 april 1789 tillkommande lön af kronan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

skola upphöra, dock att nuvarande innehafvare af dessa ersättnings- och

lönebelopp varda under nu löpande tjenstetid vid sin rätt bibehållna —

nämnda ersättnings- och lönebelopp må anvisas att till nuvarande innehafvarne

af nämndemansbefattningarne utgå från allmänna indragningsstaten

och för sådant ändamål å denna stat uppföras ett årligt anslag

af 375 kronor;

,.f '' ,. • , '' >» -''S.Ji! *f | .!• > Cl [ '' ! 1 .». rf ; A tv.:

(se bil. andra hufvudtiteln pag. 12)

att åt kamereraren vid indragna kronoarbetsstationen å Tjurkö

Theodor Grahl må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension

af 1,200 kronor, att under hans återstående lifstid utgå från och

med månaden näst efter den, i hvilken afsked ur fångvårdens tjenst

varder honom beviljadt;

på landtför svar sdepartementets föredragning;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 14)

att åt verkmästaren vid kronobageriet i Stockholm Frans Julius

Bergil må beviljas en årlig pension från allmänna indragningsstaten af

2,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han

varder från sin befattning entledigad;

på civildepartementets föredragning:

(se bil. 3 vid detta prot. pag. 17) .

att beridaren vid Flyinge hingstdepot, Bengt KnutSSOn Rudolf ma

från och med månaden näst efter den, under hvilken han efter uppnådda

65 lefnadsår från befattningen entledigas, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1,200 kronor;

(se bil. 3 vid detta prot. pag. 20)

att förmannen för Norrbottens läns ekonomiska kartverk, kartografen

Gustaf Wilhelm Buchts enka, Rosina Maria Bucht, född Högström,

må, så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå från och med juni

månad år 1894;

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. I vid detta prot. pag. 6)

att åt musikläraren vid allmänna läroverket i Jönköping, musikdirektören

Gustaf Wilhelm Heintze må från och med månaden näst efter

den, i hvilken han, efter fylda 70 år, undfår afsked från tjensten, bc
-

[3.]

Pension för

kamereraren

Tli. Gralil.

[4-]

Pension för

verkmästaren

F. J. Beryll.

[5-]

Pension för

beridaren B.

K:son Rudolf.

[6-]

Pension för

kartografförmannen

G. W.

Buchts enka.

[7-]

Pension för

musikläraren

G. W. Heintze.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde Imfvudtiteln.

viljas pension å allmänna indragengsstaten för hans återstående lifstid

till ett. hans innehafvande lön motsvarande belopp af 1,250 kronor årligen;

(se bil. I vid detta prot. pag. 7)

Pension för att åt musikläraren vid Östermalms allmänna läroverk Hans Petersmusikläraren

SOn må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp

h. Petertson. af 450 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken

han efter uppnådda 65 lefnadsår erhåller afsked från tjensten;

(se bil. I vid detta prot. pag. 8)

Pension för . vaktmästaren vid musikaliska akademien Gustaf Andersson

vaktmästaren från och med manaden näst efter den, i hvilken afsked varder

g. Andersson, honom beviljaclt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 600 kronor;

(se bil. I vid detta prot. pag. 9)

pilb,i\ör . en pension af 400 kronor må beviljas verkmästaren vid

verkmästaren tekniska elementarskolan i Örebro Karl Erik Gabriel Sundstedts enka,

K''stcdtf Su”d~ Bernhardina Charlotta Sundstedt, född Lagergren, att utgå från

allmänna indragningsstaten från och med år 1895 och så länge hon i

sitt nuvarande enkestånd förblifver;

(se bil. I vid detta prof. pag. 10)

rJmim} f r .att a _ allmänna indragningsstaten må uppföras årliga pensioner åt

aflidne bibiio- ft''amlidne bibliotekarien vid kongl. biblioteket Richard Bergströms fyra

tekarien S. omyndiga barn, Sven Hubert Elias, Rudolf Kurt Ansgar, Per Krister

barn"* Albrekt Sigfrid och Ninni Fredrika Cecilia, att utgå från och med år

1895 med 200 kronor till hvart och ett af barnen, till dess det uppnått 18

år eller, hvad dottern beträffar, om hon dessförinnan träder i gifte, till

dess detta skett;

(se bil. I vid detta prot. pag. 12)

[12;] o att å allmänna indragningsstaten må för år 1896 anvisas ett an
äUbZtHöf-

s^a8'' a* 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj.t

vävde/oikxkoic- kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor

tara,e'' åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin

tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

Departementschefen, herr statsministern Boström anförde härefter:

Ll3.] Beträffande slutsumman af förslagsanslaget till allmänna indrag
amZLIl

ningsstaten har jag ej annan ändring att föreslå, än att, då, efter till
dragningsstaten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln.

godoseende af öfriga statsutgifter, å budgeten förefinnes ett disponibelt

belopp af 14,800 kronor, det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten,

å hvilket uppkommit brist, må böjas med nyssberörda belopp,

14,800 kronor, eller från 1,785,792 kronor till 1,800,592 kronor, då,

med inberäkning af under anslaget utgående ersättning för indragen indelning

m. m., 600 kronor, anslagets slutsumma blir kronor 1,801,192: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten ............ „ 1,314,898: —

skulle slutsumman af nionde liufvudtitelns ordinarie

anslag för år 1896 blifva............................................kronor 3,116,090: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverkspropositionens

affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 7 sistlidne

december på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 4 vid

detta prof. pag. 23) fattade beslut att föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1896 anvisa ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för

sådana pensioners utgående.

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde

hufvudtiteln hemstält biträddes af statsrådets öfriga

ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen gilladt

och godkändt; och behagade Hans Maj:t Konungen,

på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu

anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar

skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

Waldemar Roos.

[14.)

Anslag till

upprätthållande

af armens pensionering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hufvudtiteln: bil. 1,

[7-]

Pension för

musikläraren

G. W. Heintzc.

Ltdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1895.

N ärvarande:

Plans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

G ILL JAM,

Friherre Rappe,

Christerson och

Wersåll.

Departementschefen statsrådet Gilljam föredrog i underdånighet:

l:o.

En af musikläraren vid allmänna läroverket i Jönköping, musikdirektören

Gustaf Wilhelm Heintze gjord underdånig ansökning att vid

afskedstagandet komma i åtnjutande af pension.

Genom ansökningen bilagda intyg inhemtades, att sökanden är född

den 1 juli 1825 och således 69 år gammal, samt att han sedan början

af höstterminen 1851 eller under mer än 43 år varit anstäld såsom lärare

i sång och musik vid allmänna läroverket i Jönköping, å hvilken

befattning han den 13 juni 1860 erhållit konstitutorial; varande af ve
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

7

derbörande rektorer vitsordadt, att Heintze med nit och skicklighet städse

fullgjort sina åligganden.

Sedan domkapitlet i Vexiö i afgilvet infordradt utlåtande tillstyrkt

bifall till ansökningen, hade statskontoret, hvars utlåtande jemväl infordrats,

erinrat, hurusom genom nådiga brefvet den 16 mars 1858 stadgades,

att lärarne vid rikets elementarläroverk skulle komma i åtnjutande

af enahanda pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som enligt då

gällande författningar tillkomme civile embete- och tjenstemän, men att

detta stadgande likväl icke ansetts tillämpligt å lärare i musik och sång

samt teckning vid dessa läroverk, utan hade i de fall, då dylik lärare

beviljats pension å nämnde stat vid afskedstagandet, sådant skett efter

nådig framställning i ämnet till Riksdagen. Vidare hade statskontoret

— med tillkännagifvande att sökanden i egenskap af lärare i musik

och sång vid ofvanberörda allmänna läroverk uppbär lön å stat till

belopp af 750 kronor samt ålderstillägg å lönen enligt nådiga brefvet

den 14 februari 1871 med 500 kronor eller tillhopa 1,250 kronor

— då Heintze, derest han qvarstode i sin befattning till den 1 juli

1895, vid denna tid uppfylt de vilkor, som enligt äldre ännu gällande

pensionsförfattningar äro stadgade för civile embets- och tjenstemäns

pensionsrätt, hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning

om en pension åt Heintze å 1,250 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit kemstälde statsrådet, att

Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning, om beviljande

åt Heintze från och med månaden näst efter den, i hvilken han efter

fylda 70 år undfår afsked från tjensten, af pension å allmänna indragningsstaten

för hans återstående lifstid till ett hans innehafvande lön

motsvarande belopp af 1,250 kronor årligen.

2:o.

En af musikläraren vid Östermalms allmänna läroverk Hans Petersson

i underdånighet gjord ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att bevilja sökanden en mot hans lön svarande pension å

allmänna indragningsstaten, att utgå från och med månaden näst efter

den, då afsked blefve honom beviljadt.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades, att Petersson

är född den 19 maj 1830 och att han, som den 1 maj 1857 förordnades

till musiklärare vid dåvarande Hedvig Eleonora lägre apologistskola

numera Östermalms allmänna läroverk — alltsedan denna tid, med undantag

af vårterminen 1879, då sökanden på grund af sjukdom åtnjöt tjenst
-

[8-]

Pension för

musikläraren

H. Petersson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Monde Imfvudtiteln: bil. 1.

[9.]

Pension för

vaktmästaren

G. Andersson.

ledighet, eller 37 år tjenstgjort i nämnda befattning, hvarunder han,

enligt af rektor lemnadt vitsord, städse med utmärkt nit, skicklighet

och ordning skött sina åligganden; varande derjemte genom läkarebetyg

styrkt, att sökanden på grund af sjukdom borde befrias från den med

ifrågavarande befattning förenade tjenstgöring.

Öfver denna ansökning hade direktionen öfver Stockholms stads

undervisningsverk afgifvit, intordradt utlåtande och dervid tillstyrkt bifall

till densamma; och hade statskontoret, hvars utlåtande jemväl infordrats,

med tillkännagifvande att sökanden i egenskap af musiklärare vid nämnda

allmänna läroverk uppbär lön till belopp af 450 kronor, tillstyrkt pension

för sökanden till enahanda belopp.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt hemstälde statsrådet,

det Kongl. Maj.t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja musikläraren

Petersson en årlig'' pension å allmänna indragningsstaten till belopp af

450 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken

han efter uppnådda 65 lefnadsår erhåller afsked från tjensten.

3:o.

En af musikaliska akademien den 25 sistlidne oktober gjord underdånig

framställning om proposition till Riksdagen angående beredande

af pension å allmänna indragningsstaten åt vaktmästaren vid akademien

Gustaf Andersson till ett belopp motsvarande hans kontanta lön, 750

kronor; varande denna framställning åtföljd af handlingar, utvisande, att

Andersson vore född den 1 februari 1826, att han den 16 oktober 1855

antagits till extra vaktmästare vid civildepartementets expedition och i

sin tjenstgöring såsom sådan ådagalagt mycken villighet, ordning och

påpasslighet, samt att, sedan Andersson den 19 mars 1861 antagits till

extra vaktmästare vid musikaliska akademien, han den 18 juli 1862

förordnats att tills vidare bestrida vaktmästaretjensten vid akademien,

mot åtnjutande af det i akademiens stat bestämda arfvode jemte hyresersättning;

och hade musikaliska akademien i den gjorda framställningen

vitsordat, att Andersson under den tid af nära 34 år, som han hos

akademien tjenstgjort, utfört sina åligganden med synnerligt nit och

omsorg samt till akademiens fulla belåtenhet.

Efter nådig remiss hade statskontoret i ärendet afgifvit underdånigt

utlåtande, deruti statskontoret, med erinran att Andersson vid nu uppnådd

lefnadsålder af 68 år räknade 39 tjenstår, vidare anfört: att i den

vid 1877 års riksdag fast.stälda aflöningsstat. för musikaliska akademien

upptoges aflöning för en vaktmästare till belopp af 750 kronor, utan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde lmfvudtiteln: bil. 1.

9

fördelning i lön och tjenstgöringspenningar och utan angifvande, om

beloppet vore att anse såsom lön eller såsom arfvode; att, förutom denna

kontanta aflöning, Andersson, efter hvad upplyst blifvit, vore i åtnjutande

af fri bostad i det åt akademien upplåtna hus äfvensom nödigt bränsle

och lyse; samt att, ehuru Andersson uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som genom nådiga brefvet den 1 juni 1877 vore stadgad för vissa

civile tjenstemäns och betjentes rätt till pension å allmänna indragningsstaten,

kunde, vid det förhållande att hans aflöning ej vore fördelad i

lön och tjenstgöringspenningar, bestämmelserna i nyssberörda nådiga

bref ej ega tillämpning i fråga om honom, utan syntes för beredande

af pension åt Andersson framställning till Riksdagen böra aflåtas. I sådant

afseende hade statskontoret underdånigst hemstält, det täcktes Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja Andersson en årlig pension å allmänna

indragningsstaten af 600 kronor eller samma pensionsbelopp, som numera

tillkomme vid de centrala embetsverken anstälde vaktmästare, som

intjenat ålderstillägg.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet, att

Kongl. Maj:t. täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det Andersson må

från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom

beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

eu årlig pension af 600 kronor.

4:o.

En af aflidne verkmästaren vid tekniska elementarskolan i Örebro

Karl Erik Gabriel Sundstedts enka Ida Bernhardina Charlotta Sundstedt,

född Lagergren, i underdånighet gjord ansökning att för sig och tre

minderåriga barn komma i åtnjutande af en årlig pension till belopp af

550 kronor.

Styrelsen, för nämnda skola, som till Kongl. Maj:t jemte eget

underdånigt utlåtande insändt ifrågavarande ansökning och dervid på

det lifligaste förordat ansökningen, har såsom stöd för densamma hufvudsakligen

anfört, att Sundstedt, hvilken under 24 år varit anstäld

såsom verkmästare vid skolan, städse med berömligt nit, pligttrohet och

skicklighet fullgjort sina åligganden samt iakttagit ett hedrande uppförande,

äfvensom att behållningen efter Sundstedt vore ringa och att

hans enka saknade förmåga att anskaffa hvad som erfordrades till de

nödvändigaste lefnadsbehofvens fyllande för sig och sina minderåriga barn.

Efter nådig remiss hade statskontoret afgifvit infordradt utlåtande,

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1895. 1 Slunt. 1 Afd. 2

[10.]

Pension för

verkmästaren

K. E. G. Sundstedts

enka.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde Imfvndtiteln: bil. 1.

deruti statskontoret val ansett, att pension borde sökanden förunnas, men

då beloppet af denna pension dock icke synts statskontoret böra sättas

högre, än hvad som vid 1877 års riksdag beviljades aflidne föreståndaren

för tekniska elementarskolan i Borås S. Th. Göranssons enka, eller 400

kronor, tillstyrkt pension allenast till sistnämnda belopp.

Med anledning af hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet,

det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att

en årlig pension af 400 kronor beviljas enkan Sundstedt, att. utgå från

allmänna indragningsstaten från och med år 1895 och så länge hon i

sitt nuvarande enkestånd förblifver.

■ ■ !'' / . i - t.umc in

■ M ;i ,i • ■ i '' ■ lU '' ■

Departementschefen anförde härefter: ... i

[11-3 »Hos Eders Rongl. Maj:t har aflidne bibliotekarien vid kong!, bi
aflidnTbibUo-

kateket Richard Bergströms enka Ellen Madeleine Antoinette Bergström,

tekanen R. född Hammarstedt, med förmälan att hon vid mannens den 10 december

Berbarn''nS 1893 inträffade frånfälle blifvit lemnad alldeles utan tillgångar med fyra

minderåriga barn samt att den henne och barnen från civilstatens enkeoch

pupillkassa tillkommande pension ej räckte till ett torftigt uppehälle

åt en så talrik familj, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes, med afseende å bibliotekarien Bergströms långvariga och trägna

verksamhet i statens tjenst samt hans betydande förtjenster om den

svenska litteraturen, till Riksdagen aflåta proposition om beviljande dels

af en pension för sökanden till belopp af 400 kronor, att utgå från och

med år 1895, dels ock åt hvarje af de fyra barnen från samma tid ett

årligt understöd af 100 kronor.

Af ansökningen bifogade handlingar inhemtas, att bibliotekarien

Bergström, som föddes den 2 december 1828, efterlemna! enkan, född

den 7 december 1856, jemte fyra barn, nemligen dottern Ninni Fredrika

Cecilia, född den 29 november 1881, samt sönerna Sven Hubert Elias,

född den 4 juli 1884, Rudolf Kurt Ansgar, född den 31 mars 1887,

och Per Krister Albrekt Sigfrid, född den 25 februari 1893, samt att

vid bouppteckningen tillgångarne upptagits till värde af 4,286 kronor

60 öre och boets gäld till 10,805 kronor 1 öre, hvadan brist förefunnits

till belopp af 6,518 kronor 41 öre.

Ofverbibliotekarien vid kongl. biblioteket, öfver ansökningen hord,

har till densamma tillstyrkt nådigt afseende, under''anförande att bibliotekarien

Bergström, som varit anstäld;vid nämnda verk sedan år 1858

och der vunnit befordran till andre amanuens år 1862, förste amanuens

år 1865 och bibliotekarie år 1878, under den långa tid, han tillhört

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

11

verket, ådagalagt egenskaperna af en pligttrogen och kunskapsrik tjensteman

och dessutom såsom flitig författare och utgifvare af allmännyttiga

skrifter gjort sig förtjent af tacksamt erkännande samt särskilt inom

det fack, som med gemensamt namn kallades »folklore», lemnat värdefulla

bidrag till kunskapen om Sveriges folkliga diktning i sång och

tradition. 1 . : .

Statskontoret har i infordradt underdånigt utlåtande meddelat, att sökanden

till statskontoret inlemnat ett af sju bland svenska akademiens ledamöter,

nemligen G. Wennerberg, C. G. Malmström, N. F. Sander, G. D. åt

Wirsén, C. Snoilsky, C. T. Odlmer och V. Rydberg äfvensom af riksantiqvarien

H. Hildebrand, lektor N. Linder och filosofie doktor A. Hazelius

afgifvet yttrande, deri dessa personer till det bästa anbefalt den

gjorda ansökningen och på samma gång såsom sin åsigt uttalat: att

bibliotekarien Bergström ådagalagt en vidt omfattande och djupgående

kännedom om vår folkdiktning och dess frändskapsförhållanden, hvilket

vetande burit frukt i främsta rummet i den om kritisk blick och ospard

flit vittnande upplaga af svenska folkvisor, som han år 1880 utgaf och

hvarigenom ett svenskt nationalverk, påbörjadt af våra store häfdaocli

sagoforskare Geijer och Afzelius, vann en forskningens kraf motsvarande

fulländning, efterlängtad af hvarje för vår vitterhet och folkkännedom

intresserad person; att han genom att sålunda bidraga till att

lefvande bevara det svenska folkets rika skatter af tolkdiktning inlagt

så stor förtjenst om vår odling, att han gjort sig värdig sitt fosterlands

erkänsla; att förtjensten af denna hans lifsgerning ökades genom flera

andra arbeten af hans hand, egnade att belysa vår odlings häfder samt

tydligt visande hans varma kärlek för Sveriges land och folk, såväl

som hans öppna blick för allt, som bidroge att sprida ljus öfver historien

om detta folks framåtskridande, äfven på hittills'' mer förbisedda

fält; samt att de tolkningar från främmande språk i såväl bunden som

obunden form, med Indika han med fin urskiljning och stilren språkkänsla

riktat vår litteratur, ej heller borde i detta sammanhang med

tystnad förbigås.

Vidare bär statskontoret anfört, att, då af boets ställning framginge,

att den från civilstatens pensionsinrättning utgående pensionen af 900

kronor icke kunde under barnens minderårighet förslå till beredande

af nödtorftig bergning åt familjen och medel till bekostande åt barnens

uppfostran, samt bibliotekarien Bergströms under ett långvarigt och träget

arbete ådagalagda förtjenster om den fosterländska odlingen varit åt den

betydelse, att ett bidrag från det allmännas sida till hans omyndiga och

i behof varande barns vård och uppfostran syntes vara ett lämpligt sätt

s. 12 Kontrollera mot PDF

[12-]

Understöd åt,

äldre behöfvande

folkskolelärare.

. [i.]

Kostnaden för

förvaltningen

af smås koleld

rares in. fl.

ålderdo msundcrstödsanstalt

under

12 Monde hufvudtiteln: bil. 1.

att erkänna den afiidne vetenskapsmannens och författarens för samhället

gagnande verksamhet, statskontoret ville, med anledning af den underdåniga

ansökningen, hemställa, det täcktes Eders Kongl. Magt föreslå

Riksdagen att, i likhet med hvad som vid 1886 års riksdag medgafs åt

professorn vid tekniska högskolan H. J. Holmgrens efterlemnade barn,

a allmänna indragningsstaten bevilja årliga pensioner åt Bergströms fyra

omyndiga barn, att utgå från och med början af år 1895 med 200 kronor

till hvart och ett af barnen, till dess de uppnått 18 år eller, hvad

dottern beträffade, om hon dessförinnan trädde i äktenskap, till dess

sådant skedde.

På gjund af hvad sålunda i ärendet förekommit får jag i underdånighet

tillstyrka Eders Kongl. Magt att föreslå Riksdagen att å allmänna

indragningsstaten uppföra årliga pensioner åt framlidne bibliotekarien

Bergströms fyra omyndiga barn Sven Hubert Elias, Rudolf

Kurt Ansgar, Per Krister Albrekt Sigfrid och Ninni Fredrika Cecilia, att

utgå från och med år 1895 med 200 kronor till hvart och ett af barnen,

till dess det uppnatt 18 ar eller, hvad dottern beträffar, om hon dessförinnan

träder i gifte, till dess detta skett.»

6:o.

Departementschefen anförde vidare:

»För att bereda understöd åt äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka

icke kunna erhålla pension ur folkskolelärames pensionsinrättning, hemställer

jag, att Eders Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen, att, i likhet

med hvad under flera föregående år egt rum, å allmänna indragningsstaten

måtte äfven för år 1896 anvisas ett anslag af 10,000 kronor, att enligt

de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela,

användas till understöd af högst 250 kronor åt sådana äldre behöfvande

folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit

afsked före år 1867.»

7:o.

Ytterligare anförde statsrådet Gill]am:

»Med hänvisning till hvad som blifvit anfördt till statsrådsprotokollet

den 22 december 1893 i fråga om kostnaden för förvaltningen af

småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt får jag, då kostnaden

för förvaltningen af anstalten, hvilken träd! i verksamhet först med

början af nyssnämnda år, ännu ej kan med säkerhet beräknas och den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil. 1.

13

provisoriska anordningen deraf alltså synes vara nödig äfven för år 1896,

underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, i afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet

under år 1896, medgifva:

att Eders Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp,

som för bestridande af anstaltens för v a ltn in gsb e styr blifva erforderliga; samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i

öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kongl. Maj:t, i

den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga

statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda avgifter, i

den mån de under året ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året

beflnnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.»

I hvad föredragande departementschefen uti de under n:ris 5—7

upptagna ärenden tillstyrkt och hemstält förenade sig statsrådets öfriga

ledamöter.

Hvad statsrådet beträffande de under förestående

punkter n:ris 1—7 omförmälda ärenden i underdånighet

tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag härom

till finansdepartementet öfverlemnas för behörigt iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ur protokollet.

Alfred Zimmerman.

''■>1 M(( I

I

J

s. 14 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil. 2.

[4-]

Pension för

verkmästaren

F. J. Beryll,

14

Wj t: t - >!

»«1 ji::

I

Minn

: »t

• *'' %t : ■''’»1 • ''* HMs*. ; * s -4 ‘im '':<:i I: f i; I'' .r^t; */} -..i-th/i Ur

■ . •; -''K*j ]'' ■! i!''i ■ '' • i! ir 1 j;; r\ ■ • i -UVilJi;i ai i: I •>h»»i in k) ! , > ..

■ vi I; utfall»; Mot (!»''> .''juli ,■ ii litj, r<it •''rro.vxl •( o i <»j» tlr.

Utdrag af protokollet öf ver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Haj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 31

''t.

december 1894.

i i.i

■In

‘ti i lli

f i ^ » iijifiifi

Närvarande: ''in:--...- . .-i->■,

,1‘tfoit! u,\ y i1

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

■Östergren, :

Groll, oIIh4h .£*.**_:»Hd! i»

Wiklad, ■

GlLLJAllj ''

friherre Rappe,

Christerson och

)i!r11 umvibmuv i•''! iiii

''.‘‘jo'' liiv

•vin - .OfTl‘. f:i![ f i i ••

Wersäll.

\ \ v

Departementschefen yttrade derefter i underdånighet:

»Med underdånig skrifvelse den 6 nästlidne november har arméförvaltningen

å intendentsdepartementet jemte eget yttrande öfverlemnat en

af verkmästaren vid kronobageriet i Stockholm Frans Julius Bergh gjord,

af läkarebetyg och tjensteförteckning åtföljd underdånig ansökning, att

till nästkommande års Riksdag måtte aflåtas nådig proposition om rättighet

för honom att vid afskedstagande komma i åtnjutande af pension

till belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön.

Af handlingarna i målet inhemtas:

att Bergh, som är född den 19 januari 1819 och således snart 76

år gammal, blifvit den 1 september 1847 antagen till förste gesäll vid

nämnda kronobageri;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde Imfvudtiteln: bil. 2.

15

att Bergh, som i likhet med öfriga vid bageriet anstälde gesäller

enligt kongl. brefvet den 2 november 1855 i kontant lön åtnjutit 600

riksdaler årligen, genom kongl. brefvet den 22 juni 1864 tillagts förböjning

i lönen med 200 riksdaler för år räknadt, så länge lian vid

kronobageriet fortfarande vore anstäld och sina åligganden med nit, ordning

och pålitlighet fullgjorde;

att denna löneförhöjning, som till en början anordnats under titel

m ngaapyknstn ad »försträckning, blifvit af 1867 års Riksdag, enligt kongl.

brefvet den 17 maj samma år, uppförd å allmänna indragningsstaten att

utgå på de af Kongl. Maj:t förut bestämda vilkor;

att Bergh under åren 1852—1865 varit under en sammanlagd tid

af omkring 1 ^ år förordnad att bestrida kronobageriföreståndarebefattningen,

hvilken befattning lian sedermera dels under 1866 och dels

under de senare 25 åren vid flerfaldiga tillfällen uppehållit;

, att genom kongl. brefvet den 2 september 1887 angående förändrad

organisation af kronobageriet i Stockholm dels förordnats, bland

annat, att vid bageriet skulle anställas en verkmästare, hvilken, förutom

det att honom ålåge ansvaret för bakningens ordentliga verkställande,

tillika skulle vara redogörare vid bageriet med aflöning af 3,000 kronor

årligen i ett för allt, i afseende å tillgodonjutande af hvilken aflöning*

deraf 2,375 kronor skulle anses utgöra lön och 625 kronor tjenstgöringspenningar,

borde lända till efterrättelse de i kongl. kungörelsen den 28

maj 1880 angående arméförvaltningens nya aflöningsförmåner stadgade

grunder, dels ock förklarats, att, derest Bergh blefve antagen till verkmästare,

han skulle vara skyldig vidkännas afdrag å de till verkmästaren

anslagna löneförmåner med 200 kronor, motsvarande det Bergh å

allmänna indragningsstaten tillagda personliga arfvode;

att Bergh, som den 14 oktober 1887 förordnats att från den 1 november

samma år tills vidare vara verkmästare vid meranämnda kronobageri,

men numera enligt läkares intyg är på grund af sjukdom oförmögen

till arbete, städse med nit och skicklighet fullgjort sitt med ej

ringa ansvar förenade kall; ,

att såsom ett vedermäle af Eders Kongl. Maj:ts nåd Bergh blifvit

för sin under långvarig tjenstetid ådagalagda synnerliga skicklighet i sitt

yrke och ett hedrande uppförande, jemlikt kongl. brefvet den 25 januari

1884, hugnad med medaljen i guld af 5:te storleken med inskrift

för nit och redlighet i rikets tjenst; samt

att arméförvaltningen, enär Bergh vore berättigad att under sjukdom

uppbära hela lönen, eller, efter franräknande åt ofvannämnda från

allmänna indragningsstaten utgående 200 kronor, ett belopp åt 2,175

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde lmfvudtiteln: bil. 2.

kronor, och anledning ej fnnnes för det antagande, att P>ergl i skulle

kunna återvunna sin helsa och sina krafter i sådan grad, att han kunde

återinträda i tjenst, hemstält, att Eders Kong], Maj:t, med fästadt afseende

å Berglis långa och val vitsordade tjenstgöring, täcktes till näst

sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition om uppförande å allmänna

indragningsstaten för Bergh af ett årligt pensionsbelopp af 2,175

kronor, att af honom åtnjutas under hans återstående lifstid från och med

månaden näst efter den, hvari han afginge från sin verkmästarebefattning.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet Eders Kongl. Maj:t behagat

infordra, har uti skrifvelse den 12 innevarande månad erinrat, att

enligt de vilkor, som fästats vid det från allmänna indragningsstaten till

Bergh för närvarande utgående belopp, detta vid Berglis afgång från

tjensten upphörde att vidare utgå, men emellertid förklarat sig anse

denna omständighet icke böra påkalla någon motsvarande förhöjning i

det af arméförvaltningen föreslagna pensionsbeloppet, utan biträdt den

af arméförvaltningen gjorda hemställan.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit, finner jag,

lika med myndigheterna, det vara af rättvisa och billighet påkalladt, att

Bergh vid sitt afskedstagande beredes ett årlig! understöd för sitt lifsuppehälle.

Då emellertid det föreslagna pensionsbeloppet synes mig

lämpligen kunna afjemnas till 2,000 kronor, motsvarande -f af Berghs

aflöning, får jag, som, i öfverensstämmelse med hvad statskontoret yttrat,

anser bestämmelserna i ofvannämndä nådiga bref den 17 maj 1867^ innebära,

att Bergh vid afskedstagandet går förlustig af det genom samma

bref honom tillagda, från allmänna indragningsstaten utgående lönetillägg,

härmed i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att bevilja Bergh en årlig pension från allmänna

indragningsstaten af tvåtusen kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, då han varder från sin befattning entledigad.»

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lemna nådigt, bifall; och skulle utdrag

af detta prokoll till finansdepartementet expedieras för

behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

G. Hagberg k.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

17

■I •• f!• >0. f.i l! '' i\lhi

''guhfj Iblp-ul b< • v: t! (:. i f * 11 i i''u i; f I

i; bilfil M t ;! ( M • 1 -- l-iii; l ■ : - ■ )l tlff

• •!''»,■<•''/m>H\1 .uulfii . •

.iföl ; ii i! : '' ii i!

; i’t ■ i t, i i

t i;> t u

1 Eib •nabrföij

•ilIt-) it-»2» i i; i

.•Miftht:-''

o'' uauiilbiHii: i l

i-*1 (oi.u it Mi

Hl-fij n: i; /.!!Iii ,p;:«! <;V. o**l» n .)Y »no* .

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

i!

• t. _• -1 i (. j i ■ j . •'' 1 (‘ i. 1 | 1 ’ i L 1 t / i ,r~'''' t 1 i ■ r i < . j ! 2) i LLJ } J It ~ i it».

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 Decem
u-.

Ji j i - i i h! •''1!o}.!ii; ber d894^j.u''. bi r ,<•: r. i > i''i • ! r.risv -onbi r -ålit ir

; biipil ''■(■’!!■! njn 1.081 in -,

fHoi»u2.! t >>!•''■. i-./ifif ib:>lr*(iThl fhufgHc oubih..<i« ib. imf» tgifuo .Mt>

■ (i?.>iri-i;f:o»h dEim-w'' i.:"!..;1,:! Närvarande: -Miiidut. -v>U:w <.;■>

il V- <:;; i i'' fr» a Ö C* 1 f! V T J t * Mi r-• b i .ii»; i ;i iv-l i'' I -!''!;• . i Hl f'' • j i\{H-l>M »‘-i ■. • j t (*» ! >i;''i bi i! l.

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,!: v 2 H .

Groll, ''ir !,.. ; ''-rfi: : »;-tn >.

WlKBLAD,

Gilljam,

■■{■{> ■ Friherre Rappe,

■ ChRISTERSON och : . b r. i jo.sm

Wersåll. , : ! sr

»i trio

Departementschefen statsrådet Groll anmälde härefter:

35:o.

j • . [ j J • ! j ■;;: [ v j; i); f. . , ^, ■ , j ; j; ; ; . . • ’.. .; ,:.. • .. • . • ;: • •'' > o {_><•"■■ i1 > i [ I,; i * i, >i i • •

Stuteriöfverstyrelsens underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne oktober,

deruti styrelsen, med förmälan, att beridaren vid Flyinge liingstdepot

Bengt Knutsson Rudolf uti en till styrelsen stäld, af chefen för

niimnda depot insänd skrift anhållit att, enär Rudolf, som år 1895 inginge

i sitt 66:te lefnadsår och i 46 år varit anstäld i statens tjenst,

enligt bifogadt läkarebetyg sedan 8 år tillbaka varit och fortfarande vore

till följd af sjukdom oförmögen att sköta beridarebefattningen, styrelsen

måtte '' hos Kongl. Maj:t föreslå Rudolf till erhållande af pension under

hans återstående lifstid, hemstält, att Kongl. Maj:t måtte genom nådig

Bill. till Riksd. Prot. 1805. 1 Sami. 1 Åfd. 3

[5.]

Pension för

beridaren B.

K:sou Rudolf.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde Imfviidtiteln: bil. 3.

proposition föreslå Riksdagen, att Rudolf Unge från och med månaden

näst efter den, hvarunder han entledigades från innehafvande beställningsåsom

beridare vid Flyinge hingstdepot, under sin återstående lifstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig ^pension, motsvarande åttio

procent af den enligt gällande stat till Rudolf utgående kontanta lön,

med 1,200 kronor.

Af handlingar^ i ärendet inhémtades:

att Rudolf, som vore född den 29 augusti 1830, blifvit år 1848

antagen, till husar vid. kronprinsens husarregemente, hvarest han år 1856

befordrats till underofficer och år 1858 förordnats till sergeant;

afl,'' sådan Rudolf den 18 december 1862 konstituerats och förordnats

att tills vidare vara beridare vid Flyinge'' stuteri, Rudolf blifvit den

2 april 1863 ur krigstjensten entledigad;

att, enligt, den 21 sistlidne augusti utfärdadt läkarebetyg, Rudolf,

hvilken under omkring åtta års tid varit af sjukdom (kronisk Reumatism)

hindrad att sköta sin tjenst, allt fortfarande lede af samma åkomma och

säkerligen aldrig kunde återvinna helsa och'' krafter i sådan grad att hån

skulle'' kunna återtaga sin tjenst eller någon del deraf;

att chefen för Flyinge hingstdepot, vid insändande af Rudolfs ansökning,

anfört-, att Rudolf under sin anställning såsom sergeant vid

kronprinsens husarregemente inbetalt föreskrifna afgifter för erhållande

af pension från arméns pensionskassa, men att han/ genom att antaga

annan statens tjenst vid Flyinge stuteri, gått förlustig ej mindre dessa

inbetalningar än äfven hvarje möjlighet att ur annan af staten auktoriserad

och understödd pensionsinrättning kunna förvärfva sig rätt att på

ålderdomen erhålla någon pension; att Rudolf, efter att hafva under 32

år innehaft beridarebefattningen, numera vid snart uppnådda 65 lefnadsår

befunne sig i fullkomligt utblottadt tillstånd och vore oförmögen såväl

att längre förrätta sin tjenst som ock att genom något annat kroppsarbete

kunna förvärfva sitt uppehälle, hvadan Rudolf skulle, tillika med

en jemnårig orkeslös hustru samt eu nästan blind oförsörjd dotter, blifva

alldeles1'' nödstäld, derest icke någon pension kunde honom beredas; att

beridarebefattningen vid depoten, i och för sig maktpåliggande, numera,

sedan depoten " utvidgats, toge i anspråk män med duglighet och i sin

fulla : kraft; att beridarebefattningen '' visserligen under de senare åren,

då Rudolf på grund af sjukdom varit tjenstledig, uppehållits af permitterade

kavalleriunderofficeraré, then att detta provisoriska och prekära sätt,

beroende på regementschefens tillmötesgående, svårligen kunde fortfara,

enär underofficerarne numera, sedan t''Skåne inrättats många sockerbruk

och brännerier, hellre i sökte de väl aflönade och mindre ansträngande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Nionde hufvudtiteln: bil, 3.

kontrollörsbefattningarne vid dessa inrättningar än det tillfälligt förordnandet

såsom beridare vid depoten med rätt att uppbära allenast hälften

af beridarens lön enligt staten för depotens tjenstemän; samt att på giund

häraf depotchefen på det varmaste tillstyrkte bifall till ansökningen.

Med erinran att stuteriöfverstyrelsen redan i .underdånig skrifvelse

den 9 december 1881, enär det ålåge beridaren vid statens hingstdepoter

att vid inträffande förfall för depotchefen, såsom till exempel under den

tid af omkring 2 månader. om året, hvarunder depotchefen vore stadd

på tjensteresor i egenskap af ordförande i 2:dra distriktets nämnd för

prisbelönande af hästar, i depotchefens ställe hafva högsta vården och

tillsynen öfver depotens dyrbara hingstmateriel, samt det alltså vore af

synnerlig vigt, att beridaresysslan innehades af en person, åt hvilken ett

uppdrag af så granlaga beskaffenhet kunde i vid; förefallande behof med

tillit anförtros, hemstält att Kong!. Maj;t måtte till 1882 års Riksdag

gorå framställning om beviljande af en utaf Rudolf då begärd pension

å allmänna indrägningasta ten — hvilken hemställan Kong!. Maj:t dock

enligt nådigt bref den 3Q .december 1881 icke funnit skal bifalla,

hade stuteriöfverstyrelsen för egen del anfört: att Rudolf alltsedan den

1 januari 1887 för svag lielsas vårdande åtnjutit tjenstledighet med

skyldighet för honom att till vikarien under tiden afstå hälften af den

med befattningen förenade kontanta lönen äfvensom samtliga densamma

tillhörande naturaförmåner; att de skäl, som af styrelsen år 1881 framhållits

för att visa nödvändigheten af att beridarebefattningen innehades

af fullt kompetent person, hade, i samma män depoten utvidgats, under

de senare åren allt mera gjort sig gällande; samt att;'' då nu, enligt

hvad depotchefen anmält, beridarebefattningen icke kunde uppehållas på

samma provisoriska sätt som under de senare; aren egt rum, styrelsen

ansåge det äfven vara med statens fördel öfverensstämmande att genom

Rudolfs uppförande å allmänna indragningsstaten bereda honom möjlighet

att lemna beridarebefattningen, på det att det med depotens utvidgning

afsedda resultat icke måtte i afsevärd man motverkas genom det

otillfredsställande sätt, hvarpå denna vigtiga befattning skulle komma

att handhafvas, derest icke hela den i staten för beridaren anvisade lön

kunde af styrelsen få tilldelas den person, som skulle fullgöra beridarens

åligganden.

Uti underdånigt utlåtande i iirendet af den 19 näsflidne november

hade statskontoret erinrat att enligt den af Kong!. Maj:t faststälda aflöningBstat

af den 14 december J888 beridaren vid Flyinge liingstdepot,

med skyldighet att undervisa i ridning vid stallskolan, åtnjöte kontant

lön af 1,500 kronor, tre kofoder och beten samt 14,13 kubikmeter ved,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde hufvndtiteln: bil. 3.

[6.]

Pension för

kartograf•

förmannen

G. W. Puchts

enka.

hvarjemte den, som förut varit i åtnjutande af bostad med planteringsland,

egde att dervid bibehållas; och både statskontoret, enär Rudolf,

som den 29 augusti 1895 uppnådde 65 års ålder och redan nu i 46 år

tjenat staten, deraf omkring 33 år med anställning såsom beridare vid

Flyinge stuteri eller, såsom det numera benämndes, hingstdepot, under

8 år vant af sjukdom hindrad att sin befattning fullgöra och, enligt

läkares intyg, sannolikt aldrig vidare blefve tjenstbar, ansett sig böra

tillstyrka nådigt bifall till stuteriöfverstyrelsens framställning.

Med afsende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva att beridaren vid Flyinge

hingstdepot Bengt Knutsson Rudolf finge från och med månaden

näst efter den, under hvilken lian efter uppnådda 65 lefnadsår från befattningen

entledigades, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 1,200 kronor.

36:o.

En af afdelningseliefen vid generalstabens topografiska afdelning

till Kongl. Maj:t stäld, den 12 nästlidne oktober till civildepartementet

inkommen skrifvelse, deruti afdelningschefen — med förmälan att förmannen

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk, kartografen Gustaf

Wilhelm Budd den 30 maj 1894 aflidit och efterlemna! enka, Rosina

Maria Högström, född den 25 mars 1853, och fem omyndiga barn, samt

att, enligt bifogadt, den 4 sistlidne oktober utfärdadt intyg af landssekreteraren

A. Pipon och förmannen för Norrbottens läns ekonomiska

kartverk L. Lind, behållningen i boet efter Bucht utgjort endast 2,275

kronor 33 öre, i följd hvaraf enkan Bucht vore för sin och barnens

utkomst nästan helt och hållet hänvisad till hvad hon och hennes äldste

son, hvilken vore aderton år gammal, kunde genom arbete förvärfva —

vidare anfört, att Bucht, som varit född den 22 maj 1848 och den 1

mars 1872 anstälts såsom extra kartograf vid Norrbottens läns ekonomiska

kartverk, hvarest han den 7 juni 1873 förordnats till kartograf,

den 15 _ oktober1 1884 förordnats till förman vid detta kartverk, hvilket

maktpåliggande uppdrag han under nära tio års tid med utmärkt nit,

skicklighet och omtanke skött intill sin död; att Bucht under sin tjenstetid

vid kartverket under sexton somrar tillsammans med den nuvarande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil1. 3.

21

förmannen derstädes utfört mätningar inom Norrbottens och Vesterbottens

lappmarkers fjelland, hvarunder de sanifäldt kartlagt ett område af inemot

400 qvadratmil, omfattande landets svårtillgängligaste trakter, öfver

hviska ej några landtmätarekärtor förut blifvit upprättade; samt att, då

Bucht'' med så framstående nit och skicklighet under 22 års tid egnat

sina krafter åt kartverkets tjenst, att lian befunnits lämplig att leda dessa

arbeten, och under ett decennium på ett utmärkt sätt utfört detta uppdrag,

till dess han i ännu kraftfull ålder af döden'' bortryckts från sitt hårda

och sträfsamma arbete, det syntésrätt och billigt, att genom statsverkets

försorg något understöd bereddes hans efterlemnade enka, som med sina

oförsörjdå barn befunne sig i stort behof deraf; och hade på grund af

hvad sålunda anförts afdelningschefen i underdånighet hemstält, att Kongl.

Maj:t måtte af Riksdagen äska en årlig pension åt enkan Bucht till det

belopp, Kongl. Maj:t kunde finna för godt bestämma.

I anledning häraf hade statskontoret afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande af den 19 nästlidne november och deruti anfört, att, ehuru

Bucht hunnit en tjensteålder af endast något mer än 22 år, det dock

syntes statskontoret, som om denna tjenst utöfvats under sådana förhållanden,

att afseende mindre borde fästas vid tjenstetidens längd än

vid arbetets ansträngande och för helsan menliga beskaffenhet, samt att,

då upplyst blifvit, att Bucht utfört detta arbete med framstående nit och

skicklighet, statskontoret ansåge fullgoda skäl förefinnas för att statsverket

borde med något understöd bispringa hans efterlefvande enka,

hvilken med sina fem omyndiga barn befunne sig i behof af hjelp, hvadan

statskontoret i underdånighet hemstälde, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att åt aflidne kartografförmannen Buchts enka bevilja å allmänna

indragningsstaten en årlig pension till belopp af 500 kronor, att

utgå från och med den 1 juni 1894 och så länge hon i sitt nuvarande

enkestånd förblefve.

Af ett bland handlingarne befintligt prestbetyg inhemtades, att

kartografen Buchts efterlemnade barn i äktenskapet med sin bemälda

enka vore födda, en son år 1876, en dotter år 1880, en dotter år 1882,

en son år 1884 samt en son år 1888.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet, att

Kongl. Maj it täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att kartografförmannen

Buchts enka, Rosina Maria Bucht, född Högström, finge, sa länge hon

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

förblefve enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till

belopp af 500 kronor att utgå från och med juni månad år 1894.

tf i il

!5>ii -hd!:*;:. i.iii.itti t|;» /,. v

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

livad statsrådet uti näst förestående två ärenden tille

styrkt samt förordnade, att utdrag af protokollet härom

skulle meddelas finansdepartementet för iakttagande vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

mi riksstatens nionde hufvudtitel.

r >xv

v citrin ru

IJt.-i b

> ri f m o*

>: flin

n-: ‘-i

gi!. >

! t in rtf«

liv iil

i Id-Mkl

U.i >: ''.-U!

.''biTrf

Mifåbini

rrMod tf

■M.1 i I'' : ■ . H 11 _• i i J i . I

Ex protocollo:

Paul Strandberg.

- ''ib in - - i ...

i i ;(•«•.!•/. .{g no ./i f.-• ([iliad

o ''iiij •■jiiiifb-iinr. ''!

srtn

-.ro] ., lUTli''

•i''M! I.vloix .

OjWjli ‘

- i-foi.i

M

OOtV f U

t h /1 * f f l.|n> r ir< <<..

r •

it;; M/''i;j, i t*.

■ it (•; !!•*(! ni-l bil (it i>. 11; j - .kSSJ it; ''!''■■! )• ii i * i > )>.;<!

i ! >gl

(t|-£tfHid bi

uffirttei'' m j

»tf; ;t (it''

it: uoinj .o

'' ;> I r*

4f; 1 »riten

i f i r:

11K .

> „.vfUT in

i ii* i nf t

(In t

r,

■eu ,r
-

i.r Mil /it

I* * i.ntMhnnm; f ? ■ ''r < • rin •>! 11 »t ''•<

'' 1'' C i 5 >t • 1T fl i Jti; tf t i i • ftOglt Miiii!

.o; ii** i:otaJaeg!iiugiribur Biiufim

eur I aob bom lian mV''* .;gm

.Sr/tölfi ’i/j(;1ho>!iT''!

Kgniiltmab hund tto

■no

'' f U; H'' V* no *Ti(>v 1 *>i ?r-*

: (tf! E H * it tf K b :!*. \ ;Jf fi (It; >: ».: ''«

fHd t ♦ * ''i\ / I? .»UiUtjb/bvj.o» |‘>(irr»Yi t: '' . {>»: /{i . ; '' »Sin » f ; 11i 1> >}/”

ilo -h >j • »| ,*i tfl t; f >''• {/.

i|od ''gn.ii • t-j''gixrj »ufö-itc-göH i>jjK.!. cindf ntfiaoU itn -yöa.ucl

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 4.

23

!i; /ni

diir.i

*1.iV! luft''bi i Öl ''!i; iiljllitubr

^n-h-rir; i;. •b !i rJf bi 11 irn h i: ■ Hit -4->b er.fuTiivrru 40; ,iom .ii

Utdraq af protokollet öfver lan dt försvars ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

\ »i!•(■: flen 7 december 1894. u.e ;■ : ,

.9l''U''ii: ''bil w 11i

ib iiji Närvarande: >

Hans excellens herr statsministern Boström, • <''/ t i;..!

Hans''excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweniiaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,''

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe [14.]

anmälde härefter direktionens öfver arméns pensionskassa underdåniga uA™JufJZiskrifvelse

den 21 sistlidne november angående anslag för år 1896 till de af armém

upprätthållande af arméns pensionering. pensionering.

Departementschefen yttrade härefter:

Sedan innevarande års Riksdag, med anledning af Eders Kongl.

Maj:ts i ämnet aflåtna nådiga proposition, å extra stat för år 1895 anvisat

ett förslagsanslag af 1,540,000 kronor, att under vanliga vilkor

användas till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

äfvensom till fyllnadspensioner, har direktionen öfver nämnda kassa uti

ofvanberörda skrifvelse i underdånighet hemstält, att, då med all sannolikhet

enahanda belopp, komme att erfordras för år 1896, Eders Kong].

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

Maj:t täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag att jemväl för sistnämnda

år för ofvanberörda ändamål bevilja ett förslagsanslag å 1,540,000

kronor.

På grund häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen:

att å extra stat för år 1896 anvisa ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgiftema, och dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de'' af Riksdagen godkända grunder för

sådana pensioners utgående.

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utwsd

*''! drag äf detta protokoll tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörandet af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

1 1 O C1 t )

Ex protöcollo:

J. L. Leyonmarck.

pi''i''11 i i ''/rom b

. .7,tvijunwu!'' i

. ., (i

l{ i ''■/

•i • o n r1

lopirr- U:\*

•it u-.i:

öii.-iKif •

[i >f {1 •;! ''tji''. ;

‘jrrfiiin:)

(illa !

'' /{.<!! .(''!)• »< i

1 ril

fiiii .-ri!. i

• » i

•fi !‘nnn »i

ii ö(»8i

m: ‘i.i!

'' 111!

• /< >n

iirbut-i- i\

: tf-,l>

.UHfTyf!.

r • i

lita

■_>i{ au*11 fint ii

; ibiipiiniH

, i.,, , J S

no. >1 a

; i

1:

nr it bni; fn

i pbl ; {

IJ'')''(K»i *

ii*! ;

[TIV iif) t ■ V {''j* j''(

" i i> ■''! > 1

! ;Mh‘ iHJ;.• {- it j

»: ni r!

in i

gifi-em.msn-..} rug''» u. 1 t: -of • n i. i [f. »f t i i ■ n <•. ro 60 nin .n-,

lin iiljinim/i i i •'' i • u

•limma Hr, b mi Jib .''M .instan > i; i-> i 1 i c slip.)! ant r ualovirrda i ;1 >! < ■»'' s 11;; /t

* -. • *| 1 ; I j -*1 t* f < t » '';■«■> ♦•fri; —f—r~ ~ ■ 4 -. | 4 ;—f L-.......-L i J
STOCKHOLM,

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 18Ö5

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

i Sfi i.'' Xt

'' i 1

a a .

■ Öl-.©

:00o

Finansplanen.

hk

/i

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll> in7 ■.;; < Yc.r.ru - »no

WlKBLAD,

GlLLJAM, .

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Härefter yttrade departementschefen, hans excellens herr statsministern

Boström:

De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernas

föredragning beslutit äska af Riksdagen för år 1890, utgöra sålunda:

Hih. till Biksd. Prof. 1895. 1 Sami 1 Afd.

Sammanfattning

af utgifterna

under

Jiufvudtitlame.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag utom

hufvudtitlarne.

Riks g aids - kontorets

ställning.

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

I hufvudtiteln: ordinarie:

kronor

1.320 000- —

11

,, ordinarie:

kronor

3,821,550

—

extra:

99

58,250

—

99

3,879,800: —

in

,, ordinarie:

99

606,750

—

IV

extra:

99

4,500

—

99

611,250: —

,, ordinarie:

99

25,552,900

—

V

extra:

99

3,407,300

—

99

28,960,200: —

„ ordinarie:

99

6,997,000

—

VI

extra:

99 f

2,679,760

—

99

9,676,760: —

„ ordinarie;-

99

5,600,456

—r

VII

extra:

99

2,522,544

—

99

8,123,000: —

„ ordinarie:

99

17,430.100

—

VIII

extra:

V)

407,300

—

99

17,837,400: —

„ ordinarie:

13,119,121

IX

extra:

79

1,660,179

V * 77

14,779,300: —

,, ordinarie:

99

3,116,090

extra:

99

1,540,000

—

99

4,656,090: —

kronor 89,843,800: —

Vidare erinrar jag derom, att Eders Kongl.

Maj:t förut denna dag på föredragning af chefen

för civildepartementet besluta föreslå Riksdagen

att för anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens jernvägar till utgående under år 1896

utom hufvudtitlarne i riksstaten anvisa ett belopp

af ............................................................................ „ 850,000: —

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i

skrifvelse den 13 sistlidne december, som torde

få under litt. B biläggas dagens protokoll, lemnat

uppgift å de riksgäldskontorets utgifter för

år 1896, hvilka fullmäktige ansett böra i riksstaten

uppföras. Enligt denna fullmäktiges beräkning

utgöra dessa siffror:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. in., förslagsvis ........... kronor 721,000: —

Transport kronor 721,000:— kronor 90,693,8uO: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

Transport kronor 721,000: — kronor 90,693,800:

räntor å statsskulden och

afbetalningar å de fonderade

statslånen.

.....kr. 13,067,100: —

efter afdrag

af de till

riksgäldskontor

ingående

rånte- och

kapitalbetalningar

3,037,900: —

förslagsvis .....-....... „ 10,029,200:— „ 10,750,200: —

Eders Kongl. Maj:t har förut denna dag

på föredragning af chefen för civildepartementet

beslutit till Riksdagen aflåta nådig proposition

om antagande af en lag angående försäkring

för beredande af pension vid varaktig oförmåga

till arbete. Enligt hvad jag redan erinrat, förutsättes

i denna lag, att, på det de dexu ifrågasatta

pensionsförmånerna må i så vidt möjligt

lika mån komma till godo den nu lefvande

generationen som kommande generationer, staten

skall åtaga sig de dermed förenade ökade kostnader.

Efter samråd med chefen för civildepartementet

hemställer jag, att Eders Kong!.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att

för nämnda ändamål må i riksstaten för år 1896

aisättas ett belopp af............................................... ii

att tills vidare af statskontoret förvaltas och

göras fruktbärande i enlighet med derom af

chefen för civildepartementet i hans yttrande

till statsrådsprotokollet rörande nämnda lagförslag

förut denna dag angifna grunder.

Summan af statsverkets utgifter för år

1896 uppgår således till .......................................... kronor 102,844,000.

eller samma siffra, till hvilken statsverkets tillgångar tör den förevarande

statsregleringen äro beräknade.

. Afsättning för

försäkring för

beredande af

pension vid

varaktig oförmåga

till

arbete.

1,400,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Disposition af

besparingarne

ä hufvudtitlar

ne.

I sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till

riksstat torde Riksdagens medgifvande böra äskas dertill, att vid statsregeringen

för år 1896 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 maj 1841

angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne

fortfarande må blifva gällande.

På statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t

Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda

hemstält och åt honom uppdraga att, sedan han erhållit

protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga

departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende

å statsregleringen, uppsätta och till justering

inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet

med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

Waldemar Boos.

i

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Bil. Litt. B.

Till hans excellens herr statsministern och chefen för kongl.

finansdepartementet.

Med anledning af eders excellens’ skrifvelse den 15 nästlidne

november hafva fullmäktige i riksgäldskontöret låtit upprätta och få

härmed äran till eders excellens öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar

öfver riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af

hvardera året 1894 och 1895 samt redan nu påräkneliga inkomster och

utgifter år 1896.

I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nemligen

de fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder samt fonden

för extra amortering af statsskulden.

Stockholm den 13 december 1894.

• o0-[ . ..... ''\i)\ o >• i V. * • •5; ;/*•/!

ALB. ANDERSON.

PER SAMZELIUS. .T. NORDENFALK. EDW. SEDERHOLM.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

1\ It. Rabe.

Bill. till Ttiksd. Vrot. 1895. 1 Sami, 1 Afd.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Riksgäldskontorets kassabehållning den 10 december

1894 ...................................................................... 2,138,072: oi

Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot uppköpta obligationer ...... 915,329: 87

„ depositionsbevis ................. 2,501,300: — 3,416,629: 87

Inkomster:

d o/ l i i''- "•

* ’ : • • '' ''! : ’-v ‘ ; • ‘ i JfAi .tli J.}7 O i ti T.*'' i! t , W. jVu>(f

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd, som förfalla med 1,457,500 kronor

men hvarå beräknas inflyta 1,152,500:

Ränta å utgifna lån från odlingslånefonden ............ 149,477: 05

Ränta å lån för telefonväsendets utveckling ......t...t. 65,005:55

Kapitalafbetalning å lån för dito dito ........................ 100,000: —

Genom förräntande af tillsvidare utlånta medel..... 38,700: —

5,554,701

88

1,505,682

60

Transport) 7,060,384j4 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

utgifter från och med den 10 december 1894 till årets slut.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader .................................. 15,000: —

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek............... 5,000: —

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret ............... 5,000: —

Ränta å obligationer af 1887 års 3,6% lån................. 4,344: —

Ränta å upptagna inhemska tillfälliga lån .................. 48,000: —

Dito å gamla 5%lånet, å konung Carl XIII:s hem
giftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond 9,153: 8 3

Vid

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt

anslag, högst 4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—

Motala—Mjölby jernväg, återstoden........................ 730: 31

1885 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

år 1887 anvisade medel, 2,350,300 kronor,

för jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken .

inköp och ombyggnad m. m., återstoden af det

för inlösen af i jern vägen intecknade obligationer

anvisade belopp af 105,624 kronor 7 öre............ 5,124:07

1890 års riksdag å riksgäldskontoret anvisade

medel, 250,000 kronor, till bestridande af ifrågakommande

kostnader vid inköp af jernvägen

mellan Luleå och norska gränsen, återstoden ... 229,04:2: 77

1894 års riksdag på riksgäldskontoret anvisadt ytterligare

lån å 750,000 kronor för telefonväscndets utveckling, återstoden

.....................................................................................................

Vid

Vid

Låneunderstöd för enskilda jernväg av:

Ur 1886 års fond, 5,000,000 kronor, återstoden af

1891 års anslag, 1,000,000 kronor,........................ 18,000: —

Ur 1891 års fond, 5,000,000 kronor, återstoden af

1894 års anslag, 1,000,000 kronor, ....................... 498,100: —

Transport 516,100:

86,497

234,897

250,000

83

15

571,394|98

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor^ yttrande ang Riksgäldskontorets ställning.

Transport

7,060,384

Summa kronor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

5

Transport 516,100: —

Vid 1891 års riksdag på riksgäldskontoret anvisadt

lånebidrag, 2,350,000 kronor, för anläggningen

af jernväg mellan Ileruösand och Sollefteå, återstoden

.......................................................................... 11,555:

571,394

527,655

98

O äling slånefonden:

1892 års anslag ......................................

1893 års dito .....................................

1894 års dito ...................................

efter afdrag af för sistnämnda år

beräknade, till kougl. statskontoret

inflytande annuiteter.........

Beräknad behållning vid 1894 års slut

1,000,000:

609,796: 99

661,595: 47

350,000: — 650,000: —

1,921,392

4,039,942

40

04

Summa kronorj 7,060,384|4 8j

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontor ställning.

Förslagsberiikning öfver riksgiildskontorets

-—----

Beräknad behållning vid 1895 års början

4,039,942

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål an- visade låneunderstöd, som under år 1895 förfalla

med 2,725,800 kronor, hvaraf beräknas inflyta 2,404,200: _

Kanta a 1885 1895 ui’s hela anslag till odlings-

lånefouden ....................... 059 799.

Genom förräntning af tills vidare utlånta medel ... 5ö’oOO: —

Ränta å lån för telefonväsendets utveckling 149 999.

2,846,900

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1895 upptagna riksdags- och revisionskostuader

aflöningar m. m. _ äfvensom annuiteter å de fonderade lånen

samt räntor å öfrig statsskuld ..... 13 959 990-

efter afdrag åt den för riksgäldskontoret

under samma tid beräknade inkomst af

rånte- och kapitalbetalningar ... 2 846 900-

11,113,000

Upplåning:

Vid 1894 års riksdag beräknad återstående upp- låning för åren 1893 och 1894............. 4 990 874*30

Vid samma års riksdag beräknad upplåning för år 1895, ’

till betäckande af lån för en- skilda jern vägar..................... 1,000,000:

,, dito af motstående beräknade

utgift för odlingslåuefonden 609,300: —

„ ny rörlig materiel vid statens

jernvägar ................................. 750,000: - 2,359.300: —

7,350,174: 30

Transport 7,350,174: 3o|17,999,842|o4

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 7

inkomster och utgifter år 1895.

ruff

,,

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar rn. m.:

riksdags- och revisionskostnader ...........................

kostnader för Riksdagens hus .................................

„ » « bibliotek ..... ......

löner, arfvoden och expenser vid riksgalds
kontoret

.........................................................•_......••••• 74,575:

löner på indragnings- och pensionsstater vid dito 16,175:

aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition .................22,250:

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen

annuitetsanslag:

1860 års lån emot

premieobligationer

1878 års lån emot

4 % obligationer ...

1880 års lån emot

4 % obligationer ...

1886 års lån emot

3 V2 % obligationer

1890 års lån emot

3 V, % obligationer

Kapital.

131,111: 11

311,080: so

1,306,800: —

Ränta.

222,666:0.7 2,080,392:2 2

580,000

25,000

3,000

721,000: —

300,000: —

161,888: 89

310,732: 13

4,216,608: —

311,555: 5G 1,198,952:2 2

2,283,214: i t 7,968,573: 40

Transport 2,283,214*14 7,968,573: 4o 1,021,000:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport 7,350,174: 3 0

som minskas med:

under tiden från och med den 4 maj 1894 verkstäld

upplåning genom sålda obligationer

af 1887 års 3 6/10 % lån 1,072,525: —

skilnaden mellan beräknade anslaget

för år 1893 för odlings
lånefonden

.................. 805,000: —

och det enligt kongl.

brefvet den 19/10 1894

till utgående från riksgäldskontoret

bestämda

belopp .........661,595: 4 7

ytterligare

143,404: 53

återbetalning af kongl.

telegrafstyrelsen å lånebelopp för

telefonväsendets utveckling......... 150,000:

af kongl. statskontoret verkstäld

afbetalning å erhållen kassaför- ,,

stärkning, 3,000,000 kronor, enligt

kongl. brefvet den 9/9 1892

af Norbergs jernvägs nya aktiebolag

inbetaldt återstående kapital

för motstående konvertering af 1878

ars 4t% lån £ 838,410 efter 18 kronor 16 öre

för ett £ ......................................................................

Upplåning

1,500,000: —

99,930: 02 2,965,859: 5 5

17,999,842

0''

4,384,314

15,225,525

7 5

60

Summa

37,609,

6821

3

9

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 9

Kapital. Ränta

Transport 2,283,214: 14 7,968,573: 46 1,021,000: —

ränteanslag:

1887 årslån emot3obligationer

1,148,688: —

1888 årslån

emot3% obligationer

800,000: —

1891 års tillfälliga

lån

emot 4% obligationer

288,000: —

1894 årslån

emot 3% obligationer

180,000:— 2,416,688: —

Fond för extra amortering

af statsskulden ..........., 85,333: 33_

Sgr 2,368,547:47 10,385,261: 46 12,753,808:93

Ränta å beräknad, ännu icke verkstäld upplåning 170,000: —

Ränta å gamla 5 % lånet, å konung Carl XIII:s

heragiftskapital samtå Göta kanals reparationsfond,

tillsammans 15,050 kronor 7 0 öre, som

för motstående ersättningsbelopps utjemnande

upptagas till ............................................................ 15,091: 07

Återbetalning af upptagna inhemska tillfälliga lån .....................

Konvertering den 15/c 1895 af 1878 års 4 % lån £ 838,410

Lån ur 1891 års fond för enskilda jernvägar:

1895 års anslag .........................................................................

Vid 1893 års riksdag anvisade medel för odling slånefond en:

1895 års anslag ......................................................... 1,000,000

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,

till kongl. statskontoret inflytande annui
teter

å odlingslån......................................•_..•••___390,700:

Vid 1894 års riksdag anvisadt anslag till ny rörlig materiel vid

statens jernvägar

13,959,900

2,400,000

15,225,525

1,000,000

60

Beräknad behållning vid 1895 års slut

Summa kronor

609,300

750,000

1,664,956 [7 9

37,609,682

3 9

liih. till Iliksd. Viol. 181/5. 1 Sami. 1 Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksg&ldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberiikning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1896 års början . .

Inkomster:

Kapital-, och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd, som under år 1896 förfalla med

2,862,000 kronor, hvaraf beräknas inflyta......... 2,571,000: —

''Ränta å 1885—1896 års hela anslag till odlings
lånefonden

.............................................................. 274,900

Genom förräntning af tillsvidare utlånta medel..... 50,000

Ränta å lån för telefonväsendets utveckling........... 142,000

3,664,956

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1896 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt räntor å öfrig statsskuld 13,788,100: —

efter afdrag af den för riksgäldsköntoret

under samma tid beräknade inkomst af

rånte- och kapitalbetalningar ..................... 3,037,900: —

3,037,900

79

Upplåning:

till betäckande af lån för enskilda jernvägar 1,000,000:

„ dito af motstående beräknade utgift

för odlingslånefonden ...........................,............... 605,000:

för liqviderande af riksgäldskontorets år 1891

upptagna tillfälliga lån .......................................

Transport

10,750,200 —

1.605.000 —

7.200.000 —

26,258,056 7 9

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 11

inkomster och utgifter år 1S%.

Utgifter;

Riksdags- och revision skostnader samt aflöningar in. m.

riksdags- och revisionskostnader ..........................

kostnader för Riksdagens hus .................................

„ „ „ bibliotek.......................

löner, arfvoden och expenser vid riksgälds
kontoret

..................................................................

löner på indragnings- och pensiousstater vid dito

aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition................

580,000

25,000

3,000

74,575:

16,175:

22,250:

721,000:

Annuiteter och räntor;

till Hans Maj:t Konungen ....................................... 300,000:

annuitetsanslag: Kapital. Ränta.

1860 års lån emot

premieobligationer 131,111:11 161,888:89

1880 års lån emot

4 % obligationer 1,415,700:— 4,162,158: —

1886 års lån emot

3 1/2 % obligationer 222,666: G7 2,080,392: 2 2

1890 års lån emot

3 i/s % obligationer 322,222:22 1,187,861:1 1

“ 2,091,700: — 7,592,300: 2 2

Transport 2,091,700:— 7,592,300:22 1,021,000:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor 26,258,056 79

s. 13 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldsköntoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 13

Kapital. Räntor.

Transport 2,091,700:— 7,592,300:22 1,021,000: —

ränteanslag:

188 7 år slån emot 3 T%% obligationer

1,148,688: —

1888 års

lån emot

3 % obligationer

800,000: —

1891 års

tillfälliga

lån emot

4 % obligationer

144,000: —

|1894 års

] lån emot

j 3 % obli
!

gationer 540,000: — 2,632,688: —

Fond för extra amortering

af statsskulden 85,333: 3 3

Sgr 2,177,033: 3 3 10,224,988: 2.2 12,402,021:5 5

Ränta å beräknad, ännu icke verkstäld upplåning

Ränta å gamla 5% lånet, å konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond,

tillsammans 15,050 kronor 70 öre, som för motstående

ersättningsbelopps utjemnande upptagas till

350,000: —

15,078: 45

13,788,100 —

Inlösen den 1/1 1896 af riksgäldskontorets år 1891

upptagna tillfälliga lån emot 4 % obligationer .............................

Lån ur 1891 års fond för enskilda jernvägar;

1896 års anslag ...................................................................................

Vid 1893 års riksdag anvisade medel för o äling slänefonden:

1896 års anslag .................................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,

till kongl. statskontoret inflytande annui
teter

å odlingslån............................................ 395,000: —

Beräknad behållning vid 1896 års slut..................................................

Summa kronor

7,200,000 —

1,000,000 —

605,000

3,664,956

126,258,056

3

Bill. till liiksd. Vrot. 1805. 1 Samt. 1 A fä.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionens justering.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhauft,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

GlLLJAM, it ;

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen, hans excellens herr statsministern Boström

uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Matos förut

fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl

Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,

sådant det finnes detta protokoll bilagdt; och skulle

i enlighet dermed omförmälda nadiga proposition till

Riksdagen aflåtas.

Ex protoeollo:

Waldemar Roos.

I

''i

4

V

Bih. till Riksd. Prat. 1895. 1 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.