Sök i Ratio Lex

Angående statsverkets tillstånd och behof

903 sidor, varav 845 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 845 av 903 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:1, Angående statsverkets tillstånd och behof

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1896.

1

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den IG januari 189G.

Ä„Kfongl Maj:t härmed nUi*

periodTlwrÄf*’" °m ******* för »ftoeglerings
Med

åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 13 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning

ch under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kong]? Mai:!’

att, statsverkets inkomster för år 1897 upptagas sålunda: * ''

*) Se bil- tm statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bill. till Kika,!. Prat. 1H06. l:a Somt. l:a Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt .........................................................................

Kyrkotionde ...................-...........-........................................

Kavalleriregementen as hästv akansspaninål....................---

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift.........................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter........................—...................

Soldatvakansafgift...............................................................

Båtsmansvakansafgift..........................................................

Arrendemedel.....................................................................

Mantalspenningar......................................................—-

Bötesmedel.....................................— ................ .......

Kontrollstämpelmedel...........................-.............................-

Fyr- och båkmedel....................................................-........

Telegrafmedel......................................................................

, Jernvägstrafikmedel.............................-....................-.........

Skogsmedel..........................................- -...........................

Extra uppbörd....................................................................

säger 20,655,000: —

kronor

>

y>

»

y>

»

1,905,000: —

250,000: —

270,000: —

51,000: —

19,000: —

254,000: —

56,000: —

200,000: —

2,300,000: —

665,000: —

250,000: —

25,000: —

1,400,000: —

1,410,000: —

8,500,000: —

3,000,000: —

100,000: —

Bevillningar:

Tullmedel....................-.......................................................

Postmedel....................... ..............................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel.......................................................................

Bränvinstillverkningsskatt.................................................

Hvithet ssockertillverkningsaf gift.....—.......-.............-........

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................

Tilläggsbevillning................................................................

kronor

3>

säger 83,060,000: —__

summa kronor

37,000,000

8.580.000

800,000

5.300.000

14,500,000

7,000,000

5.200.000

4.680.000

103,715,000:

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda

protokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande

månad: _

Transport kronor 103,715,000:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 103,715,000: —

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

inå beiäknas och användas öfverskott å statsregle
ringarna

för föregående år.......................

och att för statsverkets behof må till utbetalning

vid den tid under år 1897, som af Riksdagen bestämmes,

af riksbankens vinst för år 1895 anvisas

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till................kronor 114,711,000: _

» 8,296,000: —

» 2,700,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hot- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:

för kongl. hofstaten......................................................... kronor 1,196,900: —

* » slottsstaten.............................. » 1931 no
-

tillsammans kronor 1,320,000: —

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,812,550

kronor vill Kong], Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda

statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 13 innevarande månad,

*) föreslå Riksdagen beträffande

*) Se biI till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Svea och Göta hofriitter med derunder lydande

justitiestater:

[1.] att minska anslaget till Göta hofrätt med

derunder lydande justitiestat, i nu gällande stat upptaget

till 514,313 kronor, med dels aflöningar till 2 hofrättsråd,

3 assessorer och 2 notarier, 35,900 kronor, dels ock

ett belopp af 1,500 kronor, hvarmed anslaget till amanuenser

och extra biträden skulle nedsättas, eller tillhopa

37,400 kronor, samt alltså i 1897 års riksstat uppföra

ifrågavarande anslag med 476,913 kronor;

[2.] att deremot höja anslaget till Svea hofrätt med

derunder lydande justitiestat, nu upptaget till 626,187

kronor, med dels nyssnämnda aflöningar till 2 hofrättsråd,

3 assessorer och 2 notarier 35,900 kronor, dels ock

aflöningar till 1 fiskal och 1 andre aktuarie enligt den

i statsrådsprotokollet intagna tilläggsstat 5,900 kronor

eller tillhopa 41,800 kronor, samt alltså i 1897 års riksstat

uppföra ifrågavarande anslag med 667,987 kronor;

samt att för åtnjutande af de i nyssnämnda tillläggsstat

upptagna löneförmåner stadga enahanda vilkor,

som äro föreskrifna för innehafvare af löner å 1876 års

aflöningsstat, med förklaring derjemte att skyldighet att

mot ersättning för flyttningskostnaden låta sig till annan

hofrätt förflyttas skall åligga, utöfver förut stadgadt antal

tjensteman i Svea hofrätt, ytterligare 1 fiskal och

andre aktuarien, hvadan hädanefter de 2 yngste fiskalerna

i hofrätten varda underkastade fiyttningsskyldighet.

Öfriga ordinarie anslag:

I dessa har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring.

Om från den ofvan föreslagna ökningen i anslaget

till Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat............kronor

Transport kronor

41,800

41,800

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

dragés den likaledes föreslagna minskningen i anslaget

till Göta hofrätt Jmed derunder lydande justitiestat........ »

återstår såsom i de ordinarie anslagen föreslagen ökning kronor

Då andra hufvudtitelns ordinarie anslag nu utgöra »

41,800:

37,400

4,400

3,812,550

föreslås alltså de ordinarie anslagen att i 1897 års riksstat

utföras med ...................................................................kronor 3,816,950:

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under

andra hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt förutnämnda

protokoll öfver justitiedepartementsärenden

vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat

för år 1897 anvisa följande anslag:

[3.1 för fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet.

............................................................................. kronor 25,000: —

[4.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militäre ledamöter...................................................... »___3,250:

Summa kronor 28,250: —

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1896 upptagen och sådan den nu är af Kongl. Maj:t föreslagen, utfaller

sålunda:

1896. 1897.

ordinarie anslag 3,812,550:— 3,816,950:— således ökning kronor 4,400: —

extra » 28,250:— 28,250: —

summa kronor 3,840,800:— 3,845,200:— således ökning kronor 4,400:—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 606,750 kronor, vill

Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartementsärenden den 13 innevarande månad,*) föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas, att utgå emot

nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena............................................... kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet........................... » 27,495: —

[3.] ministerstaten...................................... » 337,941: —

[4.] militärattachéer.................................... » 8,471: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter............................................................... » 45,893: —

443,800: —

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet....... kronor 7,618: —

[7.J konsulsstaten................... » 226,264: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter......................... » 15,476:— 249,358:_

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och expeditions
afgifter.

..................................................................... 89,358: — 160,000: —

summa kronor 603,800: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris........................................... » 2,950: —

tillsammans kronor 606,750: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1806.

7

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 13 innevarande

månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:

[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»........ kronor 4,500: —

Vid jemförelse med 1896 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen

under denna hufvudtitel vara oförändrade.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

1896 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................. kronor 24,859,470: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar................................................................. >_693,400:

tillsammans kronor 25,552,870: —

vill Kongl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 13 innevarande januari,*) föreslå

Riksdagen

att, dels med godkännande af de för generalitetsstaten, kommendantsstaten,

Svea lifgarde, Göta lifgarde, lifregemente! till fot, första

och andra lifgrenadierregementena, Vestgöta, Uplands, Skaraborgs,

Södermanlands, Kronobergs och Jönköpings regementen,

Dalregementet, Helsinge, Elfsborgs, Vestgöta-Dals, Bohusläns,

Vestmanlands, Kalmar och Vermlands regementen, norra och

södra skånska infanteriregementena, Gotlands infanteriregemente,

Hallands och Blekinge bataljoner, lifgardet till häst, lifregementets

dragoner och husarer, Smålands husarregemente, skånska husar
-

*) Se bil. till statsverkspropositionen: "Fjerde hufvudtiteln”.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

och dragonregementena, kronprinsens husarregemente, Norrlands

dragonregemente, artilleriet, Första Svea, Första Göta, Vendes,

Norrlands, Andra Svea och Andra Göta artilleriregementen, Gotlands,

Vaxholms och Karlsborgs artillericorpser, fortifikationen, Svea,

Vendes, Göta och Norrlands trängbataljoner samt intendenturcorpsen

upprättade, i statsrådsprotokollet omförmäld a nya stater,

och

dels med bemyndigande för Kongl. Maj:t att så ändra gällande stater

för arméförvaltningen och för generalstaben, att deri uppföras,

i staten för arméförvaltningen till »skrifmaterialier och expenser,

ved in. m.» för embetsverket 12,555 kronor 60 öre samt i staten

för generalstaben till »expenser, renskrifning, tryckningskostnader

och ved m. m.» tillhopa 5,945 kronor,

besluta, att de ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln skola uppföras

på följande sätt och till nedan nämnda belopp:

Landtförsvarsdepartementet.

Ordinarie anslag:

Aflöning och expenser samt inqvarteringsoch

resekostnad:

[1.] Departementschefen................................

[2.] Departementet.........................................

[3.] Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för departementet, förslagsanslag........

[4.] Arméförvaltningen.................................

[5.] Generalitetsstaten....................................

[6.] Generalstaben.........................................

[7.] Artilleristaben.........................................

[8.] Kommendantsstaten ...............................

[9.] Aflöning och rekrytering in. m____________

[10.] Intendenturcorpsen.................................

[11.] ökad aflöning för de till tjensteåldern

äldste bataljonsläkarne, förslagsanslag

Transport

Anvisning

i

kontant.

Indelning

och dermed

jemförlig

anvisning,

på förslag.

Ersättnin-

gar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

17,000

17,000

50,250

—

50,250

6,038

—

6,038

147,265

—

147,265

124,660

—

124,660

251,000

—

251,000

12,200

—

12,200

14,348

—

14.348

8,495,500

—

8,495,500

356,179

—

356,179

41,911

—

41,911

9,516,351

- 1

9,516,3511

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

9

Transport

[12.] Stipendier för fältlä kar ecorpsen och veterinärstaten

..........................................

[13.] Inqvarteringskostnader, förslagsanslag

[14.] Inqvarteringens ordnande i Stockholm

Reservationsanslag..................................

[15.] Alderstillägg, förslagsanslag................

[16.] Reservbefälet, förslagsanslag högst.....

[17.] Ersättning åt vissa löntagare i följd af

arméns omorganisation, förslagsanslag

högst...................................................

[18.] Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.

............

[19.] | artilleri- och inge
Resestipendier

till j niörofficerare_______

[20.] I militärläkare..........j

[21.] Durchmarschkostnader, reservationsanslag

.........................................................

Remontering och hästlega m. m.:

[22.] Remontering och skoning m. m. för

garnisonerade arméns hästar, reservationsanslag.

............................................

[23.] Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas

exercis......................

Skolor för officerare, underbefäl och

militärläkare:

[24.] Krigshögskolor, reservationsanslag........j

Transport I

Bill. till Rikad. Prof. WHO. Va Sami. ha Afd.

Anvisning

i

kontant.

Indelning

och dermed

jemförlig

anvisning,

på förslag.

Ersättnin-

gar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

!

9,516,351

—

9,516,351

21,800

—

21,800

170,900

—

170,900

21,450

21,450

9,500

— 1

9,500

53,516

—

53,516

56,822

—

56,822

164,376

—

164,376

6,000

—

6,000

2,000

—

2,000

8,000

—

8,000

170,670

_

1

170,670

154,390

—

154,390

66,507

66,507

10,422,282

- 1

10,422,282

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 18,96.

Indelning

och dermed

Anvisning

jemförlig

anvisning,

'' '' "" ;>,< ''

i

kontant.

på förslag.

Summa.

Ersättnin-

gar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

-

10,422,282

_

10,422,282

[25.] Ridskolan, reservationsanslag...............

30,000’

—

30,000

[26.] Skjutskolan för infanteriet och kaval-

leriet, reservationsanslag.......................

31,000

—

31,000

[27.] Artilleriskjutskolor, reservationsanslag.

22,200

—

22,200

[28.] Krigsskolan, reservationsanslag—........

76,729

—

76,729

[29.] Volontärskolor, förslagsanslag—.........

158,345

—

158,345

[30.] Militärläkares undervisning, reserva-

tionsanslag.....................................*........

8,500

—

8,500

Natur aunderhäll, sjukvård, öfningar

och materiel:

[31.] Garnisonssjukhusen i Stockholm och å

Karlsborg, reservationsanslag...........~~

77,287

—

77,287

[32.] Det icke garnisonerade infanteriets och

det indelta kavalleriets vapenöfningar,

reservationsanslag .........—....................

1,099,440

—

1,099,440

[33.] De värnpligtiges vapenöfningar, för-

slag s anslag.............................................

3,094,960

—

3,094,960

[34.] Arméns vapen, ammunition och skjut-

öfningar samt artilleriets öfningar och

materiel, reservationsanslag..................

1,299,855

—

1,299,855

[35.] Arméns byggnader och kommendant-

skapsutgifter samt fortifikationens öf-

ningar och materiel, reservationsanslag

440,282

—

440,282

[36.] Trängens öfningar, reserv a tionsanslag .

5,000

—

5,000

[37.] Mathållning vid garnisonerade armén,

förslagsanslag............................—.....—-

1,415,620

■ —

1,415,620

[38.] Fouragering vid garnisonerade armén,

förslagsanslag........................................

710,500

—

710,500

Transport

18,892,000

—

118,892,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

11

Indelning

och dermed

Anvisning

jemförlig

i

kontant.

anvisning,

på förslag.

Sum ma.

Ersättnin-

gar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

18,892,000

• ,M! ,

18,892,000

[39.] Arméns munderingsutrustning, reserva-

tionsanslaa.........................

1,939,191

1,939,191

[40.] Arméns intendentur- och sjukvårds-

träng, reservationsanslag.............

83,855

—

83,855

[41.] Arméns kasernutredning samt ved, ljus

och vatten för den garnisonerade ar- mén, reservationsanslag.............

244,117

244,117

[42.] Diverse intendenturbehof, reservations-

anslag...................................

32,923

32,923

Skattelindringar och ersättningar till rust-

och rotehållare:

[43.] Lindring i rustnings- och roterings-

besvären, förslagsanslag........

1,995,200

—

1,995,200

[44.] Rustnings- och roteringsersättning ...

—

693,400

693,400

[45.] Roteringsunderstöd, förslagsanslag.....

[46.] Störtade eller skadade nummerhästar

12,500

—

12,500

vid indelta kavalleriet, förslagsanslag.

4,900

—

4,900

Diverse anslag.*

i

[47.] Hämmande af smittosamma sjukdomar

bland indelta kavalleriets nummer- hästar, förslagsanslag.......................

1,700

1,700

_ ''tf tf i7

148.] Omorganisation af indelta kavalleriet i

Skåne och Norrland, reservationsan- slag ........................................

1,688,614

1,688,614

Transport

24,895,000

693,40o|

25,588,400

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport

[49.] Fortgående vakanssättning af indelta

kavalleriet i Skåne och Norrland, för- slagsanslag högst ..............................

Anvisning

i

kontant.

Indelning

och dermed

jemförlig

anvisning,

på förslag.

Summa.

Ersättnin-

gar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

24,895,000

345,000

67,000

29,600

693,400

25,588,400

345,000

67,000

29,600

[50.] Extra utgifter ....................................

[51.] Disciplinkompaniet:

bestämdt anslag_________________ 12,600: —

förslagsanslag..................... 17,000: —

Summa

25,336,600

693,400

26,030,000

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den

januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

[52.] att för tillämpning af nya värnpligtslagens

föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. in. på

extra stat för år 1897 bevilja................ kronor

att på extra stat bevilja:

[53.] för fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen

åt armén 4,479,000 kronor samt deraf till

utgående under år 1897 anvisa.............. »

[54.] » anskaffning af revolvrar med tillbehör

208,000 kronor och deraf till utgående

under år 1897 anvisa................................ »

att på extra stat för år 1897 bevilja:

[55.] för anskaffning af mobiliseringsammunition

till eldhandvapen åt armén...-.................. »

13 innevarande

53,000: —

2,086,250: —

104,000: —

715,000: —

Transport kronor 2,958,250: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

[56.] till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel »

[57.] » anskaffning af ett krigsbryggeekipage

och en fälttelegrafafdelning..................... ».

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte

[58.] af den för uppförande af nya kasernetablissement

beviljade summa till utgående på

extra stat under år 1897 anvisa............ »

[59.] till fortsättande af arbetena på Karlsborgs

fästning med Vaberget på extra stat för

år 1897 bevilja.......................................... »

[60.] af det utaf 1895 års Riksdag till förstärkningsarbeten

å sjöfästningarna OscarFredriksborg

och Kungsholmen beviljade

belopp till utgående på extra stat under

år 1897 anvisa återstående............. »

samt på extra stat bevilja:

till befästningsarbeten jemte bestyckning

och försänkningar vid Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästning 1,940,400

kronor, till anordningar för försvarets

ledning inom samma fästning 335,000

kronor samt till förstärkningsarbeten vid

Kungsholmens fästning 322,600 kronor,

äfvensom till utgående under år 1897

af dessa belopp anvisa:

för förstnämnda ändamål.......................... »

» anordningar för försvarets ledning

inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning............................. »

samt

» förstärkningsarbeten vid Kungsholmens

fästning..................................... »

[61.] för befästningars anläggande å Gotland 801,800

kronor samt till utgående under år 1897

deraf anvisa ........... »

[62.] till anskaffning af intendenturutrustning åt

armén 2,027,800 kronor och deraf till

utgående under år 1897 anvisa............. »

Transport kronor

2,958,250: —

254,000: —

95,000: —

420,000: —

200,000: —

221,750: —

1,476,500: —

167,500: —

160,000: —

140,000: —

804,400: —

6,897,400: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte

på extra stat för år 1897 bevilja:

[63.] till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän,

med rättighet för

Kongl. Maj:t att få under följande år

använda hvad af anslaget kan under

året besparas,............................................. »

[64.] » skarpskytteväsendets och skjutskicklig
hetens

befrämjande, med rättighet för

Kongl. Maj:t att få under följande år

använda hvad af anslaget kan under

året besparas,........................................... »

tillsammans kronor

6,897,400: —

9,000: —

161,800: —

7,068,-200: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1896 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1896. 1897.

ordinarie anslag 25,552,870

extra » 2,675,030

— 26,030,000

— 7,068,200

— således ökning kronor 477,130: —

— » » > 4,393,170: —

summa kronor 28,227,900

— 33,098,200

— således ökning kronor 4,870,300: —

Femte hufvudtitein,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................... kronor 6,969,491: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................... » 405:

ersättningar.......................................... » 26,404:

tillsammans kronor 6,996,300: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 13 i denna månad,*) föreslå

Riksdagen beträffande

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtitein”.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts nåd. grop. n:o i, om statsverket 1896.

15

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att — med uppförande i riksstaten för år 1897

af anslaget till flottans kårer och stater till oförändradt

belopp, 1,732,052 kronor — hvad af anslaget till ersättning

för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på

grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas

bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer

och stater må under år 1897 likasom föregående år få

användas för fyllande af behofvet under denna anslagstitel;
Flottans

öfningar:

[2.] att i riksstaten för år 1897 höja anslaget till

flottans öfningar från 670,000 kronor till 825,000

kronor eller med................................................................ kronor 155,000: —

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[3.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

erforderliga penningeanslag må

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af

titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller 1,400,000

kronor, och följaktligen, med inberäkning af deri ingående

friheter och ersättningar 409 kronor, utföras

med 1,400,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika

förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel

uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills

få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Den föreslagna tillökningen i ordinarie anslag

utgör således .................................................................. kronor 155,000: —

Lägges härtill slutsumman af femte hufvudtitelns

ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat ................ » 6,996,300: —

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj-.ts förslag uppgå till................................................... kronor 7,151,300: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1896.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet

den 13 innevarande januari tinnes antecknadt, föreslår

Kongl. Maj:t Riksdagen:

[4.] att till anskaffning af två l:a kl. pansarbåtar,

fyra torpedkryssare och sex l:a kl. torpedbåtar bevilja

på extra stat att utgå under åren 181(7 och 1898 ett

anslag af 11,780,000 kronor och deraf anvisa för år

1897 ett belopp af............................................................ kronor

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att likaledes

på extra stat bevilja till:

[5.] anskaffande af kanoner i reserv för flottans

fartyg ..........................................................................—

'' [6.] fullbordande af den under byggnad varande

torpedkryssaren ........................................-....................... »

[7.] kanoner för sjöbefästningarna...........................

[8.] kanoner och ammunition för fartygen ............

[9.] skjutförsök och anskaffande af bomullskrut.... »

[10.] förrådshus för fasta minförsvaret och inredning

af förråd för torpeder i Carlskrona 92,490

kronor, deraf för år 1897 ...............................................

[11.] ny docka i Carlskrona 475,000 kronor, deraf

för år 1897 .................................................—-................—

[12.] förrådshus för bomullskrut m. in. i Carlskrona.

..................................,..................-----.............

[13.] minväsendet .....................................-.1—......... »

[14.] beklädnad åt värnpligtige................................

[15.] löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan »

tillsammans kronor

5,890,000: —

90,000: —

70,000: —

90,000: —

98,000: —

14,000: —

46,245: —

150,000: —

50,170: —

100,000: —

92,000: —

1,860: —

6,692,275: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1896 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1896. 1897.

ordinarie anslag 6,996,300

extra » 1,739,760

— 7,151,300

- 6,692,275

— således ökning kronor 155,000

— » » » 4,952,515

_

summa kronor 8,736,060

- 13,843,575

— således ökning kronor 5,107,515

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

17

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................. kronor 5,582,445: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................ » 7,730: —

ersättningar................................................................ > 6,231: —

tillsammans kronor 5,596,406: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver civilårenden den 13 innevarande månad *), föreslå beträffande
-

Kommerskollegium:

[1.] att Riksdagen må medgifva, att i den för

kommerskollegium faststälda staten uppföras aflöningar

för ytterligare en byråchef och två aktuarie!- samt eu

vaktmästare med samma aflöningsförmåner, som gälla

för de i den faststälda staten med enahanda benämningar

redan upptagne tjensteman och betjente; samt att

dessutom i staten ej mindre uppföres för »agenter,

korrespondenter, sakkunnige och andra dylika biträden»

ett belopp å 12,000 kronor än äfven anslaget »till juridiskt

biträde, amanuenser och andra extra biträden,

gruf kartekontoret, vikariatsersättningar, renskrifning

m. in.» förhöjes med 8,000 kronor, eller till 25,500 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslagstiteln

»kommerskollegium» att höjas med .............................. kronor 33,200: —

eller sålunda från dess nuvarande i riksstaten uppförda

belopp 64,600 kronor till 97,800 kronor;

Transport kronor 33,200: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

Bih. till Riksd. Prut. 1890. Uti Sami. Ua Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 7, om statsverket 1896.

Transport kronor

Landsstaterna i länen:

[2.] att detta anslag må, med anledning af fem

boställens indragning och förändrad beräkning af ett

boställes afkastning, höjas med........................................

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till

»landsstaterna i länen (deraf 110,000 kronor reservationsanslag)»

att höjas från 2,679,122 kronor till

2,681,383 kronor;

Väg- och Vattenbyggnadsstaten:

[3.] att Riksdagen må öka det å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat uppförda anslaget till »vikariatsersättning,

arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit
och

skrifbiträde» med.......................................................

eller från 11,000 kronor till 14,000 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslagstiteln

»Väg- och Vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne

särskilda reservationsanslag till expenser för allmänna

arbeten och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000

kronor)» att höjas med 3,000 kronor eller från 133,700

kronor till 136,700 kronor;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar:
[4.

] att Riksdagen må under denna anslagstitel bevilja

till aflöning åt en föreståndare för en entomologisk

anstalt vid landtbruksakademiens experimentalfält

4,000 kronor för år, till aflöning åt en assistent vid

samma anstalt 1,000 kronor för år samt för anstaltens

underhåll och drift 1,500 kronor för år, äfvensom

medgifva, att föreståndarens aflöning efter innehafvarens

af beställningen väl vitsordade tjenstgöring under

en tid af fem är, räknadt från och med året näst efter

det han blifvit antagen, må höjas med 500 kronor och__

Transport kronor

33,200

2,261

3,000

38,461

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1896.

Transport kronor

efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring ånyo

höjas med 500 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget

till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt
mannanäringar»

att höjas med ........................................ »

eller från 105,000 kronor till 111,500 kronor;

Fiskerinäringens understöd:

[5.] att Riksdagen må medgifva, att de för bekostande

af förste och andre fiskeriassistenternas resor

afsedda, under denna anslagstitel uppförda belopp må

höjas för hvardera fiskeriassistenten med 500 kronor

eller från 1,000 kronor till 1,500 kronor''och sålunda

med tillhopa 1,000 kronor;

Skiften och afvittringar:

[6.] att Riksdagen må dels medgifva, att de bebelopp,

hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1897

för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens

län kunna komma att understiga 2,500 kronor

för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000

kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta

arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken,

dels ock för år 1897 åt föredraganden af afvittringsärendcna

i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt

honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt

honom anslagna belopp;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[7.] att detta anslag må höjas med........................ »

eller från 119,500 kronor till 219,893 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande

Patent- och Registreringsväsendet:

[8.] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för

patent och för registrering af varumärken må användas

Transport kronor

38,461: —

6,500: —

100,393: —

145,354: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 145,354: —

till bestridande af de utgifter, hvilka Kongl. Maj:t finner

betingas af tillämpning under år 1897 af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken;

samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och

föreningar för ekonomisk verksamhet och för andra

uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren äfvensom

för anmälanden till handelsregistren må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka Kongl. Maj:t finner

betingas af tillämpning under år 1897 af lagen om

aktiebolag, lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse,

lagen om registrering af bankaktiebolag, lagen

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med

lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt

lagen om handelsbolag och enkla bolag;

Arbetareförsäkringen:

[9.] att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t

må ega för år 1897 använda de till underlättande af åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag

åt sjukkassor under enahanda vilkor, som

i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 maj 1891

(n:o 85) äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande

genom försäkringsinspektörens försorg af

årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.___

Summa ökning kronor 145,354: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma........................................ »__5,596,406: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till krono)'' 5,741,760: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1806.

21

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver civilärenden för den 13 innevarande januari, att under denna hufvudtitel

må å extra stat beviljas till:

[10.] handhafvande af kontroll å försäkringsan
stalterna.

...................................................... kronor 4,500: —

[11.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... » 15,000: —

[12.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på

landet.......................................................... » 65,000: —

[13.] ersättning för juridiskt biträde åt de svenske

lapparne i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän............................................ » 13,000: —

[14.] undersökningar af mindre hamnar och farleder

m. m.................................................. » 5,000: —

[15.] bestridande af statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar, såsom förslagsanslag.... » 50,000: —

[16.] aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna

landtbruksinstitut........................................ » 29,000: _

[17.] hvarjemte Kong]. Maj:t föreslår Riksdagen

att för år 1897 medgifva, att det uti staten för landtbruksinstitutet

vid Ultuna till »institutets öfriga utgifter»

upptagna belopp jemväl må användas till anskaffande

och underhåll af apparater, instrument, maskiner och

redskap, som erfordras till den anstalt för profning af

maskiner och redskap för landtbrukets behof, som kan

varda vid institutet inrättad.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att å extra

stat bevilja till:

[18.] uppehållande af undervisningen vid mejeri
institutet

vid Alnarp.................................. » 8'',000: —

[19.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten........................ » 7,500: —

[20.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner in. m..... » 12,500: —

[21.] bidrag till underhåll af sju kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behof » 28,000: —

Transport kronor 237,500: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Map.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 237,500:

[22.] bidrag till underhåll af en för öfre Norrland

afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom

Norrbottens län........................................... » 5,000:

[23.] understöd åt frökontrollanstalter.................. » 10,000:

[24.] utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning..............................-......... » 1,000:

[25.] understöd åt svenska mosskulturföreningen » 15,000:

[26.] de geologiska undersökningarna.................... » 94,500:

[27.] anställande af en andre instruktör i husslöjd

och personligt ålderstillägg till andre instruktören

Jonas Wallander...................... * 2,500:

[28.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af en andre lärare

vid samma skola.............................. * 4,800:

[29.] understöd åt Göteborgs handelsinstitut ,och

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut

i Stockholm .. -...................................-......... 2 15,000:

[30.] befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svensk industri och svenska

näringar....................... » 20,000:

[31.] bergsskolorna i Filipstad och Falun............ » 14,000:

[32.] anordnande af fabriksinspektion.................... » 30,000:

[33.] ersättning för åtskilliga af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter____________________ » 194,940:

[34.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar................... » 800,000:

[35.] understödjande af brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder.............. » 150,000:

[36.] understödjande, medelst anslag utan åter''

betalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd............... » 200,000:

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i

afseende å de tre sistnämnda anslagen må_____

Transport kronor 1,794,240:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 1,794,240: —

gälla de vilkor och bestämmelser, som i

statsrådsprotokollet omförmälas.

Vidare anmärkes här:

[37.] att, enligt 1893 års Riksdags beslut, skola

till odlingslånefonden under år 1897 af

riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas

medel till så stort belopp, som

jemte de till fonden ingående annuiteter

ä odlingslån kan erfordras till fyllande

af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[38.] att för år 1897 anvisa å riksstatens sjette

hufvudtitel till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik,

deribland särskild! vissa förbättringar

för trafiken vid Stockholms

centralstation,............................................ » 7^5 qqq.

[39.] att medgifva, att för påbörjande af arbetena

vid Stockholms centralstation redan under

år 1896 må af jernvägstrafikmedlen

användas ett belopp af 500,000 kronor;

[40.] att, till utgående å riksstaten utom hufvudtitlarne

af det utaf Riksdagen år 1895

till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade jernvägar beviljade

anslag å 1,250,000 kronor, anvisa

för år 1897 ett belopp af 400,000 kronor;

*) samt

[41.] att, till anskaffande af ytterligare sådan

rörlig materiel, bevilja och å riksstaten

utom hufvudtitlarne för 1897 anvisa

1,600,000 kronor.*)

tillsammans kronor 2,509,240: —

hn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1896 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

*) So vidare liar nedan pag. U*.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 189b.

1896. 1897.

ordinarie anslag 5,596,406:— 5,741,760:— således ökning kronor 145,354:—

extra anslag 2,498.594:— 2,509,240:— > _10,646: —

summa kronor 8,095,000:— 8,251,000:— således ökning kronor 156,000: —

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

trallande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................. .......-.................................... krono,- 17,435,060: -

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kronotionde............................................ *_

tillsammans kronor 17,435,100: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 13 innevarande månad,*) föreslå

beträffande

Omkostnader för kontrollverk et:

[l.J att förslagsanslaget till omkostnader för kontrollverket,

5,400 kronor, höjes till 10,500 kronor,

eller med........................................................................ - kronor f,’100: “

Postverket:

[2.] att Riksdagen dels, med beviljande af årlig

pension till postexpeditören Hjalmar Augustinus Lagerström

å 800 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, under hvilken afsked ur postverkets ___

Transport kronor 5,100: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde lmfvndtiteln”.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

tjenst varder honom beviljadt, samt af årligt understöd

till förre matrosen och långlotsen å postångfartyget

Öland Erik Wicklund å 300 kronor, med rätt för Wicklund

att uppbära understödet från och med innevarande

år, dels ock, med godkännande af öfriga enligt nyssberörda

statsrådsprotokoll öfver finansärenden tillstyrkta

ändringar i postverkets stater äfvensom af de enligt

samma protokoll föreslagna bestämmelserna angående

ett andra ålderstillägg för vaktbetjente, må för år 1897

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till

8.360.000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom

postverkets utgiftsstater skulle ökas med............ »

Och föreslår derjemte Kongl. Maj:t Riksdagen att

medgifva:

att till en fond för inköp af tomt till nytt posthus

i Stockholm må afsättas ej mindre den behållning,

som för åren 1895.och 1896 kan å postverkets rörelse uppstå

utöfver de redan för statsregleringarne beräknade

öfverskotten för samma år, än äfven hälften af blifvande

öfverskottsmedel för år 1897, dock att, derest öfverskottet

för sistnämnda år icke kommer att uppgå till

440.000 kronor, till fonden icke må afsättas större del

af sagda öfverskott än det belopp, hvarmed detsamma

öfverstiger 220,000 kronor;

Telegrafverket:

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna

ändringarne i telegrafverkets stater äfvensom af de

enligt samma protokoll föreslagna bestämmelserna angående

tjenstledighet utan minskning i aflöning för

personalen vid telegrafverkets stationer, under Kongl.

Magt förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra

de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

må såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1897 anvisa enahanda

belopp, 1,410,000 kronor, hvartill inkomsterna af tele
Transport

kronor

Bih. till Rikad. Pi''ot. 1890. l:a Sami. l:a Afd.

25

5,100: —

205,000: —

210,100: —

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1896.

Transport kronor

(frätmedel blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att

det öfverskott, som kan å dessa inkomster uppstå, må

af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets och telefonväsendets

tidsenliga utveckling och förbättring; blifvande

härigenom anslagets slutsumma i riksstaten ökad

med .................................................................................... »

Tullverket:

• [4.] att Riksdagen, med godkännande af de eldigt

förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

föreslagna förändringar i tullverkets stater, må för år

1897 bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,628,000 kronor,

att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen;

hvarvid uppstår en ökning i anslagets nuvarande belopp

af ...........................................................................» ■

samt att Riksdagen må medgifva, att det belopp,

som, i den mån aflöning till erforderliga extra biträden

vid lokalt.ullförvaltningen och gränsbevakningen

skulle visa sig icke kunna utgå af det å lokalförvaltningens

stat för innevarande år uppförda anslag till

vikariatsersättning, extra biträden m. m. samt under

året uppkommande besparingar å den ordinarie aflöningsstaten,

kan komma att, högst med 30,000 kronor,

efter Kongl. Maj:ts bemyndigande af generaltullstyrelsen

under samma år för nyssberörda ändamål förskjutas,

må af tullmedlen för år 1896 godtgöras;

Ersättning till städerna för mistad tolag:

[5.] att förslagsanslaget för ersättning till städerna

för mistad tolag, 1,900,000 kronor, höjes till

2,100,000 kronor eller med ............................................. »

Skogsväsendet:

[6.] att, med uteslutande ur riksstaten af det under

anslagstiteln »skogsväsendet» uppförda reservationsanslag

Transport kronor

210,100: —

75,000: —

35,000: —

200,000: —

520,100: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

å 8,600 kronor till enskilda skogsundervisningen,

reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet må höjas med

4,800 kronor från 559,092 kronor till 563,892 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna

uppställning;

bestämdt anslag:

för skogsstaten.... kronor 447,208; —

» statens skogs
läroverk

.... > 47,700; — kronor 494,908: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och

skogsinstitutets lärarepersonal » 84,400: —

reservationsanslag:

till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet.......................» 563,892: —

Summa kronor 1,143,200: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet

i dess helhet skulle minskas med 3,800 kronor;

Och föreslår Kongl. Maj:t i sammanhang härmed

Riksdagen att medgifva:

att af reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

må utgå hvad som, utöfver de med kronojägarebefattning

förenade tjenstgöringspenningar, erfordras för beredande

åt den, som förordnas att uppehålla sådan befattning

under tid, då befattningens innehafvare åtnjuter

ledighet för sjukdom, af full kronojägareaflöning,

hyresersättning, der sådan förekommer, jemväl deri inbegripen

;

Restitutioner:

[7.] att förslagsanslaget till restitutioner, 25,000

kronor, höjes till 75,000 kronor eller med.................... »

520,100: —

riuiiri''T''> r,?n<0

HT:".! i

tgl!:t‘i gulärla

j;nr- ,b .JhtjR

.p;l<vtöt j-1

50,000: --

Transport kronor 570,100:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 570,100: —

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring. _______________

Summa kronor 570,100: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget

till skogsväsendet med...................................................... »__3,800: —

hvadan förhöjningen på det hela å de ordinarie anslagen

blifver..................... kronor 566,300: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat...................... ..» 17,435,100: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till.................................................... kronor 18,001,400:

Extra anslag.

Kongl. Magt föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden för den 13 innevarande januari, att under denna hufvudtitel

må å extra stat beviljas till

[8.] arfvode för en byråassistent å finansdepartementets

bankbyrå ............................................................. kronor 4,000: —

[9.] ersättning för af statskontoret gjorda förskott » 226,908: —

[10.] uppförande af nytt landsstatshus i Luleå .... » 45,750: —

[11.] påbyggnad af vestra flygeln till det åt generalstaben

upplåtna hus å Riddarholmen........... .......... » 9,600: —

[12.] iståndsättande af taket och vinden å Örebro

slott...................................................................................... » 24,000: —

samt för yttre restaurering af nämnda slott 44,000

kronor, att utgå under tio år under i statsrådsprotokollet

angifvet vilkor, af hvilket anslag under år 1897

skulle anvisas att utgå en tiondedel eller .................... » 4,400: —

[13.] inköp och iståndsättande af den s. k. Ornäs
stugan.

............................................................................... » 7,150: —

[14.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna ......................... »__45,000: —

Transport kronor 366,808: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 366,808:

[15.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis

............................................................................... » 40,292:'''' ^

[16.] reglering af flottleder i Norrbottens län....... » 50,000: —

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen

att medgifva, att de afgifter, som läggas å

flottningen, fortfarande må för enahanda ändamål

disponeras;

[17.] skogsodlingens befrämjande ............................ » l,,|; 50,000: ■—

tillsammans kronor 507,100: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för

år 1896 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1896. 1897.

ordinarie anslag 17,435,100: — 18,001,400: — således ökning kronor 566,300: —

extra » 453,050: — 507,100: — » » » 54,050: —

summa kronor 17,888,150: — 18,508,500:—således ökning kronor 620,350: —

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................,,.................................................. kronor 12,262,230: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde............................................ » 251,190: —

ersättningar................................................................. » 513,088: —

tillsammans kronor 13,026,508

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kong},. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 13 i denna månad,*) föreslå

beträffande

— :Op<l.ti.''. . S|i;f • ff»; imf'' ■••>/ i ''i:>buf''lo!, ''i,: .1*1

Domkapitlens expeditioner:

[1.] att Riksdagen må medgifva, det Vesterbottens

och Norrbottens län må från den 1 januari L897 frånskiljas

Hernösands stift för att bilda ett särskildt stift

samt att för aflönande af biskop i det nya stiftet må af

biskopslöneregleringsfonden användas högst 13,500 kronor

årligen;

att för bestridande af kostnaden för aflönande af

konsistorienotarie, amanuens och vaktmästare vid det

nya domkapitlet må beviljas ett ordinarie anslag af.... kronor 5,100: —- deraf till notarien 3,000 kronor, till amanuensen 1,600

kronor samt till vaktmästaren 500 kronor;

att för hyra af lokal och vaktmästarebostad må

anslås ett årligt belopp af.....................:......................... > 1,500: —

samt att såsom ersättning för minskning i inkomst,

som genom den ifrågasatta stiftsdelningen skulle drabba

notarien vid Hernösands domkapitel till följd af förlusten

af sportelinkomsterna från Vesterbottens och

Norrbottens län och amanuensen vid samma domkapitel

genom upphörande af från lappmarks ecklesiastik verk

nu utgående anslag å 600 kronor, må beviljas ett år
-

ligt anslag af...................................................................... » 2,100: —

[2.] att på ordinarie stat från och med år 1897

må beviljas

dels till förstärkande af domkapitlens expeditions
kassor

ett anslag af........................................................... » 6,000: —

att efter Kongl. Maj:ts bestämmande för sagda ändamål

användas;.

dels ock till extra biträden vid domkapitlens expeditioner

ett belopp af .,-t.r.rT,....... .....................rf...-.....v » 3,000: —

att af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

Med upptagande i riksstaten af de nu föreslagna

anslagsposterna, tillhopa 9,000 kronor jemte de för

Transport kronor 17,700: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hnfvudtiteln”.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 17,700: —

Hernösands stifts delning till utgående från statsverket

ifrågasatta belopp, hvilka under punkt [1] hår ofvan

omförmälas, tillsammans 8,700 kronor, skulle det i riksstaten

för domkapitlens expeditioner uppförda anslag,

nu 25,000 kronor, komma att ökas med 17,700 kronor :

till 42,700 kronor;

: lenmlmd vi dum ,l?orl

Universiteten:

a ‘ *■ i • ■ ■ 1 1 . i• >. i.in emi; r ■ r .! i

[3.] att för anskaffande och underhåll af instru
-

ment och undervisningsmateriel vid den obstetriska

kliniken i Upsala må beviljas ett årligt anslag af........ » 300: —

[4.] att till aflöning åt en assistent i kirurgi vid

universitetet i Upsala må beviljas ett årligt anslag af » 3,500: —

[5.] att till arfvode åt en amanuens vid den bakteriologiska

afdelningen af patologiska institutionen i

Lund må anvisas ett årligt anslag af........................> 5001''b-^

[6.] att till inrättande af ett nytt fast docentstipendium,

afsedt för juridiska fakulteten vid universitetet

i Lund, må på ordinarie stat beviljas ett anslag af * 1,500:-

Karolinska niediko-kirurgiska institutet:

i’lr, 1 >r>*<» it)

[7.] att i det till institutet utgående årsanslag

må beviljas en förhöjning med........................................ » 900: —

för anställande af en andre amanuens, vid institutets

patologisk-anatomiska institution;

[8.] att det till patologisk-anatomiska institutionen

vid Karolinska institutet utgående anslag, 2,500

kronor, må höjas med...................................................... » 1,500: —

eller till 4,000 kronor;

[9.] att till materiel för den farmakologiska institutionen

vid Karolinska institutet må beviljas ett ärligt

anslag af...................................:.............................. - . * 500: —

! •'' -■ . i u { 1‘): ;n ..M.'' h. J t >; ,1.''t I fV.j • •- r i • i

Högre skolor för qvinlig ungdom:

• I-!.: '' :/!■.'' • .■ ■■

[10.] att anslaget till högre skolor för qvinlig

ungdom må varda förhöjdt med ett belopp af......• * 150,000: —

Transport kronor 176,400: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

eller från 100,000 kronor till 250,000 kronor, att

utgå, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare förmäles,

dels såsom understöd åt skolor, dels såsom bidrag till

pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för qvinlig ungdom;

Folkundervisningen:

[11.] att anslaget till lönetillskott åt lärare vid

folkskolor och småskolor må höjas med.......................... »

eller till 4,175,000 kronor;

[12.] att för anordnande af qvinlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola må

från och med år 1897 på ordinarie stat beviljas ett

årligt förslagsanslag af..........,..................................— »

att utgå under de i statsrådsprotokollet närmare angifna

vilkor och bestämmelser;

[13.] att för anordnande af undervisningskurser

vid folkskolelärareseminarierna enligt de i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor och bestämmelser det å

ordinarie stat uppförda anslaget till seminarier för folkskolelärares

bildande må höjas från och med nästkommande

år med.................................................................. »

eller till 317,525 kronor;

I i'' >(: 1 * f j r . i . •

De tekniska läroverken:

[14.] att Riksdagen må

dels till upprättande af en lektorsbefattning i elektroteknik

vid Chalmers’ tekniska läroanstalt anvisa ett

årligt belopp af................................................................. »

och dels till förhöjning af det till läroanstaltens

bibliotek, samlingar och laboratorium utgående årliga anslag

af 3,400 kronor bevilja ett årligt anslagsbelopp af »

samt medgifva, att af detta sistnämnda belopp 500 kronor

må användas till aflönande af ett. ar betsbiträde vid

den elektrotekniska undervisningen;

[15.] att för tekniska skolans i Stockholm behof

må anvisas följande belopp, att årligen utgå, nemligen:_____

Transport kronor

176,400: —

250,000: —

90,000: —

1,500: —

3,500: —

1,500: —

522,900: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

till förhöjning af anslaget till den extra ordinarie

undervisningen för anställande af en lärare i gymnastik »

till förhöjning i bibliotekariens arfvode.................- »

till förhöjning i anslaget för maskinister och

betjening för anställande af ytterligare en ordinarie

vaktmästare.........................r........................rr~,It........-....... »

till förhöjning af anslaget till inventariers inköp

och underhåll.......................-............,...........................-..... »

för renhållning, uppvärmning, belysning m. m. af

skolans nyförvärfvade lokaler en ökning i anslaget till

diverse utgifter med.......................................................... »

till arfvode åt en öfverlärare i frihandsteckning

inom den högre konstindustriela afdelningen................. »

till arfvode åt en öfverlärare i geometrisk kon
struktionslära

i samma afdelning..........,,ir........................ »

samt till arfvode åt en öfverlärare i välskrifning.. »

äfvensom medgifvas viss i statsrådsprotokollet omförmäld

friare användning af medel under en del utgiftsposter

;

[16.] att den med lektorsbefattningen i byggnadskonst,

beskrifvande och praktisk geometri jemte linearoch

croquisritning vid tekniska elementarskolan i Borås

förenade lönen må höjas från 2,500 kronor till 3,000

kronor och för detta ändamål det ordinarie anslaget

till de tekniska läroverken ökas med ..................

Akademien för de fria konsterna:

[17.] att för beredande af aflöning åt en eldare

hos akademien höja akademiens fasta anslag med........ »

och besluta införande i staten för akademiens tjensteman

och betjening af följande tillägg:

1 eldare lön 600 kronor, tjenstgöringspenningar

300 kronor, summa 900 kronor.

Anm. Erhåller af akademien hostad och bränsle eller i

ersättning för dessa förmåner 400 kronor årligen.

Vid bifall härtill skulle anslaget till akademien för

de fria konsterna komma att i riksstaten uppföras med

Transport kronor

Bih. till Hik8(i. Brot. 1896. l:a Sami. l:a A/d.

33

522,900: —

'' '' .1

1,000: —

500: —

1,000: —

700: —

1,320: —

300: —

150: —

300: —

500: —

900: —

529,570: —

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

62,200 kronor, deraf tvenne reservationsanslag å tillhopa

20,400 kronor;

Naturhistoriska riksmuseum;

[18.] att det för museets entomologiska afdelning

bestämda anslag till materiel, till inköp af sällsynta

föremål och till vetenskapligt biträde vid samlingarnas

ordnande må från sitt nuvarande belopp, 1,400 kronor,

höjas med........................................................................... »

till 2,200 kronor;

Lasaretts underhåll;

[19.] att ett belopp af 225 kronor, som varit anvisadt

från allmänna hospitalsfonden såsom bidrag till

aflöning åt läkaren vid länslasarettet i Linköping, må

ur riksstaten afföras och anslaget till lasaretts underhåll

minskas från 99,421 kronor med ett mot afiöningsbidraget

svarande belopp af 225 kronor eller till 99,190

kronor;

Hospitals underhåll;

[20.] att Riksdagen må godkänna följande aflöningsförmåner

för läkaren vid Nyköpings hospital, nemligen

en kontant aflöning af 5,000 kronor jemte boställsvåning

och ved, med förklarande; att två tredjedelar

af den kontanta aflöningen utgöra lön och eu tredjedel

tjenstgöringspenningar; att, så länge boställsvåning inom

hospitalets område ej kan beredas läkaren, han eger

såsom ersättning för boställsvåning och ved uppbära

1,000 kronor om året mot skyldighet att vara boende

i hospitalets närhet; att läkaren må årligen under sex

veckor njuta semester, derest lämplig vikarie finnes att

tillgå och göromålens behöriga gång ej deraf hindras;

samt att läkaren icke må utom hospitalet utöfva enskild

praktik mot betalning, med undantag af hvad som rörer

sinnessjukdomar; äfvensom _______

529,570:

800:

Transport kronor 530,370

opaginerad Kontrollera mot PDF

530,370

Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1HD6.

Transport kronor

att Riksdagen må medgifva, att läkarens aflöningsförmåner

och hvad som erfordras för att under hans

semester bereda hans vikarie enahanda allöningsförmåner,

som tillkomma biträdande hospitalsläkare, må utgå

af förslagsanslaget till hospitals underhåll;

Undervisningsanstalter för döfstununa och blinda:

[21.] att, under förutsättning att blind undervisningen

varder ordnad i enlighet med af Kongl. Maj:t

och Riksdagen godkända grunder, Riksdagen må medgifva:
att,

utom de redan befintliga undervisningsanstalterna

för blinda: blindinstitutet å Tomteboda, förskolan

för blinda i Vexiö och handtverksskolan i Kristinehamn,

upprättas ännu eu förskola för blinda å Tomteboda;
att

vid förskolan i Vexiö anställas 1 rektor, 3 lärarinnor

samt nödig tjenstepersonal och vid förskolan

å Tomteboda, som förestås af rektorn vid institutet för

blinda, 1 första lärarinna, 3 lärarinnor samt nödig

tjenstepersonal;

att. rektorn vid förskolan i Vexiö erhåller i årlig

lön 2,000 kronor, första lärarinnan vid förskolan å

Tomteboda 1,200 kronor samt hvar och en af öfriga

lärarinnor vid båda skolorna 1,000 kronor;

att rektorn och samtliga lärarinnor få fri bostad

och värme vid läroanstalten;

att såväl rektorn som lärarinnorna skola vara berättigade

till två ålderstillägg å 300 kronor hvardera

efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring,

hvilka ålderstillägg skola utgå af det å riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg,

med rätt för vederbörande att i fråga om åtnjutande

af ålderstillägg tillgodoräkna sig tid, hvarunder

de före ny stats tillämpning innehaft tjenst vid

statens läroanstalter för blinda;

Transport kronor 530,370

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 530,370: —

samt att för tillämpning af den i statsrådsprotokollet

omförmälda, för förskolan i Vexiö uppgjorda staten

måtte på ordinarie stat beviljas ett årligt belopp af— » 13,500:

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ra.

[22.] att detta förslagsanslag, nu 23,027 kronor,

må höjas till 23,039 kronor eller med......-,jt......... . » _

Summa kronor 543,882: —

i...

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon ändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarna....... kronor . 543,882: —

afdrages ofvan omförmälda minskning i anslagen till

lasaretts underhåll .........................i.................................... *_225:

skulle förhöjningen utgöra.......................... kronor 543,657:

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.................................... »_______13,026,508: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till.................................... kronor 13,570,165:

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kongl. Maj:t, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare

innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja i afseende å

Riksarkivet:

[23.] till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman... kronor 1,700: —■

[24.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana

skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia, ............................................................. »_3,000:

Transport kronor 4,700: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. \faj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1896.

Transport kronor

[25.] till fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter»

m. m............................................................j....... »

Nationalmuseum:

[26.] till vård, underhåll oeh tillökning af statens

konstindustriella samlingar..............j.................. »

Lifru stkammaren:

[27.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna

m. in. ....................................................................... »

It:''! . i. i t ;n '': ‘ . :

Domkapitlens expeditioner:

[28.] för löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa

expeditioner................................. »

[29.] för betäckande af brister, som före år 1897

uppkommit i domkapitlens expeditionskassor, i den mån

de anmälas och blifvit till siffran i behörig ordning

Do

faststälda, ................ »

[30.] för anskaffande af möbler, inventarier m. in.

för expeditionslokalen vid det nya domkapitlet, som,

enligt Kongl. Maj:ts förslag om Hernösatids stifts delning,

skulle komma att upprättas i Luleå .................... »

Universiteten:

[31.] till lektorer i tyska, franska och engelska

språken vid universitetet i Upsala af förut beviljadt

anslag ................................................................................. »

[32.] för uppehållande af undervisningen och examinationen

i geografi vid universitetet i Upsala............ »

[33.] till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser

vid universitetsbiblioteket i Upsala ....... ......... ........... »

[34.] till anskaffande af instrument och undervisningsmateriel

för den obstetriska kliniken i Upsala .... »

[35.] till aflöning åt eu extra ordinarie professor

inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund........ »

Transport kronor

4,700: —

1,500: —

4,000: —

5,800: —

3,716: —

5,000: —

3,500: —

6,000: —

1,000: —

2,500: - 1,000: —

4,000: _ —

42,716: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o /, om statsverket 1896.

Transport kronor

[36.] till lektorer i tyska, iranska och engelska

språken vid universitetet i Lund af förut beviljadt anslag »

[37.] till särskilt arfvode åt docenten vid universitetet

i Lund Sven Söderberg, under i statsrådsprotokollet

angifvet vilkor,....................................................... »

[38.] såsom personligt lönetillägg för år 1897 åt

akademikamereraren i Lund Oscar Gerhard Regnell .... »

hvaraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

[39.] till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund....................................................... »

[40.] till arfvode åt eu instrumentmakare vid fysiologiska

institutionen i Lund............................................. »

[41.] till uppförande åt anatomiska institutionen

i Lund af en ny byggnad af förut beviljadt anslag..... *

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[42.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska

klinik . ......... »

> > > » » vid institutets

kemiska laboratorium

........ »

[43.] till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ........... ...................... »

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm,

under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,...... .. »

[44.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga

ändamål vid institutet.............................................-.......... »

[45.] för anskaffande och underhåll af materiel för

oftalmiatriska kliniken vid institutet............. »

[46.] till anskaffande af instrument för den farmakologiska

institutionen vid institutet;......................»

[47.] för om- och tillbyggnad af institutets biblioteks-

och boställshus i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af lärarekollegiet vid institutet afgifvet förslag

och under den i statsrådsprotokollet omförmälda förutsättning

..........................................................''-rr-->...... . ?

Transport kronor

42,716: —

6,000: —

2,000: —

750: —

1,500: —

500: —

49,000: —

900: -

900: —

1,800: —

2,800: —

1,500: —

500: —

500: —

20,000: —

131,366: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

Allmänna läroverken och pedagogierna:

[48.] till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de

allmänna läroverken och pedagogierna, att utgå efter

samma grunder som för innevarande år,........................ >

[49.] till arfvoden åt extra lärare samt till arfvodesförhöjning

åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna

läroverken................................................................ *

Vidare föreslår Kongl. Maj:t i enlighet med omförmälda

protokoll öfver ecklesiastikärenden,

[50.] att, till bestridande af förhöjd aflöning åt

ordinarie teckningslärare vid rikets allmänna läroverk

under tjenstledighet på grund af sjukdom, må anvisas

ett förslagsanslag af....................................................... »

Nya Elementarskolan:

[51.] att Riksdagen må

dels medgifva, att för tillbyggnad af nya

elementarskolans hus må upplåtas den statsverket

tillhöriga, förut af hofstallet- disponerade

delen af qvarteret Beridarebanan;

dels på extra stat för år 1897 bevilja ett

anslag af.......................................................... >

att utbetalas till stadsfullmäktige i Stockholm,

då dessa visat, att de till nämnda skolas

direktion för om- och tillbyggnad af skolans

hus öfverlemnat ett räntefritt lån af 220,000

kronor, att af direktionen återbetalas under

loppet af de närmast följande fyratio åren

med 5,500 kronor årligen;

dels slutligen för sin del godkänna de vilkor,

stadsfullmäktige för utgifvande af berörda

lån uppstält.

Kongl. Maj: t föreslår vidare, att på extra stat må

anvisas i afseende å

131,366:

345,725:

100,000:

3,000:

55,000:

Transport kronor 635,091

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konql. Majtfs nåd. prof. n:o 7, om statsverket 1896.

Transport kronor

Högre lärarinneseminariet:

[52.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid seminariet, efter samma grunder som för innevarande

år,...............-.......... .........r-......r-t.........-..........- —

[53.] för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde

årskursen vid seminariet ...............................................

samt för beredande af fortsatt undervisning i

huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan..........

Folkundervisningen:

[54.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfv oden

åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma

grunder som för innevarande år,....................................-

[55.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

...........................................- ...............................

[56.] för utförande af förändrad inredning och

tillbyggnad af hufvudbyggnaden vid folkskolelärarinne
seminariet

i Falun ................................-............................

Kongl. Maj:t föreslår ytterligare i enlighet med

omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden:

[57.] att Riksdagen, under godkännande af viss

i statsrådsprotokollet angifven förändrad användning af

förut beviljadt anslag för anordnandet af statsskolor i

Gellivare församling, må för uppförande af vissa i samma

protokoll omförmälda skolhus för år 1897 bevilja ett

extra anslag af ............................^.....:......................;......

samt att vissa i samma protokoll angifna lokaler

för statsskolor må få förhyras och hyresbeloppen utgå

från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

anslag till folkundervisningens befrämjande bland de

i rikets nordligare trakter bosatta finnar; _

635,091:

4,000:

3,000:

5,000:

it i

31,800:

15,000:

4,000:

17,800:

Transport kronor 715,691:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ls nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

De tekniska läroverken:

[58.] till ny byggnad för tekniska högskolans

kemiska och mineralogiska afdelningar samt densammas

inredning och utrustning af förut beviljadt anslag.......

samt till provisorisk utvidgning af högskolans undervisning

under nyssnämnda år........................................ »

[59.] till anskaffande af den första för undervisningen

i elektroteknik vid Chalmers’ tekniska läroanstalt

erforderliga uppsättning af instrumenter och maskiner »

[60.] till inredning af vissa tekniska skolans i Stockholm

lokaler....... ................ »

till anskaffande af inventarier och dylik utrustning

för samma lokaler............................................................. »

samt till inköp af lös gymnastikmateriel för skolans

behof.................................................................................... »

[61.] till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska

skolan i Eskilstuna.................................................

[62.] till understöd, på det i statsrådsprotokollet

oinförmälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och

till bestridande af kostnader för deras inspektion......... »

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[63.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper

........................................................................... »

[64.] till uppehållande i Stockholm af eu poliklinik

för tandsjukdomar ............................................................ »

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[65.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
-

betjening ........................................................................... »

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m................................................. »

Transport kronor

Bih. till Riksd. Prot. 1890. l:a Sami. l:a Afd.

41

715,691: —

106,230: —

20,800: —

5,000: —

12,632: —

8,600: —

500: —

750: —

45,000: —

1,200: —

4,000: —

4,000: —

3,200: —

927,603: —

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. in......................................................................... »

[66.] för utförande af vissa i statsrådsprotokollet

närmare angifna ändrings- och inredningsarbeten i

nationalmuseibyggnaden.................................................... *

Akademien för de fria konsterna:

[67.] till aflönande af en eldare för viss i statsrådsprotokollet

angifven tid ............................................

Naturhistoriska riksmuseum:

[68.] till inköp och insamling af naturalier vid

museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af

andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter

[69.] till vård, underhåll och förkofran af museets

etnografiska samling .......................................................

[70.] till fyllande af brist å museets expensmedelsanslag

............................................................................... »

Meteorologiska centralanstalten:

[71.] för upprätthållande af fullständigt ordnad

väderlekstjenst vid anstalten ............................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[72.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma............................

[73.] till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda

[74.] till tryckning af blindskrifter ......................

till understöd åt blindlärareelever samt till

reseunderstöd åt blindlärare............................ »

[75.] till uppförande af en byggnad för en förskola

för blinda vid Tomteboda samt för bestridande af kost
-

927,603: - 2,000: —

5,800:

1,125: —

2,000: —

2,800: —

705: —

7,950: —

49,200: —

10,000: —

2,500: —

1,200: —

Transport kronor 1,012,883: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1896.

Transport kronor 1,012,883:

nåder för uppgjorda ritningar och kostnadsförslag till

ifrågavarande byggnad ett belopp af 81,950 kronor,

deraf på extra stat för år 1897 .................................... » 50,750:

Hospitalsvården:

[76.] till anordnande vid Upsala af en asyl för

sinnessjuke af förut beviljadt anslag............................... » 450,000:

[77.] till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske,

under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,............ » 14,000:

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare att på

extra stat bevilja i afseende å

Diverse anslag:

[78.] till svenska fornskriftsällskapet........................ » 2,000:

[79.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar.................................... » 10,000:

[80.] till anställande af två kontraktsadjunkter inom

Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor, deraf för

1897 .................................................................................... » 4,000:

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

1,500 kronor, deraf för samma år............................ » 500:

till två stipendier för utbildande vid universitet

af prester, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor,

deraf för 1897....................................... » 1,500:

med rätt för Kongl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande;
[81.

] till uppförande af ny kapellbyggnad i Tärna

församling i enlighet med uppgjorda ritningar och med

den för församlingen förutsatta rätt till byggnadsvirke » 18,500:

[82.] till nordiska museet.......................................... » 25,000:

[83.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif»......................................... » 3,150:

[84.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nordiskt Medicinskt arkiv»................................ » 3,000:

Transport kronor 1,595,283:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1896.

Transport kronor

[85.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Acta mathematica» ............................................ »,

[86.] till understöd, på de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna förelä,sningskurser för arbetsklassen,.................

[87.] till den med Upsala enskilda läroverk förenade

fackskolan för utbildning af lärarinnor i-huslig ekonomi

till lärarinnekurs i huslig ekonomi vid Ateneum

för flickor i Stockholm .................................................. »

samt till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse för

utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi för folkskolan

sistnämnda tre anslag att utgå under vilkor, som Kongl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma;

[88.] till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena

i norra Sverige 9,000 kronor, till anordnande

af en ny, med sjelfregistrerande apparat försedd vattenhöjdrnätningsstation

vid Bottniska viken 3,500 kronor,

samt till underhåll och tillsyn af de nuvarande vattenhöjdmätningsstationerna

in. m. 2,500 kronor eller tillhopa

[89.] för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter

............................................................................... »

[90.] till understöd åt räddningshemmet för drinkare

vid Sans Souci invid Upsala på vilkor, som af

Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga,....._................................. »

[91.] för utrustande och företagande af en vetenskaplig

expedition för anställande af iakttagelser vid

en solförmörkelse.........................—................................... »

[92.] för anställande af historiska forskningar rörande

Sverige i Va,tika,nska arkivet i Rom...................

och föreslår Kongl. Maj:t tillika medgifvande af

viss i statsrådsprotokollet närmare angifven rätt för

amanuensen vid kongl. biblioteket, filosofie doktorn Karl

Henrik Karlsson i fråga om erhållande af ålderstillägg.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, att på extra stat

beviljas

[93.] till ersättning för belopp, som af statskontoret

förskottsvis utbetalts,................................................ »

1,595,283: —

4,000: —

30,000: —

3,200: —

1,500: —

1,300: —

15,000: —

4,000: —

2,000: —

9,800: —

3,000: —

20,052: —

Summa kronor 1,689,135: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nw 1, om statsverket 1896.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den linnes i 1896 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1897 föreslagen,

utfaller sålunda:

1896. 1897.

ordinarie anslag 13,026,508

extra » 1,674,892

— 13,570,165

— 1,089,135

— således ökning kronor 543,657

— » » » 14,243

summa kronor 14,701,400

— 15,259,300

— således ökning kronor 557,900

—

Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant

1,314,898 kronor, föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll*),

[1.] att förslagsanslaget till pensionering af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar, 100,000 kronor, må höjas med 170,000 kronor till 270,000

kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att, i afseende å kostnaderna för

småskolelärares rn. fl. ålderdomsund er stöd sanstalts förvaltning och verksamhet

under år 1897, medgifva,

[2.] att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som

för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga;

samt att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter

i öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Kongl. Maj:t, i den mån

influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel såsom

förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året

ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga,

anmälas till ersättande af Riksdagen.

Om till- den föreslagna förhöjningen i förslagsanslaget till pensionering

af flottans befäl och underbefäl med vederlikar ............. kronor 170,000: —

lägges summan af ordinarie anslaget till pensionsstaten

enligt nu gällande riksstat................................................r__»_ 1,314,898: —

skulle anslaget till pensionsstaten enligt Kong]. Maj:ts

förslag sluta å ett belopp åt............................................. kronor 1,484,898: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde liufviidtitelu”.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1896.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontant.................................................. .............................. kronor 1,800,542: —

ersättning för indragen indelning m. in., på förslag...... » 600: —

tillsammans kronor 1,801,142

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t:

[3.] att länsmannen i Seminghundra härad af Stockholms läns vestra

fögderi Gustaf Theodor Brundin må från och med månaden näst efter den,

under hvilken han erhåller afsked från länsmanstjensten, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 600 kronor;

[4.] att förra sjuksköterskan vid statens jernvägsbyggnader, enkan Brita

Kajsa Andersson må från och med år 1896 för sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 320 kronor;

[5.] att häradsskrifvaren i Skara fögderi af Skaraborgs län Israel Walter

Melén må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller

afsked från häradsskrifvaretjensten, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,000 kronor;

[6.] att länsmannen i Södra Möre härads södra distrikt af Kalmar län

Johan Fredrik Klefbouhm må från och med månaden näst efter den, under hvilken

afsked från tjensten honom beviljas, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,200 kronor;

[7.] att kartografen Carl Edvard Dahlman må från och med månaden

näst efter den, hvarunder han afgår från sin befattning såsom kartograf,

under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten en årlig

pension af 2,800 kronor;

[8.] att å allmänna indragningsstaten må åt extra ordinarie professorn i

praktisk teologi vid universitetet i Upsala. Carl Julius Norrby beviljas en årlig

pension af 3,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i

hvilken han efter uppnådda 65 lefnadsår afgår från tjensten;

[9.] att åt lektorn vid allmänna läroverket i Luleå August Valfrid Lönnegren

må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af

2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

från lektorstjensten kan varda honom beviljadt;

[10.] att adjunkten vid allmänna läroverket i Nyköping Claes Johan Emil

Aurell må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från tjensten

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 1,500 kronor;

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1896.

[11.] att åt läraren i teckning vid allmänna läroverket i Malmö Peder

Caspar William Klein må från och med månaden näst efter den, i hvilken

han erhåller afsked från tjensten, beviljas pension å allmänna indragningsstaten

för lians återstående lifstid till ett hans innehafvande lön motsvarande

belopp af 1,500 kronor årligen;

[12.] att å allmänna indragningsstaten må uppföras en årlig pension för

vaktmästaren vid tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap Frans Oscar

Söderbergs enka Margareta Elisabet Söderberg, född Thorslnnd, till belopp af

200 kronor, att utgå från och med den 1 juni 1895;

[13.] att vaktmästaren vid nationalmuseum Johan Hagström må från och

med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom beviljadt, för sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af

500 kronor;

[14.] att vaktmästaren vid musikaliska akademien Gustaf Andersson må

från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom beviljadt,

för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en

årlig pension af 600 kronor;

[15.] att å allmänna indragningsstaten må uppföras årlig pension till ett

belopp af 3,000 kronor åt adjunkten vid folkskolelärareseminariet i Göteborg

Johan Lind, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han

erhåller afsked från sin tjenst;

[16.] att å allmänna indragningsstaten må uppföras årlig pension till ett

belopp af 900 kronor åt lärarinnan i teckning vid folkskolelärarinneseminariet i

Stockholm Emma Amalia Nyberg, att utgå från och med månaden näst efter

den, i hvilken hon erhåller afsked från sin tjenst;

[17.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1897 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kong]. Maj:t kan finna

godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådana äldre

behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån

erhållit afsked före år 1867;

[18.] att å allmänna indragningsstaten må åt extra ordinarie professorn

i klassiska språk vid universitetet i Upsala Johan Magnus Sundén beviljas eu

årlig pension af 3,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,

i hvilken han från tjensten afgår; samt

[19.] att beträffande slutsumman af förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten

det kontanta anslaget må, för afrundande af samtliga hufvudtitlarnes

slutsumma, höjas med 35 kronor eller från 1,800,542 kronor till

1,800,577 kronor, då, med inberäkning af under anslaget utgående er
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1896.

sättning för indragen indelning m. m., 600 kronor, anslagets slutsumma

blir.....°................... ......................................................... kronor 1,801,177: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten..........................*__1,484,898:

blir slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag

för år 1897 enligt Kongl. Maj:ts förslag........ . . kronor 3,286,075: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[20.] att å extra stat för år 1897 må anvisas ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående.

_

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för

år 1896 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1 1896. 1897.

ordinarie anslag 3,116,040: — 3,286,075:— således ökning kronor 170,035: —

extra » 1,540,000:— 1,540,000: — ~ ■ _ __________

summa kronor 4,656,040:— 4,826,075:— således ökning kronor 170,035: —

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1897 utgöra

sålunda:

hufvudtiteln:

Ordinarie

1,320,000

i: Extra:

Summa:

1,320,000

II

»

3,816,950

— 28,250

— 3,845,200

—

III

»

606,750

— 4,500

611,250

—

IV

»

26,030,000

— 7,068,200

— 33,098,200

—

V

»

7,151,300

6,692,275

— 13,843,575

—

VI

»

5,741,760

— 2,509,240

— 507,100

— 8,251,000

—

VII

»

18,001,400

— 18,508,500

—

VIII

»

13,570,165

— 1,689,135

— 15,259,300

—

IX

»

3,286,075

— 1,540,000

— 4,826,075

—

summa kronor

79,524,400

— 20,038,700

— 99,563,100

—

Transport kronor 99,563,100

—

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

49

Transport kronor 99,563,100: —

Härtill komma de belopp, hvilka Kongl. Maj:t, i

sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utgående under

år 1897 utom hufvudtitlarne i riksstaten anvisa, nemligen

:

dels af det utaf Riksdagen år

1895 till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar beviljade anslag å

1,250,000 kronor............................ kronor 400,000: —

dels oek till anskaffande af

ytterligare sådan rörlig materiel.. » 1,600,000: — » 2,000,000: —

De riksgäldskontorets utgifter för riksdags- och

revisionskostnader samt räntor och afbetalningar å

statsskulden m. m., hvilka Kongl. Maj:t, med åberopande

af omförmälda protokoll öfver finansärenden den 13

innevarande januari,*) anser böra i riksstaten uppföras,

äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis....................................kronor 723,200: —

räntor å statsskulden och afbetalningar å de

fonderade statslånen kronor 13,356,100: —

efter afdrag af de till

riksgäldskontoret

ingående rånte-och

kapitalbetalningar » 2,836,300: —

förslagsvis...................................... kronor 10,519,800:— » 11,243,000: _

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under

åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta

till arbetareförsäkringsfonden................................... » 1,400,000:__

samt till förstärkande af statsverkets kassaförlags
fond.

.................................................................................._» __ 504,900: —

Summan af dessa belopp.........................................kronor 114,711,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1897 här

ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Vill. till fälad. Prof. 1890. 1:a Sami. l:a Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

öfverskott ä statsreglering ärna för föregående år.................................

8,296,000

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster....................................................... 20,655,000

bevillningar.................................................................... 83,060,000

103,715,000

| Af Riksbankens vinst för år 1895.....................................-......-.............

‘i

1 ■ i" ,, f* • ■; • v ..?«''>:■ •

2,700,000

Summa kronor

114,711,000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1896.

51

fö r

o

ar

18 9 7.

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,320,000

3,816,950

606,750

26,030,000

7,151,300

5,741,760

18,001,400

13,570,165

3,286,075

28,250

4,500

7,068,200

6,692,275

2,509,240

507,100

1,689,135

1,540,000

2,000,000

1.320.000

3,845,200

611,250

33,098,200

13,843,575

8.251.000

18,508,500

15,259,300

4,826,075

2,000,000

79,524,400

22,038,700

101,563,100

Utgifter:

att utgå frän statskontoret:

I hufvudtiteln......

II »

III *

IV »

V

VI

VII

VIII

IX » ................................

Utom hufvudtitlarne ....................

Säger

att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. m.,

förslagsvis.................................................................... 723,200

räntor å statsskulden och af betalningar å

de fonderade statslånen ..................... 13,356,100

efter afdrag af de till riksgäldskontor

ingående rånte- och kapitalbetalningar.

..................................................... 2,836,300

förslagsvis................................................................... 10,519,800

Afsättning till arbetareförsäkringsfonden.............................................j

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.............................j

11,243,000

1,400,000

504,900

Summa kronor

114,711,000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1896.

Kongl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas

i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande

januari,*) att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1897

de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende

å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrig! med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas;

och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och

ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Claes Wersäll.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1896. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

ongl. Maj:t

nådiga proposition

om statsverket år 1896.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 2 januari 1896.

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet:
Vid

uppgörandet af den till sistlidet års Riksdag aflåtna nådiga

proposition angående statsverkets tillstånd och behof beräknades, på

grund af då tillgängliga uppgifter, att å 1894 års statsreglering uppkommit

ett öfverskott af 5,400,000 kronor. Sedan riksbokslutet för

samma år blifvit uppgjordt, har emellertid, enligt hvad statskontoret i

underdånig skrifvelse den 17 juli 1895 anmält, visat sig, att berörda

statsreglering lemnat ett öfverskott, som väsentligt öfverstigit det

beräknade, så att vid nu instundande statsreglering tinnes att i öfver
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

skott från föregående statsregleringar disponera ett belopp af 8,296,340

kronor 31 öre. Så vidt af redan nu kända och beräkneliga förhållanden

kan bedömas, lärer det äfven med visshet kunna antagas, att på 1895

års statsreglering uppstått ett öfverskott, som öfverstiger det för år

1894 uppkomna.

Hans excellens herr statsministern yttrade härefter:

Sedan i följd af 1892 års urtima Riksdags beslut en förbättrad

härordning kommit till stånd, hafva under de år, som derefter förflutit,

tillgängliga medel måst i främsta rummet tagas i anspråk för genomförande

af denna reform, hvilken med år 1897 kan anses vara bragd,

till slut. Samtidigt har äfven en redan tidigare påbörjad reorganisation

af flottans personal pågått, så att jemväl denna del af det lefvande

försvaret numera kan anses befinna sig i ett för våra förhållanden tillfredsställande

skick.

Under denna tid hafva deremot tillgodoseendet af såväl flottans

som härens behof af ökad och förbättrad materiel fått stå tillbaka.

Visserligen har Eders Kongl. Maj:t hvarje år i statsverkspropositionen

framhållit dessa behof och i större eller mindre omfattning äskat medel

för deras afhjelpande, men Riksdagen har ej ansett sig kunna annat

än i väsentligt förminskad grad bifalla gjorda framställningar. Det är

dock gifvet, att en utveckling af försvarets materiel motsvarande den,

som personalen erhållit, måste komma till stånd. Utan en sådan kan

ej det lefvande försvaret fullt göra sig gällande, lika litet som en utmärkt

materiel kommer till sitt hela gagn, der ej manskap och ledningfinnas,

som äro tillräckliga för och förtrogna med dess användning.

Verkställda utredningar hafva ådagalagt omfattningen af de materielbehof,

som förefinnas. Hvad flottan beträffar, har sådant egt rum

genom de betänkanden, som sjöförsvarskomitén år 1882 och den s. k.

certkomitén år 1892 afgifvit. Tillgängliga medel hafva dock ej medgift,

att de planer, som blifvit uppgjorda, kunnat ens på långt när

följas. Äfven rörande härens behof af vapen och utrustningspersedlar

föreligga fullständiga utredningar, likasom ock rörande landets fasta

försvar. Det synes mig vara af vigt, att en så vidt möjligt fullständig

utredning af dessa behof nu i ett sammanhang förelägges Riksdagen,

på det att denna må kunna få en öfverblick af ställningen, sådan den

för närvarande gestaltar sig. Jag har så mycket större anledning att

nu förorda en sådan framställning till Riksdagen, som just den senaste

tidens erfarenhet gifvit, oss ett förnyadt vittnesbörd, huru hastigt

och oväntad t så inom som utom Europa förvecklingar kunna uppstå.

Detta förhållande innebär för oss en allvarlig maning att icke dröja

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

med dessa vigtiga arbeten, utan så skyndsamt sig göra låter vidtaga

åtgärder, som sätta oss i stånd att kraftigt häfda den neutralitet, som

är enda målet för vår politik.

Det ligger i sakens natur, att alla'' befintliga behof ej kunna på

en gång blifva afhjelpta, men om ock deras fulla tillgodoseende måste

kräfva en längre tid, äro vissa behof dock af sådan art, att med deras

afhjelpande ej kan anstå. Särskild! syftar jag här på ökad fartygsmateriel

åt flottan, och åt hären anskaffande af ett eldhandvapen, ej

underlägset det, hvarmed andra arméer numera blifvit försedda, nödig

fältutrustning samt förstärkning af det fasta försvaret. För dessa

behofs tillgodoseende skulle jag ej draga i betänkande att tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen upptagande af ett försvarslån, en

åtgärd, som nationer, större och rikare än vi, tillgripit, men då statens

för år 1894 afslutade räkenskaper, såsom statsrådet och chefen för

finansdepartementet nyss meddelat, utvisa ett öfverskott af mera än

8 V* millioner kronor, och 1895 års räkenskaper lära komma att utvisa

ett än högre belopp, samt då jag dertill håller före, att af skäl, som

jag förut inför Eders Kongl. Maj:t framhållit, en tilläggsbevillning i

likhet med föregående år torde böra äskas, synas mig afsevärda belopp

blifva tillgängliga, utan att lån behöfver ifrågasättas. 1 öfverensstämmelse

med denna uppfattning förefaller det mig, att den under närvarande

förhållanden lämpligaste utvägen att tillgodose de befintliga

försvarsbehofven vore att till instundande Riksdag göra framställning

om anvisande af öfverskotten för åren 1894 och 1895 till nu angifna

ändamål under åren 1897 och 1898, och lärer Eders Kongl. Maj:t i

sådant fall vilja för arbetenas fortskyndande i förskott anvisa medel, i

den mån sådant utan olägenhet låter sig göra.

Det är mig bekant, att arbeten för utredande af de förhållanden,

jag här påpekat, under senaste tiden pågått inom landt- och sjöförsvarsdepartementen,

och om Eders Kongl. Maj:t behagar gilla den uppfattning,

jag här uttalat, tillåter jag mig underdånigst anhålla, att hänsyn

dertill måtte tagas i de framställningar, som rörande nämnda

departements behof Eders Kongl. Maj:t kommer att till instundande

Riksdag afgifva.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe anförde

:

1 öfverensstämmelse med hvad hans excellens herr statsministern yttrat

och då, med kännedom om de behof, som måste tillgodoses, jag tillfullo

inser, att genom ett vidblifvande af de extra anslag, som hittills

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

plägat ifrågasättas, tidpunkten, då den år 1892 antagna förbättrade härordningen

skulle kunna på ett fullt verksamt sätt brukas, blefve allt

för långt aflägsen, anhåller jag i underdånighet få inför Eders Kongl.

Maj:t framlägga förslag till de åtgärder, som i första hand torde böra

vidtagas, för att, om vår neutralitet skulle hotas, sätta oss i stånd

att med vapenmakt upprätthålla densamma. Lika med herr statsministern

anser jag således, att här främst gäller att under de närmaste

åren göra en kraftig ansats, så att materiel och fästningar

bringas i det skick, att icke blott det rörliga försvaret kan tjena sitt

ändamål, utan äfven det fasta hinner uppnå första graden af värnkraft.

Det förslag, jag här går att framlägga, afser sålunda de två närmaste

åren.

Härens främsta behof är tidsenlig och fullständig beväpning, och

dernäst fältmessig utrustning, så att den icke af brist i detta hänseende

beröfvas erforderlig rörelseförmåga. Dessa tvänne grupper af materiel

skall jag först afhandla samt derefter och till sist behof ven i afseende

på det fasta försvaret.

Innan jag till Eders Kongl. Majds pröfning framlägger förslag till

de åtgärder, som äro af nöden för tillgodoseendet af behofven i förenämnda

afseenden, vågar jag dock påkalla Eders Kongl. Majds nådiga

uppmärksamhet för en särskild åtgärd, afsedd, om jag så får uttrycka

mig, att underkasta 1892 års organisation en praktisk pröfning. Allbekant

är, hvilken hög betydelse för utfallet af ett nutida krig, icke

minst om det endast skall utkämpas försvarsvis, en snabb och ordnad

mobilisering af de för krigets utförande erforderliga stridskrafterna

eger. Allt hvad som i detta afseende kan åstadkommas genom förberedande

arbeten har under de senare åren blifvit utfördt af de

militära myndigheterna, men dessa förberedande arbeten och de på

dem grundade mobiliseringsplanerna behöfva pröfvas i praktiken. Genom

ett dylikt prof, en försöksmobilisering, vinnes ej endast erfarenhet

om, huru det ytterst invecklade mobiliseringsmaskineriet i behofvets

stund skulle verka. Det torde derjemte vara möjligt, att försöket gifver

vid handen, att åtskilliga enskildheter i nu gällande mobiliseringsplaner

kunna förenklas, hvarigenom, förutom andra vigtiga fördelar,

besparingar i den beräknade mobiliseringskostnaden skulle kunna åstadkommas.

Nämnda försöksmobilisering, hvilken bör omfatta en arméfördelning,

torde emellertid lämpligen komma till utförande först under

loppet af det år, som följer på den förbättrade härordningens sista

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

öfvergångsår. Då det sålunda icke är af nöden att begära anslag vid

stundande statsreglering, torde det ej behöfva lemnas en närmare redogörelse

för de åtgärder, som erfordras för en sådan mobiliserings bringande

å bane. Här må endast omförmälas, att gjorda beräkningar gifva

vid handen, att det anslag, som af Riksdagen behöfde äskas för ifrågavarande

mobilisering, lärer kunna begränsas till 700,000 kronor.

Påskyndad och ökad anskaffning af repetergevär jemte

mobilisermgsamniunition.

Repetergevär.

Af alla de materiela behof, som måste tillgodoses för att hären skall

anses fältduglig, torde intet vara af större betydelse än dess beväpning.

År denna i någon väsentligare mån underlägsen vår motståndares, är därmed

äfven utsigten till seger öfver denne motståndare betydligt förminskad.

Särskildt är detta fallet med fotfolkets beväpning, beroende derpå att infanteriet

är härens liufvudvapen. Sanningen häraf bestyrkes på ett öfvertygande

sätt af erfarenheten från utkämpade krig. Visserligen saknas icke

alldeles exempel att äfven sämre beväpnade trupper afgått med seger öfver

med bättre vapen utrustade, men då hafva andra faktorer med

desto större styrka gjort sig gällande. Sålunda var under det senaste

fransk-tyska kriget det tyska infanteriets beväpning underlägsen det

franska, men i stället voro de tyska trupperna bättre utbildade och disciplinerade

samt i allmänhet öfverlägsna till antalet, hvarförutom det

tyska fältartilleriet, så väl med afseende på materiel som i andra hänseenden,

var väsentligt öfverlägset. det franska — allt faktorer, hvarmed

vi ej våga räkna — och, ehuru tyskarne i nästan alla strider blefvo

segrare, vunnos segrarne dock icke utan högst betydliga förluster, hvilka

måste tillskrifvas i främsta rummet de* franska infanteriets bättre beväpning.

Det torde för öfrigt, till bestyrkande af det ifrågavarande påståendet, vara

nog att hänvisa till den roll de tyska bakladdningsgevären spelade gent

emot mynningsladdarne under 1864 och 1866 årens krig, till verkan af

det turkiska, för den tiden utmärkta, infanterigeväret under kriget på

Balkanhalfön åren 1877—78 och, för att framdraga exempel äfven från de

nyaste krigen, till det kända sakförhållandet att under inbördeskriget i

Chile 1891 kongressisttruppernas repetergevär visade sig hafva en rent

af öfverväldigande verkan — särskildt i moraliskt afseende — på de

med vanliga bakladdningsgevär beväpnade regeringstrupperna. En

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

liknande erfarenhet framgår ock af kriget mellan Japan och Kina

åren 1894—95.

Då samtliga mera betydande europeiska stater, således äfven våra

eventuela motståndare, redan nu beväpnat sina arméer med repetergevär,

lära vi icke längre kunna uppskjuta anskaffandet af dylika

vapen för våra trupper. Nödvändigheten af vår armés fullständiga ombeväpning

med tidsenliga eldhandvapen har ock af Riksdagen erkännts,

i det att medel beviljats såväl till anskaffandet af 15,000 stycken 6.5 mm.

karbiner som till förändringar vid statens gevärsfaktori och ammunitionsfabrik

i syfte att möjliggöra tillverkning vid dessa etablissement af

repetervapen med ammunition.

Enligt den plan för anskaffningen af nämnda vapen, som framlades

för Eders Kongl. Maj:t af generalfälttygmästaren i underdåning skrifvelse

af den 15 november 1893 och för Riksdagen i statsverkspropositionen

af den 13 januari 1894, begränsades behofvet till 100,000

gevär och 20,000 karbiner, och tiden, inom hvilken ombeväpningen skulle

vara färdig, utsträcktes ända till 12 år. Mitt godkännande och upptagande

af nämnda plan med dess långa öfvergångstid var förestafvadt

uteslutande af hänsyn till den stora kostnad på en gång, som skulle

blifvit följden af en i väsentlig mån påskyndad anskaffning af repetervapen,

och hvartill den dåvarande statsregleringen, särskild! vid det

förhållande att samtidigt synnerligt stora kraf ställdes på landets tillgångar

i och för den förbättrade härordningens genomförande, ej lemnade

medel öfriga. I alla händelser skulle ej tidrymden, inom hvilken

arméns fullständiga ombeväpning borde vara verkställd, kunnat

sättas så lång, hade man icke i de då under tillverkning varande

1867—89 års gevär haft en fullt säker tillgång på 100,000 eldvapen,

hvilka åtminstone i ballistiskt afseende ej voro synnerligen underlägsna

de fullt moderna repetergevären, om de än i andra hänseenden

stodo under dessa.

Men när det nu gäller att jrå allvar upptaga frågan om krigsmaktens

förseende med all behöflig materiel, finnes helt visst för hären

intet vigtigare, än att påskynda anskaffningen af det första vapenbehofvet

och efter mobiliseringens kraf öka hela antalet eldhandvapen.

Redan innan 1892 års urtima Riksdag beslöt den nu under genomförande

varande omorganisationen af armén, an sågos 200,000 gevär vara

det minsta antal, hvarmed arméns behof kunde sägas vara fylldt. Såsom

Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, framhöll dåvarande generalfälttygmästaren,

uti underdånig skrifvelse den 15 november 1888, att enligt

gjorda beräkningar arméns hela behof ej kunde fullt tillgodoses genom den

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

beräkna 100,000 nya gevär, jemte den befintliga tillgången af 100,000

jemförelsevis tidsenliga gevär, utan att steget bör tagas fullt ut och de

nya gevärens antal bestämmas till åtminstone 200,000.

1 afseende å den påskyndade anskaffningen af dessa nya eldhandvapen,

är det klart, att denna främst bör afse det antal, generalfälttygmästare!!

i sin plan beräknade — 100,000 gevär och 20,000 karbiner — samt, då

äfven i detta en fördelning efter det mer eller mindre trängande behofvet

utan allt för stor olägenhet torde kunna göras, i första hand

de första tre fjerdedelarne. Med 75,000 gevär och 15,000 karbiner varda

nemligen härens linietrupper försedda med sitt behof, så att hvarje man får

sitt vapen. Enligt hvad ofvan blifvit erinradt, är anslag redan beviljadt

till 15,000 karbiner. De 75,000 gevären äro sålunda hvad som närmast

återstår att anskaffa, och synes af orsaker, som jag i det föregående

framhållit, den tidrymd inom hvilken dessa vapen böra finnas färdiga,

icke böra utsträckas längre än till en tid af två år. Att den återstående

fjerdedelen eller 25,000 gevär och 5,000 karbiner, hvarmed depoternas

första behof skulle tillgodoses, så snart ske kan bör följa efter de

för linien afsedda vapnen, torde icke behöfva särskildt betonas.

Deremot torde det ytterligare behofvet af gevär lämpligen kunna

tillgodoses genom en fortgående årsanskaffning af 10,000 gevär. En

jemn årstillverkning behöfves i alla händelser tör att ersätta de gevär

som förbrukas under fredsöfningarna. Enligt erfarenheten vid 1867

års gevär var ett sådant törbrukadt efter att hafva i omkring 15 år varit

utlemnadt till begagnande vid trupp. Alla skäl tala för att de nyare

gevären, med sin stora frestning, sina slitande kulmantlar af jemförelsevis

hård metall, sin på grund af den förminskade kalibern svårare rengöring

o. s. v., komma att få en ännu kortare varaktighetstid. Sedan

numera beväringens öfningar blifvit väsentligt ökade, och skjutöfningar

till rätt stor omfattning ingå i desamma, komma de befintliga gevären

i ytterst flitigt bruk, och förslitningen af det 100,000-tal gevär, som

ofvan ifrågasatts att jemförelsevis skyndsamt anskaffas, lärer nog fortskrida

så hastigt, att en årstillverkning af 10,000 gevär blifver nödvändig

för att på en gång åstadkomma tillgång till en för förutnämnda

ändamål ytterst behöflig reserv och till täckande åt de genom begagnandet

uppstående luckorna. Det skulle i alla fall komma att dröja

mera än 10 år, innan tillgången på 6,5 mm. gevär blefve höjd till den

behöfliga minimigränsen, 200,000 st. Under tiden finge 8 mm. gevären

tjena såsom fyllnad, men dels på grund af olägenheten att medföra två

olika kalibrar i fält — hvarom jag redan i det föregående yttrat mig —

dels af andra kitt insedda, äfven förut antydda, skäl, synes det särdeles

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

förändring af 200,000 st. 1867 års gevär, hvarom han i samma skrifvelse

gjorde framställning, utan att ett visst antal nya gevär måste i

sinom tid anskaffas. Behofvet af de 200,000 gevärens ofördröjliga förändring

till mera tidsenlig modell framhölls vidare af Eders Kongl.

Maj:t i statsverkspropositionen till 1889 års riksdag, då förslag

om förändring af sagda antal gevär jemte 20,000 karbiner framlades.

Riksdagen beviljade emellertid endast'' medel till förändring af 100,000

gevär.

Var detta antal redan före antagandet af 1892 års förbättrade

härordning otillräckligt för arméns behof, har detta i ännu högre

grad blifvit fallet sedan genom nämnda härordning icke allenast linieinfanteriet

ökats med de för sjette arméfördelningens fullständigande erforderliga

bataljonerna, utan äfven beväringsklassernas antal blifvit fördubblad!

I sjelfva verket tages också hela antalet — 100,000 —

1867—1889 års gevär i anspråk för beväpning af ensamt linien och

dess depoter. Ingen reserv blifver öfrig för ersättandet af de förluster,

som, enligt hvad erfarenheten visar, under ett fälttåg snart nog uppkomma.

Så snart depotafdelningarnas manskap med sina gevär utryckt,

skulle således, under nu varande förhållanden, gevärsafgången ersättas

med ett så underhaltigt vapen som vårt gamla 1867 års gevär, och

samma urmodiga vapen komme att utgöra beväpning för såväl hela

andra uppbådet (reserv- och besättningstrupperna) som för fästningsartilleriet,

hvarförutom äfven landstormen, hvilken, såsom i viss mån

motsvarande landtvärnet inom andra härordningar, hos oss har en vigtigare

uppgift än inom dessa, blefve hänvisad till nämnda mindre dugliga

gevär. Olägenheten, att icke säga faran, af att somliga af våra

trupper skulle nödgas upptaga strid med en fiende, som med afseende

på beväpning vore dem så ofantligt öfverlägsen, behöfver, efter hvad

jag förut anfört, icke närmare påvisas.

En annan olägenhet af att antalet tidsenliga gevär är otillräckligt,

är att i fält måste medföras två olika slags ammunition, hvilket

försvårar ammunitionsersättningen såväl under som efter striderna. I

detta fall blefve nämnda olägenhet desto större, som ammunitionen till

1867 års gevär är rökstark, hvilket komme att icke allenast hafva ett

högst menligt inflytande på stridsförmågan hos de därmed försedda

trupperna äfvensom hos andra, med tidsenliga gevär utrustade trupper,

hvilka måste uppträda i samband med de förra, utan äfven blefve af en

ytterst ofördelaktig inverkan på stridsledningen i stort.

Det torde, efter hvad jag sålunda i underdånighet anfört, vara

tydligt, att, så vidt målet verkligen skall uppnås, det icke är nog att

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

önskvärdt att ifrågavarande gevär måtte, så snart ske kan, afses för

landstormen. ”

Såsom antydes af generalfälttygmästaren i hans underdåniga skrifvelse

den 15 sistlidne november, hvilken jag vid statsverkspropositionens

behandlande skall i underdånighet föredraga, skulle statens gevärsfaktori

under hvartdera af åren 1897 och 1898 kunna utsträcka sin

tillverkning till 15,000 gevär — varande nämnda antal af 30,000 repetervapen

att anse såsom det högsta faktoriet under de båda närmaste

åren kan leverera — hvadan man för fyllandet af ofvan angifna allra

närmaste behof af 75,000 gevär borde på annat håll anskaffa 45,000

dylika vapen. Tydligen lär den enskilda inhemska industrien icke vara

i stånd att inom den angifna tiden lemna mer än en jemförelsevis mindre

del af detta antal, utan torde man nödgas taga den utländska industrien

till hjelp. Särskildt blifver detta förhållandet under år 1897,

enär man ej lärer kunna förutsätta, att någon enskild vapenfabrik till

dess kan hinna blifva så i ordning, att den kan åtaga sig någon större

leverans under nämnda år. Anskaffningen af de närmast ifrågavarande

75,000 gevären borde ungefär jemnt fördelas på de båda åren 1897

och 1898. Dock har jag på grund af nyss angifna skäl ansett, att

man icke under först nämnda år bör räkna på en anskaffning af mer

än 35,000 gevär, hvaraf, som redan nämnts, 15,000 skulle tillverkas

vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori och återstoden anskaffas på annat

håll, väl hufvudsakligen genom inköp från utlandet. På år 1898 skulle

således komma 40,000 gevär, hvaraf 15,000 skulle levereras af statens

gevärsfaktori och återstoden dels från enskilda inhemska vapenfabriker

— om antagliga anbud inkomma — dels från utlandet.

Hvad kostnaden beträffar, uppgår denna, enligt generalfälttygmästarens

förutnämnda underdåniga skrifvelse af den 15 sistlidne november,

per gevär, jemte tillbehör, skottställning in. m., tillverkadt vid Carl

Gustafs stads gevärsfaktori till 57,35 kronor och per gevär tillverkadt

vid en uppgifven, enskild vapenfabrik till 65,no kronor, medan ett i utlandet

inköpt gevär betingar en totalkostnad af 61,30 kronor. Äfven

om en del af de gevär, som icke kunde erhållas från statens gevärsfaktori,

skulle tillverkas vid enskilda inhemska gevärsfabriker, h vilket

ju ur flera synpunkter vore önskvärdt, torde likväl till grund för beräkningen

af kostnaden för nämnda gevärsgrupp böra läggas den för ett

i utlandet inköpt gevär.

Under nämnda förutsättning skulle kostnaden för anskaffandet af

nu ifrågavarande repetervapen ställa sig sålunda:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

30.000 gevär tillverkade vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori å 57,35

kr................................................................................ kronor 1,720,500: —

45.000 gevär tillverkade i utlandet eller till någon

del vid inhemskt, enskild! gevärsfaktori å

61,30 kr. ................................................................... » 2,758,500: —

Summa kronor 4,479,000: —

I öfverensstämmelse med den ofvan anförda fördelningen skulle

af detta belopp, som i sin helhet borde redan nu af Riksdagen begäras,

komma för år 1897 kostnaden för:

15.000 gevär å 57,35 kr................................................. kronor 860,250: —

20.000 » » 61,30 » ................................... » 1,226,000: —

Summa kronor 2,086,250: —

Mobilisering sammunition.

En så väsentligt påskyndad anskaffning af repetergevär, som nu

ifrågasatts, fordrar med nödvändighet äfven en påskyndad anskaffning

af för dessa gevär afsedd ammunition.

Enligt verkställd beräkning, skulle af det antal 6,5 mm. patroner, som

med redan beviljade medel eller medelst tillgångar på ordinarie anslagsstat

kunde anskaffas, den 1 januari 1898 finnas en behållning af 7,500,000

st. Under förutsättning att 6,5 mm. gevär varda utdelade till en del af arméns

truppförband år 1898, bör, då under nämnda år 2,000,000 6,5 mm.

patroner kunna beräknas erhållas på ordinarie anslag utöfver det derunder

förbrukade antalet — beroende på att öfriga truppförband nämnda

år förbruka 8 mm. patroner, hvartill tillgång finnes — tillgången på

6,5 mm. skarpa patroner den 1 januari 1899 uppgå till 9,500,000 st.

I statsverkspropositionen till 1892 års lagtima riksdag angafs hela

behofvet af mobiliseringsammunition till 36,000,000 patroner. Detta

antal, som redan då ansågs såsom ett minimum, var beräknadt efter

arméns dåvarande numerär, hvilken emellertid genom 1892 års förbättrade

härordning sedermera ökats. En följd häraf är, att det ofvan

angifna antalet patroner måste ökas till minst 40,000,000.

Nyss anförda antal torde emellertid icke behöfva i sin helhet fyllas

under de två år, under hvilka, enligt hvad jag ofvan föreslagit, det

allra mest trängande behofvet af 6,5 mm. vapen skulle anskaffas. Ifrågavarande

antal patroner är nemligen beräknadt för en tillgång af 100,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

gevär och 20,000 karbiner. Men vid slutet af antydda tvåårsperiod

skulle, enligt mitt ofvan framställda underdåniga förslag, finnas endast

75,000 gevär och 15,000 karbiner af 6,5 mm. kaliber, d. v. s. 3/* af

förut nämnda antal. Den del af det återstående mobiliseringsbehofvet,

som bör vara fylld till den 1 januari 1899, utgör således 30,000,000

minskadt med 9,500,000 eller 20,500,000 patroner.

Beräknas, på sätt hittills skett, priset per patron till 11 öre, skulle

kostnaden för anskaffningen af nämnda behof uppgå till 2,255,000

kronor, af hvilket belopp dock, såsom närmare framgår af generalfälttygmästarens

förutnämnda skrifvelse den 15 sistlidne november, 1,350,000

kronor ännu återstå af det vid 1892 års riksdag såsom erforderligt anmälda

mobiliseringsammunitionsanslaget.

Beträffande fördelningen af nämnda belopp på de båda år, under

hvilka detsamma borde utgå, torde särskild hänsyn böra fästas vid behofvet

af ammunition för de 6,5 mm. gevär, som, enligt mitt föregående

underdåniga yttrande angående arméns eldhandvapen, borde varda färdiga

den 1 januari 1898. Då dessas antal skulle uppgå till 35,000,

torde motsvarande antal patroner böra beräknas till 3o/75 af det ofvan

angifna behofvet af 30,000,000 patroner eller till 14,000,000. Då

emellertid, som ofvan nämnts, behållningen af nämnda patronslag sagda

dag uppgår till 7,500,000 st., skulle således återstå att till dess anskaffa

ytterligare 6,500,000 patroner.

Det härför erforderliga beloppet uppgår till 715,000 kronor, hvilket

således borde utgå under loppet af år 1897.

Härvid är visserligen ingen anskaffning under nämnda år af 8

mm. patroner ifrågasatt, men, då vid nämnda tidpunkt antalet sådana

bör vara, om än knappt, dock något så när tillräckligt, och hänsyn

måste tagas äfven till andra mera trängande behof än komplettering

af antalet sådana patroner, hvilka under följande år afses endast för

landstormens beväpning, anser jag det för år 1897 erforderliga beloppet

för mobiliseringsammunition kunna inskränkas till det ofvan

omförmälda.

Då vidare, såsom ofvan är framhållet, tillsammans 30,000,000 st. 6,5

mm. patroner böra vara anskaffade till den 1 januari 1899, blifver det för

detta ändamål erforderliga anslagsbehofvet under år 1898 lika med förut

angifna belopp, 2,255,000 kronor, minskadt med det för år 1897 ifrågasatta

anslaget, 715,000 kronor, eller 1,540,000 kronor.

Slutligen torde jag få anmärka, att det ammunitionsbehof, som

skulle återstå att anskaffa efter den 1 januari 1899, nämligen 10,000,000

patroner, motsvarande eu kostnad af 1,100,000 kronor, bör anskaffas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

samtidigt med att de i det föregående nämnda 25,000 gevär och 5,000

karbiner, med hvilka depoternas första behof skulle tillgodoses, varda

tillverkade.

Armans intendenturutrustning.

Vid vår armés försättande på fältfot fattas icke allenast stridsförnödenheter.

Äfven beträffande utrustning sförnödenheter äro, såsom af

mig vid åtskillig* tillfällen framhållits, bristerna stora. Jag tillåter mig

i detta hänseende i underdånighet erinra om mitt anförande till statsrådsprotokollet

för den 14 januari 1895 i fråga om anslag till flyttande

sjukhus, hvarvid jag, under åberopande af generalintendentens underdåniga

skrifvelser af den 31 oktober 1893 och den 9 november 1894

angående behofvet af flyttande sjukhus och med redogörelse för bristerna

inom arméns utrustning, för Eders Kongl. Maj:t framhöll, att

ehuru i nämnda skrifvelser lemnats en fullständig utredning af ifrågavarande

brister, jag dock icke då ansåg tidpunkten kommen att till

Eders Kongl. Maj:ts pröfning framlägga förslag till afhjelpande af mer

än det såsom mest trängande ansedda behofvet af flyttande sjukhus,

och härtill torde jag vid föredragning af generalintendentens underdåniga

skrifvelse af den 9 sistlidne november angående medels beviljande

för fortsatt anskaffning af sådana sjukvårdsanstalter få tillfälle

återkomma.

Skall armén äfven vidkommande materielen bringas derhän, att

den kan i farans stund hinna varda i tid försatt i krigsdugligt skick,

lärer man ej kunna underlåta att tillgodose åtminstone de nödvändigaste

af de öfriga materiela behof, som hären erfordrar för uppehälle

och vård — eller med andra ord, att i möjligaste mån fullständiga

dess fältutrustning. Nödvändigheten af att denna ej företer några

större brister är påtaglig. Den belyses till öfverflöd af krigshistorien,

icke minst vår egen. Jag torde icke behöfva mer än erinra om det

öde, som drabbade det i början af år 1808 uppbådade till härens förstärkning

afsedda 30,000 man starka landtvärnet. Det är nogsamt

bekant, hurusom den utan jemförelse största delen af detta dukade

under för lidanden och umbäranden af alla slag, förorsakade af brist

på tjenlig beklädnad och öfrig personlig utrustning liksom på förplägnads-

och sjukvårdsanstalter. Vill man framhålla erfarenheter från våra

dagars krig, torde knappast något vara mera belysande i nämnda som

i så många andra afseenden än den väldiga kampen mellan Frankrike

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

och Tyskland, under hvilken det upplösande inflytande på hären, som

en bristfällig utrustning åstadkommer, till fullo trädde i dagen, särskildt

vid de franska arméerna under krigets senare skede.

Då jag nu går att i underdånighet yttra mig om härens utrustning,

tillåter jag mig påpeka, att ett offentliggörande af samtliga brister

i nämnda afseende, som vidlåda vår armé, af lätt insedda skäl icke

bör komma i fråga. Jag kommer på denna grund att här endast

vidröra sådana brister, som i följd af sin natur, det oundgängliga behofvet

af deras tillgodoseende och den längre anskaffningstid de påfordra,

måste fyllas redan under fredstid och icke utan mobiliseringens fullständiga

förryckande kunna undanskjutas till tiden närmast före fredsbrottet.

Af öfriga brister torde ehuru icke utan olägenhet en del

kunna fyllas genom en på längre tid fördelad anskaffning, medan med

tillgodoseendet af de återstående torde kunna anstå till mobiliseringstiden.

De hufvudgrupper, hvaruti arméns intendenturutrustning lämpligen

indelas, äro:

A. Personlig utrustning, innefattande beklädnads-, utrednings-, remtygs-

och sjukvårdspersedlar, hästutredning och veterinärmateriel;

B. Trängutrustning, innefattande reglementerade fordon jemte utrustning

samt materiel för komplettering af utskrifna fordons och reservhästars

utrustning;

C. Sjukvårds-, och veterinärmateriel för etappväsendet och allmänna

reservförråd; samt

D. Materiel för utrustningsorterna.

De brister, som, enligt hvad jag nyss anfört, måste fyllas genom

extra ordinarie anslagsbevillning och för hvilka kostnaden således icke

kan undanskjutas för att bestridas med kreditivmedel eller de vid en

mobilisering beredda medlen, förefinnas samt och synnerligen under

ofvan upptagna hufvudgrupper A—C och äro beträffande:

A) Den personliga utrustningen:

30,000 par stöflar till en sammanlagd kostnad af... kronor 330,000: —

18,050 ränslar med tillbehör .......................................... » 248,000: —

Sjukvårdspersedlar ............................................................... » 27,500: —

1,350 sadlar med tillbehör................... » 124,600: —

1,400 packfickor med öfrig hästutredning .................. » 114,200: —

Veterinärmateriel............................................................... » 3,600: —

Summa kronor 847,900: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

B) Tr ängutrustning en:

109 infanteriammunitionsvagnar till eu sammanlagd

kostnad af ..................................................................... kronor 87,200: —

5 packvagnar m/1886 ........................................................ » 4,000: —

6 bataljonsförbinderivagnar.............................................. » 9,000: —

16 flyttande sjukhus............................................................ » 547,000: —

Materiel för komplettering af reglementerade fordons

belastning.......................................................... » 286,400: —

Summa kronor 933,600: —

C) Sjukvårds- och v eter inär materiel för etappväsendet och allmänna

reservförråd:

Sjukhuståg till en sammanlagd kostnad af ............. kronor 96,900: —

Etappsjukhus och reservetappsjukhus.......................... » 145,800: —

Etappsjukstall och reservetappsjukstall ........................ » 3,600: —

Summa kronor 246,300: —

eller sammanlagdt 2,027,800 kronor, att enligt plan fördelas på två år.

Men äfven om en sådan fördelning göres, torde dock, med anledning

af ifrågavarande anskaffnings natur, hela beloppet för bristernas

fullständiga utjemnande böra på en gång af Riksdagen begäras. Gfifvet

är nemligen, att upphandling af den materiel, som härvidlag fordras,

kan ske på för staten billigare och ändamålsenligare sätt om

den får ske på en gång, än om den måste fördelas på flera förrättningar

med deraf följande osäkerhet för de ursprungliga leverantörerna,

att vid en senare upphandling komma att i sådan egenskap bibehållas,

ithy att i förra fallet de stora särskilda omkostnaderna för igångsättande

af de nödvändiga arbetena kunna af en yrkesman eller verkstad

beräknas å hela det behöfliga persedelslaget och sålunda komma att

betunga hvarje persedel för sig med vida mindre belopp än om, såsom

i senare fallet blefve händelsen, dessa omkostnader skulle påläggas

endast en del af samma behof. När härtill kommer att anskaffningen

af goda och lämpliga råmaterialier, såsom skinn till ränslar, bommar

till sadlar, virke till fordon m. m., då det gäller stora leveranser, kräfver

tid och långa förberedelser samt blir billigare och mera ensartad,

om den sker på en gång, finner jag häri ytterligare stöd för den åsigten,

att sammanlagda anslagsbehofvet härvidlag bör äskas på en gång,

men att utgå under två år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Under här berörda förutsättningar skulle arméns intendenturutrustning

nästkommande år tillgodoses med, beträffande:

A) Den personliga utrustningen:

15,000 par stöflar till en kostnad af .......................... kronor 165,000: —

9,025 ränslar med tillbehör............................................. » 124,000: —

1,000 sadlar med d:o och 350 sadelbommar............ » 98,500: —

Summa kronor 387,500

B) TV ängutrustning en:

8 flyttande sjukhus (eller hälften af arméns åter
-

stående behof häraf) till en kostnad af............... kronor 273,500: —

en ungefärlig tredjedel af den för de reglementerade

fordonens belastning erforderliga materielen,

för igångsättande af denna vidlyftiga

anskaffning, till en kostnad af .............................. » 93,400: —

Summa kronor 366,900: —

C) Sjukvårds- och v eter inär materiel för etappväsendet

och allmänna reservförråd:

Instrumental- och sängutredning samt beklädnadspersedlar

till sjukhuståg för tre arméfördelningar

till en kostnad af......................................... kronor 50,000: —

eller sammanlagdt under första året kronor 804,400: —

För år 1898 skulle följaktligen återstå anskaffning af intendenturutrustning

till ett värde af 1,223,400 kronor.

Fästningar.

Genom nådigt bref af den 31 mars 1882 behagade Eders Kongl.

Maj:t, »enär under senare tider inom Riksdagen med anledning af förändrade

kommunikations- och andra förhållanden samt artilleri- och

fortifikationsvetenskapernas utveckling uttalats tvekan, huruvida Karlsborgs

fästning fortfarande kunde med hänsyn till såväl dess strategiska

betydelse som äfven dess taktiska försvarbarhet intaga den plats i

landets försvarsväsende, som med densamma afselts», uppdraga åt chefen

för generalstaben att, om så erfordrades, med biträde af en artillerioch

en fortifikationsofficer, företaga en utredning af denna fråga. Till

Bih. till Riksd. Frat. 1806. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

följd af dåvarande chefens för generalstaben, generalmajoren Ryding,

utnämning till statsråd och chef för landtförsvarsdepartementet, öfvergick

denna fråga omedelbart derpå till mig såsom befälhafvare och

sedermera chef för nämnda stab, och hafva dervid såsom mina biträden

tjenstgjort nuvarande chefen för fortifikationen generalmajoren H. Elliot

och nuvarande chefen för Vaxholms artillerikår öfversten T. H. M. A.

Wennerholm.

Sedan de omfattande och — särdeles då i betraktande tages chefens

för generalstaben af andra tjensteärenden strängt upptagna tid —

synnerligen tidsödande undersökningar och beräkningar, hvilka för det

nådiga uppdragets verkställande varit nödiga, blifvit fullbordade och

hela betänkandet ånyo genomgånget samt fördt i öfverensstämmelse

med förhållandena vid nedannämnda tidpunkt, framlades resultatet af

det lika maktpåliggande som grannlaga arbetet för Eders Kongl. Maj:t

den 21 juni 1892.

Detta betänkande omfattar, i öfverensstämmelse med den för arbetet

faststälda instruktionen, en så vidt möjligt fullständig utredning af

l:o) De strategiska grunddragen af ett krig i Sverige:

a) under förutsättning af ett anfall från öster;

b) under förutsättning af ett anfall från söder; och

c) under förutsättning af en landstigning å landets vestra kust.

2:o) Lämpligheten och möjligheten af att till landets skydd tillämpa

ett system af kustbefästningar;

3:o) Betydelsen och behofvet af operations-, repli-, förråds- och spärrfästningar

för krigföringen i det inre af landet;

4:o) Fästningen Karlsborgs värde i strategiskt och taktiskt hänseende;

samt

5:o) Å hvilka orter permanenta befästningar kunna med minsta

olägenhet ersättas af passagera, uppkastade vid krigsutbrott.

Då nämnda underdåniga betänkande, hvilket i sin första afdelning

kan sägas innehålla en plan för landets försvar under olika förutsättningar

och i de följande lemnar bland annat en noggrann, af positions-

och specialkartor förtydligad beskrifning öfver Sveriges vigtigaste

strategiska punkter, tydligen icke är af den natur, att det kan offentliggöras,

torde icke här kunna framläggas mera än några af de slutsatser,

hvartill jag i detsamma kommit.

Sedan i betänkandets l:a—3:e afdelningar redogjorts för vårt lands

behof af olika slags fästningar, i 4:e afdelningen lemnats en utförlig

redogörelse för Karlsborgs betydelse och i början af 5:e afdelningen

visats, hvad värde vid krigsutbrott uppkastade befästningar hafva, jern
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

förda med permamenta sådana, upptages till besvarande frågan om

hvilka permamenta fästningar företrädesvis äro af den vigt att de ofördröjligen

böra anläggas eller fullständigas och med hvilkas byggnad

ännu så länge utan större olägenhet för försvaret i dess helhet torde

kunna anstå.

Härvid fästes uppmärksamheten i första rummet på de till hufvudstadens

och till vår förnämsta örlogshamns skydd uppförda kustfästningarna:

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning samt Kungsholmens fästning,

hvarvid framhålles den trängande nödvändigheten af dessa befästningars

snara iståndsättande och fullständigande. Derefter angifves önskvärdheten

af att äfven Göteborg medelst befästningar blefve tryggadt för

anfall från sjösidan, hvarefter framhålles nödvändigheten af befästningar

på Gotland, såvida ön skall kunna försvaras. Af de fästningar, som

borde komma till utförande på fastlandet, anses, utom kustbefästningarnas

fullständigande, en fästning i Norrland vara mest af behofvet

påkallad. Beträffande vår hittillsvarande enda landfästning, Karlsborg,

påvisas, i öfverensstämmelse med betänkandets 4:e afdelning, hvaruti

denna fästnings betydelse utförligt afhandlats, att dess fullbordan är en

angelägenhet af största vigt för Sveriges försvar. Då emellertid Karlsborgs

betydelse gör sig gällande först då vårt land utsättes för ett så

allvarsamt anfall, att dess tillvaro står på spel, men det för närvarande,

såsom jag framhållit i början af detta underdåniga anförande, endast

är fråga om vidtagandet af sådana åtgärder, som anses nödvändiga

för upprätthållandet af rikets neutralitet, gör jag i det följande icke

någon framställning om beviljandet af större anslag på en gång för

denna fästnings fullbordan, utan anser jag densamma kunna utföras

medelst årliga anslag på sätt hittills skeft.

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.

Hvad nu först Stockholm beträffar, ligger betydelsen af befästningsanläggningar,

afsedda att hindra en fiendtlig flottas insegling till hufvudstaden,

i öppen dag och har ock af ålder varit erkänd. De fördelar

en fiende skulle vinna genom att genast i krigets början komma i besittning

af en i politiskt som i strategiskt afseende så utomordentligt

vigtig punkt som Stockholm, att icke tala om dess egenskap af flottstation,

äro nemligen så stora, att det väl knappast kan lida något

tvifvel, att han ej gör ett allvarligt försök att nå dem. Detta med så

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

mycket större skäl som hufvud stadens läge i strategiskt afseende

kan sägas vara synnerligen blottstäldt. Det ligger nemligen ingenting

orimligt i det antagandet, att en fientlig flotta eller åtminstone

en eskader, med den uppdrifna fart, som nutidens örlogsfartyg ega,

samtidigt med krigsförklaringen eller omedelbart efter det order om

mobilisering af våra stridskrafter till lands och sjös utgått, kan uppträda

i Stockholms yttre skärgård för att genom öfverraskning söka

bemäktiga sig de inloppet spärrande befästningarna och derefter sätta

sig i besittning af staden. Krigshistorien lär, att vid flertalet af de

krig, som inledts genom operationer till sjös, den af de båda motståndarne,

som vunnit försteget i krigsberedskap, begagnat sig deraf för

att genom öfverraskning öppna fiendtligketerna samtidigt med eller till

och med före sjelfva krigsförklaringen.

Då sålunda vår flotta, äfven om den vore den fiendtliga vuxen, från

början kan komma i efterhand, så till vida att deri, när anfallet sker,

ej hunnit färdigmobiliseras eller i sin helhet utlöpa, beror Stockholms

skydd ytterst af, att nämnda befästningar verkligen äro i stånd att fylla

sin uppgift, det vill säga att motstå ett anfall af en fiendtlig eskader,

sammansatt af fullt moderna, med det kraftigaste artilleri best}mkade

pansarfartyg jemte öfrig, särskildt för stängselliniers undanrödjande

afsedd, fartygs- och annan materiel. Men för att en kustbefästning

med säkerhet skall kunna uppfylla dessa visserligen icke ringa fordringar,

erfordras ej allenast, att densamma är fullt tidsenlig, och att

dess bestyckning utgöres af sådana pjeser, som med framgång kunna

upptaga kampen med det nutida fartygsartilleriek. Äfven de till inloppens

omedelbara spärrning afsedda stängsellinierna — i förevarande fall

hufvudsakligen bestående af försänkningar — måste vara effektiva

och tillräckligt kraftigt försvarade af snabbeldsbatterier, så att de

blifva ett verkligt hinder, som ej utan vidare kan undanrödjas. Vidare

måste — särskildt inom ett så vidsträckt försvarsområde som Vaxholms

och Oscar-Fredriksborgs fästning, hvilket område med dertill hörande

på närliggande öar varande batterier m. m. har en utsträckning af 10

km. — särskilda anordningar för försvarets ledning, såsom observationsplatser,

elektriska förbindelsemedel, belysningsapparater, frransportmateriel

m. m., finnas inrättade. Slutligen — och detta kan ej nog kraftigt

framhållas — måste alla befästningsanordningar jemte bestyckning,

med tillhörande ammunition, och öfriga omnämnda försvarsanordningar

redan i fred befinnas i sådant tillstånd, att de med säkerhet kunna påräknas

vara i fullt försvarbart skick, innan en fiendtlig flotta kan vara

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

att förvänta. Erfarenheten från år 1870, då, med anledning af det

utbrutna fransk-tyska kriget, en del befästningar anbefaldes till utförande

i Stockholms skärgård, visar ock, huru vanskligt det är att

uppskjuta med dylika anläggningar till krigsutbrottet. Oaktadt arbetet

drefs med all möjlig skyndsamhet, dröjde det dock, till följd af otjenlig

väderlek och andra orsaker, flera månader innan det blef fullbordadt,

hvilket först skedde sedan kriget nått sitt slut.

Det torde ej vara Eders Kongl. Maj:t obekant, i hvilket otillfredsställande

skick befästningarna i Stockholms skärgård för närvarande

befinna sig. Detta betänkliga förhållande framgår med tillräcklig tydlighet

af de underdåniga skrivelser, som chefen för fortifikationen

samt generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet under de senare

åren aflåtit med hemställan om anslags beviljande dels för nämnda

befästningars fullständigande och dels för deras förseende med tidsenlig

bestyckning.

Såsom Eders. Kongl. Maj:t täcktes erinra sig har jag vid föredragning

af statsverkspropositionen till 1895 års Riksdag framhållit

det trängande behofvet utaf beviljandet af större anslag på en gång

för förstnämnda ändamål, om ock nödvändigheten af att taga hänsyn

jemväl till andra försvarsbehof då nödgade mig att förorda

en fördelning på flera år, än chefen för fortifikationen föreslagit, af

det för befästningarnas förstärkande erforderliga beloppet. Enligt förstärkningsplanen

skulle sagda, i berörda statsverksproposition äfven angifna

belopp uppgå till 1,010,000 kronor, hvartill skulle komma 100,000

kronor för fullständigandet. af försänkningarna. Ehuru visserligen Riksdagen

i sin skrifvelse af den 4 sistlidne maj ansåg de nämnda förstärkningarna

vara af nöden och, med hänsyn till vigten af att hafva hufvudstaden

tryggad mot fiendtligt anfall, höll före, att ett vidare uppskjutande

af sådana åtgärder icke vore tillrådligt, beviljades dock, dels på grund

af begränsade tillgångar, dels af den anledningen, att det ej skulle

vara lämpligt att på en gång bringa förstärkningsplanen till utförande

»och derigenom under tiden ännu mer försvaga fästningarnas motståndsförmåga»,

ett belopp af endast 443,500 kronor till båda sjöfästningarnas

— Vaxholm och Oscar-Fredriksborg och Kungsholmen — förstärkning,

hvaraf för innevarande år anvisades 221,750 kronor. Af nämnda anslag

skulle för i Riksdagens åberopade skrifvelse uppgifna särskilda

arbeten vid Oscar-Fredriksborg utgå under två år tillsamman 237,000

kronor, med rätt likväl för Eders Kongl. Maj:t att, om så befunnes

lämpligt, fördela hela anslaget mellan fästningarna på annat sätt än

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagen angifvit. Med kompletteringen af försänkningarna i Vaxholmsställningen

ansåg Riksdagen kunna anstå.

Äfven om man icke för närvarande ställer fordringarna på befästningarna

i Stockholms skärgård högre, än att de skola vara i stånd

att motstå ett oförmodadt anfall af en fiendtlig eskader, torde, såsom

närmare framgår af den utredning, som, på min anmodan, gemensamt

utförts af chefen för fortifikationen och generalfälttygmästaren, de förstärkningsåtgärder,

som för en summa af 2—300,000 kronor kunna

åstadkommas, på intet sätt anses tillräckliga. Skola verkligen befästningarna

vara i stånd att motstå ett anfall, måste de befintliga verken

icke allenast förstärkas, så att de blifva tidsenliga; de måste äfven fullständigas,

åtminstone så att det för hufvudinloppets skydd nödvändiga

artilleriförsvaret blifver tillräckligt kraftigt. Enligt nämnda utredningfordras

härför, utom Oscar-Fredriksborgs fullbordande enligt förstärkningsplanen,

anläggandet af batterier och andra arbeten, livilkas

art lika litet som öfriga enskildheter rörande ifrågavarande eller andra

befästningar böra anförtros åt offentligheten. Dess utom måste försänkningarna

utan dröjsmål sättas i det skick att de svara mot sitt ändamål.

Kostnaderna för nämnda förstärkningsarbeten skulle uppgå till

840,400 kronor utöfver den redan beviljade summan, hvartill kommer

100,000 kronor för försänkningarnas fullbordande. Beträffande den tidrymd,

inom hvilken förstnämnda belopp borde utgå, bör denna af förut

anförda skäl icke sättas längre än två år, och torde för första året böra

utgå 376,500 kronor, oberäknadt hvad som af återstoden af det år 1895

beviljade beloppet till sjöfästningarnas förstärkande skulle komma att

utgå för ifrågavarande fästning. Vidkommande nämnda belopp anhåller

jag att få yttra mig framdeles, då statsverkspropositionen kommer

att behandlas. Det torde vara lämpligt att till dess äfven uppskjuta

den vidlyftigare motiveringen af nödvändigheten utaf merbemälda försänkningars

komplettering, för hvilken kostnaden torde böra i sin

helhet utgå år 1897.

Slutligen må framhållas, att då de nu föreliggande arbetena afses

att försiggå under loppet af två år och på olika platser i försvarsställningen,

någon fara för att ett så pass påskyndadt arbete skulle, planmessigt

bedrifvet, i nämnvärd grad inverka försvagande på fästningens

motståndsförmåga icke är för handen.

Förete, enligt hvad ofvan blifvit ådagalagdt, sjelfva befästningarna

betänkliga brister, kan detta, såsom närmare framgår af generalfälttygmästarens

underdåniga skrifvelse af den 15 sistlidne november, med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

lika mycket skäl sägas vara fallet med bestyckningen. Som frågan om

denna senare står i så nära samband med den om befästningarnas fullbordande,

att den icke lämpligen kan behandlas för sig, anhåller jag

att redan nu för Eders Kongl. Maj:t få föredraga bemälda underdåniga

skrifvelse.

Med erinran att, sedan Eders Kongl. Maj:t under år 1892 i nåder

fastställt bestyckningsplaner för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning, Oscarsvärnslinierna och Karlsborgs fästning med Vabergspositionen,

anskaffningen af den artillerimateriel, som, utöfver den redan

då befintliga, enligt planerna erfordrades för ifrågavarande fästningars

bestyckning, fortgått i den utsträckning, som tillgängliga anslag medgifvit,

framhåller generalfälttygmästaren, att dessa anslag varit jemförelsevis

ganska små, i det att sedan nämnda tidpunkt ej mer än

100,000 kronor blifvit för hvarje år af Eders Kongl. Maj:t begärda och

af Riksdagen — med undantag för år 1896 — beviljade för här ifrågavarande

ändamål. Eu naturlig följd af denna knappa tillgång på medel

vore, att endast en helt ringa del af den materiel, som funnes upptagen

i de åberopade bestyckningsplanerna, kunnat anskaffas. Med hänsyn

till den stora vigt, som läge deruppå att Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning så snart som möjligt sattes i stånd att fylla sin uppgift,

skyddandet af rikets hufvudstad mot angrepp från sjösidan, hade den

sedan år 1892 verkställda anskaffningen hufvudsakligen gått ut på, att

i mån af möjlighet förse nämnda fästning, i hvars bestyckning vid

sagda tidpunkt knappast ingick en enda verkligen tidsenlig pjes, med

det allra nödvändigaste i fråga om artillerimateriel. Men oaktadt tillgängliga

medel på detta sätt koncentrerats på den enligt generalfälttygmästarens

åsigt för närvarande ojemförligt vigtigaste punkten, hade

dock endast en ringa del af den erforderliga bestyckningen kunnat

anskaffas. Såsom erforderligt för anskaffning af den ännu felande

materiel, hvilken den fastställda bestyckningsplanen för Oscar-Fredriksborgs

fästning upptager, återstode nemligen ännu det betydliga beloppet

af 2,600,000 kronor, och kunde man ensamt af detta förhållande sluta

till, i huru ytterst ringa mån nämnda fästning med sin nuvarande artilleriutrustning

vore i stånd att fylla sin vigtiga uppgift.

Med framhållande af de ödesdigra följder, som ett af en fiendtlig

flotta företaget och af framgång krönt angrepp mot hufvudstaden skulle

medföra, betonar generalfälttygmästaren vidare, att Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästning för närvarande vore och, om icke större

anslag än de senare årens beviljades för dess bestyckning, ännu i årtionden

skulle förblifva ur stånd att med hopp om lycklig utgång möta

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

ett dylikt företag, som dock kunde så lätt och så snabbt sättas i verket,

till och med före eller utan en krigsförklaring.

Under sådana omständigheter ansåge sig generalfälttygmästaren —

jemväl med fäst afseende derå att, i följd af den ratt långa tid, som

fordras för anskaffning af gröfre bestyckning, de pansarbrytande pjeser,

som skulle kunna anskaffas för medel beviljade af 1896 års Riksdag,

knappast förr än till våren 1898 kunde påräknas vara uppställda — i

underdånighet böra tillstyrka, att kraftiga åtgärder ofördröjligen vidtoges

för afhjelpande af bristerna i meromnämnda fästnings bestyckning.

Då emellertid den ofvan angifna summan vore för stor att på en gång

använda, borde densamma fördelas, så att för 1897 ansloges ett

belopp tillräckligt för åstadkommandet af det oundgängligaste behofvet.

En granskning af 1891 års bestyckningskomités beräkningar, jemförda

med uppgifter å anskaffad materiel, gåfve vid handen, att för ett

belopp af 1,000,000 kronor skulle kunna erhållas dels den för komplettering

enligt den nådigst fastställda planen af sjelfva fästet OscarFredriksborgs

bestyckning erforderliga materiel och ammunition, dels i

det närmaste all nu felande ammunition till för hela försvarsområdet

redan anskaffade refflade bakladdningspjeser.

Med anförda belopp skulle den bestyckning, som erfordras för det

direkta försvaret af det vigtigaste genom ställningen ledande inloppet,

Oxdjupet, kunna i hufvudsak fullständigas, och dessutom åtminstone

någon tidsenlig artillerimateriel med ammunition blifva tillgänglig för

bestyckning af fästningens öfriga delar.

På grund af hvad generalfälttygmästaren sålunda anfört, hemställer

han i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffning af fästningsartillerimateriel på extra stat för år 1897

anvisa ett belopp af 1,000,000 kronor.

1 öfverensstämmelse med hvad jag förut i underdånighet anfört

rörande det oafvisliga behofvet af att skyndsamt bringa åtminstone de

till försvaret af hufvudinloppet afsedda försvarsanstalterna i stridsdugligt

skick, hvilket hvad den artil leristiska delen beträffar skulle, såsom af

nu föredragna underdåniga skrifvelse framgår, kunna ske genom beviljande

af 1,000,000 kronor för år 1897, får jag på det lifligaste tillstyrka

nådigt bifall till denna generalfälttygmästarens hemställan, och synes

mig beloppet böra äskas i samband med den för befästningarnas förstärkning

och fullständigande erforderliga summan. Då denna senare,

som förut nämnts, uppginge till 840,400 kronor, hvartill skulle komma

100,000 kronor för försänkningarnas komplettering, blifver hela det för

befästningar och bestyckning nödiga beloppet, utom redan beviljadt an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

slag, 1,940,400 kronor, hvaraf 1,476,500 kronor borde anvisas för nästkommande

år. Härvid må anmärkas att, till följd af den långa tid, som

åtgår innan de artilleripjeser, som enligt bestyckningsplanen skola nyanskaffas,

hinna levereras, de till pjesernas upptagande afsedda kanonplatser,

med en sådan fördelning af totalbeloppet som ofvan angifvits,

mer än väl hinna blifva i ordning, hvarför någon af sådan orsak beroende

anledning att fördela den till bestyckningen erforderliga kostnadssumman

på två år icke förefinnes.

Beträffande slutligen de i det föregående omnämnda erforderliga anordningarna

för försvarets ledning inom Vaxholms och Oscar Fredriksborgs

fästning, hafva generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet

samt chefen för fortifikationen gemensamt afgifvit en underdånig skrifvelse

af den 15 sistlidne november.

De erinra dervid till en början, hurusom, sedan Eders Kongl. Maj:t,

uppå underdånig framställning af nämnde chefer, genom nådig generalorder

den 20 oktober 1894 anbefallt en dertill förordnad kommission

att afgifva förslag till de för försvarets ledning inom sagda fästning

erforderliga åtgärder och sedan detta förslag blifvit ifrågavarande chefer

delgifvet samt af dem granskadt, de mot de i meranämnda syfte

föreslagna tekniska åtgärderna i hufvudsak icke haft något att anmärka.

Om ock vid blifvande anskaffning eller utförande vissa förändringar i

detaljerna kunde befinnas lämpliga, syntes de förslagna anordningarna

vara ändamålsenliga och väl egnade att afhjelpa den betänkliga brist

på medel och utvägar för försvarets goda ledning, som för närvarande

förefunnes inom fästningens område.

I betraktande af nämnda fästniugsområdes vidsträckta och egenartade

beskaffenhet samt af de relativt ringa materiela krigsmedel och

rörliga stridskrafter, som för dess försvar kunde påräknas, vore det

af synnerlig vigt att dessa medels och krafters användning på förmånligaste

sätt och till inbördes samverkan blefve befrämjadt genom goda

och fullständiga anordningar för försvarets och i främsta rummet för ''

artillerieldens ledning. Men då det hvarken vore möjligt att, äfven om

rikliga penningemedel stode till buds, vid en krigsrustning hinna anskaffa

all den för antydda anordningar erforderliga materiel och utföra

de för dess användning nödiga anläggningar eller att då medhinna

personalens inöfvande i dessas vederbörliga skötsel och nyttjande, måste

bemälde chefer, i likhet med kommissionen, anse det vara särdeles

angeläget, att don förevarande bristen blefve med det allra snaraste

afhjelpt.

Bih. Ull lliksd. Prat. 181)6. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sedan kommissionens kostnadsberäkningar af nämnde vapencbefer

granskats och i någon mån ändrats, utvisade desamma, att totalkostnaden

för ifrågavarande anläggningar skulle uppgå till en summa af

335,000 kronor. Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställde

generalfälttygmästaren och chefen för fortifikationen att Eders Kongl.

Maj:t täcktes af näst sammanträdande Riksdag å extra stat äska detta

belopp att å tvenne år fördelas.

I öfverensstämmelse med hvad jag förut anfört, anser jag ifrågavarande

anordningar för försvarets ledning vara i högsta måtto af behofvet

påkallade. Det ligger i sakens natur att, då nämnda fästningsområde

har en utsträckning af 1 mil, men till detsammas försvar endast

ett ringa antal trupper kan disponeras, någon utsigt att hindra

försvarsställningens genombrytning knappast är för handen, såvida ej

tillgång finnes till fullständiga anordningar dels för artillerieldens ledning,

dels för upptäckande af fiendens fartyg — särdeles nattetid —

och meddelande om dess rörelser, dels ock för transport af trupper,

artilleri- och annan materiel från eu punkt till en annan. Härtill höra

således observationsplatser — på de mest hotade punkterna skyddade

af pansar — elektriska nattsikten, afståndsmätare, telefonstationer och

ledningar, anordningar för signalering, ballongmateriel, elektriska belysningsapparater

med skyddade uppställningsplatser, vägar och landningsbryggor,

transportmateriel m. m., som närmare framgår af åberopade

kommissions underdåniga betänkande. Som nämnda anordningar, enligt

hvad tydligt framgår såväl af sagda betänkande som af vapenchefernas

nu berörda underdåniga skrifvelse, omöjligen kunna hinna vidtagas

eller inrättas först vid krigsutbrott, och fästningens försvarbarhet

kan sägas bero af desamma, måste desamma utföras under fred. Det

härför erforderliga beloppet, 335,000 kronor, som icke synes kunna

minskas utan väsentliga olägenheter, torde böra, i likhet med det för

befästningarnas istånd sättande och fullständigande erforderliga och i

samband med detta, äskas på en gång att utgå med hälften, 167,500

kronor, under år 1897.

Totalkostnaden för Vaxholms- och Oscar Fredriksborgs fästnings

förstärkning i ofvan angifvet syfte belöper sig följaktligen, förutom

redan beviljade medel, till 1,940,400 + 335,000 = 2,275,400 kronor, hvaraf

för år 1897 borde anvisas 1,476,500 + 167,500 = 1,644,000 kronor.

Fästningen Kungsholmen.

Om nödvändigheten af att på ett verksamt sätt skydda vår förnämsta

örlogshamn med dess varf, dockor, verkstäder, magasin af

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

alla slag o. s. v. mot anfall af en fiendtlig flotta torde jag ej behöfva

närmare yttra mig. I intet land har man försummat att med så

kraftiga försvarsanordningar, som förhållandena medgifvit, skydda sina

flottstationer. Detta icke endast derför, att en sådan i och för sig har

ett högst betydligt materielt värde, hvilket naturligtvis ytterligare stegras,

om örlogsfartyg befinna sig i hamnen, utan äfven af den anledningen,

att fiendens besittningstagande af en örlogshamn nästan alltid

tillika innebär förlusten af en af den egna flottans operationsbaser, hvilket

åter kan vara af ett ödesdigert inflytande på krigets utgång.

Jag tillåter mig i detta hänseende erinra om i huru hög grad förlusten

af de båda kinesiska ölogshamnarna Port Arthur och Wei-ha-wei, hvarmed

äfven följde förlusten af en stor del af örlogsflottan, bidrog att

förlama Kinas motståndskraft under det nyligen utkämpade kriget med

Japan, liksom ock den jemförelsevis lätta eröfringen af de nämnda

hamnar skyddande befästningarna gifver oss ett talande bevis för nödvändigheten

af sådana anläggningars fullt tidsenliga beskaffenhet.

Försvaret -af den ena af vårt lands flottstationer, Stockholm, är

redan afhandladt. i det föregående, och torde här endast böra erinras

om den betydelse hufvudstaden äfven eger såsom örlogsstation och

jämte dess skärgård såsom en vigtig operationsbas för flottan. Vidkommande

åter det fasta försvaret af vår flottas hufvudstation, Karlskrona,

är detsamma, såsom framgår af chefens för fortifikationen underdåniga

skrivelser af den 13 november 1894, för hvilken blifvit redogjordt vid

föredragning af statsverkspropositionen till förlidet års riksdag, och af

den 14 sistlidne november, äfven i mycket otillfredsställande skick. Såsom

Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, angåfvos i förstnämda skrifvelse

kostnaderna för Kungsholmens fästnings försättande i tidsenligt

skick enligt den uppgifna planen — hvarvid dock vissa uppgifna förstärkningsåtgärder

för en kostnad af 118,500 kronor för närvarande icke

satts i fråga — till 671,500 kronor, medan Riksdagen för båda kustfästningarnas

iståndsättande, såsom förut nämnts, anvisat endast 443,500 kronor,

hvaraf hälften för år 1896. Under antagande att af sistnämnda belopp,

i enlighet med Riksdagens förut åberopade skrifvelse, 206,500

kronor skulle tagas i anspråk för Kungsholmens fästning, återstode således

465,000 kronor eller öfver två tredjedelar af den erforderliga, enligt

hvad ofvan sagts, reducerade totalkostnaden. När dertill kommer,

att af det anvisade beloppet endast hälften skulle få tagas i anspråk

för innevarande år, inses huru föga motståndskraftig fästningen i sjelfva

verket skulle vara under den närmaste framtiden, derest icke eu större

summa för ändamålet ansloges.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Uppställer man, i öfverensstämmelse med hvad jag förut anfört rörande

Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning, såsom lägsta fordran

på Karlskrona befästningar åt sjösidan, att de skola kunna skydda staden

och hamnen mot ett öfverraskande anfall af en fiendtlig eskader, erfordras

härför, enligt förut åberopade af generalfälttygmästaren och af

chefen för fortifikationen verkstälda utredning, förstärkningsåtgärder för

en sammanlagd kostnad af 322,600 kronor, ett belopp som icke, utan att

ändamålet förfelas, kan minskas. Med detta belopp skulle de nödvändigaste

arbetena på Kungsholmens fästning kunna utföras, och dessutom

en ringa del af beloppet blifva öfrig för försänkningarnas delvisa förstärkande,

hvilken åtgärd äfvenledes är i hög grad af behofvet påkallad.

Beloppet föreslås lämpligen böra delas på två år, och borde för år 1897

utgå hälften eller i rundt tal 160,000 kronor.

Beträffande bestyckningen af ifrågavarande fästning, bestrides densamma

af anslagen till 5:e hufvudtiteln.

Det torde, efter hvad jag sålunda i underdånighet anfört, knappast

behöfva erinras, att de nu föreslagna åtgärderna för kustfästningarnas

snara iståndsättande närmast afse upprätthållande af vår neutralitet

under ett eventuel krig mellan tvenne oss närgränsande makter. Af

denna anledning har man kunnat inskränka sig till det oundgängligen

nödvändigaste. Men skulle vårt land hotas med ett direkt anfall, blifva,

som i det föregående äfven antydts, mera omfattande åtgärder af nöden,

och tillåter jag mig beträffande dessa i underdånighet hänvisa till förutnämnda

betänkande angående Sveriges fasta försvar, i hvars 2:a afdelning

lemnas en i enskildheter gående redogörelse för det fasta försvarets

ordnande i Stockholms och Karlskrona skärgårdar. Enligt verkställd

beräkning skulle kostnaden, i hvad på 4:e hufvudtiteln ankommer,

för det fullständiga ordnandet af det fasta försvaret, med bestyckning,

i Stockholms skärgård uppgå till omkring 5,900,000 kronor och i

Karlskrona skärgård samt å stadens landsida till omkring 2,350,000

kronor, oberäknadt redan beviljade anslag.

Gotland.

I l:a afdelningen af det flera gånger åberopade underdåniga

betänkande, som jag, i egenskap af chef för generalstaben, afgifvit

rörande vårt lands fasta försvar, redogöres ock för Gotlands betydelse

för Sveriges försvar. Jag tillåter mig i detta hänseende erinra om,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

att, såsom förhållandena nu äro, ön icke kan sägas hafva någon mera

framstående betydelse för rikets försvar, enär vår flotta, jemförelsevis

obetydlig som den är, icke kan förlägga sin operationsbas så långt från

fastlandets kust, som till Gotland. Vore deremot vårt land i stånd att

anskaffa en sjömakt jemförlig med våra grannars, skulle Gotland kunna

utgöra ett kraftigt utanverk för fastlandet, ty, innan fiendens flottor

hunnit närma sig dess kust, skulle från lämplig hamn på Gotland den

derstädes genom tidsenliga fästningsverk skyddade flottafdelningen af

svenska örlogsmarinen kunnat löpa ut och angripa sin motståndare i

flanken samt derigenom förhindra, eller åtminstone för längre eller

kortare tid afbryta, hans landstigningsförsök. Kan ön med sina hamnar

således icke för närvarande vara af något större värde såsom stödjepunkt

för vår örlogsflotta under ett krig, är å andra sidan dess besittning

af stor betydelse för hvilken stormakt som helst, som kan komma

att uppträda med en flotta i Östersjön. Detta på grund af tillvaron

af Fårösund, såsom allmänt kändt en bland de utmärktaste hamnar, som

finnas, med afseende på såväl rymlighet som skyddadt läge och god

ankargrund. För icke särdeles lång tid tillbaka tjenstgjorde ju också

Fårösund som hamn för en betydlig krigsflotta. Af denna orsak torde

Gotland, äfven om kriget icke föres mot Sverige, kunna blifva ett anfallsföremål,

ty ett upplåtande utan allvarligt motstånd af nämnda eller

någon annan hamn åt någon af de krigförande makternas flottor kan,

såsom innebärande ett verkligt neutralitetsbrott, icke äfventyras. Hotas

åter vårt land af ett direkt anfall, vare sig från öster eller söder, är Gotland

naturligtvis ännu mera utsatt och utgör i detta hänseende den

mest blottade och minst försvarbara delen af landet. Som ön utgör

en del af Sveriges rike, tillkommer det oss att, trots alla svårigheter,

sörja för dess försvar. Då emellertid, såsom förut antydts, vår flotta

ej torde kunna påräknas för detta ändamål, då vidare något afsevärdt

understöd från fastlandet till följd af öns afskrida läge knappt lär kunna

åvägabringas, och då slutligen de till öns försvar afsedda stridskrafterna

äro, och måste vara, jemförelsevis obetydliga, blifver det nödvändigt

att i möjligaste man anlita den hjelp, som det fasta försvaret kan

lemna.

Under förutsättning att fienden afsåge hela öns besittningstagande,

skulle en befäst plats få till hufvudsaklig uppgift att utgöra stöd för

öns lefvande försvar, i det att densamma skulle tjena till utgångspunkt

för detta och till skyddad upplagsplats för dess förråd, varande (let svårt

att inse, huru något ihärdigt försvar utan en sådan befäst punkt skulle

varda möjligt. Fn befästning på Gotland skulle ock få till uppgift, att,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

om än hela den öfriga delen af ön folie i fiendens våld, dock en punkt

skulle finnas, som vi kunde kalla vår, hvilket vid ett blifvande fredslut

kunde vara af stor betydelse. Nödvändigheten af en befästning i nämnda

ändamål är äfven, såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, betonad

i statsverkspropositionen till 1892 års lagtima riksdag, hvaruti anslag

äskades till en sådan. Beträffande läget af ifrågavarande befästning,

framgår såväl af berörda statsverksproposition, som af förutnämnda

betänkande, att den enda strategiska punkt, som med hänsyn till dess

taktiska försvarbarhet och således äfven till kostnaden kan komma i

fråga att permanent befästas, är trakten omkring Tingstäde, ehuruväl

ett par andra punkter, bland dem Fårösund, eg a större betydelse i

strategiskt hänseende. Men ett permanent befästande af Fårösund i sist

angifna syfte skulle, till följd af nödvändigheten att skydda detta mot

anfall från såväl sjö- som landsidan, kräfva så högst betydliga kostnader,

att det icke, med afseende fästadt på nuvarande förhållanden,

kan ifrågasättas, såvida ett rätt förhållande till landets försvarsplan i

dess helhet skall bibehållas.

Emellertid är Fårösund såsom landstigningspunkt för en fiende,

den der kan antagas vilja bemäktiga sig Gotland, af den vigt, att det

bör spärras för hans örlogs- och (eventuel) transportfartyg samt således

förses med för detta ändamål erforderliga befästningar, nemligen —

utom stängsellinier — batterier, med kraftigt artilleri bestyckade samt

om möjligt stormfria. Hela den tid fienden af dylika befästningar kan

uppehållas vid kusten kommer dessutom öns lefvande försvar till godo,

hvilket, när i betraktande tages den korta tid, som antagligen komme att stå

till förfogande för stridskrafternas samling, måste varda af stor betydelse.

År Fårösunds befästande ur synpunkten af Gotlands försvar mot

fiendtliga eröfringsförsök af stort värde, är detta — af förut antydda

skäl — ännu mera förhållandet, när fråga uppstår om upprätthållandet

af vår neutralitet och dermed om Gotlands bevarande mot sådana de

krigförandes åtgärder, som kunna innebära en kränkning af denna neutralitet.

Men detta är, såsom jag i föregående delen af detta mitt

underdåniga anförande påpekat, det mål, som nu närmast bör eftersträfvas

vid ordnandet af vårt lands fasta försvar. Beträffande Fårösund

framträder härvid genast nödvändigheten af att förstärka och

med nya verk fullständiga de redan befintliga svaga, för ett tiotal år

sedan i nämndt syfte uppförda, batterierna, hvilka, byggda i hast med

för handen varande materialier och försedda med otidsenlig bestyckning,

numera ingalunda äro i stånd att upptaga en strid med en fiendtlig

eskader eller att i afsevärd mån hindra en sådan att, undanrödjande

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

stängsellinierna, inlöpa i hamnen. Enligt verkställd beräkning skulle

kostnaden för de oundgängliga befästningsanläggningarna jemte bestyckning,

belysnings- och elektrisk förbindelsemateriel samt inköp af mark

uppgå till ett belopp af 756,800 kronor, nemligen 338,540 kronor för

befästningarna jemte belysnings- och annan materiel samt 418,260

kronor för best.yckningen, hvilket belopp borde utgå under tvenne år,

deraf 140,000 kronor under år 1897.

Det säger sig sjelft att med uppförandet af befästningar vid Fårösund,

lika litet som vid andra punkter på kusten, kan anstå till krigsutbrottet,

hvilket äfven här bestyrkes af erfarenheten.

Vidkommande Tingstädeställningens befästande, torde planen för

detsamma, sedan de taktiska förhållandena vid nämnda ställning till

en viss grad ändrats genom Martebo myrs torrläggning — hvilket inverkar

på planens enskildheter och dermed äfven på den till 4,416,000’

kronor angifna kostnaden — böra tagas under förnyad granskning.

För närvarande torde medel böra äskas endast till inköp af erforderlig

mark, så att man redan under fredstid må kunna med tillgängliga medel

och materialier förstärka ställningen. Det härför nödiga beloppet

uppgår, enligt af chefen för fortifikationen lemnad uppgift, till 45,000

kronor, med hvars utbetalande dock torde kunna anstå till år 1898.

Den för befästningar å Gotland närmast erforderliga totalkostnaden

skulle således utgöra 801,800 kronor, hvaraf 140,000 kronor torde böra

utgå under nästkommande år och återstoden under det derpå följande.

Göteborgs betydelse i strategiskt, och ännu mera i politiskt afseende

motsvarar visserligen icke Stockholms, men redan i sin egenskap

af rikets andra stad och dess näst förnämsta importhamn påkallar Göteborg

stor uppmärksamhet äfven ur militärisk synpunkt. Dertill kommer att

under förutsättning af ett anfall mot vårt land från söder eller af en

landstigning på Sveriges vestkust staden med säkerhet kommer att

utgöra ett af fiendens förnämsta operationsföremål. Särskild! i sistnämnda

fall erbjuder Göteborg med sin utmärkta hamn, sina dockor, varf, verkstäder

och andra för en flotta nyttiga eller nödiga anstalter, sina stora i-esurser

i öfriga afsenden samt sina förträffliga kommunikationer inåt landet

en utgångspunkt, en hufvuddepotplats, af oskattbart värde. Det är dei-- för intet tvifvel om, att ej staden borde skyddas af befästningar, åtminstone

mot anfall af eu fiendtlig eskader. Omfattande undersökningar

hafva äfven blifvit verkställda i syfte att utröna dessa befästningars

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

lämpligaste läge och beskaffenhet, och framgå resultaten häraf af

meromnämnda betänkandes 2:a afdelning. Den häruti angifna befästningsplanen

har sedermera ytterligare utarbetats och fullständigats.

Då emellertid kostnaden för de såsom nödvändiga föreslagna befästningarna

å Göteborgs sjösida, såvida stadeu med full säkerhet skall

varda tryggad mot bombardering, uppgår till det betydliga beloppet

af 3,880,000 kronor — inberäknadt kostnaden för bestyckningen, men

oberäknadt den för minmateriel och minstationer — har — med tanke

på nödvändigheten att först med befästningar nöjaktigt trygga sådana

punkter, som hafva ännu större betydelse för landets försvar i dess

helhet än Göteborg — från krigsstyrelsens sida icke hittills hos Eders

Kongl. Maj:t hemställan ansetts höra göras om beviljandet af anslag

för nämnda ändamål.

Såsom jag betonat i förenämnda underdåniga betänkande, göra sjuknande

synpunkter gällande, när fråga uppstår om skyddande af

dem bland rikets öfriga större kuststäder, som kunna tryggas medelst af

befästningar försvarade stängsellinier.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att, sedan genom »föreningen

för Norrlands fasta försvar» förslag blifvit väckt, att på enskild

bekostnad åtgärder skulle vidtagas för de norrländska städernas skyddande

mot brandskattning af fientliga fartyg, nämnda förening inkommit

med anhållan om utredning af såväl de härför erforderliga anordningarna

som kostnaderna för desamma. Häraf synes framgå, att på

vissa håll den uppfattningen vunnit insteg, att enskilde eller kommuner

borde bidraga med åtminstone någon del af kostnaderna för de

befästningsanordningar, som kunna vara erforderliga för kommunernas

tryggande.

Uti ofta åberopade underdåniga betänkande angående Sveriges fasta

försvar framhålles, att ett med större stridskrafter utfördt anfall mot vårt

land öfver dess norra gräns numera ingalunda är otänkbart. Visserligen

företer öfre Norrland i förhållande till den öfriga delen af Sverige

åtskilliga egendomligheter, hvilka inverka hämmande på krigföringen

med större styrkor. Sålunda är större delen af ifrågavarande landsända

uppfylld af vidsträckta skogstrakter och kärrmarker samt har få väg ar och

en ytterst gles befolkning, hvartill kommer, att fiendens sannolika operationslinie

skäres af ansenliga vattendrag, som under den varma årstiden

erbjuda den försvarande goda ställningar. Men de svårigheter, som en

fiende under sin framryckning till följd af dessa landets natur- och

befolkningsförhållanden möter, äro visst icke oöfvervinneliga för eu med

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

förnödenheter väl utrustad, icke allt för betydlig här eller härafdelning,

i synnerhet om den kan påräkna hjelp af en flotta, och hvad vattendragen

särskilt beträffar, kunna de öfverbroas. Under större delen af året äro

för öfrigt elfvarna tillfrusna och erbjuda då inga hinder.

Dessutom bör beaktas, att landsdelen befinner sig i rask utveckling.

Befolkningen är stadd i jemn tillväxt — folkökningen försiggår betydligt

hastigare i t. ex. Norrbottens län än i den öfriga delen af riket —,

nya vägar anläggas oupphörligen och odlingen utbreder sig alltjemt;

allt omständigheter, som underlätta krigföringen. Framdragas kustbanorna

på ömse sidor om Bottniska viken till Torneå eif, torde den största

svårigheten, som är förenad med operationer i dessa trakter, truppernas

proviantering, varda i väsentlig mån häfd. Den förr allmänt gängse

uppfattningen, att ett anfall mot vårt land, om en blifvande motståndare

afser ett sådant, gifvetvis på grund af Norrbottens säregna natur- och

befolkningsförhållanden skulle ske öfver hafvet — oaktadt vår egen krigshistoria

visat motsatsen — torde således böra beriktigas derhän, att

dessa omständigheter icke lära hindra ett anfall äfven med större truppstyrkor

(fördelningar) landvägen, och dessutom varder för hvarje år, som

går, ett sådant anfall lättare att verkställa. Likt alla stater, som hafva landgräns

mot eu mäktig granne, måste följaktligen äfven vi vara betänkta

på att skydda densamma. De till öfre Norrlands omedelbara försvar

disponibla trupperna äro otvifvelaktigt icke för ändamålet tillräckliga, äfven

om de i tid hinna samlas, och då, till följd af det oerhörda afståndet

till mellersta delen af landet och förbindelseliniens blottställda

läge, ett understöd af andra trupper icke med visshet kan beräknas i

tid medhinnas, måste åtgärder vidtagas, att icke försvarsstyrkan

varder kastad öfver ände och en kanske betydlig del af landet af

fienden besatt, innan hjelp hinner anlända. Tanken föres härvid

sjelfmant på anläggandet af eu fästning. Vore landet vid vår norra

gräns ett bergland, fullkomligt oframkomligt öfverallt utom på vägarna,

eller vore gränselfven eller någon parallelt med och nära denna flytande

eif omöjlig att öfverbroa annat än på ett bestämdt ställe och dertill

öppen året om, kunde det komma i fråga att direkt spärra en eventuel

fiendes väg genom anläggandet af en spärrfästning, men, som kändt

är, äro dessa förhållanden icke för handen. En sådan fästning — eller,

såsom man också tänkt sig, ett spärrfäste — anlagd hvar som helst på

fiendens hufvudanmarschväg, kan utan synnerlig tidsutdrägt kringgås,

hvadan ändamålet med densamma komme att förfelas. Man måste

dessutom från början frångå tanken på ett omedelbart skydd af sjelfva

gränsen, huru tilltalande ett dylikt förslag än må synas.

Bill. till ltiknd. Blot. 181)0. 1 Barn/. 1 AJd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Återstår utvägen att genom anläggandet af en operationsfästning

stödja de lefvande försvarskrafterna. En sådan fästnings uppgift plägar,

på militärt språk, sägas vara, att med så få stridskrafter som möjligt

trygga besittningen af en i strategiskt afseende vigtig punkt och såmedelst

bereda icke blott ökad manstyrka utan äfven ökad handlingsfrihet åt den

här eller härafdelning, som bar att utföra operationerna i öppna fältet, och

vinnes den ökade handlingsfriheten i högsta möjliga grad, om fästningen

tilllika varder en tryggad upplagsort för nämnda här eller härafdelnings

oundgängliga förnödenheter, det vill säga om densamma är både en operations-

och en förrådsfästning. Tydligen skulle en fästning af nämnda

art vara den för ändamålet lämpligaste. Tillvaron af en sådan,

anlagd å en lämplig punkt, skulle medgifva först och främst en tryggad

mobilisering af de i öfre Norrland förlagda trupperna, för hvilkas första

operationer fästningen skulle tjena till stöd; den skulle vidare utgöra en

för anfall skyddad ort, der de trupper, som från det öfriga Sverige

blefve transporterade till ifrågavarande landsdel, i ro kunde urlasta och

samlas, och, sedan hufvudoperationerna begynnt, skulle fästningen, på

sätt ofvan blifvit nämndt, gifva ökad handlingsfrihet åt härafdelningen,

så att denna, som af förenämnda skäl omöjligt kan lefva af landets tillgångar,

varder i möjligaste mån oberoende af tillförseln från mellersta

Sverige. Detta senare är så mycket betydelsefullare, som denna tillförsel

måste, åtminstone till allra största delen, ske medelst den för afbrott

af landsatta fiendtliga truppafdelningar mycket utsatta norra stambanan.

Nödgas befälhafvare! för de i Norrbotten opererande svenska

stridskrafterna städse sörja för det oafbrutna vidmakthållandet af denna förbindelse,

blefve hans handlingskraft i mer eller mindre mån förlamad,

hvaraf åter nederlag torde varda en följd. Slutligen komme en sådan fästning,

anlagd vid nämnda jernväg, äfven att tjena såsom spärrfästning i

den mening, att den hindrar fienden att begagna sig af jernvägen, på

samma gång som den utgör ett sådant hot mot fiendens flank, om

denne framgår på kustlandsvägen, att den tvingar fienden antingen att

afbryta sin framryckning eller ock, om han förfogar öfver en mycket betydlig

truppstyrka, till eu detaschering, som bör i ganska hög grad

inverka försvagande på hans hufvudstyrkas företag och således komma

våra norrländska stridskrafter till godo.

Af hvad jag nu i underdånighet anfört torde framgå, att en i

öfre Norrland anlagd fästning har så många vigtiga uppgifter att fylla,

att dess nödvändighet måste anses bevisad.

Då jag emellertid nu, af hänsyn till andra ännu mera trängande försvarsbehof,

icke ifrågasätter beviljandet af medel till en sådan fästning,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

torde heller icke vara nödigt att närmare ingå på frågan om den för

en sådan lämpligaste platsen eller angifva den af denna i väsentlig mån

beroende kostnaden. Endast så mycket bör rörande denna senare anföras,

att kostnaden, inberäknadt den för nödiga kaserner, icke torde behöfva

väsentligt öfverstiga 7,000,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden — i hvad på 4:de hufvudtiteln ankommer

— för ordnandet af rikets fasta försvar enligt här framlagda plan skulle

sålunda, med frånräknande ^f Karlsborg, uppgå till ett belopp af omkring

24 millioner kronor. Härtill kommer kostnaden för uppsättande

af Karlsborgs artillericorps, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj ris

förslag till urtima riksdagen 1892, afsedd för Karlsborg och Göteborg

samt kostnaden för en ny artillericorps för fästningen i Norrland.

Sammanfattas kostnaderna för de åtgärder, som, enligt hvad jag i

det föregående anfört, närmast erfordras för arméns förseende med tidsenliga

eldhandvapen jemte ammunition äfvensom med intendenturutrustning

samt för kustfästningarnas försättande i försvarbart skick och

befästningar å Gotland, uppgå beloppen till: för arméns eldhandvapen

kr. 4,479,000, för mobilisering somunmitum kr. 2,255,000, för arméns

intendenturutrustning kr. 2,027,800 samt för fästningar kr. 3,399,800 eller

tillsammans kronor 12,161,600. Häraf borde för år 1897 utgå: för

arméns eldhandvapen kr. 2,086,250, för mobilisering sammunition kr. 715,000,

för arméns intendenturutrustning kr. 804,400 och för fästningar kr.

1,944,000 eller tillsammans kronor 5,549,650.

Utomdess skulle för försöksmobilisering komma ett belopp af omkring

700,000 kronor att utgå under år 1898.

Chefen för sjöförsvarsdepartementet, statsrådet Christerson anförde

härefter beträffande

Sjöförsvaret.

På sätt hans excellens herr statsministern nyss erinrat, föreligger

i de betänkanden, som afgifvits dels af den år 1880 tillsatta, af både

fackmän och andra personer bestående sjöförsvarskomitén, dels af 1892

års, uteslutande af fackmän sammansatta komité, en fullständig utredning

angående den fartygsmateriel, som behöfves för att erhålla ett

något så när betryggande sjöförsvar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Att högst vigtiga uppgifter tillkomma flottan vid vårt lands försvar,

derom lära meningarna icke vara delade. Vår flotta bör i främsta

rummet ega nog styrka att kunna vid krig mellan andra makter

gifva vederbörligt eftertryck åt en neutralitetsförkläring och skydda

sådana punkter af vårt område, hvilka för de krigförande staterna

kunna synas särskildt eftersträfvansvärda såsom stödjepunkter för krigsoperationerna

o. d. Hon bör vidare, derest vi sjelfva anfallas med krig,

om hon ock ej fullständigt kan hindra fienden att landstiga på vår

kust, dock vara i stånd att i det längsta förekomma landstigningar

eller åtminstone uppehålla fienden, till dess hären hinner uppträda på

den punkt, som hotas, samt att för brandskattning eller beskjutning

från förstkommande fiendtliga kryssare skydda åtminstone de vigtigaste

af våra obefästade sjöstäder. Slutligen bör örlogsflotta!! utgöra ett

stöd för handelssjöfarten i aflägsnare farvatten.

Jag har vid flere föregående tillfällen inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

framhållit, huru otillräcklig för dessa ändamål flottans fartygsmateriel

fortfarande måste anses vara. Utan en snar och betydlig ökning

af densamma är det ej möjligt att komma ur den farliga belägenhet, hvaruti

vårt land med afseende på sjöförsvaret befinner sig. Med den alltför

ringa materiel, som för närvarande står sjöförsvaret till buds, kan flottan

i fall af behof ej lemna någon hjelp af betydenhet vid försvaret af våra

kuster eller i afsevärd mån understödja härens operationer. Lika litet

förmår hon att gifva eftertryck åt en neutralitetsförkl äring, derest krigsoroligheter

skulle utbryta i vårt grannskap, och gentemot en fiendtlig

sjöstyrka skulle hon då naturligtvis ej kunna mycket uträtta. De nu

antydda omständigheterna äro så mycket mera att beklaga, som just

inom vårt eget land flere förutsättningar för skapandet af ett starkt

sjöförsvar äro för handen. Sålunda finnes utan tvifvel god tillgång på

folk, synnerligen lämpligt att utbildas till goda besättningar. Vidare

förefinnes möjlighet att inom landet tillverka materiel af förträfflig beskaffenhet,

med undantag allenast af tjockt pansar och stora kanoner.

Bland de sakkunnige råder numera, såsom jag tillförene erinrat, full

enighet angående de fartygstyper, hvilka med hänsyn till våra särskilda

förhållanden kunna anses vara för oss de mest lämpliga. Den brist

på sådan enighet bland yrkesmännen, som förefans under tiden närmast

efter ångkraftens allmänna användande å krigsfartygen och som

fortfor ännu efter Monitors uppträdande vid Hampton-Roads, har utan

tvifvel vid föregående tillfällen utgjort en anledning för Riksdagen att

endast med största sparsamhet bevilja anslag till fartygsmateriel. Nödvändigheten

af att förse stridsfartygen med pansar, artilleriets deraf

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

framkallade snabba utveckling och torpedens införande bland anfallsvapen

hafva emellertid bidragit till att ena de förut olika åsigterna.

Beträffande de fartygstyper, hvilka enligt fackmännens sammanstämmande

åsigter befunnits vara de för våra förhållanden och vår

flottas särskilda uppgifter mest passande, vill jag här påminna om

följande, vid föregående tillfällen af mig framstälda förhållanden.

Den år 1879 tillsatta komitén för utredning af frågan om hvilka

fartygscerter vore för flottan lämpliga, föreslog bland andra en fartygstyp,

pansarbåten A, som af 1880 års sjöförsvarskomité enhälligt förklarades

öfverensstämma med de fordringar, hvilka borde ställas på

fartyg lämpliga att ingå i vårt sjöförsvar. I hufvudsaklig enlighet med

denna typ hafva sedermera våra l:a kl. pansarbåtar blifvit bygda; och

den år 1892 tillsatta komitén för utredning af vissa frågor rörande

sjökrigsmaterielen yttrade om dessa fartyg, att de måste till sina hufvuddrag

anses såsom väl afpassade för landets förhållanden och synnerligen

lämpliga för dess kusters försvar. Mot detta af fackmän uttalade

omdöme lärer icke heller någon gensägelse kunna göras, om ock, på

sätt sistnämnda komité jemväl yttrade, de förbättringar, som inträdt i

sjökrigsmaterielens beskaffenhet i andra länder under de senaste åren,

utgöra giltig anledning att vidtaga några modifikationer vid blifvande

nybyggnad af dylika fartyg.

Vidare föreslog 1880 års komité större och mindre torpedbåtar (betecknade

såsom typerna B och C); och att sådana fartyg fortfarande

böra utgöra en hufvudsaklig del af vår sjökrigsmateriel, derom torde icke

heller råda något tvifvel, vare sig utom eller inom fackmännens krets.

Äfven dessa typer hafva, på grund af allt jemt fortgående framsteg på

vapentekuikens område, måst undergå vissa förändringar, men denna

omständighet lärer icke förringa betydelsen af det enhälliga omdömet

om deras stridsvärde.

1892 års komité upptog i sitt förslag jemväl en fartygstyp, som

af komitén benämndes avisofartyg. Då jag den 14 januari 1893 inför

Eders Kongl. Maj:t anmälde komiténs underdåniga betänkande, framhöll

jag, att denna typ icke kunde anses såsom någon nyhet. Redan 1879 års

certkomité omnämnde, såsom behöfliga, rekognoscerings- eller avisofartyg,

och att en dylik cert af 1880 års sjöförsvarskomité icke blef

föreslagen, torde hafva hufvudsakligen berott på antagandet att pansarbåtarne

och l:a kl. torpedbåtar skulle kunna användas till den så ytterst

vigtiga kunskaparetjensten. 1892 års komité påvisade i sitt betänkande

de förras olämplighet såsom kunskapare, och senare årens

erfarenhet i de större marinerna liar lärt, att icke heller torpedbåtarne

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

kunna med fördel härtill användas. Rörande den af sistnämnda komité

på dessa skäl förordade särskilda fartygstyp synas också fackmännens

åsigter vara öfverensstämmande. Ifrågavarande, med sjelfgående minor

och snabbskjutande lätt artilleri försedda, snabbgående, särdeles lättmanövrerliga

och ej djupgående fartyg skulle, såsom jag tillförene

framhållit, i händelse af mobilisering nu på ett mycket känbart sätt saknas.

De äro genom sin stora fart lämpade till försvar mot fiendens

torpedbåtar och torpedbåtjagare samt för fiendens upptäckande och

rapporterande, hvarjemte de med fördel kunna begagnas vid skyndsamt

utläggande af materiel för tillfällig minspärrning. Ett fartyg af denna

cert, hvilken erhållit benämningen torpedkryssare, är för närvarande

under byggnad.

Jag öfvergår nu till frågan om det antal fartyg utaf de särskilda

typerna, som, i öfverensstämmelse med hvad jag förut anfört,

bör anskaffas. I detta afseende hafva de båda förutnämnda komitéema

uttalat nästan sammanstämmande åsigter, hvilka af 1892 års komité

närmare angifvits sålunda, att vår flotta bör ega 15 st. l:a kl. pansarbåtar,

6 st. torpedkryssare samt 30 st. l:a kl. och 20 st. 2:a kl. torpedbåtar.

Enligt den af 1880 års sjöförsvarskomité, under antagande af

ett nybyggnadsanslag å 1,900,000 kronor årligen, uppgjorda beräkning,

skulle vi år 1896 ega 3,5 korvetter af Sagas cert (korvetten Balder

oberäknad), 6,8 st. l:a kl. pansarbåtar, 17 st. l:a kl. och 12 st. 2:a kl.

torpedbåtar. Af dessa fartyg eg a vi för närvarande endast respektive

2—3,5—6—9. De i denna beräkning förekommande korvetterna äro

dock upptagna att kosta 1,200,000 kronor hvardera, eller 320,000

kronor mera än den torpedkryssare, som nyligen börjat byggas.

Häraf framgår, att utvecklingen af vår sjökrigsmateriel blifvit

betydligt eftersatt, ej blott vid jemförelse vid hvad man ansett att

denna materiel borde utgöra, utan äfven vid jemförelse med hvad den,

medelst ett i tid gifvet, relativt ganska måttligt nybyggnadsanslag för

hvarje år, nu skulle i verkligheten kunnat vara.

Af ifrågavarande materiel återstår således, oberäknade de fartyg,

som äro under byggnad, att anskaffa: 11 st. l:a kl. pansarbåtar, 23 st.

l:a kl. och 11 st. 2:a kl. torpedbåtar samt 5 st. torpedkryssare

(torpedbåtjagare). Kostnaden för anskaffande af dessa fartyg torde,

då hänsyn jemväl tages till nödvändigheten att tillgodogöra sig de

förbättringar, som den moderna tekniken erbjuder, böra beräknas till

3,400,000 kronor för en l:a kl. pansarbåt, 230,000 kronor för en

l:a kl. torpedbåt, 180,000 kronor för en 2:a kl. torpedbåt och 900,000

kronor för en torpedkryssare. Sålunda skulle sammanlagda kostnaden

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

för de fartyg, livilka, enligt hvad jag förut nämnt, återstå att anskaffa,

utgöra 49,170,000 kronor.

I fråga om sättet att bereda tillgångar för denna såsom behöflig

ansedda nyanskaffning af fartygsmateriel ansåg 1892 års komité, att

ett fast nybyggnadsanslag af 2,800,000 kronor om året borde beviljas

samt derjemte för en gång, inom den närmaste framtiden, ett belopp

tillräckligt för anskaffande af 3 st. l:a kl. pansarbåtar, 6 st. l:a kl.

torpedbåtar och 2 torpedkryssare jemte komplettering af rnaterielen för

beslutade minpositioner.

Marinförvaltningen har i underdånig skrifvelse den 17 september

1895 förnyat sin vid flera föregående tillfällen gjorda framställning

om uppförande i riksstaten af ordinarie anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll med ett väsentligen ökadt belopp, deraf den

större delen skulle afses för flottans nybyggnad med inbegrepp af kostnaden

ej blott för nybygda fartygs artilleriutrustning utan äfven för

rörliga och fasta minförsvaret äfvensom för minväsendet i öfrigt samt

återstoden för flottans underhåll. Anslagets totalsumma har i marinförvaltningens

nu föreliggande underdåniga framställning upptagits till

3.800.000 kronor; och borde enligt marinförvaltningens mening deraf

2.500.000 kronor afses för flottans nybyggnad samt 1,300,000 kronor

till flottans underhåll, således för sistnämnda ändamål samma summa,

som i riksstaten för innevarande år är uppförd såsom ordinarie anslag

till flottans nybyggnad och underhåll.

Utan tvifvel skulle ett fast anslag vara den fördelaktigaste och

ändamålsenligaste utvägen att åstadkomma en jemn och lugn ökning

af vår sjökrigsmateriel, som också, enligt hvad vid föregående tillfällen

blifvit erinradt, derigenom skulle kunna anskaffas för en afsevärdt

mindre kostnad än eljest. För att ett stillastående eller en tillbakagång

i afseende på vår sjökrigsmateriel ej i framtiden må inträda, torde nog

ett dylikt anslag komma att visa sig nödvändigt. Riksdagen har

emellertid flere gånger förklarat sig ej vilja binda sig vid ett fast nybyggnadsanslag

ens för eu så kort tid som fem år, och då, med afseende

på de omständigheter, som af hans excellens herr statsministern

blifvit anförda, upptagande för ändamålet af ett lån, — en lösning,

som jag eljest skulle ansett synnerligt lycklig, — icke torde nu böra

ifrågasättas, finner jag mig, i enlighet med den af hans excellens gjorda

framställning böra i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att af

Riksdagen begära ett extra anslag för ifrågavarande ändamål till så

stort belopp, som förhållandena kunna medgifva.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

För ett sådant till vägagående finner jag dessutom stöd i den omständighet,

att flottans behof af ny materiel icke kan med önskvärd

skyndsamhet fyllas ensamt genom ett ordinarie nybyggnad sanslag, ej

ens genom ett jemförelsevis ganska betydligt sådant, utan i alla händelser

kräfver ett extra anslag för den närmaste tiden. Rörande behofvet af ett

extra anslag, äfven under förutsättning att ett ordinarie anslag för

ändamålet uppföres i riksstaten, tillåter jag mig hänvisa ej mindre till hvad

förutnämnda, år 1892 tillsatta komité i detta hänseende anfört än ock till det

uttalande i samma syfte, som gjordes af marin förvaltningen i dess underdåniga

skrifvelse den 22 september 1893 angående anslagsbehofven för år

1895. I denna skrifvelse framhöll embetsverket, hurusom, äfven med ett

fast anslag å 2,500,000 kronor, för nybyggnaden af vår flotta skulle åtgå

en lång tidsperiod. Derunder skulle vi fortfarande förblifva ur stånd

att vid krig mellan främmande sjömakter, som berörde vårt land omgifvande

vatten, afvärja kränkningar af vår neutralitet, och vid den

långa periodens slut skulle det vara tvifvelaktigt, huruvida de vid dess

början anskaffade fartygen ännu bibehölle sitt värde såsom tidsenlig

försvarsmateriel. För ett verkligt främjande af den genom ovissheten

och otillräckligheten af de hittills beviljade nybyggnadsanslagen

efterblifna utvecklingen af vår flotta kunde således, enligt marin förvaltningens

tanke, det ifrågasatta fasta byggnadsanslaget icke ensamt beräknas

vara tillfyllest. Dertill kräfdes ytterligare medel, och i sådant

hänseende syntes det af 1892 års komité framstälda förslag att för en

gång äska ett större extra anslag antyda en riktig utväg.

Under förutsättning att, i enlighet med hans excellens herr statsministerns

uttalande, eu del af öfverskotten å 1894 och 1895 års statsregleringar

finge tagas i anspråk för fartygs byggande, samt med fästadt

afseende å planen för flottans användning vid mobilisering och önskvärdheten

af att vid dylikt tillfälle eg a åtminstone 2 divisioner pansarbåtar

och 3 grupper l:a kl. torpedbåtar med de till nyssnämnda taktiska

enheter hörande, för försvaret så behöfliga och särdeles användbara

torpedkryssare, anser jag, att vi, under sträfvandet att åt

flottan gifva den styrka i afseende på fartygsmateriel, som jag förut

angifvit såsom erforderlig, böra i främsta rummet och snarast möjligt

anskaffa 2 st. l:a kl. pansarbåtar, 4 st. torpedkryssare (torpedbåtjagare)

och 6 st. l:a kl. torpedbåtar, samtliga enligt senast faststälda typer.

Det belopp, hvartill anskaffning af dessa fartyg skulle uppgå, utgör

enligt förut anförda prisberäkningar 11,780,000 kronor.

I sammanhang med den i det föregående framlagda beräkningen

af det belopp, som erfordras för anskaffning af fartygsmateriel, har

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

jag äfven låtit verkställa en beräkning af de belopp, som skulle erfordras

till anskaffande af all den för ett fullständigt ordnande af försvarspositionerna

vid Carlskrona behöfliga materiel, som det tillhör

marinförvaltningen att ombesörja; och upptager denna beräkning för

artilleriförsvaret 2,889,980 kronor, för rörlig elektrisk belysning och

telefonförbindelser 220,000 kronor samt för minförsvaret 59,800 kronor,

eller tillhopa 3,169,780 kronor.

Slutligen torde vid detta tillfälle, med anledning af den föreslagna

tillökningen i fartygsmaterielen, böra beröras en med denna tillökning

i nära samband stående fråga, nemligen den om den ökade materielens

bemanning.

Den vigtigaste omständigheten att taga i betraktande vid ordnandet

af sjöförsvaret är naturligtvis möjligheten att hafva en tillräckligt

stor och tillräckligt öfvad bemanning, som på ett fullt tillfredsställande

sätt förmår sköta den moderna materielen, hvilken genom sin

komplicerade beskaffenhet ställer på bemanningen betydligt större fordringar

än forna tiders materiel i afseende på såväl teoretiska insigter

som vissa praktiska färdigheter.

I stormakternas mariner finnas tillräckligt stora fasta kadrer af

officerare och underbefäl för fyllande af befälsplatserna på samtliga

för krig afsedda fartyg, och man har, för att komma till denna punkt,

måst efter den moderna materielens tillkomst ej obetydligt vid olika tillfällen

öka de förutvarande officerskadrernas storlek. Att vi ej i detta afseende

kunna följa stormakternas föredöme har sin grund icke blott i den

dermed förenade, alltför dryga kostnaden, utan ock i vårt lands klimatiska

förhållanden, som göra det svårt att under den kalla årstiden på

ett för yrket fullt gagnande sätt i fredstid sysselsätta den i krig

behöfliga personalen, om denna skulle till hela sitt antal vara fast

anstäld. Vi måste derför — utom reservofficerarne, af hvilka de flesta

icke lära kunna afses för chefsplatser — taga med i räkningen de

befälhafvare inom handelsflottan, hvilka såsom värnpligtige stå till försvarsväsendets

förfogande, och denna tillgång på befälspersonal kan,

med hänsyn till den ståndpunkt i fråga om maritim utbildning, som

vår handelsflottas befäl numera intager, anses vara ganska värdefull.

Svårast är utan tvifvel att erhålla behöflig! antal fullt lämpliga

• maskinister och eldare. Denna svårighet, som vid mobilisering torde

komma att göra sig gällande i hvarje marin, har i senare tider gjort

sig känbar till och med hos de mest betydande sjömakterna vid de störa

årliga sjömanövrer, som hos dem pläga förekomma. Torpedens införande

i sjökriget och den deraf följande användningen af ett betydligt antal

liih. till Jiifad. Prot. J8D6. 1 Sami. 1 Afd. . 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

torpedbåtar med deras jemförelsevis talrika maskinpersonal är en härtill

ej litet bidragande orsak. För skötande af torpedbåtarnes ytterst ömtåliga

maskiner fordras en speciel öfning, hvilken ej kan förutsättas

ens hos en i öfrigt ganska skicklig maskinist; och erfarenheten

har visat, att brist på sådan speciel öfning kan framkalla ödesdigra

följder.

Emellertid visar en inom flottans stab verkstäld beräkning att, om

man bortser från det särskilda behofvet af maskinister och eldare, till

hvilket behofs fyllande handelsmarinens maskinpersonal måste tagas i

anspråk, flottans nuvarande personal, med inberäknande af de krafter, som

af värnpligten tillföras henne, är tillräcklig för bemanning af 10 st.

l:a kl. pansarbåtar, 6 torpedkryssare samt 30 st. l:a och 20 st. 2:a

klassens torpedbåtar, sedan behöflig personal förut blifven uttagen för

flottans öfverstyrelse, stations- och varfstjenstgöring, minpositioner m. m.

Derutöfver finnes befäl för positionsfartyg och delvis för kanonbåtarne,

för hvilka maskinister och eldare böra kunna erhållas från handelsflottan.

Om för sistnämnda materiel, hvars besättningar skulle liksom de

andra fartygens komma att bestå af fast anstälde och värnpligtige,

underbefäl till någon större del och för kanonbåtarne delvis befäl

toges från handelsflottan, skulle visserligen de högre befälsplatserna

på ytterligare 5 st. l:a kl. pansarbåtar kunna besättas med officerare

vid flottan; men i den mån utvecklingen af flottans materiel komme

att närma sig den ståndpunkt, som vid hittills gjorda beräkningar

uppstälts såsom önskningsmål för densamma, skulle behofvet af speciel

sjömili tärisk utbildning och af erfarenhet såväl i den vigtiga och trägen

öfning fordrande bevakningstjensten som ock i signaleringstjensten m.

m. eller med andra ord behofvet af flere officerare utan tvifvel göra sig

gällande. Vid denna, såsom det vill synas, ännu temligen aflägsna

tidpunkt skulle i följd häraf någon ökning af officerspersonalen, företrädesvis

i de lägre graderna, blifva erforderlig. Då man emellertid

tager i betraktande den betydande andel af vår samlade försvarskraft,

som under sådana förhållanden flottan skulle utgöra, lärer en dylik ökning

af den fasta personalen icke kunna förefalla afskräckande.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla de •

af herr statsministern samt cheferna för landtförsvarsoch

sjöförsvarsdepartementen sålunda gjorda uttalanden,

hvilka af statsrådets öfrige ledamöter biträddes; och

skulle utdrag af detta protokoll expedieras till sist
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

nämnda två departement för att tjena till ledning vid

vederbörande departementschefers framställningar rörande

anslagen under fjerde och femte hufvudtitlarne.

In fidem

Adolf von Hofsten.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

I

Inkomstberäkningen.

Utdrag af ''protokollet öfver finans av end en, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

AV IKBLAD,

Gilla am,

friherre Rappe,

Ghristerson,

AVersåll.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anhöll att få

underställa Kong!. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen vid

nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets tillgångar

för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, dervid

departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets den 10 december

uästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning,

Bill. till J tik sd. Vrot. 1896. 1 Sand. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

1894 år* statsreglering

m. m.

1895 dvs statsreglering.

2 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under litt. A, vidare

yttrade:

Beträffande resultatet af 1894 års statsreglering har statskontoret

i underdånig skrifvelse den 17 juli nästlidet år anmält, att å statsverkets

inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått ett netto
öfverskott

af.................................................................. kronor 8,166,889: 31

hvartill borde läggas:

af myntverkets behållning för år 1894 enligt

nådiga brefvet den 5 maj 1882................................. ,, 52,507: 03

besparing å nionde hufvudtitelns anslag

»bidrag till folkskolelärares pensionering)) ............ „ 500: —

odisponerade behållningar å en del extra

statsanslag enligt särskilda nådiga föreskrifter ... ,, 76,259: 17

så att öfverskottet på det hela uppginge till ...... kronor 8,296,155:51.

I samma skrifvelse omförmälde statskontoret vidare, beträffande

förhållandet med den uti riksliufvudboken under benämning af »fonden

för reserverade medel» upplagda särskilda räkningen öfver öfverskott och

brister i statsregleringarne, att behållningen i denna fond enligt 1893

års rikshufvudbok utgjorde ............... kronor 899,638: 2 3

hvartill komme ofvannämnda öfverskott

................................................ ,,___8,296,155: 51 9,195,793: 7 4

att om derifrån afräknades hvad i 1894 års riksstat blifvit

anvisadt att från fonden utgå ......................................... 53,453: 4 3

uppkomme det belopp af............................................... kronor 9,142,340:31,

hvartill, enligt 1894 års rikshufvudbok, behållningen å nyssnämnda särskilda

räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna behållning,

hvaraf vore disponerade enligt 1895 års riksstat 172,000 kronor

och enligt 1896 års riksstat 674,000 kronor, alltså återstode att disponera

eu summa af 8,296,340 kronor 31 öre;

och hemställer jag, att detta belopp måtte få under benämning

öfverskott å statsregleringarne för föregående år tagas i beräkning för

1897 års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 8,296,000

kronor.

Beträffande statsregleringen för år 1895 hafva, så vidt hittills kan

vara känd! eller beräknelig!, följande öfverskott uppstått:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 3

Kronor

1

i

örej

i

Jernväg sträf,kmedlen, beräknade till 7,000,000 kronor,

hafva influtit med 9,000,000 kronor och således

lemna! ett öfverskott af ....................................

2,000,000

Skogsmedel hafva, enligt meddelande från domänstyrelsen,

för år 1895 influtit med 4,246,020 kronor 54 öre,

hvilken summa öfverstiger den beräknade, 2,700,000

kronor, med .....................................................................

1,546,020

54

Tullmedel, för år 1895 beräknade till 30,000,000 kronor,

hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,

belöpt sig till 39,458,020 kronor 85 öre och så- ledes öfverstigit beräkningen med .............................

9,458,020

J

8 5!

Bränvinstillverkningsskatten beräknades i riksstaten för

år 1895 till 14,000,000 kronor och har, enligt upp- gift från finansdepartementets kontroll- och justerings- byrå, influtit med 16,615,088 kronor 30 öre. Efter

afdrag för medgifven restitution för denatureradt

bränvin, hvilken restitution för år 1895 belöpt sig

till 710,610 kronor 10 öre, skulle behållna in- komsten utgöra 15,904,478 kronor 20 öre, hvilken

summa öfverstiger beräkningen med..........................

1,904,478

20

Hvitbetssockertillverkningsafgiften har, enligt uppgift från

förenämnda byrå, under år 1895 debiterats med

7,139,148 kronor 46 öre, hvadan och då densamma

för året beräknats till 6,800,000 kronor, ett öfver- skott uppkommit till belopp af ....................................

339.148

4 6 j

I öfrig!: å eu del inkomsttitlar uppkommande öfverskott

kunna antagas ungefärligen motsvara de brister,

som å andra inkomsttitlar uppstå.

.

1

Summa| 15,247,668|05;

Enligt rikshufvudboken för år 1894 hade å samma års förslags^

anslag uppstått:

brister: anvisning i kontant ............ kronor 2,130,996: 5 9

indelning och dermed jemförlig

anvisning ................. „ 196: i ° 2,131,192: 69

Transport kronor 2,131,192: 6 9

s. 4 Kontrollera mot PDF

Ordinarie inkometer.

Tillfälliga rote

v akansafgifter.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 2,131,192: 69

besparingar: anvisning i kontant...... kronor 908,049: 6 5

indelning och dermed

jemförlig anvisning „ 171,771: 18 1,079,820: 83

eller en nettobrist af................................................. kronor 1,051,371: 86.

För år 1895 är att emotse, det räkenskaperna komma att utvisa

ökning i utgifterna å en del förslagsanslag, såsom anslagen för ersättning

till städerna för mistad tolag, lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, hospitals underhåll med flera, hvadan nettobristen å

förslagsanslagen för nämnda år nu torde böra beräknas till 1,500,000

kronor.

Om från det beräknade öfverskottet å inkomsterna för år 1895,

här i jemnadt tal utfördt med ............................... kronor 15,200,000: -—

dragés denna nettobrist............................................... ,, 1,500,000: —

skulle öfverskottet i 1895 års statsreglering blifva

omkring ....................................................................... kronor 13,700,000: —

I öfverensstämmelse med den under senare tider iakttagna praxis,

enligt hvilken öfverskottet för det år, som närmast föregått det, under

hvilket statsregleringen för ett visst gifvet, år uppgjorts, icke tagits i

anspråk för denna statsreglering, torde det öfverskott, som uppkommit

å 1895 års statsreglering, böra reserveras för den, som skall uppgöras

till 1897 års Riksdag.

Vidkommande beräkningen af statsverkets inkomster för år 1897

och dervid först de ordinarie inkomsterna erinrar jag, hvad beträffar inkomsttiteln

tillfälliga rotevakansafgifter, i hvilken innefattas, utom afgifter

af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid början af

år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga till

underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar, derom

att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 maj 1893 förordnat,

att vakansafgifterna af de rusthåll och rotar, som på grund af den vid 1892

års urtima Riksdag beslutade omorganisation af indelta kavalleriet och infanteriet

komme att sättas på vakans, skola i räkenskaperna under denna titel

redovisas. Eders Kongl. Maj:ts till 1894 års Riksdag aflåtna förslag dels

om upptagande i riksstaten af dessa vakansafgifter, hvilka enligt nyssnämnda

urtima Riksdags beslut finge användas för omorganisationen af

infanteriet, skånska husar- och dragonregementena samt Jemtlands häst
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5

jägarekorps, samt dels om ökning i sammanhang dermed af anslagen till

det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade

infanteriets och kavalleriets vapenöfnitigar blef af Riksdagen

afslaget, hufvudsakligen på den grund att 1893 års Riksdag bemyndigat

Eders Kongl. Magt att tillsvidare och intill dess annorlunda kunde varda

bestämdt låta, i mån den vid 1892 års urtima Riksdag beslutade vakanssättning

komme till stånd, af anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

årligen tillhandahålla arméförvaltningen ett mot vakansafgifterna

för de vakanssatta rote- och rusthållsnumren svarande belopp,

att af arméförvaltningen användas till bestridande af kostnaderna för den

förbättrade härordningens genomförande, uti hvilket bemyndigande någon

ändring af Eders Kongl. Maj:t ej ifrågasatts.

Då ifrågavarande vakansafgifter syntes böra, i likhet med öfriga

till statsverket ingående dylika avgifter, i riksstaten upptagas, hemstälde

statskontoret i sin den 11 december 1894 afgifna underdåniga berättelse,

att förnyadt förslag i ämnet måtte till Riksdagen aflåtas, men då förslag

förelåge till förändrad uppställning af riksstatens fjerde hufvudtitel att

läggas till grund för den framställning, som till 1896 års Riksdag borde

aflåtas rörande anslagen under denna hufvudtitel för år 1897 eller det

år, hvarunder den vid 1892 års urtima Riksdag beslutade förbättrade

härordning enligt samma Riksdags beslut skulle vara genomförd, och

således vid 1896 års Riksdag en revision af fjerde hufvudtitelns uppställning

komme att ega rum, fann Eders Kongl. Maj:t det definitiva

ordnandet af frågan rörande sättet för ifrågavarande vakansafgifters upptagande

i riksstaten kunna intill dess anstå.

I sin underdåniga berättelse af den 10 sistlidne december angående

statsverkets tillstånd och förvaltning har statskontoret ånyo anmält denna

fråga till nådig pröfning och dervid till en början anfört, hurusom urtima

Riksdagen år 1892, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom aflåtna

nådiga förslag, beslutat, att nummerstyrkan vid indelta infanteriet

skulle genom öfverflyttning af nummer från regemente till regemente

eller, der så erfordrades, genom indragning af nummer, allt i den ordning

Eders Kongl. Maj:t pröfvade lämpligt, så jemkas, att vid hvart och

ett af lifregemente! till fot, första och andra lifgrenadierregementena,

Vestgöta, Uplands, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs och Jönköpings

regementen, Dalregementet samt Helsinge, Elfsborgs, Vestgöta-Dals, Bohusläns,

Vestmanlands, Kalmar, Vermlands äfvensom norra och södra skånska

infanteriregementena densamma komme att utgöra 1,000 och vid Smålands

grenadierkorps 400; samt att de nummer, som för den sålunda föreslagna

jemkningen af indelta infanteriets styrka icke bchöfde tagas i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

anspråk, finge sättas på vakans mot erläggande, såsom vakansafgift att

till statsverket ingå, af ett belopp, motsvarande de i lag rustnings- eller

roteringstungan vid vederbörande regemente eller korps åsätta värde.

Antalet af de för denna jemkning ej erforderliga nummer utgjorde, enligt

ett Eders Kongl. Majrts nådiga proposition i ämnet åtföljande förslag

till förbättrad härordning med dertill hörande bilagor VI, a. 1. och

VI, a. 7., 1,289. Genom nådiga brefven den 2 december 1892, 28 september

1893, 5 oktober 1894 samt den 15 sistlidne november är förordnadt

om samtliga dessa nummers vakanssättning före rekrytmötenas

början år 1897. Derför belöpande vakansafgifter uppgå i sin helhet till

210,560 kronor och minskade med sextio procent till 84,224 kronor.

Vidare skola, på sätt statskontoret ytterligare anför, enligt ofvannämnda

urtima Riksdags beslut och nådiga brefvet den 30 maj 1893

rusthållen vid skånska husar- och dragonregementena, i mån af ryttarnes

åtgång, för regementenas ombildning till värfvade sättas på vakans mot

erläggande af vakansafgift på det sätt och i den ordning, som i fråga

om vakanssättningen vid vissa infanteriregementen, enligt hvad ofvan

förmälts, är bestämd. Enligt hos statskontoret förvarade, från länsstyrelserna

i Christianstads och Malmöhus län inkomna handlingar i fråga

om den rusthållen vid ifrågavarande båda kavalleriregementen för innevarande

år tillkommande lindring i rustningsbesväret skulle sådan vakanssättning

hafva egt rum för 169 rusthåll vid det förra och 182 rusthåll

vid det senare regementet. Jemlikt vid Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition den 14 oktober 1892 angående förbättrad härordning fogadt

förslag till öfvergång från den nuvarande till den föreslagna organisationen

för dessa båda regementen (Bil. VI. B. 5) skulle manskapet å gammal

stat under de fem första öfvergångsåren (1893—1897) minskas med

280 nummer vid hvardera regementet, eller för båda regementena 560

nummer, för hvilka belöpande vakansafgifter, utan afkortning, motsvara

168,000 kronor och minskade med sextio procent 67,200 kronor.

Slutligen blef vid 1892 års urtima Riksdag jemväl beslutadt, att

rotehållen vid Jemtlands häst)ägarekorps skulle, för korpsens ombildning

till värfvadt regemente, i enahanda ordning vakanssättas. Detta beslut

grundade sig ej på någon af Eders Kongl. Maj:t derom gjord framställning,

och statskontoret förmäler sig icke vara i tillfälle att meddela

någon upplysning om den omfattning, denna vakanssättning kan beräknas

uppnå under tiden till och med år 1897. Enligt hos statskontoret

förvarade handlingar voro vid ingången af sistlidet år 71 nummer satta

på vakans. Afgifterna för dessa nummer motsvara, oafkortade, 21,300

kronor och minskade med sextio procent 8,520 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

Inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» är i riksstaten för år

1896 upptagen med......................................................... kronor 44,000: —

och skulle, om härtill lades vakansafgifter för rotar

och rusthåll, som, enligt de af statskontoret

lemnade uppgifter, för infanteriets och kavalleriets

omorganisation blefve vakanssatta, dessa afgifter

minskade med sextio procent, nemligen:

vid infanteriet ....................... kronor 84,224: —

,, kavalleriet:

skånska husar- och dragonregementena

kr. 67,200: —

Jemtlands häst
jägarekorps.

.. „ 8,520:— „ 75,720: — „ 159,944: —

uppkomma en summa af................................................... kronor 203,944: —

och har statskontoret hemstält, att denna summa, afjemnad till 204,000

kronor, måtte få upptagas i riksstaten för år 1897 äfvensom att det

under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till lindring i nistnings- och

roteringsbesvären måtte ökas med ett mot höjningen i beräkningen af

inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» svarande belopp eller från

2,659,000 kronor till 2,819,000 kronor.

Vid den af statskontoret i förestående beräkning upptagna summa

för vakansafgifter af indragna rusthåll och rotar vid infanteriet lärer intet

vara att erinra. Hvad åter angår vakansafgifterua för indragna nummer

vid skånska husar- och dragonregementena samt Jemtlands hästjägarekorps,

förekommer, att enligt uppgifter, som af chefen för landtförsvarsdepartementet

infordrats från vederbörande fördelningschefer och som

mig meddelats, antalet på grund af 1892 års urtima Riksdags beslut

vakanssatta rusthåll vid skånska husar- och dragonregementena kan

beräknas komma att vid 1897 års utgång vid hvartdera regementet

utgöra 357 samt antalet på grund af berörda beslut vakanssatta dubbelrotar

vid Jemtlands häst jägarekorps att vid samma tid utgöra 102.

Sammanlagda antalet dylika rusthåll och rotar vid dessa tre truppförband

skulle sålunda utgöra 816.

De sålunda meddelade uppgifterna böra föranleda en höjning i den

af statskontoret föreslagna beräkningen af den förevarande inkomsttiteln,

men härvid bör ytterligare en omständighet komma i betraktande. Med

erinran att till regementen och korpser vid indelta armén inginge vakansafgifter

af ett visst antal rusthåll och rotar vid de olika truppförbanden,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

hvilka afgifter hufvudsakligen användes till aflöning för volontärer,

gevärshandtverkare, stabs- och sqvadronstruinpetare, spel i nummer och

musikens underhåll, hemstälde statskontoret i sin berättelse angående

statsverkets inkomster af den 6 december 1893, i syfte att vinna lättnad

för de rustnings- och roteringsskyldige samt förenkling i anordningsoch

redovisningsväsendet samt kontrollen derå, att Eders Kongi. Maj:t

täcktes vidtaga erforderliga åtgärder, på det att ifrågavarande vakansafgifter

måtte till statsverket indragas och såsom inkomst i riksstaten

upptagas samt de särskilda regementena och korpserna medelst anslag i

riksstaten beredas tillgångar till de kostnader, för hvilkas bestridande

vakansafgifterna vore afsedda. På grund af denna statskontorets framställning

förordnade Eders Kongi. Magt om verkställandet af utredning

i frågan, hvilken utredning ännu icke är afslutad. Det särskilda förhållande,

som eger rum med de tre truppförband, hvilka nu närmast

äro i fråga, torde emellertid göra nödigt, att vid uppgörandet af riksstaten

för år 1897 hänsyn tages till de vid berörda truppförband förekommande

vakansafgifter af detta slag. Då för skånska husar- och

dragonregementena samt Norrlands dragonregemente äro faststälda stater,

hvilka äro afsedda att år 1897 träda i full tillämpning, kommer, derest

Riksdagen beviljar de anslag, som lära komma att för ändamålet under

fjerde hufvudtiteln äskas, genom direkt statsanslag att blifva sörjdt för

fyllandet af de behof, för hvilka berörda vakansafgifter hittills tagits

i anspråk, vid hvilket förhållande det är en gifven sak, att före nämnda

år vakansafgifterna af de för särskilda ändamål anslagna rusthåll och

rotar vid dessa tre regementen måste indragas till statsverket. Enligt

från chefen för landtförsvarsdepartementet erhållna uppgifter utgöra de

till vederbörande regementen anslagna nummer vid skånska husarregementet

110, vid skånska dragonregementet likaledes 110 samt vid Norrlands

dragonregemente 11 (20 manskapsnummer och 2 hästnummer,

således motsvarande 11 dubbelrotar).

Eörut har jag meddelat, att antalet på grund af 1892 års urtima

Riksdags beslut indragna rusthåll och rotar vid ifrågavarande tre kavalleriregementen

enligt senast erhållna uppgifter kunde beräknas vid 1897

års utgång utgöra 816. Härtill kommer, på grund af det nyss anförda,

antalet af de till särskilda ändamål anslagna nummer vid samma regementen,

sammanlagdt 231, som till samma tid komma att till statsverket

indragas. Antalet af de rusthåll och rotar vid kavalleriet, af hvilka

vakansafgifterna böra upptagas under inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»,

utgör sålunda tillsammans 1,047 eller i afjemnadt tal 1,050.

För dessa utgöra vakansafgifterna, minskade med 60 procent, 126,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 0

kronor eller 50,280 kronor utöfver det af statskontoret i enahanda hänseende

beräknade belopp. Lägges sistnämnda summa, 50,280 kronor,

till inkomsttitelns af statskontoret beräknade hela belopp, 204,000 kronor,

uppstår en totalsumma i jemnadt tusental kronor af 254,000 kronor,

hvarmed jag hemställer, att inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» må

i riksstaten för år 1897 upptagas; lärande Eders Kongl. Maj:t vilja på

föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet besluta i fråga om

den förhöjning i vederbörligt anslag under fjerde hufvudtiteln, som af

den sålunda höjda beräkningen af förevarande inkomsttitel torde påkallas.

I fråga om telegraf medlen har telegrafstyrelsen i underdånig skrifvelse TeUgn

den 12 november 1895 anfört, att inkomsten af telegramportomedlen år 1894,

hvilken inkomst på förhand beräknats till 1,370,000 kronor, emellertid

enligt den afslutade räkenskapen icke uppgick till mer än 1,326,571

kronor 63 öre, hvartill dock kom ett ytterligare belopp af 49,239 kronor

70 öre under åtskilliga andra inkomsttitlar, såsom registrering af telegramadresser,

hyres- och andra underhållsbidrag från kommuner och

enskilde, ersättning från statens och enskilda jern vägar för begagnande

af telegrafverkets stolpar m. m., så att hela uppbörden af telegrafmedel

för år 1894 uppgick till 1,375,811 kronor 33 öi-e.

För år 1895 var inkomsten af telegramportomedlen beräknad till

likaledes 1,370,000 kronor, under det att till följd af 1894 års lägre

resultat samma inkomst för 1896 beräknats till allenast 1,300,000 kronor,

hvartill skulle komma 35,000 kronor i extra inkomster, så att hela inkomsten

för år 1896 beräknats till 1,335,000 kronor. Resultatet af 1895

års telegramtrafik syntes, så vidt af de vid aflåtandet af telegrafstyrelsens

nyssberörda skrifvelse gångna tre qvartalen kunde bedömas, blifva

gynsammare, än beräknadt vant, i det att uppbörden af telegramporto - medel syntes komma att uppgå till öfver 1,390,000 kronor, hvartill

komme öfver 35,000 kronor i extra inkomster. Med stöd häraf syntes,

enligt telegrafstyrelsens mening, inkomsten för år 1897 utan risk kunna

beräknas till 1,375,000 kronor af telegramportomedel och till 35,000

kronor af andra inkomsttitlar, eller i allt till 1,410,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har derföre hemstält, att telegrafverkets inkomster

af telegrafmedel måtte vid uppgörandet af statsregleringen för år

1897 beräknas till 1,410,000 kronor, hvilket belopp med 75,000 kronor

öfverstiger den för år 1896 antagna beräkningen; och instämmer jag i

denna telegrafstyrelsens af statskontoret biträdda hemställan.

Emot statskontorets beräkning af statsverkets öfriga ordinarie inkomster

finner jag ej anledning att göra någon erinran.

Bill. till Ritual. Prof,. 189(>. 1 Sami. 1 Afl.

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bevillningar.

Tullmedel.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Tullmedlen, som för år 1895 beräknades till 30,000,000 kronor,

uppgingo för samma år till 39,458,020 kronor 85 öre. Det betydliga

öfverskottet af icke mindre än nära 9 \ millioner kronor härledde sig

naturligen till stor del från tillämpningen af de genom nådiga kungörelserna

den 5 januari och den 1 april nämnda år förhöjda införselafgifterna

för spannmål och vissa dermed närbeslägtade artiklar.

För år 1896 äro tullmedlen beräknade till 36,000,000 kronor; och

har statskontoret, som ansett sig sakna anledning föreslå någon förändring

af denna beräkning, i sin berättelse öfver statsverkets inkomster

för år 1897 upptagit förevarande statsinkomst med oförändradt

belopp, 36,000,000 kronor.

I detta sammanhang anhåller jag att i underdånighet få fästa

uppmärksamheten på det såsom regel årligen återkommande förhållandet,

att, medan å summan af statsverkets inkomster ett icke obetydligt öfverskott

plägar uppstå, å andra sidan en icke obetydlig brist plägar förekomma

å summan af de i riksstaten upptagna förslagsanslagen. I sådant

afseende tillåter jag mig att anföra följande siffror för de tre senaste

år, för hvilka förhållandena äro exakt kända.

1892. 1893. 1894.

öfverskott å inkomster......... 2,786,393: 03 4,146,570: 9 6 9,375,922: 14

Brister å vissa inkomsttitlar 1,062,294: 8 9 856,147: 4 6 157,662: 31

Nettoöfverskott 1,724,098: 14 3,290,423: 5 0 9,218,259: 8 3

Brister å förslagsanslag 3,040,289: 2 2 3,793,589: 19 2,131,192: 6 9

Besparingar å förslagsanslag 532,918: 87 572,901:67 1,079,820:83

^ettobrist 2,507,370: 3 5 3,220,687:52 1,051,371:86

Det har flera gånger förut framhållits, hurusom den årligen återkommande

betydliga bristen å förslagsanslagen är en för en sund statshushållning

menlig faktor. Att vissa utgiftstitlar i riksstaten upptagas

med belopp, i fråga om hvilka man på förhand med visshet kan beräkna,

att de komma att ansenligt öfverskridas, kan visserligen sägas

mindre betyda, så länge statsverkets inkomster lemna ett öfverskott,

stundom flerdubbelt Överskjutande den å förslagsanslagen uppkomna

bristen. Enligt sakens natur äro dock statens inkomster underkastade

vida starkare och hastigare vexlingar än de enligt vissa bestämda grunder

från förslagsanslagen utgående statsutgifterna. Om derföre icke dessa

utgifter i riksstaten upptagas till belopp så nära som möjligt motsva
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

rande dem, med hvilka de kunna beräknas komma att utgå, kan lätteligen

vid en konjunktur med nedgående statsinkomster inträffa, hvad

ock senast i statsregleringen för år 1892 förekom, att bristen å förslagsanslagen

äfven medför brist i statsregleringen i dess helhet. En höjning

i otillräckliga förslagsanslag måste derföre otvifvelaktigt bidraga till statsregleringens

stärkande och kan äfven under nuvarande förhållanden lätteligen

åvägabringas genom en motsvarande höjning i beräkningen af

en eller annan inkomsttitel, som med säkerhet kan beräknas komma att

lemna öfverskott. Genom en dylik utjemning af brister och öfverskott

vinnes ock, att riksstaten i ökad grad kommer att bilda ett troget uttryck

för statens hushållning under den period, för hvilken riksstaten

gäller.

Äfven i ett annat syfte torde en sådan höjd inkomstberäkning,

om hvilken nyss blifvit sagdt, vara berättigad och önskvärd, för så vidt

som derigenom skulle beredas tillfälle till afsättning af medel till förstärkande

af statsverkets kassaförlagsfond, hvilken fond för närvarande

har en behållning af 14,122,907 kronor 27 öre, men ansetts böra uppbringas

till en storlek af 15,000,000 kronor.

På de grunder, jag sålunda anfört, och då jag anser önskligt,

att i den nu förevarande statsregleringen förslagsanslag, å hvilka uppstått

brist, må kunna höjas med sammanlagdt omkring 800,000 kronor,

finner jag mig böra föreslå, att eu höjning må ega rum med

1,000,000 kronor i den af statskontoret verkstälda beräkningen af

statsverkets inkomster, hvarigenom och då kassaförlagsfondens behållning

nu lämpligen torde böra ökas med omkring 500,000 kronor, tillgång

äfven skulle beredas till betäckande af en del åt denna ökning,

medan utväg gifves att betäcka återstoden genom öfriga för statsregleringsperioden

beräknade inkomster. Som tullmedlen år 1895 med

nära 3 4 millioner kronor öfverstego den af statskontoret för år 1897

till 36,000,000 kronor föreslagna beräkningen af tullmedlen, synes, för

ernående af nyssnämnda syftemål, en höjning i beräkningen af denna

statsinkomst med det för ändamålet erforderliga beloppet, 1,000,000

kronor, lämpligen kunna och böra ega rum; hemställande jag alltså, att

tulhnedlen må för nästa statsregleringsperiod beräknas till 37,000,000

kronor.

Postmedlen äro af statskontoret upptagna till det belopp, 8,800,000

kronor, hvartill de blifvit af generalpoststyrelsen i dess underdåniga

skrifvelse den 29 sistlidne november med förslag till postverkets stater

för år 1897 beräknade. Då de enligt samma skrifvelse föreslagna utgiftsstaterna

för postverket sluta å en summa af 8,360,000 kronor, skulle

Postmedel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Hvitbeta
sockertillverk
ningsafgijt.

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

alltså å postmedlen uppkomma ett öfverskott af 440,000 kronor. Med

anledning åt en utaf generalpoststyrelsen jemväl i samma skrifvelse gjord

framställning är jag emellertid, på sätt jag får tillfälle att längre fram

i dag, i sammanhang med anmälan af postverkets anslagsbehof, närmare

utveckla, sinnad att föreslå, att till en fond för inköp af tomt till

nytt posthus i Stockholm må afsättas, bland annat, hälften af postverkets

blifvande öfverskottsmedel för år 1897, dock att, derest öfverskottet

för sistnämnda år icke skulle komma att uppgå till det belopp af

440,000 kronor, hvartill detsamma, på sätt jag nyss nämnt, blifvit

beräknadt, till fonden icke skulle få afsättas större del af sagda öfverskott

än det belopp, hvarmed detsamma öfverstege 220,000 kronor.

Då vid bifall härtill ett belopp af 220,000 kronor alltså skulle komma

att af postverkets till 8,800,000 kronor beräknade inkomster för år 1897

för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, bör det för statsregleringen

disponibla beloppet af nämnda inkomster nedsättas med motsvarande

belopp till 8,580,000 kronor, med hvilken summa jag följaktligen hemställer,

att inkomsttiteln postmedel må i riksstaten för år 1897 upptagas.

I underdånig skrifvelse den 12 maj 1894 anhöll Riksdagen, att

Eders Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida och i hvad

mån ändring i gällande bestämmelser angående beskattningen af hvithet

ssockertill verkningen samt ändring i dermed sammanhängande förhållanden

erfordrades i och för vederbörligt tillvaratagande af statsverkets

finansiela intressen. I sammanhang med föredragning af statsregleringen

för innevarande år anförde min företrädare i embetet till

statsrådsprotokollet för den 14 januari 1895 rörande denna fråga, bland

annat, att det vore tydligt, att ett beslut om en förhöjning af den

beskattning, som hvilade å betsockerindustrien, måste föregås af en

noggrann utredning af industriens nuvarande ställning och dess förmåga

att kunna bära en ökad beskattning. Enligt hvad allmänt

vore kändt, befunne sig sagda industri på grund af flere sammanstötande

omständigheter för det dåvarande i ett öfvergångs- och ovisshetstillstånd.

En under sådana omständigheter företagen utredning af

betsockerindustriens ställning skulle derföre icke kunna lemna en tillförlitlig

bild af de förhållanden, under hvilka industrien framgent komme

att verka. Först efter det industrien utträdt ur det dåvarande öfvergångsskedet

och inträdt i mera stadgade förhållanden, hvilket borde

kunna inträffa redan inom den närmaste framtiden, kunde en utredning

företagas med utsigt att vinna en tillfredsställande lösning af frågan,

huru eu förhöjning af betsockerbeskattningen skulle kunna anordnas,

utan att beståndet af den ifrågavarande för landet i så många hänseen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13

den vigtiga industrien derföre behöfde vedervågas. Äfven om beslut

om skatteförhöjningen fattades först vid 1896 års Riksdag, funnes intet

hinder att låta densamma träda i kraft redan med den kampanj, som

började hösten samma år.

Jag hoppas inom kort varda i tillfälle att underställa Eders

Kongl. Maj:ts pröfning frågan om vissa ändringar i gällande bestämmelser

rörande beskattningen af hvitbetssockertillverkningen. Då det

emellertid måste vara af vigt att härvid i möjligaste mån tillgodogöra

sig de erfarenheter rörande åtskilliga hithörande förhållanden, som

vunnits äfven under den nu pågående kampanjen, torde med frågans

slutliga behandling böra anstå, till dess sagda kampanj i början af nästinstundande

februari månad till stor del afslutats. Vid sådant förhållande

saknar jag för närvarande anledning att ifrågasätta någon ändring

i den af statskontoret till 7,000,000 kronor föreslagna beräkningen

af inkomsttiteln hvitbetssockertillverkningsafgift för år 1897.

Med inberäkning af de utgifter för beredande af ökad materiel

åt hären och flottan samt för stärkande af det fasta försvaret, åt hvilka,

enligt de af herr statsministern samt cheferna för landtförsvars- och

sjöförsvarsdepartementen till statsrådsprotokollet den 2 i denna månad

uttalade, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda och af Eders Kongl.

Maj:t gillade åsigter, plats bör beredas i budgeten för år 1897, utgör

summan af statsverkets utgifter för sistnämnda år, sådan den framgått

ur den förberedande behandlingen af statsregleringen, ett belopp af

114,711,000 kronor. Summan af statsverkets för år 1897 påräkneliga

inkomster utgör åter enligt statskontorets beräkning med deruti af

mig här ofvan föreslagna ändringar 99,035,000 kronor. Med tillägg af

disponibelt öfverskott från föregående statsregleringar, 8,296,000 kronor,

och den andel af riksbankens vinst för år 1895, hvilken, enligt hvad

jag nedan får tillfälle framhålla, synes mig böra tagas i anspråk för

statsregleringen, eller 2,700,000 kronor, uppkommer en tillgångssumma

af 110,031,000 kronor. Nyss angifna utgiftssumma öfverstiger denna

tillgåugssumma med ett belopp af 4,680,000 kronor.

I fråga om sättet för beredande af tillgång till sistnämnda belopp

tillåter jag mig erinra, att, med tillämpning af den af Eders Kongl.

Maj:t och Riksdagen år 1892 samstämmigt uttalade grundsats, att

grundskatterna bordo ersättas och medel till lindringar i rustningsoch

roteringsbesvären anskaffas, icke genom indirekta konsumtionsskatter,

utan genom direkta och förmögenhetsskatter, tilläggsbevillning

varit i riksstaterna för åren 1893—1896 upptagen bland statsverkets

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

inkomster till belopp år 1893 af 30 procent, åren 1894 och 1895 med

100 procent samt år 1896 åter med 30 procent. I sammanhang med

den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof hade Eders Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen

att äfven för år 1896 åtaga sig en tilläggsbevillning af 100 procent,

men för statsregleringen, sådan den framgick ur Riksdagens förhandlingar,

kräfdes endast det nyssnämnda lägre beloppet af 30 procent,

hvilket beräknades motsvara en summa i statsinkomst af 1,350,000

kronor.

I nyss angifna tillgångssumma för år 1897 är icke inberäknadt

något belopp, motsvarande den i nu gällande riksstat sålunda upptagna

tilläggsbevillning af 1,350,000 kronor. Med anslutning till den åsigt,

som af herr statsministern till statsrådsprotokollet den 2 i denna månad

uttalats i fråga om sättet för beredande af tillgång till betäckande af

kostnaden för den nu ifrågasatta ökningen i härens och flottans materiel

samt för det fasta försvarets stärkande, synes det mig gifvet, att

tilläggsbevillningen äfven för år 1897 bör bibehållas bland statsverkets

tillgångar och upptagas med det högre belopp, som för statens behof

nu är erforderligt. Då inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt

af inkomst för år 1897 beräknats till ett belopp af 5,200,000 kronor

samt vid fastställandet af tilläggsbevillning för sistnämnda år torde

böra medgifvas samma lättnader för de lägst beskattade inkomstkategorierna,

som af Riksdagen beslutats i fråga om tilläggsbevillningen

för innevarande år, skulle, med iakttagande af den tillförene följda

beräkningsgrunden, att dessa lättnader verka en minskning med 10

procent af bevillningssumman i dess helhet, en tilläggsbevillning af

100 procent tillföra staten en inkomst af 4,680,000 kronor eller det

ofvan såsom erforderligt angifna beloppet.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t ville i nådig proposition föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof för år 1897

bevilja en särskild tilläggsbevillning af 4,680,000 kronor, att, utan

sammanblandning med bevillningen af fast egendom samt af inkomst,

på grund af nämnda års bevillningstaxering utgå med en krona för

bevillningskrona å bevillningen af fast egendom samt af inkomst, dock

så att de, hvilka för inkomst äro taxerade till belopp, för hvilka jemlik!

§ 11 mom. 1 i gällande bevillningsförordning lindring i bevillningen

eger rum, skola, då inkomsten icke uppgår till 1,200 kronor, från

tilläggsbevillningens utgörande vara befriade och, då inkomsten uppgår

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, erlägga tilläggsbevillning

med endast femtio öre för bevillningskrona; börande denna tilläggsbevillning

på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af

inkomst af vederbörande vid de under år 1898 infallande uppbördsstämmor

uppbäras samt i behörig ordning redovisas.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1897 må

med de belopp, jag föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i

den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den

vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det

tillåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta införa

en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga

uppställningen lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur

finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Statsverkets inkomster.

A. Inkomster, som ej utgöra skatter.

arrendemedel ................................... kronor 2,300,000: —

skogsmedel ...................................... „ 3,000,000: —

jernvägstrafikmedel ........................ „ 8,500,000: —

postmedel ......................................... „ 8,580,000: —

telegrafmedel................................... „ 1,410,000: —

bötesmedel.......................................... ,, 250,000: —

extra uppbörd ................................ „ 100,000: — 24,140,000:_

B. Skatter.

a) allmänna:

tullmedel ........ kronor 37,000,000: —

bränvinstillverk
ningeskatt

... ,, 14,500,000: —

Transport kronor 51,500,000:— 24,140,000: —

Inkomsternas

uppställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Riksbankens

vinstmedel.

16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 51,500,000: —

hvitbetssockertillverkningsafgift

,,

stämpelmedel...... „

mantalspenningar „

bevillning af fast

egendom samt

af inkomst ........ 5,200,000: —

4,680,000: —

24,140,000: —

7,000,000

5,300,000

665,000

tilläggsbevillning

•n

b) af viss fastighet:

grundskatt ..... kronor

kyrkotionde ... „

kavalleriregementenas

hästvakansspanmål

afgifter för persedelunderhållet

vid rusthålls
infanteriet

........

trosspassevolans
afgift

.................. „

tillfälliga roteva
kansafgifter

...... „

soldatvakansafgift „

båtsmansvakansafgift

..........

74,345,000:

ii

ii

1,905,000:

250,000:

270,000: —

51,000: —

19,000: —

254,000: —

56,000: —

ii

n) särskilda afgifter:

fyr-ochbåkmedel kronor 1,400,000: —

kontrollstämpel
medel

............... „ 25,000: —

bevillningsafgifter

för särskilda

förmåner och

200,000: — 3,005,000: —

rättigheter

800,000: — 2,225,000: — 79,575,000: —

Summa kronor 103,715,000: —

Riksbankens vinst för år 1895 har, enligt mig från fullmäktige

i riksbanken tillhandakommen uppgift, uppgått till 3,026,425 kronor

69 öre.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 17

I den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kongl. Maj:t,

att riksbankens vinst för år 1894, som beräknades i rundt tal utgöra

2,600,000 kronor, måtte anvisas för statsverkets behof. I anledning af

denna framställning beslöt Riksdagen, att af riksbankens för år 1894

bokförda vinst, 2,603,187 kronor 21 öre, ett belopp af 2,340,000 kronor

skulle öfverlemnas till statsverket och återstoden, eller 263,187 kronor

21 öre, för riksbanken bibehållas.

Den utaf Riksdagen sålunda tillämpade grund för fördelning åt

bankovinsten mellan statsverket och riksbanken, enligt hvilken i jemnadt

tal nio tiondedelar af sagda vinst öfverlemnats till statsverket och den

återstående tiondedelen reserverats för riksbanken, synes böra komma

till användning jemväl vid nu förevarande statsreglering; och hemställer

jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning

derom, att af riksbankens vinstmedel för år 1895, utgörande

3,026,425 kronor 69 öre, nio tiondedelar, eller i rundt tal 2,700,000

kronor, må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt

under år 1897, Riksdagen bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till

slutsumman af statsverkets ofvan beräknade

inkomster .................................................................... kronor 103,715,000: —

läggas:

det af mig såsom öfverskott å statsregle
ringarne

för föregående år beräknade belopp „ 8,296,000.

och af riksbankens vinstmedel för år 1895 ,,_2,700,000:

så erhålles för statsregleringen för år 1897 en

tillgång af.................................................................... kronor 114,711,000: —

De af föredragande departementschefen sålunda

i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda

tillgångar och dermed sammanhängande

ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Bih. till Riksd. Prot. 1996. 1 Samt. 1 Afd.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1

, i M

Bil. Litt. A.

• ''■ T'' ti ■ 1 , ,

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen

före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförflutna året jemte förslag till deras

beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan tjena

till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen

Bih. till Rihsd. Prat. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen; Statskontorets skrifvelse.

angående statsverkets tillstånd och behof; och får statskontoret härmed

i underdånighet fullgöra denna nådiga föreskrift för innevarande år.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält

granskning af 1894 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver

statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och

statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse

angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens

början blifvit af detta embetsverk afgifven och sedermera

till revisorerna öfverlemnad. Jemlikt 39 § af riksdagsordningen skola

räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar för Riksdagens

statsutskott hållas tillgängliga för verkställande af den granskning, som

vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva

statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild underdånig

berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna fond

genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas statsutskottet

tillhanda.

Statsverkets inkomster för år 1897 hafva af statskontoret ansetts

böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar, och, enligt hvad

tabellen litt. b) ådagalägger, har för denna beräkning i allmänhet lagts till

grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter äro

hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckema. Vid upprättandet

af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende

blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna varit i jemnt stigande

eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden,

för hvilka statskontoret får här nedan underdånigst närmare

redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Beträffande den genom kongl. förordningen den 11

september 1885 under vissa vilkor medgifna inlösen för statsverkets

räkning af skattefrälseräntor och kronotionde, som innehafves under

enskild eganderätt, samt arbets- eller hofveriskyldighet till skattesåld

kronoegendom får statskontoret meddela, att, enligt uppgift, löseskillingarne

för skattefrälseräntor och kronotionde, om livilkas inlösen anbud inkommit

till kammarkollegium och derstädes handlagts, beräknats utgöra:

för skattefrälseräntor ........................................ kronor 2,992,752: 2 5

„ kronotionde..........................,........................... „ 122,271: 5^

tillsammans kronor 3,115,023: 75;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

B

samt att någon inlösen af hofveriskyldighet icke blifvit af kammarkollegium

beviljad.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde äro utaf statskontoret

af dertill under tiden från och med år 1887 till och med år

1891 med tillhopa 3,070,000 kronor anvisade medel utgifna:

år 1887 .................................................................

,, 1888 (efter afdrag af återdebiterade 88: 44)

„ 1889 ...................................................................

„ 1890 (efter afdrag af återdebiterade 351: 25)

„ 1891 ( „ „ „ „ 1,469: -)

„ 1892 ( „ „ „ „ 250: -)

„ 1893 ....................................................................

samt under innevarande år intill denna dag

kronor

798,314: 50

11

1,001,266: 31

790,801: 2 4

11

148,627: —

11

71,226: 5 0

11

2,767: 25

11

13,614: 30

11

17,404: 5 0

11

114,757: 25

summa kronor 2,958,778: 8 5,

hvadan behållningen å härtill uppförda anslag nu utgör 111,221 kronor

15 öre.

Uti ofvanberörda nådiga förordning stadgades, bland annat, att

vederbörande egare till förenämnda räntor, tionde eller rätt till arbete

eller hofveri, hvilka ville begagna sig af den medgifna inlösen, skulle

inom ett år från den dag, författningen utfärdades, derom gorå anmälan

hos kammarkollegium. Genom nådiga kungörelsen den 13 juli 1887

förordnades, att sådan inlösen skulle fortfarande ega rum, derest vederbörande

egare derom gjorde anmälan inom utgången af år 1888. Tiden

för anmälan om inlösen af skattefrälseräntor m. m. är vidare utsträckt

genom nådiga kungörelsen den 29 maj 1891 till utgången af år 1892

och senast genom nådiga kungörelsen den 8 mars innevarande år till

utgången af år 1896.

De skatter och utlagor, som, med tillämpning af bestämmelserna

i nådiga kungörelsen den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på

viss jord hvilande grundskatter samt § 4 i nådiga förordningen den 11

september samma år angående inlösen af skattefrälseräntor m. m., blifvit

nedsatta med trettio procent och hvilka, enligt lagen den 2 december

1892 angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter, blifvit

från och med hvart och ett af åren 1893 och 1894 nedsatta med ytterligare

tio procent af det belopp, hvarå nedsättningen enligt nådiga kungörelsen

den 5 juni 1885 beräknats, skola enligt nyssberörda lag under

åren 1896 och 1897 utgå med ett med ytterligare tio procent nedsatt

belopp.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Med iakttagande häraf och den af sistlidne Riksdag vidtagna uteslutning

i riksstaten från och med år 1896 af det å femte hnfvudtiteln

under anslagsrubriken »båtsmansindelningen, indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag» uppförda belopp åt friheter, 2,600 kronor,

blef inkomsttiteln grundskatt i riksstaten för år 1896 upptagen med

1,905,000 kronor, hvilken summa blifvit å ofvannämnda tabell uppförd.

Kyrkotionde77, i riksstaten alltsedan år 1887 beräknad till 250,000

kronor, är till beloppet beroende af markegång och till hufvudsakligaste

delen tilldelad kyrkorna i de landsdelar, der tionden utgår, m. fl. inrättningar.

På sätt statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets

inkomster förmält, är beräkningen af denna inkomst för statsregleringen

af ringa vigt, enär uppkommande brist i inkomsten alltid

betäckes af besparing å de under riksstatens åttonde hufvudtitel vid

åtskilliga anslagsrubriker i kolummen för »indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag: friheter och kyrkotionde» uppförda belopp; lärande

den antagna beräkningen få tillämpas äfven för år 1897.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål erlägges årligen och intilldess

annorlunda kan varda förordnadt af rusthållen vid det afsutna

kavalleriet och blef i riksstaten för år 1896 beräknad till ett från 300,000

kronor till 270,000 kronor nedsatt belopp. Beroende af vexlande markegångspris,

har denna afgäld under de sistförflutna åren varit i fallande, men

då medeltalet af inkomsten för de tre sistförflutna åren öfverstigit den senast

antagna beräkningen, 270,000 kronor, har denna summa i bilagda tabell

upptagits.

Af gifter för persedelunder hållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885

års Riksdags beslut och kongl. kungörelsen den 23 december samma år

utgöras dessa afgifter af de effektiva rusthållen vid rusthållsinfanteriet

med 20 kronor af hvarje nummer för upphörande af skyldigheten att

anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar

samt äro sedan år 1890 upptagna bland statsverkets inkomster med ett

efter rusthållens antal beräknadt belopp af 51,000 kronor, hvilken summa

torde få upptagas äfven i riksstaten för år 1897.

Trosspassevolansafgifteri. Till följd af 1892 års urtima Riksdags

beslut om skånska husar- och dragonregementenas sättande på vakans

blef vid 1894 års riksdag från inkomstberäkningen uteslutet hela beloppet

af den trosspassevolansafgift, som erlades af rusthållen vid dessa

regementen; och är inkomsttiteln trosspassevolansafgift, som för sistnämnda

år var beräknad till 26,000 kronor, i riksstaten från och med

år 1895 beräknad till ett med summan af dessa afgifter, 7,500 kronor,

minskadt belopp, eller till jemnadt tusental 19,000 kronor; lärande denna

beräkning få gälla äfven för år 1897.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

Tillfälliga rotevakansafgifter. I denna inkomsttitel innefattas, utom

afgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid

början af år 1878 till statsverket tillsvidare indragna afgifterna af åtskilliga

till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och

rotar. Belöpande afgifter för sådana rusthåll och rotar vid båtsmanshållet,

som jemlikt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 angående

båtsmanshållets sättande på vakans inflyta, skola redovisas under titel

»båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt statskontoret i föregående

berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna för de

år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits

under nu förevarande inkomsttitel, och har beloppet af sådana afgifter

utgjort för år 1894 kronor 6,554: 9 9.

Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut skulle i rustnings- och

roteringsbesvären, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser

och undantag, som i lagen den 2 december samma år omförmälas,

lindring ega rum, att årligen utgå från och med år 1893 med

fj^rtio procent, från och med år 1894 med femtio procent, från och med

år 1896 med sextio procent, från och med år 1898 med sjuttio procent,

från och med år 1900 med åttio procent och från och med år 1902 med

nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt från och

med år 1904 med hela beloppet af samma värde. Af de i riksstaten

under denna inkomsttitel upptagna vakansafgifter är det endast de vid

1878 års början till statsverket tillsvidare indragna afgifterna af .åtskilliga

till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar,

hvilkas beräkning beröres af den sålunda beslutade lindringen i rustningsoch

roteringsbesvären, men någon förändring i förhållande till år 1896

föranleder nyssnämnda lag icke i dessa afgifters beräkning för år 1897.

Genom nådigt bref den 19 maj 1893 har Eders Kongl. Maj:t

förordna!, att vakansafgifterna af de rusthåll och rotar, som på grund

af den vid 1892 års urtima riksdag beslutade omorganisation af indelta

kavalleriet och infanteriet komme att sättas på vakans, skola i

räkenskaperna under denna titel redovisas. Eders Kongl. Maj:ts till

1894 års Riksdag aflåtna förslag dels om upptagande i riksstaten af

dessa vakansafgifter, hvilka enligt förenämnda urtima Riksdags beslut

finge användas för omorganisationen af infanteriet, skånska husar- och

dragonregementena samt Jemtlands hästjägarecorps, samt dels om i

sammanhang dermed skeende ökning af anslagen till det icke garnisonerade

infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade infanteriets

och kavalleriets vapenöfningar blef af Riksdagen afslaget, hufvudsakligen

på den grund att 1893 års Riksdag bemyndigat Eders Kongl

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Maj:t att tillsvidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämdt

låta, i mån den vid 1892 års urtima riksdag beslutade vakanssättning

komme till stånd, af anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

årligen tillhandahålla arméförvaltningen ett mot vakansafgifterna

för de vakanssatta rote- och rusthållsnumren svarande belopp, att af

arméförvaltningen användas till bestridande af kostnaderna för den förbättrade

härordningens genomförande, uti hvilket bemyndigande någon

ändring af Eders Kongl. Maj:t ej ifrågasatts.

Då ifrågavarande vakansafgifter syntes böra, i likhet med öfriga

till statsverket ingående dylika afgifter, i riksstaten upptagas, hemstälde

statskontoret i sin den 11 december sistlidne år afgifna underdåniga

berättelse, att förnyadt förslag i ämnet måtte till Riksdagen aflåtas, men

då förslag förelåge till förändrad uppställning af riksstatens fjerde hufvudtitel

att läggas till grund för den framställning, som till 1896 års Riksdag

borde aflåtas rörande anslagen under denna hufvudtitel för år 1897

eller det år, hvarunder den vid 1892 års urtima riksdag beslutade förbättrade

härordning enligt samma Riksdags beslut skulle vara genomförd,

och således vid 1896 års riksdag en revision af fjerde hufvudtitelns

uppställning komme att ega rum, fann Eders Kongl. Maj:t det definitiva

ordnandet af frågan rörande sättet för ifrågavarande vakansafgifters upptagande

i riksstaten kunna intill dess anstå.

Då statskontoret nu ånyo anmäler denna fråga till nådig pröfning,

får statskontoret till en början underdånigst anföra, hurusom urtima

Riksdagen år 1892, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom aflåtna

nådiga förslag, beslutat, att nummerstyrkan vid indelta infanteriet skulle

genom öfverflyttning af nummer från regemente till regemente eller,

der så erfordrades, genom indragning af nummer, allt i den ordning

Eders Kongl. Maj:t pröfvade lämpligt, så jemkas, att vid hvart och ett

af lifregemente! till fot, första och andra lifgrenadierregementena äfvensom

Vestgöta, Uplands, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings,

Dal, Helsinge, Elfsborgs, Vestgöta-Dals, Bohusläns, Vestmanlands,

Kalmar, Vermlands samt norra och södra skånska infanteriregementena

densamma komme att utgöra 1,000 och vid Smålands grenadiercorps 400;

samt att de nummer, som för den sålunda föreslagna jemkningen af

indelta infanteriets styrka icke behöfde tagas i anspråk, finge sättas på

vakans mot erläggande, såsom vakansafgift att till statsverket ingå, af

ett belopp, motsvarande de i lag rustnings- eller roteringstungan vid

vederbörande regemente eller corps åsätta värde. Antalet af de för denna

jemkning ej erforderliga nummer utgjorde, enligt ett Eders Kongl.

Maj:ts nådiga proposition i ämnet åtföljande förslag till förbättrad här
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

ordning med dertill hörande bilagor Yl, a. 1. och Yl, a. 7., 1,289. Genom

nådiga brefven den 2 december 1892, 28 september 1893, 5 oktober 1894

samt den 15 sistlidne november är förordnadt om samtlige dessa nummers

vakanssättning före rekrytmötenas början år 1897. Derför belöpande

vakansafgifter uppgå i sin helhet till 210,560 kronor och minskade med

sextio procent till 84,224 kronor.

Vidare skola enligt ofvannämnda urtima Riksdags beslut och nådiga

brefvet den 30 maj 1893 rusthållen vid skånska husar- och dragonregementena,

i mån af ryttarnes afgång, för regementenas ombildning

till värfvade sättas på vakans mot erläggande af vakansafgift på det sätt

och i den ordning, som i fråga om vakanssättningen vid vissa infanteriregementen,

enligt hvad ofvan förmälts, är bestämd. Enligt här förvarade,

från länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län inkomna

handlingar i fråga om den rusthållen vid ifrågavarande båda kavalleriregementen

för innevarande år tillkommande lindring i rustningsbesväret

skulle sådan vakanssättning hafva egt rum för 169 rusthåll vid det förra

och 182 rusthåll vid det senare regementet. Jemlik! vid Eders Kongl.

Maj:ts nådiga proposition den 14 oktober 1892 angående förbättrad härordning

fogadt förslag till öfvergång från nuvarande till föreslagna

organisationen för dessa båda regementen (Bil. VI. B. 5) skulle manskapet

å gammal stat under de fem första öfvergångsåren (1893—1897) minskas

med 280 nummer vid hvardera regementet, eller för båda regementena

560 nummer, för hvilka belöpande vakansafgifter, utan afkortning, motsvara

168,000 kronor och minskade med sextio procent 67,200 kronor.

Slutligen blef vid 1892 års urtima riksdag jemväl beslutadt, att

rotehållen vid Jemtlands hästjägarecorps skulle, för corpsens ombildning

till värfvadt regemente, i enahanda ordning vakanssättas. Detta beslut

grundade sig ej på någon af Eders Kongl. Maj:t derom gjord framställning,

och statskontoret är icke i tillfälle att meddela någon upplysning

om den omfattning, denna vakanssättning kan beräknas uppnå

under tiden till och med år 1897. Enligt härstädes förvarade handlingar

voro vid ingången af innevarande år 71 nummer satta på vakans. Afgifterna

för dessa nummer motsvara, oafkortade, 21,300 kronor och

minskade med sextio procent 8,520 kronor.

Inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» är i riksstaten för år

1896 upptagen med ....................................................... kronor 44,000: —

och om härtill läggas vakansafgifter för rotar och

rusthåll, som, enligt hvad ofvan nämnts, för infanteriets

och kavalleriets omorganisation varda

Transport kronor 44,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Transport kronor 44,000: —

vakanssatta, dessa afgifter minskade med sextio

procent, nemligen:

vid infanteriet ............................... kronor 84,224: —

„ kavalleriet:

,, skånska husar- och dragon
regementena.

.. 67,200: —

,, Jemkande häst
jägarecorps

... 8,520:— „ _75,720: — „ 159,944: —

uppkommer en summa af ............................................... kronor 203,944: —

hvilken, afjemnad till 204,000 kronor, torde få upptagas i riksstaten för

år 1897,

I sammanhang härified får statskontoret underdånigst erinra, att

ofvanomförmälda, under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, som i 1896 års riksstat är beräknadt

efter en med sextio procent af nämnda besvärs uppskattade värde utgående

lindring till 2,659,000 kronor, bör minskas med belöpande lindring,

i jemnt tusental uppgående till 240,000 kronor, för de manskapsnummer,

som, på sätt ofvan nämnts, för indelta infanteriets och kavalleriets omorganisation

blifvit eller varda vakanssatta, eller till 2,419,000 kronor,

enär denna lindring skall för de vakanssatta numren tillkomma vederbörande

rust- och rotehållare medelst afkortning å vakansafgifterna.

I händelse ett belopp motsvarande ifrågavarande vakansafgifter

fortfarande skall, enligt 1893 års Riksdags beslut, arméförvaltningen

från anslaget tillhandahållas, bör nyssnämnda summa, 2,419,000 kronor,

ökas med sammanlagda beloppet af dessa afgifter oafkortade, uppgående,

på sätt ofvan beräknats,

för infanteriet till ..................................................... kronor 210,560: —

„ kavalleriet „ (168,000 + 21,300)................ „ 189,300: —

tillhopa kronor 399,860: —•

samt anslaget under sådan förutsättning i jemnt tusental uppföras med

2,819,000 kronor.

Soldatvakans afgiften torde i riksstaten för år 1897 få upptagas med

samma belopp, hvarmed densamma är uppförd i 1896 års riksstat, eller

med 56,000 kronor.

Båtsmansvakansaf''giften. Vid 1887 års riksdag beslutades, att

båtsmanshållet skulle sättas på vakans samt derigenom inflytande vakansafgifter,

beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

inkomster; dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden till den

i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjömanscorps icke

ega rum med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen.

Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore att påräkna,

antogs uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och ett af de

följande åren. I sjelfva verket har tillökningen för hvart och ett af

åren 1888—1892, under hvilka år afkortning å afgifterna egt rum med

trettio procent, belöpt sig endast till:

år 1888 (inkomst af vakanssättningen kronor 37,033: 8i) kronor

„ 1889 ( „ „ „ „ 73,328:49) ,

„ 1890 (

„ 1891 (

„ 1892 (

108,197: 9i)

137,199: 6 2)

163,657: oi)

37,033: 81

36,294: 68

42

61

49.

34,869

29,001

26,457

Under år 1893, då afkortningen å afgifterna egde rum med fyrtio

procent, har under denna titel redovisade inkomsten af vakanssättningen

belöpt sig till 160,074: 19, eller till ett belopp, som med 3,582: 82 understeg

inkomsten för år 1892.

För år 1894 utgjorde den medgifna lindringen i båtsmansvakansafgiften

femtio procent, och enligt den för samma år afslutade rikshufvudboken

belöpte sig statsverkets under denna titel redovisade inkomst

af ifrågavarande vakanssättning till 148,990 kronor. Med hänsyn dertill

att lindringen för år 1896 skulle ega rum med sextio procent af besvärets

värde blef båtsmansvakansafgiften, under hvilken inkomsttitel jemväl

ingå afgifter af på tioårig vakans satta rusthåll i Blekinge och i Södra

Möre härad af Kalmar län, af ny båtsmansindelning och rotering, af

utsockne frälsehemman i Halland, af städernas båtsmanshåll samt af 6

båtsmansrotar på Visingsö, för nämnde år beräknad till ett jemnadt

belopp af 200,000 kronor; och då enahanda lindring eger rum under

år 1897 samt någon väsentlig tillökning i inkomsten för samma år icke

torde vara att emotse genom vakanssättningen, torde denna beräkning

få gälla äfven för år 1897.

Arrendemedlen, som för år 1893 uppgått till endast 2,541,133 kronor,

blefvo i riksstaten för år 1896 uppförda med ett från 2,500,000

kronor till 2,400,000 kronor nedsatt belopp. Då inkomsten för år 1894

belöpt sig till endast 2,463,329 kronor, torde, med fästadt afseende å

den enligt Riksdagens beslut fortgående försäljningen af mindre kronoegendomar,

en ytterligare nedsättning af beräkningen böra eg a rum;

hemställande statskontoret, att arrendemedlen för år 1897 få upptagas

med 2,300,000 kronor.

Bih. till Kiksd. Vrot. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Mantalspenningar ne, som i medeltal för åren 1892—1894 influtit

med 666,027 kronor, torde få i riksstaten för år 1897 beräknas till enahanda

belopp, hvarmed desamma äro i innevarande och nästkommande

års riksstater upptagna, eller till 665,000 kronor.

Bötesmedel. Denna inkomsttitel är i 1896 års riksstat beräknad

till 250,000 kronor, och har samma summa i bilagda tabell upptagits.

Kontrollstämpelmedel, som i medeltal för åren 1892—1894 uppgått

till 29,656 kronor, torde för år 1897 få upptagas med oförändradt belopp,

eller 25,000 kronor.

F.yr- och båkmedel äro för år 1896 beräknade till 1,400,000 kronor,

eller samma belopp, hvarmed de i riksstaterna upptagits från och med

år 1894. Enligt nådiga kungörelsen den 14 juni 1894 hafva de i nådiga

förordningen den 15 februari 1881 meddelade och sedermera genom

nådiga kungörelserna den 17 november 1882 och den 9 november 1883

ändrade bestämmelser om erläggande af fyr- och båkafgift för den inrikes

sjöfarten från och med den 1 januari 1895 upphört att vara gällande,

i sammanhang hvarmed förändrade grunder för beräkningen af

dylika afgifter af den utrikes sjöfarten faststälts. Under år 1894 belöpte

sig afgiftema af den inrikes sjöfarten till 55,457 kronor 72 öre.

I hvad mån de förändrade stadgandena för erläggande af afgiftema af

den utrikes sjöfarten komma att inverka på inkomsten af denna afgift,

är statskontornt icke i tillfälle att beräkna.

Enligt från generaltullstyrelsen meddelad uppgift skulle uppbörden

af fyr- och båkmedel under januari—november månader innevarande år

hafva belöpt sig till 1,537,478 kronor, hvilken summa i jemförelse med

enahanda uppbörd under motsvarande tid nästlidet år visar en minskning

af 174,919 kronor. Då emellertid under alla förhållanden inkomsten

för år 1897 kan antagas uppgå åtminstone till det nu beräknade

beloppet, hemställer statskontoret, att ifrågavarande inkomsttitel måtte

med oförändradt belopp, 1,400,000 kronor, i riksstaten för år 1897 upptagas.

Telegrafmedel äro i riksstaten för år 1896 upptagna med 1,335,000

kronor och hafva, enligt hvad statskontoret inhemtat, af telegrafstyrelsen

beräknats för år 1897 till 1,410,000 kronor, hvilken summa i bilagda

tabell upptagits.

Jernvägstrajihnedel. Nettobehållningen å trafikmedlen för år 1897

kan, jemlikt en från jemvägsstyrelsen erhållen uppgift, antagas till

8,500,000 kronor; varande jemväl detta belopp i nyss omförmälda tabell

upptaget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

Skog smedel, som upptagas uti innevarande års riksstat med 2,700,000

kronor, äro beräknade för år 1896 till 2,900,000 kronor och hafva uppgått:

år 1892 till ............................................................ kronor 2,961,826: —

„ 1893 „ ............................................................... „ 2,903,915: —

„ 1894 „ ............................................................... „ 3,487,318: —

eller i medeltal för de tre åren ................................ „ 3,117,686: —

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

skogsmedelsinkomster under innevarande års trenne första qvartal belöpt

sig till 3,900,070 kronor och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden

under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under

samma tid af sistlidet år, 288,500 kronor, för år 1895 således uppgå till

4,188,570 kronor.

Inkomsten af skogsmedlen har från och med år 1892 visat sig

vara i stigande och under såväl detta år som derpå följde åren i större

eller mindre mån öfverstigit den senast antagna beräkningen, under år

1894 med mera än 500,000 kronor och under innevarande års tre första

qvartal med ej mindre än 1,000,000 kronor. En förändring i beräkningen

af denna statsinkomst torde således kunna ifrågasättas. Inkomsten

är emellertid beroende af förhållanden, som ej på förhand med

någon säkerhet kunna förutses, i hvilket afseende här må erinras, att

statsverkets skogsmedel, som år 1890 uppgingo till 3,150,074 kronor,

för år 1891 belöpte sig till endast 2,520,439 kronor; och statskontoret

anser sig derför icke böra för år 1897 föreslå annan förändring, än att

denna statsmedelsinkomst upptages med ett till 3,000,000 kronor afjemnadt

belopp.

Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga inkomster,

har denna inkomsttitel enligt räkenskaperna i medeltal för åren

1892—1894 belöpt sig till 153,513 kronor. Den höga inkomsten för år

1893 är föranledd deraf, att deri ingår influten ersättning för till Stockholms

stad afträdda delar af myntverkets tomter n:ris 1, 2 och 8 qvarteret

Bryggaren med 114,240 kronor; lärande inkomsttiteln extra uppbörd

böra i riksstaten för år 1897 upptagas med oförändradt belopp af

100,000 kronor.

Bevillningar.

Tullmedel. Denna statsinkomst, som i riksstaten för år 1894 upptogs

med 37,000,000 kronor, är för innevarande år beräknad till endast

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

30.000. 000 kronor, hufvudsakligen med afseende derå att den inhemska

sockerproduktionen antogs kunna under detta år fullkomligt tillgodose

sockerkonsumtionen inom landet och att någon nämnvärd import af denna

vara följaktligen icke komme att ega rum, hvadan inkomsten af sockertullen,

för år 1893 uppgående till 7,771,811 kronor, ansågs böra fråndragas

den eljest beräkneliga summan af tullmedlen.

Såsom en följd af den utaf innevarande års Riksdag beslutade förhöjning

i tullsatserna för spanmål och vissa dermed nära beslägtade

artiklar blefvo tullmedlen af Riksdagen för år 1896 beräknade till

36.000. 000 kronor.

Beträffande den vid beräkningen af tullmedlen för år 1895 motsedda

minskningen i importen af socker får statskontoret meddela, att,

enligt af generaltullstyrelsen offentliggjord uppgift, införseln af raffineradt

och oraffineradt socker utgjort under januari—oktober månader:

ar 1893. år 1895.

raffineradt, alla slag ................................ kilogram 3,247,000 660,000

oraffineradt „ ................................. „ 20,097,000 1,390,000

Genom nådiga kungörelsen den 5 sistlidne januari förordnade Eders

Kongl. Maj:t om förhöjning af tullen å omalen och malen spanmål samt

å malt, att gälla från och med den 7 i samma månad; hvarefter och

sedan Riksdagen beslutat omförmälda tullförhöjning, i nådiga kungörelsen

den 1 derpåföljde april förordnats om förhöjda införselafgifter för spanmål

och dermed närbeslägtade artiklar, att utgå från och med den 4 i

samma månad.

Statsverkets inkomster af tullmedel hafva enligt räkenskaperna belöpt

sig:

år 1892 till ................................................ kronor 37,228,458: —

„ 1893 „ .................................................. „ 36,934,304: —

„ 1894 „ ................................................ „ 38,510,782: —

För januari — november månader innevarande år hafva, enligt

meddelande från generaltullstyrelsen, tullmedlen utgjort 36,383,027 kronor

48 öre.

Med förmälan härom och då statskontoret anser sig sakna anledning

att nu föreslå någon förändring af senast antagna beräkning af

denna statsinkomst, har densamma i bilagda tabell upptagits med oförändradt

belopp, 36,000,000 kronor.

Postmedlen äro, efter hvad statskontoret inhemtat, för år 1897 af

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 13

generalpoststyrelsen beräknade till 8,800,000 kronor, hvadan denna summa

blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. De särskilda

afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna

utgjort:

år 1892.

år 1893.

år 1894.

af frälseegendomar ..............................

67,420

88

,, lotshemman .....................................

67

12

för rättighet till skogsfång och kol- ningsfrihet på allmänningar ........

1,739

63

1,739

63

1,739

63

af bankbolag med sedelutgifningsrätt

213,723

04

321,183

75

631,255

85

„ vissa handlande och handelsexpe- diter..................................................

229,500

226,725

238,900

„ utländingar för konserter och dra- matiska eller andra föreställningar

12,040

50

14,131

50

15,597

_

säger

524,491

17

563,779

88

887,492

48

hvartill kommer tillfällig uppbörd

4,676

68

2,155

51

551

65

summa

529,167 85

565,935

39

888,044 13

Efter afdrag för restantier och propriebalanser har inkomsten belöpt

sig för år 1894 till 887,784 kronor.

Enligt kongl. kungörelsen den 2 december 1892 hafva ofvannämnda

bevillningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman från och

med år 1893 upphört att utgöras.

Vid 1892 års lagtima riksdag beslutades, att den enskilda banker

med sedelutgifningsrätt åliggande särskilda bevillningsafgift skulle från

och med 1893 höjas från 3 till 5 kronor för hvarje tusen kronor af det

högsta belopp af bankens sedlar, som under nästföregående året på eu

gång varit utlemnadt i rörelsen, och blef enligt 1893 års Riksdags beslut

denna afgift ytterligare förhöjd från 5 till 10 kronor.

Statskontoret hemställer, att ifrågavarande statsinkomst måtte upptagas

i riksstaten för år 1897 med samma belopp, hvartill densamma

för år 1896 beräknats, eller 800,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Stämpelmedlen hafva utgjort:

år 1892 kronor 3,492,122: — deraf bevillnings
afgift

för spelkort................................................ kronor 159,093: —

år 1893 kronor 3,330,291: — deraf bevillnings
afgift

för spelkort ............................................ „ 99,682: —

år 1894 kronor 3,828,691: — deraf bevillnings
afgift

för spelkort............................................... „ 88,369: —

Bevillningsafgiften för spelkort blef, enligt 1892 års Riksdags beslut,

förhöjd från 75 öre till 1 krona 50 öre.

Uti nådiga kungörelsen den 7 oktober 1892 angående den förhöjda

bevillningsafgiften samt om kortstämplingens verkställande meddelades,

bland annat, det öfvergångsstadgande, att spelkort, hvarå dittills

giltiga stämplar blifvit anbragta, skulle, för att efter ingången af år

1893 kunna i riket till salu hållas eller utbjudas, omstämplas emot erläggande

för hvarje kortlek af 75 öre, eller skilnaden emellan den faststälda

högre stämpelafgiften och förut bestämda enahanda afgift. Genom

denna omstämpling, hvilken ej finge ega rum längre än till den 1 april

1893, inflöto 22,899 kronor 80 öre.

Med afseende å den ökade inkomst af stämpelmedlen, som med

tillämpning af den utaf 1894 års Riksdag antagna nya förordning angående

stämpelafgiften komme att ega rum, blefvo stämpelmedlen för

år 1895 i riksstaten uppförda med 5,300,000 kronor, och då verkningarne

af berörda förordning, som trädt i kraft med innevarande års ingång,

ännu icke kunde närmare öfverskådas, blefvo stämpelmedlen jemväl för

år 1896 beräknade till 5,300,000 kronor. Ej heller nu är statskontoret

i tillfälle att om verkningarne af den nya stämpelförordningen meddela

annan upplysning, än att i länens ränterier och till statskontoret under

januari—november månader innevarande år influtit stämpelmedel med

4,043,453 kronor, deraf kortstämplingsafgift 82,582 kronor, mot 3,091,657

kronor, deraf kortstämplingsafgift 78,743 kronor, under motsvarande tid af

sistlidet år. Först efter någon längre tids erfarenhet kan afgöras, i hvad

mån en förändrad beräkning af denna statsinkomst må vara behöflig!

hemställande statskontoret emellertid, att stämpelmedlen måtte i riksstaten

för år 1897 uppföras med oförändradt belopp af 5,300,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen

i riket utgjort:

liter 29,050,059

„ 32,141,007

år 1890

„ 1891

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 15

år 1892

„ 1893

„ 1894

liter 31,804,818

„ 31,721,077

„ 33,068,884

utgörande medeltalet för femårsperioden

31,557,169.

Medeltalet för femårsperioden 1889—1893

uppgick till ............................................................

30,781,649.

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna månad

har, enligt meddelande från finansdepartementets kontroll-och justerings
-

byrå, uppgått till.................................................................. liter 29,888,652

och om härtill lägges tillverkningen under december

månad sistlidet år.................................................................... „ 4,843,217

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme

att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande

år, detta års tillverkning blifva....................... liter 34,731,869.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas följande öfversigt för

femårsperioden 1890—1894:

Restitution för

Influten skatt.

denatu

för högt

Statsverket

behållet.

reradt

erlagd

bränvin.

skatt.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

[Kronor.

år 1890...............................................

16,287,351

435,179

11,599

15,840,573

„ 1891.........................................

15,022,350

593,933

7,835

14,420,582

„ 1892.............................................

15,047,034

504,348

4,598

14,538,088

„ 1893.............................................

15,849,588

534,549

5,017

15,310,022

„ 1894..............................................

16,277,549

606,960

4,712

15,665,877

Under innevarande år intill den 1 dennes är tillverkningsskatt erlagd

med 14,868,202 kronor 55 öre. Det under december månad år

1894 influtna beloppet uppgick till 1,591,697 kronor 40 öre.

Äfven om inkomsten under innevarande månad icke skulle fullt

uppgå till den summa, som under motsvarande tid förlidet år inflöt, torde

dock kunna såsom sannolikt antagas, att statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatten,

efter afdrag af restitution för denatureradt brän
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

vin — hvilken restitution sistlidet år belöpte sig till 606,960 kronor —

för innevarande år skall ungefärligen motsvara enahanda inkomst under

sistlidet år, eller ett belopp af omkring 15,600,000 kronor.

För innevarande år är denna statsinkomst beräknad till 14,000,000

kronor och för år 1896 i riksstaten upptagen med 14,500,000 kronor,

hvilken summa med omkring 1,100,000 kronor understiger såväl inkomsten

för år 1894 som den sannolikt påräkneliga inkomsten för innevarande

år. Då emellertid förestående redogörelse öfver bränvinstillverkningsskatten

under femårsperioden 1890—1894 gifver vid banden,

att denna statsinkomst kunnat vara underkastad sådana vexlingar, att

densamma, som under förstnämnda år uppgått till mera än 15,800,000

kronor, under det påföljande året belöpt sig till endast något mera än

14,400,000 kronor, anser statskontoret någon förändring i den af innevarande

års Riksdag antagna beräkningen icke böra eg a rum, utan hemställer,

att denna beräkning måtte få gälla äfven för år 1897.

Hvithet.‘isoclerti!Iverknuu/safgiften. Uti förnyade nådiga förordningen

den 19 maj 1893 om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket

är, för att gälla från och med den 1 derpåföljde juli, stadgadt, bland

annat, att för all tillverkning af hvitbetssocker inom riket skall erläggas

tillverkningsskatt i förhållande till ett utbyte i råsocker, som de för tillverkningen

använda hvitbetor enligt nedan omförmälda grund antagas

hafva lemnat; att denna skatt skall utgöra hälften af gällande tullsats

för utländskt socker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandel

antagna holländska standard; samt att det beskattningspligtiga råsockret

skall, med ett visst undantag, beräknas efter de för tillverkningen använda

betornas vigt sålunda, att 100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor

antagas lemna ett utbyte af 9 kilogram socker, dock att utbytet skulle

beräknas intill den 1 september 1894 till 7,5 kilogram och intill den 1

september 1895 till 8,2 5 kilogram, allt för 100 kilogram råa (ej torkade)

hvitbetor. Från och med den 1 september innevarande år och framgent

skall således utbytesprocenten beräknas utgöra 9.

Inkomsten har utgjort:

år 1892 ...................................................... kronor 2,260,496: —

„ 1893 .................................................... „ 2,718,927: —

„ 1894 ....................................................... „ 4,723,275: —

Enligt meddelande af ofvannämnda kontroll- och justeringsbyrå

har tillverkningsskatten under januari—november månader innevarande

år debiterats med 5,657,783 kronor 32 öre, och om dertill lägges det

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 17

debiterade beloppet under december månad 1894, kronor 1,293,501: 68,

och debiterade skatten under innevarande månad antages blifva lika med

debiteringen för motsvarande tid förlidet år, skulle 1895 års inkomst

komma att utgöra 6,951,285 kronor, eller omkring 150,000 kronor mera

än den beräknade, 6,800,000 kronor.

Beträffande hvitbetssockertillverkningen meddelas följande för åren

1894 och 1895:

Januari månad ..........................................

Februari „ ............................................

Mars „ ...........................................

September och Oktober månader .........

November månad .......................................

År 1894.

År 1895.

I verk- samhet

varande

fabriker.

Afverkade

råa betor:

ton.

I verk- samhet

varande

fabriker.

Afverkade

råa betor:

ton.

9

8

1

16

17

75,835,2

39,853,G

1,411,8

106.934.1

152.804.2

16

12

6

18

17

148,872,2

62,823,3

16,587,9

159.272.6

189.196.7

Summa afverkade ton

—

376,838,9| — j576,752,7

Skatten utgår under innevarande år intill den 1 september med

9 kronor 69 öre och derefter samt framgent med 10 kronor 57 öre per

ton (1,000 kilogram) afverkade betor.

Med afseende å hvad här ofvan anförts angående grunden för den

senast antagna beräkningen af tullmedlen torde få antagas, att den inhemska

sockerproduktionen numera i det närmaste motsvarar konsumtionen

och att någon nämnvärd ökning i denna produktion icke är att

förvänta; hemställande statskontoret, att hvitbetssockertillverkningsafgiften

måtte äfven för år 1897 beräknas till det belopp, hvarmed den är i 1896

års riksstat upptagen, eller till 7,000,000 kronor.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst, i innevarande och nästkommande

års riksstater uppförd med 5,000,000 kronor, har belöpt sig

år 1893 till 5,114,174 kronor och år 1894 till 5,279,077 kronor; hemställande

Statskontoret, att bevillning af fast egendom samt af inkomst

måtte upptagas i riksstaten för år 1897 med ett till 5,200,000 kronor

förhöjdt belopp.

Bill. till Riksd. Vrot. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Beträffande resultatet af 1894 års statsreglering är af statskontoret

i underdånig skrifvelse den 17 sistlidne juli anmäldt, att å statsverkets

inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått ett netto
öfverskott

af ............................................................... kronor 8,166,889: 31

hvartill borde läggas:

af myntverkets behållning för år 1894, enligt

kongl. brefvet den 5 maj 1882, ..................... ,, 52,507: o3

besparing å nionde hufvudtitelns anslag »bidrag

till folkskolelärares pensionering» .................. „ 500: —

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag,

enligt särskilda nådiga föreskrifter, ... ,, 76,259: 17

så att öfverskottet på det hela uppginge till ...... kronor 8,296,155: 51.

Vidare blef i samma skrifvelse förmäldt, beträffande förhållandet

med den uti rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade

medel» upplagda särskilda räkningen öfver öfverskott och brister i statsregleringarne,

att behållningen å denna fond enligt 1893 års riksbokslut

utgjorde ............................................ kronor 899,638: 2 3

hvartill komme ofvannämnda öfverskott

............................................... „ 8,296,155: 51 9,195,793: 74

att om derifrån afräknades hvad i 1894 års riksstat blifvit

anvisadt att från fonden utgå ........................................ 53,453: 4 3

uppkomme det belopp af ....................................... kronor 9,142,340: 31,

hvartill, enligt 1894 års rikshufvudbok, behållningen å nyssnämnda särskilda

räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna behållning,

hvaraf voro disponerade enligt 1895 års riksstat 172,000 kronor

och enligt 1896 års riksstat 674,000 kronor, alltså återstode att disponera

en summa af 8,296,340 kronor 31 öre.

Stockholm den 10 december 1895.

Underdånigst:

ALB. ANDERSON.

L. W. RIBEN. PER SAMZELIUS. C. G. SYLVAN.

Föredragande.

C. Kinberg.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

19

Bil. Litt. a.

Statsverkets inkomster.

Kronor.

Ordinarie inkomster.

frrirnd skatt . ..........................................................

1,905,000

Kyrkotionde ...............................................................................

Kavalleriregementenas liästvakansspanmål..........................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet...

Trosspassevolansafgift...........................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter ................................................

Soldatvakansafgift ...................................................................

Båtsmansvakansafgift................................................................

] A Tron dörrlod ol .....................................................

250.000

270.000

51.000

19.000

204.000

56.000

200.000

2,300,000

—

Man tal an p/n n i n o*ar .............................................

665,000

i Bötesmedel ...........................................

250*000

Kontrollstämpelmedel..........................................................

Fyr- och båkmedel..................................................................

Telecrrflfmedel ..........................................

25,000

1.400.000

1.410.000

i Jernvägstrafikmedel .................................................................

Skrwwmedel . . ...............................................

8,500,000

3,000,000

Extra uppbörd ..........................................................................

100,000

—

Säger

20,605,000

—

Bevillningar.

Tullmedel ...................................................

36,000,000

Postmedel ‘ ...........................................

8''800''000

_

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

800''000

—!

Stämpelmedel .............................................................................

5,300,000

Bränvinstillverkningsskatt....................................................

14,500,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift...........................................

7,000,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.....................

5,200,000

—1

Säger

77,600,000

i

Summa

98,205,000 —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Beräknade

i riksstaten för

år 1896.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt.............................................................................................

1,905,000

Kyrkotionde...............................................................................................

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .....................................

270,000

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet ..............

51,000

Trosspassevolansafgift......................................................................

19,000

Tillfälliga rotevakansafgifter..............................................................

44,000

Soldatvakansafgift....................................................................................

56,000

Båtsmansvakansafgift ............................................................................

200,000

Arrendemedel..........................................................................................

2,400,000

Mantalspenningar....................................................................................

665,000

Bötesmedel .............................................................................................

250,000

Kontrollstämpelmedel ............................................................................

25,000

Fyr- och båkmedel ................................................................................

1,400,000

Telegrafmedel..........................................................................................

1,335,000

Jemvägstrafikmedel ............................................................................

7,200,000

Skogsmedel ................................................................................''............

2,900,000

Extra uppbörd .....................................................................................

100,000

Säger

19,070,000

Bevillningar.

Tullmedel ...........................................................................................

36,000,000

Postmedel ............................................................................................

8,500,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter..........

800,000

Stämpelmedel.....................................................................................

5,300,000

Bränvinstillverkningsskatt...................................................................

14,500,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................................................

7,000,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst .............................

Tilläggsbevillning ...............................................................................

5,000,000

1,350,000

Säger

78,450,000

Summa

97,520,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

21

inkomster.

Bil. Litt. b.

J

Enligt räk

enskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1897.

För år 1892.

För år 1893.

För år 1894.

Medium.

4,170,056

3,707,214

2,353,417

3,410,229

1,905,000

214,788

214,102

211,960

213,617

250,000

286,444

274,256

258,319

273,006

270,000

50,940

50,840

50,685

50,822

51,000

26,485

26,471

25,495

26,150

19,000

87,688

110,004

142,344

113,345

204,000

103,311

88,340

73,931

88,527

56,000

335,705

302,966

264,133

300,935

200,000

2,610,854

2,541,133

2,463,329

2,538,439

2,300,000

663,213

661,880

672,987

666,027

665,000

267,997

259,525

261,015

262,846

250,000

26,348

29,361

33,260

29,656

25,000

1,595,037

1,694,853

1,791,914

1,693,935

1,400,000

1,455,615

1,419,709

1,375,811

1,417,045

1,410,000

6,500,000

6,700,000

7,500,000

6,900,000

8,500,000

2,961,826

2,903,915

3,487,318

3,117,686

3,000,000

103,425

223,013

134,102

153,513

100,000

21,459,732

21,207,582

21,100,020

21,255,778

20,605,000 |

37,228,458

36,934,304

38,510,782

37,557,848

1

36,000,000

7,631,979

7,838,591

8,273,600

7,914,723

8,800,000

529,841

565,902

887,784

661,176

800,000

3,492,122

3,330,291

3,828,691

3,550,368

5,300,000

14,538,088

15,310,022

15,665,877

15,171,329

14,500,000

2,260,496

2,718,927

4,723,275

3,234,233

7,000,000

4,354,032

5,114,174

5,279,077

4,915,761

5,200,000

______ t___________L

1,502,045

5,153,879

__ _ |

— —

70,035,016 |

73,314,256 |

82,322,965 |

73,005,438 j

77,600,000

91,494,748

94,521,838

103,422,985

94,261,216 !

98,205,000 |

Bill. till Biksd. Frot. 181/6. 1 Sami. 1 Afit. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hället inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att i

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna

hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat

dertill anvisadt, eller 1,320,000 kronor.

Bill. till Riksd. Frat. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första hufvudtiteln.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit

täcktes, enligt det öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans

Maj:t Konungen gilla.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1896.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepai''tementsärenden, hållet infÖr

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

Måndagen den 13 januari 1896

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gill jam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen statsrådet Östergren föredrog de frågor, som

rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid beträffande

:

Ordinarie anslag.

Svea och Göta hofrätter med derunder lydande justitiestater.

Uti proposition till 1895 års Riksdag föreslog Eders Kong!. Maj:t [1. 2.]

Riksdagen att besluta, att Vermlands och Gotlands län skulle skiljas öjverjörMg af

från Svea hofrätt* domvärjo och förläggas under Göta hofrätt. Såsom

skäl härför anfördes hufvudsakligen, att det arbete, som för närvarande till Svea hojBill.

till Riksd. Prof. 1896. 1 Sami 1 Afd. 1

af anelayot UU

Svea hofrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Andra hufvudtiteln.

ålåge Svea hofrätt, vore, i medeltal efter division räknadt, afsevärdt

större än det, som Göta hofrätt hade att utföra, och att det till förekommande

af menlig tidsutdrägt i behandlingen af de på Svea hofrätts afgörande

beroende mål, skulle vara önskvärd!, om en utjemning af arbetsbördan

mellan de begge hofrätterna kunde ■ åstadkommas. Riksdagen

ansåg sig emellertid icke kunna godkänna denna proposition. I den

Riksdagens skrifvelse af den 3 maj 1895, hvari detta Riksdagens

beslut meddelades, anförde Riksdagen, bland annat, att Riksdagen

ansåge sig böra ifrågasätta annan åtgärd för utjemnandet af arbetsbördan

mellan Svea och Göta hofrätter, och att, så framt olikheten

i arbetsbördan kunde antagas komma att allt framgent fortfara,

den erforderliga utjemningen syntes kunna ske genom öfverflyttning

af en utaf Göta hofrätts divisioner till Svea hofrätt. Vid det

förhållande att de fem yngste assessorerna i Göta hofrätt samt de två

yngste notarierna och den yngste fiskalen derstädes vore pligtige att

låta sig förflyttas till annan hofrätt, läte en dylik åtgärd sig genomföra

utan att derigenom vållades någon afsevärd kostnad för staten. Den

omständigheten, att efter en sådan öfverflyttning divisionernas antal i

Svea hofrätt skulle blifva flera än i de båda öfriga hofrätterna tillsammans,

syntes icke i och för sig kunna betraktas såsom någon väsentlig

olägenhet. Icke heller kunde ett antal af sju divisioner i Svea hofrätt

anses större än med organisationen af denna hofrätt vore förenligt,

helst divisionerna derstädes redan under någon tid uppgått till detta

antal utan att, såvidt man kunnat erfara, några svårigheter deraf visat

sig. Af de vid propositionen fogade statistiska uppgifter syntes Riksdagen

otvetydigt framgå, att målens antal för Göta hofrätt fortfarande

vore stadt i nedgående. En tillfällig stegring af målen, som framdeles

kunde inträffa, syntes utan svårighet kunna afhjelpas på enahanda sätt,

som måste tillgripas om en dylik stegring inträffade efter det nu föreslagna

öfverflyttning egt rum.

Angående den af Riksdagen sålunda ifrågasatta öfverflyttningen

af en division från Göta till Svea hofrätt har, på Eders Kongl. Maj:ts

nådiga befallning i remiss af den 31 maj innevarande år, Göta hofrätt

afgifvit underdånigt utlåtande, deruti hofrätten anfört följande:

Hofrätten ville först anmärka, hurusom det af Riksdagen framhållna

syftet att utjemna arbetsbördan de särskilda hofrätterna emellan

syntes vara berättigad t endast under förutsättning, att ingendera hofrätten

derigenom beröfvades förmågan att tillfredsställa den rättsökande

allmänhetens anspråk på god och skyndsam lagskipning. Nu förhölle

det sig så, att Göta hofrätt för närvarande besutte sådan förmåga,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

3

Svea hofrätt deremot icke. Det vore uppenbarligen emot rättskipningens

intresse och särskilt till förfång för den stora del af rikets befolkning,

som lydde under Göta hofrätts jurisdiktion, om hoträtten skulle i sådant

afseende försättas i ett sämre läge, i någon mån jemförligt, med det,

hvari begge de andra hofrätterna befunne sig. Det formella värde,

som en sådan »utjemning» kunde hafva, torde helt och hållet försvinna

i jemförelse med den materiella skada, som derigenom tillskyndades en

stor del af rikets innebyggare.

För att åskådliggöra berörda förhållande vore nog att hänvisa

till några få af den judiciella statistikens siffror.

Chefens för justitiedepartementet årliga embetsberättelse innehölle

uppgifter om den tid, inom hvilken målen i de särskilda hofrätterna

blifvit bragta till slut. Den senast utkomna berättelsen, för år 1893,

visade sålunda, att af de vädjade målen afgjordes inom tre månader i

Göta hofrätt 37 procent, men i Svea hofrätt endast 9,4 procent och i

hofrätten öfver Skåne och Blekinge endast 1,7 procent; inom 3—6

månader i Göta hofrätt 55,4 procent, men i Svea hofrätt endast 15

procent, i hofrätten öfver Skåne och Blekinge 21,2 procent. I Svea hofrätt

fingo under år 1892 icke mindre än 42,2 procent af de vädjade målen

i mera än ett år vänta på sitt afgörande, under det att motsvarande

tal för Göta hofrätt var endast 0,1 procent. Anmärkas borde dock,

att, sedan Svea hofrätt under längre tid fått arbeta på sju divisioner,

ifrågavarande procenttal för år 1893 nedgått till 21,4 procent. En

annan tabell i samma berättelse visade, att under decenniet 1884—1893

procenttalet för de vädjade mål, som bragts till slut inom sex månader

från det de inkommit, för Svea hofrätt aldrig uppgått till mera än 28,5

procent, men nedgått ända till 6,6 procent, under det att i Göta hofrätt

motsvarande siffror aldrig understigit 90,3 procent men väl höjt

sig till 97,5 procent. I afseende å besvärsmålen förekomme äfven någon

öfverlägsenhet å Göta hofrätts sida, dock mindre i ögonen fallande.

Denna olikhet de särskilda hofrätterna emellan berodde uteslutande

på deras olika balanser. Tillvaron af en balans innebure nemligen,

att ett antal mål motsvarande balansen finge ligga och vänta på handläggning

och afgörande. Ju större balansen vore, desto längre blefve

väntetiden för hvarje särskildt mål, desto långsammare lagskipningen

i sin helhet. Det önskvärda vore således att inskränka balansen till det

minsta möjliga; och detta mål syntes Göta hofrätt under sin nuvarande

organisation hafva uppnått. Men rubbades organisationen, kunde det

lätt inträffa, att detta gynsamma förhållande upphörde.

I sammanhang härmed borde ock erinras om en omständighet af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hufvudtiteln.

rigt. Det vore otvifvelaktigt, att en del mål fullföljdes till liofrätterna

mindre i förhoppning om ändring i underrättens utslag än i syfte att

vinna uppskof med utslagets verkställande. Dessa mål vore väl i allmänhet

enkla att afgöra men kräfde icke dess mindre tid och arbete.

För ju längre tid det åsyftade uppskofvet kunde viunas, desto större

vore frestelsen för en tredskande svarandepart att draga målet till hofrätten.

Alltså: ju större balansen vore, desto mera ökades fullföljden,

och tvärtom: ju mindre balans, desto mindre fullföljd. Om man minskade

hofrättens arbetskrafter, så att balansen ökades, kunde man derför

vara temligen viss om, att de inkommande målens antal också skulle

ökas och snart framkalla behof af ökade arbetskrafter.

Härmed sammanhängde också ett annat sakförhållande, som vid

den uppkomna frågans bedömande icke finge lemnas ur sigte. Vid

minsKning af fullföljden till en hofrätt, vore det i allmänhet de enklare

målen — de som fullföljdes för uppskofvets skull — som först försvunne.

De mera invecklade och tvifvelaktiga målen, som kräfde mesta

tiden för utredning och öfverläggning, fullföljdes i alla fall. Man finge

således icke tro, att en hofrätts arbetsuppgift kunde uteslutande bedömas

efter de inkomna målens antal. Erfarenheten i Göta hofrätt gåfve vid

handen, att målen för närvarande vore besvärligare och mera tidsödande,

än under perioder, då deras antal varit större. Detta förhållande undginge

naturligtvis den officiella statistiken, efter hvilken allmänheten

bildade sitt omdöme.

Vid jemförelse emellan antalet instämda och vädjade mål, civila

besvärsmål samt omedelbart upptagna och i andra instans fullföljda

brottmål, som under år 1893 blifvit i de båda hofrätterna afgjorda,

funne man visserligen, att dessa utgjort i Svea hofrätt, som nämnda

år arbetade på sju divisioner, 2,843 och i Göta hofrätt endast 1,411,

eller i Svea hofrätt på division 406 och i Göta hofrätt 282; men det

vore dock förhastadt, att deraf draga den slutsatsen, att Göta hofrätt

skulle under nämnda år hafva saknat tillräcklig sysselsättning.

Vid bedömandet häraf borde man nemligen taga i betraktande, att i

Göta hofrätt alltid fem ledamöter öfvervore målens föredragning och

deltoge i deras afgörande, under det att i begge de andra hofrätterna

divisionerna i regeln arbetade med besättning af endast fyra ledamöter,

sålunda att en af de föredragande ledamöterna i tur och ordning åtnjöte

frihet från tjenstgöring på embetsrummet. En sådan anordning berättigades

otvifvelaktigt deraf, att, då arbetskrafterna icke motsvarade

arbetsuppgiften, ett större qvantitativt arbetsresultat kunde uppnås derigenom,

att de föredragande ledamöterna erhölle mera tillfälle till hem
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

5

arbete. Men den ordning, som följdes af Göta hofrätt, stode i fullkomligare

öfverensstämmelse med lagens stadgande i 23 kapitlet 1 § rättegångsbalken

och förordningen den 23 augusti 1851. Det torde äfven vara ur teoretisk

synpunkt klart och af erfarenheten bekräftadt, ej mindre att en kollegial

domstol borde vara sammansatt af ett udda antal ledamöter, än äfven att,

derest öfverläggning och omröstning inom en sådan domstol skulle ernå

sin fulla betydelse, alla ledamöterna borde både öfvervara föredragningen

och samtidigt deltaga i öfverläggning och omröstning. Ehuru det visst

icke borde bestridas, att goda resultat kunde uppnås äfven med det

arbetssätt, som i detta hänseende begagnades i de andra hofrätterna,

så ansåge hofrätten sig dock icke behöfva undertrycka den meningen,

att, om genom arbetskrafternas minskning Göta hofrätt skulle nödgas

att i berörda afseende följa de andra hofrätternas föredöme, hofrätten

derigenom skulle gå miste om en nu befintlig garanti för målens omsorgsfulla

pröfning. Ifrågavarande olikhet de båda hofrätterna emellan

ledde emellertid statistiskt sedt till det resultat, att under år 1893 hvarje

föredragande ledamot deltagit i Svea hofrätt i 305 och i Göta hofrätt

i 282 mål, således endast eu obetydlig skilnad, som möjligen utjemnades

af målens olika beskaffenhet.

Om man antoge, att Göta hofrätt, på sätt Riksdagen ifrågasatt,

reducerades till fyra divisioner, skulle, enligt 1893 års statistik, hvarje

division hafva att afgöra 353 mål i stället för nuvarande 282, således

visserligen omkring 50 mål mindre än en division i Svea hofrätt; men,

med bibehållande af nuvarande arbetssätt i båda hofrätterna, komme

dock hvarje föredragande ledamot att deltaga i omkring 50 mål mera

än en referent i Svea hofrätt. Då det vore nogsamt bekant, att Svea

hofrätt^ ledamöter vore ytterligt ansträngda, torde än större kraftansträngning

icke kunna fordras af Göta hofrätts ledamöter; och om vid

sådant förhållande Göta hofrätt skulle nödgas att tillgripa samma utväg

som de andra hofrätterna, vore detta, enligt hofrättens mening,

synnerligen att beklaga. Om hofrätten åter läte nuvarande arbetssätt

fortgå, blefve följden otvifvelaktigt, att de afgjorda målen icke komme

att uppgå till påräknadt antal, balansen sålunda ökades, lagskipningen

fördröjdes och allmänhetens intresse blefve lidande, hvaraf snart komme

att framkallas anspråk på den indragna divisionens återupprättande.

Alla dessa betänkligheter kunde dock häfvas, om det vore ett säkert

och obestridligt sakförhållande, att antalet af de mål, som inkomme

till Göta hofrätt, vore stadt i eu ständig och oafbruten förminskning.

Riksdagen hade visserligen genom hänvisning till Norrlands utveckling

bjudit skäl för sin mening, att antalet af de till Svea hofrätt inkomna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hufvndtiteln.

målen — som under de sista åren visat tecken till minskning — skulle

inom en icke aflägsen framtid komma att i afsevärd mån ökas, men

deremot icke anfört skäl, hvarpå man kunde grunda ett antagande, att

den minskning af de inkomna målens antal, som visat sig i Göta hofrätt,

skulle vara af permanent natur. Några sådana skäl tilltrodde sig

icke heller hofrätten att kunna uppgifva.

Vid de judiciella indelningarna hade man i allmänhet fäst sig vid

folkmängdssiffrorna såsom en af de mest konstanta faktorerna i fråga

om myckenheten af domstolarnas göromål. Då frågan betraktades ur

denna synpunkt, funne man, att, enligt de senaste statistiska uppgifterna,

belöpte sig på hvarje af Svea hofrätts divisioner 380,813 och

på hvarje af Göta hofrätts divisioner 360,795 af rikets innebyggare,

samt att genom den ifrågasatta förändringen detta förhållande skulle

så förändras, att motsvarande tal blefve för Svea hofrätt 326,411 och

för Göta hofrätt 450,993. Det skulle fordras en väsentlig olikhet

emellan förhållandena inom de särskilda hofrätternas jurisdiktioner i

deras helhet för att följderna af en så stor olikhet i folkmängdsförhållandena

skulle i längden kunna utjemnas genom rättegångsmålens relativa

freqvens. Erfarenheten torde visa, att det egentligen endast vore ett

eller annat län, som under ett visst stadium af sin utveckling bidroge

till målens ökande i Svea hofrätt, och att sedan denna utveckling nått

sin normala gräns, de från länet fullföljda målen äfven reducerades till

normalt antal. Hvad beträffade Göta hofrätts jurisdiktion, hade näringslif

och sociala förhållanden icke under sista decenniet undergått några

sådana förändringar, att ett stadigvarande inflytande deraf på de inkommande

målens antal kunde vara att förvänta. Deremot hade under

detta decennium, likasom under alla föregående, inträffat omständigheter,

hvilka framkallat en tillfällig eller möjligen periodisk vexling i

hofrättens arbetsuppgift. Denna måste alltid i någon mån vexla, allt

eftersom i ekonomiskt hänseende goda eller dåliga år omvexlade med

hvarandra. Under de allra sista åren hade förhållandet i sådant hänseende

varit särdeles gynsamt, men man behöfde icke gå längre tillbaka

än till decenniets förra hälft för att finna ekonomiskt dåliga år, då

äfven de inkomna målens antal ökades. Under vissa perioder utöfvades

ett särskildt inflytande af mera ingripande förändringar i lagstiftningen.

Sålunda minskades de understälda brottmålen högst väsentligt

genom strafflagen och de civila besvärsmålen genom utsökningslagen,

men deremot ökades de besvärligaste vädjade målen under de

år, som följde närmast efter vattenrättslagarnas utfärdande. Det återstode

att se, huruvida icke de njfligen utfärdade bolagslagarnas till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hnfvudtiteln.

7

lämpning på bestående rättsförhållanden komme att öka hofrätternas

arbete med svårlösta mål, och alldeles oöfverskådligt vore det arbetefält

som öppnade sig, om, vid en eventuel förändring af lagstiftningen

angående bevisning inför rätta, de fasta bevisreglerna uppliäfdes, men

bevisfrågorna fortfarande finge fullföljas till högre instans. I någon

mån inverkade också det förtroende, underrätterna under hvarje period

åtnjöte, och detta vore, hvad häradsrätterna beträffar, väsentligen beroende

af det sätt, hvarpå ordförandeplatserna i dessa för tillfället vore

besatta. Minskningen i de till Göta hofrätt inkomna mål torde till

någon del bero derpå, att ganska många af dessa domareembeten inom

Göta hofrätts jurisdiktion blifvit under sista decenniet försedda med

nya innehafvare i sin kraftigaste ålder; men äfven de gynsamma följderna

af detta förhållande vore naturligtvis af öfvergående natur. Det

torde således vid pröfning af de statistiska data, på hvilka Riksdagen

syntes uteslutande hafva grundat sin uppfattning, fordras både insigt

och varsamhet för att icke förblanda tillfälliga företeelser med en stadigvarande

utveckling i viss riktning. För att åskådliggöra, huru förhållandena

i detta afseende vexlat fram och tillbaka under en längre

period, hade hofrätten låtit upprätta en tabell öfver inkomna vädjade

och instämda mål, civila besvärsmål och brottmål för åren 1852—1894,

hvilken tabell torde få under bilaga A fogas vid detta protokoll.

Det vore säkerligen icke något lyckligt förhållande, om en hofrätt

vore så svagt utrustad med arbetskrafter, att dessa nätt och jemt

räckte till vid de tillfällen, då de inkomna målens antal nedgått till ett

minimum. Vid minsta ökning af målen inträffade det då, att balansen

ökades och att de rättsökande, som förut varit vana vid en snabb

expedition, finge vänta allt längre och längre på sina domar. Om balansen

sålunda växte år efter år, kunde det dröja lång tid, innan en

periodisk minskning i de inkomna målens antal lemnade tillfälle till

balansens successiva afarbetande, och det kunde icke undvikas, att

under denna tid klagomål öfver fördröjd lagskipning läte höra sig och

anspråk på arbetskrafternas förstärkande framkomme. Det hade varit

under sådana omständigheter och efter långvariga svårigheter, som

hofrätten år 1852 omsider erhållit den femte division, hvilkens indragande

nu satts i fråga, och sannolikt hade hofrätten att emotse en lika orolig

period, om denna plan sattes i verket.

Riksdagen, som icke syntes hafva känt sig alldeles säker emot

en tillfällig stegring af de inkomna målens antal, hade — om hofrätten

rätt förstått Riksdagens mening — gifvit anvisning på användande af

tillfälliga divisioner för sådana fall. Men denna nödfallsutväg kunde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hufvudtiteln.

aldrig ersätta fördelen af tillräckliga fasta arbetskrafter; ty dels vidtoges

i regeln icke eu sådan utomordentlig åtgärd, förr än de rättsökande

redan under en ganska lång tid fått lida under balansernas

följder, dels visade Svea hofrätts exempel, att sådan förstärkning icke

alltid kunde erhållas, då den som bäst behöfdes, dels mötte det svårighet

både att erhålla lämpliga personliga krafter för en sådan tillfällig

förstärkning och att finna användning för samma personal, sedan behofvet

af förstärkningen upphört, hvaraf åter vållades en skadlig rubbning

i befordringsförhållandena inom hela domarekåren. Hofrätten vågade

också hoppas, att vidare afseende icke skulle fästas vid denna

tanke på en ordinarie divisions ersättande med dylika tillfälliga emot

principerna för domstolsorganisationen stridande anordningar.

Då hofrätten sålunda icke funne en minskning af hofrättens arbetskrafter

för närvarande vara tillrådlig utan tvärtom kunna för de

rättsökande medföra mistning af fördelar, hvaraf de nu vore i åtnjutande,

och hofrättens arbetskrafter vore fullt behöfliga för arbetets

drifvande i den ordning, som i hofrätten följdes; så hemstälde hofrätten

i underdånighet, att Riksdagens ifrågavarande skrifvelse, så vidt

den anginge Göta hofrätt, icke måtte till någon Eders Kong!. Maj:ts

åtgärd föranleda.

För den händelse åter, att Eders Kong]. Maj:t skulle finna statsverkets

tillgångar icke medgifva, att den förstärkning af Svea hofrätt,

som kunde påkallas af de norrländska provinsernas ökade befolkning

och växande näringslif, bereddes annorlunda än på bekostnad, af Göta

hofrätts och Göta rikes intresse, så ville hofrätten i afseende på indragningens

omfattning och verkställighet hemställa,

att, då, vare sig hofrätten bestode af fyra eller fem divisioner,

brottmål alltid måste samtidigt föredragas på två sessionsrum af en

fiskal på hvardera rummet och desse måste hafva hvarannan vecka

ledig för målens beredande och expedition, det nuvarande antalet af

fyra fiskaler i alla händelser måtte bibehållas;

att, då behofvet af amanuenser och andra extra biträden icke

genom en divisions indragning underginge någon förändring, det för

extra ordinarie personalens aflöning å stat uppförda anslaget måtte

bibehållas oförminskadt;

samt att, då det hvarken för den ena eller andra hofrätten vore

fördelaktigt, om de fem yngste assessorerna öfverflyttades, det vid en

eventuel öfverflyttning måtte tillåtas äfven äldre ledamöter, som kunde

vara dertill villiga, att öfvergå till Svea hofrätt med rätt till säte bland

sina nya kolleger efter fullmakts datum.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

9

Efter det detta Göta hofrätts yttrande ingått, har jemväl Svea

hofrätt beredts tillfälle att afgifva underdånigt utlåtande i ärendet.

Dervid har Svea hofrätt hufvudsakligen anfört följande:

På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade Riksdagen år 1890

ett extra anslag för Svea hofrätts tillfälliga förstärkande med en sjunde

division, som skulle hafva till hufvudsaklig uppgift att afarbeta då befintlig

balans af instämda och vädjade mål. Balansen, som vid 1889

års slut uppgick till 1,710 mål, hade, sedan den sjunde divisionen

efter fyra års verksamhet indragits, vid 1894 års slut nedgått till 706.

Detta resultat hade vunnits dels genom den sjunde divisionens verksamhet,

dels derigenom, att de inkomna vädjade målens antal under

åren 1890—1894 visat en tillfällig, men ganska betydlig minskning,

så att detsamma från att under år 1889 hafva uppgått till 1,471, under

år 1890 sjönk till 1,315 och derefter utgjorde under år 1891 1,365,

under år i.892 1,357, under år 1893 1,283, och under år 1894 1,260.

Men detta förhållande vore numera stadt på återgång, i det att antalet

under år 1895 inkomna vädjade mål den 9 sistlidne december redan

utgjorde 1,326 och med 131 öfverstege antalet samma dag under år

1894 inkomna dylika mål. Hela antalet vädjade mål komme utan tvifvel

att under år 1895 uppgå till omkring 1,400. Då härtill lades, att den

sjunde divisionens verksamhet upphört den 1 september 1894, förklarades

lätt det resultat, som vore att befara, eller att vid 1895 års

slut balansen af vädjade mål komme att stiga till 1,000.

Redan denna siffra ådagalade i sin mån behofvet för Svea hofrätt

att åter komma i besittning af den förstärkning i arbetskraft, som

skulle tillföras hofrätten genom en sjunde division, hvilken under de

närmaste åren finge full sysselsättning endast med undanarbetande af

nu befintlig balans. Att emellertid behofvet icke vore af öfvergående

art, inliemtades af de statistiska uppgifter för åren 1884 till 1893, som

åtföljde Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1895 års Riksdag, och

hvilka nu kundo fullständigas med uppgifter för år 1894, under hvilket

år inkommo till Svea hofrätt 1,260 instämda och vädjade mål, 450

civila besvärsmål och 869 underställningsmål och besvär i brottmål,

samt till Göta hofrätt 685 instämda och vädjade mål, 246 civila besvärsmål

och 508 kriminella mål. Af dessa uppgifter framginge, att

antalet såväl civila som kriminella mål i Svea hofrätt under de fem

sista åren, ehuru dessa utvisade lägre siffror än de vanliga, dock

närmade sig det dubbla antalet mot Göta hofrätts, och att, om under

samma tid Svea hofrätt haft sju och Göta hofrätt fyra divisioner,

den förra ändock skulle på hvarje division haft större antal mål

Bill. till Bilcsd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra hufvndtiteln.

att handlägga än den senare. Att för framtiden förhållandena skulle

vända sig i en annan riktning, dertill funnes föga utsigt, när man,

såsom Riksdagen med skäl erinrat, toge i betraktande, att den starka

ekonomiska utveckling, som för närvarande utmärkte de norrländska

länen framför hvarje annan del af riket, säkert komme att under en

följd af år tillföra Svea hofrätt ett allt större antal mål. Många af

dessa norrlandsmål hade derjemte visat sig tynga på arbetet inom hofrätten

genom sin särdeles besvärliga och invecklade beskaffenhet. Vare

sig att Göta hofrätt fortfarande vore i behof af sina fem divisioner,

eller att det arbetsmaterial, som dit inginge, ansåges gifva tillräcklig

sysselsättning endast åt fyra, torde derför, såvidt på de inkommande

målens antal och beskaffenhet berodde, behofvet för Svea hofrätt af

sju divisioner få anses oafvisligt.

För så vidt som arbetets qvantitativa resultat kunde bero på arbetssättet,

hade de åtgärder redan vidtagits, hvilka med bevarande af

nödig säkerhet i rättskipningen kunde ifrågasättas för att med befintliga

arbetskrafter uppehålla göromålen i Svea hofrätt. Bland dessa åtgärder

förekomme den af Göta hofrätt anmärkta, att divisionerna i regel

arbetade med besättning af endast fyra ledamöter sålunda, att en af

de föredragande ledamöterna i tur och ordning åtnjöte en dags frihet

från tjenstgöring på embetsrummet för att blifva i tillfälle att bereda

ett större antal mål till föredragning. Denna anordning, som sålunda

icke afsåge ledamöternas beqvämlighet, enär det otvifvelaktigt kräfde

ett trägnare arbete att bereda mål till föredragning än att åhöra föredragningen

af redan beredda mål, stode i lika god öfverensstämmelse

med gällande lag, som den Göta hofrätt vore i tillfälle att använda,

under förutsättning att man, såsom naturligtvis alltid skedde, tillkallade

divisionens femte ledamot i de jemförelsevis få fall, då tre ledamöter

ej vore om samma beslut ense. Hofrätten vågade ock uttala

den förvissning, att anordningen icke ledt till något i materielt hänseende

för de rättsökande otillfredsställande resultat, en uppfattning,

som åtminstone icke jäfvades af den i justitieombudsmannens berättelse

till 1893 års Riksdag meddelade redogörelse angående mål, afgjorda

af Högsta domstolen åren 1887 till 1891 — de enda år för hvilka en

sådan redogörelse funnes tillgänglig. Redogörelsen upplyste, att under

nämnda tidrymd i 85 procent af de från Svea hofrätt och i 84 procent

af de från Göta hofrätt fullföljda mål hofrätternas domar och utslag

blifvit af Högsta domstolen faststälda.

Beträffande i öfrigt vidtagna förändringar i arbetssättet, åsyftande

att framkalla ett större arbetsresultat, ville hofrätten nu endast erinra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

11

derom, att deri kontrolläsning af handlingar i föredragna mål, som

enligt gammal praxis skett och, efter hvad hofrätten trodde sig veta,

i öfriga hofrätter fortfarande skedde under sessionstimmarna, i Svea

hofrätt försigginge i ledamöternas hem. Tiden på embetsrummet kunde

derigenom uteslutande egnas åt målens föredragning, öfverläggning till

beslut och expeditionernas justering samt föreskrifna förhör med parter.

Allt öfrigt arbete — det ojemförligt drygaste — såsom beredning af

mål till föredragning, uppsättande af expeditioner i föredragna mål,

läsning af handlingar i mål, som föredragits af andra ledamöter eller

af tjenstemän, återstode för ledamöterna att utföra i hemmen.

I betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt, kunde hofrätten ej

inse, att den ogynsamma ställning, i hvilken de under hofrättens domvärjo

förlagda delar af riket länge befunnit sig i fråga om möjligheten

att vid öfverdomstol få sina rättstvister inom skälig tid afgjorda, skulle

kunna under nuvarande förhållanden på annat sätt upphjelpas och förbättras

än genom en stadigvarande förstärkning af hofrättens arbetskrafter.

Huruvida en sådan förstärkning borde beredas genom öfverflyttning

af en division från Göta hofrätt eller genom anslag till en

ny division, vore en fråga, hvarpå det icke tillkomme hofrätten att

närmare ingå. I hvilketdera fallet som helst tilläte sig hofrätten framhålla

angelägenheten deraf, att jemte vanligt antal notarier en fiskal

blefve anstäld vid den division, hvarmed hofrätten kunde komma att

utvidgas. Hofrätten hade för närvarande till sex divisioner endast fem

fiskalslöner, och behofvet af en sjette torde lätt inses vid jemförelse

mellan antalet af de till de begge hofrätterna inkommande kriminella mål.

Att i den mån göromålens mängd ökades och domstolens utvidgning förorsakade

tillopp af ett större antal extra ordinarie tjenstemän, behofvet

af medel till arfvoden och gratifikationer åt dessa växte, torde ej heller

kunna bestridas. Det anslag, som nu vore upptaget i hofrättens stat

till amanuenser och extra ordinarie biträden med 9,000 kronor, eller

1,500 kronor för hvarje division, borde derföre, om divisionernas antal

ökades med en, höjas med 1,500.

I sammanhang härmed ansåge sig hofrätten böra ånyo upptaga

eu fråga, som väcktes redan då hofrätten i underdånig skrifvelse den

18 november 1889 hemstälde om anslag till en ordinarie sjette division,

men som då icke erhöll en definitiv lösning: frågan om inrättande inom

hofrätten af en andre aktuarietjenst. Hofrätten hade i berörda skrifvelse

anfört, bland annat, följande:

»Före år 1870 ålåg det icke aktuarien att mottaga och registrera

andra till hofrätten inkommande handlingar än dem, som ingåfvos i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra hufvudtiteln.

instämda och vädjade mål. Handlingar i öfriga mål och ärenden inlemnades

till sekreteraren. Men genom kongl. brefvet den 22 december

1869 förordnades, att till allmänhetens beqvämlighet det tills vidare

skulle åligga aktuarien att mottaga och i diarium anteckna de till hofrätten

inkommande handlingar i alla civila mål och ärenden samt fiskaliska

aktioner. I den skrifvelse till Kongl. Maj:t, hvari hofrätten hemstälde

om denna förändring, anfördes, att i anseende till den ständigt

fortgående tillväxten i antalet af de civila målen, hofrätten icke kunde

med visshet antaga, att en person skulle allt framgent medhinna att

mottaga och i diarium anteckna alla dylika mål, och att hofrätten

derföre ej trodde sig böra tillstyrka ett definitivt stadgande derom,

intill dess erfarenheten visat, huruvida en sådan förändring i arbetssättet

läte sig utan olägenhet verkställas. Erfarenheten har nu ådagalagt,

att förändringen visserligen varit till stor fördel för allmänheten,

men att deremot hofrättens farhåga i afseende på möjligheten för aktuarien

att hinna utföra det honom sålunda förelagda, högst väsentligt

ökade arbetet, visat sig grundad. Svårigheten för aktuarien att medhinna

sina dels genom nämnda öfverflyttning dels genom tillväxten i

de inkommande målens antal mer än fördubblade göromål beror till en

del på ett för Svea hofrätt egendomligt förhållande, som saknar motsvarighet

inom de andra hofrätterna. Medan t. ex. i Göta hofrätt

nästan alla handlingar ingifvas af några få, för närvarande fyra, vid

hofrätten anstälde så kallade hofrättskommissarier, uppträda i Svea hofrätt

parterna dels sjelfva, hvilket är fallet med ett stort antal rättsökande

från Stockholm och omgifvande landsbygd, dels genom något

af de många ombud, hvilka, till stor del utan juridisk underbyggnad,

här i hufvudstaden erbjuda sig till parternas tjenst, och jemväl af de

egentliga sakförarne användas såsom mellanhänder vid ingifvande af

handlingar i hofrätten. Uppenbart är att den tjensteman i Svea hofrätt,

till hvilken de rättsökande eg a vända sig för handlingars ingifvande

och uttagande samt upplysningars erhållande med mera, i följd

häraf får en långt besvärligare tjenstgöring än aktuarien i Göta hofrätt.

Under det att hofrättskommissarierna, väl bekanta med förhållandena

inom hofrätten, förstå att ur de för allmänheten utan aktuariens anlitande

tillgängliga anslags- och registerböcker inhemta nödiga upplysningar

om fortgången af de mål, de hafva att bevaka, och följaktligen

endast i ringa grad behöfva medelst förfrågningar afbryta aktuariens

arbete, äro de rättsökande i Svea hofrätt, lemnade åt sig sjelfva, icke

i stånd att förskaffa sig erforderliga upplysningar om de till hofrättens

handläggning öfverlemnade mål. Aktuarien i Svea hofrätt är derföre

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

13

nästan oafbrutet under den tid af fyra timmar dagligen, då aktuariekontoret

bör hållas för allmänheten öppet, upptagen med handlingars

mottagande och utlemnande samt besvarande af de rättsökandes frågor.

Häraf blir en följd icke blott att arbetet med anteckningars förande

i diarierna måste försiggå före och efter den ordinarie, åt allmänheten

egnade arbetstiden, utan ock att en god tid upptages med förande af

sådana specialregister öfver diarierna, att aktuarien kan lemna de begärda

upplysningarna utan något för honom sjelf liksom för allmänheten

alltför menligt dröjsmål.»

»Sålunda tages i Svea hofrätt kanske mer än eljest någonstädes

aktuariens embetsverksamhet i anspråk lör allmänhetens räkning. Men

då hans pligter mot embetsverket icke få af denna anledning

eftersättas, hafva hans tjenstegöromål tagit ett sådant omfång, att

arbetstiden för honom uppgår till nio eller tio timmar dagligen.

Visserligen biträdes aktuarien af en på viss tid, vanligen ett år i

sänder, förordnad amanuens, hvilken med arfvode af 1,800 kronor årligen

har till åliggande att under aktuariens tillsyn och på hans ansvar föra

diariet öfver vädjade mål samt lemna parter de upplysningar, som

kunna hemtas ur detta diarium. Men denne amanuens, hvilkens tjenstgöring

vid diariet icke är af beskaffenhet att göra honom skicklig att

befordras till annan tjenst inom hofrätten än aktuariens, måste för att

förvärfva meriter till annan ordinarie befattning allt som oftast tjenstgöra

vid hofrättens protokoll, och blir derigenom hindrad att så ofta

som erfordras vara å aktuariekontoret tillstädes. Hans ovissa ställning

nödgar honom ock att vid första tillfälle söka befordran på annat håll.

Det derigenom föranledda täta ombytet af amanuens har ett ganska

menligt inflytande på den art af verksamhet, som på aktuariekontoret

tages i anspråk. Hofrätten anser sig derföre böra föreslå, att aktuarien

måtte erhålla ett ständigt biträde med lön på stat. Finge detta biträde,

som kunde benämnas andre aktuarie, till hufvudsakligt uppdrag att på

eget ansvar föra diariet öfver vädjade mål med dermed i sammanhang

stående göromål, samt att hvarje dag minst under hela den tid aktuariekontoret

är öppet vara der tillstädes, skulle ett par timmars arbetstid

besparas förste aktuarien, som blefve fri från den tidsödande kontrollen

öfver vadediariets förande, och andre aktuarien det oaktadt blifva på

embetsruminet sysselsatt fem till sex timmar dagligen. För detta arbete

borde lönen icke bestämmas lägre, än att den motsvarade en notarielön,

helst andre aktuarien under sådana förhållanden säkert skulle finna

med sin fördel förenligt att stanna vid sin befattning, till dess han

kunde vinna befordran till förste aktuarie.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra hufvndtiteln.

Dessa skäl hade — anför nu hofrätten vidare — ansetts fullt

giltiga, hvadan ock anslag till en andre aktuariebefattning upptagits i

den kongl. propositionen till 1890 års Riksdag.

I underdånig skrifvelse den 14 maj 1890 förklarade emellertid

Riksdagen sig anse den i staten uppförda andre aktuariebefattningen

kunna undvaras, helst om, såsom hofrätten sjelf förutsatt och hvilket

Riksdagen jemväl funnit skäligt, anslaget till amanuenser och extra

ordinarie biträden ökades med 1,500 kronor.

I enlighet med den anvisning, som låg i detta Riksdagens

beslut, hade sedermera de göromål, som enligt hofrättens omförmälda

skrifvelse skulle uppdragits åt en andre aktuarie, i stället öfverlemnats

åt aktuariens amanuens att på eget ansvar fullgöra. Men

arbetet hade på den, som skulle utföra detsamma, stält så stora fordringar,

att hofrätten för att få behålla honom på sin post nödgats

höja arfvodet till 2,400 kronor årligen och alltså för detta ändamål

anlita mer än skäligt af det anslag, som vore afsedt för aflöning jemväl

af andra amanuenser och tillfälliga biträden. Äfven med denna

förhöjning hade det säkerligen icke varit möjligt att qvarhålla amanuensen

vid en så lågt aflönad befattning, som ej tilläte honom att vid

sidan deraf utöfva annan inkomstgifvande verksamhet, om han ej hyst

den förhoppning att vid aktuariens snart förestående inträde i pensionsåldern

få efterträda honom i tjensten. Men det vore föga antagligt

att, sedan tjensten blifvit besatt med en yngre innehafvare, en

amanuens skulle vilja under en följd af år binda sig vid ett uppdrag

af ifrågavarande slag mot ett arvode, som icke kunde med tillgängliga

medel uppbringas till högre belopp än 2,400 kronor. Ett tätare

ombyte af amanuens blefve då att förvänta, men dermed försvunne

ock möjligheten att åt honom uppdraga utförandet på eget ansvar af

en del af aktuariens göromål, hvilka vore af allt för grannlaga art för

att kunna på sådant sätt anförtros åt någon annan än en med göromålen

fullt förtrogen tjensteman. Hofrätten ansåge sig på dessa skäl

och då ökadt antal divisioner skulle ytterligare öka aktuariens arbete,

böra förnya sitt år 1889 väckta förslag om inrättande i hofrätten af

en andre aktuarietjenst med lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar

1,200 kronor och rätt till ålderstillägg efter fem år med 500 kronor

och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

I händelse af bifall härtill skulle tillökningen i anslaget till amanuenser

med mera, 1,500 kronor, icke behöfva ifrågakomma.

Derest öfverflyttning af en division från Göta hofrätt till Svea

hofrätt komme att ega rum, hade hofrätten icke något att erinra der
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra hnfvudtiteln.

15

emot att, på sätt Göta hofrätt hemstält, det finge tillåtas äldre ledamöter

i sistnämnda hofrätt, hvilka kunde vara dertill villiga, att öfvergå

till Svea hofrätt, med rätt till säte i hofrätten efter fullmakts datum,

under förutsättning att sådan rätt icke inom hofrättsrådsgraden toges

i anspråk af flera än två ledamöter.

Vid öfvervägande af hvad sålunda af hofrätterna anförts, finner

jag det vara obestridligt, att Svea hofrätt är i behof af ökade arbetskrafter,

och att, med hänsyn särskildt till de norrländska landsdelarnas

nu raskt fortgående utveckling, detta behof är af stadigvarande art.

Så länge Svea hofrätts domsområde förblifver oförändradt, lärer alltså

rättskipningen inom denna hofrätt ej kunna utan menlig tidsutdrägt

uppehållas, med mindre sju divisioner der ständigt äro i verksamhet.

Annorlunda hafva förhållandena inom Göta hofrätt under de senare

åren gestaltat sig. Allt sedan 1887 har antalet inkommande instämda

och vädjade mål, hvilka utgöra den hufvudsakligaste delen af arbetsmaterialet,

stadigt minskats och under år 1894 sjunkit till 685, den

lägsta siffra som förekommit sedan 1852. Under år 1895 hafva

inkommit 696 dylika mål. Om under femårsperioden 1890—1894

Göta hofrätt arbetat allenast å 4 divisioner, skulle en hvar af dem

haft att emottaga i medeltal årligen 188 dylika mål. Att under

dessa förhållanden Göta hofrätt skulle varit i tillfälle att äfven med

eu besättning af 4 divisioner nöjaktigt uppehålla rättskipningen, låter

sig icke bestrida. Nu är visserligen sant, såsom Göta hofrätt äfven

framhållit, att denna minskning i arbetsmaterialet möjligen icke är

konstant, och att ett eller annat dåligt år kan medföra, att arbetsmaterialet

åter springer upp. Men äfven med beräkning af dylika

normala fluktuationer synas mig dock åtskilliga tecken tyda på, att

man näppeligen kan emotse en stegring af Göta hofrätts arbetsmaterial

till likhet med hvad det förut varit. I detta hänseende synes mig

anmärkningsvärdt, att vid ingen föregående tid sedan 1852 antalet inkomna

instämda och vädjade mål under så många på hvarandra följande

år visat eu under 1,000 mål stadigt sjunkande siffra eller nedgått

så lågt som under åren 1890—1894. Vidare saknas icke vissa anledningar

till en dylik mera konstant nedgång af målen. Såsom sådana

kunna tvifvelsutan angifvas, att numera den ojemförligt största delen

i enskild ego varande jord inom Göta hofrätts domvärjo undergått

sådant skifte, som ej kan rubbas, hvadan rågångs- och jordatvisterna

numera torde utgöra ett fåtal; att, i den mån vattenverken få sina

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra hufvndtiteln.

rättigheter definitivt bestämda, anledningarna till dylika tvister alltjemt

aftaga; att, sedan verkningarna af nya utsökningslagen hunnit framträda,

antalet civila besvärsmål nedgått till ett fåtal. Skulle emellertid

emot förmodan de till Göta hofrätt inkommande målen så ökas, att

fyra divisioner ej kunna med nödig skyndsamhet behandla dem, så

återstår alltid samma utväg, att anordna extra division, som redan nu

måste tillgripas för Svea hofrätts räkning, om ej på annat sätt ökade

arbetskrafter der beredas.

Under dessa förhållanden och då Riksdagen såsom ofvan är sagdt

icke velat gifva sitt samtycke till den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

åtgärden att, för utjemnande af arbetsbördan de begge hofrätterna

emellan, öfverflytta en del af Svea hofrätts jurisdiktionsområde till Göta

hofrätt, synes mig annan utväg för åstadkommande af en snabbare

rättskipning i Svea hofrätt ej kunna eller böra af Eders Kongl. Maj:t

nu föreslås, än att en af Göta hofrätts divisioner dit öfverflyttas.

Visserligen har jag till statsrådsprotokollet för den 16 november 1894

emot en dylik åtgärd uttalat vissa betänkligheter, dem jag icke har

anledning frångå, hufvudsakligen grundade på den stora olikhet, som

i afseende på personalen derefter komme att råda mellan hofrätterna, men

dessa betänkligheter äro dock icke sådana, att de böra hindra öfverflyttningen,

om den eljest finnes nödig. Jag anser mig derför böra i

underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att till Riksdagen göra de

framställningar om ändringar i anslagen till Svea och Göta hofrätter,

som för en dylik öfverflyttning erfordras.

I sammanhang härmed torde böra meddelas Riksdagen, hurusom

Svea hofrätt i sitt i ärendet afgifna underdåniga utlåtande, utöfver hvad

jag ofvan derur återgifvit, framhållit, att den nya divisionen skulle

hafva till uppgift icke blott att sätta hofrätten i stånd att för framtiden

bättre motsvara de rättsökandes skäliga anspråk på skyndsam lagskipning

utan ock att undanrödja en för vinnande af detta syfte hinderlig

redan befintlig stor balans af vädjade mål; att ju längre tid som finge förflyta,

innan divisionen kunde begynna att arbeta på denna dubbla uppgift,

ju större balans den följaktligen finge emottaga, när den började sin

verksamhet, desto mer förmörkades utsigten eller åtminstone aflägsnades

tidpunkten för uppgiftens realiserande; att emellertid den tillökning i

hofrätternas ordinarie anslag, som för ändamålet erfordrades, antagligen

ej stode att vinna förr än med början af år 1897; att äfven om förändringen

åvägabragtes hufvudsakligen genom öfverförande af redan

beviljade anslag från Göta hofrätts till Svea hofrätts stat och således

möjligen kunde komma till stånd vid början af höstsessionen 1896 —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

17

hvilket vore högeligen önskvärd!;, och kanske äfven för den personal,

som skulle flytta, beqvämast — dock nio månader af innevarande år

komme att förflyta, under hvilka den förut vanskliga ställningen komme

att ytterligare förvärras; i anledning hvaraf hofrätten hemstält, att en

extra division måtte få för handläggning af instämda och vädjade mål

inom hofrätten bildas att tjenstgöra under år 1896 tillsvidare intill den

dag då en ny ordinarie division kunde komma att träda i verksamhet;

och har Eders Kongl. Maj:t vid underdånig anmälan af denna framställning

den 20 sistlidne december funnit godt bifalla hvad hofrätten

sålunda föreslagit, samt anvisa de för den extra divisionen erforderliga

medel att utgå af andra hufvudtitelns allmänna besparingar.

Hvad nu angår de i anledning af en divisions öfverflyttning från

Göta hofrätt till Svea i dessa hofrätters stater erforderliga förändringar,

så bör till en början anslaget till Göta hofrätt minskas med aflöningarna till

lön

tjenstgörings-

renskrifnings-

Summa.

penningar

penningar

1

hofrättsråd

4,400

— 2,000

—

— —

6,400

—

1

d:o

4,400

— 2,000

—

— —

6,400

—

1

assessor

3,300

— 2,000

—

— —

5,300

—

2

d:o

6,600

— 4,000

—

— —

10,600

—

1

notarie

2,000

— 1,200

—

400: —

3,600

—

1

d:o

2,000

— 1,200

—

400: —

3,600

—

Summa kronor

35,900

—

Denna minskning kan i sin helhet inträda redan från och med

1897 års början, enär två hofrättsråd i Göta hofrätt äro enligt gällande

bestämmelser pligtige att under år 1896 från sina beställningar afgå.

Beträffande det å Göta hofrätts stat nu uppförda anslag för aflöning

af 4 fiskaler, finner jag, på det af hofrätten angifna skäl, detta

anslag fortfarande vara i sin helhet för hofrätten behöfligt, och anser

jag mig förty icke böra föreslå någon minskning i samma anslag.

Deremot torde Göta hofrätts begäran att fortfarande vara bibehållen

vid det å dess stat med 7,500 kronor nu uppförda anslaget till

amanuenser och extra biträden oafkortad!, icke kunna tillerkännas

samma befogenhet, utan synes mig en mot den öfverflyttade divisionen

svarande del af samma anslag, eller 1,500 kronor, kunna och böra i

sammanhang med öfverflyttningen indragas.

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 1 Smil. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra hnfvndtiteln.

Hvad derefter vidkommer anslaget till Svea hofrätt, så bör detsamma

ökas med ofvan omförmälta aflöningar till 2 hofrättsråd, 3

assessorer och 2 notarier eller tillhopa 35,900 kronor.

Att Svea hofrätt, som med nuvarande 6 divisioner har 5 fiskaler,

efter ökning med en sjunde ordinarie division har behof af ytterligare

en fiskal är uppenbart.

I fråga om anslagen till hofrättens öfriga tjenstemannapersonal,

har hofrätten gjort framställning om antingen att erhålla anslag till

aflöning af en andre aktuarie med lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar

1,200 kronor samt ålderstillägg efter 5 år 500 kronor och

efter 10 år ytterligare 500 kronor eller att nuvarande anslaget till amanuenser

och extra biträden, 9,000 kronor, måtte ökas med 1,500 kronor

till 10,500 kronor. Hvad hofrätten i detta hänseende anfört synes mig

böra föranleda till bifall till det förstnämnda af berörda två alternativ.

Vid sådana förhållanden torde framställning böra göras derom, att

anslaget, till Svea hofrätt ytterligare ökas enligt följande tilläggstat:

lön

tjenstgörings- renskrifnings- s

penningar penningar

1 fiskal ............... 1,500: — 1,000: — 200: — 2,700: —

1 andre aktuarie 2,000: — 1,200: — — — 3,200: —

Summa kronor 5,900: —

efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Då enligt kongl. kungörelserna den 19 maj 1876 och 30 maj

1890 inom Svea hofrätt 8 assessorer och 4 notarier äro underkastade

skyldighet att låta sig till annan hofrätt förflyttas, synes mig den nu

ifrågasatta öfverflyttningen af en division från Göta till Svea hofrätt

icke böra föranleda någon ändring i redan meddelade stadganden beträffande

skyldighet för vissa ledamöter och tjenstemän i samma hofrätter

att låta sig till annan hofrätt förflyttas.

Deremot torde en dylik skyldighet lämpligen böra föreskrifvas

för den fiskal och den andre aktuarie, som genom tillämpning af ofvan

föreslagna tilläggsstat varda inom Svea hofrätt tillsatta.

De ledamöter och tjenstemän i Göta hofrätt, som kunna blifva

till Svea hofrätt förflyttade, ega, jemlikt bestämmelserna i kongl. kungörelsen

den 19 maj 1876, att bekomma ersättning för flyttningskostnaden.

Då denna ersättning, hvilken nu icke kan till beloppet bestämmas,

ej lärer komma att uppgå till något synnerligen afsevärdt

belopp, torde densamma utan svårighet kunna gäldas af andra hufvudtitelns

allmänna besparingar, hvadan någon framställning till Riksdagen

om anslag för detta ändamål icke synes mig erforderlig.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

19

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kougl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

att minska anslaget till Göta hofrätt med derunder

lydande justitiestat, i nu gällande stat upptaget

till 514,313 kronor, med belopp motsvarande dels

ofvan omförmälda aflöningar till 2 hofrättsråd, 3 assessorer

och 2 notarier, 35,900 kronor, dels ock den af

mig ifrågasatta nedsättningen af anslaget till amanuenser

och extra biträden, 1,500 kronor, eller tillhopa

37,400 kronor, hvadan anslaget skulle i 1897

års riksstat uppföras med 476,913 kronor;

att deremot höja anslaget till Svea hofrätt med

derunder lydande justitiestat, nu upptaget till 626,187

kronor, med dels nyssnämnda aflöningar till 2 hofrättsråd,

3 assessorer och 2 notarier 35,900 kronor

dels ock aflöningar till 1 fiskal och 1 andre aktuarie

enligt ofvan föreslagna tilläggsstat 5,900 kronor eller

tillhopa 41,800 kronor, hvadan alltså anslaget skulle

i 1897 års riksstat uppföras med 667,987 kronor;

samt att för åtnjutande af de i nyssnämnda tillläggsstat

upptagna löneförmåner stadga enahanda

vilkor, som äro föreskrifna för innehafvare af löner

å 1876 års aflöningsstat med förklaring derjemte att

skyldighet att mot ersättning för flyttningskostnaden

låta sig till annan hofrätt förflyttas skall åligga utöfver

förut stadgadt antal tjenstemän i Svea hofrätt

ytterligare en fiskal och andre aktuarien, hvadan

hädanefter de 2 yngste fiskalerna i hofrätten varda

underkastade flyttningsskyldighet.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå någon

förändring.

Extra anslag.

För fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet torde Eders

Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

Öfriga ordinarie

anslag.

[3.]

Lagbyrån.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra hufvudtiteln.

[4-]

Krig skojrätten.

att på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp

af 25,000 kronor.

I sammanhang härmed torde angående lagbyråns verksamhet

under år 1895 böra meddelas Riksdagen, att lagbyrån nämnda år varit

sysselsatt med revision af nya lagberedningens förslag till lag angående

bevisning inför rätta samt med utarbetande af förslag till åtskilliga

med de nya lagarna om bolag och föreningar sammanhängande

författningar äfvensom till förändrad lagstiftning rörande litterär och

artistisk eganderätt, hvarförutom en del mindre lagförslag blifvit inom

byrån uppgjorda.

I skrifvelse den 4 maj 1895 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel har Riksdagen, i anledning af Eders

Kongl. Maj:ts framställning, att till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militära ledamöter måtte på extra stat för år 1896 anvisas

3,250 kronor, anfört, att, ehuruväl det för ändamålet äskade anslaget

synts Riksdagen högre än som nödvändigt torde vara erforderligt, Riksdagen

emellertid velat denna gång bevilja beloppet, dock under anhållan

att Eders Kongl. Maj:t måtte vidtaga fullständig utredning, huruvida

icke bestridandet af ifrågavarande föga omfattande göromål kunde

ske medelst dagaflöning eller på annat sätt, som komrne att medföra

mindre kostnad för statsverket, och derom till Riksdagen afgifva förslag.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning af den 31 maj

sistlidet år har krigshofrätten inkommit med underdånigt utlåtande i

anledning af hvad Riksdagen sålunda yttrat beträffande ersättningen

till krigshofrättens ordförande och militära ledamöter, dervid krigshofrätten

anfört följande:

Hufvudsakliga syftet med Riksdagens ifrågavarande uttalande

syntes vara, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå nedsättning i aflöningen

åt krigshofrättens ordförande och öfriga militära ledamöter.

I afseende å formen för aflöningens utgående hade Riksdagen ej uttalat

annat önskemål, än att den form derför måtte föreslås, som kunde finnas

bäst lämpa sig för åvägabringandet af en dylik nedsättning.

Hvad då beträffade frågan, huruvida skäl för en sådan nedsättning

verkligen förefunnes eller ej, tilläte sig krigshofrätten erinra, att i

arfvodena åt krigshofrättens militära ledamöter, som från år 1875 utgått

å extra stat med 2,000 kronor till ordföranden och 1,000 kronor till

en hvar af de öfriga militära ledamöterna, under år 1895 en nedsättning

egt rum, så att arfvodena numera utginge med blott 1,000 kronor till

ordföranden och med 750 kronor till annan militärledamot, under det

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

21

att, såsom det varit att förutse, med den nya härordningens införande

göromålen i krigshofrätten betydligt ökats. Då under tidsperioden

1883—1892 medeltalet genom utslag afgjorda mål utgjort endast 15,4

och medeltalet af straffsammanläggningar endast 10 för år, hade under

år 1893 antalet af mål uppgått till 26 och af straffsammanläggningar

till 20 samt under 1894 till respektive 32 och 17 eller tillhopa 49

utslag för år 1894, under hvilket sistnämnda år antalet diariiförda mål

och ärenden sammanlagdt uppgått till icke mindre än 1,005. Äfven

hade målen under de sistnämnda två åren till en del varit af invecklad

beskaffenhet, något som i sin mån torde bidragit dertill, att derunder

större antal mål än vanligt från krigshofrätten dragits under Eders Kongl.

Maj:ts pröfning. Målens nämnda beskaffenhet hade ock orsakat, att

ett flertal mål måst tagas på cirkulation och sålunda föranledt hemarbete

för de militära ledamöterna, något som i än högre grad varit

fallet med de remisser, krigshofrätten under den ifrågavarande tiden

handlagt. Af de tre remisser, hvaröfver krigshofrätten 1894 haft att

yttra sig, hade i synnerhet en, angående ifrågasatt indragning af disciplinkompaniet,

varit al vidlyftig beskaffenhet och föranledt icke obetydligt

hemarbete för militärledamöterna. Under år 1895, som torde sluta

med en målsiffra, i det närmaste lika med 1894 års, hade icke mindre

än fyra remisser handlagts af krigshofrätten.

Såsom motiv för sin framställning om nedsättning i aflöningen åt

krigshofrättens militära ledamöter hade Riksdagen förklarat sig anse

de göromål, som tillkomme dem, vara föga omfattande.

Detta sitt omdöme hade Riksdagen dock hufvudsakligen grundat

på uppgifterna om krigshofrättens verksamhet under perioden 1883—

1892, efter hvilken period, såsom ofvan påvisats, krigshofrättens göromål

betydligt ökats. De militära ledamöternas göromål kunde numera

icke med fog sägas vara föga omfattande annat än i jemförelse med

de göromål, som ålåge de, också helt olika löneförmåner tillförsäkrade

ledamöterna i andra hof- och öfverrätter. Dessutom borde bemärkas,

att de till krigshofrättens militära ledamöter utgående arfvoden

vore afsedda att utgöra ersättning, icke blott för bevistade sammanträden

och hemarbete, utan jemväl för den dem åliggande skyldigheten att

städse hålla sig beredda att infinna sig i krigshofrätten när helst under

hela årets lopp sådant påkallades, hvarigenom de vore förhindrade att

annat än på allra kortaste tid och i alla händelser blott till ort, der

kallelse hastigt kunde nå dem, aflägsna sig från Stockholm, under det

att ledamöter i öfriga hof- och öfverrätter åtnjöte semester och i allmänhet

ledighet vid jul och påsk.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra hufvudtiteln.

För ytterligare nedsättning i den till krigshofrättens militära ledamöter

utgående, redan minskade aflöningen, torde sålunda några på

förändrade förhållanden beträffande hofrättens verksamhet grundade skäl

icke kunna förebringas, snarare för motsatsen.

Hvad härefter anginge formen för aflöningen, hade Riksdagen

ifrågasatt dess utgående antingen såsom dagaflöning eller på annat

sätt; och då, utom formen af dagaflöning eller den nu begagnade, fast

arfvode, något tredje aflöuingssätt svårligen kunde utfinnas, torde det

vara angående det företräde, som borde lemnas åt endera af berörda

två aflöningsformer, krigshofrätt^! hade att yttra sig, och finge krigshofrätten

dervid obetingadt uttala sig för den nu begagnade formens

bibehållande, vare sig aflöningen komrne att ökas, minskas eller bibehållas

oförändrad.

Redan den omständigheten, att denna aflöning vore afsedd att

utgöra ersättning åt krigshofrättens militära ledamöter icke allenast för

det arbete, de verkligen utföra, utan jemväl för skyldigheten att ständigt

vara i beredskap att på kallelse infinna sig till sammanträden i

krigshofrätten, gjorde att, derest aflöningen skulle anses böra utgå i

form af dagaflöning, det blefve nödigt, för undvikande af orättvisa, att

beräkna denna för hela den tid, de militära ledamöternas förordnanden

varade, då den i verkligheten blefve lika med ett fast arfvode.

Under annan förutsättning skulle det blifva synnerligen svårt att

bestämma normen för dagaflöningens utgående i särskilda fall. När ett

mål eller ärende toges på cirkulation, uppstode nemligen den frågan,

huruvida dagaflöningen borde utgå för det antal dagar, ledamot behöfde

behålla handlingarna — i hvilket fall den möjligen komme autor

de särskilda ledamöterna afse färre eller flera dagar, beroende på

den enes eller andres förmåga att mer eller mindre lätt sätta sig in i

en sak — eller om för hvarje ledamot den i rättegångsbalkens 23

kap. 6 § bestämda tid af fyra dagar borde beräknas. Skulle åter

dagaflöning komma att icke alls beräknas för de dagar, ett mål vore

på cirkulation, blefve följden påtagligen den, att ledamöterna, i stället

för att låta ett mål cirkulera, måste till ökadt antal sammanträden

använda den tid, som annars för cirkulationen erfordrats. Ledamöterna

skulle för öfrigt, derest formen åt dagaflöning valdes, komma i en

grannlaga, särdeles obehaglig ställning, då det i alla händelser skulle

komma att mer eller mindre bero på dem sjelfva, huruvida färre eller

flera sammanträden skulle ega rum.

Sedan föredragande departementschefen sålunda redogjort för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln. 23

krigshofrättens yttrande, anförde statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet:
Den

ersättning, som af Riksdagen förordas, dagaflöning, utgör en

integrerande del af militärbefälets aflöningsförmåner och är alldeles

icke afsedd för extra förrättning. För sådan utgår dagtraktamente

med olika belopp för tjenstgöring kortare tid än 8 dagar och för

tid öfver 8 dagar. I förra fallet utgår traktamentet, som bestämmes

i resereglemente^ med 12 kronor för generalmajorer och öfverstar

och 10 kronor för öfverstelöjtnanter och majorer. I senare fallet, som

i främsta rummet afser tjenstgöring med trupp, men jemväl tillämpas

vid personliga tjensteuppdrag af ofvan sagda längre varaktighet, med

9 kronor för generalmajorer, 7 kronor för öfverstar, 6 kronor för öfverstelöjtnanter

och 5 kronor för majorer.

Betänkligheterna mot att tilldela krigshofrättens militära ledamöter

dagtraktamente ligga först och främst uti svårigheten, att icke säga

omöjligheten, att bestämma det antal tjenstgöringsdagar, för hvilket

en hvar af krigshofrättens ledamöter skulle undfå ersättning. Ersättningen

kan nemligen icke med fog inskränkas till allenast sessionsdagarua,

ty en afsevärd del af arbetet, nemligen det efter sessionerna

erforderliga genomstuderandet af mål, som tagits på cirkulation,

fäller utom embetslokalen. Att uti målens omfång och beskaffenhet

i öfrigt söka ett slags värdemätare för dagtraktamentets beräknande,

torde icke låta sig göra.

I anledning af hvad jag nu yttrat, anser jag det icke vara

lämpligt att på det sätt Riksdagen ifrågasatt gifva ersättning åt krigshofrättens

militära ledamöter.

Att för förordnande vid krigshofrätten ersättning måste utgå,

lärer emellertid vara uppenbart.»

Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet yttrade, att

han delade den af chefen för landtförsvarsdepartementet uttalade mening

rörande olämpligheten af att ersättning till krigshofrättens militära

ledamöter bestämdes att utgå i form af dagaflöning eller dagtraktamente,

samt erinrade tillika, att den sjömilitära ledamoten genom sin

tjenstgöring i krigshofrätten vore utestängd från möjligheten att erhålla

sjökommendering och de mod sådan kommendering förenade särskilda

förmåner.

Statsrådet och chefen för justitiedepartementet anförde härefter

vidare:

Af hvad såväl krigshofrätten som cheferna för landtförsvars- och

sjöförsvarsdepartementet! sålunda anfört synes mig framgå, att en

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra hufvndtiteln.

anordning, hvarigenom ersättningen till krigshofrättens miltära ledamöter

bestämdes att utgå i form af dagaflöning eller dagtraktamente

för tjenstgöringsdagarna, skulle medföra så många svårigheter i tilllämpningen

och på ett så betänkligt sätt rubba de grunder, hvarå

bestämmelserna om dylika aflöningsförmåner hittills fotats, att jag

icke tilltror mig tillstyrka Eders Kongl. Maj:t, att hos Riksdagen göra

framställning om införande af en dylik aflöningsform i nu föreliggande

fall. Det synes mig alltså icke återstå annat än att föreslå Riksdagen

att fortfarande bibehålla den hittills använda, tvifvelsutan fullt lämpliga

formen'' af fast arfvode. Hvad angår detta arfvodes belopp, så har

detsamma från och med år 1895 undergått en icke obetydlig nedsättning,

och anledning att nu föreslå ytterligare minskning deri synes

mig så mycket mindre föi-ekomma, som de under senare åren genomförda

reformerna inom försvarsväsendet antagligen komma att i viss

mån öka krigshofrättens göromål. Jag hemställer alltså underdånigst,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militära ledamöter på extra stat för år 1897 anvisa

samma belopp, som under innevarande år dertill

anslagits, eller 3,250 kronor.

Statsrådets öfrige ledamöter biträdde hvad föredragande departementschefen

sålunda hemstält;

Och täcktes Hans Maj:t. Konungen i nåder dertill

lemna bifall.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bilaga A.

Tabell öfver till Oöta Hofrätt inkomna och balanserade mål för åren 1852—1894.

År.

Inkomna.

Balanserade.

Vädjade och

instämda

mål.

Civila besvär

Brottmål,

jemväl

omedelbart

upptagna.

Vädjade och

instämda

mål.

Civila

besvär.

Brottmål, j

jemväl

omedelbart

upptagna.

1852

1013

806

1196

491

79

134

1853

1025

1085

1105

527

88

189

1854

1142

■ 1429

1313

575

58

225

1855

1104

1374

1148

598

51

213

1856

1103

1432

983

646

41

183

1857

1045

400

933

550

36

174

1858

078

620

813

613

37

99

1850

1014

625

925

636

51

198

1860

1030

747

878

629

41

172

1861

032

733

959

542

39

148

1862

1002

830

950

640

32

190

1863

084

640

864

722

53

173

1864

081

1035

771

681

38

95

1865

1016

1173

620

569

48

66

1866

1147

1209

670

644

66

116

1867

1170

1119

691

765

68

151

1868

1332

1207

650

1075

81

96

1860

1344

1297

729

1093

94

122

1870

1284

1226

-788

734

177

167

1871

1233

800

711

548

135

153

1872

1112

597

695

476

66

108

1873

1052

488

787

418

66

204

1874

1024

401

745

345

63

169

1875

808

409

627

224

92

144

1876

807

420

610

354

79

168

1877

087

362

614

308

59

130

1878

998

544

561

356

78

150

1870

1109

588

538

460

7 6

170

1880

1127

470

561

427

63

191

1881

1120

348

564

392

57

233

1882

1009

383

571

412

48

192

1883

1038

376

550

350

36

138

1884

1015

373

540

317

31

100

1885

908

353

521

294

34

107

1886

024

404

545

270

56

121

1887

1053

455

445

342

36

102

1888

1028

429

572

360

46

73

1880

018

355

581

268

40

95

1800

82(i

307

541

214

30

119

1801

791

245

490

206

18

97

1802

751

268

402

187

27

108

1893

713

225

448

162

23

98

1804

685

246

508

152

26

104

lUh. till Riksd. Hrot. 1896. 1 Sami. 1 Af i.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr piinistern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1897 och yttrade:

Bill. till Kikad. Prof. 189(1 1 Samt. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kabinetts
kassan.

[I-]

[2.1

[3.]

[4.]

[5.]

Konsuls

kassan.

2 Tredje hufvudtiteln.

»Med afseende å kabinettskassans utgifter för år 1897 beräknades behofvet

i det budgetförslag, som förelädes Eders Kongl. Maj:t den 20 nästlidne december,

till 628,700 kronor för de förenade rikena tillsammans, hvaraf, enligt,

vedertagen proportion, 12/17 skulle bestridas af svenska statsmedel med 443,800

kronor, eller samma belopp, som af senaste riksdag beviljades. I denna beräkning

bar annan ändring icke skett, än att, till följd af Eders Kongl. Maj:ts

beslut i sammansatt statsråd denna dag, medel för hemliga utgifter icke komma

att för närmaste budgettermin äskas af norska storthinget, och att sålunda

slutsumman af kabinettskassans beräknade utgifter minskats till 624,600

kronor. Denna ändring inverkar icke på beloppet af det anslag, som är afsedt

att begäras hos riksdagen.

Af de i budgetförslaget ingående anslag är löneanslaget till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i

nu gällande riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som

alltså upptagits till 27,495 kronor, samt med anslagen till minister staten och

militärattachéer, uppförda det förra med 337,941 kronor och det senare med

8,471 kronor.

Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, under hvilken

rubrik medel till hemliga utgifter upptagas, är, i följd af Eders Kongl. Maj:ts

nyss af mig omnämnda beslut, i det gemensamma budgetförslaget minskadt

med den från Norge beräknade andelen för nämnda ändamål, 4,100 kronor,

från 75,000 kronor till 70,900 kronor, i hvilket belopp ingår för hemliga utgifter

9,900 kronor, att betalas af Sverige ensamt.

Konsulskassan. Vid föredragning i sammansatt statsråd den 20 nästlidne

december anmälde jag i underdånighet, att de af Sverige under budgetåren 1893

—94 och 1894—95 till bestridande af Norges andel i konsulskassans gemensamma

utgifter lemnade förskott blifvit af Norge återbetalade med undantag

af kr. 2,432: 23, som återstå från 1894 års bokslut, och kr. 44,545: C5, som

af Sverige förskotterats för förra hälften af 1895, samt att jag i skrifvelse

till departementet för det inre af den 28 nästlidne november anhållit dels om

slutlig uppgörelse för år 1894, dels ock att, i afvaktan på afslutandet af 1895

års räkenskaper och blifvande slutlig afräkning, det för första halfåret 1895

utlagda belopp måtte förskottsvis tillställas utrikesdepartementet.

Till svar å denna min skrifvelse har departementet för det inre i skrifvelse

den 17 nästlidne december meddelat, att departementet ansåge, att framställning

till storthinget borde göras angående beviljande af det belopp, som af

Sverige blifvit förskottsvis utbetaldt till betäckande af de på Norge belöpande

utgifter under l:a halfåret 1894 och under budgetåret 1 juli 1894—30 juni 1895

för det gemensamma konsulatväsendet. Departementet ämnade därför göra hem
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje hufvudtiteln.

ställan om, att nådig proposition i förevarande ärende måtte blifva till storthinget

aflåten; och skulle departementet, så snart storthinget sammanträdt,

fästa vederbörandes uppmärksamhet på önskvärdheten af ärendets skyndsamma,

behandling. Med afseende å det sålunda anförda vore departementet emellertid

icke i tillfälle att företaga slutlig uppgörelse af de båda rikenas ifrågavarande

mellanhafvande eller föranstalta om utbetalning till svenska statskassan af för

Norge gjorda förskott inom den i min skrifvelse nämnda tid (utgången af

år 1895).

Vid sådant förhållande anser jag mig icke för närvarande hafva anledning

göra någon underdånig hemställan i ämnet.

Hvad konsulskassan angår, äro inkomster och utgifter i detta budgetförslag

beräknade till samma belopp som i det sistlidet år framlagda budgetförslaget

eller 572,800 kronor, deraf 249,358 kronor beräknats belöpa på Sverige och

323,442 kronor på Norge, efter proportionen mellan de under år 1894 till

konsulskassan influtna svenska och norska konsulat- och expeditionsafgifter

jemte statsanslagen. Fördelningen af utgifterna å de särskilda rubrikerna har

skett efter proportionen af bidragens i detta budgetförslag beräknade slutsummor

med 43,5332 % för Sverige och 56,4668 % för Norge.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

Utrikesdepartementet. Det från konsulskassan beräknade gemensamma bidraget

är oförändradt, men enligt ofvannämnda fördelningsgrund har den

svenska andelen uppförts med 7,618 kronor eller 43,5332 % åt hela beloppet

17,500 kronor.

Konsulsstaten. Den oförändrade slutsumman 519,750 kronor har blifvit

fördelad i förhållande till hvarje lands bidrag och således ett belopp af 226,264

kronor eller 43,5332 % uppfördt för Sverige.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter. Slutsumman är likaledes

oförändrad, men med användande af nyssberörda proportion har den svenska

andelen blifvit beräknad till 15,476 kronor.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsmedel allena, uppföres understöd

åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

Jag erinrar härvid, att riksdagen i skrifvelse den 2 maj 1894 medgjfvit,

att af öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstantinopel inflytande

hyresinkomster må från och med 1895, så länge Eders Kongl. Magt finner

anslaget behöflig!,, dock under högst fem år, få för svenska kyrkan i Paris

användas 864 kronor årligen, att utgå såsom lönetillökning för pastor vid

nämnda kyrka.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje hufvudtiteln.

o

[10.] A tredje hufvudtiteln finnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen för

utgifvande af »Sveriges traktater».

I den redogörelse, som utgifvaren af detta verk afgifvit öfver sin verksamhet

under sistförflutet år, har han beträffande arbetets fortskridande anfört

följande:

»Traktatverket, som under de senare åren utarbetats i trenne serier — ett

af yttre omständigheter föranledt förfarande, hvilket medfört kännbar olägenhet

— har under förra året så till vida kommit i en för dess fortgång fördelaktigare

ställning, som den första serien blifvit färdig och afslutad genom

publicerande af det tredje bandets senare halfdel, en volym af mer än 26 ark.

Tryckningen af serien från och med 1815 har sedermera fortgått, utan att

likväl, som beräknadt var, hinna att under året afslutas. Emellertid har därmed

så långt hunnits, att det 26:te arket nu är under sättning och hela manuskriptet

för det återstående af delen till tryckeriet afiemnadt. Sedan denna del, omfattande

åren 1815—1845, utkommit, fortsättes omedelbart tryckningen af den

följande delen, omfattande åren 1846—1870 (eller möjligen 1872 eller 1875).

Det nu redigerade manuskriptet sträcker sig till 1880 och skall under årets

lopp fortsättas intill närvarande tid. Vid sidan af ofvannämnda har under

föregående året förberedelser börjats för afslutandet af den till mer än hälften

utgifna femte delen, hvilket arbete under innevarande år skall fortsättas i

afsigt att möjliggöra denna dels utkommande af trycket före nästa års

utgång.»

Jag erinrar vidare, att riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 maj 1895

anmält, att riksdagen med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i nådig proposition den

14 januari samma år gjorda framställning medgifvit, att af Sveriges andel i

konsulskassans besparingar må från och med år 1896, så länge Eders Kongl.

Maj:t finner lämpligt, dock under högst tre år, få användas årligen 4,000

kronor till ett konsulsstipendium och 1,500 kronor till bestridande i mån af

behof af stipendiatens resekostnader, eller tillsammans 5,500 kronor.

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i

underdånighet hemställa:

att Eders Kongl. Maj:t måtte af riksdagen för år 1897 äska de anslag

under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet

med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid

denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills;

och att afskrifter af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd

den 20 nästlidne december och denna dag angående den för de förenade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

5

rikena gemensamma utrikesbudgeten för 1897 måtte såsom bilagor B och C

åtfölja protokollet öfver denna föredragning.»

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det

föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år

1897 samt af hvad herr ministern för utrikes ärendena

i öfrigt hemstält och föreslagit, befalla, att afskrift af

detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas

för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

In fidem:

Eric T rölle.

s. 6 Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

3

fi

7

8

9

0

6

Tredje hufvu dtiteln.

Bil. A.

Ordinarie anslag.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes ären- dena..................................................................

Riksstateu

1896.

Förslag till

riksstat

1897.

Norges andel

i utrikes- budgeten

1897.

Sveriges och

Norges ge- mensamma

utrikesbud- get 1897.

a

kronor.

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

b

kronor.

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

C

kronor.

11,455

140,809

3,529

25,007

d (b 4- c)

kronor.

24.000

38,950

478,750

12.000

70,900

Utrikesdepartementet............................................

Ministerstaten.......................................................

Militärattachéer ..............................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter....

Säger

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet............................................

443,800

443,800

180,800

624,600

7,525

223,482

15,285

7,618

226,264

15,476

9,882

293,486

20,074

17,500

519,750

35,550

Konsulsstaten.....................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter....

Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas

af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter

246,292

86,292

249,358

89,358

323.442

203.442

572.800

292.800

Säger

160,000

160,000

120,000

280,000

Summa

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena.

Svenska kyrkan i Paris......................................

603,800

603,800

300,800

904,600

2,950

2,950

Säger

2,950

2,950

Summa

Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»

606,750

606,750

4,500

4,500

Säger

4,500

4,500

Summa

611,250

611,250

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

7

Anmärkningar.

.41 .YvV\

ITill kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/i; och Norge med ä/17. Anslagen till ministerstaten

och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas

utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

ISverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna

proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans

utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

5 I slutsummau, Kr. 70,900, ingår för hemliga medel Kr. 9,900, att betalas af Sverige ensamt.

''Till konsulskassans utgifter påräknas dels de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna

utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (ang. beräkningen af dessa, se sid.

14 och 15 här nedan), dels statsanslag, till hvilka Sverige bidrager enligt den af de 1855 och

1875 tillsatta konsulatkomitéer sammanstämmande förordade proportion, för hvilken redogörelse

lemnas i det af sistnämnda komité den 4 november 1876 afgifna betänkande sid. 53

och följ., sid. 170 och följ. (jmfr Konsulatförordningen den 4 november 1886 § 126), och

hvilken proportion, uttryckt i procent, motsvarar 57,14 % för Sverige och 42,8 6 / för Norge.

Bidragen (angående beräkningen af dessa se sid. 3 här ofvan) beräknas för Sverige till

Kr. 249,358 och för Norge till Kr. 323,442. Utgifterna fördelas i proportion till bidragen,

hvilken proportion, uttryckt i procent, motsvarar 43,5332 % för Sverige och 56,4668 % för

Norge.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje hufvudtiteln.

Bil. B.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 20

december 1895.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Hans excellens norske herr statsministern (tram,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Haugland,

Smedal.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Innan jag går att yttra mig rörande det förslag till utrikesbudget, som bör föreläggas

de båda rikenas under år 1896 sammanträdande riksförsamlingar, anser jag mig

böra erinra, att sedan, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 6 augusti

och den 22 december 1894 samt den 11 juni 1895, statskontoret under förskottstitel utanordna!

tillhopa kr. 198,900, motsvarande den från Norge beräknade andel i kåbinettskassans

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 9

utgifter för 13 månader, nämligen från och med juli månad 1894 till och med samma

månad 1895, härifrån likväl undantagna utgifterna för beskickningen i Wien samt för

hemliga utgifter, så har — efter det stortliinget den 5 juli innevarande år dels samtyckt

till, att de af stortliinget för gemensamma utgifter till de diplomatiska angelägenheterna

för budgetterminen 1 juli 1894—30 juni 1895 beviljade belopp, tillsammans kr. 183,370: 35,

finge på vanligt sätt användas, dels ock under vissa vilkor, till hvilka jag anhåller

senare få återkomma, beviljat de för budgetterminen 1 juli 1895—30 juni 1896 äskade

bidrag till utgifterna till de diplomatiska ärendena, samt Eders Kongl. Maj:t genom resolution

i norskt statsråd den 12 sistlidne juli till efterrättelse faststält storthingets ifrågavarande

beslut — Eders Kongl. Maj:t i svenskt statsråd den 12 sistlidne juli förordnat,

att ofvanberörda belopp, kr. 198,900, skulle till statskontoret återbetalas, då detsamma

blifvit af kongl. norska regeringens finans- och tull-departement till utrikesdepartementet

inbetaldt; och får jag i underdånighet anmäla, att den anbefallda återbetalningen af

de utaf statskontoret förskotterade medlen den 25 sistlidne juli blifvit verkstäld.

Hvad angår konsulskassan har Eders Kongl. Maj:t i norskt statsråd den 6 augusti

1894 beslutit, bland annat, att i den mån de med de förenade rikenas gemensamma

konsulatväsende förenade, norska staten rättsligen åliggande utgifter icke täcktes af de

i den gemensamma konsulskassan inflytande konsulat- och expeditionsafgifter, det som

bruste skulle utbetalas af norska statskassan.

Till följd af detta beslut samt hvad under föregående budgetperiod förekommit, har

för budgetåren 1893—1894 och 1894—1895 den på Norge fällande andelen i konsulskassans

gemensamma utgifter till hufvudsaklig del betäckts af de under samma tid influtna

norska konsulat- och expeditionsafgifter. Hvad den återstående delen af dessa

utgifter beträffar, hafva i denna stund de af Sverige till bestridande af dessa utgifter

lemnade förskott blifvit af Norge återbetalade med undantag af kr. 2,432: 23, som återstå

från 1894 års bokslut, samt kr. 44,545: 65, som af Sverige förskotterats för förra hälften

af 1895; och har jag i skrifvelse till departementet för det inre af den 28 nästlidne

november anhållit dels om slutlig uppgörelse för år 1894, dels ock att, i afvaktan på afslutandet

af detta års räkenskaper och blifvande slutlig afräkning, det för första halfåret

1895 utlagda belopp måtte förskottsvis tillställas utrikesdepartementet.

Enligt hvad jag här ofvan anmält, har Eders Kongl. Maj:t genom resolution i norskt

statsråd den 12 juli 1895 behagat till efterrättelse fastställa storthingets den 5 i samma

månad fattade beslut, hvarigenom stortliinget, bland annat, beviljat de för budgetterminen

1 juli 1895—30 juni 1896 äskade bidrag till utgifterna för de diplomatiska ärendena,

dock under vilkor, hvad utgifterna för legationerna i Wien och Ivonstantinopel

beträffade, att dessa legationer fortfarande koinme att skötas af tillförordnade, och, hvad

anginge öfriga legationer, att den eller de af dessa, vid hvilka ledighet uppstode, skulle

besättas endast provisoriskt, tills spörsmålet huruvida och i hvilken utsträckning från

Norges sida borde lemnas fortsatt bevillning till desammas upprätthållande, varit storthinget

förelagdt, samt, hvad anginge bidraget till hemliga utgifter, att norsk ansvarig

minister finge tillfälle att taga kännedom om de räkenskaper, som rörde dessa utgifter.

Bih. till Ri/csd. Prat. 1890. 1:a Sami. 1:a Afd. ~

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje hufvudtiteln.

Ofvannämnda dag, den 5 juli 1895, beviljade storthinget jemväl det till utgifter för

konsulatväsendet under budgetterminen 1 juli 1895—30 juni 1896 begärda belopp, under

vilkor att de fast lönade posterna inom konsulstjensten, som vore lediga eller vid hvilka

ledighet inträffade, skulle skötas af tillförordnade;

och har Eders Kongl. Maj:t, på sätt jag vid föredragning i sammansatt statsråd

den 12 juli innevarande år anmält, genom resolution samma dag i norskt statsråd behagat

till efterrättelse fastställa stortbingets sistberörda beslut angående konsulatbudgeten

1895—1896.

Till följd af storthingets ofvan omförmälda beslut af den 5 sistlidne juli angående

såväl diplomat- som konsulatbudgeten för nyssnämnda budgetår, hvilka blifvit af Eders

Kongl. Maj:t den 12 i samma månad faststälda, kunna diplomatiska och konsulära befattningar

icke tillsättas definitift förrän efter utgången af nämnda tid, hvilket haft inflytande

äfven på befordringarna inom utrikesdepartementet, då embetsman, hvilka tillförordnats

till högre poster inom detsamma eller till diplomatiska poster, bibehållit sina förut

innehafda ordinarie platser, hvarför icke heller dessa kunnat definitift besättas. I denna

stund äro följande poster inom utrikesdepartementet samt minister- och konsulsstaterna

tillsatta endast på förordnande:

Inom departementet:

kabinettssekreteraren,

chefen för politiska afdelningen, samt

2 andre sekreterare i högre lönegraden, och

2 andre sekreterare i lägre lönegraden;

Inom ministerstaten:

ministern i Konstantinopel,

» » London,

» Wien,

s> » Bryssel och Haag, samt

legationssekreteraren i Berlin, och

» » Paris;

Inom konsulsstaten:

generalkonsuln i Alexandrin,

» » Hamburg,

» » Köpenhamn,

s> » Lissabon,

» » Bio de Janeiro,

» » Shanghai,

» d Tanger,

konsuln i Bilbao,

» » Leith,

» » Montevideo,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje hnfvudtiteln.

11

vicekonsuln i Havre,

» > Bordeaux,

2 » Köpenhamn,

» » London,

drogmanen » Konstantinopel,

kanslisten vid generalkonsulatet i London, samt

2 kontorister vid » »

hvarvid följande posters innehafvare, till följd af deras tillsättande på förordnande,

jemlikt § 115 af gällande konsulatförordning, endast åtnjuta 2/3 af den för den lediga

befattningen anslagna lön:

konsuln i Bilbao,

» » Leith,

vicekonsuln i Havre,

» » Köpenhamn,

» » London,

drogmanen i Konstantinopel,

kanslisten vid generalkonsulatet i London, samt

2 kontorister vid » »

hvarjemte t. f. generalkonsuln i Rio de Janeiro uppbär endast kr. 12,000 af den

för befattningen anslagna årliga lön af kr. 17,000.

Till följd af att befattningen såsom kabinettssekreterare och den såsom chef för

den politiska afdelningen hittills icke kunnat tillsättas med ordinarie innehafvare, hafva

dessutom tillsvidare alla befordringar inom departementet afstannat.

Jag har redan haft tillfälle att inför Eders Kongl. Maj:t uttala min öfvertygelse om, att en

fortsatt tillämpning af det sedan fem år följda tillvägagående vid diplomatiska och konsulära

posters besättande icke är förenligt med en ändamålsenlig skötsel af de förenade

rikenas angelägenheter i utlandet, hvartill kommer, hvad konsulatväsendet angår, att

ett förfarande, som förvandlar till regel det i konsulatförordningen endast undantagsvis afsedda

förhållande, att befattningarna uppehållas på förordnande med reducerade aflöningsförmåner

för innehafvarne, icke kan anses med konsulatförordningen öfverensstämmande.

De af storthinget för utrikesbudgetens beviljande uppställda vilkor, hvilka gifvit anledning

till det nuvarande tillståndet inom det mig anförtrodda departement, kunna,

såsom jag haft anledning förut påpeka, endast finna sin förklaringsgrund i storthingets

önskan att bereda större lätthet för genomförande af sådana ändringar i de förenade

rikenas diplomati och konsulatväsende, hvilka framdeles kunna komma att beslutas.

Men oafsedt den förut påpekade omständigheten, att sådana ändringar mycket väl

kunna företagas, äfven om alla embeten, som här komma i fråga, äro besatta med ordinarie

tjensteman — till följd af dessa embetens egenskap af förtroendeembeten — så

ber jag få nämna följande, som för frågans bedömande torde vara af rätt stor betydelse:

I underdånigt betänkande den 6 november 1891 i fråga om återbesättande af det

olönade svenska och norska konsulatet i Danzig, hemstälde kongl. norska regeringen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje hufVudtiteln.

att, af hänsyn till den i Norge pågående undersökning af konsulatväsendet, det uttryckliga

förbehållet måtte göras, att den blifvande konsuln utan kraf på godtgörelse skulle hafva

att finna sig i förändrade bestämmelser med hänsyn till hans ställning som konsul. Till

följd häraf utnämndes konsuln med nyssnämnda vilkor, hvilket inflöt ej mindre i Kongl.

Maj:ts nådiga beslut angående utnämningen än ock i den skrifvelse, genom hvilken konsuln

af ministern för utrikes ärendena underrättades om sin utnämning. Ifråga om

återbesättande af alla öfriga olönade och ej med kontorsanslag försedda konsulat, hvilka

sedermera blifvit lediga, har, på derom af kongl. norska regeringen vid hvarje tillfälle

gjord hemställan, förfarits på enahanda sätt, hvarjemte, sedan härvarande kongl. norska

statsrådsafdelning derom uttryckt önskan, berörda förbehåll sedan början af år 1893

äfvenledes intagits i den kungörelse, hvarigenom olönadt konsulat förklarats till ansökan

ledigt.

Hvad beträffar de förenade rikenas lönade eller med kontorsanslag försedda

olönade konsulat, så har merbemälda vilkor hittills icke kunnat tillämpas på dem, hvilka

sedan 1890 blifvit lediga, enär desamma icke blifvit definitift återbesatta, men det synes,

som om hinder icke skulle möta mot att, äfven ifråga om dessa konsulat, vid det definitiva

tillsättandet uppställa samma förbehåll som vid tillsättandet af öfriga olönade konsulat.

Ett liknande förbehåll har ej heller egt rum vid utnämningen af diplomatiske

embetsman, men torde dock, derest så skulle anses lämpligt, icke något hinder möta att

äfven vid dessa införa något motsvarande. Så har inom den svenska administrationen

vid derå tillfällen egt rum, då frågan om en omorganisation stått på dagordningen, och

min afsigt är alldeles icke att motsätta mig eller försvåra eu sådan reform inom diplomatien

och konsulatväsendet, som efter skedd utredning kan finnas af behofvet påkallad.

Sådana förbehåll vid utnämningarna, som här af mig omnämnts, äro emellertid mera än

tillräckliga för att trygga det af storthinget afsedda ändamålet. Att gå ännu längre,

att genom vilkor, fästade vid beviljandet af utrikesbudgeten, skapa ett sakernas tillstånd,

genom hvilket, utom andra olägenheter, dels befordran stänges inom departementet och

äfven andra embetsverk (kommerskollegium till följd af ett kommerseråds förordnande

såsom generalkonsul i Köpenhamn), dels konsulattjenstemäns redan förut ofta knappa

lön minskas med en tredjedel, samt till regel framtvingas ett förfarande vid tillsättning

af tjenster, hvilket i konsulatförordningen är angifvet såsom tillämpligt endast i undantagsfall

och under kortare tid,— det bör dock icke komma ifråga utan att tungt vägande

skäl dertill föreligga, eller det med en sådan åtgärd afsedda ändamål icke på något

annat sätt kan vinnas. I sådant fall torde väl första steget böra vara att genom nya

stadganden angående de diplomatiska och konsulära platsernas tillsättande upphäfva de nu

gällande bestämmelserna. Men att ett sådant behof här föreligger, måste jag bestämdt förneka.

Jag vågar derföre hängifva mig åt den förhoppningen, att under nuvarande förhållanden

storthinget icke längre skall vidhålla att vid det norska bidragets beviljande

fästa dylika vilkor.

Uti det förslag till utrikesbudget för år 1897 (för Norge 1 juli 1896—30 juni 1897),

för hvilket jag nu ber att få för Eders Kongl. Maj:t närmare redogöra, har jag upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 13

tagit slutsummorna af kabinettskassans utgifter till samma belopp som de, hvilka funnos

upptagna i den senast fastställda staten. Beräkningen öfver utgifterna har alltså upptagits

till kronor 628,700, hvaraf, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, på Sveriges

andel falla kr. 443,788: 24 och på Norges kr. 184,911: 76.

Utgiftsförslaget omfattar enligt beräkningen:

Ministern för Utrikes Ärendena............................. kr. 24,000

Utrikesdepartementet................................................... » 38,950

Ministerstaten............................................................... » 478,750

Militärattachéer..................................................... » 12,000

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ...... » 75,000

eller tillsammans kr. 628,700.

I den sista af dessa rubriker ingår anslaget till hemliga utgifter. I fråga om dessa

utgifter har departementet för det inre i det betänkande af den 11 juli innevarande år,

som ligger till grund för Eders Kongl. Majits ofvan omförmälda i norskt statsråd fattade

resolution af den 12 juli 1895, anfört:

»Försåvidt storthinget dervid likaledes på förslag af konstitutionskomitén till bevillningen

har fogat den bestämmelse, att ingen del af detsamma må användas till hemliga

utgifter, med mindre norsk ansvarig minister får tillfälle att erhålla kännedom om räkenskaperna

angående dessa utgifter, inskränker departementet sig till att hänvisa till hvad

departementet härom uttalat i dess ofvanberörda underdåniga föredrag af den 10 januari

innevarande år (Sth. Prp. n:o 1 Hovedp. X sid. 16), i det departementet, under fasthållande

af den åskådning, som der framhållits, tillåter sig i underdånighet att enträget

hemställa till Eders Maj:t, att en anordning måtte sökas träffad, hvarigenom det från

norsk sida väckta kraf på delaktighet i kontrollen af de här omhandlade utgifter måtte

varda tillgodosedt.»

Gentemot detta från norsk sida redan tillförene uppstälda kraf har från svenska

statsrådets sida flera gånger erinrats, att den detaljerade räkenskapen öfver de hemliga

utgifterna icke meddelas den svenske statsministern eller någon annan ledamot af det

svenska statsrådet, och att kontrollen öfver utrikesministerns handhafvande af dessa

medel utöfvas icke allenast för Norges utan äfven för Sveriges del uteslutande af Konungen.

En förändring i detta förhållande synes mig icke betingad af omständigheterna,

men, om en sådan i afseende å redovisningen af de hemliga utgifterna skulle visa sig

nödig eller lämplig, synes sådan förändring böra föregås af gemensam öfverenskommelse,

och under närvarande förhållanden lärer Eders Kong!. Maj:t icke finna lämpligt, att

denna fråga nu särskildt upptages.

Jag tillstyrker, att det hittills till dessa utgifter i budgeten uppförda belopp,

14,000 kr., ånyo äskas, dervid stödjande mig på hvad flera gånger anförts rörande behöfligheten

af denna utgiftspost.

Beloppet af de från kabinettskassan utgående expektanslöncr och pensioner har

under innevarande år ökats med 11,000 kr. eller dels den expektanslön å 6,000 kronor,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje hufvndtiteln.

hvilken jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 12 sistlidne juli från och med

september månad innevarande år tillerkänts i disponibilité försatte envoyén H. Åkerman,

dels ock den pension å 5,000 kronor, som vid beviljande den 6 sistlidne september

af nådigt afsked för ministern i Bryssel och Haag C. Burenstam tilldelats denne från

och med derpå följande oktober månad. Deremot har beloppet af pensioner minskats

med de två pensioner, hvardera å 75 kronor, som uppburits af kabinettskuriren Cronlands

numera aflidna dotter, Sofia Wilhelmina, samt af kabinettskuriren Liljedals numera

jemväl aflidna dotter Clara.

I dess helhet utgör således ökningen under innevarande år af de från kabinettskassan

beviljade expektanslöner och pensioner kr. 10,850, och summan af samma löner

och pensioner kr. 30,400. Som emellertid i beräkningen öfver kabinettskassans utgifter

för år 1896 för expektanslöner och pensioner upptagits kr. 32,750, anser jag icke, att

ofvannämnda ökning bör föranleda, att för samma löner och pensioner i 1897 års budget

beräknas högre belopp än nyssnämnda i 1896 års budget upptagna

Konsulskassans inkomster af konsulatafgifter beräknades i 1896 års budget till kr.

278,800. Enligt de i år från vederbörande konsuler inhemtade approximativa uppgifter

kan konsulskassans inkomst af berörda afgifter under innevarande år beräknas uppgå

till i rundt tal kr. 306,000. Skilnaden mellan det i 1896 års budget beräknade belopp

och det, som kan antagas inflyta under innevarande år, utgör således endast omkring

kr. 27,000. Vid sådant förhållande och då den ifrågavarande inkomsten är i hög grad

beroende af konjunkturerna för sjöfarten, anser jag mig böra i 1897 års stat fortfarande

upptaga inkomsten af konsulatafgifter till kr. 278,800, enligt följande med ledning af

konsulernas ofvannämnda approximativa uppgifter för 1895 gjorda uppställning:

från Antwerpens distrikt:

från hufvudstationen ............................................... kr. 7,500

» vicekonsulaten .............. » 1,200 kr. 8,700

» Archangels distrikt ..................................................................... » 2,300

» Barcelonas > ..................................................................... » 4,500

» Bilbaos » ..................................................................... » 3,600

» Genuas distrikt:

från hufvudstationen ......... kr. 4,100

» vicekonsulaten .................................................. » 300 » 4,400

» Hamburgs distrikt:

från hufvudstationen............... kr. 10,300

» vicekonsulaten............................................. » 900 » 11,200

» Havres distrikt:

från hufvudstationen ................................................ kr. 3,700

» vicekonsulatet i Bordeaux.................................. » 1,700

» de olönade vicekonsulaten.................................. » 8,600 » 14,000

Transport kr. 48,700

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 15

Transport kr. 48,700

från Helsingfors’ distrikt................................................................... » 6,200

» Konstantinopels » * 400

» Köpenhamns distrikt:

från hufvudstationen.......................''......................... kr. 10,800

» vicekonsulatet i Helsingör.................... » 200

» de öfriga vicekonsulaten..................................... » 9,100 » 20,100

» Leiths distrikt:

från hufvudstationen................................................ kr. 3,000

» vicekonsulaten................................................... » 18,000 » 21,000

» Lissabons distrikt........................................................................ > 4,600

» Londons distrikt:

från hufvudstationen................................................ kr. 33,500

» vicekonsulatet i Cardiff..................................... » 18,300

» » » Liverpool ................................. > 11,800

» » » Newcastle................................. » 18,300

» » » West-Hartlepool........................ » 4,000

» de öfriga vicekonsulaten.................................... » 46,500 > 132 400

> Lybecks distrikt:

från hufvudstationen................................................ kr. 6,300

» vicekonsulaten.................................... » 1,300 , 7,600

» Newyorks distrikt............................................... » 20,900

» Rigas distrikt:

från hufvudstationen............................................... kr. 4,200

» vicekonsulaten..... ....................... > 2,800 » 7.000

» Rio de Janeiros distrikt:

från hufvudstationen................................................ kr. 7,600

» vicekonsulaten.................................................. » 2,300 » 9,900

Summa kr. 278,800,

hvaraf med ledning af 1894 års siffror i runda tal kr. 83,278 eller 29,8 7 procent antagas

belöpa på svenska och kr. 195,522 eller 70,13 procent på norska fartyg.

Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1896 beräknades till kr. 14,000,

torde kunna uppföras med samma belopp. På grund af 1894 års uppbörd kunna ifrågavarande

afgifter i runda tal beräknas utgöra för svenska ärenden omkring kr. 5,909 eller

42,21 procent, för norska ärenden kr. 7,748 eller 55,34 procent samt för sådana ärenden,

hvilka äro att betrakta såsom för båda rikena gemensamma, kr. 343 eller 2,4 5 procent.

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter ........................ kr. 278,800

samt af expeditionsafgifter .................................................................. » 14,000

Transport kr. 292,800

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje hufvudtiteln.

Transport kr. 292,800

läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år utgått

och jemväl för 1896 blifvit begärda, nemligen kr. 160,000 från Sverige

och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans......................................... » 280,000

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela .................. kr. 572,800

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, upptages bidraget till utrikesdepartementet

med oförändradt belopp.

En minskning inträder i fråga om rubriken löner och arfvoden i följd deraf, att

vicekonsuln i Köpenhamn H. C. Lorck under året aflidit, på grund hvaraf tvenne honom

tillerkända ålderstillägg å tillhopa 1,000 kronor bortfallit. A andra sidan kan

dock en ökning i denna rubrik motses derigenom, att vicekonsuln i Newyork vid ingången

af år 1897 skulle jemlikt nådiga beslutet den 8 december 1882 blifva berättigad

till ett andra ålderstillägg å 500 kronor, och då härtill lägges det andra ålderstillägg å

500 kr., till hvilket, på sätt vid underdånig föredragning den 22 december 1894 af 1896

års budgetförslag anmälts, vicekonsuln i London, t.- f. konsuln i Leith J. W. Tornöe,

redan från och med ingången af sistnämnda år torde blifva berättigad, men hvilket till

undvikande af rubbning af den ifrågavarande rubrikens slutsumma icke infördes i samma

års budgetförslag, skulle rubrikens slutsumma i 1897 års budgetförslag komma att blifva

oförändrad.

I afseende å anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet samt anslagen

till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet förekommer icke någon förändring.

Utgifterna till pensioner hafva under året minskats med tillhopa kr. 8,400 derigenom,

att följande pensionärer aflidit, nemligen: f. d. generalkonsulerne O. Munch-Rseder

och D. C. Bodom, hvilka hvardera uppburit pension af kr. 4,000, samt aflidne f. d.

generalkonsuln E. J. Lagerheims dotter Fatima, hvilkens pension utgjorde kr. 400.

Som emellertid ökning af konsulskassans pensionsstat lätt kan komma att uppstå, anser

jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i rubrikens slutsumma.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas liksom för 1896 ett belopp

af kr. 35,550.

Utgifterna från konsulskassan under år 1897 beräknas alltså i fullständig likhet

med senast för representationerna framlagda budgetförslag till följande belopp:

utrikesdepartementet ......................................................................... kr. 17,500

konsulsstaten:

a) löner och arfvoden .................................................. kr. 373,900

b) anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet » 73,000

c) anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet » 61,300

d) pensioner................................................................ » 11,550 » 519,750

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................. » 35,550

Summa utgifter kr. 572,800

\

i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje Imfvudtiteln. 17

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen, och inkomster

och utgifter beräknas i likhet med 1896 års stat på följande sätt:

Inkomster:

statsverkens bidrag............................................................................. kr. 280,000

konsulatafgifter ................................................................................. » 278,800

expeditionsafgifter ...........................................................................--- » 14,000

Summa kr. 572,800

Utgifter:

utrikesdepartementet .......................-............................................... kr. 17,500

konsulsstaten:

a) löner och arfvoden................................................. kr. 373,900

b) anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet » 73,000

c) anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet » 61,300

,d) pensioner.............. .............................................._»__11,550 , 519,750

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................................... » 35,550

Summa kr. 572,800

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af

möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af storthinget, anser jag böra i

likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 16,000 för

konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af riksdagen begära

samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig

uppgjorda förslag och beräkningar infordra kongl. norska regeringens betänkande, samt

att afskrift af det i sammansatt svenskt och norskt statsråd den 12 juli 1895 förda protokoll

må såsom bilaga åtfölja protokollet öfver denna föredragning.

Till hvad herr ministern sålunda hemstält, behagade Hans

Maj:t Konungen, jemlikt samtlige närvarande svenske

och norske statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande,

i nåder lemna bifall.

In fidem:

Fredrik Rappe.

Bih. till Rikad. Prut. Itiyii. 1 Samt. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvud titeln.

Bil. B.

Protokoll öfver utrikesdepartement!särende, kallet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt statsråd ä Stockholms slott den

12 juli 1895.

Närvarande:

Hans exellens herr statsministern Boström,

H ans exellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Hans exellens norske herr statsministern Gram,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Hagerup,

Bang.

Sedan hans excellens herr ministern för utrikes ärendena erinrat, att Ivongl. Maj:t

vid underdånig föredragning i sammansatt statsråd den 14 januari 1895 behagat besluta,

att af Riksdagen skulle för år 1896 begäras kronor 443,800 till kabinettskassau och

kronor 160,000 till konsulskassan, samt att af stortinget skulle för budgetterminen

1 juli 1895—30 juni 1896 äskas kronor 184,900 till kabinettskassau och kronor 120,000

till konsulskassan, förutom hvad af konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter

kunde komma att under samma period inflyta, äfvensom därutöfver ett anslag

till tillfälliga eller oförutsedda utgifter af kronor 28,000, hvaraf kronor 12,000 för

kabinettskassau och kronor 16,000 för konsulskassan, anförde herr ministern:

i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvndtiteln.

19

»Uti skrifvelse den 15 sistlidne maj angående reglering af utgifterna under tredje

hufvudtiteln har riksdagen tillkännagifvit, att riksdagen bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t

i fråga om regleringen af dessa utgifter föreslagit.

Hvad Norge beträffar, har norska statsrådsafdelningen tillkännagifvit, att Eders

Kongl. Maj:t genom resolution denna dag i norskt statsråd behagat till efterrättelse fastställa

stortingets den 5 juli innevarande år fattade beslut, nämligen

dels att stortinget samtyckt till, att de af stortinget genom beslut den 19 juli 1894*

för gemensamma utgifter till de diplomatiska angelägenheterna för budgetterminen

1 juli 1894 till oO juni 1895 beviljade belopp, tillsammans kronor 183,d70: 35, må på

vanligt sätt användas, oafsedt att vilkoret att legationen i Wien skulle upphäfvas som

diplomatisk representation för Norge icke blifvit uppfyldt,

dels om bevillning till diplomatiska utgifter för budgetterminen 1 juli 1895—30 juni

1896,

dels ock om bevillning till utgifter under samma budgettermin för konsulatväsendet,

i hvilka två senare afseeudeu stortinget beslutit, att till utgifterna för de diplomatiska

ärendena under budgetterminen den 1 juli 1895 till den 30 juni 1896 anslå

till kabinettskassan--------

och till tillfälliga utgifter

...................... kr. 184,900: —

....................... » 12,000: —

eller tillsammans kr. 196,900: —

under vilkor, hvad utgifterna för legationerna i Wien och Konstantinopel beträffar, att

dessa legationer fortfarande komma att skötas af tillförordnade, och hvad angår utgifterna

till de öfrig a legationerna, under vilkor att den eller de af dessa, vid hvilka

ledighet uppstår, skola besättas endast provisoriskt, till dess spörsmålet, huruvida och i

hvilken utsträckning från Norges sida bör lemnas fortsatt bevillning till desammas upprätthållande,

varit stortinget förelagdt, samt, hvad angår bidraget till hemliga utgifter,

på vilkor att norsk ansvarig minister får tillfälle till att taga kännedom om de räkenskaper,

som röra dessa utgifter.

.Såsom utgifter för konsulatväsendet har stortinget beviljat för samma budgettermin

kronor 342,291, under vilkor att de fäst lönade poster inom konsulstjensten, som för

närvarande äro lediga eller vid hvilka ledighet inträffar, skola skötas af tillsvidare förordnade.

Såsom synes, är sålunda det norska bidraget till hemliga utgifter gjordt beroende

af att norsk ansvarig minister får taga kännedom om räkenskaperna angående dessa

utgifter, men då förhållandena icke nu mera än förut torde böra föranleda dertill, att

annan kontroll öfver dessa medel anordnas än den, som för närvarande eger rum, synes

mig alltså af härför beräknade belopp, 14,000 kronor, endast den på Sverige fallande

andelen, kronor 9,900, för dessa utgifter kunna påräknas.

Vidkommande de vid de öfriga anslagen knutna vilkor, her jag att i underdånighet

få erinra, att, då frågan angående tillsättning endast på förordnande af sändebudsposter

första gången förekom i stortinget, anfördes för eu sådan åtgärd åtminstone ett be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvndtiteln.

stärndt skäl, nämligen att stortingsflertalet hyste tvifvelsmål om, huruvida vissa ministerposter,

deribland särskildt den i Wien, vore behöfliga, samt derföre ansåg det lämpligt,

att platserna tillsattes endast provisoriskt och till dess frågan om deras indragning var

närmare utredd.

Då under de därpå följande åren förslag inom stortinget förekommo angående samma

sak, möttes dessa förslag äfven inom stortinget af en bestämd gensaga, i det man med

''råtta anförde, att ett sådant tillvägagående, oafsedt dess stötande form, var alldeles obehöfligt,

då ju ministrar och konsuler såsom varande förtroendeembetsmän när som helst

kunde återkallas samt något hinder för en posts indragning således icke funnes. Något

som helst annat skäl för det anförda förfarandet har mig veterligt icke uppgifvits. Däremot

har äfven från utrikesministerns sida upprepade gånger framhållits, att en sådan

tillsättning på förordnande icke vore förenlig med tjenstens ändamålsenliga skötande samt

derföre endast kunde fortfara en kortare tid. I sjelfva verket kommer eu sådan tillsättning,

derest den upphör att hafva karakteren af en tillfällig lämplighetsåtgärd och i stället

tillämpas under em följd af år samt utsträckes till samtliga minister- och konsulatsposter,

att verka desorganiserande för hela tjensten samt afhålla yngre dugande krafter från att

egna sig åt densamma.

Men icke blott för utrikesdepartementet sjelft samt för skötseln af de utrikes angelägenheterna

medförer ofta berörda förfarande svåra olägenheter, utan detsamma har

äfven en principiel betydelse. Densamma ligger deruti, att vid beviljandet af utrikes
budgeten

förfarits olika, i det att i Sverige budgeten beviljats utan några vilkor, under

det att i Norge vid beslutet fästs ett eller flera sådana. Ett dylikt tillvägagående måste

nödvändigtvis skapa den uppfattningen, att begge rikena icke i afseende å utrikesrepresentationen

äro solidariska, samt på så sätt befordra den splittringens ande, som i detta

afseende tyvärr redan förefinnes.

Då emellertid, såsom jag redan haft tillfälle anföra, detta tillvägagående egt rum

under de sistförflutna åren, och jag derföre, i betraktande deraf att i indstillingen, som

ligger till grund för propositionen till storthinget, blifvit förutsatt, att vid beviljande af

anslagen till kabinetts- och konsulskassorna skulle äfven i år af storthinget fästas vilkor,

icke i närvarande stund anser mig kunna göra någon hemställan uti nu ifrågavarande

afseende, så anhåller jag dock att redan nu få såsom min bestämda åsigt uttala, att en

fortsatt tillämpning af det under de senare åren följda olika förfaringssätt vid utrikesbudgetens

behandling inför de förenade rikenas representationer icke låter sig förena

med utrikesangelägenheternas ändamålsenliga skötsel och unionella karakter, och utbeder

jag mig att få återkomma till denna fråga, när förslag till utrikesbudget för nästkommande

budgetår inför Eders Kongl. Maj:t framlägges.

Jag har nu endast att i underdånighet hemställa, att storthingets nu anmälda, i

norskt statsråd af Eders Kongl. Maj:t godkända beslut måtte få meddelas utrikesdepartementets

kameralafdelning till kännedom och vederbörlig efterrättelse, dervid jag emellertid,

i enlighet med hvad jag förut anfört, förutsätter, att icke någon del af det utaf

norska storthinget beviljade bidrag till hemliga utgifter kommer att tagas i anspråk; och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 21

anser jag ting tillika böra hemställa, att mitt anförande till dagens protokoll må få i

tryck offentliggöras.»

Svenska statsrådets öfriga ledamöter, som instämde i hvad herr ministern för utrikes

ärendena yttrat angående det af storthinget beviljade bidrag till hemliga utgifter, anförde

vidare: att det svenska statsrådet icke förbisett de olägenheter för utrikesangelägeuheternas

skötsel, hvilka vore förenade med diplomatiska och konsulära befattningars uppehållande

allenast på förordnande, om än statsrådet, så länge endast ett färre antal dylika

befattningar varit på detta sätt bestridda och anordningen i sin helhet kunnat anses såsom

mera tillfällig, funnit sig icke böra tillstyrka vidtagandet af mått och steg, som

kunnat sätta Kongl. Maj:t i tillfälle att, utan hinder af de utaf storthinget fattade besluten,

i vanlig ordning besätta de lediga platserna. I öfverensstämmelse med denna uppfattning

hade vid upprepade tillfällen från det svenska statsrådets sida framhållits, att ett öfver

en längre tid utsträckt uppehållande på förordnande af de förenade rikenas diplomatiska

och konsulära befattningar icke kunde undgå att menligt inverka på vården af rikenas

intressen i främmande länder, och då det vore uppenbart, att vådorna af ett sådant provisorium

ökades i den män tiden för dess fortvara förlängdes, och detsamma komrne att

omfatta ett större antal befattningar, funne statsråden, lika med ministern för utrikes

ärendena, att vid framläggandet af förslag till utrikesbudget för nästkommande budgetår

frågan om sättet för diplomatiska och konsulära befattningars tillsättning borde återupptagas.

Norska statsrådsafdelningen anhöll att få till protokollet antecknadt, att den ville,

med hänsyn till det af storthinget vid bevillningen till hemliga utgifter knutna vilkor,

hänvisa till hvad härom från norsk sida vid ett föregående tillfälle, nämligen i underdånigt

anförande af 10 januari innevarande år (storthingsprop. N:o 1, hovedpost X, sid.

It!), uttalats. Med vidhållande af den uppfattning, som där återgifvits, tilläte sig afdelningen

att i underdånighet enträget tillråda, att en sådan ordning måtte träffas, hvarigenom

det från norsk sida uppstälda krafvet på delaktighet i kontrollen öfver de här

omhandlade utgifter måtte varda tillmötesgånget.

Statsrådsafdelningen anförda vidare, att den i sakens nuvarande ställning icke funne

det lämpligt att ingå på någon pröfning af de utaf hans excellens utrikesministern i

statsrådet framhållna synpunkter, i det statsrådsafdelningen för öfrigt också med hänsyn

till denna punkt hänförde sig till det norska regeringens betänkande, som denna dag

föredragits för Kongl. Maj:t i norskt statsråd.

Till hvad herr ministern för utrikes ärendena hemstält, behagade

Hans Maj:t konungen lemna nådigt bifall.

iii iidem:

C. Strömfelt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje hiifrudtiteln.

Bil. C.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt statsråd ä Stockholms slott den 13

januari 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Hans excellens norske herr statsministern Dram,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAl),

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Wersäll,

Haugland,

Smed al.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet förslaget

till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för 1897 samt kong], norska

regeringens den 10 innevarande månad deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Herr ministern anförde:

»Med anledning af hvad jag vid underdånig föredragning i sammansatt statsråd den

20 nästlidne december af förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget

för 1897 yttrat i fråga om de af storthinget under de senare åren vid beviljandet af

anslagen till kabinetts- och konsulskassorna fästa vilkor om ledigblifna posters tillsättande

endast på förordnande, anför norska regeringens departement för det inre i sitt

betänkande, hvilket kougl. norska regeringen i det väsendtliga biträdt, följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvud titeln.

■23

»Den 5 juli nästlidet år beviljade storthinget kronor 196,900 till utgifter för de

diplomatiska angelägenheterna för budgetterminen 1 juli 1895 till 30 juni 1896 på vilkor,

för så vidt angår utgifterna för beskickningarna i Wien och Konstantinopel, att dessa

beskickningar fortfarande komma att skötas af tillförordnade, för så vidt angår utgifterna

för de öfriga beskickningarna, att den eller de af dessa, vid hvilka ledighet kunde inträffa,

blott skötas provisoriskt, intill dess frågan, huruvida och i hvilken utsträckning

från Norges sida bör lemnas fortsatt bevillning till desammas upprätthållande, varit storthinget

förelagd, samt, för så vidt angår bidraget till hemliga utgifter, på vilkor, att

norsk ansvarig minister får tillfälle att taga kännedom om räkenskaperna angående dessa

utgifter. Samma dag beviljade storthinget likaledes kronor 342,291 till utgifter för

konsulatväsendet för budgetterminen 1 juli 1895 till 30 juni 1896 på vilkor, att de fast

lönade poster inom konsulsstaten, som för närvarande äro lediga eller vid hvilka ledighet

kunde inträffa, skola skötas af tillsvidare tillförordnade. Båda dessa storthingsbeslut

hafva i norskt statsråd genom kongl. resolution den 12 juli 1895 i nåder blifvit till

efterrättelse faststälda. Af ett vid det nu öfversända förslaget till de förenade rikenas

utrikes budget för 1897 som bilaga fogadt protokoll synes, att ofvannämnda af storthinget

till anslagen till utgifter för de diplomatiska angelägenheterna och konsulatväsendet

för innevarande budgettermin fästa vilkor hafva gjorts till föremål för förberedande

behandling redan i sammansatt statsråd den 12 juli förra året, i det att ministern

för utrikes ärendena, efter att hafva redogjort för sin uppfattning, förbehöll sig

att få återkomma till denna fråga, när förslag till utrikesbudget för nästkommande

budgetår komme att framläggas inför Eders Majestät, hvarjemte det svenska statsrådets

öfriga ledamöter, under förklaring, att de instämde i hvad ministern för utrikes ärendena

anfört angående det af storthinget beviljade bidrag till hemliga utgifter, på närmare angifna

grunder lika med ministern för utrikes ärendena funno, att frågan om sättet för

diplomatiska och konsulära befattningars tillsättande borde återupptagas vid framläggandet

af förslag till utrikesbudget för nästkommande budgetår.

o o o o

Detta departement kan i dera punkter icke instämma i hvad från svensk sida vid

detta tillfälle anfördes, men anser det samtidigt icke af omständigheterna påkalladt att

inlåta sig på ett närmare detaljeradt bemötande deraf.»

Efter att hafva redogjort för mitt yttrande i ämnet till protokollet i sammansatta

statsrådet den 20 nästlidne december, fortsätter departementet :

»Efter hvad ministern för utrikes ärendena upplyser om det icke obetydliga antal

delvis vigtiga poster inom minister- och konsulsstaterna, som beklädas af tillförordnade,

delvis med icke obetydligt lägre lön än den för samma poster anslagna, kan det icke

förnekas, att förhållandena inom dessa stater för närvarande icke äro gynsamma, liksom

ock att olägenheterna dervid helt naturligt blifva desto mera kännbara, i den mån som

antalet af sådana platser ökas.

Enligt departementets uppfattning ligger det äfven nära till hands att antaga, att

personer, som endast på tillförordnande bekläda poster af ofvan angifna beskaffenhet,

möjligen också åtnjuta mindre auktoritet och anseende än de skulle hafva, om de vore

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje hufvudtiteln.

fast anstälda, något som vid vissa tillfällen säkerligen kan vara till hinder för ett tillfredsställande

utförande af deras göromål. Inom storthinget synes man hafva haft uppmärksamheten

fäst på denna sida af saken, i det att den af storthinget år 1894 nedsatta

särskilda komité för behandling af konsulatbudgeten i sitt af storthinget bifallna betänkande

uttalar sig för, att vice konsulat i vissa fall böra erhålla benämning af konsulat.

Icke allenast, anför komitén, kan i vissa fall posternas besättande med dugande krafter

underlättas, utan kan det äfvenledes vara af betydelse, att våra embetsman icke intaga

en mera underordnad rangställning än andra länders på platsen anstälde konsulatembetsmän;

och hvad komitén här anför om konsuler och deras rang torde antagligen

i samma grad gälla äfven om deras auktoritet och anseende samt om de i diplomatisk

tjenst anstälde embetsman (Betänk. S. XX B. för 1894, pag. 68).

Departementet antager derför, att, så som förhållandena utvecklat sig, det torde

vara anledning att taga under öfvervägande, huruvida det mål, som storthinget afsett

att uppnå genom att under de senare åren fordra att lediga eller ledigblifvande poster

inom här nämnda stater endast tillsättas på förordnande, kan uppnås äfven på annat sätt,

I sådant hänseende får departementet framhålla, att konsuler såväl som diplomatiska

tjensteman af Konungen kunna afskedas utan dom, och att sålunda icke en gång en

fast anställning kan lägga rättsliga hinder i vägen för genomförande af förändringar

vare sig genom en fullständig omorganisation eller genom en indragning af särskilda

poster, föranledd deraf, att storthing eller riksdag nekat anslag till desamma. I sjelfva

verket torde emellertid en fäst anställning utan vilkor otvifvelaktigt lägga ett band på

det fria utöfvandet af'' rätten att vidtaga dylika omregleringar, i det man naturligtvis

ryggar tillbaka för åtgärder, som alltför kännbart drabba en särskild tjensteman, utan

att denne vid sin utnämning haft någon anledning att vara förberedd på möjligheten

af sådana.

Det torde få antagas, att det är just hänsyn härtill, som legat till grund för norska

storthingets fordran, att ifrågavarande tjensteman skola tillsättas endast på förordnande,

i det man utgått från, att den önskvärda friheten med afseende å möjliga omregleringar

derigenom betryggades, men utan att för öfrigt frågan om möjligheten af andra sätt för

vinnande af denna trygghet förut synes hafva varit närmare afhandlad och utan att det

derför kan anses tillkännagifvet från storthingets sida, att det hittills begagnade sättet är

det enda, som kan eller bör komma i fråga.

Såsom af ministern för utrikes ärendena nu påpekats, har under de senare åren

på hemställan af norska regeringen med afseende på den väckta frågan om konsulatväsendets

omorganisation, vid besättande af olönade konsulat, förfarits så, att vid vederbörande

konsuls utnämning, på det af utrikesministern närmare angifna sätt, gjorts uttryckligt

förbehåll om, att konsuln utan kraf på godtgörelse skulle hafva att finna sig i

de förändrade bestämmelser med hänsyn till hans ställning som konsul, hvilka kunde

komma att meddelas, och utrikesministern tillägger, att det knappast kan möta något

hinder mot att ett liknande förfaringssätt användes äfven vid besättandet af lönade

eller med kontorsanslag försedda konsulat samt vid utnämnande af diplomatiska embetsman.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

25

Departementet är böjdt att antaga, att det af utrikesministern nu antydda förfaringssätt,

som också i den norska administrationen användts vid enstaka tillfällen vid besättande

af embeten, hvilkas omreglering varit förestående, innebär ett tillmötesgående af

storthingets önskningar, hvilket i hvarje hänseende ställer administrationen lika fri, som

då vederbörande tjensteman blott äro tillförordnade, medan det å andra sidan tillförsäkrar

dessa en gynsammare ställning och utesluter de ofvanberörda olämpliga följder

för konsulat- och diplomatstaterna i det hela, som besättande på förordnande har medfört.

Under förutsättning att vid besättande af sådana poster för framtiden uttryckligen

göres liknande förbehåll som det, hvilket på hemställan af norska regeringen under de

senare åren gjorts vid besättande af olönade konsulat, tror derför departementet sig för

sin del kunna underlåta att föreslå, att beviljandet af bidrag från Norge till beskickningarna

och konsulatväsendet för kommande budgettermin göres beroende af att lediga

eller ledigblifvande beskickningar och fast lönade poster inom konsulsstaten skola skötas

af tillsvidare tillförordnade.»

Häraf framgår, att kongl. norska regeringen är enig med mig i att det af mig föreslagna

sättet skulle utgöra en tillfredsställande lösning af frågan.

I fråga om anslaget till hemliga utgifter yttrar departementet för det inre, efter att

hafva redogjort för hvad jag om detta anslag anfört till protokollet i sammansatta statsrådet

den 20 nästlidne december, följande:

»Departementet tillåter sig i anledning häraf att anföra, att storthingets konstitutionskomité

i sitt den 29 juni 1895 afgifna betänkande (Betänk. S. XX B.) framhållit,

att fordran på kontroll äfven från norsk sida öfver användandet af anslaget till hemliga

utgifter hvarken kan eller bör uppgifvas. 1 betraktande af den förändrade ställning,

i hvilken frågan om ledningen af utrikes ärendena vore kommen genom storthingets uttalande

af den 7 i samma månad, ansåg sig dock komitén böra föreslå, att Norges bidrag

äfven till dessa utgifter beviljades, dock på vilkor att nämnda fordran tillgodosåges. 1

öfverensstämmelse härmed blef anslaget beviljadt genom storthingets den 5 derpåföljde

juli fattade beslut.

Departementet får i öfverensstämmelse härmed hemställa, att framställning göres, att

Norges bidrag till dessa utgifter beviljas, dock endast under vilkor, att den från norsk

sida upprepade gånger framstälda fordran, att norsk ansvarig minister får tillfälle att

taga kännedom om räkenskaperna angående dessa utgifter, varder tillgodosedd.»

Med afseende å denna fråga inskränker jag mig till att åberopa hvad jag rörande

densamma yttrat till protokollet i sammansatt statsråd den 20 nästlidne december.

Emot de af mig uppgjorda beräkningarna, har kongl. norska regeringen i öfrigt

icke haft något att anmärka. Enligt dessa beräkningar utgör hela anslagsbehofvet

till kabinettskassan kr. 628,700 för de förenade rikena tillsammans eller samma belopp,

som till nämnda kassa äskades af sistlidet års riksdag och storthing. Med iakttagande

ef eu sträng fördelning, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, skulle detta belopp

fördelas sålunda, att Sveriges bidrag blefve kr. 443,788: 24 och Norges kr. 184,911: 76,

men för afrundning af slutsiffran i hvartdera landets anslag beräknas Sveriges andel

Bih. till Hiksd. Prof. 1896. 1 Sami. I Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

26

till kr. 443,800 och Norges till kr. 184,900. En obetydlig rubbning uppkommer visserligen

härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men densamma är emellertid

endast skenbar, emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den rätta proportionen

alltid tages, och skilnaden godtgöres hvartdera landet, så att uppkommen besparing

eller brist i hvarje fall fördelas efter den verkliga proportionen.

Det anslag af statsmedel, som erfordras för konsulskassan, belöper sig i likhet med

föregående år till kr. 280,000, hvaraf, enligt proportionen 4 till 3, kr. 160,000 skulle

falla på Sverige och kr. 120,000 på Norge.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade besluta

att af riksdagen och storthinget äska de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att

utgå efter den för de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion

såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som

till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda

rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af riksdagen måtte för år 1897 begäras kr. 443,800 till kabinettskassan och

kr. 160,000 till konsulskassan, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1896—30 juni 1897 äskas

kr. 184,900 till kabinettskassan och kr. 120,000 till konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter

af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma

period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

kr. 28,000, hvaraf kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 16,000 för konsulskassan.»

Uti hvad herr ministern för utrikes ärendena hemstält, förenade sig det svenska

statsrådets öfriga ledamöter.

Norska statsrådsafdelningen hänförde sig i det hela till norska regeringens betänkande

och hemstälde, i anslutning härtill, försåvidt anslaget till hemliga utgifter anginge,

att det måtte i nåder bestämmas, att den norske statsministern i Stockholm för framtiden

lemnas tillfälle att taga kännedom om de öfver dessa utgifter förda räkenskaper.

Hans Maj:t Konungen, som förklarade sig icke vara sinnad för närvarande göra

någon förändring med det sätt, hvarpå kontrollen öfver de s. k. hemliga medlen hittills

egt ruin, behagade, med anledning af den angående det norska anslaget rådande

meningsskiljaktigheten, förklara, att Han funne något sådant anslag för detta budgetår

icke böra från Norge äskas.

Herr ministern för utrikes ärendena yttrade härefter:

»Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts förklarande att icke något bidrag af norska

storthinget detta budgetår skall äskas till hemliga utgifter, hvarigenom det för dessa utgifter

till 14.000 kronor beräknade anslag skulle utgå allenast med 9,900 kronor eller den

svenska andelen, ber jag att få uttala, att sistnämnda belopp är otillräckligt, såsom

erfarenheten visat under de åt-, då till följd af det vid norska anslaget, fästa vilkor

detsamma ej kunnat användas. Jag skulle derför vara betänkt på att hemställa om hela

s. 27 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

27

beloppets anvisande endast från svenska statsverket, derest jag ej, med anledning af hvad

i den unionella frågan förekommit, funne mig ej böra i närvarande stund framlägga

sådant förslag.»

Hvad herr ministern för utrikes ärendena hemstält och föreslagit,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla,

dock att den på Norge belöpande andel, kr. 4,100, af det i budgetförslaget

under rubriken »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter»

uppförda, till 14,000 kronor beräknade anslaget till hemliga

utgifter icke skulle för nästkommande budgettermin äskas af norska

storthinget, i följd hvaraf den för »skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter» i budgetförslaget beräknade summan, 75,000 kronor,

skulle nedsättas till 70,900 kronor, och slutsumman å kabinettskassans

utgifter, 628,700 kronor, sålunda minskas till 624,600 kronor.

In fidem:

Eric Trolle.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje hufvudtiteln.

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1897.

I.

II.

Kabinettskassan:

Sverige.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena.................... 24,000

2. Utrikesdepartementet................................. 27,495

3. Ministerstaten........................................... 337,941

4. Militärattachéer ........................................ 8,471

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 45,893

Summa kronor 443,800

Konsulskassan:

Norge. Tillsammans.

Kronor. Kronor.

- 24,000

11,455 38,950

140,809 478,750

3,529 12,000

25,007 70,900

180,800 624,600

6. Utrikesdepartementet...............................!. 7,618 9,882 17,500

7. Konsulsstaten........................................... 226,264 293,486 519,750

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 15,476 20,074 35,550

249,358 323,442 572,800

Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas

af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter. 89,358 203,442 292,800

Summa kronor 160,000 120,000 280,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1897.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena ......................................................... 24,000

2. Utrikesdepartementet...................................................................... 38,950

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000

Legationssekreterare......................................... 6,000 54,000

Transport 54,000

62,950

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

fl\taSsadnSioToMPkPrbär} Mindre Plénipotentiaire............................. 10,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 36,000

Legationssekreterare....................... 5,000 41,000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire......................... 22,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire.................. 60,000

^Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire

.... 29,000

Beskickningen i Washington:

a‘om Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 24,000

Legationssekreterare, lön................. 6,000

D:o, tjenstgöringspenningar 4,000 34,000

29

62,950

Transport 414,000

62,950

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tredje hnfrudtiteln.

Transport. 414,000

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.

............................................. 32,000

b. Expektanslöner och Pensioner

446,000

32,750

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché................................................ 6,000

1 d:o ................................................ 6,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser.................... 24,500

b. Ekiperingspenningar__________________ 10,000

c. Hemliga utgifter....................................... 9,900

d. Öfriga extra utgifter.................................... 26,500

Summa kronor

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag......................................

Norska statsverkets bidrag.........................................

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen...._______________ 7,500

» vicekonsulaten inom distrikts

................................- 1)200 8,700

» Archangels konsulsdistrikt...................... 2,300

» Barcelonas » 4,500

» Bilbaos » 3,600

» Genuas konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen.................. 4,100

» vicekonsulaten inom distriktet

................................. 300 4,400

Transport 23,500

62,950

478,750

12,000

70,900

624,600

1897.

Kronor.

160,000

120,000

280,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Tredje hutvudtitelu

31

Transport 23,500

inom Hamburgs konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 10,300

» vicekonsulaten inom distriktet.

............................... 900 11,200

» Havres konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 3,700

» vicekonsulatet i Bordeaux____ 1,700

» flinga vicekonsulat inom distriktet

........................... 8,600 14,000

» Helsingfors’ konsulsdistrikt..................... 6,200

» Konstantinopels » 400

» Köpenhamns konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 10,800

» vicekonsulatet i Helsingör____ 200

» öfriga vicekonsulat inom distriktet

..........................9,100 20,100

* Leiths konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 3,000

» vicekonsulaten inom distriktet

................................- 18,000 21,000

» Lissabons konsulsdistrikt........................ 4,600

» Londons konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen.-............ 33,500

» vicekonsulatet i Cardiff....... 18,300

» » i Liverpool... 11,800

» » i Newcastle... 18,300

» » i West-Hartle
pool.

...... 4,000

» öfriga vicekonsulat inom distriktet.

.......................... 46,500 132,400

» Lybecks konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen..-............ 6,300

» vicekonsulaten inom distriktet.

...............................- 1,300 7,600

t Newvorks konsulsdistrikt....................... 20,900

280,000

Transport 261,900

280,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Tredje hufyudtiteln.

Transport 261,900 280,000

inom Rigas konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen...................

» vicekonsulaten inom distriktet

.................................

» Rio de Janeiros konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen...................

» vicekonsulaten inom distriktet

.................................

Expeditionsafgifter, förslagsvis.........

4,200

2,800 7,000

7,600

2,300 9,900 278,800

................... 14,000

Summa kronor

292.800

572.800

U tgifter:

6. Utrikesdepartementet........................................................... 17,500

7. Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden:

Antwerpen, Generalkonsuln, lön 13,000

Archangel, » » 12,000

Barcelona, » » 12,000

Bilbao, Konsuln, » 10,000

Genua, Generalkonsuln, » 12,000

Hamburg, » » 15,000

Havre » » 14,500

Vicekonsuln, » 4,500 19,000

Bordeaux, » » 6,000

Helsingfors, Generalkonsuln, » 15,000

jomför ministerstaten. Konstantinopel, Ministre Plénip. » 10,000

Drogman, » _7,000 17,000

Köpenhamn, Generalkonsuln, » 15,000

Vicekonsuln, » 4,500 19,500

Uppb&r konaulatafgifter. Helsingör, » » 3,900

2:ne ålderstillägg 1,000 4,900

Leith, Konsuln, lön ......... 16,000

Lissabon, Generalkonsuln, » ......... 15,000

Transpoi-t 186,400

17,500

s. 33 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln,

33

»eu ingår ersättning för!

r inom distriktet. \

för minister.-itaten.

London,

Generalkonsuln, lön

Vicekonsuln, »

2:ne ålderstillägg

Kanslisten, lön

En kontorist, »

24.000

10.000

1,000

6,000

5,000

» » »

4,000

50,000

Cardiff,

Vicekonsuln, »

9,000

ålderstillägg

500

9,500

Liverpool,

Vicekonsuln, lön

9,000

2:ne ålderstillägg

1,000

10,000

Newcastle,

Vicekonsuln, lön

9,000

2:ne ålderstillägg

1,000

10,000

West-Hartlepool, Kontoristen, lön

4,000

personligt lönetillägg

1,000

5,000

Lybeck,

Generalkonsuln, lön

12,000

Newyork,

Konsuln, »

Vicekonsuln, »

30,000

6,000

2:ne ålderstillägg

1,000

37,000

Riga,

Konsuln, lön

9,000

Rio de Janeiro,

Generalkonsuln, »

17,000

Shanghai, t.

f. Generalkonsuln, »

12,000

W ashington,

Generalkonsuln, »

16,000

17,500

373,900

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen------------ 4,500

Archangel..................................-.....-.......-...... 2,000

Barcelona........................................................ 2,000

Bilbao........... 2,500

Genua............................. 2,500

Hamburg................. 4,500

Havre............................................................. 4,500

Helsingfors...... ........................—------------------- 4,000

Köpenhamn ........................—------------------------- 4,500

Leith ........... 6,000

Lissabon............... 4,000

London ................................ .............. 11,000

till underhåll af generalkonsulatets hus... 4,000 15,000

Transport 56,000 373,900

Bill. till Rikad. Prof. 1896. 1 Sami. I Afd.

17,500

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tredje hufvudtiteln

Transport 56,000 373,900

Lybeck........................................................... 2,000

Newyork..........................................•_............... 8,000

Riga............................................................... 3,000

Shanghai......................................................... 4,000 73,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandria...................................................... 3,500

Alger................ 3,000

Bordeaux............................. 2,000

Buenos Ayres............;...................................... 4,000

Cardiff.................... 7,000

Gibraltar................. 2,000

Havana......................„.................................... 3,000

Japan......................... 4,000

Kiel................................................................ 800

Liverpool........................................................ 5,000

Marseille.................. 1,500

Melbourne...................................... 6,000

Montevideo........................ 2,000

Neapel...................................................... 3,000

Newcastle........................................................ 4,000

Pirseus............ 1,000

Rio de Janeiro.................................. 4,000

San Francisco................................... 4,000

Tanger............................................................ 1,500 61,300

d. Pensioner......................................................... 11,550

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser..................................... 6,500

b. Konsulernes embetsutgifter....................................... 15.500

c. Diverse utgifter........................ 13,550

Summa kronor

17,500

519,750

35,550

572,800

s. 35 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

35

Uppgift öfver de från kabinettskassan och kcnsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Kabinettskassan.

Jemt. Nådigt

beslut af den Expektanslöner: Kronor

12 Juli 1895 Envoyén H. Åkerman............................................................... 6,000

Pensioner:

10 Juli 1884 F. d. Envoyén Herr O. M. Björnstjerna ...... 6,000

21 Juni 1889 » » F. T. Lindstrand ............. 6,000

26 April 1883 » » Friherre C. F. Palmstierna ............................. 4,800

6 Sept. 1895 » Ministern C. Burenstam ........... 5,000

15 April 1869 » Ministerresidenten Friherre L. Wrede ............................ 4,000

Summa kronor 31,800

Så länge Friherre Palmstierna å Kongl. Utrikesdepartementets stat uppbär arfvode

såsom introduktör för främmande sändebud, utgår den honom beviljade pension tillsvidare

endast med 3,400 kr. eller med 1,400 kr. lägre belopp än ofvan angifves, och hela utgiften

för expektanslöner och pensioner minskas sålunda till...................... 30,400 kr.

Från Konsulskassan.

Jeral. Nådigt

beslut af den Pensioner: Kronor.

24 April 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka............. 800

29 Maj 1874 Vice konsuln Hambros enka.......................... 400

6 Juli 1825 Aflidne Konsulatsekreteraren Frumeries dotter Anna Carolina____ 225

Summa kronor 1,425

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Tredje hufvudtiteln.

Kongl. Maj:ts i Nåder faststälda Stat för Utrikesdepartementet;

Gifven Stockholms Slott den 16 november 1883.

<v. ''

r- i: "it*

Tjenst-

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

1 Kabinettssekreterare, Expeditions-

chef, arfvode ..........................

—

—

7,500

1 Afdelningschef__________________________

4,400

2,000

6,400

2 D:o .................... ...

8.800

4,000

12,800

1 Arkivarie ________________________________

2,500

1,500

4,000

1 Förste sekreterare___________ .

2,500

1,500

4,000

1 Andre sekreterare.....................

1,800

1,200

3,000

2 I):o _____________________

3,600

2,400

6,000

1 D:o ............ ........

1,200

800

2,000

2 D:o _____________________

2,400

1,600

4,000

1 Förste vaktmästare________________ ..

650

300

950

1 Vaktmästare.....................

500

300

800

3 D:o _______________________

1,500

900

2,400

Till Utrikesdepartementet hörande

embetsman:

1 Introduktör för främmande sände- bud, arfvode...........................

2,600

Summa kronor

56,450

[Af detta arfvode anses 2,500

kr. motsvara tjenstgörings[

penningar.

!l/önen kan efter 5 års tjenst|

göring böjas med 600 kr.

I Lönen kan efter 5 års tjenstl

göring höjas med 500 kr. och

efter 10 års tjenstgöring med

'' ytterligare 500 kr.

Derjemte fri bostad.

iLönen kan efter 5 års tjenstgöring

böjas med 100 kr.

Förestående stat skall tillämpas från och med den 1 januari 1884, utom hvad

angår kabinettssekreteraren, för hvilken densamma blifver gällande först vid nuvarande

innehafvares afgång.

Statens slutsumma af femtiosex tusen fyra hundra femtio kronor kommer att af

nedanstående anslagsmedel utgå, nemligen:

1) Anslaget å svenska riksstatens Tredje hufvudtitel:

Utrikesdepartementet.............................................................. kr. 27,495

2) De Förenade Rikenas anslag till Utrikesdepartementet å den gemen
samma

konsulskassan.............................................................. » 17,500

3) Norska statsverkets anslag till Utrikesdepartementet_______________________ » 11,455

Summa kronor 56,450

Stockholm 18%. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtitein.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

den 13 januari 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen, statsrådet friherre Rappe anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1897 och att i sammanhang

dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna skrifvelser

och framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t

anmälda, nemligen:

Bill. till ltiksd. 1''rot. 1896. 1 Samt. 1 A fil. 1 11 lift. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjerde hufvudtiteln.

generalfälttygmästarens och chefens för arméförvaltningens artilleridepartement

underdåniga skrivelser den 15 sistlidne november och den

10 påföljande december angående nämnda departements behof af statsmedel

för år 1897;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 14 sistlidne november angående nämnda departements medelsbehof

för år 1897;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 12 sistlidne november angående nämnda departements behof

af statsmedel för år 1897;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens

för fortifikationen gemensamma underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne

november angående extra ordinarie anslag till anordningar för försvarets

ledning inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 14 sistlidne november, hvarmed öfverlemnats särskilda af

chefen för fortifikationen aflåtna underdåniga framställningar af samma

dag dels med förslag och kostnadsberäkningar rörande förändringar i

fortifikationens organisation under år 1897, och dels angående extra

ordinarie anslag till rikets fästningsbyggnader år 1897;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne november

angående extra ordinarie statsanslag för arméns utredning;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 14 sistlidne november med förslag till och kostnadsberäkning

rörande artilleriets organisation år 1897;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne oktober

med kostnadsberäkning för iutendenturcorpsens fortsatta organisation

år 1897;

inspektörens för trängen underdåniga skrifvelse den 12 sistlidne

november med, bland annat, kostnadsberäkning för trängens fortsatta

organisation år 1897;

chefens för första arméfördelningen underdåniga skrifvelse den 14

sistlidne november med beräkningar öfver ökadt anslagsbehof för skånska

husar- och dragonregementena under år 1897;

chefens för sjette arméfördelningen underdåniga skrifvelse den 18

sistlidne november, i hvad den innefattade kostnadsberäkningar för Norrlands

dragonregementes fortsatta organisation år 1897;

chefens för första arméfördelningen underdåniga skrifvelse den 27

sistlidne november angående beräkning af antalet vid skånska husarocli

dragonregementena år 1897 vakanssatta rusthåll;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjerde hufrudtiteln.

chefens för sjette arméfördelningen underdåniga skrifvelse den 21

sistlidne november angående beräkning af antalet vid Norrlands dragonregemente

år 1897 vakanssatta rotehåll;

centralstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar underdåniga

skrifvelse den 14 sistlidne november angående anslag för år

1897 till befrämjande af det frivilliga skytteväsendet, äfvensom arméförvaltningens

å civila departementet den 13 nästlidne december deröfver

afgifna underdåniga utlåtande; samt

en underdånig skrifvelse af den €8 sistlidne oktober, innefattande

det af ledamöterne af Riksdagens första kammare kammarherren m. m.

grefve N. G. A. Sparre och bruksegaren m. m. Chr. Lundeberg samt

ledamöterne af Riksdagens andra kammare hemmansegaren m. m. A.

P. Danielson i Dystad och riksbanksfullmäktigen O. Jonsson i Hof enligt

nådigt uppdrag afgifna yttrande öfver ett den 15 november 1894

af dåvarande expeditionschefen in. m. C. E. von der Lancken afgifvet

underdånigt förslag till förändrad uppställning af riksstadens fjerde

hufvudtitel.

Departementschefen yttrade härefter:

»Då jag nu skall inför Eders Kongl. Maj:t redogöra för de anslagsbelopp,

som för landtförsvarets behöriga ordnande enligt min mening

under år 1897 erfordras, anhåller jag att till en början få återkomma

till en fråga, som jag tillförene vid särskilda tillfällen haft anledning

inför Eders Kongl. Maj:t omförmäla, den nemligen om en förändrad

uppställning af fjerde hufvudtiteln så vidt angår de derunder

anvisade ordinarie anslagen. Att denna uppställning, sådan den för

närvarande i riksstaten föreligger, icke är till!redsställande, torde

vara allmänt erkändt. Med fog kan emot densamma anmärkas, att den

lider af brist på reda och öfverskådlighet, enär anslag förefinnas, från

hvilka bestridas utgifter af vidt skilda slag, under det å andra sidan

utgifter af fullkomligt likartad beskaffenhet bekostas från flera olika

anslag, hvarjemte anslagens ordningsföljd och benämning äro i flera

afseenden olämpliga. Att sådant är egnadt att medföra olägenhet lärer

vara uppenbart, och man torde derför böra söka ernå en sådan uppställning

af hufvudtiteln, att de anmärkta felen, så vidt ske kan,

undanrödjas. Då jag för ett år sedan understälde Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens

fjerde hufvudtitel, yttrade jag, att en förändrad uppställning af hufvudtiteln

uppenbarligen lättast skulle låta sig verkställa i samband med

beviljandet af de sista anslagsposter, som för den förbättrade härordningens

genomförande erfordrades. Denna tidpunkt är nu inne, enär

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde hnfrudtiteln.

ju år 1897 är det sista af de för genomförande af den förbättrade

härordningen bestämda fem öfvergångsåren och det alltså lärer tillkomma

1896 års Riksdag att bevilja återstoden af de för samma härordnings

genomförande erforderliga beloppen. Enligt min mening bör

derför frågan om förändrad uppställning af hufvudtiteln nu tagas under

slutlig pröfning.

I följd af Eders Kongl. Maj:ts i sådant syfte gifna nådiga befallning

föreligger sedan någon tid tillbaka utarbetadt ett fullständigt förslag

till sådan förändrad uppställning. Sedan nemligen Eders Kongl.

Maj:t den 9 februari 1894 uppdragit åt dåvarande expeditionschefen i

landtförsvarsdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli m.

in. C. E. von der Lancken att, med biträde af fältintendenten af lista

klassen m. m. P. A. F. Holmqvist, uppgöra dylikt förslag, har expeditionschefen

von der Lancken med underdånig skrifvelse den 15 november

samma år aflemnat ett af honom i sådant hänseende utarbetadt

förslag, åtföljdt af motiv, tabeller och andra bilagor. I fråga om de

hufvudgrunder, som vid förslagets uppgörande varit för honom bestämmande,

har han anfört, att målet med den ifrågasatta förändringen af

hufvudtitelns uppställning borde vara att dels till ett sammanföra alla

anslag med enahanda ändamål och dels sönderstycka sådana anslag,

som under sig sammanfattade anslagsdelar med skiljaktiga uppgifter,

och i riksstaten uppföra de utbrutna anslagsdelame under rubriker, som

tydligt angåfve de ändamål, för hvilka de voro afsedda; att emellertid

en sådan efter likheten emellan de olika anslagsdelarnes uppgifter ordnad

uppställning af hufvudtiteln ingalunda kunde undantagslöst genomföras,

då ju uppenbarligen måste noga tillses, att genom sammanslagningen

anslagsdelarnes konstitutionella natur ej ändrades och att i

hvarje fall ej någon sammanslagning blefve föreslagen, som skulle leda

till förminskning eller förökning af de så kallade förslagsanslagen; att

härförutom äfven andra skäl förefunnes, på grund hvaraf en sönderstyckning

eller sammanslagning af anslagen ej lämpligen kunde ifrågasättas;

samt att det under sådana förhållanden vore tydligt, att det

förslag till uppställning af hufvudtiteln, som han utarbetat, ingalunda

vore fullkomligt principenligt och att det mera innebure en förenkling

än en genomgående omgestaltning af hufvudtiteln i dess nuvarande

skick.

Att så också är förhållandet, visar sig snart vid granskning af

förslaget. Visserligen innefattar detsamma betydande och lätt skönjbara

förändringar i den nuvarande uppställningen af hufvudtiteln, gående

i den riktning förslagsställaren, enligt hvad nyss nämnts, för sig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtitcln. 5

utstakat; men det innebär ej så genomgripande förändringar, som vid

andra tillfällen blifvit ifrågasatta, såsom t. ex. af Riksdagens revisorer

i deras berättelse den 30 november 1894, deri de framhållit, att anslagen

under fjerde hufvudtiteln borde ordnas, icke efter arten af do

behof, som med dem skulle tillgodoses, utan på ett helt annat, af dem

närmare angifvet sätt. I sitt betänkande har expeditionschefen von

der Lancken yttrat sig jemväl om en dylik uppställning af hufvudtiteln,

men af skäl, som han i sitt betänkande (sid. 51 — 52) utförligt

angifvit, ansett densamma ej böra ifrågakomma.

Emellertid har det af expeditionschefen von der Lancken afgifna

förslaget till följd af Eders Kongl. Majrts nådiga beslut undergått

granskning af dertill utsedde sakkunnige personer. Sedan nemligen

Eders Kongl. Maj:t den 10 sistlidne maj uppdragit åt ledamöterne af

Riksdagens första kammare kammarherren m. m. grefve N. G. A.

Sparre och bruksegaren m. in. Chr. Lundeberg samt ledamöterne af

Riksdagens andra kammare hemmansegaren m. in. A. P. Danielson i

Dystad och riksbanksfullmägtigen O. Jonsson i Hof att, med biträde

af ofvanbemälde Holmqvist såsom sekreterare, granska förslaget och

öfver detsamma till Eders Kongl. Maj:t afgifva yttrande, hafva de sålunda

utsedde granskningsmännen, efter fullgjordt arbete, den 28 sistlidne

oktober afgifvit underdånigt yttrande i ämnet. I detta sitt yttrande

hafva de, på anförda skäl, såsom sin åsigt uttalat, att en så

genomgående förändring af hufvudtitelns uppställning, som Riksdagens

revisorer antydt, icke vore behöflig eller under nuvarande förhållanden

fullt lämplig, men att deremot det af expeditionschefen von der Lancken

afgifna förslaget syntes vara, med vissa förändringar, antagligt, helst

detsamma ej innebure några genomgripande förändringar af den nuvarande

uppställningen utan snarare vore att anse som en af förhållandena

påkallad förenkling och förbättring derutaf, samt att de alltså

ansåge sig böra, med några förändringar, förorda denna uppställning

såsom för närvarande bäst egnad att motsvara sitt ändamål. I enlighet

med sin sålunda uttalade mening hafva de upprättat och vid sitt

yttrande i en med n:o 13 betecknad bilaga fogat fullständigt förslagtill

uppställning och slutsummor för de ordinarie anslagen under riksstadens

fjerde hufvudtitel för år 1897, sådana de, vid af dem kända

förhållanden, ansett dessa slutsummor böra blifva.»

Sedan departementschefen härefter redogjort för innehållet i såväl

expeditionschefen von der Lanckens betänkande som granskningsmännens

yttrande, anförde han vidare:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjerde linfvudtiteln.

»Af den redogörelse, jag nu lemnat, torde framgå, att ett antagande

af det förslag till ändrad uppställning af de ordinarie anslagen under

fjerde hufvudtiteln, som granskningsmännen förordat, visserligen skulle

föranleda ganska väsentliga ändringar i hufvudtitelns nuvarande utseende,

i det att å ena sidan flera af de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie

anslagen skulle antingen alldeles försvinna eller åtminstone

till namnet förändras, samt å andra sidan många till namnet helt och

hållet nya anslag i riksstaten uppföras, men att detsamma dock icke

skulle medföra så genomgripande förändringar i hufvudtitelns uppställning,

som Riksdagens revisorer, på sätt förut nämnts, ifrågasatt. För

min del är jag i detta hänseende af samma mening som granskningsmännen

och anser det af dem afgifna förslag till hufvudtitelns uppställning

vara det under nuvarande förhållanden lämpligaste, och det

är allenast i fråga om de särskilda anslagens belopp, som jag i några

få hänseenden är af olika mening med dem. Vid sådant förhållande

och då ett upprepande af de skäl, som i expeditionschefen von der

Lanckens betänkande och granskningsmännens yttrande anförts till stöd

för der framlagda förslag, skulle, utan egentligt gagn, föranleda stor

vidlyftighet, ber jag i underdånighet att få hänvisa till och åberopa

dessa skäl till stöd för min åsigt, att Eders Kongl. Maj:ts proposition

till Riksdagen bör, i hvad angår uppställningen af hufvudtitelns ordinarie

anslag, affattas i enlighet med hvad granskningsmännen föreslagit.

För att emellertid Riksdagens ledamöter må sättas i tillfälle att taga

kännedom om den utförliga utredning af hithörande förhållanden, som

uti betänkandet och granskningsmännens yttrande förefinnes, hemställer

jag i underdånighet, att granskningsmännens yttrande med dertill hörande

handlingar måtte såsom bilaga (se bil. Litt. A. A.) fogas vid Eders

Kongl. Maj:ts proposition, samt att expeditionschefen von der Lanckens

betänkande måtte jemte propositionen till Riksdagens ledamöter utdelas.

Innan jag emellertid inför Eders Kongl. Maj:t närmare redogör för

huru de ordinarie anslagen böra enligt min mening i Eders Kongl.

Maj:ts proposition beräknas och uppföras, torde det tillåtas mig att i

korthet yttra mig om det tillvägagående, som hittills härutinnan varit

brukligt. Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen i fråga om de

ordinarie anslagen under hufvudtiteln har tillförene plägat vara så uppstäld,

att Eders Kongl. Majd, utgående från hvarje i gällande riksstat

uppfördt anslag, beträffande hvilket ändring ifrågasatts, föreslagit Riksdagen

att öka eller minska detta anslag, allt eftersom ökning eller minskning

af anslaget ansetts kunna ifrågakomma eller ock omföring till eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjerde hufvudtiteln.

ifrån anslaget af redan anvisade medel ansetts böra ske; och har i

senare händelsen förslaget att öka eller minska anslaget samtidigt åtföljts

af förslag att minska eller öka annat eller andra anslag. Har

förändring i benämningen af ett anslag ifrågasatts, har Eders Kongl.

Maj:t likaså, utgående från i riksstaten upptagen benämning å anslaget,

äskat Riksdagens medgifvande till ändradt namn å detsamma.

Att jemväl nu följa detta tillvägagående anser jag vara nästan omöjligt.

Åtskilliga af de i nu gällande riksstat upptagna anslagen skola

nämligen, vid bifall till det förslag till hufvudtitelns uppställning, som

jag ämnar inför Eders Kongl. Maj:t framlägga, helt och hållet försvinna

och de under anslagen anvisade medlen fördelas under anslag

med nya namn, ofta nog en mängd dylika. Det skulle derför vara

förenadt med synnerlig svårighet att, utan stor vidlyftighet, redogöra

för det sätt, hvarpå de nu befintliga anslagen skulle på de nya

anslagen uppdelas, och en fullständig redogörelse härför skulle i sjelfva

verket innebära allenast ett upprepande, om ock med andra ord, af

hvad expeditionschefen von der Lanckens betänkande och granskningsmännens

yttrande härom innehålla. Detta synes mig dock vara fullkomligt

onödigt, om, såsom jag hemstält, betänkandet och granskningsmännens

yttrande till Riksdagens ledamöter utdelas, i hvilket

fall ju alla för ändamålet erforderliga upplysningar blifva för dem i

dessa handlingar lätt tillgängliga.

Emellertid och då jag i allt hufvudsakligt ämnar följa den uppställning

af hufvudtiteln, som granskningsmännen förordat, och de slutsummor

för de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, som af dem

föreslagits, torde det ej vara olämpligt att redan nu påpeka, att den

slutsumma för samtliga de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, hvartill

granskningsmännen i sitt yttrande kommit, är lägre än den summa,

hvartill samma anslag, enligt de vid urtima riksdagen år 1892 verkstälda

beräkningar och med iakttagande jemväl af följande Riksdagars beslut,

skulle, derest förnyade beräkningar af kostnaderna för den förbättrade

härordningen nu icke egt rum, kommit att uppgå. I detta

hänseende vågar jag i underdånighet hänvisa till en vid granskningsmännens

yttrande fogad, med n:o 1 betecknad bilaga, enligt hvilken, med

tillämpning af Riksdagens beslut dels vid urtima riksdagen 1892 och

dels derefter åren 1893, 1894 och 1895, slutsumman af de ordinarie

anslagen under fjerde hufvudtiteln skulle i riksstaten för år 1897 uppnått

ett belopp af 25,849,905 kronor 13 öre, under det granskuingsmännen,

såsom bilaga 13 vid deras betänkande utvisar, kommit till en

slutsumma af 25,827,900 kronor 63 öre eller således 21,998 kronor 50

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hufvudtiteln.

öre mindre än beräknadt varit. Om anledningen härtill förefinnes fullständig

utredning i granskningsmännens yttrande jemte dervid fogade

bilagor.

Visserligen kommer slutsumman af de ordinarie anslag under hufvudtiteln,

som jag här nedan ämnar föreslå, att öfverstiga det belopp

granskningsmännen föreslagit; men frånräknas det belopp, 210,000 kronor,

hvarmed jag ämnar tillstyrka att anslaget till »lindring i rustningsoch

roteringsbesvären» skall ökas, men hvilken ökning uteslutande är

föranledd af Eders Kongl. Maj:ts beslut denna dag att föreslå Riksdagen

att med motsvarande belopp höja inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»,

och hvilket belopp således, rätt sedt, icke utgör någon

verklig tillökning i statsutgifter, skall det visa sig, att slutsumman af

de ordinarie anslag, som enligt min mening böra i riksstaten för år

1897 uppföras, är lägre än den af granskningsmännen föreslagna, eller,

om man frånser ändringen i anslaget till »disciplinkompaniet», endast

obetydligt högre än denna.

Då jag nu öfvergår till att angifva, huru jag anser anslagen under

hufvudtiteln böra för år 1897 beräknas och uppföras, vill jag till

en början erinra att, på sätt granskningsmännen hemstält, lämpligt torde

vara, att de ordinarie anslagen grupperas under hufvudrubriker; och

har jag i detta hänseende ej något att anmärka mot de af dem föreslagna

6 grupperna, nämligen dels »aflöning och expenser samt inqvarterings-

och resekostnad», dels »remontering och hästlega m. m.», dels

»skolor för officerare, underbefäl och militärläkare», dels »naturaunderhåll,

sjukvård, öfningar och materiel», dels »skattelindringar och ersättningar

till rust- och rotehållare», och dels »diverse anslag».

Med iaktagande häraf anser jag, att de ordinarie anslagen under

hufvudtiteln böra uppföras och beräknas på följande sätt:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

9

Ordinarie anslag.

Aflöning och expenser samt inqvarterings- och resekostnad.

Departementschefen.

Till departementschefen är i gällande riksstat uppfördt ett anslag

till belopp af 17,000 kronor. Detta anslag lärer böra till oförändradt

belopp i riksstaten för år 1897 uppföras.

Departementet.

I nu gällande riksstat finnes under benämning »departementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen» uppfördt

ett anslag till belopp af 50,250 kronor, hvarmed bestridas samtliga kostnader

för aflöning, arfvoden, vikariatsersättningar, renskrifning m. m.

vid departementets kansliexpedition, äfvensom arfvoden dels till en vaktmästare

vid kommandoexpeditionen och dels till en stentryckare. I

likhet med granskningsmännen anser jag anslagets onödigt långa titel

utan olägenhet kunna förkortas, och torde derför anslaget böra till oförändradt

belopp, 50,250 kronor, i riksstaten för år 1897 uppföras under

den af dém föreslagna benämningen »departementet».

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementet.

Riksstaten för innevarande år upptager under benämning »skrifmaterialier

och expenser, ved in. m. för departementets afdelning af

Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen» ett förslagsanslag till

belopp af '' 6,038 kronor, från hvilket anslag bestridas kostnaderna för

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för såväl kansli- som kommandoexpeditionerna.

I fråga om anslagets belopp och natur bar jag

ej anledning föreslå någon ändring, men anslagets benämning synes

mig kunna, på sätt granskningsmännen bemstält, förkortas; och torde

alltså i riksstaten för år 1897 böra under benämning »skrifmaterialier

Bih. till Riktd. Frat. 189U. J Sami. 1 Afd. 1 Haft. 2

[I-]

Anslaget

oförändradt.

[2-]

Anslagets

belopp oförändradt.

[3.]

Anslagets

belopp oförändradt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjerde hiifrudtlteln.

och expenser, ved m. m. för departementet» uppföras ett anslag af

förslagsanslags natur till belopp af 6,038 kronor.

Arméförvaltningen.

.. t4-]

Ökning af

anslaget.

Anslaget till arméförvaltningen är för närvarande i riksstaten upptaget

till 130,060 kronor. Den för detta embetsverk, i enlighet med

beslut vid urtima riksdagen år 1892, faststälda stat slutar emellertid å

ett belopp af 134,709 kronor 40 öre, och det återstår således att. under

detta anslag anvisa ett belopp af 4,649 kronor 40 öre, då slutlig reglering

af anslagen under fjerde hufvudtiteln i anledning af nyssnämnda

riksdags beslut nu bör ega rum.

Emellertid torde en ytterligare ökning af anslaget, eller, rättare

uttryckt, en öfverföring till detsamma af medel, som för närvarande

äro anvisade under annat anslag, böra vidtagas. I likhet med de utsedda

granskningsmännen anser jag nemligen, att det i riksstaten för

närvarande till belopp af 15,000 kronor uppförda anslaget till »skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen m. fl. verk»,

från hvilket anslag bestridas dels utgifter afl angifvet, slag för arméförvaltningen

och dels kostnaderna för ved åt generalstaben, kan och bör

uppdelas å anslagen för »arméförvaltningen» och för »generalstaben»

med 12,555 kronor till det förra och 2,445 kronor till det senare anslaget.

Ett sådant förfarande synes så mycket lämpligare, som antalet

af de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, hvilket i allt fall är högst

betydligt, härigenom skulle minskas.

Gillas denna min åsigt, skulle anslaget till arméförvaltningen,

nu ....................... kronor 130,060: —

ökas med dels... » 4,649: 40

och dels............... » 12,555: -—

till ...................... » 147,264: 40

eller, i rundt tal, 147,265 kronor.

Derest anslaget höjdes till detta belopp, skulle från detsamma för

framtiden bestridas alla kostnader för arméförvaltningen enligt den för

embetsverket. faststälda stat äfvensom kostnaderna för skrifmaterialer

och expenser, ved m. m. för verket. Emellertid torde i så fall vara

lämpligt, att omförmälda till skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

afsedda belopp, i likhet med hvad eljest i allmänhet är brukligt, upptages

i embetsverkets stat, och bemyndigande torde derför böra hos

Riksdagen äskas att så ändra gällande stat för arméförvaltningen, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 11

deri uppföras till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» för verket

12,555 kronor 60 öre.

Generalitetsstaten.

Den för generalitetsstaten gällande, den 2 december 1892 fäst- [5.]

stälda stat slutar å 140,765 kronor. Denna stat skal) emellertid i en- ^IinSg1nine®

ligliet med Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen fattade beslut undergå a ans age''

vissa förändringar. Dels skola nämligen vid den nuvarande kavalleriinspektörens

afgång de för denna befattning i staten uppförda aflöningsförmåner,

tillhopa 12,485 kronor, indragas, dels skall vidare i samma

stat åt 5 fördelningsgeneraler, generalfälttygmästaren, generalen för

fortifikationen och generalstabschefen upptagen ersättning för en tredje

tjenstehäst, i mån af nuvarande innehafvares af berörda embeten afgång,

indragas, hvarigenom statens slutsumma kommer att minskas med

ytterligare 6,120 kronor. Staten skall således vid genomförd reglering

sluta å ett belopp af 122,160 kronor.

Då i afseende å åtskilliga andra stater enahanda förhållande eger

rum, eller att i staterna äro uppförda aflöningsförmåner, som skola utgå

endast under nuvarande innehafvares af vissa befattningar tjenstetid i

dessa befattningar, har expeditionschefen von der Lancken, för vinnande

af reda och öfverskådlighet i afseende å staternas verkliga slutsummor,

i sitt förslag ifrågasatt att från vederbörande stater utbryta dessa aflöningsförmåner

och i stället i riksstaten uppföra ett särskildt anslag,

benämndt »ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation»,

från hvilket anslag dessa löneförmåner tills vidare skulle bestridas

och hvilket anslag, i mån af vederbörande löntagares afgång, komrae

att förminskas och slutligen alldeles upphöra. Detta förslag hafva

granskningsmännen tillstyrkt och jemväl jag anser detsamma synnerligen

praktiskt och kommer att här nedan under [17] framlägga förslag

i sådant hänseende. Gillas detta förslag, kan staten för generalitetet

i så måtto ändras, att aflöningsförmånerna till en kavalleriinspektör,

12,485 kronor, äfvensom ersättning för en 3:e tjenstehäst åt 8

generalspersoner, tillhopa 6,120 kronor, derifrån utbrytas och, i den

mån sådant erfordras, i stället öfvertoras att utgå från nyssberörda särskilda

anslag, livad särskildt angår den till kavalleriinspcktören anvisade

lönen, torde kunna antagas, att nuvarande innehafvaren af denna

befattning under år 1896 afgår från befattningen, hvadan lönen under

samma år skulle kunna indragas och några löneförmåner åt kavalleriinspcktören

således ej behöfva beräknas vid bestämmande af det omförmälta

särskilda anslagets belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Fjerde hnfvudtiteln.

Kavalleriinspektörsbefattningen kan dock, om också lönen indrages,

ej upphöra. Urtima Riksdagen år 1892 har för sin del ansett, ~att

sedan kavalleriinspektörslönen indragits, inspektionen skulle förrättas

på sätt Eders Kongl. Maj:t funne lämpligt och mot arfvode, som på

framställning af Eders Kongl. Maj:t kunde af Riksdagen varda anvisadt.

Af hvad Riksdagen i frågan anfört framgår, att enligt Riksdagens mening

de göromål, som åligga kavalleriinspektören, borde, sedan nuvarande

innehafvaren af befattningen afgått, bestridas af högre sakkunnig

militär vid sidan af hans egna ordinarie tjensteåligganden. Denne

högre sakkunnige militär torde icke kunna vara annat än en öfverste

af kavalleriet, hvilken förordnas att tillsvidare, jemte egen tjenst, fullgöra

de åligganden, som tillhöra kavalleriinspektören. Ehuru jag för

min del anser det i hög grad tvifvelaktigt, om en sådan förening af

tjenster är möjlig utan skada för den ena eller den andra af befattningarna,

lärer dock ingen annan utväg att sätta i verket Riksdagens

tanke kunna utfinnas. Att den nämnde regementschefen bör erhålla

ersättning är uppenbart, och Riksdagen har också förutsatt, att lämpligt

arfvode borde honom härför tilldelas. I fråga om beloppet af detta

arfvode, synes det mig skäligen kunna bestämmas till 2,500 kronor, för

år räknadt. Frånsedt ersättning för tjenstehästar, hvilken ersättning

uppenbarligen ej inverkar på frågan, har en öfverste af kavalleriet

följande löneförmåner:

vid indelt regemente:

lön............................................................................ kr. 6,000

tjenstgöringspenningar ...................................... » 1,500

dagaflöning, förslagsvis..................................... » 300

eller tillhopa kr. 7,800

och vid värfvadt regemente:

lön............................. kr. 6,000

dagaflöning............................................................ » 1,825

eller tillhopa kr. 7,825.

Med tillägg af 2,500 kr. i arfvode skulle således den öfverste af

kavalleriet, som förordnades att upprätthålla kavalleriinspektörsbefattningen,

komma att uppbära 10,300 resp. 10,325 kr., förutom ersättning

för tjenstehästar, detta dock under förutsättning att han komme att

uppbära hela den till öfverstebefattningen i stat anvisade dagaflöning,

hvilket, särskildt om han tillhörde indelt truppförband, säkerligen ej

blefve fallet. Visserligen skulle detta belopp blifva något högre än

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Fjerde hufvudtiteln.

den till eu fördelningsgeneral anvisade lön och dagafiöning, tillhopa

10,190 kronor, men då man betänker, att kavalleriinspektören har skyldighet

att för inspektion af kavalleriregementena företaga resor öfver

hela riket och för dessa resor ej åtnjuter särskildt dagtraktamente utan

allenast ersättning för resekostnaden, synes mig det ifrågasatta beloppet

af arfvodet ej oskäligt. Jag anser derför, att arfvodet bör bestämmas

till 2,500 kronor för år räknadt. Enligt min mening bör det också,

då inspektörsbefattningen icke kan undvaras, uppföras å ordinarie stat

och dervid lämpligen å generalitetets stat.

Då denna stat, enligt hvad jag förut yttrat, vid genomförd reglering,

skulle sluta å 122,160 kronor, bör densamma, derest hvad jag nu

yttrat i fråga om arfvode till kavalleriinspektören gillas, ökas med

2,500 kronor och således i riksstaten för år 1897 uppföras med 124,660

kronor. Bifalles detta, lärer förändrad stat för generalitetsstaten böra

fastställas; och har jag låtit upprätta förslag till dylik stat (Bil. Litt. A.)

att Riksdagen föreläggas.

Generalstaben.

Hänvisande till hvad jag här ofvan under [4] yttrat i fråga om [6.]

fördelning af anslaget till »skrifmaterjaler och expenser, ved m. m. för

arméförvaltningen m. fl. verk», anser jag att anslaget till »generalstaben»,

nu ............................................

...................... kr.

248,555: —

bör ökas med.......................

..................... »

2,445: —

till...........................................

..................... kr.

251,000: —

Då lämpligt torde vara, att berörda, för anskaffande af ved åt

generalstaben afsedda 2,445 kronor upptagas i generalstabens stat och

dervid förenas med det belopp 3,500 kronor, som redan nu finnas i

samma stat anvisade till »expenser, renskrifning, tryckningskostnader»,

tillstyrker jag, att hos Riksdagen måtte äskas bemyndigande att så

ändra gällande stat för »generalstaben», att deri uppföras för »expenser,

renskrifning, tryckningskostnader och ved m. m.» tillhopa 5,945 kronor.

Artilleristaben.

Beträffande detta anslag, nu 12,200 kronor, har jag ej anledning [7.]

ifrågasätta någon förändring, och lärer alltså anslaget böra till oför- Anslaget

ändradt belopp, 12,200 kronor, i riksstaten för år 1897 uppföras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjerde hufvudtiteln.

[8.]

Minskning af

anslaget.

[9.]

Anslag under

denna benämning.

Koinmendantsstatcn.

Detta anslag är i nu gällande riksstat uppfördt med 18,898 krouor.

Då slutlig reglering af anslagen under hufvudtiteln i följd af 1892 års

urtima riksdags beslut nu skall ega rum, lärer emellertid detta anslag

böra minskas med dels 2,750 kronor, hittills anvisade till kommendantsskapen

i Göteborg, Kungsholmen och Drottningskär, hvilka kommendantsskap

enligt beslut vid nämnda riksdag skola indragas, och dels

2,250 kronor, utgörande till kommendanten i Waxholm förut utgående

aflöning m. m., men hvilket belopp enligt beslut vid 1888 års riksdag

skall användas till bestridande af kostnaderna för Waxholms artillericorps

och derför torde böra från kommendantsstaten afföras. A andra

sidan bör deremot anslaget ökas med 450 kronor, utgörande vid urtima

riksdagen 1892 åt garnisonspastorn och auditören å Karlsborg beviljad

löneförhöjning. Anslaget bör således enligt min mening i riksstaten

för år 1897 uppföras med (18,898 — 4,550) 14,348 kronor. Då emellertid

nu gällande stat för kommendantsstaten slutar å 16,597 kronor 50

öre, har jag låtit upprätta förslag till ny stat för kommendantsstaten

(Bil. Litt. B.), hvilket förslag torde böra Riksdagen föreläggas.

Aflöning och rekrytering in. in.

Granskningsmännen hafva i sitt yttrande föreslagit att under denna

benämning i riksstaten uppföra ett anslag till belopp af 8,495,498 kronor

55 öre, hvarifrån skulle bestridas samtliga kostnader enligt truppförbandens

stater, med undantag dock för Skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregemente under omorganisationstiden

för dessa regementen.

Anslaget är allenast till namnet nytt och skulle bildas genom sammanförande

under en anslagsrubrik af flera i nu gällande riksstat uppförda

anslag och delar af anslag. I fråga härom vågar jag i underdånighet

åberopa och hänvisa till den utförliga utredning, som derutinnan

förekommer dels i expeditionschefen von der Lanckens betänkande

(sidd. 41—45 jemte der åberopade bilagor) och dels i granskningsnämndens

yttrande (sidd. 10 —11 samt bil. n:o 5).

Jag anser hvad sålunda föreslagits välbetänkt och tillstyrker att i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Fjerde lmfvudtiteln.

riksstaten för år 1897 må under benämning »aflöning och rekrytering

m. m.» uppföras ett anslag till belopp af, i jemnadt tal, 8,495,500

kronor.

Då emellertid, om förslaget vinner godkännande, åtskilliga af de

för truppförbanden nu gällande staterna måste omarbetas, samt ändringar

i samma stater jemväl påkallas af det förslag, jag här nedan under

[17.] ämnar framlägga, har jag låtit upprätta förslag till nya stater för

ifrågavarande truppförband, vid hvilka förslags uppgörande jag, i enlighet

med hvad granskningsnämnden hemstält, låtit i vederbörande stater

införa dels de såsom understöd till musikens underhåll vid f. d. Nerikes

regemente samt Norra och Södra skånska infanteriregementena för

närvarande under statsanslaget till »kavalleri- och infanteriregementena»

anvisade 7,100 kronor, och dels de till skrifmaterialier och expenser

för vissa truppförband och artillerikomitén anvisade medel 13,300 kronor;

och torde Riksdagens godkännande af de nya staterna böra äskas

(se Bil. Litt. C—Ä.).

Intendenturcorpsen.

Anslaget till intendenturcorpsen är i nu gällande riksstat upptaget [10.]

till 348,210 kronor. Då den för corpsen faststälda stat emellertid slutar

å 356,178 kronor 90 öre, anser jag att anslaget till intendenturcorpsen

bör i riksstaten för år 1897 uppföras med, i rundt tal, 356,179

kronor.

Ökad aflöning- för de till tjensteåldern äldste bataljon släkarn e.

I gällande riksstat finnes under denna benämning uppfördt. ett

förslagsanslag till belopp af 41,975 kronor.

Detta belopp kan, såsom expeditionschefen von der Lancken i sitt

betänkande visat (se bil. tablå 4, fol. n:o 1), minskas till 41,911 kronor;

och lärer alltså ett anslag af förslagsanslags natur till sist nämnda

belopp böra i riksstaten för år 1897 uppföras.

[11.]

Minskning af

detta anslag.

Stipendier för fältläkarecorpsen oeli veterinärstaten.

I riksstaten för innevarande år finnas under benämning »pensioner [12.]

och stipendier för fältläkarecorpsen» anvisade 19,800 kronor. Anslag under

1 1 '' denna be
nämning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Fjerde liufrudtitclii.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen år 1886 i fråga om

förändrad organisation af arméns veterinärstat fattade beslut, skulle, i

den mån medel blefve tillgängliga till följd af veterinärstatens beslutade

nya organisation, till årliga stipendier å 400 kronor åt 5 veterinärstipendiater

utgå 2,000 kronor. Då den nya organisationen nu kan

anses genomförd, lära omförmälda 2,000 kronor böra i riksstaten uppföras;

och synes detta kunna ske derigenom, att under benämning

»stipendier för fält-läkarecorpsen och veterinärstaten» i riksstaten uppföres

ett anslag å 21,800 kronor, hvarifrån skulle utgå stipendier till

fältläkare- och fältveterinärstipendiater.

Iiiqvarteringskostnader.

Anslaget till »inqvarteringskostnader», som i nu gällande riksstat är

upptaget till 135,475 kronor, skall vid slutlig reglering af hufvudtitelns

anslag böjas till, i jemnadt tal, 165,970 kronor. I fråga härom förefinnes

fullständig utredning i expeditionschefen von der Lanckens betänkande

(sid. 32—33), och har jag, i likhet med de utsedde granskningsmännen,

ej något att erinra mot berörda utredning.

Emellertid torde i detta sammanhang tillåtas mig påpeka ett förbiseende,

som förelupit vid upprättande af 1892 års stat för intendenturcorpsen

och hvilket nu torde böra rättas.

Grunden till den organisation af intendenturcorpsen och till de

bestämmelser om aflöning m. in. åt samma corps, som Eders Kongl.

Maj:t till antagande föreläde 1892 års urtima Riksdag, förefinnes, enligt

hvad handlingarna gifva vid handen, i ett af särskilde komiterade den 10

maj samma år afgifvet underdånigt förslag till organisation af svenska

härens intendenturväsende. Detta förslag upptog kontant inqvarteringsoch

servisersättning åt samtliga af officers rang vid corpsen anstälda

embete- och tjenstemän, hvilka icke uttryckligen angåfvos skola — i

likhet med de af underofficers och manskaps rangklass — åtnjuta förmånen

af fri bostad i kronans hus. I sitt den 23 augusti 1892 afgifna

underdåniga förslag till förbättrad härordning yttrade t. f. chefen

för generalstaben, att i sak intet vore att erinra häremot, men han

ansåg, att »så länge regementschefer, regementsqvartermästare o. s. v.

vid de icke garnisonerade truppförbanden icke kommit i åtnjutande af

inqvarteringsersättning, torde rättvisligen ej heller de vid dessa truppförband

anstälda intendenterna böra åtnjuta dylik». Vid sådant förhållande

synes det kunna antagas, att t. f. chefens för generalstaben

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Fjerde hufvndtiteln.

mening varit, att alla intendenturtjenstemän, som icke åtnjöto inqvartering

i kronans hus eller voro såsom intendenter anställa vid icke garnisonerade

truppförband, borde åtnjuta inqvarteringsersättning. Så blef

emellertid ej förhållandet enligt de kostnadsberäkningar, som funnos

förslaget vidfogade, i ty att enligt dessa från inqvarterings- och servisersättning

uteslötos, utom intendenterna vid den icke garnisonerade

armén, jemväl intendenten vid Svea ingeniörbataljon, intendenten å sjukvårdsbyrån

i arméförvaltningen samt den ene af de två såsom adjutanter

hos generalintendenten tjenstgörande intendenterna.

I proposition till urtima Riksdagen gillade Eders Kongl. Maj: t den

af t. f. chefen för generalstaben i fråga om inqvarteringsersättning åt

intendenturcorpsen uttalade mening, och i det vid propositionen fogade

förslag till stat för intendenturcorpsen upptogos t. f. chefens för generalstaben

beräkningar utan förändring, till följd hvaraf jemväl enligt

detta förslag nyss omförmälta 3 intendenturtjenstemän uteslötos från

inqvarteringsersättning. Riksdagen vidtog, som bekant, vissa ändringar

i den för corpsen föreslagna organisationen i så måtto, att Riksdagen

nedflyttade den föreslagne öfverfältintendenten till fältintendent, 3 fältintendenter

till intendenter af l:a klassen och så vidare, men i öfrigt

godkände Riksdagen de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna grunderna

för corpsens aflöning, och blefvo alltså enligt Riksdagens beslut förenämnda

3 intendenturtjenstemän äfvensom i följd af de vidtagna förändringarna

ytterligare en sådan tjensteman uteslutna från förmånen af

inqvarterings- och servisersättning.

Något rimligt skäl att från förmånen af inqvarteringsersättning utesluta

ofvannämnde intendenturtjenstemän synes emellertid ej förefinnas. I

sådant afseende kan erinras att, hvad angår intendenten å sjukvårdsbyrån

inom arméförvaltningen, den med honom i alla afseenden likstälde

intendenten å militärbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement

åtnjuter sådan ersättning; att någon anledning ej synes

förefinnas, hvarför den ene, men ej den andre af adjutanterna bos generalintendenten

skall åtnjuta sådan förmån, helst de i fråga om åtnjutande

deraf böra vara likstälde med all annan vid intendenturcorpsens

hufvudstation tjenstgörande personal; samt att intendenten vid

Svea ingeniörbataljon, som före urtima riksdagen 1892 åtnjutit inqvarterings-

och servisersättning, utan synbar anledning nu är den ende

vid den garnisonerade armén anstälde intendent, som saknar denna

aflöningsförmån.

Äfven do 6 vid arméfördelningsstaberna tjenstgörande fältintendenterna

äro i saknad af inqvarterings- och servisersättning. Härvid

Bih. till Rikad. Prot. löVO. 1 Rami. 1 Afd. 1 lläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

[14.]

Anslaget

oförändradt.

.[15.]

ökning af

anslaget.

18 Fjerde hufvudtiteln.

kan dock anmärkas, att då de med dem inom arméfördelningsstabernä

närmast likstälda stabscheferna åtnjuta sådan ersättning, äfven bemälde

fältintendenter borde beredas enahanda förmån.

Då det synes mig vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande,

att inqvarterings- och servisersättning utgår till hvarje fast

anstäld intendenturtjenstemän, som icke antingen åtnjuter fri bostad i

kronans hus eller såsom intendent är placerad vid ett icke garnisoneradt

truppförband, har jag låtit verkställa utredning om den

ökade kostnad, som för statsverket skulle uppkomma, derest dylik

ersättning bereddes alla enligt nyssnämnda grund dertill berättigade

intendenturtjenstemän. Denna utredning, hvilken torde få propositionen

biläggas (se bilaga Litt. 0. ö.), visar, att den ökade årliga kostnaden

skulle uppgå till, i jemnadt tal, 4,930 kronor, med hvilket

belopp anslaget till inqvarteringskostnader följaktligen borde ökas.

Inqvarteringsersättning till intendenturtjenstemän utgår nemligen, enligt

beslut vid 1893 års Riksdag, numera från nämnda anslag. Emellertid

upptager gällande stat för intendenturcorpsen allenast vissa intendenturtjenstemän

såsom berättigade till ifrågavarande ersättning, och derest

andra än de der särskildt nämnde skola komma i åtnjutande af dylik

ersättning, torde vara nödigt att berörda stat undergår förändring; och

har jag för sådant ändamål låtit upprätta förslag till ny stat för intendenturcorpsen

(se Bil. Litt. ö), dervid uteslutits hvad nu gällande stat

innehåller om inqvarteringsersättning samt i stället tillagts en anmärkning

i det syfte, jag här ofvan omförmält; och hafva i förslaget jemväl

iakttagits de beslutade nya benämningarna å vissa intendenturtjenstemän.

På grund af hvad jag nu anfört, anser jag, att anslaget till inqvarteringskostnader

bör i riksstaten för år 1897, fortfarande med naturen

af förslagsanslag, uppföras med ett belopp af 170,900 kronor, samt

hemställer, att ofvannämnda förslag till ny stat för intendenturcorpsen

Riksdagen förelägges.

Inkvarteringens ordnande i Stockholm.

Beträffande detta anslag, nu 21,450 kronor, ifrågasätter jag ej

någon ändring, utan lärer anslaget, fortfarande såsom reservationsanslag,

böra till oförändradt belopp i riksstaten för år 1897 uppföras.

Ålderstillägg.

Då slutlig reglering af anslagen under hufvudtiteln nu skall ega

rum, bör detta anslag, nu 7,000 kronor, ökas med 2,500 kronor, ut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde hufvudtiteln.

görande det belopp, som vid 1886 års riksdag af tillgångarna för den

nya organisationen af veterinärstaten beräknades för ålderstillägg åt regementsveterinärer.

Anslaget, hvarifrån skola bestridas samtliga kostnader för under

fjerde hufvudtiteln utgående ålderstillägg, bör alltså, fortfarande såsom

förslagsanslag, i riksstaten för år 1897 upptagas till 9,500 kronor.

Reservbefälet.

Kostnaden för reservbefälsinstitutionen, fullständigt genomförd, be- [16.]

räknades vid 1892 års urtima riksdag till 53,516 kronor. Anslaget ökning af

till »reservbefälet» bör följaktligen i riksstaten för år 1897 uppföras anslaget''

med nämnda belopp; och lärer anslaget, såsom hittills, böra upptagas

såsom »förslagsanslag högst».

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

Jag har redan under [5.] här ofvan haft anledning yttra att, enligt [17.]

min mening'', i riksstaten för år 1897 bör under benämning »ersättning An/lag ninder

åt vissa löntagare i följd af armens omorganisation» upploras ett an- nämning.

slag, afsedt att bestrida vissa i vederbörande stater nu upptagna

aflöningsförmåner, som skola utgå allenast så länge nuvarande innehafvare

af vissa befattningar i dessa befattningar qvarstå. Uti expeditionschefen

von der Lanckens betänkande finnes under tablå 7,

folio H, bil. 2, fullständig redogörelse lemnad för de utgifter, som skulle

från anslaget bestridas. Han har beräknat anslaget till 74,463 kronor

73 öre; men då, såsom jag förut yttrat, kavalleriinspektörslönen lärer

kunna under år 1896 indragas samt jemväl i öfrigt vissa af de i nämnda

belopp ingående aflöningsförmånerna till följd af tjensteinnehafvarnes

afgång eller dödsfall numera upphört att utgå eller med visshet kunna

beräknas före år 1897 upphöra att utgå, kan detta belopp otvifvelaktigt

nedsättas. Gtranskningsmännen hafva föreslagit, att anslaget skulle

blifva ett »förslagsanslag högst» och dess belopp bestämmas till 57,173

kronor 37 öre. Enligt min mening kan detta belopp utan fara nedsättas,

och anser jag att, för utjemnande af slutsumman af de ordinarie anslagen,

anslaget lämpligen bör i riksstaten för år 1897 upptagas till

56,822 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde hufvudtiteln.

Rese- och traktamentspenningar.

[18.]

Ökning af

anslaget.

I nu gällande riksstat är anslaget till »rese- och traktameutspenningar»

upptaget till 137,000 kronor. På sätt expeditionschefen von

der Lancken i sitt betänkande anmärkt, torde emellertid vissa, i riksstaten

för närvarande under andra statsanslag till bestridande af fullkomligt

likartade kostnader uppförda belopp lämpligen böra utbrytas

från dessa anslag och förenas med det nu ifrågavarande. Dessa belopp

äro: dels 3,151 kronor 5 öre, som för närvarande finnas under statsanslaget

till »fältartilleriet å fastlandet», beräknade för reseersättningar

m. m., dels 12,725 kronor, upptagna under arméförvaltningens artilleridepartements

andel i statsanslaget för »försvarsverket till lands i allmänhet

eller arméförvaltningens departement», och dels 10,000 kronor,

upptagna under arméförvaltningens fortifikationsdepartements andel i

samma statsanslag, båda beloppen beräknade för rese- och traktamentskostnader;

hvarförutom slutligen böra, enligt den af 1886 års Riksdag

godkända nya organisationen af veterinärstaten, hit föras 1,500 kronor,

som då beräknats till rese- och traktamentskostnader. Dessa belopp

utgöra tillhopa 27,376 kronor 5 öre, och anslaget till »rese- och traktamentspenningar»

torde derför böra i riksstaten för år 1897, fortfarande

förslagsanslag, uppföras till belopp af, i jemnadt tal, 164,376

såsom

kronor. Bifalles detta, lärer emellertid gällande stat för fältartilleriet

å fastlandet böra i motsvarande del ändras; och har jag låtit iakttaga

detta vid upprättandet af det förslag till ny stat för artilleriet, som,

enligt hvad jag ofvan under [9.] yttrat, torde böra Riksdagen föreläggas.

Resestipendier till artilleri- och ingeniör officerare.

[19.]

Anslag under

denna benämning.

Expeditionschefen von der Lancken har i sitt betänkande ifrågasatt,

att i riksstaten skulle uppföras ett anslag under förestående benämning,

hvilket anslag skulle bildas åt dels de 3,000 kronor, som i gällande stat

för artilleriet finnas anvisade att utgå till resestipendier åt artilleriofficerare,

och dels de 3,000 kronor, som i gällande stat för fortifikationen

finnas under »särskilda anslag» anvisade till reseunderstöd åt officerare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Fjerde hufvudtiteln.

Jag finner detta förslag befogadt och tillstyrker, att i riksstaten

för år 1897 under benämning »resestipendier till artilleri- och ingeniörsofficerare»

uppföres ett anslag till belopp af 6,000 kronor.

De ändringar i staterna för »artilleriet» och för »fortifikationen»,

som af bifall till detta förslag påkallas, äro iakttagna i de förslag till

nya stater, som jag under [9] här ofvan ifrågasatt skulle för Riksdagen

framläggas.

Resestipendium till militärläkare.

Detta anslag, nu 2,000 kronor, bör till oförändradt belopp i riksstaten

för nästa år upptagas.

Durchmarschkostnader.

Beträffande detta anslag, nu 8,000 kronor, ifrågasätter jag ej någon

ändring, utan torde anslaget, till oförändradt belopp böra, fortfarande

såsom reservationsanslag, i riksstaten för nästa år uppföras.

Remontering och hästlega m. m.

Remontering och skoning in. m. för garnisonerade arméns hästar.

I riksstaten för innevarande år är, under benämning »remontering

och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas

och trängens hästar», uppfördt ett reservationsanslag till

belopp af 143,792 kronor. Anslagets ändamål framgår med erforderlig

tydlighet af dess benämning. Expeditionschefen von der Lancken har

i sitt betänkande visat, att anslaget i enlighet med beräkningar vid

1892 års urtima riksdag skall höjas till 170,669 kronor 62 öre, eller,

i jemnadt tal, 170,670 kronor. Från anslaget skulle då bestridas samtliga

kostnader för remontering, skoning och sjukvård af hästar vid de

värfvade trupperna med undantag dock för Skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregemente, beträffande livilka dessa

kostnader skulle, likasom andra kostnader, tills vidare bestridas från

[20.]

Anslaget

oförändradt.

[21.]

Anslaget

oförändradt.

[22.]

Anslag under

denna benämning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjerde hufvudtiteln.

det särskilda anslag, som här nedan under [48] kommer att omförmälas.

Granskningsmännen hafva ej haft något att erinra vid hvad

sålunda föreslagits men ansett, att anslagets vidlyftiga benämning lämpligen

kunde förkortas.

I likhet med dem anser jag, att under benämning »remontering

och skoning m. m. för garnisonerade arméns hästar» bör i riksstaten

för år 1897 uppföras ett anslag, af reservationsanslags natur, till belopp

af 170,670 kronor.

Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas exercis.

[23.] Under benämning »lega för hästar till artilleriets, fortifikations
Ade!ingaUbe-er

truPPernas och trängens exercis» finnas i nu gällande riksstat anvisade

namning. 69,220 kronor. Från detta anslag hafva bestridts kostnader för lega

af hästar till stamtruppens exercis vid de nämnda truppförbanden.

Enligt gällande stater för trängen skall emellertid någon lega af hästar

för stamtruppens vid trängen exercis efter genomförd organisation ej

vidare ifrågakomma, och anslagets benämning lärer således böra ändras.

Då vidare i de faststälda staterna för artilleriet och fortifikationen blifva

för ifrågavarande ändamål anslagna 138,880 kronor och 15,510

kronor, måste anslaget höjas till 154,390 kronor.

Jag anser derför, att under benämning »lega för hästar till artilleriets

och ingeniörtruppernas exercis» bör i riksstaten för år 1897 uppföras

ett anslag till belopp af 154,390 kronor.

Skolor för officerare, underbefäl och militärläkare.

Krigshögskolor.

[24.] > Kostnaderna för krigshögskolan bestridas för närvarande från det

Anslag under i riksstaten under benämning »krigshögskolan» uppförda anslag å 25,640

itömning.'' kronor. Kostnaderna för artilleri- och ingeniörhögskolan, som ju jemväl

är en »krigshögskola», bestridas deremot från statsanslaget till »försvarsverket

till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement»,

nemligen aflöning till lärare och betjening med arméförvaltningens civila

departements andel af nämnda anslag samt öfriga kostnader från artilleridepartementets

andel af samma statsanslag. Expeditionschefen von

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjerde hufvudtiteln.

der lianeken bär i sitt betänkande ifrågasatt att bilda ett särskildt statsanslag

för »artilleri- och ingeniörhögskolan» till belopp af 40,866 kronor

50 öre, med hvilket anslag skulle bestridas samtliga kostnader för skolan,

utgörande dels aflöning enligt stat 23,400 kronor, dels omkostnader

enligt stat 13,466 kronor 50 öre, dels 1,000 kronor till underhåll af

skolans lokaler, och dels 3,000 kronor till stipendier för subalternofficerare

af artillerivapnet, som genomgå kurser vid läroverket. Tillika

bar ban föreslagit, att såväl detta anslag, som anslaget till »krigshögskolan»,

hvilket för närvarande är ett bestämdt anslag, måtte, i likhet

med anslagen till vissa andra skolor, för framtiden uppföras såsom

reservationsanslag. De utsedde granskningsmännen hafva emot hvad

sålunda föreslagits ej haft annat att erinra, än att de ansett ifrågavarande

båda för krigshögskolor afsedda anslag kunna sammanslås till

ett anslag.

Då en sådan åtgärd medför eu önskvärd minskning af det ändock

betydliga antalet anslag under hufvudtiteln samt något ej torde vara

att invända mot att anslaget till »krigshögskolan» förvandlas till reservationsanslag,

tillstyrker jag, att under benämning »krigshögskolor» i

riksstaten för år 1897 uppföres ett anslag af reservationsanslags natur

till belopp af, i jemnadt tal, 66,507 kronor.

Ridskolan.

Det i nu gällande riksstat »för eu ridskola vid Strömsholm» upp- [25.]

förda anslag å 30,000 kronor, hvilket anslag är af bestämdt anslags Anslag under

natur, kan, enligt min mening, på sätt som vid föregående punkt denna.be''

anförts, förvandlas till reservationsanslag. Anslagets benämning lärer

jemväl utan olägenhet kunna förkortas, och anser jag derför, att under

benämning »ridskolan» bör i riksstaten för år 1897 uppföras ett reservationsanslag

till belopp af 30,000 kronor.

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,

Artilleriskjutskolor och

Krigsskolan.

Beträffande de i nu gällande riksstat för ifrågavarande ändamål [26—28.]

anslagna belopp, respektive 31,000 kronor, 22,200 kronor och 76,729 ^ Anslagens

ändrade.

s. 24 Kontrollera mot PDF

[29.]

Minskning af

detta anslag.

[30.]

Anslagets

belopp oförändradt.

24 Fjerde bnfvudtlteln.

kronor, ifrågasätter jag ej någon förändring, men anser att anslaget till

»krigsskolan» bör, i likhet med de båda andra anslagen, erhålla natur

af reservationsanslag.

Volontärskolor.

Anslaget till »volontärskolor» är i nu gällande riksstat upptaget till

285,000 kronor. På sätt expeditionschefen von der Lancken i sitt

betänkande erinrat, torde emellertid vid reglering af anslagen under

hufvudtiteln från detta anslag böra afföras dels 93,655 kronor, motsvarande

hvad som vid 1892 års urtima riksdag beräknats från anslaget

utgå till utbildande af stampersonal vid de forna s. k. beväringstrupperna

och till en volontärskola vid Torneå kompani af Norrbottens

fältjägarecorps, och hvilket belopp vid sådant förhållande måste tagas

i anspråk för infanteriet enligt dess nya organisation, och dels 33,000

kronor, som beräknats kunna å anslaget besparas till följd deraf, att

underofficersutbildningen vid de nya värfvade kavalleriregementena skall

af truppförbanden sjelfva öfvertagas och kommenderingarna till kavalleriskolan

i mån deraf minskas. Anslaget skulle sålunda minskas till 158,345

kronor.

Ehuru jag befarar, att detta belopp kommer att visa sig otillräckligt,

anser jag mig dock ej för närvarande böra hemställa om dess förhöjning,

utan tillstyrker, att anslaget till »volontärskolor» må, fortfarande

såsom förslagsanslag, i riksstaten för år 1897 uppföras till belopp

af 158,345 kronor.

Militärläkares undervisning.

I fråga om detta anslag, nu 8,500 kronor, anser jag mig för närvarande

ej kunna ifrågasätta annan ändring, än att anslaget för framtiden

i riksstaten uppföres såsom reservationanslag. Jag skall dock ej

underlåta att, sedan förnyad utredning hunnit verkställas, taga i öfvervägande,

huruvida icke nedsättning af anslagets belopp framdeles må

kunna ske genom anordnande, på sätt ifrågasatt blifvit, af undervisningskurserna

allenast hvart annat i stället för, såsom nu, hvarje år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtitcln.

25

Naturaunderhåll, sjukvård, öfningar och materiel.

Grarnisonssjukliuseii i Stockholm och å Karlsborg.

Detta anslag bör till oförändradt belopp, 77,287 kronor, och fortfarande

såsom reservationsanslag i riksstaten för år 1897 uppföras.

Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets

vapenöfningar.

Riksstaten för innevarande år upptager under benämning »det icke

garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar» ett anslag af

reservationsanslags natur till belopp af 1,569,353 kronor.

Expeditionschefen von der Lancken har i sitt betänkande (sid.

17—18) på angifna skäl, hvartill jag tillåter mig i underdånighet hänvisa,

visat, att anslaget i fråga vid slutlig reglering af hufvudtiteln

bör minskas till 1,065,239 kronor 48 öre; och har han i sammanhang

härmed, för att tydligt utmärka att för framtiden skulle från

anslaget bekostas utgifterna allenast för det icke garnisonerade infanteriets

och de tre ännu indelta kavalleriregementenas vapenöfningar, hemstält,

att anslagets benämning måtte förändras till »det icke garnisonerade

infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar».

Mot hvad sålunda föreslagits hafva de utsedde granskningsmännen

ej haft annat att erinra, än att de ansett det föreslagna beloppet böra

ökas med 34,200 kronor 32 öre till 1,099,439 kronor 80 öre. Såsom

skäl härför hafva de anfört: att den af Eders Kongl. Maj:t till 1892

års urtima riksdag aflåtna proposition om den förbättrade härordningen

förutsatte, att volontärerna vid de norrländska infanteriregementena

skulle erhålla sin första utbildning vid dessa regementens skolor

och icke vid volontärskolor, utan att likväl härför behöfliga kostnader

upptagits; att granskningsmännen derför låtit utföra beräkningar, utvisande

att för utbildning af volontärer vid de norrländska infanteriregementena

skulle erfordras tillhopa 51,300 kronor 48 öre utöfver

hvad som härför vid urtima riksdagen 1892 beräknats, deraf 34,200

kronor 32 öre under nu ifrågavarande anslag och 17,100 kronor 16

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 4

[31.]

Anslaget

oförändradt.

[32.]

Anslag under

denna benämning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

[33.]

Anslag under

denna benämning.

[34.]

Anslag under

denna benämning.

26 Fjerde hufvudtiteln.

öre under anslaget, för »beklädnad och utredning m. m.», allt på sätt

en med n:o 4 betecknad, vid deras yttrande fogad bilaga närmare utvisade;

att, då första utbildningen af volontärer vid de norrländska infanteriregementena

således skulle ske vid regementena och ej vid de

mera kostbara volontärskolorna, det syntes vara med reda och sparsamhet

förenligt, om nämnda förhöjning vidtoges; samt att granskningsmännen

derför, ehuru Riksdagen ännu ej anvisat det behöfliga beloppet,

likväl i sina beräkningar intagit detsamma, enär det erfordrades

för att utföra hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende förutsatte

vid urtima riksdagen, hvilken ej heller häremot uttalade någon anmärkning.

Jag är i detta hänseende af samma åsigt som granskningsmännen

och anser derför, att i riksstaten för år 1897 bör under benämning

»det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar»

uppföras ett anslag af reservationsanslags natur till belopp

af, i jemnadt tal, 1,099,440 kronor.

De värnpligtigcs vapenöfningar.

I riksstaten för innevarande år finnes under benämning »beväringsmanskapets

vapenöfningar» uppfördt ett förslagsanslag till belopp af

3,211,250 kronor.

Enligt den utredning, expeditionschefen von der Lancken i sitt

betänkande (sid. 28) framlagt och mot hvilken jag ej har något att

erinra, skall anslaget vid slutlig reglering minskas till 3,094,957 kronor

84 öre. Då anslagets benämning torde höra utbytas mot eu efter nuvarande

förhållanden lämpligare, tillstyrker jag, att i riksstaten för år

1897 under benämning »de värnpligtiges vapenöfningar» uppföres ett

anslag af förslagsanslags natur till belopp af, i jemnadt tal, 3,094,960

kronor.

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets

öfningar och materiel.

De utsedde granskningsmännen hafva föreslagit att under förestående

benämning till ett anslag, af reservationsanslags natur, sammanföra

å spridda ställen i riksstaten för närvarande anvisade anslag och

delar af anslag. Från det nya anslaget skulle bestridas kostnaderna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Fjerde hofråd titeln. 27

för vapen, ammunition, skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel

äfvensom underhåll af artilleriets förråds-, verkstads-, fabriksoch

smedjebyggnader, dock med undantag af kostnaderna för vapen,

ammunition och skjutöfningar vid de under omorganisation varande

kavalleriregementena äfvensom vissa andra i bil. 14 till granskningsmännens

yttrande närmare angifna kostnader.

I det sålunda ifrågasatta nya reservationsanslaget skulle ingå, bland

annat, det anslag till belopp af 50,000 kronor, som i nu gällande riksstat

finnes anvisadt under benämning »för uppköp af salpeter och råmaterialier

till röksvagt krut». I fråga härom erinra granskningsmännen,

att detta anslag visserligen är af förslagsanslags natur, under det

att de anslag i öfrigt, med hvilka det skulle förenas, äro af reservationsanslags

natur; men de anse detta förhållande ej böra utgöra hinder

för sammanslagningen, då nämnda förslagsanslag sedan flera år tillbaka

med det i riksstaten upptagna beloppet bidrager till just sådana utgifter,

som skulle komma att för framtiden från det nya anslaget bestridas.

Då jag ej kan inse, att någon olägenhet skulle kunna uppstå,

derest det ifrågavarande förslagsanslaget uppginge i det ifrågasatta nya

reservationsanslaget, samt jag ej har något att erinra vid den utredning

i afseende å det nya anslagets belopp, som i betänkandet och

granskningsmännens yttrande föreligger, tillstyrker jag, att i riksstaten

för år 1897 må under benämning »arméns vapen, ammunition och skjutöfningar

samt artilleriets öfningar och materiel» uppföras ett anslag,

af reservationsanslags natur, till belopp af, i jemnadt tal, 1,299,855

kronor.

Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar ocli materiel.

Under denna benämning bör enligt granskningsmännens förslag i [25.]

rikstaten uppföras ett anslag, af reservationsanslags natur, till belopp Anslag

af 440,282 kronor, från hvilket anslag skulle bestridas kostnaderna för “benämning*

byggnadsunderhåll och mindre nybyggnad, kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens öfningar och materiel, dock med vissa i bil. 14

vid deras yttrande närmare angifna undantag. I fråga om de anslag

och delar af anslag, som skulle bilda det nya anslaget, föreligger fullständig

utredning i expeditionschefen von der Lanckens betänkande,

jemfördt med granskningsmännens yttrande. Enligt denna utredning,

s. 28 Kontrollera mot PDF

[36.]

Anslag

under denna

benämning.

28 Fjerde hufvud ti teln.

hvaremot jag ej har något att erinra, skulle de för underhåll af landtförsvarets

byggnader för närvarande anslagna belopp från och med år

1897 höjas med 35,000 kronor, motsvarande det belopp, som vid urtima

riksdagen år 1892 beräknades åtgå för underhåll af de i följd af

den förbättrade härordningen erforderliga nya kasernetablissementen.

Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne november

har arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, på anförda

skäl, hemstält om förhöjning af de till nybyggnader och underhåll af

fästningarne och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader

nu anvisade medel med 40,000 kronor, hvilken förhöjning, enligt

departementets mening, skulle vara oundgängligen nödig från och med

år 1897.

Det synes mig dock som, derest Riksdagen beviljar det nu ifrågasatta

anslaget, och således för underhåll af landtförsvarets byggnader under

år 1897 komma att finnas tillgängliga 35,000 kronor mera än för närvarande,

de sålunda anvisade medlen skola under nämnda år blifva för

ändamålet tillräckliga. På grund häraf och då jag i öfrigt ej har något

att erinra vid det ifrågasatta nya anslaget, tillstyrker jag, att i riksstaten

för år 1897 må under benämning »arméns byggnader och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens öfningar och materiel» uppföras

ett anslag, af reservationsanslags natur, till belopp af 440,282

kronor.

Trängens öfningar.

I granskningsmännens yttrande föreslås att under förestående benämning

i riksstaten till ett anslag sammanföra de i staterna förträngbataljonerna

till »praktiska öfningar» nu anvisade belopp, tillhopa 5,000

kronor. Anslaget, från hvilket skulle bestridas kostnaderna för materiel

vid stamtruppens af trängen öfningar, med undantag dock af kostnader

för intendentur- och sjukvårdsträng, skulle erhålla reservationsanslags

natur.

Detta förslag synes mig lämpligt och tillstyrker jag derför, att

under benämning »trängens öfningar» i riksstaten för år 1897 uppföres

ett anslag, af reservationsanslags natur, till belopp af 5,000 kronor.

De ändringar i staterna för trängen, som af bifall härtill påkallas,

äro iakttagna i de förslag till nya stater för trängen, som, enligt hvad

jag förut anfört, torde böra Riksdagen föreläggas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

29

Mathållning vid garnisonerade armén.

Det uti riksstaten för innevarande år till »mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena» uppförda förslagsanslag å 1,279,200

kronor bör enligt den utredning, som expeditionschefen von der Lanckens

betänkande härom innehåller och mot hvilken utredning intet synes

vara att erinra, ökas till 1,415,621 kronor 76 öre. Anslagets benämning

torde emellertid, på sätt granskningsmännen hemstält, böra förändras,

och jag tillstyrker derför att i riksstaten för år 1897 må under

benämning »mathållning vid garnisonerade armén» uppföras ett anslag,

af förslagsanslags natur, till belopp af, i jemnadt tal, 1,415,620

kronor.

Fouragering vid garnisonerade armén.

I gällande riksstat finnes under benämning »fouragering af artilleriets,

värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar»

uppfördt ett förslagsanslag å 613,500 kronor. Expeditionschefen von

der Lancken har i sitt betänkande visat, att detta förslagsanslag till

följd af omorganisationen måste utgå med 710,501 kronor 61 öre, och

granskningsmännen, som godkänt detta belopp, hafva föreslagit ändrad

benämning å anslaget.

Jag har häremot ej något att erinra och tillstyrker derför, att i

riksstaten för år 1897 må under benämning »fouragering vid garnisonerade

armén» uppföras ett anslag, af förslagsanslags natur, till belopp

af, i jemnadt tal, 710,500 kronor.

Armén s mun deri n gsutr ustn ing.

Under denna benämning tillstyrker jag, i likhet med de utsedde

granskningsmännen, att i riksstaten för år 1897 uppföres ett anslag,

af reservationsanslags natur, från hvilket anslag skall bestridas alla

kostnader för samtliga truppers vid armén, deribland jemväl de värnpligtiges,

personliga munderingsutrustning äfvensom sadelmundering

och hästutredning vid kavalleriet, dock med undantag för de under omorganisation

varande kavalleriregementena. Ehuru anslaget till namnet

är nytt, utgör det likväl, såsom expeditionschefen von der Lanckens

betänkande närmare utvisar, allenast en sammanföring under ett anslag

af flera på spridda ställen i budgeten nu anvisade medel.

[37.]

Anslag

under denna

benämning.

[38.]

Anslag

under denna

benämning.

[39.]

Anslag

under denna

benämning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

[40.]

Anslag

under denna

benämning.

[41.]

Anslag

under denna

benämning.

30 Fjerde liufvudtlteln.

I afseende å det belopp, hvarmed anslaget skulle utgå, hafva

granskningsmännen funnit detta böra bestämmas till 1,939,190 kronor

78 öre eller, i rundt tal, 1,939,191 kronor; och har jag häremot ej något

att erinra.

Arméns intendentur- och sjukvårdsträng.

Expeditionschefen von der Lancken har föreslagit och granskningsmännen

tillstyrkt att i riksstaten under förestående benämning till ett

anslag sammanföra under två särskilda statsanslag, för anskaffande och

underhåll af intendentur- och sjukvårdsträng, för närvarande anvisade

medel. Anslaget skulle blifva ett reservationsanslag och dess belopp

83,854 kronor 84 öre eller, i rundt tal, 83,855 kronor.

Jag finner detta förslag lämpligt och tillstyrker alltså att i riksstaten

för år 1897 må under benämning »arméns intendentur- och sjukvårdsträng»

uppföras ett anslag, af reservationsanslags natur, till belopp

af 83,855 kronor.

Arméns kasernutredning samt ved, ljus ocli vatten för den

garnisonerade armén.

Under denna benämning skulle, enligt granskningsmännens mening,

i riksstaten uppföras ett reservationsanslag till belopp af 244,117 kronor,

från hvilket anslag skulle bestridas utgifter för eldning, belysning

och vatten, äfvensom kostnader för kaserninventarier, sängkläder och

handdukar, dock med undantag i vissa hänseenden för de under omorganisation

varande kavalleriregementena i Skåne och Norrland. Anslaget

skulle bildas genom sammanförande till ett anslag af å skilda

ställen i budgeten förekommande belopp, hvarom fullständig utredning

förefinnes i expeditionschefen von der Lanckens betänkande, jemfördt

med granskningsmännens yttrande. Enligt denna utredning skulle i

det nya anslaget ingå, bland annat, hela det nuvarande statsanslaget

till »ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter», 127,500 kronor,

äfvensom det belopp, 39,500 kronor, som återstår att anvisa af de 50,000

kronor, hvarmed berörda anslag, enligt beräkning vid urtima riksdagen

1892, borde höjas för att kunna bestrida kostnaderna för eldning och

belysning vid de i följd af den förbättrade härordningen nytillkomna

kasernetablissementen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Fjerde liufvudtiteln.

Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet har i sin ofvan omförmälta

underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne november angående

departementets medelsbehof för år 1897, på anförda skäl, hemstält om

förhöjning af anslaget till »ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter»

från nuvarande belopp, 127,500 kronor, till 175,000 kronor, eller

således med 47,500 kronor, deraf beräknats åtgå 40,500 kronor för de

af den förbättrade härordningen föranledda nya kasernetablissementen

och 7,000 kronor för lifgardets till häst nya, af berörda härordning ej

föranledda etablissement. Tillika har departementet förnyat sin förut

vid flera tillfällen gjorda hemställan att anslaget i fråga borde förändras

till förslagsanslag.

Jag finner ej anledning att i underdånighet tillstyrka bifall till hvad

departementet i berörda hänseenden hemstält. Af enahanda skäl som

jag för ett år sedan i underdånighet inför Eders Kong]. Magt anförde,

anser jag mig icke böra för närvarande förorda framställningen i hvad

den after anslagets förändring till förslagsanslag. Och enär, hvad angår

anslagets belopp, de flesta af de för den förbättrade härordningens

genomförande afsedda nya etablissementen icke komma att tagas i bruk

förr än på hösten 1897 och två af dem då ej ens blifva färdiga, anser

jag att, derest den af granskningsmännen förordade ökningen af de till

förevarande ändamål afsedda medel vinner bifall, de anslagna beloppen

skola för nämnda år visa sig tillräckliga, ehuru sannolikt är, att en

ytterligare förhöjning af anslaget framdeles icke kan undvikas.

Jag tillstyrker emellertid att i riksstaten för år 1897 under benämning

»arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den

garnisonerade armén» uppföres ett anslag, af reservationsanslags natur,

till belopp af 244,117 kronor.

Diverse intendenturbehof.

Granskningsmännen hafva föreslagit att under denna benämning i [42.]

riksstaten uppföra ett anslag, af reservationsanslags natur, till belopp Anslag

af 32,923 kronor 5 öre, från hvilket anslag skulle bestridas kostnader ”benämning11

för troféer, kommunionssaker, modeller, medicinal- och instrumentalattiralj,

musikinstrument vid garnisonerade armén och transport af materialier,

äfvensom för intendentur- och sjukvårdsförråden i Stockholm

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjerde hufvudtiteln.

och å Karlsborg. Anslaget skulle bildas af belopp, som för närvarande

äro anvisade under statsanslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet

eller arméförvaltningens departement», hvilket statsanslag skulle ur

riksstaten helt och hållet försvinna.

Jag anser hvad granskningsmännen sålunda föreslagit vara lämpligt

och tillstyrker att i riksstaten för år 1897 under benämning »diverse

intendenturbehof» uppföres att anslag, af reservationsanslags natur,

till belopp af, i jemnadt tal, 32,923 kronor.

Skattelindringar och ersättningar till rust- och rotehållare.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

[43.] Under denna benämning är i riksstaten för innevarande år upp
deua^ansfag^

fördt ett anslag, af förslagsanslags natur, till belopp af 2,659,000

kronor.

Granskningsmännen hafva, på grund af den utredning, som i detta

afseende förekommer i expeditionschefen von der Lanckens betänkande,

föreslagit, att berörda anslag skulle i riksstaten för år 1897 minskas

till 1,785,188 kronor. I fråga härom hänvisar jag i underdånighet till

den utförliga utredning, som förekommer i expeditionschefen von der

Lanckens betänkande (sid. 14—16 och 54—59), äfvensom i grankningsmännens

yttrande (sid. 8—9).

Jag har emot hvad sålunda föreslagits intet att invända. Emellertid

tillåter jag mig i underdånighet erinra derom, att Eders Kongl.

Maj:t förut i dag, på föredragning af chefen för finansdepartementet,

beslutat föreslå Riksdagen, att inkomstiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»

skall i riksstaten för år 1897 höjas med 210,000 kronor, motsvarande

det belopp, som under nämnda år beräknas inflyta i vakansafgifter

för dels 1,289 vid vissa infanteritruppförband i följd af 1892 års

urtima riksdags beslut vakanssatta rusthåll och rotar, och dels 1,050

rusthåll och rotar, som beräknas under år 1897 vara vakanssatta vid

de under omorganisation varande Skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregemente. I följd af detta beslut lärer, på

sätt expeditionschefen von der Lancken i sitt betänkande jemväl erinrat,

vara nödvändigt, att anslaget till »lindring i rustnings- och roteringsbesvären»

med motsvarande belopp förhöjes; och anser jag derför,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfriidtiteln. 33

att berörda anslag bör, fortfarande såsom förslagsanslag, i riksstaten

för år 1897 upptagas till belopp af, i jemnadt tal, 1,995,200 kronor.

I sammanhang härmed torde det emellertid tillåtas mig påminna derom,

att 1893 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derutinnan

aflåtna nådiga proposition, bemyndigat Eders Kongl. Maj:t att, tillsvidare

och intill dess annorlunda kunde varda bestämdt, låta, i den mån den

vid 1892 års urtima riksdag beslutade vakanssättning komme till stånd,

af anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären årligen tillhandahålla

arméförvaltningen ett mot vakansafgifterna för de vakanssatta

rote- och rusthållsnumren svarande belopp, att af arméförvaltningen

användas till bestridande af kostnaderna för den förbättrade

härordningens genomförande. Derest emellertid Eders Kongl. Maj:t godkänner

det förslag till beräkning af de ordinarie anslagen under hufvudtiteln,

som jag i dag ämnar framlägga, och detta förslag jemväl

vinner Riksdagens bifall, komma fulla tillgångar för den förbättrade

härordningens genomförande att under år 1897 finnas medelst nämnda

anslag anvisade, och vid sådant förhållande lärer vara uppenbart, att

omförmälta inflytande vakansafgifter ej vidare få användas till bestridande

af kostnader för landtförsvaret. Eders Kongl. Maj:t täcktes derför

nådigst finna, att ofvanberörda, Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen

lemnade bemyndigande skall, under nyss nämnda förutsättning, med

1896 års utgång upphöra att gälla. Någon framställning härom till

Riksdagen torde emellertid ej vara erforderlig.

Rustnings- och roteringsersättning.

Under benämning »kavalleri- och infanteriregementena» äro i årets [44.]

riksstat anslagna dels under »anvisning i kontant» 7,100 kronor och Al]]1naij''alir^_er

dels under »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersätt- nämning.

ningar» 693,400 kronor, eller tillsammans 700,500 kronor.

Såsom jag förut under [9.] anmärkt, utgöra förenäfnnda, under »anvisning

i kontant» anslagna 7,100 kronor, till musikens underhåll vid

f. d. Nerikes regemente samt de båda Skånska infanteriregementena

anvisade medel; och har jag här ofvan tillstyrkt, att berörda belopp

skulle förenas med det ifrågasatta nya anslaget till »aflöning och rekrytering

m. m.» äfvensom upptagas i vederbörande regementens stater.

I fråga om naturen och beskaffenheten af .samt ändamålet med de

under »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar»

anvisade 693,400 kronor förefinnes fullständig utredning i en

med n:r 12 betecknad bilaga till granskningsmännens yttrande, till hvilBih.

till Rikad. Prot. 18U6. 1 Barn/. 1 Afd. 1 Iiäft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[45.]

Anslaget

oförändradt.

[46.]

Anslag under

denna benämning.

[47.]

Anslag under

denna benämning.

34 Fjerde liufviidtiteln.

ken bilaga jag tillåter mig i underdånighet hänvisa. I likhet med granskningsmännen

anser jag, att benämningen »rustnings- och roteringsersättning»

skulle bättre, än den nu använda benämningen beteckna

anslagets uppgift, och jag tillstyrker derför, att i riksstaten för år 1897

under benämning »rustnings- och roteringsersättning» anvisas 693,400

kronor att utgå under »indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag, ersättningar».

Roteringsunderstöd.

Beträffande detta anslag, nu 12,500 kronor, ifrågasätter jag ej någon

förändring, utan torde anslaget böra, fortfarande såsom förslagsanslag,

till oförändradt belopp i riksstaten för år 1897 uppföras.

Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet.

I riksstaten för innevarande år äro under benämning »ersättningför

störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet» anvisade

6,000 kronor. Från anslaget, som är af förslagsanslags natur, utgår

ersättning till rust- och rotehållare vid indelta kavalleriet för under tjenstgöring

störtade eller skadade nummerhästar.

Då från detta anslag skola afföras 1,100 kronor, som vid 1892 års

urtima riksdag beräknats skola från anslaget tagas i anspråk för omorganisationen

af Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands

dragonregemente från indelta till värfvade truppförband, lärer anslaget

böra minskas till 4,900 kronor; och då orden »ersättning för» synas obehöfliga,

torde dessa ord vid anslagets framtida benämning kunna uteslutas.

Jag tillstyrker derför, att i riksstaten för år 1897 under benämning

»störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet»

uppföres ett anslag, af förslagsanslags -natur, till belopp af 4,900

kronor.

Diverse anslag.

Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets

nummerhästar.

Under benämning »för hämmande af smittosamma sjukdomar bland

indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna m. m.» äro i riks
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 35

staten för innevarande år såsom förslagsanslag anvisade 5,000 kronor,

att användas för det ändamål anslagets benämning utvisar.

Af samma skäl, som jag anfört under föregående punkt, skall anslagets

belopp minskas och lärer dess benämning kunna förkortas; och

jag tillstyrker derför att i riksstaten för år 1897, under benämning »hämmande

af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar»,

uppföres ett anslag, af förslagsanslags natur, till belopp af

1,700 kronor.

Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland

och

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente

befinna sig, som bekant, under omorganisation från indelta till

värfvade truppförband. Denna omorganisation kommer att pågå under

ännu obestämbar tid, beroende af den längre eller kortare tidrymd, som

förflyter, till dess före omorganisationens början antaget indelt manskap

hunnit afgå från innehafvande beställningar och rust- och rotehållsnumren

i mån deraf kunna vakanssättas. I gynsammaste fall har man

beräknat, att vakanssättningen skulle kunna vara genomförd vid utgången

af år 1917. Under hela omorganisationstiden komma kostnaderna

för truppförbanden att bestridas dels af rust- och rotehållarne i den mån

vakanssättningen ej blifvit genomförd, och dels i öfrigt af statsmedel,

dock att vederbörande rust- och rotehållare, som effektivt fullgöra rustning

och rotering, ega att från anslaget till lindring i rustnings- och

roteringsbesvären åtnjuta ersättning för dessa besvärs uppskattade värde,

i den mån lindring i rustnings- och roteringsbesvären skall ega rum.

Då nu den effektiva rustningen och roteringen till följd af det indelta

manskapets afgång så småningom förminskas, är det uppenbart, att det

skulle vara förenad! med stora olägenheter, om kostnaderna för ifrågavarande

3 regementen skulle utgå från de anslag, hvarifrån motsvarande

kostnader för öfriga värfvade regementen bestridas. Ty i den mån

vakanssättningen genom indelt manskaps afgång ökas, ökas också statens

direkta utgifter för det nya värfvade manskapet; och då man betänker,

att kostnaden för värfvade truppförband skall utgå från 9 särskilda

anslag, inser man lätt, att vid hvarje riksdag i så fall ändring

skulle behöfva vidtagas i dessa 9 anslags belopp.

[48—49.]

Anslag under

dessa benämningar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjerde Imf vildt! teln.

För att undvika denna uppenbara olägenhet har expeditionschefen

von der Lancken i sitt betänkande föreslagit att i riksstaten uppföra

ett anslag, benämndt »omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och

Norrland», från hvilket anslag skulle bestridas alla utgifter, som för

ifrågavarande tre regementen under omorganisationstiden erfordrades.

Sedan omorganisationen bli hvit fullbordad, skulle anslaget ur riksstaten

utgå och dess belopp fördelas å de 9 anslag, hvarifrån kostnaderna för

öfriga värfvade truppförband bestridas.

Samtliga utgifter för ifrågavarande tre regementen har han beräknat

till 2,033,613 kronor 90 öre, på sätt framgår af Tablå 5 vid hans betänkande.

Då emellertid ett visst antal rust- och rotehållare, hvilket

antal han beräknat till 948, af honom antagits komma att under år

1897 fullgöra rustningen och roteringen effektivt, har han föreslagit,

att ett belopp, motsvarande vakansafgifterna för dessa 948 effektiva

nummer, beräknade efter 300 kronor för hvarje nummer, eller således

284,400 kronor skulle från nyssnämnda belopp afräknas och i stället

förenas med anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

I den mån vakanssättningen fortginge, skulle sedermera vid hvarje

riksdag ett belopp, motsvarande vakansafgifter enligt nyssnämnda beräkning

för de sedan föregående riksdag vakanssatta numren, öfverflyttas

från lindriugsanslaget till anslaget för »omorganisation af indelta

kavalleriet i Skåne och Norrland». Härigenom vunnes den fördel,

att endast 2 anslag, det nyssnämnda och lindriugsanslaget, behöfde

vid hvarje riksdag till beloppen förändras.

Med denna uppfattning har han ansett, att anslaget för »omorganisation

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland» borde i riksstaten

för år 1897 uppföras med ett belopp af 1,749,213 kronor 90 öre, motsvarande

skilnaden mellan 2,033,613 kronor 90 öre och omförmälta

284,400 kronor, som han ansett böra tilläggas lindriugsanslaget. Omorganisationsanslaget

skulle sedermera successivt ökas och lindringsanslaget

i motsvarande mån minskas. Vidare har han föreslagit, att åt

omorganisationsanslaget måtte gifvas reservationsanslags natur, då uppenbart

vore, att kostnaderna för omorganisationen skulle komma att, oberoende

af statens åtgöranden, år från år betydligt vexla, allt efter som

afgången af indelt manskap vore större eller mindre och kostnaderna

för nyvärfvadt manskap i följd deraf blefve större eller mindre.

Emot hvad sålunda föreslagits hafva de utsedde granskningsmännen

ej haft annat att erinra, än att de'' af formela skäl ansett sig ej

kunna förorda, att beloppet 284,400 kronor tillädes lindringsanslaget.

I stället hafva de hemstält, att ett särskild!, anslag under benämning

s. 37 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

37

»fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland»

skulle i riksstaten uppföras. Detta anslag skulle beräknas till fulla värdet

af icke vakanBsatta rust- och rotehåll vid berörda 3 regementen;

och då till följd deraf dess belopp uppenbarligen ej kunde komma att

öfverskridas, men ej heller dess utgifter inom denna gräns på förhand

beräknas, skulle anslaget blifva ett »förslagsanslag högst». I den mån

vakanssättningen vid de 3 regementena fortginge, skulle från sistnämnda

anslag till »omorganisationsanslaget» öfverföras behöfliga medel för de

ökade utgifter, som uppkomme allt efter som naturaprestationerna genom

vakanssättningen upphörde; och vidare skulle från anslaget i fråga

till lindrings anslaget öfverföras de medel, som derifrån borde utgå

för de vid regementena ännu ej vakanssatta rust- och rotehållen. Anslaget

skulle således successivt minskas och, då vakanssättningen vore

genomförd, helt och hållet uppgå i de för regementena anvisade anslag.

I enlighet med denna åsigt hafva de tillstyrkt, att i riksstaten för

år 1897 måtte uppföras dels ett anslag, af reservationsanslags natur,

benämndt »omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland»,

till belopp af 1,749,213 kronor 90 öre, och dels ett anslag, som skulle

blifva »förslagsanslag högst», benämndt »fortgående vakanssättning af

indelta kavalleriet i Skåne och Norrland», till belopp af 284,400 kronor.

För min del (inner jag hvad sålunda föreslagits antagligt. Uppenbart

är nemligen, att någon åtgärd måste vidtagas för att undgå den

af expeditionschefen von der Lancken påpekade olägenheten att vid

hvarje riksdag, i den mån vakanssättningen fortgår, nödgas ändra beloppen

af 9 särskilda i riksstaten uppförda anslag, lindringsanslaget

oberäknadt. I sådant hänseende synes hvad granskningsmännen tillstyrkt

kunna godkännas, dock att jag, i afseende å de belopp, hvarmed

de båda nya anslagen skulle i riksstaten uppföras, är af olika

mening med granskningsmännen. Expeditionschefen von der Lancken

har beräknat det antal rust- och rotehåll, som skulle komma att under

år 1897 effektivt fullgöra rustningen och roteringen, till 948 och i följd

deraf till 284,400 kronor det belopp, hvarmed han ansett att kostnaderna

för ifrågavarande tre regementen under omorganisationen, tillhopa

2,033,613 kronor 90 öre, bordo i riksstaten för år 1897 minskas;

och hafva granskningsmännen, naturligt nog, i detta hänseende ej haft

annat att stödja sig på än hans beräkningar och till följd deraf härutinnan

kommit till samma resultat som han.

Enligt uppgifter, som jag från vederbörande arméfördelningschefer

infordrat, har emellertid vakanssättning vid regementena i fråga ej egt

rum i den utsträckning, som expeditionschefen von der Lancken på grund

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Fjerde hufvudtiteln.

[50.]

Anslaget

oförändradt.

C51;]

Minskning af

anslaget.

af de företa två årens erfarenhet haft anledning förmoda, utan torde med

visshet kunna antagas, att omkring 1,150 nummer komma att vid berörda

3 regementen under år 1897 effektivt fullgöra rustning och rotering.

Då vakansafgifterna för 1,150 nummer, efter nu gällande uppskattning,

utgöra 345,000 kronor, torde alltså detta belopp och icke

284,400 kronor tagas till norm vid bestämmandet af ifrågavarande två

nya anslags belopp. Gör man detta, skulle »omorganisationsanslagets»

belopp blifva (2,033,613 kronor 90 öre — 345,000 kronor) 1,688,613

kronor 90 öre och anslaget till »fortgående vakanssättning» 345,000

kronor.

På grund häraf tillstyrker jag, att i riksstaten för år 1897 må

uppföras

dels ett anslag, af reservationsanslags natur, benämndt »omorganisation

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland», till belopp af, i

jemnadt tal, 1,688,614 kronor, och

dels ett anslag, af natur »förslagsanslag högst», benämndt »fortgående

vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland»,

till belopp af 345,000 kronor.

Extra utgifter.

Anslaget till extra utgifter, nu 67,000 kronor, bör till oförändradt

belopp i riksstaten för år 1897 uppföras.

Disciplinkompaniet.

Anslaget till disciplinkompaniet är i årets riksstat uppfördt med

44,600 kronor, deraf såsom bestämdt anslag 12,600 kronor och såsom

förslagsanslag 32,000 kronor.

Från det bestämda anslaget bestridas kostnaderna för aflöning åt

vid kompaniet anstäldt befäl och underbefäl m. fl. personer, och med

förslagsanslaget bekostas underhåll för manskapet m. fl. dylika utgifter.

Sedan Riksdagen, i anledning af en inom riksdagen väckt motion,

i underdånig skrifvelse den 2 maj 1894 anhållit, bland annat, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida föreskriften i 27 § disciplinstadgan

för krigsmagten den 7 oktober 1881 om afsändande af bestraffadt

manskap, som tillhörde värfvad trupp, till värfvade arméns di
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln.

39

sciplinkompani kunde upphäfvas, har Eders Kongl. Maj:t, efter vederbörandes

hörande, den 22 sistlidne november beslutat nådig kungörelse

angående ändrad lydelse af nämnda § i disciplinstadgan, gående derpå

ut, att manskap, som hörer till värfvad trupp, väl må, såsom tillförene,

under de i §:n angifna förutsättningar ur rullorna strykas, men ej vidare

får till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnas för

att till disciplinkompaniet afsändas. Sedan denna kungörelse numera

trädt i kraft, lära således ej vidare några nya disciplinsoldater komma

att kompaniet tilldelas, utan i den mån till kompaniet nu hörande manskap,

efter uttjent kapitulationstid, från detsamma afgår, kommer manskapsstyrkan

derstädes att så småningom förminskas.

Enligt officiel uppgift, som blifvit mig meddelad, utgjorde manskapsstyrkan

vid kompaniet i början af sistlidne december månad 40

man, af hvilka 2 skulle afgå under år 1895, 24 under år 1896, 12 under

år 1897 och 2 under år 1898. Äfven under antagande att några

få personer blifvit, efter det berörda uppgift lemnades, till kompaniet

öfverlemnade, kommer således manskapsstyrkan vid kompaniet säkerligen

vid 1896 års utgång ej att öfverstiga 20. Jag anser derför, att

det för manskapets underhåll m. fl. dylika utgifter afsedda förslagsanslaget

utan fara kan minskas med 15,000 kronor.

På grund häraf tillstyrker jag, att anslaget till »disciplinkompaniet»

i riksstaten för år 1897 uppföres till belopp af 29,600 kronor, deraf

såsom bestämdt anslag 12,600 kronor och såsom förslagsanslag 17,000

kronor.

Sammanlagda beloppet af de ordinarie anslag, jag nu föreslagit

till uppförande i riksstaten, uppgår till 26,030,000 kronor. Jag har

förut omnämnt, hurusom granskningsmännen beräknat de ordinarie

anslagen för år 1897 till 25,827,906 kronor 63 öre, eller således till

202,093 kronor 37 öre mindre än jag ansett nödvändigt.

Då emellertid i den slutsumma, jag föreslagit, ingå 210,000 kronor,

hvarmed anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären skulle

ökas i följd af Eders Kongl. Maj:ts förslag om motsvarande förhöjning

af inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter», inses lätt, att de

anslag i öfrigt, som jag föreslagit, med 7,906 kronor 63 öre understiga

de af granskningsmännen föreslagna, eller, om man frånser den af

mig föreslagna minskningen i anslaget till »disciplinkompaniet», med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Fjerde hnfrndtiteln.

allenast 7,093 kronor 37 öre öfverstiga hvad granskningsraännen ansett

nödvändigt.

Med åberopande af livad jag här ofvan i fråga om de särskilda

anslagen anfört, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. ■

Maj:t. täcktes i nåder föreslå Riksdagen

att, dels med godkännande af de för generalitetsstaten,

kommendantsstaten, Svea lifgarde, Göta lifgarde,

lifregemente! till fot, första och andra lifgrenadierregementena,

Vestgöte, Uplands, Skaraborgs,

Södermanlands, Kronobergs och Jönköpings regementen,

Dalregementet, Helsinge, Elfsborgs, VestgötaDals,

Bohusläns, Vestmanlands, Kalmar och Vermlands

regementen, norra och södra Skånska infanteriregementena,

Gotlands infanteriregemente, Hallands och

Blekinge bataljoner, lifgarde! till häst, lifregementets

dragoner och husarer, Smålands husarregemente, Skånska

husar- och dragonregementena, kronprinsens husarregemente,

Norrlands dragonregemente, artilleriet,

första Svea, första Göta, Vendes, Norrlands, andra

Svea och andra Göta artilleriregementen, Gotlands,

Vaxholms och Karlsborgs artillericorpser, fortifika,

tionen, Svea, Vendes, Göta och Norrlands trängbatai
joner

samt intendenturcorpsen upprättade nya stater

(bil. A—ö), och

dels med benvyndigande för Kongl. Maj:t att så

ändra gällande stater för arméförvaltningen och för

generalstaben, att deri uppföras, i staten för arméförvaltningen

till »skrifmaterialier och expenser, ved

in. m.» för embetsverket 12,555 kronor 60 öre samt

i staten för generalstaben till »expenser, renskrifning,

tryckningskostnader och ved m. m.» tillhopa 5,945

kronor,

besluta, att de ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln

skola uppföras på följande sätt och till nedan

nämnda belopp:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Fjerde hiifvudtiteln

41

Landtförsvarsdepartementet.

Ordinarie anslag:

Aflöning och expenser samt inqvarterings- och

resekostnad:

Departementschefen.................................................

Departementet.........................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departe

mentet, förslagsanslag.........................................

Arméförvaltningen.................................................

Generali tetsstaten....................................................

Generalstaben...........................................

Artilleristaben...........................................

Kommendantsstaten..................................

Aflöning och rekrytering m. m...................

Intendenturcorpsen....................................

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljons
läkame,

förslagsanslag........................................

Stipendier för fältläkarecorpsen och veterinärstaten ....

Inqvarteringskostnader, förslagsanslag........................

Inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag

...............................................................

Alderstillägg, förslagsanslag.......................................

Reservbefålet, förslagsanslag högst.............................

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorga

nisation, förslagsanslag högst................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagSansldg...........

^artilleri- och ingeniörofficerare......

Imilitärläkare................................

Durclimarschkostnader, reservationsanslag...................

Resestipendier till

Remontering och liUstlega in. m.:

Remontering och skoning in. m. för garnisonerado ar-j

méns hästar, reservationsanslag.....................

Bih. till Bifall. Prat. 1806. 1 Sami.

Anvisning

i kontant.

Indelning

och dermed

jemförlig

anvisning,

på förslag.

Ersättningar.

Summa,

Kronor.

Kronor.

Kronor.

17,000

17,000

50,250

—

—

50,250

-f-

6,038

_

—

6,038

—

147,265

—

—

—

147,265

—

124,660

—

—

—

124,660

—

251,000

—

-;

—

251,000

—

12,200

—

—t-

—

12,200

—

14,348

—

—

—

14,348

—

8,495,500

—

. --

—

8,495,500

—

356,179

—

—

—

356,179

—

41,911

—

_

41,911

_

21,800

—

—

21,800

—

170,900

—

—

-

170,900

t .

—

21,450

_

_

_

21,450

—

9,500

—

—

—

9,500

-

53,516

—

-—

—

53,516

56,822

_

__

—

56,822

_

164,376

—

—

—

164,376

6,000

—

—

—

6,000

2,000

—

—

—

2,000

8,000

—

8,000

170,670

—

—

—

170,670

-

154,390

_

—

—

154,390

—

10,355,775

1 Iläft.

-

—

—

10,355,775

b

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjerde hufmdtiteln

<1

1

Anvisning

i kontant.

Indelning

och dermed

jemförlig

anvisning,

på förslag.

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

_ . >

Kronor.

Kronor.

Transport

10,355,775

—

—

10,355,775

—

Skolor för officerare, underbefäl och militär-

läkare:

Krigshögskolor, reservationsanslaq..............................

66,507

■—-

—

66,507

—

Ridskolan, reservationsanslag......................................

30,000

_

_

_

30,000

_

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservations-

anslaq..............................................

31,000

31.000

Artilleriskjutskolor, reservationsanslaq.........................

22,200

76,729

22,200

76,729

Krigsskolan, reservationsanslag ..................................

—

—

—

—

Volontfirskolor, förslagsanslag....................................

158,345

—

—-

—

158,345

-L-

Militärläkares undervisning, reservationsanslag............

8,500

8,500

Naturaunderhåll, sjukvård, öfningar och ma-

teriel:

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, re-

servationsanslag..................................................

77,287

-—-

—

77,287

—

Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta

kavalleriets vapenöfningar, reservationsanslag.......

1,099,440

—

—

—

1,099,440

—

De värnpligtiges vapenöfningar, förslagsanslag............

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt

3,094,960

.-

3,094,960

--

artilleriets öfningar och materiel, reservationsanslag

Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt

1,299,855

—

—■—

—

1,299,855

—

fortifikationens öfningar och materiel, reservations- anslag ...............................................................

440,282

_

_

440,282

Trängens öfningar, reservationsanslag........................

5,000

—

—

—

5,000

—

Mathållning vid garnisonerade armén, förslagsanslag...

1,415,620

+-

—

—

1,415,620

—

Fouragering vid garnisonerade armén, förslagsanslag...

710,500

—

__

—

710,500

—

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag........

Arméns intendentur- och sjukvårdsträng, reservations-

1,939,191

—

—

1,939,191

,

—

anslag...............................................................

83,855

—

—-

—

83,855

—

Transport

20,915,046

—

—

—

20,915,046

s. 43 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

43

Anvisning

i kontant.

Indelning

och dermed

jemförlig

anvisning,

på förslag.

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

20,915,046

_

_ ■

_

20,915,046

_

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för

den garnisonerade armén, reservationsanslag.........

244,117

—

—

—

244,117

—

Diverse intendenturbehof, reservationsanslag...............

32,923

—

—

—

32,923

-

Skattelindringar och ersättningar till rust- och

rotehållare:

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslags-

anslag...............................................................

1,995,200

—

_ —

—

1,995,200

—

Rustnings- och roteringsersättning.............................

—

—

693,400

—

693,400

—

Roteringsunderstöd, förslagsanslag..............................

Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kaval-

12,500

—

%

—

12,500

—

leriet, förslagsanslag................................1........

4,900

—

—

—

4,900

—

Diverse anslag:

Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta

kavalleriets nummerhästar, förslagsanslag.............

Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och

1,700

—

—

—

1,700

—

Norrland, reservationsanslag.................................

1,688,614

—

_

—

1,688,614

—

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne

och Norrland, förslagsanslag högst........................

345,000

—

—

—

345,000

—

Extra utgifter..........................................................

Disciplinkompaniet:

67,000

—

—

—

67,000

—

bestämdt anslag................................. 12,(100: —

förslagsanslag..................................... 17,000: —

29,600

_

29.600

Summa

25,336,600

-|

693,400

— 1

26,030,000

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjerde hufrudtitelh.

[52.]

Anslag för

tillämpning af

nya värnpligtslagens

föreskrifter.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kronor 25,552,870.

De af mig föreslagna anslagen utgöra tillhopa » 26,030,000.

Skilnaden mellan dessa båda belopp utgör......... » 477,130,

med hvilket belopp de ordinarie anslagen alltså skulle ökas. Med afdrag

härifrån af det belopp 210,000 kronor, hvarmed anslaget till

lindring i rustnings- och roteringsbesvären skulle ökas i följd af Eders

Kongl. Maj:ts förslag om motsvarande förböjning af inkomsttiteln »tillfälliga

rotevakansafgifter», utgör den återstående tillökningen i de ordinarie

anslagen alltså 267,130 kronor.

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. m.

I 1894 års riksstat var för detta ändamål uppfördt ett extra anslag

till belopp af 53,000 kronor, utgörande hvad som enligt gällande

bestämmelser erfordrades för aflöning af de på grund af nya värnpligtslagens

föreskrifter i de olika kompaniområdena anstälde afdelningsområdesbefälhafvare.

Hvad åter angår riksstaterna för åren 1895 och

1896 har, såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, Riksdagen

medgifvit, att de behållningar, som å anslaget uppkommit, fått för

ändamålet användas, hvarigenom för år 1895 intet extra anslag i detta

syfte beviljats och för år 1896 endast en summa af 33,000 kronor

behöft särskildt äskas.

Som behofvet af medel för ifrågavarande ändamål fortfarande gör

sig gällande och någon ändring i aflöningsbeloppen ej synes mig kunna

ifrågasättas, torde jemväl för år 1897 tillgångar till förstnämnda belopp,

53,000 kronor, böra beredas; och hemställer jag för den skull, då, enligt

hvad jag inhemtat, å anslaget vid 1896 års utgång icke torde komma

att finnas några afsevärda behållningar, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter

i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning

m. in. på extra stat för år 1897 bevilja ett

belopp af 53,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

45

Artilleribehof.

Arméns eldhandvapen.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 15 november 1895

har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet gjort framställning

om fortsatt anskaffning af tidsenliga eldhandvapen för arméns behof.

Han erinrar dervid, att han i sin underdåniga skrifvelse den 15 november

1893 till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning framlagt en allmän

plan för anskaffning af nya eldhandvapen med repetermekanism,

enligt hvilken plan 100,000 gevär och 20,000 karbiner, det minsta antal

dylika vapen, hvarmed enligt hans åsigt behofvet kunde fyllas, borde

inom loppet af högst 12 år inköpas eller tillverkas; och beräknade han

den sammanlagda kostnaden för denna anskaffning, deruti inbegripet

ett för en gång erforderligt belopp till verkställande af vissa förändringar

vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken, till 7,250,000 kronor.

Beträffande de åtgärder, som borde vidtagas i syfte att påbörja

anskaffningen, framhöll generalfälttygmästaren vidare i sist berörda

skrifvelse, att, om, såsom önskvärdt vore, tillverkning inom landet af

repetervapen och dertill hörande ammunition skulle kunna begynnas

under år 1896, medel redan året förut måste vai-a tillgängliga för utförande

af de erforderliga förändringarna vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken,

samt att i öfrigt under år 1895, för påbörjande af

den allmänna anskaffningsplanens utförande, anslag vore önskvärda för

inköp från utlandet af repetervapen till ett antal, motsvarande V12 af

det angifna totalbehofvet. Med stöd af det sålunda anförda hemställde

han i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af 1894 års Riksdag

äska ett belopp af 974,800 kronor, deraf 383,800 kronor till förändringar

vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken samt återstoden

för anskaffning från utlandet af 10,000 Mauserkarbiner med tillbehör. Af

sagda belopp beviljade Riksdagen endast 295,500 kronor för anskaffning

af 5,000 repeterkarbiner. Detta antal karbiner beställdes efter

underhandlingar, för hvilka redogörelse blifvit lemnad i generalfälttygmästarens

underdåniga skrifvelse den 9 november 1894, under augusti

månad sistnämnda år hos firman »Waffenfabrik Mauser» och befunne

sig under besigtning.

[53.]

Anslag till

anskaffning af

nya eldhandvapen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fjerde hnfvudtiteln.

På sätt generalfälttygmästare!! i sin sistberörda underdåniga skrifvelse

inför Eders Kong!. Maj:t framhöll, hade genom Riksdagens ofvan

anförda beslut den allmänna planen för anskaffning af repetervapen åt

armén blifvit väsentligen rubbad. Under det att nämligen enligt denna

plan anskaffningen af det i första hand erforderliga behofvet, 100,000

gevär och 20,000 karbiner, borde utföras inom 12 år, hvilken jemförelsevis

långa tidrymd enligt hans åsigt vore ett maximum, som icke

utan stora olägenheter och verklig våda kunde öfverskridas, möjliggjorde

Riksdagens ifrågavarande beslut endast en anskaffning för i895

års anslag af V24 utaf sagda behof. Men utom att sålunda under detta

år allenast hälften af det enligt planen afsedda antalet karbiner kunde

blifva inköpt, föranledde Riksdagens afslag å framställningen om medel

för ändringar vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken ett uppskof

med anordnandet af den föreslagna inhemska repetervapentillverkningen,

genom hvilken omständighet den tidpunkt aflägsnades, då man skulle

kunna för den afsedda år sanskaffningen göra sig oberoende af utlandet.

För att nu å ena sidan, fortsätter generalfälttygmästaren, detta

från såväl militärisk som ekonomisk synpunkt beklagliga uppskof skulle

inskränkas till ett år och, å den andra, anskaffningen återföras till den

genom den ursprungliga planen förslagsvis utstakade vägen, vågade han

i sin åberopade underdåniga skrifvelse den 9 november 1894 hos Eders

Kongl. Maj:t hemställa om äskande hos 1895 års Riksdag utaf följande

belopp, nemligen:

till förändringar vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken.

............................................................ kronor 383,800: —

till 5,000 repeterkarbiner, inköpta från utlandet,

med tillbehör m. m..............,.................................. » 295,500: —

till 10,000 karbiner, tillverkade vid gevärsfaktoriet,

med tillbehör m. m.................................... » 511,500: —

Summa kronor 1,190,800: —

I Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning till Riksdagen nedsattes

ofvan angifna belopp till 895,300 kronor, motsvarande kostnaden för

ändringarna vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken samt för anskaffningen

af 10,000 karbiner.

Sist nämnda belopp, 895,300 kronor, blef af riksdagen beviljadt,

att utgå under år 1896.

I följd af detta beslut hade ytterligare 5,000 st. 6,5 mm. karbiner

m/94 blifvit beställda hos firman »Waffenfabrik Mauser», och voro desamma

att förvänta under innevarande vinter. Dessutom hade, med

s. 47 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

47

Eders Kongl. Majfts nådiga tillstånd, dels styresmannen och verkmästaren

vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori äfvensom de tvenne besigtningsofficerare

och fyra rustmästare vid samma faktori, hvilka i Oberndorf

öfvervaka tillverkningen af samt besigtiga de derstädes beställda

karbinerna, under året i detalj studerat tillverkningen af ifrågavarande

vapen, och dels nämnde styresman erhållit uppdrag att med biträde af

verkmästaren träffa förberedande aftal och till arméförvaltningen å artilleridepartementet

inkomma med förslag angående de maskiner m. fl.

tekniska hjelpmedel, som äro erforderliga för ordnandet vid gevärsfaktoriet

af tillverkning af Mauservapen.

Denna tillverkning torde följaktligen, anser generalfälttygmästaren,

kunna taga sin början under de första månaderna af år 1896, samtidigt

med afslutandet af nu pågående förändring af 1867 års gevär till 8 mm.

kaliber, och derefter under året så utvecklas, att faktoriet varder i

stånd att under år 1897 upptaga den afsedda normala årstillverkningen.

Enligt den i början af general fälttygmästare^ underdåniga skrifvelse

den 15 november 1895 åberopade allmänna planen skulle 100,000

gevär och 20,000 karbiner inom loppet af högst 12 år från och med

år 1895 anskaffas. Då emellertid Riksdagen, på sätt anfördt blifvit,

på 1895 och 1896 års stater endast beviljat anslag för sammanlagdt

15.000 karbiner, ansåg sig generalfälttygmästaren nu, för att snarast

möjligt återkomma till den planenliga anskaffningen, böra i underdånighet

hemställa om anslag på 1897 års stat för dels 5,000 karbiner,

medelst hvilka behofvet af dylika vapen skulle varda fyldt, dels

10.000 gevär.

För att vinna kännedom om, huruvida och till hvilket pris större

leveranser af här ifrågavarande gevär vore att påräkna från enskilda

inhemska verkstäder, hade arméförvaltningen å artilleridepartementet

genom kungörelse i allmänna tidningarna infordrat anbud å leverans

af 100,000 st. 6,5 mm. gevär att tillverkas vid fabrik inom landet under

loppet af 10 år med 10,000 gevär om året eller alternativt under

loppet af 5 år med 20,000 gevär årligen. Något så beskaffadt anbud

hade emellertid icke inom den i kungörelsen bestämda tiden, den 1

sistlidne november, till arméförvaltningen inkommit. Deremot hade

Husqvarna vapenfabriks aktiebolag till arméförvaltningens artilleridepartement

insändt tvenne skrivelser rörande leverans af gevär, nemligen

en af den 9 sistlidne oktober och den andra af den 2 sistlidne

november. I den först nämnda af dessa skrifvolser uppgåfve ifrågavarande

vapenfabrik sig hafva rätt att, vid de tillfällen då statens

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Fjerde hufvudtiteln.

anskaffning för året af gevär nppginge till eller öfverstege 4,000 st.,

deraf leverera 2,000. I den andra skrifvelsen erbjöde sig samma

vapenfabrik att, under deruti angifna tillverkningsvilkor samt under

förutsättning af en under tio år fortlöpande årsleverans af 2,000 gevär,

leverera 6,5 mm. gevär fm/94 till ett pris per stycke af 54

kronor 18 öre, hvilket pris, om årstillverkningen, med bibehållande af

en tioårig tillverkningsperiod, finge ökas till 5,000 gevär och hela antalet

således blefve 50,000 st., skulle nedsättas till 51 kronor 25 öre.

Äfven under förutsättning att — något som dock, enligt generalfälttygmästarens

åsigt, ingalunda syntes vara fallet — den af Husqvama

vapenfabrik åberopade rätten till leverans af 2,000 gevär skulle kunna

anses obestridlig, torde, anser han, dess begagnande blifva beroende på

det pris per gevär, som Eders Kongl. Maj:t — på sätt som genom

nådiga brefvet den 26 juni 1840 skedde beträffande gevärspriset vid

Husqvarna gevärsfaktori för åren 1840—1844 — smed begagnande af

den Eders Kongl. Maj:t till bevarande af Eders Kongl. Maj:ts och

Kronans säkerhet förbehållna rätt, att gevärsprisen efter omständigheterna

höja eller nedsätta», kunde finna skäligt att bestämma.

Med hänsyn till denna omständighet torde det, framhåller generalfälttygmästaren

vidare i sistnämnda underdåniga skrifvelse, endast tillkomma

honom att för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framlägga

utredning angående de anslagsbelopp, som på 1897 års stat alternativt

blefve erforderliga för den af honom föreslagna anskaffningen af 5,000

karbiner och 10,000 gevär, allt eftersom tillverkningen af dessa komme

att uteslutande ega rum vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori eller delvis

derstädes och delvis vid Husqvarna vapenfabrik, till hvilken utredning

jemväl skulle fogas öfriga uppgifter, som syntes erforderliga för

att Eders Kongl. Maj:t måtte kunna bedöma antagligheten af de utaf

berörda vapenfabrik fordrade leveranspris.

Kostnaderna skulle under de antydda alternativa förutsättningarna

ställa sig på följande sätt:

a) 5,000 karbiner och 10,000 gevär, tillverkade vid Carl Gustafs stads

gevärsfaktori:

5,000 karbiner å 45 kr................................................ kronor 225,000: —

Profskjutnings- och skottställningskostnader å 0,80 kr. » 4,000: —

Patentafgift å 2,25 kr...................................................... » 11,250: —

Tillbehör å 2,90 kr................................................... » 14,500: —

Transportkostnader å 0,20 kr.......................................... » 1,000: —

Säger kronor 255,750: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln.

49

Transport kronor 255,750

10,000 gevär å 47 kr.................................................... » 470,000

Profskjutnings- och skottställningskostnader å 0,80 kr. » 8,000

Patentafgift 2,25 kr....................................................... )) 22,500

Tillbehör å 7,io kr......................... )) 71,000

Transportkostnader å 0,20 kr......................................... )) 2,000

Säger kronor 573,500

Summa kronor 829,250: —

Totalkostnaden skulle således blifva per karbin 51,15 kronor och

per gevär 57,35 kronor.

b) 5,000 karbiner och 8,000 gevär vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

samt 2,000 gevär vid Husqvarna vapenfabrik:

5.000 karbiner, tillverkade vid faktoriet, enligt of
vanstående

pris 51,15 kr......................................... kronor 255,750: —

8.000 gevär, tillverkade vid faktoriet, enligt ofvan
stående

pris 57,35 kr.................................................

2.000 gevär, tillverkade vid Husqvarna

å 54,18 kr............................... kronor 108,360: —

458,800:

Profskjutnings- och skottställ- ningskostnader å 0,80 kr.

»

1,600: —

Besigtningskostnader å 1,37 kr.

»

2,740: —

Patentafgift å 2,25 kr................

Tillbehör å, 7,io kr.

4,500: —

»

14,200: —

Transportkostnader å 0,2u kr....

»

400: —

131,800: —

Summa kronor 846,350: —

Totalkostnaden per gevär, tillverkadt vid Husqvarna vapenfabrik,

blefve sålunda 65,90 kronor.

Genom att jemföra de under alternativen a) och b) lemnade uppgifterna

funne man, att staten under bär angifna förhållanden skulle

betala hvarje gevär, levereradt af nyssnämnda vapenfabrik, med 8,55

kronor mera än ett gevär, tillverkadt vid kronans eget gevärsfaktori,

och att den ökade utgiften för staten, om 2,000 st. af de föreslagna

10,000 gevären beställdes vid Husqvarna, skulle utgöra 17,100 kronor,

eller under en tioårig tillverkningsperiod tillsammans 171,000 kronor,

med hvilket belopp den i generalfälttygmästarens underdåniga skrifvelse

den 15 november 1893 beräknade kostnaden för anskaffning

och utsändning af 100,000 gevär, 5,735,000 kronor, sålunda skulle

varda ökad.

Bih. till Riksd. Prot. 1891). 1 Rami. 1 A/d. 1 lläft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fj er de hufvud ti tel n.

Om åter 5,000 gevär skulle årligen beställas vid meranämnda vapenfabrik

till det i dess åberopade skrifvelse under sådana förhållanden

angifna nettopris, 51,25 kronor, blefve, fortfar generalfältfygmästaren,

totalkostnaden för dessa gevär 62,15 kronor, och följaktligen den ökade

utgiften för staten 24,000 kronor för hvarje år, eller för tio år 240,000

kronor, oafsedt att arbetsförhållandena, och på grund deraf kostnaden

per gevär, vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori skulle ställa sig mindre

gynnsamt för en årstillverkning af allenast 5,000 gevär än för den

förut antagna årliga leveransen af 10,000 gevär. En så stor årsbeställning

vid Husqvarna vapenfabrik som af 5,000 gevär syntes således

alldeles icke eller åtminstone endast under den förutsättning kunna

ifrågakomma, att den årliga gevärsanskaffningen för de närmaste 10

åren blefve bestämd till 15,000 st. Huruvida åter sagda vapenfabrik,

enligt det privilegium, som densamma förmenade sig ega, borde erhålla

en årsleverans af 2,000 gevär, torde, erinrar generalfälttygmästaren,

bero på resultatet af den nådiga pröfning, som Eders Kongl. Maj:t,

med begagnande af den Eders Kongl. Maj:t i detta hänseende förbehållna

rätt, kunde vilja underkasta det. af fabriken fordrade leveranspriset.

Sedan sålunda generalfälttygmästaren redogjort för det inflytande,

som ett eventuel antagande af Husqvarnabolagets anbud om en årsleverans

af 2,000 gevär skulle utöfva på statens utgifter för gevärsanskaffningen,

erinrar han, att enligt nådigt bref den 19 januari 1813

borde vid bedömandet af gevärspris, fordrade af nyssnämnda bolag,

afseende fästas vid deras förhållande till andra anbud.

Då emellertid något annat anbud, oaktadt utfärdad kungörelse, icke

inkommit från verkstad inom landet, kunde någon jemförelsepunkt i

förevarande hänseende icke erhållas från den inhemska industrien.

Deremot borde, ehuruväl förhållandena vid utlandets verkstäder nog

icke vore fullt jemförbara med dem, som rådde vid en svensk fabrik,

omnämnas, att anskaffningskostnaden för ett 6,5 mm. gevär fm, 94

med tillbehör m. in. från Waffenfabrik Mauser i Oberndorf kunde på

grund af det pris, som betalades för de af arméförvaltningen vid sagda

fabrik senast beställda 5,000 st. 6,5 ram. karbiner m/94, beräknas till

61,30 kronor per stycke, motsvarande den för gevär från Husqvarna

upptagna kostnaden af 65,90 kronor.

Slutligen ansåg sig generalfälttygmästaren, såsom en omständighet,

hvilken kunde hafva inverkan på föreliggande frågas bedömande, böra

i underdånighet anmäla, att Husqvarna vapenfabrik, på derom framstäld

förfrågan, förklarat, att densamma icke ville erbjuda sig att hafva slut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Fjerde hufviidtiteln.

levererat den företa år stillverkningen om respektive 2,000 eller 5,000

gevär förr än två och ett hälft år efter kontrakts undertecknande.

Under förutsättning att, sedan nästkommande Riksdags beslut angående

anslag till gevärsanskaffning blifvit arméförvaltningen delgifvet, kontrakt

blefve upprättadt omkring midten af år 1896, skulle leveransen af till

exempel 2,000 gevär kunna med säkerhet påräknas först omkring den 1

januari 1899.

Sedan generalfälttygmästaren inför Eders Kongl. Maj:t sålunda

framlagt de omständigheter, som syntes honom vara af beskaffenhet

att inverka på Eders Kongl. Maj:ts beslut angående beställning af gevär

hos Husqvarna vapenfabrik, hemställer generalfälttygmästaren i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes — allt eftersom tillverkning

af eldhandvapen under år 1897 skulle ske uteslutande vid Carl

Gustafs stads gevärsfaktori eller jemväl vid Husqvarna vapenfabrik —

föreslå Riksdagen att för anskaffning af nya eldhandvapen åt armén

på extra stat för år 1897 bevilja antingen 829,250 kronor eller 846,350

kronor.

Såsom af generalfälttygmästarens nu anförda underdåniga skrifvelse

framgår, afses deruti endast ett fullföljande af den i statsverkspropositionen

till 1894 års riksdag angifva planen för arméns förseende med

tidsenliga eldhandvapen. På af mig i mitt underdåniga anförande till

statsrådsprotokollet för den 2 innevarande månad anförda skäl anser jag

dock denna plan böra frångås så till vida, som ett för liniens beväpning

tillräckligt antal repetergevär bör anskaffas inom eu väsentligt kortare

tid än den i planen angifna. Jag tillstyrkte sålunda i nämnda underdåniga

anförande att under loppet af åren 1897 och 1898 skulle anskaffas

75,000 gevär för eu kostnad äf tillhopa 4,479,000 kronor, deraf

under år 1897 35,000 gevär för 2,086,250 kronor, hvaremot med anskaffning

af ännu felande 5,000 karbiuer skulle under nämnda två år anstå.

Såsom jag vid berörda tillfälle vidare anförde, borde förstnämnda belopp

4,479,000 kronor i dess helhet nu af Riksdagen begäras.

Hvad angår Husqvarna vapenfabriks aktiebolags ofvan omförmälta

framställning, tillåter jag mig i underdånighet erinra derom, att sedan

arméförvaltningen å artilleridepartementet med underdånig skrifvelse

den 18 sistlidne november till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

öfverlemnat berörda framställning, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt

beslut den 20 nästlidne december funnit samma framställning icke för

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Fjerde Imfvudtiteln.

närvarande böra till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda. Ty

först sedan medel för anskaffning af nya gevär åt armén beviljats,

torde bolagets begäran att få sig tillagd andel i gevärstillverkningen

böra komma under pröfning.

Jag hemställer emellertid, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att för fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen

åt armén på extra stat bevilja 4,479,000 kronor samt

deraf till utgående under år 1897 anvisa 2,086,250

kronor.

Revolvrar.

[54.] I underdånig skrifvelse den 10 december 1895 anför generalfälttyg
Ansiag

till mästaren i fråga om anskaffande af felande revolvrar för arméns behof,

aDrevoivrar.af att, om för närvarande befintlig behållning af dylika vapen afräknades

från det antal, som enligt nu gällande mobiliseringsplaner och bestämmelser

för fältutrustningen erfordrades för armén, återstode en brist

af 2,818 st.

Sedan de af 1892 års urtima Riksdag beslutade förbättringarna af

härordningen blifvit genomförda, skulle dock behofvet af revolvrar ökas

med 2,455 st., och bristen till 5,273.

Toges derjemte hänsyn till, att af den befintliga behållningen

1,102 st. utgjordes af 11 mm. revolvrar modell 63—79, Indika voro i

hög grad föråldrade och bristfälliga, samt att desamma på den gruud

borde utbytas mot fullt krigsdugliga vapen, blefve totalbehofvet, att

anskaffas utöfver den nuvarande behållningen, 6,375 st. eller med beräkning

af någon reserv 6,500 st. 7,5 mm. revolvrar.

Kostnaden för ifrågavarande, till nyanskaffning sålunda föreslagna,

revolvrar kunde på grund af ett af Husqvarna. vapenfabriks aktiebolag

afgifvet anbud beräknas på följande sätt:

6,500 revolvrar å 26 kr..................................................kronor 169,000: —

Besigtnings-, profskjutnings- och skottställningskost
-

nåd er å 1,40 kr. ................................

............................ » 9,100: —

Tillbehör å 4,50 kr..................................

Transportkostnader å 0,io kr............

............................ » 29,250: —

.............................. )> 650: —

Summa kronor 208,000: —.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln.

53

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer generalfälttygmästaren,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen för anskaffning

af revolvrar med tillbehör på extra stat för år 1897 äska ett belopp

af 208,000 kronor.

Arméns behof af revolvrar, hvilket isynnerhet gör sig gällande vid

artilleriet, där utom underofficerarne ett stort antal af manskapet är afsedt

att beväpnas med revolver, äfvensom vid trängens sjukvårdsformationer,

har genom de senare årens förändringar i dessa truppslags organisation

och framför allt genom de af 1892 års Riksdag beslutade förbättringarna

i härordningen äfvensom på grund däraf, att en icke obetydlig

del af den nu befintliga tillgången å dylika vapen numera är af en synnerligen

föråldrad och bristfällig beskaffenhet, så väsentligt vuxit, att

åtgärder torde vara nödvändiga till förebyggande af en brist i detta

hänseende, hvars afhjelpande icke utan stor olägenhet längre kan uppskjutas.

Då dessutom ett antagligt anbud om tillverkning af dessa

vapen nu inkommit från en inhemsk verkstad, anser jag mig böra understödja

den gjorda framställningen, samt, i öfverensstämmelse med

hvad jag till statsrådsprotokollet för den 2 innevarande månad anfört

beträffande nödvändigheten att under de närmaste åren bringa härens

beväpning i ett tidsenligt och fullständigt skick, hos Eders Kongl. Maj:t

förorda det erforderliga kostnadsbeloppets fördelande på två år.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

för anskaffning af revolvrar med tillbehör på

extra stat bevilja 208,000 kronor och deraf till utgående

under år 1897 anvisa 104,000 kronor.

Mobiliseringsammunition för de nya eldhandvapnen.

Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne november

gör generalfälttygmästare!! framställning om ytterligare anslag

till anskaffning af mobiliseringsammunition för de nya eldhandvapnen.

Han erinrar dervid till en början, hurusom uti den plan för anskaffning

af mobiliseringsammunition till 8 mm. gevär rn (i7—89,

som lian i sin underdåniga skrifvelse den 10 november 1891 under
-

Anslag till

mobiliseringsammunition

för eldhandvapen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Fjerde hufvudtiteln.

stälde Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, behofvet beräknades till

36,000,000 patroner, ett antal som Eders Kongl. Maj:t, enligt hvad

som framginge af den till 1892 års lagtima Riksdag aflåtna nådiga

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof, ansett ingalunda

vara för högt beräknadt, och vidare att han, utgående

från detta ammunitionsbehof, samt med hänsyn till, att för dess fyllande

ett belopp af i rundt tal 4,000,000 kronor ansåges erforderligt,

och att något längre dröjsmål med anskaffningen deraf, än som vore

oundgängligen nödvändigt, icke syntes honom böra eg a rum, i sin

åberopade underdåniga skrifvelse hemställde, att, Eders Kongl. Maj:t

ville, i syfte att den erforderliga anskaffningen måtte kunna inom

fyra år fullbordas, af den då instundande Riksdagen för ändamålet

äska 1,000,000 kronor, om hvilket årsanslag han jemväl de båda följande

åren, i underdåniga skrivelser den 27 november 1892 och den

15 november 1893, gjorde framställning.

Med erinran ej mindre härom än äfven att Riksdagen till ifrågavarande

anskaffning beviljat för hvardera af åren 1893 och 1894

800.000 kronor samt för år 1895 600,000 kronor, eller sammanlagdt

för de tre åren 1893—1895 2,200,000 kronor, äfvensom med ytterligare

betonande af det redan i den nyss nämnda underdåniga skrifvelsen af

den 15 november 1893 särskild! framhållna skälet för eu så vidt möjligt

påskyndad anskaffning af mobiliseringsammunition — nemligen

den af 6,5 mm. kaliberns fastställande föranledda nödvändigheten att

fördela ammunitionsanslaget på två kalibrar — hemställde generalfälttygmästaren

i underdånig skrifvelse den 9 november 1894, att Eders

Kongl. Maj:t ville af den ännu återstående delen utaf anslaget för mobiliseringsammunition,

1,800,000 kronor, hos 1895 års Riksdag äska

hälften, 900,000 kronor, på det att, under förutsättning af lika stort

anslag till påföljande år, de sista af de för fyllande af mobiliseringsbehofvet

i här förevarande hänseende erforderliga medlen skulle varda

disponibla år 1897. Att denna tidpunkt i sjelfva verket ingalunda

vore för tidig för afsilande af den omhandlade anskaffningen, framginge

för öfrigt af den i sist nämnda underdåniga skrifvelse anförda

omständigheten, att dels de 5,000 repeterkarbiner, till Indika 1894

års Riksdag beviljat anslag, vore att vänta inom år 1895, dels förändringen

af det afsödda antalet 100,000 stycken 8 ram. gevär borde

omkring utgången af samma år vara fullbordad.

Af det på 1896 års stat äskade anslaget hade Riksdagen beviljat

450.000 kronor, så att af totalbehofvet för mobiliseringsammunition

ännu återstode 1,350,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

55

Till de i generalfälttygmästarens ofvan åberopade underdåniga

skrifvelse den 9 november 1894 anförda skäl för, att anskaffningen af

den för arméns mobilisering erforderliga handgevärsammunitionen icke

måtte längre undanskjutas utan åtminstone under 1897 fullbordas, hade

lian nu icke annat att tillägga, än att utöfver de 100,000 stycken 8

mm. gevären, hvilkas förändring under de närmaste månaderna skulle

varda afslutad, och de ofvan nämnda 5,000 stycken 6,5 mm. karbinerna,

ytterligare 5,000 vapen af sist nämnda slag komme att, likaledes under

den närmaste tiden, levereras, och att således hela arméns infanteri

äfvensom dess kavalleri och ingeniörtrupper antingen redan vore eller

inom kort skulle varda försedda med de nya vapnen, i följd hvaraf,

och då öfriga truppslags utrustning med handgevärsammunition vore

jemförelsevis ytterst ringa, i sjelfva verket hela det beräknade mobiliseringsbehofvet

af • ammunition för eldhandvapen snart sagdt hvilken

dag som helst kunde göra sig gällande utan att kunna för de medel,

som hittills beviljats, mera än till omkring två tredjedelar fyllas.

På grund af hvad generalfälttygmästaren sålunda anfört samt med

framhållande af de synnerliga vådor, som kunde föranledas af att

armén vid en eventuel mobilisering saknade tillräcklig ammunition

för eldhandvapnen, och af angelägenheten att denna brist måtte åtminstone

under år 1897 kunna afhjelpas, hemställer i underdånighet generalfälttygmästaren,

med anmälan att för de medel till anskaffande af

berörda mobiliseringsammunition, som hittills blifvit af Riksdagen på

extra stat beviljade, patrondelar till ytterligare 4,700,000 stycken

skarpa patroner, deraf 4,200,000 stycken till 8 mm. gevären och återstoden

till 6,5 mm. karbin m/94, under förlidet år blifvit beställda,

att Eders Kongl. Maj:t ville för anskaffning af mobiliseringsammunition

för eldhandvapen af Riksdagen på extra stat för år 1897 äska återstoden

af det erforderliga anslaget, nemligen 1,350,000 kronor.

Då anskaffandet af den för härens mobilisering erforderliga ammunitionen

tvifvelsutan intager ett af de allra främsta rummen bland de

åtgärder, som i första hand böra vidtagas för att möjliggöra härens användning

i fält och sätta oss i stånd att, om vår neutralitet skulle

hotas, med vapenmakt upprätthålla densamma, finner jag det, i likhet

med generalfälttygmästaren, i hög grad af behofvet påkalladt, att de

vådor, som genom denna angelägenhets försummande kunna uppstå,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Fjerde lnifvudtiteln.

[56.].

Anslag till

fältartillerimateriel.

snarast möjligt aflägsnas och att den för eld hand vapnen erforderliga

mobiliseringsammunitionen varder anskaffad.

Af skal, som jag anfört i mitt underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet

för den 2 innevarande månad, och med hänsyn dertill, att

anskaffningen af mobiliseringsammunition bör sättas i samband med anskaffningen

af de vapen, för livilka den är afsedd, torde dock beloppet

af det anslag, som för år 1897 skulle utgå för nämnda ändamål, böra

sättas till 715,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att

för anskaffning af mobiliseringsammunition till eldliandvapen

åt armén på extra stat för år 1897 bevilja

715,000 kronor.

Fältartillerimateriel.

I sin meromnämnda skrifvelse den 15 sistlidne november erinrar

generalfälttygmästaren, att för anskaffningen af den fältartillerimateriel,

som på grund af artilleriets vid 1892 års urtima Riksdag beslutade

omorganisation vore utöfver den redan då befintliga materielen af detta

slag erforderlig, och hvilken enligt anställda beräkningar betingade en

kostnad af 1,270,000 kronor, Eders Kongl. Maj:t bär, i syfte att ifrågavarande

behof skulle fyllas under loppet af fem år från och med det

andra öfvergångsåret (1894) och således året efter öfvergångstidens

slut varda fullständigt täckt, hos hvardera af 1893, 1894 och 1895 års

Riksdagar äskat en femtedel af nämnda totalkostnad, eller 254,000 kronor,

och att dessa nådiga framställningar vunnit Riksdagens bifall.

Af sagda trenne årsanslag hade de två första, hvilka under 1894

och 1895 stått till gerieralfälttygmästarens förfogande, hufvudsakligen

användts för anskaffning af materiel till 4 st. 8 cm. batterier, hvilken

materiel redan blifvit till vederbörande regementen öfverlemnad, hvarjemte

för ifrågavarande anslagsmedel uppsättning och förändring af

materiel till felande staber och ammunitionskolonner delvis verkställts,

delvis ännu påginge.

Med underdånig anmälan härom hemställer generalfälttygmästaren

alltså, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen till fortsatt anskaffning

af fältartillerimateriel äska den fjerde femtedelen af det enligt det ofvan

anförda för nyss nämnda ändamål erforderliga totalbeloppet, att med

254,000 kronor utgå på extra stat för år 1897.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Fjerde hufvudtiteln.

Af t. f. chefens för generalstaben yttrande angående den förbättrade

härordningen framgår, att den fältartillerimateriel, som för

artilleriets omorganisation i enlighet med 1892 års urtima Riksdags

beslut behöfde nyanskaffas, och hvilken var afsedd för tio 8 cm. batterier

samt två ammunitionskolonner (en artilleri- och eu infanteriammunitionskolonn),

antagits betinga en kostnad af 120,000 kronor för hvarje

batteri, 30,000 kronor för en artilleri- och 40,000 kronor för en infanteriammunitionskolonn,

eller tillsammans 1,270,000 kronor, en totalkostnad,

som t. f. chefen för generalstaben föreslagit att betäckas under fem år

från och med andra öfvergångsåret genom ett extra anslag af 254,000

kronor om året. I öfverensstämmelse med detta förslag har Riksdagen

uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning redan anslagit tre femtedelar

af den för ändamålet erforderliga summan, hvadan ännu två femtedelar

eller tillsammans 508,000 kronor återstå att bevilja. Af sistnämnda

belopp bör ena hälften utgå på extra stat för 1897. Jag hemställer

alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen på

extra stat för år 1897 till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel

äska 254,000 kronor.

Fortifikationsbehof.

Ökad materiel för ingeniörvapnet.

Uti sin förutnämnda underdåniga skrifvelse den 14 november 1895

om extra anslag för år 1897 för komplettering af fältingeniörmateriel,

erinrar chefen för fortifikationen, att, sedan anslag till en ny fälttelegrafafdelning

och ett nytt krigsbryggeekipage blifvit af föregående riksdagar

beviljadt,, för år 1897 borde begäras anslag till anskaffandet af

återstoden af den materiel, hvarmed, enligt t. f. chefens för generalstaben

yttrande angående den förbättrade härordningen, ingeniörvapnets

materiel i första hand borde ökas, nämligen ytterligare en fälttelcgrafafdelning

och ett krigsbyggeekipage, beräknade att kosta — med undantag

af en del färdig materiel, som först vid krigsutbrott anskaffas —

den förra 30,000 kronor och det senare 05,000 kronor. Sedan dessa

medel blifvit anvisade, återstode af den summa, hvilken i den nådiga

propositionen till urtima riksdagen 1892 upptagits såsom behöflig för anBih.

till ltiksd. Prat. 1896. 1 Sami. 1 A/d. 1 Häft. 8

[57.]

Anslag till

ökad materiel

för ingeniörvapnet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fjerde hufvudtiteln.

skaffandet af ökad materiel för ingeniörvapnet, endast dels det belopp,

28,000 kronor, som ansetts behöfligt för erforderlig materiel till ett

fältingeniörkompani och två ingeniörstaber, dels de 25,000 kronor, som

voro nödiga till en så kallad lätt fälttelegrafafdelning.

Chefen för fortifikationen hemställer alltså, under åberopande af

hvad han sålunda anfört, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för anskaffning

af ett krigsbryggeekipage till en beräknad kostnad af 65,000 kronor

och en fälttelegrafafdelning till den af Riksdagen sistlidne år antagna

kostnad af 30,000 kronor, på extra stat för år 1897 af Riksdagen

äska 95,000 kronor.

- : >;7 t Sill

Enär, på sätt jag yttrade förra gången, då frågan om anslag till

Ökad ingeniörmateriel inför Eders Kongl. Maj:t föredrogs, den föreslagna

anskaffningen är en nödvändig följd af den beslutade förbättrade

härordningen och behofvet deraf redan i t. f. chefens för generalstaben

yttrande om berörda härordning påpekats, anser jag mig så

mycket hellre böra tillstyrka bifall till denna chefens för fortifikationen

framställning, som år 1897 eller det, om hvars budget nu är

fråga, är det sista af de för härordningens genomförande bestämda

öfvergångsåren och sålunda med utgången af detsamma den i t. f.

chefens för generalstaben meromnämnda yttrande såsom behöflig redan

under öfvergångstiden angifna fältingeniörmaterielen borde vara anskaffad.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till anskaffning

af ett krigsbryggeekipage och en fälttelegrafafdelning

på extra stat för år 1897 af Riksdagen äska 95,000

kronor.

[58.]

Anslag till

kaserner.

-ed it o i •itmVgouö’1 ‘tr. jr/ii i d o:

''In i .■.! 1 * n i;Tl i n! a i i n flit gnhxii;

Kaserner.

p.t-Mu.TnvTÖirixogi.fi tnon-iiiifn''iu _ u

Enär, såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, 1894 års riksdag

för uppförande af nya kasernetablissement beviljade 2,791,160

kronor, hvaraf dock 1,411,925 kronor skulle utgå af försäljningsmedel

för vissa kronans tomter m. nu, samt af återstående 1,379,235 kronor

anvisade 400,000 kronor på extra stat för år 1895, och då vidare 1895

års Riksdag, soja beviljade 266,400 kronor till ytterligare kasernbygg
A\WVY

v

Ö

. sj V
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln. 59

nads- och inredningsarbeten i Kristianstad och å Karlsborg, tillika, på

sätt Eders Kong!. Maj:t föreslagit, af det för uppförande af sålunda

beslutade nya kasernetablissement erforderliga belopp på extra stat för

år 1896 anvisade 420,000 kronor, återstår således för närvarande af

det belopp, som Riksdagen för de nya kasernetablissementen beviljat,

825,635 kronor att anvisa. Häraf anser jag att för år 1897 erfordras

420,000 kronor, hvilket belopp skulle på extra stat anvisas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att ‘

af den för uppförande af nya kasernetablissement

beviljade summa till utgående på extra stat under år

1897 anvisa 420,000 kronor.

Karlsborg.

Rörande arbetena å denna fästnings fullbordande erinrar chefen

för fortifikationen i sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne

november, att han i sin underdåniga framställning rörande behofvet

af anslag till rikets fästningsbyggnader under år 1896 förklarat

sig, ehuru fortfarande af den åsigt, att det icke vore med god hushållning

och statens fördel förenligt att bestämma årsanslaget för Karlsborgs

fästning till lägre belopp än 300,000 kronor, böra begränsa sin

underdåniga hemställan om byggnadsanslag för år 1896 till 200,000

kronor, i den förhoppning likväl att genom denna nedsättning möjliggöra

beredandet af medel till sjöfästningarnas iståndsättande. Då emellertid

ett af de angelägnaste bland dessa behof, nämligen försänkningarnas

vid Vaxholms och Oscar-Eredriksborgs fästning komplettering,

icke blifvit på något sätt tillgodosedt, ansåge sig chefen för fortifikationen,

hvad anginge Karlsborg, äfven för år 1897 böra till 200,000

kronor inskränka anspråket på byggnadsanslag, i det syfte att derigenom

bereda möjlighet för meranämnda försänkningsarbetens utförande

under nämnda år.

Chefen för fortifikationen hemställer således, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes af nästinstundande Riksdag till fortsättande af arbetena

på Karlsborgs fästning med Vaberget på extra stat för år 1897 äska

ett anslag af 200,000 kronor.

[59.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fjerde hufvudtiteln.

Karlsborgs stora betydelse för landets försvar har vid upprepade

tillfällen med sådan styrka framhållits, att det, för tillstyrkande af nådigt

bifall till chefens för fortifikationen förevarande underdåniga hemställan,

icke torde erfordras annat än att i korthet erinra om de hufvudsakliga

afseenden, i hvilka denna betydelse kan komma att göra sig gällande

vid afvärjandet af ett fientligt anfall, som vore af beskaffenhet att innebära

ett allvarligt hot mot vår sjelfständighet. Karlsborg får då i främsta

rummet betydelse såsom en depot- och förråd sfästning, hvilken,

gynnsamt belägen på sin undandragna plats i skydd af Vettern, skall

inom sig upptaga en väsentlig del såväl af de för härens vidmakthållande

i krigsdugligt skick erforderliga förnödenheter som af de till

fyllande af uppstående luckor i härens led äfvensom till skydd för dess

förbindelser o. s. v. ämnade depot- och reservtrupper. I detta hänseende

framträder fästningens betydelse för försvaret, redan från ett krigs

början, i fullaste dager. Men äfven såsom operationsfästning skall

Karlsborg under ett allvarligt krig komma att spela en vigtig roll och

det i den grad, att af dess kraft såsom sådan, under vissa förhållanden,

kan bero möjligheten att norr om Venern disponera landets hufvudhår

och vidmakthålla sambandet mellan norra och södra Sverige samt förbindelsen

med broderlandet. Så snart man vidrör, om ock endast de

första grunderna, för det strategiska ordnandet af Sveriges försvar, framträder

genast nödvändigheten af Karlsborgs fästning såsom stöd för

arméns operationer och detta från hvilket håll än fienden förutsättes

skola komma att angripa vårt land. Ja, man kan säga, att arméns

högste befälhafvare, i saknad af denna fästning, vore utan nödig utgångspunkt

för sina operationer.

Det torde vara klart, att jag, med en sådan uppfattning om Karlsborgs

betydelse vid ett krig, som gäller vårt lands vara eller icke vara,

anser fullbordandet af denna fästning för en fråga af stor betydelse,

om jag å andra sidan dock, med hänsyn till krafvet på skyndsamhet

med frågans slutliga lösning, icke kan likställa densamma med de

angelägenheter, hvilka afse möjligheten att, under hotande krigsfara

upprätthålla landets neutralitet. På det att fästningens färdigbyggande

emellertid icke må uppskjutas till en alltför långt aflägsen framtid och

för att behörig sparsamhet med statens medel under de erforderliga

arbetena må kunna iakttagas, bör anspråket på årsanslag för ifrågavarande

fästningsbyggnad sättas till minst den summa, som chefen för

fortifikationen i underdånighet föreslagit, och jag hemställer derför,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Fjerde hufvudtiteln.

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till fortsättande af

arbetena på Karlsborgs fästning med Vaberget på extra

stat för år 1897 af Riksdagen äska ett anslag af

200,000 kronor.

Artilleri- och Fortifikationsbehof.

Sjöfästningarna.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne november

angående extra anslag till rikets fästningsbyggnader under år 1897

erinrar chefen för fortifikationen, beträffande sjöfästningarna, hurusom

1895 års Riksdag, som funnit det vara ådagalagdt., att de båda fästningarna

Vaxholm och Oscar-Fredrifcsborg samt Kungsholmen icke längre

kunde anses i stånd att utan åtskilliga förstärkningsarbeten motstå artillerield

från nutida krigsfartyg, och som med hänsyn till vigten att

hafva såväl hufvudstaden som Carlskrona örlogsstation tryggade mot

fiendtligt anfall, ansett ett vidare uppskjutande af sådana åtgärder icke

kunna tillrådas, emellertid då icke kunnat för båda fästningarna bevilja

större belopp än 443,500 kronor, fördeladt på två år, af hvilket belopp

ena hälften med 221,750 kronor anvisats för år 1896.

Huru mycket det än måste beklagas, tillägger chefen för fortifikationen,

att omständigheterna icke ansetts för tillfället medgifva ett mera

tillfredsställande tillgodoseende af dessa försvarsbehof, hvilkas trängande

nödvändighet sålunda vunnit erkännande, och huru angeläget det vore

att kunna i något större omfattning bedrifva förstärkningsarbetena under

år 1897, med visshet om att de under närmast följande år kunde

fullbordas, funne sig nämnda chef likväl, i betraktande af den form, i

hvilken detta anslag beviljats, förhindrad att för dessa arbeten under

år 1897 hemställa om erhållande af rikligare medel än den andra hälften

af det beviljade anslaget.

Däremot funne sig chefen för fortifikationen af sin pligt ovilkorligen

manad att ånyo upprepa sin redan vid tre föregående tillfällen

gjorda underdåniga framställning om erhållande af medel till komplettering

af de nuvarande försänkningarna vid Vaxholms och Osear-Fredriksborgs

fästning. Detta arbete vore af den ytterst angelägna art,

att dermed icke utan fara kunde anstå, en åsigt, som helt nyligen

[60.]''

Anslag till

sjöfästningarna.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Fjerde hufvudtiteln.

blifvit med mycken styrka framhållen af den kommission, hvilken haft

att afgifva underdånigt förslag angående erforderliga åtgärder och anläggningar

för underlättande af ledningen utaf Vaxholms och OscarFredriksborgs

fästnings försvar samt batteriernas eld. Denna kommission

ansåge till och med försänkningarnas fullständigande redan i fredstid

vara en så nödvändig åtgärd, att den »framför hvarje annan bör

sättas i verket, om fästningen skall vara i stånd att fylla sin uppgift».

Då detta arbete redan blifvit under flera år uppskjutet, ansåge chefen

för fortifikationen för sin del det vara så mycket angelägnare, att arbetet

utan dröjsmål komme till utförande, och att således hela det derför

erforderliga beloppet, 100,000 kronor, måtte blifva att tillgå för år 1897.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer chefen för fortifikationen,

att Eders Kongl. Magt täcktes af nästinstundande Riksdag i

nåder å extra stat äska, dels till fortsättande under år 1897 af de förstärkningsarbeten

å båda sjöfästningarna, hvartill 1895 års Riksdag beviljat

ett extra anslag af 443,500 kronor, andra hälften af detta anslag

eller 221,750 kronor, dels till komplettering af de befintliga försänkningarna

vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning under år 1897

100,000 kronor.

För egen del åberopar jag i detta hänseende det underdåniga yttrande,

jag afgifvit till protokollet för den 2 innevarande månad, hvaraf

framgår, att enligt min mening under de närmaste två åren böra vidtagas

kraftiga åtgärder för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs samt

Kungsholmens fästningars försättande i åtminstone någorlunda tillfredsställande

skick. Jag hänvisar härvid i underdånighet till den vidlyftiga

utredning, jag då lemnat för de åtgärder i sådant syfte, som jag anser

vara oundgängligen nödvändiga, och hvaraf framgår att för ändamålet

erfordras — oberäknadt det af 1895 års Riksdag till förstärkningsarbeten

å berörda två fästningar beviljade beloppet 443,500 kronor, deraf hälften

eller 221,750 anvisats att utgå för år 1896 och återstoden lärer

böra anvisas för år 1897 -— dels för befästningsarbeten och bestyckning

äfvensom för försänkningarnas komplettering vid förstnämnda fästning

1,940,400 kronor, deraf 1,476,500 kronor under år 1897, dels för

anordningar för försvarets ledning inom samma fästning 335,000 kronor,

deraf 167,500 kronor under år 1897, och dels för förstärkningsarbeten

vid Kungsholmens fästning 322,600 kronor, deraf 160,000 kronor under

år J1897. lejd nio?

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Fjerde hufvudtiteln.

I fråga om komplettering af försänkningarna vid Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästning, anser jag mig böra kraftigt betona önskvärdheten

af, att det extra anslag, som för detta ändamål redan af näst

föregående Riksdag äskats, och hvars nödvändighet chefen för fortifikationen

upprepade gånger framhållit, nu varder beviljadt.

Å dessa försänkningars förefintlighet och styrka är hela försvaret

i Stockholms skärgård i väsentlig mån beroende, men, då de nuvarande

försänkningarna ej längre anses lemna den trygghet, som ursprungligen

med dem afsetts, och då vidare de föreslagna arbetena måste taga en tid,

hvilken omöjliggör deras hastiga utförande vid ett plötsligt fredsbrott,

torde det vara med mycket äfventyr förenadt att längre uppskjuta

kompletteringen af sådana försvarsmedel, som skola göra tjenst redan

från första dagen af ett eventuel krig, ja kanske — som jag förut

antydt — erfordras för hufvud stadens tryggande redan innan krigsförklaringen

nått densamma. Då slutligen denna angelägenhet redan länge

måst för andra försvarsändamål tillbakasättas, anser jag det, i likhet

med chefen för fortifikationen, vara önskligt, att hela det härför erforderliga

beloppet, 100,000 kronor, må blifva att tillgå för år 1897.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
dels

att af det utaf 1895 års Riksdag till förstärkningsarbeten

å sjö fästning ärna Oscar-Fredriksborg och

Kungsholmen beviljade belopp till utgående på extra

stat under år 1897 anvisa återstående 221,750 kronor,

och

dels att på extra stat ytterligare bevilja: till befästningsarbeten

jemte bestyckning och försänkningar vid Vaxholms

och Oscar-Fredriksborgs fästning 1,940,400 kronor,

till anordningar för försvarets ledning inom samma fästning

335,000 kronor samt till för stärkning sarbeten vid

Kungsholmens fästning 322,600 kronor, äfvensom till

utgående under år 1897 af dessa belopp anvisa, för

förstnämnda ändamål 1,476,500 kronor, för anordningar

för försvarets ledning inom Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästning 167,500 kronor samt

för förstärkningsarbeten vid Kungsholmens fästning

160,000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Fjerde hufVudtiteln.

[61.]

Anslag till

befästningar

Gotland.

[62.]

Anslag till

intendenturutrustning.

Befästningar å Gotland.

Till statsrådsprotokollet för den 2 innevarande månad har jag i

underdånighet uttalat min mening om nödvändigheten af befästningars

anläggande å Gotland. Med åberopande af hvad jag då yttrade

och i underdånighet hänvisande till den utredning, som der förekommer,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för befästningars anläggande å Gotland, på extra

stat bevilja 801,800 kronor samt till utgående under

år 1897 deraf anvisa 140,000 kronor.

Intendenturbehof.

Intendenturutrustning.

I sin underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne november angående

extra ordinarie statsanslag under år 1897 för arméns utrustning framhåller

generalintendenten, hurusom bland luckorna i den del af arméns

vid mobilisering erforderliga materiel, hvars anskaffande åligger arméförvaltningens

intendentsdepartement, ingen torde vara nödvändigare

att fylla än den, som förefinnes beträffande arméns på fältfot nödtorftiga

sjukvård, och att sålunda framför alla kraf i fråga om utrustningen

uppmärksamheten bör fästas vid dem, hvilka gälla berörda sjukvård.

Under föregående år hade generalintendenten utgått från den uppfattningen,

att härens behof af flyttande sjukhus borde vara tillgodosedt

senast under år 1897 eller det år, då den förbättrade härordningen

skulle vara genomförd, och derföre, med uteslutande af alla andra

i mer eller mindre mån trängande utrustningsbehof, anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t måtte utverka beviljandet af de för berörda behof inom

nämnda tidpunkt erforderliga medlen.

Emellertid hade Eders Kongl. Maj:t funnit statsverkets tillstånd ej

medgifva en så skyndsam anskaffning härvidlag som den af generalintendenten

ifrågasatta, och hade Riksdagen ej heller till fullo beviljat,

hvad Eders Kongl. Maj:t för merberörda anskaffning äskat. Af det

för arméns utrustning med flyttande sjukhus erforderliga totalbeloppet,

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Fjerde hufvudtiteln.

714,000 kronor, hade Riksdagen anvisat år 1894 30,000 kronor och

år 1895 136,980 kronor eller tillsammans 166,980 kronor, hvadan för

tillgodoseende af det förevarande behofvet skulle ytterligare erfordras

547,020 kronor.

Då detta behof är trängande och ur alla synpunkter behjertansvärdt,

anser generalintendenten, att det ej heller kan undanskjutas

längre än som af statsverkets tillstånd oundgängligen fordras, och har

derföre föreslagit att fördela beloppet att utgå med ena hälften under

år 1897 och andra hälften under år 1898. Om generalintendenten icke

ansett sig böra anhålla, att Eders Kongl. Maj:t äskade merberörda

547,020 kronor att utgå för ett år, hade han likväl funnit vigtiga skäl

föreligga för den framställning, att Eders Kongl. Maj:t måtte begära

anslaget i dess helhet af nästkommande Riksdag men att, såsom nyss

framhållits, utgå med halfva beloppet under hvartdera af åren 1897

och 1898. Gifvet vore, tillägger generalintendenten, att, då man på

förhand egde förvissning om de nödiga medlen för en fortsatt anskaffning

af samma slag, denna kunde anordnas på en gång med endast

olika tidsbestämmelser för leveranserna och sålunda borde blifva både

billigare och mera ensartad än om den skulle grunda sig på flera upphandlingsförrättningar

med möjligen flera olika leverantörer.

I fråga om nödvändigheten att tillgodose de oundgängligaste behofven

i afseende på den för armén erforderliga intendenturutrustning,

åberopar jag i underdånighet hvad jag anfört till statsrådsprotokollet

för den 2 innevarande månad, hvaraf framgår, att för sådant ändamål

erfordras ett anslag till belopp af 2,027,800 kronor, deraf under år

1897 804,400 kronor.

Hvad särskildt angår de af generalintendenten i hans nyss berörda

underdåniga skrifvelse omordade sjukvårdsanstalterna, är nödvändigheten

af dylika sjukvårdsanstalter enligt min åsigt med så öfvertygande kraft

vid upprepade tillfällen framhållen och betonad, att med afseende på

sjelfva saken knappast något torde vara att tillägga. Riksdagen har äfven

erkänt värdet af de flyttande sjukhusen, i det att den beviljat medel till

anskaffning af sammanlagdt 8 sådana anstalter, af hvilka 4 redan förefinnas

och de återstående skola anskaffas under loppet af år 1896. Då

emellertid det minsta antalet flyttande sjukhus, hvarmed armén på fältfot

Bill. till Ri/csd. Prof. 180U. 1 .Sami. I Afd. I Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

[63.]

Anslag till

reseunderstöd

åt officerare

m. fl.

66 Fjerde lmfvudtiteln.

kan reda sig, utgör 4 per arméfördelning och således 24 för hela armén,

återstår efter sistnämnda år att anskaffa 16. Under antagande att, i likhet

med hvad vid 1895 års Riksdag egde rum, medel framgent beviljades

till endast 4 flyttande sjukhus om året, skulle det dröja ända till utgången

af år 1900 innan arméns behof i nämnda afseende blefve fyldt.

Uppenbart torde dock vara, att arméfördelningarnas flyttande sjukhus

måste vara färdigmobiliserade samtidigt med dessa truppförband i deras

helhet, hvadan, såsom jag i det statsverkspropositionen till 1895 års

Riksdag bilagda statsrådsprotokollet närmare utvecklat, man icke kan

vänta till krigsutbrott med upprättandet af ifrågavarande anstalter.

I öfverensstämmelse med hvad jag till statsrådsprotokollet för den

2 innevarande månad i underdånighet anfört beträffande nödvändigheten

af att redan under de närmaste åren tillgodose arméns behof af intendenturutrustning,

anser jag, lika med generalintendenten, det äfven vara i

hög grad angeläget, att de återstående 16 flyttande sjukhusen snarast

möjligt anskaffas, hvadan jag äfven finner det nödigt, att det för fyllandet

af detta behof erforderliga beloppet i sin helhet på en gång beviljas

samt fördelas att utgå med ena hälften under år 1897 och andra

hälften under år 1898.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att till anskaffning af intendenturutrustning åt

armén på extra stat bevilja 2,027,800 kronor och deraf

till utgående under år 1897 anvisa 804,400 kronor.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnaden för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under

anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor utomlands för

utbildning i sitt yrke, har under en följd af år på extra stat anslagits

ett belopp af 9,000 kronor; och hafva, i följd af 1883 års Riksdags

beslut, medel från detta anslag jemväl utgått för att bereda tjenstemän

s. 67 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

67

vid intendentureu tillfälle att genom besök i främmande land tillgodogöra

intendenturen den der vunna erfarenheten i hvad till en armés hushållning

hörer. Då ett dylikt anslag fortfarande är af nöden, hemställer jag

att för år 1897 må till reseunderstöd åt officerare

och intendentur tjensteman äskas ett extra anslag å 9,000

kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få

under följande år använda hvad af anslaget kan under

året besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Uti förut omförmälda skrifvelse den 14 sistlidne november har

centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag

aflåta proposition om beviljande för år 1897 af 161,800 kronor

till nyss angifna ändamål; och har centralstjrrelsen till stöd för denna

anhållan hufvudsakligen anfört: att det frivilliga skytteväsendet under

sistförflutet år ytterligare utvecklats; att tillslutningen till skytterörelsen

visat, hurusom de värnpligtige inse behofvet af ökad öfning

i den vigtiga skjutkonsten; att man sålunda med stor säkerhet kan antaga,

att under år 1897, för hvilket anslag nu äskas, de till statsbidrag

berättigade skyttarnes antal skall komma att uppgå till omkring 20,000,

isynnerhet om anslaget så ökas, att fri ammunition till de föreskrifna

60 skotten kan tilldelas hvar och en af dem, hvilket synes så mycket

billigare, som staten ju bör i den grad underlätta och uppmuntra de

värnpligtiges frivilliga skjutöfningar, att desse, egande fri tillgång till

skjutbanor, gevär och ammunition, endast behöfva uppoffra sin frivilligt

erbjudna tid till öfningarna; att dessa öfningar, om de skola lemna

ett mot offrad tid och penningar svarande resultat och blifva till verklig

nytta för försvaret, obestridligen böra utföras under sakkunnig ledning,

men att det flerstädes visat sig svårt att, såsom Eders Kongl.

Maj:t under år 1895 bestämt, från skytteföreningarnas anslag äfven bereda

medel för arfvoden åt tillräckligt goda instruktörer, hvadan centralstyrelsen

ansett nödigt föreslå en ökning i anslaget för instruktörsarfvoden, hvilket

dessutom ansetts böra för kontrollens skall upptagas såsom fristående;

att skjutbanor ännu icke kunnat i tillräcklig mängd anläggas, hvarföre,

då hänsyn äfven tagits till nödvändigheten att snarast möjliggöra skjutöfningarnas

utsträckning till 400 meter, för hvilket endast ett fåtal af

[64.]

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjerde hufvudtiteln.

de befintliga banorna voro anordnade, centralstyrelsen icke ansett sig

kunna sätta behofvet af understöd till skjutbanors ordnande för år 1897

lägre än till 25,000 kronor; att det visat sig både nödvändigt och

gagneligt att anvisa arfvoden till Kongl. Maj:ts ombud i skytteförbundens

styrelser såsom en ringa ersättning för deras vigtiga åligganden

att öfvervaka skjutöfningarna och hafva tillsyn öfver vården af de till

föreningarna utlånade gevären, Indika åligganden ofta äro förenade med

dyra och besvärliga resor; och slutligen att en med skjutöfningarna

förbunden täflan om pris visat sig vara ett lika lofligt som godt medel

att befordra intresse för och anslutning till denna fosterländska rörelse,

hvarföre centralstyrelsen ville förorda anslåendet af samma belopp som

hittills för anordnande af större täflingsskjutningar för samtliga föreningar

inom de olika förbunden.

Under förutsättning att anslag till det ofvan ifrågasatta beloppet

beviljas, har styrelsen vidare föreslagit följande fördelning af detsamma:

till

understöd åt skytteföreningarna, efter 3 kronor för

hvar och en af

20,000 skyttar ................................................................

60,000

kronor.

»

anordnande af täflingar...................................................

20,000

))

»

instruktörsarfvoden ..........................................................

15,000

»

»

arfvoden åt Kongl. Maj:ts ombud i skytteförbundens

styrelser..............................................................................

4,800

»

»

fri ammunition åt 20,000 skyttar, å 30 skott =

600,000 skott å 4 öre.....................................................

24,000

»

skjutbanors ordnande.....................................................

25,000

»

))

administration och skyttemärken..................................

13,000

»

tillsammans

161,800

kronor.

Dessutom har centralstyrelsen, då i de för skytteväsendet utfärdade

stadgarna blifvit förutsatt, att en för hela riket gemensam större skyttefest

vissa år borde anordnas i hufvudstaden, och flera sammanfallande

omständigheter, såsom den stora utställningen i Stockholm m. m., göra, att

1897 anses synnerligen lämpligt för hållandet af en allmän riksskyttefest,

isynnerhet som skytterörelsen då torde hafva så utvecklat och

stadgat sig, att en dylik fest helt visst skulle blifva af mycket stor

betydelse för höjande af intresset för saken, funnit sig böra hos Eders

Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att till en riksskyttefest i Stockholm

år 1897 måtte äskas ett extra anslag af 30,000 kronor, dock

endast under förutsättning att öfriga anslag oberoende häraf och i

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Fjerde hufvndtiteln.

främsta hand måtte utgå, på det att ej genom någon minskning i desamma

den fosterländska rörelsen måtte hämmas i sin utveckling.

Arméförvaltningen å civila departementet, som anmodats att afgifva

underdånigt yttrande öfver denna centralstyrelsens för de frivilliga

skytteföreningarna framställning, har tillstyrkt nådigt bifall till densamma,

under förutsättning att i öfrigt plats å budgeten kan, vid jemförelse

med andra vigtiga anslagsfordringar för landtförsvaret, åt den

begärda anslagsökningen beredas.

För min egen del anser jag, att skytterörelsen med den ledning,

som i följd af den under år 1893 inträdda reform kommit densamma

till del, skall kunna bringas att lemna ett afsevärdt stöd åt hären. Jag

anser särskildt, att den utbildning af de värnpligtiges skjutskicklighet, som

utgör ett af de allra främsta målen för skytterörelsen i dess nuvarande form,

och hvars betydelse med den under senaste året ökade tillslutningen till

nämnda rörelse ytterligare utvecklats, måste verka synnerligen godt, enär

det äfven med de nuvarande förlängda öfningarna för de värnpligtige

är omöjligt att bibringa dessa all den undervisning i denna den blifvande

soldatens allra vigtigaste utbildningsgren, som skulle vara önsklig.

Genom att tillräckligt understödja skytterörelsen torde staten sålunda

kunna indirekt öka värdet af den utbildning, som kommer dess

värnpligtige till del inom härens led. Med hänsyn till den ytterligare

utveckling af det frivilliga skytteväsendet, som under sistförflutna året egt

rum, anser jag äfven tidpunkten vara inne att tillmötesgå centralstyrelsens

för skytteföreningarna kraf på understöd för ändamålet och att

tillstyrka beviljandet af hela det ifrågasatta anslaget, hvilket med endast

1,800 kronor skulle komma att öfverstiga det belopp, som för år

1896 af styrelsen äskats. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t,

med bifall till centralstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar

underdåniga framställning, täcktes föreslå Riksdagen

att till skarp sky tteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande såsom extra anslag för år 1897 bevilja

161,800 kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t

att få under följande år använda hvad af anslaget kan

under året besparas.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Fjerde hnfvudtiteln.

Hvad slutligen angår den ifrågasatta allmänna riksskyttefesten under

år 1897, anser jag visserligen, i likhet med centralstyrelsen för de

frivilliga skytteföreningarne, att denna fest tvifvelsutan skulle väsentligt

bidraga till höjandet af intresset för och tillslutningen till den i många

afseenden gagneliga skytterörelsen,men hänsynen till öfriga betydelsefullare

anslagskraf, som för budgetsåret måst till landtförsvarets nytta

göras, hindrar mig att till denna centralstyrelsens underdåniga framställning

tillstyrka nådigt bifall.»

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel tillstyrkt och hemstält

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfrige ledamöter, gilla och bifalla, med befallning

tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till

finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof för

år 1897.

%

In fidem protocolli:

F. Lagerfelt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*

•

4 s

»i 1 \f •.; /> i. i 1: t £

. * ''

.

. > ••*■ ••" - . • *.«w . .-

*

s. 73 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudttteln

73

Bil, Lift. A.

F örslag

till stat för Generalitetsstaten.

Kronor.

...

Kronor.

1 fördelningsgeneral, lön.................... ..........................................

8,000

dagaflöning å 6 kronor.....................................................

2,190

-

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor.........................

800

—

fourageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst...........

730

—

11,720

—

5 d:o d:o d:o d:o ..........

—

—

58,600

—

1 generalfälttygmästare, d:o...........................................................

— •

—

11,720

—

1 general för fortifikationen, d:o.....................................................

—

-

11,720

—

1 generalstabschef, d:o.................................................................

—

—

11,720

—

Anm. Medlemmar af generalitetet åtnjuta för tjensteresor till möten och

mönstringar reseersättning enligt gällande resereglemente, men ej

traktamentsersättning.

1 adjutant hos fördelningsgeneral, arfvode......................................

750

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

800

—

fourageersättning................................................................

730

—

9t2Kn

5 d:o d:o d:o d:o ..............

—

—-

11,400

—

1 fördelningsläkare, arfvode..........................................................

—

—

500

—

•5 d:o d:o ...........................................

—

—

2,500

—

arfvode till en kavalleriinspektör...................................................

—

—

2,500

—

Summa

—

124,6(10

_

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

Bill. till Riksd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 A/d. / Raft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Fjerde hufvudtiteln.

Bil, Litt, B

Förslag

till stat för Kommendantsstaten.

i ''i il

Kronor.

Kronor

Kronor.

a) Kommendantskapet i Stockholm:

1 kommendant, arfvode.............................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor.........

fourageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje

häst................................................... ......

2,555

800

730

—

4,085

1,665

400

•'' i''hl

tilta!.

1 förste adjutant, arfvode.........................................

lönetillägg för 1 tjenstehäst........;>».................-.h.

fourageersättning..............................................

900

400

365

1 andre adjutant, arfvode...................................... ...

—...

.I

—

1 vaktmästare, med skyldighet att vaktmästaregöromålen

bestrida såväl vid expeditionen, som för arre- stanterna; förut utgående beklädnadspenningar

under aflöningen inbögripne, arfvode............

tf

y, ■ jr.

:i. -

,, i, >.

750

Vaktjournaler, skrifmaterialier för expeditionen och vak- terna, bokbindningskostnad, renhållning i expe- ditions- och vaktrummen, förstugor och korri- dorer, mönstringstälts uppsättande in. fl. extra

utgifter.................................,.........................

450

£

7,350

b) Kommendantskapet å Carlsborg:

''

1 kommendant, arfvode.............................................

—

3,000

—

1 placen^ajör och adjutant, d:o....................................

—

—

400

—

1 garnisonspastor, lön.................................................

—

—

2,000

—

1 auditör, arfvode......................................................

.

—a

1,000

—

1 väbel, lön...................................;...........................

ii.,} _

—

547

50

Skrifmaterialier.........................................................

—

—

50

50

6,998

—

Summa Kronor

—

—

—

—

14 348

—

s. 75 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

75

Bil. Litt. C.

Förslag

till stat för Svea lifgarde.

Krono!*.

Kronor.

Kronor.

i

Befälsaflöning.

i ■

|

a) lön, ilagaflöniiig in. in.

hrS

staben.

!

1 öfverste och sekundchef, lön...................................

6,000

—

f "v

dagaflöning a 5 kronor......................................

1,825

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor .........

800

—

. <

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

730

-

9,355

>■

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön ................,.....

4,000

-

- r > -1

dagaflöning å 4 kronor..................................

1,460

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

6,225

J 1 major, lön ............................................................

3,500

_

dagaflöning it 4 kronor.......................................

1.460

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

;|1-. ;

fourageersättning................................................

365

-

519/

1 d:0 d:0 d:o d:o

-

5,725

—

1 regementsqvartermästare (kapten af andra klassen), lön

1,800

dagaflöning ä 3 kronor .......................................

1,095

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

fourageersättning...............................................

36;>

3,660

1 förste adjutant (löjtnant af första klassen), lön .........

1,200

• •

dagaflöning ä 2 kronor.......................................

730

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning................................................

365

2,695

1 andre adjutant (löjtnant af andra klassen), lön .........

900

.

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

400

—

fourageersättning................................................

365

— j

2,395

1 tredje adjutant (underlöjtnant), lön...........................

600

_

dagaflöning it 2 kronor.....................................

730

—

;

lönetillägg för 1 tjenstehäst......................... ......

400

—

fourageersättning................................................

365

—

2,096

• J

1 regementsläkare, lön................................................

2,800

dagaflöning ä 4 kronor.......................................

1,460

—

4,260

1

Transport!

42,135

!

|

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Fjerde hufrudtiteln

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

42,135

1 bataljonsläkare, lön ................................................

900

dagaflöning ä 2 kronor..............Ta.....

730

1,630

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,630

1 bataljonsadjutant (fanjunkare), jemte portion, lön......

720

—

dagaflöning å 1 krona .......................................

365

—

beklädnad ...................................................1.....

200

—

1,285

1 d:o d:o d:o d:o

—

1,285

1 d:o (sergeant af första klassen), jemte portion, lön ...

360

- — :

dagaflöning ä 80 öre..........................................

292

—

lönetillägg......................................................

12

--''

beklädnad ...................................................... ..

200

—

864

1 regementsväbel (sergeant af första klassen), jemte por-

-T—

tion, lön.........................................................

360

—

dagaflöning å 80 öre.........................................

292

—

lönetillägg .......................................................

12

—

beklädnad ...,................................................

200

-

864

1 regementstrumslagare, jemte portion, lön..................

360

—

dagaflöning ä 1 krona.........................................

365

—

•

lönetillägg.........................................................

12

beklädnad .......................................................

200

-

937

•

1 hautboist, jemte portion, lön........................... ........

360

—

beklädnad .........................................................

292

—

dagaflöning ä 80 öre ..........................................

12

—

lönetillägg .........................................................

200

—

864

7 d:o d:o d:0 d:o

—

—

6,048

1 gevärshandtverkare, lön .........................................

— -

—

600

1 d:0 d:o ..........................................

~

600

koinpanistaten.

1 kapten af första klassen, lön....................................

2,800

’

dagaflöning k 3 kronor ......................................

1,095

3 895

7 d:o d:0 d:o d:o

27,265

1 d:o af andra klassen, lön ........................................

1,800

—

dagaflöning ä 3 kronor.......................................

1,095

2,895

j

3 d:0 d:0 d:o d:o

8,685

1 löjtnant af första klassen, lön .................................

1,200

dagaflöning a 2 kronor .....................................

730

1,9:10

■

17 d:o d:o d:o d:o

13,510

1 d:o af andra klassen, lön.........................................

900

dagaflöning å 2 kronor......................................

730

1,630

7 d:o d:o d:0 d:o

—

11,410

. _

Transport

| 129,962

s. 77 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

77

[ ’*A - > A . : T,i

Kronor.

. - - - - -

Kronor.

Kronor.

Transport

129,962

—

1 1 underlöjtnant lön...................................................

600

_

dagaflöning å 2 kronor ......................................

730

—

1,330

_

i 7 d:o d:0 d:0 d:o

—

—

9,310

—

1 fanjunkare, jemte portion, lön ................................

720

—

.

dagaflöning k 1 krona .....................................

365

—

beklädnad .........................................................

200

—

1,285

_

7 d:o d:0 d:o d:o

—

—

8,995

—

1 i sergeant af första klassen, jemte portion, lön...........

360

_

dagaflöning ä 80 öre ..........................................

292

—

lönetillägg ......................................................

12

i

:■>! t , . U

beklädnad .........................................................

200

—

864

i —

8 d:o d:o d:0 d:o

—

—

6,912

—

1 d.o af andra klassen, jemte portion, lön ..................

240

—

dagaflöning ä 80 öre ..........................................

292

—

lönetillägg .........................................................

12

1

beklädnad.........................................................

200

—

744

—

! 8 d:o d:o d:0 d:o

|

—

—

5,952

-

b) arfvoden.

till 8 kompanichefer ä 600 kronor ..............................

4,800

—

> regementspastor ...........................................

800

—

> auditör...........................................................

500

—

6,100

—

171,454

Manskapsaflöning m. m.

a) lön.

'' 816 man i 2 månader ä 6 kronor i månaden .............

9,792

_

622 > ilo » å 6 » i »

37,320

—

194 »i 10 » å 4 > i » .............

7,760

—

54,872

_

b) arfvoden.

16 distinktionskorpraler å 180 kronor........................

2,880

—

38 korpraler ä 120 » .......................

4,560

—

64 vice korpraler å 60 » ........................

3,240

—

40 spel i nummer ä 36 » .......................

1,440

—

12,120

_

1

c) aflöningstillägg.

Ålderstillägg .............................................................

6,540

_

1

Kxamenstiilägg..........‘...............................................

3,260

—

9,800

d) kommcnderingstilliigg.

För bestridande af dylikt tillägg.................................

—

—

2,525

_

Transport

—

79,317

171,454

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fjerde hufvudtiteln.

-r i •; i .*{ JI, ‘ r-f , * v V)

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

79,317

—

171,454

—

e) rekryteringskostnader.

Arfvoden till värfvare m. fl. omkostnader....................

8,000

—

12,300

_

20,300

99,617

Särskilda anslag.

Expenser ..................................................................

—

—

1,000

—

Kommunionspenningar.............................KV.. fk! S

—

45

15

9

Till regementets barnhusinrättning bestås årligen, så

länge behofvet det fordrar, enligt Kongl. Brefven

den 4. Juni 1811 och den 12. December 1815 ......

—

—

585

—-

1,630

15

Summa kronor

—

_

—

—

272,701

15

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar, utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

afl
-

i -• r v»1 ?''t 4

s. 79 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufYudtitelii.

79

Bil. Litt. D.

Förslag

till stat för Göta lifgarde.

Befälsaflöning.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

|

a) lön, dagaflöning in. in.

• w''U''1 •''

staben.

[ 1 öfverste och sekundchef, lön.................................

6,000

_

1

dagaflöning å 5 kronor . .•''V/i..................................

1,825

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor .........

800

—

It; it. t

fourageersättning k 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

9,355

!..t: . - 1

| 1 öfverstelöjtnant och förste major, lön......................

4,000

T"1"

■

• e MC,VI

dagaflöning k 4 kronor .. ....................................

1,460

—

■

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning........\. \ *f~...........................

365

G,225

•ijVfV »it

•_^ ,

1 major, lön..................................... .......

dagaflöning k 4 kronor ...........................

3,500

*

1,460

—

r

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

..t.,

fourageersättning........... ,M.!.............................

365

—

5,725

j 1 d:o d:o d:o d:0

rrf

_

5,725

—

| 1 regementsqvartermästare (kapten af andra klassen) lön

1,800

-

"t . •''UGt •

dagaflöning k -3 kronor.......................................

lönetillägg för 1 tjenstehäst... ...................... ......

1,095

400

____''

:h

fourageersättning............................................

365

. -

3,660

1 1 förste adjutant (löjtnant af första klassen), lön..........

1,200

T''

dagaflöning ä 2 kronor.........................

730

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—''

fourageersättning........................................

365

—

2,695

_

1 andre adjutant (löjtnant af andra klassen), lön..........

900

dagaflöning ä 2 kronor.!.....................................

730

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning..............................................

365

—

2,395

| 1 tredje adjutant (underlöjtnant), lön...........................

600

i •

..

, , ,

G''

dagaflöning it 2 kronor......................................

730

—

ersättning för 1 tjenstehäst................................

400

—

»;l 1

fourageersättning.............................................

365

—

2,095

—

1 regementsläkare, lön................................................

2,800

_

• i i* c 1

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

4,260

—

Transport

—

—

42,135 —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fjerde hufvudtlteln

1 bataljonsläkare, lön...........

dagaflöning å 2 kronor .

Transport

1

d:o

d:o

d:o

d:o

1 bataljonsadjutant (fanjunkare), jemte portion, lön.

dagaflöning ä 1 krona...................................

beklädnad..................... ..............................

1

d:o

d:o

d:o

d:o

1 d:ö (sergeant af forsta klassen), jemte portion, lön...

dagaflöning ä 80 öre ........................................

lönetillägg.......................................................

beklädnad .......................................................

I

tion, lön...............

dagaflöning k 80 öre

lönetillägg...............

beklädnad................

1 regementstrumslagare, jemte portion, lön.

dagaflöning å 1 krona.......................

lönetillägg.......................................

beklädnad.......................................

1 hautboist, jemte portion, lön.

dagaflöning ä 80 öre .......

lönetillägg.......................

beklädnad........................

7 d:0 d:o

1 gevärshandtverkare, lön.

1 d:o d;o

d:o

d:o

kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön.......

dagaflöning a 3 kronor..........

7 d:o d:o d:o

1 d:o af andra klassen, lön............

dagaflöning ä 3 kronor..........

Kronor.

Kronor.

d:o

d:0

d:0

d:o

d:0

1 löjtnant af första klassen, lön.

dagaflöning å 2 kronor.....

d:o

d:o

d:o

d:o

1 d:o af andra klassen, lön...

dagaflöning å 2 kronor.

d:o

d:o

d:0

d:0

Kronor.

Transport; — | —

42,135

900

_

730

— i

1,630

—

—

— 1

1,630

720

_

365

—

200

—

1,285

—

—

—

1,285

—

360

—

292

—

12

—

200

—

864

—

360

292

—

, -T , •. ; •

12

—

200

—

864

—

360

_

365

—

.

:

12

—

.

200

—

937

360

_

•

292

—

12

—

200

—

864

—

—

—

6.048

—

—

—

600

—

—

—

600

-

2,800

1,095

--

3,895

_

—

27,265

—

1,800

—

1,095

.

2,895

—

—

8,685

1.200

—

730

—

1,930

■—

i

—

—

13,510

—

900

—

730

—

1,630

—

—

1 —

11,410

_

129,962

—

i

s. 81 Kontrollera mot PDF

fjerde hufrudtiteln,

81

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

129,962

1 underlöjtnant, lön..................................................

600

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,330

_

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

9,310

—

1 fanjunkare, jemte portion, lön..................................

720

_

dagaflöning ä 1 krona.........................................

365

—

beklädnad........................................................

200

—

1,285

_

7 d:o d:o d:0 d:o

—

—

8,995

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön............

360

—

dagaflöning ä SO öre.......................................

292

—

lönetillägg.........................................................

12

—

beklädnad............................

200

—

864

_

8 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,912

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion, lön...................

240

_

dagaflöning å 80 öre...........................................

292

—

lönetillägg................................................

12

—

beklädnad............................. , ..

200

—

744

_

8 , dio d:o d:o d:o

—

—

5,952

—

b) arfvoden.

Till 8 kompanichefer ä 600 kronor..............................

4,800

» regementspastor...................................................

800

» auditör............................................................

500

—

6,100

—

171,454

Manskapsaflöning1 m. m.

a) lön.

.

»

816 man i 2 månader å 6 kronor i månaden..............

9.792

622 » i 10 » å 6 » i

37,320

194 » i 10 » h 4 « 1 » ..............

7,760

54,872

—

b) arfvoden.

16 distinktionskorpraler å 180 kronor..........................

2,880

—

38 korpraler å 120 » ..........................

4,560

-

54 vice korpraler ä 60 » ..........................

3,240

-

40 spel i nummer ä 36 » ..........................

1,440

12,120

—

c) aflöningstillligg.

Ålderstillägg.....................................................

6,540

Examenstillägg..........................................................

3,260

—

9,800

—

d) kommenderingstilljlgg.

För bestridande af dylikt tillägg.................................

—

—

2,525

—

Transport

-

_

79,317

171,454

—

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. J Afd. 1 ljuf t. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

79,317

—

171,454

—

e) rekryteringskostnader.

Arfvoden till värfvare m. fl. omkostnader...................

8,000

—

Städja.......................................................................

12,300

—

20,300

_

99,617

Särskilda anslag.

Expenser..................................................................

—

—

1,000

—

Kommunionspenningar...............................................

—

—

45

15

1,045

15

Summa kronorj —

—

—

272,116

15

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar, utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Fj er de hufv udtitelii

83

Bil. Litt. E.

Förslag

till stat för lifregementet till fot.

Kronor.

Kronor.

Staben.

1 öfverste och sekundchef, lön......................................................

tjenstgöringspenningar ........................................................

dagaflöning ä 5 kronor, förslagsvis i 65 dagar.......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor...........................

fourageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst...........

6,000

1,500

325

800

730

—

9,355

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön..........................................

tj enstgöringspenningar..........................................................

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar .......................

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................................

fourageersättning.................................................................

4,000

600

360

400

365

—

5,725

1 major, lön.................................................................................

tj enstgöringspenningar..........................................................

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................................

fourageersättning.................................................................

3,500

500

360

400

365

—

5,125

1 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

5,125

—

1 regementsqvartermästare (kapten af andra klassen), lön...............

tjenstgöringspenningar........................................................

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................................

fourageersättning................................................................

1,800

400

270

400

365

—

3,235

1 förste regementsadjutant (löjtnant af första klassen), lön...............

tjenstgöringspenningar.........................................................

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar....... ................

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................................

fourageersättning.................................................................

1,200

200

180

400

365

—

2,345

1 andre regementsadjutant (löjtnant af andra klassen), lön...............

tjenstgöringspenningar................................ ........................

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................................

fourageersättning.................................................................

900

200

180

400

365

—

2,045

1 tredje regementsadjutant (underlöjtnant), lön...............................

tjenstgöringspenningar.........................................................

600

120

—

Transport

720

—

32,955

—

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Fjerde hufvudtitcln,

Kronor.

Kronor.

Transport

720

32,955

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.....................

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................................

400

—

fourageersättning.................................................................

365

—

1

1 regementspastor, arfvode............................................................

—

—

800

—

1 auditör, arfvode.........................................................................

—

—

500

—

1 regementsläkare, lön............................................................

2,800

—

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

360

—

3,160

_

1 bataljonsläkare, lön..................................................................

900

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar................

180

_

1,080

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,080

_

1 bataljonsadjutant (sergeant af förstaj klassen), jemte portion under

vapenöfningar, lön......................................................

360

—

tjenstgöringspenningar ....................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar.............

72

—

beklädnad...........................................

120

—

arfvode.................................................................

200

—

952

_

1 d:0 d:0 d:o d:0

—

—

952

—

1 d:o (sergeant af första klassen), jemte portion under vapenöfningar,

lön................................................................................

360

—

tjenstgöringspenningar ................................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...................

72

—

beklädnad...............................................................

120

—

752

_

1 regementsväbel (sergeant af första klassen), jemte portion under

vapenöfningar, lön......................................................

360

—

tjenstgöringspenningar............................................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar.......

72

—

beklädnad.............................................................

120

—

arfvode....................................................................

200

—

952

_

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion under vapen-

öfningar, lön.........................................................

200

—

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 90 dagar..................

36

—

236

_

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

236

—

1 regementstrumslagare, jemte portion under vapenöfningar, lön...

360

_

dagaflöning ä 1 krona, förslagsvis i 90 dagar................

90

—

beklädnad..............................................................

150

—

600

_

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön .....................................................

2,800

_

tjenstgöringspenningar.........................................................

400

—

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......................

270

—

3,470

—

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

24,290

—

Transport

—

-

73,680

—

s. 85 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

85

Kronor.

Kronor.

Transport

73,680

1 kapten af andra klassen, lön......................................................

1,800

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

200

—

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

270

—

2,270

—

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,810

—

1 löjtnant af första klassen, lön.....................................................

1,200

—

tjenstgöringspenningar..........................................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

1,500

—

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

10,500

—

1 d:o af andra klassen, lön...................................................

900

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

1,200

—

7 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

8,400

—

1 underlöjtnant, lön.....................................................................

600

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

900

___

7 d:0 d:0 d:o d:0

—

—

6,300

—

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningar, lön....................

720

_

tjenstgöringspenningar......................................................

300

—

dagaflöning ä 1 krona, förslagsvis i 90 dagar...................

90

—

beklädnad..........................................................................

150

—

1,260

_

7 d:o d:o d:0 d''0

—

—

8,820

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön

360

—

tjenstgöringspenningar....................................................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...

72

—

beklädnad....................................

120

—

752

_

13 d:0 d:o d:0 d:0

—

—

9,776

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön.....

240

_

tjenstgöringspenningar..........................

120

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

—

552

_

lö d:o d:o d:o d:o

—

—

8,280

—

1 korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön...

120

_

dagaflöning å 25 öre, förslagsvis i 90 dagar.........

22

50

142

50

47 d:o d:o d:o d:o

—

_

6,697

50

1 d:o, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön .

120

_

dagaflöning ä 25 öre, förslagsvis i 90 dagar.........

22

50

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakansafgift........

150

—

292

50

5 d-.o d:0 d:0 d:0

—

—

1,462

50

1 vice korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön

60

_

dagaflöning ä 10 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

9

—

69

_

47 d:0 d:o d:o d:0

-1

—

3,243

—

Transport

—

—

152,907 |

—

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Fjerde hufvudtiteln,

V

Kronor.

Kronor.

Transport

152,907

1 vice korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar,

lön......................................................................................

60

—

dagaflöning ä 10 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

9

—

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakansafgift........

150

—

219

—

5 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

1,095

—

1 volontär, jemte beklädnad samt portion och tobaksskilling eller dag-

aflöning under vapenöfningar, ersättning för nummerlön, mot-

svarande en medelvakansafgift..............................................

—

—

150

—

3 d:o d:o d:0 d:o

—

—

450

—

Till musikens underhäll.................................................................

—

—

4,100

—

Summa Kronor

—

—

158,921

—

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgår till dertill berättigade löntagare fourageersättning för skottdag.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

87

Bil IAtt. F.

Förslag

till stat för första lifgrenadierregementet.

Kronor.

Kronor.

(Andra lifgrenadierregementet, Vestgöta, Uplands, Skaraborgs,

Södermanlands, Kronobergs och Jönköpings regementen,

Dalregementet, Helsinge, Elfsborgs, Yestgötadals,

Bohusläns, Yestmanlands, Kalmar och Yermlands

regementen.)

Staben.

1 öfverste och chef, lön......................................................

tjenstgöringspenningar..............................................

dagaflöning å 5 kronor, förslagsvis i 65 dagar............

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor................

fourageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön..............................

tjenstgöringspenningar..............................................

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar............

lönetillägg för 1 tjenstehäst.......................................

fourageersättning.......................................................

6,000

1,500

325

800

730

600

360

400

365

9,355

5,725

1 major, lön..................................................................

tjenstgöringspenningar............................................

dagaflöning k 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar.........

lönetillägg för 1 tjenstehäst...................................

fourageersättning...................................................

1 d:0 d:0 d:0 d:0

1 regementsqvartermästare (kapten af andra klassen), lön.

tjenstgöringspenningar...........................................

dagaflöning k 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar.........

lönetillägg för 1 tjenstehäst...................................

fourageersättning...................................................

1 förste regementsadjutant (löjtnant af första klassen), lön

tj enstgöringspenningar...........................................

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.........

lönetillägg för 1 tjenstehäst...................................

fourageersättning...................................................

3,500

—

500

—

360

—

400

—

365

—

1,800

—

400

—

270

—

400

—

365

—

1,200

_

200

—

180

—

400

—

5,125 - 5,125 —

3,235

365

Transport

2,345 —

30,910 -

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Kronor.

Transport

30,910

1 andre regementsadjutant (löjtnant af andra klassen), lön..............

900

—

tj enstgöri ngspenningar..........................................................

200

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst...................................................

400

—

fourageersättning..................................................................

365

—

2,045

1 tredje regementsadjutant (underlöjtnant), lön...............................

600

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................. ...............................

400

—

fourageersättning..................................................................

365

—

1,665

1 regementspastor, arfvode.................. .......................................

—

—

800

—

1 auditör, arfvode.........................................................................

—

—

500

—

1 regementsläkare, lön............................................;......................

2,800

—

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......................

360

—

3,160

1 bataljonsläkare, lön..................................................................

900

_

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......................

180

—

1,080

1 d:o d:0 d:0 d:o

—

—

1*080

—

1 bataljonsadjutant (sergeant af första klassen), jemte portion under

vapenöfningar, lön..............................................................

360

—

tj enstgöringspenningar.....,..................................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad..........................................................................

120

—

arfvode..............................................................................

200

_

1 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

952

1 d:o (sergeant af första klassen), jemte portion under vapenöfningar,

lön........................ .... ........................

360

tj enstgöringspenningar........................................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad............................................................................

120

—

752

1 regementsväbel (sergeant af första klassen), jemte portion under

vapenöfningar, lön...............................................................

360

tjenstgöringspenningar........................:.................................

200

_

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

—

arfvode...............................................................................

200

—

952

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion under vapen-

öfningar, lön..... ..................................................................

200

—

dagaflöning ä 40 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

36

—

236

1 d:o d:0 d:o d:o

—

—

236

~ i

1 regementstrumslagare, jemte portion under vapenöfningar, lön......

360

—

dagaflöning a 1 krona, förslagsvis i 90 dagar.........................

90

—

beklädnad............................................................................

150

—

600

—

Transport

|

45,920

s. 89 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtlteln,

89

Transport

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön..................,....................................

tj enstgöringspenningar..........................................................

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

7 d:o d:o d:o d:o

1 d:o af andra klassen, lön......................................................*.....

tjenstgöringspenningar.........................................................

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

3 kaptener af andra klassen d:o d:o

1 löjtnant af första klassen, lön.....................................................

tjenstgöringspenningar..........................................................

dagaflöning it 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

7 d:o d:o d:o d:o

1 d:o af andra klassen, lön............................................................

tj enstgöringspenningar.........................................................

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

7 d:o d:o d:o d:o

1 underlöjtnant, lön......................................................................

tj enstgöringspenningar..........................................................

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

7 d:0 d:o d:0 d:o

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningar, lön......................

tjenstgöringspenningar..........................................................

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 90 dagar.........................

beklädnad ........................................................................

7 d:0 d:o d:0 d:o

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön

tj enstgöringspenningar..........................................................

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

beklädnad...........................................................................

13 d:o d:o d:0 d:0

1 d:o af andra klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön.......

tjenstgöringspenningar..........................................................

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

beklädnad............................................................................

15 d:0 d:o d:0 d:o

1 korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön.....

dagaflöning it 25 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

47 d:o d:o d:o d:o

Transport

Kronor.

Kronoi

2,800

45,920

400

—

270

—

3,470

24,290

—

—

1,800

_

200

—

270

2,270

6,810

—

—

1,200

_

120

—

180

—

1,500

10,500

—

—

900

_

120

—

180

—

1,200

8,400

—

-

600

_

120

—

180

—

900

—

—

6,300

720

_

300

—

90

—

150

—

1,260

8,820

—

—

360

_

200

—

72

—

120

—

752

—

—

9,776

240

—

120

—

72

—

120

—

552

—

—

8,280

120

—

22

60

142

—

—

6,697

147,840

Bih. till Rihd. Prot. 189(J. 1 Sami. 1 A/d. 1 Höft.

12

SS

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Fjerde hufvudtiteln.

Transport

1 korpral jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön.....

dagaflöning ä 26 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakansafgift........

5 d:o d:0 d:0 d:0

1 vice korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar,

lön.....................................................................................

dagaflöning ä 10 öre, förslagsvis i 90 dagar............................

47 d:0 d:o d:o d:0

1 d:o jemte beklädnad och portion under vapenöfningar,

lön.....................................................................................

dagaflöning ä 10 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakansafgift........

5 d:0 d:o d:0 d:0

1 volontär, jemte beklädnad samt portion och tobaksskilling eller

dagaflöning under vapenöfningar, ersättning för nummerlön,

motsvarande en medelvakansafgift.......................................

3 d:o dto d:o d:o

Till musikens underhåll................................................................

Summa kronor

Kronor.

120

22

50

150

—

60

—

9

—

60

—

9

—

150

—

_

—

—

—

Kronor.

147,840

292

1,462

69

3,243

219

1,095

150

450

2,000

156,821

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgår till dertill berättigade löntagare fourageersättning för skottdag.

SS

s. 91 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudliteln

91

Bil. Litt. G.

Förslag

till stat för Norra Skånska infanteriregementet.

(Södra Skånska infanteriregementet.)

Staben.

1 öfverste och chef, lön ..............................................................

6,000

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

1,500

—

dagaflöning ä 5 kronor, förslagsvis i 65 dagar.......................

325

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor...........................

800

—

fourageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst ..........

730

—

9,355

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön..........................................

4,000

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

600

—

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

360

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst .................................................

400

—

fourageersättning ................................................................

365

—

5,725

1 major, lön.................................................................................

3,500

_

tjenstgöringspenningar.........................................................

500

—

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

360

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst .................................................

400

—

fourageersättning ................................................................

365

—

5 125

1 d:0 d:0 d:0 d:o

—

—

5,125

—

1 regementsqvartermästare (kapten af andra klassen), lön ...............

1,800

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

400

—

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

270

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst .................................................

400

—

fourageersättning ................................................................

365

—

3,235

1 förste regementsadjutant (löjtnant af första klassen), lön...............

1,200

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

200

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst .................................................

400

—

fourageersättning ................................................................

365

—

2,345

1 andre regementsadjutant (löjtnant af andra klassen), lön...............

900

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

200

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst .................................................

400

—

fourageersättning ................................................................

365

—

2,045

1 tredje regementsadjutant (underlöjtnant), lön ..............................

600

—

tjenstgöringspenningar........................................................

120

—

Transport]

720 |

-1

32,955 |

—

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Kronor.

Transport

720

32,955

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......................

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst .................................................

400

—

fourageersättning ................................................................

365

—

1 regementspastor, arfvode........................................................

—

l,bb5

800

—

1 auditör, arfvode ........................................................................

—

—

500

—

1 regementsläkare, lön..................................................................

2,800

—

dagaflöning & 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

360

—

3,160

_

1 bataljonsläkare, lön.................................................................

900

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

1080

1 d:0 d:o d:o d:o

—

—

1,080

—

1 bataljonsadjutant (sergeant af första klassen), jemte portion under

vapenöfningar, lön...............................................................

360

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar..........................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

—

arfvode ..............................................................................

200

—

952

1 d:0 d:o d:o d:0

—

—

952

—

1 d:o (sergeant af första klassen), jemte portion under vapenöfningar,

lön ....................................................................................

360

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

—

752

1 regementsväbel (sergeant af första klassen), jemte portion under

vapenöfningar, lön...............................................................

360

—

tjenstgöringspenningar................................. ......................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

—

arfvode .......................... ...................................................

200

_

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion under vapen-

952

öfningar, lön ......................................................................

200

—

dagaflöning ä 40 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

36

—

236

1 d:0 d:0 d:0 d:o

—

—

236

—

1 regementstrumslagare, jemte portion under vapenöfningar, lön......

360

—

dagaflöning ä 1 krona, förslagsvis i 90 dagar ........................

90

—

beklädnad.............................,.............................................

150

—

600

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön......................................................

2,800

__

tjenstgöringspenningar.........................................................

400

—

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

270

—

7 d:o d:o d:o d:o

- .

—

24,290

—

, Transport)

73,680

—

s. 93 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

93

Kronor.

Kronor.

Transport

73,680

1 kapten af andra klassen, lön......................................................

1,800

—

tjenstgöringspenningar.......................................................

200

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

270

—

3 d:o d:o d:0 d.O

—

—

6,810

—

1 löjtnant af första klassen, lön ....................................................

1,200

—

tjenstgöringspenningar........................................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

10,500

—

1 d:o af andra klassen, lön............................................................

900

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

7 d:o d:o d:0 d:0

—

—

8,400

—

1 underlöjtnant, lön .....................................................................

600

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

120

—

dagaflöning a 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

7 d:0 d:o d:o d:o

—

—

6,300

—

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningar, lön.....................

720

—

tjenstgöringspenningar .......................................................

300

—

dagaflöning k 1 krona, förslagsvis i 90 dagar ........................

90

—

beklädnad..........................................................................

150

_

1 n/in

7 d:0 d:o d:0 d:o

—

1,260

8,820

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön

360

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

_

13 d:o d:o d:0 d:0

—

752

9,776

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön.......

240

—

tjenstgöringspenningar.........................................................

120

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad..........................................................................

120

—

16 d:o d:0 d:0 d:o

—

—

552

8,280

—

1 korpral, jemte beklädnad och pension under vapenöfningar, lön ...

120

—

dagaflöning ä 25 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

22

50

47 d:o d:0 d:0 d:o

—

—

6,697

ou

50

1 d:o, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön..........

120

—

dagaflöning ä 25 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

22

50

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakansafgift.......

150

—

292

50

6 d:o d:o d:o d:0

—

—

1,462

50

1 vice korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön

60

—

dagaflöning ä 10 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

9

—

47 d;o d:o d:o d:o

—

—

by

3,243

—

Transport]

152,907

—

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Kronor.

Transport

152,907

1 vice korpral jemte beklädnad och portion under vapenöfningar,

60

_

dagaflöning ä 10 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

9

—

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakansafgift.......

150

~

219

5 d:0 d:o d:0 d:o

—

—

1,095

—

1 volontär, jemte beklädnad samt portion och tobaksskilling eller

dagaflöning under vapenöfningar, ersättning för nummerlön,

motsvarande en medelvakansafgift........................................

—

—

150

—

3 d:0 d.O d:0 d:0

—

—

450

—

Till musikens underhåll..............................................................

—

—

4,500

—

Summa Kronor

—

—

159,321

—

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgår till dertill berättigade löntagare fourageersättning för skottdag.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtitelii

95

Bil. Litt. H.

Förslag

till stat för Gotlands infanteriregemente.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Militärbefälliafvare med stab och civil personal.

1 öfverste och militärbefälhafvare, lön ........................

6,000

_

dagaflöning ä 5 kronor i 365 dagar ....................

1,825

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor .........

800

—

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

9,355

—

1 regementsqvartermästare (kapten af andra klassen), lön

1,800

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar .....................

1,095

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

3,660

1 andre regementsadjutant (löjtnant af andra klassen), lön

900

_

dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagar .....................

730

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

2,395

1 regementspastor, tjenstgöringsskyldig äfven vid Got-

lands artillerikår, arfvode....................................

—

—

800

1 auditör, tjenstgöringsskyldig äfven vid Gotlands ar-

tillerikår, arfvode................................................

—

—

500

—

1 regementsläkare, med skyldighet att jemväl besörja

sjukvården vid Gotlands artillerikår och sjukhuset

i Visby, lön ......................................................

2,800

—

dagaflöning ä 4 kronor i 365 dagar.....................

1,460

-.

4,260

1 bataljonsläkare, tjenstgöringsskyldig äfven vid Got-

lands artillerikår, lön..........................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 45 dagar......

90

—

990

_

1 vaktmästare, lön ....................................................

—

—

135

—

Staben.

1 öfverstelöjtnant, lön................................................

4,000

—

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 45 dagar......

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

4,945

_

1 major, lön ........................ ....................................

3,500

—

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 366 dagar.....

1,460

—

Transport

4,960

—

27,040

—

—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Fjerde hnfvudtiteln,

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

4,960

—

27,040

—

—

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

5,725

—

1 d:0 d:o d:o d:0

—

—

5,725

—

1 förste regementsadjutant (löjtnant af första klassen), lön

1,200

—

dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagar .....................

730

—

400

_

fourageersättning................................................

365

—

2,695

—

1 andre regementsadjutant (löjtnant af andra klassen), lön

900

—

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar .....................

730

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning..............................................

365

—

2,395

1 bataljonsadjutant (sergeant af första klassen), lön......

360

—

dagaflöning ä 80 öre i 365 dagar ........................

292

—

beklädnad .........................................................

120

—

portionsersättning ä 62 öre i 365 dagar ...............

226

30

arfvode .............................................................

200

—

1,198

30

1 d:0 d:o d:o d:o

—

—

1,198

30

1 regementstrumslagare, jemte portion under vapenöf-

ningar, lön.........................................................

360

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 45 dagar ......

45

—

beklädnad .........................................................

150

—

555

_

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön....................................

2,800

—

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 45 dagar......

135

—

2,935

—

7 d:0 d:0 d:o d:0

—

—

20,545

—

1 kapten af andra klassen, lön .................................

1,800

—

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 365 dagar ....

1,095

—

2,895

—

7 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

20,265

—

1 löjtnant af första klassen, lön .................................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 45 dagar......

90

—

1,290

—

11 d:0 d:o d:0 d:0

—

—

14,190

—

1 d:o af andra klassen, lön.........................................

900

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 45 dagar......

90

—

990

—

11 d:o d:0 d:o d:o

—

—

10,890

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 45 dagar......

90

—

690

—

11 d:0 d:0 d:o d:0

—

—

7,590

—

Transport

—

—

128,811

60

—

—

s. 97 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtitelri. 97

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

128,811

60

—

—

1 fanjunkare, lön .....................................................

720

—

dagaflöning å 1 krona i 365 dagar.......................

365

—

beklädnad .........................................................

150

—

portionsersättning å 62 öre i 365 dagar ...............

226

30

1,461

30

7 d:0 d:o d:o d:o

—

—

10,229

10

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapen-

öfningar, lön......................................................

360

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar .........

36

—

beklädnad ........................................................

120

—

516

—

11 d:o d:0 d-.o d:0

—

—

5,676

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion under vapenöf-

ningar, lön.........................................................

240

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar .........

36

—

beklädnad .........................................................

120

_

396

—

15 d:0 d:0 d:0 d:o

—

—

5,940

—

1 fältmusikant, jemte portion under vapenöfningar, lön

240

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 46 dagar .........

36

—

beklädnad .................................................

120

—

396

—

7 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

2,772

—

1 trumslagare (hornblåsare), jemte beklädnad och portion

under vapenöfningar, lön...................................

80

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar .........

36

—

116

_

5 d:o d:o d:0 d:o

—

—

580

—

1 d:o (hornblåsare), jemte beklädnad och portion under

vapenöfningar, lön ....................

40

—

•

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar .........

36

—

76

—

6 d:o d:0 d:o d:0

—

—

380

—

1 korpral, jemte beklädnad och portion under vapen-

öfningar, lön.......................

120

—

dagaflöning å 25 öre, förslagsvis i 45 dagar .........

11

25

nummerlön .......................................................

150

—

281

25

63 d:o d:o d:0 d:0

—

—

17,718

75

1 vice korpral jemte beklädnad och portion under vapen-

öfningar, lön.........

60

—

dagaflöning å 10 öre, förslagsvis i 45 dagar ...

4

50

nummerlön ...................

150

—

214

50

75 d:o d:o d:0 d:o

—

—

16,087

50

1 volontär, jemte beklädnad samt portion och tobaks-

skilling eller dagaflöning under vapenöfningar, num-

merlön..............................................................

—

—

150

—

30 d:o d:o d:o d:o

—

—

5,850

—

Transport

—

—

197,652

—

—

—

Bih. till Jtiksd. Prof, 189G. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

98

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

197,652

—

—

—

1 arfvode till afdelningsområdesbefälhafvare ...............

—

—

250

—

7 d:0 d:0 d:0 _ d:0

—

—

1,750

—

199,652

_

Särskilda anslag.

Till befälsmötets utgifter, sjukvård, resor i tjensten och

mönstringsresor, hyra för militärdetaljens embets- rum, utgifter för militärbiblioteket, skrifmaterialier,

ved, ljus m. m..................................................

3,496

70

Diverse kostnader för musiken....................................

—

—

1,000

4,496

70

Summa kronor

—

—

—

—

204,148

70

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna, eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

99

Bil■ Litt. I.

Förslag

till stat för Hallands Bataljon.

(Blekinge Bataljon.)

Kronor.

Kronor.

Staben.

1 major och kårchef, lön...............................................................

3,500

—

dagaflöning k 4 kronor i 365 dagar.......................................

1,460

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................................

400

—

fourageersättning.................................................................

365

—

5,725

_

1 regementsqvartermästare (kapten af andra klassen), lön................

1,800

_

dagaflöning k 3 kronor i 365 dagar.......................................

1,095

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................... ............................

400

—

fourageersättning.................................................................

365

—

3,660

_

1 regementspastor, arfvode............................................................

—

—

800

—

1 auditör, arfvode.........................................................................

—

—

500

—

1 regementsläkare, lön..................................................................

2,800

—

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

360

—

3,160

_

1 bataljonsläkare, lön...................................................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

1,080

_

1 bataljonsadjutant (sergeant af första klassen), lön ........................

360

—

dagaflöning å 80 öre i 365 dagar..........................................

292

—

beklädnad..........................................................................

120

—

portion k 62 öre i 365 dagar................................................

226

30

arfvode.............................................................................

200

—

1,198

30

1 regementstrumslagare, jemte portion under vapenöfningar, lön......

360

—

dagaflöning ä 1 krona, förslagsvis i 90 dagar.........................

90

—

beklädnad...........................................................................

150

—

600

1 gevärsbandtverkare, jemte portion under vapenöfningar, lön.........

500

—

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

36

—

536

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön......................................................

2,800

—

dagaflöning ä 3 kronor i 365 dagar......................................

1,095

—

3,895

—

3 d:o d;o d:o d:o

—

—

11,685

—

Transport

—

32,839

30

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Fjerde hufrudtiteln

Kronor.

Kronor.

Transport

32,839

30

1 löjtnant af första klassen, lön.....................................................

1,200

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

1,380

_

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

4440

—

1 d:o af andra klassen, lön............................................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

1,080

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

3,240

—

1 underlöjtnant, lön......................................................................

600

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

780

_

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

2,340

—

1 fanjunkare, lön..........................................................................

720

—

dagaflöning a 1 krona i 365 dagar .......................................

£5bÖ

—

portion å 62 öre i 365 dagar.................................................

226

30

beklädnad...........................................................................

150

—

1,461

30

3 d:o d:o d:o '' d:o

—

—

4,383

90

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön

360

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

—

552

_

3 d:o d:o d:0 d:o

—

—

1,656

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön.......

240

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar.............................

72

—

beklädnad.............................................................................

120

—

432

_

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

3,024

—

1 fältmusikant, jemte portion under vapenöfningar, lön...................

240

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad.........................................................................

120

—

432

_

3 d:o d:o d:0 d:0

—

—

1,296

—

1 trumslagare (hornblåsare), jemte beklädnad och portion under

vapenöfningar, lön.............................................................

80

~~~

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

152

_

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

456

—

1 d:o (hornblåsare), jemte beklädnad och portion under vapenöfnin-

gar, lön..............................................................................

40

—

dagaflöning k 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

336

—

1 korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön.....

120

—

dagaflöning å 25 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

22

50

nummerlön.....................................................''•....................

150

—

292

50

21 d:0 d:0 d:o d:o

—

—

6,142

50

Transport

—

66,527

50

s. 101 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

101

Kronor.

Kronor.

Transport

66,527

50

1 vice korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar,

60

_

dagaflöning ä 10 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

9

—

nummerlön......................................................................

150

219

—

29 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,351

—

1 volontär, jemte beklädnad samt portion och tobaksskilling eller

dagaflöning under vapenöfningar, nummerlön.........................

—

—

150

127 d:o d:o d:o d:o

—

—

19,050

—

500

Summa kronor

—

—

92,797

50

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sidan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning för

skottdag.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Fjerde hufvudtiteln,

Bil. Litt. K.

Förslag

till stat för lifgardet till häst.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning''.

a) lön, dagaflöning in. m.

Staben.

1 öfverste och sekundchef, lön....................................

6,000

—

dagaflöning ä 5 kronor........................................

1,825

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor...,......

800

—

fourageersättning k 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

9,355

—

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön.......................

4,000

_

dagaflöning k 4 kronor.......................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

6,990

1 major, lön..............................................................

3,500

-

dagaflöning k 4 kronor......................................

1,460

_

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

6,490

—

1 regementsqvartermästare (ryttmästare af andra klassen).

lön.............................. .................................

1,800

—

dagaflöning ä 3 kronor.......................................

1,095

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

4,425

__

1 förste adjutant (löjtnant af första klassen), lön..........

1,200

_

dagaflöning ä 2 kronor........................................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,460

1 andre adjutant (löjtnant af andra klassen), lön..........

900

dagaflöning ä 2 kronor.................................... ...

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,160

_

1 regementsläkare, lön................................................

2,800

_

dagaflöning ä 4 kronor.......................................

1,460

—

4,260

_

1 bataljonsläkare, lön.................................................

900

_

dagaflöning k 2 kronor........................................

730

—

1,630

—

Transport

—

39,770

-

—

—

s. 103 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

103

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

39,770

1 regementsveterinär, lön..........................................

1,800

'' -

dagaflöning ä 3 kronor.....................................

1,095

—

lönetillägg för 1 tjensteliäst.................................

400

-.

fourageersättning................................................

365

—

3,660

_

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter rege-

mentsveterinär ett ålderstillägg 4 lön af 500 kronor, att

utgå från anslaget under 4. hufvudtiteln till ålderstillägg.

1 bataljonsveterinär, lön.....................

900

dagaflöning ä 2 kronor.......................................

730

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning..........................

365

—

2,395

1 regementstrumpetare, jemte portion, lön...................

720

dagaflöning k 1 krona........

365

_

beklädnad.........................................................

250

—

1,335

_

1 pistolsmed, lön.......................................................

—

—

600

—

Sqvadronsstaten.

1 ryttmästare af första klassen, lön.............................

2,800

_

dagaflöning k 3 kronor ...

1,095

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning............................................

730

—

5,425

—

4 d:o d:0 d:0 d:o

—

—

21,700

—

1 d:o af andra klassen, lön..................................

1,800

_

dagaflöning å 3 kronor.......

1,095

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning........................

730

—

4,425

—

1 löjtnant af första klassen, lön.............................

1,200

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,460

4 d:o d:o d:o d:o

—

—

13,840

—

1 d:o af andra klassen, lön.....................................

900

_

dagaflöning ä 2 kronor.....................................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,160

_

,

4 d:o d:o d:o • d:o

—

—

12,640

—

1 underlöjtnant, lön..........

600

_

. dagaflöning å 2 kronor........

730

—

i

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

2,860

_

O

o

o

o

—

—

11,440

—

Transport

—

- | 126,710

-1

-

—

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Fjerde liufvudtiteln,

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

126,710

_

_

_

1 fanjunkare, jemte portion, lön..................................

720

—

dagaflöning å 1 krona.........................................

365

—

beklädnad..........................................................

250

—

1,335

—

4 d:o d:o d:o d:o

—

—

5,340

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön............

360

—

dagaflöning å 80 öre...........................................

292

—

lönetillägg..........................................................

36

—

beklädnad..........................................................

250

—

938

—

19 d:o d:0 d:o d:o

—

—

17,822

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön..........................

360

—

dagaflöning å 80 öre.........................................

292

—

lönetillägg .........................................................

36

—

beklädnad..........................................................

250

—

938

—

4 d:0 d:o d:o d:0

—

—

3,752

—

b) arfvoden.

Till 6 sqyadronschefer ä 600 kronor..............................

3,000

—

» regementsstallm ästare....... ....................................

800

—

» d:0 pastor....................................................

800

—

» auditör.................................................................

500

—

5,100

—

161,935

—

Manskapsaflöning m. m.

a) lön.

500 man i 2 månader k 7 kronor i månaden..............

7,000

—

375 » i 10 » ä 7 »> i » ..............

26,250

—

125 •> i 10 » ä 4 » i » ..............

5,000

—

38,250

—

b) arfvode.

6 distinktionskorpraler ä 180 kronor..........................

900

—

21 korpraler ä 120 » ..........................

2,520

—

37 vice korpraler ä 60 » ..........................

2,220

—

10 sqvadronstrumpetare å 36 » ..........................

360

—

6,000

—

c) aflöningstillägg.

Ålderstillägg..............................................................

3,800

—

Examenstillägg..........................................................

1,800

—

5,600

—

d) kommenderingstillägg:.

För bestridande af dylikt tillägg.................................

—

—

1,364

—

Transport

_

—

51,214

—

161,935

—

s. 105 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufVudtiteln

105

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

51,214

—

161,935

—

e) rekry tenn ^kostnader.

Arfvoden till värfvare m. fl. kostnader........................

5,000

—

Städja.......................................................................

7,500

—

• 12,500

63,714

Särskilda anslag.

Expenser...................................................................

—

—

1,000

—

Kommunionspenningar..............................................

—

—

28

65

Till distinktionspenningar, musikarfvoden m. m............

—

—

776

75

1,805

40

Summa kronor

—

—

—

—

227,454

40

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

Bill. till Biksd. Prat. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hiift.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Fjerde hufvudtitelrt

Bil. Litt. L.

Förslag1

till stat för Lifregementets dragoner.

Kronor.

Kronor

(Lifregementets husarer och Smålands husarregemente.)

Staben.

1 öfverste (och. sekundchef), lön............................................ ........

tjenstgöringspenningar.........................................................

dagaflöning å 5 kronor, förslagsvis i 60 dagar.. .....................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor............................

fourageersättning k 1 krona om dagen för hvarje häst............

6,000

1,500

300

800

730

—

9,330

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön..........................................

tjenstgöringspenningar.........................................................

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar........................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

fourageersättning.................................................................

4,000

600

240

800

730

—

6,370

1 major, lön.................................................................................

tjenstgöringspenningar........................................................

dagaflöning k 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

fourageersättning.................................•................................

3,500

500

240

800

730

—

5,770

1 regementsqvartermästare (ryttmästare af andra klassen), lön.............

tjenstgöringspenningar........................................................

dagaflöning k 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar........................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

fourageersättning.................................................................

1,800

400

180

800

730

—

3,910

1 förste adjutant (löjtnant af första klassen), lön.............................

tjenstgöringspenningar.........................................................

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar........................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

fourageersättning.................................................................

1,200

200

120

800

730

—

3,050

1 andre adjutant (löjtnant af andra klassen), lön.............................

tjenstgöringspenningar.........................................................

dagaflöning a 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar........................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

fourageersättning.................................................................

900

200

120

800

730

—

2,750

1 regementsstallmästare, arfvode....................................................

—

—

800

—

1 regementspastor, arfvode............................................................

—

—

800

—

Transport

-

—

32,780

—

s. 107 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln

107

Kronor.

Kronor.

Transpori

32,780

1 auditör, arfvode.........................................................................

—

—

500

—

1 regementsläkare, lön.................................................................

2,800

—

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar..... .................

240

—

3,040

_

1 bataljonsläkare, lön..................................................................

900

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......................

180

—

1,080

_

1 regemente veterinär, lön..............................................................

1,800

_

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar........................

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................................

400

—

fourageersättning.................................................................

365

—

2,745

_

Anm. Efter 10 års val vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsveterinär

ett ålderstillägg å lön af 500 kronor, att utgå från anslaget under

4. hufvndtiteln till ålderstillägg.

1 bataljonsveterinär, lön................................................................

900

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................................

400

—

fourageersättning.................................................................

365

—

1,845

_

1 pistolsmed, jemte portion under vapenöfningar, lön......... ............

400

_

dagaflöning ä 40 öre, förslagsvis i 60 dagar..........................

24

—

424

_

1 stabstrumpetare, jemte portion under vapenöfningar, lön..............

360

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar...........................

48

—

beklädnad...........................................................................

120

—

528

_

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

4 d:0 d:0 d:o d:0

—

—

2,112

—

Sqradronsstaten.

1 ryttmästare af första klassen, lön..............................................

2,800

—

tjenstgöringspenningar..........................................................

400

—

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar........................

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

800

—

fourageersättning.................................................................

730

—

4,910

4 d:o d:0 d:o d:0

—

—

19,640

—

1 ryttmästare af andra klassen, lön................................................

1,800

—

tjenstgöringspenningar............... .........................................

200

—■

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

270

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar...........................1...................

800

—

fourageersättning............................................................. ...

730

—

3,800

_

1 löjtnant af första klassen, lön....................................................

1,200

_

tjenstgöringspenningar..........................................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar........................

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

. 800

—

fourageersättning.................................................................

730

—

2,970

_

4^

ö

ö

ö

&.

ö

- |

—

11,880

—

Transport)

- |

—

88,254

—

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Fjerde luifvml titel»

Kronor.

Kronor.

Transport

88,254

1 löjtnant af andra klassen, lön.....................................................

900

—

tjenstgöringspenningar........................................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar........................

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

800

—

fourageersättning.................................................................

730

—

2,730

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

2,730

—

1 underlöjtnant, lön......................................................................

600

—

tj enstgöringspenningar..........................................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar........................

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................................

800

—

fourageersättning.................................................................

730

—

2 370

4 d:o d:o d:o d:o

—

—

9,480

—

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningar, lön......................

720

—

tjenstgöringspenningar..........................................................

300

—

dagaflöning ä 1 krona, förslagsvis i 90 dagar.........................

90

—

beklädnad...........................................................................

150

—

1,260

_

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön.................................

720

—

tj enstgöringspenningar..........................................................

300

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar.........................

60

—

beklädnad...........................................................................

150

—

1,230

_

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

3,690

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningar, lön

360

—

tj enstgöringspenningar..........................................................

200

—

dagaflöning k 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

—

752

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

752

—

1 d:o d:o jemte portion under vapenöfningar, lön

360

_

tjenstgöringspenningar..........................................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 60 dagar...........................

48

—

beklädnad...........................................................................

120

—

728

_

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

12 d:o d:o d:o d:o

—

—

8,736

—

1 sqvadronstrumpetare, jemte portion under vapenöfningar, lön.......

240

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

72

—

beklädnad...........................................................................

120

—

432

—

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

Transport

-

-

123,144 | -

s. 109 Kontrollera mot PDF

Fjerde hu fvudtiteln

109

Kronor.

Kronor.

Transport

123,144

1 sqvadronstrumpetare, jemte portion under vapenöfningar, lön.......

240

—

dagafiöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar...........................

48

—

beklädnad...........................................................................

120

—

408

—

•4«ih. Dessutom bibehålles nummerlönen.

O

ro

o

©

ri5

o

Ti

ce

—

—

3,264

—

1 korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön ....

120

—

dagafiöning ä 25 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

22

50

142

50

2 d:o d:0 d:0 d:0

—

—

285

—

1 d:o, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön..........

120

—

dagafiöning ä 25 öre, förslagsvis i 60 dagar...........................

15

—

135

—

11 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,485

—

1 vice korpral, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön

60

—

dagafiöning ä 10 öre, förslagsvis i 90 dagar...........................

9

—

69

—

3 d:0 d:o d:0 d:o

—

—

207

—

1 d:o, jemte beklädnad och portion under vapenöfningar, lön..........

60

—

dagafiöning ä 10 öre, förslagsvis i 60 dagar...........................

6

—

66

—

10 d:o d:o d;o d:o

—

—

660

—

Summa Kronor) —

—

129,865

50

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgår till dertill berättigade löntagare fourageersättning för skottdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Fjerde Imfvudtiteln.

Bil. Litt. M.

Förslag

till stat för Skånska husarregementet.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning.

a) staben.

1 öfverste och chef, lön.........................................

6,000

tjenstgöringspenningar........................................

1,500

—

dagaflöning k 5 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......

300

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor..........

800

--

fourageersättning k 1 krona om dagen för hvarje häsi

730

—

9,330

_

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön.......................

4,000

_

tjenstgöringspenningar........................................

600

_

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......

240

_

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

6,370

1 major, lön..............................................................

3,500

_

tjenstgöringspenningar........................................

500

—

dagaflöning k 4 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......

360

__

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

_

5,890

—

1 regementsqvartermästare (ryttmästare af andra klassen)

lön.............................................................

1,800

—

tjenstgöringspenningar........................................

400

—

dagaflöning k 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning ..............................................

730

—

3,910

1 förste regementsadjutant (löjtnant af första klassen), lön

1,200

_

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning ...............................................

730

—

3,110

_

1 andre regementsadjutant (löjtnant af andra klassen), lön

900

_

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

, dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning ...............................................

730

—

2,750

_

1 regementsstallmästare, arfvode.................................

—

—

800

—

Transport)

— | —

32,160

— |

- 1

—

s. 111 Kontrollera mot PDF

Fjerde hiifrudtiteln

111

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

32,160

1 regementspastor, arfvode..........................................

—

—

800

—

1 auditör, arfvode......................................................

—

—

500

—

1 regementsläkare, lön................................................

2,800

—

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

240

—

3,040

1 bataljonsläkare, lön.................................................

900

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 243 dagar.....

486

—

1,386

1 d:o, lön..................................................................

900

_

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 212 dagar......

424

—

1,324

1 regementsveterinär, lön...........................................

1,800

_

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

2,745

Amu. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter rege-

mentsveterinär ett ålderstillagg å lön af 500 kronor,

att utgå från anslaget under 4. hufvudtiteln till ålders-

tillägg.

1 bataljons veterinär, lön.............................................

900

—

dagaflöning ä 2 kronor, i 365 dagar.....................

730

—

lönetilläg för 1 tjenstehäst..................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

2,395

—

1 d:o, lön..................................................................

900

_

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst.................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

1,845

1 pistolsmed, jemte portion under vapenöfningar, lön...

400

—

dagaflöning ä 40 öre, förslagsvis i 60 dagar..........

24

—

424

_

1 stabstrumpetare, jemte portion under vapenöfningar, lön

360

—r

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar ..........

48

—

beklädnad .........................................................

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön ....

150

—

678

9 d:0 d:o d:0 d:o

—

—

6,102

—

b) sqvadronsstaten.

1 ryttmästare af första klassen, lön.............................

2,800

—

tjenstgöringspenningar........................................

400

—

dagaflöning ä 3 kronor i 365 dagar .......................

1,095

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

5,825

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

5,825

—

1 d:o, lön..................................................................

2,800

—

tjenstgöringspenningar ........................................

400

—

Transport

3,200

—

65,049

—

—

—

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Fjerde lmfvudtiteln

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

3,200

65,049

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

4,910

—

7 d:0 d:o d:0 d:o

—

—

34,370

—

1 d:o af andra klassen, lön.........................................

1,800

—

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......

270

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,800

—

1 d:o d:o d:0 d:o

—

—

3,800

—

1 löjtnant af första klassen, lön...................................

1,200

—

tjenstgöringspenningar .......................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar ....................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,580

—

6 d:0 d:o d:o d:o

—

—

21,480

—

1 d:o, lön..................................................................

1,200

_

tjenstgöringspenningar........................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning.............;..................................

730

—

2,970

—

2 d:o d:o d:o d:0

—

—

5,940

—

1 d:o af andra klassen, lön........................................

900

_

tjenstgöringspenningar........................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.......

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

2,730

—

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

8,190

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

_

tj enstgöringspenningar........................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar .............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

2,370

—

9 d:o d:o d:o d:0

—

—

21,330

—

1 fanjunkare, jemte portion, lön..................................

720

_

tjenstgöringspenningar....................................

300

—

dagaflöning å 1 krona i 365 dagar.......................

365

—

beklädnad...........................................................

150

—

1,535

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,535

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön..............

720

_

tjenstgöringspenningar........................................

300

—

dagaflöning ä 1 krona, förslagsvis i 90 dagar........

90

—

Transport

1,110

—

183,589

—

—

—

s. 113 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln

113

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

1,110

183,589

beklädnad..........................................................

150

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

1,410

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,410

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön..............

720

—

tjenstgö ringspenningar........................................

300

—

dagaflöning ä 1 krona, förslagsvis i 60 dagar........

60

—

beklädnad.........................

150

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

1,380

—

5 d:0 d:o d:0 d:o

—

—

6,900

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön ...........

360

—

tjenstgöringspeninngar.......................................

200

—

dagaflöning å 80 öre i 365 dagar.........................

292

—

beklädnad..........................................................

120

—

972

—

6 d:o do d:o d:o

—

—

5,832

—

1 d:o af första klassen, jemte portion under vapenöf-

ningar, lön........................................................

360

—

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar..........

72

—

beklädnad.......................................................

120

--

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

902

—

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

2,706

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön..............

360

—

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 60 dagar..........

48

—

beklädnad.........................................................

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

878

—

18 d:o d:o d:o d:o

—

—

15,804

—

1 sqvadronstrumpetare, jemte portion, lön...................

240

—

dagaflöning ä 80 öre i 365 dagar.........................

292

—

beklädnad ..................... ...................................

120

—

652

—

2 d:o d:0 d:o d:o

__

—

1,304

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön..............

240

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar.........

72

—

beklädnad .......................................................

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

582

—

1 d:0 d:o d:0 d:o

—

—

582

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön..............

240

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar..........

48

—

beklädnad..........................................................

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

558

—

14 d:o d:o d:o d:o

—

—

7,812

—

233,273

—

Transport

—

—

—

233,273

—

Bih. till Jliksit. Prat. 189U. 1 Hand. 1 Afd. 1 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

-------------

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

—

—

233,273

—

Manskapsaflöning m. m.

a) lön:

41,280

4,200

1,760

56,250

21 » å 200 » > ......................................

16 » k 110 » » ......................................

625 > ä 90 » » .....................................

103,490

b) arfvoden:

10 distinktionskorpraler i 11 månader k 7,50 kronor ...

20 korpraler i 11 > å 5,oo »

30 vicekorpraler i 11 » k 2,50 »

825

1,100

825

—

2,750

10 distinktionskorpraler il » ä 15,oo »

I 20 korpraler il » å 10,oo »

30 vicekorpraler il » ä 5,oo »

150

200

150

—

500

c) tllläggsarfvoden (åt korpraler vid skolan):

8 korpraler i 11 månader ä 5,oo kronor ...

j 6 s i 2 » å 5,oo »

8 vicekorpraler i 11 > å 2,50 »

8 > i 2 » k 2,50 s

440

60

220

40

—

760

d) kommenderingstillägg .........................

—

—

188

—

107,688

Särskilda anslag.

| Medikamentspenningar för 920 man, korpraler, spel och

menige, ä 2, o o kronor.........................................

[ Kommunionspenningar för 920 man, korpraler, spel och

menige, å 0,05 kronor.........................................

—

—

1,840

46

2,400

—

4,286

Summa Kronor

—

_

_

—

315,247

—

Anm. Af de å anBlaget uppkommande besparingarna oller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning för

skottdag.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln.

115

Bil. Litt N.

Förslag

till Stat för Skånska dragonregementet.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning.

a) staben#

1 öfverste och chef, lön.............................................

6.000

—

tjenstgöringspenningar .......................................

1.500

—

dagaflöning å 5 kronor, förslagsvis i 60 dagar.....

300

—

lönetillägg för två tjenstehästar å 400 kronor......

800

—

fonrageersättning å 1 kr. om dagen för hvarje häst

730

—

9,330

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön .....................

4.000

_

tjenstgöringspenningar........................................

600

—

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar.....

240

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

6,370

1 major, lön.............................................................

3.500

—

tjenstgöringspenningar .......................................

500

—

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar.....

240

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fonrageersättning..............................................

730

—

5,770

1 regementsqvartermästare (ryttmästare af andra klassen),

lön ...............................................................

1.800

—

tjenstgöringspenningar.......................................

400

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar ....

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning .............................................

730

—

3,910

1 förste regementsadjutant (löjtnant af första klassen), lön

1,200

—

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ....

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning ..............................................

730

—

3,050

1 andre regementsadjutant (löjtnant af andra klassen), lön

900

_

tjenstgöringspenningar .......................................

200

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ....

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning ..............................................

730

—

2,750

____

1 regementsstallmästare, arfvode.................................

—

—

800

—

1 regementspastor, arfvode .......................................

—

—

800

—

Transport

—

32,780

—

-

—

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Fjerde hufviultiteln.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

32,780

—

—

—

1 auditör, arvode......................................................

—

—

500

—

1 regementsläkare, lön...............................................

2,800

—

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar.....

240

—

3,040

1 bataljonsläkare, lön.................................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 213 dagar....

426

—

1,326

1 d:o, lön..................................................................

900

_

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis 212 dagar......

424

—

1324

1 regementsveterinär, lön ..........................................

1.800

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

180

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...............................

400

—

fourageersättning...............................................

365

—

2,745

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter rege-

mentsveterinär ett ålderstillägg å lön af 500 kronor,

att utgå från anslaget under 4. hufvudtiteln till ålders-

tillägg.

1 bataljonsveterinär, lön.............................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar.....................

730

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...............................

400

—

fourageersättning ..............................................

365

—

2,395

_

1 bataljonsveterinär, lön.............................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ....

120

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...............................

400

—

fourageersättning ..............................................

365

—

1,785

1 pistolsmed, jemte portion under vapenöfningarne, lön

400

—

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

24

—

424

1 stabstrumpetare, jemte portion under vapenöfningarne,

lön.................................................................

360

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

48

—

beklädnad .........................................................

120

—

disponibilitetsarvode, motsvarande nummerlön......

150

—

678

9 d:o d:o d:o d:o

*

--

—

6,102

—

b) sqvadronsstaten.

1 ryttmästare af första klassen, lön ...........................

2,800

—

tjenstgöringspenningar .......................................

400

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.....................

1,095

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ...........................

800

—

fourageersättning ..............................................

730

—

5 825

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

5,825

-

1 d:o d:o, lön .......................................

2.800

—

tjenstgöringspenningar.......................................

400

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar ....

180

—

Transport

3,380

—

64,749

—

~

—

s. 117 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln,

117

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

3,380

—

64,749

—

—

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ...........................

800

—

fourageersättning ..............................................

730

—

4 910

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

34,370

—

1 d:o af andra klassen, lön ................

1.800

—

tjenstgöringspenningar.......................................

200

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar.....

270

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

SKOT)

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

3,800

—

1 löjtnant af första klassen, lön...............

1,200

—

tjenstgöringspenningar.......................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar.....................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning ..............................................

730

—

3JSSO

6 d:o d:o d:o d:o

—

21,480

—

1 d:o d:o, lön...........

1.200

—

tjenstgöringspenningar .......................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar.....

120

■-

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

2.970

_

2 d:o d:o d:o d:o

-

—

5.940

—

1 d:o af andra klassen, lön .................................

900

—

tjenstgöringspenningar.......................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar.....

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

2.730

_

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

8,190

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

tjenstgöringspenningar.......................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ....

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

2,370

_

9 d:o d:o d:o d:o

—

—

21.330

—

1 fanjunkare, jemte portion, lön.................................

720

—

tjenstgöringspenningar .......................................

300

—

dagaflöning å 1 krona i 365 dagar......................

365

—

beklädnad .........................................................

150

—

1,535

_

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1.535

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön ............

720

—

tjenstgöringspenningar........................................

300

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 90 dagar ......

90

—

Transport

1,110

_

183,289

—

—

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Fjerde hufvudtiteln,

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

1,110

—

183,289

—

—

—

beklädnad..........................................................

150

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön ...

150

—

1.410

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,410

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön ............

720

—

tjenstgöringspenningar .......................................

300

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar ......

60

—

beklädnad..........................................................

150

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön —

150

—

1.380

—

5 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,900

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön...........

360

—

tjenstgöringspenningar .......................................

200

—

dagaflöning ä 80 öre i 365 dagar.......................

292

• —

beklädnad.........................................................

120

—

972

—

6 d:o d:o d:o d:o

—

—

5,832

—

1 d;o d:o, jemte portion under vapen-

öfningar, lön...................................................

360

—

tjenstgöringspenningar .......................................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar.........

72

—

beklädnad .........................................................

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön —

150

—

902

_

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

2,706

—

1 d:o d:o, jemte portion under vapenöfningar,lön

360

—

tjenstgöringspenningar .......................................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

48

—

beklädnad .........................................................

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön ...

150

—

878

__

18 d:o d:o d:o d:o

—

-

15,804

—

1 sq vadrons trumpetare, jemte portion, lön ..................

240

dagaflöning å 80 öre i 365 dagar ........................

292

—

beklädnad .........................................................

120

—

652

_

2 d:o d:o d:o d:o

—

—

1.304

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön ............

240

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar.........

72

—

beklädnad..........................................................

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön ...

150

—

582

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

582

—

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön.............

240

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

48

—

beklädnad .........................................................

120

—

disponibilitsarfvode, motsvarande nummerlön.......

150

—

558

_

14 d:o d:o d:o d:o

—

—

7,812

—

232,973

—

Transport

—

—

-

—

232,973

s. 119 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln,

119

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

—

—

232,973

—

Manskapsaflöning m. m.

a) lön: 258 man å 160 kronor årligen..................

21 » å 200 » » ..................

16 » å 110 » »> ..................

625 » å 90 » » ..................

41,280

4.200

1,760

56,250

—

103,490

b) arfvoden: 10 distinktionskorpraler i 11 mån. å 7,50 kr.

20 korpraler ill» å 5 »

30 vicekorpraler i 11 » å 2,50 »

825

1,100

825

—

2,750

10 distinktionskorpraler il» å 15 »

20 korpraler il» å 10 »

30 vicekorpraler i 1 » ä 5 »

150

200

150

—

500

c) tilläggsarfvoden (åt korpraler vid skolan):

8 korpraler ill» å 5 »

6 » i 2 » å 5 »

8 vicekorpraler i 11 » å 2,50 »

8 » i 2 » å 2,50 »

440

60

220

40

—

760

d) kommenderingstillägg.............................................

—

—

188

—

107,688

_

Särskilda anslag.

Medikamentspenningar för 920 man, korpraler, spel och

menige,.............................................. å 2 kronor

Kommunionspenningar för 920 man, korpra- ler, spel och menige,........................... » 0,05 »

Musikens underhåll.................................................

—

—

1,840

46

2,400

—

4,286

Summa kronor

-

—

—

—

344,947

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. Imfvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Fjerde hufvudtiteln

jBil. Litt. O.

Förslag

till Stat för Kronprinsens husarregemente.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning:

a) lön, dagaflöning m. m.

Staben.

1 öfverste och chef, lön ...

G.000

—

dagaflöning å 5 kronor.......................................

1,825

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor.........

800

—

fourageersättning ål krona om dagen för hvarje häst

730

—

9,355

1 öfverstelöjtnant, lön............. .......

4.000

—

dagaflöning å 4 kronor......................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning ..............................................

730

—

6,990

1 major, lön ..........................................

3,500

_

dagaflöning å 4 kronor............................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

6,490

1 regementsqvartermästare (ryttmästare af andra klassen.

lön .....................

1,800

—

dagaflöning å 3t kronor.........

1,095

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ...........................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

4,425

1 förste adjutant (löjtnant af första klassen), lön.........

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor........................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,460

1 andre adjutant (löjtnant andra klassen), lön.............

900

__

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,160

1 regementsläkare, lön ................

2,800

_

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

4,260

1 bataljonsläkare, lön ..................

900

_

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,630

—

Transport] —

—

39,770

-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrndtiteln

121

Kronor

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

39,770

—

_

—

1 regementsveterinär, lön ..........................................

1,800

~

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1.095

—

lönetillägg för 1 tjensthäst ...............................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

3,660

Anm Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter rege-

mentsvetorinär ett ålderstillägg å lön af 500 kronor,

att utgå af anslaget under 4. hufvudtiteln för ålders-

tillägg.

I 1 bataljonsveterinär, lön.............................................

900

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...............................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

2,395

1 regementstrumpetare, jemte portion, lön...................

720

—

dagaflöning å 1 krona .......................................

365

beklädnad .........................................................

225

1.310

...

1 pistolsmed, lön.......................................................

—

—

600

—

Sqvadronsstaten.

| 1 ryttmästare af första klassen, lön............................

2,800

.

✓

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1.095

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

fourageersättning................................................

730

—

5,425

4 d:o d:o d:o d:o

—

—

21,700

—

1 d:o af andra klassen, lön .......................................

1,800

-

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

i

fourageersättning................................................

730

--

4.425

—

1 löjtnant af första klassen, lön .................................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

i 30

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,460

4 d:o d:o d''o d:o

—

13.840

“

i

i

i 1 d:o af andra klassen, lön .......................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning................................................

730

— -

3,100

—

1 4 d:o o:o d:o d:o

—

—

12,640

—

j 1 underlöjtnant, lön..................................................

000

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

2,860

—

4 d:o d:o d:o d:o

1 - 1-

11.440

—

Transport

_

126.685 —

-

Ilih. till Rikftd. Prof. 18Uti. I Sami. 1 Afd. 1 Saft.

10

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Fjerde hufvudtiteln

■

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

126,685

—

—

-i

| 1 fanjunkare, jemte portion, lön.................................

720

—

1

dagaflöning å 1 krona .......................................

365

—

beklädnad .........................................................

225

—

1,310

—

i 4 d:o d:o d:o d:o

-

—

5,240

—

1 1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön .;........

360

—

dagaflöning å 80 öre ...........................................

292

—

lönetillägg .........................................................

36

—

beklädnad .........................................................

225

—

913

—

19 d:o d:o d:o d:o

—

—

17,347

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön ........................

360

—

dagaflöning å 80 öre..........................................

292

—

lönetillägg .........................................................

36

—

beklädnad .........................................................

225

—

913

---

j 4 d:o d:o d:o d:o

—

—

3,652

—

b) arfvode.

i Till 5 sqvadronschefer å 600 kronor ...........................

3,000

—

» regementsstallmästare..........................................

800

—

: » regementspastor...................................................

800

—

» auditör ...............................................................

500

—

5,100

—

161.160

Manskapsaflöning m. m.

a) lön:

I 325 man i 12 månader å 10 kronor i månaden ............

39,000

—

5 d:o » 4 V* d:o » 10 d:o » d:o ............

225

—

160 d:o » IV2 d:o » 10 d:o » d:o ............

2.400

—

j 10 d:o (trumpetare) i 12 månader å 7 kronor i d:o...

840

—

42.465

_

b) arfvode:

j Till 5 distinktionskorpraler å 180.00 kronor ............

900

—

» 21 korpraler » 120.00 d:o ............

2.520

—

» 5 hofbeslagskorpraler » 120.00 d:o ............

600

—

- 2 sjukvårdsvicekorpraler » 72.00 d:o ............

144

—

» 10 vicekorpraler » 60.00 d:o ............

6UU

-*

» 5 d:o » 41.25 d:o ............

206

25

» 20 d:o » 33.75 d:o ............

675

—

! » 10 sqvadrons trumpetare » 36.00 d:o ............

360

—

6,005

25

c) städja och lega:

! Till 270 man å 80 kronor ........................................

21,600

—

» 220 d:o » 40 d:o

8.800

—

» 10 d:o (trumpetare) å 20 kronor ........................

200

—

30,600

—

79,070

25

Transport

—

—

—

—

240,230

25.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufVndtltelii

123

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

—

—

240,230

25

Särskilda anslag.

Expenser ..................................................................

—

—

1,000

—

Medikamentspenningar för 500 man å 2 kronor............

—

1,000

—

Kommunionspenningar...............................................

—

—

28

65

2,028

65

Summa kronor

-

—

— | 242,258

00

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4.

hufvudtitelns allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Fjerde hufvudtiteln

Bil. Litt. P.

Förslag

till Stat för Norrlands dragonregemente.

Kronor.

Kronor.

Kronor

Befäls aflöning''.

Staben.

1 öfverste och chef, lön.............................................

6,000

—

tjenstgöringspenningar........................................

1,500

—

dagaflöning å 5 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

300

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor.........

800

—

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

780

—

9,380

_

1 major, lön.............................................................

3,500

—

tjenstgöringspenningar........................................

500

—

dagaflöning ä 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

240

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

_

fourageersättning................................................

/30

—

5,770

1 regementsqvartermästare (ryttmästare af andra klas-

sen), lön............................................................

1,800

—

tjenstgöringspenningar........................................

400

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

fourageersättning................................................

?3u

3.910

_

1 regementsadjutant (löjtnant af andra klassen), lön. ..

900

-

tjenstgöringspenningar........................................

200

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

fourageersättning................................................

730

—

2,750

_

1 regementsläkare, lön...............................................

2,800

—

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

240

—

3,040

—

1 bataljonsläkare, lön.................................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 365 dagar....

730

—

1.630

—

1 regementsstallmästare, arfvode.................................

—

—

800

—

1 regementspastor, arfvode.........................................

—

-

800

—

1 auditör, arfvode..........................................:..........

—

—

500

—

Transport

- — 28,530 -

I
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

125

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

''-

28,530

—

_

1 regementsveterinär, lön...........................................

1,800

_

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

180

--

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

2,745

Anm. Efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter rege-

naentsveterinar ett ålderstillägg å lön af 500 kronor.

att utgå från anslaget under 4. hufvudtiteln till ålders-

tillägg.

1 bataljonsveterinär, lön............................................v

900

_

dagaflöning it 2 kronor i 365 dagar.....................

730

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

400

—

fourageersättning..............................................

365

—

2.395

_

1 pistolsmed, jemte portion under vapenöfningar, lön...

400

_

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

24

424

_

I

1 stabstrumpetare, jemte portion under vapenöfningar, lön

360

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

48

_

beklädnad.......................................................

120

_

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

678

_

4 d:o d:o d:o d:o

—

—

2,712

—

b) Sqvadronsstaten.

1 ryttmästare af första klassen, lön............................

2,800

_

tjenstgöringspenningar......................................

400

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.............

1.095

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.......................

800

—

,

fourageersättning................................................

730

—

5,825

_

1 d:o af första klassen, lön.........................................

2.800

—

•

tjenstgöringspenningar........................................

400

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

4,910

_

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

14,730

—

i 1 d:o af andra klassen, lön.........................................

1,800

tjenstgöringspenningar................. .......................

200

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 90 dagar......

270

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,800

_

1 löjtnant af första klassen, lön..................................

1,200

_

tjenstgöringspenningar........................................

120

—

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar.....................

730

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

3,580

—

3 d:o d:o d:o d:o

—

10,740

—

Transport!

—

-|

ce j

o

n

C© i

—

~ —

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Fjerde hufviidtitelii.

.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

81,069

—

—

—

1 d:o d:o, lön.............................................................

1.200

—

tjenstgöringspenningar........................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

2,970

1 d:o af andra klassen, lön.........................................

900

_

*

tjenstgöringspenningar........................................

120

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 90 dagar......

180

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

2,730

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

2,730

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

tjenstgöringspenningar........................................

120

—

■

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

2.370

t d:o d:o d:o d:o

—

—

9,480

—

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningar, lön...

720

_

tjenstgöringspenningar........................................

300

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 365 dagar......

365

—

beklädnad..........................................................

150

—

1,535

_

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön.............

720

—

tjenstgöringspenningar........................................

300

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 90 dagar.......

90

—

|

beklädnad..........................................................

150

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

1 dm

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön.............

720

—

tjenstgöringspenningar........................................

300

—■

|

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar.......

60

—

!

beklädnad..........................................................

150

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

1,380

—

i

2 d:o d:o d:o d:o

—

2,760

-

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön...........

360

—

1

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

dagaflöning å 80 öre i 365 dagar.........................

292

—

beklädnad..........................................................

120

—

972

4 d:o d:o d:o d:o

—

_

3,888

1 d:o d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön........

360

—

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar.........

72

beklädnad..........................................................

120

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

902

O

0

o

rä

o

—

_

902

Transport

115,098

—

—

s. 127 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln

127

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

115,098

—

_

—

1 d:o d:o, jemte ixortion. lön.......................................

360

—

1

tjenstgöringspenningar........................................

200

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

48

—

beklädnad....

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

878

—

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,146

—

1 sqvadronstrumpetare, jemte portion, lön...................

240

_

dagaflöning ä 80 öre i 365 dagar.........................

292

—

beklädnad..........................................................

120

—

652

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

652

—

1 sqvadronstrumpetare, jemte portion under vapenöfnin-

garne, lön.......................................................

240

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 90 dagar.........

72

—

beklädnad..........................................................

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

582

1 d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön.............

240

_

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

48

—

beklädnad..........

120

—

disponibilitetsarfvode, motsvarande nummerlön.....

150

—

558

6 d:o d:o d:o d:o

—

—

3,348

—

127,914

Manskapsaflöning m. m.

1

] a) lön: 120 man å 160 kronor Ärligen...........................

19,200

_

11 » å 200 » » ...........................

2.200

—

9 » å no » »> ...........................

990

—

285 » å 90 » » ...........................

25,650

—

48.040

_

| b) ai-fvoden: 5 distinktionskorpraler ill mån. å 7,50 kr.

412

50

10 korpraler ill » å 5 »

550

—

15 vicekoi-praler i 11 » å 7,50 »

412

50

1,375

_

■

5 distinktionskorpraler i 1 månad å 15 kr.

75

—

10 korpraler il » å 10 »

100

...

15 vicekorpraler il » å 5 »

75

—

250

c) Tilläggsarfvoden åt korpraler vid skolorna:

4 korpraler i 11 mån. å 5 kr.................

220

—

3 » i 2 » å 5 a ................

30

—

4 vicekoiqx. i 11 » å 2.50 “ ................

no

—

4 » i 2 » å 2,60 » ................

20

—

380

d) kommendeidngstillägg.............................................

-

—

99

-

50.144

—

Transport

— ;

—

178.058

—

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Fjerde liufvudtiteln.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

- !-

178.058

—

Särskilda anslag.

Medikamentspenningar: 425 man å 2 kronor årligen.....

850 i —

Kommunionspenriingar: 425 » å 5 öre » .....

—

21 j 25

Musikens underhåll....................................................

—

—

1,000 i-

1,871

25

Summa kronor

_

— I —

179,929

25

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4.

hufvudtitelns allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufyudtiteln.

129

Bil. Litt. Q.

Fö rslag

till stat för artilleriet.

''

Kronor.

Kronor.

j l:o. Artilleriet gemensamt.

Arfvoden till tygstaten, att af generalfälttygmästare!! disponeras

| Arfvode till fälttygmästaren................................................

I Arfvode för tillsyn öfver kanontillverkningen........................

i Arfvode för uppbörden och redovisningen vid kruthuset vid

! Råbelöf ...................................................................

| Statsersättningsanslag till arméns pensionskassa för vakans-

[ och liggetidsbesparingarna...........................................

1 Expenser för artillerikomitén .............................................

i 1 Förrådsförvaltare vid Marma, lön (och servisersättning*) ...

| 2 Besigtningsrustmästare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori,

lön (och servisersättning*) .........................................''

1 Handtverksmästare vid Marma, lön (och servisersättning*)

3,250

1,800

300

300

1,635

150

1,800

3,000

700

II II 1 1 1 II

12,935

1

i

2:o. 1. Svea Artilleriregemente, enligt specialstat.............

276,107

85

;

3:o. 1. Göta Artilleriregemente, » » .............

257,311

80

4:o. Vendes Artilleriregemente, » * .............

336,731

40

5:o. Norrlands Artilleriregemente, » » .............

255,611

70

6:o. 2. Svea Artilleriregemente, s »

255,611

70

7:o. 2. Göta Artilleriregemente, > »

255,611

70

8:o. Gotlands Artillerikår, » »

59,763

30

9:o. Vaxholms Artillerikår, » >

146,199

80

10:o. Carlsborgs Artillerikår, » »

55,949

—

1,899,288

25

» Summa kronor[

—

1,012,223

25

*) Servisorsättning utgår från anslaget »inqvarteringskostnader».

Bill. till Riksd. Prof,. 18D6. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Fjerde hufvuAtiteln

Bil. Litt. R.

Förslag

till stat för Första Svea artilleriregemente.

I

Kronor.

Kronor.

" T

Kronor.

Befälsaflöning.

i

a) lön, (lagaflöning in. in.

1

''

1 öfverste och chef, lön..............................................

dagaflöning ä 5 kronor........................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor..........

fourageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst1

6,000

1,825

800

730

-

-

|

9,355

I

1

1 öfverstelöjtnant, lön..........................

dagaflöning å 4 kronor..................

lönetillägg för 2 tjenstehästar.........

i fourageersättning..........................

....................

4,000

1,460

800

730

_

6,990

1

I

j 1 major, lön..........................................

dagaflöning ä 4 kronor...................

lönetillägg för 2 tjenstehästar.........

* fourageersättning...........................

3,500

1,460

800

730

—

6,490

1 d:o d:0 d:0

d:0

—

—

6,490

—

1 kapten af första klassen, lön...............

dagaflöning ä 3 kronor..................

2.800

1,095

—

3,895

6 d:o d:o d:0

d:o.

—

—

23,370

—

1 kapten af andra klassen, lön..............

dagaflöning ä 3 kronor..................

1,800

1,095

_

2,895

6 d:o d:o d:0

d:o

—

—

17,370

-

j 1 löjtnant af första klassen, lön............

dagaflöning ä 2 kronor..................

1,200

730

—

1,930

| 14 d:o d:o d:o

d:0

—

—

27,020

•

] 1 underlöjtnant, lön..............................

dagaflöning ä 2 kronor..................

600

730

_

1,330

7 d:o d:o d:o

/l:o

—

—

9,310

-

1 styckjunkare, jemte portion, lön.........

dagaflöning å 1 krona...................

beklädnad....................................

720

365

200

—

1,285

1

i 11 d:o d:o d:o

d:o

1

1 “

—

14,135

-1

I

Transport

| _

—

| 131,865

1 —

1 ''

—

s. 131 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln,

131

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

131,865

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön............

360

—

lönetillägg..........................................................

12

—

dagaflöning k 80 öre...........................................

292

—

beklädnad..........................................................

200

—

864

_

21 d:o d:0 d:o d:0

—

18,144

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön...........................

360

—

lönetillägg..........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre...........................................

292

—

beklädnad..........................................................

200

—

864

_

1 batteritrnmpetare, jemte portion, lön........................

360

•r'' ''in-

lönetillägg..........................................................

12

dagaflöning å 80 öre..........................................

292

—

beklädnad..........................................................

200

—

864

__

5 d:o d:o d:o d:o

—

—

4,320

—

1 regementsläkare, lön...............................................

2,800

—

dagaflöning ä 4 kronor........................................

1,460

—

4,260

_

1 bataljonsläkare, lön.................................................

900

_

dagaflöning ä 2 kronor........................................

730

—

1,630

__

1 regementsveterinär, lön............................................

1,800

_

dagaflöning ä 3 kronor........................................

1,095

—

2,895

_

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter rege-

mentsveterinär ett ålderstillägg å lön af 500 kronor,

att utgå af anslaget under 4. hufvudtiteln för ålders-

tillägg.

b) arfyoden.

Till 6 batterichefer k 600 kronor.................................

3,600

» 1 stallmästare.....................................................

800

_

« 1 informationsofficer.............................................

500

_

» 1 regementsadjutant.............................................

400

—

» 1 gymnastikofficer................................................

300

—

1

» 3 informationsunderofficerare ä 100 kronor.............

300

—

» 1 musikföreståndare............................................

500

_

a 1 regementspastor................................................

800

—

» 1 auditör............................................................

500

—

7,700

—

173,406

Manskapsaflöning m m.

a) lön.

444 man i 1 månad ä 8 krönor i månaden..............

3,552

360 » ill månader k 8 » i » ...........

31,6)80

84 » i 11 » å 4 » i » ..............

3,696

~

38,928

—

Transport

—

38,928

—

173,406

—

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Kronor.

Kronor.

m

Transport

—

—

38,928

—

173,406

—

b) arfvoden.

36 förste konstaplar ä 180 kronor pr år.................

6,480

_

36 andre » k 120 » » » .................

4,320

—

18 afdelningstrumpetare ä 36 » » » .................

648

—

12 sjukvårdssoldater k 60 » » » .................

720

—

6 handtverkssoldater ä 240 » » » .................

1,440

—

6 hofslagaresoldater k 60 » » » .................

360

—

13,968

—

c) kommenderingstillägg.

För handtverkssoldater...............................................

—

—

325

—

d) rekryteringskostnader.

Lega och arfvoden till värfvare m. fl. kostnader:

444 man ä 40 kronor pr år.................................

_

—

17,760

70,981

Särskilda anslag.

Expenser..................................................................

_

_

1,000

_

.

Medikamentspenningar för manskap, 450 man ä 2,25

kronor pr år.......................................................

—

—

1,012

50

Kommunionspenningar för samtlig personal, 536 perso-

ner å 5 öre pr år................................................

—

—

26

80

Till informationsverket.................................................

—

—

200

—

» anskaffning af undervisningsmateriel.....................

—

—

300

—

» anskaffning och underhåll af gymnastikapparater och

persedlar............................................................

—

—

500

—

» biblioteket...........................................................

—

—

150

—

» anskaffning af läroböcker vid informationsverket....

—

—

150

—

3,339

30

Tygstaten.

Aflöning m. in.

1 tygunderofficer, jemte portion, lön...........................

720

_

dagaflöning k 1 krona.........................................

365

—

beklädnad..........................................................

200

—

1,285

1 d:o d:o d:0 d:0

—

—

1,285

1 verkmästare, lön..........................................

_

_

3,000

1 förrådsförvaltare, lön (åtnjuter dessutom ett ålders-

tillägg af 300 kronor, att såsom arfvode utgå efter

femte tjensteåret)................................................

—

—

1,800

—

1 d:o d:o (d:0 d:o)

—

—

1,800

—

1 besigtningsrustmästare, lön......................................

—

—

1,500

—

1 d:o d:o......................................

i -

—

1,500

—

1

Transport] —

—

12,170

—

247,726

30

s. 133 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

133

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

12,170

247,726

30

1 tygskrifvare, lön......................................................

—

—

1,000

—

2 d:o eko..........................................

—

—

2,000

_

1 handtverksmästare, lön......................................

—

__

700

—

9 d:o d:o................................

—

_

6,300

_

1 rustkammarsmed, lön...............................

—

—

600

_

7 d:o d:o..............................

—

_

4,200

_

1 stockmakare, lön..................................

—

—

600

_

2 d:o d:o......................................................

—

—

1,200

—

28,770

Särskild! anslag.

Kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 31 personer,

|

a 5 öre pr år .....................................................

—

—

—

—

1

55 i

Summa kronor

—

—

—

270,497

85 i

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Fjerde hufvudtiteln

Bil. Litt. S.

F örslag

till stat för Första Göta artilleriregemente.

1

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning:

a) lön, dagaflöning1 m. in.:

i 1 öfverste och chef, lön.............................................

6,000

—

dagaflöning å 5 kronor.......................................

1,825

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor .........

800

—

fourageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

9.355

—

| 1 öfverstelöjtnant, lön................................................

4,000

—

dagaflöning ä 4 kronor.......................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

6,990

—

1 1 major, lön ...........................................................

3,500

—

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

6,490

_

; 1 d:o d:o d:o d:o

—

-T

6,490

—

1 kapten af första klassen, lön ..................................

2,800

—

dagaflöning k 3 kronor.......................................

1,095

—

3,895

—

| 6 d:o d:0 d:0 d:0

—

—

23,370

—

1 d:o af andra klassen, lön ......................................

1,800

—

dagaflöning k 3 kronor.......................................

1,095

—

2,895

—

I 6 d:o d:0 d:0 d:0

—

—

17,370

—

1 löjtnant af första klassen, lön ................................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,930

—

14 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

27,020

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

dagaflöning ä 2 kronor.......................................

730

—

1,330

—

! 7 d:o d:0 d:0 d:0

—

—

9,310

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön..............................

720

—

dagaflöning k 1 krona .......................................

365

—

beklädnad ........................................................

200

—

1,285

—

11 d:o d:o d:0 d:o

—

14,135

—

Transport

131,865

1-

|-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Fjerde hiifrudtiteln.

135

■ ■ ■ ■

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

_

131,865

_

__

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön............

360

—

lönetillägg.........................................................

12

—

dagaflöning ä 80 öre..........................................

292

—

beklädnad.........................................................

200

—

864

—

21 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

18,144

—

! 1 stabstrumpetare, jemte portion, lön .........................

360

—

lönetillägg.........................................................

12

—

dagaflöning k 80 öre..........................................

292

—

beklädnad.........................................................

200

—

864

_

1 batteritrumpetare, jemte portion, lön........................

360

—

lönetillägg.......................................................

12

—

dagaflöning k 80 öre..........................................

292

—

beklädnad.........................................................

200

—

864

—

5 d:o d:0 d:0 d:o

—

—

4,320

—

1 regementsläkare, lön...............................................

2,800

—

dagaflöning ä 4 kronor.......................................

1,460

—

4,260

—

j 1 bataljonsläkare, lön.................................................

900

_

dagaflöning ä 2 kronor......................................

730

—

1,630

—

1 regementsveterinär, lön..........................................

1,800

_

dagaflöning k 3 kronor.......................................

1,095

—

2,895

—

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter

regementsveterinär ett ålderstillägg å lön af 500

kronor, att utgå från anslaget under 4. hufvud- titeln för ålderstillägg.

b) arfvoden:

till 6 batteriche#er å 600 kronor..................................

3,600

_

> 1 stallmästare......................................................

800

—

» 1 informationsofficer.............................................

500

—

» 1 regementsadjutant............................. ..............

400

—

» 1 gymnastikofficer................................................

300

—

» 3 informationsunderofficerare å 100 kronor ............

300

—

1 » 1 musikföreståndare............................................

500

—

j 5 1 regementspastor................ ...............................

800

—

> 1 auditör ..........................................................

500

—

7,700

—

173,406

Manskapsaflöning'' m. m.:

a) lön:

444 man i 1 månad å 8 kronor i månaden ............

3,552

—

360 » >11 månader »8 > » > ............

31,680

—

84 » »11 » >4 » » » ............

3,696

—

38,928

—

Transport] —

—

38,928

173,406

—

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Fjerde hufyndtitcln

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

3,8,928

—

173,406

—

b) arfvoden:

36 förste konstaplar a 180 kronor pr år ...............

6,480

—

36 andre » » 120 » » » ...............

4,320

—

18 afdelningstrumpetare »36 » » » ...............

648

—

12 sjnkv&rdssoldater »60 » » » ...............

720

—

6 handtverkssoldater » 240 » » » ...............

1,440

—

6 hofslagaresoldater » 60 » » » ...............

360

—

13,968

—

c) kommenderingstillägg:

för handtverkssoldater...............................................

—

—

325

—

d) rekryteringskostnader:

lega och arfvoden till värfvare m. fl. kostnader:

444 man ä 40 kronor pr år........................................

—

~

17,760

—

70,981

—

Särskilda anslag:

Expenser..................................................................

—

—

1,000

—

Medikamentspenningar för manskap, 450 man å 2,25

kronor pr år ....................................................

—

—

1,012

50

Kommunionspenningar för samtlig personal 536 per-

soner, å 5 öre pr år...........................................

—

—

26

80

Till informationsverket ................. ...........................

—

—

200

—

» anskaffning af undervisningsmateriel.....................

—

—

300

—

i » anskaffning och underhåll af gymnastikapparater

och persedlar ...................................................

—

—

500

—

» biblioteket ..........................................................

—

—

150

—

« anskaffning af läroböcker vid informationsverket....

—

—

150

—

3,339

30:

W

Tygstaten:

Aflöning m. m.:

a) lön, dagaflöning ni. m.:

1 tygunderofficer, jemte portion, lön..........................

720

—

dagaflöning å 1 krona .......................................

365

—

beklädnad .........................................................

200

—

1,285

1 förrådsförvaltare, lön (åtnjuter dessutom ett ålders-

tillägg af 300 kronor, att såsom arfvode utgå efter

femte tjensteåret)...............................................

—

—

1,800

—

1 tygskrifvare, lön ....................................................

—

—

1,000

—

1 d:0 d:0 ...................................................

—

—

. 1,000

—

1 handtverksmästare, lön...........................................

—

—

700

—

5 d:o d:o ..........................................

—

—

3,500

—

Transport

-

9,285

—

247,726

30

s. 137 Kontrollera mot PDF

Pj er de li ufvu dti teln.

137

■ '' ''

Krön or.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

9,285

—

247,726

30

b) arfvode:

till 1 tygmästare .....................................................

—

—

300

—

9,585

Särskilt anslag:

kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 10 per

soner, å 5 öre pr år .......................................

50

Summa kronor

—

—

257,311

SO

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af fjerde

hufvudtitelns besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

Bih. till Riksd. Prot. 189 U.

1 Sami.

1 Afd. 1 lliift.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Fjerde Imf vin! ti teln.

Bil. Litt. T.

Förslag

till stat för Vendes artilleriregemente.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning:

a) lön, dagaflöning in. ni.:

1 öfverste och chef, lön.............................................

6,000

’-

dagaflöning ä 5 kronor.......................................

1.825

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor..........

800

—

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

. 9,355

—

1 öfverstelöjtnant, lön...............................................

4,000

—

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning................................................

730

6,990

1 major, lön.................•.............................................

3,500

—

dagaflöning ä 4 kronor ......................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

800

—

fourageersättning................................................

730

—

6,490

—

2 d:o d:o d:o d:o

—

—

12,980

—

1 kapten af första klassen, lön......... ..........................

2,800

—

dagaflöning å 3 kronor .......................................

1,095

—

3,895

—

ce

p.

b

b

b

b

—

—

31,160

—

1 kapten af andra klassen, lön....................................

1.800

dagaflöning å 3 kronor......................................

1,095

—

CD

-

—

8 d:o d:o d:o d:o

—

—

23,160

—

1 löjtnant af första klassen, lön .................................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor ......................................

730

—

1,930

—

18 d:o d:o d:o d:o

34,740

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

dagaflöning ä 2 kronor .......................................

730

—

1,330

—

O

o

o

o

CTi

—

—

11,970

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön ............................

720

—

dagaflöning ä 1 krona..........................................

365

—

beklädnad .........................................................

200

—

1,285

—

15 d:o d:o d:o d:o

—

—

19,275

—

Transport

—

_

167,455

s. 139 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln,

139

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transpor

—

167,455

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön...........

360

—

lönetillägg ........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre .........................................

292

—

beklädnad ........................................................

200

—

864

_

27 d:o d:o d:o d:o

- ■

—

23,328

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön..........................

360

_

lönetillägg .....................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre .......................................

292

—

beklädnad ''........................................................

200

—

864

—

1 batteritrumpetare, jemte portion, lön........................

360

_

i

lönetillägg .........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre ......................................

292

—

beklädnad .......................................................

200

—

864

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,048

1 regementsläkare, lön...............................................

2,800

_

dagaflöning k 4 kronor........................................

1,460

—

4,260

1 bataljonsläkare, lön .............................................

900

_

‘

dagaflöning å 2 kronor .......................................

730

-

1,630

_

1 regemente veterinär, lön.........................................

1,800

-

dagaflöning å 3 kronor .......................................

1.095

2,895

1 Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter rege-

mentsveterinär ett ålderstillägg å lön af 500 kronor,

att utgå från anslaget under 4. hufvudtiteln för ålders-

tillägg.

b) arfvoden:

till 8 battericliefer å 600 kronor................................

4,800

_

> 1 stallmästare..................................................

800

—

» 1 informationsofficer..............

500

—

1

» 1 regementsadjutant..........................................

400

— !

» 1 gymnastikofficer ........................................

300

—

» 3 informationsunderofficerare å 100 kronor..............

300

—

j 3 musikföreståndare.................................

500

—

» 1 regementspastor................................................

800

—

» 1 auditör.............................................................

500

—

8,900

—

217,108

Manskapsaflöning m m.:

1

a) lön:

i

622 man i 1 månad å 8 kronor i månaden...............

4,976 |

—

B10 > i 11 månader å 8 > i

44,880

—

112 » i 11 » å 4 i » ...............

4,928

—

54,784

—

Transport)

•- 7

— 1

54,784

— 1

217,108

— ;

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Fjerde hufvudtiteln.

Transport

b) arfvoden:

48 förste konstaplar ä

48 andre » å

24 afdelningstrumpetare ä

16 sjuk vårdssoldater å

8 handtverkssoldater ä

10 hofslagaresoldater å

180 kronor pr år.

120 » » » .

36 » » » .

60 » > > .

240 > » » .

60 t » i .

c) koinnienderingstiilägg:

för handtverkssoldater .........................................

d) rekrytertngskostnader:

lega och arfvoden till värfvare in. fl. kostnader:

622 man ä 40 kronor pr år....................................

Särskilda anslag:

Expenser.............

Medikamentspennii

kronor pr år..

k 5 öre pr år.....................................

Till informationsverket.............................

» anskaffning af undervisningsmateriel..

och persedlar,

biblioteket........

Tygstaten.:

Aflöning m. m.:

a) lön, dagaflöning in. m.:

1 tygunderofficer, jemte portion, lön........

dagaflöning å 1 krona.....................

beklädnad ......................................

1 förrådsförvaltare, lön (åtnjuter dessutom ett ålderstilllägg

af 300 kronor

femte tjensteåret)...

1 d:o d:o

1 besigtningsrustmästare, lön.

1 tygskrifvare, lön.................

1 ” d:o d:o................

d:o

d:o)

Transport

Kronor.

Kronor.

Kronor.

—

54,784

1

1

217,108 j

—

8,640

5,760

—

864

—

960

—

1,920

—

600

—

18,744

_ i

_

375

24,880

98,783

1,000

-

1,417

50

36

95

__

200

—

—

300

—

—

—

500

—

—

—

150

—

—

_

150

—

3,754

45

! 720

365

—

200

-

1,285

j

;•

l —

—

1,800

—

—

—

1,800

—

__

—

1.500

_

—

1,000

—

—

—

1,000

1 —

1

—

—

8,385

|-

319,645

i 45

s. 141 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

141

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

_

8,385

_

319,645

45

1 handtverksmästare, lön............................................

—

—

700

—

5 d:o d:o ...........................................

— •

—

3,500

—

1 rustkammarsmed, lön...............................................

/

—

600

—

4 d:o d:o..............................................

—

—

2,400

_

1 stockmakare...........................................................

—

—

600

—

1 d:o ...........................................................

—

—

600

—

b) arfvode:

Till tygmästare..........................................................

'' ;

—

300

—

17,085

_

Särskild! anslag:

Kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 19 perso-

ner, k 5 öre pr år..............................................

—

—

—

—

—

95

Summa kronor

__

—

—

336,731

10

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af fjerde

hufvudtitelns allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Fjerde hufvudtiteln

Bil. Litt. U.

Förslag

till stat för Norrlands artilleriregemente.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

(Andra Svea och Andra Göta artilleriregemente.)

Befälsaflöning.

a) lön, (la station ilig in. in.

1 öfverste och chef. lön...........................................

6,000

—

dagaflöning å 5 kronor.......................................

1,825

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor.........

800

—

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

9,355

—

1 öfverstelöjtnant, lön................................................

4,000

—

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

6,990

—

1 major, lön .............................................................

3,500

dagaflöning- å 4 kronor.......................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................

800

—

fourageersättning...............................................

730

—

6,490

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,490

1 kapten af första klassen, lön ..................................

2.800

—

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—

3,895

—

6 d:o d:o d:o d:o

—

—

23,370

—

1 d:o af andra klassen, lön ........................................

1,800

—

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—

2,895

—

6 d:o d:o d:o d:o

—

—

17,370

—

1 löjtnant af första klassen, lön.................................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,930

—

14 d:o d:o d:o d:o

—

27,020

_

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,330

—

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

9,310

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön..............................

720

—

dagaflöning å 1 krona .......................................

3bö

—

beklädnad .........................................................

200

—

1,285

—

11 d:o d:o d:o d:o

—

—

14,135

-

Transport

—

—

131,865

-

-1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtitelii

148

Kronor.

Kronor.

1

Kronor.

Transport

131,865

_

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön......

360

—

lönetillägg....................................

12

—

dagsättning å 80 öre .........

292

—

beklädnad .........................................................

200

—

864

_

21 d:o d:o d:o d:o

—

—

18,144

—

1 stabstrumpetare,, jemte portion, lön .........................

360

—

lönetillägg...............................

12

—

dagaflöning å 80 öre..........................................

292

—

beklädnad .........................................................

200

—

864

_

1 batteritrumpetare, jemte portion, lön........................

360

_

lönetillägg..............................................

12

—

dagaflöning å 80 öre .........

292

—

beklädnad .........................................................

200

—

864

_

5 d:o d:o d:o d:o

—

—

4,320

—

1

1 regementsläkare, lön.....

2,800

—

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

4,260

_

1 bataljonsläkare, lön............

900

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,630

_

1 regementsveterinär, lön..........................

1,800

_

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—-

2,895

—

Amu. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter

regementsveterinär ett åldertillägg å lön ä 500

kronor, att utgå från statsanslaget under fjerde

1

hufvudtiteln för ålderstillägg.

b) arfvoden.

till 6 batterichefer å 600 kronor........

3,600

_

» 1 stallmästare..................

800

—

» 1 informationsofficer......

500

—

» 1 regementsadjutant............

400

—

> 1 gymnastikofficer...............

300

—

> 3 informationsunderofficerare å 100 kronor...

300

—

» 1 musikföreståndare.............

500

—

» 1 regementspastor................................................

800

—

» 1 auditör ............................................................

500

—

7,700

—

173.406

Manskapsaflöning m. m.

a) lön.

444 man i 1 månad å 8 kronor i månaden .............

3,552 1

_

480 » i 11 månader å 8 > i »

31,680

—

84 » i 11 » å 4 » i

8,696 1

—

38,928

—

Transport!

—

— |

38,928

173,406

- 1

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Fjerde hnfvudtiteln.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

38,928

—

173,406

—

b) arfvoden.

36 förste konstaplar å 180 kronor pr år...............

6,480

—

36 andre » å 120 » » * ...............

4,320

— ;

18 afdelningstrumpetare å 36 » » > ...............

648

—

12 sjukvårdssoldater å 60 * » * ...............

720

:

6 handtverkssoldater å 240 » » » ...............

1,440

6 hofslagaresoldater å 60 » » '' ...............

360

13,968

—

c) koinmenderingstillägg.

för handtverkssoldater................................................

—

—

325

_

d) rekryteringskostnader.

lega och arfvoden till värfvare m. fl. kostnader:

444 man å 40 kronor pr år.................................

—

—

17,760

—

70,981

—

Särskilda anslag.

Expenser ..................................................................

—

—

1,000

—

1

Medikamentspenningar för manskap, 450 man, å 2,25

kronor pr år ..........................................................

—

—

1,012

i)0

Kommunionspenningar för samtlig personal, 536 per-

soner å 5 öre pr år ................................................

—

—

26

80

Till informationsverket ..............................................

—

—

200

—

» anskaffning af undervisningsmateriel....................

—

—

300

—

> anskaffning och underhåll af gymnastikapparater

och persedlar...................................................

—

—

500

—

» biblioteket..........................................................

—

—

150

—

» anskaffning af läroböcker vid informationsverket...

—

—

150

—

3,339

30 i

Tygstaten.

Aflöning in. m.

a) lön, dagaflöning in. m.

1 tygunderofficer, jemte portion, lön...........................

720

—

dagaflöning å 1 krona........................................

365

—

beklädnad .........................................................

200

—

1,285

—

1 förrådsförvaltare. lön (åtnjuter dessutom ett ålders-

1

tillägg af 300 kronor, att såsom arfvode utgå efter

femte tjensteåret) .............................................

—

| -

1,800

—

1 1

Transport

J

! —

| 3,085

1 —

| 247,726

i 30

s. 145 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

145

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

1 handtverksmästare, lön........................................ a.

5 d:o d:o ..

i i i

—

3,085

700

3,500

1 1 1

247,726

30

b) arfvode.

Till 1 tygmästare ......................................................

—

—

600

—

7,885

Särskild! anslag.

Kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 8 per- soner, å 5 öre pr år................................................

_

40

Summa kronor

—

—

—

—

255,611

70

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång af fjerde

hufvudtitelns allmänna besparingar, utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöniug och fourage*

ersättning för skottdag.

liih. till Utfall. Prof. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläjt.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Fjerde hufvudtiteln.

Bil. Litt. V.

Förslag

till stat för Gotlands artillerikår.

Befälsaflöning.

a) lön, dagaflöning m. m.

1 chef (öfverstelöjtnant eller major), lön .

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar.

lönetillägg för 1 tjenstehäst............

fourageersättning...........................

1 kapten af första klassen, lön..............

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.

1 d:o d:o, lön ..................................••••;...............

dagaflöning a 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar .

1 d:0 af andra klassen, lön....................................

dagaflöning a 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar .

1 löjtnant af första klassen, lön.............................

dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagar.................

1 d:o d:o (tjenstgörande som adjutant)....................

1 d:o af andra klassen, lön....................................

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar .

1 underlöjtnant, lön..............................................

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar.................

1 d:o, lön..............................................................

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ..

d:0

d:0

d:0

d:0

1 styckjunkare, jemte portion, lön..............

dagaflöning a 1 krona i 365 dagar......

beklädnad.........................................

d:0

d:o

d:o

d:0

dagaflöning k 1 krona, förslagsvis i 60 dagar.......

beklädnad.........................................................

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön...........

dagaflöning k 80 öre i 365 dagar........................

beklädnad........................ .............................

d:0

d:0

d:0

d:o

Transport

Kronor.

Kronor.

Kronor. ;

1

4,000

1,460

—

400

—

365

—

6,225

—

2.800

_

1,095

—

3,895

—

2,800

—

180

—

2,980

—

1,800

_

180

—

1,980

—

1,200

_

730

—

1,930

—

—

1,930

—

900

—

120

—

1,020

—

600

_

730

—

1,330

—

600

120

—

720

—

—

—

1,440

—

720

—

365

—

200

—

1,285

—

—

—

1,285

—

720

—

- 60

—

150

—

930

—

360

_

292

—

200

—

852

—

—

—

852

—

1

—

28,654

—

—

s. 147 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

147

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transporl

28,654

_

1 d:o af första klassen, jemte portion under vapenöf-

ningar, lön..............................................

360

—

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 60 dagar.........

48

—

beklädnad..........................................................

120

—

528

_

2 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,056

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion, lön............

240

_

dagaflöning ä 80 öre i 365 dagar......................

292

_

beklädnad..........................................................

200

—

732

_

1 d:o d:o, jemte portion under vapenöfningar, lön........

240

_

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 60 dagar..........

48

—

beklädnad..........................................................

120

—

408

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

_

408

—

1 trumpetare, jemte portion och beklädnad, lön.....

80

_

dagaflöning ä 80 öre i 365 dagar.........................

292

—

372

—

1 d-.o, jemte portion och beklädnad under vapenöfningar,

lön..................................................

40

_

dagaflöning ä 80 öre, förslagsvis i 60 dagar..........

48

—

88

b) arfvoden.

1 kapten...................................................................

400

_

2 d:o ................................................................

800

_

1 subalternoffieer................ .............................

300

_

3 d:o .......................................................

900

-

2,400

__

34,646

Anm. Sistnämnda 4 arfvoden utgå till de snbalternofficerare,

som ej tjenstgöra vid stamtruppen eller såsom adjö»

tant hos artilleribefälhafvaren och på sådan grund åt-

njuta dagaflöning för ständig tjenstgöring.

Manskapsaflöning.

a) lön.

100 man i l''A månad å 10 kronor i månaden...........

1,500

1

85 » i IO72 » ä 10 » i »

8,925

—

10,425

b) arfvode.

5 förste konstaplar ä 180,00 kronor.....................

900

8 andre d:o k 120,00 »

960

_

0 vice d:o å 60,00 » ..............

540

_

B » (ho ä 33,75 »

101

25

3 batterihandtverkare å 120,00 » .................

360

_

''

2 sjukvårdssoldater ä 60,00 » ........................

120

—

1 trumpetare å 28,oa » (48 kr. — 20 kr.)

28

—

3,009

25

1

Transport!

—

—

13,434 |

25

34,646

_

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Fjerde Imf vildt! teln

Kronor.

Kronor.

|

Kronor.

Transport

—

—

13,434

25

34,646

c) städja och lega.

i

61 man å 80 kronor...................................................

4,880

_

39 » ä 40 eko ...................................................

1,560

—

6,440

—

19,874

25''

Särskilda anslag.

Expenser..................................................................

500

—

Medikamentspenningar för 100 man ä 2 kronor 25 öre

225

—

Kommunionspenningar för 111 personer å 5 öre..........

5

55

Till sjukvård åt manskapet vid stamtruppen å länslasa-

rettet i Visby....................................................

ISO

—

» anskaffning af undervisningsmateriel, läroböcker,

gymnastikpersedlar m. m....................................

500

—

1,380

55

Information s verket.

1 informationsofficer, arfvode......................................

450

_

1 informationsunderofficer, dto....................................

112

50

1 d:o d:o....................................

50

—

Till skrifmaterialier samt ved och ljus.........................

150

—

762

50

2,143

05

Tygstaten.

1 tygofficerslön, att fördelas mellan 2 förrådsofficerare

med 400 kronor åt den ene och 300 kronor åt den

andre................................................................

—

—

700

—

1 tygförvaltare, lön....................................................

—

1,200

—

1 gevärshandtverkare, lön...........................................

—

—

600

—

1 d:o d:o...........................................

—

—

600

—

3,100

—

Summa kronor

—

—•

—

59,703

30

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln,

149

Bil. Litt. W.

Förslag

till Stat för Vaxholms artillerikår.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning:

a) lön, dagaflöning in. in.:

1 öfverste och chef, lön ............................................

6,000

—

dagaflöning å 5 kronor.......................................

1,825

—

7,825

1 major, lön ...................................................

3,500

—

dagaflöning å, 4 kronor................................

1,460

—

4,960

_

1 kapten af första klassen, lön ..................................

2.800

—

dagaflöning å. 3 kronor.......................................

1,095

—

3,895

_

3 d:o dio d:o d:o

—

—

11,685

—

1 d:o af andra klassen, lön .......................................

1,800

—

dagaflöning å. 3 kronor.......................................

1,095

—

2,895

_

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

8,685

—

1 löjtnant af första klassen, lön........

1,200

—

dagaflöning å. 2 kronor......................................

730

—

1,930

_

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

13,510

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,330

_

4 d:o d:o d:o d:o

—

—

5,320

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön..............................

720

—

dagaflöning å 1 krona........................................

365

—

beklädnad .........................................................

200

1,285

_

7 d:o d:o d;o d:o

—

—

8,995

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön .........

360

—

lönetillägg.........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre..........................................

292

—

beklädnad .........................................................

200

_

864

_

15 d:o d:o d:o d:o

—

—

12,960

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön ........................

360

_

lönetillägg.........................................................

12

—

Transport,

372

—

86,139

—

—

-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Fjerde ImfVudtlteln

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

372

—

86,139

—

—

dagaflöning å 80 öre..........................................

292

—

"beklädnad .........................................................

200

—

864

1 bataljonsläkare, lön ................................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,630

Till 4 kompanicbefer å 600 kronor..............................

2.400

_

» 1 informationsofficer ..........................................

500

—

» 1 gymnastikofficer .............................................

200

—

» 2 informationsunderofficerare å 100 kronor............

200

—

» 1 regementspastor ..............................................

800

—

» 1 auditör............................................................

500

—

4,600

—

93,233

Manskapsaflöning m. m.:

a) månadslön:

300 man i 1 månad å 8 kr. i månaden ..................

2,400

—

260 » »11 månader »8 » » » ..................

22,880

—

40 » »11 » »4 » » » ..................

1,760

—

27,040

b) arfvoden:

16 förste konstaplar å 180 kr. pr år.....................

2,880

—

24 andre » » 120 » » » .....................

2,880

—

4 afdelningstrumpetare » 36 » » » .....................

144

—

8 sjukvårdssoldater » 60 » » » .....................

480

—

6,384

o) rekryteringskostnader:

Lega och arfvoden till värfvare m. fl. kostnader:

300 man å 40 kr. pr år.......................................

—

—

12,000

—

45,424

_

Särskilda anslag:

Expenser...................................................................

—

—

500

—

Medikamentspenningar för manskap, 300 man, å 2.25 kr.

pr år ...............................................................

—

—

675

—

Kommunionspenningar för samtlig personal, 350 per-

soner, å o öre per år..........................................

—

—

17

50

Till informationsverket .............................................

—

—

100

—

» anskaffning af undervisningsmateriel ...................

—

—

150

—

» anskaffning och underhåll af gymnastikapparater

och persedlar ................................................

—

—

200

—

» biblioteket .........................................................

—

—

100

—

» anskaffning af läroböcker vid informationsverket...

—

—

100

—

1,842

50

Transport

—

—

—

—

140,499

50

s. 151 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtlteln

151

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

Tygstaten:

Aflöning m. m.:

a) lön m. m.:

140,499

50

1 förrådsförvaltare, lön (dessutom ett ålderstillägg åt

300 kronor såsom arfvode efter femte tjensteåret)

1 tygskrifvare, lön ...................................................

1 handtverksmästare, lön ..........................................

1 d:o d:o ..........................................

1 rustkammarsmed, lön .............................................

1 d:o d:o ..........................................

b) arfvode:

1,800

1,000

700

700

600

600

—

5,400

—

Till 1 tygmästare ......................................................

Särskild! anslag:

300

5,700

—

Kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 6 personer,

30

å B öre pr år ...................................................

—

—

—

—

Summa kronor

- —

—

—

—

140,199

80

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af fjerde

hufvudtitelns allmänna besparingar utgår till dertill berättigade löntagare dagaflöning för skottdag.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Fjerde hufyudtiteln,

Bil. Litt. X.

Förslag

till Stat för Carlsborgs artillerikår.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning.

a) lön, dagaflöning in. in.

1 major och chef, lön...............................................

3,500

—

dagaflöning å 4 kronor.....................................

1,460

—

4,960

1 kapten af första klassen, lön...................................

2,800

_

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

-r-

3,895

1 d:o af andra klassen, lön.........................................

1,800

_

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—

2,895

1 löjtnant af första klassen, lön..................................

1,200

_

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,930

_

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,930

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

dagaflöning å, 2 kronor.......................................

730

—

1,330

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,330

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön...............................

720

—

dagaflöning å 1 krona.........................................

365

—

beklädnad..........................................................

200

—

1;285

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,285

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön...........

360

—

dagaflöning å 80 öre..........................................

292

—

lönetillägg.........................................................

12

—

beklädnad..........................................................

200

—

3 d:o d:o d:o d:o

—

2,592

—

b) arfroden.

Till 2 kompanichefer ä 600 kronor..............................

1,200

—

» 1 informationsunderofficer....................................

100

1,300

—

25,596

—

Transport

-

—

—

25,596

—

s. 153 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

153

" ........ ■

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

—

—

25,596

Manskapsaflöning m. m.

a) månadslön:

112 man i 1 månad å 8 kronor i månaden..............

896

—

72 » » 11 månader å 8 » » » ..............

(3,336

—

40 » »11 » å 4 » » » ..............

1,760

—

8,992

b) arfvoden:

4 förste konstaplar å 180 kronor pr år..................

720

—

•

8 andre » å 120 » » » ..................

960

—

2 afdelningstrumpetare ä 36 » » » ..................

72

—

2 sjukvårdssoldater å 60 » » » ..................

120

—

1,872

c) rekryteringskostnader:

lega och arfvoden till värfvare m. fl. kostnader:

112 man å 40 kronor pr år.................................

—

—

4,480

—

15,344

Särskilda anslag:

Expenser.....................................................................

—

—

150

—

Medikamentspenningar för 112 man å 2,25 kronor.........

—

—

252

—

Kommunionspenningar för 125 personer å 5 öre person

—

—

6

25

Till informationsverket, anskaffning af undervisnings-

materiel, läroböcker samt anskaffning och underhåll

af gymnastikpersedlar.........................................

—

—

150

—

558

25

''

Tygstaten.

Aflöning.

ä) lön in. m.

1 förrådsförvaltare, lön (dessutom ett ålderstillägg af 300

kronor såsom arfvode efter 5. tjensteåret)

1,800

—

1 d:o d:o (d:o d:o d:o d:o d:o d:o d:o d:o)

1,800

—

1 besigtningsrustmästare, lön .....................................

1,500

-

1 d:o » .....................................

1,500

—

1 tygskrifvare » .....................................

1,000

—

1 d:o » .....................................

1.000

—

1 rustkammarsmed » .....................................

600

—

5 d:o » .....................................

3,000

—

1 stockmakare » .....................................

600

—

2 d:o » .....................................

1,200

—

14,000

—

Transport] — \ 14,000 —

liih. till Itihd. Prot. 18D6. 1 Sami. 1 A/d. 1 Ild/t.

41,498 | 25

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Kronor.

Kronor

Transport

—

—

14,000

—

41,498

25

b) arfyode.

Till 1 tygmästare.......................................................

450

14,450

Särskild! anslag.

Kommunionspenningar till 15 personer å 5 öre............

75

Summa kronor

—

—

—

—

55,949

—

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4.

hufvudtitelns allmänna besparingar utgår till dertill berättigade löntagare dagaflöning för skottdag.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

155

Bil. Litt. Y.

Förslag

till Stat för Fortifikationen.

Befälsaflöning m. m.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

i

a) lön, dagaflöning in. ni.

1 generalmajor och. chef, åtnjuter den på generalitetets

stat för fortifikationsgeneralen uppförda aflöning

m. m.

1 öfverste, lön...........................................................

6,000

_

dagaflöning å B kronor.......................................

1,825

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

400

—

fourageersättning...............................................

365

—

8 5%

1 öfverstelöjtnant, lön................................................

4,000

—

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1.460

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

400

—

fourageersättning...............................................

365

—

6,225

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,225

—

1 major, lön..............................................................

3,500

—

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

5 725

3 d:o d:o d:o d:o

—

—

17,175

—

1 kapten af första klassen, lön...................................

2,800

—

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—

3 895

17 d:o d:o d:o d:o

—

—

66,215

—

1 d:o af andra klassen, lön.........................................

1,800

—

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

2,895

_

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

20,265

—

1 löjtnant af första klassen, lön..................................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,930

_

17 d:o d:o d:o d:o

—

—

32,810

—

1 d:o af andra klassen, lön.........................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,630

—

12 d:o d:o d:o d.o

—

—

19,560

—

Transport]

—

—

193,140 |

—

—

-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Fjerde hufvudtiteln.

'' '' ■ ’» l •'' -1 *

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

193,140

—

—

—

600

dagaflöning å 2 kronor..............:vl. 1____

730

1,330

—

12 d:o d:o d:o d:o

—

—

15,960

-

1 fanjunkare, jemte portion, lön..................................

dagaflöning å 1 krona...

720

...

365

—

beklädnad.........................................................

200

—

1,285

—

19 d:o d:o d:o d:o

—

—

24,415

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön.......

360

_

dagaflöning å 80 öre...........................................

292

—

lönetillägg...........................................................

12

—

»’*

beklädnad..........................................................

200

—

864

—

37 dto d:o d:o d:o

—

—

31,968

—

1 regementstrumpetare, jemte portion, lön...................

720

—

dagaflöning å 1 krona.........................................

365

—

beklädnad..........................................................

200

—

1,285

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,285

i

. i

1 sekreterare, tillika auditör vid Svea ingeniörbataljon,lön

3,000

ålderstillägg å 500 kronor efter femte och tionde

tjensteåret.

1 bataljonsläkare, lön.................................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,630

—

1 d:o d:o d:o d:o

—

—

1,630

—

1 kassör och redogörare, lön......................................

_

_

2,000

_

ålderstillägg å 500 kronor efter femte tjensteåret.

1 kassör och. förrådsförvaltare, lön........................

_

_

1,500

—

ålderstillägg å 500 kronor efter femte tjensteåret.

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

10,500

—

1 vaktmästare, lön.....................................................

—

—

600

—

b) arfvoden.

Till öfverstelöjtnanter, majorer, kaptener af 1. klassen

samt kompanichefer, förslagsvis 23 st. å 600 kronor

13,800

—

» informationsofficer...............................................

850

—

» 2 informationsunderofficerare å 100 kronor............

200

—

» vård om fortiflkationsarkivet, att af chefen disponeras

160

—

» 2 ridlärare å 300 kronor.......................................

600

—

! » 2 gymnastikofficerare å 200 kronor.......................

400

—

» 1 regementspastor vid Svea ingeniörbataljon.........

400

—

j » sjukvården åt stamhästar.....................................

800

—

Transport

17,200

—

292,392

—

—

_j

s. 157 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln

157

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

17,200

—

292,392

—

—

!

Till redogörare och materialförvaltare vid ingeniörbatal-

jonerna, 2 st. å 500 kronor..................................

» 9 förrådsunderofficerare å 400 kronor....................

1,000

3,600

—

21,800

314,192

Manskapsaflöning.

a) lön.

840 man i 2 månader å 6 kronor i månaden..........

420 » »10 » »6 » »

420 » »10 » »4 » » ...............

10,080

25,200

16,800

"T

52,080

b) arfvoden.

28 distinktionskorpraler å 180 kronor..........................

56 korpraler » 120 * ..........................

56 vice korpraler » 60 » ..........................

126 handtverkssöldater » 120 » ..........................

19 spel » 36 » ..........................

5,040

6,720

3,360

15,120

684

—

30,924

c) aflöningstillägg:

ålderstillägg...............................................................

examenstillägg............................................................

6,650

3,350

—

10,000

d) kommenderingstillägg:

för bestridande af dylikt tillägg..................................

—

—

2,294

—

e) rekryteringskostnader:

arfvoden till värfvare m. fl. kostnader.........................

städja........................................................................

8,200

12,600

—

20,800

116,098

Särskilda anslag.

Medikamentspenningar för 840 man å 2,25 kronor........

Kommunionspenningar för 840 man å 5 öre.................

__

—

1,890

42

—

1,932

Summa kronor| —

—

—

432,222

—

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4.

liufvudtitolns allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Fjerde hufvudtiteln

Bil. Litt. Z.

Förslag

till Stat för Svea trängbataljon.

(Vendee trängbataljon.)

Kronor.

Kronor.

!

Kronor.

Befälsaflöning.

a) lön, dagaflöning, m. in.

| 1 öfverstelöjtnant (bataljonschef), lön ........................

5,000

—

dagaflöning i 365 dagar å 4 kronor.....................

1.460

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

400

—

fonrageersättning...............................................

365

—

7.225

—

1 adjutant (löjtnant af första klassen), lön........1..........

1,200

—

dagaflöning i 365 dagar å, 2 kronor.....................

. 730

—

1,930

-

1 kapten af första klassen, lön ..................................

2.800

—

dagaflöning i 365 dagar å 3 kronor.....................

1.095

—

3,895

_

2 d:o d:o ...................................

—

—

7,790

—

1 d:o af andra klassen, lön..............................

1,800

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

180

—

1,980

_

2 d:o d:o ...................................

—

—

3,960

—

1 löjtnant af första klassen, lön................................

1,200

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor.....................

730

—

1.930

_

1 d:o d:o, lön ..............................

1,200

_

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

—

1,320

_

O

rö

o

<M

—

—

2,640

—

1 d:o af andra klassen, lön..............................

900

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor.....................

730

—

1,630

—

1 d:o d:o, lön ..............................

900

_

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

—

1,020

—

3 d:o d:o ..................................

—

—

3,060

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

dagaflöning i 365 dagar ä 2 kronor.....................

730

—

1,330

_

1 d:o d:o ....................................

—

—

1,330

—

1 d:o. lön ....................................

600

_

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

—

720

O

''tf

o

•ié

—

—

720

Transport

—

42,480

—

s. 159 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

159

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

42.480

—

—

—

1 fanjunkare, jemte portion, lön.................................

720

—

dagsättning i 365 dagar å 1 krona......................

365

—

beklädnad .........................................................

200

—

1.285

—

2 d:o d:o ....................................

—

2.570

—

1 d:o jemte portion under tjenstgöring, lön

720

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 45 dagar......

45

—

beklädnad .........................................................

200

965

—

O

''H

o

rö

CM

—

1,930

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön............

360

_

lönetillägg.........................................................

12

—

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre........................

292

-T-

beklädnad .........................................................

200

—

864*

_

O

''H

o

''H

—

—

3,456

—

1 d:o d:o, jemte portion under tjenstgöring, lön

360

—

lönetillägg.........................................................

12

~

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 240 dagar ......

192

—

beklädnad ........................................................

200

—

764

—

1 d:o d:o, jemte portion under tjenstgöring, lön

360

—

lönetillägg.........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar.........

36

—

beklädnad ........................................................

200

—

608

—

11 d:o d:o ....................................

—

—

6.688

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion, lön

240

—

lönetillägg .........................................................

12

—

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre........................

292

—

beklädnad .........................................................

200

—

744

_

5 (bo (bo ....................................

—

—

3.720

—

1 d:o d:o, jemte portion under tjenstgöring, lön

240

—

lönetillägg .........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 240 dagar ......

192

—

beklädnad .........................................................

200

—

644

_

1 (bo (bo ...................................

—

—

644

1 d:o d:o, jemte portion under tjenstgöring, lön

240

—

lönetillägg.........................................................

12

—

•

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar.........

36

—

beklädnad .........................................................

200

—

488

__

8 (bo (bo ..................................

~

3.904

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön ........................

360

—

lönetillägg.........................................................

12

—

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre........................

292

—

beklädnad .........................................................

200

—

864

—

Transport

—

72.618

—

—

—

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Fjerde hufnidtiteln

! 1................... ■ ........ "■ 1-1

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

72.618

—

1 stabstrumpetare, jemte portion under tjenstgöring, lön

360

—

lönetillägg.........................................................

12

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar.........

36

—

beklädnad .........................................................

200

—

608

—

1 regementsläkare, lön .............................................

2.800

—

dagaflöning i 365 dagar å 4 kronor..................,..

1.460

—

4.260

—

1 bataljonsläkare, lön ................................................

900

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor.....................

730

—

1.630

—

ö

ö

—

—

1.630

—

1 bataljonsveterinär, lön.............................................

900

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor.....................

730

—

1.630

—

•

1 handtverkare af första klassen, lön...........................

—

—

700

—

1 d:o d:o ....................................

—

—

700

—

1 d:o . af andra klassen, lön..........................

. —

—

500

__

1 d:o d:o ....................................

—

500

—

84,776

* ''

b) arfvoden.

2 kompanichefer å 600 kronor....................................

1.200

—

1 regementspastor.......................................5,.''. h........

—

-

400

—

1 auditör ................................................................

—

-

500

—

2.100

Manskaps aflöning in. in.

a) lön:

60 man i 12 månader å 10 kronor i månaden ...........

7,200

—

44 » » 8 »> »10 » » » ............

3.520

—

76 » » l1/2 M » 10 » » » ............

1,140

—

11.860

_

b) arfvoden:

8 distinktionskorpraler i 12månader å 15 kr. i månaden

1.440

2 » » 8 » » 15 » » »

240

—

< .

2 » » IV2 » »15 » » »

45

—

2 » »4 » » 7,50 » » »

60

—

2 » » 101/2 ” » 7,50 » » »

157

50

* 4 korpraler » 12 » » 10 » » »

480

—

4 » »8 » » 10 » » »

320

—

16 » » l1/2 H » 10 » » »

240

—

4 » »4 » » 5 » » »

80

—

16 » » 10 V2 ” » 5 » » »

840

—

6 vicekorpraler »12 » »5 » » »

360

—

30 » » l1/2 n n 5 » » »

225

—

30 » » 10l/2 » » 2,50 » » »

787

50

3 trumpeterare »12 » »3 » » »

108

3 » »1Y2 » » 3 » » »

13

50

3 » » 101/2 *» » 1,50 » » »

47

25

5,443

75

Transport

—

17.303

75

86.876

-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln.

161

Kronor.

Kronor.

Kronor.

o) lega. Transport

—

—

17,303

75

86,876

—

108 man å 80 kronor om året.....................

8,640

_

72 » »40 » » » .... f... -.................

2,880

—

11,520

_

d) kommenderingstillägg ......................

—

—

500

—

29.323

75

Särskilda anslag.

Expenser .....................................................

_

500

_

Medikamentspenningar för 180 man, korpraler, spel och

menige å 2,25 kronor......

—

405

—

Kommunionspenningar för 180 man å 5 öre d:o .........

—

9

—

Skolor samt undervisnings- och gymnastikmateriel......

—

—

400

1,314

—

Summa kronor

—

—

117,513

75

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

äi

)3ih. till Éiksd. Prof. 1$9G. 1 Sami. 1 A/il. i lfa fl.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Fjerde hufYudtiteln

Bil. Litt. Å.

Förslag

till Stat för Göta trängbataljon.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning m. m.

a) lön, dagaflöning m. m.

1 major (bataljonschef), lön .......................................

4,000

—

dagaflöning i 365 dagar å 4 kronor.....................

1,460

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...............................

400

—

fourageersättning................................................

365

—

6,225

_

1 adjutant (löjtnant af första klassen), lön..................

1,200

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor......................

730

—

1,930

_

1 kapten af första klassen, lön ..................................

2,800

—

dagaflöning i 365 dagar å 3 kronor.....................

1,095

—

3,895

_

O

o

•t*

tH

—

—

3,895

—

1 d:o af andra klassen (tygofficer), lön.............

1,800

—

dagaflöning i 365 dagar å 3 kronor.....................

1,095

—

2,895

—

1 d:o d:o , lön ..................................

1,800

—

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

180

—

1,980

—

1 löjtnant af första klassen, lön .................................

1,200

—

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

—

1,320

—

O

rö

1

o

1 *

t-H

—

—

1,320

—

1 d:o af andra klassen, lön..............................

900

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor.....................

730

—

1,630

—

1 d:o d:o , lön..............................

900

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

—

1,020

—

1 underlöjtnant, lön...................................................

600

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor.....................

730

—

1,330

—

1 d:o , lön...................................................

600

—

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar......

120

—

720

—

1 fanjunkare, jemte portion, lön.................................

720

—

dagaflöning i 365 dagar å 1 krona ......................

365

—

beklädnad .........................................................

200

—

1,285

—

1 d:o d:o ....................................

—

—

1,285

—

1 d:o , jemte portion under tjenstgöring, lön....

720

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 45 dagar ......

45

—

beklädnad ........................................................

200

—

965

—

Transport) —

-

31,695

—

—

—

s. 163 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

163

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

31,695

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön ..........

360

_

lönetillägg.........................................................

12

—

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre ........................

292

—

beklädnad ........................................................

200

—

864

_

2 d:o d:o ...................................................

—

—

1,728

—

1 d:o d:o , jemte portion under tjenstgöring, lön

360

_

lönetilläg............................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 240 dagar........

192

—

beklädnad .........................................................

200

—

764

1 d:o d:o , jemte portion under tjenstgöring, lön

360

_

lönetillägg.........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar.........

36

—

beklädnad ........................................................

200

—

608

4 d:o d:o .................................................

—

—

2,432

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion, lön......

240

_

lönetillägg ......................................................

12

_

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre ..................

292

_

beklädnad .........................................................

200

—

744

_

2 d:o d:o ...................................................

—

—

1,488

—

1 d:o d:o , jemte portion under tjenstgöring, lön

240

—

lönetillägg ......................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 240 dagar......

192

—

beklädnad .........................................................

200

—

644

_

1 d:o d:o , jemte portion under tjenstgöring, lön

240

_

lönetillägg ......................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar.........

36

—

beklädnad .........................................................

200

—

488

_

4 d:o d:o .......................................

—

-

1,952

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön .................

360

_

lönetillägg ......................................................

12

—

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre .......................

292

—

beklädnad .........................................................

200

—

864

_

1 regementsläkare, lön ..........................................

2,800

_

dagaflöning i 365 dagar å 4 kronor .....................

1,460

—

4,260

_

1 bataljonsläkare, lön...................................

900

_

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor.....................

730

—

1,630

_

1 bataljonsveterinär, lön................

900

_

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor.....................

730

—

1,630

_

1 handtverkare af första klassen, lön ..

_

_

700

1 d:o » » d:o d:o ..

—

_

700

_

1 d:o » andra d:o d:o......

—

—

500

_

1 d:o » » d:o d:o .........................

—

—

500

-|

54,191

—

Transport)

—

—

- 1

-|

54,191 |

—

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Fjerde hufvudtiteln,

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

—

—

54,191

—

b) arfroden:

2 kompanichefer å 600 kronor.......................

—

—

—

—

1,200

—

Manskapsaflöning m. m.

a) lön:

30 man i 12 månader å 10 kronor i månaden

3,600

—

22 » » 8 >»

» 10 » » »

1,760

—

38 » » 17a »

» 10 » » »

570

—

5,930

_

b) arfroden:

4 distinktionskorpraler i 12 månader å 15 kr. i

månaden

720

—

1

»8 » »15 » »

»

120

—

1 »

» lVä » »15 » »

»

22

50

1 »

» 4 » » 7,50 » »

»

30

—

1 »

» 101/2 » » 7,50 » »

»

78

75

3 korpraler

» 12 » » 10 » »

»

360

—

2 »

» 8 » » 10 » »

»

160

—

7 »

» i*/, » »10 » »

»

105

—

2 »

» 4 » »5 » »

»

40

—

7 »

» IOV2 » » 5 » »

»

367

50

2 vicekorpraler

»12 » »5 » »

»

120

—

16 »

» IV2 » » 5 » »

»

120

—

16 »

» 10''A » » 2,50 » »

»

420

—

2 trumpetare

»12 » »3 » »

»

72

1 »

» lx/2 » » 3 » »

»

4

50

1 »

» lOVs » » 1,50 » »

»

15

75

2,756

_

c) lega:

54 man å 80 kronor

om året ........................

4,320

—

36 » » 40 »

.» » ........................

1,440

—

5,760

_

d) kommenderingstillägg..........

—

—

300

—

14,746

_

Särskilda anslag.

Expenser ..............

—

—

500

—

Medikamentspenningar för 90 man, korpraler, spel och

menige, å 2,25

kronor ...........................

—

—

202

50

Kommunionspenningar för 90 man å 5 öre d:o

. -

—

4

50

Skolor samt undervisnings- och gymnastikmateriel ......

—

—

300

—

1,007

—

Summa kronor

-

—

—

71,144

_

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4.

liufvudtitelns allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Fjerde bufrudtiteln

165

Bil. Litt. Ä.

Förslag

till stat för Norrlands trängbataljon.

Befälsaflöning.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

a)_lön, dagaflöning m. ni.:

1 major (bataljonschef), lön.................................

4,000

—

dagaflöning i 365 dagar å 4 kronor.................

1,460

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst..............................

400

—

fourageersättning.............................................

365

—

6,225

_

1 adjutant (löjtnant af första klassen), lön.................

1,200

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor....................

730

—

1,930

_

1 kapten af första klassen, lön....................... .....

2.800

_

dagaflöning i 365 dagar å 3 kronor....................

1,095

—

3,895

_

1 d:o d:o ......................................................

—

3,895

1 d:o af andra klassen (tygofficer), lön.............

1.800

_

dagaflöning i 365 dagar å 3 kronor....................

1,095

—

2,895

_

1 d:o d:o lön...............................

1,800

_

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

180

—

1,980

_

1 löjtnant af första klassen, lön......................

1.200

_

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

120

—

1,320

__

O

O

i-H

—

—

1,320

1 d:o af andra klassen, lön............

900

_

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor....................

730

—

1,630

_

1 d:o d:o lön....................

900

_

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

120

—

1,020

_

1 underlöjtnant, lön..................................

600

_

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor....................

730

—

1,330

1 d:o d:o lön..............................

600

_

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

120

—

720

_

1 fanjunkare, jemte portion, lön.........................

720

_

dagaflöning i 365 dagar å 1 krona...........

365

—

beklädnad........................................................

200

—

1,285

_

1 d:o d:o ......................................................

—

—

1,285

—

Transport)

—

-1

30,730

— |

—-

—

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

30,730

1 fanjunkare, jemte portion under tjenstgöring, lön.....

720

—

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 45 dagar.....

45

—

beklädnad........................................................

200

—

965

_

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön...........

360

lönetillägg........................................................

12

—

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre.......................

292

beklädnad........................................................

200

—

864

_

2 d:o d:o ......................................................

—

—

1,728

—

1 d:o d:o, jemte portion under tjenstgöring, lön

360

—

lönetillägg........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 240 dagar......

192

—

beklädnad........................................................

200

—

764

—

1 d:o d:o, jemte portion under tjenstgöring, lön

360

—

lönetillägg........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar.......

36

—

beklädnad................................................’.......

200

—

608

—

4 d:o d:o ......................................................

—

—

2,432

—

1 d:o af andra klassen, jemte portion, lön..................

240

—

lönetillägg........................................................

12

—

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre.......................

292

—

beklädnad........................................................

200

—

744

2 d:o d:o d:o ...........................................

—

—

1,488

—

1 d:o d:o, jemte portion under tjenstgöring, lön

240

—

lönetillägg........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 240 dagar......

192

—

beklädnad........................................................

200

—

644

1 d:o d:o, jemte portion under tjenstgöring, lön

240

_

lönetillägg........................................................

12

—

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 45 dagar.......

36

—

beklädnad........................................................

200

—

488

_

4 d:o d:o ......................................................

—

—

1,952

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön..........................

360

—

lönetillägg........................................................

12

—

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre.......................

292

—

beklädnad.......................................................

200

—

864

_

1 regementsläkare, lön...............................................

2,800

dagaflöning i 365 dagar å 4 kronor....................

1,460

—

4.260

—

1 bataljonsläkare, lön.................................................

900

_

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor....................

730

—

1,630

—

Transport

-

50,161

—

—

—

s. 167 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln

167

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

50,161

1 bataljonsveterinär, lön.....................

900

—

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor ..

730

—

1,630

_

1 handtverkare af första klassen, lön ......

700

1 > »I» » »

—

__

700

_

1 » » andra » '' > ........

—

—

500

—

1 » > » » > ........

—

—

500

—

54,191

_

b) arfvoden:

2 kompanichefer å 600 kronor............

_

_

1,200

_

1 regementspastor........................

—

—

400

—

1 auditör.............................

—

—

500

—

2,100

_

Manskapsaflöning m. m.

a) lön:

30 man i 12 månader å 10 kronor i månaden

3,600

,

22 > » 8 > >10 » > >

1,760

—

38 » » l1/* > > 10 » » »

570

—

5,930

_

b) arfvoden:

4 distinktionskorpraler i 12 månader å 15 kronor i mån.

720

_

1 distinktionskorpral »8 » »15

>

>

»

120

—

1 » » 1 Vs » >15

»

»

22

50

1 > > 4 » > 7,50

»

>

»

30

—

1 > » 10Vs » » 7,50

»

>

»

78

75

3 korpraler >12 > »10

>

>

>

360

—

2 » » 8 > > 10

»

1

»

160

—

7 > > l1/» > »10

»

>

>

105

—

2 » » 4 » » 5

>

»

>

40

—

7 » » 101/2 » » 5

»

>

>

367

50

2 vicekorpraler >12 > »5

»

>

>

120

—

16 » > l1/* » >5

>

»

}

120

—

16 > > lo1/* > » 2,50

>

»

»

420

—

2 trumpetare »12 » >3

»

»

>

72

—

1 » » l1/2 5 »3

»

>

4

50

1 » » 101/» » > 1,60

»

»

>

15

75

2,756

_

c) lega:

54 man å 80 kronor om året......................

4,320

_

36 » * 40 » > »

1,440

—

5,760

—

Transport

- 1

—

14,446 |

—

56,291

—

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Fjerde liufvudtiteln,

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

14,446

—

56,291

—

d) kommenderingstillägg.....................

—

—

300

—

14,746

Särskilda anslag.

Expenser....................................................................

Medikamentspenningar för 90 man, korpraler, spel och

menige, å 2,25 kronor....................................

Kommunionspenningar för 90 man å 5 öre.................

Skolor samt undervisnings- och gymnastikmateriel......

—

—

500

202

4

300

50

50

1,007

Summa Kronor

—

—

—

—

72,044

—

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af 4. hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning

för skottdag.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imfvudtitcln

169

Bil. Litt. Ö.

Förslag

till stat för intendenturkåren.

Kronor.

Kronor.

Lön, dagaflöning m. m.

1 generalintendent, lön ..............................................................

8,000

—

dagaflöning å 6 kronor.........................................................

2,190

—

10,190

—

1 faltintendent af första graden, lön .............................................

4,000

—

dagaflöning å 4 kronor.........................................................

1,460

—

5,460

—

3 d:0 d:0 d:o d:0

—

—

16,380

—

1 faltintendent af andra graden, lön ............................................

3,500

—

dagaflöning å 4 kronor.........................................................

1,460

—

4,960

—

4 «d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

19,840

—

1 intendent af första klassen, lön ................................................

2,800

—

dagaflöning ä 3 kronor.........................................................

1,095

—

3,895

_

29 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

112,955

—

1 intendent af andra klassen, lön ...............................................

1,800

—

dagaflöning å 3 kronor.........................................................

1,095

—

2,895

_

15 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

43,425

—

1 andre intendent, lön..................................................................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor.........................................................

730

—

1,930

—

7 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

13,510

—

1 förvaltare, lön..........................................................................

720

—

dagaflöning k 1 krona.........................................................

365

—

beklädnadsersättning...........................................................

200

—

portionsersättning å 0,6 2 kronor under 365 dagar ..................

226

30

1.511

30

52 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

78,587

60

Anm. Efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter förvaltare ett

ålderstillägg å lön ä 300 kronor, att utgå från statsanslaget

under fjerde hufvudtiteln för ålderstillägg.

1 vaktmästare lön........................................................................

120

—

beklädnadsersättning...........................................................

120

—

240

—

35 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

8,400

—

Från anslaget »Till förrådens diverse behof» utgå dessutom till den

ene af vaktmästarne vid centralförrådet å Carlsborg dagsverks-

penningar för hvarje helgfri dag med 2 kronor samt till den andre

vaktmästaren vid samma förråd och till vaktmästaren vid in-

tendentur- och sjuk vårdsförrådet i Stockholm dagsverkspennin-

gar för hvarje sådan dag med 1 krona till hvardera.

Transport

--

—

324,178

90

Bth. till lliksd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Fjerde hufvudtitcln.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

324,178

90

Arfvoden.*

18 underintendenter, förslagsvis ...................................................

—

—

30,000

_

Diverse utgifter.

bibliotek, expenser m. m. för intendenturkårens hufvudstation ......

d:o > 6 fördelningsintendenturer å 200 kro- nor för hvarje...........................

800

1,200

—

2,000

Summa kronor

—

—

356,178

60

*) Arfyodet beräknas lika med löjtnants af andra klassen aflöning vid garnisonerad trupp eller till 1 630

kronor. ’

Anm. Intendenturkårens fast anställa personal, med undantag af de vid den icke garnisonerade armén placerade

regemontsintendenter, förvaltare och vaktmästare, åtnjuter inqvartoringsersättning enligt grad eller

deremot svarande naturaförmån efter de för sådan ersättning faststälda grunder. — Till intendenturkåren

af statsmedel utgående inqvarteringsersättning bestrides från anslaget till »inqvarteringskostnader».

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1896.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. Ö-Ö.

Approximativ beräkning1 af de för intendenturkåren erforderliga medel till kontant inqvarterings- och servisersättning, derest dylik ersättning skulle utgå till samtliga kårens å stat anställde medlemmar, undantagandes dem som åtnjuta emot sådan ersättning svarande

naturaförmån eller äro såsom intendenter placerade vid icke garnisoneradt truppförband.

Intendenturleårens fast anställda Förestående personal samt under

personal samt underintendenterne. intendenterne äro placerade:

Inqvarterings- och servisersättning beräknas utgå till intendenturleårens fast anställda personal, som icke åtnjuter emot sådan ersättning svarande naturaförmån eller är placerad i intendentsbefattning vid den icke

garnisonerade arméen, med nedan upptagna belopp, nämligen:

Befattningar såsom

Summa personal.

såsom chef för intendenturkåren.

å intendenturkårens hufvudstation och

generalintendentens expedition.

å arméförvaltningens intendehts-

departement.

vid allmänna gamisonssjukhuset

i Stockholm.

vid intendentur- och sjnkvårdsförråd.

vid krigsskolan.

vid arméfördelningsstaber.

vid garnisonerade truppförband.

vid icke garnisonerade truppförband.

Summa personal.

i

S

t O

c k h o

1 m.

.

3r ö

t e b o r g.

i

landsorten, undantagandes i

Göteborg

hvarvid hostad i kronans hus skulle åtnjutas af:

(Förvaltarne och vaktmästarne vid den icke garnisonerade

arméen åtnjuta ej servisersättning.)

Summa

inqvarteringsersättning:

(4 regementsintendenter,

nämligen de vid Svea och

Göta lifgarden, lifgardet till

häst och 1. Svea artilleri- regemente upptagas icke.)

servisersättning :

(4 regementsintendenter

och 4 förvaltare, nämligen

de vid Svea och Göta lif- garden, lifgardet till häst

och 1. Svea artillerirege- mente upptagas icke.)

Summa

inqvarteringsersättning:

servisersättning:

(en regementsintendent

och en förvaltare upp- tagas icke.)

Summa

inqvarteringsersättning:

servisersättning:

(2 regementsintendenter

och 2 förvaltare upp- tagas icke.)

Summa

Sjukvårdsintendenten vid all-

männa garnisonssjukhuset i

Stockholm.

Förrådsintendenteme vid inten-

dentur- och sjukvårdsförråden

i Stockholm och & Carlsborg.

Förvaltare vid intendentur- och

sjukvårdsförråden i Stockholm

och å Carlsborg (Intendenter).

Kedogöraren vid krigsskolan.

Begementsintendenten vid

Yaxholms artillerikår.

Regementsintendent en vid

Carlsborgs artillerikår.

Begementsintendenten vid

Göta ingeniörbataljon.

Regementsintendenten vid

Göta tr ångbåt al jon.

Förvaltare och vaktmästare

vid intendenturkåren.

Summa.

inqvarte-

ringsersätt-

ning.

servis-

ersättning.

inqvarte- rings- och

servis- ersättning.

Personal.

ä

Summa

Personal.

ä

Summ

Personal.

ä-

Summa

Personal.

ä

Summa

Personal.

a

Summa

Personal.

ä

S urania

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Generalintendent..........................

1

1

1

i

1,042

50

1,042

50

i

82

50

82

50

1,125

—

1,042

50

82

50

1,125

Fältintendent af 1. graden............

4

—

1

—

—

—

—

3

—

—

4

2

765

—

1,530

—

2

60

—

120

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

555

—

1,110

-

2

30

—

60

—

1,170

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,640

—

180

—

2,820

—

D:o » 2. d:o ............

5

—

—

1

—

1

—

3

—

—

5

2

555

—

1,110

—

2

45

—

90

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

405

—

810

—

3

30

—

90

—

900

—

—

1

—

—

--

—

—

—

—

1

1,920

—

180

—

2,100

—

Intendent » 1. klassen............

30

—

3

2

—

1

—

—

8

16

30

5

292

50

1,462

50

6

45

—

270

—

1,732

50

i

275

63

275

63

—

—

—

—

—

275

63

1

135

—

135

—

3

30

—

90

—

225

—

1

—

—

1

—

1

—

—

3

1,873

13

360

—

2,233

13

D:o » 2. d:o ............

16

—

—

-

1

2

1

—

5

7

16

1

292

50

292

50

3

45

—

135

—

427

50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

135

—

405

—

4

30

—

120

—

525

—

1

—

2

1

—

—

—

i

—

5

697

50

255

—

952

50

Andre intendent...........................

8

—

1

—

—

—

—

—

O

O

4

8

2

184

50

369

—

2

40

50

81

—

450

1

76

50

76

50

2

24

—

48

—

124

50

—

—

—

—

—

i

—

—

—

'' 1

445

50

129

—

574

50

Underintendent ............................

18

—

3

—

—

—

—

6

2

7

18

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Förvaltare....................................

53

—

—

—

—

5

—

—

18

SO

53

—

—

—

—

—

3

90

—

270

—

270

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

13

12

—

156

—

156

—

—

—

—

—

—

—

—

53

53

—

—

426

—

426

—

Y aktmästare.................................

36

—

—

—

—

3

—

2

—

31

36

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

_

—

—

_

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

36

36

—

—

—

—

—

—

Summa

171

1

8

3

1

JL.

1

14

36

95

171

13

—

—

5,806

50

19

—

—

1,048

50

6,855

—

—

275

63

—

—

—

—

—

275

63

9

—

—

2,536

50

27

—

564

—

3,100

50

1

2

2_

1

1

i

1

1

89

99

8,618

63

1 1,612

50

10,231

13

Uti urtima Biksdagens skrifvelse till Kongl. Maj;t deri 26. november 1892, H:o 1, äro å sidorna 36 och. 37 förestående kostnader, i förslag till stat för intendenturkåren, beräknade till

hvadan statsanslaget för inqvarteringslcostnader skulle, till bestridande af inqvarterings- och servis ersättning åt intendenturkåren, ökas med................................................................

kronor

5,300 63

4,930 50 I

Anm. Innan de nya kasernetablissementen uppförts och deruti beredts fria bostäder åt vederbörande förrådsförvaltare, torde för en eller annan sådan påfordras kontant inqvarteringsersättning, men härtill leffinar förestående beräkning full tillgång liksom för inqvarteringsersättning till den eller dem, hvilka i öfrigt förutsatts åtnjuta fri bostad i kronans hus, men af tillfälliga orsaker dermed icke kunnat

tillgodoses, ity att flera af de ofvan upptagna befattningarna, i afvaktan på afgång af intendenturtj ens temän å gammal stat och intendenturkårens fullständiga omorganisation, ännu ej kunna tillsättas med till inqvarterings- och servisersättning berättigade tjensteman. Beträffande åter den till förrådsförvaltare vid den icke garnisonerade arméen i något undantagsfall utgående kontanta hyresersättuiug.

synes denna böra bestridas på sätt före den förbättrade härordningens antagande var bestämdt, enär ej någon sådan ersättning beräknades bland de för intendenturkårens omorganisation befintliga förut utgående medel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/

Till Konungen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 10 sistlidne maj,

uppdragit åt ledamöterna af Riksdagens Första Kammare Kammarherren

m. m. Grefve N. G. A. Sparre och Bruksegaren m. m. Chr. Lundeberg

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

samt ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare, Hemmansegaren m. m.

A. P. Danielsson i Dyestad och Riksbanksfullmäktigen in. m. O. Jonsson

i Hof, att, under Grefve Sparres ordförandeskap och med biträde

af Fältintendenten af första klassen m. m. P. A. F. Holmquist såsom

sekreterare, granska och före den 1 nästkommande november till Eders

Kongl. Maj:t afgifva yttrande rörande ett af dåvarande Expeditionschefen

i landtförsvarsdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts

kansli m. m. G. E. von der Lancken den 15 november 1894 enligt

nådigt förordnande afgifvet förslag till förändrad uppställning af riksstatens

fjerde hufvudtitel, hafva undertecknade, till fullgörande af det

oss sålunda lemnade nådiga uppdrag, den 15 oktober innevarande år

sammanträdt i Stockholm, hvarefter våra med detta uppdrag förenade

arbeten oafbrutet fortgått tills i dag.

I berörda af Eders Kongl. Maj:t vår granskning nådigst understälda

förslag visas, såsom en inledning, till hvilken slutsumma de ordinarie

statsanslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel skulle, på grund

af den utaf Eders Kongl. Maj:t med urtima Riksdagen år 1892 bestämda

förbättrade härordningen, komma att enligt de vid nämnda Riksdag

utförda beräkningar uppgå, sedan berörda härordning genomförts, och

under förutsättning af att under öfvergångstiden icke någon annan

förändring i dessa anslag ifrågakomme än den för denna härordnings

genomförande beräknade.

Uti en bilaga, betecknad A, till denna inledning utvisar förslaget

derjemte den slutsumma hufvudtitelns ordinarie statsanslag skulle uppnå

vid statsregleringen för år 1897, enligt såväl vid urtima Riksdagen år

1892 uppgjorda beräkningar, som vid lagtima Riksdagarne åren 1893

och 1894 fattade beslut.

Emot dessa i förslagets inledning lemnade utredningar och beräkningar

hafva vi icke funnit någon anledning till erinran. Då den nyssnämnda

bilagan A likväl numera tarfvar ett tillägg, omfattande äfven

besluten under innevarande års Riksdag, hafva vi ansett oss böra låta

upprätta en ny sådan bilaga, betecknad n:o 1, hvilken vi underdånigst

bifoga.

Efter den nu berörda inledningen öfvergår förslagsställaren till att

i detalj visa, med bvilka belopp hvart och ett af de olika ordinarie

statsanslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel skulle, på grund af

besluten vid urtima Riksdagen år 1892 och vid lagtima Riksdagarne

åren 1893 och 1894, komma att uppföras, sedan den förbättrade härordningen

genomförts, samt beriktiga!- härvid, med hänvisning till de

af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen bestämda stater, en del af de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

på sin tid för den ifrågavarande härordningen utförda beräkningar derhän,

att denna härordning i sjelfva verket skulle komma att årligen

betinga 130,472 kronor 35 öre mindre än dessa beräkningar vid urtima

Riksdagen år 1892 gåfvo vid handen.

Äfven denna del af det underdåniga förslaget, som egentligen visar

minskningen uti den beräknade slutsumman för hufvudtitelns ordinarie

anslag efter den förbättrade arméorganisationens genomförande, gifver

ej någon anledning till anmärkning, men vi anse oss likväl böra fästa

nådig uppmärksamhet derå:

dels att, genom Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen beslut innevarande

år (Riksdagens skrifvelse n:o 30 den 4 maj 1895 sid. 3, 4, 5

och 6) och alldeles oberoende af de med den förbättrade härordningen

förbundna omkostnader, numera de slutsummor, till hvilka en del statsanslag

upptagits i bilagan betecknad med tablå n:o 4 af omhandlade

betänkande, förändrats, i det anslaget till »fältartilleriet å fastlandet»

skall minskas med 4,200 kronor från 1,147,974 kronor 20 öre till

l, 143,774 kronor 20 öre, anslaget till »fästningsartilleriet» ökas med

100 kronor från 132,180 kronor 80 öre till 132,280 kronor 80 öre,

anslaget till »ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter» ökas med

10,000 kronor från 157,000 kronor till 167,000 kronor, anslaget till

»artilleriskjutskolor» ökas med 4,100 kronor från 18,100 kronor till

22,200 kronor samt anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. för landtförsvarsdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

och kommandoexpeditionen» minskas med 14 kronor från 6,052 kronor

till 6,038 kronor samt

dels att, om än förslagsställaren, vid beräkning af de slutsummor

anslagen efter den förbättrade härordningens genomförande skulle uppnå,

fullkomligt ställt sig på den grund, som de af Eders Kongl. Maj:t med

Riksdagen faststälda stater för honom anvisat, det likväl torde kunna

ifrågasättas huruvida icke dessa slutsummor i ett par fall bort förhöjas,

för att kunna tillgodose de utgiftsbehof, som de respektiva anslagen

skola möta, helst då, som i förslaget skett, de för högt beräknade

kostnaderna minskats med ej mindre än 130,472 kronor 35 öre

och sålunda väl äfven de för lågt beräknade kostnaderna bort höjas med

erforderligt belopp. I sistnämnda afseende få vi sålunda underdånigst

erinra, att den af Eders Kongl. Maj:t till urtima Riksdagen den 14 oktober

1892 om den förbättrade härordningen aflåtna proposition förutsatte,

att volontärerna vid de norrländska infanteriregementena skulle

erhålla sin första utbildning vid dessa regementens skolor och icke vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

volontärskolor, utan att likväl de härför behöfliga kostnaderna blifvit

upptagna.

I med n:o 4 betecknad bilaga hafva vi låtit utföra beräkningar,

utvisande, att för utbildning af volontärer vid de norrländska infanteriregementena

erfordras 34,200 kronor 32 öre under anslaget för »det

icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar» och 17,100

kronor 16 öre under anslaget för »beklädnad och utredning m. m. för

indelta infanteriet, Vermlands fältjägarkår och Jämtlands häst]ägarekår»

eller tillsammans 51,300 kronor 48 öre utöfver hvad, som härför vid

urtima Riksdagen år 1892 beräknades. Då första utbildningen af volontärer

vid de norrländska infanteriregementena ju skulle ske vid regementena

och ej vid de mera kostbara volontärskolorna, synes oss med

reda och sparsamhet förenligt om nämnda förhöjning vidtoges, hvarför

vi, ehuru Riksdagen ej ännu särskildt anvisat behöfligt belopp, likväl

hafva intagit det i våra beräkningar, af skäl att det erfordras för att

utföra hvad Eders Kongl. Maj:t i dylikt hänseende förutsatte vid urtima

Riksdagen år 1892, hvilken ej heller mot detta uttalade någon anmärkning.

I det af Expeditionschefen von der Lancken på sin tid afgifna

förslaget har han från respektiva stater utbrutit en del nu utgående

atlöningsförmåner, för hvilka han i en bilaga, betecknad H fol. n:o 2,

i detalj redogör, och som, enligt Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen

bestämmande, endast skola utgå under nuvarande innehafvares af vissa

befattningar tjenstetid i dessa samt under benämning »ersättning åt

vissa löntagare för genom omorganisation mistade atlöningsförmåner»

sammanfört dessa förmåner till ett »förslagsanslag högst».

Emot detta förslag hafva vi icke haft någon erinran att framställa,

men då, efter afgifvande af berörda förslag, en del deri namngifna och

till dylik ersättning berättigade löntagare afgått eller med visshet kunna

beräknas afgå före år 1897, hafva vi trott oss kunna minska slutbeloppet

af det ifrågavarande anslaget för nyssnämnda år med 17,290

kronor till 57,173 kronor 37 öre.

Af de löntagare, som varit eller äro berättigade till nyss afhandlade

särskilda ersättning hafva nämligen en mönsterskrifvare aflidit, en

regementspastor å gammal stat afgått och ersatts med en dylik, i sådan

befattning konstituerad, hvarjemte 5 regementsofficerare, berättigade

till ersättning för tredje tjenstehäst, afgått eller med visshet kunna beräknas

afgå före ingången af år 1897 och vi dessutom vågat förutsätta,

att aflöningsförmånerna till den sjette arméfördelningschefen först komma

att af Eders Kongl. Maj:t äskas, sedan kavalleriinspektörsbeställningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

kunnat indragas, och sålunda ansett oss ej behöfva beräkna någon serskild

ersättning till nuvarande innehafvaren af denna beställning. Visserligen

kan emot det af oss nu beräknade beloppet anföras, dels att

anslagsbehofvet med all visshet kommer att blifva väsendtligen lägre

än vi beräknat, då nu icke förutsedd afgång, genom dödsfall och förflyttningar

eller afskedstagande, säkerligen före ingången af år 1897

inträffar. Anslagets belopp är dessutom utan egentlig betydelse, då

detta är beräknadt blifva ett förslagsanslag högst och att endast utgå

till vissa uppgifna personer under den tid de qvarstå i sina innehafvande

tjenster.

Med stöd af hvad vi här i underdånighet anfört, hafva vi ansett

oss böra i en med n:o 2 betecknad bilaga, efter nu kända förhållanden,

fullständiga den vid Expeditionschefen von der Lanckens förslag fogade

tablå n:o 4, som utvisar de belopp, med hvilka de nuvarande ordinarie

anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel böra i statsregleringen för

år 1897 utföras efter de af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen hittills

fattade beslut.

Till den nyssnämnda med n:o 2 betecknade bilagan hafva vi låtit,

förutom omnämnda bilaga n:o 4, upprätta en serskild tablå, n:o 3,

utvisande de vid innevarande års Riksdag, i fråga om de ordinarie statsanslagen

under fjerde hufvudtiteln, bestämda förändringar.

Under det att vi sålunda uti beräkningen å bilaga n:o 1 hafva

visat, att de ordinarie anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel vid

statsregleringen för år 1897 skulle uppgå till en slutsamma af 25,849,905

kronor 13 öre, enligt de vid urtima Riksdagen år 1892 och vid Riksdagarne

åren 1893, 1894 och 1895 utförda beräkningar och fattade beslut,

framgår af den utredning vi förut lemnat och hvilken vi i sammanträngd

form sökt åskådliggöra i förutnämnda bilaga, betecknad n:o

2, att denna slutsumma i sjelfva verket endast uppgår till 25,827,906

kronor 63 öre eller 21,998 kronor 50 öre mindre än den af nyssberörda

Riksdag beräknats, hvarvid likväl bör uppmärksammas, att uti sistnämnda

slutsumma ingår äfven omförmälda anslag för ersättning åt

vissa löntagare i följd af arméens omorganisation med 57,173 kronor

37 öre, hvilket belopp, på de af Expeditionschefen von der Lancken

å sidorna 5 och 6 i förevarande underdåniga förslag angifna grunder,

bör tilläggas förestående post å 21,998 kronor 50 öre, då samman

lagda minskningen i den beräknade slutsumman af de ordinarie

anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel blifver 79,171 kronor

87 öre.

Sedan förslagsställaren, såsom ett härvidlag alldeles nödvändigt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

förarbete, beräknat och beriktigat slutsumman af de ordinarie statsanslagen

under fjerde hufvudtiteln för statsregleringen år 1897, enligt

de derom vid tidpunkten för förslagets afgifvande af Eders Kongl.

Maj:t med Riksdagen fattade beslut, öfvergår han till sitt egentliga

uppdrag, nämligen att föreslå en ändrad uppställning af berörda hufvudtitel.

Han sammanför i den af honom föreslagna uppställningen af hufvudtiteln,

der anslagens olika natur ej af honom ansetts häremot utgöra

ett bestämdt hinder, anslag som för närvarande bekosta utgifter

af samma slag, så att dylika utgifter vid redovisningen skulle kunna

återfinnas under ett anslag och icke såsom nu behöfva sökas under

flera sådana, sammanblandade med utgifter af helt olikartad beskaffenhet,

hvarjemte han ordnar anslagsföljden inom hufvudtiteln efter en

viss bestämd grundsats.

Innan vi öfvergå att uttala oss om denna del af det underdåniga

förslaget, må det tillåtas oss att här beröra den antydan om förändrad

uppställning af ifrågavarande hufvudtitel, som Riksdagens revisorer, i

berättelse den 30 november 1894 om verkstäld granskning af statsverkets

jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1893, i sammanhang med vissa uttalade anmärkningar mot

arméförvaltningens räkenskapssystem, lemnat.

Riksdagens revisorer framhålla nämligen dervid, att det skulle vara

eu fördel om statsanslagen under fjerde hufvudtiteln ordnades icke

efter arten af de behof de skola tillgodose utan, dels i för hvarje regemente,

fästning, undervisningsanstalt eller inrättning, afsedda egna anslag,

dels för arméens gemensamma behof afsedda anslag samt dels för

skattelindringar afsedda anslag.

Spörjsmålet om en sådan uppställning af hufvudtiteln, som den af

Riksdagens revisorer antydda, är icke nytt utan har ofta framstälts i

sammanhang med frågan om decentralisation af de ekonomiska bestyren

vid arméen, hvarför också Expeditionschefen von der Lancken

torde, vid afgifvande af det föreliggande förslaget, ansett sig hafva haft

anledning att på förhand bemöta ett förslag i den af bemälde revisorer

sedermera antydda riktning.

Han anför i hufvudsak emot den af Riksdagens revisorer ifrågasatta

uppställning af fjerde hufvudtiteln, i hvad de s. k. egna anslagen,

hvilka ju egentligen skulle känneteckna denna uppställning,

angår, att hvart och ett af desamma ju komrne att handhafvas af tre

eller måhända fyra departement i arméförvaltningen, att hvarje sådant

anslag till sin natur måste blifva delvis förslagsanslag, delvis bestämdt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

anslag och delvis reservationsanslag, att det syntes förmånligare och

riktigare om utgifterna ordnades efter de olika behof de tillgodose än

efter de truppdelar, anstalter och inrättningar, för hvilka de ifrågakomma,

samt slutligen, att en sådan uppställning icke förekomme eller

vore ifrågasatt å någon annan hufvudtitel.

I sak kunna vi icke annat än fullständigt instämma med de anmärkningar

Riksdagens revisorer i den omförmälda berättelsen funnit

sig hafva haft anledning framställa, beträffande räkenskaps- och redovisningsväsendet

å riksstatens fjerde hufvudtitel, hvilket vi funnit kräfva

omorganisation, men vp tro icke, att den genomgående förändring af

fjerde, hufvudtitelns uppställning, som Riksdagens revisorer antydt, är

för vinnande af det åsyftade ändamålet behöflig eller under nuvarande

förhållanden fullt lämplig. Deremot synes oss det af Expeditionschefen

von der Lancken uppgjorda förslaget vara med vissa förändringar fullt

antagligt och då vi förorda detta, är det äfven derföre, att detsamma

ej innebär några genomgripande förändringar af den nuvarande uppställningen

utan snarare är att anse som en af förhållandena påkallad

förenkling och förbättring af densamma.

I likhet med Riksdagens revisorer anse vi deremot, såsom vi nyss

anfört, räkenskapsväsendet i arméförvaltningen förete stora brister, men

hålla före, att detta hufvudsakligen har sin grund i det sätt, på hvilket

räkenskapsväsendet inom arméförvaltningen är ordnadt och tillämpadt

samt ingalunda att tillskrifva hufvudtitelns uppställning, ehuru vi naturligtvis

ej vilja bestrida, att en lämplig uppställning af hufvudtiteln

äfven kan utöfva ett visst inflytande å dessa förhållanden.

Da. vi, enligt hvad ofvan anförts, anse den uppställning som

Expeditionschefen von der Lancken föreslagit, vara, med någon ändring,

den under nuvarande förhållanden mest lämpliga samt att, hvad Riksdagens

revisorer med sin framställning hufvudsakligen afsett, lika väl

kan vinnas genom förändrade bestämmelser i afseende å räkenskapsväsendet,

torde det ej ligga utom vårt uppdrag, att i sammanhang med

det förslag till uppställning af hufvudtitelns ordinarie anslag vi afgifva

äfven med några ord beröra, i hvilken riktning dylika bestämmelser

synts oss böra gå.

I sådant afseende hafva vi trott oss finna, att förvaltningen af de

under riksstatens fjerde hufvudtitel hörande medel borde, jemte dithörande

räkenskaps-, redovisnings- och revisionsväsende, förläggas å

endast ett departement i arméförvaltningen, till hvilket sålunda alla

slags redogörelser för dylika medel skulle ingå och hvilket i följd

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

häraf också egde att för denna redovisning utfärda de nödiga föreskrifterna.

Med en dylik bestämmelse och under förutsättning, att räkenskapsväsendet

blefve så ordnadt, att i arméförvaltningens hufvudbok komme

ej allenast att uppläggas konti för hvarje under förvaltningen stående

fond, för hvarje under riksstatens fjerde hufvudtitel uppfördt, anslag,

för hvarje truppförband och militärinstitution samt för andra räkenskapshafvare

som af dessa anslag beröras utan att äfven och i sammanhang

dermed räkenskaperna uppstäldes på sådant sätt, att de respektiva

konti hänvisa till och redovisa hvarandra, så borde efter vårt förmenande

de talrika omföringarne kunna inskränkas till det minsta möjliga

samt den reda och öfverskådlighet i räkenskapsväsendet, Riksdagens

revisorer genom sin erinran velat framkalla, kunna vinnas.

& Som vi förut uttalat, anse vi den i det underdåniga förslaget förordade

och betydligt förenklade uppställningen af riksstatens fjerde

hufvudtitel vara, med några förändringar, den, som för närvarande bäst

kommer att emotsvara sitt ändamål och få sålunda nu endast i underdånighet

andraga de skäl, vi haft till de ändringar härvidlag, som af

oss ifrågasättas.

I sådant afseende få vi då i underdånighet framhålla, att vi ansett

lämpligt, att de under fjerde hufvudtiteln samlade ordinarie statsanslagen

såsom hittills grupperas under hufvudrubriker, i hvilket syfte

vi ifrågasätta, att dela de ordinarie anslagen i sex grupper omfattande,

dels »aflöning och expenser samt inqvarterings- och resekostnad»,

dels »remontering och liästlega m. m.», dels »skolor för officerare,

underbefäl och militärläkare», dels »naturaunderhåll, ''sjukvård, öfningar

och materiel», dels »skattelindringar och ersättningar till rust- och rotehållare»

samt dels i sådana anslag, hvilka icke kunna hänföras till

något särskildt slag af utgifter, »diverse anslag». _ Såsom en följd af

denna gruppering, i hvilken vi i allmänhet fasthallit vid den af Expeditionschefen

von der Lancken föreslagna ordningsföljden anslagen

emellan, som efter vårt förmenande lämplig, hafva vi varit nödsakade,

att till första hufvudrubriken uppflytta de under hufvudtiteln varande

eller föreslagna olika anslagen för skrifmaterialier och expenser, ved

m. in. Derjemte hafva vi funnit oss böra än vidare fortgå på den i det

underdåniga förslaget beträdda vägen, nämligen att sammanslå anslag

med likartade uppgifter och att, såvidt möjligt, förenkla anslagsbenämningarne.

Endast i ett fall skilja vi oss med förslagsställaren uti dessa afseenden

och gå i motsatt riktning med honom, i det vi, om också

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

endast af rent formela skäl, funnit oss förhindrade att föreslå det anslaget

för »lindring i rustnings- och roteringsbesvären» tillägges värdet

af sådana besvär vid de rust- och rotehåll af Skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregemente, som år 1897 beräknas

ännu fullgöra sin rustning och rotering effektivt. I stället hafva

vi härför föreslagit ett särskildt anslag benämdt »fortgående vakanssättning

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrlands samt förutsatt, att det

till sin natur skulle vara »förslagsanslag högst», då detsamma, såsom

beräknadt till fulla värdet af icke vakanssatta rust- och rotehåll vid

berörda regementen, ej kan komma att öfverskridas, men ej heller

dess utgifter, inom denna gräns, på förhand beräknas. Detta anslag,

afsedt som det är, att, i mån af den fortgående vakanssättningen vid

ifrågavarande kavalleri, tillföra anslaget för dettas omorganisation behöfliga

medel för de ökade utgifter, som uppkomma allt efter som

naturaprestationerna genom vakanssättningen upphöra, har äfven till

uppgift, att lemna anslaget för »lindring af rustnings- och roteringsbesvären»

de medel, som derifrån skola utgå för de vid nyss nämnda

tre kavalleriregementen ännu icke vakanssatta rust- och rotehåll. Anslaget

kominer sedermera, då den berörda vakanssättningen är afslutad,

att alldeles uppgå i de för berörda tre kavalleriregementen anvisade

anslag.

Sedan vi nu i allmänna drag redogjort för de ändringar vi föreslå,

beträffande det underdåniga förslaget till förändrad uppställning af fjerde

hufvudtiteln, må Eders Kongl. Maj:t tillåta oss, att i detalj redogöra

för dessa ändringar, hvilka vi sökt åskådliggöra i en bilaga, betecknad

n:o 11, till detta yttrande.

I fråga om anslaget till departementschefen, utföres detta, till benämningen

oförändradt, med förutvarande belopp 17,000 kronor, men

beträffande anslaget för »departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

och kommando-expeditionen», hafva vi, med bibehållande af anslaget i

öfrigt oförändradt, eller å 50,250 kronor, funnit den tyngre titeln böra

kunna utbytas emot den kortare »departementet» och hafva fullföljt denna

uppfattning jemväl i det under innevarande års Riksdag till 6,038

kronor minskade anslag för »skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

departementets afdelning af Kongl. May.ts kansli och kommando-expedition»,

hvilket vi såsom dithörande uppflyttat närmast anslaget för »departementet»,

enär vi, i följd af ifrågavarande expensanslags natur och

oberäkneligheten af de utgifter det kan komma att bestrida, icke tilltrott

oss hemställa om dess sammanslagning med sistnämnda anslag,

som annars skulle varit följdriktigast.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Vidare hafva vi, i fråga om anslagen till s arméförv ältning em å

134,709 kronor 40 öre, till ))generalitetsstatem å 122,160 kronor, till

»generalstabens å 248,555 kronor, till »artilleristaben» å 12,200 kronor

och till »kommendantstaten» å 14,347 kronor 50 öre, icke ansett några

andra förändringar önskvärda än att anslaget för »skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. för arméförv ältning en m. fl. verk» å 15,000 kronor

fördelas emellan anslagen för »arméförv ältning em och för »generalstaben»,

såsom varande afsedt att tillgodose sådana utgifter för berörda verk

och stab, hvilka annars i allmänhet lagts under vederbörliga stater.

Med anledning häraf hafva vi höjt dessa båda anslag med respektive

12,555 kronor och 2,445 kronor — eller de belopp, som lära för de

afsedda ändamålen böra beräknas — till för sarméförvaltningens 147,264

kronor 40 öre och till för sgeneralstabem 251,000 kronor, hvartill vi

ansett oss så mycket mer oförhindrade, som omförmälda expensanslag

är af bestämdt anslags natur eller af samma art, som de båda anslag,

emellan hvilka det skulle fördelas.

Då, såsom vi förut andragit, Eders Kongl. Maj:t med innevarande

års Riksdag från aflöningsmedel vid fältartilleriet öfverflyttat 4,100

kronor till anslaget för »artilleriskjutskolor» samt 100 kronor till aflöning

vid Vaxholms artillerikår, har det blifvit nödvändigt att upprätta ett

nytt sammandrag öfver de till anslaget för »arméens aflöning och rekryterings

ingående belopp, liksom förslag till nya stater för fältartilleriregementena

och berörda kår, hvilka vi uti med n:ris 5—10 betecknade

bilagor här vidfoga.

I fråga om det förevarande anslaget, hafva vi emellertid funnit,

att benämningen, då anslaget i verkligheten ju icke fullständigt omfattar

hela arméens aflöning och rekrytering, bör utbytas mot en annan

samt dervid icke kunnat utleta någon mera emot ändamålet svarande

än »aflöning och rekrytering m. m.s om också denna benämning ej heller

är fullt tillfredsställande, då den icke alldeles begränsar anslagets uppgift.

Gifvet är emellertid, att, då det i riksstaten naturligtvis vore

mindre lämpligt, att vid benämningar af anslagen söka lemna en fullständig

beskrifning å de olika och ofta mångskiftande kostnader, som

af hvart och ett af dem skola utgå, man härvidlag, för vinnande af

den nödiga kortheten, ofta måste mer eller mindre offra fullständigheten.

Såsom en följd af hvad vi förut uttalat, hafva vi till aflöningsoch

rekryteringsanslaget uppflyttat, dels det af Expeditionschefen von

der Lancken på sin tid till »skrifmaterialier och expenser för artillerikomniitéen

och garnisonerade arméem förslagsvis uppförda anslag å 13,300

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

kronor och dels från statsanslaget för »kavalleri- och infanteriregementena»

det till lifregemente! till fot samt Norra och Södra Skånska

infanteriregementena, såsom understöd för musikens underhåll, utgående

belopp af 7,100 kronor eller tillsammans 20,400 kronor, hvarigenom

anslaget för »aflöning och rekrytering m. to.» skulle komma att i riksstaten

upptagas med 8,495,498 kronor 55 öre. Efter vårt förmenande

vore det synnerligen lämpligt att nyssberörda belopp af 20,400 kronor

komme att inflyta i de respektiva truppförbandens stater, men vi hafva

likväl ej härom tillåtit oss att afgifva något annat förslag än att vi,

uti den med n:o 5 betecknade bilagan, utvisat å hvilka truppförband

eller med andra ord, å hvilka stater detta belopp för sådan händelse

skulle fördelas.

Uti statsanslagen för »intendenturkåren» å 356,178 kronor 90 öre,

för ''bökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne» å 41,911

kronor, för »pensioner och stipendier för fältläkarekåren och v eter inär staten»

å 21,800 kronor, för »inqvarteringskostnader» å 165,970 kronor 49 öre,

för »inqvarteringens ordnande i Stockholm» å 21,450 kronor, för »ålderstillägg»

å 9,500 kronor, för »reservbefälet» å 53,516 kronor, för »ersättning

åt vissa löntagare för genom omorganisation mistade aflöning sförmåner»

å 74,463 kronor 37 öre, för »rese- och traktamentspenningar» å

164,376 kronor 5 öre, för »resestipendier» å respektive 6,000 och 2,000

kronor samt för »durchmarschkostnader» å 8,000 kronor äro icke några

andra förändringar af oss funna lämpliga, än att anslaget för »pensioner

och stipendier för fältläkarekåren och v eter inär staten» ansetts bättre böra

benämnas endast »stipendier för fältläkarekåren och veterinär staten», såsom

kortare och mera öfverensstämmande med anslagets uppgift, samt att

anslaget för »ersättning åt vissa löntagare för genom omorganisation mistade

aflöning sförmåner», dels, på grund af den här förut berörda redan

skedda eller med visshet beräknade afgång af sådana löntagare, ansetts

kunna minskas med 17,290 kronor till 57,173 kronor 37 öre och dels,

såsom mera betecknande dess ändamål, förslagsvis kallats »ersättning åt

vissa löntagare i följd af arméens omorganisation». Statsanslagen för

»remontering och skoning to. to. för värfvade kavalleriets, artilleriets, ingeniörtr

upp ernås och trängens hästar» å 170,669 kronor 62 öre samt för

»lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas exercis» å 154,390

kronor hafva af oss i ingen annan mån ifrågasatts att förändras än,

att det förstnämnda anslagets något långdragen benämning ansetts

kunna utbytas emot den kortare af »remontering och skoning m. to. för

garnisonerade arméens hästar».

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

I fråga om statsanslagen för »krigshögskolam å 25,640 kronor, för

»artilleri- och ing eniörhög skolan» å 40,866 kronor 50 öre, för »ridskolan»

å 30,000 kronor, för »skjutskolan för infanteriet och kavalleriet)) å 31,000

kronor, för x>artilleriskjutskolor» å 18,100 kronor, för »krigsskolan» å

76,729 kronor, för -»volontärskolon å 158,345 kronor, för »militärläkares

undervisning)) å 8,500 kronor samt för »garnisonssjukhusen i Stockholm

och å Carlsborg» å 77,287 kronor, kafva ej heller andra ändringar af

oss förordats, än, att de båda förstnämnda för krigshögskolor afsedda

anslagen, måtte sammanslås till ett anslag benämndt »krigshögskolor»

och med en slutsumma af 66,506 kronor 50 öre samt att anslaget för

»artilleriskjutskolor» måtte, enligt Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen

derom i år fattade beslut, uppföras med 22,200 kronor.

Vidkommande de båda särskilda vapenöfningsanslagen, hafva vi ej

ifrågasatt någon annan ändring än den, som betingas, vid det till

stamtruppens öfningar utgående anslaget, för utbildningen af volontärerna

vid de norrländska infanteriregementena, och hvilken såväl här

förut, som i bilagan betecknad med n:o 4 blifvit utredd.

Efter vårt förmenande skulle sålunda statsanslagen för »det icke

garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar» samt

»de värnpligtiges vapenöfningar» uppföras med respektive 1,099,439 kronor

80 öre och 3,094,957 kronor 84 öre.

Då dels anslagen för »artilleriets exercisbehof, skjutöfning av, bestyckning

m. m.» å 252,000 kronor, för »artilleribehof till vapen, ammunition,

artillerimateriel m. m.» å 987,662 kronor 67 öre och för »uppköp

af salpeter eller rämaterialier till röksvagt krut» å 50,000 kronor samt

dels anslagen för »fortifikationens praktiska öfningar» å 26,000 kronor

och för »fortifikationsbehof till kommendantskap sutgifter, byggnader och

ingeniör materiel» å 414,282 kronor, hvarje grupp för sig, skulle hafva

så närbeslägtade utgifter, att det ofta ankoinme på godtycke, till hvilket

anslag derunder hörande kostnad borde hänföras, hafva vi, såsom

en väsentlig förenkling, ifrågasatt sammanslagning af de tre förstnämnda

anslagen till ett samt likaså af de två återstående till äfven ett

sådant. Till det första af dessa båda sålunda bildade anslag skulle

dessutom från anslaget för »arméens personliga mundering sutrustning»

öfverföras 10,192 kronor, hvilket belopp, afsedt för vapenunderhåll vid

rusthållstrupper, påtagligen endast genom ett förbiseende på sin tid

upptagits under sistnämnda anslag.

En följd af dessa sammanslagningar och förändringar blefve naturligtvis,

att de båda nya anslagen borde erhålla förändrade namn, i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

hvilket afseende vi få hemställa, att desamma under benämningarne

»arméens vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och

materiel» å 1,299,854 kronor 67 öre samt »arméens byggnader och kommendantskap

sutgifter samt fortifikationens öfningar och materiel» å 440,282

kronor uppföras i riksstaten.

Visserligen kan mot denna sammanslagning anföras, att anslaget

för »uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut» är af förslagsanslags

natur, under det att de anslag, med hvilka det skulle sammanslås,

äro reservationsanslag, men en dylik invändning torde ej förtjena

vidare afseende, då det ifrågavarande anslaget sedan flera år med

sitt i riksstaten upptagna belopp bidrager till just de utgifter, hvilka

det äfven för framtiden komme att bestrida.

Statsanslagen för strängens praktiska öfningar» å 5,000 kronor,

för »mathållning för värfvare trupper» å 1,415,621 kronor 76 öre, för

»jouragering af värfvade kavalleriets, artilleriets, ingeniörtruppernas och

trängens hästar» å 710,501 kronor 61 öre, för »arméens personliga mundering

sutrustning» å 1,932,282 kronor 62 öre samt för »arméens intendenturoch

sjukvårdsträng» å 83,854 kronor 84 öre synas endast i den mån

tarfva förändringar, att benämningen af anslaget för »trängens praktiska

öfningar» för korthetens skull, och då tillägget praktiska synes vara

alldeles öfverflödigt, utbytes mot den af »trängens öfningar» att »mathållnings-

och fouragering sanslag en» samt »anslaget för arméens personliga

mundering sutrustning» komma att i framtiden uppkallas »mathållning vid

garnisonerade arméen», »fouragering vid garnisonerade arméen», samt »arméens

mundering sutrustning» såsom kortare och innebärande mera exakta

uttryck för de ifrågavarande anslagens användning. Det sistnämnda

anslaget skulle derjemte, enligt hvad förut framhållits, minskas med

10,192 kronor och ökas med. 17,100 kronor 16 öre samt sålunda komma

att i riksstaten uppföras med 1,939,190 kronor 78 öre. Statsanslagen

för »troféer, kommunionsaker, modeller, medicinal- och instrumental-attiralj

samt musikinstrument för värfvade arméen» å 16,850 kronor samt för

»intendentur- och sjukvärdsförräden i Stockholm och ä Carlsborg samt

transporter» å 16,073 kronor 5 öre hafva vi, då benämningarne synas

oss allt för vidlyftiga och utgifterna, som derifrån skulle bekostas, ju

också äro af diverse natur, sammanfört till ett anslag å 32,923 kronor

5 öre, kallaat »diverse intendenturbehof».

Vidkommande statsanslaget för »kaserninventarier samt ved, ljus och

vatten för den värfvade arméen, äfvensom sängkläder och handdukar» å

234,117 kronor, hafva vi föreställt oss, att benämningen »arméens kasern
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

utredning samt ved, ljus och vatten för den garnisonerade armé em, ehuru

varande betydligt kortare, lika fullständigt skulle komma att motsvara

detta anslags användande samt dertill, i öfverensstämmelse med Eders

Kong]. Maj:ts med Riksdagens beslut härom i år, förhöjt anslaget i fråga

med 10,000 kronor till 244,117 kronor.

Beträffande statsanslagen för »kavalleri- och infanteriregementena» å

700,500 kronor, för »lindring i rustnings- och roteringsbesvärem å 2,069,588

kronor och för »roteringsunderstöd)» å 12,500 kronor, hafva vi endast

ifrågasatt, dels att förstnämnda anslag, på grund af de upplysningar vi

härom inhemtat genom den, under n:o 12, bilagda promemoria af chefen

för Kongl. statskontoret, måtte, såsom mera betecknande anslagets

uppgift än dess förutvarande benämning, kallas Drustnings- och roteringsersättningD

samt att den kontanta anvisningen i anslaget, 7,100 kronor,

måtte uppföras, såsom förut nämnts, under anslaget för »aflöning och

rekrytering m. m.D, hvadan först berörda anslag med endast 693,400

kronor skulle, under »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslagD,

»Ersättningar», uppföras i hufvud titeln samt dels att anslaget för

Dlindring i rustnings- och roteringsbesvärem måtte, såsom också omordats,

minskas med de af förslagsställaren förut ditförda 284,400 kronor och

sålunda i riksstaten uppföras med 1,785,188 kronor.

Statsanslagen för Dersättning för störtade eller skadade nummerhästar

vid indelta kavallerietD å 4,900 kronor, för Dhämmande af srnittosamma

sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna in. m.D

å 1,700 kronor, för Domorganisation af Skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregementeD å 1,749,213 kronor 90 öre,

hafva vi ansett böra till oförändrade belopp i riksstaten uppföras, men,

i fråga om benämningarne, funnit att, då hvarje af de i riksstaten

Tippförda anslagen i sig inbegriper »ersättning för» vissa kostnader och

detta uttryck sålunda torde få anses obehöfligt, då det ligger i sakens

natur, att några anordningar för hämmande af srnittosamma sjukdomar

bland indelta kavalleriets nummerhästar icke lära ifrågakomma annat

än då de äro i tjenstgöring samt då »indelta kavalleriet i Skåne och

Norrland» är ett kortare uttryck än »Skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregemente», berörda anslag lämpligare

kunna kallas statsanslagen för Dstörtade eller skadade nummerhästar vid

indelta kavallerietD, för Dhämmande af srnittosamma sjukdomar bland indelta

kavalleriets nummerhästarD och för Domorganisation af indelta kavalleriet

i Skåne och NorrlandD. Efter sistnämnda anslag hafva vi uppfört

det af oss ur lindringsanslaget utbrutna och förut omförmälda stats
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

anslaget för Dfortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och

NorrlandD å 284,400 kronor samt derefter, i nu nämnd ordning, statsanslagen

för Dextra utgifter å 67,000 kronor och för DdisciplinkompanietD

å 44,600 kronor, hvilket senare anslag skulle afsluta raden af de under

riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda ordinarie anslagen.

Öfver den sålunda af oss nu föreslagna uppställning af fjerde hufvudtiteln,

hafva vi uti bilaga, betecknad n:o 13, låtit upprätta ett »förslagtill

uppställning och slutsummor för de ordinarie anslagen under riksstatens

fjerde hufvudtitel år 1897» och få i detta sammanhang i underdånighet

framhålla, att, derest efter sedvanligheten de ordinarie statsanslagens

slutsummor blifvit afrundade uppåt till fulla krontal, denna

åtgärd kommit att med 6 kronor 87 öre förhöja hufvudtitelns slutbelopp.

Då för detta förslag varit, utom andra af oss framhållna omständigheter,

bestämmande, dels, hvilket departement inom arméförvaltningen,

det, enligt de af Eders Kongl. Maj:t hittills i allmänhet följda

grunder, tillkomme öfverinseendet vid användande af de olika statsanslagen

samt dels, hvilka slag af kostnader, som från anslagen skidle

bekostas, hafva vi vid bilagan n:o 13 fogat en dylik, n:r 14, innehållande

nödiga upplysningar härutinnan.

Vidare hafva vi under bilagor betecknade n:ris 15 och 16 låtit

utföra utredningar, som visa anledningen till den af Expeditionschefen

von der Lancken på sin tid och af oss sedermera omordade minskning

i slutsumman af de för den förbättrade härordningen beräknade kostnaderna,

hvarjemte vi i en, med n:o 17 betecknad, bilaga upprättat ett

sammandrag, utvisande af hvilka statsanslag anslaget för Domorganisation

af indelta''kavalleriet i Skåne och NorrlandD är bildadt och å hvilka

det sålunda vid organisationens afslutande bör fördelas.

För att fullständiga detta yttrande få vi slutligen i underdånighet

framhålla, att vi naturligtvis icke ingått i något som helst bedömande

af de under riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda förslagsanslagens tillräcklighet

att fylla de på dem stälda fordringar, i annat afseende än

det, som föranledts af Eders Kongl. Maj:ts med urtima Riksdagen år

1892 beslut om antagande af den förbättrade härordningen samt att

beloppet af det arfvode, hvilket skulle tillkomma den regementschef af

kavalleriet, som kan afses att, jemte egna tjensteåligganden, vid den

nuvarande kavalleriinspektörens afgång, jemväl fylla denne åliggande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

uppgifter,

vidfogade

berördt.

ännu ej till siffran bestämts samt derföre ej heller blifvit i

kostnadsberäkningar upptaget eller förut i detta yttrande

Stockholm den 28 Oktober 1895.

Underdånigst

G. SPARRE.

CHR. LUNDEBERG. A. P. DAN1ELS0N. OLOF JONSSON.

P. F. Holmquist.

■i:* v '' --v.. Tf'' * -1. s i. fy u. ? ; •'' i:-;; ;

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1895.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 1.

Beräkning af slutsumman utaf de ordinarie statsanslagen under riksstatens

fjerde liufvudtitel år 1897, på grund dels af urtima Riksdagens beslut ai

1892 om antagande af den förbättrade härordningen och dels af de förhöjningar

och andra ändringar af dessa statsanslag, som Riksdagen, oberoende af berörda

härordning, under åren 1893, 1894 och 1895 bestämt.

Slutsumman af de ordinarie statsanslagen under

riksstatens fjerde liufvudtitel år 1897 blefve:

På grund af urtima Riksdagens

beslut år 1892.

Kronor.

Summa

kronor.

Riksstaten för år 1893 utvisade, att slutsumman af de

ordinarie statsanslagen under fjerde hufvudtiteln

då var.................................................................

Härutinnan skulle på grund af urtima Riksdagens beslut

år 1892 samt af Riksdagens beslut åren 1893,

1894 och 1895 inträda följande:

dels förhöjningar:

a) i följd af urtima Riksdagens beslut år 1892 om an
tagande

af den förbättrade härordningen:

för ökad beväringsöfning, se urtima Riksdagens

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 26 november 1892,

n:o 1, sid. 18..................

för organisationsförbättringar, se urtima Riksdagens

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 26 november 1892,

n:o 1, sid. 18..................

för afskrifning af ytterligare 30 % utaf rustningsoch

roteringsbesvären, se särskilda utskottets utlåtande

n:o 1 den 15 november 1892 till urtima

Riksdagen, sidan 165, hvarest 70 % af dessa besvär

beräknas till 3,102,832 kronor, från hvilket

belopp i rundadt tal skulle afgå 1,772,000 kronor

eller 40 % af samtliga rustnings- och roteringsbesvären,

som återstå att för Riksdagen med

443,000 kronor årligen bevilja för kvartdera af

åren 1898, 1900, 1902 och 1904 .........

genom öfverförning å ordinarie stat från extra statsanslaget

för tillämping af nya värnpiigtslagens föreskrifter

ifråga om de värnpligtiges inskrifning och

redovisning in. m., se urtima Riksdagens skrifvelse

till Kongl. Maj :t den 26 november 1892, n:0 1, sid. 3

för i följd af den förbättrade härordningen årligen

ökade kostnader till ved och ljus samt till kasernunderhåll,

se såväl Kongl. Maj:ts proposition till

urtima Riksdagen den 14 oktober 1892, n:o 1, sid.

76, som statsutskottets utlåtande n:o 5 till Riksdagen

den 27 februari 1894, sid. 63.......

b) och i följd af Riksdagens beslut, oberoende af den för
bättrade

härordningen, ''under år:

1893: på grund af yppade brister i förslagsanslagen

för:

mathållning för manskapet vid garnisonsregementena,

se Riksdagens skrifvelse till Kongl. Maj:t

den 2 maj 1893, n:o 37, sid. 16.......

rese- och traktamentspenningar, se Riksdagens

skrifvelse till Kong!. Maj:t den 2 maj 1893,

n:o 37, sid. 21...............

och på grund af behöflig ammunition för stammanskapets

målskjutningmed 1867—1889årsgevär:

å statsanslaget för försvarsverket till lands i allmänhet

eller arméförvaltningens departement,

se Riksdagens skrifvelse till Kongl. Maj:t den

2 maj 1893, n:o 37, sid. 19, jemförd med statsutskottets

utlåtande till Riksdagen den 10 mars

1893, n:o 5, sid. 42.............

1894: till ökad dagaflöning åt en regementstrumslagare

vid hvardera af Hallands och Blekinge bataljoner:
å

statsanslaget för det icke garnisonerade infanteriets

befälsaflöning, se Riksdagens skrifvelse

till Kongl. Maj:t den 9 maj 1894, n:o 30,

sid. 16 ...................

1895: till ökade belysnings-och eldningskostnader för

det nya kasernetablissementet å Qviberg:

å statsanslaget för ved och ljus för fästningar

och garnisonsorter, se Riksdagens skrifvelse till

Kongl. Maj:t den 4 maj 1895, n:0 30, sid. 6. .

i 21,Olif),700 oo

Sgr

dels minskade utgifter:

1,775,059-78

l,330,832-oo

24,529-95

85,000’oo

a) i följd af urtima Riksdagens beslut år 1892 om an- j

tagande af den förbättrade härordningen, se urtima j

Riksdagens skrifvelse till Kongl. Maj:t den 26 no- j

vember 1892, n:o 1, sid. 19, nämligen å:

generalitetsstaten, genom indragning af aflöningsförmåner

åt en kavalleriinspektör och för tredje tjen
stebäst

till 8 generalspersoner..........

militärläkarekursen, veterinärstaten m. m., genom omorganisationer

.................

kommendantstaten, genom indragning af en del befattningar

...................[

infanteriets befälsmöten, genom indragning af dessa |

mötens andra och tredje omgångar.......I

kavalleriregementena, genom indragning af aflönings- J

förmånerna för tredje tjenstehäst åt 21 regementsofficerare

....................

ecklesiastikstaten, genom ändrade afiöningsförmåer

till regementspastorer..............

auditörstaten, genom ändrade aflöningsförmåner till

regementsauditörer...............

möteskostnader, genom de indelta sqvadronernas i

Jämtland förändring till värfvad trupp .....

18,605''oo

2,480-10

2,300''oo

84,482-84

16,065''oo

6,135-oo

32,486-oo

30,000-oo

! b)

och i följd af Riksdagens beslut, oberoende af den förbättrade

härordningen, under år:

1893: å statsanslaget för:

kavalleri- och infanteriregementena, se Riksdagens

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 2 maj 1893, n:o

37, sid. 7 ...................

skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för landtförsvarsdepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli och kommandoexpeditionen, se Riksdagens

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 2 maj 1893, n:o

37, sid. 22..................

1894: å statsanslaget för:

kavalleri- och infanteriregementena, se Riksdagens

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 9 maj 1894, n:o

30, sid. 16..................

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för landtförsvarsdepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli och kommandoexpeditionen, se Riksdagens

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 9 maj 1894, n:o

30, sid. 19..................

1895: å statsanslaget för:

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för landtförBvarsdepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli och kommandoexpeditionen, se Riksdagens

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 4 maj 1895, n:o

30, sid. 6 ..................

5,376,886-0 7

26,446,580-07

162,553-94

Riksstaten för år 1897 skulle sålunda, i följd af Riksdagens

här ofvan berörda beslut, komma att utvisa

en slutsumma för de ordinarie statsanslagen under

fjerde hufvudtiteln af kronor...........

26,254,03213

På grund af såväl urtima

Riksdagens beslut år 1892,

som af Riksdagens beslut

åren 1893, 1894 och 1895.

Kronor.

Summa

kronor.

! 21,069,706-00

2,161,464-34

1,775,059-78

24,529-95

85,000''oo

150,000''oo

67,000-oo

186,000-oo

36''oo

bO.OOO''00 5,789,922-07

18,605-eo

2,480-io

2,300-o o

84,482-84

16,065-oo

6,135‘oo

32,48G-oo

30,000''oo

816,600-oo

121-00

400-oo

28''oo

14-oo

26,859,622-07

1,069,716-94

25,849,905 13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 2.

Tablå .tand6 dels med hvilka slutsummor de nuvarande ordinarie anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel skulle, sedan den förbättrade härordningen genomförts, för år 1897 i riksstaten upptagas på grund af Riksdagens beslut

VI m ima n,sdagen ai 189. samt vid lagtima riksdagarna aren 1893, 1894 och 1S9Ö samt dels med hvilka belopp berörda anslag uti den för år 1896 faststälda riksstaten, i följd af dessa beslut skola för år 1897 minskas eller ökas.

Riksstatens fjerde hufvudtitel:

Landtförsvarsdepartementet:

j Ordinarie anslag:

J Departementschefen................

Departementets afdelning af Kongl. Ma j ds kansli samt kommandoexpeditionen

I Generalstaben....................

{ Intendenturkåren...................

| Arméförvaltningen..................

j Generalitetsstaten..................

j Artilleristaben...................

Kommendantsstaten...................

Krigshögskolan......................

Krigsskolan.....................

Garnisonssj ukhusen i Stockholm och å Oarlsborg..........

j Militärläkares undervisning...................

j Resestipendium för militärläkare..................

| Pensioner och stipendier för fältläkarekåren (och veterinärstaten)...............

| Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.................

Kavalleri- och infanteriregementena.........

Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning

S Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning..................

[ Lindring i rustnings- och roteringsbesvären...............

Roteringsunderstöd....................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet

kör hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna m. m. .

j Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfning^-

Lifgardet till häst.....................

Kronprinsens husarregemente..................

Svea lifgarde.......................

I Andra lifgardet ....................

| Fältartilleriet å fastlandet .......................

Fästningsartilleriet......................

Gotlands artillerikår........................

Fortifikationen.........................

Trängen .....................

Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning...........

Remontering och skoning in. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar

JjCga för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis

kouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena....................

Beväringsmanskapets vapenöfningar.................

| Yolontärskolor................

Reservbefälet.................

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement, artilleridepartomentets andel

D.o

3 d:o »

eko

»

eko

(ko

, fortifikations

d:o

(ko

D:0

» d:o »

eko

*

eko

eko

, intendents

d:0

(ko

D:o

» d:o »

(ko

(ko

(ko

, civila

d:0

(ko

Beklädnad och utredning in. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarekår och Jämtlands hästjägarekår

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.........................

Inqvarteringskostnader.....................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm ...............

För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut.............

Ved och ljus för fästnings- och. garnisonsorter....................

För en ridskola vid Strömsholm .......................

Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet....................

Artilleriskjutskolor...................

Durchmarschkostnader...............

Alderstillägg...............

Rese- och traktamentspenningar

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen med flera verk

Skrifmaterialier och expenser, ved ro. m. för departementets afdelning af Kongl. Majfis kansli samt kommandoexpeditionen

Extra utgifter............................

Eisciplinkompaniet...........................

Ersättning åt vissa löntagare för genom omorganisation mistade aflöningsförmåner

Summa kronor

Enligt Kongl. Maj-.ts

med urtima Eiksdagen

år 1892 beslut skulle

de ordinarie anslagen

under riksstatens fj erde

i hufvudtitel erhålla nedanstående

beriktigade

slutsummor sedan den

förbättrade härordningen

genomförts. (Se

tablå n:o 4 med dit- ;

börande bilagor i dåvarande

expeditionschefen

m. m. E. von

der Lanckens underdåniga

förslag den 15

november 1894 till

förändrad uppställning

af riksstatens

fjerde hufvudtitel.)

Förestående slutsummor böra minslcas med:

dels, i följd af Riksdagens beslut (se

förutnämnda expeditionschefen li. von der

Lanckens underdåniga förslag, tablåerna

n:ris 2 och 3 samt, under bil. n:o 3,

här vid lögade tablå)

under år

1893.

I7,OOOoo

50,250 oo

248,555''oo

356,178''9o

134,709 40

122,100 oo

12,200'' oo

16,507''5 o

23,640''oo

76;729''oo

77,287'' öo

8,500''oo

2,080''oo

21,800''oo

41,911 oo

l,517,500oo

4,350,524-7 o

972,449-7 5

3,557,188‘oo

12.500 oo

4,900''oo

l,700oo

1,065,239-48

154,990-40

155,213 65

164,284 15

163,699-is

1,147,974 so

132,180 so

38,389-05

333,124 oo

267,070 o(i

1,357,156*00

352,819 oa

154,390''o o

1,274,701-ci

1,459,866-90

3,094,957 84

158,345‘oo

53,516-00

1,086,484-17

328,026-oo

1,944,209 5 5

23,400 oo

406,748''n

87,678-oo

169,488-00

165,970 4 9

21,450 oo

50.00000

157,OOOoo

30.000 o o

31.000 o o

18,100''oo

8,090-o o

9.500 o o

7 l,500-o o

15,000'' oo

6,201 oo

67.000 oo

44.000 oo

74,403 37

under år

1894.

under år

1895.

816,GOO-oo ! 400''oo

4,200''oo

Summa

kronor.

och dels, för

riksstaten år

1897, med såväl

den afskrifning

af rustnings-

och roteringsbesvären,

hvilken

ifrågakommer

efter samma

år som de,

genom beräknad

afgång af

löntagare å

gammal stat,

för statsregleringen

1897,

disponibla

afiöningsförmånerna.

817,000'' oo

4,200-oo

l,772,000-o o

Summa

kronor.

121''oo 28"oo

14''oo

103''oo

817,000-oo

1,772,000-oo

4,200''t) o

17,290''oo

163-00

I7,290-oo

27,070,023-15 I 816,721-oo | 428''oo J 4,214-o« 1821,363 o o ,!| 1,789,290-00 j| 2,610,653-oo

Förestående slutsummor böra ökas med:

dels, i följd af Riksdagens beslut (se förutnämnda

expoditionsebofen E. von der

Lanckens underdåniga förslag tablåerna

n:ris 2 och 3 samt, under bil. n:o 3,

bär vidfogade tablå)

under å

1893.

under år j

1894.

under år

1895.

Summa

kronor.

36-00

och dels för

utbildning afl

volontärer

vid de Norr-]

ländska infanteriregementena,

enligt bilagan

n:o 4.

150,000-oo

186,000-oo

Summa

kronor.

Riksstaten för år

1897 skulle sålunda

böra upptaga omstående

anslag- med

nodanskrifna belopp,

hvarvid likväl är att

bemärka, att lindrin

gsanslaget skulle

godtgöras för icke

vakanssatta nummer

vid Skånska och

Norrländska kavalleriet

med 284,400

kronor från de för

detta kavalleri afsedda

anslag samt att

den för lifgardet till

häst afsedda femte

sqvadronen skulle

aflönas från detta

regementes anslag.

Vid jämförelse med den j

för år 1897 beräknade

riksstaten och den för j

år 1896 faststälda visar [

det sig att vidstående

anslag i sistnämnda stat j

böra för år 1897:

minskas

med.

67,000'' oo

ukas

med.

17,000oo

50,250-oo

248,555-00

356,178''3o

7,968-9 0

:::::

134,70940

122,160oo

6,885''oo

4,649’4o

12,209oo

16,597''éo

2,300-5 0

.....

25,040''oo

76,729-oo

77,287-oo

8,500-oo

2,OOOoo

2 l,800-o o

41,911 oo

64-oo

2,000-oo

700,500-oo

36''oo

36-oo

4,350,500-to

260,517-7 0

972,440-75

15,94.4-25

l,785,188-oo

873,812-00

12,500-oo

4,900-o o

llOO-oo

l,700-oo

3,300''co

34,200-32

34,200-32

1,009,4.39 so

409,913'' so

154,990 40

155,213 65

30,991-35

10,155’4o

164,284-15

428-15

163,699 is

1,143,774 so

428,718-so

428''15

100-oo

iOO-oo

i 00'' oo

!32,280 so

33,725''so

38,389-05

333,124 oo

19,027-oo

500-os

.....

267,076''oo

1,357,156 oo

164,022-oo

474,474-oo

352,819 63

209,027-62

154,390 oo

85,170'' oo

1,274,701 c i

661,201-ei

150,000 oo .

150,000 oo

1,609,866 96

3,094,957 84

110,292-16

330,66G''9g

I58,345 oo

126,655-00

.....

53,5 löoo

12,516-oo

18ö,000''oo |

186,000''oo

1,272,484-17

94,622-92

320,026 oo

75,000-oo

1,944,209 55

277,321-so i

23,400-oo

17,100-16

17,100-ig

423,848-5 7

9,909-43

87,678''oo

116,572''oo

169,488-oo

165,970 49

ll.OOOoo

30,495-49 i

21,450 oo

50,000''oo

10,000''oo

10,000''oo

.....

10,000. öo

167,000-oo

30,000-oo

31,OOOoo

39,500-oo

4,100'' oo

4,100-oo

4,100 o o

22,200-oo

8,000-oo

9,500 o o

2,500-oo

07,000oo

07,000-oo

138,500 o o

1,500-0 o

1

15,000 oo

6,038 oo

67,000''oo

44,6ÖOÉoo

57,173-s?

......

......

|

57,173-3 7

14,200-oo 417,236-00 |

51,300-4 8

468,53648 f

25,827,906-63 |

2,396,506-69

2,671,543 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 3.

Tablå utvisande de af Riksdagen år 1895, vidkommande de ordinarie statsanslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel, beslutade förändringarne för år 1896.

Vidstående

statsanslag voro

i riksstaten för

år 1895 upptagna

med

nedanskrifna

belopp.

Riksstatens fjerde hufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Ordinarie anslag:

Departementschefen.....................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen........................

Generalstaben........................................................

Intendenturkåren......,................................................

Arméförvaltningen.......................................................

Generalitetsstaten......................................................

Artilleristaben........................................................

Kommendantsstaten.....................................................

Krigshögskolan .......................................................

Krigsskolan.........................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Carlsborg.......................................

Militärläkares undervisning..................................................

Resestipendium för militärläkare...............................................

Pensioner och stipendier för fältläkarekåren (och veterinärstaten)...............................

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.................................

Kavalleri- och infanteriregementena..............................................

Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning.......................................

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning.......................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären...........................................

Roteringsunderstöd......................................................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet . ..........................

För hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna m. in...........

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar...............................

Lifgardet till häst......................................................

Kronprinsens husarregemente.................................................

Svea lifgarde ........................................................

Andra lifgardet.......................................................

Fältartilleriet å fastlandet..................................................

Fästningsartilleriet......................................................

Gotlands artillerikår.....................................................

Fortifikationen........................................................

Trängen ...........................................................

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning ....................................

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar.......

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis..........................

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar..................

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.....................................

Beväringsmanskapets vapenöfningar .............................................

Volontärskolor........................................................

Reservbefälet ........................................................

Försvarsverket till lands i allmänhet eller»arméförvaltningens departement, artilleridepartementets andel............

» » j > » » » fortifikationsdepartementets andel..........

» » » » s> » » intendentsdepartementets andel...........

» » civila departementets andel.............

Beklädnad och utredning m. in. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarekår och Jämtlands hästjägarekår..........

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m...................................■'' ■ • •

Inqvarteringskostnader....................................................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm...........................................

För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut..................................

Yed och ljus för fästnings- och garnisonsorter........................................

För en ridskola vid Strömsholm...............................................

Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet...........................................

Artilleriskjutskolor.............................................v........

Durchmarschkostnader....................................................

Ålderstillägg.........................................................

Rese- och traktamentspenningar................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen in. fl. verk..........................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning och af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen .

Extra utgifter........................................................

Disciplinkompaniet......................................................

Summa kronor

Vidstående statsanslag blefvo af Riksdagen år 189-5 minskade

med nedanskrifna belopp, genom:

Öfverföring till statsanslaget för:

fästnings
artilleriet.

17.00000

50,250oo

248,555''oo

339,000''oo

130,000 oo

129,045 oo

12,200''oo

IS.SOÄoo

2å,04Ö''oo

76,729''oo

77,287''oo

8,500''oo

2j,000 o o

19,800''oo

41,975 < o

700.50000

4,032,074''oo

978,369oo

2,210,000''oo

12,500oo

Ö.OOO-oo

S.OOOoo

1,555,780''oo

144,835 oo

186,205 oo

463,856oo

163,271 oo

l,462,408''oo

98,455''oo

32,414 oo

332,056oo

382,363''oo i

882,682''oo |

143,792''oo

69,220-oo

613.50000

l,279,200''oo

3,2ll,250oo

285,000''oo

20.000''oo

1,177,801 25

251,026oo

1,660,887-7 5

23,400''oo

433,758 00

204,250oo

180,488-oo

135,475 oo

21.450 oo

50.00000

117.50000

3ö,OOOoo

31.00000

18,109oo

8.000- oo

7.000- o o

137.00000

I5,000oo

ö,052 oo

67,009-o o

44,600-oo

artilleri
skjutskolor.

400’oo

4,100''oo

Summa

kronor.

Indragning

till statsregleringen

af

Summa

kronor.

4,200’oo .

4,200''oo

14''oo

14''oo

24,809,988-00

lOO-oo ! 4,100-oo 4,200-oo

14''oo i 4,214-oo

Vidstående statsanslag blefvo af Riksdagen år 1895 ökade med

nedanskrifna belopp, genom:

Öfverföring

från andra

statsanslag.

Särskild anvisning af Riksdagen på

grund af:

den utaf

Kongl. Magt

med urtima

Riksdagen år

1892 antagna

nya härordningen.

ökade

eldnings- och

belysningskostnader

vid

första Göta

artilleriregementes

nya kasernetablissement

å Qviberg.

100oo

9,210''00

57,369-0 0

10,034-oo

443,000-oo

13,593-oo

Summa

kronor.

Summa

kronor.

Vidstående

statsanslag blefvo

sålunda af

Riksdagen år

1895 i riksstaten

för år

1896 upptagna

med nedanskrifna

belopp.

9,210’ oo

57,369-00

10,034"oo

443,000''oo

13,593 oo

114,285''oo

5,475''oo

20,095. oo

48,735-oo

114,285’oo

5,475-oo

20,095-oo

48,735-oo

9,210''oa

57,369-oo

10,034-oo

443,000-oo

13,593-oo

114,285''oo

100-oo

5,475''oo

20,095''eo

48,735-oo !

12,000-oo

12,000-oo |j 12,000-oo

4.100’oo

10,000''oo

4,200-oo i 733,706-oo

lO.OOOoo

10,000-oo

10,000''oo

4,100-oo

17.000- oo

5ö,250 oo

248,555-00

348.210-o o

130,060-oo

129,945-00

12,200-o o

18,898-oo

25,640 oo j

76,729-0 0

77,287''oo

8,500-o o

2,000''oo

19,800oo

41,975 oo

70ö,500Éoo

4,090,043 o o

988,394-00 ;

2,659,0!)0''oo j

12,500-oo !

6,000'' so

5,OÖ9-o o

l,569,353''oo |

144,835" o o

189,205-oo

163,856-00

163,271 oo

1,572,493-00

98,555-oo

37,889-00

352,151 oo

431,098 0 0

882,6S2-oo

143,792-00

09,220-oo

Öl 3,500''oo

1,279,206-00

3,21I,25öoo

285,()00-o o

41.000- oo

1,177,801''2 5

251,026oo

1,666,887-7 5

23,400 oo

433,758 oo

204,250oo

180,488''oo

135,475-00

21,450*00

50.000 o o

127,500''oo

30.000- o o

31.000- oo

22,200 0 o

8,000''oo

7,000-oo

137,OOOoo

15.00000

0,038-oo

07.000 oo

44,600''oo

743,796-00 | 747,996 oo | 25,552,870’oo

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 4.

Beräkning'' af de belopp, med Indika nedanstående statsanslag synas böra

tillgodoses för rekrytutbildningen af de å stat vid Norrbottens-, Vesterbottens-,

Jämtlands fältjägare- och Vesternorrlands regementen anstälde 1,388 volontärerna

under förutsättning af en femårig tjenstetid för desse samt af

en årlig afgång utöfver femtedelen af 20 %.

Volontärer

Årlig utbildnings- kostnad för hvarje

årsklass efter 154

kronor för hvarje

deri beräknad

volontär:

(Se t. f. chefens för

generalstaben under- dåniga förslag till

förbättrad härord- ning den 23 augusti

1892, sidan 215.)

Vidstående utbildnings- kostnad skall bestridas från

statsanslaget för:

å stat:

Årsklass be- räknad till -it

af de å stat

anstälde med

20 % förhöj- ning:

det icke garni- sonerade infan- teriets och

kavalleriets

vapenöfningar:

beklädnad och

utredning m.m.

för indelta

infanteriet,

Vermlands fält- jägarokår och

Jämtlands häst- jägarekår:

Antal.

Antal.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Norrbottens

regemente . . .

381

91*44

14,081*7 0

9,387*84

4,693*92.

1 Vesterbottens

d:0 . . .

307

73*08

11,346*7 2

7,564*48

3,782*24

Jemtlands fältjägare-

d:o . . .

200

48oo

7,392*oo

4,928*oo

2,464*oo

Vesternorrlands

d:0 ...

500

120*oo

18,480oo

12,320*00

6,160oo

Summa

1,388

333 12

51,300*48

31,200 32

17,100 16

Anm. Med anledning af rekrytbildningens natur och dertill konamenderadt befäls aflöning in. in., bär det i

förestående beräkning ansetts, att munderingsunderhållet bör betinga endast en tredjedel af de ifrågakommande

kostnaderna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 5.

Sammandrag af de under nksstatens fjerde hufvudtitel å olika statsanslag beviljade belopp, hvilka synas böra sammanföras till ett

statsanslag »aflöning och rekrytering m. m.», för bestridande af de i stater upptagna kostnader för löner, tjenstgöringspenningar, dagaflöning,

lönetillägg, fourageersättning, arfvoden, beklädnadsersättning till underbefäl med vederlikar, aflönings- och kommenderingstillägg samt rekrytering

m. m. jemte expenser för garnisonerade arméen och artillerikomitén samt särskildt understöd för musikens underhåll vid lifregementet

till lot och Norra samt Södra Skånska infanteriregementena:

Infanteriet:

Svea lifgarde........

Göta d:o ........

Lifregementet till fot ....

Första lifgrenadierregementet

Andra d:o

Vestgöta regemente.....

Smålands grenadier]^''

Uplands

Skaraborgs

Södermanlands

Kronobergs

Jönköpings

Dal

Helsinge

Elfsborgs

Vestgötadals

Bohusläns

Vestmanlands

Norrbottens

Vesterbottens

Kalmar

Vermlands

regemente

(bo

d:o

d:o

d:0

d:0

d:o

d:o

d:o

(bo

(bo

d:0

d:o

d:o

d:o

Jämtlands fältjägare (bo . . .

Norra Skånska infanteriregementet

Södra (bo d:o

Vermlands fältjägarekår.....

Gotlands infanteriregemente . . .

Hallands bataljon........

Vesternorrlands regemente.....

Blekinge bataljon.........

Kavalleriet:

Lifgardet till häst.........

Lifregementets dragoner......

D:o husarer......

Smålands husarregemente.....

Skånska (bo .....

D:o dragonregementet . . . .

Kronprinsens husarregemente . . .

Norrlands dragonregemente . . . .

Artilleriet:

Gemensamma utgifter.......

Första Svea artilleriregemente . . .

Första Göta eko . . .

Vendes (bo . . .

Norrlands (bo . . .

Andra Svea (bo . . .

Andra Göta (bo . . .

Gotlands artillerikår.......

Vaxholms (bo .......

Carlsborgs (bo .......

Fortifikationen

Trång en:

Svea

Göta

Norrlands

Vendes

trängbataljon

(bo

(bo

(bo

Summa kronor

Löner, tjenstgöringspenningar, dagaflöning, lönetillägg, fourageersättning,

arfvoden, beklädnadsersättning till underbefäl med vederlikar,

aflönings tillägg, kommenderingstillägg, rekrytering m. m. (So de af

expeditionschefen von der Lancken i underdånigt förslag den 15

november 1894 upptagna stater med deri för artilleriet innevarande

år vidtagna förändringar enligt Kong!. Maj:ts med Riksdagen beslut.)

Aflöning vid den icke garnisonerade

arméen samt befälsafiöning

vid den garnisonerade.

Kronor.

Summa kronor.

172,084-15

171,499-15

156.821- oo

156.821- 00

156.821- oo

156.821- oo

63,039''oo

156.821- 00

15G,821-oo

156.821- 0 0

156.821- 00

156.821- 0 0

156.821- 00

156.821- 00

156.821- oo

156,821-oo

156,821-oo

156,821''oo

200,521-oo

200.471-oo

156.821- oo

156.821- 00

184,421-00

156,821''oo

15ö,82roo

99.289-00

204,148-7 0

92.797- 5 0

233,477-00

92.797- 50

162,740''äo

129.865- so

129.865- 6 0

129.865- so

237,559-00

237,259-00

162.188-05

129,785-2 5

Manskapsaflöning och rekrytering

vid den garnisonerade arméen.

Kronor.

Summa kronor.

Af särskildt nådigst förordnade granskningsmän, i

fråga om expeditionschefen von der Lanckens

nyssberörda förslag, förordade öfverflyttningar

till förevarande anslag från statsanslagen för:

skrifmaterialier jj

och expenser för! kavalleri- och

artillerikomitén infanteriregemenoch

garnisone- jena (anvisning

rade arméen. | kontant).

Kronor.

Kronor.

Summa.

Krouor.

Sammanlagda beloppet af vidstående

sammanföringar utfördt.

Kogemcnts-, kåroch

bataljonsvis

Kronor.

99,617-oo

99,617-oo

4-094-I44-oo

12,785-00

204,516-85

185,330-ao

236,948-40

183,630'' 7 o

183.630- 70

183.630- 7 0

39,389-05

100,275-so

40,455-00

87,690-oo

55,898-oo

56,798-00

87,690-oo

1,319,128-so

11,050-0 o

För hvarje

vapenslag.

Summa kronor.

Under bofälsaflöningen

vid den

garnisonerade arméen,

är beklädnadsersättning

till

underbefäl med

vederlikar upptagen

till nedanstående

belopp af

förut under do

respoktiva miinderingsanslagen

uppförd sådan ersättning,

hvilken

sålunda här endast

upplysningsvis

utföros med:

Kronor.

1.000- oo

1.000- oo

2,100-o o

63,714-oo

107.688''oo

107,G88-oo

79,070-25

50,144-0 0

210,284-oo

2,500-oo

2,500-oo

1,000-oo

1,000-oo

2,100-oo

2,500-oo

2,500''oo

1,370,593 oo

316,124oo

288,07ö-oo

70.981- oo

70.981- oo

98j 783-oo

70.981- oo

70,981-oo

70,981-oo

19,874-25

45,424-oo

15,344-oo

29,323-7 5

14,74G-oo

14,746-00

29,323-7 5

408.304-25

534,330 25

116,098-00

88,139-50

1,000-oo

1.000-oo

ISO-oo

1.000- oo

1.000- oo

1.000- oo

1,000-oo

1.000- oo

1.000- oo

500-oo

560-0 0

ISO-oo

500-oo

500-oo

500- oo

500-oo

7,988,065''8o

1.357,15(i''00

13,300 oo

7,100'' oo

1,000- oo

1,000-oo

150-oo

1,000-oo

1.000- oo

1.000- oo

l,000''oo

1.000- oo

pOOOro o

500-oo

500-0 o

150'' oo

500-no

500''oo

500 oo

501 !- o o

272,701-15

272,116-15

158,921-oo

156,821-oo

156,''821-oo

156,821-oo

63,039-oo

156,821-oo

156,821-oo

156.821- oo

156.821- 00

156,821-00

156,821-00

156,821-00

156.821- 00

156.821- 0 0

156.821- oo

156.821- 00

211,571-00

200,471-oo

15G,821-oo

156,821-00

184,421''oo

159,321-oo

159,321-oo

99,289-00

204,148-7 0

92,797-50

233,477-0 0

92,797-50

227,454

40

129,865

50

129,865

50

129,865

50

345,247

00

344,947

00

242,258

90

179,929

25

12.935

00

276.497

85

257,311

80

836,731

4 0

255,611

70

255,611

70

255,611

70

59,763

30

146,199

80

55,949

00

4,05 3,528-o o

117,533-7 5

71,144-no

72,044-oo

117,513-7 5

20,400-co

1,729,433-05

1,912,223-25

432,222-0 0

7.800- co

7.800- oo

378,213-no

9,365,621-80

,750-oo

8,700-oo

8,700-oo

6,975-00

4,350''Oo

8,COO''oo

8,400''oo

10,800-o o

8,400-oo

8,400-oo

8,4-00-00

1.000- oo

5.000- 0 o

1,200-oo

12,000''oo

8.600- oo

4.400- o o

4.400- oo

8.600- o o

150,275-oo

A n in. Förestående statsanslag skulle bildas af de i tablå, Bil. n:o 2, upptagna anslagen under nksstatens 4. hufvudtitel, nämnligen af statsanslaget för:

kommenclantssiaten, med i riksstat®!! under detta anslag beräknade kostnader för kommendantskapet å Waxholm och Oscar-Fredriksborg

det ''läte garnisonerade infanteriets befälsafiöning, med hela detta anslag............................

det icke garnisonerade kavalleriets befälsafiöning, med hela detta anslag....................

lifgardet till häst, med hela detta anslag............. .......................................

Kronprinsens husarregemente, med hela detta anslag.........................................................

Svea lifgarde, med hela detta anslag................................................................

Andra lifgardet, med hela detta anslag...............................................................

fältartilleriet å fastlandet, med hela detta anslag, minskadt med 3,000 kronor till resestipendier för artilleriofficerare och 3,161-05 kronor under diverse utgifter till resekostnader,

postafgjfter m. m. upptagna eller inalles 6,151-05 kronor...................

fästning sartilleriet, med hela detta anslag............................. .............................

Gotlands artillerikår, med hela detta anslag.............................................................

fortifikationen, med hela detta anslag, minskadt med 3,000 kronor till reseunderstöd för officerare och 20,000 kronor till praktiska öfningar eller in alies 29,000 kronor !

Gången, med hela detta anslag, minskadt med 5,000 kronor till praktiska öfningar..........

värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning med hela detta anslag...............\ \ \ \ \

försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement, intendentsdepartementets andel, med här ofvan utförd beklädnadsersättning till underbefäl med vederlikar

vid garnisonerade arméen 150,275 kronor samt bär ofvan också utförda skrifmaterialier och expenser för samma armé, 13,300 kronor, minskade med 150 kronor

utgående såsom expenser nor artillenkomiteen, hvilka upptagas under »fältartilleriet» eller inalles..................

kavalleri- och infanteriregementena med under anslaget liggande anvisning i kontant...............

Kronor.

to,, tfiäÄÄfSÄ* bvilk“ •“rT*.*? “‘1 f°v

Så erhålles den slutsumma, hvarmed detta anslag borde i riksstaten för år 1897 upptagas eller..................

Summa kronor

»omorganisa

kronor

2,250-oo

4,350,560-7 0

972,449-75

154,990-4 0

155,213-os

164,284-15

163,699-15

1,137,623-15

132,280-so

38,389-05

304,124-00

262,076-oo

1,357.156-0 0

163,425-00

7,100-oo

9,365,021-s o

870,123-25

8,495,498-55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 7.

Stat för Första Göta artilleriregemente.

Krono!*.

Krono!*.

Kronor.

Befälsaflöning’:

a) lön, dagaflöning'' m, in.:

1 öfverste och chef, lön ............................................................

6,000

—

dagaflöning ä 5 kronor......................................................

1,82.1

—

lönetillägg för 2 tjenst.ehästar k 400 kronor ........................

800

—

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst.........

i 30

—

9.355

—

1 öfverstelöjtnant, lön ...............................................................

4,000

—

dagaflöning å 4 kronor......................................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar............................................

81 )0

—

fourageersättning..............................................................

730

—

6,990

—

1 major, lön ............................................................................

3,500

—

dagaflöning ä 4 kronor......................................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................................

800

—

fourageersättning..............................................................

730

—

6,490

—

j 1 d:o d:o eko d:o

—

—

6,490

—

| 1 kapten af första klassen, lön ...................................................

2,800

—

dagaflöning å 3 kronor......................................................

1.09o

—

3,895

—

0 <1:0 d:0 <1:0 d:0

—

—

23,370

—

1 d:o af andra klassen, lön........................................................

1,800

—

dagaflöning å 3 kronor......................................................

1.095

—

2,895

—

6 eko eko d:0 d:0

“

—

17,370

—

1 löjtnant af första klassen, lön..................................................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor......................................................

730

—

1,930

—

14 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

27,020

—

1 underlöjtnant, lön .................................................................

600

—

dagaflöning- k 2 kronor......................................................

<30

—

1,330

—

7 d:o eko d:o eko

—

—

9,310

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön ..............................................

720

—

dagaflöning k 1 krona ......................................................

365

—

beklädnad........................................................................

200

—

1,285

—

11 d:0 eko d:0 d:0

—

—

14,135

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön ...........................

360

—

lönetillägg....................................... ................................

12

‘-

dagaflöning k 80 öre .........................................................

292

—

beklädnad ........................................................................

200

—

864

—

21 d:0 eko eko d:0

—

—

18,144

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön..........................................

360

—

lönetillägg......................................................................

12

—

dagaflöning ä 80 öre ........................................................

292

—

beklädnad.......................................................................

200

—

864

—

1 batteritrumpetare, jemte portion, lön........................................

360

—

lönetillägg.........................................................................

12

—

dagaflöning ä 80 öre........................................................

292

—

beklädnad .....................................................................

200

—

864

—

5 d:o eko d:o d:o

—

—

4,320

—

| 1 regementsläkare, lön ...............................................................

2,800

dagaflöning k 4 kronor......................................................

1,460

—

4,260

—

1 bataljonsläkare, lön ................................................................

900

—

dagaflöning å 2 kronor......................................................

730

—

1,630

__

1 regementsveterinär, lön...........................................................

1,800

_

dagaflöning k 3 kronor......................................................

1,095

—

2,895

—

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regements-

veterinär ett ålderstillägg å lön af 600 kronor, att utgå från

anslaget under fjerde hufvud titeln för ålderstillägg.

b) arfvoden:

till 0 batterichefer k 600 kronor..................................................

3,600

—

> 1 stallmästare .....................................................................

800

—

» 1 informationsofficer...............................:.............................

500

—

» 1 regera en tsadjutant .............................................................

400

~

> 1 gymnastikofficer.............................................................

300

—

> 3 informationsunderofficerare ä 100 kronor.............................

300

—

» 1 musikföreståndare .............................................................

500

—

j > 1 regementspastor...............•................................................

800

—

j » 1 auditör.............................................................................

500

—

7,700

—

173,406

Manskapsaflöning m. m.:

a) lön:

444 man i 1 månad k 8 kr. i månaden....................................

3,552

—

360 » »11 månader »8 > » » ...................................

31,680

—

84 » » 11 » » 4 » j » ...................................

3,696

—

38,928

—

b) arfvoden:

36 förste konstaplar ä 180 kr. pr år.......................................

6,480

—

36 andre » » 120 » » » ......................................

4,320

—

18 afdelningstrumpetare » 36 » » > .......................................

648

—

12 sjnlcvårdssoldater > 60 » » > .......................................

720

—

6 handtverkssoldater » 240 » > » .......................................

1,440

—

6 hofslagaresoldater » 60 » » » .......................................

360

—

13.968

—

c) kommenderingstillägg:

! för handtverkssoldater ...............................................................

—

—

325

—

d) rekryteringskostnader:

lega och arfvoden till värfvare m. fl. kostnader:

444 man å 40 kr. pr år..............................................................

—

—

17,760

—

70 981

Särskilda anslag:

medikamentspenningar för manskap, 450 man ä 2,as kr. pr år......

—

—

1,012

50

kommunionsp ram Älgar för samtlig personal 536 personer, a 5

26

80

öre pr år ...........................................................................

1 till informationsverket ..............................................................

—

—

| » anskaffning af undervisningsmateriel .....................................

—

—

oOO

» anskaffning och underhåll af gymnastikapparater och persedlar

—

—

500

» biblioteket ...........................................................................

—

—

» anskaffning af läroböcker vid informationsverket....................

—

—

150

—

2,339

30

Tygstaten:

Aflöning m. m.:

a) lön, dagaflöning m. m.:

1 tygunderofficer, jemte portion, lön ...........................................

720

—

j

dagaflöning ä 1 krona......................................................

365

—

1

beklädnad.......................................................................

200

—

1,285

_

1 förrådsförvaltare, lön (åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300

kronor, att såsom arfvode utgå efter femte tjensteåret) .........

—

1,800

—

1 tygskrifvare, lön...................................................................

—

—

1,000

—

1 d:0 d:0 ....................................................................

—

—

1,000

—

1 handtverksmästare, lön............................................................

—

—

700

—

5 clio d:o............................................................

—

—

3,500

—

b) arfvode:

till 1 tygmästare................................ .......................................

—

300

—

9,585

Särskild! anslag:

kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 10 personer, ä 5

öre pr år ...........................................................................

—

—

—

—

—

50

Summa kronor

—

_

—

—

256,311

80

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna, eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af fjerde hufvudtitelns

allmänna besparingar utgå, till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning för skottdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 6.

Stat För Första Svea artilleriregemente.

Befälsafiöning:

i Kronor.

Kronor.

Kronor.

! : i

a) lön, dagaflöning in. in.

:

:

1 öfverste och chef, lön..............................

6.000

dagaflöning ä 5 kronor.......................

. ! 1,825

__

[

lönetillägg för 2 tj enstehästar k 400 kronor.......................

! 800

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst........

730

9.355

i

i 1 öfverstelöjtnant, lön..................................

■ 4.000

dagaflöning k 4 kronor .......................

1.460

1 -

lönetillägg för 2 tj enstehästar..............

800

_

fourageersättning............................ ...

I 730

1 “

6,990

1 major, lön................................................

3.500

1 _

1 i !

dagaflöning k 4 kronor........................

1,460

j -

lönetillägg för 2 tj enstehästar...............

800

j —

:

: !

fourageersättning..............................

730

1 —

6.490

| _

1

1 d:o eko eko

clio

I _

i

6,490

| -

! i

1 kapten af första klassen, lön.......................

2.800

dagaflöning ä 3 kronor.........................

1.095

i—

3.895

j —-

6 eko d:o d:o

d:o

—

i

23,370

1 kapten af andra klassen, lön.......................

1.800

; _

dagaflöning ä 3 kronor........................

1,095

—

2,895

—

6 (ko d:o d:o

cl:0

i --

i 17.370

—

!

1 löjtnant af första klassen, lön.....................

dagaflöning å 2 kronor.........................

1.200

-

730

—

1.930

—

14 d:o d:o d:o

d:o

—

27.020

—

1 underlöjtnant, lön......................................

dagaflöning å 2 kronor.........................

600

730

1.330

_

7 (ko do (ko

d:0

—

-

9.310

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön .................

dagaflöning å 1 krona..........................

720

_

365

_

beklädnad...........................................

200

—

1.285

—

11 d:o d:o d:0

d:o

—

—

14,135

—

j I

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön

360

_

lönetillägg............................... ......

12

_

dagaflöning å 80 öre...........................

292

—

beklädnad...........................................

200

—

864

—

2! eko d:o <ko

d:o

—

18.144

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön.............

360

_

lönetillägg......................................

12

_

r

dagaflöning ä 80 öre..............

292

_

beklädnad..........................................

200

—

864 1

_

1 batteritrumpetare, jemte portion, lön............

360

lönetillägg............................................

32

_

dagaflöning å 80 öre............................

292

_i

beklädnad..........................................

200

—

864 !

_

5 eko eko <1:0

d:o

1

—

4.320

1 regementsläkare, lön....................

2.800 |

dagaflöning ä 4 kronor..........................

1.460 i

—

4,260

- j

1 bataljonsläkare, lön.............................

900 |

dagaflöning ä 2 kronor..........................

730

—

1,630

- i

1 regementsveterinär, lön...............................

1.800

;

dagaflöning å 3 kronor.........................

1,095

—

2,895 !

_j

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuter regements-

veterinär ett ålderstillägg å lön af 500

kronor, att utgå af

anslaget under fjerde hufvudtiteln för ålderstillägg.

b) arfvoden:

;

Till 6 batterichefer å 600 kronor...................

3.600

■

» 1 stallmästare .............

800

» 1 informationsofficer.........................

500

-

» 1 regementsadjutant ................................

400

» 1 gymnastikofficer........ .....

300

» 3 informationsunderofficerare ä 100 kronor

300

—

» 1 musikföreståndare..........

500

» 1 regementspastor .........................

800

» 1 auditör.................................................

...........................

500 :

7.700 1

Manskapsafiöning m. m.:

a) lön:

444 man i 1 månad ä

8 kr. i månaden.................................

3,552

360 » » 11 månader »

8 » » .. ....................................

31,680

—

84 » » 11 » »

4 >» » » .....................

3,696

—

38.928 j —

b) arfvoden:

36 förste konstaplar

ä 180 kr. pr år...........

6.480

_

36 andre »

> 120 .......................

4.320

_

18 afdelningstrumpetare

. 36 » >■ » ......................................

648

__

12 sjukvårdssoidater

> 60 » » » .................

720

_

[

6 handtverkssoldater

>240 » » » .............................

1,440

_

6 hofslagaresoldater

. 60 » .. » .....................................

360

—

M-

CD

O

Ci

ce

1

c) kommeiideringslillägg:

För handtverkssoldater...

—

-

325 —

d) rckrytcringsko stil åder:

Lega och arfvoden till värfvare m. fl. kostnader

444 man a 40 kr. pr år.............................

Särskilda anslag:

Medikamentspenningar för manskap, 450 man ä 2,25 kr. pr år......

Kommunionspenningar för samtlig personal, 636 personer å 6 öre

pr år ...............................................................................

Till informationsverket..............................................

» anskaffning af undervisningsmateriel ....................................

» anskaffning och underhåll af gymnastikapparater och persedlar

» biblioteket..........................................................................

» anskaffning af läroböcker vid informationsverket....................

17,760

1.012

50

26

80 !

200

—

300

- i

500

150

—

150

- 1

70,981 j —

2,339 ;30

Tygstaten:

Aflöning in. in.:

1 tygunderofficer, jemte portion, lön ........................................

dagaflöning å 1 krona.... ...................................................

beklädnad.........................................................................

1 d:o d:0 d:o d:o

1 verkmästare, lön....................................................................

1 förrådsförvaltare, lön (åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300

kr., att såsom arfvode utgå efter femte tjensteåret)..............

1 d:o d:o (d:o d:o)

1 besigtningsrustmästare, lön.....................................................

1 d:o eko.....................................................

1 tygskrifvare, lön......................................................................

2 clio d:o......................................................................

1 handtverksmästare, lön..........................................

9 d:o d:o........................................................

1 rustkammarsmed, lön............................................................

7 d:o eko .......................................................’......

1 stockmakare, lön....................................................................

2 clio eko..........................................................

720 —

365 ! —

200 —

1,28(5 —

1,285 —

1,800

1,800

1.500

1.500

1,000

2,000

700

6,30( i

600

4.200

600

1.200

28.770 I —

Särskild! anslag: j

Kommunionspenningar för tvgstatspersonalen, 31 personer, å 5 öre j

pr år...............................................................................1 —

Summa Kronor —

1 55

275,497 ; 85

nm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång af fjerde hufvudtitelns

allmänna besparingar, utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning för skottdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 8.

Stat för Vendes artilleriregemente.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning:

a) lön, dagaflöning in. in.:

1 öfverste och chef, lön.............................................................

6,000

—

dagaflöning å 5 kronor ....................................................

1,825

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor ........................

800

—

fourageersättning it 1 krona om dagen för hvarje häst.........

730

—

9,355

—

1 öfverstelöjtnant, lön ...............................................................

4,000

dagaflöning å 4 kronor .....................................................

1,460

_

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................................

800

—

fourageersättning...............................................................

730

—

6,990

—

1 major, lön ............................................................................

3,500

—

dagaflöning ä 4 kronor......................................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................................

800

fourageersättning...............................................................

730

490

2 d:o d:o d:o d:o

—

—

12,980

—

1 kapten af första klassen, lön ...................................................

2,800

—

dagaflöning å 3 kronor .....................................................

1,095

—

3,895

_

8 d:o d:o d:o d:o

—

31,160

—

1 kapten af andra klassen, lön ...................................................

1,800

dagaflöning k 3 kronor .....................................................

1,095

2,895

—

8 d:o d:0 d:o d:0

—

—

23,160

—

1

1 löjtnant af första klassen, lön .................................................

1,200

_

dagaflöning ä 2 kronor ....................................................

730

—

1,930

—

18 d:o d:o d:0 d:o

—

34,740

—

1 underlöjtnant lön ..................................................................

600

dagaflöning ä 2 kronor .....................................................

730

—

1,330

—

!) d:o (1:0 d:0 d:o

—

—

11,970

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön ........... ..................................

720

—

dagaflöning k 1 krona .....................................................

365

—

beklädnad .......................................................................

200

_

1,285

—

15 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

19,275

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön ..........................

360

—

lönetillägg.....................................................................

12

—

dagaflöning ä 80 öre.........................................................

292

—

beklädnad........................................................................

200

—

864

—

27 d:o d:o d:o d:o

—

—

23,328

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön........................................

360

__

lönetillägg................................................................

12

—

dagaflöning ä 80 öre...............................................

292

—

beklädnad........................................................................

200

—

864

—

1 batteritrumpetare, jemte portion, lön ...................................

360

—

lönetillägg...................................................

12

dagaflöning ä 80 öre..........................................

292

—

beklädnad.........................................................

200

—

864

—

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

6,048

—

1 regementsläkare, lön ....................................

2,800

_

dagaflöning å 4 kronor......................................................

1,460

—

4,260

—

1 bataljonsläkare, lön ...........................................

900

dagaflöning å 2 kronor......................................................

730

1,630

—

1 regementsveterinär, lön............................................................

1,800

dagaflöning ä 3 kronor................................................

1,095

—

2,895

—

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regemente-

veterinär ett ålderstillägg å lön af 500 kronor, att utgå från

anslaget under Qerde hufvudtiteln för ålderstillägg.

b) arfroden:

till 8 batterichefer k 000 kronor ...............................

4,800

_

» 1 stallmästare .........................................................

800

_

» 1 informationsofficer ..........................................

500

__

» regementsadj utant ...................................................

400

—

» gymnastikofficer...................................................................

300

—

» 3 informationsunderofficerare å 100 kronor.............................

300

—

! » 1 musikföreståndare ............................................................

500

—

j » 1 regementspastor ................................................................

800

—

i » 1 auditör..............................................................................

500

—

8,900

—

217,108

_

Manskapsaflöning'' m. m.:

a) lön:

G22 man i 1 månad ä 8 kr. i månaden...................................

4,976

_

510 » »11 månader » 8 » » » ....................................

44,880

—

112 » >11 » »4 » » » ....................................

4,928

—

54,784

— j

b) arfroden:

48 förste konstaplar ä 180 kr. pr år......................................

8.640

_

48 andre » » 120 » » » .................

5,760

—

24 afdelningstrumpetare » 36 » » » ...................................

864

—

16 sjuk vårdssoldater » 60 » > » ............

960

—

8 handtverkssoldater » 240 » » » ..

1,920

—

10 hofslagaresoldater » 60 » » » .......................................

600

—

18,744

_

c) konimenderingstillägg:

för handtverkssoldater ...............................................................

—

—

375

—

d) rekryteringskostnader:

lega och arfvoden till värfvare in. fl. kostnader:

622 man k 40 kr. pr år...............................................................

—

—

24,880

—

98,783

_

Särskilda anslag:

I Medikamentspenningar för manskap, 630 man, ä 2,25 kr. pr år ....

_

_

1,417

50

Kommunionspenningar för samtlig personal, 739 personer ä 5 öre

pr år..........................................

—

—

36

95

Till informationsverket.....................................

_

_

200

—

» anskaffning af undervisningsmateriel....................................

—

—

300

—

» anskaffning och underhåll af gymnastikapparater cell persedlar

—

—

500

—

» biblioteket..........................................................

.__

_

150

—

» anskaffning af läroböcker vid informationsverket....................

—

—

150

—

2,754

45

Tygstaten:

Aflöning m. m.:

a) lön, dagaflöning in. in.:

l 1 tygunderofficer, jemte portion, lön ..

720

—

dagaflöning å 1 krona ...........

365

—

beklädnad.........................................................................

200

—

1,285

—

1 förrådsförvaltare, lön (åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300

kr., att såsom arfvode utgå efter femte tjensteåret) ............

—

—

1.800

—

1 d:0 d:o (d:0 d:0 d:0 d:0 d:o eko)

—

—

1,800

—

1 besigtningsmästare, lön......... ................

—

—

1,500

—

1 tygskrifvare, lön ......... ........

—

—

1,000

—

1 d:o d:o .............

—

—

1,000

_

1 handtverksmästare, lön.....

—

_

700

_

5 d:o d:o.......... ...........

_

_

3,500

_

1 rustkammarsmed, lön............ .

—

_

600

_

| 4 eko d:0...........

—

—

2,400

_

I 1 stockmakare ........................... .....

—

—

600

—

1 d:o ............................... ..............

—

—

600

—

b) arfvode:

1

Till 1 tygmästare.......................................................................

—

—

300

—

17,085

__

Särskild! anslag:

Kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 19 personer, k 5 öre

1

pr år...............................................................................

—

—

—

95 1

Summa Kronor

-| -

335,731

40

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af fjerde hufvudtitelns

allmänna besparingar, utgå till dertill berättigade löntagare dagaflöning och fourageersättning för skottdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 9.

Stat för Norrlands artilleriregemente.

(Andra Svea och Andra Göta artilleriregemente).

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befäls aflöning:

a) lön, dagaflöning'' m. ni.:

i 1 öfverste och chef, lön ...........................................................

6,000

—

dagaflöning å 5 kronor......................................................

1,825

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor.........................

800

—

fourageersättning k 1 krona om dagen för hvarje häst.......

730

—

9,355

_

i 1 öfverstelöjtnant, lön ...............................................................

4,000

j —

dagaflöning a 4 kronor ......................................................

1.460

1 —

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................................

800

—

fourageersättning................................ ...........................

730

I —

6,990

_

1 major, lön .............................................................................

3,500

—

dagaflöning it 4 kronor....................................................

1.460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar.............................................

800

__

fourageersättning...............................................................

730

—

6,490

_

1 d:0 (1:0 (ko d:0

—

—

6,490

—

| 1 kapten af första klassen, lön ..................................................

2,800

—

dagaflöning ii 3 kronor.............. .......................................

1,095

—

3,895

_

j 6 eko d:0 d:o eko

—

i—

23,370

—

1 d:o af andra klassen, lön........................................................

1,800

—

dagaflöning å 3 kronor......................................................

1,095

—

2,895

_

6 d:o (ko eko d:o

—

—

17,370

—

1 löjtnant af första klassen, lön...................................................

1,200

dagaflöning ä 2 kronor.......................................................

730

1 --

1,930

_

1 14 eko eko d:o eko

—

—

27,020

—

1 underlöjtnant, lön ..................................................................

600

—

dagaflöning ä 2 kronor......................................................

730

—

1,330

_

1

| 7 d:o eko clio clio

—

—

9,310

—

( 1 styckjunkare, jemte portion, lön ..............................................

720

—

dagaflöning ä 1 krona .......................................................

365

—

beklädnad ......................................................................

200

—

1,285

—

11 eko eko eko eko

—

—

14,135

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön ..........................

360

—

lönetillägg.......................................................................

12

—

dagaflöning ä 80 öre ........................................................

292

—

beklädnad .......................................................................

200

—

864

_

| 21 (ko (ko d:o eko

—

—

18,144

—

j 1 stabstrumpetare, jemte portion, lön..........................................

360

—

lönetillägg .......................................................................

12

—

dagaflöning a 80 öre .........................................................

292

_

beklädnad................................................. .......................

200

—

864

1 batteritrumpetare, jemte portion, lön .......................................

360

_

lönetillägg ......................................................................

12

—

dagaflöning ä 80 öre .........................................................

292

—

beklädnad......................................................................

200

864

_

| 5 (ko eko eko eko

—

—

4,320

—

1 regementsläkare, lön ..............................................................

2,800

_

dagaflöning k 4 kronor.....................................................

1,460

—

4,260

_

1 bataljonsläkare, lön..................................................................

900

__

dagaflöning ä 2 kronor......................................................

730

—

1,630

—

1 regementsveterinär, lön............................................................

1.800

dagaflöning ä 3 kronor.....................................................

1,095

—

2,895

_

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regements-

veterinär ett ålderstillägg å lön å 500 kronor, att utgå från

statsanslaget under fjerde hufvudtiteln för ålderstillägg.

b) arfvoden:

till 6 batterichefer k 800 kronor..................................................

3,600

> 1 stallmästare......................................................................

800

__

» 1 informationsofficer............................................................

500

_

» 1 regementsadjutant..............................................................

400

—

» 1 gymnastikofficer................................................................

300

—

» 3 informationsunderofficerare å 100 kronor..............................

300

_

» 1 musikföreståndare..............................................................

500

_

> 1 regementspastor.................................................................

800

—

» 1 auditör ............................................................................

500

—

7,700

—

173,406

Manskapsaflöning m. m..-

;

a) lön:

444 man i 1 månad å 8 kr. i månaden ...................................

3,552

I 360 » i It månaderå 8 > i > ...................................

31,680

—

84 o i 11 > ä 4 j i » ..................................

3.696

—

38,928

__

b) arfvoden:

36 förste konstaplar k 180 kr. pr år....................................

6,480

36 andre > k 120 » » > _____

4,320

_

18 afdelningstruinpetare ä 36 » » » ..................

648

_

12 sjuk vårdssoldater å (SO > » » .......................................

720

_

6 handtverkssoldater ä 240 » » »..................................

1,440

_

6 hofslagaresoldater å 60 • » » .......................................

''360

—

13,968

_

c) kommenderingstillägg:

för handtverkssoldater................................................................

—

—

325

—

d) rekryteringskostnader:

lega och arfvoden till värfvare in. fl. kostnader:

444 man ä 40 kr. pr år.....................................................

—

—

17,760

__

70,981

Särskilda anslag:

Medikamentspenningar för manskap, 450 man, å 2,25 kr. pr år...

_

_

1,012

50 |

Kommunionspenningar för samtlig personal, 536 personer ä 5 öre pr år

—

—

26

801

Till informa tionsverket...................

_

_

200

_

» anskaffning af undervisningsmateriel...

_

_

300

_ |

» anskaffning och underhåll af gymnastikapparater och persedlar

—

—

500

—

1

> biblioteket...................................

_

150

_

» anskaffning af läroböcker vid informationsverket....................

—

—

150

-

2,339

30

Tygstaten.:

Aflöning m. m.:

a) lön, dagaflöning m. in.:

1 tygunderofficer, jemte portion, lön............................................

720

_

dagaflöning å 1 krona................................................

365

_

beklädnad ........................................................................

200

—

1,285

_

1 förrådsförvaltare, lön (åtnjuter dessutom ett ålderstilllägg af 300

kronor, att såsom arfvode utgå efter femte tjensteåret)

1,800

_

1 handtverksmästare, lön..............................

700 ''

5 d:o d:o...........................................................

—

—

3,500

b) arfvode:

j

Till 1 tygmästare........................................................................

—

—

600

—

7,885

Särskilt anslag:

Kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 8 personer, ä 5 öre pr år

—

—

—

—

_

40

Summa kronor

—

—

—

- |

254,011

70

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, åt fjerde hufvudtitelns

allmänna besparingar, utgå till dertill berättigade löntagare, dagaflöning och fourageersättning för skottdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 10.

Stat för Vaxholms artillerikår.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Befälsaflöning:

a) lön, dagaflöning in. in:

1 öfverste och chef, lön..............................................................

6,000

—

dagaflöning ä 5 kronor......................................................

1,825

—

7,825

_

1 major, lön.......................................................................

3,500

_

dagaflöning å 4 kronor.....................................................

1,460

—

4,960

—

1 kapten af första klassen, lön..........

2,800

_

dagaflöning å 3 kronor......................................................

1,095

—

3,895

_

3 d:0 d:0 d:0 eko

—

—

11,685

—

1 d:o af andra klassen, lön....................................................

1,800

_

dagaflöning k 3 kronor......................................................

1,095

—

2,895

_

3 d:o d:0 d:0 d:0

—

—

8,685

—

1 löjtnant af första klassen, lön......

1,200

_

dagaflöning ;v 2 kronor......................................................

730

—

1,930

_

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

13,510

—

1 underlöjtnant, lön....................................................

600

_

dagaflöning ä 2 kronor.....................................................

730

—

1,330

_

4 d:0 d:0 d:0 d:0

—

—

5,320

—

1 styckjunkare, jemte portion, lön...........

720

__

dagaflöning å 1 krona...........................................

365

—

beklädnad........................................................................

200

—

1,285

_

7 d:o d:o d:o d:o

—

—

8,995

—

1 sergeant af första klassen, jemte portion, lön............................

360

_

lönetillägg......... .........................

12

—

dagaflöning ä 80 öre...............

292

_

beklädnad.........................................................................

200

—

864

_

15 d:0 d:o d:o d:o

—

—

12,960

—

1 stabstrumpetare, jemte portion, lön....................................

360

_

lönetillägg .........................................................

12

_

dagaflöning å 80 öre.........................................................

292

__

beklädnad.......................................................................

200

—

864

_

j 1 bataljonsläkare, lön......................................

900

dagaflöning å 2 kronor.....................................................

730

—

1,630

_

b) arfvoden:

Till 4 kompanichefer ä 600 kronor.........................

2,400

_

» 1 informationsofficer..........................................................

500

—

» 1 gymnastikofficer...............................................................

200

—

» 2 informationsunderofficerare å 100 kronor...........................

200

—

» 1 regementspastor...........................................................

800

—

» 1 auditör...........................................................................

500

—

4,600

—

93,233

_

Manskapsaflöning m. m.:

a) månadslön:

300 man i 1 månad å 8 kr. i månaden....................................

2,400

_

260 » »11 månader »8 » » » ..........................

22,880

—

40 » »11 » » 4 » » » ....................................

1,760

—

27,040

_

b) arfvoden:

16 förste konstaplar å 180 kr. pr år........................

2,880

_

24 andre » » 120 » » «...

2,880

—

4 afdelningstrumpetare » 36 » » ».....................

144

—

8 sjukvårdssoldater » 60 » » ».......................................

480

—

6,384

_

c) rekryteringskostnader:

Lega och arfvoden till värfvare m. fl. kostnader:

300 man ä 40 kr. pr år........................................................

—

__

12,000

—

45,424

—

Särskilda anslag:

Medikamentspenningar för manskap, 300 man, ä 2,25 kr. pr år.....

_

_

675

_

Kommunionspenningar för samtlig personal, 350 personer, ä ö öre

pr år...................................... ........

—

—

17

50

Till informationsverket..............................................................

_

_

100

__

» anskaffning af undervisningsmateriel....................................

—

—

150

—

» anskaffning och underhåll af gymnastikapparater och persedlar

—

—

200

—

» biblioteket......................

—

—

100

—

» anskaffning af läroböcker vid informationsverket....................

—

—

100

—

1,342

50

Tygstaten:

Aflöning m. m.:

a) lön m. in:

1 förrådsförvaltare, lön (dessutom ett ålderstillägg af 300 kronor så-

som arfvode efter femte tjensteåreti...................................

1,800

—

1 tygskrifvare, lön......................................................................

1,000

—

1 handtverksmästare, lön .............. ....................

700

—

1 d:o d:o ...........................................................

700

—

1 rustkammarsmed, lön...

600

—

1 d:0 d:o..............................................................

600

—

5,400

—

b) arfvode:

*

Till 1 tygmästare.......................................................................

—

—

300

—

5,700

_

Särskild! anslag:

Kommunionspenningar för tygstatspersonalen, 6 personer, å 5 öre

pr år...............................................................................

—

—

—

—

—

30

Summa Kronor j

I

1

—

—

—

145,699

so

Anm. Af de å anslaget uppkommande besparingarna eller, om dessa ej lemna sådan tillgång, af fjerde hufvudtitelns

allmänna besparingar, utgår till dertill berättigade löntagare dagaflöning för skottdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå utvisande de förändringar i af dåvarande expeditionschefen m. m. E. von der Lancken den 15 november 1894, enligt; nådigt uppdrag, föreslagna uppställning och slutsummor för år 1897 ifråga om de ordinarie anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel, som dels betingats af Riksdagens beslut år 1895, genom afgång af löntag;

beräknade kostnaderna för första utbildning af volontärerna vid de norrländska infanteriregementena samt dels ansetts erforderliga af de granskningsmän, hvilka öfver den sålunda föreslagna uppställningen haft att afgifva underdånigt yttrande.

Bil. n:r 11.

are å gammal stat och genom behofvet att öka de

Riksstatens fjerde hufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Ordinarie statsanslag:

Departementschefen............................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen

Departementet.........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet

Arméförvaltningen........

Generalitetsstaten........

Generalstaben..........

Artilleristaben..........

Kommendantsstaten.......

Arméens aflöning och rekrytering .

Aflöning och rekrytering m. m. . .

Intendenturkåren.........

Okad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne .

Pensioner och stipendier för faltläkarekåren och veterinärstaten

Stipendier för faltläkarekåren och veterinärstaten.......

Inqvarteringskostnader....................

Inqvarteringens ordnande i Stockholm............

Alderstillägg.........................

Reservbefälet........................

Ersättning åt vissa löntagare för genom omorganisation mistade aflöningsförmåne

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméens omorganisation.........

Rese- och traktamentspenningar........................

Resestipendier till artilleri- och ingeniörofficerare................

Resestipendium till militärläkare........................

Durchmarschkostnader.............................

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, ingeniörlrup

pemas och trängens hästar................

Remontering och skoning m. na. för gamisonerade arméens hästar

Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas exercis . .

Krigshögskolan...............

Artilleri- och ingeniörhögskolan.......

Krigshögskolor ...............

Ridskolan..................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet . .

Artilleriskjutskolor..............

Krigsskolan................................

Volontärskolor...............................

Militärläkares undervisning.........................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Carlsborg..............

Det icke gamisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar

De värnpligtiges vapenöfningar.......................

Artilleriets exercisbehof, skjutöfningar, bestyckning m. m.......... .

Arméens vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materie

Fortifikationens praktiska öfningar

Arméens byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och

materiel.............

Trängens praktiska öfningar.....

Trängens öfningar..........

Mathållning för värfvade trupper . . .

Mathållning vid gamisonerade arméen

Fouragering af värfvade kavalleriets, artilleriets, ingeniörtruppernas och trängens hästar

Fouragering vid gamisonerade arméen ....

Arméens personliga munderingsutrustning . .

Arméens munderingsutrustning........

Arméens intendentur- och sjukvårdsträng . . .

Artilleribehof till vapen, ammunition, artillerimateriel m. in............

Uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut..............

Fortifikationsbehof till kommendantskapsutgifter, byggnader och ingeniörmateriel . . j

Troféer, kommunionsaker, modeller, medicinal- och instrumentalattiralj samt musikinstrument

för värfvade arméen.......................

Kaserninventarier samt ved, ljus och vatten för den värfvade arméen äfvensom sängkläder

och handdukar.............................

Arméens kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den gamisonerade arméen

Intendentur- och sjukvårdsförråden i Stockholm och å Carlsborg samt transporter

Diverse intendenturbehof.............................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Majfis

kansli samt kommandoexpeditionen......................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen m. fl. verk.....

Skrifmaterialier och expenser för artillerikomitéen och gamisonerade arméen . . .

KavaUeri- och infanteriregementena........................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären....................

Rustnings- och roteringsersättning........................

Roteringsunderstöd................................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet.....

Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet...........

Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar å

mötesplatserna m. m.............................

Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar . .

Omorganisation af Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente

............................

Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland......

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland

Extra utgifter............................

^bestämdt anslag 12,600 kronors

J..........

I tablå n:r 6 af

sitt underdåniga

förslag den

j 15 november

j 1894, beräknar

expeditions|

chefen von der

Lancken, att

vidstående stats!

anslag skulle i

| riksstaten för

| år 1897 komma

j att utföras med

kronor:

17,000-oo

50,250''oo

Disciplinkompanietlförgl8ggansIag... 32)(K)0

134,709-40

122,160-oo

248,555-00

12,200oo

14,347-5 0

8,479,198-55

356,178''90

41,911-oo

21,800- oo

165,970-49

21,450-00

9,500-oo

53,516-00

74,463-3 7

164,376-05

6,000 o o

2,000-oo

8,000''oo

170,669-6 2

154,390-oo

25,640''oo

40,866-50

30.000- oo

31.000- oo

18,100oo

76,729-oo

158,345-00

8,500-oo

77,287-oo

1,065,239-48

3,094.957-84

252,000-oo

26,000oo

5,000-oo

1,415,621-7 0

710,501-ct

1,932,282 62

83,854-84

987,662 0 7

50,000’oo

414,282-oo

16,850 oo

234,117-00

16,073-05

6,052-oo

15,000’oo

13,300-oo

700,500-oo

2,069,588-oo

12,500-oo

4,900-qo

l,700oo

1,749,213-90

67,000 oo

44,600o o

Summa kronor] 25,783,010-15

Uti den af expeditionschefen von der Lancken på sin tid för år 1897 före- slagna uppställning och beräkning af slutsummor för de ordinarie stats- anslagen under fjerde hufvudtiteln, hafva sedan dess inträdt följande

förändringar, nemligen:

Riksstatens fjer- de liufvudtitels

ordinarie anslag

skulle sålunda,

efter vidstående

förändringar,

men med bibe-

minskning, genom (se tablå, bil. n:r 2):

ökning, genom (se tablå bil. n:r 2):

Riksdagens

beslut år

1895.

beräknad af- gång af lön- tagare å

gammal stat.

Sum m a

kronor.

! 1

i beräknade l

! Ökado kost-

Riksdagens nader för ut- i

, , o ; bildning af i Summa

beslut ar i ,

volontarer : kronor.

189o. vid norrländ-

ska infanteri- ! regementena. j

hållande i öfrigt

af den utaf expe- ditionschefen

von der Lancken

föreslagna upp- ställning för år

1897 kommit

att utföras med

kronor.

departe-

montet.

1

! skrifmateri- i ali er och ex- j penser, ved

m. in. för

departemen- tet.

4,200-o o

4,200-oo

100''Oo

17,290-oo

17,290-oo

4,100-oo

100-oo

4,100''oo

14-oo

14-oo

34,200-32

34,200-32

17,100-16

10,000-oo

17,100-16

10,000''oo

yttrande.

Vid den granskning- af det underdåniga förslaget, som egt ruin, a n s å g- s det nödvändigt, att vidstående statsanslag

staben.

aflöning och

rekrytering

m. m.

minskades.

i stipendier för i ** j remontering

genom

öfverflyttning

till

stats

n s 1 a g e t

fältlakare
-

yissa lön- | och skoning

vetorinär
staten.

krigshög
-

af arméens i gamisonerade ! skolor.

kåren och I tagare 1 ftlia I m'' ra‘ fdr

omorganisa
tion.

17,000-ofl

50,250''oo

134,709-40

122,160-0 0

248,555oo

12,200o o

14,347-50

8,475,098-55

356,178-90

41,911-oo

21,800oo

165,970-49

21,450-oo

9,500''oo

53,516-00

57,173-3 7

4,2Il-oo ] 17,290 oo | 21,501-oo jj 14,200.

51,300 48 ! 05,500-48

164,376’0 5

6.000- oo

2,000oo

8.000- oo

170,669-62

154,390-oo

25,640-oo

40,866-50

30,000-oo

31,000oo

22,200-oo

76,729-00

158,345-oo

8,500oo

77,287-00

1,099,439-so

3,094,957-84

252,000-oo

26,000-oo

5,000''oo

1,415,621-7 6

710,501-ci

1,949,382-78

83,854-8 4

987,662-6 7

50,000'' oo

414,282-00

16,850-oo

244,117-00

16,073-05

6,038''oo

15,000oo

13,300o o

700,500oo

2,069,588-oq

12,500-oo

4,900-oo

l,700-o o

1,749,213-90

67,000"oo

44,600oo

armeens

hästar.

armeens vapen,

i ammunition och

I

| skjutöfningar

! samt artilleriets

! öfningar och

materiel.

armeens

byggnader

och kommendantskapsutgifter

samt

fortifikationens

Öfningar

och materiel.

trängens öfningar.

mathållning vid

I gamisonerade

arméen.

fouragering

vid gamisonerade

arméen.

diverse

rustnings
-

armeens

, kasornutred
armeens
ning

samt

munderings- j ved, ljus och ! intendentur- ; och roterings

, , • vatten för den j . . „

utrustning. I . . behof.

! gamisonerade !

störtade eller < hämmande af ;

skadade

nummer*

omorganisation

af indelta

fortgående

vakan ssättning

af

smittosamma

sjukdomar

„ l bland indelta j kavalleriet i j indelta kaval-!

ersättning, j V1<* I kavalleriets I Skåne och j lerict i Skåne :

Summa

kronor.

50,250-oo

8,475,098-55

21,800oo

57,173-3 7

170,669-62

25,640-oo

40,866-50

G,038’oo

12,555oo

2,445-oo

13,300oo

7,100-oo

252,000-oo

26,000-oo

10,192oo

987,662-67

50,000-oo

414,282-oo

25,827,906

''63

50,250-oo | 6,038-oo j 12,555 oo j 2,445-oo | 8,495,498-55 | 21,800*00 | 57,173 37 j 170,069 62 | 66,506-50 | 1,299,854-67

5,000''oo

1,415,621-7 6

710,501-61

1,939,190-78

16,850oo

244,117oo

440,282-00

5,000-oo | 1,415,621 76

710.501 Gi | 1,939,100 78

16,073-05

indelta

kavalleriet.

nummer
hästar.

Norrland.

och

Norrland.

ökades, genom

] öfverflyttning

från de

angifna statsanslagen.

693,400-oo

4,900''oo

l,700oo

50,250-oo

8,475,098-55

21,800 o o

57,173-37

170,669-62

25,640oo

40,866-50

252,000-oo

26,000- oo

5,000-oo

1,415,621-76

710,501-61

1,949,382-78

987,662-07

50,000''oo

414,282-00

16,850oo

244,117oo

16,073-05

284,400'' oo

1,749,213-so

6,038" oo Jj

15,000-oo

13,300-oo !

700,500-oo j

284,400-oo

4,900-oo

l,700-oo

1,749,213-90

244,117 oo j 32,923-05

50,250-oo

6,038oo

12,555-00

2,445-oo

8,495,498-55

21,800-oo

57,173 37

170,669-6 2

66,506*50

1,299,854-6 7

440,282-oo

5,000’oo

1,415,621-76

710,501-61

1,939,190-78

244,117-00

32,923-05

693,400-oo

4,900''oo

l,700-oo

1,749,213-90

284,400oo

Riksstatens fjer- [

de liufvudtitels J

ordinarie anslags j

slutsummor

skulle, derest de

förestående öfverfiyttningarne

komme till

stånd och de i j

öfrigt i gransk- j

ningsmännens [

underdåniga ytt- I

rande den 28 i

oktober 1895 an- - gifna grunder

följdes för år i

1897 utföras

med kronor.

093,400 oo

4,900oo

l,700 oo | 1,749,213 ao | 284,100 oo || 17,704,040 81 || 17,701,040-81

17,090oo

50,250''oo

6,03S-oo j

147,261 10 I

122,160 oo

251,000 oo j

12,200 oo

14.347 so !

8,495,498-55

35ö,178''9o

41,911 oo

21,800 o o

165.97049

21,450 oo

9,500 oo i

53.516 00 !

57,173 37

164,376 05

6.00000

2.00000 j

8.000 oo I

170,069 62

154,390 oo

ö6,506''50

30.000 o o

31.000 oo

22,200-oo

76,729oo

158,345-00

8:500''oo

77,287oo

1.099,439-so

3,091,957 84

1,299,854 67

440,282oo

5,000 oo

1,415,621 76

710,501 61

1,939,190 78

83,854*84

244,117 oo

32,923-05

1,785,188-00

093,400 oo

12,500 oo

4,900 oo

1,700 o o

1,749,213 so

284,400-oo

67.000 oo

44.000 oo

25,827,906-63

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 12.

P. M.

Af statsrådsprotokollet den 15 december 1876 (bil. n:o 3 c till 1877

års etatsregleringsproposition) inhemtas, att Nerikes regemente samt

norra och södra skånska infanteriregementena haft sig från regementenas

gamla kontanta anslag anvisade till musikens underhåll, Nerikes

regemente 2,100 kronor och de skånska regementena hvartdera 2,500

kronor, samt att anledningen till dessa anslag varit att, i olikhet med

förhållandet vid öfriga indelta regementen, för musikens underhåll kunnat

vid Nerikes regemente anslås endast ett fåtal och vid de skånska regementena

inga rotar. Dessa belopp sammanlagdt 7,100 kronor ingingo

i den summa, som under rubrik penningar med 20,790 kronor 78 öre

uppfördes i 1878 års riksstat å 4:de hufvudtiteln för kavalleri- och infanteriregementena.

Vid 1880 års riksdag ändrades i den för år 1881 fastställda riksstat

nämnda anslagssumma på det sätt att de för musikens underhåll

vid ofvannämnda regementen afsedda 7,100 kronor fingo qvarstå under

rubriken »anvisning i kontant» för kavalleri- och infanteriregementena,

hvaremot af återstoden 240 kronor öfverflyttades till det under

9:de hufvudtiteln uppförda anslaget till allmänna indragningsstaten och

13,450 kronor 78 öre visserligen bibehöllos å anslaget till kavallerioch

infanteriregementena men förflyttades till kolumnen »Indelning och

dermed jemförlig anvisning på förslag. Ersättningar». Till sistnämnda

rubrik öfverflyttades äfven af de i 1880 års riksstat under rubrik »oindelt

spanmål» upptagna belopp 9,631,6 kubikfot. Återstoden 1,207,3

kubikfot öfverflyttades till allmänna indragningsstaten.

Ofvannämnda till rubriken ersättningar öfverflyttade belopp utgöras

af följande poster:

Penningar.

l:o) Ersättning till en del rusthållare vid Wadsbo

och Walla sqvadroner af Lifregementets

husarkår för skjutsfärdspenningar.............. 41: 25

Transport 41: 25

Spanmål,

kubikfot.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Penningar.

Spanm ål,

kubikfot.

Transport 41: 25--

2:o) Ersättning till Vestmanlands knektelegome
delskassa

för tiondespanmål.......................... 699: —--

3:o) Rotehjelp för öfverroterade hemman vid Krono
.

bergs och Kalmar regementen........................ 866,2

4:o) Öfverroteringsersättning vid de skånska infanteriregementena.

........................................... 3,250,8

5:o) Ersättning till Jemtlands roteringskassa för

kronoräntor m. m............................................. 12,144: 87 1,738,4

6:o) Ersättning för afskrida mjöl- och sågqvarns
räntor

(rusthålls- och augmentsräntor) ...... 524: 32 3,776,2

7:o) Ersättning för ökad rotering af mönsterskrif
varebostället

Holm vid Dalregementet ......41: 34--

Summa 13,450: 78 9,631,6.

De i 1880 års riksstat under rubrikerne »Indelt ränta och ersättning

för indragna räntor» samt »Indelt tionde och ersättning för indragna

tiondeanslag» för kavalleri- och infanteriregementena upptagna

förslagsanslag tillsammans beräknade till 1,542,609 kronor 28 öre fördelades

af statskontoret i dess underdåniga skrifvelse den 11 december

1879 med ledning af landsboksräkenskaperna för år 1878 i tvänne

grupper, upptagande den ena räntor och tionde, hvilka frinjötos antingen

under boställsrätt eller för rustning eller rotering, 901,752 kronor

68 öre, och den andra ersättningar för indragna räntor och tionde, hvilka

ersättningar uppgingo till .............................................................. 656,855: 84

Härtill lädes ofvan specificerade ersättningar med

kontant.......................................................................... 13,450: 78

samt värdet af 9,631,0 kubikfot spannmål ........... 23,115: 84 62

Summa 693,422: 46.

Med ledning häraf fastställdes i 1881 års riksstat anslaget till

kavalleri- och infanteriregementena till följande belopp:

l:o) Anvisning i kontant ............................................................ 7,100: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning påförslag:

2:o) Friheter................................................................................... 901,750:

3:o) Ersättningar ......................................................... 693,400:

Summa 1,602,250: —.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

De under l:o och 3:o uppförda anslagen hafva i sedermera fastställda

riksstater upptagits till oförändrade belopp.

Beträffande det under 2:o upptagna anslaget, så minskades detsamma

i mån som militieboställena indrogos till statsverket och deras

frinjutna räntor i sammanhang dermed uteslötos ur jordeböcker och

räkenskaper under åren 1882—1886 till 817,000 kronor. Sedan äfven

de frinjutna rusthållsräntorna och kronotionden från år 1893 uteslutits

ur jordeböcker och räkenskaper uteslötos de jemväl i 1894 års riksstat,

hvilken endast upptog då ännu qvarvarande boställsräntor 400 kronor.

Då samtliga militieboställen indragits till statsverket, uteslöts i 1895

års riksstat äfven sistnämnda belopp.

Stockholm den 20 oktober 1895.

ADB. ANDERSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 13.

Förslag till uppställning och slutsummor för de ordinarie anslagen under riksstatens

fjerde hufvudtitel år 1897.

Indelning

och dermed

Anvisning

jemförlig an- visning på

förslag.

Riksstatens fjerde hufvudtitel.

i

kontant.

S u m m a.

Landtförsvarsdepartementet.

Ersättningar.

Ordinarie anslag:

Aflöning'' och expenser samt inqvarterings- och resekostnad:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Bepartementschefen.....................................

17,000- oo

17,000-oo

Bepartementet.......................................

50,250''oo

50,250-oo

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet, förslagsanslag...........

0,038’oo

6,038-oo

Arméförvaltningen.....................................

147,264-4 o

147,264 4 0

Generalitetsstaten......................................

122,160''oo

122,i60oo

Generalstaben........................................

25LOOO-0 0

251,000''oo

Artilleristaben.......................................

12,200''oo

J2,200oo

Kommendantstaten.....................................

14,347-50

14,347-50

Aflöning och rekrytering in. m................................

8,495,498-55

8,405,498-55

Intendenturkåren......................................

:

356,178*90

356,178 90

Okad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne, förslagsanslag..........

41,911-oo

41,911 oo

Stipendier för fältläkarekåren och veterinärstaten.......................

21,800-oo

21,800''oo

Inqvarteringskostnader, förslagsanslag............................

165,970-49

165,070 49

Inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag...................

21,450''oo

21,450oo

Ålderstillägg, förslagsanslag.................................

9,500-oo

9,500 oo

Reservbefälet, förslagsanslag högst..............................

53.516-00

53,516oo

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméens omorganisation, förslagsanslag högst......

57,113-37

57,173-37

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........................

164,376-05

164376 05

("artilleri- och ingeniöroffleerare.....................

6,000''oo

6,000''oo

Resestipendier till \

tmilitärläkare...............................

2,000-oo

2,000-oo

Burchmarschkostnader, reservationsanslag...........................

8,000''oo

8,000oo

Remontering oeh hästlega in. in.:

Remontering och skoning m. m. för gamisonerade arméens hästar, reservationsanslag......

170,669-02

170,669 62

Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas exercis ......-.........

154,390-oo

154,390''oo

Skolor för officerare, underbefäl ocli militärläkare:

Krigshögskolor, reservationsanslag..............................

66,506-äo

66,506’so

Ridskolan, reservationsanslag.................................

30,000 o o

30,000 oo

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag.................

31,000 o o

31,000.oo

Artil leriskjutskolor, reservationsanslag............................

22,200-oo

22,200-oo

Krigsskolan, reservationsanslag................................

76,729-oo

76,729-00

Volontärskolor, förslagsanslag................................

158,345-00

158,345 oo

Militärläkares undervisning, reservationsanslag........................

8,500-o o

8,500''oo

Naturaunderhåll, sjukvård, öfningar och materiel:

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Carlsborg. reservationsanslag .............

77,287-oo

77,287-oo

Bet icke gamisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar, reservationsanslag

1,099,439-so

1,099,439-80

Be värnpligtiges vapenöfningar, förslagsanslag........................

3,094,957-84

3,094,957-84

Arméens vapen, ammunition och skj utöfningar samt artilleriets öfningar och materiel, reservationsanslag

1,299,854-67

1,299,854''67

Arméens byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och materiel, j

reservationsanslag..................................|

440,282-oo

440,282-oo

Trängens öfningar, reservationsanslag.............................i

5,000''oo

5,000''oo

Mathållning vid gamisonerade arméen, förslagsanslag.....................j

1,415,621-7 0

1,415,621*76

Fouragering vid gamisonerade arméen, förslagsanslag.....................i

710,501-ci

710,501 oi

Arméens munderingsutrustning, reservationsanslag ......................j

1,939,190-7 s

1,939,190 78

l Arméens intendentur- och sjukvårdsträng, reservationsanslag..................i

83,854’84

83,854-84

Arméens kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den gamisonerade arméen, reservationsanslag

244,117oo

244.117-00

Biverse intendenturbehof, reservationsanslag.........................

32,923-ob

32,923-05

Skattelindringar och ersättningar till rust- och rotehållare:

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag..................

1,785,188-00

1,785,188-00

Rustnings- och roteringsersättning..............................j

693,400-oo

693,400-oo

Roteringsunderstöd, förslagsanslag..............................

12,590-oo

12,500 oo

Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleri et, förslagsanslag..........•

4,900''oo

LOOO-oo

Diverse anslag:

1 Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar, förslagsanslag

l,700''oo

i,700-oo

Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, reservationsanslag.........j

1,749,213-90

1,749,213 so

| Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, förslagsanslag högst ...

284,400’ oo

284,400-oo

Extra utgifter........................................j

(bestämdt anslag 12,600 kronor»

Bisciplinkompamet t J,.....................

(förslagsanslag 32,000 kronor J

67,000''oo

67,OOOoo

44,600oo

44,600 oo

Summa kronor

25,134,506-03

693,400oo

25,827,906 03

Anm. Här ofvan är icke den sedvanliga åtgärden, att till fullt krontal uppåt höja anslagens slutsummor, vidtagen, enär det för kontrollens skull ansetts lämpligt,

att dessa summor oförändrade fraingingo med de belopp, som de utförda detaljberäkningarne lemna!

Bil. n:r 14.

Här nedan antydes, då anslagets sammanträngda benämning icke fullständigt och

uttömmande härom lemnar upplysning, de utgiftsbehof vidstående statsanslag

afse att bestrida, nämligen kostnaderna:

C. B. | departementschefens kontanta aflöning.

C.

B.

samtliga kostnader

enligt stat för aflöning, vikariatsersättning samt renskrifning m. m. vid kansliexpeditionen.

C.

B.

d:o

d:o

för skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för såväl kansli- som kommandoexpeditionen.

c.

B.

d:o

d:o

enligt stat jemte 12,555 kronor för skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

c.

B.

d:o

d:o

» d:o.

c.

B.

d:o

d:o

» d:o jemte 2,445 kronor för ved m. in.

c.

B.

d:o

d:o

» d:o.

c.

B.

d:o

d:o

» d:o.

c.

B.

d:o

d:o

samt för

♦> staterna för truppförbanden — undantagandes för kavalleriet under omorganisation

expenser till gamisonerade arméen och artillerikomitéen, 13,300 kronor, och för kontant

C. D.

C. D.

C. D.

C. D.

C. D.

C. I).

O. B.

O. D.

C. B.

C, D.

O. D.

J. B.

understöd till musikens underhåll vid lifregemente! till fot samt Norra och Södra Skånska infanteriregementena

7,100 kronor.

samtliga kostnader enligt stat.

till de 39 äldste bataljonsläkarne med för hvarje 900 kronor i årlig lön samt en krona i dagaflöning vid

tjenstgöring.

till fältläkare- och fältveterinärstipendiater.

samtliga kostnader, undantagandes de bidrag härtill städerna lemna samt här nedan upptagna till Stockholms

stad utgående ersättning.

till Stockholms stad utgående ersättning.

samtliga kostnader för under 4. hufvudtiteln utgående ålderstillägg.

för lifräntor och dagaflöning till reservofficerare och reservintendenter.

aflöningskostnader, Indika i män af löntagarnes afgång upphöra att utgå.

samtliga resekostnader, undantagandes såväl do af »resestipendier» bekostade som de, Indika i följd af rosans

särskilda ändamål, bekostas af andra anslag, afsedda för dylika ändamål.

transporter af garnisonerad trupp.

samtliga kostnader för remontering, skoning och sjukvård af garnisonerado arméens hästar, undantagandes

afiöningen till arméens veterinärläkare.

samtliga kostnader för legning af hästar till stamtruppens exercis vid artilleriet och ingeniörvapnot.

G. B.

J. B.

A. B.

A. B.

O. B.

J. B.

C. B.

samtliga kostnader

för krigshögskolan samt för artilleri- och ingeniörhögskolan.

d:o

d:o

enligt stat.

d:o

d:o

» d:o.

d:o

d:o

» d:o.

d:o

d:o

» d:o af statsmedel.

d:o

d:o

för utbildning af officers- och underofficersvolontäror.

d:o

d:o

enligt stat för militärläkares fortsatt utbildning vid don derför anordnade undervisningskursen.

C. B.

J. B.

J. B.

A. B.

F. B

J. B.

J. B.

J. B.

J. B.

J. B.

J. B.

J. B.

d:o d:o » d:o.

(samtliga kostnader för dessa öfningar, undantagandes de under lönestater uppförda, de till »skolor för officerare, j

J, underbefäl och militärläkare» uppförda jemte de till vapen, ammunition, skjutöfningar, byggnader, mun- I

) derings- och trängutrustning, sängkläder och handdukar, samt under »diverse intendenturbehof» beräknade.

| samtliga kostnader för vapen, ammunition, skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel jemte underhållet

af artilleriets förråds-, verkstads-, fabriks-, faktori- och smedjebyggnader, undantagandes af dessa I

kostnader, i lönestater uppförda, till »skolor för officerare, underbefäl och militärläkare» hänförliga, till

mathållning, fouragering, personlig munderingsntrustning, sjukvårdsbehof, kaserninventarier, ved, ljus och |

vatten samt »diverse intendenturbehof» och omorganisation af indelt kavalleri anvisade.

i samtliga kostnader för byggnadsunderhåll och mindre nybyggnad, kommendantskapsutgifter samt fortifikationens j

öfningar och materiel med här förut under föregående anslag uppräknade undantag och dertill undantagandes

under samma anslag uppräknade byggnader jemte intendentur- och sjnkvårdsförråden i Stockholm

och å Carlsborg.

samtliga kostnader för materiel vid stamtruppens af trängen öfningar, undantagandes dem för intendentur och

sjukvårdsträng.

samtliga kostnader för arméens personliga munderingsutrustning samt sadelmundering och hästutredning vid

kavalleriet, undantagandes vid det under omorganisation varande kavalleriet.

samtliga kostnader för trofeer, kommunionssaker, modeller, medicinal- och instrumentalattiralj, musikinstrument

vid gamisonerade arméen, transport af materialier samt för intendentur- och sjukvårdsförråden i Stockholm

och å Carlsborg.

C. B.

C. B.

J. B.

till svagare rotar.

ersättning till rusthållare vid indelta kavalleriet för under tjenstgöring störtad eller skadad nummerhäst.

.

.T. B.

J. B.

J. B.

C. D.

i

samtliga kostnader för Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente under om- I

organisationstiden, hvarefter statsanslaget fördelas så att respektiva utgifter komma under det anslag, till

hvilka de egentligen höra.

medel afsedda att, i mån af den fortgående vakanssättningen vid förestående kavalleriregementen, utgöra ersättning

för härigenom till dessa regementen minskade naturaprestationer från rust- och rotehåll och sålunda

afsedda att uppgå uti berörda regementens »omorganisationsanslag», som för dem bestrider samtliga utgifter.

O. B. J samtliga kostnader enligt stat.

*) Denna kolumn angifver med begynnelsebokstäfver, hvilka departement å arméförvaltningen, som, enligt hittills af

Kongl. Maj:t i allmänhet följda grunder, öfverinseendet vid användande af de förestående statsanslag borde tillkomma.

**) Anslaget ingår icke i arméförvaltningens om händer hafvande medel utan disponeras för sitt ändamål direkt af

statskontoret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 15.

Utredning* om anledningen till att uti de vid urtima Riksdagen år 1892

utförda beräkningarne öfver de ökade kostnader, som föranleddes af den vid

berörda Riksdag antagna förbättrade härorduingen, uppstått ett öfverskott af

130,472,35 kronor.

(Se Expeditionschefen von der Lanckens underdåniga förslag.)

Tillgångar för den förbättrade härordningens genomförande

utöfver de beräknade:

För att slutsummorna i de nya staterna skulle öfverens

stämma med de af Kongl. Maj:t med urtima Riksdagen år

1892 faststälda, måste ur riksstaten aflägsnas Överskjutande

anvisningar under statsanslagen för: (se tablå 1, bil. A)

kommendantsstaten ..........................................................

Kronprinsens husarregemente............................................

Svea lifgarde................. ..................................................

Andra lifgardet.................................................................

Vermlands faltjägarekår....................................................

värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.........

remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets,

fortiflkationstruppernas och trängens hästar ....

Då den grundsats följts i det bilagda tabellverket, att hvarje

befattning endast skulle upptagas med de aflöningsförmåner,

Indika faststälts vid den nya härordningens antagande

samt sålunda också indragna befattningar uteslutas,

(dylika uteslutna aflöningsförmåner, hvilka fortfarande

utgå upptagas under ett särskildt statsanslag, se

tablå 1, bil. H fol. 2) uteslötos också aflöningsförmånerna

till 6 mönsterskrifvare (se tablå 1, bil. A).....................

Kårchefslönen vid Jämtlands fältjägarekår, hvilken i de förevarande

beräkningarne icke upptogs såsom besparad, utföres

här (se tablå 1 bil. C).........................................

Enär den besparing, som uppkom genom förändrade aflöningsförmåner

för regementspastorer och regementsauditörer

i sin helhet utföres såsom ökad kostnad upptages

här 31,600 kronor -— 4,300 kronor (se tablå 1, bil. C, fol. 1)

I nyssnämnda beräkningarne upptogs icke i sin helhet, som

besparing det belopp, som beräknades såsom sådan i urtima

Riksdagens skrifvelse till Kongl. Maj:t den 26 November

1892, N:o 1, sidan 23 (se tablå 1 bil. C, fol. 3)...

men ifrån sistnämnda belopp skall likväl afdragas i merberörda

beräkningar såsom besparingar upptagna och i

detta belopp ingående summor nämligen:

för Norrbottens fältjägarekår (se anm. tablå 1, bil. C)..........

> Vesternorrlands bataljon (se d:0 d:o 1, » C)..........

Den förhöjda dagaflöningen vid infanteriet beräknades till

| 150,285 kronor i stället för rätteligen till endast 139,263

kronor, hvarför skilnaden här utföres (se tablå 1, bil. J,

fol. 1)........................................................................

I I urtima riksdagens skrifvelse till Kongl. Maj:t den 26 November

1892, N:o 1, äro å sidan 18 organisationsförbättringarne

vid kavalleriet upptagna till 331,012,50 kronor, hvarifrån

likväl i samma skrifvelse å sidan 19 beräknade

besparingar, genom dels indragning af tredje tjenstehästen

för regementsofficerarne vid detta vapenslag och dels

minskning i möteskostnaden i följd af de indelta sqvadronernas

i Jämtland ombildning till värfvad trupp, in

alles 46,065 kronor, böra afgå, då resten 284,947,50 kronor

utvisar de ökade kostnader, som härvidlag beräknats, då

besparingarne genom ändrade aflöningsförmåner till auditörer

och prester icke medräknas. Som emellertid i

detaljerade beräkningar under tablå 1, bil. K och E, visats

att besparingarne i detta afseende äro (2,132,856,84

kronor — 1,857,604,68 kronor) 275,252,16 kronor, bör, då

besparingarne i följd af de nyssnämnda ändrade aflöningsförmånerna

påföras serskild!, skilnaden emellan de sålunda

erhållna resterna (284,947,50 kronor — 275,252,16 kronor)

här utföras med .........................................................

: Vid artilleriet är beräknadt kommunionspenningar och servisersättning

till en fjerde stockmakare vid Carlsborgs artillerkår,

för hvilken likväl icke någon lön anslagits, hvarför

beloppet ej torde utgå utan bör här utföras (se tablå 1,

bil. L)........................................................................

Utgifter eller minskade tillgångar utöfver livad som

beräknades för den förbättrade härordningens

genomförande.

I urtima Riksdagens skrifvelse till Kongl. Maj:t den 26 November

1892, N:o 1, å sidan 19 är ibland annat såsom

minskade utgifter »för militärläkarekursen, veterinärstaten

m. m.» beräknadt 2,480,io kronor, men då härvid

beräknats dels 2,150 kronor såsom tillgång från statsanslaget

för militärläkares undervisning, hvilken tillgång

sedermera befunnits nödvändig för berörda undervisning

samt dels 6,342 kronor besparad kostnad genom veterinärstatens

år 1886 beslutade nya organisation, men häraf,

såsom visas i bil. A, fol. 1 till tablå 1, ingått 1,210 kronor

i utgiftsberäkningarne för de indelta Skånska kavalleriregementenas

förutvarande kostnader, så måste här såsom

minskade tillgångar utföras ..................................

De af urtima Riksdagen i sistnämnda skrifvelse å sidan 19

beräknade besparingarne i aflöningsförmåner till prester

och auditörer utföras här i sin helhet (beräkningen är

1,000 kronor för hög)...................................................

För omorganisationen af Vermlands fältjägarekår äro de årliga

besparingarna för högt beräknade med 7,46 kronor (se

anm. under tablå 1, bil. C), hvilket belopp sålunda här

bör utföras ................................................................

Af anm. under tablå bil. J framgår att för volontärer vid de

Norrländska regementena samt i kostnader för Gotlands

infanteriregemente och Hallands- samt Blekinge bataljoner

blifvit för litet beräknade utgifter emot hvad staterna

för dessa truppförband upptaga med..................

Då vid beräkningen af förutvarande utgifter för Göta trängbataljon

upptogs det belopp, som dessa skulle betinga

efter den af Kongl. Maj:t faststälda staten eller 200,143,12

Jrronor, men härtill i riksstaten endast anvisats 200,143

kronor så måste skilnaden här utföras med (se tablå 1

och anm. under bil. G.) .............................................

Nu uppgifna utgifter eller minskade tillgångar skola fråndragas

förut erhållen slutsumma då såsom rest erhålles..............

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Summa

kronor.

— 150

95

— 185

— 85

-- 50

— ;29

— ,80

18,343

58,002

233,307

76,405 00

95

4,000

7,970

27,300

74

156,902

11,022

35

9,695 34

12

551 217,506

3,300

38,621

46

45,045 55

- 112

48

87,034

i-| 130,472

13

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:r 16.

Utredning om anledningen till att den i beräkningen under Bil. n:o 1

erhållna slutsumman af de under riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda ordinarie

anslagen icke öfverensstämmer med den, som i Bil. n:o 12 ansetts

påfordras för år 1897.

Kronor.

Kronor.

Summa kronor.

Uti beräkningen under Bil. n:o 1 visas, att slutsumman af de ordi- narie statsanslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel skulle,

enligt de vid urtima riksdagen år 1892 utförda beräkningarne

öfver de ökade kostnaderna för den förbättrade härord- ningen och Riksdagens sedermera och intill år 1896 fattade

beslut, i riksstaten för år 1897 komma att utföras med.......

25,849,905

13

Härifrån afgår i d. v. Expeditionschefen m. m. E. von der

Lanckens underdåniga förslag till förändrad uppställning af

riksstatens fjerde hufvudtitel omförmälda och här i Bil. n:o 15

närmare specificerade minskade belopp i de vid urtima riks- dagen år 1892 utförda beräkningarne .................................

130,472

35

men tillkommer:

dels beräknad ersättning åt ännu å gammal stat qvarstående lön- tagare för genom omorganisation till indragning bestämda

aflöningsförmåner .............................................................

57,173

37

dels vid urtima riksdagen år 1892 för lågt beräknade kostnader

för utbildning af volontärer vid norrländska infanteriet, hvilka,

enligt Kong!. Maj:ts proposition till urtima Riksdagen år

1892 skulle erhålla sin första utbildning vid egna regementen.

(Se Bil. n:o 4) ..................................................................

51,300

48

108,473

85

hvadan den i Bil. n:o lo beräknade minskningen af den i Bil. n:o

1 utförda slutsumma inskränkes till ....................................

21,998

50

21,998

50

och sålunda den i Bil. n:o 11 utförda slutsumman erhålles med kronor

—

—

—

—

25,827,906,63

Anm. Då de till indragning här ofvan upptagna aflöningsförmåner först vid de omförmälde löntagarnes afgång

kunna besparas, ökar beloppet härför, 57,173: 37 kronor, den utförda >minskningen» till 79,171:

87 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 17.

Sammandrag’, utvisande de från olika statsanslag till statsanslaget för

omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland sammanförda belopp,

hvilka, sedan detta kavalleris vakanssättning fullbordats eller med andra

ord omorganisationen genomförts, skola till samma anslag återgå.

Anslaget för »omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland» bildas genom hitf''äring af

nedanstående belopp från anslagen för: (Dessa belopp skola sedan omorganisationen genomförts

återgå till sina respektiva anslag, hvilka de sålunda komma att öka)

aflöning

och rekry- tering m. m:

remon- tering och

skoning

m. m. för

garniso- nerade

arméens

hästar:

arméens

vapen,

ammunition

och skjut- Öfningar

samt artil- leriets öf- ningar och

materiel:

arméens

byggnader

och kom- mendant- skap sa t- gifter samt

fortifika- tionens öf- ningar och

materiel:

mathållning

vid garni- sonerado

arméen:

fouragering

vid garni- sonerade

arméen:

arméens

mun-

derings-

utrustning:

arméons

kasernut- redning

samt ved,

ljus och

vatten för

den garni- sonerade

arméen:

diverse

intenden-

turbehof:

Summa.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

870,123 25

182,150-

24,060 —

18,000 -

194,245 20

564,200 —

139,728 95

23,78250

17,324 -

2,033,613 90

År 1897 beräknas 948 rust- och rotehåll vid förestående kavalleri ännu icke vara vakanssatta,

hvarför anslaget för »omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland» skulle

för samma år afstå värdet af de prestationer, som från dessa rust- och rotehåll lemnas med

300 kronor för hvarje ej vakanssatt nummer och dessa belopp tillföras anslaget för »fortgående

vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland» med.............................. kronor

hvadan anslaget för »omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland» för år

284,400

1897 endast skulle utföras med

kronor

1,749,213

90

Anm. I den mån berörda vakanssättning fortgår och sålunda det ifrågavarande omorganisationsanslaget

härigenom får vidkännas ökade omkostnader, tillföres detsamma från anslaget för »fortgående vakanssättning

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland» häremot svarande ersättning med 300 kronor

för hvarje helt nummer tills det uppnår slutsumman 2,033,613: 90 kronor, då omorganisationen är

fullständigt genomförd och anslaget bör med angifna belopp fördelas å ofvan upptagna nio anslag.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver sjö för svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 januari 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson och

Wersåll.

Departementschefen statsrådet Christerson anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1897 och föredrog härvid:

marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 17 september 1895

angående de ordinarie anslagen samt beholvet af extra anslag för

år 1897;

samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 27 november 1894

om medel för anskaffning af beklädnad åt värnpligtige samt

chefens för sj ökarte verkets embetsskrifvelse den 22 november 1895

i fråga om det för verket erforderliga anslag för år 1897.

Härefter anförde departementschefen beträffande:

Bih. till lliktd. Frot. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufrudtiteln.

[I-]

Aflöning för

flottans kårer

och stater.

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans kårer och stater.

Om gällande stater tagas till utgångspunkt, skulle enligt marinförvaltningens

beräkning, mot hvilken jag icke bar något att erinra,

till aflöning för flottans kårer och stater erfordras ett sammanlagdt

belopp af 1,878,986 kronor 45 öre.

Till bestridande af denna utgiftssumma har marinförvaltningen

beräknat ''

det ordinarie aflöningsanslaget.................................... kronor 1,732,052: —

anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län ............................................................. » 114,000: —

samt tillgång i följd af vakanser m. m................... » 32,934: 45

Summa kronor 1,878,986: 45

Sålunda skulle för fyllande af behofven under denna anslagstitel

icke erfordras det extra anslag till genomförande af senast beslutade

lönereglering för flottan, hvilket af 1895 års riksdag beviljades med

15,000 kronor, dock endast i afvaktan på att motsvarande belopp blefve

genom ytterligare afgång å reserv- och indragningsstatema tillgängligt.

På dessa stater har, sedan berörda anslag för år 1896 beviljades, blifvit

tillgängligt ett belopp af 9,930 kronor, och enligt marinförvaltningens

beräkning torde under år 1896 ytterligare åtminstone 5,070 kronor

blifva disponibla å samma stater. Vid sådant förhållande lärer något

extra anslag till löneregleringens genomförande icke böra äskas för

år 1897.

Jag kan dock icke underlåta att i detta sammanhang erinra derom,

att det skäl, som föranledde aflåtande af proposition om sådant extra

anslag för år 1896, fortfarande, om ock i något mindre omfattning,

eger giltighet. Afgången från reserv- och indragningsstatema beräknades

nemligen redan då vara så stor, att aflöningen till flottans kårer

och stater ansågs kunna bestridas utan ett sådant extra anslag; men

vid min underdåniga framställning i ämnet tillät jag mig framhålla, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitcln.

3

aflöning, som egentligen borde från aflöningsanslaget bestridas, fortfarande

utginge af anslaget till flottans öfningar och att sistnämnda

anslag så mycket mindre borde anlitas för ett för detsamma jemförelsevis

främmande ändamål, som anslaget vore till hela sitt ''belopp väl

behöflig^ för det ändamål, hvartill det egentligen vore afsedt. Att den

sålunda antydda olägenheten fortfarande kommer att qvarstå, lärer icke

kunna betviflas; men den varder i alla händelser mindre känbar, om,

såsom jag har för afsigt att i underdånighet ifrågasätta, anslaget till

flottans öfningar erhåller någon förhöjning.

I afseende på nu förevarande anslagstitel hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att — med uppförande i riksstaten

för år 1897 af anslaget till flottans kårer och stater till oförändradt

belopp, 1,732,052 kronor — hvad af anslaget till ersättning

för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut

bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer och stater,

måtte få under år 1897 likasom föregående år användas för fyllande

af behofvet under denna anslagstitel.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Beträffande anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, Lindring i

från hvilket utgifter icke bestridas af marinförvaltningen, har detta rU8tnin?8-och

embetsverk erinrat, att, enligt planen för genomförandet af den år 1887 besvär™,

beslutade organisationen af sjömanskåren och på grund deraf beräknade

förändringar i afseende på en del anslag under femte hufvudtiteln,

ifrågavarande anslag skulle från och med år 1895 utgå ur riksstaten,

men att uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning anslaget blifvit i riksstaten

för samma år uppfördt med ett belopp af 33,300 kronor.

Då för anslagets bibehållande fortfarande föreligga samma skäl,

som föranledde mig att hemställa om dess uppförande i staten för år

1896, nemligen att vakanssättningen af båtsmanshållet ännu icke blifvit

genomförd och att detta anslag fördenskull fortfarande är erforderligt

för att bereda de rust- och rotehållare vid båtsmanshållet, hvilka

utgöra rustnings- och roteringsbesväret effektivt, den lindring i dessa

besvär, som 1892 års urtima riksdag beslutat, har ifrågavarande anslag

jemväl i förslaget till riksstat för år 1897 upptagits mod oförändradt

belopp 33,300 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

[2-]

Flottans öfningar.

4

Femte hufvudtiteln.

Flottans öfningar.

Anslaget till flottans öfningar upptages i riksstaten för innevarande

år med ett belopp af 670,000 kronor, till hvilket belopp det första gången

uppfördes af 1883 års riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts på

den år 1880 tillsatta sjöförsvarskomiténs förslag grundade proposition.

Någon böjning i detta anslag, som för år 1883 upptogs till 550,000

kronor, hade då icke skett sedan år 1875. Den höjning, som sistnämnda

år, på Eders Kongl. Maj:ts framställning, skedde, motiverades hufvudsakligen

af det stegrade priset på en del i och för öfningarna erforderliga

konsumtionsartiklar.

Erfarenheten från de senaste årens eskaderöfningar ådagalägger,

att det nuvarande anslaget till flottans öfningar icke kan anses vara

tillräckligt för vinnande af det dermed afsedda mål: att bibringa och

underhålla fullt tillfredsställande kännedom om materielens handhafvande

på verksammaste sätt. Hufvud orsaken härtill är uppenbarligen

att söka i den genomgripande förändring, som sjelfva beskaffenheten

af flottans öfningar undergått i sammanhang med omdaningen af stridsfartygen,

hvilka numera, efter tacklingens borttagande, uteslutande röra

sig med ångkraftens tillhjelp. En fullständig insigt och färdighet i

handhafvandet af nutidens invecklade krigsmaskiner på sjöförsvarets

område kan icke vinnas utan samöfningar af större både långvarighet

och omfattning än forna enklare förhållanden kräfde.

Den år 1880 tillsatta sjöförsvarskomitén, som, på sätt nyss

är nämndt, föreslog öfningsanslagets höjande till dess nuvarande belopp

och dervid framhöll den stora vigten af personalens tidsenliga

utbildning, beräknade, att med ett anslag af 670,000 kronor följande

antal öfningsdagar per man borde erhållas, nemligen för officer af högre

grad än kaptens 51, för kapten 46, för subalternofficer 146, för underofficer

59 och för stammanskap 112. Detta antal öfningsdagar har emellertid

de senare åren ej kunnat uppnås, under det att, såsom nämndt, fordringarna

på personalens mångsidiga utbildning i betydlig mån stigit i

följd af materielens alltmera komplicerade beskaffenhet.

Bland de förnödenheter, hvilkas förbrukning, till följd af den

förändring öfningsmaterielen undergått, på senare tider i högst betydlig

mån ökats och måste växa med antalet af de i öfningarna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

5

deltagande fartyg, bör i första rummet nämnas stenkol. Åtgången

deraf betingas icke blott af fartygens förflyttande från en ort till

en annan, utan särskildt äfven af nödvändigheten att genom gång i

olika farleder samt under vexlande förhållanden bereda personalen en

noggrann kännedom om våra skärgårdar och vana att der föra de fartyg,

som i behofvets stund skola i dessa skärgårdar uppträda. Kostnaden

för stenkol har under de senaste årens ingalunda långvariga

eskaderöfningar uppgått till betydliga belopp och var under eskaderöfningarna

år 1895 öfver 70,000 kronor.

Förutom den ökade åtgången af stenkol bidraga äfven, bland

annat, de höga prisen på nutidens artilleriammunition, hvaraf ej obetydliga

qvantiteter måste förbrukas, till att göra öfningsanslaget otillräckligt.

Visserligen användas vid skjutöfningarna företrädesvis smärre

pjeser och tubkanoner; men det är nödvändigt att söka förskaffa personalen

någon erfarenhet äfven i fråga om betjenandet af de stora

kanonerna vid skarpskjutning. I huru hög grad kostnaderna för dessa

skjutöfningar ökats inses lätt, då man tager i betraktande, att priset år

1880 utgjorde för en 12 cm. granat 10 kronor, för en 24 cm. granat

67 kronor samt för en gevärspatron 6 öre, under det att nu en 12 cm.

granat kostar 14 kronor 30 öre, en 24 cm. granat 100 kronor och eu

gevärspatron 12 öre. De projektiler, som under skjutöfningar förbrukas

vid sjöbefästningarna vid Carlskrona, bekostas från öfningsanslaget, och

denna utgift, som tydligen måst ökas efter tillkomsten af Carlskrona

artillerikår, är för öfningsanslaget ganska känbar. Den utgjorde år

1894 7,346 kronor, och kostnaden för projektiler vid öfningarna med

flottans fartyg samt vid exercisskolorna samma år uppgick till 78,155

kronor.

Expeditionskostnaderna ökas äfven af det skäl, att de nya fartygstyperna

kräfva större personal för maskinernas skötsel än de äldre

typerna. Sålunda erfordras af maskinpersonal å en l:a kl. pansarbåt

56 maskinister och eldare, å eu torpedkryssare 24 och å en torpedbåt

8. Härvid är ytterligare att märka, att för maskinpersonalen

alltid kräfves högre aflöning än för öfrig med densamma likstäld personal

ombord.

De nu anförda omständigheter, som medföra ökade kostnader för

flottans ■öfningar, hafva förorsakat, att för vidmakthållande af personalens

tjenstbarhet behöfliga expeditioner måst helt och hållet indragas

eller förkortas. Under flere år hafva befälhafvarne för öfningseskadrarne

framhållit, att tiden för de så ytterst vigtiga öfningarna i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvudtiteln.

eskader varit så kort, att ett stort antal öfningar antingen alls icke

kunnat företagas eller ock måst så afkortas, att de ingalunda medfört

åsyftadt resultat, hvilket ju ej bör förvåna, då man för kostnadens skull

ej kan låta eskaderöfningarna utsträckas öfver 5 å 6 veckor. Och dessa

öfningar, hvilka de senare åren blifvit utförda med så pass stor materiel,

som hädanefter under vanliga förhållanden torde vara af behofvet

påkallad men ej på länge synes behöfva ökas, äro dock nödvändiga för

att erhålla en befälspersonal, som känner sin materiel och sitt blifvande

stridsfält samt har praktiskt studerat sätten för den förras användande.

Till expeditioner å aflägsna farvatten ansåg 1880 års sjöförsvarskomité

böra årligen användas två korvetter, hvardera med en expeditionstid

af omkring åtta månader. I fråga om betydelsen af dessa expeditioner,

vid hvilka fartygen i allmänhet föra segel, lärer jag endast

behöfva erinra om, dels huru nödvändiga de äro för bibringandet af

allmän sjömannautbildning och behöflig vana vid lifvet ombord samt för utveckling

af omdömesförmåga och rätt uppfattning af förhållandena på sjön,

med ett ord för att framkalla och utbilda de egenskaper, som känneteckna

sjömannen och oundgängligen erfordras vid utöfningen af örlogssjömannens

numera så mångsidiga yrke och hvilka knappast kunna, utan mycket

lång och oafbruten öfning, fullt utvecklas på fartyg under ånga, dels huru

nyttiga ifrågavarande expeditioner äro genom det tillfälle de bereda de unge

officerarne att på platsen se och studera främmande mariners materiel

och etablissementer samt genom det stöd de gifva vår handel och

sjöfart utom hemlandets farvatten. Under det att vid användning af

ånga för ett fartygs förflyttning i allmänhet endast den för tillfället

befälhafvande får anledning att utveckla sjömannens vigtigaste egenskaper:

snabbhet i uppfattning och beslutsamhet, kunna dessa egenskaper

deremot på längre färder under segel förvärfvas af ett långt större

antal af både befäl och manskap, och de kräfvas också hos snart sagdt

hvar man ombord.

Oafsedt att fartygets framdrifvande med segel är billigare än med

ånga, gifver expeditionskostnaden för det företrädesvis seglande fartyget

ett ekonomiskt gynsammare utbyte derigenom, att för samma kostnad,

som expeditioner under ånga skulle betinga, beredes åt ett ojemförligt

större antal en öfning af så allmängiltigt värde, att den, hos oss likasom

annorstädes, utgör den bästa grundval att bygga på vid inlärandet

af de speciela yrkesfärdigheter, som fordras hos örlogssjömännen i

våra dagar.

Dessa expeditioner, i hvilka ett långt större antal af flottans personal,

än för närvarande kan ske, borde lemnas tillfälle att deltaga, hafva

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Femte hufyudtiteln.

emellertid under senare tiden måst inskränkas derhän, att endast ett

fartyg utsändts, och detta för en tid af blott sju månader. Följden

häraf blifver minskad sjö mannautbildning hos manskapet, och

dertill kommer, att, under det förr en nyutnämnd underlöjtnant redan

första året efter sin utnämning kunde sändas på den för hans utbildning

vigtiga s. k. långresan, så hafva nu de allra flesta officerarne af underlöjtnantsgraden

ännu icke erhållit dylik kommendering; och då utrymmet

ombord å våra öfningskorvett.er icke medgifver plats för flere än

6 eller högst 7 officerare af nämnda grad, under det att i medeltal åtta

elever hvarje år utexamineras från sjökrigsskolan, kunna af brist på

medel dessa olägenheter under nuvarande förhållanden ej afhjelpas.

Slutligen torde äfven böra omnämnas, att utom det fasta minförsvaret,

som kräfver specialöfningar, har på senare tider, efter det en helt ny

materiel för tillfälliga minspärrningar tillkommit, framträdt behofvet af

särskilda öfningar med dylika spärrningar, åt hvilka allmänt tillmätes

en stor betydelse. I följd häraf hafva kostnaderna vuxit icke blott för

fasta miuförsvarets specialöfningar, utan ock för sådana med det mera rörliga

sjöförsvaret gemensamma öfningar, hvilka äro nödvändiga för ett tillfredsställande

samarbete mellan de båda nämnda delarne af sjöförsvaret.

Då sålunda den utveckling, vårt sjöförsvarsväsen undergått sedan

anslaget för flottans öfningar bestämdes till sitt nuvarande belopp,

å ena sidan med bjudande nödvändighet kräfver, att öfningarna utsträckas

utöfver hvad nu eger rum, men å andra sidan också medfört

sådan ökning i kostnaderna för desamma, att de måste i följd

af anslagets otillräcklighet inskränkas eller åtminstone endast med

svårighet kunna uppehållas i sin nuvarande utsträckning, lärer ifrågavarande

anslag höra ökas, åtminstone så mycket att tiden för

eskaderöfningarna kunde förlängas med omkring två veckor, hvilket beräknats

medföra en ökad kostnad af omkring 50,000 kronor, samt att

ytterligare ett fartyg kunde årligen utsändas på expedition till aflägsnare

farvatten under 7 å 8 månader, hvilket, enligt hvad erfarenheten

visar, påkallar en utgift af omkring 105,000 kronor.

Följaktligen hemställer jag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå

Riksdagen att i riksstaten för år 1897 höja anslaget till flottans öfningar

från 670,000 kronor till 825,000 kronor, eller med 155,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med. lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod

beräknats liksom för innevarande år till 1,400,000

[3.]

Lotsverket.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte hufvudtiteln.

kronor, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp

och följaktligen, med ^beräkning af deri ingående friheter och ersättningar

409 kronor, utföras med 1,400,409 kronor, under förutsättning

derjemte, att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott

fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda

ändamål.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å femte hufvudtiteln upptagna, har jag icke att föreslå

någon ändring.

Extra anslag.

Nyanskaffning’ af fartygsmateriel.

[4, 5, 6.] Till det den 2 innevarande månad inför Eders Kong!. Maj:t hållna

Nyanskaffning statsrådsprotokoll öfver finansärenden har jag redan haft tillfälle att

inaterifi8" yttra mig såväl angående det alltjemt förefintliga behofvet af ökad

fartygsmateriel som ock rörande sättet att för den närmaste framtiden

fylla detta behof.

Hänvisande i öfrigt till detta yttrande, tillåter jag mig endast

att erinra derom, att de fartyg, hvilka nu snarast borde anskaffas, vore

2 st. l:a kl. pansarbåtar, 4 st. torpedkryssare (torpedbåtjagare) samt

6 st. l:a kl. torpedbåtar.

Den år 1880 tillsatta sjöförsvarskomitén yttrade i sitt betänkande

(sid. 40), att för den då närmaste framtiden nyanskaffningen borde

omfatta ett antal af 3 pansarbåtar af certen A (motsvarande hvad som

numera benämnes l:a kl. pansarbåtar), men att detta antal visserligen

vore väl litet och syntes böra efterföljas af till en början en grupp

af ytterligare tre dylika pansarbåtar. Man lärer nu med fog kunna

anse tiden vara inne att förverkliga det sålunda uttalade önskningsmålet

att erhålla ännu en grupp sådana pansarbåtar, hvilket skulle uppnås

genom byggande af ytterligare två. Priset å dessa fartyg måste emellertid

beräknas blifva något högre än för dem, till hvilka anslag förut

beviljats, och lärer icke böra sättas lägre än 3,400,000 kronor för

hvardera, hvilket till stor del beror på ökad kostnad för pansaret.

Hvardera gruppen af tre l:a kl. pansarbåtar skulle bilda en division,

och till hvarje division bör finnas torpedkryssare (torpedbåtjagare). An
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte bilfvildt!teln.

9

gående behofvet af flere fartyg af sistnämnda cert har jag vid föregående

tillfällen utförligt yttrat mig inför Eders Kongl. Maj:t och anser mig

nu böra framhålla vigten af att 4 dylika snarast anskaffas. Priset för

hvardera torde böra beräknas till omkring 900,000 kronor.

Af l:a kl. torpedbåtar ega vi för närvarande 6 färdiga samt

en under byggnad. För att ej göra slutsumman af det belopp, som

nu torde kunna äskas, alltför stor, anser jag mig ej böra här ifrågasätta

anskaffande af flere än 6 st. l:a kl. torpedbåtar, beräknade att

kosta 230,000 kronor hvardera.

Sammanlagda kostnaden för de fartyg, till hvilkas anskaffande

medel nu böra beredas, skulle enligt angifna prisberäkningar utgöra

11,780,000 kronor. Pansarbåtarne och torpedkryssarne samt antagligen

de flesta af torpedbåtarne kunna beräknas blifva bygda vid inhemska

verkstäder under två år efter skedd beställning.

I de beräkningar af kostnaderna för ny sjökrigsmateriel, hvilka

jag såväl nu som i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 2 innevarande

månad framlagt, ingår visserligen bestyckning af de särskilda

fartygen, men hänsyn har icke tagits till behofvet af kanoner i reserv

för såväl denna materiel som den redan befintliga. Jag anser mig

emellertid böra särskilt framhålla vigten af detta behofs tillgodoseende.

Pansaret och de moderna, jemförelsevis tunga men ytterst

kraftiga kanonerna hafva gemensamt bidragit dertill, att nutidens krigsfartyg

föra ett i förhållande till deras storlek inskränkt antal kanoner.

Men ju färre pjeser som ingå i ett fartygs bestyckning, af desto större

vigt är också hvarje särskild pjes för fartygets stridsduglighet. Det

moderna artilleriet är af flere orsaker, såsom projektilernas mycket

stora utgångshastighet, de nya krutsorternas inverkan på kanonens inre

m. m., utsatt för stark slitning och kan derför icke, såsom t. ex. de

förr använda men numera föråldrade slätborrade kanonerna, göra tjenst

för ett snart sagdt obegränsadt antal skott. De moderna kanonernas

ömtåliga och temligen invecklade konstruktion föranleder ej sällan kortare

eller längre afbrott i deras användbarhet äfven under fredliga öfningar.

Att vår flotta under en följd af år varit nog lycklig att undgå

sådana olyckshändelser, som inträffat och fortfarande tid efter annan

inträffa under skjutöfningar inom främmande mariner, får ej låta oss

glömma den fara, man i nu antydda hänseende löper vid artilleriets

användande mot eu fiende. Det synes derför vara oundgängligen

nödvändigt, att för våra stridsfartyg anskaffas reservkanoner, som

kunna vid mobilisering ersätta under skjutöfningar i fredstid förslitna

eller under krig tilläfventyrs skadade pjeser; och denna nödvändighet

Bill. till ltiksd. Prot. 1896. 1 Samt. 1 A/d. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvudtiteln.

framträder så mycket starkare, som vår flottas fartyg, i följd af sina

jemförelsevis obetydliga dimensioner, endast ''kunna föra ett högst ringa

antal kanoner. Flere af dessa fartyg föra sålunda endast två artilleripjeser

af samma slag, och göres den ena af dem obrukbar, så reduceras

fartygets stridsduglighet på ett högst betänkligt sätt.

Behofvet af kanoner i reserv har länge varit insedt; men det har

visat sig omöjligt att med hittills beviljade anslag bereda tillgång till

dess fyllande. Jag har derför funnit mig böra hemställa om äskande

af ett extra anslag för ändamålet i sammanhang med anslaget till ny

fartygsmateriel. Det vore härvid visserligen önskvärd!,, att detta anslag

kunde bestämmas till så högt belopp, att man kunde anskaffa reservkanoner

af alla de certer, som å flottan tillhörande fartyg kommit till användning;

men då kanoner af de större eerterna betinga efter våra förhållanden

mycket höga priser, lärer man för närvarande böra inskränka

sig till anskaffande af 4 stycken 12 cm. och 5 stycken 57 mm. kanoner,

alla af inhemsk tillverkning och för hvilka sammanlagda kostnaden

skulle uppgå till 90,000 kronor.

Slutligen tillåter jag mig erinra, att, sedan Eders Kongl. Maj:t,

i nådig proposition till 1895 års riksdag föreslagit Riksdagen att

på extra stat för år 1896 anvisa till afslutande af pansarbåten

Oden 690,000 kronor samt till anskaffning af en torpedkryssare,

hvarför kostnaden beräknats till 880,000 kronor, 3 st. l:a kl. torpedbåtar

och 2 st. 2:a kl. torpedbåtar 1,710,000 kronor, eller tillsammans

2,400,000 kronor, Riksdagen för anskaffning af ny fartygsmateriel

anvisade ett belopp af allenast 1,500,000 kronor. Då kostnaden

för Odens fullbordande beräknats uppgå till 690,000 kronor och

den torpedkryssare, som under innevarande år bestälts, beräknats

komma att kosta 880,000 kronor, erfordras för sistnämnda fartygs fullbordande,

utöfver de af Riksdagen för år 1896 beviljade 1,500,000 kronor

ytterligare ett belopp af 70,000 kronor, som bör begäras på extra stat

för år 1897.

På grund af hvad jag sålunda anfört, och då det för nyanskaffning

af fartygsmateriel, utom hvad som beräknats för redan påbörjade fartygs

fullbordande och för kanoner i reserv, erforderliga belopp lämpligen

torde böra på två år fördelas, hemställer jag i underdånighet, det

täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att till anskaffning af två l:a kl. pansarbåtar, fyra torpedkryssare

(torpedbåtjagare) och sex l:a kl. torpedbåtar bevilja på extra stat att

utgå under åren 1897 och 1898 ett anslag åt 11,780,000 kronor och

deraf anvisa för år 1897 ett belopp af 5,890,000 kronor; samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

11

att bevilja på extra stat för år 1897

dels till anskaffande af kanoner i reserv för flottans fartyg 90,000

kronor,

dels ock till fullbordande af den under byggnad varande torpedkryssaren

70,000 kronor.

Artillerimateriel m. m.

Uti förutnämnda underdåniga skrifvelse den 17 september 1895 har [7, 8, 9.]

marinförvaltningen erinrat, att i den bestyckning, som enligt nådigst A^111"im^]te''

faststäld bestyckningsplan för sjö befästningarna vid Carlskrona skall "e

finnas å dessa befästningar, fortfarande fattas följande pjeser:

15 st. 57 mm. snabbskjutande kanoner,

10 )) 8 » gevärskulsprutor och

8 » 25 » tvåpipiga kulsprutor,

hvilka pjeser, enär de vore behöfliga för grafförsvaret samt för flankering

af några bland fästningslinierna, snarast möjligt borde anskaffas.

Vidare har marinförvaltningen, som i underdånig skrifvelse den 6

november 1894 föreslog till anskaffning under år 1896, bland annat, 4

st. 12 cm. snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsskärm, att

användas för ändring af bestyckningen å l:a kl. pansarbåten Svea,

nu framhållit, att, då af Riksdagen äskades anslag till endast 2 af dessa

12 cm. kanoner, det vore nödvändigt, att, derest den föreslagna förändringen

skulle kunna medhinnas före utgången af år 1897, medel för

anskaffning af ytterligare 2 st. 12 cm. snabbskjutande kanoner blefve

anvisade.

Efter att hafva erinrat om behofvet af kanoner i reserv, hvarom

jag redan i det föregående haft anledning att yttra mig, öfvergår

marinförvaltningen till frågan om behofvet af ammunition för fartygen

och anför i detta afseende, att enär uti kostnaden för nyanskaffning af

fartyg för flottan beräknades artilleriammunition till endast en utredning

för fartygets bestyckning, men det vore af stor vigt, att i förråd funnes

tillgång å minst två dylika utredningar för alla stridsfartygen, erfordrades,

i den mån nya fartyg blefve färdigbygda eller bestyckningen å äldre

blefve utbytt mot eu mera .tidsenlig, medels anvisning för materialförrådets

komplettering med sådan ammunition af olika slag, för hvars

anskaffning hvarken nybyggnadsanslaget ej heller från öfningsanslaget

utbetald ersättning för konsumerad artilleriammunition lemnade tillgång.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte liufvudtiteln.

Slutligen erfordras jemväl för år 1897 medel för anställande af

skjutförsök och för anskaffning af bomullskrut till stångtorpeder.

Enligt marinförvaltningens på nu anförda grunder stödda förslag

skulle behofvet af extra anslag för år 1897 till artillerimateriel utgöra:

för sjöbefästningarna:

15 st. 57 mm. snabbskjutande kanoner...

10 » 8 » gevärskulsprutor ...............

8 » 25 b tvåpipiga kulsprutor ........

................... kr.

90,000: —

..................... »

53,000: —

..................... »

42,000: —

Summa kr.

185,000: —

för fartygen:

vapen:

2 st. 12 cm. snabbskjutande kanoner med lavettage och

skyddsskärm ....................................................................... kr. 50,000: —

5 » 57 mm. snabbskjutande kanoner................................. » 32,500: —

ammunition:

ammunition till snabbskjutande kanoner............................. »

kanonkrut...................................................................................... »

Summa »

30,000: —

18,000: —

130,500: —

till anställande af skjutförsök .............................................. kr. 10,000: —

för anskaffande af bomullskrut till stångtorpeder............ » 4,000: —

•

Af de uti nämnda förslag upptagna särskilda poster anser jag, att

de för anskaffande af kulsprutor å sjöbefästningarna afsedda beloppen,

tillhopa 95,000 kronor, kunna utgå, då denna anskaffning utan nämnvärd

olägenhet kan anstå ännu någon tid, eller till dess den beslutade

ändringen å Kungsholms fästning börjat utföras. De af marinförvaltningen

för fartygen upptagna 5 st. 57 mm. kanonerna äro inberäknade

uti den reservmateriel, hvartill jag redan under en föregående punkt

hemstält om anslag.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att på extra

stat för år 1897 anvisa

a) till kanoner för sjöbefästningarna ................................. kr. 90,000: —

b) till kanoner och ammunition för fartygen ..................... » 98,000: —

c) till skjut-försök och anskaffande af bomullskrut........... » 14,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

13

Förrådshus för fasta minförsvaret och inredning af

förråd för torpeder i Carlskrona.

För fasta minförsvaret och för uppläggning af torpeder finnes för

närvarande i Carlskrona ett gemensamt förrådshus. I följd af ökad

tillgång på torpeder har det i denna byggnad befintliga utrymmet för

förvaring af sådana blifvit allt mera otillräckligt, så att för de stationen

tillhörande torpeder icke kunnat inom förrådshuset beredas plats på

annat sätt än genom deras uppläggande i så höga staplar, att den nödvändiga

tillsynen och skötseln åt desamma högeligen försvåras. För

att bereda det ökade utrymme, som sålunda kräfves för uppläggning

af torpeder, har af cheferna för min- och ingeniördepartementen vid

flottans station i Carlskrona uppgjorts ett förslag, enligt hvilket ett

nytt förrådshus för fasta minförsvaret skulle uppföras vester om sjöinstrument-

och sjökarteförrådet och det nuvarande förrådshuset i sin

helhet inredas till förvaringsrum för torpeder. Det härtill hörande

kostnadsförslaget slutar å ett belopp af 92,490 kronor, fördeladt på

följande poster:

nytt förrådshus för fasta minförsvaret......................................... 30,500: —

spåranläggningar mellan nyssnämnda förrådshus och nuvarande

spår............. ........................................................................ 2,860: —

brygga af sten och flytande vågbrytare af trä för fasta minförsvaret

...................................................................................... 32,390: —

spårväg mellan nyssnämnda brygga och förrådshuset för fasta

minförsvaret.......................................................................... 4,670: —

inredning af förråd för torpeder i den del af förrådsbyggnaden,

som nu innehafves af fasta minförsvaret ...... 14,970: —

brygga för uttagande af torpeder................................................... 5,210: —

spårväg » » » » 1,890: —

Summa 92,490: —

Då behofvet af ifrågavarande byggnadsföretag är obestridligt och då

jag, lika med marinförvaltningen, icke funnit något att erinra mot de

i ämnet uppgjorda förslag, hemställer jag underdånigst, det täcktes

Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja för verkställande af

[10.]

Förrådshus för

fasta minförsvaret

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte hufvudtiteln.

omförmälda anläggningar vid Carlskrona station ett belopp af 92,490

kronor samt deraf anvisa på extra stat för år 1897 hälften, eller 46,245

kronor.

Ny docka i Carlskrona.

[11.] Uti underdånig skrifvelse den 9 november 1894 hemstälde marin
Ny

docka i förvaltningen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos 1895 års riksdag

Carlskrona. åska anslag för anläggning af en ny docka i Carlskrona; men enligt

nådigt beslut den 30 i nämnda månad fann Eders Kongl. Maj:t marinförvaltningens

ifrågavarande framställning då ej till någon åtgärd föranleda.

Embetsverket har nu i sin underdåniga skrifvelse den 17 september

1895 förnyat berörda framställning, till stöd för hvilken hufvudsakligen

anförts följande.

De så kallade nya dockorna i Carlskrona voro vid tiden för deras

anläggning hufvudsakligen afsedda för de större träfartygens förvaring

torra under fredstid samt för nybyggnad; och vid berörda tid förekom

ej, att fartygen intogos i docka fullt rustade och med fulla förråd. Då

emellertid nutidens förbättrade hjelpmedel för fartygs bergning äfvensom

de i senare tid i jernfartygen anordnade celler m. m. möjliggjorde

att hålla flytande ett fartyg, som genom skada blifvit betydligt vattenfyldt

och som kunde hafva slagsida, men dess intagande i sådant skick

genom nuvarande Bågöppning icke vore möjligt, förefunnes behof af

tillgång å en docka af sådant djup och sådan bredd, att ett skadadt

fartyg kunde, utan att högre vattenstånd behöfde afvaktas, i docka

införas jemväl med de anordningar, som för att hålla det flytande

kunde vara vidtagna på dess utsidor. Med anledning häraf hade blifvit

ifrågasatt, huruvida icke behofvet af ökadt dockutrymme skulle, äfven

med afseende å erforderlig kostnad, blifva lämpligast tillgodosedt genom

anläggning af en ny docka. Marinförvaltningen, som ansett, att en ny

sådan lämpligen kunde anläggas vester om det utanför de nu befintliga

så kallade nya dockorna varande yttre svajningsrummet och sträckas i

riktning ungefär nord och syd, hade anmodat varfschefen vid flottans

station i Carlskrona att låta utarbeta och insända kostnadsberäkning för

det fall att dockan till en början gjordes endast så lång, som funnes

behöfligt för att inrymma fartyg af 90 meters längd, hvarvid skulle

förutsättas endast en portöppning, men att djup och bredd i port såväl

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

15

som dockans beskaffenhet i öfrigt skulle öfverensstämma med en tidigare

uppgjord ritning, som samtidigt öfverlemnades till varfschefen och hvilken

afsåg en docka, försedd på två sidor med portöppningar af 20,78

meters bredd, och 7,5 meters medelvattendjup på tröskel, ämnade att

bereda inträde till den vester om nya dockorna befintliga grop, derest

denna framdeles skulle tagas i anspråk för att inrymma fartyg.

På grund häraf hade bemälde varfschef med skrifvelse den 29

oktober 1894 till marin förvaltningen öfverlemnat den infordrade, af ny

ritning åtföljda kostnadsberäkningen, mot hvilken marinförvaltningen

icke framstält någon anmärkning.

Enligt denna kostnadsberäkning skulle för sjelfva dockbyggnaden

erfordras ett belopp af 475,000 kronor, hvartill ytterligare skulle komma

för åtskilliga ändringsarbeten, föranledda af dockbyggnaden, 28,300

kronor. Detta sistnämnda belopp har dock marinförvaltningen ansett

kunna bestridas af ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Behofvet af en ny docka i Carlskrona synes mig vara tydligt ådagalagdt

och framträder så mycket starkare, då man tager i betraktande,

att på Sveriges vestra och södra kuster ej finnes en docka, som kan

mottaga en rustad l:a kl. pansarbåt. Det ökade antalet pansarbåtar

har ock gjort det synnerligen önskvärdt att i Carlskrona ega tillgång

till en docka förutom den nu befintliga, som nästan ständigt är

upptagen.

Då det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke den i det föregående

omförmälda stora gropen eller fördjupningen vester om de nuvarande

dockorna kunde med mindre kostnad användas för anläggning

af en ny docka eller om ej en af de redan befintliga dockorna

kunde utvidgas, så att den erhölle erforderlig längd, har jag. i

båda dessa afseenden låtit verkställa kostnadsberäkningar, hvarvid befunnits,

att, i följd af ogynsamma lokala förhållanden, dockans anläggning

i berörda fördjupning skulle medföra en kostnad af 917,530 kronor

samt att kostnaden för förlängning af eu bland de nu befintliga dockorna

till 93 meters längd skulle uppgå till omkring 337,000 kronor, ehuru

bredden i dess portöppning då måste inskränkas till 16 meter.

Med afseende å hvad sålunda förekommit anser jag det af marinförvaltningen

förordade förslaget ega företräde; och hemställer jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska för

byggande af ny docka i Carlskrona i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med berörda förslag ett extra anslag af 475,000 kronor, hvilket lämpligen

torde kunna på tre år fördelas, hvadan på extra stat för år 1897

bör för ändamålet anvisas 150,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufvndtiteln.

[12.]

Förrådshus

för bomullskrut

m. m.

i Carlskrona.

Förrådshus för bomullskrut m. m. i Carlskrona.

Behofvet af ett förrådshus för bomullskrut vid flottans station i

Carlskrona har redan länge varit insedt och af stationsmyndigheterna

vid flera tillfällen blifvit framhållet. Det nu å Drottningskär befintliga

bomullskrutförrådet innebär en verklig fara icke blott för den närliggande,

tätt bebygda delen af Aspö utan äfven för fästningen Kungsholmen.

Genom marinförvaltningens försorg har numera en fullständig

utredning skett rörande såväl lämpligaste platsen för ett nytt kruthus

som ock kostnaderna för en dylik anläggning.

Hvad platsen angår hade visserligen varit önskvärdt, att för anläggningen

kunnat begagnas någon kronan tillhörig holme i Carlskrona

skärgård, hvarigenom särskild kostnad för sjelfva platsens förvärfvande

kunnat undvikas. Men vid den af cheferne för ingeniör- och mindepartementen

vid nämnda station i sådant afseende verkstälda undersökning

har utrönts, att någon för ändamålet fullt lämplig plats icke

finnes inom det kronan tillhöriga område. Deremot hafva bemälde

chefer ansett, att en inom Förkärla socken belägen, under Tromtö fideikommissegendom

hörande holme, benämnd Ifö, vore i alla afseenden

synnerligen tjenlig för uppförande af förrådshus för bomullskrut och

laddade handminor. Genom anläggning af en brygga utaf föreslagen beskaffenhet

erhålles en vid hvilka vindförhållanden som helst god tilläggningsplats

för minbåtar och kruttransportfartyg. De för förrådshusen afsedda

platserna å holmen äro belägna på ett afstånd af mera än 4,5 kilometer

från Carlskrona stad och varf. Slutligen erbjuder holmens läge den

synnerligen beaktansvärda fördel, att förrådshusen kunna å densamma

så förläggas, att intet af dem blir synligt från utom sjöbefästningarna

varande fartyg.

Innehafvaren af Tromtö fideikommissegendom har förklarat sig

villig att — under förutsättning att nådigt samtycke dertill i vederbörlig

ordning meddelas — för afl framtid afstå eganderätten till holmen

mot en köpeskilling af 10,000 kronor eller ock för en tid af 50

år till kronan upplåta nyttjanderätt till densamma mot en årlig afgäld

af 400 kronor.

Till de byggnader och öfriga anläggningar, som skulle vara för

ifrågavarande ändamål behöfliga, hafva cheferna för ingeniör- och min
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtiteln.

17

departementen vid stationen uppgjort ritningar och. kostnadsförslag.

Det sistnämnda upptager för

förrådshus för bomullskrut ............

» » laddade handminor

laddhus..................................................

vaktarebostad.......................................

uthusbyggnad.......................................

frostfri källare för tvåledare .........

källare för reageradt. bomullskrut

åskledare för bomullskrutförrådet

spårväg ...................................................

två skyddsvallar .................................

brygga och utfyllning........................

.............. 12,200: —

.............. 3,600: —

.............. 1,600: —

.............. 9,170: —

.............. 720: —

.............. 1,370: —

.............. 670: —

.............. 940: —

.............. 2,900: —

.............. 1,100: —

.............. 5,900: —

Summa 40,170: —

Lika med marinförvaltningen anser jag, att holmen Ifö bör för

ifrågavarande ändamål, såvidt ske kan, med eganderätt förvärfvas åt

kronan; och har jag icke funnit något att erinra mot de uppgjorda

kostnadsförslagen, hvadan jag hemställer, det täcktes Eders Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1897 bevilja till inköp

af holmen Ifö samt anordnande derstädes af förrådshus för bomullskrut

och för laddade handminor m. m. i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med berörda ritningar och kostnadsförslag ett belopp af 50,170 kronor.

Minväsendet.

Beträffande anslag till minväsendet har jag vid föregående tillfällen

framhållit de skäl, som göra ett dylikt anslag behöflig!;, och vill nu

endast ytterligare erinra, att behofvet af materiel för tillfälliga minspärrningar

allt mera gjort sig gällande. Sistlidne års stridsöfningar

med flottans fartyg hafva åter ådagalagt den stora vigten af dylika

minspärrningar för våra kusters försvar. Icke allenast hos oss, utan

äfven i utlandet har man på senare åren börjat egna allt mera uppmärksamhet

åt materielen för tillfällig minspärrning, och dervid bär

en helt ny användning af densamma tillämpats. Man har nemligen

icke längre inskränkt sig till en rent defensiv användning af

berörda materiel, utan börjat begagna den för långt mera vidtgående

Bih. till Riksd. Blot. 1890. 1 Samt. 1 Åfd. 3

[13.]

Minväsendet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln.

uppgifter af nästan offensiv art. Man har sålunda användt den icke

allenast vid egna försvarspositioner eller till skydd för egna ankrade

fartyg, utan äfven till att inskränka rörelsefriheten för en fiendtlig sjöstyrka

inom dennas eget område. Man har, med andra ord sagdt, begynt

använda tillfällig minspärrning icke blott för att utestänga fiendtliga

fartyg utan äfven för att, när de befinna sig på en derför lämpad

plats i skärgård eller vid kusten, hindra dem att utlöpa. Denna

omständighet är för vårt sjöförsvar af särdeles stor betydelse derigenom,

att den för oss nödvändiggör anskaffande af kontramineringsmateriel,

som förr icke ansetts behöflig för ett sjöförsvar med rent defensiva

uppgifter. Föga sannolikt är det visserligen att vi skulle behöfva vid

fiendtlig kust forcera minpositioner; men kunna vi vänta fiendtliga minspärrningar

vid våra egna kuster, så måste vi förse oss med kontramineringsmateriel.

Om behofvet af sådan kontramineringsmateriel skall kunna vederbörligen

tillgodoses, lärer det vara nödvändigt, att för minväsendet

äskas anslag till högre belopp än det senast af Riksdagen beviljade;

och hemställer jag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t för ändamålet begära

på extra stat för år 1897 samma belopp, som af Eders Kongl. Maj:t

äskades för innevarande år, eller 100,000 kronor.

Beklädnad åt värnpligtige.

[14.] Vid en allmän mobilisering af flottan med tillämpning af 1894 års

Beklädnad åt organisation af sjömanskåren erfordras, enligt beräkning af chefen för

varnphgtige. fl0^ang stab, följande antal värnpligtige:

för sj©tjenstgöring ........................................................... omkring 2,969 man,

» stationstjenstgöring och såsom ersättningsper
sonal.

............................................................................. » 1,513 » ,

» stationernas och varfvens verkstäder................ » 550 » ,

hvartill kommer för ersättande af sannolika vakanser

inom sjömanskåren till sjötjenstgöring

ytterligare.................................................................... » 300 » ,

eller tillhopa omkring 5,332 man.

Om från detta antal afdragas de för stationernas och varfvens

verkstäder erforderliga 550 man, hvilka i nödfall kunna begagna egna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtlteln.

19

kläder, återstå 4,782 man, af hvilka den största delen, såsom varande

afsedd för sjötjenstgöring, bör beklädas i enlighet med den af Eders

Kongl. Maj:t för beklädnad vid dylik tjenstgöring faststälda stat och

återstoden enligt beklädnadsstat för värnpligtige under öfning eller

annan tjenstgöring i land.

Med hänvisning till nu anförda förhållanden hemstälde marinförvaltningen

i skrifvelse den 27 november 1894 om äskande af anslag

till anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen; och anförde embetsverket

dervid bland annat, att för det dåvarande funnes i förråd beklädnad

för endast 1,500 man under öfning eller annan tjenstgöring i

land, motsvarande beklädnad för 750 man under tjenstgöring till sjös;

att således skulle återstå att anskaffa beklädnad för ytterligare 4,032

man, af hvilka de flesta vore afsedda för tjenstgöring till sjös och således

borde beklädas enligt den för dylik tjenstgöring gällande stat;

att anskaffningskostnaden för beklädnad enligt ifrågavarande stat för

omkring 4,000 man uppginge till omkring 500,000 kronor, hvilket belopp

syntes vara alltför betydligt för att kunna på en gång för ändamålet

erhållas; men att behofvet kunde i någon mån fyllas genom ett

anslag af 92,000 kronor, för hvilket belopp 750 man värnpligtige, afsedda

till sjötjenstgöring, ansåges kunna beklädas.

Jag ansåg mig emellertid, med hänsyn till vigten att få andra,

mera trängande behof tillgodosedda, icke böra hos Eders Kongl. Maj:t

göra hemställan om aflåtande af proposition i ämnet till sistlidna års riksdag.

Sedermera har Eders Kong!. Maj:t genom särskilda nådiga bref

den 8 mars och den 24 maj 1895 för anskaffning af beklädnader

åt värnpligtige anvisat medel af anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar

och beklädnad samt ersättning derför; och har förrådet af

beklädnader härigenom kunnat i någon mån ökas, så att för närvarande

finnas omkring 1,100 beklädnader, afsedda för sjötjenstgöring. Det

genom marinförvaltningens förberörda underdåniga skrifvelse anmälda

behofvet qvarstår emellertid fortfarande i sådan omfattning, att särskildt

anslag för detsammas fyllande lärer böra begäras. Marinförvaltningen

har derför i sin underdåniga skrifvelse den 17 sistlidne september förnyat

sin hemställan om proposition till Riksdagen i nämnda syfte.

Då anskaffandet af beklädnad för sjötjenstgöring åt ett större antal

värnpligtige synes mig icke böra längre uppskjutas, tillstyrker jag, det

täcktes Plders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för berörda ändamål

bevilja på extra stat för år 1897 ett belopp af 92,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte hufvudtitclii.

[15.]

Sjökrigs
skolan.

Sjökrigsskolan.

I likhet med hvad de närmast föregående åren egt rum får jag

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till

löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan må, utöfver de 1,300 kronor,

som enligt 1888 års riksdags medgifvande få användas af kadetternas

terminsafgifter, anvisas för år 1897 ett extra anslag af 1,860

kronor med det dervid för löneförbättringens erhållande fästade vilkor,

att den, som vill deraf komma i åtnjutande, icke må, jemte sin lärarebefattning

vid sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid någon privat

undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola.

Hvad departementschefen sålunda i afseende på

regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

äfvensom i öfrigt yttrat och hemstält behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfriga ledamöter, i nåder gilla, med befallning

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Elis Räform.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln

21

Förslag

till

Stat

för Femte hufvudtiteln för år 1897.

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

summarum.

Sjöförsvarsdepartementet.

Friheter.

Ersättningar.

Departementet och öfverstyrelsen.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Departementschefen ....................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj ;ts kansli

17,000

—

—

—

—

—

17,000

—

samt kommandoexpeditionen .....................

26,800

—

—

—

—

26,800

—

Marinförvaltningen.......................................

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

Sgr

82,400

—

—

—

_

—-

82,400

—

82,400

—

Flottans personal.

Aflöning för flottans corpser och stater .........

1,732,052

—

—

—

—

—

1,732,052

—

Carlskrona artillericorps, reservationsanslag.....

293,795

—

—

—

—

—

293,795

—

Ålderstillägg, förslagsanslag ......................

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

Pensionering af reservhefäl, förslagsanslag, högst

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpsema,

6,400

—

—

—

—

—

6,400

—

reservationsanslag....................................

268,100

—

—

—

—

—

268,100

—

Naturaunderhåll, förslagsanslag.....................

419,870

—

—

—

—

—

419,870

—

Båtsmansindelningen....................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummor i Ble-

—

—

26,400

26,400

Unge län och Södra Möre härad af Kalmar

län........................................................

114,000

_

_

_

_

_

114,000

_

Lindring i rustnings- och rotoringshesvären, för-

slagsanslag.............................................

33,300

—

—

—

—

—

33,300

—

Sgr

2,899,517

—

—

—

26,400

—

2,925,917

—

2,925,917

—

Flottans materiel.

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-

anslag....................................... ...........

1,300,000

—

—

—

—

—

1,300,000

—

1,300,000

—

Transport

—

—

—

—

—

-

—

—

4,308,317

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte hufvudtiteln

Indelning och dermed

Anvisning

jemförlig anvisning

Summa

i kontant.

på förslag.

Summa.

summarum.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

—

—

—

—

—

—

—

—

4,308,317

—

Diverse anslag:.

Flottans öfningar, reservationsanslag ............

825,000

—

—

—

—

—

825,000

—

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning derför, förslagsanslaq .........

256,500

—

—

—

—

—

256,500

—

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan........................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan ..................... 8,780: —

Sjökarteverket, reservationsanslag..................

60,000

—

—

—

—

—

60,000

—

Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan

under anställning eller kommendering utrikes

12,000

—

—

—

—

—

12,000

—

39,000

_

_

39,000

_

19,175

19,175

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

23,500

—

—

—

—

—

23,500

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för-

46,929

46,929

Extra utgifter.............................................

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

Sgr

1,334,424

—

—

—

—

—

1,334,424

—

1,334,424

—

Summa för sjöförsvaret

5,616,341

—

—

—

26,400

—

—

—

5,642,741

—

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

terna, reservationsanslaq...........................

1,400,000

—

405

—

4

—

1,400,409

—

Undervisningsanstalter för sjöfart ..................

86,150

—

—

—

—

—

86,150

—

Nautisk-meteorologiska byrån........................

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid

nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag

13,000

—■

—

—

—

—

13,000

—

Summa för handeln

1,508,150

_

405

4

—

1,508,559

—

1,508,559

—

Summa för femte hufvudtiteln

7,124,491

405

—

26,404

—-1 -

—

7,151,300

—

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

23

Extra ordinarie anslag.

Till anskaffning af nya fartyg......................................... ..............

Kronor.

5,890,000

90,000

Ö.

» kanoner i reserv för flottans fartyg...........................................................

—

» fullbordande af den under byggnad varande torpedkryasaren............................

70,000

—

» kanoner för sjöbefästningarna....................................................................

90,000

—

» kanoner och ammunition för fartygen..........................................................

98,000

—

» skjutförsök och anskaffande af bomullssrut ..................................................

14,000

—

» förrådshus för fasta minförsvaret in. m...............................................

46,245

—

» ny docka i Carlskrona....................... .....

150,000

—

» förrådshus för bomullskrut m. m. i Carlskrona...................

50,170

—

» minväsendet..............................................

100,000

—

» beklädnad åt vämpligtige...........................................................................

92,000

—

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan..................................................

1,860

—

Summa

6,692,275

—

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

den 13 januari 1896.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson och

Wersåll.

l:o.

Departementschefen statsrådet Groll anhöll i underdånighet att få

underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstutens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande

anslagstitlarne:

Bill. till Rilctd. Prot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hiift.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette liufrmltiteln.

Närings
statistiken.

Ordinarie anslag.

Kommerskollegium.

Från äldre tider hafva af kommerskollegium årligen afgifvits underdåniga

berättelser angående fabriker och manufakturer, inrikes sjöfart

och handel samt utrikes handel och sjöfart, hvilka redogörelser

från och med årgången 1858 offentliggjorts, under litt. D, E och F, i

serien »Bidrag till Sveriges officiella statistik». Sedan med år 1858 det

förutvarande bergskollegii göromål öfverflyttats till kommerskollegium,

har den förstnämnda kollegium åliggande skyldigheten att årligen afgifva

underdånig redogörelse för bergsliandteringen i riket öfvertagits

af kommerskollegium, som derefter, under litt. C i nyss omförmälda

statistiska serie, offentliggjort jemväl denna berättelse.

Utarbetandet i kommerskollegium af ifrågavarande redogörelser har

intill år 1892, med undantag för berättelsen angående bergshandteringen,

hvilken utarbetats af vederbörande kommerseråd med biträde delvis

af sekreteraren för bergsärenden, verkstälts hufvudsakligen å kollegii

kammarkontor af tjenstemän, som, utan att vare sig något egentligt

intresse för detta slags arbete eller nödig statistisk utbildning

kunnat hos dem förutsättas, dertill måst splittra sina krafter på fyrfaldiga

andra kontoret åliggande arbeten, under det att kollegii egna

ledamöter, som egde att öfvervaka det statistiska arbetet och i sista

hand ansvara för berättelsernas innehåll, icke voro, såsom kollegium ock

framhållit i sitt den 14 januari 1881 afgifna underdåniga utlåtande

angående väckt fråga om det kommerskollegium åliggande statistiska

arbetets öfverflyttande till statistiska centralbyrån, i stånd att, utan

betänkligt hinder för fullgörande af öfriga samma ledamöter tillhörande

göromål, sjelfve egna erforderlig tid åt nämnda redogörelsers utarbetande.

Med en sådan anordning af kommerskollegii statistiska verksamhet

är det lätt insedt, att deraf uppkomna resultat skulle i åtskilliga hänseenden

gifva anledning till anmärkningar och klander. Icke blott i

tidnings- och tidskriftsuppsatser utan äfven i riksdagsförhandlingar och

komitébetänkanden har också kommerskollegii statistik gång efter annan

gjorts till föremål för offentlig granskning. De dervid framstälda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette hufvudtiteln.

anmärkningarna hafva afsett, bland annat, påvisandet af uppenbara origtigheter

vid primäruppgifternas bearbetande, talrikt förekommande felsummeringar,

bristande systematik i tabelluppställningen, frånvaron af

textutredningar och förklarande noter, bristande öfverensstämmelse

mellan såväl olika delar af samma berättelse som, i vissa fall, de särskilda

berättelserna inbördes, vilseledande uppgifter samt i allmänhet

en otillförlitlighet, hvilken i många och vigtiga afseenden förringade

det gagn, som ur en god och väl ordnad näringsstatistik borde framgå;

hvarförutom slutligen framhållits såsom en synnerlig olägenhet den långsamhet,

hvarmed berättelserna i regeln blifvit utarbetade och tryckta.

Befogenheten och betydelsen af sålunda gjorda anmärkningar hafva

icke underskattats. Den allt mera stadgade öfvertygelsen om att näringsstatistikens

bristfällighet till väsentlig del egde sin grund i det

olämpliga sätt, hvarpå kommerskollegii statistiska verksamhet var ordnad,

ledde också, vid embetsverkets ombildning år 1891, till inrättandet

af en särskild afdelning inom detsamma — bestående af en förste aktuarie,

en aktuarie samt amanuenser och tillfälliga biträden — specielt

afsedd för fullgörande på ett mera tillfredsställande sätt än dittills af

alla inom kollegium förefallande göromål af statistisk natur och med

kraf på vetenskaplig underbyggnad samt särskild statistisk utbildning

hos dess tjenstemän.

Verkningarna af den i ofvan antydda syfte gjorda förändringen uti

organisationen af kommerskollegii statistiska verksamhet hafva redan

framträdt ej mindre derutinnan, att de senare årens näringsstatistik

otvifvelaktigt vunnit i tillförlitlighet genom en sorgfälligare förutgången

granskning af deri meddelade specialuppgifter, än äfven i det afseendet

att andra mer eller mindre afse väfd a förbättringar i de särskilda årsredogörelserna

af kollegium vidtagits.

1 fråga sålunda om berättelsen angående inrikes sjöfart och handel inrikes handel

må, bland annat, erinras: att i dess textafdelning numera meddelas ochv°farlnödiga

upplysningar om sättet för primäruppgifternas inhemtande och

bearbetning m. in., rörande Indika förhållanden det är af vigt för ett

rigtigt bedömande af siffrorna att ega kännedom, särskildt när fråga

uppstår om jemförelser med andra länders efter olika grunder anordnade

sjöfartsstatistik; att jemförelsen mellan de olika årens slutsiffror

beträffande rörelsen i rikets hamnar samt beloppen af de för fartyg erlagda

hamnafgifter gjorts mera upplysande, derigenom att ur berättelserna

uteslutits sådana icke redovisningsskyldiga hamn- och lastageplatser, om

Indika årsuppgifter endast mera tillfälligtvis plägat till kommerskollegium

inkomma; att förteckningen å svenska handelsflottan tillhöriga ång
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utrikes handel

och sjöfart.

4 Sjette lmfvudtiteln.

fartyg nu upprättas med tillhjelp af såväl samtliga inkomna fartygsuppgifter

som äfven andra tillgängliga källor, hvarigenom förteckningen

kunnat bringas till full öfverensstämmelse med på andra ställen i berättelsen

förekommande uppgifter angående under året använda ångfartyg;

att beträffande sådana förut endast från städerna Stockholm och

Upsala redovisade utländingar eller i utlandet bosatte svenska undersåtar,

Indika utbjuda och försälja utländska varor i sådan ordning att de, jemlikt

mom. C af gällande nådiga förordning angående bevillningsafgifter för

särskilda förmåner och rättigheter, äro pligtiga erlägga utgifter, redogörelser

numera infordras jemväl från öfriga städer i riket, hvadan fullständiga

uppgifter rörande antalet dylika handelsidkare samt beloppet af dem

påförd bevillning årligen offentliggöras; samt att, för möjliggörande af

en fullt rigtig uppfattning af tabellernas sifferuppgifter, åtskilliga förut

saknade anvisningar och förklaringar nu meddelas i berättelsens text.

I afseende å redogörelsen för Sveriges utrikes handel och sjöfart

har med årgången 1891 den afsevärda förändring egt rum, att berättelsen

delats i tvenne skilda afdelningar, den ena, signerad I, redogörande

för utrikes handeln, och den andra, signerad II, behandlande

utrikes sjöfarten, genom hvilken åtgärd den fördel vunnits, att berättelsen

angående utrikes handeln kan publiceras flere månader tidigare

än förut, oberoende af sjöfartsberättelsen, hvars offentliggörande, i följd

af ofta försenade uppgifter från konsuler på mera aflägsna platser, i

regeln fördröjes ett godt stycke in på andra året efter det, som uppgifterna

afse.

I fråga om den förra af dessa tvenne berättelser må vidare såsom

under senare åren tillkomna förbättringar omförmälas: att för åstadkommande

af inskränkning i berättelsens omfång åtskilliga tabeller

genom nya typografiska anordningar och andra förändringar blifvit antingen

väsentligt reducerade eller ock, då de på grund af ändrade förhållanden

befunnits mindre behöfliga, helt och hållet uteslutits; att å

andra sidan, för afhjelpande af handelsstatistikens förutvarande bristfällighet

i afseende å in- och utförda varors fördelning på olika främmande

länder, till berättelsen fogats tvenne nya, i enlighet med det

allmänna europeiska systemet upprättade, vidlyftiga tabeller, deri under

hvarje särskild såväl import- som exportartikel samtliga dithörande

länder specificerats; att värdeberäkningar öfver in- och utförda varor

verkstälts och meddelats i en för ändamålet upprättad grupptablå särskilt

för rikets trenne största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö;

att för re-importerade och re-exporterade varor upptagits icke allenast

såsom förut qvantiteterna utan äfven beräknade värden; att en såväl

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette hufvudtitcln.

qvantitet som värde omfattande redogörelse meddelats för sådana eljest

tullplig-tiga varor, som på grund af nådiga förordningen den 30 maj

1890 eller den s. k. mellanrikslagen blifvit tullfritt införda från Norge,

till hvilken redogörelse jemväl från och med årgången 1893 fogats

en beräkning af de tullbelopp, som skulle hafva påförts ifrågavarande

artiklar, derest tull skolat för dem erläggas; att en så vidt möjligt fullständig

varutörteckning med hänvisning till nummer såväl i den statistiska

grupperingen som i tulltaxan blifvit utarbetad och berättelsen

vidfogad; samt att såsom bilaga intagits en på den norska handelsstatistiken

grundad redogörelse öfver qvantiteterna af de från Sverige

till Norge utförda varor, hvilken bilaga är egnad att i någon män komplettera

den svenska statistikens alltid i viss mån oundvikliga ofullständighet

rörande utförseln till Norge och särskildt den, som eger rum

landvägen.

Hvad berättelserna angående utrikes handeln ytterligare beträffar,

hafva de sedan gammalt varit behäftade med i synnerhet tvenne bristfälligheter

af betydenhet. Den ena af dessa gäller beräkningen af de

olika handelsvarornas penningvärde. Då nemligen till grund för sagda

beräkning mestadels lagts tullverkets för en följd af år antagna medelpris

eller de s. k. tullvärdena, livilka åtminstone för de senare åren

visat sig i allmänhet allt för höga i förhållande till de verkliga, i handeln

gångbara prisen, så har följden häraf blifvit, att de värdeförhållanden

rörande Sveriges utrikes handel, som den officiella statistiken

framlagt, varit i betänklig grad otillförlitliga. Efter under de sistförfluten

åren gjorda partiela förbättringar i berörda hänseende har emellertid

i senast utgifna berättelse, för år 1894, en genomgripande korrektion

vidtagits, i det kommerskollegium, efter noggrann pröfning och

inhemtande af upplysningar från ett stort antal affärsmän, industriidkare

m. fl., nu sett sig i tillfälle att för värdeberäkningarna använda

rigtigare, med i handeln gängse pris mera öfverensstämmande medelvärden.

Betydelsen af den sålunda genomförda priskorrektionen åskådliggöres

bäst genom den omräkning af 1894 års handelsomsättning

med utlandet enligt de för år 1893 använda medelvärdena, som kommerskollegium

låtit utföra och som gifvit ett resultat, hvilket med nära

75 millioner kronor öfverstiger det verkliga värdet af årets omsättning.

I sammanhang härmed har i berättelsens tvenne hufvudtabeller, n:ris 2

och 3, tillagts en ny kolumn, upptagande för hvarje artikel det årsmedelpris,

hvarefter dess värde ansetts kunna uppskattas.

Den andra mera anmärkningsvärda bristfälligheten i Sveriges handelsstatistik

rörer varuutbytet med Norge, företrädesvis den landväga

s. 6 Kontrollera mot PDF

ÖJriga delar

af näringsstatistikcn.

6 Sjette IinfViidtiteln.

utförseln, såsom ofvan antydts, äfvensom den s. k. gränshandeln, beträffande

hvilka uppgifterna varit och fortfarande äro i hög grad ofullständiga.

Visserligen hafva i fråga om ordnandet af denna del af

handelsstatistiken f. d. presidenten i kommerskollegium C. Fr. Wrern

och chefen för statistiska centralbyrån öfverdirektören E. Sidenbladh,

efter dem lemnadt nådigt, uppdrag, redan den 12 maj 1894 till Eders

Kongl. Maj:t inkommit med underdånig hemställan i ärendet, hvaröfver

sedermera kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 10 oktober

samma år afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande; men frågans afgörande

är beroende af hvad som kommer att beslutas rörande mellanrikslagen.

Berättelsen om utrikes sjöfarten bär, hvad senast utgifna årgångar angår,

kännetecknats af ett noggrannare beräknande af handelsflottans storlek,

i det att, bland annat, åtskilliga landtmän tillhöriga fartyg, hvilka

förut ej varit i tabellerna upptagna, nu i följd af fullständigare bearbetning

af det förhandenvarande materialet blifvit medräknade, hvarjemte

särskilda uppgifter rörande ångfartyg under 20 ton inhemtats från

samtliga vigtigare hamnstäder, i likhet med hvad förut endast egt

rum beträffande Stockholm. Dessutom hafva tabellbilagornas anordning

och uppställning undergått afsevärda förändringar, åsyftande hufvudsakligen

dels att undvika allt för stor och kostsam vidlyftighet, dels

att så mycket som möjligt underlätta öfverskådligheten, i hvilket senare

hänseende, bland annat, utarbetats öfversigtstabeller, belysande skeppsfarten

mellan Sverige och utlandet och innehållande delvis nya sammanställningar.

Genom de vidtagna förändrade tabellanordningarna har

bilagornas omfång i sin helhet kunnat inskränkas med omkring en

fjerdedel, utan att sjöfartsuppgifterna blifvit mindre upplysande än förut.

Beträffande öfriga delar af kommerskollegii statistik torde jag böra

anföra följande:

Redan före kommerskollegii ombildning hade genom nådigt bref

den 15 maj 1886 åt f. d. presidenten Wsern och öfverdirektören Sidenbladh

uppdragits att utarbeta förslag till afhjelpande af bristfälligheter

i näringsstatistiken. I enlighet med detta uppdrag hafva af

nämnde komiterade afgifvits underdåniga förslag rörande bergverksstatistiken

den 21 april 1890 och beträffande fabriksstatistiken den 18 maj

1893. Sedan, efter åskilliga vederbörandes hörande, kommerskollegium

den 17 november 1894 öfver dessa förslag inkommit med särskilda underdåniga

utlåtanden, har slutligen statistiska tabellkommissionen, på

grund af nådig remiss, den 19 oktober 1895 äfvenledes afgifvit underdånigt

yttrande i berörda ämnen, och öfvergå!- jag nu att i korthet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hnfriidtlteln.

redogöra för några af hnfvudpunkterna i de sålunda till Eders Kongl.

Maj:t ingifna underdåniga förslag och utlåtanden.

I fråga först om ordnandet af bergverksstatistiken hafva ofvannämnda

komiterade, bland annat, hemstält:

att för erhållande af erforderliga primäruppgifter till den förut med

ledning af bergmästarnes s. k. relationer upprättade årsberättelsen borde

användas särskilda formulärblanketter, som skulle genom bergmästarne

hvarje år tillsändas alla dem, af hvilka sådana uppgifter skola lemnas;

att å förenämnda blanketter och i berättelsen skulle för alla erhållna

malmer och mineralier äfvensom för alla tillverkningar i öfrigt vid

bergverken meddelas icke blott deras belopp i vigt eller mått, utan

äfven, i likhet med hvad sedan gammalt egt rum beträffande de i fabriksstatistiken

redovisade produkterna, deras värde, samt att uppgift jemväl

skulle lemnas rörande sammanlagda värdet å hvarje verks hela årstillverkning,

hvilket senare icke kunde utfinnas genom addering af värdena

för de särskilda tillverkningarna, enär t. ex. i tackjernets värde

inginge malmens, i smältstyckenas tackjernets o. s. v., och derför

lämpligen borde af verksegarne sjelfva beräknas och uppgifvas;

att å blanketterna borde uppgifvas och i berättelsen läns- eller

gruppvis upptagas de för bevillning uppskattade inkomsterna af bergshandteringen

tillhörande verk; samt

att redogörelse måtte lemnas icke blott för olycksfall, som medfört

vare sig dödlig utgång eller men för lifstiden (invaliditet), utan äfven

för sådana olycksfall, som haft till följd endast öfvergående skada.

Kommerskollegium, som utarbetat de senaste årgångarne af bergsberättelsen

efter nya grunder med användande försöksvis af formulärblanketter

för primäruppgifternas inhemtande och med tillämpning för

öfrigt i väsentliga delar af komiterades framlagda ändringsförslag, har

beträffande vissa af deras ofvan relaterade hemställande!:! icke till fullo

delat den af komiterade uttalade uppfattning. Sålunda har kollegium

förklarat sig icke kunna tillstyrka, att uppgifter rörande årstillverkningens

totalvärde affordrades bergsbruksidkarno eller upptoges i bergverksstatistiken,

enär det skulle förutsätta eu allt för invecklad och

tidsödande beräkning, som å ena sidan lätt komme att sakna tillbörlig

noggrannhet och å andra sidan skulle förorsaka bergsbruksidkarne

ett afsevärdt och föga tilltalande arbete, hvartill komme, att det icke

blifvit ifrågasatt att ålägga öfriga industriidkare att till fäbriksstatistiken

lemna motsvarande uppgifter.

Komiterades hemställan om uppgifters meddelande angående bergverkens

för bevillning uppskattade inkomst har kommerskollegium vis
-

Bergshandtering

en.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Fabriker och

manufakturer.

8 Sjette hufvudtiteln.

gedigen biträdt, men ansett, att dylika på taxeringslängderna grundade

uppgifter lämpligen kunde af kollegium inliemtas genom Eders Kongl.

Maj :ts befallningshafvande i stället för att, såsom föreslagits, meddelas

å blanketterna af bergverksegarne sjelfva. Och i fråga om uppgifter

angående jemväl sådana olyckshändelser, som haft endast öfvergående

skada till följd, har kollegium funnit förslaget för det närvarande outförbart,

då nemligen vid de försök, som af kollegium gjorts att till

1892 års bergverksstatistik från vederbörande infordra upplysningar

uti förevarande hänseende, det ådagalagts, att dylika kunde erhållas

endast från de verk, der arbetarne vore delegare i sjukkassor och der

af sådan anledning hvarje kroppsskada, som berättigar till ersättning

för förlorad arbetstid, antecknades.

Statistiska tabellkommissionen har i sitt underdåniga utlåtande beträffande

här omhandlade delar af komiterades förslag varit med komiterade

och kommerskollegium ense derutinnan, att primäruppgifterna

till bergverksstatistiken borde inliemtas med ledning af formulärblanketter

och att uppgifter borde meddelas rörande de olika bergverksprodukternas

värde likasom beträffande den uppskattade inkomsten af

bergshandteringen tillhörande verk, hvarjemte kommissionen, med hänsyn

till svårigheterna att för närvarande lösa denna fråga, anslutit sig

till kommerskollegii uppfattning om olämpligheten af att infordra upplysningar

angående värdet af bergverkens hela årstillverkning; uttalande

dock kommissionen den förhoppning, att kommerskollegium skulle, när

tiden derför ansåges vara inne, åter upptaga frågan och bringa den till

en lämplig lösning.

I afseende på sättet för införskaffandet af uppgifterna om de för

bevillning uppskattade inkomstbeloppen bär tabellkommissionen uttalat den

åsigt, att dessa lättast afgåfves af den taxerade sjelf, och att man icke

borde betunga länsstyrelserna med att ombesörja deras extraherande ur

taxeringslängderna, Vidkommande slutligen de ifrågasatta olycksfallsstatistiska

uppgifterna har komissionen formulerat sin i berörda hänseende

gjorda, från såväl komiterades som kommerskollegii något afvikande

hemställan så, att uppgifterna skulle komma att omfatta, förutom

dödade och med men för lifstiden skadade, jemväl »eljest svårt skadade

personer».

Berättelsen angående fabriker och manufakturer eller, kortare uttryckt,

fabriksstatistiken har, såsom kändt, till sin omfattning varit

mycket ofullständig; och ehuru från och med årgången 1891 till förut

der upptagna fabriker lagts cementgjuterier, fiskberedningsanstalter

och trankokerier, murbruksfabriker, svinslagterier, torffabriker samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette Imfvudtiteln.

torfmulls- och torfstrofabriker och i berättelsen för år 1892 ytterligare

tillkommit bränvinsbrännerier, charkuterivarufabriker, destilleringsverk,

kalkbruk, krutbruk och punschbryggerier, saknas dock fortfarande

redogörelser — utom för flera mindre betydande näringsgrenar — äfven

för så vigtiga industrier som sågverks- och qvarnrörelsen. Ofullständigheten

i fabriksstatistikens omfattning är måhända en af de märkbaraste

och betydelsefullaste brister, som ännu vidlåda den officiella näringsstatistiken,

och de begge ofvannämnde komiterade samt de myndigheter,

som öfver deras förslag afgifvit yttranden, äro derför fullt eniga i uttalandet

af den åsigten, att fabriksstatistiken bör utvidgas till att omfatta

— enligt tabellkommissionens formulering — »alla såsom fabriker

benämnda och dermed jemförliga industriella verk och inrättningar äfvensom

handtverk, allt för så vidt dessa näringsgrenar icke drifvas endast

för husbehof; skolande till fabrikerna räknas, bland andra, gjuterier och

mekaniska verkstäder, jern- och stål- eller andra metallmanufakturverk

äfvensom stenhuggerier och stenbrott, så vidt deras tillverkningar ej

ffpptagas i berättelsen om bergshandteringen; kalk-, krittegel- och glasbruk;

gasverk, elektricitetsverk, krutbruk; sågverk, skepps- och båtbyggerier;

qvarnar, bryggerier, bränvinsbrännerier, sockerbruk; spinnerier,

väfverier, färgerier; garfverier; pappersbruk, boktryckerier och

stentryckerier; äfvensom sådana härmed jemförliga verk, som kunna

pröfvas af kommerskollegium böra i berättelsen upptagas». Endast

i fråga om mejerierna, hvilka icke ingå i den nuvarande fabriksstatistiken,

men af komiterade ansetts böra der upptagas, i den mån de

icke afse tillgodogörande af eget jordbruks produkter, har kommerskollegium,

hvarmed tabellkommissionen synes vara af samstämmande

mening, haft den särskilda uppfattning, att desamma rättast böra

hänföras till jordbruksstatistiken, »enär», enligt ordalydelsen i kollegii

underdåniga utlåtande, »å ena sidan smör- och ostberedningen för närvarande

utgör eu af de hufvudsakliga inkomstkällorna för vårt jordbruk,

så att eu öfversigt af denna närings ställning icke kan vinnas,

utan att hänsyn tages till nämnda produktion, och enär å andra sidan

en i fabriksstatistiken meddelad redogörelse för mejerirörelsen skulle

blifva i hög grad ofullständig, om derifrån, liksom beträffande öfriga

industriella anläggningar, uteslötes de många och betydande mejerier,

som icke särskildt beskattas, emedan de afse tillgodogörandet af

eget jordbruks produkter».

I fråga om uppgifter angående för bevillning uppskattad inkomst

äfvensom angående olyckshändelser föreligga beträffande fabrikssfatistiBih.

till Riktd. prat. I8UU. I Sami. 1 A/d. 1 Raft. ''i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufvudtiteln.

ken enahanda förslag med deröfver afgifna yttranden som de ofvan

omförmälda, afseende bergverksstatistiken.

En betydlig del af sitt omfattande förslag till fabriksstatistikens

förändrade anordning hafva komiterade egnat, åt en framställning af det

statistiska materialets bearbetning, tabellbilagornas uppställning in. in.,

och torde i afseende härå särskildt böra omnämnas, bland annat, den

föreslagna indelningen af till fabriker och handtverk hänförliga yrken

i grupper, motsvarande den i berättelserna öfver utrikes handeln följda

gruppindelningen af varor. Genom en dylik anordning, der uppgifter

om likartade näringar blifva stälda tillsammans och dessas antal samt

tillverkningarnas qvantiteter och värden äfvensom antalen af vid dem

anstälde arbetare m. in. kunna hvar för sig summeras, uppnås att icke

allenast öfverskådligheten af de särskilda slagen af fabriker och deras

olika betydenhet väsentligen underlättas, utan äfven jemförelsen mellan

å ena sidan tillverkningarna inom landet af särskilda varor och å den

andra sidan införseln till eller utförseln från landet af samma varor

lättare möjliggöres.

Förutom vigten af att uppställningen af statistiska redogörelser

sker i lämplig form med erforderliga öfversigter, grupper o. s. v., är

det naturligen af lika stor, om ej än större betydelse, att de uppgifter,

som ligga till grund för årsredogörelserna, erhållas i sådant skick, att

de verkligen kunna utgöra ett såvidt möjligt fullständigt och tillförlitligt

underlag för en vidare bearbetning. I detta afseende vidlådes

emellertid fabriksstatistiken af betydliga brister.

För närvarande tillgår sålunda, att blanketter för primäruppgifter till

redogörelsen angående fabriksdriften öfversändas af kommerskollegium

på reqvisition till ortsmyndigheterna, som ombesörja utdelningen

deraf bland industriidkarne, hvarefter, sedan blanketterna, behörigen

ifylda, af industriidkarna aflemnats, för landsbygd och köping till vederbörande

kronofogde och för stad till magistraten, nämnda myndigheter

upprätta, hvar för sitt administrationsområde, på de sålunda inkomna

uppgifterna grundade sammandrag. Dessa insändas af magistraterna

direkt till kommerskollegium, men af kronofogdarne till vederbörande

länsstyrelser, som ytterligare uppgöra länssammandrag och derefter till

kommerskollegium öfverlemna för vidare bearbetning samtliga sammandrag

för landsbygden och köpingarne.

Genom det på sådant sätt erhållna fabriksstatistiska materialet,

som skulle utgöra den första, ej minst vigtiga bearbetningen af uppgifterna,

har visserligen för kommerskollegium ett förarbete af andra

undangjorts, men då kollegium endast undantagsvis blir delaktigt af

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette hufvudtiteln.

pritnäruppgifterna, är också möjligheten af granskning och kontroll

från det berättelsegifvande verkets sida väsentligen försvårad och i

många fall alldeles utesluten, hvaraf åter kan antagas med nödvändighet

följa, att den statistiska redogörelsen förlorar ej obetydligt i

tillförlitlighet och värde i öfrigt.

Såväl den år 1883 förordnade komité för afgifvande af betänkande

och förslag angående kommerskollegii indragning eller ombildning som

de tvenne ofvanbemälde komiterade, hvilka haft i uppdrag att afgifva

förslag till afhjelpande af bristfälligheter i näringsstatistiken, hafva

äfven i sina utlåtanden påpekat oegentligheten i dessa anordningar. Sistnämnde

komiterade hafva dervid framhållit, att samtliga ifrågavarande

primäruppgifter borde af ortsmyndigheterna insändas till kommerskollegium,

och att ej mindre kronofogdar och magistrater än äfven länsstyrelser

borde befrias från skyldigheten att upprätta fabriksstatistiska

sammandrag, hvilka dels föranledde ett arbete, som i allt fall borde af

kollegium sjelfständigt och noggrannt fullgöras, dels ofta fördröjde insändandet

af de för kollegium nödiga uppgifterna. Deremot borde

magistrater och kronofogdar vaka deröfver, att uppgifter af industriidkare

i tid lemnades, och, om ögonskenliga fel eller bristfälligheter i

dem förekomma, uppmana till rättelse; hvarjemte sist omförmälde

komiterade, i likhet med 1883 års komité, ifrågasatt att, på det full

effektivitet skulle vinnas, bestämmelser måtte utfärdas om näringsidkares

skyldighet att vid visst vite meddela för näringsstatistiken behöfliga uppgifter;

och är det min afsigt att, sedan hvad jag i detta ärende kommer

att här nedan föreslå blifvit slutligen behandladt, underställa Eders

Kongl. Maj:t frågan om hvilka närmare föreskrifter i sådant afseende

synas böra af Eders Kongl. Maj:t utfärdas.

Af det anförda lärer framgå, att af de ifrågasatta förändringarne ökning i

i näringsstatistiken de, som röra bergshan dteringen, blifvit i hufvud- bet*krafter

sakliga delar redan genomförda; men att hvad deremot angår fabriksberättelsen,

denna med dess nuvarande anordning icke tillfredsställer

de anspråk, som böra uppställas å en fullständig och tillförlitlig statistisk

redogörelse öfver dithörande förhållanden; och synes mig, att

ofvan omförmälda förslag till förbättringar härutinnan, för hvilka jag

nu redogjort, kunna i hufvudsak godkännas. Hvad sålunda föreslagits

ej mindre i afseende å berättelsens omfattning och innehåll än

äfven i fråga om sättet för uppgifternas bearbetande är emellertid af så

genomgripande natur, att det klöfver, om det skall kunna genomföras,

ett väsentligt ökadt arbete af kommerskollegii statistiska afdelning. Ett

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette hufmdtiteln.

sådant ökadt arbete lärer dock icke kunna af sagda afdelning utföras

med dess nuvarande arbetskrafter.

Den för kommerskollegium år 1891 faststälda stat upptager såsom

ordinarie tjensteman å statistiska afdelningen en förste aktuarie med

lön af 3,000 kronor, som efter fem år kan höjas med 500 kronor och

efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar

af 1,500 kronor och en aktuarie med lön af 1,800 kronor och enahanda

ålderstillägg som förste aktuarien samt tjenstgöringspenningar af

1,200 kronor. Derjemte är för kollegium i dess helhet anslaget ett

belopp af 17,500 kronor till juridiskt biträde, amanuenser, andra extra

biträden, grufkartekontoret, vikariatsersättningar, renskrifning m. m.

Af sist nämnda anslag beräknades vid afgifvande af propositionen till

Riksdagen angående den nya staten skola för den statistiska afdelningen

utgå dels arfvoden till två amanuenser med 1,200 kronor till

hvardera och dels ytterligare till extra biträden omkring 1,700 kronor

eller således tillhopa omkring 4,100 kronor.

På sätt kommerskollegium i flere till Eders Kongl. Maj:t afgifna

framställningar andragit, har emellertid på grund af den alltjemt fortgående

ökningen i kollegii göromål nämnda anslag, 17,500 kronor, ej på

långt när räckt till att bestrida de erforderliga utgifterna. Hvad särskild!

angår amanuenser och extra biträden å den statistiska afdelningen,

hvartill, på sätt nyss nämnts, afsetts 4,100 kronor af nämnda anslag,

hafva utgifterna hvarje år belöpt sig till omkring 6,000 kronor. Till

närmare upplysning angående fördelningen af dessa utgifter torde jag

få meddela följande af kollegium afgifna redogörelse för år 1894. Under

nämnda år har i förevarande afseende åtgått — utöfver vikariatsersättning

under förste aktuariens och aktuariens semester 225 kronor —

dessa belopp:

arfvoden till två amanuenser................................................ kronor 2,400: —

arfvoden till två qvinliga biträden å 50 kronor i månaden

till hvardera........................................................ » 1,200: —

ersättning, beräknad efter visst belopp för timme, till

två manliga biträden..................................................... » 2,107: 50

gratifikationer till extra ordinarie tjensteman................ » 325: —

Summa kronor 6,032: 50

Redan då kollegium afgaf yttrande rörande ofvan nämnda förslag till

näringsstatistikens förbättring, framhöll kollegium nödvändigheten af att,

derest samma förslag antoges, arbetskrafterna å den statistiska afåelningen

förstärktes. Sedermera har kollegium uti underdånig skrifvelse den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjette hufriidtiteln.

13

19 februari 1895, sedan förste aktuarien å kollega statistiska afdelning

uti ett till kollega protokoll afgifvet yttrande lemnat närmare redogörelse

för behofvet härutinnan, gjort ytterligare framställning i ämnet.

I berörda redogörelse anförde förste aktuarien, bland annat,

att det kunde med fullkomlig visshet förutses att, i händelse de

föreslagna förändrade anordningarne af fabriksstatistiken, om ock blott

så till vida som desamma blifvit af kollegium förordade, vunne nådig

stadfästelse, arbetsbördan för kollegii statistiska afdelning komme att

högst afsevärdt ökas. Dels skulle nemligen fabriksstatistikens omfång

väsentligt utvidgas genom upptagande deri af redogörelse för, bland

annat, så omfattande grupper af industriella anläggningar som qvarnar

och sågverk, dels skulle i berättelsens tabellbilagor i afseende å såväl

olika fabriker och handtverk som hvarje särskild tillverkning tillämpas

en gruppindelning, hvars konseqventa genomförande blefve både mödosamt

och tidsödande, och dels slutligen måste, då ortsmyndigheterna

komme att befrias från skyldigheten att uppgöra sammandrag af de

statistiska primäruppgifterna, hela gransknings- och sammanföringsarbetet

förrättas inom kollegii statistiska afdelning. För utförande på

tillfredsställande sätt af de häraf föranledda, i flere hänseenden maktpåliggande

och vidtomfattande göromålen erfordrades såsom närmaste

ledare en fast anstäld tjensteman med statistisk utbildning och erfarenhet,

hvilken med nödigt biträde kunde verkställa det egentliga tabellarbetet,

medan förste sktuarien hade att såsom hittills utarbeta texten

till berättelsen samt i sista hand granska korrekturen.

Den för närvarande å kollegii statistiska afdelning regelbundet

tjenstgörande personalen utgjordes, utom af förste aktuarien och en

aktuarie, af två amanuenser, två qvinliga biträden med aflöning per

månad samt två manliga biträden, som aflönades per timme och i medeltal

tjenstgjorde hvardera 4 Vs timmar dagligen. Förste aktuarien upptoges

förnämligast med utfärdande af anmärknings- och andra embetsskrifvelser,

år 1894 uppgående till ett antal af 872, förande af anteckningar

rörande alla till afdelningen inkommande ärenden, nämnda år

utgörande ett antal af 1,061, utarbetande af texter till de statistiska

berättelserna, korrekturrevision samt beredande af ärenden, hvilka lian

i egenskap ef föredragande inom kollegium hade att handlägga. Aktuarien,

hvilken det ålåge att närmast handleda arbetena och meddela

arbetsanvisningar åt amanuenser och tillfälliga biträden, vore för öfrigt

strängt upptagen af korrekturläsning, uppsättande af skrivelser, förande

af expeditions- och föredragningslistor, upprättande af tabellsammandrag

in. m. Af amanuenserna vore den ene sysselsatt uteslutande med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette hnfvudtiteln.

bearbetning af konsulernas och norska departementets för det inre uppgifter

till utrikes sjöfartsstatistiken, den andre fullt upptagen af granskning

och bearbetning af det för berättelsen om inrikes sjöfart och handel

från åtskilliga myndigheter inkommande materialet. De qvinliga

biträdena sysselsattes med kontrollsummering, motläsning vid korrekturgrauskning,

renskrifning samt utarbetande af den numera i kollegii

berättelse öfver utrikes handeln meddelade redogörelsen angående handelsförhållandena

i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö m. m.

Af de manliga extra biträdena användes det ena företrädesvis vid bearbetning

af de från generaltullstyrelsen till kollegium årligen öfverlemnade

tabellariska uppgifterna till berättelserna öfver utrikes handel och

utrikes sjöfart, under det att det andra biträdet hade att så godt som

ensamt verkställa granskning och sammanställning i tabeller af samtliga

uppgifter, som rörde fabriksstatistiken. Med utarbetande af bergverksstatistiken

hade, förutom förste aktuarien, i allmänhet ingen af den statistiska

afdelningens stadigvarande personal kunnat sysselsättas, utan

hade det befunnits nödigt att härför under kortare tid anlita särskildt

extra biträde.

Då sålunda, enligt hvad af det anförda framginge, förste aktuarien

vid utarbetandet af berättelsen öfver fabriker och manufakturer blott

hade att tillgå ett tillfälligt biträde med 4 Va timmars daglig arbetstid,

och då möjlighet ej funnes att uti fördelningen af arbetet å kollegii

statistiska afdelning göra någon ändring till fromma för sagda berättelse,

med mindre än att en eller flere af de öfriga årsredogörelserna

skulle deraf blifva lidande, syntes det oundgängligen nödvändigt att i

och med fastställandet af förändrad anordning af fabriksstatistiken tillfälle

bereddes kollegium att å kollegii statistiska afdelning anställa en

ny ordinarie tjensteman, hvilken då lämpligen torde böra likställas med

aktuarien å sagda afdelning och sålunda ega att årligen uppbära i lön

1,800 kronor och i tjenstgöringspenningar 1,200 kronor samt vara berättigad

till erhållande af tvenne ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,

efter respektive fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring.

Förste aktuarien fäster i sin vid kollegii ofvanberörda skrifvelse

af den 19 februari 1895 fogade redogörelse uppmärksamheten jemväl

på ett annat förhållande, som, oafsedt om öfriga ifrågasatta förändringar

i fabriksstatistiken komme till genomförande eller icke, dock under alla

förhållanden påkallade en förökning af amanuensernas antal. I detta

afseende yttrade förste aktuarien hufvudsakligen följande:

Värdet och nyttan af statistiska redogörelser betingades, såsom

bekant, utom af deras fullständighet och tillförlitlighet, äfven i väsentlig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

15

mån af den snabbhet, hvarmed de komme allmänheten tillhanda. Detta

gälde i all synnerhet beträffande näringsstatistiken, som näppeligen

kunde sägas fylla sin uppgift, med mindre än att den offentliggjordes

så tidigt som möjligt och i hvarje fall ej gerna senare än året närmast

efter redogörelseåret. När, som händelsen vore med vissa delar af

den svenska näringsstatistiken, ett motsatt förhållande egde rum, torde

derför angeläget vara att, såvidt omständigheterna sådant medgåfve,

härutinnan åvägabringa nödig ändring. Då, beträffande berättelsen öfver

fabriker och manufakturer, denna i följd af den ökade kontroll och

noggrannare bearbetning, som uppgifterna underkastats, för år 1891

utkom först den 31 maj 1893 och för år 1892 så sent som den

30 juni 1894, hade alltså deri meddelade data vid offentliggörandet

varit omkring ett och ett hälft år gamla samt belyst förhållanden,

hvilka efter så lång tid måste anses hafva i många fall förlorat aktuell

intresse. För såvidt icke den väl behöfliga granskningen af de inkomna

uppgifterna skulle åsidosättas och statistikens tillförlitlighet dermed

äfventyras, vore det emellertid svårligen möjligt att påskynda utgifvandet

af fabriksstatistiken annorledes än genom ett betydligt forceradt

arbete, för hvars utförande dock nödiga arbetskrafter saknades.

Genom att öka arbetsstyrkan å kollegii statistiska afdelning med en

amanuens skulle emellertid nu anmärkta olägenhet i afseende å sistberörda

berättelses försenade utgifvande tvifvelsutan småningom blifva

afhjelpt, hvarjemte erforderligt biträde vid bergverksstatistikens utarbetande

kunde erhållas, så att kollegium icke vidare behöfde för detta

arbete anlita särskilt extra biträde. Och när framdeles fabriksberättelsens

utgifningstid hunne framskjutas till året näst efter redogörelseåret,

skulle denne amanuens under månaderna januari—mars, innan

ännu nya primäruppgifter vore inkomna, kunna sysselsättas med för

de olika berättelserna afsedda tabelluppställningar och andra förarbeten,

egnade att underlätta berättelsernas offentliggörande inom behörig tid,

äfvensom biträda med utredningar till främjande af statistikens förbättrande

i allmänhet. Ifrågavarande amanuens borde lämpligen, i likhet

med de tvenne å kollegii statistiska afdelning redan anstälde amanuenser,

åtnjuta ett årligt arfvode af 1,200 kronor.

Slutligen ansåge förste aktuarien sig böra upplysa, att fabriksstatistikens

titarbetande med nuvarande arbetskrafter visat sig kräfva eu

tid af cirka 13 månader, hvadan utgifningstiden för denna berättelse

tydligtvis allt mer och mer försenades.

På grund af hvad sålunda af första aktuarien anförts hemstälde

kollegium i skrifvelsen den 19 februari 1895 ej mindre att kollegium

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette hnfvudtiteln.

Anordnande

af en arbetsstatistik.

Riksdagens

skrifvelse.

måtte erhålla tillstånd att från och med maj månad 1895 anställa ytterligare

en amanuens å den statistiska afdelningen, än äfven att, derest

kollegii förslag rörande förändrad anordning af fabriksstatistiken vunne

godkännande, en ny aktuarietjenst å samma afdelning måtte varda inrättad

med enahanda aflönings- och andra förmåner, som vore förenade

med den å kollegii nuvarande stat upptagna aktuarietjensten.

I anledning af denna framställning, i hvad den afsåg åtgärder för

påskyndande af fabriksberättelsens utgifvande, anvisade Eders Kongl. Maj:t,

efter statskontorets hörande, genom beslut den 24 maj 1895 till kollegii

förfogande för tiden från och med påföljande juni månad till årets slut

ett belopp af högst 100 kronor i månaden att användas till godtgörelse

åt ytterligare en amanuens å den statistiska afdelningen; och har Eders

Kongl. Maj:t derefter uppå ytterligare framställning af kollegium genom

beslut den 20 sistlidne december jemväl för innevarande år anslagit

100 kronor i månaden att för enahanda ändamål af kollegium användas.

Af hvad jag nu anfört lärer Eders Kongl. Maj:t finna att .för genomförande

af de ifrågasatta förbättringarne i fabriksstatistiken och för

ett påskyndande af årsberättelsens utgifvande med nödvändighet erfordras

förstärkning af arbetskrafterna inom kommerskollegii statistiska

afdelning med en aktuarie och en amanuens; men innan jag öfvergår

till afgifvande af förslag om de anslagsbehof, som häraf och i öfrigt

påkallas, anhåller jag emellertid att få inför Eders Kongl. Maj:t redogöra

för ett annat ärende, hvars afgörande synes böra föranleda till

en omorganisation af kollegii statistiska afdelning.

Hos Eders Kongl. Maj:t har 1893 års Riksdag, i anledning af en

inom Andra Kammaren i ämnet väckt motion, uti underdånig skrifvelse

af den 2 maj nämnda år gjort, framställning angående åstadkommande

af en svensk »arbetsstatistik».

1 denna skrifvelse har Riksdagen till en början redogjort för det

hufvudsakliga af de skäl, motionären i ämnet för sin framställning åberopat,

och i sådant afseende anfört följande:

Motionären hade framhållit, hurusom den vigtigaste fråga, hvilken

för närvarande inom vårt land påkallade sin lösning, vore den om förbättrandet

af arbetsklassens vilkor. En hufvudsaklig förutsättning för

att lagstiftningen skulle kunna framgångsrikt ingripa på detta område,

vore, enligt motionärens åsigt, en fullständig och korrekt kännedom

om de förhållanden, för Indika dess bistånd påkallades. Det material,

som hittills förelegat för bedömande af denna frågas mångfald af in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtitelu.

17

vecklade och svårlösta problem, hade icke varit tillfredsställande. Väl

hade ett värderikt statistiskt material samlats af komitéer, tillsatta för

att afgifva förslag rörande arbetareförsäkring af olika slag, yrkesinspektion,

skyddsåtgärder mot olycksfall i arbetet, uppmuntrande af

hjelpkasseväsendet, reglering af arbetstiden för minderåriga m. m., men

det läge i sakens natur, att den metod, som i följd af omständigheterna

så godt som uteslutande begagnats vid dessa komitéers undersökningar,

nemligen utsändande af tabell- och frågeformulär, icke kunde i och för

sig medföra ett tillfredsställande resultat. I andra länder hade regeringskommissionerna

sökt vinna nödiga upplysningar i ämnet äfven

genom upptagande af vittnesmål samt genom utsändande af särskilda

sakkunniga ombud för att på ort och ställe utföra mera detaljerade

undersökningar och kontrollera halten af de svar, som lemnats på möjligen

utsända frågeformulär.

Men icke ens då metoden för materialets uppsamlande vore den

allra bästa, kunde en tillräcklig belysning af de industriella förhållandena

vinnas genom komitéer, som kanske tillsattes efter långa mellantider

och som i följd af sina speciella uppdrag vore bundna inom jemförelsevis

trånga gränser samt icke kunde påräkna ett tillräckligt antal

sakkunniga biträden, som erhållit nödig föregående utbildning för anställande

af de svåra, grannlaga och omsorgsfulla undersökningar, dem

man måste lägga till grund för ett rätt bedömande af de sociala frågorna.

Med de ständiga förändringar, som egde rum på det ekonomiska och

industriella området, vore det, enligt motionärens förmenande, icke nog

med en socialstatistisk belysning för en gång af vissa förhållanden.

Det behöfdes dels en fortlöpande mera allmän statistik, dels mångsidiga,

efter vissa mellantider upprepade detaljundersökningar, hvilka senare

helst borde utföras af sakkunniga ombud och afse, icke alla landets

industriella inrättningar, utan blott någon viss grupp eller ett visst

antal inom en viss grupp. Härvid vore det nemligen långt vigtigare

att erhålla väl kontrollerade uppgifter från ett mindre antal — förutsatt

att det icke vore alltför begränsadt — än mera allmänt hållna och

mindre noggranna uppgifter från ett större.

Åmnet för denna socialstatistik kunde sägas sönderfalla i två hufvuddelar,

en, som behandlade de spörsmål, hvilka plägade sammanfattas

under benämningen »arbetarefrågan)), en annan, som behandlade industriens

ställning, för såvidt den rönte inflytande af den socialekonomiska

lagstiftningen.

Bland uppgifter hörande till den förra gruppen ansåge motionären

kunna räknas: antalet i de särskilda yrkena anstälda arbetare, fördelade

Bill. till lii/csd. l’rot. J8UU. J Sami. 1 Afd. 1 IIafl. y

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette hufvud titeln.

efter ålder, kön och civilstånd; aflöning och aflöningssätt (tidlön, med

eller utan premie, styckelön, andel i vinsten o. s. v.), arbetstiden,

arbetslokalernas tillstånd, helsovådliga inflytelser in. m.; arbetarens utgifter

för sitt uppehälle, födans beskaffenhet; lifsmedelsprisen; bostadsfrågan;

hustruns sysselsättning utom hemmet; arbetslöshet; strejker;

olycksfall i arbetet; sparkassor och insättningar i sparbanker; kooperativa

företag, inrättningar till främjande af arbetsklassens materiella,

intellektuella och moraliska fromma o. s. v.

Till den senare gruppen hörde sådana uppgifter rörande affärsställningen

inom de olika industrigrenarne, hvarigenom lagstiftaren

sattes i tillfälle att bedöma, i hvad mån åtgärder, som medförde en

ökning i produktionskostnaderna, kunde vidtagas, utan att derigenom

möjligheten att bestå i konkurrensen allt för mycket försvårades eller

rent af omintetgjordes.

Det läge emellertid i sakens natur, att de undersökningar, om hvilka

här vore fråga, endast i ett fåtal fall kunde framgångsrikt utföras på

enskildt initiativ, såsom t. ex. i vårt land blifvit försökt hvad anginge

vissa slag af jordbruksarbetare och tjenare. Endast genom statens

försorg kunde det ifrågavarande statistiska arbetet utföras på sådant

sätt och i sådan omfattning, att det verkligen fylde sin bestämmelse.

Upprättandet af en arbetsstatistik, hvilken opartiskt framlade de upplysningar,

som vore af vigt för den sociala frågans rätta bedömande,

innefattade en åtgärd, som vore af betydelse för alla dem, hvilka insett

de sociala problemens vigt, oberoende af de olika tankar, man

kunde hysa angående rätta vägen till deras lösning. Det vore derför

af synnerlig betydelse, att samhället i tid sökte vinna en klar uppfattning

af innebörden utaf hithörande frågor, hvilkas slutliga pröfning

icke kunde med hopp om framgång företagas utan en noggrann, opartisk

och mångsidig arbetsstatistik.

För egen del yttrade Riksdagen:

Nödvändigheten af att sprida ljus i de ämnen, hvilka uti ofvannämnda

motion blifvit berörda, hade uti flera länder föranledt undersökningar,

först mera tillfälliga och begränsade, men på senare tid fortlöpande,

mera omfattande och bestämdt åsyftande att åvägabringa en i

möjligaste måtto tillfyllestgörande socialstatistik. I Amerika, hvarest

sedan år 1888 i Washington Förenta Staternas »Department of Labor»

fått sig uppdraget för hela unionen de uppgifter, som i ett flertal af

de olika staterna anförtrotts särskilda, der upprättade arbetsstatistiska

byråer, i England, i Schweiz, i Frankrike, i Tyskland hade, om än i

något skiftande former, dessa undersökningar upptagits, öfverallt fram
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjette hufrudtiteln.

19

manade af behofvet utaf ett ökadt och tillförlitligt material vid försöken

att rätt uppfatta och lyckligt lösa den sociala frågan, som upprörde folken.

Äfven i vårt land stode denna fråga på dagordningen, men äfven

här saknades för dess mera detaljerade bedömande nödigt statistiskt

material. Den komité, som år 1875 hade fått sig uppdraget att utarbeta

en författning angående barns och yngre personers antagande

och användande i fabriks- och handtverksarbete, likasom 1884 års arbetareförsäkringskomité,

hade väl åvägabragt åtskilliga bidrag till ett

sådant material; men dermed hade icke behofvet af alltjemt fortsatta,

systematiskt ordnade undersökningar upphört att göra sig känbar!

Tvärtom torde deras behöflighet icke minst vid sagda tillfällen hafva

gjort sig gällande.

Med anledning af hvad sålunda anförts och då de sociala frågorna

i våra dagar intoge ett så framstående rum och vid sin lösning erbjöde

så stora svårigheter, att mycken vigt läge på hvarje förberedande åtgärd,

som kunde sprida ljus öfver de faktorer, hvilka å dem inverkade,

hade Riksdagen, som i ärendets dåvarande outredda skick icke ville

inlåta sig på ett närmare bedömande af huru det afsedda ändamålet

bäst borde kunna vinnas, funnit sig böra hos Eders Kong! Maj:t anhålla

om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande, bearbetande

och publicerande genom statens försorg af en svensk »arbetsstatistik»

samt om framläggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning

häraf kunde synas påkallade.

Då Riksdagens ifrågavarande skrifvelse den 22 december 1893

inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kongl. Maj:t anbefalla

kommerskollegium och statistiska centralbyrån att i ärendet

afgifva gemensamt underdånigt utlåtande.

Uti sitt till åtlydnad häraf den 1 oktober 1894 afgifna yttrande Embetsverkcns

hafva bemälda embetsverk till en början erinrat, att de första försöken utlatandcatt

genom specialundersökningar vinna eu närmare kunskap om befolkningens

ekonomiska ställning och vilkor vore gjorda inom den skandinaviska

norden, i det nemligen den norske forskaren Eilert Sundt med

anslag af statsmedel egnat vid pass tvenne årtionden, åren 1850—

1869, åt dylika undersökningar och häröfver framlagt en serie utredningar,

hvilka såväl i fråga om metod för uppgifternas insamlande

som sättet för deras bearbetande i det närmaste öfverensstämde med

de fordringar, som man i detta afseende i andra länder senare uppstält.

Efter att härefter hafva i korthet redogjort för tillkomsten och

utvecklingen af do på senare tider organiserade fortvarande arbetssta
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufnidtiteln.

tistiska byråer, som äro i verksamhet såväl inom Nordamerikas förenta

stater som i åtskilliga länder i Europa, samt med stöd af berörda redogörelse

påpekat, hurusom behöfligheten af en arbetsstatistik syntes i

våra dagar vara temligen allmänt erkänd, hafva embetsverken vidare

anfört:

»Vid afgifvande af anbefaldt utlåtande rörande lämpligaste sättet

för samlade, bearbetande och publicerande genom statens försorg af en

svensk arbetsstatistik, torde då först böra framhållas, att en mera

detaljerad utredning häraf, i betraktande af ämnets omfattande och

mångskiftande beskaffenhet, svårligen låter sig på förhand göra, utan

torde hvarje särskild undersökning uppställa problem, som kunna formuleras

och lösas endast med hänsyn till den för tillfället valda begränsningen

af ämnet och de med undersökningen afsedda olika ändamål.

Då, såsom Riksdagen antyder, en dylik socialstatistik skulle utgöra

en hufvudsaklig förutsättning för att lagstiftningen skulle kunna

framgångsrikt ingripa i fråga om förbättrandet af arbetsklassens vilkor,

så framgår häraf, att undersökningens uppgift, åtminstone till en del,

måste vara beroende af det mål, som man med den ifrågavarande lagstiftningen

afser att uppnå, likasom ock de flesta hittills utförda socialstatistiska

undersökningar torde vara föranledda af önskningar eller

planer i en bestämd riktning för vissa förhandenvarande förhållandens

reformerande, eller af mera allmänt uttalade klagomål öfver bestående

missförhållanden. Den uppgift, som här föreligger såsom möjlig, kan

alltså endast vara att framställa några mera allmänna synpunkter och

undersöka i hvad mån desamma kunna tillämpas å de af motionären

anförda eller öfriga undersökningsområden för socialstatistiken.

Med afseende å metoden för insamlande af dylika uppgifter, yttrar

motionären, att »den metod, som till följd af omständigheterna så godt

som uteslutande begagnats vid hittills i Sverige af komitéer eller dylikt

verkstälda undersökningar, nemligen utsändandet af tabell- eller frågeformulär,

icke kunde i och för sig medföra ett tillfredsställande resultat.

I andra länder hade regeringskommissionema sökt vinna nödiga

upplysningar i ämnet äfven genom upptagande af vittnesmål samt genom

utsändande af särskilda sakkunniga ombud för att på ort och ställe utföra

mera detaljerade undersökningar och kontrollera halten af de svar,

som lemnats på möjligen utsända frågeformulär».

Beträffande clet här omnämnda mindre tillfredsställande resultat,

som skulle vinnas genom utsändande af tabell- och frågeformulär, må

först anmärkas, att det ogynsamma omdömet om denna metod icke

kan gälla annat än det särskilda af motionären afsedda fall, då fråge
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette hufvudtiteln.

formulären tillställas personer, som icke äro enligt lag skyldige att ingå

i svaromål. Der åter, såsom förhållandet är med större delen af den

hittills varande officiella svenska statistiken, frågorna ställas till statens

embets- och tjensteman eller andra, hvilka ega att under tjenstemannaansvar

afgifva sitt svar, torde denna metod lemna fullt tillfredsställande

resultat och i många fall innebära en borgen för opartiskhet,

som näppeligen på någon annan väg kan uppnås. Härförutom är att

märka, att denna metod för uppgifters insamlande naturligtvis är förenad

med mycket ringa kostnader för statsverket. Inom den föreslagna

socialstatistiken torde densamma dock endast i undantagsfall kunna

komma till användning, enär undersökningens föremål i regeln här

torde komma att falla utom området för de offentliga tjenstemännens

verksamhet och ansvar.

I andra länder, särskild! i Amerika, har man trott sig kunna ålägga

äfven enskilde, såväl arbetsgivare som arbetare, laga skyldighet att besvara

de till dem af de arbetsstatistiska kommissionerna eller byråerna

framstälda frågor, och i vissa stater i Amerika kunna rätt höga böter,

ja till och med fängelse blifva påföljden för vägran att lemna uppgift

eller för lemnande af en oriktig sådan. Att afgifvande! af uppgifter

till rikets officiella statistik måtte i fråga om alla dess olika grenar

blifva obligatoriskt, är visserligen äfven i vårt land ett önskemål, men

beträffande socialstatistikens mången gång vanskliga och ömtåliga spörsmål

torde detta för densamma dock näppeligen kunna ifrågasättas i

Sverige.

I vårt land skulle socialstatistiken alltså i regeln blifva hänvisad

väsentligen till de upplysningar, som kunna på frivillighetens väg lemnas

af enskilde. Understundom torde bistånd böra påräknas från arbetsgivareföreningar

och arbetareföreningar af olika slag; stundom, såsom

t. ex. i fråga om sjuk- och begrafnings- eller pensionskassor, åtminstone

de registrerade, torde uppgifters afgifvande till och med kunna

göras obligatoriskt.

Beträffande de särskilda i Riksdagens skrifvelse angifna grenarna

(se här ofvan sid. 17, 18.) af den tillämnade statistiken torde med afseende

å sättet för uppgifternas insamlande följande erinringar kunna göras:

a) Antalet i de särskilda yrkena anställa arbetare, fördelade efter

ålder, kön och civilstånd. Kända antalet inom de särskilda yrkena af

bergshandtering, fabriker och handtverk anstälda arbetare redovisas

redan sedan länge för hvarje år i kommerskollegii underdåniga berättelser

om bergshandtering samt om fabriker och manufakturer, hvarvid

särskiljes jemväl mellan män och qvinnor samt, i fråga om berg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette hufvudtiteln.

verk ock fabriker, mellan åldern öfver och under 18 år. För en mera

utförd fördelning efter ålder och civilstånd finnes materialet uti de

hvart tionde år till statistiska centralbyrån, ingående folkräkningslängderna,

hvilka jemväl af begge de s. k. arbetareförsäkringskomitéerna

blifvit för detta ändamål begagnade. Mot beskaffenheten af detta material

kunna visserligen, från yrkesräkningens synpunkt, åtskilliga anmärkningar

göras, men å andra sidan torde anskaffandet i detta fall

af bättre uppgifter icke kunna ske utan högst betydande kostnader.

b) Aflöning och aflöningssätt inom yrkena. Uppgifter härom torde

delvis kunna insamlas genom frågeformulärs utsändande till fabrikanter

och handtverkare, fackföreningar, husbondeföreningar o. d. samt, i fråga

om landtarbetarne, äfven till hushållningssällskapen; men de inkomna

uppgifterna torde dock böra, åtminstone inom mindre områden, kontrolleras

och utvidgas genom utsändande af särskilt sakkunniga ombud

för undersökningar på ort och ställe. I den mån, kostnaderna det tillläte,

kunde naturligtvis den sistnämnda undersökningens omfång utsträckas.

Angående den villighet, som möjligen kan vara att förvänta,

särskildt hos arbetsgifvarne, att meddela dylika uppgifter, föreligger

icke ännu inom Sverige någon afgörande erfarenhet. I saknad häraf

må kanske anföras följande meddelande från Norges statistiska centralbyrå,

som nyligen varit sysselsatt med ett arbete i denna riktning,

nemligen att man vid denna undersökning rönt mycket tillmötesgående

hos de myndigheter, fabrikanter och arbetare, till hvilka man för ändamålet

vändt sig, och att från flere fabriker till och med öfverlemnats

aflöningslistorna samt andra upplysningar rörande de särskilda arbetarnes

inkomster af arbetet, delvis för en tidrymd af flere år. I den mån,

ett dylikt tillmötesgående är att påräkna jemväl i Sverige, kunna naturligtvis

kostnaderna för speciella agenter i detta fall något inskränkas.

I den af Englands Labour Department eller arbetsstatistiska byrå

utgifna månadsskriften Labour Gazette meddelas för hvarje månad uppgifter

angående de till byråns kännedom komna fallen af löneförhöjningar

eller lönesänkningar med fördelning efter yrke och ort äfvensom

det antal arbetare, som af förändringen beröres; förändringens omfattning

och beskaffenhet redovisas så detaljeradt som möjligt. Uppgifterna

härom inkomma från tidskriftens egna korrespondenter eller

hemtas ur tidningar eller andra källor och granskas och kontrolleras

före offentliggörandet af vederbörande arbetsgifvare och fackföreningar

eller stundom genom korrespondens med den enskilde arbetsgifvaren.

Utom att dessa uppgifter gifva en god belysning öfver konjunkturerna

för stunden inom olika yrken bilda de efter några års för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette hufvudtiteln.

lopp ett godt material för en aflöningsstatistik eller åtminstone en

mycket god kontroll vid föranstaltande af en sådan. Kostnaderna för

dessa uppgifters anskaffande synas icke behöfva blifva betydliga.

c) Arbetstiden. Uppgifter härom hafva insamlats såväl af den äldre

arbetareförsäkringskomitén af 1884 som af den s. k. arbetareskyddskomitén

af 1891, i begge fallen endast och allenast genom utsändande

af frågeformulär, afsedda att ifyllas af arbetsgifvarne. De inkomna

svaren omfattade för den förra komitén 1,627 arbetsställen med 81,881

arbetare, förutom 669 arbetsställen med ej uppgifvet antal arbetare; för

den senare komitén åter 111,955 arbetare vid mer än 3,000 olika rörelser.

De uppstäda frågorna voro ganska detaljerade, och mot svarens

beskaffenhet äfvensom beredvilligheten att tillhandagå med upplysningar

var i hufvudsak intet att anmärka.

För den händelse en dylik undersökning befinnes böra under den

närmaste framtiden förnyas, synes således någon egentlig orsak icke

föreligga att öfvergifva det för detta ändamål hittills begagnade tillvägagångssättet,

om än en kontroll inom vissa gränser förmedels specialagenter,

äfvensom mera detaljerade undersökningar genom dylika

agenter inom ett mindre område äfven här skulle bidraga till att höja

slutresultatets värde.

I den förr omnämnda engelska Labour Gazette meddelas, jemte

uppgifter om förändringar uti aflöningen, äfven för hvarje månad förteckning

å förefunna förändringar med afseende å arbetstidens längd.

Uppgifterna äro hemtade från de förut omnämnda källorna och torde

blifva af mycket värde, enär man i besittning af dessa fortlöpande anteckningar

bör kunna ej obetydligt utsträcka mellantiderna mellan de

allmänna, mera detaljerade undersökningarna angående arbetstidens längd.

d) Arbetslokalernas tillstånd, helsovädliga inflytelser m. m. I detta

afseende verkstäldes undersökningar af den äldre arbetareförsäkringskomitén.

För inhemtande af hithörande uppgifter vände sig komitén

hufvudsakligen och i främsta rummet till helsovårds- och kommunalnämnderna,

hvilka det enligt gällande helsovårdsstadga tillkommer att

inom kommunerna öfvervaka det fabriker och näringar icke inrättas

eller drifvas sä, att de blifva menliga för arbetarnes helsa. Till dessa

nämnder öfverlemnades ett antal exemplar blanketter att tillställas respektive

arbetsgifvare, och anhöll komitén uti bifogadt cirkulär, att nämnden

ville, för ett fullständigt och tillförlitligt besvarande af de framstälda

frågorna, dels från vederbörande arbetsgifvare inhemta upplysningar

i vissa frågor, dels ock med anlitande af det sakkunniga biträde,

som kunde stå nämnden till buds, företaga erforderlig undersökning i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette hufvudtiteln.

respektive arbetslokaler. Särskild! anmodades nämnden att, om så ske

kunde, införskaffa meddelanden från provinsial-, stads-, distrikts- eller

fabriksläkare beträffande sanitära olägenheter af arbetet. — För erhållande

af motsvarande uppgifter angående grufdriften vände sig komitén

till bergmästarne.

Dessutom aflät komitén särskild skrifvelse till samtliga provinsialoch

distriktsläkare med anhållan, att de benäget ville, hvar för sitt distrikt,

lemna komitén upplysningar uti ifrågavarande hänseenden, hvarjemte

i skrifvelse till styrelsen för svenska provinsialläkareföreningen

hemstäldes om vidtagande från dess sida af åtgärder för att fästa vederbörande

läkares uppmärksamhet å betydelsen af fullständiga och tillförlitliga

uppgifter i förevarande ämne. Dylika skrivelser afgingo deremot

icke till stadsläkarne, enär de enligt gällande helsovårdsstadga äro

ledamöter af vederbörande helsovårdsnämnd och komitén för den skull

kunde antaga, att i de uppgifter, som från städernas helsovårdsnämnder

iukomme, skulle ingå de meddelanden, stadsläkarne hade att i ämnet

lemna.

Från helsovårdsnämnden i Stockholm erhöll komitén en skrifvelse,

med förmälan att, då nämnden för de äskade uppgifternas aflemnande

till komitén ansåg sig böra anlita särskilda sakkunnige, men saknade

medel att bereda dem härför erforderlig ersättning, nämnden anhöll att

komitén måtte ställa till dess förfogande nödigt penningebelopp, eller

högst 3,000 kronor. Beloppet anslogs, efter väckt motion i ämnet, af

Stockholms stadsfullmäktige, hvarefter den ifrågavarande undersökningen

blef af sakkunniga personer verkstäld rörande tillsammans något

öfver 200 fabriksinrättningar i Stockholm.

De sålunda från hufvudstaden inkomna upplysningarna i ämnet befunnos

sedermera af komitén i värde betydligt öfverträffa de från landsorten

inkomna svaren, hvilka i åtskilliga afseenden visade sig bristfälliga.

För en förnyad undersökning af detta slag skulle man numera måhända

kunna påräkna sakkunnigt biträde af yrkesinspektörerna — utom

det att desses årliga berättelser till kommerskollegium ju i och för sig

utgöra ett bidrag till belysande af ämnet.

Ett material, som möjligen kunde blifva af betydelse för en undersökning

angående dessa frågor, föreligger jemväl på grund af nådiga

förordningen den 18 november 1881 angående minderårigas användande

i arbete vid fabrik, handtverk eller annan handtering. Jemlik!

§ 14 af denna förordning åligger det helsovårds- och kommunalnämnd

att noggrannt öfvervaka, att de i denna förordning gifna före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfvudtiteln.

25

skrifter iakttagas och för sådant ändamål tid efter annan sjelf eller genom

personer, som nämnden inom eller utom sig utser, besöka de inom

kommunen befintliga, särskild tillsyn underkastade arbetsställen, att tillse

att fullständiga anteckningar öfver dessa besök och dervid gjorda iakttagelser

föras, samt att hvar tredje månad öfverlemna ett exemplar af

dessa anteckningar till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som

öfvervakar att desamma blifva insända och sedermera öfverlemnar dem

till civildepartementet. I sagda departement förvaras ock numera ett

betydligt antal dylika rapporter; deras värde för en bearbetning lärer

dock vara ganska ringa.

e) Födans beskaffenhet. Undersökningar i detta ämne, hvilka i Sverige

falla inom området för helsovårdsmyndigheternas verksamhet, torde

till följd af dermed förenade kostnader ej gerna kunna företagas annat

än å vissa orter och förutsätta för sitt utförande fullt sakkunnige personer.

f) Lifsmedelsprisen. Beträffande grosshandelsprisen föreligga, dock

endast angående ett mindre antal varor, offentliga prisnoteringar å börserna

i rikets större städer. I fråga åter om minuthandelsprisen, hvilka

uti en socialstatistik företrädesvis torde komma i betraktande, förefinnas

näppeligen andra upplysningar än de data, som i den dagliga pressen

pläga meddelas rörande torgprisen å olika orter. Möjligt är att äfven

dessa skulle visa sig lämpliga för en bearbetning, och att en blifvande

socialstatistisk anstalt skulle kunna genom överenskommelser med respektive

tidningsredaktioner åstadkomma ett likformigt insamlande af dessa

uppgifter samt desammas meddelande till den statistiska anstalten, hvilken

sålunda i detta hänseende skulle för en temligen ringa kostnad, t. ex.

genom utbyte af vissa anstaltens publikationer mot vederbörande tidningar,

beredas tillgång till ett ganska omfattande material.

I viss mån torde denna fråga kunna behandlas äfven i samband

med den i Riksdagens skrifvelse omnämnda undersökningen angående

g) Arbetarens utgifter för sitt uppehälle. Undersökningar i detta afseende

kunna näppeligen utföras på annat sätt än genom direkta utdrag

ur arbetares egna anteckningar om sina utgifter; eu mängd dylika

utdrag och sammanställningar äro ock redan i flere länder utförda

och bland dem jemväl i Sverige. Beträffande härför erforderliga kostnader

må anföras en beräkning af den danske nationalekonomen och

läkaren Th. Sörensen, hvilken sjelf med mycken framgång egnat sig

åt soeialstatistiska studier. I en artikel i en dansk tidskrift uppställer han

följande plan för en undersökning af arbetarnes inkomster och utgifter.

Man torde kunna utgå ifrån, säger han, att ett rätt stort antal arbetare

Bih. till Itiksd. Prut. 1 Barn/. 1 A/d. 1 llii/t. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette hufvudtiteln.

kunde förmås att föra fullständiga räkenskaper öfver sina inkomster

och utgifter under ett års tid mot en ersättning af 10 kronor på landsbygden

och 20 kronor i städerna. Räkenskapsböckerna borde utdelas

gratis och räkenskapsföraren (i regeln väl hustrun) instrueras på stället

angående räkenskapernas förande. Instruktörens ersättning torde kunna

sättas till 4 kronor per bok, hvaruti dock kan ingå ersättning jemväl för

anskaffande af vissa upplysningar rörande bostadens beskaffenhet och

familjens ekonomi i allmänhet. För en summa af 1,900 kronor kunde

på detta sätt insamlas 100 räkenskapsböcker årligen, halfva antalet på

landet och halfva antalet i städerna.

Inom detta undersökningsområde och möjligen jemväl inom en del

andra torde för öfrig! måhända frivilligt biträde kunna påräknas af enskilda

nationalekonomiska föreningar, studerande inom ämnet vid universiteten

o. s. v., såsom i främmande länder redan flere gånger varit

händelsen och hvartill ansatser icke helt och hållet lära saknas äfven

i vårt eget land bland den studerande ungdomen i Upsala.

h) Bostadsfrågan. Mera omfattande undersökningar angående bostadsförhållandena

hafva i Stockholm egt rum vid bostadsräkningarna

åren 1880 och 1893, och samlades vid den första af dessa räkningar

upplysningar, bland annat, angående antalet hus af olika byggnadsämnen,

med fördelning efter belägenhet inne å gård eller vid gata;

vidare antalet hus med en våning, med eller utan vindsrum, med två

våningar d:o, o. s. v.; antalet boningsrum i källarvåning, i bottenvåning,

en trappa upp o. s. v.; antal kök, tamburer, serveringsrum, uthus

o. s. v.; vid 1893 års räkning inhemtades upplysningar angående hvarje

särskild lägenhet med hänsyn till rummens antal och användning,

hyresbeloppens storlek samt antalet i lägenheten boende personer,

o. s. v. Samtliga dessa uppgifter, af hvilka de flesta skulle ingå uti

en socialstatistisk undersökning af bostadsfrågan, åvägabragtes genom

af husegarne, jemlikt särskild! nådigt bref, lemnade uppgifter och således

utan någon större kostnad för det allmänna. De anslag, som

beviljades för dessa uppgifters bearbetande, utgjorde år 1880 ett belopp

af 3,000 kronor, beviljadt af stadsfullmäktige, samt år 1893 ett belopp

af 5,000 kronor, tillskjutet af en enskild penningeanstalt i Stockholm.

Vissa särskilda utredningar af socialt intresse, såsom angående

lägenheternas beskaffenhet, antalet s. k. inneboende jemte af dem erlagda

afgifter för husrum, antalet personer boende i ett och samma

rum m. in., torde dock kunna verkställas endast genom särskildt instruerade

agenter och skulle alltså blifva ett tillägg i kostnaden för

en mera detaljerad behandling af bostadsfrågan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufnidtiteln.

i) Hustruns sysselsättning utom hemmet hörer till de frågor, som

kunna belysas endast genom särskilda sakkunnige, och lärer väl komma

att inskränkas till vissa orter.

k) Beträffande arbetslösheten, d. v. s. antalet personer utan arbete,

vid en viss tidpunkt, inom olika yrken, torde uppgifter knappast kunna

erhållas annat än genom de s. k. fackföreningarna. Ett sådant kraf

å dessa föreningar förutsätter dock å deras sida en fastare organisation

och en allmännare insigt om nödvändigheten och värdet af korrekta

uppgifters meddelande, än som man kanske ännu beträffande flertalet

af dem eger rätt att antaga.

l) I fråga om strejker plägar man i England och Amerika samla

notiser ur de allmänna tidningarna eller andra källor och i tvifvelaktiga

fall söka kontrollera och utvidga dessa notiser genom korrespondens

med de i saken intresserade såväl arbetsgivare som arbetare;

någon gång torde väl äfven erfordras särskilda undersökningar å ort

och ställe.

m) Angående olycksfall i arbetet insamlades af den äldre arbetareförsäkringskomitén

ytterst detaljerade upplysningar, hvilka väsentligen

meddelades af arbetsgifvarne genom ifyllande af utsända frågeformulär,

men delvis äfven — på samma sätt — af de i det allmännas tjenst

anstälda läkare. Fullständiga uppgifter i detta hänseende torde dock

vara mycket svåra att erhålla. Möjligen skulle äfven framdeles dylika

uppgifter kunna lemnas af arbetsgifvarne sjelfva — i sammanhang

hvarmed må erinras att kolumner för detta ändamål inrymts uti de af

särskilda komiterade uppgjorda förslag till nya formulär för bergs- och

fabriks statistiken. För komplettering häraf kunde möjligen landets

läkarekår åläggas att inrapportera de fall, som komma under legitimerad

läkares behandling, detta senare i analogi med den skyldighet, som

redan åligger samtliga läkare, att anmäla fallen af vissa epidemier.

Möjligt är också att det för ändamålet vore tillräckligt, att anmälningsskyldigheten

inskränktes till läkare i allmän tjenst.

n) Angående sparkassor och insättningar i sparbanker meddelas

redan sedan längre tid tillbaka redogörelser af offentliga embetsverk,

nemligen af statistiska centralbyrån för de vanliga sparbankerna samt

folkbanker, och af postsparbankens styrelse för denna bank. I berättelserna

angående postsparbanken meddelades till en början jemväl

uppgifter om delegarnes yrken, och lärer postsparbankens styrelse vara

betänkt uppå att äfven för framtiden, med vissa mellantider, låta utarbeta

dylika redogörelser. Vidkommande de egentliga sparbankerna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufvud titeln.

torde deremot dessa och andra för socialstatistiken specielt behöfliga

utredningar erfordra särskilda åtgärder.

o) I Riksdagens skrifvelse omnämnas såsom föremål för socialstatistisk

behandling jemväl kooperativa företag. Detta slag af näringsdrift

torde dock i vårt land hafva nått en så ringa omfattning, att det

kan ifrågasättas, huruvida en särskild undersökning af densamma kan

anses behöflig. Möjligen skulle utredningen då i främsta rummet afse

att. upplysa om de hinder, som hittills hafva hållit detta slags ekonomiska

företag nere, äfvensom frågan huruvida och i hvad mån dessa

hinder anses kunna aflägsnas.

p) Sist af de ämnen, hvilka i Riksdagens skrifvelse exempelvis

anföras såsom tillhörande första gruppen af de ifrågasatta utredningarna,

upptagas: inrättningar till främjande af arbetsklassens materiella,

intellektuella och moraliska fromma. För de arbetsfält, som sammanfattas

under dessa allmänna uttryck, torde några regler rörande deras

behandling icke kunna på förhand uppställas, utan lärer väl hvart och

ett af dem ställa sina särskilda kraf och erfordra sin särskilda metod,

hvilken dock i hufvudsak torde kunna sammanfattas under någondera

af dem, hvilka antydts redan i det föregående.

.Till den senare gruppen (se sid. 18 här ofvan) af de föreslagna

undersökningarna räknas i Riksdagens skrifvelse sådana uppgifter rörande

affärsställningen inom de olika industrigrenarna, hvarigenom lagstiftaren

sättes i tillfälle att bedöma, i hvad mån åtgärder, som medföra

en ökning i produktionskostnaderna, kunna vidtagas, utan att derigenom

möjligheten att bestå i konkurrensen alltför mycket försvåras

eller rent af omintetgöres.

Uppgiften i detta fall blefve alltså att, inom hvarje särskild industrigren

-— hvarvid förmodligen äfven jordbruket har tänkts såsom en

industri — utreda de för handen varande produktionskostnaderna och

deras fördelning på vissa allmänna hufvudposter, äfvensom afsättningsvilkoren

för den färdiga produkten. Dylika undersökningar af stor

omfattning hafva ock blifvit verkstälda inom Amerika, ehuruväl man

äfven derstädes ännu medhunnit endast ett fåtal näringsgrenar. Framgången

af en dylik - undersökning är naturligtvis ytterst beroende af

den enskilde fabrikantens uppfattning om det gagn, eller kanske den

skada, han sjelf anser sig kunna skörda af dessa förhållandens framläggande

inför offentligheten, och hans häraf betingade större eller

mindre villighet att lemna de äskade upplysningarna. Öfver hufvud

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

29

torde socialstatistiken, åtminstone till en början, i detta hänseende få

att kämpa med stora svårigheter; och såsom en ytterligare sådan framträder,

att dessa undersökningar sannolikt torde blifva förenade med

betydande kostnader. Arbetet lärer väl så godt som helt och hållet

få utföras af särskilde sakkunnige och äfven å dessa komma att ställas

mycket stora anspråk. I den mån det åvägabragta resultatet kan visa

sig verkligen lända industrien till gagn, torde motståndet och svårigheterna

småningom förminskas. Några särskilda regler för detta arbetes

utförande lära icke kunna uppställas på förhand.

De i Riksdagens skrifvelse omnämnda och här behandlade föremål

för en socialstatistik betecknas af Riksdagen endast såsom exempel.

Också inses vid en granskning af utländska publikationer af detta slag

lätt, att ämnets gränser kunna betydligt utvidgas, och att i sjelfva

verket någon enighet om hvad som bör förstås med begreppet socialstatistik

ännu långt ifrån uppnåtts. Utom de ofvan behandlade ämnena

finner man, att de amerikanska socialstatistiska byråerna, enligt eu

långt ifrån uttömmande förteckning, ytterligare behandlat, exempelvis:

minderåriges arbete i fabriker; skolundervisningen för barn i fabriksarbete;

qvinnoarbete; trucksystem; föreningsväsen; skiljedomstolar;

fattigvård; kriminalstatistik; fångarbete; dryckenskapen och bränvinshandeln;

fattigdom och brott; äktenskapsskilnader; företagsvinsten;

olycksfallsförsäkring; söndagsarbete; förbrukningsstatistik; kriser; sjukkassor;

o. s. v.

En del af dessa ämnen äro dock i Sverige redan upptagna i den

officiella statistiken och skulle alltså redan af denna anledning icke

komma att tynga på socialstatistikens budget. Af de öfriga torde de,

som möjligen skulle kunna blifva föremål för undersökning i Sverige,

med afseende å metoden för uppgifternas insamlande icke förete några

väsentliga afvikelser från socialstatistiken i öfrigt.

Vid en allmän öfverblick af förestående redogörelse för behandlingen

af socialstatistikens skiftande arbetsfält — för så vidt denna

behandling ännu låter sig bedöma — skulle möjligen, på grund af det

omnämnande, som här flerstädes skett af sättet för vissa Kong], kotnitéers

undersökningar, slutsatser kunna dragas i afseende å vidden af

arbetsgifvarnes egen medverkan, livilka slutsatser kanske framdeles

icke skulle fullt bekräftas; det är nemligen icke omöjligt, att den beredvillighet,

som kommit till synes vid de förr omnämnda, mera sällan

återkommande undersökningarna, icke skall visa sig hålla stånd inför

eu mängd tätt på hvarandra följande frågeformulär i vidt skiftande

ämnen. A andra sidan torde väl få anses sannolikt, att i den mån, den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hufvudtiteln.

föreslagna arbetsstatistiken visar sig verkligen kunna, såsom i Riksdagens

skrifvelse yttras, opartiskt framlägga upplysningar, som äro af

vigt för den sociala frågans rätta bedömande, allmänhetens intresse för

arbetet också skall ökas och härigenom socialstatistikens uppgift alltmera

underlättas till vägledning för den sociala lagstiftningen.

Efter denna kortfattade redogörelse angående de olika metoderna

för uppgifternas insamlande torde embetsverken få öfvergå till frågan

om uppgifternas bearbetande och publicerande.

Beträffande bearbetningen må erinras att, ehuruväl materialets anskaffande

delvis komme att ske med biträde af för tillfället antagna

sakkunnige, sammanställningen och bearbetningen af materialet dock,

för vinnande af nödig enhet, måste helt och hållet öfverlemnas åt

den statistiska anstalten sjelf. I öfrigt torde sättet för uppgifternas

behandling icke komma att skilja sig från det annars inom statistiken

öfliga; dock torde särskild uppmärksamhet böra egnas deråt, att materialet

blifver fullständigt genomarbetadt, så att det kan för allmänheten

framläggas i möjligast öfversigtliga och lättfattliga form.

Inom den amerikanska socialstatistiken plägar man i allmänhet i

tryck framlägga jemväl sjelfva primäruppgifterna. Detta tillvägagångssätt

erbjuder naturligtvis fördelar för en fortsatt forskning, men det

kräfver mycket stora kostnader och torde redan af detta skäl icke hos

oss- mana till efterföljd.

Med afseende å den tillämnade social statistikens omfattning yttrar

Riksdagen i sin skrifvelse följande: »Med de ständiga förändringar, som

egde rum på det ekonomiska och industriella området, vore det, enligt

motionärens förmenande, icke nog med en socialstatistisk belysning för

en gång af vissa förhållanden. Det behöfdes dels en fortlöpande, mera

allmän statistik, dels mångsidiga, efter vissa mellantider npprepade

detaljundersökningar.»

I detta sammanhang må då erinras, att man äfven i Amerika i

allmänhet nöjt sig med att obligatoriskt kräfva utredning af endast ett

af socialstatistikens olika ämnen för hvarje år, stundom till och med

blott ett för hvart annat år; detta blir då respektive byrås ordinarie

berättelse för året (s. k. Annual Report). Vid sidan häraf står det

dock flertalet byråer fritt att med eller utan särskildt uppdrag behandla

andra ämnen, af mera tillfälliga anledningar; vid sidan af Annual Reports

står således ofta en hel rad af Special Reports, hvilka i afseende

å omfattning ingalunda behöfva gifva Annual Reports efter. Den naturliga

utvecklingen af detta system synes blifva, att vissa ämnen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjette hirfvudtiteln.

31

småningom stadga sig såsom periodiskt återkommande (t. ex. hvart

femte eller hvart tionde år), och att vid sidan häraf i händelse af behof

verkställas mera tillfälliga utredningar.

Beträffande åter det ofvan omförmälda, af motionären uttalade behofvet

af »en fortlöpande, mera allmän statistik», har äfven i andra

länder detta behof gjort sig gällande. De amerikanska byråerna synas

dock i allmänhet ännu icke hafva vidtagit några åtgärder i denna riktning.

Deremot har man såväl i England som i Frankrike sökt åstadkomma

en fortlöpande statistik genom utgifvande af en socialstatistisk

tidskrift, i England under namn af »Labour Gazette» sedan år 1893, och i

Frankrike under namn af »Bulletin de TOffice du travail» sedan innevarande

år (1894). Begge dessa tidskrifter utgifvas af hvardera landets

officiella socialstatistiska byrå.

Äfven i vårt land synes det som skulle en dylik publikation kunna

blifva af mycket gagn, dels såsom ett medel att samla och framlägga

en mängd af stundens fakta inom det ekonomiska området, dels såsom

ett sätt att uppehålla den lifligare förbindelse och vexelverkan med

den stora allmänheten, hvilken vexelverkan torde blifva oundgängligen

behöflig, om socialstatistiken skall kunna fylla sin uppgift. Genom

tidskriften skulle socialstatistiken så att säga oupphörligt påminna om

sin tillvaro och kräfva uppmärksamhet för sina intressen på ett mera

direkt sätt, än som kan ske genom de stora, kanske med ett helt års

mellantid utkommande publikationerna.

Innehållet för denna tidskrift skulle kunna blifva redogörelser för

lagstiftningen å det ekonomiska området såväl inom som utom fäderneslandet,

berättelse om vigtigare tilldragelser och förhållanden å det ekonomiska

området och framför allt inom arbetareverlden, såsom föreningar,

möten, strejker o. s. v.; innehållet i sammanträngd form af

vigtigare revisions- och årsberättelser från industriella företag, försäkringsinrättningar

och dylikt, samt revisionsberättelser från sjuk-, begrafnings-

och pensionskassor; uppgifter om inträffande löneförhöjningar

eller lönesänkningar inom industrien och öfriga näringar; redogörelse,

i sammanträngd form, för yrkesinspektörernas berättelser; referat af

in- och utländska publikationer af socialstatistiskt intresse; samt slutligen

tillvaratagande af den ej obetydliga mängd af statistiska notiser,

som meddelas i tidningarna och andra källor och hvilka tillsammanstagna

bilda en belysning af konjunkturerna för dagen såväl för arbetsgifvarne

som för arbetarne.

Förmedelst tidskriften skulle ock den socialstatistiska anstalten

kunna underhålla eu ständig förbindelse med sina uppgiftslemnare af

s. 32 Kontrollera mot PDF

Arbets statistiska

anordningar

i utlandet.

32 Sjette hufviidtiteln.

olika slag och å olika arter, främst med arbetsgivare- och arbetareföreningar.

Vid förestående specialundersökningar borde äfven ämnet först

diskuteras i tidskriften, hvarest jemväl kunde publiceras de för undersökningen

erforderliga tillkännagifvanden och cirkulär.

Omfånget af tidskriften synes icke behöfva öfverskrida 2 å 3 tryckark

månatligen.

De officiella socialstatistiska publikationerna skulle alltså komma att

utgöras dels af en periodiskt utkommande, mera allmänt ekonomisk

tidskrift, dels af specialundersökningar, livilka senare sannolikt med

tiden skulle fördela sig i tvenne grupper, den ena omfattande de med

regelbundna mellantider återkommande publikationerna, den senare mera

tillfälliga utredningar, som verkställas blott för en eller annan gång.»

Efter det jag sålunda redogjort för den af embetsverken i hufvudfrågan

lemnade utredning i anledning af Riksdagens ofvan omförmälda

skrifvelse om anordnande af en arbetsstatistik, torde det tillåtas mig

att inför Eders Kongl. Maj:t i någon mån omförmäla de åtgärder, som

i åtskilliga främmande länder vidtagits för åstadkommande af en dylik

statistik. Det säger sig sjelft, att jag härvid ej behöfver ingå i någon

detaljerad redogörelse, då i allt fall åtgärder i detta hänseende här i

landet alltid måste ske med hänsyn till våra egna förhållanden. Den

redogörelse jag lemnar är i vissa delar hemtad från den utredning af

hithörande förhållanden, som meddelades af Andra Kammarens tillfälliga

utskott för behandling af förevarande fråga vid 1893 års riksdag, men

i väsentlig mån kompletterad genom embetsverkens upplysningar i

deras utlåtande och genom från andra håll inhemtade meddelanden.

Redan sedan årtionden tillbaka började man i vissa länder inse

nyttan af att genom organiserande af fortvarande arbetsstatistiska

byråer söka åvägabringa en tillförlitlig arbetsstatistik för att med

ledning af densamma erhålla en klarare och mera djupgående inblick i de

omständigheter, under hvilka de arbetande klasserna lefva, och sålunda

blifva i stånd att på ett sakkunnigt och verksamt sätt råda bot för

existerande missförhållanden, utan att dervid obehörigen skada andra

berättigade intressen. Sålunda inrättades år 1869 i staten Massachusetts

uti Nord-Amerika en arbetsstatistisk byrå, »Bureau of statistics of Labor»,

i första hand på yrkande, der liksom äfven annorstädes, af arbetarne

sjelfva, men närmast till följd af ett uttalande af en för undersökningar

i vissa hänseenden rörande arbetstiden tillsatt komité, som

föreslog inrättande af en dylik byrå för insamlandet af data, som

kunde anses inverka på arbetsklassens läge och industriens förhållanden

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

33

i socialt afseende. Efterhand tillkommo dylika byråer i flera andra af

de nordamerikanska Förenta Staterna, såsom i Pennsylvanien år 1872, i

Connecticut år 1873, i Ohio år 1877 och så vidare år efter år, så att

numera sådana byråer äro i verksamhet inom cirka ett trettiotal stater.

Den statistiska byrån i Massachusetts har, enligt den antagna lagen

om densammas inrättande, till uppgift att samla, ordna, systematisera

och i årligen till lagstiftande församlingen afgifna berättelser framlägga

statistiska data rörande alla grenar af arbeten inom staten, särskildt

med hänsyn till de arbetande klassernas uppfostran, deras kommersiella,

industriella och sanitära tillstånd samt till industriens varaktiga bästa,

dervid byrån skall låta sig angeläget vara att icke gifva uttryck åt

någon viss åsigt, utan endast framlägga de vetenskapliga resultaten af

opartiska undersökningar. Åt de arbetsstatistiska byråerna hafva emellertid

i många stater anförtrotts åtskilliga andra värf, som med arbetsstatistiken

hafva mer eller mindre gemenskap. Sålunda är i vissa stater

utarbetandet af industristatistik öfverlemnadt åt dessa byråer, i andra

utöfvas af dem tillika fabriksinspektion och i en af staterna, Indiana,

har åt den der inrättade byrån uppdragits, jemte en mängd andra för

den egentliga arbetsstatistiken främmande göromål, till och med handhafvandet

af den geologiska forskningen.

Dessa i de särskilda staterna förefintliga byråer, i spetsen för hvilka

inom hvarje stat står en chef, »the Commissioner», med två till fem biträden

och med rätt att anställa sakkunnige agenter, »experts», samt

tillfälliga biträden, hafva väsentligen olika befogenhet i de olika staterna,

likasom ock omkostnaderna för desamma äro skäligen vexlande.

Sålunda hafva byråerna i vissa stater laglig rätt att vid sina undersökningar

upptaga vittnesmål samt att med bötes- eller fängelsestraff belägga

hvarje vägran att lemna upplysningar eller ett afgifvande af oriktiga

sådana, under det att i andra stater byråerna sakna dylik befogenhet,

och hvad de för byråerna bestämda utgiftsstater angår, äro de till sin

storlek i hög grad olika, i det att de för dem anslagna omkostnadsbeloppen

ligga mellan 25,000 dollars och 3,200 dollars.

De arbeten, som dessa byråer utfört och hvilkas bästa resultat vunnits

genom användande af särskildt sakkunnige agenter, äro af många

olika slag och omfatta, exempelvis nämndt, undersökningar rörande barns

användande i fabriker, bostadsförhållandena bland arbetarne i städerna,

arbetstid och arbetslön, strejker, förliknings- och skiljenämnder, kooperativa

företag, arbetslöshet, vissa yrkens inflytande på qvinliga arbetares

helsotillstånd, olycksfall, grufarbete, söndagsarbete in. in.

Det är sålunda ett ganska betydande arbete, som dessa byråer ut
Bih.

till ltiksd. Prot. lHDtj. 1 Samt. 1 Afd. I ljuft. i>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjette hufvudtiteln.

fört, men den mängd af olikartade utredningar, som jag nyss omnämnt,

gifver otvetydigt vid handen, att den enhet i arbetet, som för vinnande

af större och omfångsrikare resultat ‘ naturligen vore nödig och önsklig,

saknas. Af denna orsak blef ock — äfven i detta fall ytterst i anledning

af från de arbetande klassernas sida derom uttryckt önskan — år

1884 en särskild »Bureau of Labors statistics» inrättad i Washington

för hela unionen. Denna byrå, som stäldes under departementet för

det inre, erhöll en af Förenta Staternas president med senatens bifall

för viss tid utsedd chef, och för byråns behof anvisades ett årligt anslag

af högst 25,000 dollars.

Sedermera har genom en år 1888 antagen lag nämnda byrå ombildats

till ett sjelfständigt embetsverk, »Department of Labor».

Sagda embetsverk består af en utaf Förenta Staternas president, för

fyra år i sänder, utsedd chef med en årlig aflöning af 5,000 dollars samt

i öfrigt. af en personal af mellan 60 och 70 personer af olika lönegrader,

deri inberäknade cirka 20 särskildt sakkunnige och bland dessa

senare jemväl två qvinnor. AflöDingen för denna betydande tjenstepersonal

betingar en årlig kostnad af öfver 80,000 dollars och utgifterna

för embetsverkets verksamhet i sin helhet uppgick år 1891 till 168,270

dollars.

Embetsverket har till uppgift att samla och sprida bland Förenta

Staternas folk nyttiga upplysningar »rörande arbetarefrågor, detta ord

taget i dess mest allmänna och omfattande bemärkelse, särskildt arbetets

förhållande till kapitalet, arbetstid, manliga och qvinliga arbetares

aflöning samt medlen att främja de arbetande klassernas materiella, sociala,

intellektuella och moraliska välfärd», vidare bostads- och låneföreningar,

det så kallade Göteborgssystemet för utskänkningsväsendet

m. m.

I anledning af ett inom Förenta Staternas kongress väckt förslag,

har arbetsdepartementet nästlidna år jemväl fått sig ålagdt att utgifva

en tidskrift med uppgift att lemna redogörelser rörande sådana förhållanden

och spörsmål såväl i in- som utlandet, med hvilkas utredande

embetsverket tager befattning. Denna tidskrift, »Bulletin of the Department

of Labor», som får utgå i en upplaga af 10,000 exemplar och

hvars första häfte utkom under november månad 1895, är afsedd att

utgifvas hvarannan månad och innehålla i hvarje häfte omkring 100

sidor i oktav.

I den instruktion, som blifvit för arbetsdepartementets chef utfärdad,

ålägges denna embetsman särskildt att, när helst industriella vexlingar

göra en sådan undersökning af vigt, söka utröna produktions
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

35

kostnaden i de förnämsta industriländerna för sådana artiklar, som i

Förenta Staterna äro belagda med tull, och skola i produktionskostnaden

särskildt upptagas aflöningar, daglig arbetstid, jemförelse af lefnadskostnaderna

m. m. samt industriidkarne tillfallande vinst på tillverkningen.

Vidare skall han anställa undersökningar rörande »ringar» och

andra associationer af arbetsgivare eller arbetare samt det inflytande,

de utöfva på produktionen och varornas pris, äfvensom på vissa tider,

som dock icke må infalla närmare hvarandra än minst två år, afgifva

berättelse om det allmänna tillståndet i fråga om produktionsförhållandena

inom de ledande industrierna. Slutligen åligger det chefen särskildt

att undersöka orsakerna till och förloppet af tvister och stridigheter

mellan arbetare och arbetsgivare, der de synas egnade att göra

afbräck i befolkningens välbefinnande inom de särskilda staterna.

Arbetsdepartementet, som icke eger befogenhet att, såsom, enligt

hvad jag ofvan nämnt, är förhållandet med byråerna i vissa stater, med

rättslig verkan påkalla vittnesförhör eller vid straffpåföljd af vederbörande

infordra äskade uppgifter och som sålunda är hänvisadt till att på frivillighetens

väg erhålla nödigt material för sin verksamhet, har, sedan

detsamma börjat fungera, offentliggjort omfångsrika berättelser rörande

följande ämnen, nemligen industriella kriser från 1837 till 1886, fångarbete,

a^beterskor i stora städer, strejker och arbetsinställelser 1881

—1886, arbetare vid jernvägar samt produktionskostnader för jern,

stål, stenkol, koks, glas samt ylle-, bomulls-, siden- och linnevaror.

England, der det sedan länge varit öfligt att, då en socialreformatorisk

lagstiftningsåtgärd stått på dagordningen, genom en parlamentskommission

undersöka, förnämligast genom anställande af vittnesförhör,

de i samband med den ifrågastälda lagstiftningsåtgärden stående sociala

förhållandena, var det land, der man först inom Europa följde exemplet

från Amerika, i det att i anledning af ett i underhuset år 1885 derom

väckt förslag regeringen påföljande år inom »the Board of Trade» inrättade

en arbetsbyrå med öfver hufvud taget enahanda åligganden, som

dess amerikanska förebilder. Vid denna byrå, som närmast sorterade

under handelskollegii statistiska byrå, anstäldes eu arbetskorrespondent,

hvilken sjelf varit mekanisk arbetare, med efterhand sex biträden.

Denna arbetskorrespondent offentliggjorde för hvarje år tvenne rapporter,

behandlande, den ena strejkerna och den andra yrkesföreningarne,

»Trade Unions», hvarjemte han äfven framlagt redogörelser rörande löneförhållanden,

arbetstider, lefnadsomkostnader för arbetare inom vissa

yrken, det så kallade »utsvettnings-» (betings-) systemet i östra London

och Leeds m. m.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette hnfradtiteln.

Denna byrå, som i synnerhet led brist på tillgång på personer,

hvilka i orterna verkstälde nödiga undersökningar, blef efter fem års verksamhet

utvidgad och omdanad, i det att år 1893 »t-he Labour Department»

inrättades, under chefskap af »the Commissioner for Labour». Vid detta

embetsverk äro anstälde, jemte en »Chief labour correspondent», äfven tre

»Labour correspondents» — af hvilka eu är en qvinna — samtliga dessa

»correspondents» valde med hänsyn till deras insigt i arbetareförhållanden.

Men utom dessa och ytterligare omkring ett tjugutal der tjenstgörande

har the Labour Department, som också på annat sätt öppnat regelbundna

förbindelser med handels- och industrikollegier, produktionsföreningar

m. m. i olika delar af landet, i sin tjenst anstälde omkring 30

landsortskorrespondenter. Dessa korrespondenter, hvilka vanligen tillika

äro sekreterare i de större arbetareföreningarna, påpeka och beskrifva,

hvar inom sin ort, uti månatliga rapporter de vigtigaste arbetarefrågan

rörande förhållanden, såsom strejker, tvister mellan arbetsgifvare och

arbetstagare, inrättande eller nedläggande af industriella inrättningar

m. m. dylikt.

Utöfver det slags undersökningar, med hvilka redan arbetsbyrån

sysslat-, åligger det the Labour Department att utföra mera speciella

undersökningar af frågor rörande arbetareintressen och om arbetets

vexlingar under olika årstider äfvensom att anställa sanitära .undersökningar

och dylikt samt att befordra populariseringen och spridandet af

officiella meddelanden och statistik. Derjemte tillhör det the Labour

Department att utgifva en periodisk skrift med upplysningar till arbetsklassens

tjenst om yrkenas ställning och arbetsmarknaden i olika

delar af landet, statistik öfver pris, produktion, import, export, emigration

och immigration m. in. I maj månad 1893 började också

departementet att- utgifva den af embetsverken omnämnda tidskriften »the

Labour Gazette», som utkommer en gång i månaden i en upplaga af 18,000

exemplar, deraf 7,000 exemplar gratis tillhandahållas vissa institutioner,

och som betingar ett pris per häfte om 32 sidor af allenast 1 penny.

Tidningen innehåller de departementet från olika håll, både officiella

och icke officiella, tillhandakomna uppgifter, behörigen kontrollerade,

ordnade och bearbetade. Genom the Labour Department hafva ock

offentliggjorts, jemte årsberättelser, åtskilliga omfattande arbetsstat-istiska

publikationer, hvilka behandlat, bland annat, strejker och arbetsafspärrningar

under år 1891; arbetslöner och arbetstid med afseende särskildt

å förändringar i desamma inom Storbritannien och Irland under år 1893,

styckelöner och aflöningar efter tid; vinstandelssystem; statistiska tabeller

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtitehi. 37

och redogörelser för fackföreningarne; medlen att förekomma arbetslöshet

m. m.

I Frankrike har, likaledes efter amerikanskt mönster, år 1891

inrättats ett arbetsstatistiskt embetsverk »l’Office du travaib. Detta

embetsverk, som, med ett årligt statsanslag af 152,000 francs, är stäldt

under handelsministeriet och ledes af en dirigent, biträdd af 11 tjenstemän,

har till uppgift att samla, sammanställa och offentliggöra allt, som

kan tjena till belysning af arbetarefrågan, i synnerhet hvad som rör

tillståndet och utvecklingen af produktionen, organisering af och ersättning

för arbete, arbetets förhållande till kapitalet, arbetarnes ställning

samt arbetarefrågans läge i Frankrike, jemfördt. med dess läge i andra

länder.

Vid utförandet af dessa uppgifter lägger den franska byrån synnerlig

vigt vid den personliga undersökningen på ort och ställe, eller

det arbete, som tillhör dess s. k. »yttre tjenstgöring», hvilken utföres

af »délégués» och »missionaires», fast anstälde eller tillfällige, sakkunige

medarbetare, motsvarande de amerikanska »experts».

För att i vidare kretsar än som skulle kunna ske genom de mera

omfångsrika och svårfattliga officiella publikationer, som utgå från byrån,

sprida kunskap i de ämnen, som tillhöra dess verksamhetsområde, utgifves

af byrån också en månatlig tidskrift: »Bulletin de 1’office du

travail», hvars prenumerationspris är satt så lågt som till 2 francs 50

centimes per år och hvilken innehåller meddelanden under följande hufvudrubriker:

officiella handlingar och dokument; rättsvetenskap; den sociala

och industriella rörelsen i Frankrike; den sociala rörelsen utomlands och

bibliografi. Från byrån hafva, år efter annat, utgifvits ett icke obetydligt

antal statistiska afhandlingar, af hvilka här torde böra framhållas

: plats- och arbetsanskaffningsväsendets historia och nuvarande organisation

i Frankrike jemte jemförelse med motsvarande förhållanden i

främmande länder; strejker, förlikningsväsende och skiljedomstolar i

Frankrike och andra länder; lagstiftningen angående hygieniska förhållanden

och skyddsåtgärder i fabriker uti Frankrike och utlandet;

arbetslöner och arbetstid inom den franska industrien; framställning af

de senaste resultaten af arbetareförsäkringen inom Tyskland och Österrike

m. m.

1 Schweiz har af arbetareföreningarne sjelfva från och med år 1887

inrättats en arbetsstatistisk byrå, som erhåller statsbidrag af 20,000

francs och. samarbetar med statsmyndigheterna. Arbetssekreteraren,

som tillsättes för tre år af styrelsen för allmänna schweiziska arbetareförbundet

— en sammanslutning af arbetareföreningar utan hänsyn till

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjette jjufvudtiteln.

politisk eller religiös åskådning — har två ordinarie biträdeu och aflönas

med 4,000 francs. Denne arbetssekreterare åligger att tillhandagå

icke blott arbetareförbundets styrelse utan äfven regeringen; han skall

nemligen »stå till schweiziska förbundsrådets förfogande)) vid undersökningar

rörande arbetareförhållanden samt med socialstatistiska bearbetningar

och utlåtanden, för hvilket ändamål häri eger att omedelbart

begära upplysningar från myndigheter, föreningar och privata personer.

Det för arbetssekretariatets verksamhet upprättade program upptager

särskildt: lönestatistik, redogörelse för hjelpkassor, undersökningar bland

arbetare för lagstiftningsåtgärder, som beröra yrkena, samt undersökning

rörande qvinliga arbetares ställning.

Äfven i Tyskland, har på den senare tiden särskilda åtgärder blifvit

vidtagna för erhållandet af en arbetsstatistik, i det att år 1892 föreskrefs

inrättandet af en kommission för dylik statistik med särskild

hänsyn till den arbetarelagstiftning, som är i Tyskland gällande. Kommissionen

består af ordförande och 12 medlemmar, af hvilka ordföranden

och en medlem, som derjemte skall vara anstäld i statistiska byrån,

utses af rikskansleren; af de öfriga medlemmarne utser förbundsrådet

fem och riksdagen sex. Kommissionen, som hittills utfört sina

undersökningar genom utsändande till vissa grupper af arbetsgifvare

och arbetstagare af frågeformulär, har att afgifva förslag rörande sin

verksamhet samt, på uppdrag af rikskansleren eller förbundsrådet, verkställa

undersökningar och bearbeta det samlade materialet samt sammanfatta

berättelser rörande undersökningarnes resultat. Till biträde

åt sina ordinarie medlemmar kan kommissionen äfven inkalla adjungerade

ledamöter, arbetare och arbetsgifvare i lika antal, äfvensom höra sakkunnige.

De ordinarie ledamöterna och tillkallade arbetsgifvare samt

sakkunnige erhålla allenast godtgörelse för sina under den tid, kommissionens

sammanträden vara, häfda omkostnader, men inkallade arbetare

jemväl ersättning för förlorad arbetsförtjenst. De af den tyska kommissionen

hittills offentliggjorda arbetena hafva i hufvudsak omfattat

undersökningar beträffande arbetstiden i bagerier och konditorier, arbets-

och uppsägningstider samt lärlingsförhållanden inom handelsyrket,

arbetstiden vid mjölqvarnar äfvensom rörande arbets- och löneförhållanden

för såväl manliga som qvinliga uppassare å värdshus in. in.

Slutligen bör jag nämna, att ett förslag till lag rörande arbetsstatistik

föreligger i Österrike, och att äfven inom åtskilliga andra länder

i Europa förberedande åtgärder vidtagits uti nu ifrågavarande syfte;

och torde jag i detta sammanhang jemväl böra särskildt framhålla, att

ITorges statistiska byrå de senare åren varit sysselsatt med arbetssta
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjette hufvndtiteln.

tistiska undersökningar, hvilka byrån, enligt hvad de i ärendet hörda

embetsverken meddela, lärer komma att under den närmaste framtiden

än ytterligare utsträcka.

Såsom såväl Riksdagen som embetsverken erinrat, återfinnas de

officiella arbetsstatistiska data, som i vårt land förekomma, förutom,

om än mera sparsamt, i Sveriges officiella statistik rörande bergshandteringen,

fabriker och manufakturer, jordbruk m. m. äfvensom

i viss mån i berättelserna om kommunernas fattigvård och finanser

samt vår befolkningsstatistik, så godt som uteslutande i de statistiska

undersökningar, som verkstälts af särskilda för utredande af vissa hithörande

frågor tillsatta komitéer. Dylika undersökningar hafva sålunda

hufvudsakligast medelst utsändande af tabell- och frågeformulär på senare

åren utförts dels af 1875 års komité för utarbetande af författning

angående barns och yngre personers användande i fabriks- och handtverksarbete

m. m., dels, och i synnerhet, af 1884 års arbetareförsäkringskomité

och 1891 års s. k. arbetareskyddskomité. Derjemte hafva

såväl på kommunal bekostnad som äfven på helt och hållet enskild

väg föranstaltats arbetsstatistiska undersökningar i vissa frågor. Men

man torde dock kunna påstå att, medan man flerstädes i utlandet vidtagit

alltmer vidtgående åtgärder för att förskaffa sig en tillförlitlig

arbetsstatistik, denna del af statistiken allenast i mycket ofullständig

grad blifvit inom vårt land tillgodosedd. Krafvet på en förändring

härutinnan eger derför efter min åsigt sitt berättigande, då äfven här

i landet arbetarefrågan mer och mer trädt i förgrunden och alltså

helt naturligt påkallar statens medverkan för lösandet af de många

spörsmål, den innebär. Till utredande af dessa bör, efter hvad sakens

natur gifver vid handen, upprättandet af en arbetsstatistik kunna lemna

icke oväsentliga bidrag, men de hos oss, hufvudsakligen blott tid efter

annan och i vissa bestämda syften, anskaffade uppgifter, som insamlats

genom förenämnda, med längre mellanrum tillsatta komitéers försorg

och som utgöra det väsentligaste af det i vårt land förefintliga arbetsstatistiska

materialet, kunna, såsom Riksdagen ock anmärkt, ingalunda

vara för sitt ändamål tillfyllestgörande. Dertill erfordras otvifvelaktigt

fortlöpande, systematiskt anordnade undersökningar i hithörande frågor.

Dylika undersökningar, hvilka med hänsyn till de många grannlaga förhållanden,

de måste beröra, oundgängligen äro af synnerligt invecklad

natur, lära emellertid icke kunna med framgång utföras af andra än

personer, som särskildt deråt egna sin verksamhet och under fortsatt

öfning samt på grund af dymedelst vunnen erfarenhet allt mer och

Arbetsstatistikens

behöflighet

och sättet för

dess anordnande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hnfviultiteln.

mer förvärfva sig insigter i rätta sättet att utföra arbeten af förevarande

art. Och sådana sitt värf fullt vuxna personer lära lör visso

icke vara att tillgå, om deras biträde påkallas allenast vid af större

eller mindre mellanrum skilda tidpunkter. I känslan häraf har också

1884 års arbetarförsäkringskomité, ehuru densamma erkänner den beredvillighet

och noggrannhet, hvarmed i allmännhet infordrade uppgifter lemnats

och framstälda frågor besvarats — cirka 84 procent åt de utsända

frågeformulären återkommo med svar i sitt betänkande framhållit

att, för att ett verkligt gagn af utredningar rörande arbetarförhållanden

skall kunna vinnas, erfordras, att dylika fortsättas under längre tidrymder

eller åtminstone periodiskt förnyas.

Såsom förut omförmälts, äro vi visserligen icke helt och hållet i saknad

af dylika fortlöpande arbetsstatistiska uppgifter. Men dessa

uppgifter'' äro dock af alltför allmän natur för att kunna fylla de

fordringar på noggranna specialundersökningar, hvarigenom, steg efter steg,

allt större och större insigter kunna erhållas i de olika förhållanden, under

hvilka arbetsklassen lefver, och hvarförutan det mål, som genom arbetsstatistiken

är afsedt att vinnas — en, såvidt möjligt, fullständig kunskap

om nyssnämnda förhållanden — icke kan ernås. Icke heller lärer man

kunna utan vidare hos oss tillämpa de erfarenheter, hvartill arbetsstatistiken

kommit i utlandet, då förhållandena derstädes i allmänhet vidt skilja sig

från de inom vårt land rådande, och det lärer derföre, synes det mig, om

man vill vinna verkligt goda resultat, blifva nödigt att utföra grundliga

och i detalj gående undersökningar just beträffande de särskilda omständigheter,

hvarunder våra arbetare lefva. Verkställandet af sådana undersökningar

får ingalunda betraktas såsom allenast en klassfråga, utan den är

en angelägenhet, som rörer samhället i dess helhet. Förefintligheten af

en på en sakrik arbetsstatistik fotad kännedom om arbetsklassens vilkor

är nemligen icke blott den säkraste grundval för afl lagstiftning

till höjande och förbättrande af den egentlige arbetarens ställning, utan

äfven ett bland de säkraste medlen att kunna förekomma eller åtminstone

till sin utsträckning begränsa många strider och tvistigheter inom

samhället och speciel mellan arbetsgifvare och arbetstagare. Sådana utredningar

äro derjemte ej blott af största vigt för vinnande af en tillförlitlig

kännedom om våra näringsförhållanden i allmänhet till bedömande af

de åtgärder, som för deras främjande och utveckling böra från statens

sida vidtagas, utan jemväl till god hjelp vid afgörande af en. mängd

andra frågor på det socialpolitiska området. Synnerligt maktpåliggande

är emellertid att dylika undersökningar, för att motsvara sitt ändamål,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette hufvudtiteln.

utföras fullt opartiskt, och obestridligt torde väl vara, att en sådan utredning

i hithörande frågor kan ske allenast från statens sida.

Enligt hvad kommerskollegium och statistiska centralbyrån upplysa,

har det ansedda »Institut International de Statistique», hvilket består af

statistikens officiella målsmän inom nästan alla länder, redan år 1891

såsom ett önskningsmål framhållit, att regeringarne i de olika länderna

måtte efter amerikanskt mönster inrätta arbetsstatistiska byråer; och

hafva cheferna för Sveriges, Norges och Danmarks statistiska byråer

vid ett år 1894 i Kristiania hållet möte uttalat sig för vidtagandet af

likformiga undersökningar beträffande arbetslöner samt andra löne- och

iukomstförhållanden. Men icke blott i ämnet sakkunnige, utan jemväl

hvar och en annan måste erkänna vigten af att kunna stödja bedömandet

af de sociala spörsmålen på opartiska, grundliga och mångsidiga

statistiska utredningar.

I afseende å de speciella förhållanden, som skulle göras till föremål

för ifrågavarande undersökningar, samt sättet för de erforderliga uppgifternas

insamlande och bearbetande tillåter jag mig hänvisa till hvad embetsverken

derom anfört. Jag fäster dervid särskildt uppmärksamheten

derå, att en tillfredsställande utredning af de många och olikartade förhållanden,

som med en arbetsstatistik afses, icke lärer kunna verkställas

uteslutande genom den hos oss hittills i allmänhet begagnade metoden,

enligt hvilken till de korporationer och enskilde, från hvilka upplysningar

önskas, utsändas tabeller och frågeformulär, hvilka sedermera

i den mån, de blifvit af vederbörande besvarade, utgöra den enda grunden

för utredningen. Med afseende å arten af de undersökningar, som nu

blifva i fråga att verkställas, blir det ofta nödigt att utsända särskilda

personer, som på ort och ställe göra sina efterforskningar och genom

personligt sammanträffande med så väl arbetsgifvare och arbetare som

andra intresserade personer inhemta upplysningar.

För utförande af ifrågavarande arbeten kräfves alltså dels fast anstälda

personer, som hafva detta till sin hufvuduppgift och hvilka naturligtvis

måste vara bildade och erfarna statistiker, dels ock mer eller

mindre tillfälligt anlitade biträden, deribland agenter och korrespondenter

å skilda orter i riket, genom hvilka anstalten kan, på sätt den finner

lämpligt, förvärfva de upplysningar, deraf den för sina utredningar är i behof.

I fråga om organisationen af den anstalt, som skulle handlägga de

arbetsstatistiska frågorna, framträder, såsom embetsverken i sitt ofvanberörda

utlåtande framhålla, först den frågan, huruvida denna statistik

bör öfverlcmnas åt något af de redan bestående embetsverken eller

huruvida för densamma en särskild statistisk byrå bör upprättas. I

Bih. till MM. Blot. 1890. 1 Barn]. 1 Afd. 1 lldft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette hufvudtiteln.

detta afseende äfvensom beträffande anstaltens organisation och kostnaden

för densamma yttra embetsverken i sitt utlåtande följande:

»Af äldre statistiska embetsverk torde i först anförda fall kunna

komma i fråga endast statistiska centralbyrån och kommerskollegium.

Båda dessa embetsverk hafva redan en mångfald af andra uppgifter

att fylla; i kommerskollegium är statistiken i dess helhet till och med

blott en afdelning vid sidan af flere andra afdelningar med alldeles

olikartade uppgifter. Såväl i statistiska centralbyrån som i kommerskollegium

skulle den nya statistiken alltså i viss mån komma att intaga

ställningen af ett biändamål, något som för eu så vansklig uppgift som

den här föreliggande måste anses såsom ett väsentligt hinder för det

afsedda målets vinnande. Socialstatistikens uppgift är förenad med så

många svårigheter och kommer särskilt till en början att erbjuda så

många möjligheter med afseende å metod och behandlingssätt, mellan

hvilka i hvarje ögonblick måste väljas, att det synes oundgängligt, att

arbetet genast från början organiseras uti möjligast fria former och

öfverlemnas åt en personal, som kan alldeles odeladt egna sig åt sin

uppgift. I denna riktning torde ock utvecklingen mer och mer kunna

sägas gå i främmande länder.

En socialstatistisk byrå synes, åtminstone tillsvidare, kunna nöja sig

med tvenne fasta tjensteman, förutom chefen. Af de begge tjenstemännen

borde den ene företrädesvis ombesörja tidskriftens utgifvande

samt bibliotekariegöromålen äfvensom tillhandagå allmänheten med upplysningar,

den andre åter biträda vid utarbetandet af specialundersökningarna

samt bestrida registratorsgöromålen.

Beträffande aflöningsbeloppen torde chefsplatsen böra likställas med

en byråchefsbefattning, alltså tilldelas 4,400 kronor i lön och 2,000 kronor

i tjenstgöringspenningar, förutom 600 kronor i ålderstillägg efter fem

år, samt af de båda öfriga tjensterna den, med hvilken redaktörsslcapet

för tidskriften är förenadt, blifva af andra graden, d. v. s. uppföras

till 3,000 kronors lön och 1,500 kronors tjenstgöringspenningar, och den

andra af första graden, med 1,800 kronor i lön och 1,200 i tjenstgöringspenningar,

i begge fallen förutom de tvenne sedvanliga ålderstilläggen

å 500 kronor efter respektive fem och tio år.

Tillfälliga biträden torde få anställas i mån af behof. I saknad af

hvarje ledning på förhand för bedömande af det erforderliga antalet,

torde förslagsvis kunna upptagas ett anslag för ändamålet lika med

hälften af statistiska centralbyråns nuvarande anslag, alltså omkring

6,000 kronor.

I fråga om kostnaden för specialagenter kan ledning i viss mån

s. 43 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

43

vinnas af den förr omnämnda undersökningen år 1886 af det hygieniska

tillståndet i Stockholms fabriker. Vid detta tillfälle undersöktes

något mer än 200 fabriksinrättningar, efter ett ganska omfattande program,

för eu sammanlagd kostnad af 3,000 kronor. Visserligen behöfde

i detta fall icke någon resekostnadsersättning utgå, men å andra sidan

torde böra erinras, att en del af de socialstatistiska undersökningarna

kunna verkställas af yngre, för saken intresserade personer, t. ex. studerande

vid universiteten eller från de tekniska läroanstalterna nyss

afgångna elever och äfven kroppsarbetare, hvilka samtligas anspråk

på ersättning synas kunna ställa sig jemförelsevis låga. Ett belopp af

t. ex. 5,000 kronor torde derför i allmänhet kunna anses räcka till för

undersökande af några hundratal etablisseinenter, ett antal som jemväl

i de större länderna plägar anses tillräckligt för dragande af säkra slutsatser.

Under förutsättning af en dylik undersökning hvarje år skulle

alltså sagda belopp af 5,000 kronor komma att uppföras årligen.

Anslaget till skrifmaterialier och expenser torde förslagsvis kunna

sättas lika med hälften af det nu till statistika centralbyrån utgående,

alltså till 1,500 kronor.

För ett tryckningsanslag af 10,000 kronor skulle omkring 60 tryckark

kunna åstadkommas i en upplaga af 2,500 ex.; häraf skulle på

tidskriften komma cirka 30 ark.

För biblioteket torde erfordras åtminstone 500 kronor årligen och

för vaktmästare 800 kronor jemte vanligt ålderstillägg å 100 kronor.

Hyra för lokal uppföres förslagsvis med 2,000 kronor.

Totalsumman af här upptagna belopp stiger till 39,700 kronor årligen,

hvartill kommer ett särskilt anslag för en gång för anskaffande

af möbler och inventarier.

Skulle den föreslagna anstaltens publikationer komma att intagas

i serien »Bidrag till Sveriges Officiella Statistik», blefve anstaltens chef

derigenom äfven medlem af statistiska tabellkommissionen. Om deremot

de socialstatistiska publikationerna komma att bilda en särskild serie,

torde i alla fall plats i tabellkommissionen böra beredas för den nya

anstaltens chef, hvilket vore ensidigt för uppehållandet af den nödvändiga

förbindelsen mellan den nya grenen af rikets officiella statistik

och de äldre grenarna.

För de mångskiftande uppdrag, som torde komma på det socialstatistiska

embetsverkets lott, kan icke inom verket sjelft i hvarje fall

tillräcklig sakkunskap förutsättas. Särskild! vid upptagandet af nya

arbetsfält torde embetsverket komma att behöfva ett stöd af utanför

stående personer med sakkännedom och erfarenhet inom olika områden.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette hufvudtiteln.

Ett i viss mån organiseradt stöd i detta afseende skulle erbjudas

genom inrättande af en kommission af sakkunnige, inför hvilken plan

för hvarje undersökning kunde till pröfning framläggas af den socialstatistiska

anstaltens chef, hvarjemte denna kommission borde ega befogenhet

att hos Kongl. Maj:t göra underdåniga framställningar om

anordnande af äfven andra till socialstatistiken hörande undersökningar

än de af anstaltens chef föreslagna.

Ledamöterna i denna kommission borde utses för någon längre

tid, exempelvis tre år, och borde i händelse af behof för särskilda

frågor kunna med sig adjungera lämpliga personer. Chefen för den

eocialstatistiska anstalten torde böra vara medlem af kommissionen på

grund af sin befattning; öfriga ledamöter, till ett antal ej öfverstigande

20, torde lämpligast utses på det sätt, att statsrådet och chefen för

civildepartementet bemyndigas att anmoda de allmänna verk eller enskilda

korporationer af såväl arbetsgivare som arbetare, hvilka synas

företrädesvis böra komma i fråga (exempelvis kommerskollegium, statistiska

centralbyrån, brukssocieteten, sågverks- och trävaruexportföreningen,

fabriks- och handtverksföreningar, arbetareföreningar o. s. v.),

att låta sig i kommissionen representeras, hvarjemte äfven särskild

person må kunna anmodas att såsom ledamot i kommissionen inträda.

Ordförande torde af chefen för civildepartementet böra utses bland

kommissionens ledamöter.

För uppgörande af den detaljerade planen för insamlande och bearbetande

af de till en viss frågas utredning nödiga uppgifter äfvensom

för vinnande under arbetets utförande af nödiga upplysningar

torde vidare tillfälle böra beredas chefen för den socialstatistiska anstalten

att, när han så önskar, rådföra sig med en eller flere specielt

sakkunnige, hvilka kunde, på hans förslag, direkt eller indirekt (genom

föreningar e. d.) inom eller utom kommissionen utses af statsrådet och

chefen för civildepartementet.

Ledamot af kommissionen äfvensom nyss nämnd, för särskild fråga

tillkallad sakkunnig, som på grund af allmänt uppdrag, hvarmed arfvode

är förenadt, uppehåller sig i Stockholm, äfvensom derstädes bosatt embets-

eller tjensteman torde icke böra erhålla någon särskild ersättning,

hvaremot annan ledamot af kommissionen eller särskildt tillkallad sakkunnig

torde, om han är i hufvudstaden bosatt, böra åtnjuta ersättning

af fem kronor för hvarje dag, då sammanträde hålles, och, om han är

annorstädes bosatt, rese- och dagtraktamente enligt tredje klass af gällande

resereglemente.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

45

Kostnaden för den föreslagna socialstatistiska anstalten är bär ofvan

förslagsvis upptagen till 39,700 kronor årligen (förutom ett särskilt

anslag för en gång vid första uppsättningen). Tillägges jemväl

ett ungefärligt belopp af 1,000 kronor eller något deröfver för bestridande

af kostnaderna för den nyssberörda kommissionen äfvensom anlitandet

af särskilda sakkunnige, stiger hela årskostnaden till i rundt

tal 41,000 kronor. För jemförelse må anmärkas, att budgeten år 1891

uppgick för unionsbyrån i Washington till omkring 600,000 kronor,

hvilket per innebyggare gör något mer än den nyssnämnda summan för

Sverige.

Kostnaderna för den nu föreslagna nya statistiska anstalten skulle

dock kanske till en del kunna balanseras genom besparingar på andra

områden. I sagda anstalt skulle nemligen staten ega en stadigvarande

byrå för verkställande af en del statistiska undersökningar, hvilka hittills

plägat företagas af tillfälliga komitéer. Genom den ökade vana vid

dylika arbeten, som man eger rätt att förutsätta bos en permanent institution,

skulle undersökningarna sannolikt kunna på detta sätt utföras

för mindre kostnader än som hittills i eu del fall varit händelsen.»

På sätt den förut af mig lemnade redogörelsen utvisar, bar i utlandet

arbetsstatistiken i allmänhet till en början anförtrotts åt en särskild bj^rå

inom något förut bestående embetsverk, men sedermera hafva, i den mån

omfånget af dess arbeten utvidgats, särskilda fullt sjelfständiga embetsverk

för ändamålet upprättats. Derest man hos oss skall förlägga

den ifrågavarande statistiken till något förut bestående embetsverk,

hvilket åtminstone till en tid synes lämpligt, då under alla förhållanden

någon tid måste åtgå för att vinna full klarhet om rätta sättet för hithörande

ämnens bearbetande, synes, såsom ock embetsverken framhållit,

dertill endast kunna ifrågasättas statistiska centralbyrån eller kommerskollegium,

hos hvilka båda embetsverk största sakkännedomen om förevarande

frågor kan förutsättas vara att tillgå. I detta afseende tillkännagaf

det i Andra Kammaren vid 1893 års riksdag tillsatta tillfälliga utskott,

som behandlade den då i ämnet väckta motionen, såsom sin åsigt

att statistiska centralbyrån icke kunde åtaga sig arbetet, men att deremot,

om det af praktiska skäl syntes önskvärdt, att den arbetsstatistiska personalen

lydde under något af de nuvarande embetsverken, kommerskollegium

erbjöde åtskilliga fördelar genom den handels- och näringsstatistik, som

redan vore dit förlagd, och då det med sin nya organisation kunde

röra sig under tillräckligt fria former för att ej behöfva undertrycka

den för arbetsstatistiken erforderliga handlingsfriheten.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjette hufvudtitelu.

Med afseende å det nära samband, som bör ega rum mellan den

allmänna näringsstatistiken och den föreslagna arbetsstatistiken, synes

jemväl mig lämpligast, att äfven denna sistnämnda förlägges under kommer

skollegium.

Detta embetsverk, som det åligger att med uppmärksamhet följa

näringarnes tillstånd, har således att beakta just de förhållanden, som,

enligt hvad man får antaga att Riksdagen åsyftat, innefattas under den

ena af de grupper af ämnen (se sid. 17, 18 här ofvan), som den nya statistiken

skulle hafva till uppgift att utreda. Inom detta embetsverk finnes

ock från och med 1892 inrättad en särskild statistisk afdelning, der

man således bör kunna påräkna nödig erfarenhet om lämpligaste sättet

att bearbeta statistiska frågor och hvilken afdelning, såsom jag antager

bör framgå af hvad jag förut rörande näringsstatistiken anfört, visat sig

mäktig af initiativ och förmåga att träda i beröring med allmänheten för

att praktiskt tillgodogöra sig vunna erfarenheter i dessa frågor.

Då den statistiska afdelningen, likasom kommerskollegium i dess

helhet, hittills haft att taga hänsyn till arbetarefrågorna endast i den

mån, de hafva direkt inflytande på näringarne, skulle, om nu ifrågavarande

statistiska utredningar blifva dit förlagda, afdelningens verksamhet

utvidgas till att omfatta arbetarefrågorna jemväl i afseende å

vissa andra på arbetareklassens ställning inverkande förhållanden.

För att utföra alla de arbeten af mer eller mindre grannlaga beskaffenhet,

som sålunda skulle tillkomma den statistiska afdelningen,

måste dess arbetskrafter naturligtvis erhålla vederbörlig förstärkning, men

derjemte bör åt chefen för afdelningen beredas en sådan ställning inom

kollegium, att det kan blifva honom möjligt att med större sjelfständighet

planlägga och bringa till utförande de mångskiftande arbetena. I

spetsen för dessa arbeten bör derför, enligt min tanke likasom enligt

embetsverkens, ställas en tjensteman med byråchefs aflöning. Derjemte

torde för arbetsstatistiken särskildt erfordras en fast anstäld tjensteman af

första graden, motsvarande den nu å afdelningens stat uppförde aktuarien.

Då, såsom jag förut vid behandlingen af frågan om näringsstatistikens

förbättrande framhållit, för detta ändamål erfordras ytterligare

en aktuarie, skulle statistiska afdelningens fast anställa personal

komma att utgöras af, förutom de nu å stat upptagna en förste aktuarie

och en aktuarie, ytterligare:

1 byråchef med lön 4,400 kronor, tjenstgöringspenningar 2,000 kronor

samt rätt till ålderstillägg med 600 kronor efter fem år, samt

2 aktuarier, hvardera — lika med nuvarande aktuarien — med

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjette hufvudtiteln.

lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor samt två ålderstillägg

å 500 kronor efter fem och tio år;

hvarjemte torde behöfvas å stat ytterligare

1 vaktmästare med enahanda aflöning som öfriga vaktmästare hos

kollegium, eller lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor och

efter tern år ålderstillägg med 100 kronor, samt med skyldighet att

afstå 150 kronor, i händelse han såsom vaktmästare åtnjuter fri bostad.

För löneförmånernas åtnjutande samt i fråga om rätt till semester

och pension m. m. skulle naturligtvis för den nytillkomna personalen

gälla enahanda vilkor, som äro stadgade i nådiga kungörelsen af den

5 juni 1891, angående vilkoren för åtnjutande af de från och med år

1892 faststälda löner för kommerskollegium (se svensk författningssamling).

För att gifva någon närmare föreställning om Indika göromål, som

skulle tillkomma en hvar af byråns tjenstemän, har jag, efter samråd

med föreståndaren för kommerskollegii statistiska afdelning, uppgjort

en fördelning af göromålen, som naturligtvis dock efter omständigheterna

kan behöfva undergå modifikationer. Enligt denna fördelningskulle

det hufvudsakligen åligga,

Byråchefen: att utarbeta texter till såväl de statistiska årsberättelserna

som de arbetsstatistiska specialundersökningarna; att uppgöra planer

för insamlande och bearbetande af de till arbetsstatistiken hörande

uppgifterna äfvensom för införande af successiva förbättringar i den

allmänna näringsstatistiken; att bereda ärenden, hvilka han, i egenskap

af föredragande inom kollegium, har att handlägga; att justera anmärknings-

och andra embetsskrifvelser; samt att slutrevidera och meddela

tryckningstillstånd å alla från afdelningen utgående trycksaker;

Förste aktuarien: att i allmänhet biträda byråchefen med ärendenas

utredning; att kontrasignera utgående expeditioner; att pröfva de vid

granskning af primäruppgifterna till de olika redogörelserna af vederbörande

aktuarie gjorda anmärkningar; att såsom redaktör för tidskriften

samla och bearbeta det för ändamålet behöfliga materialet; att korrekturläsa

allt afdelningstryck; samt att granska och attestera räkningar;

Fn aktuarie: att ombesörja tryckning och utdelning af blanketter

till primäruppgifter för kollegii olika redogörelser äfvensom tryckning

af sammandragstabeller; att verkställa fördelningen af det statistiska

trycket inom- och utomlands och deröfver upprätta journal; samt att

leda och deltaga i granskningen och bearbetningen af uppgifterna till

årsberättelserna angående utrikes handel, utrikes sjöfart samt inrikes

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Sjette hufvudtiteln.

sjöfart och handel äfvensom uppsätta af granskningen föranledda anmärkningsskrifvelser;
En

aktuarie: att leda och deltaga i granskningen och bearbetningen

af uppgifterna till fabriksstatistiken och bergverksstatistiken äfvensom

uppsätta af granskningen föranledda anmärkningsskrifvelser;

En aktuarie: att leda och deltaga i granskningen och bearbetningen

af uppgifterna till de arbetsstatistiska redogörelserna äfvensom uppsätta

af granskningen föranledda anmäfkningsskrifvelser.

Vid byrån behöfves, utom den å stat uppförda personalen, fyra mera

stadigvarande biträden eller amanuenser, af hvilka en skulle tillhandagå

förste aktuarien vid redigerandet af tidskriften och de tre öfrige biträda

hvar sin aktuarie med uppsättning af tabellsammandrag och dylikt.

Embetsverken hafva i sitt utlåtande beräknat kostnaderna för tillfälliga

biträden förslagsvis till 6,000 kronor; men om amanuensernas

antal bestämmes till fyra, eller två mera än som intill våren 1895 varit å

afdelningen anstälda, hvardera med arfvode af högst 1,200 kronor,

torde det belopp, som derutöfver för tillfälliga biträden för de arbetsstatistiska

göromålen erfordras, kunna inskränkas till 3,000 kronor.

I och för arbetsstatistiken erfordras derjemte, att något högre

belopp måste beräknas för vikariatsersättningar och gratifikationer, än

hvad för närvarande å den statistiska afdelningen, enligt af mig förut

i dag (se sid. 12) lemnad redogörelse derför, utgår, och torde förhöjningen

kunna förslagsvis beräknas till 600 kronor.

Samtliga nu senast beräknade förhöjningar i omkostnaderna för

den statistiska afdelningen, nemligen för två amanuenser 2,400 kronor,

för andra biträden 3,000 kronor samt för vikariatsersättningar och

gratifikationer 600 kronor, böra utgå från det å kommerskollegii stat

upptagna anslaget till juridiskt biträde, amanuenser, andra extra biträden,

grufkartekontoret, vikariatsersättningar, renskrifningar m. m., hvilket

anslag, för närvarande uppfördt till ett belopp af 17,500 kronor,

följaktligen torde böra höjas med 6,000 kronor, deraf 4,800 kronor

belöpa på utgifter, uteslutande föranledda af arbetsstatistikens tillkomst,

och 1,200 kronor äfven föranledas af behofvet af ytterligare

en amanuens för påskyndande af fabriksberättelsens utgifvande (se sid.

16). Men på grund af den utredning, som under näringsstatistiken af

mig lemnats rörande ifrågavarande anslag (sid. 12 och 13), torde detta ensamt

för näringsstatistikens behof kräfva en ytterligare förhöjning med

skilnaden emellan det belopp, 4,100 kronor, som vid kommerskollegii

ombildning beräknades af anslaget belöpa å statistiska afdelningen, och

det belopp af cirka 6,000 kronor, som för denna afdelning på senare tider

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjette hiifvudtiteln.

tagits i anspråk, eller sålunda med åtminstone 2,000 kronor. Den sammanlagda

erforderliga förhöjningen å detta anslag skulle sålunda uppgå till

8,000 kronor och anslaget följaktligen komma att utgöra 25,500 kronor.

Embetsverken hafva vidare upptagit kostnader för tryckning af

arbetsstatistiska publikationer 10,000 kronor, för skrifmaterialier och

expenser 1,500 kronor, för biblioteket 500 kronor samt för hyra af embetslokal

2,000 kronor, hvarjemte antydts, att utgifter blefve förenade

med anskaffande af möbler och inventarier till den af embetsverken

ifrågasatta nya myndigheten. Utan att vidare yttra mig om de belopp,

som sålunda upptagits, vill jag endast påpeka, att dylika utgifter för

den statistiska afdelningen bestridas från sjette hufvudtitelns anslag till

skrifmaterialier och expenser, ved in. m, och att någon förändring derutinnan

nu icke torde vara af nöden, helst någon förhöjning i sistnämnda

anslag utöfver den, jag kommer att föreslå vid denna anslagstitels

behandling, icke af nu ifrågavarande utgifter torde påkallas.

Deremot hafva, efter min tanke, embetsverken beräknat utgifterna

för specialagenterna alltför lågt, då de i sådant afseende uppfört allenast

ett belopp af 5,000 kronor. Möjligheten för den ifrågavarande

socialstatistiken att åstadkomma verkligt upplysande resultat kommer

enligt min åsigt i väsentlig män att blifva beroende af den vexelverkan,

som kan åvägabringas mellan byrån å ena sidan samt arbetare och arbetsgivare

å den andra, och en sådan vexelverkan måste hufvudsakligen

förmedlas genom byråns agenter i orterna. Jag antager

derför, att ett anslag till agenter, korrespondenter och öfriga dylika,

mer eller mindre tillfälliga biträden utom byrån icke bör sättas till

lägre belopp än 12,000 kronor; och om detta godkännes, torde från

samma summa äfven kunna bestridas kostnaderna för de af embetsverken

omnämnde sakkunnige och för den af embetsverken föreslagna

kommission för planläggningen af undersökningar utaf större och mera

ingripande art, i hvilken form eu sådan kommission än må varda af

Eders Kongl. Maj:t organiserad.

Sammanlagda beloppet af de för genomförande af förbättringar i

näringsstatistiken och för påskyndande af fabriksberättelsens utgifvande

samt för anordnande af eu arbetsstatistik erforderliga nya anslag

och förhöjningar i äldre anslag, hvilka samtliga anslag torde böra å

kommerskollegii stat uppföras, skulle uppgå till 33,200 kronor, deraf kan

anses belöpa å arbetsstatistiken omkring 27,000 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att Eders [[.j

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, Anslag un

att i den för kommerskollegium faststälda staten uppföras aflönin£$lh.

till lllksd. Prof. 1830, 1 Sttiul. 1 ÅJd, 1 Häft. 7 till en arbets
statistik.

s. 50 Kontrollera mot PDF

[2.]

Höjning af

anslaget till

följd af landastatsbostallens

indragning

m. m.

50 Sjette hufmdtiteln.

gar för ytterligare en byråchef och två aktuarier samt en vaktmästare

med samma aflöningsförmåner, som gälla för de i den faststälda

staten med enahanda benämningar redan upptagna tjenstemän och betjente;

samt att dessutom i staten ej mindre uppföres för »agenter,

korrespondenter, sakkunnige och andra dylika biträden» ett belopp af

12,000 kronor, än äfven anslaget »till juridiskt biträde, amanuenser och

andra extra biträden, grufkartekontoret, vikariatsersättningar, renskrifning

m. m.» förhöjes med 8,000 kronor eller till 25,500 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslagstiteln »kommerskollegium»

att höjas med 33,200 kronor eller sålunda från dess nuvarande

i riksstaten uppförda belopp 64,600 kronor till 97,800 kronor.

Landsstaterna i länen.

Enligt hvad statskontoret i sin berättelse om statsverkets inkomster

m. m. meddelat, komma till följd af tjensteinnehafvares afgång

samt enligt särskilda nådiga beslut följande landsstatsboställen med i

stat beräknad afkastning af sammanlagdt 2,215 kronor att, efter tilländalupna

tjenste- och fardagsår, till statsverket indragas, nemligen

länsmansbostället i Tveta härads östra distrikt af Jönköpings län

Rönjane kronogården n:o 1, V2 mantal;

länsmansbostället i Uppvidinge härads öfre distrikt af Kronobergs

län Galtabäck n:o 1 lU mantal Fösingsgård;

länsmansbostället i Norra Tjusts härads södra länsmansdistrikt af

Kalmar län Fästad n:o 2o, V* mantal;

länsmansbostället i Åkerbo härad af Ölands norra mot af sistnämnda

län Hagelstad n:o 4, ’ j mantal; samt

kronofogdebostället i Lidköpings fögderi af Skaraborgs län Sörby

n:o 1, ett mantal.

Äf en statskontorets berörda skrifvelse bilagd uppgift inhemtas

tillika, att den i stat beräknade afkastningen af länsmansbostället i Gammalstorps

distrikt af Blekinge län Möllekulla n:o 1, V2 mantal, kommer

att enligt nådigt beslut minskas med 45 kronor 28 öre.

Nu anmärkta förhållanden påkalla en förhöjning af anslaget till

landsstaterna i länen med 2,260 kronor 28 öre; och jag hemställer alltså,

med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal

af kronor, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att anslaget till landsstaterna i länen må, med anledning af först
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette hufvudtileln.

nämnda fem boställens indragning och förändrad beräkning af sistnämnda

boställes afkastning, höjas med 2,261 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till Dlandsstaterna

i länen (deraf 110,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från

2,679,122 kronor till 2,681,383 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Uti den af 1882 års Riksdag för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

faststälda stat upptogs till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra tjenstemän,

rit- och skrifbiträde» ett belopp af 7,200 kronor. Med bifall

till Eders Kongl. Maj:ts derom till 1887 års Riksdag aflåtna proposition,

höjde Riksdagen nämnda belopp till 10,000 kronor; men vid 1888 års

riksdag blef detta anslag, i sammanhang med öfverflyttningen till styrelsen

för statens jernvägstrafik af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader,

åter minskadt. med 1,000 kronor eller till 9,000 kronor.

Utöfver nämnda å ordinarie stat upptagna anslag blef, i anledning

af odlingslånefondens inrättande, för år 1885 på extra stat anvisadt ett

belopp af 5,000 kronor till bestridande ej mindre af arfvode åt den för

granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner hos styrelsen anstälde

extra byråingeniör än äfven af de andra tillfälliga omkostnader, som

af kontrollen öfver odlingsföretagen kunde föranledas. Af detta belopp

användes under 1885 3,000 kronor till aflöning af eu extra byråingeniör;

och har sedermera, efter det medel till nyss omförmälda tillfälliga omkostnader

från annat anslag beredts, för hvart af åren 1886—1889 å

extra stat anslagits 3,000 kronor till aflönande af den för ofvan nämnda

arbeten hos styrelsen anstälda extra byråingeniör. Då för 1889 års

Riksdag framlades förslag till inrättande af landtbruksstyrelsen, ansågs

emellertid att, enär till denna styrelse skulle komma att förläggas den

förberedande granskningen af handlingar rörande lån från odlingslånefonden,

den för sådan granskning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anstälde extra byråingeniören skulle kunna undvaras och det till

arfvode åt honom uppförda beloppet, 3,000 kronor, indragas. I följd

häraf bar från och med år 1890 anslag för sagda ändamål icke vidare

utgått.

Af ofvan nämnda till vikariatsersättning in. m. anvisade belopp,

9,000 kronor, utgingo för år 1890 följande arfvodes- och ersättningsbelopp

:

- .

Ändring i

staten för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette hufvudtiteln.

arfvode åt den tjensteman, som, efter det ledningen af och tillsynen

öfver statens jern vägsbyggnader år 1888 öfverflyttats till den

då varande styrelsen för statens jernvägstrafik, förordnats att utöfver

sina öfriga göromål föredraga ärenden rörande de enskilda jernvägarne,

enligt nådiga brefvet den 31 maj 1888........................... kronor 1,000: —

arfvode åt ett juridiskt biträde enligt samfna nådiga

bref..................................... )) 1,000: —

vikariatsersättning under semester för styrelsens em
bets-

och tjenstemän.................................................... » 837: 50

ersättning till hos styrelsen anstälde tekniskt bildade

biträden .............................................................................. » 4,400: —

godtgörelse till renskrifningsbiträden ............................. » 1,520: —

kronor 8,757: 50

i följd hvaraf för bestridande af kostnader för tillfälliga

rit- och skrifbiträden fanns tillgängligt endast » 242: 50

kronor 9,000: —

Med anledning af otillräckligheten af de sålunda till aflöning af

tillfälliga biträden tillgängliga medel fann Eders Kongl. Maj:t, på framställning

af styrelsen, genom nådigt bref den 17 oktober 1890 skäligt

att ställa till styrelsens disposition ett belopp af högst 400 kronor att

emot redovisningsskyldighet användas till bestridande af kostnaden för

extra biträden hos styrelsen under sagda år, i den mån för sådant ändamål

eljest tillgängliga medel icke dertill försloge.

Uti underdånig skrifvelse den 10 november 1890 anhöll derpå styrelsen

om förhöjning i det å dess stat till vikariatsersättning m. m.

upptagna anslaget å 9,000 kronor, dervid styrelsen åberopade ofvan

upptagna utredning angående det ringa belopp, som styrelsen hade att

disponera till bestridande af kostnaderna för tillfälliga rit- och skrifbiträden.

Vidare erinrade styrelsen, att dess arbetskrafter kort förut

minskats, derigenom att, då granskningen af planer för med bidrag

af statsmedel understödda vattenaflednings- och odlingsföretag samt

arbeten, afseende minskning af frostländighet, vid landtbruksstyrelsens

inrättande öfverlemnats till gemensam handläggning af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen, den hos förstnämnda

styrelse tillförene för odlingsplaners granskning anstälde extra

byråingeniör indrogs, men att dock en motsvarande minskning i arbetet

hos styrelsen för dessa ärenden icke åstadkommits, enär styrelsen

fortfarande hade att granska alla dylika planer och föra fullständig lig
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjette ImfYudtiteln.

gare deröfver samt i sitt arkiv förvara de till dessa planer hörande

kartor. Under förutsättning att af styrelsen jemväl framstälda förslag

om förhöjning af anslaget till vägundersökningar från 30,000 till 40,000

kronor och af anslaget för anläggning af nya vägar m. m. från 600,000

till 800,000 kronor bifölles, hvarigenom göromålen hos styrelsen skulle

komma att väsentligen ökas, ansåg styrelsen en förhöjning af 3,000

kronor i anslaget till vikariatsersättningar m. m. för styrelsen vara

erforderlig, hvaremot förhöjningen kunde inskränkas till 1,000 kronor,

om anslagen till vägundersökningar och väganlägningar bibehölles vid

sina dåvarande belopp.

Då ökning af vägbyggnadsanslaget och vägundersökninganslaget

syntes vara af behofvet påkallad, fann Eders Kongl. Maj:t, med afseende

å den tillökning inom styrelsen af de tekniska göromålen, som

till följd deraf vore att emotse, och med hänsyn till hvad styrelsen för

öfrigt anfört, vara uppenbart, att förhöjning uti anslaget till vikariatsersättningar

m. m. erfordrades för göromålens behöriga fullgörande, men

ansåg dock, att denna höjning tills vidare borde kunna inskränkas till

2.000 kronor; och afgaf alltså Eders Kongl. Maj:t till 1891 års Riksdag,

jemte det ökning i nyssnämnda anslag till vägbyggnader och vägundersökningar

enligt styrelsens förslag äskades, proposition om förhöjning

af nu ifrågavarande anslag till vikariatsersättningar m. m. till

11.000 kronor. Riksdagen afslog förslaget om ökning af anslaget till

vägundersökningar, men höjde enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag såväl

anslaget till väganläggningar som anslaget till vikariatsersättningar

m. m., och har i följd af denna förhöjning sistnämnda anslag från och

med år 1892 utgått med 11,000 kronor.

I underdånig skrifvelse den 31 oktober 1895 bär styrelsen nu gjort

framställning om ytterligare förhöjning uti anslaget till vikariatsersättningar

m. in. och i sådant afseende anfört:

Den under senare åren vidtagna förhöjning i anslagen för understödjande

af allmänna arbeten, hvarigenom naturligtvis allt flere företag

erhölle anslag eller lån, betingade ett ökadt arbete inom styrelsen icke

allenast för granskning af planer och den skriftvexling, som granskningen

och beviljade understöd medförde, utan ock för den styrelsen

åliggande fortgående kontrollen af arbetenas behöriga underhåll. Vidare

hade den gren af styrelsens embetsverksamhet, som afsåge bestyret med

de för allmän trafik afsedda enskilda jernvägarne, under de senare åren

utvecklat sig i afsevärd omfattning. Sålunda hade, under det att de

från år 1852, då planen för den första nu trafikerade enskilda jernvägen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette hufvudtiteln.

i landet faststäldes, till början af år 1889 koncessionerade enskilda för

allmän trafik upplåtna jernvägarne upptoge en sammanlagd våglängd af

5,003 kilometer, under åren 1889—1894 tillkommit eu våglängd af

1,191 kilometer och under loppet af år 1895 till den 1 oktober ytterligare

225 kilometer. Under år 1889—1894 hade koncessioner meddelats

för anläggning af enskilda jernvägar, upptagande en våglängd

af 1,941 kilometer, och under samma tidrymd hade från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

afgifvits ej mindre än 265 underdåniga utlåtanden

i ärenden, som afsett koncessioner å jernvägsanläggningar, ändringar

af faststälda planer för dylika företag samt ansökningar om statsbidrag

för byggande af jernvägar. Under år 1895 hade till dagen för

skrifveisens aflåtande 44 dylika utlåtanden afgifvits.

Enligt hvad styrelsen vidare meddelat, utgå nu af anslaget till

vikariatsersättningar m. m. följande arfvodes- och ersättningsbelopp:

arfvode till föredraganden för ärenden rörande enskilda jernvägar enligt

nådiga brefvet den 31 maj 1888 ................................. kronor 1,000: —

arfvode åt ett juridiskt biträde enligt samma nådiga

bref.................................................................................... » 1,000: —

vikariatsersättning under semester för styrelsens em
bets-

och tjenstemän......................................................... » 837: 50

ersättning till hos styrelsen anstälde tekniskt bildade

biträden.........................................*.................................. » 5,800: —

godtgörelse till två ständiga renskrifningsbiträden...... )> 1,600: —

kostnader för tillfälliga rit- och skrifbiträden samt

till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän ... »__762: 50

tillsammans kronor 11,000: —

Så länge styrelsens embetsverksamhet vore stadd i utveckling, vore

det, enligt hvad styrelsen ytterligare anfört, gifvet, att eu ökning måste

inträda äfven i sådana göromål, hvilka borde och måste utföras synnerligast

af de tekniskt bildade biträdena, och dessa kunde ej, såsom

förhållandet vore med de ordinarie tjenstemännen, åläggas ökadt arbete

utan samtidigt ökad aflöning, eller ock kunde dylika göromål ej medhinnas

af de hittills anställa biträdena, utan måste tillfälliga sådana

anlitas, till hvilkas aflöning emellertid medel saknades. Hittills hade

styrelsen fylt behofvet af arbetskrafter genom att utan godtgörelse använda

yngre ingeniörer, hvilken anordning möjliggjorts till följd af

tryckta tider inom ingeniörsyrket, men dylik arbetskraft vore icke alltid

att påräkna, och tillvägagåendet måste anses mindre tillfredsställande,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjette hufvudtiteln.

då det afsåge att uttaga olönadt arbete af personer, hvilka förut så att

säga befunne sig i arbetsnöd.

Styrelsen funne åt dessa skäl en tillökning i anslaget till extra biträden

vara af högsta behof påkallad och ansåge denna ökning icke kunna

inskränkas till mindre belopp än 3,000 kronor, hvarför styrelsen anhölle,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för ifrågavarande ändamål

äska förhöjning af anslaget till vikariatsersättning m. m. med nämnda

belopp.

I en sedermera afgifven promemoria har kamreraren i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i afseende å behofvet af den ifrågasatta anslagsökningen

ytterligare meddelat följande upplysningar:

I allmänhet hade af styrelsen de löpande ärendena blifvit beredda

och handlagda i behörig tid, men i följd af det ökade antalet ärenden

hade vidlyftigare ärenden icke hunnit befordras till afgörande så hastigt

som önskligt varit. Så t. ex. hade förslaget till fördelning af bidragen

från vägbyggnadsfonden, hvilket plägat vara färdigt under december

månad året innan bidragen skulle utgå, för år 1896 ej medhunnits till

vanlig tid. Detsamma vore förhållandet med förslaget till fördelning

af bro- och hamnbyggnadsfonden för 1896. Detta måste hafva till följd,

att intressenterna i företag, hvilka hugnades med statsunderstöd, senare

än eljest erhölle underrättelser om beviljade understöd, hvilket i

sin ordning medförde olägenhet och fördröjde företagens utförande.

Jemväl yttranden rörande ansökningar om jernvägskoncessioner eller

ändringar i planer för jernvägsanläggningar både till olägenhet för koncessionssökande

eller koncessionsinnehafvare försenats. Men om också

de vanliga ärendena, delvis medelst användande af olönade biträden,

hunnit expedieras, hade dock detta skett på bekostnad af vissa större

frågor, som tarfvade afgörande, såsom frågorna om nya bestämmelser

för brobyggnader, om instruktion för inspektionsförrättare, om en förbättrad

uppställning af styrelsens statistik samt om bearbetning af det

i styrelsens tekniska arkiv samlade material, hvilket nu befunne sig i

sådant skick, att det hvarken för styrelsen fylde ändamålet med dess

insamlande eller kunde för besökande hållas tillgängligt.

Till vidare upplysning angående omfattningen af göromålen inom

väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen torde det slutligen tillåtas mig meddela

följande uppgifter:

Antalet af de till styrelsen inkomna mål och derifrån afgångna expeditioner

under åren 1890 —1895 har utgjort:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette hufvud titeln.

År 1890

® 1891

» 1892

» 1893

» 1894

Inkomna Afgångna

mål. expeditioner.

....... 1,346 1,361

........ 1,547 1,423

........ 1,634 1,610

........ 1,602 1,603

........ 1,683 1,932

Under år 1895 har antalet inkomna mål stigit till 1,761, men har

upplysning angående antalet under samma år afgångna expeditioner

ännu ej kunnat erhållas.

De i riksstaten upptagna anslagssummor, som anvisats för de till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens embetsförvaltning hörande allmänna

arbeten, hafva under åren 1890—1895 uppgått till följande belopp. För

anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar har anvisats hvart af åren 1890 och 1891

600,000 kronor samt hvart af de följande åren 800,000 kronor. Till

understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder har i riksstaten upptagits

för 1890 100,000 kronor och för hvart af de följande åren 150,000

kronor. Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

’ hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande

bygd, har anslagits för hvart af åren 1890 och 1891 50,000 kronor och

för hvart af åren 1892 — 1895 100,000 kronor. För innevarande år är

anslaget förhöjdt till 150,000 kronor, men då äfven detta belopp visat

sig otillräckligt, har jag för afsigt att under de extra anslagen å hufvudtiteln

föreslå höjning af detta anslag för nästkommande år med ytterligare

50,000 kronor. Odlingslånefonden har under ifrågavarande år

varit anlitad till vexlande belopp för hvarje år, och de under år 1895

beslutade ändringar i och tillägg till de för erhållande af lån från fonden

förut stadgade vilkor och bestämmelser komma antagligen att ej obetydligt

öka arbetet med granskning af planerna för odlingsföretagen.

För att användas till lån åt enskilda jernvägar har anvisats under hvart

af åren 1890, 1891, 1894 och 1895 1,000,000 kronor och under hvart

af åren 1892 och 1893 2,175 000 kronor.

Längden af enskilda koncessionerade jernvägar har utgjort: vid

1890 års slut 5,429,1 kilometer, vid 1891 års slut 5,561,1 kilometer,

vid 1892 års slut 5,668,3 kilometer, vid 1893 års slut 5,950,3 kilometer,

vid 1894 års slut 6,198,9 kilometer och vid 1895 års slut 6,502,4 kilometer.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjette hufvudtiteln.

Af hvad sålunda förekommit anser jag det vara ådagalagdt, att en

förhöjning i anslaget till vikariatsersättning m. m. erfordras för göromålens

behöriga fullgörande inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, och

har jag, med afseende särskildt derå, att den ökning i de till styrelsens

handläggning hörande ärenden, som under de senare åren egt rum, med

all sannolikhet kommer att fortfara, ingen erinran att göra mot beloppet

af den höjning, som styrelsen föreslagit, eller 3,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att

från och med år 1897 öka det å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat uppförda anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra

ordinarie tjenstemän, rit- och skrifbiträde» med 3,000 kronor eller från

11,000 kronor till 14,000 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslagstiteln »väg- och vattenbyggnadsstaten

(deraf tvenne särskilda reservationsanslag till expenser

för allmänna arbeten och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000

kronor)» att höjas med 3,000 kronor eller från 133,700 kronor till

136,700 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

Från och med år 1880 hafva af Eders Kongl. Maj:t årligen anvisats

medel för utbredning af kännedomen om de för landtbruket

skadliga insekter och medlen att förekomma de förödelser, sådana insekter

medföra. Dessa anvisningar, som utgått till och med 1892 med

ett årligt belopp af 1,000 kronor och för åren 1893—1895 med 1,500

kronor årligen samt för innevarande år bestämts till 2,000 kronor, hafva

användts till aflönande af en entomolog eller instruktör, hvilken haft

till uppdrag att verka i ofvan omförmälda syfte. Rörande instruktörens

verksamhet hafva meddelats närmare bestämmelser i ett af landtbruksstyrelsen

den 4 mars 1890 för honom utfärdadt reglemente, enligt

hvilket det åligger honom: att söka utvidga kännedomen om de för

landtbruket skadliga insekters utveckling äfvensom rörande de omständigheter,

hvilka i allmänhet förorsaka deras förekomst, samt att särskildt

söka utröna orsakerna dertill, att insekterna vid vissa tider i

större mängd uppträda, jemte sätten huru och medlen hvarigenom deras

fortplantning och uppträdande må kunna förekommas, hvarvid instrukBih.

till liiksd. Prot. lbUU. 1 Sami. 1 Afd. 1 Jlä/t. 8

[4-]

Entomologisk

försöksanstalt.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette luifVudtiteln.

tören bör uppmärksamt följa och för sin verksamhet tillgodogöra sig den

erfarenhet, som i andra länder vunnits i förevarande hänseenden; att

efter förordnande af landtbruksstyrelsen besöka de orter, der härjningar

af skadeinsekter förekommit och hvarifrån biträde af instruktören begärts

hos styrelsen; samt att vid dessa besök noggrannt undersöka de

skador, som öfverklagats, och söka utreda alla dermed sammanhängande

omständigheter samt derom underrätta vederbörande reqvirent

äfvensom meddela honom råd till förekommande eller minskning af

insekternas härjningar, hvarjemte instruktören har att hvarje år till

landtbruksstyrelsen afgifva berättelse öfver de af honom under året

verkstälda förrättningar och dervid gjorda märkligare rön; och är tillika

i reglementet stadgadt, att den, som önskar biträde af instruktören, bör

derom ingifva reqvisition till landtbruksstyrelsen, som derefter bestämmer

de förrättningar, som böra af instruktören utföras, samt tidsföljden

för dem och i öfverensstämmelse dermed uppgör plan för instruktörens

resor.

Uti underdånig skrifvelse den 16 oktober 1893 har emellertid landtbruksakademien,

med öfverlemnande af en från Östergötlands läns hushållningssällskap

till akademiens förvaltningskomité stäld skrift i ämnet,

fäst uppmärksamheten å att enligt akademiens åsigt, med hänsyn till

omfånget och betydelsen af de förluster, jordbruket i landet lede genom

skadeinsekternas härjningar, de sålunda för deras bekämpande

vidtagna åtgärderna icke vore tillfyllestgörande.

Akademien har dervid till en början lemnat eu redogörelse för åtskilliga

af de mera farliga insekternas uppträdande, af hvilken redogörelse inliemtas,

att ollonborren, som år 1833 endast förekom vid foten af Hallandsås,

redan de följande åren spridt sig till trakten af Halmstad och sedan vidare

inom Halland samt nu uppträdde såsom skadedjur i största delen af nämnda

provins, delar af Kristianstads och Malmöhus län och sedan 1889 inom

Elfsborgs län på några ställen i gränstrakterna mot Halland, samt att

den skada, som af denna insekt år 1889 förorsakats, uppskattats för

Hallands län till öfver 550,000 kronor och för Kristianstads län till

nästan lika mycket; att hvetemyggan, som vore utbredd från Skåne

till Upland, enligt åren 1890—1891 af ofvan nämnde instruktör företagna

undersökningar, förorsakat, att på Gotland mellan 9,5 och 21,13

procent samt i Upland och några andra provinser mellan 3 och 38

procent af hvetekornen blifvit skadade; att dvergkornflugan åren 1883—

1884 å Gotland förorsakat en skada å kornet, som beräknats till icke

mindre än 2 millioner kronor, och under de senare åren uppträdde åtminstone

ända upp till Helsingland; att slökornflugan, som vore allmän

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette hufvudtiteln.

i rikets mellersta provinser, derstädes under år 1891 förstört ända till

50 procent af kornskörden; samt att ängsmasken i landets norra provinser

gång efter annan och senast år 1891 uppträdt i sådan mängd,

att ängsmarken mångenstädes blifvit fullständigt renäten från allt grönt,

och att den sistnämnda år häraf förorsakade skada i Norrbottens län

uppskattats till 500,000 kronor.

I fråga om den nu af landtbruksstyrelsen anstälda instruktörens

verksamhet har akademien framhållit, hurusom enligt ofvan omförmälda

för instruktören utfärdade reglemente hufvuduppgiften för nämnde tjensteman

vore att meddela allmänheten upplysningar och råd med afseende

på skadeinsekterna, livilket syntes förutsätta, att han skulle vara

i besittning af den insigt, som fordrades för att kunna meddela dessa

råd och upplysningar, eller att han kunde på något håll få inhemta de

kunskaper, han för fullgörande af sitt uppdrag måste ega, men att

hvarje fackman på entomologiens område mer än väl visste, att detta

icke vore eller kunde vara förhållandet. För att verkligen kunna komma

till säkra och tillförlitliga resultat i fråga om bekämpandet af skadeinsekterna

i vårt land vore det nödvändigt, att grundliga undersökningar

och experiment gjordes, innan man uppträdde och meddelade

råd och upplysningar till allmänheten eller föresloge statsmakterna några

bestämda åtgärder gent emot skadedjurens härjningar. Då omfånget

och betydenheten af de förluster, jordbruket, på sätt ofvan omförmälts,

lede genom ifrågavarande skadeinsekter,- syntes fullt motivera ett det

allmännas ingripande, föresloge akademien såsom den enda åtgärd,

hvilken i detta fall kunde lända till verkligt gagn, inrättandet af en

försöksstation, å hvilken för det första skadeinsekternas lefnadsvanor

och utveckling jemte alla dithörande frågor kunde noggrannt studeras

och för det andra de medel, som mot dem kunde blifva föreslagna,

finge grundligt pröfvas, innan de meddelades allmänheten. Dylika anstalter

hade under den senare tiden inrättats på flere ställen i utlandet.

Sålunda funnes inom nordamerikanska unionen redan sedan åtskillig-a

år tillbaka entomologiska försöksstationer i flera stater i samband med

landtbruksförsöksstationer, och under år 1892 hade en med alla hjelpmedel

väl utrustad centralanstalt för ifrågavarande undersökningar och

försök öppnats i Washington. Att behofvet af eu sådan station

äfven här gjort sig gällande framginge såväl deraf, att Östergötlands

läns hushållningssällskap, på sätt ofvan nämnts, funnit sig föranlåtet

hos akademiens förvaltningskomité hemställa om åtgärders

vidtagande i nämnda syfte, som ock deraf att den hos landtbruksstyrelsen

anstälde entomologen flerstädes i sina till nämnda styrelse

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette hufyudtiteln.

afgifna berättelser skarpt betonat detta bobof och påpekat, att det i

brist af en sådan station varit honom omöjligt att utföra flera undersökningar,

som i en mängd fall varit nödvändiga för att komma till

ett godt resultat — ett missförhållande, som framträdde så mycket

skarpare, då det stäldes vid sidan af den del af instruktionen för ifrågavarande

tjensteman, som innehölle, att han skulle genom egna undersökningar

vinna kännedom i ämnet. Derest staten ville fordra något

sådant, syntes den ock böra tillse, att det för den praktiske entomologen

blefve möjligt att uppfylla de kraf, som stäldes på honom. Härför

fordrades med nödvändighet en försöksstation. Många insekter

behöfde nemligen eu ganska lång tid, 1—4 år, för att genomgå hela

sin utveckling eller utbildade de 2—3 ofta sins emellan olika generationer

hvarje år. I hvilketdera fallet som helst blefve det nödvändigt,

då man ville erhålla noggrann kännedom om utvecklingens alla enskildheter,

att med oaflåtlig uppmärksamhet troget följa densamma steg för

steg och dag efter dag. Detta läte sig emellertid ej göra, såvida man

icke disponerade öfver nödig utrustning eller den ena dagen måste

vara här och den andra der. En eller annan dags frånvaro kunde omintetgöra

hela undersökningen, som då kanske ej kunde upptagas igen

förr än nästa år eller efter ännu längre tids förlopp. Häraf vore tydligt,

att alla sådana undersökningar endast kunde utföras vid en fast

station, som vore försedd med nödig utrustning och hvars föreståndare

ej upptoges af andra göromål, hvilka kunde lägga hinder i vägen för

hans arbeten vid stationen. Då det emellertid stundom vore nödvändigt

att besöka de trakter, som vore utsatta för insekthärjningar, syntes det

akademien oundgängligt, att stationens föreståndare vid sin sida hade

en assistent, som antingen kunde företaga resorna eller ock under föreståndarens

frånvaro besörjde de pågående undersökningarna och experimenten.

Utan en sådan anordning skulle stationen helt visst förlora

en väsentlig del af sin betydelse. Visserligen kunde också tänkas, att

den nuvarande entomologbefattningen hos landtbruksstyrelsen bibehölles

oförändrad och ej sattes i någon förbindelse med stationen, men deraf

skulle tydligen båda institutionerna i hög grad lida, i det att stationen

ej vore säker om att få del af den erfarenhet, som entomologen

på sina resor vunne, och denne senare å andra sidan komme att intaga

samma svåra ställning som hittills eller ock blefve helt och hållet beroende

af stationen.

Beträffande läget för den ifrågasatta försöksstationen har akademien

vidare anfört att, då de undersökningar, som derstädes borde företagas,

kunde blifva af mycket olika art och stundom förutsatte insigter, som

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hufvudtiteln.

icke billigtvis kunde kräfvas af en och samma person, anstalten, till

undvikande af de kostnader och svårigheter, som härigenom kunde uppstå,

borde förläggas i närheten af hufvudstaden, så att den i alla

dylika fall kunde påräkna stöd och hjelp af de öfriga statsinstitutioner,

med hvilka den på grund af sakens egen natur måste stå i beröring.

Genom ett sådant helt naturligt samarbete mellan olika institutioner

blefve det isynnerhet för ett mindre land såsom Sverige lättare att

utan alltför dryga kostnader följa med den vetenskapliga utvecklingen,

och , i detta särskilda fall skulle en sådan anordning medföra högst

väsentliga besparingar och göra det möjligt för stationen att äfven

med ett jemförelsevis ringa årsanslag ändock fylla sin uppgift. I fråga

om ett dylikt samarbete mellan stationen och andra institutioner har

akademien påpekat ett par fall, då detsamma blefve alldeles nödvändigt.

De sjukdomar hos insekter, som förorsakades af bakterier och andra

parasitsvampar och hvilka ej sällan uppträdde såsom förhärjande epidemier,

hade en mycket stor betydelse med afsende på den förevarande

frågan, alldenstund man på grund af de senare årens iakttagelser och

undersökningar syntes vara berättigad till den förhoppningen, att man

i framtiden skulle kunna medelst ett planmessigt begagnande af dessa

mikroorganismer i väsentlig mån förminska skadeinsekternas antal, och

det måste derföre utan tvifvel för stationen blifva ett maktpåliggande

arbete att verkställa experiment med dylika alstrare af insektsjukdomar.

Studiet och renodligen af dessa organismer vore emellertid en sak,

som kräfde en särskild rätt dyrbar utrustning och speciel kunskap hos

den, som skulle utföra dem. Skulle sådant ske vid sjelfva stationen,

blefve det derföre nödvändigt, att der äfven funnes anstäld en bakteriolog.

Detta borde dock numera ej vara behöfligt, då bakteriologiska

anstalter komme att finnas i Stockholm såväl vid karolinska institutet

som vid veterinärinstitutet, och staten väl kunde hafva rätt att fordra,

det de undersökningar och renodlingar, som för stationen behöfdes, der

måtte kunna blifva utförda. På samma sätt skulle det medföra dryga

kostnader och årslångt arbete, om stationen skulle utrustas med alla

de entomologiska samlingar och den litteratur, som behöfdes, ifall stationens

tjenstemän ej kunde begagna sig af de samlingar, som staten

i den vägen redan egde i riksmuseum. I öfrigt borde stationens läge

väljas så, att i dess närmaste granskap funnes i odling en så stor mångfald

som möjligt af de i landet förekommande kulturväxterna, tillhörande

såväl det egentliga landtbruket som äfven trädgårds- och skogsskötseln,

enär endast derigenom åt stationens personal kunde på ett

fullt ändamålsenligt sätt och i tillräcklig mängd beredas de tillfällen

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjette hufVudtlteln.

till iakttagelser å fältet och till inhemtande af nödiga upplysningar

rörande de odlade växternas lefnadsförhållanden och sjelfva kulturtekniken,

utan hvilka de entomologiska undersökningarna vid stationen

näppeligen kunde få hela den betydelse för praktiken, som med dem

afsåges; hvarförutom i en sådan omgifning stationen alltid borde kunna

påräkna rik och beqväm tillgång på erforderligt material såväl af insekter

för undersökningar och försök som af födoämnen för de förras lifnärande.

Med afseende å nu berörda önskemål kunde enligt akademiens

åsigt svårligen någon lämpligare plats väljas än landtbruksakademiens

experimentalfält, hvilket måste anses på ett synnerligen tillfredsställande

sätt uppfylla de nyssnämnda fordringarna, på samma gång det

vore beläget inom hufvudstadens område samt dessutom erbjöde den

stora fördelen att vara försedt med vetenskapliga institutioner, hvilka

utan tvifvel i talrika fall skulle kunna vara till kraftigt stöd och god

hjelp för arbetet vid den entomologiska stationen.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt har akademien

i underdånighet hemstält, att vid akademiens experimentalfält

måtte inrättas en försöksstation för experimentelt studium af skadeinsekterna

samt af medlen till deras utrotande eller hämmandet af deras

härjningar; och har akademien för denna anstalt föreslagit följande

organisation och stat:

Stationens skötsel borde närmast anförtros åt en föreståndare,

som skulle vara skyldig att egna hela sin tid åt arbetena vid anstalten

samt i allmänhet åt studier och forskningar på den praktiska

entomologiens områden. Denne tjensteman hade följaktligen ansetts

böra åtnjuta en aflöning af 4,000 kronor om året jemte två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, efter fem och tio års väl vitsordad

tjenstgöring, hvaremot det icke ansetts nödigt att bereda honom

bostad vid anstalten. Vid föreståndarens sida borde, af skäl som ofvan

anförts, finnas en assistent, för hvilken, då hans tid och arbetskraft

icke syntes behöfva fullständigt tagas i anspråk mera än sju månader

(april—oktober) af året, akademien ansåge sig böra föreslå ett arfvode

af 1,000 kronor jemte fri bostad och vedbrand. För stationens första

uppsättning samt förseende med nödiga instrument och öfriga inventarier

kräfdes ett anslag för en gång af 1,500 kronor och för dess underhåll

och drift ett årligt anslag likaledes å 1,500 kronor, allt på sätt

utlåtandet bifogade specifikationer närmare angåfve; upptagande specifikationen

öfver årsanslaget följande poster:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

63

lön åt ett arbetsbiträde (för uppassning, gräfning, rensning, städning

in. in.) .................................................................................... kronor 600: —:

inköp af utrotningsmedel, gödslingsämnen m. m............ » 100: —-

underhåll och remont af inventarier ................................. » 100: —

transport samt ersättning för insamling och insändning

af skadedjur ........................................................................... » 50: —

bokinköp ................................................................................. » 50: —

ved och ljus ............................................................... » 150: —

ritningar öfver skadedjur ..................................................... » 200: —

sprit och diverse ................ » 50: —

underhåll af institutionens byggnad.................................... » 200: —

Summa kronor 1,500

Då det icke vore möjligt att inrymma den ifrågasatta institutionen uti

något af de å experimentalfältet nu befintliga hus, måste för densamma

uppföras en ny byggnad, hvilken borde innehålla dels två större arbetseller

laboratorierum och ett kallrum för insekters öfvervintring, dels

ock bostadslägenheter för assistenten och för eu dräng och hvilken

jemte erforderliga uthus beräknats kosta omkring 10,000 kronor.

Jemte det akademien förbehållit sig att framdeles få inkomma

med fullständig ritning och kostnadsberäkning för den ifrågasatta nybyggnaden,

har akademien i underdånighet anhållit att Eders Kongl. Maj:t

täcktes bereda tillgång till de för förslagets förverkligande sålunda erforderliga

medel.

Med en sedermera ingifven skrifvelse har akademien öfverlemnat

ritning å den ifrågasatta byggnaden med dervid fogadt kostnadsförslag,

slutande å 13,000 kronor; och har öfverintendentsembetet i infordradt

underdånigt utlåtande förklarat sig icke hafva anledning till

erinran emot ritningen eller kostnadsförslaget.

Efter det landtbruksstyrelsen erhållit nådig befallning att i ärendet

afgifva underdånigt utlåtande, har styrelsen, till följd af remissen, lemnat

hushållningssällskapens ombud vid deras sammanträde i november

år 1893 tillfälle att yttra sig; och hafva dessa, med instämmande i

hvad landtbruksakademien i frågan anfört, i underdånighet tillstyrkt

inrättandet af en entomologisk försöksanstalt och förordat densammas

förläggande till akademiens experimentalfält, hvarigenom och om den

såsom en naturlig följd häraf stäldes under akademiens inseende, anstalten

kunde draga fördel såväl af der redan befintliga institutioner

för kemi och växtfysiologi som ock af försöksfälten med deras talrika

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjette liufvudtiteln.

landtbruks-, trädgårds- och skogsväxter, på och af hvilka insekterna

lefde, allt omständigheter, som väsentligt bidroge dertill, att anläggnings-

och driftkostnaderna blefve så låga som möjligt. Till de af

akademien anförda skäl för anställandet vid anstalten af en assistent

hafva ombuden fogat den erinran, att det endast och allenast vore vid

en anstalt af detta slag som en yngre forskare kunde vinna den utbildning,

som för en praktisk entomolog vore en nödvändig förutsättning

för en framgångsrik verksamhet, samt att det måste anses såsom

en ren och lycklig tillfällighet, om inom vårt land nu skulle finnas

en forskare, kompetent att öfvertaga den nya anstaltens ledning. Enligt

ombudens öfvertygelse vore inrättandet af en entomologisk anstalt

alldeles förfeladt och ändamålslöst, såframt nödiga medel till aflöning

af en assistent icke samtidigt anvisades, och hafva ombuden, för den

händelse det skulle synas tvifvelaktigt, huruvida en verkligt dugande

arbetskraft kunde, med den föreslagna arbetstiden af sju månader under

den varma årstiden och ett arfvode af 1,000 kronor, varaktigt fästas

vid anstalten, meddelat att, enligt vunnen upplysning, assistenten under

vintermånaderna kunde erhålla sysselsättning vid riksmusei entomologiska

afdelning och derför åtnjuta så pass stort arfvode, att man kunde

ega grundad förhoppning om att få behålla honom i anstaltens tjenst,

utan att alltför täta ombyten behöfde befaras.

I afseende på anstaltens af landtbruksakademien föreslagna organisation,

det för byggnaden äskade beloppet och aflöningen till tjenstemännen

hafva hushållningssällskapens ombud förklarat sig icke hafva

något att anmärka. Deremot hafva ombuden vid närmare undersökning

funnit de anslag, som satts i fråga för anstaltens första utrustning med

1,500 kronor för en gång och för dess drift med 1,500 kronor årligen,

vara alltför knappt tillmätta. Det för utrustningen afsedda anslaget

ansåge ombuden böra höjas till 3,000 kronor; och då årsanslaget måste

bära den i akademiens förslag ej berörda kostnaden för de resor, som,

utan att vara af någon reqvirerade, entomologen måste företaga för att

insamla insekter och i naturen studera deras vanor och andra lifsförhållanden,

syntes ombuden en förhöjning äfven af detta anslag med

300 kronor eller till 1,800 kronor vara alldeles nödvändig.

Hushållningssällskapens ombud anhölle derföre att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om medels beviljande

till inrättande af en entomologisk försöksanstalt vid landtbruksakademiens

experimentalfält med anslagsbelopp i enlighet med de af ombuden

angifna.

Förutom nu omförmälda yttrande af hushållningssällskapens ombud

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sjette hufvndtiteln.

har landtbruksstyrelsen med underdånigt, utlåtande af den 20 december

1893 öfverlemnat en af entomologiska föreningen i Stockholm till styrelsen

ingifven skrift i ämnet, hvari föreningen på det varmaste förordat

landtbruksakademiens förslag, och bär styrelsen för egen del anfört

hufvudsakligen följande:

I likhet med akademien ansåge landtbruksstyrelsen, att det nu

utgående anslaget till befordrande af kännedomen om de för landtbruket

skadliga insekter vore alldeles otillräckligt för att med detsamma

skulle kunna åstadkommas några kraftiga åtgärder för vinnande

af det ändamål, hvarom nu vore fråga. Härtill erfordrades, på sätt

landtbruksakademien framhållit, att möjlighet bereddes för sakkunnige

personer att med nutidens vetenskapliga hjelpmedel utforska ifrågavarande

skadedjurs lefnadsförkållanden, lifsbetingelser och medlen att

kunna utrota eller åtminstone förekomma deras härjningar, hvilket

endast i otillräcklig grad och högst ofullständigt kunnat ske med det

hittills utgående anslaget. Men det borde ej heller lemnas obeaktadt,

att dessa forskningar, så intressanta de i sig sjelfva kunde vara,

i förevarande fall likväl hade sitt gifna praktiska mål, som borde stadigt

hållas i sigte, såvida forskningarna skulle hafva någon betydelse

för det praktiska landtbruket; och om å ena sidan ingenting borde eftergifvas

i fordringarna på grundlig kännedom om ämnet, torde å andra

sidan det vara lika vigtig!, att dessa forskningar så snart ske kunde

ledde till några resultat, så att de icke först i eu aflägsen, obestämd

framtid komme den praktiska landtbrukaren till godo. Anstalten borde

derför, synnerligen om någon särskild entomolog icke vidare behöfde

såsom instruktör antagas, från början erhålla den dubbla uppgiften att,

jemte ett grundligt studium af den praktiska entomologien i alla dess

delar, göra denna vetenskap fruktbärande dels genom sträfvande!, att

söka utfinna botemedel mot skadliga insekter, dels ock genom meddelande

af upptysningar och råd åt allmänheten i alla de afseenden, som

kunde anses ligga inom området för institutionens verksamhet. Endast

under förutsättning att anstalten erhölle denna afgjordt praktiska karakter,

kunde landtbruksstyrelsens förbemälde instruktör undvaras och

styrelsen förorda upprättandet af en dylik anstalt, som för öfrigt med

afseende å dess nära sammanhang med landtbruksstyrelsens öfriga verksamhet

och dess vigt för sjelfva landtbruksnäringen ovilkorligen syntes

böra ställas under styrelsens ledning och inseende. Det dubbla ändamål,

som anstalten skulle få, kräfde emellertid ett årligt anslag, som

icke utan olägenhet kunde sättas lägre än det, af landtbruksakademien

föreslagna. Beträffande detaljerna af ifrågavarande förslag ansåge styrelsen

Bih. till Iliksd. Viol. 1890. 1 Sami. 1 Afd. / lfa/t. 0

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjette hufvudtiteln.

sig endast böra erinra att, ehuru många skäl talade för ifrågavarande anstalts

förläggande till experimentalfältet, detta förslag, hvars utförande

skulle erfordra uppförandet derstädes af en ny byggnad, syntes, åtminstone

för närvarande, icke böra vinna afseende, enär all erfarenhet ännu saknades

om bästa sättet för en dylik byggnads uppförande, och möjlighet utan tvifvel

funnes att få mot ett pris, ej öfverstigande 500 kronor för år, hyra någon

i hufvudstadens omedelbara närhet med göda kommunikationer försedd

lägenhet, dit en dylik anstalt till en början och till dess någon erfarenhet

vunnits om de fordringar, som borde ställas på den byggnad, der

anstalten slutligen skulle inrymmas, kunde varda förlagd. I afseende å

aflöningarne till föreståndaren och assistenten samt kostnaden för anstaltens

underhåll och drift har styrelsen beräknat enahanda belopp som

landtbruksakademi en, men ansett föreståndarens aflöning böra fördelas

i lön med 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar med 1,500 kronor,

hvarjemte styrelsen ansett, att enahanda vilkor borde gälla för åtnjutande

af föreståndarens aflöning och hvad anginge pension från allmänna

indragningsstaten åt denne, som i samma afseenden bestämts i

fråga om ledamot af landtbruksstyrelsen.

På grund af hvad sålunda anförts och då landtbruksstyrelsen icke

hade något vidare att emot förslaget erinra, hemstälde styrelsen, under

förutsättning att anstalten blefve inrättad på sätt styrelsen antydt, om

proposition till Riksdagen i öfverensstämmelse med hvad styrelsen föreslagit.

Uti infordradt, utlåtande af den 17 september 1894 har landtbruksakademien

i anledning af hvad uti ärendet blifvit anfördt i underdånighet

erinrat, hurusom i fråga om akademiens förslag olika åsigter uttalats

endast beträffande vissa detaljer i den föreslagna anstaltens organisation

och inrättning samt de för dess briugande till stånd nödiga

anslagen äfvensom i fråga om förslaget att förlägga anstalten till experimentalfältet

och der uppföra en ny byggnad för ändamålet; och har

akademien i afseende härå, bland annat, genmält — hvad anginge den

föreslagna förhöjningen i anslaget till stationens drift och underhåll,

hvilken skulle betingas af hänsynen till de resor, föreståndaren, utan

att vara särskildt reqvirerad, kunde finna sig föranlåten företaga för

insamling af insekter och studiet i naturen af deras lifsförhållanden —

att akademien förestälde sig, att sådana resor af någon betydligare utsträckning

endast mycket sällan torde ifrågakomma, samt att i sådant

fall och der verkligt behof förelåge anslag kunde lämpligare uppå särskild

ansökan beredas för hvarje sådan resa än genom uppförandet af

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjette hufvudtiteln.

ett visst årligt belopp i anstaltens ordinarie budget; samt — hvad anginge

landtbruksstyrelsens hemställan att förslaget om uppförandet af en

ny byggnad för anstalten och dess förläggande till experimentalfältet ej

måtte bifallas — att den praktiskt entomologiska forskningen i allmänhet

och i förhållande till andra naturvetenskapliga forskningsgrenar för sitt

framgångsrika bedrifvande kräfde endast jemförelsevis enkla och föga

kostsamma instrumentela hjelpmedel och icke erfordrade hvarken mycket

vidlyftiga eller mycket komplicerade byggnader; att ritning och beskrifning

å den antagligen nyaste och bästa anstalt af detta slag eller den

förutnämnda centralanstalten i Washington varit tillgängliga vid den inom

akademien verkstälda utredningen af förevarande ärende, och att akademiens

experimentalfält erbjöde för anstalten den bästa plats, som

för närvarande kunde väljas, under det att deremot förhyrandet af en

lägenhet på annat ställe i hufvudstadens granskap säkerligen skulle

i stället för besparing medföra ökade kostnader för statsverket och

vålla, att man finge en oändamålsenlig inrättning af institutionsbyggnaden.

De förluster, som till följd af skadeinsekternas härjningar drabba

den svenska jordbruksnäringen, äro, såsom redan blifvit erkändt, af

den omfattning och allmänna betydelse, att ett ingripande från statens

sida synes mig vara af behofvet påkalladt.

Det torde tillåtas mig att erinra, hurusom Riksdagen åren 1890 och

1893, i anledning af derom aflåtna propositioner, medgifvit att till utrotande

af ollonborrar finge af den så kallade undsättningsfonden disponeras

för åren 1890, 1891 och 1892 tillhopa 60,000 kronor samt för

1893 till och med innevarande år likaledes 60,000 kronor. De anslag,

som år för år ända från 1880 af Eders Kongl. Maj:t beviljats för utbredning

af kännedomen om de för landtbruket skadliga insekter och

medlen att förekomma deras förödelser, visa emellertid, att de förhållanden,

som här äro i fråga, ingalunda äro af mera öfvergående eller

sporadisk natur utan påkalla ett fortsatt systematiskt öfvervakande.

Och ehuru allmänt torde vitsordas, att den af landtbruksstyrelsen antagne

entomologen nitiskt och driftigt verkat i sitt kall, säger det sig

sjelft att, med den aflöning han åtnjutit och utan särskildt anslag till

bestridande af kostnader för vederbörliga naturvetenskapliga försök,

många spörsmål på hithörande områden förblifvit outredda, som eljest

kunnat vinna en för våra landtmän lycklig lösning.

Jag kan alltså icke annat än dela den uppfattning, som gör sig

gällande i nu omförmälda underdåniga framställningar och som äfven

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette hufvudtiteln.

fått sitt uttryck i särskilda vid senaste riksdag väckta motioner, att

nemligen mera permanenta åtgärder böra af staten vidtagas till förekommande

af förödelserna af de bär i riket förekommande skadeinsekterna.

Såsom enstämmigt framhållits af de myndigheter, hvilka i ärendet

sig yttrat, torde någon säkrare väg härför icke gifvas än att genom

inrättande af en entomologisk försöksanstalt bereda sakkunnige personer

möjlighet att med nutidens vetenskapliga hjelpmedel utforska de

ifrågavarande skadedjurens lefnadsförhållanden och medlen att kunna

utrota dem eller inskränka deras härjningar. Jag anser mig derför

böra tillstyrka upprättandet af eu dylik anstalt. Att öfvervägande skäl

tala för att denna anstalt lämpligast bör förläggas till landtbruksakademiens

experimentalfält, synes mig framgå af hvad i ärendet

af akademien anförts. Skulle anstalten förläggas till en lägenhet,

som kunde erhållas för en hyra af allenast 500 kronor för år, befarar

jag, att hvarken anstalten blefve för sitt ändamål tjenlig eller

assistenten för göromålens skötande i hvad på honom ankomme nöjaktigt

kompetent.

Enär, enligt hvad upplyst blifvit, å experimentalfältet icke finnes

någon för anstalten användbar lokal, torde alltså en ny byggnad behöfva

derstädes för ändamålet uppföras, och lärer, äfven om kostnaden

derför icke skulle kunna nedbringas under kostnadsförslagets slutsumma,

utgiften derför kunna bestridas med för Eders Kongl. Maj:t tillgängliga

medel. Af dylika medel torde ock kostnaden för anstaltens första utrustning

kunna betäckas.

Förutom den teoretiska verksamhet, som, enligt hvad ofvan antydts,

skulle tillkomma anstalten, men som endast skulle afse att tjena

till underlag för anstaltens egentliga rent praktiska syfte och hvars

resultat borde offentliggöras genom redogörelser och anvisningar, så

affattade att den stora allmänheten kunde omedelbart tillgodogöra sig

desamma, torde personalen vid anstalten jemväl böra få till åliggande

att, likasom den nu anstälde entomologen eller instruktören, träda i direkt

beröring med allmänheten och bispringa enskilde med råd och anvisningar

i speciella fall. Då detta uppenbarligen ej alltid kan ske,

med mindre undersökning å stället företages, och så väl af denna anledning

som för utförande af det anstalten åliggande forskningsarbetet

mer eller mindre vidsträckta resor under den varmare delen af året

lära behöfva företagas, men de undersökningar, som skola vid anstalten

verkställas, under vissa tider kräfva ständig närvaro derstädes af en

sakkunnig person, lärer personalen vid anstalten, på sätt landtbrulcs
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjette Iiufvudtiteln.

akademien anfört, icke kunna inskränkas till mindre än två personer,

nemligen en föreståndare, åt hvilken anstaltens skötsel närmast skulle

anförtros och som skulle vara skyldig att egna hela sin tid åt arbetena

vid anstalten samt i allmänhet åt studier och''-.forskningar på den praktiska

entomologiens område, samt en assistent, som skulle biträda föreståndaren

i dennes göromål, men hvars tid dock icke torde behöfva

till fullo tagas i anspråk mera än omkring sju månader om året. I

afseende å det biträde, personalen skulle komma att lemna de enskilde,

torde böra stadgas detsamma, som nu gäller angående instruktören,

eller att vederbörande, som åstunda biträde, skola hafva att inkomma

med reqvisition till landtbruksstyrelsen, som derefter hade att, efter det

föreståndarens yttrande inhemtats, bestämma, hvilka förrättningar skulle

företagas, och uppgöra plan för resorna, som efter omständigheterna

torde kunna uppdragas antingen åt föreståndaren ensam eller mellan

honom och assistenten fördelas. För sådana resor, som af landtbruksstyrelsen

på grund af enskildes reqvisition eller eljest i reseplanen

upptoges, synes högre ersättning icke böra utgå, än som entomologen

hittills tillerkänts, eller sådan godtgörelse, som tillkommer statens för

landtbrukets utveckling kringresande undervisare.

Under det att föreståndarens ställning, hvad beträffar hans försöksverksamhet,

skulle blifva ungefär lika sjelfständig som föreståndarnes

för den agrikulturkemiska stationen och den växtfysiologiska anstalten vid

experimentalfältet, skulle han deremot i fråga om sin rent praktiska verksamhet

vara stöld under landtbruksstyrelsen. Hvad angår aflöningen

åt föreståndaren, så torde den, på sätt i ärendet föreslagits, böra utgå

med 4,000 kronor för år samt med två ålderstillägg, hvartdera å 500

kronor, efter respektive 5 och 10 års tjenstgöring, och således blifva

lika med agrikulturkemistens och växtfysiologens i penningar bestämda

aflöningar. Ehuru dessa begge dessutom åtnjuta fri bostad vid experimentalfältet,

en förmån, som åtminstone för närvarande icke kan beredas

föreståndaren för den nya anstalten, anser jag mig kunna biträda

hvad i fråga om beloppet af föreståndarens aflöning blifvit ifrågasatt,

hvaremot, lika litet nu som vid bestämmande af föreståndarnes för de

öfriga anstalterna vid experimentalfältet aflöningar, någon anledning förefinnes

att fördela aflöningen, som egentligen har naturen af ett arfvode,

i lön och tjenstgöringspenningar. Lika litet torde nu böra ifrågakomma

att föreslå sådana vilkor för aflöningens åtnjutande, som i allmänhet

bestämmas vid reglering af embetsverk, eller någon viss pension

åt föreståndaren, utan synes han äfven i dessa hänseenden böra likställas

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjette hufvndtiteln.

med de begge öfrige föreståndarne, i fråga om hvilka härutinnan ingenting

särskildt blifvit stadgadt.

Hvad beträffar assistentens arfvode samt det för anstaltens underhåll

och drift erforderliga anslag, instämmer jag med landtbruksakademien

och anser sålunda arfvodet böra bestämmas till 1,000 kronor

och anslaget för anstaltens drift och underhåll till 1,500 kronor.

I enlighet med hvad sålunda af mig anförts och med anhållan att

framdeles få underställa Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning frågan

om det belopp, som bör för anstaltens ordnande af tillgängliga medel

anvisas, tillstyrker jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, ... .1

att på ordinarie stat bevilja till aflöning åt en föreståndare för en

entomologisk anstalt vid landtbruksakademiens experimentalfält 4,000

kronor för år, till aflöning åt en assistent vid samma anstalt 1,000

kronor för år samt för anstaltens underhåll och drift 1,500 kronor för

år, äfvensom medgifva, att föreståndarens aflöning efter innehafvarens

af beställningen väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år,

räknadt från och med året näst efter det han blifvit antagen, må höjas

med 500 kronor och efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring

ånyo höjas med 500 kronor.

Derest hvad jag sålunda föreslagit bifalles, skulle ordinarie anslaget

till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

komma att höjas med 6,500 kronor, eller från 105,000 kronor till

111,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

[5.] Från anslaget till fiskerinäringens understöd utgå aflöningar till två

Höjning af an-under landtbruksstyrelsen stälda fiskeritjenstemän, nemligen förste och

ISutenter!" andre fiskeriassistenterna, livilkas löner äro bestämda, för förste fiskerinan

resor, assistenten till 2,000 kronor, med rätt för honom att erhålla två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, det ena efter 5 och det andra efter

10 års tjenstgöring, samt för andre fiskeriassistenten till 1,500 kronor,

med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 års tjenstgöring.

Dessutom är, enligt Riksdagens uti särskilda underdåniga skrifvelser

den 13 maj 1869 och den 21 maj 1875 lemnade medgifvanden, af det

under denna titel uppförda anslag till bekostande af fiskeriassistenternas

resor anvisadt ett belopp af 1,000 kronor för en hvar af dem;

och utgår af dessa medel, för hvilkas användande till det afsedda ändamå
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sjette hufvudtiteln.

let assistenterna äro skyldiga att redovisa, till dem rese- och traktamentsersättning

enligt fjerde klassen i resereglemente!.

Ifrågavarande tjensteman hafva till åliggande hufvudsakligen att

tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar i fråga om fiskets

vård m. m. samt att utföra undersökningar af landets fiskevatten och

de förhållanden, under hvilka fiskerinäringen i olika delar af landet

bedrifves. Ett behörigt fullgörande häraf påkallar naturligen assistenternas

personliga närvaro å skilda orter inom riket, och de resor, hvilka

assistenterna sålunda äro nödsakade att företaga, utföras efter dem af

landtbruksstyrelsen meddelade förordnanden eller i enlighet med af

nämnda styrelse faststälda reseplaner.

För sjelfva förrättningarna, som af enskilde påkallats och hvilka uti

fiskeriassistenternas reseplaner upptagits, erlägga reqvirenterna dagarfvoden

till assistenterna efter i allmänhet 4 kronor 50 öre för hvarje

dag, som i sin helhet eller till någon del för förrättningen åtgår, hvarjemte

reqvirenterna äro pligtige att tillhandahålla assistenterna bostad

in. m. För extra förrättning, d. v. s. sådan, som ej ingår i reseplan,

gäldar vederbörande reqvirent derjemte resekostnads- och traktamentsersättningen.

Uti underdånig skrifvelse den 24 oktober 1894 har landtbruksstyrelsen

anfört, att till följd af nu stadgade begränsning af fiskeriassistenternas

reseanslag det ofta inträffade antingen att desse tjensteman

icke erhölle full ersättning för de af dem gjorda resor och förrättningar,

eller också att en eller flera af de i reseplaneu upptagna förrättningarna

måste inställas af skäl, att reseanslaget vore förbrukadt eller

hvad deraf återstode icke vore tillräckligt att betäcka kostnaden för

ifrågasatta förrättningar; att, om än åtskilliga af de förrättningar, som

fiskeritjenstemännen hade att utföra, vore af den beskaffenhet, att de

utan skada kunde till annat år uppskjutas, det dock å andra sidan hände,

att ett uppskof med förrättningarna kunde vålla verklig olägenhet; samt

att, då de af enskilda reqvirerade förrättningarna i främsta rummet

syntes böra utföras, af ofvan åberopade förhållande äfven blefve en

följd, att den vigtiga sida af dessa tjenstemäns verksamhet, som afsåge

undersökningen af landets fiskevatten med hvad dertill hörde, ej sällan

måste stå tillbaka; och har landtbruksstyrelsen, under framhållande att,

intilldess bebofvet af flera fiskeritjenstemän, hvilket med hänsyn till

landets stora utsträckning redan länge gjort sig känbart, kunde blifva

fyldt, ofvan åberopade olägenhet skulle kunna, åtminstone till någon del

afhjelpas, derest de redan befintliga tjenstomännens reseanslag blefve

förhöjda, hemstält att af anslaget till fiskerinäringens understöd måtte

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Sjette Imfuidtiteln.

till bekostande af förste och andre fiskeriassistenternas resor få på reqvisition

i vanlig ordning till en hvar af dem utanordnas ett belopp

af högst 1,500 kronor.

Statskontoret, som till följd af nådig remiss den 28 december 1894

häröfver afgifvit underdånigt utlåtande, har dervid förklarat sig ej hafva

något att erinra mot bifall till förevarande framställning, hvarjemte

statskontoret meddelat, att de af ifrågavarande tjensteman till statskontoret.

afgifna räkningar å ersättning för verkställa tjensteresor under

åren 1889—1893 slutade å följande belopp, nemligen:

förste iiskeriassistentens,

är 1889 .....................

» 1890 .................

» 1891 .....................

» 1892 ..................

j> 1893 .....................

andre fiskeriassistentens,

år 1889 .................................................. kronor 996: 51

» 1890 ................................................... y> 1,112: 66

» 1891 ................................................. » 1,034: 53

d 1892 ................................................. » 1,186: 72

)> 1893 .............................................. )) 1,051: 04

Då, såsom ofvan ant.ydts, de tjensteresor, hvilka det tillkommer

fiskeriassistenterna att företaga, utgöra det hufvudsakligaste af desse

tjenstemäns åligganden, anser jag det vara af vigt, att de för dessa

resor tillgängliga medel icke äro för knappt tilltagna. Af hvad landtbruksstyrelsen

anfört äfvensom af den utaf statskontoret lemnade uppgiften

angående beloppen af de utaf fiskeriassistenterna under åren

1889—1893 afgifna räkningar å ersättning för verkstälda tjensteresor

synes mig emellertid framgå, att de till desse tjenstemäns resor nu afsedda

belopp äro för ändamålet otillräckliga. En förhöjning af dessa

belopp torde derför vara af behof påkallad; och då den af landtbruksstyrelsen

för hvartdera reseanslaget föreslagna ökning af 500 kronor,

synes mig vara, åtminstone för närvarande, skälig samt en sådan ökning

icke är af beskaffenhet att behöfva föranleda till förhöjning af det

anslag, hvarifrån reseersättningarne utgå, tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

kronor 1,011: 18

» 1,005: 92

» 1,012: 57

» 996: 19

» 1,009: 34

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Sjette lmfrudtiteln.

att de för bekostande af förste och andre fiskeriassistenternas resor

afsedda, under anslaget till fiskerinäringens understöd uppförda belopp

må från och med år 1897 höjas för hvardera fiskeriassistenten med

500 kronor eller från 1,000 kronor till 1,500 kronor och sålunda med

tillhopa .1,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

I underdånig skrifvelse den 16 november 1895 har landtmäteristyrelsen

beräknat kostnaderna för afvittringen under år 1897 till 28,000

kronor för Vesterbottens län och till 58,500 kronor för Norrbottens län.

Och enligt hvad styrelsen tillika upplyst, är den vid 1896 års slut påräkneliga

behållningen å anslagen till skiften och afvittringar jemte

1897 års ordinarie anslag för samma ändamål tillräcklig att betäcka

dessa kostnader, hvadan något extra anslag för afvittringsarbetenas

fullföljande under år 1897 icke är behöflig!.

Jag inskränker mig derföre till att, i enlighet med hvad landtmäteristyrelsen

i ofvanberörda skrifvelse hemstält, tillstyrka att, på det att

afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens län äfvensom

föredraganden af afvittringsärendena i sistnämnda län må för år 1897

komma i åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som hittills varit dem

beviljade, Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att medgifva att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under

år 1897 för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens

län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra

första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder

i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras af

anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; och att för år 1897 åt

föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt honom

anslagna belopp.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon

ändring, utom hvad angår förslagsanslaget till

Bih. till Iiiktd. Fiol 181) G. 1 Sami. 1 Afil. 1 Haft.

[6.]

Godtgörelse

åt afvittrings*

landtmätare

m. m.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

[7-]

Höjning af

anslaget till

skrifmaterialier

m. m.

[8.]

Angående

disposition af

patent- och

varnmärkesafgifter

samt

vissa andra

registreringsafgifter.

Sjette hufvudtiteln.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Ifrågavarande förslagsanslag, som i 1880 års riksstat var uppfördt

till ett belopp af 88,634 kronor 87 öre, men derefter upptagits till omkring

118,000 kronor, är i riksstaten för innevarande år upptaget till 119,500

kronor. Redan år 1881 belöpte sig emellertid utgifterna å anslaget till

171,162 kronor 28 öre och hafva sedermera uppgått till följande belopp,

ören oräknade, nemligen: 1882 till 183,047 kronor, 1883 till 177,924

kronor, 1884 till 195,623 kronor, 1885 till 203,421 kronor, 1886 till

220,532 kronor, 1887 till 237,849 kronor, 1888 till 248,179 kronor,

1889 till 228,497 kronor, 1890 till 227,563 kronor, 1891 till 219,004

kronor, 1892 till 228,518 kronor, 1893 till 234,206 kronor och 1894 till

235,099 kronor.

Då utgifterna således hvarje år betydligt öfverskridit de beräknade

beloppen, hvilket härleder sig af den ständigt fortgående ökningen i

de ärenden, som handläggas såväl inom civildepartementet som hos

derunder lydande embetsverk, synes mig af denna anledning ifrågavarande

anslag böra höjas med åtminstone 100,000 kronor.

Jag hemställer på grund häraf och för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att höja förslagsanslaget »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»

med tillhopa 100,393 kronor eller från 119,500 kronor till 219,893 kronor.

Sedan departementschefen sålunda yttrat sig rörande de förändringar

i ordinarie staten, hvilka han ansåg böra ifrågakomma, anförde departementschefen

vidare beträffande

Patent- och registreringsväsendet.

I öfverensstämmelse med hvad vid aflåtande af proposition (n:o 35)

till 1884 års riksdag, angående anslag till kommerskollegium för nästföljande

år med mera, af dåvarande chefen för civildepartementet antyddes,

anordnades med ingången af år 1885 för handhafvande af

bestyret med ärenden angående patent och registrering af varumärken

en särskild byrå inom kommerskollegium, benämnd patentbyrån. Efter

kommerskollegii omorganisation år 1891 har patentbyrån utgjort en

sjelfständig myndighet, som föreståtts af en byråchef och i öfrigt bestått

af en tekniskt bildad ledamot, benämnd öfveringeniör, hvilken

haft att ur teknisk synpunkt granska inkommande patentansökningar,

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Sjette hufvudtiteln.

en jemväl tekniskt bildad sekreterare, som jemte vanliga sekreteraregöromål

käft bestyret med redaktionen af patentbeskrifningarna och

byråns öfriga publikationer, en registrator och arkivarie samt ett antal

biträdande ingeniörer, hvilka biträdt öfveringeniören med nyhetsgranskning

af de uppfinningar, som anmälts till patentering. Enligt af Riksdagen

för hvarje år lemnadt medgifvande hafva patentbyråns utgifter

bestridts af afgifterna för patent och registrering af varumärken, hvilka

ej blott varit, för ändamålet tillräckliga, utan ock lemnat, ej obetydliga

öfverskott. Dessa öfverskott, som af byrån för hvarje år aflemnats till

statskontoret och derstädes särskildt bokförts, uppgå för närvarande,

oberäknadt det ännu ej inlevererade öfverskottet för år 1895, till sammanräknadt

135,008 kronor 25 öre.

Antalet patentansökningar har emellertid sedan år 1886 varit i

oafbrutet stigande. Nämnda år utgjorde antalet 604. År 1893 hade

det successivt ökats till 1,036 och sprang nästföljande år, i sammanhang

med den då genomförda nedsättningen af patentafgifterna, i ett

slag upp till 1,386. Under år 1895 har antalet ytterligare stigit till

1,460. I anledning häraf hafva embetsverkets arbetskrafter med ingången

af innevarande år måst, förstärkas, hvarvid, jemte det att den

hittills varande sekreteraren, med bibehållande af sin befattning med

verkets publikationer, fått öfvertaga den tekniska granskningen och föredragningen

af en del patentansökningar, inrättats ytterligare en sekreterarebefattning,

hvars innehafvare liar att, jemte skötandet af de vanliga

sekreteraregöromålen, såsom ledamot, i verket bereda och föredraga

registreringsansökniugar och öfriga ärenden, för hvilkas handläggningsärskilda

tekniska insigter ej erfordras, äfvensom en bokhållarebefattning.

Med hänsyn, bland annat, till svårigheten att för det till de biträdande

ingeniörerna utgående arfvodet, 1,500 kronor, för dessa befattningar

alltid förvärfva fullt lämpliga krafter, hafva derjemte inrättats

fyra befattningar, i aflöningshänseende likstälda med första gradens

fenster, hvilkas innehafvare benämnts byråingeniörer. I sammanhang

härmed har embetsverkets hittills varande mindre egentliga benämning

utbytts mot »patent- och registreringsverket», och har instruktion och

stat för nämnda verk, att tills vidare gälla från och med ingången af

innevarande år, af Eders Kongl. Maj:t faststälts den 29 november nästlidna

år.

Denna stat slutar på eu summa af 94,200 kronor, hvartill komma:

å en del aflöningar efter viss tjenstetid beviljade tillägg, hufvudsakligen

motsvarande do ålderstillägg, som utgå i de å ordinarie stat, uppförda

embet,sverken, ocli för närvarande sammanräknade uppgående till 2,700

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sjette hnfvudtitcln.

kronor; det, på grund af Sveriges deltagande i den så kallade patentunionen,

till upprätthållande af dess internationella byrå i Bern utgående

bidrag, omkring 1,500 kronor; äfvensom hyra för embetsverbets lokal,

som under år 1895 måst utvidgas, 5,600 kronor. Kostnaderna för

patent- och registreringsväsendets uppehållande äro sålunda för närvarande

beräknade till 104,000 kronor, hvarvid dock bör erinras, att

vissa bland dessa kostnader och särskildt de, som afse verkets publikationer,

icke kunna på förhand med visshet beräknas, enär de i väsentlig

mån äro beroende af antalet inkommande patentansökningar.

I den mån detta antal ökas, komma dock äfven verkets inkomster

att stiga.

Till jemförelse med hittills varande förhållanden och för bedömande

i hvad mån de sålunda upptagna utgifterna böra kunna täckas af verkets

antagliga inkomster, må meddelas att, enligt hvad embetsverkets

chef uti en till mig aflemnad promemoria meddelat, dess inkomster

under år 1895 utgjort:

Afgifter för 1,460 patentansökningar (deraf 3 obetalda) kronor 29,140: —

Årsafgifter för patent......................................... » 70,810: —

Afgifter för 340 registreringsansökningar (deraf 1

obetald) ........................................................................... » 13,560: —

Afgifter för 554 ansökningar om förnyad registrering

............................................................................... » 5,540: —

För försålda publikationer ................................. »_2,376: 75

Summa kronor 121,426: 75

samt att utgifterna, hvilka dock, då räkenskaperna ännu icke vore afslutade,

ej kunde med full noggrannhet uppgifvas, under samma år

uppgått till 99,401 kronor 38 öre, af hvilket belopp de vigtigaste posterna

utgjorts af aflöningar och arfvoden 45,124 kronor 67 öre, embetsverkets

publikationer 31,127 kronor 92 öre, återstälda patent- och

registeringsafgifter 2,415 kronor, utgifter för embetsverkets bibliotek

2,610 kronor 75 öre, renskrifning 3,139 kronor 33 öre, bidrag till upprätthållande

af patentunionens internationella byrå i Bern 1,587 kronor

26 öre samt hyra för embetsverkets lokal 4,800 kronor.

För år 1894 belöpte sig patentbyråns inkomster till 104,469 kronor

och dess utgifter till 96,749 kronor 84 öre. Antalet patentansökningar

år 1894 utgjorde, såsom redan förut nämnts, 1,386, antalet registreringsansökningar

268.

Patent- och registreringsmyndighetens af mig förut omförmälda

ändrade benämning har, förutom af skäl som ofvan angifvits, jemväl

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sjette hufvudtiteln.

betingats af den mera omfattande verksamhet, som för detta embetsverk

med nästkommande års ingång stälts i utsigt. Vid behandlingen

af Eders Kongl. Maj:ts proposition till nästlidna års Riksdag med förslag

till lag om handelsbolag och enkla bolag, lag om aktiebolag m. m.

yttrade nemligen det med anledning af nämnda proposition tillsatta

särskilda utskottet, efter att hafva anfört de skäl, som, enligt utskottets

uppfattning, talade mot aktiebolagsregistreringens förläggande vare sig

till någon byrå inom civildepartementet eller till justitiedepartementets

statistiska byrå eller till kommerskollegium, att utskottet hade skäl att

antaga, att inom den närmaste framtiden till Eders Kongl. Maj:t skulle

inkomma framställning om förstärkande af patentbyråns personal, samt

att med den förstärkning, som sålunda i allt fall blefve nödig, byrån,

åtminstone om ytterligare en notarieplats inrättades, kunde medhinna

jemväl ombesörjande af aktiebolagsregistreringen; att med den sålunda

antydda såväl som med hvarje annan anordning af registreringen i fråga

dock extra biträde torde erfordras för den öfvergångstid, hvarunder de

redan i verksamhet varande aktiebolagens registrering enligt den nya

lagen genomfördes, men att, bortsedt från detta tillfälliga och öfvergående

behof, för hvars tillfredsställande medel tydligen lätt bereddes

genom de under samma tid rikligare inflytande registreringsafgifterna,

kostnaderna skulle blifva ganska ringa, enär, äfven om man, i betraktande

deraf att åtskilliga allmänna kostnader (för chefen, registrator^

vaktbetjening och lokal) bestredes uteslutande af patent- och varumärkesmedel,

utginge derifrån, att aflöningarna för en ny administrativ

sekreterare och en ny notarie borde med hela sitt belopp påföras aktiebolagsregistreringen,

dessa utgifter antagligen ej behöfde öfverstiga

6,000 å 8,000 kronor.

I öfverensstämmelse härmed har ock i det förslag till kungörelse

om aktiebolagsregistrets förande med mera, som numera utarbetats af

lagbyrån, patent- och registreringsverket betecknats såsom den myndighet,

som skall föra nämnda register, hvarjemte bemälda embetsverk

fått befallning att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till

den ändring af dess organisation, som häraf kunde påkallas. Då detta

förslag ännu ej afgifvits, är jag för närvarande ej i tillfälle att med

full visshet bedöma, huruvida utskottets antagande i fråga om de arbetskrafter,

som i och för aktiebolagsregistreringen erfordras, är rigtigt,

och såväl på grund af svårigheten att på förhand beräkna omfattningen

af det arbete, som registreringen kan påkalla, som ock särskilt med

hänsyn till det behof af extra biträde, som, enligt hvad utskottet ock

framhållit, under den öfvergångstid, hvarunder de redan i verksamhet

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sjette hufvudtlteln.

varande aktiebolagens registrering skall genomföras, torde göra sig

gällande, synes nödig försigtighet böra föranleda att, i likhet med hvad

vid patentbyråns bildande skedde, de tjensteman, hvilka erfordras uteslutande

för aktiebolagsregistreringen, till en början förordnas endast

för viss bestämd tid, under hvilken något större erfarenhet om det

verkliga behofvet af arbetskrafter kan vinnas.

Lika litet som i fråga om administrationskostnaderna lär någon

säker beräkning på förhand kunna uppgöras med afseende å kostnaden

för kungörande af registrerade uppgifter om aktiebolag. Så väl med

hänsyn härtill som i betraktande af hvad i fråga om kostnaderna för

patentverkets verksamhet hittills bestämts, anser jag för närvarande af

Riksdagen endast böra utverkas medgifvande till användandet af inflytande

afgifter för registrering af uppgifter angående aktiebolag till

bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpningen under år

1897 af lagarna om aktiebolag, om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse,

och om registrering af bankaktiebolag.

Frågan härom torde emellertid lämpligen böra behandlas i sammanhang

med frågan om dispositionen af öfriga likartade registreringsafgifter,

nemligen ej mindre de för närvarande på grund af lagen angående

handelsregister, firma och prokura utgående, än ock de, hvilka

komma att utgå på grund af den med 1897 års ingång i kraft trädande

lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Jag tillåter mig derför till en början erinra derom att, sedan genom

förstnämnda lag bestämts, att närmare föreskrifter om afgifterna för

registreringen och för dess kungörande samt tid och sätt för utgifvande

af den i lagens 4 § föreskrifna samling för hela riket af kungjorda

anmälanden till handelsregistret skulle af Eders Kongl. Maj:t

meddelas, Eders Kongl. Maj:t dels genom kungörelse den 4 november

1887 bestämt registreringsafgifternas belopp, dels ock genom kungörelse

den 22 december samma år om dessa afgifter meddelat närmare

föreskrifter, enligt hvilka, i korthet sagd!, stadsmyndigheterna, utom

Stockholm, tillsvidare uppbära dessa afgifter utan redovisningsskyldighet

till statsverket mot skyldighet för städerna att vidkännas alla med

registreringen och dess kungörande förenade utgifter, samt öfverståthållareembetet

och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande inför kammarrätten

årligen redovisa för de till dem inflytande afgifter, med hvilka

de bestrida utgifterna för handelsregistrens anskaffande och registreringens

kungörande, hvarjemte de årligen inleverera befintliga öfverskott

till statskontoret, der de särskild! för sig bokföras. Af dessa

öfverskott bestrides bland annat kostnaden för nyssnämnda, i firma
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Sjette liufvudtiteln.

lagen föreskrifna samling af anmälanden för hela riket, hvilken samling

för närvarande utgifves under tillsyn af en tjensteman inom civildepartementet.

I hvad sålunda blifvit föreskrifvet kommer i följd af de

nya bolagslagarna ej att ske väsentligen annan ändring, än att bestämmelserna

angående afgifternas belopp i vissa fall ej komma att ega tilllämplighet.

Bestyret med omnämnda samling torde emellertid för framtiden

böra öfverflyttas till registreringsmyndigheten för aktiebolag, för

att samlingen må utgifvas i sammanhang med de likartade samlingar,

hvilka omförmälas i 71 § af lagen om aktiebolag och 61 § af lagen

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet. Till nämnda

myndighet torde på grund häraf någon ersättning böra utgå äfven af

de registreringsafgifter, hvilka ej hänföra sig till aktiebolag.

Med afseende å registreringsafgifterna för aktiebolag anförde utskottet,

bland annat, att utskottet utgått från den förutsättning, att

kostnaden för kungörande af registrerade uppgifter borde betäckas genom

inkomsten af registreringsafgifter lika för alla aktiebolag, medan

deremot registreringsafgifterna i öfrigt borde graderas efter aktiekapitalens

storlek, samt att afgifter af det senare slaget borde förekomma

endast vid den första registreringen af hvarje aktiebolag och vid registrering

af aktiekapitalets ökande. Någon förhöjning af de fasta

afgifterna ansåg utskottet icke böra erfordras, enär, så vidt utskottet

kunnat erfara, de nu utgående afgifterna varit fullt tillräckliga för betäckande

af kungörelsekostnaden. Med afseende åter å de variabla afgifterna,

med hvilkas afkastning kostnaden för registreringsmyndigheten

borde täckas, framhöll utskottet att, då under de sistförflutna tio åren

summan af minimikapitalen för de aktiebolag, som sanktionerats med

minst 10,000 kronors kapital, i medeltal uppgått till omkring 26 millioner

kronor, en afgift af >/40—V30 procent af aktiekapitalet med visshet

borde lemna medel till betäckande af nämnda kostnader.

I det förslag till kungörelse om aktiebolagsregistrets förande med

mera, hvilket, enligt hvad jag redan erinrat, af lagbyrån utarbetats,

hafva, med tillämpning af utskottets förslag om dels fasta, dels variabla

afgifter, de förra upptagits till 15 kronor för de fall, då ansökan göres

om aktiebolags registrering samt då ändring sker i firman och förty

ny fullständig inskrifning i registret skall göras, samt till 6 kronor,

då anmälan till registret eljest sker. Den variabla afgiften åter, som,

på sätt utskottet föreslagit, endast ifrågasatts vid den första registreringen

och då anmälan afser verkstäld ökning af aktiekapitalet, har

upptagits till 5 öre för hvarje fulla 100 kronor af nämnda kapital.

Då, som bekant, de afgifter, hvilka vid anmälan till handelsregistret

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sjette hufvndtiteln.

skola af aktiebolag erläggas, för närvarande utgå med 10 kronor, då

firma första gången till registret anmäles, och med 4 kronor, då anmälan

eljest sker, innebär följaktligen lagbyråns förslag en förhöjning

af så väl de fasta som de variabla afgifterna, utöfver hvad utskottet

trott vara erforderligt. Med anledning häraf och utan att i öfrigt för

närvarande uttala något omdöme om hvad lagbyrån sålunda föreslagit,

anser jag mig böra framhålla, att de kungörelser, hvilka föranledas af

den nya aktiebolagsregistreringen utan tvifvel i ej så få fall torde blifva

mera omfattande än de nu af firmaregistreringen påkallade, och således

måhända äfven dyrare, samt att det i allt fall torde vara försigtigare

att registreringsafgifterna till en början sättas något högre, i hvilket

fall de, såsom nyligen skett med patentafgifterna, sedan tillräcklig erfarenhet

vunnits, med lätthet kunna reduceras, än om de på grund åt

för låg afkastning inom kort måste höjas, hvilket säkerligen ur flera

synpunkter ej skulle verka fördelaktigt. Erinras bör ock att, då bolagsordningarna

icke vidare skola stadfästas af Eders Kongl. Maj:t, den

nuvarande, för alla aktiebolag lika stämpelafgiften, 20 kronor, bortfaller,

vid hvilket förhållande aktiebolag med mindre kapital än 30,000 kronor

äfven med tillämpning af de i lagbyråns förslag upptagna afgifter, skulle

komma att för den första registreringen få vidkännas sammanräknadt

lägre kostnad än för närvarande. Framhållas bör törhända ock, att

de variabla afgifterna icke skulle ifrågakomma vid öfverförandet till

aktiebolagsregistret af de nu i verksamhet varande bolagen.

Hvad derefter vidkommer registreringsafgifterna för föreningar för

ekonomisk verksamhet, har lagbyrån i afgifvet författningsförslag upptagit

dem, för de fall då ansökan om förenings registrering göres, så ock

då rörelsen flyttas från en kommun till en annan eller ändring sker i firman

och förty ny fullständig inskrifning i registret skall göras, till 10 kronor

för förening med personligen ansvarige medlemmar och för annan

förening till 6 kronor, samt då anmälan eljest sker till 3 kronor

för förening med personligen ansvarige medlemmar och för annan

förening till 2 kronor. Med afseende å dispositionen och redovisningen

af dessa registreringsafgifter torde böra stadgas detsamma, som för

närvarande gäller i fråga om de till öfverståthållareembetet och Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingående afgifterna för anmälningar

till handelsregistren.

Derest den anordning, som sålunda ifrågasatts, vinner godkännande,

kommer, under förutsättning att här afsedda registreringsafgifter sammanlagda

lemna öfverskott, statskontoret att årligen få till förvaltning

mottaga registreringsmedel uppkomna genom de olika afgifterna.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Sjette liufvudtiteln.

Knappast torde dervid vara af nöden att vid förvaltningen strängt särskilja

de olika öfverskotten efter deras olika ursprung. Snarare synes

med afseende å dessa registreringsafgifters likartade ändamål öfverskotten

å afgifterna till aktiebolagsregistret och till handels- och föreningsregistren

med allt fog kunna betraktas såsom en gemensam reservfond

för detta registreringsväsende i dess helhet, hvarur uppkommande

brist på det ena eller andra hållet kan täckas. En sådan gemensam

användning af dessa medel har ock sin motsvarighet i den gemensamma

användningen af afgifter för patent och registrering af varumärken.

Patent- och varumärkesafgifterna böra deremot naturligtvis hållas

skilda från öfriga registreringsmedel. I hvad angår sagda afgifters

omedelbara användande för uppehållande af patent- och registreringsverket

torde det emellertid endast delvis vara möjligt att fullt exakt

beräkna huru stort belopp af vissa utgifter faktiskt orsakas af bolagsregistreringen,

utan torde det väl blifva nödvändigt att i dylika fall

nöja sig med fastställande af vissa normer för utgifternas fördelande

på de olika slagen af inkomster.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må

användas till bestridande af de utgifter, hvilka Eders Kongl. Maj:t finner

betingas af tillämpning under år 1897 af förordningen angående

patent och lagen om skydd för varumärken; samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar för

ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka Eders Kongl. Maj:t

finner betingas af tillämpning under år 1897 af lagen om aktiebolag,

lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, lagen om

registrering af bankaktiebolag, lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura

tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen

om handelsbolag och enkla bolag.

Arbetareförsäkringen.

För hvardera af åren 1891—1895 har Riksdagen afsatt 100,000 [9.]

kronor till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring rarvaitninps
O

J ° bidrag åt

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 1 6’aml. 1 Afd. 1 Haft. 11 sjukkassor

in. m.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Sjette Inifyndtiteln.

och. sjukkassors bildande, hvarjemte Riksdagen enligt dess underdåniga

skrivelser den 13 maj 1891 (n:o 85), den 20 maj 1892 (n:o 67), den

6 maj 1893 (n:o 39), den 4 maj 1894 (n:o 32) och den 14 maj 1895

(n:o 32) medgifvit, att de för nämnda ändamål afsätta belopp finge för

åren 1892, 1893, 1894, 1895 och 1896 användas, i mån af behof, dels

till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under vissa i Riksdagens förstberörda

skrifvelse angifna vilkor, dels ock till utarbetande och offentliggörande

genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelser

för sjukkasseväsendet i riket.

Från de sålunda afsätta medlen hafva såsom förvaltningsbidrag

till sjukkassor utanordnats under år 1892 tillhopa 8,717 kronor 19 öre,

under år 1893 tillhopa 28,852 kronor 80 öre och under år 1894 tillhopa

32,960 kronor 86 öre. Huru mycket som utanordnats 1895 för

samma ändamål är ännu icke kändt, men torde kunna antagas icke i

nämnvärd mån öfverskrida utanordningarne under 1894. Från ifrågavarande

medel hafva jemväl bestridts omkostnaderna för utarbetandet

och offentliggörandet af årsredogörelser för sjukkasseväsendet, hvilka

omkostnader dock icke uppgått till några afsevärda belopp. Några

utgifter för arbetarnes olycksfallsförsäkring hafva icke förekommit.

Af de ifrågavarande medlen torde återstå sammanlagdt omkring 400,000

kronor.

Då ifrågavarande medel synas mer än tillräckliga för bestridande

af de utgifter, som för sjukkasseväsendet intill utgången af år 1897

kunna ifrågakomma, har jag allenast att hemställa att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att Eders Kongl. Maj:t må ega för år 1897 använda de till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt

sjukkassor under enahanda vilkor, som i Riksdagens underdåniga skrifvelse

den 13 maj 1891 (n:r 85) äro angifna, dels ock till utarbetande

och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse

för sjukkasseväsendet i riket.

Vidare anförde departementschefen:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för

innevarande år till................................................. kronor 5,596,406: —•

Transport kronor 5,596,406: —

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Sjette hufvudtiteln.

Transport kronor 5,596,406:

mig framstälda förslag

Vid bifall till de af

om höjning i anslagen:

till kommerskollegium med

» landsstaterna i länen med

» väg- och vattenbyggnads
staten

med ,......................

d befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landt
mannanäringar

med.........

d skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. med

skulle de ordinarie anslagen

höjas med .......................

eller till ....................................

33,200: —

2,261: —

3,000: —

6,500: —

100,393: —

....................... » 145,354:

....................... kronor 5,741,760:

kronor

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, anförde

departementschefen beträffande

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Då det anslag till belopp af 4,500 kronor, som Riksdagen sedan

flera år tillbaka årligen plägat på extra stat bevilja för handhafvande

af kontroll å försäkringsanstalterna, är till oförminskadt belopp behöfligt

jemväl för år 1897, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att, för handhafvande af kontroll ä försäkringsanstalterna, för år

1897 på extra stat anvisa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp

af 4,500 kronor.

[io.]

Kontroll &

försäkringsanstalterna.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Sjette hufvudtiteln.

Öfverståthållareembetet.

n j ■j Jemlikt öfverståthållareembetets i underdånig skrifvelse den 17

utgifvande september 1895 gjorda framställning, tillstyrker jag att Eders Kongl.

af rättelser”" Maj;t täcktes föreslå Riksdagen

att för år 1897, till utgifvande under samma år af mPolisunderrättelser»,

på extra stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

rj2 ] För innevarande år, liksom för bvartdera af de tre sistförflutna åren,

. särskild är det anslag, som på extra stat plägat anvisas till aflöning och underP&liandeta

håll särskild polisstyrka på landet, der sådan kunde af förhållandena

P aU 6t'' påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande, bestämdt till 65,000 kronor.

Då någon minskning i anslagets nuvarande belopp icke bör för år

1897 ifrågakomma, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att på extra stat för år 1897 ställa till Eders Kongl. Majrts förfogande

ett anslag af 65,000 kronor att användas till aflöning och

underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande.

Om detta bifalles, lärer Eders Kongl. Maj:t, såsom för innevarande

år skett, vilja förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar

anslagets användande till särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis

böra tilldelas kommuner, hvilka vilja sjelfva lemna motsvarande

tillskott, eller der landsting eller enskilde äro villige att för ändamålet

bidraga, samt att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda

fall, då behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes oafvisligt och annat

bidrag till bestridande af kostnaderna derför icke kan erhållas, äfvensom

att iakttaga att från anslaget må gäldas godtgörelse till extra fjerdingsman,

som för ofvanberörda ändamål anlitas, och att i de fall, då extra

polisbiträde påkallas vid helsoörunnar, marknader, kapplöpningar eller

dylikt, sådant ej, utan oafvisligaste behof, må lemnas, derest icke vederbörande

i omkostnaderna med skäligt belopp deltaga.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Sjette hufvudtiteln.

Uppå Eders Kongl. Maj:ts framställningar har Riksdagen för hvart

af åren 1891 —1895 beviljat ett extra anslag af 10,000 kronor till ersättning

för juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt till

lappfogdar och lappförmän, från hvilket anslag utgått arfvoden till lappombud

i Norge samt till en lappfogde i hvartdera af Jemtlands och

Norrbottens län äfvensom gratifikationer till lappförmän i sistnämnda

län. Sedan Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning,

för innevarande år höjt anslaget till 13,000 kronor, har för sagda

år anstälts en lappfogde jemväl inom Vesterbottens län, hvilken kommer

att erhålla ersättning af förevarande anslag.

Då för ifrågavarande ändamål anslag till senast bestämdt belopp

äfven för 1897 är behöfligt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen

att, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i

Norge samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för år 1897

anvisa 13,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Från och med år 1891 bar Riksdagen årligen till undersökningar

af mindre hamnar och farleder anvisat ett anslag af 5,000 kronor, dock

med den förändring för tiden från och med år 1894, att beloppet anvisats

jemväl till upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad

af broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Uti underdånig skrifvelse den 31 oktober 1895 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

då anspråken på bidrag af nämnda anslag allt mera

framträdt och en summa af 5,000 kronor för hela landets behof uti

ifrågavarande afseenden måste anses jemförelsevis ringa, hemstält att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1897 anvisa

10,000 kronor för berörda ändamål.

Från bemälda styrelse har mig meddelats följande uppgifter å de

medel, som från förevarande anslag begärts och beviljats under nedan

nämnda år, nemligen:

Begärda belopp: Beviljade belopp:

År 1892 ................................................ kronor 4,600: — kronor 4,600: —

» 1893 ................................................. » 6,623: 65 » 2,623: 65

D 1894 .................................................. » 6,197: 57 » 5,000: —

i> 1895 .............................................. b 6,697: 57 » 5,000: —

[13.]

Arfvoden åt

lappfogdar

m. m.

[14.]

Undersökningar

af mindre

hamnar

m. m.

s. 86 Kontrollera mot PDF

[15.]

Kostnader! för

vägdelningar.

[16.]

Atiöningar

in. m. vid

Ultuna landtbruksinstitut.

86 Sjette hufvndtiteln.

hvarjemte upplysts, att anledningen, hvarföre af 1893 års anslag disponerats

endast 2,623 kronor 65 öre, vore den att, enligt styrelsens underdåniga

skrifvelse den 20 april 1893, för en då ifrågasatt ny undersökning

om djupare farled i Kalmarsund beräknades ett belopp af 3,000

eller 4,000 kronor, hvilket belopp sedermera icke togs i anspråk.

Då, såsom ofvanstående uppgifter utvisa, de belopp, som för nu

ifrågavarande ändamål begärts, icke mera betydligt öfverstiga de anvisade

anslagen och i allt fall icke varit i jemn ökning, synes anledning

ännu icke föreligga att ifrågasätta någon förhöjning i anslaget,

utan tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

på extra stat för år 1897 anvisa ett anslag af 5,000 kronor

till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten

icke äro förenade med vägföretag.

Vägunderhållet på landet.

Med anledning af stadgandet i 84 § af lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891 derom att, då

vägdelning enligt samma lag eger rum första gången, halfva kostnaden

derför skall af statsverket bestridas, har Riksdagen, på grund af Eders

Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar, för hvardera af åren 1895

och 1896 på extra stat, för bestridande af statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar, anvisat såsom förslagsanslag 50,000 kronor.

Då ett anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål är behöflig! jemväl

för år 1897, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen

att på extra stat för år 1897 anvisa, för bestridande af statsverkets

andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag 50,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

Sedan Riksdagen år 1891, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts

hos Riksdagen gjorda framställning om förändrad organisation af landtbruksinstitutet

vid Ultuna, beslutat, bland annat, att, med godkännande

af en för nämnda institut uppgjord stat, slutande å 49,000 kronor,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Sjette hufvudtiteln.

bibehålla det å sjette hufvudtiteln under denna anslagstitel uppförda

ordinarie anslag till institutet vid oförändradt belopp, 20,000 kronor,

samt på extra stat för år 1892 anvisa för aflöningar och öfriga institutets

utgifter 29,000 kronor, har Riksdagen jemväl för hvartdera af

åren 1893, 1894, 1895 och 1896 på extra stat anvisat för berörda

ändamål ett anslag till sistnämnda belopp.

Då, innan ännu någon tids erfarenhet vunnits om lämpligheten af

institutets nja organisation, det icke lärer böra ifrågasättas att höja

det ordinarie anslaget till institutet, tillstyrker jag, i enlighet jemväl

med landtbruksstyrelsens uti underdånig skrifvelse den 7 november

nästlidna år gjorda hemställan, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att på extra stat för år 1897 anvisa, till aflöningar och öfriga utgifter

vid Ultuna landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

Uti den till nästlidna års Riksdag aflåtna statsverksproposition föreslog

Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar» Riksdagen att för år 1896 dels på

extra stat anvisa ett anslag af 2,500 kronor för att, till underhåll af

en vid landtbruksinstitutet vid Ultuna inrättad anstalt för profning af

maskiner och redskap för landtbrukets behof, användas utöfver de för

profningarne inflytande afgifter, dels ock medgifva, att det uti staten för

landtbruksinstitutet vid Ultuna till »institutets öfriga utgifter» upptagna

belopp jemväl finge användas till anskaffande och underhåll af för profningsanstalten

erforderliga apparater, instrument, maskiner och redskap.

Riksdagen, som ansåg, att ett särskildt anslag till underhåll af den

ifrågasatta anstalten åtminstone för närvarande icke erfordrades, afslog

framställningen i nämnda del, men biföll för 1896 hvad Eders Kongl.

Maj:t föreslagit beträffande användningen af nyssberörda i staten för

Ultuna landtbruksinstitut upptagna anslagsbelopp. Vid underdånig anmälan

den 31 maj 1895 af Riksdagens beslut i denna fråga anbefalde Eders

Kongl. Maj:t landtbruksstyrelsen att, efter styrelsens för landtbruksinstitutet

vid Ultuna hörande, afgifva underdånigt utlåtande i anledning af hvad

Riksdagen i sammanhang med tillkännagifvande af förberörda beslut anfört

beträffande organisationen af den ifrågasatta profningsanstalten. Sedan

de sålunda infordrade yttrandena inkommit, har jemväl statskontoret,

enligt remiss den 6 december 1895 anbefalts afgifva utlåtande i ämnet,

hvilket utlåtande ännu ej inkommit; och har således ärendet ej kunnat till

slutligt afgörande anmälas inför Eders Kongl. Maj:t. För den händelse

anstalten kommer till stånd, torde emellertid vara nödigt att äfven för

år 1897 Riksdagens medgifvande orhålles att det uti staten för landt
-

[17.]

Disposition

af vissa till

Ultuna institut

anslagna

medel till en

redskapsprofningsanstalt

f för landtbruket.

s. 88 Kontrollera mot PDF

[18.]

Mejeriinstitutet

vid Alnarp.

[19-J

Allmänna

landtbruks
möten.

[20.]

Prisbelöningar

vid allmänna

landtbruksmöte^
-

88 Sjette hufvudtiteln.

bruksinstitutet vid Ultuna till »institutets öfriga utgifter» upptagna blopp

må, på sätt för innevarande år medgifvits, få användas jemväl till vissa

profningsanstaltens behof.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

för år 1897 medgifva, att det uti staten för landtbruksinstitutet

vid Ultuna till »institutets öfriga utgifter» upptagna belopp jemväl må

användas till anskaffande och underhåll af apparater, instrument, maskiner

och redskap, som erfordras till den anstalt för profning af maskiner

och redskap för landtbrukets behof, som kan varda vid institutet

inrättad.

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet

vid Alnarp, för innevarande år anvisat å extra stat ett anslag af 8,000

kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 4 september nästlidna år har styrelsen

för nämnda institut gjort framställning om beviljande äfven för år 1897

å extra stat af anslag till ofvanberörda belopp för ifrågavarande ändamål,

hvarefter landtbruksstyrelsen uti den 16 i förenämnda månad afgifvet

utlåtande till denna framställning förordat bifall; och tillstyrker

jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet vid Alnarp,

för år 1897 anvisa å extra stat ett anslag af 8,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Jemlikt landtbruksstyrelsens uti underdånig skrifvelse den 16 september

nästlidna år derom gjorda framställningar tillstyrker jag att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra stat för år

1897 anvisa

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

7,500 kronor;

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

12,500 kronor; samt

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Sjette hiifvH<ltiteln.

såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof — inom de orter, der landsting- eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för

kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till

inköp af böcker och inventarier för stationens behof — 4,000 kronor

för hvarje station eller tillhopa 28,000 kronor.

För hvardera af åren 1895 och 1896 har Riksdagen såsom bidrag

till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län — under vilkor att länets landsting och

hushållningssällskap till anstaltens underhåll bidroge med sammanlagdt

minst 3,000 kronor — på extra stat anvisat ett anslag af 5,000 kronor.

Uti en till landtbruksstyrelsen stäld skrift har styrelsen för berörda

anstalt — för hvilken, jemlikt föreskrift i nådigt bref den 7 december

1894, landtbruksstyrelsen den 24 januari 1895 utfärdat reglemente — med

tillkännagifvande, att Norrbottens läns landsting och hushållningssällskap

förbundit sig att för år 1897 bidraga med sammanlagdt 3,000 kronor

till anstaltens underhåll, anhållit, att landtbruksstyrelsen måtte göra hemställan

om statsanslag till anstalten för sistnämnda år; och sedan landtbruksstyrelsen

uti underdånig skrifvelse den 19 november 1895 inkommit

med sådan hemställan, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd

kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län — under vilkor att

länets landsting och hushållningssällskap till anstaltens underhåll bidraga

med sammanlagdt minst 3,000 kronor — på extra stat för år 1897

anvisa ett anslag af 5,000.

Vidare tillstyrker jag, i enlighet med hvad landtbruksstyrelsen i

underdånig skrifvelse den 16 september 1895 hemstält, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1897 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för

hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som

al'' landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka

anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på

Bih. till lliksd. Prat. . I Sami. 1 Afd. 1 Käft. 12

[2U]

Agrikulturkemiska

stationer.

[22.]

Kemisk-viixtbiologisk

anstalt

inom

Norrbottens

län.

[23.]

Frökontroll
anstalter.

s. 90 Kontrollera mot PDF

[24.]

Elev i boskapsskötsel

och mejerihushållning.

[25.]

Svenska

mosskultur
föreningen.

90 Sjette hufvudtitel».

analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kong-]. Maj:t fastställas;

samt

att, till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning,

på extra stat för år 1897 anvisa 1,000 kronor.

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på

extra stat beviljat för hvartdera af åren 1890 och 1891 5,000 kronor

samt för hvartdera af åren 1892, 1893 och 1894 10,000 kronor äfvensom

för år 1892 ett särskildt anslag af 4,000 kronor till bestridande

af kostnaderna för föreningens deltagande i sjuttonde allmänna landtbruksmötets

utställning i Göteborg år 1891. För hvartdera af åren 1895

och 1896 har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till föreningens

understöd bevilja ett anslag af 15,000 kronor, men dessa framställningar

hafva endast på det sätt bifallits, att Riksdagen för hvartdera

af sist nämnda år, liksom närmast föregående år, för ändamålet

anvisat 10,000 kronor. Förutom de sålunda af Riksdagen beviljade

belopp, har Eders Kongl. Maj:t af tillgängliga medel anvisat dels åren

1888, 1889, 1890 och 1891 såsom bidrag till utgifvande af föreningens

tidskrift, hvartdera af de två förstnämnda åren 600 kronor och hvartdera

af åren 1890 och 1891 1,000 kronor, och dels under år 1895 till

bestridande af kostnaderna för föreningens deltagande i adertonde allmänna

landtbruksmötets utällning i Malmö år 1896 ett belopp af 4,000

kronor.

Mosskulturföreningen har nu uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven

skrift anhållit om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om

beviljande åt föreningen af ett statsanslag till belopp af 15,000 kronor

för år 1897.

I denna skrift har föreningen erinrat, att uti de underdåniga framställningar

från föreningen, som föranledde Eders Kongl. Maj:ts propositioner

i ämnet till senast församlade Riksdagar, meddelats redogörelser,

hvarigenom ej mindre ådagalagts föreningens ekonomiska ställning

och hennes behof af ökadt statsanslag, än äfven utvisats den utveckling,

föreningen vunnit från och med dess stiftelse år 1886 till och med år

1894, under hvilken tid föreningens utgifter belöpt sig till 201,925 kronor

44 öre, dervid utgifterna för de sista två åren varit förslagsvis

beräknade, och föreningen beviljade statsanslag uppgått till ett sammanlagdt

belopp af 47,200 kronor, hvadan staten alltså bidragit med

omkring 23 procent af utgifterna.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Sjette hufvudtiteln.

Föreningen anför vidare, att ett ganska väsentligt stöd för dess

fortgående verksamhet och utveckling onekligen utgjorde den stora

anslutning af öfver 3,300 medlemmar, som föreningen de senare

åren vunnit, likasom ock det intresse, som visades af hushållningssällskap

och landsting, bland Indika förstnämnda 23 och senare 12

under de sista åren beviljat föreningen anslag till större eller mindre

belopp. Såsom ett talande bevis på det förtroende, som från enskildas

sida egnades föreningen, har föreningen erinrat, hurusom hon

under år 1894 sattes i tillfälle att genom de medel, som inflöto från

personer, hvilka tecknat sig såsom ständiga medlemmar och då erlade

en afgift af 100 kronor, för en summa af 15,000 kronor inköpa försöksfältet

vid Flahult, hvarförutom en fond hade kunnat afsättas för

de första praktiska försök med mosskolonisation i vårt land. Då föreningen

emellertid icke kunde påräkna, att den enskilda offervilligheten

alltjemt skulle visa sig lika liflig som hittills, men föreningens behof

af årliga anslag och understöd alltid vore detsamma, om hon skulle

kunna fortgå på de arbetsvägar, hon för sig utstakat, återstode för

henne ingen annan utväg än att nu likasom vid flere föregående liknande

tillfällen anhålla om statsunderstöd till belopp af 15,000 kronor.

Under åberopande af den utförliga redogörelse för föreningens

verksamhetsplan, som förut lemnats och hvilken finnes intagen i mitt

yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1895, har föreningen

nu meddelat följande kortare öfversigt af densammas hufvuddrag:

»Verksamhetsplanen fastställes för hvarje år och har till syftemål

att kraftigt befrämja hela landets mosskultur, att tillmötesgå alla de

anspråk, som från enskilda mossodlares sida ställas på föreningen, samt

att följa mosskulturens numera så rastlösa utveckling i dess skilda

grenar så inom som utom vårt land.

Föreningens verksamhet omfattar sålunda hufvudsakligen följande

arbeten:

1. Laboratoriearbeten, dervid alla mossjordprof underkastas kemisk

och mikroskopiskt-botanisk analys; undersökning af jordförbättringsmedel,

gödselämnen, utsäden och skördade produkter, frökontroll, m. m.

2. Undersökningar af mossar i landets olika trakter för bedömande

af deras olika odlingsvärde in. in.

3. Vegetations- och fältförsök under föreningens egen omedelbara

ledning.

4. Fältförsök i olika provinser.

5. Kultur mg eniör ens resor för att på reqvisition besöka enskilda

mossodlare och meddela dem råd och upplysningar rörande mossars

gödsling och skötsel m. m.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Sjette hufvud ti teln.

6. Föreningens årsmöten, hvilka hållas, ett under sommaren på

skilda platser inom landet och ett årligen i november, vid hvilka möten

hållas föredrag och öfverläggningar, hvarjemte vid sommarmötena

anordnas utfärder till sevärda mossodlingar o. s. v.

7. I Föreningens periodiskt utkommande tidskrift göras hennes verksamhet

och dennas resultat tillgängliga för en större allmänhet, och är

priset å denna tidskrift satt så lågt, att äfven mindre bemedlade mossodlare

kunna hafva råd att förskaffa sig- densamma.»

Denna verksamhetsplan hade föreningen, enligt hvad som vidare

framhållits, från en mycket anspråkslös början utvecklat till hvad den

nu vore, och kunde föreningen alltså vara berättigad till erkännandet,

att landet genom hennes tillkomst och lifskraftiga utveckling kommit i

besittning af en mossförsöksstation, som stode öppen och tillgänglig för

alla och som erbjöde sig att med de arbetskrafter, hvaröfver den förfogade,

på praktiskt sätt tjena landet, dess mossodlare och industriidkare.

Den vaknande enskilda företagsamheten inom mosskulturens skilda

områden erhölle sålunda numera en af behofvet högeligen påkallad hjelp

och ledning vid alla sina arbetens verkställande och kunde derigenom

ganska väsentligt skonas från de missräkningar och förluster, som oftast

åtföljde landtmannens egna experimenterande utan vetenskaplig hjelp

och upplysning. Föreningen ansåge sig derföre berättigad att komma

i åtnjutande af det stöd från statens sida, som kunde sätta henne i

stånd att utan inskränkningar fullfölja en verksamhet, som egde så stor

betydelse för vårt lands framtid och som derföre äfven tillvunnit sig

ett det vidsträcktaste intresse inom näringslifvets flesta områden.

Med erinran hurusom föreningen i det förslag till inkomst- och

utgiftsstat för år 1896, som åtföljde dess senaste underdåniga framställning

om statsunderstöd och hvilket förslag jemväl finnes intaget i mitt

ofvan berörda yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1895,

upptagit 15,000 kronor i statsanslag för förstnämnda år, anför föreningen

vidare, att hon, till följd deraf att Riksdagen sedermera beviljat

endast 10,000 kronor, nödgades i den för 1896 uppgjorda verksamhetsplanen

göra afsevärda inskränkningar, men för att dessa icke alltför

mycket skulle komma att rubba den utstakade jemna gången af föreningens

arbeten, blefve det nödvändigt för föreningen att likasom föregående

år afsluta sina räkenskaper med en skuldbalans, och antoges

balansen från år 1896 till år 1897 icke kunna komma att understiga

2,000 kronor. Under förutsättning att föreningen för sistnämnda år

komme i åtnjutande, af ett, statsanslag å 15,000 kronor och att oförminskade

anslag erliölles af hushållningssällskap och landsting, komme

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Sjette hufYuätiteln.

derföre förslaget till föreningens utgifter och inkomster för 1897 att

blifva så lydande:

»Inkomster:

Statsanslag ...........................................................................

kronor

15,000: —

Anslag af landsting och hushållningssällskap............

b

12,000: —

Årsafgifter af 3,200 medlemmar å 2 kr....................

B

6,400: —

Inkomster af tidskriften:

Afgifter å 1: 70 af 3,200 medlemmar kr. 5,440: —

Tidskriftens postupplaga ............. » 300: —

Annonser............................................... » 600: —

»

6,340: —

Ränteinkomster...............................................................

B

300: —

Summa kronor 40,040: —

Utgifter:

Balans från år 1896........................................................

kronor

2,000: —

Tidskriftens tryckning, illustrationer, författarearf-

voden ................................................. kr. 6,000: —

Postporton för 3,200 medlems- och 200

friexemplar............................................ b 1,665: —

B

7,665: —

Diverse postporton ............................................................

B

600: —

Fältförsök i olika provinser, experimentalfältet vid

Flahult, nyodlingar, sandkörningar, ^''byggnader,

kulturförsöken samt arbeten för mosskolonisation

B

11,500: —

Från experimentalfälten är beräknadt, att

utom här upptagna utgifter äfven inkomsterna

från skörden få användas vid försöken.

Resekostnader för hållande af föredrag, för under- sökningar, för inspektion af försöksfälten och för

meddelande af råd och upplysningar åt moss- odlare .......................................................................

B

4,000: —

Aflöningar till kulturingeniören, 3 assistenter, sekre- terare, kassaförvaltare och 2 förmän.................

Inventarier och litteratur .................................................

B

10,900: —

B

1,000: —

Hyror och arrenden.......................................................

B

420: —

Årsmöten .............................................................................

B

1,000: —

Diverse omkostnader ...........................................................

))

955: —

Summa kronor 40,040: b

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Sjette hufvudtiteln.

Landtbruksstyrelsen, som den 27 september 1895 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande öfver ofvan berörda ansökning, har deruti

anfört följande:

Svenska mosskulturföreningen hade under den tid, hon varit

i verksamhet och åtnjutit statsunderstöd, på ett synnerligen framstående

sätt arbetat för lösandet af sin för hela vårt land vigtiga

uppgift. Åtskilliga till samma uppgift hörande frågor återstode dock

ännu för föreningen att lösa, bland hvilka frågor landtbruksstyrelsen

ansåge sig böra såsom särdeles maktpåliggande särskildt nämna: utrönandet

af den olika verkan, skilda gödslingsämnen hafva å mossjorden

med hänsyn till de vigtigaste af våra kulturväxter, det bästa sättet för

mossarnas bearbetning i och för framkallandet af grässkördar samt

åstadkommandet af härdiga och tidigt mognande, för mossjord lämpliga

kulturväxter. Det syntes icke kunna med skäl bestridas, att lösningen

af dessa frågor inom en icke alltför aflägsen framtid skulle innebära en

synnerligen stor och beaktansvärd fördel för vårt lands fullständiga uppodling,

en fördel, för hvars vinnande ett årligt anslag af statsmedel åt föreningen

af 15,000 kronor åtminstone för närvarande icke syntes kunna

anses vara för högt tilltaget. På grund häraf har styrelsen, som icke

hade något att erinra vid den uti förevarande framställning gjorda beräkning

af föreningens inkomster och utgifter för år 1897, hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af nästinstundande Riksdag äska ett anslag

till föreningen för sistnämnda år af 15,000 kronor, under enahanda

vilkor, som genom nådiga brefvet den 31 maj 1895 för åtnjutande

af det för 1896 beviljade anslaget stadgats, eller att det skulle

åligga föreningen att till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse rörande

anslagets användande, att ett ombud för statens räkning skulle ega

deltaga i revisionen af föreningens förvaltning, med skyldighet för föreningen

att bestrida kostnaden härför, samt att föreningen dessutom

fortfarande skulle vara underkastad särskild inspektion från statens sida

af föreningens verksamhet äfvensom skyldig att kostnadsfritt tillställa

hvardera af rikets landtbruksinstitut två exemplar samt en hvar af de

med statsmedel understödda landtmanna- och landtbruksskolor ett exemplar

af föreningens tidskrift för år 1897.

Uti denna fråga hafva jemväl hushållningssällskapens ombud till

Eders Kongl. Maj:t inkommit med en underdånig framställning af den

12 november 1895 och deruti — under erinran hurusom mosskulturföreningen

i redogörelse, bifogad dess underdåniga ansökning om anslagets

höjande för år 1896, förklarat sig hafva för afsigt att vid Flahult

söka anordna så kallade mosskolonier och sålunda bidraga till lös
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Sjette hnfvudtiteln.

95

ningen af en för närvarande å dagordningen stående vigtig fosterländsk

fråga, men tillika påpekat, att denna plan för sitt förverkligande komme

att taga föreningens medel och arbetskrafter i anspråk till det yttersta

och göra hennes behof af ökadt, statsunderstöd i hög grad trängande,

ja rent af nödvändigt — anfört, att just denna gren af föreningens

verksamhet enligt ombudens åsigt vore af den stora och allmänna betydelse

för vårt land, att föreningen för dess förverkligande borde

komma i åtnjutande af ett kraftigare understöd från statens sida än

hittills, hvaraf hon ock syntes hafva gjort sig väl förtjent, när man

besinnade, att föreningen uteslutande uppstått på enskildt initiativ och

nu i så lång tid arbetat väsentligen på bekostnad af enskild offervillighet;

och hafva ombuden på grund häraf och med särskildt afseende å

önskvärdheten deraf, att försöken rörande mosskoloniers inrättande

måtte varda fullföljda, i underdånighet anhållit att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till 1896 års Riksdag aflåta nådig proposition om höjande till

15,000 kronor af anslaget till svenska mosskulturföreningen.

Då de nu gjorda underdåniga framställningarna synas ytterligare

bekräfta min till statsrådsprotokollen den 13 januari 1894 och den 14

januari 1895 uttalade åsigt, att föreningen, hvars verksamhet fortfarande

är förtjent att af staten understödjas, för denna verksamhets

orubbade fortgång till önskvärd utsträckning är i behof af ett årsanslag

å 15,000 kronor, anser jag pligten bjuda mig att äfven detta år i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att,

till understöd åt svenska mosskulturföreningen, på extra stat för

år 1897 anvisa ett anslag af 15,000 kronor.

Bifalles detta, lärer Eders Kongl. Maj:t vilja, på sätt landtbruksstyrelsen

hemstält, angående vilkoren för anslagets åtnjutande meddela

hufvudsakligen enahanda bestämmelser, som i fråga om anslaget för

innevarande år blifvit stadgade, och sålunda, bland annat, att ett för

statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden bör bestridas af

föreningen, skall deltaga i revisionen af föreningens förvaltning med

skyldighet att om revisionen afgifva yttrande till landtbruksstyrelsen,

samt att föreningen dessutom fortfarande skall vara underkastad särskild

inspektion från statens sida af föreningens verksamhet, hvilken

inspektion framdeles, likasom för innevarande år, bör tillkomma landtbruksstyrelsen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Sjette hufvudtiteln.

[26.]

Geologiska

undersöknin
garna.

Med underdånig skrifvelse den 23 november 1895 har chefen för

Sveriges geologiska undersökning öfverlemnat förslagsberäkning öfver

de under år 1897 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga

medel. Beräkningen upptager utgifterna till 96,500 kronor, deraf för

Ajlöningen.

Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden kr. 58,950: —

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning m. m., inberäknade prak
tiskt-geologiska

arbeten i Nerike, .................................... » 20,500: —

Byråaj''delning en.

Inventarier, arbetsmateriel m. m................................................. » 2,000: —

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingar................................................... » 1,700: —

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och uppsatser samt

ritning af original kartor o. d.......................................... » 12,000: —

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader .................................................................................. » 1,350: —

Summa kronor 96,500: —

Benna förslagsberäkning öfvereusstämmer i afseende å utgifterna

med den, som för detta år framlades för 1895 års Riksdag, med undantag

deraf, att dels aflöningssumman höjts med 500 kronor, hvilket

betingas, deraf att löneförhöjning beräknats för en geolog, som enligt

gällande bestämmelser skulle från och med år 1897 blifva dertill berättigad,

dels posten för fältarbetena höjts med 1,500 kronor, motsvarande

ett anslag, som, enligt hvad chefen för undersökningen upplyst,

för geologiska arbeten i Nerike äro att motse från Örebro läns landsting

och hushållningssällskap.

Till betäckande af dessa utgifter påräknar chefen, jemte nyss omförmälda

anslag å 1,500 kronor, omkring 500 kronor genom försälj
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Sjette htffvudtiteln.

ning af kartor och andra publikationer, och det anslagsbelopp, som

bör för år 1897 af Riksdagen begäras, beräknas derföre af chefen till

94,500 kronor.

Beträffande den i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den

14 januari 1895 rörande statsregleringen under punkten 26 omnämnda

frågan om jordartskartornas utgifvande i skalan 1 : 100,000 och med

terrängbeteckning, anförde Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den

14 maj 1895, att de jord artskartor med terrängbeteckning, som då nyligen

blifvit såsom prof utgifna med användande af topografiska kartor

såsom underlag, efter Riksdagens förmenande gåfve anledning till anmärkningar;

att nemligen genom terrängbeteckningens medtagande lätt

uppstode en otydlighet, som uppbäfde de fördelar, man med detta förfaringssätt

åsyftat vinna; och att Riksdagen derför förestälde sig att,

enär dåmera proftryck i större omfattning förelåge, frågan om sättet

för de geologiska kartornas reproduktion borde tagas i förnyadt öfvervägande.

Efter det, vid underdånig anmälan af Riksdagens skrifvelse, chefen

för geologiska undersökningen erhållit befallning att afgifva underdånigt

utlåtande i anledning af hvad Riksdagen sålunda anfört, och chefen

derefter, i skrifvelse den 23 november 1895, med tillkännagifvande att

ytterligare försök påginge till utrönande af lämpligaste sättet för kartornas

reproducerande, hemstält att med slutligt utlåtande måtte få anstå

till dess de ifrågavarande försöken medhunnits, har Eders Kongl. Maj:t

medgifvit det begärda anståndet, dock ej för längre tid än till den 1

nästkommande april, och synes till följd häraf frågan om jordartskartornas

utgifningssätt inom kort kunna nå sin lösning.

I öfverensstämmelse med den af chefen för undersökningen uppgjorda

förslagsberäkning, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att, för fortsättande under år 1897 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 94,500

kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

I enlighet med hvad landtbruksstyrelsen uti underdånig skrifvelse

den 16 september 1895 hemstält och under erinran att andre instruktören

i husslöjd Jonas Wallandér enligt nådigt bref den 20 december

11 ih. till Riksd. Prot. 1811U. 1 Sami. 1 Afd. / Hiift. 13

[27.]

Andre instruktör

i

husslöjd.

s. 98 Kontrollera mot PDF

[28.]

Väfskolan

i Borås.

[29.]

Anslag till

handelsundervisning.

98 Sjette lmfvudtiteln.

1895 förklarats berättigad att åtnjuta det honom af Riksdagen för innevarande

år beviljade personliga ålderstillägg, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1897 på extra stat anvisa, till anställande af en

andre instruktör i husslöjd, 2,000 kronor och, såsom personligt ålderstillägg

till andre instruktören Jonas Wallander, derest han fortfarande

i denna egenskap med godt vitsord tjenstgör, 500 kronor, eller tillhopa

2,500 kronor.

Vidare hemställer jag, med anledning jemväl af en i ämnet gjord

af kommerskollegium med eget underdånigt utlåtande af den 29 oktober

1895 insänd framställning, att Eders Kungl. Maj:t måtte, i likhet

med hvad förut egt rum, föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1897 bevilja, såsom bidrag till upprätthållande

af väfskolan i Borås — med vilkor att från Elfsborgs läns

landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften

af statsanslaget — 3,800 kronor och, såsom bidrag till aflönande af en

andre lärare vid samma skola, 1,000 kronor, under vilkor att enahanda

belopp varder för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest

tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

Uti den till 1895 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen

att, i likhet med hvad för åren 1894 och 1895 medgifvits, jemväl för

år 1896 på extra stat anvisa ett anslag af 15,000 kronor att af Eders

Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska

handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut

beträffade, att Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad Schartaus handelsinstitut

anginge, att grosshandelssocieteten i Stockholm fortfarande

till instituten lemnade årligt understöd till minst samma belopp som

dittills samt på de vilkor i öfrig!, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna

skäligt bestämma.

Efter det denna framställning blifvit af Riksdagen bifallen, förordnade

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 31 maj 1895, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad som stadgats rörande ifrågavarande

anslag för åren 1894 och 1895, att det af Riksdagen sålunda an
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Sjette hufvudtiteln.

visade anslag skulle användas till understöd åt berörda handelsinstitut,

med högst hälften eller 7,500 kronor till hvardera institutet under följande

vilkor och förbehåll, nemligen

att vid hvardera af nämnda institut skulle beredas tillfälle till afgiftsfri

undervisning för minst åtta medellösa elever och att för öfrigt

nedsättning i elevafgifterna borde ske, i den män institutets styrelse

pröfvade eleverna deraf vara i behof, dock ej till lägre belopp

än 100 kronor för hvarje elev;

att institutens styrelser skulle efter utgången af läsåret 1895—

1896 till Eders Kongl. Maj:t inkomma med uppgift om institutens inkomster

och utgifter för undervisningen under nämnda läsår samt om

det belopp, som utöfver erlagda elevafgifter skulle influtit, derest samtliga

eleverna, frieleverna inberäknade, erlagt fulla elevafgifter;

att understödet till hvartdera institutet skulle intill förenämnda

summa, 7,500 kronor, utgå med sammanlagdt det belopp, som motsvarade

dels skilnaden mellan de elevafgifter, som erlagts, och de utgifter,

som skolat erläggas, om alla eleverna betalt fulla afgifter, dels

ock hvad som å frielever och icke fullt betalande elever belöpte af den

summa, hvarmed, oaktadt nyssberörda godtgörelse, inkomsterna tilläfventyrs

understege utgifterna, i hvilka senare dock icke finge inberäknas

den kostnad, som vid Schartaus handelsinstitut erfordrades för

ny parallelklass samt för varumuseum och laboratorium; samt

att understödsbeloppen icke finge lyftas, förrän dels, hvad Göteborgs

handelsinstitut beträffade, Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad

Schartaus handelsinstitut anginge, grosshandelssocieteten i Stockholm

lemnat understöd till minst samma belopp som dittills, dels ock genom

inspektion af sakkunnig person, som af Eders Kongl. Maj:t utsåges,

visshet vunnits, att undervisningen vid instituten under det gångna läsåret

bedrifvits i sådan omfattning och utsträckning samt på sådant

sätt, att den kunde anses med institutens ändamål öfverensstämmande.

I särskilda till Eders Kongl. Maj:t ingifna skrifter hafva styrelserna

för ofvannämnda båda handelsinstitut anhållit, att understöd af

allmänna medel jemväl för år 1897 måtte instituten beredas.

Styrelsen för Göteborgs handelsinstitut har dervid till eu början meddelat,

att eleverna vid institutet vid början af läsåret 1895—1896 utgjort

109, fördelade på fem afdelningar, af hvilka elever 9 vore frielever,

25 betalade den nedsatta årsafgiften, 100 kronor, och återstoden

erlade full årsafgift, utgörande för 40 elever 320 kronor och för 35

elever 280 kronor för hvarje, samt att skilnaden emellan de under

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Sjette hufvudtiteln.

nämnda läsår inflytande elevafgifterna och det belopp, som skulle influtit,

om alla eleverna betalt full afgift, utgjorde 7,900 kronor. Med

åberopande af hvad som anförts i en af styrelsen hos Eders Kongl.

Maj:t gjord ansökan om understöd åt institutet för innevarande år af

12,000 kronor, för hvilken ansökans innehåll jag vid föredragning den

14 januari 1895 af frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel för 1896 redogjort, har styrelsen vidare tillkännagifvit,

att institutet fortfarande vore i behof af ett understöd af 12,000

kronor årligen, men, för den händelse understöd till nämnda belopp ej

skulle beviljas, ifrågasatt sådan ändring i fördelningen emellan handelsinstituten

af det anslagsbelopp, som af Riksdagen plägade årligen beviljas

till understöd åt dem, att Göteborgs handelsinstitut erhölle något

större andel deraf än hittills varit fallet. I detta afseende har af styrelsen

anförts, att hittills en del af det utaf Riksdagen beviljade anslaget

förblifvit obegagnad, enär Schartaus handelsinstitut icke varit i

behof af hela den för samma institut afsedda andel, samt att detta institut

icke haft mera än omkring 70 elever, under det att Göteborgs

handelsinstitut, såsom ofvan omförmälts, för närvarande hade 109 elever

och, om så erfordrades, kunde mottaga ännu flere, hvarföre styrelsen

ansåge billigt, att af ifrågavarande anslag Göteborgs handelsinstitut

erhölle 9,000 kronor och Schartaus handelsinstitut 6,000 kronor. På

grund af hvad sålunda andragits har styrelsen anhållit att Eders Kongl.

Maj:t, på det att tillfälle måtte lemnas ett större antal elever att komma

i åtnjutande af billigare undervisning, täcktes för år 1897 bereda institutet

ett anslag af 12,000 kronor eller ock så stort belopp som möjligt.

I den af styrelsen för grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola,

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut ingifna skrift har styrelsen anhållit,

att understöd af statsmedel till samma belopp som hittills eller

intill 7,500 kronor måtte jemväl för 1897 beredas institutet, hvarjemte

styrelsen hemstält om förändring i hittills gällande bestämmelser för

understödets utbetalande. I afseende å beloppet af det begärda understödet

har styrelsen med anledning af hvad styrelsen för Göteborgs

handelsinstitut derom anfört framhållit, att, om också det till Schartaus

handelsinstitut för närvarande anslagna belopp icke helt och hållet

toges i anspråk, dock intet hindrade, att så i framtiden kunde blifva

förhållandet; att institutet väl med sitt närvarande utrymme ej kunde

mottaga mera än högst 85 elever, men att, om tilloppet skulle ökas

och inrättandet af nya parallelklasser blifva nödvändigt, en utvidgning

af läroverkshuset ingalunda vore otänkbar; att det vore högst sannolikt,

att i ett så stort samhälle som Stockholm eu dylik ökning förr eller

s. 101 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

101

senare komme att inträda; att å andra sidan äfven ett ogynsamt år

med lågt elevantal lätt kunde verka derhän, att hela anslaget blefve

behöfligt, särskilt om Eders Kongl. Maj:t bifölle ofvan antydda hemställan

om förändring i vilkoren för understödets utbekommande; samt

att den fulla årsafgiften vid institutet vore ej obetydligt lägre än motsvarande

afgift vid Göteborgs handelsinstitut, hvadan det senare för

hvarje friplats och nedsättning i elevafgift till 100 kronor erhölle ett

större belopp af understödsmedlen (resp. 320 å 280 och 220 å 180

kronor) än Schartaus handelsinstitut (resp. 225 och 125 kronor), hvarförutom

naturligtvis Göteborgs handelsinstitut i det hela af samma elevantal

hade betydligt större inkomster eller ungefär en tredjedel mera

än Schartaus handelsinstitut.

Den af styrelsen för sisnämnda handelsinstitut ifrågasatta förändringen

i bestämmelserna för understödets utbetalande afser att, om, sedan institutet

erhållit ersättning för under läsåret medgifna nedsättningar i utgifter,

ytterligare brist förefunnes, institutet skulle erhålla ersättning af understödsmedlen

för hela denna brist, såvidt totalsumman af understödsbeloppet

ej öfverskredes, och icke såsom nu för blott den del af bristen, som belöpte

på frielever och nedsatt afgift betalande elever, under det institutet

sjelft finge täcka återstoden bäst det kunde. Till stöd för detta förslag

har styrelsen åberopat, att under läsåret 1894—1895 institutet med

ett elevantal af 73, sedan det enligt gällande bestämmelser beräknade

statsunderstödet influtit, fått vidkännas täckandet af en dylik brist af

720 krönor; att under innevarande läsår, då elevantalet, antagligen till

följd af tillfälliga konjunkturer, vore mindre än föregående år, bristen

komme att stiga till ej obetydligt högre belopp; samt att ett fortsatt

täckande af sådan brist kunde blifva mycket betungande för institutet,

som till sitt förfogande ej egde andra kontanta medel än ett kapital å

10,000 kronor, utgörande öfverskottet å den för läroverkshusets upp- .

förande donerade fond, hvilket kapital emellertid vore väl behöfligt, om

byggnaden skulle komma att undergå någon utvidgning eller annan större

förändring; varande vid ansökningen fogad institutets katalog för läsåret

1895—1896, utvisande att antalet elever utgjorde 57, deraf 35

erlade full årsafgift med 225 kronor, 11 betalade till 100 kronor nedsatt

afgift och 11 innehade friplatser.

Till följd af särskilda nådiga remisser å de af styrelserna för handelsinstituten

sålunda gjorda ansökningar har kommerskollegium den 5 november

1895 afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet och dervid till en

början erinrat, att dels Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 1

mars 1895 af förevarande anslag för år 1894 tilldelat Göteborgs han
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Sjette hiifvudtiteln.

delsinstitut 6,980 kronor och Schartaus handelsinstitut 4,025 kronor, dels

ock kollegium i underdånigt utlåtande den 10 september 1895 hemstält, att

af anslaget för samma år måtte på grund af gällande bestämmelser tilläggas

Göteborgs handelsinstitut 7,300 kronor och Schartaus handelsinstitut

5,223 kronor 56 öre. Beträffande de nu af styrelserna för handelsinstituten

gjorda framställningarne har kollegium vidare anfört hufvudsakligen

:

På sätt nyss meddelade uppgifter utvisade, hade det af Riksdagen

beviljade anslaget, på grund af gällande bestämmelser, hittills icke

kunnat till fullo användas, och antagligt vore, att ej heller för 1896 det

beviljade anslaget komme att till fullo tagas i anspråk. Elevantalet vid

Göteborgs handelsinstitut hade visserligen från 86 läsåret 1894—1895

stigit till 109 innevarande läsår, men antalet elever, som betalade nedsatt

afgift, vore detsamma som föregående år eller 25, och frielevernas

antal vore nu 9 mot 8 föregående år. Vid Schartaus handelsinstitut

hade elevantalet fallit från 73 läsåret 1894—1895 till 57 innevarande

läsår, antalet elever, som betalade nedsatt afgift, minskats från 15 till

11 samt antalet frielever likaledes minskats från 13 till 11. I följd

häraf syntes sannolikt att, äfven om den på Göteborgs handelsinstitut

belöpande del af ifrågavarande anslag, såsom antagligt syntes vara, för

år 1896 komme att med något mindre belopp understiga hvad som skulle

erfordras till godtgörelse för frielever och nedsättning i elevafgifter, den

andel, som afsetts för Schartaus handelsinstitut, ej skulle komma att till

fullo tagas i anspråk. Huru förhållandena kunde gestalta sig under

1897, kunde nu ej beräknas, men antagligt vore att, om, såsom styrelsen

för Göteborgs handelsinstitut begärt, statsbidraget till detta institut

höjdes till 12,000 kronor och således hela anslaget till 19,500 kronor,

detta belopp icke skulle till fullo komma till användning. Vid så,

dant förhållande funne kollegium sig icke kunna tillstyrka bifall till

nämnda framställning. Då det emellertid icke vore öfverensstämmande

hvarken med handelsundervisningens intresse eller med afsigten med

ifrågavarande anslag, att detsamma förblefve delvis obegagnadt, allraminst

då hela anslaget vore för ändamålet behöfligt, syntes ändring böra

ske i de föreskrifter, som föranledde detta resultat, nemligen dels att

anslaget ovilkorligen skulle emellan de begge instituten lika fördelas

och dels att af den för hvartdera institutet afsedda andel icke finge,

sedan institutet erhållit godtgörelse för skilnaden mellan erlagda elevafgifter

och de afgifter, som skolat erläggas, om alla eleverna betalt full

afgift, användas mera än som å frielever och nedsatt afgift betalande elever

belöpte af den summa, hvarmed, oaktadt nyss berörda godtgörelse, inkom
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Sjette hnfradtiteln.

103

sterna tilläfventyrs understege utgifterna. Derest dessa bestämmelser borttoges

och statsanslaget finge efter för handen varande behof, med den inskränkning

dock, som i nu gällande föreskrifter vore stadgad i fråga

om kostnaderna vid Frans Schartaus praktiska handelsinstitut för läroverkshusets

lämpande för ny parallelklass samt för varumuseum och laboratorium,

efter pröfning i hvarje fall användas till godtgörelser för

skilnaden mellan de elevafgifter, som erlagts, och de afgifter, som skulle

hafva erlagts, om alla eleverna betalt fulla afgifter, skulle, utan förhöjning

tillsvidare i anslaget, institutens behof af understöd till handelsundervisningens

främjande, på sätt som i hufvudsak hittills varit bestämdt,

kunna väl tillgodoses. Kollegium hemstälde alltså, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för beredande åt Göteborgs handelsinstitut

och Frans Schartaus praktiska handelsinstitut af understöd

för år 1897 af statsmedel till belopp af 15,000 kronor att användas under

följande vilkor och förbehåll, nemligen:

att vid hvart af nämnda institut skulle beredas tillfälle till afgiftsfri

undervisning för minst 8 medellösa elever och att för öfrigt nedsättning

i elevafgifterna borde ske i den mån institutets styrelse pröfvade

eleverna vara deraf i behof, dock ej till lägre belopp än 100 kronor

för hvarje elev;

att institutens styrelser skulle efter utgången af läsåret 1896—1897

till Eders Kongl. Maj:t inkomma med uppgift om institutens inkomster

och utgifter för undervisningen under nämnda läsår samt om det belopp,

som, utöfver erlagda elevafgifter, skulle influtit, derest samtliga eleverna,

frieleverna inberäknade, erlagt fulla elevafgifter;

att understödet skulle, efter pröfning på grund af berörda uppgifter,

i mån af behof fördelas emellan instituten för att användas i främsta

rummet till godtgörande af skilnaden mellan de elevafgifter, som erlagts,

och de afgifter, som skolat erläggas, om alla eleverna, frieleverna inberäknade,

erlagt fulla afgifter, och i andra rummet till gäldande af det

belopp, hvarmed, oaktadt berörda godtgörelser, inkomsterna tilläfventyrs

understege utgifterna, i hvilka senare dock icke skulle få inberäknas

den kostnad, som vid Schartaus handelsinstitut erfordrades för läroverkshusets

lämpande för ny parallelklass samt för varumuseum och laboratorium

;

samt att understödsbeloppen icke finge lyftas förr än dels, hvad

Göteborgs handelsinstitut beträffade, Göteborgs stadsfullmäktige och,

hvad Schartaus handelsinstitut anginge, grosshandelssocieteten i Stockholm

lemnat understöd till minst samma belopp som hittills, dels ock

genom inspektion af sakkunnig person, som af Eders Kongl. Magt ut
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Sjette hufvudtiteln.

såges, visshet vunnits, att undervisningen vid instituten under det gångna

läsåret bedrifvits i sådan omfattning och utsträckning samt på sådant

sätt, att den kunde anses med institutens ändamål öfverensstämmande.

Då Eders Kongl. Magt, på sätt ofvan omförmälts, den 1 mars 1895

fattade beslut om utbetalning till handelsinstituten af på hvardera institutet

belöpande andel af det för år 1894 anvisade anslaget, upplystes,

att den person, som af Eders Kongl. Maj:t förordnats att verkställa föreskrifven

inspektion af instituten, i sin till kommerskollegium afgifna berättelse

öfver den under kalenderåret 1894 verkstälda inspektion tillkännagifvit,

att han vid sina besök i båda läroverken erfarit, att undervisningen

bedrifvits på ett tillfredsställande sätt och i öfverenstämmelse

med institutens ändamål, samt att han derjemte genom granskning af

läroverkens handlingar och räkenskapsböcker förvissat sig om att faststälda

vilkor för rättigheten att åtnjuta beviljadt statsanslag fullgjorts.

Sedan inspektören i fråga om institutens verksamhet under vårterminen

1895 afgifvit enahanda intyg, har Eders Kongl. Maj:t genom beslut den

1 november samma år bifallit kommerskollegii ofvan omförmälda underdåniga

hemställan af den 10 nästföregående september angående

utbetalning till instituten af på dem belöpande andelar af det för 1895

anvisade anslaget.

Lika med kommerskollegium anser jag fullgiltiga skäl icke föreligga

att för år 1897 ifrågasätta någon förändring i afseende å det

anslagsbelopp, som af Riksdagen för innevarande år, likasom för hvardera

af de två nästföregående åren, beviljats till de båda handelsinstituten;

och jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att jemväl för år 1897 på extra stat anvisa ett anslag af 15,000

kronor att. af Eders Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs

handelsinstitut och Grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs

handelsinstitut beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i

Stockholm fortfarande till instituten lemna årligt understöd till minst

samma belopp som hittills samt på de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Derest anslaget af Riksdagen beviljas, torde Eders Kongl. Maj:t

vilja i fråga om vilkoren för understöds åtnjutande meddela förändrade

bestämmelser i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad kommerskollegium

i sådant afseende åsyftat.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 105

Af Riksdagen har för hvartdera af åren 1888—1895 på extra stat

beviljats ett anslag af 20,000 kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas

till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk

industri och svenska näringar.

Rörande det för år 1895 anvisade anslag omnämnde jag i mitt

yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari samma år, att Eders

Kongl. Maj:t den 16 november 1894 anvisat till mejeriagenten i Manchester

8,500 kronor och till fiskeriagenten i norra Tyskland 5,000

kronor.

Vidare erinrade jag till nyssnämnda statsrådsprotokoll att, sedan

kommerskollegium, till följd af erhållen nådig befallning, till

Eders Kongl. Maj:t inkommit med verkstäld utredning rörande Sveriges

allmänna exportförenings verksamhet jemte eget underdånigt

utlåtande i ämnet, Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning

deraf samma den 14 januari 1895, med godkännande af de utaf

mig rörande exportföreningens dåvarande verksamhet uttalade åsigter,

enligt hvilka föreningen för sin verksamhet fortfarande borde på af

mig närmare angifvet sätt erhålla understöd af statsmedel, anbefalt

chefen för civildepartementet att inhemta yttrande från exportföreningens

styrelse, huruvida föreningen, under förutsättning att den

erhölle ett statsunderstöd af 15,000 kronor, vore villig att under år

1895 upprätthålla sin verksamhet i hufvudsakligen den form, som sålunda

angifvits, och derjemte att under samma år utgifva den publikation,

som för det dåvarande under namn af »berättelser om handel

och sjöfart» utgåfves genom utrikesdepartementets försorg, mot erhållande

af ett ytterligare statsanslag af 4,000 kronor och på de vilkor i

öfrigt, som med chefen för utrikesdepartementet kunde aftalas. Efter det

styrelsen för exportföreningen till svar å den derom aflåtna skrifvelse

förklarat sig vilja antaga det gjorda erbjudandet med dervid fästa de

vilkor, har Eders Kongl. Maj:t den 27 februari 1895 dels beviljat exportföreningen

för upprätthållande af dess verksamhet i ofvan antydda

form under år 1895 ett understöd af 15,000 kronor, att till exportföreningens

styrelse utbetalas med 6,500 kronor från ifrågavarande

af Riksdagen för samma år beviljade anslag å 20,000 kronor samt

med 8,500 kronor från manufakturförlagslånefonden, dels och tilldelat

exportföreningen, för utgifvande under år 1895 af berättelser om handel

och sjöfart, ett ytterligare anslag af 4,000 kronor att utgå af Sveriges

andel i konsulskassans behållning.

Af ifrågavarande anslag för innevarande år har Eders Kongl. Maj:t

dels den 18 oktober 1895 för uppehållande af omförmälda båda agenBih.

till Iti/ced. Prot. 1896. I Sami. 1 A/d. 1 llä/t. 14

[30.]

Befrämjande

af svenska

alsters afsättning

i

utlandet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Sjette hufvudtiteln.

[31.]

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

turer i Manchester och i norra Tyskland, anvisat enahanda belopp, som

af 1895 års anslag dertill beviljats, eller tillhopa 13,500 kronor, dels

ock den 20 december 1895 beviljat 4,000 kronor åt en person för att

fortfarande i Kapkolonien verka för afsättning af alster af svensk industri

och svenska näringar samt i allmänhet för utvecklingen af Sveriges

handelsförbindelser med sagda koloni; hvarjemte Eders Kongl.

Maj:t sistnämnda dag, för att sätta en person i tillfälle att företaga en

resa till Ceylon och Ostasien i ändamål att derstädes knyta förbindelser

med importfirmor och att å de platser, han under resan komme att

besöka, inköpa lämpliga varuprof, anvisat ett belopp af 4,000 kronor,

deraf 2,500 kronor skulle utgå af ifrågavarande anslag.

I sammanhang härmed anser jag mig ock böra erinra, att Eders

Kongl. Maj:t tilldelat en person ett understöd från manufakturförlagslånefonden

till belopp af 6,000 kronor för att i Indien fortsätta den

der sedan några år pågående verksamheten för afsättning af alster af

svensk industri och svenska näringar samt för att i allmänhet verka

för utvecklingen af Sveriges handelsförbindelser med detta land.

Då utgifter för ändamål af ifrågavarande beskaffenhet äfven för år

1897 med säkerhet kunna antagas ifrågakomma, men någon särskild

anledning att äska förhöjning i det hittills år för år beviljade beloppet

icke nu är för handen, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att för år 1897 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000 kronor

att af Eders Kongl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i

främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Under denna anslagstitel tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad under en följd af år

varit förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1897 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af

14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

107

Anordnande af fabriksinspektion.

Riksdagen har, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat

för hvardera af åren 1895 och 1896 anvisat: till aflöning åt fem inspektörer

25,000 kronor med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt,

till bestridande af kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter

3,000 kronor samt till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse

åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 30,000

kronor.

Då det för ifrågavarande ändamål afsedda anslag är behöfligt jemväl

för år 1897, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat för år 1897

anvisa: till aflöning åt fem inspektörer 25,000 kronor med 5,000 kronor

till hvar, för år räknadt, till bestridande af kostnaden för skrifbiträden

och likartade utgifter 3,000 kronor samt till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor,

eller tillhopa 30,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda embetsverk förskjutit

följande belopp, hvilka torde böra anmälas till ersättande af Riksdagen

under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen

H. Bolling, såsom innehafvare af bostället n:r 1 Möllekulla, förskjuten

räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1893 till och med den 13

mars 1894 för från bostället exproprierad jord ............ kr. 45: 28

godtgörelse för från Elfsborgs läns ränteri till

innehafvaren af länsmansbostället Rennelanda Stommen

utbetalad ersättning för mark, som för en väganläggning

tagits i anspråk från bostället,..................... » 10: —

aflidne länsmannen i Gråmanstorps distrikt i Kristianstads

län Carl Giertz’ rättsinnchafvare tillerkänd

ränta å till statsverket erlagd ersättning för från länsmansbostället

"/.-i mantal n:r 1 Nybygget exproprierad

............................. »

9: 76

Transport kr.

65: 04

[32.]

Anordnande

af fabriksinspektion.

[33.]

Ersättning för

af statskontoret

gjorda

förskott.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr.

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt

nådiga brefvet den 31 maj 1878, innehafvare aflänsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt

undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit far
dagsår

......................................................................................... »

aflöningsfyllnad med anledning af ett länsmans
-

boställes indragning ............................................................ »

aflöningsfyllnad, enligt nådiga brefvet den 27 april

1883, för uppehållande af länsmanstjenst........................ »

till marinförvaltningen, enligt nådiga brefvet den

28 juni 1895, utanordnade medel till godtgörande af

under åren 1893 och 1894 förskjutna kostnader för åtgärder

till förekommande af kolerans införande i riket »

till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Stockholms län, enligt nådiga brefvet den 12 oktober

1894, utanordnade medel, utgörande köpeskilling för

ett för utvidgning af kärantänsanstalten å ön Fejan

för statsverkets räkning inköpt område ........................... »

till medicinalstyrelsen, på grund af nådiga bref

den 23 november 1894 och den 22 februari 1895, utanordnade

medel till bestridande af kostnader för genomförande

af åtgärder till förekommande af kolerans

införande och utbredning i riket........................................ »

till den af Eders Kongl. Maj:t förordnade kommissionen

för ärenden rörande kolerafarsoten, enligt

. nådiga brefvet den 12 juli 1895, utanordnade medel

till bestridande af kostnader för genomförande af åt
-

gärder till förekommande af kolerans införande och

utbredning i riket..................................................................... »

till lotsstyrelsen, på grund af nådiga brefvet den

10 maj 1895, utanordnad godtgörelse för af lotsverkets

medel bestridda kostnader för vidtagna åtgärder i afseende

å observationsanstalterna för kolera ................. »

ersättning, enligt nådiga brefvet den 28 juni 1895,

till Göteborgs och Bohus läns ränteri för derifrån förskottsvis

utanordnade kostnader för karantän sinrättningens

å Känsö räkning i anledning af år 1894 befaradt

utbrott af kolerafarsoten ......................................... »

65: 04

2,172: 76

1,250: —

181: 45

7,987: 63

2,000: —

40,000: —

15,000: —

622: 11

2,963: 37

Transport kr. 72,242: 36

s. 109 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

109

Transport kr.

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvode

åt en ledamot i den af Eders Kongl. Maj:t den

29 juli 1892 tillsatta komité för upprättande af förslag

till ordningsstadga för hafsfiske! vid kusten af Göteborgs

och Bohus län, resekostnadsersättning åt komiténs

sekreterare äfvensom tryckningskostnader m. m.,

utöfver hvad förut anmälts till ersättande ..................... »

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden

till ordföranden, ledamöterna och sekreterarne

i den af Eders Kongl. Maj:t den 2 juni 1893 tillsatta

komité för afgifvande af förslag till ny instruktion för

jernvägsstyrelsen m. m., äfvensom löpande utgifter för

komitén samt arfvode åt en notarie hos komitén........ »

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden

till ordföranden och ledamöterna i den af Eders

Kongl. Maj:t den 1 juni 1894 tillsatta komité för upprättande

af förslag till lag angående fisket, ersättning

till en ledamot i komitén för minskning i löneinkomster

samt för bestridande af sekreteraregöromålen hos

komitén äfvensom tryckningskostnader och öfriga utgifter

för komitén..................................................................... »

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden

till ledamöterna i den af Eders Kongl. Maj:t

den 9 augusti 1894 tillsatta komité för utredning, huruvida

landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen må

kunna och böra till ett departement förenas, äfvensom

åtskilliga med komiténs verksamhet förenade utgifter

m. m................................................................................. »

till öfverdirektören och chefen för statistiska centralbyrån,

på grund af nådiga brefvet den 14 juni 1894,

utanordnade medel till bestridande af kostnaderna för

utarbetande inom nämnda byrå af den genom berörda

nådiga bref anbefalda, hela riket såväl stad som land

omfattande statistiska utredning rörande den kommunala

rösträtten......................................................................... »

till norska regeringens departement för det inre,

på grund af nådiga brefvet den 10 maj 1895, utanordnade

medel såsom godtgörelse för den på Sverige be
-

72,242: 36

2,250: 08

56,869: 37

3,996: 56

4,403: 95

10,000: —

Transport kr. 149,762: 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr.

löpande andel af de gemensamma kostnaderna för den

under år 1894 verkstälda upprödjning af viss del af

riksgränsen mellan de förenade rikena ........................... kr.

ersättning, på grund af nådiga brefvet den 23 februari

1894, till Norrbottens läns ränteri för derifrån

förskjutna kostnader för en under år 1893, med anledning

af i Elfsby inträffade våldsamma uppträden

mellan ortens befolkning och jernvägsarbetare, till

nämnda ställe beordrad militärkommendering ............. »

godtgörelse, enligt nådiga brefvet den 18 augusti

1892, till arméförvaltningen för de kostnader, som föranledts

af militärkommenderingar till Sundsvall och

Umeå i och för ordningens upprätthållande efter de

derstädes i juni månad år 1888 timade eldsvådor äfvensom

för iståndsättning och komplettering af åtskilliga

arméns förråd tillhöriga tält och andra persedlar,

som varit till begagnande å brandställena utlemnade

m. m...................................................................................... »

149,762: 32

10,435: 07

788: 28

33,954: 12

Summa kr. 194,939: 79

Jag tillåter mig härvid erinra dels i afseende å den för rödjning

af riksgränsen mot Norge upptagna post, att enligt gränstraktaten den

Vis oktober 1751 och nådiga beslutet den 22 oktober 1845 upprödjning

af gränsen skall å sträckan längs Kristiania, Hamars och Trondhjems

stift ega rum hvart femtonde år; att enligt Eders Kongl. Maj:ts den

30 december 1893 meddelade beslut sådan rödjning å sagda sträcka

verkstälts under år 1894 af svenska och norska officerare; samt att

kostnaden för arbetsbiträde härvid, hvilken förskjutits af norska statskassan,

uppgått till 20,870 kronor 15 öre, deraf hälften eller 10,435

kronor 7 öre skolat af svenska statskassan gäldas; och dels i afseende

å den ofvan omförmälda posten å ersättning för kostnader i anledning af

militärkommenderingar till Sundsvall och Umeå, att i densamma ingår

ett belopp af 7,682 kronor 80 öre, som af arméförvaltningen uti dess

i underdånig skrifvelse den 29 augusti 1890 meddelade uppgift å de af

arméförvaltningen lemnade, utaf ifrågavarande eldsolyckor föranledda

kontanta försträckningar äfvensom å öfriga för landtförsvarets materiel

ifrågakommande ersättningsbelopp, hvilka borde tillgodokomma de statsanslag

under fjerde hufvudtiteln, hvarifrån detta materiels anskaffning

och underhåll bekostades, bland utgifter och ersättningar med anled
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Sjette hufvudtiteln.

ning af eldsvådan i Sundsvall upptagits såsom godtgörelse för utlemnade

persedlars slitning ocli deraf vållade värdeförminskning, för åtskilliga

vid återlemnandet i följd af deras förslita skick kasserade

persedlar samt för materialier till tältreparationer, samt att, innan armé

förvaltningens berörda skrifvelse den 18 augusti 1892 för Eders

Kongl. Maj:t anmäldes, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands

län, till följd af nådig remiss, inkommit med från stadsfullmäktige

i Sundsvall infordradt yttrande, huruvida och i hvad mån stadsfullmäktige

vore villige att till statsverket utgifva ersättning för ofvannämnda

belopp, i hvilket yttrande stadsfullmäktige förklarat sig icke

vilja utbetala samma ersättningsbelopp eller någon del deraf.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt

tal af kronor, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, anvisa ett anslag af 194,940 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande kontrolleras

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Uti sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 31 oktober

1895 bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit förslag rörande de

anslag, som styrelsen ansåge böra af Riksdagen äskas för år 1897 dels

till bidrag för anläggning in. m. af vägar dels ock till understödjande

af bro- och hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder.

I öfverensstämmelse med hvad väg- och vattenbj^ggnadsstyrelsen

föreslagit, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för år 1897 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning [34.]

af backiga eller eljest mindre goda vägar, 800,000 kronor, samt Anläggning

m. m. af vägar.

till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder, 150,000 kronor.

[35.]

B ro- och

hamnbyggnader

m. m.

Beträffande det af Riksdagen sedan lång tid tillbaka årligen anvi- [36.]

sade anslag till understödjande af företag, som afse frostländighetens

minskande, tillåter jag mig, i anledning deraf att framställning ånyo e g

gjorts om förhöjning af nämnda anslag, i minnet återkalla hvad jag till

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Sjette hufvudtiteln.

statsrådsprotokollet den 14 januari 1895 i underdånighet anförde om

detta anslags föregående belopp och bestämmelse. Innan odlingslånefonden

år 1883 bildades, var med ifrågavarande anslag afsedt att understödja

sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis

afsågo att minska frostländigheten, och anslaget, hvilket användes såsom

understöd utan återbetalningsskyldighet, utgick för hvartdera af åren

1874—1883 med 80,000 kronor, hvarjemte för sistnämnda år dessutom

för samma ändamål anvisades ett belopp af 70,000 kronor att utgå såsom

lån. 1 sammanhang med inrättande af nämnda fond vidtogs den

förändring, att anslaget efter år 1883 skulle användas till understödjande,

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af torrläggning

utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas,

sprede frostskador öfver omgifvande nejd. Tillika höjdes anslagets belopp

till 100,000 kronor, hvaremot medel att utgå såsom lån icke vidare

för ändamålet anvisades. Nämnda förändring i afseende å anslagets

användande föranledde emellertid eu minskning i anspråken på understöd

från anslaget, och anslagets belopp nedsattes derföre från och med år 1889

till 50,000 kronor. Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t i ämnet

gjord framställning, beslöt Riksdagen år 1891 den förändring af ifrågavarande

anslags ändamål, att detsamma skulle användas till understödjande,

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd, och i sammanhang dermed höjdes

anslagets belopp åter till 100,000 kronor, vid hvilket belopp anslaget

sedermera bibehållits, till dess detsamma år 1895, i enlighet med Eders

Kongl. Maj:ts till nämnda års Riksdag aflåtna proposition, för år 1896

höjdes till ett belopp af 150,000 kronor.

Nu hafva hushållningssällskapens i november år 1895 församlade ombud

uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift i underdånighet gjort

framställning om ytterligare förhöjning af ifrågavarande anslag och i

sådant afseende anfört hufvudsakligen följande:

Sedan vilkoren för användningen af anslaget, såsom ofvan nämnts, år

1891 ändrats och anslaget höjts till 100,000 kronor samt år 1895 till

150,000 kronor, hade anspråken på detsamma så tillväxt, att de med sistnämnda

belopp icke kunde motsvaras, såsom bevis hvarpå åberopades att,

enligt hvad ombuden inhemtat, 1895 års anslag disponerats redan under år

1894 och början af år 1895, samt att i början af november 1895 funnits på

pröfning beroende ansökningar om understöd till belopp af sammanlagdt

224,540 kronor. Dessa stegrade anspråk på understöd syntes i och

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Sjette hufvudtiteln.

för sig innebära giltig anledning till fondens skäliga förböjning. Men

man syntes derjemte vara berättigad att af denna ökning i anspråk, sedan

fonden vunnit betydligare förhöjning, och det hastigt aftagande

intresset för utdikningar af frostmarker med understöd af statsmedel

under de år, densamma nedsatts till en obetydlighet, draga den slutsatsen,

att intresset för dessa utdikningar skulle tilltaga i ännu högre

grad, om fonden höjdes till ett belopp, som bättre än det nuvarande

motsvarade anspråken och det stora ändamål densamma egde. Ehuru

utdikningarna för frostminskning, såsom naturligt vore, talrikast förekommit

i de nordliga delarna af landet, hade likväl understöd kommit

dylika arbeten till del jemväl i rikets södra delar, på sätt följande

tablå öfver fördelningen af 1892, 1893, 1894 och 1895 årens anslag

för ifrågavarande ändamål utvisade:

Beviljade bidrag:

t

för 1892,

1893 och

1894.

för år 1895

Summa

Kronobergs län........................................................

870

—

700

—

1,570

—

Elfsborgs » ..................................................,......

1,300

...

—

-

1,300

—

Vermlands » .........................................................

1,970

—

—

—

1,970

—

Jönköpings » .........................................................

18,900

—

—

—

18,900

—

Skaraborgs » .........................................................

4,000

—

—

—

4,000

—

Upsala » .........................................................

5,650

—

—

—

5,650

—

Gefloborgs » .........................................................

4,900

—

—

—

4,900

—

Vosternorrlands » .........................................................

1,030

—

1,850

—

2,880

—

Jemtlands » .........................................................

121,280

—

7,500

—

128,780

—

Vesterbotteps » .........................................................

88,240

—

47,510

—

135,750

—

Norrbottens » .........................................................

39,990

—

41,740

—

81,730

—

Kopparbergs » .........................................................

—

%

700

—

700

-

Summa

288,130

-

100,000

—

388,130

—

Den omfattande erfarenhet, som vunnits rörande de under så lång

tid pågående utdikningsarbetena med understöd af statsmedel, hade

ådagalagt, att deras verkan i allmänhet varit synnerligen gynsam.

Yttranden från myndigheter och fackmän likasom den allmänna opinionen

inom de mera frostländiga delarna af landet öfverensstämde deri, att

fonden i synnerlig grad visat sig motsvara sitt ändamål. Det hade

intygats, särskilt från landets nordligaste län, att ingen åtgärd från

Dill. till Ri/csd. Prot. JHDC. 1 Sami. 1 Afd. / lliift. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Sjette liufvudtiteln.

statens sida för dess materiella förkofran medfört så jemförelsevis storartade

förbättringar i flere riktningar, som frostminskningsfonden, hvilken

verkat en märkbar minskning i frostländigheten, en ökad uppodling,

bättre afdikning jemväl af den förut odlade jorden samt möjligen äfven

en, såsom i orten antoges, stadigvarande förmildring af klimatet. Då

liknande erfarenhet vunnits i alla landsdelar, hvarest frostdikningar i

större skala skett, syntes giltiga skäl tala för att fortgå på den väg,

som ledt till så lyckliga resultat.

Någon utredning rörande vidden af den vattenskadade marken i

öfrigt förefunnes ännu icke, men kändt vore, att odlingsbara mossar

och ängsmarker funnes i alla provinser delvis i storartad utsträckning,

synnerligast i de norra länen, af hvilka de två nordligaste beräknades

innehålla öfver 200 qvadratmil mossmarker, hvaraf en större del antagligen

vore odlingsbar. Skulle dessa marker inom rimlig tid kunna

i större omfattning torrläggas och delvis omskapas till bärande jord,

som erbjöde hem och utkomst åt en tillväxande befolkning, så måste

statens understöd tillmätas i rikligare mått än hittills.

Ett ytterligare skäl att nu öka understödet för ifrågavarande ändamål

vore, att samfärdsmedlens storartade utveckling under den sista tiden

gjort ett ökadt odlingsarbete möjligt och lönande inom vidsträcktare,

afsides belägna landsdelar, som förut saknat kommunikationer, såvida

dessa orter i väsentlig grad kunde befrias från frostens härjningar.

Genom utsträckning af jern vägarna till rikets alla delar och genom

utläggning af ett storartadt landsvägsnät genom förut väglösa trakter,

hade åt dessa beredts det första vilkoret för en ökad odling, som likväl

för att vinna en snabbare utveckling än hittills behöfde ett kraftigare

stöd från staten för sumpmarkernas torrläggning.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hafva hushållningssällskapens

ombud anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes för nu ifrågavarande

ändamål af Riksdagen äska ett anslag af 300,000 kronor.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 3 december 1895 hafva

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen, med förklarande

att de fullkomligt delade ombudens uppfattning om den stora betydelsen

för landets odling af frostminskningsföretagen, såsom ytterligare

skäl för den gjorda framställningen anfört att, då årsanslagets

jemförelsevis ringa belopp icke medgifvit understödjande af mera omfattande

företag, nyttan af anslagets användning icke kunnat vinnas i

så vidsträckt mån, som önskligt varit. Genom anslagets höjning skulle

jemväl berörda ändamål kunna ernås och fördelarna af anslaget, mera

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Sjette luifvudtiteln.

än hittills egt rum, komma de frostlända orterna inom landets alla delar

till gagn, jemväl de vidsträckta inom mellersta Sveriges högland belägna

hvitmossar, hvilkas afdikning för beredande af möjligheten af en

framtida odling vore i hög grad önskvärd, men till följd af otillräckligheten

af ifrågavarande anslag ännu icke i någon nämnvärd mån kunnat

framkallas. Det förhållande att, på sätt styrelserna uti underdånig skrifvelse

den 6 oktober 1894 uppgifvit, då funnes inneliggande ansökningar

om understöd från fonden till belopp af 110,050 kronor, men att i november

1895, enligt hvad ofvan omförmälts, de sökta understöden uppgingo

till ett belopp af 224,540 kronor, utvisade, att intresset för frostminskningsföretag

samt anspråken på statsbidrag för sådana arbetens

utförande i betydlig grad tilltagit, och att nuvarande anslagsbelopp sålunda

vore alldeles otillräckligt för att tillgodose de ökade behofven.

På grund häraf hafva styrelserna ansett sig böra tillstyrka bifall till

den af hushållningssällskapens ombud gjorda framställningen.

Till närmare upplysning angående i hvilken mån de till ifrågavarande

ändamål anslagna belopp må kunna anses hafva motsvarat behofvet,

har från kamreraren i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen aflemnats

en promemoria, af hvilken, bland annat, framgår, att ansökningarne

om bidrag från ifrågavarande anslag på senare åren högst betydligt

stigit, och att de sökta bidragen från och med 1893 för hvarje år

uppgått till öfver 200,000 kronor. Under år 1895 hafva inkommit ansökningar

om bidrag till belopp af 292,186 kronor 32 öre.

För år 1896 har väl anslaget enligt Eders Kongl. Maj:ts af sistlidna

års Riksdag antagna förslag höjts till 150,000 kronor; men af den

nu lemnade redogörelsen synes uppenbart, att icke heller detta belopp

kan anses tillräckligt för behofvets tillgodoseende.

Det synes mig således lämpligt, att en ytterligare förhöjning af

ifrågavarande anslag kommer till stånd, om ock icke till det stora belopp,

som i detta ärende blifvit ifrågasatt, utan torde denna förhöjning,

då anslaget af förra årets Riksdag ökades med 50,000 kronor, äfven nu

böra inskränkas till enahanda siffra. Jag hemställer alltså, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1897 ställa till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af

sådana myr utdikning ar och vattenaftappning ar, hvilkas ändamål är att minska

frostländigheten för närliggande bygd, 200,000 kronor.

De nu gällande allmänna vilkor och bestämmelser för erhållande

och tillgodonjutande af ofvan omförmälda statsbidrag samt kontrollen

s. 116 Kontrollera mot PDF

[37.]

Odlingslåne
fonden.

116 Sjette hnfvadtiteln.

derå, att faststälda planer varda vid arbetenas utförande följda, innehållas

i Riksdagens skrivelser den 27 april 1881 (n:o 69), den 11 juni

1883 (n:o 67) och den 7 maj 1889 (n:o 43); och hemställer jag, att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att bibehålla dessa vilkor

och bestämmelser, hvarvid jag dock anser mig böra erinra, att Riksdagen,

enligt dess skrifvelse den 16 mars 1894 från ett af dessa vilkor

medgifvit undantag för eu väganläggning mellan Glommersträsk och

Ruskträsk å sträckan från gränsen mellan Norrbottens och Vesterbottens

län till färjstället vid Vindelelfven å vägen mellan Lycksele och

Sorsele kyrkor.

Vidare tillåter jag mig erinra

att, enligt 1893 års Riksdags beslut, skola till odlingslånefonden

under hvarje af åren 1894—1898 ej miudre ingå de till statskontoret

inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i män

af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden

ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000

kronor årligen.

Statens jernvägstrafik.

I underdånig skrifvelse den 29 november 1895 bär jernvägsstyrelsen

gjort framställning om aflåtande till Riksdagen af proposition angående

anslag för år 1897 dels till nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägar dels ock till anskaffande af ytterligare rullande

materiel.

Hvad angår anslagsbehofvet för nya byggnader och anläggningar

föreslår styrelsen, att för detta ändamål måtte af Riksdagen för år 1897

äskas ett anslag af 1,215,000 kronor.

Huru detta anslag enligt styrelsens åsigt skulle användas, inhemtas

af följande utdrag af styrelsens omförmälda skrifvelse:

Byggnader och anläggningar.

Beräknad kostnad.

Vid Katrineholm: tillbyggnad af lokomotivstallet

med rum för 2 lokomotiv...................................................... kr. 12,000: —

För distriktets 76 lokomotiv finnas för närvarande

Transport kr. 12,000: —

s. 117 Kontrollera mot PDF

.Sjette hufvudtiteln.

. Transport kr.

inalles endast 65 stallrum tillgängliga. Detta antal är

otillräckligt synnerligast vid de tillfällen, då trafiken

fordrar, att så godt som samtliga dessa lokomotiv

hållas i tjenstfärdigt skick.

Vid linien Högsjö—Kilsmo: inköp af skogs- och

mossmark för anordningar till förekommande af skogens

antändning genom eld från lokomotiv ......>.......... »

Årligen förekommande skogseldar å samma ställen

å Sigfridsboda och Högsjö egendomars skogsmarker

nödvändiggöra särskilda skyddsåtgärder.

Vid Hallsberg: anordnande af brunn med vattenledning

till lokomotivstationsbyggnaden........................... »

Utläggning af ett stickspår.......................................... »

Förenämnda byggnad kommer att under år 1896

uppföras och följande år inredas, hvarvid erforderliga

anordningar för den deri jemväl inrymda vattenstationens

förseende med vatten böra utföras. Stickspåret

är behöfligt för att kollossning må, ostörd af öfrig

trafik till och från lokomotivstationen, kunna verkställas

vid den i dess närhet blifvande platsen för

kolupplag.

Vid Motala: tillbyggnad af stationens godsmagasin »

Godsmängden vid denna station har under senaste

10 år Ökats från omkring 12,000 ton år 1885 till omkring

24,300 ton år 1894, hvarföre nuvarande godsmagasin

blifvit otillräckligt.

Vid Nässjö: uppförande af kolbås med tillhörande

spårutläggning ........................................................................... »

Denna anläggning har, såsom anförts redan i underdånig

skrifvelse den 21 november 1894, beräknats

kosta 43,500 kronor, af hvilket belopp för år 1896

finnas 22,000 kronor tillgängliga.

Vid Elmhult: uppförande af kolbås med tillhörande

spårutläggning, uppsättning af en fristående

vattenkran samt anordnande af vattenledning till densamma

........................................................................................ »

Inhägnad för det vid denna station erforderliga

kolförråd har hittills saknats, men kan ej längre und
Transport

kr.

117

12,000: —

1,500: —

7,000: —

6,100: —

6,000: —

21,500: —

15,000: —

69,100: —

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Sjette hnfrndtitelii.

Transport kr. 69,100: —

varas, då dels lokomotivens antal och i samband dermed

de upplagda kolmängderna ökats, dels ock en del

kolsorter — särskild! de svenska — fordra täckta

förvaringsrum.

Vid Lund: utvidgning af spårsystemet..................... » 9,000: —

Till afslutande af pågående utvidgning af spårutrymmet

vid denna station erfordras detta tilläggsanslag,

hufvudsakligast derför att, med hänsyn till en

redan utförd tillbyggnad af godsmagasinet samt uppförande

för statens räkning af ett tullnederlagsmagasin,

spårutrymmet måste för den ökade trafikens behof

å denna de! af stationen i vissa delar väsentligen utvidgas

mer än som ursprungligen afsetts.

Vid Kil: uppförande af ett omlastningsskjul........ » 2,500: —

Såväl transito- som lokalgodstrafiken vid stationen

har ökats, så att nuvarande godsmagasinet är otillräckligt.

Godsomlastningar måste derföre delvis ske utom

magasinet.

Vid Stockholms centralstation-, förbättrade anordnin
-

gar för person- och ilgodstrafikens besörjande ............ )> 750,000: —

Vid Tomteboda: uppförande af en vagnreparationsverkstad

med erforderlig spårläggning och jordanskaffning.

..................................................................................... » 270,000: —

I fråga om de två sistnämnda företagen redogöres

här nedan i ett sammanhang.

Vid Östersund: tillbyggnad af reparationsverkstaden

......................................................................................... » 10,000: —

Detta belopp är afsedt till fullbordande af den

tillbyggnad af verkstaden, till hvilken under år 1895

anvisades medel.

Vid Luleå: uppförande af en fotogénkällare ......... » 5,000: —

Det förråd af fotogén, som för bandelen Vännäs—

Luleå—Gellivares behof bör finnas tillgängligt vid

filialförrådet i Luleå, är större än som enligt gällande

lagbestämmelser får förvaras i befintliga förråds-,

lokaler hvarföre särskild källare måste för ändamålet

uppföras.

A Svartön vid Luleå: inredning af stationskarls
Transport

kr. 1,115,600: —

s. 119 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvmltlteln.

119

Transport kr. 1,115,600:

bostäder i det boställslius, afsedt för 6 bushåll, som

uppföres under år 1896 ..................................................... b 2,300:

Vid Murjek: påbyggnad af stationshuset ............... » 5,800:

Vid Bisats: utvidgning af spårsystemet.................. b 6,000:

Vid Malmberget: utvidgning af spårsystemet........ b 3,600:

Uppförande af boställshus, afsedt att inrymma 6

betjeningsbostäder, hvaraf för närvarande blott 4 inredas

.......................................................♦.................................... b 11,850:

De vid stationerna Murjek, Ripats och Malmberget

ifrågasatta anläggningar äro sådana, som för trafikens

besörjande äro oundgängligen nödvändiga, hvadan,

då det af Riksdagen beviljade anslaget till Gellivarebanans

komplettering icke varit afsedt att fylla

dessa behof, de sålunda angifna beloppen nu måste

särskildt begäras.

Till fullföljande af anordningar för vexelförreglingsoch

förbättrade signalapparater vid stationer å ban
-

delar, på Indika snälltåg framgå, ...................................... b 50,000

Diverse arbeten ............................................................. » 19,850

Summa kr. 1,215,000

I fråga om de föreslagna förbättrade anordningarna för personoch

ilgodstrafikens besörjande vid Stockholms centralstation har jernvägsstyrelsen

dels uti sin ofvan berörda underdåniga skrifvelse dels ock uti

en särskildt afgifven promemoria anfört följande:

Den ökning nämnda trafik erhållit under den tid, centralstationen

varit upplåten för sitt ändamål, framginge af följande uppgifter, grundade

på styrelsens underdåniga berättelser:

År 1874:

År 1894:

Ökning under

20-års-perioden

antal tåg ................................

medeltal per

dag

24

65

171

proc.

försålda personbiljetter ......

b

»

B

682

1,155

69

B

afsända resgods .....................

b

B

311

371

19

B

emottagna d:o ...................

»

b

B

257

369

44

B

afsända ilgods (expeditioner)

b

B

B

322

1,323

311

B

emottagna d:o .......................

»

B

B

136

502

270

B

Dessa medeltal öfverskredes naturligen högst betydligt vid enstaka

tillfällen, såsom exempelvis vid midsommar och närmast före jul. Följ
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Sjette hufvudtiteln.

aktligen torde det få anses ostridigt, att det för 20 år sedan för dåvarande

trafik tillräckliga utrymmet, hvilket ej under årens lopp afsevärdt

ökats, numera vore alldeles otillräckligt. Beträffande särskildt behofvet

af ökadt spårutrymme, föranledt icke allenast af det större antalet tåg

utan äfven af den betydliga tillökningen af deras längd — hvartill införandet

af kraftigare maskiner och bogievagnar bidragit — måste detta

oförtöfvadt tillgodoses, såvida det skulle blifva möjligt att tillfredsställa

den trafikerande allmänhetens berättigade kraf på ordning och punktlighet

vid tågexpedieringen och undanrödja den öfverhängande faran för

olyckshändelser, som nu förefunnes, särskildt vid de tillfällen då flera

tåg skulle ungefär samtidigt emottagas och afsändas.

Enligt senast gällande tidtabell för sommaren, då tågens antal vore

större än under vintern, mottoges och afsändes dagligen vid stationen

75 tåg, hvilka hvarje sön- och helgdag ökades med ytterligare 5, eller

inalles 80 tåg, hvilka expedierades från kl. 6,so f. m. till kl. 11 e. m.,

alltså i medeltal under hela dagen ett tåg hvar tolfte minut. För samtliga

dessa tåg, hvilka ofta komme och ginge omedelbart efter hvarandra,

kunde för närvarande användas endast spåren n:ris 1, 2 och 3 i ban
hallen,

med undantag för ett tåg, som afginge från det fjerde spåret.

I öfrigt begagnades sistnämnda spår, likasom det femte i banhallen belägna,

till uppställning af reservvagnar och tågsätt, för hvilket ändamål

äfvenledes de utanför banhallen belägna sjette, sjunde och åttonde spåren

måste tagas i anspråk. Det nionde spåret förmedlade den för hvarje

år alltmer stegrade godstrafiken mellan norra stationen och de till enskilda

personer uthyrda, vester om banhallen belägna upplagsplatserna

för till salu varande ved och trävaror.

Hvad den fara beträffade, för hvilken de resande till följd af det

otillräckliga utrymmet vid stationen kunde blifva utsatta, så hotade den

dels vid de tillfällen, då de begåfve sig till eller från ett invid någon

mellanplattform stående tåg och dervid måste passera mellanliggande

spår, på hvilket tåg vore i annalkande, dels ock när de, då vid rådande

liflig trafik två spår samtidigt vore upptagna af långa tåg på 25

till 30 vagnar, nödgades stiga upp och ned öfver det framför stående

tågets vagnar, med äfventyr att dessa sattes i rörelse, innan den resande

hunnit nedstiga på den vidliggande plattformen.

De nu påpekade, i hög grad beaktansvärda olägenheterna, hvilka

gifvetvis ökades i den män trafiken tillväxte, kunde enligt styrelsens

förmenande ej afhjelpas på ett fullt tillfredsställande sätt, med mindre

än att det anordnades särskilda spår för de ankommande tågen och en

särskild för de resande med dessa tåg afsedd utgång, så belägen att

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Sjette hufvudtiteln.

dessa resande ej behöfde passera öfver spåren. För frågans lösning på

detta sätt hade styrelsen låtit uppgöra ett, å en ingifven planritning

åskådliggjordt förslag, för hvilket styrelsen lemnat följande redogörelse:

»Uti den nuvarande banhallen skulle för beredande af alldeles nödvändigt

ökadt plattformsutrymme bibehållas endast fyra spår, hvaraf

de trenne närmast stationshuset belägna uteslutande skulle vara afsedda

för de afgående tågens expedierande med undantag dock för det tredje

spåret, hvilket äfven skulle kunna begagnas för de godståg, som passera

centralstationen. På det fjerde inom nuvarande banhallen liggande

spåret skulle framföras söderifrån ankommande persontåg. Utanför den

nuvarande banhallen upptager förslaget trenne spår för norrifrån ankommande

tåg, af hvilka spår det längst vesterut belägna är afsedt

för lokaltåg, som ofta anlända så pass samtidigt med de från längre

håll kommande tågen, att de ej lämpligen kunna införas på de för

dessa tåg hufvudsakligen afsedda spåren. Vester om dessa tågspår

anses böra utläggas spår för uppställning af reservvagnar och tågsätt,

hvarvid förutsättes en mindre omläggning af Munklägersgatan, som

något litet måste förskjutas in på Stockholms gasverks angränsande

tomt, hvilken dock på denna del icke är bebygd och hvars upplåtande

för ändamålet icke torde förvägras. I ett af de på planen

vesterom stationen framdragna spåren är inlagd en vändskifva för aflemnande

af de vagnar, som för Stockholms gasverks räkning af statens

jernvägar transporteras emellan gasverkets kolupplag vid Värtan

och centralstationen.

Emellan de för de ankommande tågen afsedda spåren anordnas

för de resandes afstigande trenne plattformar. I södra ändan förenas

dessa plattformar med en tvärplattform och täckas af en banhall af

ungefär samma bredd och konstruktion som den nuvarande. Den nya

banhallen sträcker sig från Munklägersgatans början utmed södra hälften

af den nuvarande hallen ända till tvärplattformen, der den förenas med

en ankomsthall, som upptager det återstående utrymmet intill vägundergången

för Jakobsgatan.

Ifrågavarande ankomsthall, som innehåller en större sal för utlemnande

af resgods med särskild afdelning för tullbehandling, expeditioner

och magasin för ankommande ilgods — det senare i tvenne

våningar — en mindre expedition för stationsbefälet samt en väntsal

för dem, som invänta tågens ankomst, är med hänsyn till de höga

kostnader, hvilka skulle erfordras för beredande af en absolut fast

byggnadsgrund på den till största delen i Klara sjö utfylda marken,

konstruerad hufvudsakligen af jern och grundlägges på en bärande

Bih till Riksd. Prot. I8UIJ. 1 Rami. 1 Afd. 1 Haft. IG

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Sjette hufvudtiteln.

bädd af beton med deri inlagda jernstänger i ändamål att vid en möjligen

blifvande sättning lätt kunna uppriktas. Utanför ankomsthallen

anordnas dels en gård för afhemtning af ilgods, hvilket med kärror

fraktas ut i staden, dels en större plats, afsedd att användas till åkarestation

för de resande. Då sålunda enligt detta förslag samtliga till

hufvudstaden anländande resande skulle komma att lemna stationens

område på den vesterom jernvägen belägna hamnplatsen invid Klaraviken,

måste flertalet af dessa, hvilka naturligen skola begifva sig till

de centralare stadsdelarne, färdas antingen på den för Jakobsgatan i

jernvägens plan anordnade vägöfvergången, med risk att ofta ganska

länge få vänta, under det att stationsrörelser utföras eller tåg passera,

eller ock genom den allt för trånga och låga vägundergången för

samma gata.

Enär den resande allmänheten säkerligen ej skulle finna sig i dessa

olägenheter för affärden från stationen och helt visst inom kort framkomma

med klagomål öfver anordningarne i dess helhet, och enär passagen

öfver öfvergången i banans plan blifver ytterligare försvårad

derigenom, att vid den föreslagna ändringen af stationen ännu flera

vexlingar komma att utföras i stationens södra ända, än hvad hittills

varit fallet, har det ansetts nödvändigt erhålla en beqvämare utfartsväg.

Detta ernås på det sätt, att öfverbyggnaden för den nuvarande

undergången utbytes mot en annan öfverbyggnad, bestående af tre

spann, ett å 13 meter för sjelfva körbanan och två, hvardera på 4

meter, för gångbanorna, samt att jernvägsspåret i sammanhang dermed

höjes 0,5 meter för erhållande af större höjd för undergången. Denna

höjning åstadkommes derigenom, att sammanbindningsbanans båda spår

börja svagt stiga från södra ändan af hufvudplattformen invid centralstationshuset.

till vägundergången, hvarifrån spåren bibehålla den då

uppnådda höjden öfver hela Norrströmsbron — å hvilken samtidigt

behöflig förstärkning skulle utföras — för att på Riddarholmen åter

intaga sitt nuvarande läge under Riddarholmsbron. Genom en dylik

ändring skulle tillräckligt fritt rum erhållas i vägundergången för vanliga

åkdon och för hotellens omnibusar. Då emellertid stigningen för

upp- och nedfarten endast obetydligt kan förbättras, torde det varda

nödigt att bereda öfverfart i banans plan för spårvagnarne, hvilka

eljest skulle röna olägenheten af den branta lutningen.

Det har äfven ansetts nödvändigt att anordna en kommunikationsled

mellan de nya plattformarne för ankommande resande och lokalerna

för de afgående tågens expedierande såväl för genomgångsresande som

för transiterande resgods, ilgods och möjligen äfven post. För detta

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Sjette hufvudtitelii.

ändamål upptager förslaget en sammanbygd gång- och transportbro,

hvilken senare är försedd med hissverk för godsets upphissande från

de yttre plattformarne och nedsänkande på hufvudplattformen invid

stationshuset. Gångbron anordnas med trappor, en på hvardera af

de bredare ankomstplattformarne och en inuti stationshuset, hvars

inredning till följd häraf måste något förändras, i det att expeditionen

och magasinet för afgående ilgods, hvilka länge varit i stort behof

af utvidgning, flyttas, resgodsinlemningen utvidgas och den för de

kungliga personerna afsedda väntsalen förlägges till stationshusets

södra flygel.

Förutom de sålunda vid sjelfva centralstationen erforderliga anordningarna

ingå, såsom en följd af dem, uti förslaget en del mindre

förändringar af de angränsande stationernas spårsystem äfvensom flyttningar

af en del provisoriska byggnader. Då för tågens förflyttning

mellan spårområdena för ankommande och afgående tåg centralstationens

vexlingsrörelser delvis komma att utsträckas till spår, som hittills

uteslutande disponerats af den norra stationen, och då denna station

äfven genom borttagandet af de vester om banhallen belägna upplagsplatserna

beröfvats utrymme, har det befunnits nödigt att inskränka

tågrörelserna inom stationen till de tvenne nuvarande hufvudspåren

samt att å hela sträckan mellan centralstationen och Tomteboda låta

de afgående och ankommande tågen framgå på skilda spår. Härigenom

och genom att bringa vexlarne i tågspåren och signalinrättningarna i

inbördes beroende af hvarandra samt genom inrättandet af så kallade

klocksignaler tryggas tågens säkerhet och möjliggöres ett lifligare utbyte

af tåg mellan de båda stationerna, så att en del tågsätt, framför allt

de långa och skrymmande natt-tågen, med lätthet kunna sändas till

Tomteboda för att der uppställas under dagens lopp och sålunda icke

upptaga det hårdt anlitade spårutrymmet vid centralstationen. Vid

Tomteboda föreslås derföre utläggning af för detta ändamål lämpliga

spår samt flyttning dit af den vid centralstationen befintliga, provisoriska

verkstaden för reparation af bogievagnar samt det vagnskjul,

som inrymmer de kungliga tågsätten jemte en del andra vagnar, hvilkas

ständiga närvaro vid centralstationen icke erfordras. Gastagning och

öfrig skötsel af de vid Tomteboda sålunda stationerade vagnarne torde

äfven lämpligen der kunna anordnas. Slutligen erfordras för genomförandet

af det dubbelspåriga trafikeringssättet mellan centralstationen

och Tomteboda utläggning af några korta föreningsspår vid sistnämnda

station samt vid Carlbergs och Stockholms norra stationer.»

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Sjette hufnidtiteln.

Den sålunda ifrågasatta utvidgningen af centralstationen anser styrelsen

vara''ett behof, som måste snarast afhjelpas och vara tillgodosedt

senast före öppnandet af den blifvande allmänna konst- och industriutställningen

i Stockholm år 1897, hvarför de för ändamålet erforderliga

medlen delvis behöfde tagas i anspråk redan under år 1896.

I fråga om förslaget att vid Tomteboda uppföra en vagnreparationsverkstad,

hvartill jern vägsstyrelsen nu äskat ett anslag af 270,000

kronor, anhåller jag få erinra, att förslag i samma syfte af styrelsen

första gången framstäldes i underdånig skrifvelse den 14 december

1891 angående anslag för år 1893 till nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägar m. m., hvarvid styrelsen anhöll, att medel måtte

anvisas till påbörjande af en dylik anläggning vid Tomteboda. Styrelsen

framhöll då, att man för att kunna utföra vagnreparationer i

den omfattning, som vore erforderlig, måste vara betänkt på att bereda

tillräckligt verkstadsutrymme för det antal vagnar, som samtidigt skulle

repareras, och af denna anledning borde utrymmet i verkstäderna ökas

med 16 platser. Anläggningen syntes styrelsen emellertid icke böra

begränsas till sagda minimum af utrymme, utan afseende borde fästas

derå, att en tillökning deri betingades af vagnparkens efter hand skeende

tillväxt, hvadan det enligt styrelsens förmenande vore klokt, att

verkstaden planlades för 26 å 30 platser, samt att ungefär hälften af

densamma blefve färdig under år 1893; och som plats ej funnes för

en såden byggnad invid de nuvarande större verkstäderna men kunde

beredas i Stockholms närhet, upptog styrelsen i förslaget till nya byggnader

ett belopp af 50,000 kronor till påbörjande af och jordanskaffning

till en sådan verkstadsbyggnad vid Tomteboda. Sedan 1892 års Riksdag,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning,

beviljat för år 1893 ett belopp af 500,000 kronor till nya byggnader

och anläggningar vid statens jern vägstrafik, anvisade Eders Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 20 januari 1893 ett belopp af 30,000 kronor

till påbörjande af ifrågavarande reparationsverkstad. Med anledning af

jernvägsstyrelsens den 14 december 1892 afgifna förslag rörande anslagsbehofvet

för nya byggnader och anläggningar för år 1894, hvaruti

upptagits ett belopp af 100,000 kronor för fortsättning af uppförandet

af nämnda verkstad, äskade Eders Kongl. Maj:t af 1893 års Riksdag

ett anslag af 500,000 kronor för nya byggnader och anläggningar vid

statens jern vägstrafik. Riksdagen fann sig emellertid för det dåvarande

icke böra bevilja medel till arbeten för anläggningen och nedsatte i

följd deraf det begärda byggnadsanslaget med 100,000 kronor, och

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Sjette hufvudtiteln.

med anledning häraf förordnade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref

den 17 mars 1893, att åtgärder för ifrågavarande arbetes utförande

skulle inställas.

I underdånig skrifvelse den 30 november 1893 angående anslag

för år 1895 till nya byggnader och anläggningar vid statens jern vägar

anmälde emellertid styrelsen, att behofvet af att utrymmet för vagnreparationer

ökades med för det dåvarande minst 16 och i en ej aflägsen

framtid ytterligare 12 platser oafvisligt qvarstode, samt anförde vidare

beträffande den ifrågasatta reparationsverkstaden att, hvad först platsen

vidkomme, styrelsen ansåge densamma böra bestämmas till Stockholms

närhet, emedan i förhållande till det stora antal vagnar, framför

allt personvagnar, hvilka började och slutade sina turer vid någon

af hufvudstadens stationer, den enda invid Stockholm befintliga vagnreparationsverkstadens

utrymme vore allt för knappt tillmätt. För jemförelses

skull ville styrelsen meddela att, då i Malmö funnes 14 och

i Göteborg 16 verkstadsplatser för person-, post- och resgodsvagnar,

funnes vid Liljeholmens verkstad endast 12 platser för samma ändamål.

En anläggning af ifrågavarande art borde vidare af praktiska

skäl vara belägen så nära som möjligt intill jernvägens hufvudspår och

ej långt från centralstationen samt af ekonomiska skäl ej sökas på annat

område än det, som redan tillhörde kronan. Af de i hufvudspårens

närhet befintliga marker, till hvilka staten vore egare, kunde såsom

för ändamålet lämpliga ifrågakomma endast Liljeholmen, Stenbrottet

och kronolägenheten Ingenting vid Tomteboda, men af dessa borde den

sistnämnda föredragas af skäl, för hvilka styrelsen, hvad särskildt Liljeholmen

angick, synnerligt utförligt redogjorde. Hvad sjelfva byggnadsanläggningen

vidkomme, kunde enligt upprättadt kostnadsförslag en

verkstad, med spårläggning, för fullständig reparation af 30 vagnar

samtidigt uppföras vid Tomteboda för en kostnad af 270,000 kronor.

Med förmälan att med hänsyn till en ytterligare utvidgning marken

vester om och intill den för nämnda verkstad sålunda afsedda terrängen,

enligt styrelsens åsigt, borde reserveras för uppförande af en anläggning

nära lika stor som den förra och beräknad att kosta 200,000

kronor, hemstälde styrelsen, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen

aflåta proposition om beviljande för en verkstadsanläggning med tillhörande

spårläggning invid Tomteboda jern vägsstation af ett anslag af

270,000 kronor, deraf till utgående under år 1895 ett belopp af 155,000

kronor.

Sedan emellertid dåvarande t. f. chefen för generalstaben uti infordradt

underdånigt utlåtande af den 20 december 1893 på anförda skäl

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Sjette hufvudtiteln.

hemstält att, innan ett afgörande beslut fattades om platsen för den nya

verkstaden, frågan måtte underkastas en ytterligare sorgfällig pröfning för

utrönande af huruvida icke, genom förläggning af den nya anläggningen

till någon plats i det inre af landet mellan sjöarna Venern, Vettern

och Hjelmaren, statens såväl trafik- och finans- som militära intressen

kunde blifva samtidigt tillgodosedda, fann Eders Kongl. Maj:t, i enlighet

med min till följd häraf uttalade åsigt att ytterligare utredning

borde ega rum, innan det kunde ifrågakomma att bevilja medel till

denna anläggning, godt att för år 1895 till nya byggnader och anläggningar

af Riksdagen äska allenast 220,000 kronor i stället för af jernvägsstyrelsen

föreslagna 375,000 kronor.

Behofvet af ökadt utrymme för vagnreparationer var dock enligt

styrelsens uppfattning af så trängande art, att styrelsen ansåg sig icke

kunna underlåta att uti sin underdåniga skrifvelse den 21 november

1894 angående anslag för år 1896 till nya byggnader och anläggningar

ånyo upptaga förslaget derom. Detta förslag hade, sådant det

i styrelsens ofvan berörda skrifvelse den 30 november 1893 närmare

utvecklats, i sjelfva verket, enligt hvad styrelsen nu anförde, afsett

tre särskilda ändamål, nemligen dels anskaffandet af de 16 vagnplatser,

hvilkas omedelbara behöflighet uppvisats i underdåniga skrifvelsen

den 14 december 1891, dels anskaffandet af ytterligare 12

platser, hvilkas behöflighet i 1891 års förslag förutsetts och hvilka

närmast skulle afse att fylla det ökade behof, som uppkommit genom

de ändrade tåganordningarna mellan Stockholm, å ena sidan, samt

Östersund och Sundsvall, å den andra, samt genom ökningen af bogievagnarnes

antal, hvilket då uppgått till öfver 60, och dels reserverande

af mark för uppförande i framtiden af en ytterligare verkstadsanläggning

vid Tomteboda af ungefär samma storlek som den,

till hvilken anslag begärdes. Anskaffandet af de 16 vagnplatserna

hade beräknats kunna ske för en kostnad af 155,000 kronor, anskaffandet

af de 12 platserna åter för en kostnad af 115,000 kronor,

under förutsättning att denna senare anläggning utfördes i samband

med den förra, och uppförandet af den i framtiden erforderliga nya

anläggningen hade antagits komma att betinga en kostnad af 200,000

kronor.

Med afseende å de betänkligheter, som ur militär synpunkt framställs

mot förslaget, hade styrelsen trott, sig böra modifiera detsamma,

så långt som sådant vore förenligt med förslagets egentliga innebörd,

nemligen att öka de invid Stockholm befintliga platserna för personvagnars

reparation (främst för deras målning och tapetsering) till det

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Sjette hufvndtlteln.

antal, som oundgängligen kräfdes. Detta oafvisliga behof innefattade de

ofvan berörda 16 vagnplatserna, hvilka tillsammans med de vid Liljeholmen

befintliga 12 platserna skulle lemna åt Stockholm 28 platser, d. v. s.

ungefär det antal, som sammanräknadt funnes i Malmö och Göteborg,

och styrelsen upptog derför i sitt förslag ett belopp af 155,000 kronor,

hvartill enligt hvad ofvan nämnts kostnaden för dessa platsers anordnande

hade beräknats.

Vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 14 januari 1895 af

omförmälda ärende uttalade jag att, som jernvägsförvaltningens organisation

jemte dermed sammanhängande förhållanden då vore under utredning

af en utaf Eders Kongl. Maj:t tillsatt komité, och resultatet af

denna komités arbeten äfven kunde komma att inverka på frågan om

anordnandet af statsbanornas verkstadsväsende, det icke syntes vara

skäl att då besluta en så dyrbar anläggning som den ifrågavarande, och

hemstälde jag alltså, att det af jernvägsstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet

borde minskas med det för verkstaden vid Tomteboda beräknade

beloppet, 155,000 kronor, hvilken hemställan äfven blef af Eders Kongl.

Maj:t bifallen.

Uti nu förevarande underdåniga skrifvelse af den 29 november 1895

har jernvägsstyrelsen förklarat sig fortfarande vidhålla sin uti dess ofvan

berörda skrifvelse af den 21 november 1894 uttalade mening, att en verkstadsanläggning,

hvilken såsom den ifrågavarande uteslutande vore afsedd

för reparation, tapetsering och målning af personvagnar, icke torde hafva någon

synnerlig strategisk betydelse, hvadan valet af plats för densamma

borde ske med hänsyn endast till trafikförhållandena, hvilka åter utvisade

hufvudstaden såsom den rätta platsen, emedan derstädes det största antalet

personvagnar sammanfördes med bantågen från norr, vester, sydvest och

söder. Styrelsen hade visserligen uti sistnämnda skrifvelse förklarat sig

så till vida kunna tillmötesgå t. f. chefens för generalstaben framställning,

att till en början endast skulle ifrågakomma till utförande de redan år

1891 begärda reparationsplatserna med en byggnadskostnad af 155,000

kronor, och att med det definitiva ordnandet af frågan angående lämpligaste

orten för de 12 ytterligare platser, som afsåges i styrelsens underdåniga

framställning af år 1893, deremot skulle utan alltför stora

olägenheter kunna anstå, till dess den från generalstabens sida ifrågasatta

utredningen angående möjligheten af att tillgodose äfven de militära

intressena vid nya verkstadsanläggningar hunne verkställas; och så

länge dessa 12 platser ej uteslutande behöfdes för personvagnar, sammanhängde

frågan om orten för verkstadens anläggande onekligen, åtminstone

i någon mån, med den ur strategisk synpunkt önskvärda utred
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Sjette hufvudtiteln.

ningen. Men sedermera hade de på ärendet inverkande förhållandena

i betydlig grad förändrats. Genom beslutet om förvärfvande för statens

räkning af vestkustbanan komme nemligen den statens jernvägar tillhöriga

vagnparken alt ökas med ej mindre än 131 stycken person-,

post- och packvagnar. Väl hade den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta

komitén för beredande af frågan om vestkustbanans inköp, med hänsyn

dertill att nämnda bana ej egde någon vagnverkstad, uti sitt till Eders

Kongl. Maj:t afgifna förslag upptagit ett belopp af 80,000 kronor för

en ny mindre verkstadsbyggnad vid Elmhult eller annan lämplig statsbanestation,

men det af komiterade framstälda förslaget afsåge en verkstadsbyggnad

för reparation af godsvagnar men icke af personvagnar, af

hvilket slag endast ett ytterligt fåtal stannade i Elmhult.

Om nu också reparationerna af de från vestkustbanan öfvertagna

personvagnarna, med undantag i vissa fall af bogievagnarna, lämpligast

borde utföras vid verkstäderna i Malmö och Göteborg, så måste dock

för att möjliggöra detta dessa verkstäder befrias från en del af dem

nu åliggande personvagnsreparationer, framför allt i afseende å tapetsering

och målning samt underhåll af bogier; och detta skedde enligt

styrelsens förmenande bäst derigenom, att till den föreslagna

verkstaden vid Tomteboda förlädes alla dylika reparationer å de personvagnar,

som utginge från Stockholm å statsbanesträckorna till

Malmö, Göteborg och Charlottenberg. Men detta medförde åter, att

i den allra närmaste framtiden, utom de redan år 1891 anmälda 16 reparationsplatserna,

äfven de ofvan omförmälda ytterligare 12 stycken

behöfdes invid hufvudstaden för reparation uteslutande af personvagnar.

Derför nödgades styrelsen nu begära uppförandet på en gång af hela

den verkstadsbyggnad med tillhörande spåranläggningar, som i styrelsens

underdåniga skrifvelse den 30 november 1893 betecknats såsom »första

anläggning» och å den uppgjorda planritningen utmärktes med a, b, c, d

och a'', b'', c'', d'' samt beräknats kosta 270,000 kronor. Det vore emellertid

ej blott det ökade antalet personvagnar öfver hufvud, som motiverade

denna framställning, utan alldeles särskild! det alltjemt växande

antalet af bogievagnar, af hvilka hvar och en ej endast kräfde två reparationsplatser

(hvarje plats vore nemligen beräknad efter längden af

en fyrhjulig vagn) utan äfven utrymme för bogiernas reparation. Antalet

bogievagnar utgjorde år 1891 16 stycken, men hade nu vuxit till

61 stycken. Lades dertill de till leverans år 1896 bestälda 8 stycken, de

till ytterligare anskaffning uti styrelsens förevarande underdåniga skrifvelse

föreslagna samt de genom inköpet af vestkustbanan öfvertagna,

skulle statens jernvägars vagnpark komma att i den närmaste framtiden

uppvisa ej mindre än 127 stycken bogievagnar.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Sjette hufrudtiteln.

De äldre verkstäderna vore emellertid icke bygda för detta slags

vagnar och endast genom vidtagande af särskilda provisoriska anordningar

hade man kunnat bereda plats för den nödvändigaste reparationen

af dylika vagnar i vagnverkstäderna i Göteborg och Malmö. I

vagnverkstaden vid Liljeholmen funnes icke möjlighet dertill och de

förestående anläggningarna i Östersund och vid Boden måste rättas efter

det relativt ringa antal bogievagnar, som användes i bantågen å öde

trafikdistriktet. Ensamt hänsynen till det vederbörliga underhållet af en

så dyrbar materiel utgjorde enligt styrelsens förmenande ett fullgodt

skäl för ett skyndsamt uppförande af den föreslagna anläggningen.

Slutligen bär styrelsen erinrat, att arrendet af kronolägenheten Ingenting,

belägen invid Tomteboda station och på hvars egor den föreslagna

verkstadsplatsen läge, upphörde vid midfastan 1897.

Då sålunda enligt styrelsens förmenande uppenbart vore, att en

tillökning i nuvarande verkstadsutrymme med minst 28 platser oundgängligen

erfordrades, att platsen för en dylik verkstadsanläggning

vore oberoende af hvarje strategisk hänsyn, men att af trafikskäl verkstaden

borde förläggas i hufvudstadens omedelbara närhet, och då af

noggranna undersökningar, verkstälda åren 1893 och 1894, framginge,

att ingen lämplig plats för billigare kostnad kunde anskaffas invid hufvudstaden

än den föreslagna vid Tomteboda station, hade styrelsen

ansett sig böra i det för år 1897 behöfliga byggnadsanslaget upptaga

jemväl 270,000 kronor för en verkstadsanläggning å kronans område

vid Tomteboda station, afsedd för reparation m. m. af personvagnar.

I sammanhang härmed har styrelsen i sin underdåniga skrifvelse

framhållit hurusom den från generalstabens sida väckta fråga om anställande

af en sorgfällig pröfning, huruvida icke verkstadsanläggningar

i det inre af landet skulle kunna motsvara statens såväl trafik- och finanssom

militära intressen, ingalunda behöfde undanskjutas derföre, att de

militära intressena ej vid detta tillfälle och i denna speciella fråga

toges med i räkningen, enär de, såsom styrelsen förut upprepade gånger

påpekat, svårligen kunde beröras af en anläggning, som åsyftade sådana

reparationer, som i krigstid torde alldeles åsidosättas. Derföre

hade styrelsen ej heller ansett, lämpligt att föreslå någon utvidgning af

verkstäderna i Göteborg, Malmö, Liljeholmen eller vid Stockholms

norra station. Men väl hade styrelsen låtit verkställa omfattande förberedande

utredningar angående behofvet af sådana anläggningar, som

från generalstabens sida åsyftades och vid Indika gifvetvis hänsyn måste

tagas ej blott till statens utan äfven till vissa enskilda jern vägars materiel

och verkstäder samt till befintligheten af privata verkstäder

öfverhufvud.

Bill. till It Hind. Blot. 1896. I Samt. 1 Afd. 1 Stift.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Sjette hufyudtiteln.

Genom nådig remiss anbefald att afgifva yttrande i ärendet, i hvad

det afsåge anläggning af en reparationsverkstad vid Tomteboda, har

t. f. chefen för generalstaben uti underdånigt utlåtande af den 27 december

1895 uttryckt den farhågan, att den nu föreslagna anläggningen

möjligen skulle, om icke helt och hållet förhindra, åtminstone betydligt

försena verkstadsfrågans lösning i den ur militär synpunkt rätta

riktningen, d. v. s. utvidgning af statens jernvägars i det inre af landet

belägna reparationsverkstäder med dertill hörande förråd af reserv- och

förbrukningsartiklar; hvarjemte t. f. chefen för generalstaben i öfrigt

i hufvudsak biträdt hvad som i det den 20 december 1893 afgifna utlåtandet

i ärendet af dåvarande t. f. generalstabschefen anförts.

Den ifrågavarande verkstadsanläggningen vid Tomteboda är, efter

hvad numera upplysts, egentligen afsedd att blifva en verkstad för mindre

reparationer af bogie-personvagnar samt för sådana vagnars ommålning och

tapetsering och skall innehålla särskilda afdelningar för hvart och ett

af dessa ändamål tillika med en särskild afdelning för snickeriarbeten.

Vid sådant förhållande och då arbeten af dylikt slag i allmänhet

icke lära kunna hänföras till de arbeten, som äro afsedda att utföras

vid en sådan större centralverkstad, som af t. f. cheferna för generalstaben

åsyftas och hvilken, ur militärisk synpunkt sedt, naturligtvis

företrädesvis bör erhålla ett mot en angripande fiendtlig styrka skyddadt

läge inne i landet, synes mig att desse chefers anmärkningar mot det

nu föreslagna läget för verkstaden och dermed äfven deras öfriga invändningar

mot densammas anläggande i hufvudsak förfalla.

Och sedan den af Eders Kong! Maj:t den 2 juni 1893 tillsatta

komité numera afgifvit betänkande och förslag angående jernvägsadministrationen,

utan att hvad komitén deruti anfört inverkar på den nu

föreliggande frågan om ordnandet af en del af statsbanornas verkstadsväsende,

hvilket, såsom detta nu af jernvägsstyrelsen föreslagits, tvärtom

synes egnadt att befordra den enhet i reparationer, som komitén förordat,

finner jag något hinder icke längre förefinnas att nu förorda

utförandet af den utaf styrelsen alltsedan år 1891 och således innan

frågan om vestkustbanans förvärfvande åt staten uppkommit föreslagna

reparationsverkstaden vid Tomteboda. •

Med anledning häraf och då jag icke heller i öfrigt har något att

erinra emot jernvägsstyrelsens förslagsberäkning i och för nya byggnader

och anläggningar under 1897, synes mig lämpligt, att styrelsen

må beredas tillgång till det härför upptagna beloppet af 1,215,000

kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Sjette lmfyudtiteln.

Då det emellertid är af vigt, att de föreslagna förbättrade anordningarna

för trafikens besörjande vid Stockholms centralstation hinna

blifva verkstälda före öppnandet af 1897 års allmänna konst- och industriutställning

i Stockholm, synes mig lämpligt, att de derför redan under

innevarande år ifrågakommande utgifter, beräknade till åtminstone 500,000

kronor, må bestridas med jernvägstrafikmedel, helst dessa — då till statskontoret

från jernvägsstyrelsen för år 1895 inlevererats 9 millioner kronor

eller 2 millioner kronor mera än hvad för samma år under ordinarie inkomster

af statsbanorna i riksstaten uppförts — med all sannolikhet

kunna antagas komma att för år 1896 utöfver de sålunda disponerade

500,000 kronor lemna öfverskott att till statskontoret inlevereras till

större belopp än den summa, 7,200,000 kronor, som är i riksstaten för

detta år beräknad.

Det belopp, som till nya byggnader och anläggningar utöfver

nämnda 500,000 kronor erfordras, torde deremot böra å riksstaten för

år 1897 äskas.

Hvad angår frågan om ytterligare rörlig materiel för statsbanorna,

tillåter jag mig först erinra, att med anledning af Eders Kongl. Maj:ts

proposition Riksdagen år 1895 för anskaffande af dylik materiel beviljat

ett anslag å 1,250,000 kronor samt deraf till utgående under år

1896 å riksstaten utom hufvudtitlarne anvisat 850,000 kronor.

Uti sin ofvan berörda skrifvelse af den 29 november 1895 har

nu jernvägsstyrelsen —- under förutsättning att återstoden af det utaf

Riksdagen sålunda beviljade beloppet, 400,000 kronor, hvilket skulle

användas till inköp af 5 lokomotiv af typen litt. Ed, 4 stycken II och

III klass personbogievagnar samt axlar, hjul och bromsar, stäldes till

styrelsens förfogande senast i januari år 1897 — anmält behofvet af

ytterligare följande rullande materiel:

4 lokomotiv af typ litt. Ce för.................................. kronor 216,000: —

5 » af typ litt. Ed för................................... » 250,000: —

6 II klass personbogievagnar för.............................. » 174,000: —

6 III » » för.............................. » 120,000: —

100 täckta godsvagnar, dels med och dels utan

bromskupé och broms, för................................... » 300,000: —

Transport kronor 1,060,000: —

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Sjette lmfvudtiteln.

Transport kronor 1,060,000: —

200 öppna godsvagnar, dels med och dels utan

bromskur och broms, för..................................... » 330,000: —

600 vagnaxlar med hjul.......>.......:............................... » 180,000: —

Apparater för gasbelysning, luftbromsar, inredning

för hästtransport m. m............................... »__ 30,000: —

tillsammans kronor 1,600,000: —

I afseende härå anför styrelsen hufvudsakligen:

De förstnämnda fyra lokomotiven, som skulle blifva af gällande

snälltågstyp, vore afsedda att ersätta de föråldrade, för de snabbgående

tågen allt för svaga lokomotiven af typerna litt. A. och B. — statsbanornas

äldsta lokomotivtyper — hvilka nu användas till framförande

af en del snäll- och persontåg. Särskildt vore det behöfligt att få

införa den kraftigare lokomotivtypen för persontågen å linien Stockholm—

Ange.

De sistnämnda fem lokomotiven vore afsedda för vestkustbanorna.

Styrelsen hade nemligen öfvertygat sig om rigtigheten af den utaf förenämnda

komité uttalade åsigten att för beredande af reserv för de nu å

nämnda banor befintliga lokomotiven ytterligare lokomotiv måste anskaffas

för en kostnad af 250,000 kronor, hvilket belopp medgåfve inköp

af fem nya lokomotiv.

Styrelsen hade vidare ansett sig böra göra framställning om anskaffande

af en del nya person- och godsvagnar för att kunna möta

det ökade behof af dylika vagnar, som med säkerhet vore att motse,

särskildt i följd af industriutställningen i Stockholm under år 1897.

Emot hvad jernvägsstyrelsen sålunda föreslagit har jag icke funnit

skäl till anmärkning och vill endast påpeka, att kostnaden för anskaffande

af fem lokomotiv för vestkustbanorna ingå i de beräkningar, som

komitén och jernvägsstyrelsen i händelse af dessa banors förvärfvande

år staten uppgjort rörande banornas kompletteringskostnader.

På grund af hvad jag ofvan anfört får jag alltså tillstyrka att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

[38.] dels att för år 1897 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till ut
d^m^m^vTd

förande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik, deristatens

jern- bland särskildt vissa förbättringar för trafiken vid Stockholms centralstavagar''

tion, 715,000 kronor;

[39.] dels att medgifva att, för påbörjande af arbetena vid Stockholms cen
Parbeteandyidf

tralstation, redan under år 1896 må af jernvägstrafikmedlen användas

Stockholms ett belopp af 500,000 kronor;

centralsta
tion.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Sjette hufvudtiteln.

dels att till utgående å riksstaten utom hufvudtitlarne af det utaf

Riksdagen år 1895, till avskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernväg ar, beviljade anslag å 1,250,000 kronor anvisa för

år 1897 ett belopp af 400,000 kronor;

dels ock att, till anskaffande af ytterligare sådan rörlig materiel, bevilja

och å riksstaten utom hufvudtitlarne för år 1897 anvisa 1,600,000

kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden tillstyrkt och hemstält behagade

Hans Maj:t Konungen enligt Statsrådets öfrige ledamöters

tillstyrkande i nåder bifalla samt förordnade

tillika, enligt Statsrådets hemställan, att utdrag af detta

protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas

till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

[40.]

Ny rörlig

materiel vid

statens jernvägar.

[41-1

Ytterligare

rörlig materiel.

Bih. till It i hd. Prot. IS!) b''. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Haft.

18

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, statsrådet Wersäll att få anmäla de frågor,

som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde dervid

beträffande anslagstitlarne:

llih. till Ililcsd. Prof. 1896. 1 Sand. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde linfvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Omkostnader för kontrollverket.

[1-]

Omkostnader

för kontrollverket.

Under åberopande af hvad jag tillförene i dag haft tillfälle anföra

i fråga om önskvärdheten af en höjning i beräkningen af sådana förslagsanslag,

å hvilka brister till större belopp uppstått, tillåter jag mig meddela,

att å förslagsanslaget till omkostnader för kontrollverket, i riksstaten

för innevarande år uppfördt med 5,400 kronor, utgifterna uppgått, år

1892 till 10,350 kronor 51 öre, år 1893 till 10,685 kronor 17 öre och

år 1894 till 10,312 kronor 92 öre, eller i medeltal för dessa tre år

till 10,449 kronor 53 öre. Med afseende härå hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att höja förslagsanslaget till omkostnader för kontrollverket, 5,400

kronor, med 5,100 kronor till 10,500 kronor.

Postverket.

[2.]

Postverket.

De för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda aflöningsstater

för postverket upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten ................................

öfvergångsstaten..........................

indragningsstaten ...........................

pensionsstaten ...............................

omkostnadsstaten ...........................

oförutsedda utgifter.........................

afkortningar och restitutioner m.

...................... kronor 3,090,100

2,400

.................... „ 593

...................... „ 85,225

...................... „ 4,777,000

...................... „ 135,000

m................ „ 64,682

tillsammans kronor 8,155,000

I den underdåniga skrifvelse af den 29 sistlidne november, som

innefattar generalpoststyrelsens förslag till stater för postverket för år

1897, har styrelsen till en början beträffande

Aflöningsstaten

hemstält, att å styrelsens revisionsbyrå måtte anställas ytterligare en

revisor, hvilken skulle åtnjuta 1,800 kronor i lön och 1,200 kronor i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

3

tjenstgöringspenningar eller tillhopa 3,000 kronor, jemte rätt till ålderstillägg,

allt i likhet med öfrige revisorer hos styrelsen.

A nämnda byrå äro för närvarande anstälde fem revisorer, hvilka

redan vid styrelsens omorganisation år 1879 funnos behöfliga. De tillhörde

då kameralbyrån, men hänfördes från och med år 1885 till den

genom utbrytning från andra byråer bildade revisionsbyrån.

Till stöd för sin förevarande framställning har generalpoststyrelsen

anfört, hurusom det vore uppenbart och framstode klart redan vid en

blick i postverkets årsberättelse på de siffror, som angåfve ökningen i

de olika rörelsegrenar, hvaröfver räkenskaperna afgåfves, att under de

sedan år 1879 förflutna åren postanstalternas räkenskaper och med dem

granskningsarbetet för revisorerne i hög grad vuxit.

För samtlige revisorer hos generalpoststyrelsen hade denna omständighet

numera så ökat göromålen, att desse tjenstemän icke utan hjelp

af flere biträden kunde medhinna arbetet, men särskilt för den revisor,

som hade granskningen af postanstalternas räkenskaper öfver inrikes

postanvisnings- och postförskottsröreisen sig anförtrodd, hade granskningsmaterialet

hunnit ett så stort omfång, att det måste anses obilligt, om

han fortfarande skulle lemnas ensam i ansvaret för revisionsarbetet i

dessa delar. De inrikes postanvisningarne hade sedan år 1879 stigit i

antal från 208,561 till 1,149,598 och i penningar från 5,129,255 kronor

till 24,116,425 kronor. För att hinna fullborda granskningen af de vidlyftiga

räkenskaperna inom derför utsatt tid hade bemälde revisor för

närvarande till sin hjelp fyra extra biträden, och den del af arbetet,

som åt dessa amanuenser måste anförtros, vore numera så betydlig, att

revisorn svårligen kunde, såsom sig borde, öfvervaka och leda hela

granskningsarbetet samt ansvara för dess resultat. Skulle alla de fel,

som i räkenskaperna för en så stor rörelse kunde uppstå, hinna anmärkas

och till undvikande af förluster för postverket rättas, erfordrades det,

att arbetet och ansvaret fördelades på två ordinarie tjenstemän, som

sjelfve kunde hinna utföra det vigtigaste arbetet och öfvervaka amanuensernas

verkställande af granskningsarbetets mindre hufvudsakliga

delar.

Då generalpoststyrelsen synes mig hafva till fullo ådagalagt behofvet

af ökade arbetskrafter å styrelsens revisionsbyrå, biträder jag

generalpoststyrelsens framställning om anställande af ytterligare en revisor

å nämnda byrå.

Beträffande aflöningsstaten för distrikts förvaltning ärna äfvensom för

postanstalternas postförvaltare och Inträdande tjenstemän har i statsförslaget

ingen annan förändring i anslagen upptagits än den, som betingats deraf

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde hufvudtiteln.

att, med föranledande af nådiga brefvet den 25 maj 1894, under nästlidet

år två kontrollörsbefattningar af 3:e lönegraden indragits och i

deras ställe inrättats en ny kontrollörstjenst af 2:a lönegraden och en

ny postexpeditörstjenst af l:a lönegraden, hvarigenom antalet kontrollörer

förändrats i 2:a lönegraden från 14 till 15 och i 3:e lönegraden

från 15 till 13 samt antalet postexpeditörer af l:a lönegraden ökats från

140 till 141.

I fråga om vaktbetjente har generalpoststyrelsen förmält sig anse

en förbättring i aflöningsförhållandena för dem böra beredas, och har

styrelsen af sådan anledning lemnat följande redogörelse för de aflöningsförmåner,

som af vaktbetjente för närvarande åtnjutas.

Vaktbetjente aflönades nu med 500 kronors lön och ett ålderstillägg

å 100 kronor äfvensom traktamente. Detta utginge med vexlande

belopp från lägst (med endast några enstaka undantag) 85 öre till högst

2 kronor per dag. I regel bestämdes inom berörda gränser beloppet

efter dels tjenstgöringsorten, dels tjenstgöringens art, dock att vaktbetjente

i Stockholm och Göteborg, hvilka vore uppdelade i fyra klasser

med dagtraktamente af 1 krona 25 öre, 1 krona 50 öre, 1 krona 75 öre

och 2 kronor sålunda, att omkring en fjerdedel af antalet tillhörde hvarje

klass, uppflyttades från klass till klass i mån af afgång. Vaktbetjente i en

del betydligare städer, der lefnadskostnadema ansåges mera höga, uppbure

traktamenten från 1 krona till 1 krona 25 öre. De vid öfriga fasta postanstalter

stationerade (brefbärare, posttransportörer, landsvägspostiljoner)

tillädes i regel 85 öre, om stationsorten vore belägen söder om Dalelfven,

och 1 krona, om den läge norr derom, vaktbetjente vid jernvägsposten

åtnjöte, de söder om Dalelfven stationerade 1 krona 25 öre eller, om

de sj elfva bekostade herberge å vänd- eller öfverliggningsort, 1 krona

40 öre samt de med station norr om Dalelfven 1 krona 50 öre, resp.

1 krona 65 öre. De, som tjenstgjorde i postiljonskupé, erhölle derjemte

ett tilläggstraktamente af 35 öre, allt per dag. En del äldre vaktbetjente

uppbure fortfarande något högre traktamenten (alltid inom den

faststälda maximigränsen), men sådana personliga traktamentsförhöjningar,

tilldelade för att desse vaktbetjente ej skulle blifva lidande genom senare

löneregleringar, upphörde med deras afgång. Af hela antalet ordinarie

vaktbetjente, hvilket för närvarande utgjorde 761, hade 110 mindre än

1 krona och 92 1 krona i dagtraktamente. Maximitraktamentet 2 kronor

åtnjötes af 67.

Generalpoststyrelsen har vidare anfört, att gång efter annan klagomål

försports, att vaktbetjenternas aflöning vore otillräcklig för deras

bergning, oaktadt postverket toge hela deras arbetsförmåga i anspråk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

Doge man hänsyn dertill, att vaktbetjente under åtskilliga år tjenstgjorde

dels såsom reserv- och dels såsom extra vaktbetjente, innan deras anställning

i ordinarie befattning inträdde, och att de fleste af dem sedermera

under sin tjenstgöring icke kunde påräkna någon annan väsentlig

förbättring i aflöningsförinåner än den, som i form af ett ålderstillägg

å 100 kronor kunde dem tilldelas, kunde det icke bestridas, att lönen,

500 kronor, med tillagd! minimitraktamente af 85 öre per dag, eller

tillhopa 810 kronor 25 öre för år, lemnade en väl knapp inkomst för

personer, som, innan denna inkomst ernåddes, hade tjenstgjort i postverket

omkring 7,6 år och uppnått en ålder af i genomsnitt 33,1

år, samt att, sedan efter fem års oförvitlig tjenstgöring å ordinarie befattning

ålderstillägget af 100 kronor erhållits, den sporre, som läge i

utsigten till förbättrad ekonomisk ställning, i allmänhet saknades. Då

hela vaktbetjentkåren tillhörde en och samma tjenstegrad, förefunnes

nemligen icke några utsigter till befordran — endast i Stockholm förekomme

särskilda arfvoden af 10 kronor i månaden för bref bärareförmän —

och en förbättring i aflöningsförmåner skulle således under nuvarande

förhållanden icke kunna vinnas annat än genom liöjdt traktamente, men,

såsom nyss visats, vore, med undantag i viss mån för Stockholm och

Göteborg, traktamentsbeloppet i regel beroende af tjenstgöringens art

och tjenstgöringsorten, men icke af intjent tid.

Förefunnes någon utsigt att få antalet ordinarie vaktbetjentbefattningar

ökadt, så att de vaktbetjente, som erfordrades till regelbunden

tjenstgöring, genast kunde erhålla anställning i ordinarie tjenst, skulle,

efter generalpoststyrelsens åsigt, utan tvifvel den årsinkomst, som nu

vid tjenste till träde bereddes vaktbetjent, få anses tillräcklig för en nyanstäld

sådan betjent. Men för genomförande af en sådan anordningskulle

redan nu erfordras att öka antalet af senast å stat uppförda vaktbetjente

med 247. Då ett sådant önskningsmåls genomförande icke hade

utsigt till framgång, syntes andra åtgärder böra vidtagas i syfte dels att

i någon mån förbättra de lägst aflönade vaktbetjenternas ekonomiska

ställning, dels ock att för de något äldre bringa i utsigt bättre lönevilkor

efter längre tjenstetid.

I det förra afseendet vore generalpoststyrelsen betänkt på att för

ordinarie vaktbetjente söka genomföra ett minimitraktamente af 1 krona

per dag för de söder om Dalelfven och 1 krona 15 öre för de norr om

Dalelfven stationerade.

I det senare syftet åter har generalpoststyrelsen ansett den utvägen

böra anlitas att tilldela vaktbetjente ytterligare ett ålderstillägg å 100

kronor; och har styrelsen fördenskull hemstält, att vid postanstalt an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

ö

stäld vaktbetjent, som, enligt nu gällande bestämmelser, efter fem års

väl vitsordad tjenstgöring kommit i åtnjutande af 100 kronors ålderstillägg

till lönen, måtte förklaras ega uppbära ett andra ålderstillägg å

100 kronor till lönen efter ytterligare fem år under enahanda vilkor i

öfrigt, som gälde i afseende på första ålderstillägget, dock att det andra

ålderstillägget icke i något fall finge utgå före 1897 års början.

I sammanhang’ härmed har generalpoststyrelsen erinrat derom, att

enligt det af komitén för ordnande af pensionsväsendet för statens civile

tjensteinnehafvare den 28 maj 1894 afgifna förslag vaktbetjente vid

postverkets distriktsförvaltningar och post-anstalterna skulle erhålla i pension

550 kronor, oberoende deraf huruvida vaktbetjent kommit i åtnjutande

af ett eller flera ålderstillägg.

Nyssberörda höjning i minimitraktamentet skulle medföra en ökning

i anslaget till traktamenten för vaktbetjente med 9,000 kronor och den

föreslagna ålderstilläggsförmånen en ökning i anslaget till ålderstillägg

med 50,000 kronor.

Under erinran att till de af generalpoststyrelsen anförda aflöningsförmåner,

som för närvarande åtnjutas af postvaktbetjente, äfven bör läggas

den sagde betjente tillkommande rätt till vissa beklädnadspersedlar, hvilken

rätt anses kunna uppskattas till ett årligt värde af 54 kronor för hvarje

vaktbetjent, tvekar jag icke att såsom min mening uttala, att en förbättring

i nämnda vaktbetjentes aflöningsförhållanden måste anses behöflig.

Då af skäl, som generalpoststyrelsen anfört, förslaget att tilldela postvaktbetjente

ett andra ålderstillägg, att utgå efter tio års väl vitsordad

tjenstgöring, synes mig, jemte den af styrelsen omförmälda höjning af

minimitraktamentet, under närvarande förhållanden utgöra den lämpligaste

formen för beredande af löneförbättringen, finner jag mig jemväl böra

i hufvudsak förorda hvad generalpoststyrelsen rörande omförmälda ålderstillägg

föreslagit. I ett afseende synes mig likväl ett tillägg till de föreslagna

bestämmelserna erforderligt- Enligt gällande föreskrifter räknas

nemligen det ålderstillägg, som för närvarande efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring tillkommer vaktbetjent, till lönen och medför sålunda för

den, som efter tillträdt ålderstillägg vid uppnådd pensionsålder afgår

från tjensten, motsvarande ökning i pension. I saknad af bestämmelser

i motsatt syfte skulle förhållandet blifva enahanda äfven med det nu

ifrågasatta andra ålderstillägget. Då frågan om en förändrad anordning

af det civila pensionsväsendet för närvarande är under behandling, lärer

det emellertid icke kunna anses lämpligt att nu vidtaga en anordning,

som skulle leda till en ändring i postvaktbetjentes pensionsförhållanden.

Jag anser mig derföre böra förorda, att såsom ytterligare vilkor, jemte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde hnfvudtiteln.

7

de af generalpoststyrelsen föreslagna, för åtnjutande af det andra ålderstillägget

må stadgas, att sagda ålderstillägg icke skall grundlägga ökad

pensionsrätt för innehafvaren.

I sammanhang med anmälan af anslagsbehofven under postverkets

omkostnadsstat får jag tillfälle att förorda den ökning i anslaget till

traktamenten för vaktbetjente, som föranledes af den ifrågasatta höjningen

i minimitraktamentet.

Beträffande anslaget till aflönande afl poststation,?föreståndare, hvilket

för innevarande år liksom för år 1895 upptagits till förslagsvis 550,000

kronor, har generalpoststyrelsen anfört, att, då utgifterna å anslaget

under perioden 1 september 1894—31 augusti 1895 uppgått till i

rundt tal 544,900 kronor och anslaget sannolikt komme att under innevarande

år öfverskridas till följd af de ökade kostnader, som komme

att uppstå genom nya poststationers inrättande, generalpoststyrelsen redan

af denna anledning och då antagas måste, att antalet poststationer under

år 1897 blefve ytterligare ökadt, föranleddes att för sistnämnda år föreslå

en förhöjning i anslaget.

Men sedan generalpoststyrelsen i samråd med jernvägsstyrelsen

under år 1892 för poststationsföreståndare vid statens jernvägar bestämt

vissa grunder, efter hvilka stationer skulle hänföras till de genom nådiga

brefven den 20 mars 1874 och den 29 april 1892 stadgade olika löneklasser

af 120, 180, 240, 300, 360, 420, 480, 540 och 600 kronor, samt

fråga uppstått att tillämpa dervid följda grunder jemväl för reglering

af arfvodena åt de poststationsföreståndare, som tillika vore föreståndare

för trafikstationer vid enskilda jernvägar, hade ett å dessa grunder fotadt

regleringsförslag visat sig komma att vid första tillämpningen medföra

en ökad årlig kostnad af omkring 21,000 kronor, hvilket delvis berodde

derpå, att nedsättning i arfvode, der sådan enligt regleringsförslaget

borde ske, icke billigtvis borde genomföras annat än efter hand och i

samband med ombyte af poststationsföreståndare. För genomförande af

den ifrågasatta arfvodesregleringen och för beredande af tillgång till

aflönande af föreståndare för nyinrättade poststationer hemställer generalpoststyrelsen,

att ifrågavarande anslag måtte höjas med 30,000 kronor

eller från 550,000 kronor till 580,000 kronor.

Denna anslagsförhöjning finner jag mig böra tillstyrka.

Till aflönande af extra biträden vid distriktsförv ältning urna och

postanstalterna är för innevarande år liksom för år 1895 beviljadt ett

anslag af förslagsvis 532,000 kronor, deri ingår ett belopp af 32,000

kronor till betäckande af kostnaderna för vikariers aflönande under den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sjunde lmfvudtiteln.

från och med sistnämnda år införda semestern för tjenstemännen vid

distriktsförvaltningarna och postanstalterna.

Utgifterna å detta anslag hafva, enligt hvad generalpoststyrelsen

anför, uppgått i runda tal år 1894 till 522,900 kronor och under perioden

1 september 1894—31 augusti 1895 till 556,200 kronor. Då den del

af nästlidet år, som inginge i sistnämnda period, belastats med nästan

hela den för året beräknade semesterkostnaden, 32,000 kronor, återstode,

efter afdrag af sistberörda belopp, för hela perioden å anslaget en utgift

af 524,200 kronor, hvithet belopp nära öfverensstämde med utgifterna

å anslaget under hela året 1894.

Med bibehållande af oförändrade arfvodesbelopp för extra biträden

vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna skulle således för år

1897 i anslaget icke erfordras någon annan förhöjning än den, som betingades

af utgifterna under år 1894 samt semesterkostnaden och nödvändigheten

att ega tillgång till aflönande af det ökade antal extra biträden,

som under åren 1896 och 1897 kunde tillkomma. Af sådan anledning

ansåge generalpoststyrelsen anslaget böra höjas med åtminstone 30,000

kronor.

Generalpoststyrelsen har emellertid ansett en reglering böra ega

rum af aflöningsförhållandena för de extra biträdena vid de fullständiga

fasta postanstalterna.

I sådant hänseende har generalpoststyrelsen anfört, hurusom desse

extra biträden hade det synnerligen ogynsamt stäldt i ekonomiskt afseende.

öfver hufvud taget. förflöte omkring tre år från antagandet

såsom extra ordinarie postexpeditör, innan anställning såsom extra biträde

vid postverket erhölles. Det årsarfvode, som då tilldelades biträdet, hade

i regel utgjort 720 kronor intill senaste tiden, då det för manliga biträden

i allmänhet måst sättas till 840 kronor, men den arbetstid, som för

detta arfvode toges i anspråk, skilde sig föga från en ordinarie postexpeditörs.

Om och huru snart någon förhöjning i arfvodet kunde vara att påräkna,

vore ovisst. De högre arfvodesbeloppen utginge med 840 kronor, 900

kronor, 960 kronor, 1,080 kronor eller 1,200 kronor per år, hvarjemte

några få åtnjöte arfvode med något mellan dessa nu nämnda liggande

belopp och ett par extra biträden hade tilldelats årsarfvode af 1,500 k

1,600 kronor. Men några bestämda arfvodesklasser vore icke faststälda, *

och några allmänna regler för uppflyttning från lägre arfvode till högre

vore icke gifna. Denna obestämdhet utöfvade en menlig inverkan på

biträdenas ekonomiska förhållanden och arbetslust samt vore dermed

också till skada för postverket.

Efter uppdrag af 1894 års postinspektörsmöte hade postdirektörerne

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

9

och postinspektörerne till generalpoststyrelsen afgifvit ett förslag till

reglering af aflöningsförhållandena för extra biträdena vid postkontoren,

enligt hvilket förslag årsarfvodet skulle utgöra för manligt biträde lägst

900 kronor, högst 1,500 kronor och för qvinligt biträde lägst 750 kronor,

högst 1,350 kronor, och skulle arfvodena indelas i fem klasser med 150

kronors skilnad mellan hvarje klass och uppflyttning från lägre klass

till högre i allmänhet ske efter väl vitsordad tjenstgöring under tre år

i den lägre arfvodesklassen.

Generalpoststyrelsen, som funnit den föreslagna minimiaflöningen,

äfven om jemförelse med aflöningen å vissa andra lefnadsbanor lemnades

å sido, vara så låg, att det för nödig uppmuntran till flit, ordning och

uthållighet i arbetet väl tarfvades att, såsom enligt förslaget skulle ske,

ställa i utsigt periodvis inträdande arfvodesförhöjningar, intill dess maximiarfvodet

uppnåtts, har ansett synnerligen önskvärdt, att den ifrågasatta

regleringen, som beräknats medföra en ökad utgift af omkring 30,000

kronor, genomfördes, och har fördenskull i sådant syfte i statsförslaget

höjt det nu ifrågavarande anslaget med nyssnämnda belopp, hvadan således,

med en förhöjning på det hela af 60,000 kronor, anslaget upptagits till

förslagsvis 592,000 kronor.

Då den godtgörelse, som för närvarande bestås de inom postverket

anstälda extra biträden, måste anses vara ganska knappt tillmätt i förhållande

till det arbete, som af dem fordras, synes det vara med billighet

öfverensstämmande, att någon förhöjning eger rum i de till dessa extra

biträden utgående arfvoden. För behofvet af en närmare reglering af de

grunder, enligt hvilka dessa arfvoden böra utgå, hafva äfven giltiga skäl

blifvit anförda; och synes mig det i sådant syfte uppgjorda förslaget

vara af beskaffenhet att böra genomföras. Den af generalpoststyrelsen för

detta ändamål begärda förhöjning i anslaget till aflönande af extra biträden

vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna anser jag mig derföre

böra förorda, likasom jag icke heller har något att erinra mot den

ökning af detta anslag, generalpoststyrelsen på i öfrigt anförda skäl

ifrågasatt.

Beträffande anslaget till älderstilläqg anmäler generalpoststyrelsen,

att med hänsyn, å ena sidan, till inträffade personalförändringar och, å

andra sidan, till det ytterligare antal tjenstemän och betjente, som enligt

nu gällande bestämmelser blefve berättigadt till ålderstillägg från 1897

års början, anslaget borde höjas med 4,000 kronor; och då det föreslagna

ålderstillägget åt vaktbetjente, hvartill vid 1897 års ingång omkring

500 vaktbetjente skulle blifva berättigade, föranledde en tillökning i

Bill. till Riksd. Frat. 1896. 1 Sami. 1 Afd. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde hufvudtitelu.

anslaget af 50,000 kronor, hemställer generalpoststyrelsen, att ifrågavarande

anslag måtte med sammanlagdt 54,000 kronor förhöjas eller

från 322,800 kronor till 376,800 kronor.

Slutligen hemställer generalpoststyrelsen, att anslaget till arfvoden

åt extra vaktbetjente och till hushyresbidrag för en del betjente, hvilket

anslag i staten för innevarande år är upptaget till 60,000 kronor och

hvarå utgifterna uppgått år 1893 till 65,300 kronor, 1894 till 67,400

kronor och under perioden 1 september 1894—31 augusti 1895 till 70,800

kronor, måtte höjas till 70,000 kronor.

Mot de af generalpoststyrelsen begärda förhöjningar i sistberörda

två anslag har jag icke något att erinra.

I anslagen under

öfvergång sstaten

föreslår generalpoststyrelsen icke någon förändring.

Beträffande

Indragningsstaten

anmäler generalpoststyrelsen, att, då den derå uppförde postexpeditören

J. A. J. Drangel under nästlidet år erhållit afsked med pension och sålunda

afgått från indragningsstaten, denna stat följaktligen nu kunnat

ur postverkets utgiftsstater helt och hållet uteslutas.

Vidkommande

Pensionsstaten

me ddelar generalpoststyrelsen,

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras de

pensioner, som utgått

till förre postexpeditören J. M. Adlerstam ................. kronor 1,500: —

,, „ postmästaren O. F. Gyllenram .....................

„ „ generalpostdirektören A. W. Roos ..............

„ ,, postmästaren G. Horney ................................

„ ,, postmästaren A. A. O. Gran felt ..................

,, „ vaktbetjenten A. L. Holmgren .....................

hvarjemte borde frånräknas det behypp ............

som i årligt understöd tillerkänts aflidne postföraren

Alban Anderssons dotter Anna Sofia, enär hon före

1897 års ingång uppnår 15 års ålder och understödet

då skall upphöra;

1,950

7,000

1,050

1,950

600

50

tillsammans kronor 14,100: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

11

men att deremot å staten borde uppför as följande pensioner, som

blifvit beviljade, efter det Eders Kongl. Maj:t till nästlidet års Riksdag

aflat _ nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof,

nemligen:

till förre vaktbetjenten C. G. Carlsson ..................... kronor 300;

„ „ vaktbetjenten J. Sollén.................................... 300

„ „ vaktbetjenten P. N:son Holm ....................... 200

„ „ postexpeditören J. A. J. Drangel .............. „ 1,350

„ „ postmästaren G. A. Boheman........................ „ 2,400

„ „ postmästaren A. W. Claesson ........................ ,, 1,800

„ „ kontrollören E. E. Ehrenholm ..................... „ 900

summa kronor 7,250

Härjemte har generalpoststyrelsen öfverlemnat en genom postdirektören

i Göteborg till styrelsen insänd skrift, deri postexpeditören Hjalmar

Augustinus Lagerström, med åberopande af två bilagda läkarebetyg och

under uppgift att hans helsa brutits under mångårig, ansträngande

tjenstgöring såsom resepostexpeditör, anhållit att varda förflyttad på

pensionsstat med en årlig pension af 1,200 kronor eller det något lägre

belopp, som kunde bestämmas, dock icke lägre än 800 kronor för år

räknadt.

Lagerström, som är född den 31 juli 1853, antogs den 7 septemrer

1871 till extra ordinarie postexpeditör, blef den 1 december 1875

resepostexpeditör i dåvarande 3:e lönegraden samt befordrades den 6

december 1881 till postexpeditör i postverket, i hvilken anställning häri

sedermera tjenstgjort inom centrala jernvägsp o stdistriktet och vid postkontoret

i Söderköping. Lagerström, som alltifrån den 17 juni 1887

varit placerad vid postkontoret i Göteborg, har sedan den 1 juli

samma år eller i mera än åtta års tid med allenast ett kortare uppehåll

— från den 1 till den 9 oktober 1891 — åtnjutit oafbruten tjenstledighet

på grund af sjukdom.

Det ena af de företedda läkarebetygen, som är utfärdadt den 10

juni nästlidet år af biträdande provinsialläkaren E. Hellberg, innehåller,

att Lagerström vid företagen besigtning och undersökning befunnits lida

af höggradig neurasthenie jemte kronisk mag- och tarmkatarr samt

att Lagerström för det dåvarande vore och för lifstiden kommc att blifva

till tjenstgöring oförmögen.

I det andra läkarebetyget, som är utfärdadt den 12 juni nästlidet

år, intygar legitimerade läkaren F. Hjertstedt i Grenna, att Lagerström

under senast törflutna fyra åren hos honom undergått läkarebehandling

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sjunde hufvudtiteln.

och under denna tid lidit af i tjensten ådragen höggradig neurasthenie

samt kronisk mag- och tarmkatarr samt att Lagerström på grund af

dessa sjukdomar vore fortfarande oförmögen till tjenstgöring samt blefve

det för lifstiden och sålunda vore i behof af tjenstledighet under sin

återstående lefnad.

Postdirektören i Göteborg har förklarat, att han för sin del vore

öfvertygad derom, att Lagerström icke kunde komma till någon vidare

nyttig verksamhet inom postverket.

Generalpoststyrelsen förklarar sig i betraktande af de företedda

läkarebetygens innehåll anse pension böra Lagerström beredas, helst

Lagerström, som af sin lön såsom postexpeditör i 2:a lönegraden, med

två ålderstillägg uppgående till 2,000 kronor, under tjenstledigheten

uppbure 1,200 kronor för år, nedsatt det pensionsbelopp, hvarmed han

kunde åtnöja sig, till 800 kronor för år; och hemställer generalpoststyrelsen

för den skull, att Lagerström måtte förklaras berättigad att

från och med månaden näst efter den, då afsked från postexpeditörstjensten

blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid af postmedlen

åtnjuta en årlig pension af 800 kronor.

Då af de företedda läkarebetygen framgår, att någon utsigt ej

förefinnes, att Lagerström kan blifva till helsan återstäld, och det måste

anses vara med postverkets fördel öfverensstämmande, att Lagerströms

postexpeditörstjenst, som i mer än åtta års tid uppehållits på förordnande,

varder med ordinarie innehafvare besatt, anser jag mig, jemväl

med hänsyn dertill att Lagerström förklarat sig vilja åtnöjas med ett

lägre pensionsbelopp än sin lön, böra biträda generalpoststyrelsens hemställan

om Lagerströms pensionerande.

I en den 27 september 1894 till Eders Kongl. Maj:t ingifven

skrift anhöll förre matrosen och långlotsen å postångfartyget Öland

Erik Wicklund att varda tilldelad pension af postmedlen till belopp af

400 kronor årligen.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande anförde gensralpoststyrelsen:

att Wicklund, som vore född den 23 juli 1840 och tj enat såsom

jaktbåtsman under åren 1865—1870 vid postbefordringen mellan Grisslehamn

och Eckerö på Åland, hvartill på grund af nådiga brefvet den 21

februari 1852 skulle användas af postverket förhyrdt manskap, sedermera

haft anställning dels åren 1870—1880 omkring sju månader hvarje

år såsom matros å po stångfartyget Postiljonen å limen Grisslehamn—

Eckerö, dels ock från den 1 november 1883 till den 4 maj 1894 såsom

långlots å postångfartyget Öland under dess vinterexpeditioner för uppehållande

af trafiken mellan fasta landet och Öland; att, enligt de upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

13

lysningar generalpoststyrelsen inhemta!, Wicklund under sin tjenstgöring

å postangarne Postiljonen och Öland gjort sig högt värderad af sina

befälhafvare, visat godt omdöme och påpasslighet samt städse ådagalagt

ett i alla afseenden hedrande uppförande och skicklighet i tjensten;

samt att Wicklund, som vid ansökningen fogat läkarebetyg rörande sitt

helsotillstånd, uppgifvit sig vara till helsan bruten; men att i fråga om

AVicklunds behof af den då sökta pensionen generalpoststyrelsen ansåge

sig böra meddela, att, enligt hvad styrelsen inhemtat, Wicklund skulle

befinna sig i en jemförelsevis god ekonomisk ställning.

Enligt generalpoststyrelsens hemställan fann Eders Kongl. Magt

genom nådigt beslut den 31 december 1894 den af Wicklund då gjorda

ansökningen icke till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Sedermera har Wicklund i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven

skrift förnyat sin ansökning om erhållande af pension och dervid beträffande

sin ekonomiska ställning bifogat två intyg, utfärdade det ena

af ordföranden i Väddö sockens kommunalnämnd Jan Ersson samt det

andra af skepparen J. Jansson i Björholma och nybyggaren Anders

Söderberg i Fogdö.

Det förra intyget innehåller, att AVicklund visserligen egae >/32

mantal n:o 5 Björholma, men att denna hemmansdel vore af så klen

och ringa beskaffenhet, att AVicklund med bästa skötsel af denna icke

kunde för sig och sin hustru deraf hafva sin allra nödtorftigaste bergning;

att AVicklund icke egde annan nämnvärd egendom eller ringaste årlig

tillgång; samt att han i anseende till sjuklighet och bruten helsa helt

obetydligt kunde genom arbete bidraga till sin och sin hustrus bergning,

hvadan AVicklund vore i behof af understöd eller pension, derest han

skulle kunna undgå att för sin återstående lifstid lida nöd.

I det senare intyget vitsordas, att AVicklund vore i knappa ekonomiska

vilkor och väl behöfde understöd eller pension, om han skulle kunna undgå

att lida nöd för sin återstående lifstid.

Enligt ett af provinsialläkaren i Östhammars distrikt Adolf Lindstedt

den 24 sistlidne november för AVicklund utfärdadt läkarebetyg är

AVicklund, på grund af bruten helsa till följd af kronisk reumatism,

numera oförmögen till allt ansträngande och ihållande arbete.

Efter det Eders Kongl. Maj: t genom nådig remiss anbefalt generalpoststyrelsen

att afgifva underdånigt utlåtande öfver den af Wicklund

gjorda förnyade ansökningen, har styrelsen i sammanhang med det

underdåniga stats förslaget afgifvit det sålunda infordrade utlåtandet.

Generalpoststyrelsen, som förmäler sig hafva från en i Wicklunds hemort

bosatt person, hvilken, enligt hvad det funnits grundad anledning antaga,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sjunde hufvudtiteln.

bort hafva noga kännedom om Wicklunds ekonomiska ställning, erhållit

den upplysning, hvarå styrelsen stödde sitt förut afgifna yttrande beträffande

Wicklunds behof af understöd, anser Wicklund numera hafva

styrkt detta behof; och då den tvekan, som förut förefunnits för generalpoststyrelsen

att tillstyrka ansökningen, derigenom försvunnit, har styrelsen,

med hänsyn till Wicklunds 26-åriga, synnerligen väl vitsordade

tjenstgöring vid postverket och hans brutna helsa samt med åberopande

af Eders Kongl. Majrts och Riksdagens vid flera föregående

tillfällen fattade beslut i liknande pensionsfrågor, hemstält, att Wicklund

måtte för sin återstående lifstid beredas ett årligt understöd till belopp

af 300 kronor att utgå å postverkets pensionsstat, hvilket understöd

generalpoststyrelsen, i. anseende till de af Wicklund nu företedda intygens

innehåll och i betraktande deraf att Wicklund redan upphört

att vara i postverkets tjenst, ansett böra beräknas från början af innevarande

år.

Då Wicklunds behof af understöd numera blifvit styrkt, anser jag

mig böra biträda generalpoststyrelsens berörda hemställan.

Hvad beträffar

Ornhostnadsstatcn,

föreslår generalpoststyrelsen, att följande anslag måtte höjas, nemligen

anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision med 15,000 kronor från

350.000 kronor till 365,000 kronor, anslaget till expensutgifter med

40.000 kronor från 420,000 kronor till 460,000 kronor, anslaget till resrock

tr akt aments er sättning ar för resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet

med 6,000 kronor från 29,000 kronor till 35,000 kronor, anslaget

till traktamenten för vaktbetjente med 20,000 kronor från 555,000 kronor

till 575,000 kronor samt anslaget till postföringskostnad vid befordran

sjöledes mellan Sverige och Finland med 2,500 kronor från 7,500 kronor

till 10,000 kronor, men att deremot anslaget för tillverkning af frimärken,

fr an kokuvert, brefkort och kortbref måtte nedsättas med 10,000

kronor eller från 105,000 kronor till 95,000 kronor.

Beträffande den begärda förhöjningen i anslaget till expensutgifter

har generalpoststyrelsen anfört, att utgifterna å detta anslag, som i staten

för innevarande år upptagits till 420,000 kronor, uppgått år 1894 till

427,100 kronor och under perioden 1 september 1894—31 augusti 1895

till 464,900 kronor; att med det postlagstiftningsarbete, som under år

1894 fortgått, naturligtvis följt ökadt behof af blanketter för poströrelsen;

att den stegrade posttrafiken också i och för sig medfört större åtgång

af blankett-tryck, lack, segelgarn, kuvert m. m., som direkt af general
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

15

poststyrelsen anskaffades å detta anslag och tillhandahölles postanstalterna;

att hufvudpostkassans utgifter å expensanslaget under senaste tiden

väsentligt ökats, oaktadt tillämpningen af leveransförfattningarnes stadgande

om infordrande af anbud haft till följd, att prisen å de olika

artiklarne i allmänhet varit i sjunkande; att af anslaget jemväl bestredes

kostnaderna för postanstalternas belysning, uppvärmning och städning

samt för skrifmaterialier; att, allt efter som det visade sig nödigt att

utbyta trånga och olämpliga lokaler mot mera rymliga och tidsenliga,

utgifterna för lokalernas belysning, uppvärmning och städning måste

stiga, oaktadt generalpoststyrelsen noga vakade öfver, att endast nödvändiga

utgifter härvid finge ske.

Anslaget till traktamenten för vaktbetjente höjdes i staten för

innevarande år med 25,000 kronor, hvilken förhöjning föranleddes dels

af motsedd stegring i posttrafiken och dels af generalpoststyrelsens förslag

angående beredande af ledighet utan minskning i aflöning för en del

vaktbetjente.

Med erinran härom har generalpoststyrelsen beträffande ifrågavarande

anslag anfört, att, då utgifterna derå redan under perioden 1 september

1894—31 augusti 1895 uppgått till 551,200 kronor eller nära det belopp,

hvartill anslaget för innevarande år blifvit faststäldt, och det fördenskull

måste antagas, att anslaget redan under detta år, då den utlofvade kortare

ledigheten skulle för första gången vaktbetjente tilldelas, blefve otillräckligt,

måste detta i ännu högre grad blifva förhållandet under år 1897,

derest anslaget då bibehölles med oförändradt belopp. Derjemte vore

beräknadt, att den under aflöningsstaten omförmälda höjningen af vaktbetjentes

minimitraktamente skulle föranleda eu ökad årlig kostnad af

omkring 9,000 kronor. Af dessa skäl hade generalpoststyrelsen ansett

anslaget icke böra sättas lägre än till 575,000 kronor.

I fråga om anslaget till postföringskostnad vid befordran å jernväg,

hvilket anslag, hufvudsakligen af den anledning, att Eders Kong!. Maj:t

beslutat höja ersättningen för postbefordran å statens jernvägar, i staten

för nästlidet år höjdes från 1,480,000 kronor till 1,680,000 kronor och

bibehållits vid sistnämnda belopp såväl i staten för innevarande år som

i det nu framlagda statsförslaget, har generalpoststyrelsen anfört, att,

då utgifterna å anslaget under perioden 1 september 1894—31 augusti

1895 uppgått till 1,619,100 kronor samt under tiden till 1897 års utgångflera

enskilda jernvägar komme att öppnas för trafik och de genom nådiga

kungörelsen den 4 oktober 1895 stadgade nya beräkningsgrunder för

ersättningen till enskilda jernvägar för postbefordran, hvilka komme att

medföra ökning i ersättningens belopp, skulle träda i tillämpning med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sjunde hufvudtiteln.

början af innevarande år, den tid tydligtvis icke vore aflägsen, då detta

anslag måste ånyo höjas. I alla händelser kunde nedsättning för år 1897

icke ega rum.

Då generalpoststyrelsen vore betänkt på att utvidga redan befintliga

landtbrefbäringslinier eller inrätta nya, i den mån sådant visade sig vara

till gagn för landtbefolkningen, har styrelsen icke heller ansett sig böra

föreslå någon nedsättning i anslaget till postföringskostnad vid befordran

å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring,

oaktadt utgifterna å detta anslag under de senaste två åren icke obetydligt

understigit det belopp, hvartill anslaget upptagits i staten för

innevarande år.

Mot de af generalpoststyrelsen föreslagna förändringar i anslagen

under omkostnad sstaten har jag icke något att erinra.

Det å postverkets stat uppförda anslag till oförutsedda utgifter har

i statsförslaget nedsatts med 15,000 kronor eller från 135,000 kronor

till 120,000 kronor, hvilken nedsättning motsvarar det belopp, hvarmed

den på år 1897 belöpande andel af den beräknade kostnaden för tillbyggnaden

af posthuset i Göteborg understiger kostnaden för samma

byggnadsföretag under år 1896.

I anslaget till afkortningar och institutioner in. in., hvilket i nu

gällande stat är upptaget till 64,682 kronor, föreslår generalpoststyrelsen,

jemväl för vinnande af en jemn slutsumma å utgiftsstaterna i deras

helhet, en nedsättning af 4,157 kronor, hvilket förslag jag anser mig

böra biträda.

Sammanställas de nu tillstyrkta ändringarne i postverkets stater,

visar det sig,

att under aflöningsstaten ökning komme att eg a rum med följande

belopp, nemligen:

genom uppförande i staten

af aflöning för ytterligare

en revisor å generalpoststyrelsens

revisionsbyrå med kronor 3,000: —

i anslaget till aflönande af

poststationsföreståndare

med.......................................... „ 30,000: —

Transport kronor 33,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

17

Ökning.

Transport kronor 33,000: —

i anslaget till aflönande af

extra biträden vid distriktsförvaltningarna

och post
anstalterna

med .................. ,, 60,000: —

i dito till ålderstillägg med „ 54,000: —

i dito till arfvoden åt extra

vaktbetjente och till hushyresbidrag

för en del betjente

med.............................. „ 10,000: —- 157}000: —

åt t genom indragningsstatens uteslutande

minskning komme att uppstå med kronor .........

att k pensionsstatenkomme

att besparas ..................... kronor 14,100: —

hvaremot skulle tillkomma:
af

Eders Kongl. Maj:t

beviljade nya pensioner

............ kronor 7,250: —

föreslagen pension

för postexpeditören
Lagerström

„ 800: —

föreslaget understöd

för

förre matrosen

Wick
lund

............ „ 300: — „ 8,350: —

så att alltså minskning i denna stat komme att

ega rum med kronor.................................................

att under omkostnadsstaten ökning komme

att ega rum

i anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision

med.......................................... kronor 15,000: —

i dito till expensutgifter med „ 40,000: —

i dito till rese-och traktamentsersättningar

för resor i embete-

och tjensteärenden i

allmänhet med ..................... „ 6,000: —

Transport kronor 61,000: — 157,000: —

Bih. till llilcsd. Brot. 1896. 1 Sand. 1 Afd.

Minskning.

593: -

5,750: —

6,343: —

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjimde hnfvudtiteln.

Transport

i anslaget till traktamentenför

vaktbetjente med..................

i dito till postföringskostnad

vid befordran sjöledes mellan

Sverige och Finland med

kronor 61,000: —

„ 20,000: —

„ 2,500: —

kronor 83,500: —

Ökning.

157,000: —

hvaremot i anslaget för

tillverkning af frimärken, frankokuvert,

brefkort och kortbref

minskning komme att ega

rum med ................................... „ 10,000: —

så att alltså ökning i denna stat komme

att ega rum med kronor......................................... 73,500: —

samt att minskning komme att uppstå

i anslaget till oförutsedda utgifter med kronor

och i anslaget till afkortningar och restitu
tioner

in. m. med kronor .............................

tillhopa kronor 230,500: —

Minskning.

6,343: —

15,000: —

4,157: —

25,500: —

En ökning på det hela komme alltså att uppstå med kronor 205,000;

och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten ................................................... kronor 3,247,100

öfvergångsstaten .................................................. „ 2,400

pensionsstaten........................................................ „ 79,475

omkostnadsstaten.................................................. ,, 4,850,500

oförutsedda utgifter ............................................. „ 120,000

afkortningar och restitutioner m. m................ „ 60,525

tillsammans kronor 8,360,000

Då postverkets inkomster för år 1897 af generalpoststyrelsen beräknats

till 8,800,000 kronor, skulle alltså enligt denna beräkning inkomsterna

komma att öfverstiga utgifterna med 440,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå,

att Riksdagen dels, med beviljande af årlig pension till postexpeditören

Hjalmar Augustinus Lagerström å 800 kronor, att utgå från och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

19

med månaden näst efter den, under hvilken afsked ur postverkets tjenst

varder honom beviljadt, samt af årligt understöd till förre matrosen och

långlotsen å postångfartyget Öland Erik Wieklund å 300 kronor, med

rätt för Wieklund att uppbära understödet från och med innevarande år,

dels ock, med godkännande af öfriga nu tillstyrkta ändringar i postverkets

stater äfvensom af de af mig föreslagna bestämmelserna angående

ett andra ålderstillägg för vaktbetjente, måtte för år 1897 bestämma

postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 8,360,000 kronor,

att utgå direkt af postmedlen.

Jemlikt § 23 i den för generalpoststyrelsen gällande instruktion

skäll, derest icke annorlunda förordnas, hela det belopp, hvarmed under

år 1897 postverkets inkomster komma att öfverstiga utgifterna, till statskontoret

levereras.

Såsom jag förut i dag vid underdånig anmälan af frågan angående

beräkningen af statsverkets inkomster under nästa statsregleringsperiod haft

tillfälle omnämna, har generalpoststyrelsen hemstält, att en del af öfverskottsmedlen

för år 1897 måtte för postverkets räkning reserveras och

afsättas till en fond för inköp af tomt till ett nytt posthus i Stockholm.

I berörda hänseende har generalpoststyrelsen i förevarande underdåniga

skrifvelse anfört följande.

När för omkring tjugufem år sedan åtgärder vidtogos för anskaffande

af tomt till nytt posthus i hufvudstaden, hade afsetts, att å denna

tomt skulle komma att uppföras ett centralt beläget, tidsenligt posthus,

som gåfve tillräckligt utrymme för en lämplig fördelning af de olika

rörelsegrenarne och för sådana anordningar, hvarigenom expeditionen och

postutvexlingen kunde verkställas med den snabbhet, ordning och säkerhet,

som vederborde.

Utan tvifvel uppfylde också expeditionslokalerna i det nya posthuset

vid Rödbodtorget, när hufvudpostkontoret för omkring tjugu år

sedan dit förlädes, de anspråk, som då stäldes å tidsenliga lokaler för

ett sådant kontor. Det första förslaget till lokalernas fördelning visade

till och med, att lägenheter der funnes afsätta såsom odisponerade för

att möta framtida behof af tidningsexpeditionens utvidgning.

Men med de år, som sedan dess förflutit, hade följt en betydlig

ökning i posttrafiken, icke minst vid Stockholms postkontor. Derstädes

hade exempelvis postuppbörden utgjort under år 1874 689,358 kronor

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufvudtiteln.

90 öre, men uppgått år 1894 till 1,528,588 kronor 66 öre; under det

förra af dessa år hade i postanvisningsmedel inbetalts 172,914 kronor

11 öre mot 2,756,760 kronor 26 öre under det senare året. Värdet af

behandlade assurerade försändelser hade under samma period stigit från

103,344,880 kronor 93 öre till 246,775,856 kronor 73 öre. Till följd

häraf hade, såsom generalpoststyrelsen vid flera tillfällen framhållit, de

fordom rymliga lokalerna inom posthuset vid Rödbodtorget numera

blifvit alltför trånga, så att samma vitsord nu måste lemnas dessa

lokaler, som år 1869 gafs lokalerna inom posthuset vid Lilla Nygatan,

nemligen att endast med svårighet och icke utan kännbara olägenheter

för allmänheten och för posttjenstemännen postbehandlingen der kunde

försiggå.

Tomtens hela areal utgjorde 23,296 qvadratfot.

De såsom odisponerade angifna lägenheterna visade sig redan vid

inflyttningen behöfliga för posttjensten. År 1890 togos alla styrelsens

revisionsbyrås lägenheter i anspråk för utvidgning af tidningsexpeditionen

och till revisionsbyrån uppläts generalpostdirektörens boställsvåning.

Tre år derefter befans paketexpeditionen så trångbodd, att särskild

lokal måste för denna expedition förhyras i en närbelägen byggnad

för en årlig hyra af 7,500 kronor. Och när kort förut viss lokaltidningsprenumeration

och distribution genom postverket skulle begynna, måste

den för ändamålet erforderliga lokal förhyras i annan byggnad mot

årlig hyra af 1,000 kronor.

Sedan paketexpeditionen afflyttat ur posthuset, begagnades dess

forna lokal under någon tid för postelevkurser och annat i afvaktan på

uppgörande af en plan till lokalens användande för utvidgning af afdelningens

för afgående poster lokaler, men under tiden blef krafvet på

ytterligare utvidgning af tidningsexpeditionens lokaler oafvisligt, och

derföre inreddes den på nedra botten belägna forna paketexpeditionslokalen

för att tjena den en trappa upp befintliga tidningsexpeditionen

till en för några år hjelplig, ehuru föga tillfredsställande utvidgning,

jemte det den i besparingsändamål togs i anspråk för lokaltidningsprenumerationen.

Oaktadt särskilda brefbärareexpeditioner inrättats vid tre filialpostkontor

i hufvudstaden, vore brefbärarelokalen inom centralposthuset i

allt fall numera så trång, att bestämda arbetsplatser icke kunde tilldelas

alla de brefbärare, som samtidigt der vore sysselsatta med ordnande

af dem till utdelning lemnad post, utan några brefbärare

måste anvisas tillfälliga platser annorstädes. Icke ens plats för upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

21

hängning af brefbärames ytterkläder kunde inom expeditionen beredas,

utan under arbetet finge de vara iklädda ytterplaggen.

Redan för tre år tillbaka ifrågasattes vissa förändringar inom afdelningen

för afgående poster i centralposthuset till befordrande af arbetets

gång och till allmänhetens skyndsamma betjenande. Men åtgärderna

fordrade ökadt utrymme, och dertill fanns ingen tillgång.

Centralpostkontorets afdelning för ankommande poster tarfvade

också utvidgning både för allmänhetens och personalens skull, anläggning

af ett rymligt kassahvalf m. m., som ännu alldeles saknades.

Men afdelningens lokaler begränsades på ena sidan af stora förstugan

från Rödbodtorget och på den andra af den redan nu otillräckliga brefbärareexpeditionslokalen.

Någon möjlighet till utvidgning förefunnes

således icke under nuvarande förhållanden.

Jemväl generalpoststyrelsens lokaler inom posthuset vore numera

i vissa delar otidsenliga och trånga. Särskildt gälde detta beträffande

lokalerna för blankettförrådet, der en ökad golfyta af cirka 1,700 qvadratfot

skulle erfordras, beträffande reklamationskontoret, som allmänheten

nu måste uppsöka genom en temligen mörk trappuppgång från

gården, och beträffande postverkets hufvudkassa, der, likasom i huset

i öfrigt, kassahvalf helt och hållet saknades. Postverkets arkivhandlingar

måste af brist på lokaler förvaras på vinden.

På sätt generalpoststyrelsen förut framhållit, erfordrades jemväl

ökadt utrymme för postverkets persedelförråd och postsparbanksbyrån,

nu inrymda inom posthuset vid Lilla Nygatan, hvarjemte frimärkesförrådet

och det dermed i liflig samverkan stående frimärkestryckeriet borde

flyttas till samma hus, der generalpoststyrelsen hade sina lokaler.

Härtill komme, att postinspektionen i mellersta postdistriktet för

närvarande saknade lokal i posthus och borde beredas sådan i stället

för den nu förhyrda, att lokal jemväl erfordrades för postinspektionen

i östra postdistriktet samt att särskild lägenhet borde finnas att tillgå

för postelevkurser, för Indika tidtals måst upplåtas och ordnas vissa

af generalpoststyrelsens lokaler.

För generalpostst}''relsens afdelningar skulle bättre utrymme kunna

beredas genom husets påbyggande, men postkontorets afdelningar

borde vara förlagda i bottenvåningen, och der vore, såsom af det

ofvan sagda framginge, redan så trångt, Lätt icke alla afdelningarne der

rymdes och att de, som funnes der, samtliga behöfde utvidgas.

Enligt en af postdirektören i Stockholm gjord beräkning disponerade

centralpostkontorots samtliga afdelningar, deri inberäknade den

förhyrda paketexpeditionslokalen och postdirektörens expedition, en golf
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

yta af tillhopa 21,920 qvadratfot, hvaraf å den förhyrda paketexpeditionslokalen

belöpte 4,000 qvadratfot, men för tillgodoseende af behofvet

för någon längre framtid skulle enligt samma beräkningar erfordras

en golfyta af tillsammans 42,000 qvadratfot, således en ökning af mera

än 20,000 qvadratfot, eller, om förhyrande af paketexpeditionslokal

skulle upphöra, 24,000 qvadratfot golfyta. I den uppgifna erforderliga

arealen inginge dock postdirektörens expedition med 3,000 qvadratfot,

men något egentligt behof förefunnes icke att förlägga jemväl denna

expedition i bottenvåningen.

Ju mera posttrafiken ökats och i jemnbredd dermed svårigheterna

vuxit att inom centralposthuset rymma hvad som der borde finnas inrymdt,

ju mera uppenbart det blifvit, i huru hög grad arbetet försvårades

genom bristen på lämpliga lokaler, och ju mera omöjligt det

blifvit att inom nämnda posthus tillfredsställa allmänhetens helt naturliga

anspråk på snabb expedition och skyndsam postbehandling, desto

klarare hade det för styrelsen framstått, att olägenheterna med de nuvarande

trånga lokalerna icke kunde undanrödjas, med mindre än att antingen

i stället för posthuset vid Rödbodtorget uppfördes ett helt och hållet nytt

rymligt posthus eller ock, med bibehållande af centralposthuset, till dess

komplettering och i dess omedelbara närhet bygdes ett nytt posthus å

tomt tillräckligt rymlig till expeditionslokalernas successiva utvidgning,

när sådan i framtiden kräfdes.

Enligt postdirektörens omförmälda beräkningar skulle för ett tidsenligt

eentralpostkontor erfordras en golfyta af 42,000 qvadratfot. Förlädes

postdirektörens expedition, såsom utan svårighet kunde ske, en

trappa upp, utgjorde således behofvet af golfyta på nedra botten 39,000

qvadratfot; och då dertill komme den yta, som åtginge för murar, förstugor,

rymlig gård, vagnbod och vaktstall för hästar, kunde mindre

tomtyta än 50,000 qvadratfot icke anses acceptabel. Tomten borde

tillika vara centralt belägen vid öppen plats eller mera trafikerad gata,

ej aflägsen från jernvägscentralstationen.

Ansåges emellertid förvärfvande af en dylik rymlig tomt och uppförande

derå af ett tidsenligt posthus medföra alltför dryga kostnader,

finge åtgärderna inskränkas till att söka i det nuvarande centralposthusets

omedelbara närhet erhålla en rymlig tomt, der genom nybyggnad

centralpostkontorets trånga lokaler kunde kompletteras med ljusa och

rymliga lägenheter, hvilka tillika med de redan befintliga kunde bilda

ett någorlunda tidsenligt centralpostkontor med vissa afdelningar förlagda

i bottenvåningen inom det nya huset och vissa inom motsvarande

våning i det gamla. En sådan tomt för annex borde dock tillsammans

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

23

med den nuvarande posttomten gifva en yta af 50,000 qvadratfot och

således innefatta en areal af omkring 27,000 qvadratfot.

Användning för de öfre våningarne i ett nytt posthus komrne,

såsom af det ofvan anförda framginge, icke att saknas. Postsparbanken,

postdirektörens expedition, postinspektionerna i mellersta och östra

postdistrikten, frimärkestryckeriet och frimärkesförrådet behöfde samtliga

nya lokaler, och hvad postsparbanken anginge vore dess nödtvungna

afflyttning från posthuset vid Lilla Nygatan, på grund af för litet utrymme

derstädes, nästan en fråga för dagen.

Hvilketdera sättet — helt och hållet nytt posthus eller komplettering

af det nuvarande medelst nybyggnad — som än finge anses lämpligast

att använda för att lösa nu anmälda behof för postverket, erfordrades

dock först och främst förvärfvande af en lämplig tomt; och

om, såsom generalpoststyrelsen vågade antaga, uppskof med denna anskaffning

endast lände till ökad kostnad för tomtens inköp eller inlösen,

finge det, oafsedt behofvet af att snart erhålla bättre och större

expeditionslokaler, ur sparsamhetssynpunkt anses nödigt att ju förr

desto hellre för postverket förvärfva den tomt, utan hvilken intet kunde

åtgöras.

Om så vore förhållandet, bjöde ock nödvändigheten att ofördröjligen

träffa åtgärder för anskaffande af den erforderliga köpeskillingen

eller lösesumman. Huru stort belopp dertill komme att behöfvas, blefve

naturligtvis beroende af, huruvida en tomt om cirka 50,000 qvadratfot

till ett fullständigt nytt posthus afsåges eller om, för den lägre kostnadens

skull, ansåges böra anskaffas allenast tomt till ett annex för

det redan befintliga centralposthuset, i hvilket senare fall en tomt af

omkring 27,000 qvadratfot skulle vara tillräcklig. I hvilketdera fallet

som helst vore uppenbart, att centralt belägen tomt af angifna storlek

icke kunde erhållas utan betydlig kostnad.

Tiden, då förvärfvet kunde ske, hade också, såsom antydt blifvit,

enligt generalpoststyrelsens förmenande en högst väsentlig inverkan

på priset, och generalpoststyrelsen hyste för sin del ingen tvekan derom,

att det för statsverket skulle ställa sig fördelaktigast, derest redan

under loppet af innevarande år den erforderliga tomten kunde förvärfvas.

Men för så vidt härtill endast postmedel finge användas, skulle detta

icke kunna ske utan att för ändamålet taga i anspråk jemväl hela det

öfverskott, som å poströrelsen för nästlidet år antagits komma att uppstå

och som redan beräknats att för statsverket annorledes disponeras.

Då en sådan rubbning i redan gjorda dispositioner icke borde

ega rum, förefunnes en annan utväg, som skulle kunna, om icke omedel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde hufvudtiteln.

bart leda till inköp af tomt, åtminstone påskynda bildandet af den behöfliga

köpeskillingsfonden.

Om nemligen generalpoststyrelsen erhölle bemyndigande att af

blifvande öfverskottsmedel för år 1895 och för innevarande år afsätta

till köpeskillingsfond hvad som kunde komma att öfverskjuta redan beräknade

öfverskottsbelopp, skulle fondens bildande kunna redan under

förra delen af innevarande år komma att begynna utan rubbning af

de för statsverket gjorda inkomstberäkningar, hvarjemte utsigt förefunnes,

att fonden komme att ökas efter verkstäldt bokslut för innevarande

år; och om tillika af öfverskottsmedlen för år 1897 finge för

samma ändamål afsättas halfva öfverskottsbeloppet, vore det att förmoda,

att efter verkställandet af postverkets bokslut för sistnämnda år

köpeskillingsfonden skulle befinnas hafva nått ett sådant belopp, att

hvad som derutöfver erfordrades för köpeskillingens liqviderande skulle

kunna af postverkets kassaförlag förskotteras för att sedermera af följande

årens öfverskottsmedel varda ersatt.

På grund af det sålunda anförda hemställer generalpoststyrelsen, att

Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning derom, att

hvad som kan komma att af blifvande öfverskottsmedel för åren 1895

och 1896 öfverskjuta enligt faststälda stater för nämnda år beräknade

öfverskott tillika med hälften åt blifvande öfverskottsmedel för år 1897

må af generalpoststyrelsen afsättas till en fond för inköp af tomt till

nytt posthus i Stockholm.

Af den utaf generalpoststyrelsen lemnade utredningen angående

den nuvarande dispositionen af lokalerna i centralposthuset vid Rödbodtorget

framgår otvetydigt, att dessa lokaler numera äro alldeles otillräckliga

för dermed afsedda ändamål. Då det i betraktande häraf måste

anses vara synnerligen angeläget, att inom den närmaste framtiden åtgärder

vidtagas för att afhjelpa detta missförhållande, synes mig generalpoststyrelsens

förslag, att en del af postverkets öfverskottsmedel för

år 1897 jemte den behållning, postverkets rörelse under åren 1895 och

1896 kan komma att lemna utöfver de för nämnda år beräknade öfverskotten,

måtte afsättas till en särskild fond, af hvilken skulle bestridas

kostnaden för inköp af tomt antingen till ett nytt centralposthus eller

till ett annex till det nuvarande centralposthuset, vara värdt allt beaktande.

Då behofvet är oafvisligt, bjuder nödig förtänksamhet att i tid

begynna med afsättning af medel för anskaffande af det nya posthuset,

på det icke statsverket må på en gång betungas med allt för dryga

utgifter för ändamålet. Vid sådant förhållande lärer den omständighet,

att förslag till förvärfvande af viss bestämd byggnadstomt ännu icke

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 25

föreligger, icke böra utgöra hinder för bifall till förslaget om fondens

uppläggande. Jag finner mig derföre böra hos Eders Kongl. Maj:t förorda

detta generalpoststyrelsens förslag, blott att, till undvikande af

möjlig rubbning i den verkstälda beräkningen af postmedlen för år

1897, uttrycklig föreskrift torde böra meddelas derom, att, derest 1897

års öfverskott icke kommer att uppgå till det belopp af 440,000 kronor,

hvartill det nu blifvit beräknadt, till fonden endast må afsättas det belopp,

hvarmed öfverskottet öfverstiger 220,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att medgifva,

att till en fond för inköp af tomt till nytt posthus i Stockholm

må afsättas ej mindre den behållning, som för åren 1895 och 1896 kan

å postverkets rörelse uppstå utöfver de redan för statsregleringarne

beräknade öfverskotten för samma år, än äfven hälften af blifvande

öfverskottsmedel för år 1897, dock att, derest öfverskottet för sistnämnda

år icke kommer att uppgå till 440,000 kronor, till fonden icke må afsättas

större del af sagda öfverskott än det belopp, hvarmed detsamma

öfverstiger 220,000 kronor.

Telegrafverket.

Sedan sistlidet års Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket,

slutande å 1,312,320 kronor, att gälla under innevarande år, med rätt

för Eders Kongl. Maj:t att i nämnda stater göra de jemkningar, som

kunde finnas af behofvet. påkallade, har Eders Kongl. Maj:t den 7

november 1895 faststält telegrafverkets stater för år 1896 och dervid

beträffande stationspersonalen beslutat följande ändringar, hvilka nu

böra för Riksdagen anmälas, nemligen att kommissarietjensten i Venersborg

nedflyttats från första till tredje klassen, under det att kommissarietjensterna

i Lund och Borås uppflyttats, den förra från andra till första

och den senare från tredje till andra klassen. Dessa förändringar äro

emellertid utan inflytande på aflöningsstatens slutsumma.

De sålunda nu gällande staterna upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten.....................................

öfvergångsaflöningsstaten .................

pensions- och understödsstaton ... .

omkostnadsstaten ................................

Bill. till lliksd. Vrot. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

.............. kronor 936,100: —

............. „ 4,600: —

.............. „ 108,820: —

.............. „ 262,800: —

summa kronor 1,312,320: —

4

[3.]

Telegraf•

verket.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde hufvudtiteln.

I underdånig skrifvelse den 12 sistlidne november har telegrafstyrelsen

afgifvit förslag till stater för telegrafverket under år 1897,

dervid telegrafstyrelsen beträffande

Aflöning sstaten

föreslagit, att till följd af omsättning inom styrelsens personal det under

rubriken »särskilda anslag» förslagsvis upptagna beloppet för ålderstillägg

åt dertill berättigade af styrelsens personal, 7,200 kronor, måtte

nedsättas till 6,600 kronor.

Härvid har jag icke något att erinra.

Vidare hemställer telegrafstyrelsen, att det under samma afdelning

af aflöningsstaten upptagna förslagsanslaget till arfvoden för extra biträden

och vikariat, 100,000 kronor, måtte höjas till 125,000 kronor,

hvilken förhöjning har sin grund deri, att styrelsen ansett tiden vara

inne att bereda jemväl personalen vid telegrafverkets stationer förmånen

af någon tids tjenstledighet utan aflöningsafdrag.

Telegrafstyrelsen har redan tillförene gjort framställning i nyssberörda

syfte. I underdånig skrifvelse den 28 november 1893 angående

telegrafverkets stater för år 1895 förmälde sig telegrafstyrelsen hafva

vid uppgörande af det då framlagda förslaget till reglering af aflöningsförhållaudena

inom telegrafverket jemväl tagit i öfvervägande frågan

om semester för lokalförvaltningarnas ordinarie tjenstemannapersonal,

dervid styrelsen emellertid kommit till det resultat, att det icke vore

möjligt att åt hela denna personal vid telegrafverket bereda en dylik

årligen återkommande förmän. Vid den tid af året, äfven om den utsträcktes

till månaderna maj—oktober, då sådan ledighet vore för

tjenstemännens helsa gynsammast och äfven i öfrigt mest begärlig,

vore nemligen göromålen vid telegrafverkets stationer trägnast, och

om än semestern kunde förläggas till hvilken årstid som helst, befarade

styrelsen, att ett tillräckligt antal ersättningsmän skulle komma att

saknas för att åt hela personalen årligen bereda en dylik ledighet.

Telegrafstyrelsen hade derföre tänkt sig saken kunna ordnas genom

begränsning sålunda, att det i hvarje fall finge bero på styrelsens pröfning,

huruvida ordinarie tjensteman vid telegrafverkets linjer, verkstad

eller stationer kunde, vare sig för skötande af egna angelägenheter

eller för sjukdom eller svag helsas vårdande, under högst trettio dagar

under samma kalenderår erhålla ledighet utan minskning i sin aflöning.

För genomförande af en sådan anordning hemstälde telegrafstyrelsen,

att i staten måtte upptagas ett förslagsanslag å 25,000 kronor för be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 27

redande åt en del af den ifrågavarande personalen af tjenstledighet

utan aflöningsafdrag.

Ett sådant anslag var äfven upptaget i det af Eders Kongl. Maj:t

vid 1894 års riksdag framlagda förslag till definitiv stat för telegrafoch

telefonväsendet. Men då den ifrågasatta löneregleringen i sin

helhet af Riksdagen afslogs, förföll äfven den i sammanhang dermed

väckta frågan om beredande af möjlighet för tjenstemännen vid telegrafverkets

lokalförvaltning att erhålla ledighet utan minskning i aflöning.

Telegrafstyrelsen erinrar nu, att, sedan Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 19 maj 1892 angående regleringen af utgifterna under

riksstatens sjunde hufvudtitel tillkännagifvit sig icke i ärendets dåvarande

skick kunna bifalla väckt förslag om semester åt tjenstemännen

vid postanstalterna, bland annat af det skäl, att det syntes Riksdagen

uppenbart, att, om en dylik förmån medgåfves postpersonalen, anspråk

på enahanda förmån snarligen kunde motses från telegrafpersonalens

sida, hvilka anspråk i sådant fall svårligen kunde afvisas, af 1894 års

Riksdag anvisats medel till beredande af semester åt posttjenstemännen,

hvarförutom 1895 års Riksdag anslagit medel för att bereda jemväl

postvaktbetjente i särskilda fall någon tids ledighet med bibehållande

af full aflöning.

Telegrafstyrelsen har vidare anfört, hurusom personalen vid telegrafstationerna

utan allt tvifvel vore i lika stort behof som postpersonalen

af någon tids ledighet hvarje år och lika litet som andra tjenstemannakårer

vore i tillfälle att sjelfve ens till någon del bekosta denna ledighet.

Telegrafstyrelsen ansåge sig också knappt behölva påpeka den

stora fördelen både för personalen och för verket deraf att den öfveransträngning,

som åtminstone för de allra fleste måste blifva en följd

af oafbrutet arbete å telegrafstationerna, i tid motarbetades genom

kortare tiders sammanhängande, med en viss regelbundenhet återkommande

ledigheter. Erfarenheten hade visat, att en år efter år oafbrutet

fortsatt manipulering af telegrafapparater lätt medförde vissa

för tjenstgöringen mycket hindrande nervösa åkommor i armarne, hvartill

anledningarne gifvetvis skulle i betydlig mån minskas, om någon

tids hvila bereddes personalen. I samma mån uppbördssummorna vid

telegrafverkets stationer genom telefonens tillkomst flerdubblats, vore

det ock önskvärdt att kunna i god tid vid telegrafverket införa den

kraftiga kontroll å uppbördsmän, som läge i obligatoriskt frånträdande

af tjensten under någon tid af året. På sätt i telegrafstyrelsens af

mig förut omnämnda underdåniga skrifvelse af den 28 november 1893

framhållits, mötte emellertid vid detta verk särskilda svårigheter att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sjunde huivudtiteln.

kunna redan från början till fullo genomföra eu sådan semesterordning,

att alla ordinarie tjensteman vid stationerna skulle kunna påräkna att

hvarje år komma i åtnjutande af sådan ledighet, hvadan telegrafstyrelsen

måste förbehålla sig eu särskild pröfning i hvarje fall.

För åstadkommande af. den sålunda ifrågasatta ledigheten för

stationspersonalen har telegrafstyrelsen hemstält, att det måtte föreskrifvas,

att det i hvarje fall finge bero på styrelsens pröfning, huruvida

ordinarie tjensteman vid telegrafverkets stationer kunde, vare sig

för skötande af egna angelägenheter eller för sjukdom eller svag helsas

vårdande, under högst trettio dagar under samma kalenderår erhålla

ledighet utan minskning i aflöning, äfvensom att följande föreskrifter

måtte varda meddelade att, jemte öfriga redan gifna bestämmelser, gälla

såsom vilkor för tillgodonjutande af aflöningsförmåner å stat för stationstjenstemän,

nemligen

att tjensteman af lägre grad skulle, när sådant erfordrades för

beredande af ledighet utan minskning i aflöning, vara skyldig att, om

han förordnades till högre befattning vid telegrafstationerna, bestrida

densamma mot åtnjutande allenast af den honom eljest tillkommande

aflöning, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under ett

och samma kalenderår;

att vid telegrafstation anstäld tjensteman, som hade sig anförtrodd

uppbörd, skulle vara pligtig att å tid af året, som af vederbörande

öfverordnade myndighet bestämdes, begagna sig af ifrågavarande ledighet

utan minskning i aflöning;

att dessa föreskrifter ovilkorligen skulle lända till efterrättelse

för dem, som med eller efter 1897 års ingång tillträdde tjenstebefattning

vid telegrafstation;

att de, som dessförinnan tillträdt tjenstebefattning vid telegrafstation

och icke kunde mot sitt bestridande lagligen tillförbindas att

underkasta sig ifrågavarande föreskrifter, skulle blifva underkastade

desamma, om och när de anmälde sin önskan att komma i åtnjutande

af ledighet utan minskning i aflöning; samt

att beviljad ledighet utan minskning i aflöning icke finge räknas

tjensteman till last vid beräkning af den för vinnande af ålderstillägg

erforderliga tjenstetid.

Att behofvet af någon tids årlig, kostnadsfri ledighet från tjenstegöromålen

förefinnes för personalen vid telegrafverkets lokalförvaltning

i icke ringare grad än för postpersonalen, lärer ej kunna förnekas. Då

vid 1894 års riksdag frågan om beredande af dylik ledighet åt sistnämnda

personal vann sin lösning, förelåg, på sätt redan blifvit erinradt,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

29

jemväl ett förslag att, med den begränsning, som föranleddes af de

särskilda förhållandena inom telegrafverket, bereda en dylik förmån

äfven åt telegrafpersonalen. Att detta förslag, som ingick såsom ett.

led uti en allmän lönereglering för personalen vid telegrafverket, då

, icke vann framgång, torde så mycket mindre få anses hafva berott

derpå, att Riksdagen icke bekjertat behofvet för denna personal af den

ifrågasatta ledigheten, som af ett Riksdagens uttalande vid ett föregående

tillfälle synes framgå, att Riksdagen ansett de båda tjenstemannaklassernas

anspråk i detta hänseende ega lika befogenhet.

Instämmande i de skäl, telegrafstyrelsen anfört till stöd för sin

uti förevarande syfte gjorda framställning, anser jag mig böra biträda

densamma, med erinran dervid att de föreslagna vilkoren för den ifrågavarande

förmånens åtnjutande öfverensstämma med de af 1894 års

Riksdag godkända, genom nådiga brefvet den 25 maj samma år kungjorda

vilkoren för åtnjutande af den postpersonalen medgifna semesterförmån,

allenast med den skilnad, som betingas deraf att ledighet för person

tillhörande telegrafstaten skulle medgifvas efter pröfning af telegrafstyrelsen

i hvarje särskildt fall.

Såsom telegrafstyrelsen erinrat, har 1895 års Riksdag anvisat

medel för beredande i särskilda fall jemväl åt postvaktbetjente af någon

tids ledighet med bibehållande af full aflöning. Då staten för telegrafverkets

lokalförvaltning, i olikhet med postverkets motsvarande stat,

icke upptager aflöning för något visst antal betjente, utan allenast ett

förslagsanslag till arfvoden åt telegrambärare och uppassare vid stationerna,

förefinnes sålunda icke vid telegrafverkets stationer någon fast

anstäld personal af betjente, motsvarande de betjente vid postverket,

som genom 1895 års Riksdags beslut bereddes förmånen af viss tids

kostnadsfri ledighet.

Under förutsättning af bifall till hvad jag i fråga om aflöningsstaten

föreslagit, skulle denna stat ökas genom förhöjning af anslaget

till arfvoden för extra biträden och vikariat med ... kronor 25,000: —

hvaremot minskning skulle uppkomma genom

nedsättning i anslaget för ålderstiilägg åt dertill

berättigade af styrelsens personal med................... ,, 600: —

hvadan aflöningsstaten på det hela skulle komma

att ökas med .................................................................... kronor 24,400: —

Beträffande

Ofvergångsajlöningsstaten

har telografstyrelsen ej att föreslå någon ändring.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde hufvudtiteln.

Hvad dernäst angår

Pensions- och Understödsstaten,

föranledes, enligt hvad telegrafstyrelsen anmäler, ändring i denna stat ,

deraf, att, då bidraget till telegrafverkets pensionsinrättning skall motsvara

fem procent af den för året beräknade telegramportoinkomsten,

detta bidrag, vid det förhållande att samma inkomst för år 1897 beräknats

till 1,375,000 kronor, bör förhöjas, så att det motsvarar fem procent

å nämnda belopp eller således till 68,750 kronor.

Då bidraget är i staten för innevarande år uppfördt, med ett belopp

af 65,000 kronor, uppkommer genom den föreslagna förändringen, vid

hvilken intet är att erinra, en ökning i pensions- och understödsstatens

slutsumma af 3,750 kronor.

I anslagen under

Omkostnadsstaten

har telegrafstyrelsen icke föreslagit någon förändring.

Med de af mig ifrågasatta ändringar skulle telegrafverkets stater

för år 1897 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten ............................................... kronor 960,500: —

öfvergångsaflöningsstaten ........................... „ 4,600: —

pensions- och understödsstaten.................. „ 112,570:-—

omkostnadsstaten............................................. „ 262,800: —

tillsammans kronor 1,340,470

hvilket belopp med 28,150 kronor öfverstiger slutsumman å de af

Eders Kongl. Maj:t. faststälda utgiftsstaterna för år 1896.

Med åberopande af hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de omförmälda ändringarne

i telegrafverkets stater äfvensom af de föreslagna bestämmelserna angående

tjenstledighet utan minskning i aflöning för personalen vid

telegrafverkets stationer, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i

verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet

påkallade, må såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1897 anvisa enahanda belopp, 1,410,000 kronor,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

31

hvartill inkomsterna af telegrafmedel blifvit beräknade, samt tillika

medgifva, att det öfverskott, som kan å dessa inkomster uppstå, må

af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets och telefonväsendets

tidsenliga utveckling och förbättring.

Genom nådiga brefvet den 5 juni 1892 har Eders Kongl. Maj:t

anbefalt telegrafstyrelsen att årligen, intill dess definitiv stat för telegrafverkets

telefouväsen kan upprättas, vid afgifvande af förslag till utgiftsstater

för telegrafverket meddela ett öfverslag öfver de beräknade inkomsterna

af och utgifterna för telefonväsendet det år, statsförslaget afser.

Till åtlydnad häraf har telegrafstyrelsen meddelat, att dessa inkomster

och utgifter under år 1897 kunde, då hänsyn icke toges till

möjligen uppkommande nettobehållning, förslagsvis beräknas till följande

belopp:

Inkomster: abonuements- och särskilda samtalsafgifter kronor 2,100,000: —

Utgifter: för drift och underhåll kronor 1,450,000: —

till afbetalningar å

upplåntaauläggnings
-

medel.......................... „ 475,000:— „

till räntor å dylika

medel........................ ^__ 175,000:— „ 2,100,000: —

Tullverket.

Generaltullstyrelsen, som i underdånig skrifvelse den 11 sistlidne

november afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1897, har dervid

beträffande

Aflöning sst aten

till en början erinrat om följande förhållanden. Sedan Eders Kongl.

Maj:t den 25 maj 1894 funnit godt förklara, att generaltullstyrelsen vid

uppgörande af förslag till tullverkets utgiftsstater för år 1896 borde

utgå från den förutsättning, att den för uppbörd, debitering och redovisning

af fyr- och båkmedlen tullverket tillkommande provision å samma

[4-]

Tullverket.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjunde Imfvudtiteln.

medel, hvilken provision plägat godtskrifvas tullverkets aflöningsstat

och i mån af behof användas för samma ändamål som derå uppförda

anslag, skulle uppdebiteras och redovisas omedelbart för statsverkets

räkning, anmälde generaltullstyrelsen i sin den 17 november 1894 aflåtna

underdåniga skrifvelse angående regleringen af tullverkets stater

för år 1896, att styrelsen, som i anledning af berörda nådiga föreskrift

tagit i öfvervägande, i hvad mån en höjning af beloppet utaf de till

vikariatsersättning, extra biträden m. m. inom styrelsen och inom lokalförvaltningen

anvisade två anslag, utgörande det förra 15,000 kronor

och det senare 200,000 kronor eller tillhopa 215,000 kronor, kunde från och

med sistnämnda år blifva erforderlig, funnit det under förut angifna

förutsättning vara oundgängligen nödigt, att det å lokalförvaltningens

stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m. m.

höjdes med 20,000 kronor; i följd hvaraf styrelsen hemstälde, att detta

anslag måtte i 1896 års stat bestämmas till 220,000 kronor. Till stöd

härför anförde generaltullstyrelsen, att då af orsaker, för hvilka styrelsen

förut haft tillfälle att redogöra, det behof af förstärkt personal vid tullverkets

lokalförvaltning och vid gränsbevakningen, som redan år 1888

‘framträda derefter betydligt ökats samt detta behof hufvudsakligen

tillgodosetts genom anlitande af extra biträden, hade, oaktadt den förhöjning,

som år 1889 beviljats i det ena af förberörda anslag eller det

å lokalförvaltningens stat upptagna, utgifterna för vikariatsersättning,

extra biträden m. m. icke blott under åren 1890 — 1892, utan jemväl

under år 1893 öfverstigit sammanlagda beloppet af ifrågavarande två

anslag och de under tiden uppkomna besparingarne å den ordinarie

aflöningsstaten med i rundadt medeltal 19,500 kronor årligen; att, sedan

i aflöningsstaten för år 1894 tillkommit 7 nya kammarskrifvaretjenster

och 20 nya vaktmästaretjenster, visserligen behofvet af extra biträden

å de orter, der dessa tjensters innehafvare blifvit anstälda, eller städerna

Göteborg, Helsingborg och Malmö, väsentligen nedgått, men att

den häraf uppkommande besparing, som generaltullstyrelsen ansåge för

helt år kunna beräknas till högst 20,000 kronor, till större delen motvägdes

af den minskning å de för ifrågavarande utgifter disponibla medel,

som uppstått derigenom att samtidigt med omförmälda nya tjensters

inrättande indragning egt ruin af åtskilliga kustbevakningssysslor, som

sedan flera år tillbaka på försök hållits lediga och hvilkas aflöning,

tillhopa 14,800 kronor, följaktligen under tiden kunnat användas för

samma ändamål, hvartill oftanämnda anslag vore afsedda; samt att å

öfriga större tullplatser, likasom ock vid gränsbevakningen, det redan

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde linfvudtiteln. 33

varande behofvet af extra biträden kunde antagas snarare komma att

ökas än minskas.

Härefter och sedan i den under den 15 januari 1895 till Riksdagen

aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och

behof Eders Kongl. Maj:t, som ej haft något att erinra vid hvad generaltullstyrelsen

i ofvaunämnda skrifvelse den 17 november 1894 i nyssberörda

och öfriga hänseenden hemstält, föreslagit Riksdagen att, med

godkännande af de utaf styrelsen föreslagna förändringar i tullverkets

stater för år 1896, bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,593,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen, har Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 14 maj nästlidet år angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjunde hufvudtitel meddelat, att Riksdagen, under

vilkor att den tullverket tillkommande provision för uppbörden af fyroch

båkmedlen från och med år 1896 uppdebiterades och redovisades

omedelbart för statsverkets räkning, medgifvit, att det i tullverkets

aflöningsstat ingående, för lokalförvaltningen uppförda anslag till vikariatsersättning,

extra biträden m. m. förhöjdes med 20,000 kronor eller

från 200,000 kronor till 220,000 kronor, samt att Riksdagen jemväl i

öfrigt bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i fråga om tullverkets stater

föreslagit; och har Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref till generaltullstyrelsen

den 24 nyssberörda maj funnit godt dels förordna, att

omförmälda provision för uppbörden af fyr- och båkmedlen skulle från

och med år 1896 uppdebiteras och redovisas omedelbart för statsverkets

räkning, dels ock fastställa stater för tullverket, att fråu och med den

1 januari 1896 lända till efterrättelse.

Oaktadt sålunda oftanämnda å lokalförvaltningens stat uppförda

anslag till vikariatsersättning, extra biträden m. m. blifvit förhöjdt med

det belopp, generaltullstyrelsen föreslagit, har styrelsen sett sig nödsakad

att redan nu föreslå en ytterligare höjning af detsamma. Det

har nemligen under år 1895 visat sig oundgängligen nödigt att i en

vida större utsträckning, än generaltullstyrelsen vid afgifvande af sitt

förslag till reglering af tullverkets stater för år 1896 haft anledning

att antaga, anlita extra biträden ej mindre för bevakning af riksgränsen

mot Norge och Finland, hvaröfver, efter det tullsatserna å omalen och

malen spån mål i början af nästlidet år högst betydligt förhöjts, försök

till smuggling af nämnda varuartiklar tyd ligt vis måste befaras komma

att ega rum i mycket större omfattning än förut, utan äfven vid rikets

samtliga större tullförvaltningar för tillgodoseende derstädes af göroBih.

till Iliksd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjunde hufvudtiteln.

målens behöriga gång och trafikens berättigade anspråk på skyndsam

expedition. Under det att år 1894 utgifterna för de ändamål, hvartill

de å aflöningsstaten upptagna två anslag till vikariatsersättning, extra

biträden m. in. äro afsedda, uppgingo under månaderna januari—september

till 155,183 kronor 80 öre och under månaderna oktober—

december till 138,842 kronor 92 öre eller för hela året till 294,026

kronor 72 öre, hvilket sistnämnda belopp endast med 12,080 kronor

33 öre öfverstigit sammanlagda beloppet af nyssberörda båda anslag

och de under året uppkomna besparingarne å den ordinarie aflöningsstaten,

samt följaktligen under nämnda år den af generaltullstyrelsen

föreslagna och från och med innevarande år beviljade förhöjningen af

20,000 kronor i det å lokalförvaltningens stat upptagna anslaget skulle

hafva varit fullt tillräcklig, hafva i följd af ofvan angifna förhållanden

ifrågavarande utgifter under månaderna januari—september nästlidet år

stigit till 169,566 kronor 78 öre eller 14,382 kronor 98 öre mera än

under motsvarande tid år 1894. Sålunda skulle under nästlidet år dessa

utgifter, äfven om desamma, hvilket generaltullstyrelsen likväl ej ansåge

antagligt, under årets sista qvartal icke uppginge till högre belopp

än under sista qvartalet år 1894 samt tillika å aflöningsstaten under

år 1895 uppstode lika stora besparingar som under år 1894, hvilket ej

heller kunde förväntas, ändock komma att öfverstiga summan af de två

anslagen till vikariatsersättning, extra biträden m. m. samt nyssberörda

besparingar med i jemnadt hundratal 26,400 kronor eller 6,400 kronor

mera än de belopp, som från och med innevarande år vore för ändamålet

afsedda.

Härtill kommer, att, enligt hvad generaltullstyrelsen tillika meddelar,

den vid gränsen mot Finland anordnade bevakning, som sedan

flera år tillbaka plägat under vintermånaderna erhålla en förstärkning

af två till sex man, för innevarande vinter måste förstärkas med icke

mindre än tolf man, af hvilka halfva antalet är afsedt att utöfva tulluppsigt

ofvanför den längst i norr nu varande gränseposteringens

patrulleringsområde. Af orsak, som ofvan angifvits, har det synts

generaltullstyrelsen vara högst antagligt, icke blott att berörda förstärkning,

för hvilken aflöningen ännu icke blifvit definitivt bestämd,

men ej kommer att understiga 10,800 kronor för år räknadt, jemväl under

andra delar af året än vintermånaderna blifver behöflig, utan äfven att

än ytterligare förstärkning af så väl omförmälda gränsbevakning som

gränsbevakningen mot Norge kommer att kräfvas.

På grund af nu anförda förhållanden har generaltullstyrelsen funnit

det vara uppenbart, att de medel, styrelsen från och med år 1896 har

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

35

att disponera för extra biträdens aflönande, icke på långt när äro dertill

tillräckliga; och anser styrelsen ett belopp af 30,000 kronor årligen

vara redan från och med innevarande år ytterligare behöflig! för

ifrågavarande ändamål. Generaltullstyrelsen hemställer derföre, ej mindre

att det å lokalförvaltningens stat uppförda anslag till vikariatsersättning,

extra biträden m. m. måtte i 1897 års stat förhöjas med 30,000 kronor

eller från 220,000 kronor till 250,000 kronor, utan äfven att Eders Kong!.

Maj:t täcktes bemyndiga styrelsen att under innevarande år, i den mån

aflöning till erforderliga extra biträden vid lokalförvaltningen och gränsbevakningen

skulle visa sig icke kunna utgå af nyssnämnda anslag

samt under året uppkommande besparingar å den ordinarie aflöningsstaten,

för detta ändamål af tullmedel förskottsvis använda högst 30,000

kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 10 november 1893 dels medgifvit,

att tullkammare under tullförvaltares öfverinseende finge i staden Falun

inrättas, dels ock i sammanhang dermed beviljat staden nederlags- och

transitupplagsrätt, har Eders Kong]. Maj:t genom nådigt bref den 4

oktober nästlidet år bemyndigat generaltullstyrelsen att medelst förordnanden,

gällande tills vidare, tillsätta den för tullförvaltningeus i

nämnda stad behöriga handhafvande erforderliga personal, bestående

af en tullförvaltare och eu vaktmästare, hvilka skulle erhålla: tullförvaltaren,

jemte ett anslag till resekostnader å 200 kronor, 2,000 kronor

i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar samt vaktmästaren

000 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar, hvarjemte

Eders Kongl. Maj:t medgifvit, att berörda aflöningsbelopp till de delar,

det i tullverkets stat till en tullkammareföreståndares i Falun aflöning

uppförda tjenstgöringspenningeanslag å 200 kronor dertill icke försloge,

finge af generaltullstyrelsen bestridas af tillgängliga medel, intill

dess beloppen kunde varda i ordinarie aflöningsstaten upptagna.

Generaltullstyrelsen hemställer nu, att de sålunda provisoriskt bestämda

löne- och tjenstgöringspenningebelopp måtte i 1897 års stat uppföras

samt för ifrågavarande tullförvaltare och vaktmästare derjemte upptagas

enahanda ålderstillägg, som äro för deras vederlikar enligt nu gällande

stat faststälda.

Derest berörda provisoriska anordningar upptagas i den ordinarie

aflöningsstaten och i följd deraf tullkammareföreståndarebefattningen i

Falun indrages, skulle således i denna stat dels tillkomma en tullförvaltare

i Falun med samma aflöning som tullförvaltarne i Nyköping,

Marstrand, Sölvesborg, Ronneby, Lidköping och Östersund, dels antalet

vaktmästare med 600 kronors lön ökas med en eller från 123 till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjunde hufvudtiteln.

124, dels antalet tullkammareföreståndare med tjenstgöringspenningeanslag

af 200 kronor minskas med en eller från 13 till 12. Den tillökning

i den ordinarie aflöningsstaten, som för tullkammaren i Falun

härigenom skulle uppstå utöfver hvad derstädes förut utgått, uppgår

till 3,700 kronor.

Generaltullstyrelsen anmäler vidare, att det visat sig behöfligt

att vid tullbevakningen i Helsingborg, hvarest genom vidtagna utvidgningar

af stadens hamn samt öppnande af ångfärjeförbindelse med

Helsingör bevakningsgöromålen högst betydligt ökats, anställa ytterligare

en uppsyningsman utöfver den å dervarande tullkammares stat

nu uppförde. Detta behof bar hittills af generaltullstyrelsen tillgodosetts

genom att uppdraga åt eu af vaktmästarne vid nämnda bevakning

att i egenskap af biträdande uppsyningsman tjenstgöra, men då behofvet

visat sig icke vara af blott öfvergående beskaffenhet, bar det synts

generaltullstyrelsen vara lämpligast och riktigast, att å tullkammarens

stat uppföres ytterligare en uppsyningsman; och bar generaltullstyrelsen

derföre hemstält, att å tullverkets aflöningsstat måtte, utöfver der redan

upptagne uppsyningsmän, uppföras ytterligare en dylik med samma

aflöning, som tillkommer nuvarande uppsyningsmannen i Helsingborg,

eller lön 1,000 kronor och tjenstgöringspenningar 500 kronor, med rätt

till två ålderstillägg å tillhopa 300 kronor.

I händelse af bifall till hvad generaltullstyrelsen i afseende å

aflöningsstaten hemstält, skulle denna stat komma att ökas med följande

belopp:

förhöjning i anslaget till vikariatsersättning, extra

biträden m. m. vid lokalförvaltningen ..................... kronor 30,000: —

aflöning åt tullförvaltaren i Falun och en vaktmästare

derstädes, efter afdrag af aflöningen vid en tullkammareföreståndarebefattning,

som indrages, ...... „ 3,700: —

aflöning åt en uppsyningsman i Helsingborg..........._ 1,500: —

eller tillhopa kronor 35,200: —

hvadan statens slutsumma, senast faststäld till 1,863,400 kronor, skulle

för år 1897 uppgå till 1,898,600 kronor.

Då de omständigheter, på hvilka generaltullstyrelsen grundat sin

framställning om förhöjning med 30,000 kronor i det å lokaltullförvaltningens

stat uppförda anslag till vikariatsersättning, extra biträden

m. m., äro af beskaffenhet att göra sagda förhöjning oundgänglig, kan

jag ej annat än biträda förslaget derom. På sätt generaltullstyrelsen

ådagalagt, föreligga äfven för innevarande år enahanda omständigheter,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjunde hnfvndtiteln.

med afseende hvarå jag, i enlighet med hvad generaltullstyrelsen hemstält,

är sinnad tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att framdeles, i sammanhang

med fastställande af tullverkets utgiftsstater för år 1897, bemyndiga

generaltullstyrelsen att under innevarande år till aflöning åt erforderliga

extra biträden vid tullverkets lokalförvaltning och gränsbevakningen,

i den mån medel dertill skulle visa sig icke kunna utgå

af det å lokalförvaltningens stat uppförda anslag till vikariatsersättning,

extra biträden m. m. samt under året uppkommande besparingar å den

ordinarie aflöningsstaten, förskottsvis utbetala högst 30,000 kronor;

och torde Eders Kongl. Maj:t i den nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof, som till innevarande års Riksdag aflåtes,

göra framställning om ersättande af det belopp, som i nämnda ordning

kan på grund af nådigt bemyndigande komma att af generaltullstyrelsen

förskjutas.

Hvad generaltullstyrelsen i öfrigt under aflöningsstaten hemstält

finner jag mig jemväl böra tillstyrka.

Enligt hvad generaltullstyrelsen anmäler, har

Indragning sstaten,

som för år 1896 upptagits till 15,550 kronor, genom eu derå uppförd

persons afgång minskats med 360 kronor, i följd hvaraf denna stats

slutsumma komme att utgöra 15,190 kronor.

I öfriga stater ifrågasätter generaltullstyrelsen ej annan ändring,

än att, till jemnande af staternas slutsumma, det å omlcostnadsstaten

uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter måtte ökas med 160

kronor samt denna stat, som för innevarande år bestämts till 213,000

kronor, sålunda upptagas till 213,160 kronor.

Med iakttagande af sålunda föreslagna ändringar skulle tullverkets

stater för år 1897 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten

öfvergångsaflöningsstaten .........................................

ålderstilläggsstaten .........................................................

indragningsstaten ...........................................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

!...........................................................................

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjente

cfterlemnade enkor och barn (deraf

10,000 kronor bestämdt anslag) .........................

omkostnadsstaten ..........................................................

kronor 1,898,600

12,250

220,000

15,190

227,000: —

41,800

213,160

summa kronor 2,628,000

eller 35,000 kronor mera än det belopp, hvarå 1896 års stat slutar

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjunde hufvudtiteln.

[5.J

Ersättning till

städerna för

mistad tolag.

Hvad generaltullstyrelsen i fråga om aflöningsstaten föreslagit

har jag redan tillstyrkt; och då jag icke har anledning till erinran vid

de af generaltullstyrelsen föreslagna ändringar i tullverkets öfriga

stater, tillstyrker jag, under åberopande af hvad ofvan anförts i fråga

om erforderligt förskott åt generaltullstyrelsen under innevarande år,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

dels, med godkännande af de utaf generaltullstyrelsen föreslagna

förändringar i tullverkets stater, för år 1897 bestämma anslaget för tullverket

till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,628,000

kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,

dels ock medgifva, att det belopp, som, i den mån aflöning till

erforderliga extra inträden vid lokaltullförvaltningen och gränsbevakningen

skulle visa sig icke kunna utgå af det å lokalförvaltningens

stat för innevarande år uppförda anslag till vikariatsersättning, extra

biträden in. m. samt under året uppkommande besparingar å den ordinarie

aflöningsstaten, kan komma att, högst med 30,000 kronor, efter

nådigt bemyndigande af generaltullstyrelsen under samma år för nyssberörda

ändamål förskjutas, må af tullmedlen för år 1896 godtgöras.

Ersättning till städerna för mistad tolag.

Förslagsanslaget för ersättning till städerna för mistad tolag är

i riksstaten för innevarande år uppfördt med 1,900,000 kronor. Utgifterna

under denna anslagsrubrik hafva år 1892 uppgått till 2,106,228

kronor 41 öre, år 1893 till 2,100,894 kronor 94 öre och år 1894 till 2,184,005

kronor 47 öre, med afseende hvarå jag hemställer, att Eders Kongl.

Maj:t må föreslå Riksdagen

att höja förslagsanslaget för ersättning till städerna för mistad

tolag, 1,900,000 kronor, med 200,000 kronor till 2,100,000 kronor.

Skogsväsendet.

[6.]

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1896 uppfördt:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

39

dels bestämdt anslag:

för skogsstaten ....................................... kronor 447,208: —

„ statens skogsläroverk.................... „ 47,700: — 494,908:

dels förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets lärare
personal

................................................................................... 84,400: —

dels reservationsanslag :

till enskilda skogsundervisningen ... kronor 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

.............................................. „ 559,092: —567,692: —

tillsammans kronor 1,147,000: —

Domänstyrelsen har i sin den 17 september 1895 aflåtna underdåniga

skrifvelse angående anslagsbehofvet för år 1897 anmält, att

någon ändring icke påkallades i beloppen af de för skogsstaten, för statens

skogsläroverk och till ålderstillägg nu uppförda anslag.

Hvad åter angår reservationsanslaget till enskilda skog sunder visningen,

erinrar domänstyrelsen derom, att sedan Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 9 maj 1894 uttalat såsom önskvärdt, att de understöd,

som för närvarande från sagda reservationsanslag utginge till de privata

skogsskolorna, måtte snarast möjligt indragas, så hade Eders

Kongl. Maj:t i nådigt bref af den 25 i samma månad anbefalt domänstyrelsen

att i sammanhang med afgifvande af förslag angående anslagsbehofvet

för skogsväsendet för år 1896 inkomma med utredning, huruvida

nyssnämnda understöd skulle kunna utan olägenhet indragas.

Den sålunda infordrade utredningen lemnades af domänstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 29 september 1894, deruti styrelsen anförde

följande. De enskilda skogsskolor, som för närvarande åtnjöte statsbidrag

från ifrågavarande anslag, hvardera med 3,800 kronor årligen,

vore Skogshåll i Årila socken af Södermanlands län och Presterud i Varnums

socken af Vermlands län, hvarjemte 1,000 kronor årligen åtnjötes af Gotlands

läns folkhögskolas landtbrukskurs för eu lärare i skogshushållning.

Skogshålls skogsskola bildades redan hösten å,r 1856, sedan Kongl. Maj:t

den 8 augusti nämnda år på det sätt bifallit Södermanlands läns hushållningssällskaps

underdåniga framställning om anslag till underhållande

af en skogvaktareskola i länet, att, derest hushållningssällskapet visade

sig under året hafva på ändamålsenligt sätt organiserat skolan, ett statsbidrag

för lärarens aflöning finge af allmänna medel utgå med 500

riksdaler banko årligen i tre år, under förbindelse för hushållnings
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Sjunde hufvudtiteln.

sällskapet att till chefen för civildepartementet anmäla, åt hvem lärarebefattningen

anförtroddes, och att afgifva berättelse öfver skolans verksamhet.

Redan för de två sista af nämnda år höjdes emellertid genom

nådiga beslut af den 13 mars 1857 och den 2 juli 1858 anslaget till

1,500 riksdaler riksmynt, Sistnämnda anslagsbelopp utgick derefter

på grund af upprepade nådiga beslut år efter år intill hösten år 1866,

hvarefter det jemlikt nådiga brefvet den 11 juli 1865 för tiden från

och med den 1 november 1866 höjdes till 2,500 riksdaler riksmynt,

motsvarande halfva beräknade underhållskostnaden, under vilkor att

hushållningssällskapet genom erforderligt antal skickliga lärare besörjde

undervisningen vid skolan samt bekostade och underhölle anstalten, ansedd

för minst 12 lärlingar, som der skulle erhålla undervisning, kosthållning

samt en tjenlig uniformsbeklädnad, och af hvilka minst halfva

antalet skulle vara från all afgift befriadt, samt att skolan underkastades

den tillsyn och kontroll, som för dylika läroanstalter i allmänhet vore

eller kunde blifva föreskrift^. Detta fortgick till den 1 november 1876,

då enligt nådiga brefvet den 16 juni samma år anslaget ytterligare

höjdes till 3,800 kronor, hvarefter detsamma med lika belopp årligen

utgått, äfven sedan, såsom af nådiga brefvet den 13 juli 1887 framginge,

hushållningssällskapet förklarat sig efter den 1 november samma år vara

nödgadt inskränka sitt bidrag till tillhandahållande af lokal med inventarier.

Anslaget utgick i början från skogsplanteringskassan, uppfördes

jemlikt nådiga brefvet den 20 januari 1871 å reservationsanslaget

till skogsväsendet, upptogs derefter enligt nådiga brefvet den 16 juni

1876 såsom extra anslag och inflyttades från och med år 1879 jemlikt

nådiga brefvet den 24 maj 1878 åter under berörda reservationsanslag.

Vid skolan meddelades undervisning åt 9—13 lärlingar årligen intill

år 1887, hvarefter antalet inskränktes till 10.

Beträffande Presteruds skogsskola anförde domänstyrelsen, att,

sedan Vermlands och Örebro läns landsting, under förutsättning att af

statsmedel erhölles ett årligt bidrag af 3,800 kronor till en för sagda

län gemensam skogsskola inom förstnämnda län, beviljat de för en

dylik skogsskolas inrättande och underhåll under tre år, räknadt fråu

den 1 november 1876, erforderliga medel och Eders Kongl. Maj:t i

nådigt bref den 10 december 1875, under vilkor att ifrågavarande skogsskola

den 1 november 1876 öppnades och sedermera under tre år derefter

underhölles, tillförsäkrat skolan bidrag af statsmedel för samma

tid till belopp af 3,800 kronor om året, skolan sistnämnda år begynts

å egendomen Presterud. Anslaget, som i början utgick såsom extra

anslag, men enligt nådiga brefvet den 24 maj 1878 med år 1879 in
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

41

rymdes uti reservationsanslaget till skogsväsendet, bär sedermera år efter

år förnyats med oförändradt belopp, hvaremot Vermlands ecb Örebro

läns landstings årliga bidrag, som för året 1876—77 utgjorde tillsammans

5,400 kronor och de derpå följande åren 3,900 kronor, nedsattes

från och med den 1 november 1881 till 3,000 kronor, från och med

den 1 november 1885 till 2,400 kronor, från och med den 1 november

1887 till 1,350 kronor, från och med den 1 november 1889 till 1,000

kronor, från och med den 1 november 1891 till 933 kronor samt

från och med den 1 november 1893 till 866 kronor. För tiden från

och med den 1 november 1895 till samma dag år 1897 både landstingen

åter höjt sitt gemensamma anslag till 1,000 kronor årligen

under förutsättning af statsbidragets beviljande till oförändradt belopp.

Lärlingarnes antal, som från början utgjorde 18, nedgick efter år 1886

till 10 för år, dels från Vermlands och dels från Örebro län.

Domänstyrelsen erinrade vidare, att styrelsen i underdånig skrifvelse

af den 19 december 1892, i sammanhang med förslag om flyttning

af statens skogsskola vid Böda på Öland till den för kronans

räkning inköpta egendomen Grönbo i Örebro län, andragit, bland annat,

att inom landets mellersta delar visserligen redan förefunnes de två

enskilda skogsskolorna Skogshåll och Presterud, men att upphörandet

af åtminstone den sistnämnda endast vore eu tidsfråga, då i betraktande

toges, dels att den nuvarande skolföreståndaren, å hvars egendom skolan

nu vore förlagd, redan uppnått hög ålder, dels ock, hufvudsakligast,

att de anslag, som landstingen åtagit sig till skolans uppehållande, under

årens lopp väsentligen inskränkts. Efter Böda skogsskolas förflyttning till

Grönbo syntes vigten af den specielt för Örebro län och Vermland afsedda

skogsskolan vid Presterud, som onekligen under den tid, densamma

var den enda inom bergslagen belägna anstalt för utbildandet af särskilt

för dervarande bruksskogar lämpliga skogvaktare, fyllt ett verkligt behof,

framdeles blifva betydligt reducerad, helst som af de från statens

skogsskolor utexaminerade lärlingarne endast ett fåtal kunde vinna

anställning i statens tjenst och de öfrige således blefve disponibla för

den enskilda skogshushållningen, i hvilket sistnämnda afseende domänstyrelsen

tilläte sig hänvisa till den utredning, som återfuunes i det

Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1894 års Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

för den 13 januari 1894 (sid. 62). Enligt domänstyrelsens

mening förefunnes derföre ej skäl för bibehållande af statsbidrag till

Presteruds skogsskola. Då emellertid antagligt vore, att skolan icke

Bill. till ]likså. Prot. 1890. 1 Sand. L Afd. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Sjunde hufvudtiteln.

komme att utan statsbidrag vidare uppehållas, och någon tid syntes

erforderlig för nödig afveckling, kunde styrelsen ej tillstyrka statsbidragets

indragning förr än med den 1 november 1896, hvarföre och

då de för visst år dittills beviljade statsbidragen utgått för tiden intill

den 1 november samma år, anslagets uppförande jemväl i 1896 års stat

syntes blifva erforderligt.

Indragning af statsbidraget till skogsskolan vid Skogshåll i Södermanland

ansåg sig domänstyrelsen deremot icke kunna förorda för det

närvarande, innan erfarenhet vunnits om den verkan, upphörandet af

skolan vid Presterud och inrättandet af skolan vid Grönbo kunde utöfva.

Med afseende härå och då intet skäl syntes föreligga för ändring i

det bidrag, som jemlikt nådiga brefvet den 24 juli 1885 utginge till

Gotlands läns folkhögskola, hemstälde domänstyrelsen i sin nu ifrågavarande

skrifvelse af den 29 september 1894, att reservationsanslaget

till enskilda skogsundervisningen måtte för år 1896 utgå med oförändradt

belopp, 8,600 kronor. I den till 1895 års Riksdag aflåtna

nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof ifrågasatte

ej heller Eders Kongl. Maj:t någon ändring i beloppet af berörda

anslag.

Med underdånig skrifvelse den 11 oktober 1894 öfverlemnade

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vermlands län en af länets

landsting, som lika med Örebro läns landsting, för uppehållande af

skogsskolans vid Presterud verksamhet under ytterligare två års tid,

räknadt från den 1 november 1895, anslagit 500 kronor årligen, gjord

underdånig framställning om fortsatt understöd af statsmedel till nämnda

skogsskola med 3,800 kronor årligen under två år, räknadt från sistnämnde

dag.

Sedan numera jemlikt nådiga brefvet den 10 april 1895 statens

skogsskola vid Böda blifvit vid ingången af juli månad samma år

flyttad till den af staten till kronopark nyinköpta, i Norbergs socken

af Gamla Norbergs bergslags härad och Vestmanlands län belägna egendomen

Bjurfors, hvilken efter anstälda undersökningar befunnits lämpligare

såsom förläggningsort för skogsskola än den tillförene för ändamålet

ifrågasatta egendomen Grönbo, har domänstyrelsen i sin ofvan

omförmälda underdåniga skrifvelse af den 17 september 1895 föreslagit,

att, då de i styrelsens underdåniga skrifvelse af den 29 september

1894 anförda skäl för indragning från och med år 1897 af det nu

med 3,800 kronor årligen utgående statsbidrag för Presteruds skogsskola

fortfarande qvarstode, anslagen till den enskilda skogsundervisningen

måtte inskränkas till de för Skogshålls skogsskola och för Gotlands

s. 43 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvud ti teln. 43

läns folkhögskolas landtbrukskurs anvisade beloppen af 3,800 kronor

för den förra och 1,000 kronor för den senare, eller tillsammans 4,800

kronor. Då emellertid sistnämnda belopp syntes vara alltför obetydligt

för att behöfva i riksstaten uppföras under särskild anslagstitel, ansåge

domänstyrelsen detsamma — såsom i verkligheten afsedt till skogsväsendets

befrämjande — utan olägenhet kunna under särskild rubrik inrymmas

i den öfriga delen af reservationsanslaget.

Hvad domänstyrelsen sålunda hemstält anser jag mig böra biträda.

I fråga om reservationsanslaget för skogsväsendet anför domänstyrelsen

vidare i sin underdåniga skrifvelse af den 17 september sistlidet

år, att, såsom styrelsen redan den 27 november 1883 vid afgifvande

af underdånigt generalförslag för skogsväsendet och sedermera

vid flera tillfällen framhållit, vore fortgående undersökningar om skogsträdens

tillväxt och lefnadsförhållanden i öfrigt. samt i samband härmed

stående frågor af största betydelse för utvecklingen af landets skogshushållning.

Sedan år 1884 hade ock undersökningar i sådant syfte

pågått och hittills hufvudsakligast. omfattat de norrländska skogarna.

Resultat deraf förelåge i särskilda afhandlingar, författade af de tjenstemän

vid skogsinstitutet och vid skogsstaten, åt hvilka undersökningarne

varit anförtrodda, nemligen: »Om Norrbottens skogar», 1886, af C. G.

Holmerz och Th. Örtenblad, »Om skogarne och skogshushållningen i

Norrland och Dalarne», 1894, af Th. Örtenblad, samt »Skogsundersökningar

i Norrland och Dalarne», 1895, af Alb. Nilsson och K. G. G.

Norling, hvarjemte fil. d:r Ernst Henning, som erhållit domänstyrelsens

förordnande att, i sammanhang med fullgörande af ett uppdrag från

geologiska byrån, undersöka de jemtländska skogsförhållandena, utgifva

»Studier öfver vegetationsförhållandena i Jernband ur forstlig,

agronomisk och geologisk synpunkt», 1895.

Dels med ledning af de anvisningar dessa undersökningar lemna!,

dels ock oberoende af dem hade under senare decenniet inom flera

revir vidtagits försöksåtgärder, förnämligast genom anläggande af profytor

för jemförande iakttagelser och rön i fråga om skogsföryngringen

dels efter timmerblädning i de norra orterna, dels ock å ljungfält i

södra och mellersta delarne af landet.

Om än genom dessa undersökningar och försöksåtgärder vunnits

för skogshushållningen vigtiga resultat, läge det dock i sakens egen

natur, att det för eu tillfredsställande lösning i alla detaljer af spörsmålet,

huru afkastningen af våra under vidt skilda förhållanden förekommande

skogar skulle kunna uppdrifvas till den högsta möjliga, utan

att uthålligheten äfventyrades, påkallades, ej allenast att dessa under
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Sjunde liufvudtiteln.

sökningar fortsattes, utan äfven att desamma och i samband dermed

stående försöksåtgärder anordnades systematiskt för en längre tidsföljd,

så att såväl skogsträdens förhållanden med hänsyn till frösättning,

groning, tillväxt m. m. som ock verkan af olika förfaringssätt vid

skogens afverkning, föryngring och vård måtte kunna med full noggrant^

efter vissa tidsperioder iakttagas. I de flesta europeiska länder,

der skogarne intoge någon afsevärd utsträckning, vore ock med betydliga

kostnader inrättade forstliga försöksanstalter, i hvilka under

ledning af något högre skogsläroverk undersökningarne utfördes af

vissa dertill utsedde tjenstemäu. Äfven i vårt till hufvudsaklig del af

skogsmark bestående land med sina olika, på skogsvegetationen inverkande

klimatiska och andra förhållanden syntes enligt domänstyrelsens

mening, sedan numera genom stegradt behof af skogsprodukter för

industrier och export möjligheten af en intensivare skogshushållning

inträdt och ofvan nämnda spörsmåls snara lösning vore af den största

betydelse, tidpunkten vara inne för de forstligt-naturvetenskapliga undersökningarnes

och försöksåtgärdernas fullständigande och utveckling på

en bredare bas.

Då statsskogarne i vårt land intoge en jemförelsevis ringa del

af landets hela skogsareal, skulle det forstliga försöksväsendet ega betydelse

jemväl för befordrande af skogshushållningen å de enskildes

marker, som deraf skulle i väsentlig mån understödjas och gagnas vid

besvarandet af spörsmål om skogens lämpligaste behandling under olika

klimatiska och andra förhållanden.

Rörande den uppgift, ett forstligt försöksväsende hos oss skulle

hafva att fylla, äfvensom i fråga om den kostnad, som derför erfordrades,

har vid skogsinstitutet utarbetats ett af institutets direktör till domänstyrelsen

inlemnadt förslag, enligt hvilket de frågor, som i främsta

rummet borde utredas och lösas, skulle vara 1) vårt lands skogstyper,

dessas jordmånsförhållanden och utveckling, 2) skogsträdens förhållanden

inom olika skogstyper med hänsyn till frösättning, groning, tillväxt

m. m., samt 3) trädsjukdomarnes uppträdande inom olika skogstyper,

deras verkningar och medel till deras bekämpande. I följd af

rikets stora utsträckning borde arbetet fortgå på två afdelningar —

en för Norrland och Dalarne samt eu för det öfriga Sverige — och

vid hvardera afdelningen anställas en skogstjensteman och en botanist.

Utom utväljande och kartläggning af lämpliga försöksytor i landets

skilda delar, dels och hufvudsakligen på statsskogar, dels äfven å enskildes

skogar, i den mån så kunde ske efter öfverenskommelse med

större skogsegare och bolag, skulle således arbetena vid försöksväsen
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

45

det omfatta utarbetande af beskrifning öfver samma ytor till jordmån

och ståndskog, denna senares uppskattning äfvensom dess behandling

och föryngring efter olika metoder, jemförande skogsodlingsförsök,

sammanfattning af de vunna resultaten m. m., allt arbeten, som kunde

uppdragas endast åt erfarna och skickliga personer med intresse och

särskild begåfning derför; och borde det tillkomma skogsinstitutets

direktör att genom inspektioner följa försöksväsendets handhafvande

och utveckling samt att derom till domänstyrelsen ingifva årliga berättelser

äfvensom de förslag, som kunde påkallas.

Domänstyrelsen förmäler sig, med ledning af skogsinstitutets ofvan

berörda förslag, anse, att kostnaderna för det forstliga försöksväsendet

kunde beräknas till: arfvoden åt två skogstjenstemän och två botanister

10,000 kronor, rese- och traktamentsersättningar, tillfälliga biträden

och handtlangning 6,000 kronor samt litteratur, instrument, materialier,

afbildniugar, tryckning m. m. 4,000 kronor, eller i rundt tal tillsammans

20,000 kronor, att användas enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kongl. Maj:t framdeles kunde finna skäligt i nåder meddela.

Som emellertid reservationsanslaget, sådant det nu vore, icke lemnade

tillgång till denna ökade utgift, har styrelsen hemstält om detsammas

höjande med sistnämnda belopp.

Att ett forstligt försöksväsende skulle få en vigtig uppgift att

fylla och varda af ej ringa betydelse ej mindre för statens än äfven

för de enskildes skogshushållning, är jag villig att medgifva. Men då,

på sätt af domänstyrelsens skrifvelse framgår, utväg icke saknats att

åvägabringa ganska omfattande och värderika utredningar af skogsvetenskapliga

frågor af större betydelse för skogshushållningen, orn

ock dessa utredningar hittills icke kunnat erhålla den med det föreslagna

försöksväsendet afsedda kontinuitet, synes mig- med anordnandet

af detta försöksväsende kunna anstå, och jag anser mig derföre

icke för närvarande böra tillstyrka den af domänstyrelsen för ifrågavarande

ändamål föreslagna förhöjning i reservationsanslaget för skogsväsendet.

Åberopande hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t. täcktes föreslå Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten

af det under anslagstiteln »Skogsväsendet» uppförda reservationsanslag

å 8,600 kronor till enskilda skogsundervisniugen, höja reservationsanslaget

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet med 4,800 kronor från 559,092 kronor till

563,892 kronor;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjunde hufvudtiteln.

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning

:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ........................ kronor 447,208: —

„ statens skogsläroverk ...... ___47,700: — kronor 494,908: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets

lärarepersonal ........................................................ „ 84,400: —

reservationsanslag:

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet ........................... „ 563,892: —

summa kronor 1,143,200: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

skulle minskas med 3,800 kronor.

I fråga om ersättning för uppehållande under vakans eller tjenstledighet

af kronojägarebefattning förklarades genom nådiga brefvet den

19 november 1880, att, jemte det stadgandet i nådiga brefvet den 4

november 1876, att med dylik befattning förenade tjenstgöringspenningar

i hvarje fall skulle utgå till den, som tjensten förrättade, fortfarande

borde lända till efterrättelse, arfvode för förordnande såsom kronojägare,

vare sig detta vore föranledt. af vakans eller af ordinarie tjensteinnehafvarens

ledighet, skulle för tjenstgöringstiden utgå med ett belopp,

som, tjenstgöringspenningarne inberäknade, motsvarade hel aflöning,

hyresersättning, der sådan förekomme, jemväl deri inbegripen, jemte

resepenningar. Tillika anbefaldes statskontoret förständiga Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande att utbetala berörda arfvodes- eller fyllnadsbelopp:

vid vakans af det å sjunde hufvudtiteln uppförda bestämda

anslaget till skogsväsendet samt vid andra förordnanden under förskottstitel

att genom statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t till ersättande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

47

anmälaB. Genom nådigt bref den 11 november 1881 föreskrefs derefter,

att fyllnadsersättningarne skulle från och med början af år 1882

utbetalas af de till skogsstyrelsens disposition innestående skogsmedel

och nämnda styrelse göra den statskontoret förut åliggande underdåniga

anmälan i och för ersättning.

Enligt nådiga brefvet angående ny reglering af skogsstaten den

29 november 1889 skedde i nyssnämnda bestämmelser den ändring,

att rätten till fyllnadsarfvode utöfver tjenstgörings- och resepenDingar

för tillförordnad kronojägare inskränktes till fall af vakans eller

ordinarie tjensteinnehafvarens ledighet för sjukdom, hvarjemte föreskrefs,

att i hvarje fall fyllnaden skulle utbetalas såsom förskott, att af

domänstyrelsen anmälas till ersättande. Staten för kronojägare bestämdes

samtidigt på följande sätt:

för de sex norra länen:

lön ...............................................

.................................... kronor 400: —

tjenstgöringspenningar ..........

.................................... 11

150: —

resepenningar............................

.................................. . „

100: —

eller tillsammans kronor

650: —

hvartill i de fall, då kronojägare saknar boställe,

kommer hyresersättning....

..................................... „

100: —

alltså eventuelt kronor

750: —

för Vermlands län:

lön ..........

kronor 400? —

tjenstgöringspenningar ..........

.....................................

100: —

resepenningar...........................

.................................... 11

100: —

eller tillsammans kronor

600: —

eventuel hyresersättning.......

..................................... 11

100: -

alltså eventuelt kronor

700: —

för de öfriga länen:

lön..................................................

..................................... 11

400: —

tjenstgöringspenningar ...........

....... ..................... ..... 11

100: —

eller tillsammans kronor

500: —

eventuel hyresersättning .......

................................... 11

100: —

alltså eventuelt kronor

600: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Sjunde Irafvndtiteln.

1 följd häraf utgöra fyllnadsersättningarne utöfver tjenstgöringsoch

resepenningarne för närvarande inom hela riket 400 kronor eller,

när ej boställe är med tjensten förenadt, 500 kronor för år räknadt.

Alltsedan år 1890, då skogsstatens nuvarande aflöningsförmåner

inträdde, hafva vikariatsfyllnaderna för kronojägaretjenster utgjort:

1890 ..................................................... kronor 13,861: 23

1891 ...................................................... „ 5,652: 79

1892 ....................................................... „ 6,224: 90

1893 ....................................................... „ 8,212: 24

1894 ........................................................ „ 7,514: 09

De sålunda för åren 1890—1892 förskjutna beloppen, likasom äfven

enahanda förskott för de föregående åren, hafva på anmälan hvarje gång

af domänstyrelsen blifvit jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut

ersatta af sjunde hufvudtitelns allmänna besparingar. De för ifrågavarande

ändamål å sagda besparingar årligen gjorda anvisningarne, hvilka

utgjort de till beloppet ojemförligt största af samtliga på besparingarne

anvisade utgiftsposter, hade emellertid så medtagit omförmälda besparingar,

att då domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 16 maj 1894

till ersättande anmälde de ifrågavarande fyllnadsarfvodena för år 1893,

enligt hvad ofvan blifvit nämndt uppgående till 8,212 kronor 24 öre,

besparingarne icke lemnade tillgång till ersättande af denna förskottssumma.

Med anledning häraf anbefaldes genom nådigt bref den 25

maj 1894 statskontoret att förskottsvis af under händer varande medel

till domänstyrelsen utbetala det ifrågavarande beloppet, hvarjemte med

afseende å de betydliga belopp, hvartill vikariatsersättningarne till tillförordnade

kronojägare numera årligen uppginge, Eders Kongl. Maj:t,

som ansåg det böra komma under öfvervägande, huruvida icke till nedbringande

af berörda kostnader ändring i de rörande dylik vikariatsersättning

meddelade bestämmelser vore erforderlig, anbefalde domänstyrelsen

att i omförmälda afseende inkomma med yttrande.

I underdånig skrifvelse den 14 maj 1895 afgaf domänstyrelsen det

sålunda infordrade yttrandet. Domänstyrelsen erinrar här till en början,

i fråga om den ofvan anförda höga arfvodessumman för år 1890, att

detta år, det första efter skogsstatens omreglering, utvisade abnorma förhållanden,

alldenstund då en större mängd nya kronojägaretjenster voro

vakanta och deras uppehållare erhöllo hufvudsakliga delen af sitt arfvode

i form af fyllnad, under det att deremot svarande, å bestämda anslaget

till skogsstaten uppförda aflöningsbelopp inbesparades och tillgodofördes

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

49

hufvudtitelns allmänna besparingar. Derjemte upplyser domänstyrelsen,

att af de medel, som år 1893 utbetalts såsom fyllnad åt tillförordnade

kronojägare, nemligen 8,212 kronor 24 öre, belöpte sig på tjenstgöring

under vakans 6G1 kronor 34 öre och under den ordinaries sjukdom

7,550 kronor 90 öre samt år 1894 af 7,514 kronor 9 öre 602 kronor

86 öre på vakansförordnanden och 6,911 kronor 23 öre på förordnanden

vid sjukdomsfall. I öfrigt framginge af en vid domänstyrelsens skrifvelse

fogad bilaga, att den vida större delen af fyllnadsersättningarne

utgått för de norra länen, för hvilket förhållande förklaringen lätt vore

funnen i den för hela landet lika höga minimiåldern — 65 eller vid

försvagad helsa 60 lefnadsår — för rätt till pension på indragningsstat.

Den ansträngande och maktpåliggande tjenstgöring, som den norrländske

krono]ägaren vore underkastad, gjorde honom nemligen ofta oförmögen

att tjenstgöra redan före pensionsåldern och tvingade honom att taga

årslånga tjenstledigheter på sjukbetyg.

En annan omständighet, som i ej oväsentlig mån föranledde

fyllnadsersättningarnes jemförelsevis stora antal, vore den, att vid tillsättning

af kronojägaretjenster man förr, då skyldighet för kronojägare

att vid viss ålder och tjenstgöringstid afgå ännu saknades, mindre än

nu undvikit att antaga personer, hvilkas inträde i statens tjenst egt rum

vid så framskriden ålder, att, när åldersgränsen för pensionering inträdde,

det härför jemväl stadgade antalet tjensteår ännu ej uppnåtts, ett missförhållande,

som komme att upphöra, men hvars följder naturligtvis

ännu en längre tid skulle göra sig märkbara.

Det vore ock möjligt, att, derest vid attesters utfärdande läkarne

gjorde valet mellan uttrycken sjukdom och sjuklighet med större omsorg,

än nu stundom syntes vara fallet, någon, om ock ej betydlig,

minskning i fyllnadsersättningarnes antal blefve följden.

Ett sätt för fyllnadsersättningarnes minskande vore, på sätt domänstyrelsen

vidare anför, nedsättning i vikariernas aflöning, men detta

skulle, enligt hvad skogstjenstemännen i allmänhet upplyst, föranleda

allvarsamma svårigheter för erhållande af dugliga och pålitliga personer

till tjensternas uppehållande. Väl kunde ej förnekas, att meriters förvärfvande

genom tjensteförordnanden borde för vikarien ega ett visst

värde, men detta motvägdes deraf, att för dessa personer, som ju vore

anvisade att genom arbete för dagen förskaffa sig uppehälle, redan den

nuvarande aflöningen, motsvarande, förutom resepenningar, i sin helhet

i daglön 1 krona 50 öre (eventuelt 1 krona 78 öre) i de sex norra

länen och 1 krona 37 öre (eventuelt 1 krona 64 öre) i det öfriga landet,

Bih. till Jiilcsd. Frot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjunde hufvudtiteln.

vore föga lockande, helst åtminstone de dugligare bland dem kunde hos

enskilde påräkna större inkomster, och det genom nådiga brefvet den

29 november 1889 medgifna särskilda dagarfvodet af 2 kronor 50 öre

för vissa arbeten å de skogar, som ej stode under skogsstatens förvaltning,

utfölle mycket ojemnt och icke afsevärdt förbättrade deras ekonomiska

ställning. Domänstyrelsen funne sig derföre ej kunna tillstyrka

någon nedsättning i tillförordnad kronojägares arfvode.

En annan utväg för fyllnadsersättningarnes nedbringande vore

åläggande för ordinarie tjensteinnehafvaren att vid tjenstledighet jemväl

för sjukdom afstå ej blott tjenstgörings- och resepenningar, utan äfven

någon del af lönen. Då likväl, såsom ock skogstjenstemännen enstämmigt

förklarat, kronojägarnes aflöning vore synnerligen knapp och det

vid sådant förhållande ej kunde vara rättvist och billigt att vid verklig

sjukdom, ofta ådragen genom tjenstgöringens ansträngningar, ytterligare

minska hvad han nu finge behålla, nemligen för år räknadt 400 kronor

jemte bostad eller hyresersättning, syntes denna utväg icke böra användas.

Af samma skäl kunde ej heller tillstyrkas någon förskjutning

mellan kronojägarens lön och tjenstgöringspenningar sålunda, att någon

del af den förra öfverflyttades till de senare för att vid tjenstledighet

afstås till vikarien, hvaraf ytterligare skulle följa den stora olägenheten,

att rubbning skedde i det pensionsbelopp på indragningsstat, hvartill

kronoj ägaren berättigats.

På grund af det anförda anser domänstyrelsen kostnaderna för

fyllnadsersättningar icke kunna nedbringas, om ej möjligen i samband

med en enligt domänstyrelsens mening i öfrigt väl behöflig omreglerfng

af kronojägarnes aflöning.

Emellertid förmenar domänstyrelsen det icke kunna anses stridande

mot de ändamål, för hvilka reservationsanslaget för kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet vore afsedt, om

fyllnadsersättningarne för vikariat under ordinarie kronojägares ledighet

för sjukdom finge utgå från sagda anslag, som åtminstone för närvarande

dertill lemnade tillgång, hvarigenom ock sjunde hufvudtitelns besparingar

ej behöfde för ändamålet anlitas. Medel utginge nemligen redan nu

från reservationsanslaget så väl till extra skogsbevakning i fall, då den

ordinarie kronoj ägaren ej kunde ensam medhinna alla bevakningen tillhörande

arbeten, synnerligast å vissa tider af året, som ock till dagarfvoden

åt kronojägare för arbeten å vissa skogar, hvarjemte från samma

anslag utbetalades de af 1894 års Riksdag medgifna fyllnadsarfvoden

åt vissa, från revirförvaltningen skilda föreståndare för skogsskolor. Att

från samma anslag utbetala fyllnadsersättning för uppehållande af krono
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

51

jägaretjenst jemväl under vakans syntes deremot ej vara fullt formenligt,

alldenstund detta skidle till sina följder innebära öfverföring från

sagda reservationsanslag till sjunde hufvudtitelns allmänna besparingar,

dit i sådant fall den inbesparade lönen och hyresersättningen skulle ingå,

men dömänstyrelsen ansåge intet binder föreligga mot fyllnadsersättningens

utgående i sådana fall direkt från bestämda anslaget till

skogsstaten, på sätt före år 1890 enligt nådiga brefvet den 19 november

1880 egt rum. Domän styrelsen bemstälde derföre om ändring i sådant

syfte af de härom i nådiga brefvet den 29 november 1889 meddelade

bestämmelser.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret anfört, att

då kronojägare, i likhet med hvad som gälde rörande flertalet af statens

tjenstemän, under tjenstledighet för sjukdom egde uppbära hela lönen

och någon del af densamma alltså icke kunde disponeras för aflönande

af vikarien samt ersättningen till denne, enligt hvad domänstyrelsen

upplyst, icke kunde utan att föranleda allvarsamma svårigheter för erhållande

af dugliga och pålitliga personer till tjensternas uppehållande

bestämmas till lägre belopp, än som för närvarande utginge, statskontoret

ansåge någon åtgärd till nedbringande af statsverkets kostnader

för tillförordnade kronojägares aflöning icke under nuvarande förhållanden

böra vidtagas.

Beträffande domänstyrelsens framställning i hvad den afsåge, att

fyllnadsarfvodena till tillförordnade kronojägare skulle utgå antingen från

reservationsanslaget till skogsväsendet, då fråga vore om vikariat under

ordinarie kronojägares ledighet för sjukdom, eller från bestämda anslaget

till skogsväsendet vid uppehållande af kronojägaretjenst under vakans,

kunde det, enligt hvad statskontoret vidare anför, med visshet antagas,

att hvardera af de båda nämnda anslagen borde kunna lemna tillgång

till bestridande af derifrån till utgående sålunda ifrågasatta utgifter. Besparingarne

å reservationsanslaget hade nemligen vid 1894 års slut utgjort

136,150 kronor 96 öre, och bestämda anslaget hade årligen under

åren 1890—1894 lemnat öfverskott, uppgående år 1890 på grund af

särskilda, i domänstyrelsens skrifvelse omförmälda förhållanden till ej

mindre än 26,526 kronor 47 öre, år 1891 till 3,396 kronor 14 öre, år

1892 till 5,615 kronor 10 öre, år 1893 till 6,411 kronor 59 öre samt

år 1894 till 8,906 kronor 59 öre. Ur synpunkten af dessa anslags tillräcklighet

borde följaktligen hinder för genomförande af de föreslagna förändringarne

ej möta, men då reservationsanslaget med afseende på do ändamål,

för hvilka det beviljats, icke syntes böra, utan Riksdagens hörande, användas

för bestridande af aflöningsfyllnad åt tjenstförrättande kronojägare

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjunde Imfvudtiteln.

under ordinarie innehafvarens sjukdom, hemstälde statskontoret, att, derest

Eders Kongl. Maj:t skulle finna domänstyrelsens framställning, i hvad

den rörde en dylik användning af sagda anslag, förtjena afseende, framställningen

i denna del måtte underställas Riksdagens pröfning.

Sedan jemväl de på år 1894 belöpande fyllnadsarfvodena för kronojägare,

på sätt förut blifvit nämndt uppgående till 7,514 kronor 9 öre,

blifvit, på nådig befallning, af statskontoret förskjutna, har statskontoret

i underdånig skrifvelse den 18 sistlidne november till ersättande anmält

de för åren 1893 och 1894 förskjutna beloppen, sammanlagdt utgörande

15,726 kronor 33 öre, af hvilket belopp 1,264 kronor 20 öre belöpa å

vakansförordnanden och 14,462 kronor 13 öre på förordnanden under

ordinarie tjensteinnehafvarens sjukdom; och har Eders Kongl. Maj:t den

20 nästlidna månad förordnat, att det förra af dessa båda belopp eller

1,264 kronor 20 öre skulle godtgöras af sjunde hufvudtitelns allmänna

besparingar, hvilka genom vakanserna tillförts motsvarande belopp.

Domänstyrelsen synes mig hafva anfört tillfyllestgörande skäl för

sin mening, att statsverkets kostnader för fyllnadsersättningar åt tillförordnade

krono]ägare icke under nuvarande förhållanden kunna nedbringas.

Det bör härvid icke lemnas ur sigte, att med afseende på arten

af det arbete, som skall utföras af den tillförordnade kronojägaren, och

den lefnadsställning, denne intager, staten icke gerna kan undgå att ersätta

hans arbete med en aflöning, som någorlunda motsvarar dettas

värde. Förvärfvandet af de meriter, som följa af förordnandet, kan

icke för den tillförordnade kronojägaren, hvars samhällsställning närmast

är jemförlig med kroppsarbetarens, såsom för en tjensteman i högre grad

uppväga otillräckligheten af det arfvode, hvaraf han skall hafva sin utkomst.

Det är upplyst, att äfven det arfvode, som för närvarande med

inberäkning af fyllnadsersättningen utgår, är att anse såsom lågt. Om

detsamma inskränktes till de med befattningen förenade tjenstgöringspenningar

allena, skulle det utan tvifvel blifva alldeles otillräckligt.

Då jag således icke anser mig kunna förorda någon ändring beträffande

fyllnadsersättningames belopp, återstår frågan om beredandet

af medel till bestridande af dessa ersättningar. Redan i och för sig

lärer en anordning, enligt hvilken regelbundet återkommande utgifter för

skogsväsendet måste bestridas äf hufvudtitelns enligt sakens natur till

beloppet alltid ovissa besparingar, få betecknas såsom mindre egentlig.

Det har ock nu, sedan det betydande besparingsbelopp, som uppkom

under år 1890, är åtgånget, visat sig, att besparingarne ej längre äro

tillräckliga. Dylika besparingar hafva nedannämnda år uppkommit till

följande belopp:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtitelu.

53

1890

1891

1892

1893

1894

kronor 32,143: 56

„ 7,115: 83

„ 8,337: 53

„ 9,973: 86

„ 10,299: 4 3

Vid jemförelse med de förut meddelade uppgifterna rörande beloppet

af fyllnadsersättningarne för ifrågavarande år framgår, att sagda

ersättningar väl skulle kunnat, på sätt ock skett till och med år

1892, betäckas af besparingarne för hvarje år. Men jemte dessa ersättningar

hafva förekommit och förekomma fortfarande vissa utgifter,

för hvilka besparingarne måst anlitas. Då således andra medel än sjunde

hufvudtitelns allmänna besparingar torde böra anlitas för beredande af

tillgång till de ifrågavarande fyllnadsersättningarne, lärer, på sätt ock de

hörda embetsverken tillstyrkt, en åtskilnad böra göras mellan de ersättningar,

som påkallats af vakans i kronojägaresysslan, och dem, som föranledas

af ordinarie tjensteinnehafvarens ledighet för sjukdom. Hvad de förra

beträffar, är Eders Kongl. Maj:t oförhindrad att för deras bestridande använda

den för sysslan i stat anvisade aflöning, som i annat fall skulle ingå

till hufvudtitelns allmänna besparingar, och jag är för den skull sinnad att

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att godkänna hvad embetsverken härutinnan

föreslagit. Äfven förslaget att till bestridande af kostnaderna för fyllnadsersättningar

åt vikarierna för kronojägare under den ordinarie tjensteinnehafvarens

ledighet anlita reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet synes mig böra vinna

godkännande. På sätt domänstyrelsen erinrat, utgå redan nu från detta

anslag åtskilliga kostnader för beredande af den mer eller mindre tillfälliga

förstärkning af skogsstatens ordinarie arbetskrafter, som af särskilda

förhållanden påkallas. Emellertid lärer af skäl, som statskontoret

framhållit, Riksdagens medgifvande till denna användning af reservationsanslaget

böra inhemtas.

Beträffande detta anslags tillräcklighet för ändamålet har visserligen

statskontoret erinrat, att å anslaget vid 1894 års slut förefans en

reservation af 136,150 kronor 96 öre. Denna reservation har dock vid

fastställande af generalförslagen öfver utgifterna från anslaget under

åren 1895 och 1896 tagits i beräkning, så att slutsumman af det enligt

nådigt bref den 22 november nästlidet år faststälda generalförslaget för

sistnämnda år, 633,272 kronor, jemnt motsvarar de å anslaget disponibla

behållningarne. Då emellertid domänstyrelsen ansett anslaget åt
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjunde liufvudtiteln.

[7]

Restitution er.

O/riga ordinarie

anslag.

minstone för närvarande lemna tillgång till ersättningames bestridande,

lärer någon förhöjning i anslaget icke af nu förevarande anledning vara

erforderlig.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj;t ville föreslå Riksdagen att medgifva,

att af reservationsanslaget till kronoskogames förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet må utgå hvad som, utöfver de

med kronojägarebefattning förenade tjenstgöringspenningar, erfordras för

beredande åt den, som förordnas att uppehålla sådan befattning under

tid, då befattningens innehafvare åtnjuter ledighet för sjukdom, af full

kronojägareaflöning, hyresersättning, der sådan förekommer, jemväl deri

inbegripen.

Såsom jag redan tillförene nämnt, har statskontoret till ersättande

anmält ett belopp af 14,462 kronor 13 öre, som, på nådig befallning, af

statskontoret förskjutits till betäckande af kostnaderna för fyllnad sersättningar

under åren 1893 och 1894 åt vikarier för kronojägare, som åtnjutit

tjenstledighet på grund af sjukdom; och torde detta belopp, till hvars

ersättande, enligt hvad af det anförda framgår, sjunde hufvudtitelns allmänna

besparingar icke lemna tillgång, få anmälas till ersättande af

Riksdagen i sammanhang med öfriga af statskontoret gjorda förskott.

Restitutioner.

Då utgifterna från förslagsanslaget till restitutioner, i riksstaten

för år 1896 upptaget med 25,000 kronor, uppgått år 1892 till 68,124

kronor 92 öre, år 1893 till 81,415 kronor 66 öre och år 1894 till 85,915

kronor 97 öre eller i medeltal för dessa tre år till 78,485 kronor Öl

öre, hemställer jag, att Eders Köngl. Magt täcktes föreslå Riksdagen

att höja förslagsanslaget till restitutioner, 25,000 kronor, med 50,000

kronor till 75,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag ej

anledning att föreslå någon förändring.

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

till omkostnader för kontroll
verket

med .......................

,, postverket med................

„ telegrafverket med...........

„ tullverket med .................

„ ersättning till städerna för

mistad tolag med ......

„ restitutioner med..............

kronor 5,100: —

„ 205,000: —

„ 75,000: —

„ 35,000: —

„ 200,000: —

„ 50,000: — kronor

570,100: —

Deremot har jag föreslagit minskning i

anslaget till skogsväsendet med .............................. „ 3,800: —

hvadan förhöjningen på det hela å de ordinarie

anslagen skulle blifva.................................................. kronor 566,300:--

Härvid bör likväl erinras beträffande anslagen

till post-, telegraf- och tullverken, att kostnaderna

för dessa verk bestridas af verkens egna

medel, samt beträffande anslagen till omkostnader

för kontrollverket, till ersättning till städerna för

mistad tolag samt till restitutioner, att den förhöjda

beräkningen af dessa förslagsanslag icke medför

någon ökning af utgifterna från desamma.

Lägges till den föreslagna förhöjningen summan

af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu

gällande riksstat ......................................................... „ 17,435,100: —

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1897 blifva ......... kronor 18,001,400: —

Extra anslag.

I fråga om de anslag å extra stat, som kunde erfordras, yttrade

departementschefen beträffande

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

Till beredande af arfvode för en byråassistent å finansdepartementets

bankbyrå har Riksdagen på extra stat för innevarande år likasom för

[8.]

Arfvode för e

byråassistenl

finansdepartementets

bankbyrå.

Ro 3

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Sjunde hufvudtiteln.

flera föregående beviljat 4,000 kronor; och då detta anslag är behöfligt

äfven för år 1897, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att till beredande af arfvode för en byråassistent å finansdepartementets

bankbyrå på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

[9.] De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra

Ersättning för giimc]e hufvudtiteln och höra till ersättande hos Riksdagen anmälas, äro

eif statskontor •> -n, n o ,, i , .

''ret gjorda enligt uppgilter tran statskontoret:

förskott, till godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning af åtskilliga kronans domäner ..... kronor 16,362: 9 3

,, ersättning till vissa boställshafvare och kronoarrendatorer

för saknad afkomst af exproprierad

jord ............................................................................. „ 140: 14

„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i Hjelmarens och Qvismarens

sänkning ........................................................................ „ 6,534: 7 6

„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegen
domars

deltagande i andravattenafledningsföretag „ 10,571:44

„ ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å indragna boställen................................................... „ 12,866: —

„ ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen „ 123,583:4 9

„ godtgörande af förskjuten husröteersättning åt

tillträdande arrendatorn af indragna kronofogdebostället

f mantal Husby n:o 4 i Upsala län ... „ 1,255: 3 9

„ bidrag till återuppförande af en genom storm

skadad byggnad å indragna militiebostället Krag
sta

n:ris 1 och 2 i Stockholms län....................... „ 1,250: —

„ ersättning till arrendatorema af indragna militiebostället

1 mantal Boda n:o 1 i Skaraborgs län

för ett från det derunder lydande hemmanet

Haraldstorp olofligen försåldt parti halm ............ „ 200: 50

„ godtgörande af reparations- och underhållsarbeten

å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar „ 3,019: 5 9

„ ersättning till egare af skattefrälsehemman, hvil
kas

räntor icke blifvit af statsverket inlösta,...... „ 10,263: 04

Transport kronor 186,047: 2 8

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sjunde luifvudtiteln.

57

Transport

kronor

186,047: 28

kostnader för tryckning och häftning af kommers- kollegii och generaltullstyrelsens samt landtbruks- styrelsens utlåtanden angående den s. k. mellan- rikslagen ........................................................................

11

1,974: 20

kostnader för den genom nådiga brefvet den 19

maj 1893 anbefalda utredning angående vissa

frågor rörande förändringar i skatteväsendet......

11

17,249: 23

kostnader för hyra af en del efter branden i

Umeå år 1888 erforderliga embetslokaler............

11

7,175: —

godtgörelse för utbetalda vikariatsersättningar åt

tillförordnade kronojägare under ordinarie tjenste- innehafvarnes tjenstledighet för sjukdom ...........

11

14,462: 13

eller tillhopa kronor 226,907: 8 4.

I fråga om ofvan omförmälda kostnader för förhyrande af vissa embetslokaler

i Umeå anhåller jag att få erinra om följande förhållanden. Sedan

länsresidensbyggnaden i nämnda stad vid den eldsvåda, som den 25 juni

1888 öfvergick staden, uppbrunnit, gick länsst}u-elsen i författning om

förhyrande för en tid af fyra år för 700 kronor årligen af en till embetslokal

för länsstyrelsen någorlunda passande lägenhet, hvilken åtgärd

jemlikt nådigt bref den 13 juli nyssnämnda år vann Eders Kongl. Maj:ts

godkännande. Genom nådigt bref den 25 januari 1889 medgaf Eders Kongl.

Maj:t, att till utvidgning af länsstyrelsens tillfälliga embetslokal finge

från och med den 1 oktober samma år ytterligare förhyras två rum mot

en årlig hyra af 200 kronor äfvensom att hyresersättning till en af länsstyrelsens

vaktmästare finge från och med den 1 oktober 1888 tills

vidare utgå med ett årligt belopp af 150 kronor. Hyresaftalet angående

den ifrågavarande embetslokalen förlängdes derefter, jemlikt nådiga brefvet

den 1 juni 1892, mot samma hyresersättning som förut eller 900 kronor

om året, på ytterligare två år från den 1 oktober samma år eller till

den 1 oktober 1894, då den nya länsresidensbyggnaden beräknades blifva

färdig till inflyttning.

Äfven för provinslandtmäterikontoret i Vestorbottens län måste i

följd af den staden Umeå öfvergångna brand tillfällig lokal förhyras.

Sådan lokal förhyrdes, jemlikt medgifvande i nyssnämnda nådiga bref

af den 25 januari 1889, tillsvidare i gården Hagalund inom Umeå landsförsamling,

der kontoret efter branden blifvit inrymdt, mot ett årligt

hyresbelopp af 100 kronor, att utgå från och med den 1 juli 1888.

liili. till Tiilisd. Vrot. 18911. 1 Sand. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Sjunde liufvudtiteln.

Sedan kontoret blifvit uppsagdt från nämnda lägenhet, förhyrdes på

grund af nådiga brefvet den 29 augusti 1890 tills vidare lokal för kontoret

i gården n:o 254 i Umeå stad mot en hyresersättning, beräknad

efter 100 kronor för år för tiden från kontorets förflyttning till nämnda

gård intill den 1 oktober sistnämnda år och efter 200 kronor för år för

tiden derefter.

De omförmälda hyres- och ersättningsbeloppen, hvilka utgått för

tiden till den 1 oktober 1894, då det nya länsresidenset tagits i besittning,

hafva på grund af föreskrifter i de ofvan anförda nådiga brefven

förskjutits af statskontoret.

Beträffande de af statskontoret till ersättande anmälda vikariatsersättningame

åt tillförordnade kronojägare tillåter jag mig hänvisa till

livad jag i sammanhang med frågorna om anslag för skogsväsendet yttrat

angående nämnda vikariatsersättningar.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning,

att till gäldande af ofvannämnda förskott, 226,907 kronor 84 öre,

må å extra stat för år 1897 anvisas ett motsvarande belopp, som för

undvikande af öretal i riksstaten torde få utföras med 226,908 kronor.

Uppförande af nytt landsstatshus i Luleå.

[10.] Sedan nästlidet. års Riksdag till bestridande af kostnaden för upp
L’ny{tiZuh^

Yrande af nytt landsstatshus i Luleå beviljat ett extra anslag af 91,500

statshus i kronor, att utgå under två år, och deraf för år 1896 anvisat 45,750

Lulea• kronor, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riks
dagen

att å extra stat för år 1897 af nämnda anslag anvisa återstående

45,750 kronor.

Påbyggnad af vestra flygeln till det åt generalstaben upplåtna

hus å Riddarholmen.

[11.] I [[underdånig skrifvelse den 29 april 1893 gjorde dåvarande till
påbyggnad

of förordnade chefen för generalstaben framställning om utvidgning af den

m det åt åt nämnda stab upplåtna embetslokal å Riddarholmen i hufvudstaden.

generalstaben Tillförordnade generalstabschefen anförde i sådant afseende föliande.

upplåtna hus 0 _ .... . *4 .

ä Riddar- JNär generalstaben ar 1876 tog i besittning sm nuvarande embets
hohncn.

löje al, fördelades lägenheterna inom densamma på de särskilda afdel
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Sjunde linfvudtiteln.

59

ningarna efter afdelningarnas då varande behof af arbetskrafter och

utrymme i öfrigt. Den alldeles nybildade kommunikationsafdelningen,

som räknade allenast ett fåtal officerare, fick på sin lott två rum. Arbetsmateriel

och arbetskrafter inom denna afdelning hade sedan dess år från

år ökats.

Till följd af de omfattande arbeten med uppgörande af planer för

arméns koncentrering, hvilka då mera kunnat upptagas inom avdelningen,

hade en högst betydlig ökning af afdelningens personal inträdt. Under

vintern 1892 —1893 hade derstädes samtidigt tjenstgjort 9 officerare, och

tidtals, vid de s. k. liniekommissionernas sammanträden, hade den personal,

som samlats i afdelningen, uppgått till 14 å 15 personer. En ökning

af utrymmet för denna afdelning hade derföre blifvit alldeles oundgänglig,

särskild! i betraktande deraf att arbetena derstädes ej vore af den natur,

att de kunde fullgöras utom generalstabens lokaler. Vidgadt utrymme

hade emellertid ej kunnat åt afdelningen beredas på annat sätt än genom

öfverföring af ruip, som förut begagnats af topografiska afdelningen.

Sistnämnda afdelning, som vid generalstabens inflyttning i den nuvarande

lokalen förfogade öfver tio rum, hade således måst efter hand

till kommunikationsafdelningen afstå två af dessa rum, detta ehuru afdelningens

egna arbeten högst betydligt vuxit i omfattning.

Så måste år 1885 de vid afdelningen anstälde ritarnes antal ökas

på grund af den då påbörjade utgifningen af Norrbottens kartverk i

skalan ¥TroVu o 5 1886 anförtroddes afdelningen bestyret med precisionsafvägningarne

och på senaste tid hade det omfattande stomkartearbete,

som utöfver den för kommande års rekognosceringar vanliga transporten

måst på afdelningen utföras såväl för dess egna som för Norrbottens

läns kartverk, så vuxit i omfång, att exempelvis under nyssnämnda vinter

7—9 personer under nästan hela tiden härmed varit sysselsatta. Ett af

generalstabens aspiranter förut disponerad! rum hade måst afses för dessa

arbeten och aspiranterna i stället placeras i ritsalen, hvadan utrymmet

derstädes ytterligare inskränkts.

För afdelningens gravörer saknades nu plats inom afdelningen, ett

förhållande, som vore olämpligt vid allt korrektur- eller annat mera tillfälligt

arbete samt hindrade kontroll ej blott öfver arbetets qvantiteter,

der ej betingsarbete kunde noga beräknas, utan äfven öfver arbetets beskaffenhet,

om ej gravören besutte erforderlig vana dervid.

Härtill komme, att de olika arbetsgrupperna på grund af det otillräckliga

utrymmet måst sönderdelas i en grad, som ingalunda vore för

arbetena fördelaktigt, samt att utrymmet såväl för justering af de årligen

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjunde hnfvndtiteln.

använda precisionsinstrumenten som för den både genom utbyte och egen

produktion ständigt ökade mängden af arkivalier vore otillräckligt.

Då sålunda behofvet af ökadt utrymme inom generalstabens hus blifvit.

rent af oafvislig^ hade framställning af tillförordnade generalstabschefen

gjorts hos öfverintendentsembetet, att, då erforderligt utrymme påkänna!,

sätt icke syntes kunna beredas, embetet måtte taga under ompröfning

och, om sig göra läte, besluta, att den låga delen af vestra flygeln å

generalstabens hus måtte närmast tornrummen varda påbygd samt ett

eller två rum i den sålunda påbygda delen inredda.

öfverintendentsembetet hade derpå uti skrifvelse den 4 april 1893

meddelat, att embetet, som låtit uppgöra kostnadsförslag, slutande å eu

summa af 4,600 kronor för den af tillförordnade generalstabschefen

ifrågasatta påbyggnad, ansett lämpligast, att påbyggnad skedde med en

våning af hela flygeln mellan tornrummen och hufvudbyggnaden, hvarvid

och då behofvet af utrymme för närvarande kunde fyllas medelst inredning

af allenast två rum i denna våning, öfriga delen af densamma enligt embetets

mening kunde för tillgodoseende af framtida behof tillsvidare bibehållas

oinredd; och anförde embetet derjemte, att förenämnda kostnadssumma

4,600 kronor genom uppförande, på sätt embetet föreslagit, af eu till

det yttre fullständig, men endast delvis inredd våning koinme att ökas

med omkring 5,000 kronor, hvadan arbetskostnaderna i sådant fall skulle

komma att i sin helhet uppgå till 9,600 kronor.

Då, såsom framginge af öfverintendentsembetets berörda skrifvelse,

embetet icke sjelft förfogade öfver nödiga medel till påbyggnadsarbelets

utförande, hemstälde tillförordnade generalstabschefen, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes bereda medel att låta verkställa nämnda påbyggnad på sätt

öfverintendentsembetet föreslagit eller åtminstone den till en kostnad af

4,600 kronor beräknade mindre påbyggnaden, hvilken skulle till fullo

afhjelpa generalstabens nuvarande behof af ökadUutrymme.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 23 maj 1893 har öfverintendentsembetet

anfört, att det enligt embetets mening finge anses

till fullo ådagalagdt, att en utvidgning af de åt generalstaben upplåtna

lokaler vore af behofvet oundgängligen påkallad, vare sig att detta komme

att ske genom allenast tillbyggnad af de två rum, hvarigenom stabens

kraf på förstorad lokal för dess topografiska afdelning kunde tillfredsställas,

eller ock genom uppförandet af en hel öfre våning, genom hvilken

åtgärds vidtagande generalstabens utrymmesbeliof blefve för en längre

framtid tillgodosedt, en fördel, som för en institution, hvilken, såsom

fallet vore med generalstaben, kunde antagas komma att med hvarje år

allt mer och mer utvidgas, måste anses af största vigt. Då det gälde

s. 61 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

61

att välja, hvilketdera af berörda båda förslag borde komma till utförande,

syntes det sålunda embete! påtagligt, att det så väl ur ekonomisk och

arkitektonisk synpunkt som ur lämplighetshänsyn vore afgjordt att föredraga,

att den ifrågastälda nya våningen blefve på en gång uppförd och

icke allenast delvis, helst genom våningens samtidiga uppförande till hela

sin längd icke obetydliga besparingar kunde beredas och de olägenheter,

som genom eu inom en sannolikt icke aflägsen framtid nödvändiggjord

utvidgning af våningen i fråga skulle vållas generalstaben och dess arbeten,

kunde undvikas.

Öfverintendentsembetet ansåge sig på grund af hvad utaf embetet

sålunda blifvit erinradt böra i underdånighet hemställa, att, då det till

embetets disposition stälda anslag till byggnader och reparationer icke

för året lemnade tillgång till de ifrågasatta arbetenas utförande med

anlitande af detta anslag, Eders Kongl. Maj:t måtte bemyndiga embetet

att för särskilda medel, som härför kunde anvisas, gå i författning om

uppgörande af förslag till uppförande af en till det yttre fullständig,

men endast beträffande två rum inredd ny våning å hela vestra flygeln

mellan tornrummen och hufvudbyggnaden af generalstabens hus äfvensom

om samma arbetens utförande.

Hvad kostnaden för den af embetet förordade påbyggnadens utförande

anginge, så hade denna, på sätt ofvan nämnts, af embetet beräknats

uppgå till omkring 9,600 kronor, hvilket belopp alltså vore det,

som embetet anhölle måtte för förevarande ändamål af Eders Kongl.

Maj:t särskildt anvisas. Då emellertid erfarenheten visat, att vid omoch

tillbyggnader arbeten, hvilkas nödvändighet omöjligen kunnat på

förhand tagas med i beräkningen, så godt som utan undantag plägade

förekomma, funne sig öfverintendentsembetet derjemte böra hemställa,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t< dels anbefalla statskontoret att, derest

dylika oförutsedda tilläggsarbeten skulle blifva oundgängligen af nöden,

till embetet förskottsvis utbetala det belopp, som åtginge för betäckande

af kostnaden för desammas verkställande, dels ock medgifva, att sagda

kostnad finge till ersättande upptagas i blifvande generalförslag öfver

reparationer och underhåll af kronans hus och byggnader i hufvud staden.

Behofvet af den ifrågasatta utvidgningen af generalstabens embetslokal,

hvilket, ehuru med fullgiltiga skid af stabens tillförordnade chef

i hans ofvan anförda skrifvelse ådagalagdt, vid de två senaste statsregleringarne

fått stå tillbaka för andra angelägna statsbehof, har allt

fortfarande visat sig vara af den trängande beskaffenhet, att allvarsamma

olägenheter för generalstabens verksamhet måste uppstå, derest

icke sagda behof med det första varder aflijelpt. Medel torde derföre

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjunde hufvudtiteln.

nu böra beredas för påbyggnad af vestra flygeln till generalstabens hus,

och lärer i valet mellan de båda föreslagna alternativen — påbyggnad

af hela denna flygel eller af endast en del af densamma — någon

tvekan enligt min mening icke böra råda rörande företrädet af det förstnämnda

alternativet. Då det gäller att bereda lokal för institutioner,

hvilka kunna antagas vara stadda i fortfarande utveckling, måste det

nemligen, enligt hvad all erfarenhet ådagalägger, anses ekonomiskt

rigtigast att icke tillmäta utrymmet så knappt, att, om än det för ögonblicket

varande behofvet blir fyldt, kraf på ökadt utrymme inom kort

måste ånyo uppstå. Jag erinrar för öfrigt derom, att, ehuru den ifrågavarande

flygeln nu skulle till hela längden af dess låga del påbvggas,

endast två rum i den sålunda påbygda delen för närvarande skulle

inredas.

Då, enligt hvad jag inhemtat, tillgång å det å sjunde hufvudtiteln’uppförda

anslag till byggnader och reparationer fortfarande saknas

för bestridande af den beräknade kostnaden, 9,600 kronor, för den

föreslagna påbyggnaden, torde framställning böra hos Riksdagen göras

om anvisande af medel till ändamålet. Jag tvekar så mycket mindre

att tillstyrka en dylik framställning, som, enligt hvad vid föregående

likartade tillfällen blifvit framhållet, nyssberörda anslag, hvilket städse

är hardt anlitadt, utan tvifvel skulle blifva alldeles otillräckligt för det

nödtorftiga underhållet af kronans talrika byggnader, derest icke särskilda

medel anvisades för om- eller tillbyggnadsarbeten af större betydenhet.

Jag hemställer derföre, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att till bestridande af kostnaden för påbyggnad af vestra flygeln

till det åt generalstaben upplåtna hus å Riddarholmen å extra stat för

år 1897 bevilja ett anslag af 9,600 kronor.

Reparations- och restaureringsåtgärder å Örebro slott.

[12.] I underdånig skrifvelse den 29 oktober 1895 har Eders Kongl.

Reparations- Maj ds befallningshafvande i Örebro län anfört, att bland de reparatioreringsåtgär-

ner & Örebro slott, som vid samma års ekonomiska besigtning befunnits

der ä örebro högst nödiga att vidtaga, takets och vindens försättande i fullt tillfredsställande

skick erfordrade det största kostnadsbeloppet, samt att detta

arbete, hvilket, hvad taket beträffade, vore afsedt att utföras i enlighet

med en af öfverintendentsembetet för slottets yttre restaurering uppgjord

ritning, omfattade dels anbringande af nu alldeles saknad brand
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Sjunde hufvudtiteln.

botten ocli reparation af en stor mängd mer eller mindre bristfälliga

takstolar och bjelkar i vindsgolfvet, dels ock utbyte af det mycket bristfälliga

och eldfarliga tegeltaket mot ett sådant af solidare beskaffenhet

samt anbringande derjemte af vindskupor och skorstenar. Då kostnaden

för dessa arbeten i sin helhet af synemännen beräknats till ett så afsevärdt

belopp som 20,920 kronor, hade det synts Eders Kongl. Maj :ts

befallningshafvande vara att befara, att det allmänna anslaget för reparation

af kronans byggnader i landsorten icke skulle medgifva tillgång

att snart utföra ifrågavarande arbete, som dock icke längre kunde

undanskjutas, så vida icke slottets vidmakthållande i ordentligt skick

betänkligt, skulle åsidosättas. Med anledning häraf hemställer Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t

skulle finna lämpligt att, för så vidt icke tillgång af ofvannämnda anslag

kunde beredas, hos Riksdagen äska särskilt anslag till nu omförmälda

arbetens utförande.

I sammanhang härmed har Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande

gjort framställning rörande yttre restaurering af Örebro slott och

i sådant afseende meddelat, att med stöd af en redan för flera år sedan

af förste intendenten i öfverintendentsembetet A. T. Gehör stod t uppgjord

ritning nyligen inom embetet upprättats ett, efter Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes uppfattning, särdeles tilltalande förslag till slottets

försättande i ett skick, hvad det yttre anginge, som vore mera värdigt

en af Sveriges minnesrikaste borgar, samt att äfven inom orten visat

sig ett ganska lifaktigt intresse för att omhulda detta minnesmärke från

skeden af vårt lands historia, hvilka framför andra framstode i lifliga

och kära bilder för fosterlandsvännens sinne. Lika ovisst emellertid

som det syntes vara, huruvida Riksdagens beredvillighet skulle kunna

påräknas för ett dylikt arbete, derest detsamma skulle uteslutande bekostas

af statsmedel, lika omöjligt och obilligt ansåge Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande det vara att tänka sig, att endast genom enskildes

offervillighet ett värdigare skick skulle erhållas för denna statens

byggnad, hvilken för närvarande visserligen genom sin massa och sitt

läge vore imponerande, men i öfrigt med sina stympade torn, sina stillösa

fönster i de nakna murarne och sitt föga prydliga tak företedde

ett nästan magasinslikt utseende. Vid sådant förhållande hade man

tänkt sig, att detta fosterländska mål skulle kunna ernås endast genom

samverkan af staten och enskilde; och då det af öfverintendentsembetet

uppgjorda förslaget till restaureringen — förutom hvad taket anginge,

hvars iståndsättande, enligt livad förut blifvit sagdt, i alla händelser vore

af nöden — ansetts kunna utföras för eu kostnad af omkring 80,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjunde hufviidtiteln.

kronor, hade inom länet upprop utfärdats och teckning’ börjats för att

anskaffa bidrag- för ändamålet, Indika bidrag dock endast skulle utbetalas,

i mån som af statsmedel lika belopp anvisades. Då, enligt hvad

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande vidare meddelar, planen för

arbetet afsåge, att detsamma skulle utföras allt efter som medel kunde

erhållas, samt knappast mindre än 8 till 10 år kunde beräknas för erhållande

af nödiga frivilliga bidrag, skulle således anspråken på statens

bidrag inskränka sig till 4,000 eller 5,000 kronor under 10 eller 8 år.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som ifrågasätter, att, dessa

belopp möjligen skulle kunna anvisas från det årliga byggnadsanslaget,

liar, i betraktande af det fosterländska ändamålet och då otvifvelaktigt

syntes vara, att staten på nu angifna sätt för minsta kostnad skulle få

denna minnesrika och i många hänseenden dyrbara byggnad till det

yttre försatt i fullt tillfredsställande skick, hemstält, att Eders Kongl.

Maj:t måtte taga förevarande angelägenhet i Sitt hägn och befrämja

den framstälda planens förverkligande.

I det underdåniga utlåtande, som öfverintendentsembetet den 2G

november 1895 afgifvit öfver ifrågavarande framställningar, har embete!,

hvad först angår den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande gjorda

framställning om beredande af medel för försättande i fullt tillfredsställande

skick af Örebro slotts tak och vind, anfört, hurusom, på sätt

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande redan nämnt, denna framställning

hade sin närmaste anledning i synemännens vid sistlidet års

ekonomiska besigtning bestämda uttalande rörande nödvändigheten af

de å dessa byggnadsdelar befintliga bristfälligheters afhjelpande äfvensom

angående angelägenheten af vindens förseende med brandbotten och till

densamma ledande jerndörrar. Enligt hvad öfverintendentsembetet tillika

meddelar, hade redan vid den besigtning å Örebro slott, som genom

embetets försorg verkstälts under våren 1894, vederbörande tjensteman

antecknat, att hela vinden å slottet vore belagd med delvis dubbelt

trägolf, hvilket nästan allestädes visade stora springor samt här och

hvar äfven hål; att takbetäckningen, som utgjordes af tegel på läkt, vid

inspektionstillfället varit mycket skadadt af storm; att röta angripit

åtskilliga delar af de öfre bjelklagen, hvilket förstörelsearbete, befordrad!

af det otäta tegeltaket, långsamt, men säkert fortginge; samt att taket,

likasom de ofullständiga bjelklagen och saknaden af brandbotten, iunebure

synnerlig fara för slottets antändning från de intill detsamma

liggande qvarn- och hotellbyggnader. Af det sålunda anförda har det

synts öfverintendentsembetet vara till fullo ådagalagd!, att ett omedelbart

vidtagande af åtgärder uti ifrågavarande hänseende icke längre kunde,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

65

utan våda för slottets bestånd, uppskjutas. Då emellertid, såsom Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande jemväl erinrat, de till embetets förfogande

stälda anslag till byggnader och reparationer icke lemnade tillgång

till gäldande af kostnaden för ett dylikt omfattande arbete, helst

detsamma måste i ett sammanhang under ett år utföras, har embetet

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning

om beviljande af de för ändamålet nödiga medel.

I afseende å det erforderliga kostnadsbelopppet har detsamma i de

vid 1895 års ekonomiska besigtning uppgjorda beräkningarna antagits

skola uppgå till 22,000 kronor, hvarvid denna summa dock ansetts genom

försäljning af det gamla takteglet till 30 kronor för 1,000 stycken

kunna nedsättas med 1,080 kronor eller till 20,920 kronor. Om ock

ett mindre parti taktegel skulle kunna afyttras till detta pris, har det

deremot synts öfverintendentsembetet vara knappast troligt, att samma

pris skulle erhållas för allt på slottstaket befintligt tegel, hvarjemte betydligt

afdrag borde ske för varans nedtagning och uppläggning samt

dervid förekommande sönderslagningar. Ersättningen för det gamla

takteglet borde derföre, enligt embetets mening, förslagsvis icke upptagas

till högre belopp än 500 kronor, i hvilket fall kostnaden för takets och

vindens iståndsättande skulle belöpa sig till 21,500 kronor. De nu

angifna belopppen stödde sig emellertid på beräkningar enligt för närvarande

gällande priser, men öfverintendentsembetet faster uppmärksamheten

derpå, att med anledning af nu pågående stora byggnadsföretag

eu benägenhet för höjning af materialpriser och arbetslöner förefunnes.

För så vidt taket skulle, såsom oundgängligt syntes vara, iståndsättas

inom den närmaste framtiden, ansåge öfverintendentsembetet försigtigheten

bjuda att med tio procent öka den beräknade kostnaden, som i

sådant fall skulle komma att utgöra 23,650 kronor eller i lämpligen afrundadt

tal 24,000 kronor. Detta belopp vore sålunda det, som i händelse

af bifall till embetets förevarande hemställan borde för nu ifrågavarande

ändamål hos Riksdagen äskas.

Beträffande derefter det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

framstälda förslag rörande yttre restaurering af Örebro slott har öfverintendentsembetet

i sitt förut omförmälda utlåtande till en början meddelat,

att denna fråga jemväl vid föregående tillfällen hos embetet utgjort

föremål för behandling och att det allenast varit de med restaureringens

utförande förenade betydande kostnader, som af hållit embetet från att,

trots önskvärdheten af restaureringens bringande till verkställighet,

tidigare inför Eders Kongl. Maj:t framlägga förslag i detta hänseende.

Bih. till Riksd. Vrot. 1896. 1 Samt. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjunde Imf v tidt! teln.

Men då embetet under år 1894 försporde, att intresse och ekonomiskt

understöd för en sådan restaurering kunde inom orten påräknas, lät

embetet genom e. o. arkitekten T. Thorén uppgöra de för ifrågavarande

arbete erforderliga ritningar jemte arbetsbeskrifning, hvarefter nödiga

kostnadsberäkningar upprättats af sakkunnige å platsen. Enligt den

sålunda uppgjorda planen för restaureringen skulle densamma hufvudsakligen

omfatta följande arbeten, nemligen dels borthuggning af all

yttre puts, lagning af bottenvåningens murverk samt anbringande af

s. k. spritputs å alla utvändiga tegelytor, dels huggning och inmurning

af hufvudportalen jemte tre mindre portomfattningar, 107 fönsteromfattningar,

omkring 300 löpande meter taklist och 300 löpande meter bandlist,

allt af kalksten, dels anbringande af nya fönsterkarmar med ytterbågar

vid obebodda samt ytter- och innerbågar vid bebodda lägenheter

äfvensom af nya ekportar till ingångarne, dels ock — hvilket, på sätt

förut blifvit nämndt, ansetts i hvarje fall, åtminstone delvis, böra komma

till utförande — anbringande af nya taklag med yttertak jemte bekröningar

till de fyra hörntornen och af nya skorstenar. Genom nu

nämnda åtgärders vidtagande skulle, så vidt öfverintendentsembetet kunde

finna, ett värdigt utseende beredas Örebro åldriga och minnesrika slott,

hvilket i sitt nuvarande stympade skick för visso icke egde den yttre

utstyrsel, som dess historiska och antiqvariska värde måste anses betinga.

Kostnadsberäkningarne för slottets yttre restaurering, oafsedt de

förut omnämnda kostnaderna för takets och vindens försättande i tillfredsställande

skick, sluta å ett belopp af 80,310 kronor. Till denna

summa borde, enligt öfverintendentsembetets åsigt, läggas följande utgiftsposter,

nemligen:

godtgörelse för ritningar och detaljer ............................. kronor 1,500: —

„ „ tillsyn under 10 år.................................. „ 3,600: —

till oförutsedda utgifter, omkring 3 procent afbyggnads
kostnaden,

.......................................................................... „ 2,490: —

eller tillhopa kronor 7,590: —-

Sålunda skulle kostnaden för den yttre restaureringen uppgå till

87,900 kronor, af hvilket belopp, enligt den af Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande framlagda plan för restaureringen, mot hvilken

embetet för sin del icke funnit skäl till erinran, staten borde bidraga

med hälften eller, i rundt tal, 44,000 kronor.

Vid granskning af de till denna del af ärendet hörande kostnadsförslagen

har öfverintendentsembetet icke funnit annat att anmärka, än

s. 67 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

67

att till torntakens betäckning föreslagits jernplåt i stället för att i den

af arkitekten Thorén lemnade beskrifning såsom taktäckningsmaterial

upptagits kopparplåt, hvilket senare material vore i längden hållbarare

samt smidigare och sålunda för takens många böjningar lämpligare.

Då emellertid kopparbetäckningen å de fyra tornen skulle vålla en förhöjning

i kostnaden af icke mindre än 25,000 kronor, hvarigenom arbetets

utförande tvifvelsutan skulle väsentligen fördröjas, ansåge embetet

den föreslagna plåtbetäckningen böra i förslaget bibehållas, dock under

uttalande af önskvärdheten deraf att, derest medeltillgången skulle sådant

medgifva, kopparplåt blefve för taktäckningen använd.

Vidkommande den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ifrågasatta möjligheten att, såsom bidrag till slottets utvändiga restaurering,

af anslaget till byggnader och reparationer årligen anvisa 4,000

eller 5,000 kronor under 10 eller 8 år bär öfverintendentsembetet anfört

följande. Då ett så frikostigt erbjudande lemnats som att för en

statens byggnad, hvars restaurering enligt embetets mening måste anses

i hög grad önskvärd, få af enskilda medel använda ett belopp af icke

mindre än omkring 40,000 kronor, vore det visserligen en oafvislig pligt

att söka uppfylla vilkoret för detta erbjudande eller att af statsmedel

anskaffa en lika stor summa som den, som kunde komma att inom orten

hopsamlas, men utom det att det till embetets disposition stälda byggnadsanslaget,

så vidt embetet kunde bedöma, icke vore afsedt för en restaureringsåtgärd

af ifrågavarande art och omfattning, kunde berörda anslag

icke heller, utan åsidosättande af de med detsamma egentligen afsedda

ändamål, härför lemna tillgång. Vid sådant förhållande har det synts

embetet icke förefinnas någon annan utväg att möjliggöra förevarande,

af den enskilda offervilligheten och intresset jemväl understödda restaureringsarbete

än att genom äskande af särskilt anslag påkalla Riksdagens

understöd till förverkligandet af den fosterländska restaureringsplanen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer embetet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om anvisande

för ändamålet af ett extra anslag å högst 44,000 kronor, att

utgå under 10 år, under vilkor dels att enahanda belopp på enskild väg

anskaffades, dels ock att för hvarje år högre belopp af statsmedel icke

finge utgå, än som motsvarades af de från enskilde under samma år till

utbetalning tillgängliga medel.

Med åberopande af hvad Eders Kong], Maj:ts befallningshafvande

i Örebro län och öfverintendentsembetet anfört så väl i fråga om det

oafvisliga behofvet af en skyndsam reparation af Örebro slotts tak och

vind som ock angående önskvärdheten af statens deltagande i förverk
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjunde Iiufvudtiteln.

[13.]

Inköp och

iständsättande

af den s. k.

Ornässtugan.

ligandet af det för fosterlandssinnet tilltalande och af den enskilda

offervilligheten ej blott inom länet, utan äfven, enligt hvad jag inhemtat,

utom detsamma varmt omfattade förslaget om slottets försättande i ett

skick, värdigt dess rika historiska minnen, hemställer jag, som icke har

något att erinra vid de upprättade kostnadsförslagen eller vid de vilkor,

som borde uppställas för anvisandet af anslaget till slottets restaurering,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels för iständsättande af taket och vinden å Örebro slott å extra

stat för år 1897 anvisa ett anslag af 24,000 kronor;

dels ock för yttre restaurering af nämnda slott enligt uppgjorda

ritningar bevilja ett extra anslag af 44,000 kronor, att utgå under tio

år, under vilkor att enahanda belopp varder för berörda ändamål på enskild

väg anskaffa^, samt af nämnda anslag anvisa en tiondedel eller

4,400 kronor för år 1897, dock att för året högre belopp af statsmedel

icke må utgå, än som motsvaras af från enskilde under samma år till

utbetalning tillgängliga medel.

Inköp och iståndsättande af den s. k. Ornässtugan.

Med skrifvelse af den 12 december 1894 insände Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län till öfverintendentsembetet

en af kronofogden i Falu fögderi hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

gjord anmälan i fråga om den så kallade Ornässtugans eller

loftbyggnadens vid egendomen Stora Omäs nuvarande tillstånd, deruti

kronofogden, med förmälan att han vid aflagda besök på platsen funnit

åtskilliga bristfälligheter vidlåda nämnda byggnad, tillstyrkt, att en fullständig

syn å och undersökning af densamma måtte genom sakkunniga

personer verkställas.

Beträffande ifrågavarande byggnad har derefter öfverintendentsembetet

i underdånig skrifvelse af den 2 juli sistlidet år erinrat: att

den så kallade Ornässtugan med dertill hörande, under senare tider

bygda vaktstuga innehafves af egarne till Stora Ömäs gård med full

eganderätt utan någon som helst inskränkning till följd af Ornässtugans

historiska och etnografiska värde; att till densammas underhåll

bidrag deremot redan sedan lång tid tillbaka utgått af statsmedel; att

sålunda genom nådigt bref af den 12 augusti 1741 dåvarande egaren

af Stora Ornäs tillerkänts ett belopp af 1,583 daler 16 öre till byggnadens

förbättrande; att genom nådigt bref den 21 augusti 1753 till underhåll

af byggnaden beviljats ett årligt anslag af 20 daler silfvermynt,

att utgå af Thorsångs sockens behållna kronodagsverken antingen i

s. 69 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 69

penningar eller dagsverken; att Kongl. Maj:t i nådigt bref den 17

september 1851 meddelat öfverintendentsembetet till kännedom och efterrättelse,

att Rikets Ständer enligt underdånig skrifvelse den 20 augusti

samma år bifallit af Kongl. Maj:t gjord framställning derom, att de för

Omäs loftbyggnad anvisade anslag af indelta räntor måtte försvinna, emot

det att af anslaget till underhåll af kronans hus och byggnader i landsorterna

till vederbörande kontant utbetalades den derför belöpande ersättning,

samt att för detta ändamål nyssnämnda anslag skulle ökas med

en motsvarande summa; att sedermera ock af berörda anslag årliga bidrag

till vexlande belopp utgått till Omässtugans underhåll; att sålunda

bidraget, som år 1852 utgjorde 31 riksdaler 12 skillingar banko, motsvarande

46 kronor 87 öre, i senaste årens generalförslag upptagits

till 93 kronor, utgörande enligt gällande markegångspris ersättning för

60 dagsverken; att dessa bidrag utbetalas till egaren af Stora Ornäs

gård från landtränteriet i Falun, utan att det, då bestämmelser i sådant

afseende helt och hållet saknas, kan genom besigtning eller på annat

sätt pröfvas, huru anslaget användes eller om det ens kommer byggnaden

till godo; att vården och underhållet af Ornässtugan sålunda äro

helt och hållet anförtrodda åt egaren, för hvilken hinder icke heller

torde finnas att, när helst han för godt finner, mot afstående af det

obetydliga statsbidraget befria sig från alla skyldigheter i nämnda afseenden;

samt att icke en gång förpligtelse lärer finnas för egaren att,

såsom nu likväl sker, för de talrika besökande, Indika önska bese stugan,

upplåta denna jemte omgifvande mark.

Då, såsom af det anförda framginge, Eders Kongl. Maj:t och kronan

hvarken hade eganderätt till eller någon som helst dispositionsrätt öfver

Ornässtugan, hade öfverintendentsembetet väl ansett det icke kunna

ifrågasättas, att de mera betydande arbeten, som för afhjelpande af de

utaf kronofogden i orten nu anmärkta bristfälligheter syntes erforderliga,

skulle bekostas af det till embetets disposition stälda anslag till byggnader

och reparationer, men då embetet å andra sidan funnit det vara

af framstående vigt, att ett så märkligt historiskt minne som Ornässtugan

blefve bevaradt från förfall, hade embetet, med anledning af

kronofogdens ofvanberörda anmälan, den 24 december 1894 förordnat

intendenten hos embetet E. A. Jacobsson att på platsen verkställa besigtning

å byggnaden i fråga, hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

på anmodan af embetet att åt sakkunnig person uppdraga att

jemte intendenten Jacobsson deltaga i den af embetet beslutade besigtningcn,

härtill utsåg stadsbyggmästaren i Falun G. Skariu.

Sedan nämnda besigtning den 27 april nästlidet år verkstälts, har

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjunde hufvudtiteln.

öfverintendentsembetet, med öfverlemnande af det utaf besigtningsmännen

angående förrättningen afgifna utlåtande med tillhörande plankartor öfver

så väl Ornässtugan som den der invid liggande vaktstugan äfvensom en

af stadsbyggmästaren Skärm uppgjord kostnadsberäkning öfver de åtgärder,

som vid besigtningen befunnits nödvändiga å Ornässtugan, i sin

förenämnda underdåniga skrifvelse för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anmält detta ärende.

Enligt berörda utlåtande hafva besigtningsmännen anmärkt åtskilliga

bristfälligheter å byggnaden i fråga äfvensom ansett, att för afhjelpande

af de väsentligare bland dessa bristfälligheter följande åtgärder

erfordrades, nemligen:

att alla skarfvor och springor vid golf, väggar och tak igensattes;

att södra och vestra väggbjelkarnes yttersidor, som vore skadade

af regn och sol, genom dränktes med carbolineum eller annat skyddande

ämne;

att ständarne under trappan och nordöstra hörnet delvis ersattes

med nya sådana;

att alla ståndare förseddes med säkra underlag;

att innanför det öfre löftets bräckliga bankier anbringades ett särskilt

räcke af smidesjern och rör;

att nya väggspån anbringades, der sådana saknades;

att hela byggnaden utvändigt affärgades med rödfärg;

att taket öfver byggnadens norra del (öfver det så kallade kungsrummet)

borttoges, de antagligen af röta angripna takstolarne ersattes

med nya starkare sådana samt ny underpanel och ny yttertakpanel anbringades

;

att från öfriga delar af taket all takspån borttoges;

att taket i sin helhet belädes med näfver samt täcktes med ny

tjärdränkt, för hand täljd spån; samt

att till så väl öfre som nedre löften anskaffades nya luckor af ändamålsenlig

konstruktion.

Kostnaden för dessa arbetens utförande har i den af stadsbyggmästaren

Skärm uppgjorda beräkningen, mot hvilken öfverintendentsembetet

vid verkstäld granskning icke funnit något att anmärka, upptagits

till 1,640 kronor, derest vanlig takspån användes, samt till 2,810

kronor, om taket täcktes med ekspån, dock att i dessa belopp icke

ingå några kostnader för oförutsedda utgifter och tillsyn under arbetstiden.

De i besigtningsutlåtandet förordade arbetena hafva, enligt hvad

öfverintendentsembetet anmäler, alla synts embetet vara af den beskaffenhet,

att de icke kunde utan fara för byggnadens bestånd uppskjutas.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvndtiteln.

71

Någon skyldighet för egaren af Ornässtugan att bekosta desamma kunde

så mycket mindre anses förefinnas, som de årliga utgifter, denne fått

vidkännas för byggnadens vård och underhåll, helt säkert vida öfverstege

den till honom utgående ersättningen af statsmedel samt, såsom af besigtningsmännen

jemväl framhållits, flertalet af de anmärkta bristerna

icke vore att tillskrifva bristande vård från nuvarande egarens sida, utan

kyggnadens ålder och det ofullständiga underhåll, som under förgångna

tider kommit den till del. Icke heller syntes utsigter förefinnas för

byggnadens iståndsättande på annan enskild väg. Uppenbart syntes

derföre öfverintendentsembetet, att, derest staten icke mellankomme,

denna i såväl historiskt som etnografiskt hänseende synnerligen värdefulla

byggnad vore hemfallen åt ett snart och säkert förfall.

Beträffande de olika sätt, på livilka staten i detta fall kunde mellankomma.

, framhölle öfverintendentsembetet för sin del såsom ett önskningsmål,

att Ornässtugan med tillhörande jordområde och vaktstuga blefve

för statsverkets räkning inlöst och sedermera behörigen restaurerad.

Skulle Eders Kongl. Maj:t emellertid finna statens mellankomst böra

inskränkas till bekostande af de ifrågavarande reparationsåtgärderna,

borde i allt fall i sammanhang med anvisande af derför erforderliga

medel — hvilka, på sätt embetet redan erinrat, icke syntes kunna utgå

från det till embetets disposition stälda anslag till reparation och underhåll

af Eders Kongl. Majffs och kronans under embetets inseende hörande

hus och byggnader — såsom vilkor derför böra stadgas, att för framtiden

från statens sida skulle meddelas bestämmelser rörande användandet

af de till byggnadens underhåll utgående statsbidrag äfvensom

utöfvas kontroll ej mindre härå än äfven angående byggnadens vård

för öfrigt.

Slutligen och för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna för

godt att åt öfverintendentsembetet uppdraga utförandet af ofvanberörda

reparationsarbeten, har embetet, som ansåge taket å byggnaden lämpligen

kunna täckas med vanlig takspån, anmält, att förutom det i

stadsbyggmästaren Skarins kostnadsberäkning för arbetenas verkställande

med användande af nämnda taktäckningsmaterial upptagna beloppet,

1,640 kronor, en summa af 360 kronor kunde antagas komma att erfordras

för oförutsedda utgifter och tillsyn under arbetstiden, hvadan

arbetskostnaden i sin helhet borde beräknas till 2,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Sjunde hufvndtiteln.

Sedan denna öfverintendentsembetets underdåniga skrifvelse till

Eders Kongl. Maj:t inkommit, har egaren af egendomen Stora Ornäs,

godsegaren C. G. Calleberg hos mig skriftligen erbjudit sig att till

statsverket öfverlåta »den å nämnda egendom befintliga loftsbyggnad

eller den s. k. Ornässtugan jemte derinvid liggande vaktarebyggnad och

en smedja äfvensom af egendomens jordområde hela den ut i Ösjön

gående udde, der stugan är belägen, ända fram till det mot ladugårdens

södra sida löpande stängsel», mot en köpeskilling af 5,000 kronor och

på vilkor i fiffigt, bland andra, att i köpet inginge alla de i det s. k.

kungsrummet förvarade taflor, möbler, fornsaker m. m. äfvensom tre

porträtt, som vore uppsatta i bottenvåningen och öfver löftet.

På min anmodan har Eders Kongl. Majrts befallningshafvande i

Kopparbergs län häröfver afgifvit yttrande och dervid tillika öfverlemnat

dels en handling, deruti egaren af Stora Ornäs till förberörda erbjudande

gjort det tillägg, att, derest ifrågavarande köp komme till stånd,

köparen skulle ega att för all framtid och utan särskild afgift fritt begagna

och disponera äfven den till Ornässtugan ledande väg, der densamma

framginge öfver egorna till egendomen Stora Ornäs, dels förteckning

öfver de i Ornässtugan befintliga inventarier, hvilka skulle

åtfölja köpet, dels situationsplan öfver området i fråga, dels ock en

förteckning å vissa vid Ornäs gård befintliga inventarier, hvilka ej ingått

i anbudet, men ansetts vara af den beskaffenhet, att de borde åtfölja

Ornässtugan, och hvilka inventarier, bestående af 4 tackjernsuruor,

5 jernkanoner och 1 marmorbord, egaren förklarat sig villig att

för deras uppskattade värden, sammanlagdt 150 kronor, till staten

öfverlåta; och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält om

antagande af det utaf godsegaren Calleberg gjorda anbudet samt tillika

tillstyrkt, att de uti den särskilda förteckningen upptagna inventarier

till värde af 150 kronor må för statsverkets räkning förvärfvas.

Slutligen har öfverintendentsembetet afgifvit underdånigt utlåtande

i ärendet. Under åberopande af hvad embetet i sin underdåniga skrifvelse

af den 2 juli nästlidet år i fråga om iståndsättande af Ornässtugan

anfört beträffande önskvärdheten af att denna byggnad med

tillhörande jordområde och vaktstuga blefve för statsverkets räkning

inlöst, har embetet, då det af egaren betingade priset syntes embetet

särdeles billigt samt embetet för sin del icke hade något att erinra

mot öfriga föreslagna köpevilkor, på det lifligaste tillstyrkt, att det

gjorda anbudet å statens sida antoges, hvarjemte embetet ansett sig

böra förorda, att förut omförmälda, vid Ornäs gård befintliga, i

s. 73 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvndtiteln. 73

näirmda anbud icke ingående inventarier blefve för det dem åsätta

värdet, 150 kronor, af staten inköpta.

De minnen, som äro förknippade med Ornässtugan, äro af den

art, att bevarandet af detta gamla minnesmärke från en af de betydelsefullaste

brytningstiderna i vår historia bör ligga hvarje fosterlandsälskande

sinne varmt om hjertat. Redan för öfver 150 år sedan hafva

ock statsmakterna, på sätt öfverintendentsembetet erinrat, visat sig behjerta

detta intresse genom anvisandet af medel för byggnadens underhåll.

Då nu, enligt hvad upplyst blifvit, en jemförelsevis betydande

reparation erfordras för byggnadens bevarande från förfall, måste med

afseende på de flerahanda svårigheter, som komme att blifva förenade

med anvisandet af ett statsanslag till reparation af en byggnad, hvartill

enskild person har oinskränkt egande- och dispositionsrätt, det redan

ur denna synpunkt anses önskvärdt, att byggnaden öfvergår i statens

ego. Då härtill kommer, att det i alla afseenden får anses vara staten

värdigt att sjelf öfvertaga vården af den historiska byggnaden, tvekar

jag icke, helst det erbjudna priset vitsordats såsom särdeles billigt, att

förorda afslutandet af det ifrågasätta inköpet med ^beräkning af de å

ofvan omförmälda särskilda förteckning upptagna inventarier.

Med erinran att ko”stnaden för den erforderliga reparationen beräknats

uppgå till 2,000 kronor samt att den fordrade köpeskillingen

för Ornässtugan med tillhörande byggnader, jordområde och inventarier

af olika slag utgör 5,150 kronor, tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till bestridande af kostnaden för inköp af den s. k. Ornässtugan

med tillhörande byggnader, jordområde och inventarier samt för

nämnda stugas iståndsättande bevilja ett extra anslag för år 1897 af

7,150 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af hit hörande utgifter äro i nu gällande riksstat [14, 15.]

såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter och 1)en lokala

för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor, IntalensjoZdels

ock till resekostnader vid domänförvaltningeu, förslagsvis, 40,280 bruksdomäner.

kronor; och då de nuvarande anslagen för berörda ändamål fortfarande

äro behöfliga samt, enligt hvad domänstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 1 sistlidne november anfört, anledning saknas att föreslå förliöjBih.

till liiksd. Prat. 1896. 1 Sami. 1 A fä. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

[16.]

Reglering af

flottlcder i

Norrbottens

län.

74 Sjunde hufvudtiteln.

ning eller nedsättning i beloppen, hemställer jag lika med domänst.yrelsen,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes för år 1897 å extra stat äska

samma belopp, som äro beviljade för år 1896, dock att, för erhållande

af jemn slutsumma å anslagen under denna hufvudtitel, förslagsanslaget

till resekostnader vid domänförvaltningen må ökas med 12 kronor och

således upptagas till 40,292 kronor.

Reglering af flottleder i Norrbottens län.

Sedan Riksdagen för hvartdera af åren 1891 och 1892 anvisat

ett extra anslag å 100,000 kronor för bestridande af kostnaderna för

reglering af flottleder i Norrbottens län äfvensom medgifvit, att de

afgifter, som lades å flottningen, finge för enahanda ändamål disponeras,

anförde domänstyrelsen i underdånig skrifvelse af den 29 september

1894, hurusom med sagda anslagsmedel och influtna flottningsafgifter

flottningen blifvit reglerad i åtskilliga vattendrag, hvarigenom virkesafsättningen

inom Södra och Norra Arvidsjaurs, Pajala och Jockmocks

revir väsentligen främjats, äfvensom att liknande behof inom andra

revir syntes böra under de närmaste åren tillgodoses, hvarföre ock i

sådant syfte förberedande åtgärder vidtagits med syner samt arbetsoch

kostnadsförslag för åtskilliga vattendrag; och anhöll fördenskull

domänstyrelsen om anvisande för år 1896 af ett extra anslag å 50,000

kronor för berörda ändamål. På framställning af Eders Kongl. Maj:t

i den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof blef ock det sålunda begärda anslaget

af Riksdagen beviljadt.

Till fortsättande af dessa regleringsarbeten har nu domänstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 17 september 1895 anhållit om anvisande

af enahanda belopp för år 1897.

Under åberopande af den utredning angående de ifrågavarande

flottledsregleringarnes stora betydelse för virkesafsättningen från kronans

skogar, som lemnats af min företrädare i embetet, då han den 14

januari 1895 inför Eders Kongl. Maj:t anmälde domänstyrelsens ofvan

omförmälda underdåniga framställning af den 29 nästförutgångne september,

hvilken utredning finnes innefattad i det vid nyssberörda nådiga

proposition fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 14

januari nästlidet år, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj;t måtte föreslå

Riksdagen

att för bestridande af kostnaderna för reglering af flottleder i

s. 75 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtitelu.

75

Norrbottens län anvisa ett extra anslag för år 1897 å 50,000 kronor

äfvensom medgifva, att de utgifter, som läggas å flottningen, fortfarande

må för enahanda ändamål disponeras.

Skogsodlingens befrämjande.

Till detta ändamål är å extra stat för innevarande år — i likhet [17.]

med hvad som skett för hvarje år från och med år 1889 — anvisadt odliSk^^l''be

ett belopp af 25,000 kronor. Ifrågavarande medel äro, enligt Riksdagens °främjande.

föreskrift, afsedda att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilda skogsödare genom tillhandahållande

af skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af

kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag

icke må till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting

och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet

anslagit, ej heller till högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

I en till Eders Kongl. Maj:t aflåten underdånig framställning har

Södermanlands läns hushållningssällskap hemstält, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition,

att statsanslaget till skogsodlingens främjande måtte från sitt nuvarande

belopp 25,000 kronor höjas till 100,000 kronor, att utgå under de vilkor

och betingelser, som af Eders Kongl. Maj:t blefve bestämda. Till stöd

för denna framställning har hushållningssällskapet hufvudsakligen anfört,

att hushållningen med landets skogar i anseende till dessas stora

betydelse såväl för näringslifvets fortbestånd och utveckling som för

exporten utgjorde en lifsfråga för landet och påkallade såväl statens

som än mera den enskilde skogsegarens uppmärksamhet och omvårdnad.

I sådant syfte hade visserligen staten länge verksamt arbetat dels

genom införande af rationelt hushållningssätt å de betydande skogsområden,

hvaröfver staten förfogade, dels genom lagstiftningsåtgärder

till inskränkning inom vissa landsdelar af den enskildes dispositionsrätt

öfver sin skog, dels slutligen i förening med åtskilliga landsting

och hushållningssällskap genom årliga penningeanslag till befordrande

af en ordnad skogsbehandling å enskild jord; och ovedersägligt vore,

enligt hushållningssällskapets mening, att å många trakter inom landet,

synnerligast i do skogfattiga länen, dessa sträfvanden burit frukt i

vaknadt intresse för en bättre skogsvård, icke allenast å en mängd

större egendomar i mellersta och södra Sverige, der fullständig skogs
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sjunde hufvudtiteln.

hushållning införts, utan äfven hos mindre skogsegare, som derförut

icke egnat någon uppmärksamhet åt skogens värde. Oaktadt dylika

bevis på en här och hvar framträdande omtanke för. skogsskötselns

rätta handhafvande fortginge dock hos den stora allmänheten i landets

olika delar det gamla planlösa förfarandet att afverka skogen för erhållande

af tillfällig, snart åtkomlig vinst, utan afseende på skogstillgången

och än mindre på återväxten och de för densammas framkallande

och främjande erforderliga kulturåtgärder.

Af det anförda framginge nödvändigheten att genom fortsatta

åtgöranden söka så vidt möjligt ingripa mot den förödande behandling,

för hvilken den öfvervägande delen af landets enskilda skogsmark fortfarande

vore utsatt. Då emellertid den allmänt förherskande åsigten

om eganderättens absoluta okränkbarhet och den häraf härflytande

oviljan mot hvarje slags inskränkning i den enskildes disposition öfver

sin skog kunde antagas länge komma att verka hinderligt mot antagande

af lagbestämmelser, som satte gränser för den enskildes ohejdade afverkningsrätt

och uppstälde regler till betryggande af skogens återväxt,

syntes annan utväg för det närvarande icke återstå, än den sedan flera

år tillbaka anlitade, att medelst fortsatt spridande af insigter i ämnet

och medelst särskilda anslagsmedel understödja det frivilliga arbetet för

de enskilda skogarnes framtida vidmakthållande inom de landsdelar, för

hvilka lagstadgadt tvång i detta hänseende icke förefunnes. För ett

mera verksamt och omfattande arbete i sådan riktning erfordrades likväl

vida större penningetillgångar, än som hittills stått vederbörande till

buds för utförande af deras anordningar till skogskulturens höjande.

Från landsting och hushållningssällskap, hvilka med sina begränsade

och starkt anlitade tillgångar hade att tillgodose så många olikartade

behof, kunde emellertid endast undantagsvis några väsentligt ökade bidrag

för ifrågavarande ändamål vara att påräkna. Vid sådant förhållande

kunde något kraftigare ingripande i denna angelägenhet icke åstadkommas

utan större uppmuntran och understöd från statens sida, än som

hittills af densamma lemnats, enär dessa understödsmedel, äfven med

^beräkning af de utaf landsting och hushållningssällskap beviljade, visat

sig alldeles otillräckliga för vinnande af det mål, hvarom här vore fråga,

synnerligast som, i den mån intresset för skogarnes bevarande vunnit

insteg och utbredning inom de mindre jordegarnes klass, kostnaderna

för hithörande anstalter och åtgärder blifvit ansenligare.

Öfver denna framställning infordrades underdånigt utlåtande från

domänstyrelsen, till hvilken myndighet jemväl öfverlemnades sedermera

inkomna, i enahanda syfte gjorda framställningar från hushållnings
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 77

sällskapen i Elfsborgs, Örebro, Blekinge, Christianstads, Vestmanlands,

Malmöhus, Skaraborgs, Kronobergs och Kopparbergs län.

I det underdåniga utlåtande, som domänstyrelsen med anledning

häraf den 21 sistlidne december afgifvit, erinrar styrelsen till en början,

att styrelsen i en den 18 februari nästlidet år aflåten underdånig framställning

hemstält om vidtagande af vissa åtgärder till den enskilda

skogshushållningens främjande. De åtgärder, styrelsen dervid föreslagit,

uteslöte likväl ej den gagnande verksamhet, hushållningssällskapen

och landstingen utöfvad.e för skogsodlingens höjande. Fastmer hade

styrelsen tänkt sig, att denna verksamhet skulle om möjligt sättas i

samband med de i styrelsens nyssnämnda underdåniga framställning

omförmälda skogsvårdsnämnder, hvilka enligt styrelsens förslag skulle

förvalta och använda de för de ifrågasatta exportafgifterna å trävaror

inflytande medel. Att dessa sällskaps äfvensom landstingens frivilliga

verksamhet ej allenast måtte fortvara, utan äfven utvecklas i en ändamålet

mera motsvarande omfattning, vore ett öuskningsmål, hvars förverkligande

skulle blifva af betydelse för orterna, i all synnerhet de

mera skogfattiga, hvarest, äfven om exportafgifter å trävaror komme

till stånd, ej skulle kunna vinnas några afsevärda tillgångar för skogsodlingens

främjande, då trävaruexporten derstädes vore ringa. Styrelsen

funne sig derföre desto hellre böra tillstyrka nådigt bifall till hushållningssällskapens

underdåniga framställningar om höjandet af det nu

utgående anslaget för skogsodlingens främjande, som de åtgärder,

nämnda sällskap äfvensom landstingen vidtagit — med undantag för

några få län, der dessa åtgärder varit omfattande och framgångsrika

— tvifvelsutan varit, föga verksamma till följd just deraf, att de för

ändamålet disponibla medlen varit alldeles otillräckliga.

Då nu hushållningssällskapen upplyst, att såväl de sjelfva som

landstingen, i anseende till deras begränsade och starkt anlitade tillgångar,

endast undantagsvis vore i tillfälle åstadkomma något väsentligt

ökade bidrag till ifrågavarande ändamål, anser domänstyrelsen vildren

för delaktighet i ett till 100,000 kronor höjdt statsanslag knappast

kunna skärpas i vidare mån, än att landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet sjelfva anvisade

ett belopp, som motsvarade tredjedelen af den summa, de önskade

få sig tilldelad af statsanslaget, dock att högre belopp än 8,000

kronor för hvarje landstingsområde ej finge utgå.

Vidare fäster styrelsen uppmärksamheten derpå, att med eu så

väsentlig ökning af statsanslaget, som nu blifvit ifrågasatt, äfven måste

följa ökadt kraf på sjelfva anordnandet och ledningen af de arbeteu,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sjunde hufvndtiteln.

som nu till större delen med statsmedel komme att utföras, b vilket

bestyr måste hos de korporationer, som finge sig detta uppdraget, förutsätta

mera tid, intresse och sakkunskap än tillförene; och då det läge

i sakens natur, att hushållningssällskapens förvaltningsutskott ej alltid

kunde ega de för en sådan utvidgad verksamhet nödiga förutsättningarne,

ansåge sig styrelsen, med hänvisning till hvad styrelsen i ofvan

åberopade underdåniga framställning anfört och föreslagit i fråga om

ofvannämnda exportafgifter och skogsvårdsnämnder, böra framhålla önskvärdheten

af att, derest det ifrågavarande statsanslaget blefve höjdt

och på det under sådant förhållande kontroll för medlens ändamålsenliga

användning måtte vinnas, sådana skogsvårdsnämnder måtte för

omhändertagandet af denna vigtiga angelägenhet tillsättas, bestående

af landshöfdingen såsom ordförande och af två landstingsmän samt af

två medlemmar från hushållningssällskapen äfvensom af en skogstjensteman,

hvilken senare tillika skulle hafva uppdrag att genom inspektioner,

der så erfordrades, kontrollera arbetenas utförande; och borde

enligt domänstyrelsens mening dessa nämnder afgifva underdånig årsberättelse.

Med afseende slutligen å sjelfva utförandet af skogsodlingsarbetena

och den medverkan dertill, som borde af statens skogsförvaltning

lemnas, åberopar styrelsen den utredning och det förslag, som styrelsen

lemnat i ett härutinnan jemväl den 21 sistlidne december särskildt afgifvet

underdånigt utlåtande.

På grund af det anförda hemställer styrelsen i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t i anledning af de gjorda framställningarne täcktes

aflåta nådig proposition till Riksdagen, att det extra anslaget till skogsodlingens

befrämjande måtte! från sitt nuvarande belopp 25,000 krouor

höjas till 100,000 kronor och ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas landsting och hushållningssällskap,

hvilka understödde enskilda skogsodlare genom tillhandahållande af

skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt

biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor:

dels att statsbidrag icke finge till något län utgå med högre belopp

än tre gånger det belopp, landsting och hushållningssällskap tillsammans

eller ettdera af dem för ändamålet anslagit, och ej heller till

högre belopp än 8,000 kronor för hvarje landstingsområde;

dels att medlen skulle omhändertagas och för sitt ändamål användas

af en skogsvårdsnämnd, bestående af landshöfdingen som ordförande

och af två medlemmar från landsting och två medlemmar från

hushållningssällskap samt en skogstjensteman;

s. 79 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

79

dels ock att statens skogsförvaltnings medverkan vid utförandet

af skogsodlingsarbetena ordnades på sätt i styrelsens ofvan åberopade

underdåniga utlåtande af den 21 sistlidne december blifvit föreslaget.

Äfven från Östergötlands, Hallands samt Göteborgs och Bohus läns

hushållningssällskap hafva efter afgifvandet af domänstyrelsens nyssberörda

utlåtande inkommit underdåniga framställningar om höjning af

anslaget till skogsodlingens befrämjande.

Med anledning af den i domänstyrelsens omförmälda, den 21 sistlidne

december afgifna underdåniga utlåtande förekommande hänvisning

till ett af domänstyrelsen samma dag afgifvet utlåtande i fråga om

statens skogsförvaltnings medverkan för främjande af enskilde jordegares

skogsvård erinrar jag derom, att, sedan domänstyrelsen den 24

december 1888 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande beträffande

väckt fråga, huruvida utan afsevärda uppoffringar kunde genom domänstyrelsens

försorg till billigt pris åt enskilde tillhandahållas skogsfrö

och plantor för skogsodling samt handledning vid skogssådd och skogsplantering

anordnas, Eders Kongl. Majt, i nådigt bref den 31 maj 1889

anbefalt domänstyrelsen att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag

till närmare föreskrifter i fråga om statens skogsförvaltnings medverkan

för främjande af enskildes, särskildt smärre jordegares skogsvård.

Efter inhemtande af utlåtanden från hushållningssällskapen i länen samt

vederbörande länsstyrelser och efter öfverläggning med öfverjägmästarne

har domänstyrelsen i det förenätnnda utlåtandet af den 21 december

nästlidet år framlagt det sålunda infordrade förslaget. På anförda skäl

hemställer domäustyrelsen här, att ordinarie jägmästare väl må med

domänstyrelsens tillstånd åtaga sig inspektion af, men icke syssla med

sjelfva utförandet af de skogsodlingar, som med understöd af statsmedel

anordnas på enskildes marker, till hvilka arbeten ordinarie kronojägare

ej heller må användas; att deremot erforderligt antal extra jägmästare

må af domänstyrelsen förordnas att efter reqvisition tillhandagå

vid berörda arbeten mot ersättning för resekostnad och traktamente

enligt gällande resereglemente, att utgå af de till dessa arbeten

anslagna medel; att extra kronojägare eller plantörer må anställas för

att likaledes tillhandagå vid samma arbeten mot dagarfvode; samt att

plantmaterial i mån af behof tillhandahålles från statens plantskolor.

Som handlingarne i de båda med hvarandra nära sammanhängande

ärendena rörande höjning i anslaget till Jskogsodlingens befrämjande

och statens skogsförvaltnings medverkan ''vid de arbeten, som delvis

skulle af detta anslag bekostas, inkommit till finansdepartementet först

den 23 sistlidne december, är jag icke beredd att redan nu till nådig

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sjunde hnfvndtiteln.

pröfning anmäla domänstj^relsens i samma ärenden framstälda förslag,

enligt hvilka, särskilt genom upprättandet af en skogsvårdsnämnd i

hvarje län, icke obetydande ändringar i nu bestående, hithörande förhållanden

skulle komma att inträda. Oafsedt denna förslagens temligen

ingripande beskaffenhet, som påkallar en allsidig pröfning af desamma,

föreligger emellertid ännu en omständighet af natur att böra föranleda

ytterligare någon tids anstånd med deras definitiva behandling.

Jag tillåter mig nemligen erinra derom, att domänstyrelsen i sin

ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 18 februari 1895 angående

åtgärder till den enskilda skogshushållningens främjande, bland

annat, föreslagit införandet af en exportafgift å trävaror samt dervid

hemstält, att de genom denna afgift inflytande medel skulle användas

uteslutande för sådana ändamål, som afse enskild skogsvårds befrämjande,

äfvensom att omtanken och bestyret med förvaltningen och användningen

af dessa medel skulle uppdragas åt en särskild skogsvårdsnämnd

för hvarje län med något annan sammansättning än den, som

föreslagits för ofvan omförmälda skogsvårdsnämnder. Så väl med afseende

härå som i öfrigt är det uppenbarligen önskvärdt, att samtliga

nu omförmälda frågor rörande den enskilda skogshushållningen företagas

till behandling i ett sammanhang. Då likväl de från vederbörande

infordrade utlåtanden rörande frågorna om lagstiftning för vården af

enskildes skogar samt om exportafgift å trävaror ej samtliga inkomma

förr än innevarande års landsting slutat sina sammanträden, kunna

sagda frågor följaktligen först fram emot årets slut företagas till pröfning,

och torde derföre till denna tid få anstå äfven med den definitiva

behandlingen af de nu väckta frågorna om ändring i formerna för

statens medverkan till befrämjandet af skogsodling å enskildes mark.

Med afseende på det ökade intresse för det med skogsodlingsanslaget.

åsyftade ändamål, som tagit sig uttryck i de från ett större

antal hushållningssällskap ingångna petitionerna om anslagets förhöjning,

ett intresse, som äfven gifvit sig tillkänna deruti, att hvarje år,

för hvilket anslag för ändamålet beviljats, från landsting och hushållningssällskap

inkommit framställningar om delaktighet i anslaget till

större sammanlagdt belopp, än som kunnat derifrån utgå, synes det

mig emellertid önskvärdt, att, utan afbidan på ofvan omförmälda frågors

lösning, redan för nu ifrågavarande statsregieringsperiod medel må

kunna beredas för utförande å enskildes mark af skogsodlingsarbeten

i större omfattning, än hittills kunnat ske. Då jag fördenskull anser

mig böra förorda anslagets höjning från sitt nuvarande belopp af 25,000

kronor till 50,000 kronor, lärer, under förutsättning af bifall härtill, det

s. 81 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

81

hittills stadgade maximibeloppet för delaktighet i anslaget, eller 2,000

kronor för hvarje landstingsområde, böra höjas till 4,000 kronor äfvensom,

med afseende på hvad i de ingifna petitionerna blifvit upplyst

om svårigheten för vederbörande landsting och hushållningssällskap att

i regeln för skogsodlingsändamål anslå större belopp än de hittills af

dem anvisade, den ändring böra vidtagas i de nu föreskrifna vilkoren

för delaktighet i anslaget, att statsbidrag må inom nyssnämnda maximigräns

kunna beviljas till dubbla beloppet af hvad landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit.

Då staten på sådant sätt komme att, både absolut och relativt taget,

lemna större bidrag för skogsodlingsändamål än hittills, torde det deremot

vara i sin ordning, att föreskrift meddelas om skyldighet för

vederbörande att redogöra för det sätt, hvarpå statsbidragen användts.

Åberopande hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för skogsodlingens befrämjande för år 1897 bevilja ett extra

anslag af 50,000 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilda skogsödare genom tillhandahållande af skogsfru

och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde

vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke må till

något län utgå med högre belopp än dubbla summan af hvad landsting

och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet

anslagit, ej heller till högre belopp än 4,000 kronor för hvarje

landstingsområde, äfvensom att efter årets utgång redogörelse öfver

anvisade statsbidrags användning af vederbörande afgifves till Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1897 utgör 507,100 kronor mot 453,050 kronor i riksstaten för år 1896.

Bill. till liiksd. l‘rot. 18!)(i. 1 Sand. 1 Afd.

It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Sjunde hnfvudtiteln.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad

föredragande departementschefen sålunda hemstält och

föreslagit beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln;

och behagade Hans Maj:t Konungen dertill

lemna bifall.

/.i rf- in i /uii yfni.idalnta i toifghjb-.ioL iö''l

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

fl o/l

:,a

til

in

>/l

U‘8I

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’

BOKTRYCKERI-AKTIEBOLÄ G, 1890.

C

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

januari 1896.

Närvarande :

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr 0ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson och

Wersåll.

Departementschefen, statsrådet Gilljam föredrog följande ärenden rörande

regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma

hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid departementschefen

yttrade beträffande

Bill. till Jiiksd. Prot. 18911. 1 Sami. 1 Afd.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

i

Ordinarie anslag.

Domkapitlens expeditioner.

[1.] I yttrande till statsrådsprotokollet den 17 mars 1893 påkallade jag

Ang. delning Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet rörande angelägenheten af

He™f*and> Hernösands stifts delning, och aflat Eders Kongl. Maj:t med föranledande

häraf till samma års riksdag nådig proposition i ämnet, hvilken emellertid

icke vann Riksdagens bifall. En särskild anledning att åter upptaga denna

fråga har lemnats mig i en till mig stäld, den 28 februari 1895 dagtecknad,

af representanterna för norrländska länen i riksdagens båda kamrar

undertecknad skrifvelse. Denna skrifvelse är af följande lydelse:

»Lifligt öfvertygade om nödvändigheten af att Hernösands stift snart

bör delas genom afskiljandet derifrån af Vesterbottens och Norrbottens län

för att bilda ett särskildt stift, på sätt Kongl. Maj:ts proposition härom

till 1893 års riksdag närmare angifver, hafva undertecknade, nämnda stifts

representanter i riksdagen, funnit oss manade att på detta sätt vördsamt

anhålla, det herr statsrådet behagade hos Kongl. Maj:t förorda framläggandet

till Riksdagen af nådig proposition till denna maktpåliggande frågas

lösning.

Behofvet af delning af detta stift, som eger betydligt större utsträckning

än alla rikets öfriga stift tillsammans, har länge varit påträngande —

särdeles för dess nordliga del, och det har äfven under den förberedande

behandlingen vunnit samstämmigt erkännande af Riksdagen, kyrkomötet

samt alla myndigheter och vederbörande. Frågans fall inom Riksdagen

berodde således icke af något underkännande af dess stora vigt och betydelse,

utan på en uttalad önskan, att i sammanhang dermed en sammanslagning

af andra stift skulle åvägabringas.

Då vi undertecknade äro varmt genomträngda af öfvertygelsen ej blott

om frågans betydelse utan äfven om vigten af densammas snara afgörande,

hafva vi ansett oss böra framföra denna vår vördsamma anhållan.»

Beträffande denna frågas föregående behandling tillåter jag mig erinra

om följande. I underdånig skrifvelse den 29 september 1888 anhöll kyrkomötet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta företaga den utredning och de

åtgärder, som för genomförande af Hernösands stifts delning kunde pröfvas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 3

erforderliga, öfver denna framställning hördes kammarkollegium och statskontoret,

som med anledning af den nådiga remissen infordrade underdåniga

utlåtanden ej mindre af domkapitlet i Hernösand än äfven af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens

och Norrbottens län. Vid den omfönnälda föredragningen af ärendet

inför Eders Kongl. Maj:t den 17 mars 1893 anmärkte jag, bland annat,

följande:

»Hernösands stift, som omfattar rikets fyra nordligaste län, har en

ytvidd af 236,657 qvadratkilometer, under det hela rikets omfattar 433,000

qvadratkilometer, upptagande således Hernösands stift ett område betydligt

större än alla de andra stiftens tillsammans, medan det i afseende å kommunikationer

är mindre lyckligt lottadt än något af de öfriga. Dess folkmängd

uppgick den 31 december 1890 till 536,833 personer. Allenast

Lunds stift kan uppvisa en högre folkmängdssiffra. Folkökningen fortgår

inom de trakter, som omfattas af Hernösands stift, mycket hastigare än i

mellersta och södra Sverige. Under perioden 1881—1890 ökades befolkningen

inom nämnda stift med 86,778 personer eller med 19,28 procent,

medan procenten för folkökningen uti hela riket utgjorde 4,80 samt uti

hela riket utom Hernösands stift 3,22. Med afseende å pastoratens antal

öfverträffa endast fem af de öfriga stiften Hernösands; och det är påtagligt,

att antalet pastorat skall inom Hernösands stift tillväxa fortare än

inom öfriga stift, beroende på dervarande pastorats stora utsträckning och

behofvet af deras delning. Medelarealen af ett pastorat är inom Hernösands

stift 2,191 qvadratkilometer, för lappmarkspastoraten uppgår medelarealen

till mer än tredubbelt denna siffra, för pastoraten i kustlandet till mer än

hälften deraf. Inom andra stift är medelarealen af ett pastorat högst 403

qvadratkilometer, lägst 60 qvadratkilometer, för hela riket utgör pastoratens

medelareal 318 qvadratkilometer. Beträffande undervisningsanstalterna

är antalet allmänna läroverk och folkskolelärareseminarier samt vid dem

anstälda ordinarie lärare endast inom ett stift större än inom Hernösands,

och af hela antalet folkskolor inom riket utgöra de till sistnämnda stift

hörande 9,7 procent eller icke obetydligt mer än medelsiffran för samtliga

stiften, 8,3 procent. En för Hernösands stift egendomlig svårighet erbjuder

vården om kyrka och skola i lappmarken och finnbygden med deras af

språkförhållanden och andra omständigheter betingade egendomliga organisation.

Genom de långa och besvärliga resorna för visitation i pastoraten

och inspektion af läroverken inskränkes dessa vigtiga förrättningars

antal, så att äfven med bästa vilja och förmåga bos biskopen stiftet icke

kan erhålla den tillsyn, som kräfves af såväl lag som det faktiska behofvet.

Hvad göromålen i domkapitlet beträffar, hafva dessa, efter hvad dom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Åttonde hufvudtiteln.

kapitlets utlåtande gifver vid handen, på senaste åren tillvuxit i sådan grad,

att det domkapitlets ledamöter åliggande arbete upptagit flerdubbelt längre

tid än den minskning af två timmar i veckan i undervisningsskyldighet,

som läroverksstadgan medgifver de lärare, hvilka tillika äro domkapitelsledamöter,

hvarjemte expeditionens tjensteman endast med stor ansträngning

hunnit fullgöra sina åligganden.

Beträffande sättet för delningen hafva domkapitlet och öfriga vederbörande

tillstyrkt, att Vesterbottens och Norrbottens län skulle afskiljas

för att bilda det nya stiftet. Detta senare skulle då få en areal af 161,234

qvadratkilometer med 227,567 invånare, 43 pastorat, 2 högre och 3 lägre

allmänna läroverk samt ett folkskolelärarinneseminarium, hvaremot det

gamla stiftet efter delningen komme att omfatta 75,423 qvadratkilometer

med 309,218 invånare, 65 pastorat, 3 högre och 1 lägre allmänt läroverk

samt ett folkskolelärareseminarium. Genom en dylik delning skulle visserligen

det nya stiftet få något mindre folkmängd och antal pastorat än

det återstående gamla stiftet, men detta förhållande komme, såsom jemväl

af domkapitlet anmärkts, att väsentligen motvägas af den större arealen

och de svårare kommunikationerna samt icke minst deraf, att handläggningen

af alla finska och de allra flesta lappska ärenden skulle tillkomma

det nya stiftets styrelse. Härjemte har framhållits, helt visst med skäl,

hurusom det skulle medföra större enkelhet och reda i flera afseenden, att

gränsen mellan stiften sammanfölle med länsgränsen, helst derigenom äfven

vunnes en billig jemkning i afseende på areal och folkmängd, då deremot

en delning efter endera af dessa grunder skulle göra det ena stiftet i ettdera

hänseendet alltför stort i förhållande till det andra. Om stiftsdelningen

på föreslaget sätt genomfördes, skulle „deraf föranledas en mindre ändring

i nu bestående kontraktsindelning. Ångermanlands nordöstra kontrakt

omfattar nemligen för närvarande, utom socknar i Vesternorrlands län,

jemväl Nordmalings och Bjurholms socknar i Vesterbottens län och skulle

alltså, med sin nuvarande sammansättning, komma att tillhöra båda stiften,

till förekommande af hvilken oegentlighet nämnda båda församlingar kunde

förenas med närmaste kontrakt inom Vesterbottens län.

Lämpligaste platsen för den nya stiftsstyrelsen synes vara Luleå. Genom

styrelsens förläggande till en residensstad komme samarbetet mellan

den kyrkliga och verldsliga myndigheten att underlättas; och af de två

residensstäder, som skulle komma att tillhöra det nya stiftet, är Luleå den

mest centralt belägna, hvarförutom sagda stad torde inom kort icke blott

komma i lätt förbindelse med den södra delen af stiftet utan äfven gå

en ganska betydande utveckling till mötes. Härtill kommer, på sätt jemväl

i de underdåniga utlåtandena framhållits, att Luleå ligger vida när
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 5

mare än Umeå till de finsktalande församlingarna och de flesta lapparnes

hemvist.

I fråga om det nya domkapitlet har domkapitlet i Hernösand föreslagit,

att detsamma skulle bestå af, förutom biskop, sex lektorer vid Luleå

läroverk. Då för närvarande allenast fem lektorsbefattningar finnas vid

sagda läroverk, skulle för ändamålet erfordras inrättande af ytterligare eu

lektorstjenst derstädes. I afseende härå synes emellertid följande vara att

erinra. I kongl. förordningen den It februari 1687 om rättegång i domkapitlen

§ 1 föreskrifves, att i stiftsstäder, der icke akademier äro, biskopens

ordinarie assessores skola vara kyrkoherden uti domkyrkan och lectores.

Enligt denna föreskrift borde, derest Luleå blefve stiftsstad, kyrkoherden

i Luleå stad ingå såsom ordinarie ledamot i domkapitlet. Vidare kan anmärkas,

att enligt kongl. brefvet till Linköpings konsistorium den 7 juni

183-1, jemfördt med kongl. brefvet till samtliga konsistorierna den 15 juli

1752 och kongl. resolutionen den 11 mars 1806, domkapitel synes vara

beslutmessigt, då fyra ledamöter äro tillstädes, hvilka äro om beslutet ense,

eljest då fem ledamöter äro närvarande. Någon ökning af lektorernas antal

vid Luleå läroverk synes fördenskull icke vara erforderlig med hänsyn till

det blifvande domkapitlets sammansättning. För fall af vakanser eller annat

uppkommet förfall för de ordinarie ledamöterna anvisar ofvanberörda paragraf

af rättegångsordinantien utvägen att genom adjunktion af dertill lämpade

män göra kapitlet fulltaligt.»

Sedan Eders Kongl. Maj:t på dessa och öfriga till protokollet anförda

skäl föreslagit 1893 års riksdag att medgifva, att Vesterbottens

och Norrbottens län finge från den 1 januari 1895 frånskiljas Hernösands

stift för att bilda ett särskildt stift, anmälde Riksdagen i skrifvelse

den 6 maj 1893, att vid behandlingen af denna proposition Riksdagens

kamrar stannat i olika beslut af den beskaffenhet, att, jemlikt 63 §

riksdagsordningen, frågan i följd deraf för samma riksdag förfallit. Kamrarnes

omförmälda beslut innefattade: Första kammarens, bifall till Eders

Kongl. Maj:ts proposition med det tillägg, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

låta verkställa utredning, huruvida icke Kalmar och Visby stift lämpligen

kunde till ett stift förenas, äfvensom för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill

utredningen kunde föranleda; Andra kammarens åter, medgifvande att —

under vilkor att Kalmar och Visby stift sammansloges till ett stift, så snart

en sådan sammanslagning genom nuvarande biskoparnes i Kalmar och

Visby afgång eller eljest möjliggiordes — Vesterbottens och Norrbottens

län finge frånskiljas Hernösands stift för att bilda särskildt stift.

Af de vid Riksdagen i ärendet förda förhandlingar inhemtas ock, att

nödvändigheten af Hernösands stifts delning allmänt erkändes, under det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Åttonde hufvudtiteln.

att åsigterna voro delade derom, huruvida sådan åtgärd borde såsom vilkor

förutsätta sammanslagning af två andra stift.

Med anledning häraf och då i kamrarnes beslut särskildt antydts önskvärdheten

af Kalmar och Visby stifts förening, och jemväl sammansatta

stats- och lagutskottet, till hvars förberedande behandling frågan om Hernösands

stifts delning hänskjutits, uttalat sig för en utredning härutinnan,

syntes en sådan böra ega rum. Då emellertid fråga kunde uppstå, huruvida

icke — om en rubbning i nuvarande stiftsindelningen i södra delen

af landet måste ske för åstadkommande af en delning af Hernösands stift —

annan förändring i denna stiftsindelning än den omfönnälda kunde vara

mera lämplig, anbefalde Eders Kongl. Maj:t den 17 juni 1893 domkapitlen

i Linköping, Vexjö, Kalmar och Visby att till Eders Kongl. Maj:t inkomma

med utredning och förslag, hvart och ett af dessa domkapitel i den mån

detsamma af frågan berördes, huruvida icke en sådan förändring i den

nuvarande stiftsindelningen kunde, utan förnärmande af enskild rätt, ega

rum, att:

antingen Visby stift förenades med Kalmar eller Linköpings stift,

eller ock Kalmar stift upphörde att vara särskildt stift och delades

så, att en del deraf lades till Linköpings stift och återstående delen till

Vexjö stift.

Af de utlåtanden, som med anledning häraf inkommit från bemälda

domkapitel, inhemtas, att ingen af dessa myndigheter uttalat sig vare sig

för Visby stifts förening med Linköpings stift eller Kalmar stifts delning

mellan Linköpings och Vexjö stift. Förslaget beträffande Visby stifts förening

med Kalmar stift har deremot —- under förutsättning att Hernösands

stifts delning ej läte sig genomföra utan rubbning af stiftsindelningen

i södra delarna af riket — tillstyrkts af domkapitlen i Kalmar

och Linköping, hvaremot domkapitlet i Visby på det bestämdaste uttalat

sig emot samma förslag.

Af domkapitlens berörda utlåtanden inhemtas vidare hufvudsakligen,

att domkapitlet i Kalmar — under erinran, att Kalmar stift hade en folkmängd

af omkring 150,000 personer, fördelade på 45 pastorat med 69 församlingar

och 79 presterliga lägenheter, och att motsvarande siffror i Visby

stift utgjorde 50,000, 44, 93 och 50 — anfört, hurusom, då samma siffror

i Kalmar stifts ölandsdel utgjorde 30,000, 23, 34 och 34, Visby stift med

allenast omkring en tredjedel öfversköte denna del af Kalmar stift, samt

att, då ett stift, bestående af nuvarande Kalmar och Visby stift, komme

att utgöras af omkring 200,000 personer, fördelade på 89 pastorat med

162 församlingar och 129 presterliga lägenheter, detsamma skulle blifva

ett bland de minsta i riket. Samma domkapitel har vidare anfört, att,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 7

ehuru understundom inträffade, att personalförbindelsen mellan fastlandet

och Gotland vore synnerligen försvårad och någon gång upphäfd, domkapitlet

dock egde en lång erfarenhet i dessa förhållanden med afseende

å Öland samt ansåge svårigheterna i denna del med det mera aflägsna

Gotland icke vara oöfvervinneliga. Domkapitlet i Linköping framhåller för

att visa, att en förening af Visby stift med Kalmar stift vore lämpligare

än en förening af Visby och Linköpings stift, att det stift, som komme

att bildas genom sammanslagning af Visby och Kalmar stift, skulle till

areal och folkmängd ej blifva större än ungefär halfva nuvarande Linköpings

stift, under det att antalet pastorat i ett stift, bestående af nuvarande

Kalmar och Visby stift, skulle blifva två tredjedelar af motsvarande

antal i Linköpings stift och dess allmänna läroverk icke hälften

så många, äfvensom att genom Visby stifts förening med Kalmar stift,

förstnämnda stift komme att utgöra eu mera sjelfständig och betydande

del af det hela än genom en förening med Linköpings stift. Domkapitlet

i Visby, som vid sitt utlåtande fogat ett uttalande i frågan af

Visby stifts prestsällskap, framhåller deremot det oegentliga i, att förslaget

om upphörande af Gotlands ställning såsom eget stift väckts utan

att i något afseende ställas i sammanhang med den erfarenhet, man gjort

om fördelarna eller olägenheterna för Gotland af denna kyrkliga sjelfständighet.

Af sådana olägenheter kunde domkapitlet icke tänka sig flera

än tvenne, nemligen å ena sidan den mindre omfattning, hvilken presternas

ansökningsrätt sålunda haft, och å andra sidan för församlingarna inskränktare

tillfällen att göra sig skilda presterliga krafter till godo. Men

hvad det förra vidkomme, skulle hvarje vidgning af ansökningsrätten medföra

ett i motsvarande grad ökadt antal medtäflare, och hvad det senare

förhållandet anginge, skulle genom öns afskilda läge och de gotländska

pastoratens jemförelsevis ringare lönevilkor den sannolika följden blifva,

att öfverhufvud de bättre krafterna droges öfver åt fastlandet, och att de

sämre komme att, sedan de der förgäfves eftersträfvat befordran, söka sig

till ön. Domkapitlet, som af dessa skäl ansåge fördelarna för Gotland att

utgöra särskildt stift vara både många och stora, framhåller vidare den

betydande svårighet det skulle för Gotland innebära, särdeles vissa tider

af året, att icke på sjelfva ön hafva att tillgå stiftsstyrelse i vare sig kyrkans,

folkundervisningens eller det allmänna läroverkets angelägenheter, samt

vigten deraf att, särskildt med hänsyn till öns afskildhet, på platsen finnes

eu person med den högre bildning, en biskop bör antagas besitta, hvilken

kan, genom att året om vistas och verka på ön, blifva rätt förtrogen med

det, gotländska folkets egendomliga skaplynne och behof, likasom folket

med honom.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde hufvudtiteln.

Så stod frågan, då 1893 års kyrkomöte sammanträdde. Densamma

understäldes då mötets pröfning genom två särskilda motioner, den ena af

samtliga representanter vid mötet för Norrland, den andra af en utaf

de valde representanterna för Gotland. I den förra motionen sattes förslaget

om Hernösands stifts delning i samband med förslag om att kyrkomötet

skulle medgifva att, derest för åstadkommande af ifrågavarande delning

visade sig oundgängligt, att de öfriga stiftens antal minskades, sammanslagning

af två stift måtte, så snart sådant kunde genom vederbörande

biskopars afgång eller eljest försiggå, ega rum antingen så, att

Gotland upphörde att vara eget stift och lades till Kalmar stift, eller på

något annat sätt. Den andra motionen gick derpå ut, att kyrkomötet,

med ogillande af förslaget om sammanslagning af vissa stift, måtte godkänna

delningen af Hernösands stift. Såsom motiv för den sistnämnda framställningen

framhölls, bland annat, att man icke finge taga i betraktande

ensamt Gotlands ringa folkmängd och areal utan framför allt dess läge

och de svårigheter i samfärdseln med fastlandet, som deraf vore en följd.

Det vore föga sannolikhet för, att en året om regelbunden kommunikationsled

mellan Visby och Kalmar skulle komma till stånd. Säkerligen skulle

förbindelsen mellan dessa orter hufvudsakligen förmedlas öfver Stockholm,

åtminstone under långa tider årligen. Då skulle svårigheten för vederbörande

å ön att komma i personlig beröring med stiftsstyrelsen blifva

nästan oöfvervinnelig. Många stridigheter i kyrkliga och skolförhållanden

hade hittills genom biskopens personliga mellankomst kunnat i godo biläggas.

Det vore ej att betvifla, att, så länge biskopen öfver de förenade

stiften vore i sin kraftfullaste ålder, han ofta skulle besöka ön. Men vid

tilltagande ålder eller inträffad sjuklighet vore detta omöjligt. Biskopens

personliga verksamhet oafsedd, skulle stiftsstyrelsens med dithörande skolstyrelses

förläggande till fasta landet medföra en betänklig rubbning i

gången af ärendenas behandling. Motionären tillägger, att förmånen af

särskild stiftsstyrelse icke bör kunna mot vederbörandes bestridande frånhändas

en landsdel, med mindre än att det nya, som sättes i stället, är

bättre än eller åtminstone lika godt med det gamla, som går förloradt.

Att i stället för det bättre sätta något, som för den regleringen underkastade

landsdelen ostridigt vore sämre, skulle inom samma landsdel

svårligen kunna betraktas annorlunda än som en oberättigad handling.

Under förhandlingarna vid mötet framfördes ock, såsom mig synes,

goda skäl mot sammanslagning af Visby och Kalmar stift. Kyrkomötet

beslöt att:

dels anhålla om vidtagande af de ytterligare åtgärder, som kunde vara

erforderliga, för att Hernösands stift måtte blifva, så snart ske kunde, deladt;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

9

dels anmäla, att kyrkomötet för sin del medgåfve, att Hernösands stift,

så snart ske kunde, delades på det sätt, att Vesterbottens och Norrbottens

län frånskildes derifrån för att bilda ett särskildt stift;

dels anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t vidtaga erforderliga åtgärder

för att, under förutsättning att Hernösands stift blefve deladt, § 2

samt tredje stycket af § 5 utaf förordningen angående allmänt kyrkomöte

den 16 november 1863 måtte erhålla ändrad, af kyrkomötet formulerad

och för dess del godkänd lydelse.

Sedermera hafva från domkapitlet i Hernösand och Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län ytterligare underdåniga skrifvelser

i ämnet inkommit.

Domkapitlets i Hernösand skrifvelse af den 7 november 1894 innehåller

hufvudsakligen följande. Sedan domkapitlet till en början framhållit,

hurusom de af mig den 17 mars 1893 till statsrådsprotokollet anförda

skäl, som talade för önskvärdheten och nödvändigheten af Hernösands

stifts delning, ännu qvarstode med oförminskad, endels ökad kraft,

fortsätter domkapitlet: Stiftets folkmängd, som vid 1890 års slut utgjort

536,833 personer, hade vid 1893 års slut stigit till 552,704 personer. Den

inom vårt land, åtminstone hvad landsbygden beträffade, säkerligen allenastående

hastighet, med hvilken folkmängden inom stiftet på sista tiden

tillvuxit, komme förvisso att under den närmaste framtiden ökas. Den

nyss färdigblifna jernvägen till Boden såväl som tillgodogörandet af de

norrbottniska malmbergens rikedomar skulle säkerligen samverka i denna

riktning. De nya kommunikationslederna, som till väsentlig del ginge

genom hittills obefolkade trakter, hade också redan medfört och komme

utan tvifvel att ytterligare medföra uppkomsten af nya befolkningscentra,

hvilka åter i sin tur nödvändiggjorde nya anordningar med afseende på

församlingsbildning, gudstjenstlokaler och folkskolor m. m., som hörde

under stiftsstyrelsens handläggning och tillsyn. Dylika, till sin natur vanligen

mycket svårhandterliga, organisationsfrågor utgjorde sedan lång tid

tillbaka eu mycket väsentlig del af domkapitelsärendena, och man kunde

med visshet förutse, att antalet sådana mål skulle betydligt ökas i mån

af befolkningens tillväxt och uppkomsten af nya byar, gårdar och lägenheter.

Det borde ock bemärkas, att de förhållanden, om hvilka domkapitlet

sålunda erinrat, förekomme företrädesvis inom de båda nordligaste

länen, från hvilka afståndet till stiftsstaden vore mycket stort och hvilka

följaktligen äfven ur denna synpunkt vore i trängande behof af en mer

närbelägen stiftsstad, än den de nu egde. Hvad särskildt anginge de för

lappmarken egendomliga svårigheter med hänsyn till värden om kyrka och

skola, så bestode dessa svårigheter närmast i språkförhållandena och den

Bih. till Jiilcsil. Prat. 1S9U. 1 Sand. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde hnfvudtiteln.

ganska omfattande organisation, som blifvit nödig för att religionsvård

och skolundervisning skulle kunna beredas åt den nomadiserande lappbefolkningen.

Men äfven den mera bofasta lappmarksbefolkningen toge en stiftsstyrelses

omtanke och vård i vida högre grad i anspråk, än hvad förhållandet

vore med de flesta öfriga delar af stiftet — att icke nämna andra

delar af vårt land. Denna befolkning, som utgjorde den vida öfvervägande

delen — omkring 47,000 — af lappmarkens invånare, vore spridd på en yta

af mer än 100 qvadratmil och befunne sig till ganska stor del i svår

fattigdom. Den vidsträckta arealen gjorde, att befolkningen vore i behof

af ett mångdubbelt större antal presterliga krafter, gudstjenstlokaler och

folkskolor, än fallet vore i trakter med tätare befolkning; fattigdomen åter

medförde stora, ofta oöfvervinneliga svårigheter för den stiftsstyrelse, som

hade att sörja för tillfredsställandet, i någon mån, af sagda behof, och

dessa svårigheter blefve större, ju längre afståndet vore mellan stiftsstaden

och dessa trakter. Hvad som af domkapitlet sagts om lappmarken gälde

till god del äfven finnbygden, såväl den inom lappmarken belägna som

den, hvilken läge utom lappmarken. Men för finnbygden med ett invånarantal

af 26,717 personer tillkomme den svårigheten, att befolkningens

vida öfvervägande flertal — mer än 20,000 — vore af främmande nationalitet

och talade ett främmande språk. Sedan domkapitlet erinrat derom, att

Eders Kongl. Maj:t, för att, såvidt möjligt, göra dessa trakters invånare

delaktiga af svensk kultur, tid efter annan anbefalt inrättandet af statsskolor

med svenska språket såsom uteslutande undervisningsspråk och

senast, sedan Riksdagen dertill beviljat medel, förordnat om inrättandet af

icke mindre än 18 nya sådana skolor, påpekar domkapitlet, att vid dessa

skolors anordnande och öfvervakande domkapitlet i förening med Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har väsentligen samma uppgift, som i

fråga om andra folkskolor tillkommer vederbörande skolråd och kyrkostämma,

och att det ligger i sakens natur, att denna uppgift endast på

ett mycket ofullständigt sätt kan fyllas, så länge stiftsstyrelsen har sitt säte

72 mil från den sydligast belägna finnförsamlingen.

Med afseende på såväl lappmarken som finnbygden framhåller domkapitlet

för öfrigt två omständigheter såsom särskilt egnade att visa

behöfligheten af stiftets delning. Den ena vore den, att vid de flesta organisationsfrågor

kräfdes samverkan mellan stiftsstyrelse och vederbörande

länsstyrelse. Det sade sig sjelft, att eu dylik samverkan i yttersta grad

försvårades, då afståndet från stiftsstaden till den ena af de norra residensstäderna

vore 25 mil och till den andra, der de flesta hithörande ärenden

handlades, ej mindre än omkring 55 mil eller å jernväg 650 kilometer.

Den andra härvid beaktansvärda omständigheten vore, att ej blott det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

It

religiösa och moraliska tillståndet, utan framför allt undervisningsväsendet

i dessa nejder ännu befunne sig på en synnerligen låg ståndpunkt. Hvad

det sistnämnda beträffade, ansåge sig domkapitlet böra anföra några, företrädesvis

ur folkskoleinspektörernas sammandrag af skolrådens uppgifter

för år 1893 hemtade, mycket belysande exempel. Så hade i flera församlingar

i lappmarken icke ens hälften af de i skolåldern varande barn erhållit

undervisning i skola, och, hvad särskildt en af dessa församlingar

anginge, hade den upplysning lemnats, att i församlingens fjelltrakter af

160 i skolåldern varande barn endast 33 kunnat erhålla skolundervisning.

I åtskilliga andra församlingar inom lappmarken och finnbygden hade antalet

af de barn, som under året åtnjutit skolundervisning, varit obetydligt

större än deras antal, som saknat sådan undervisning. Visserligen uppgåfves

det om en stor del af de barn, som sålunda icke undervisats i

skola, att de åtnjutit undervisning i hemmen, men det folie af sig sjelft,

att denna undervisning i de allra flesta fall vore nästan detsamma som

ingen undervisning alls. Med det beklagansvärda tillstånd, i hvilket skolväsendet

sålunda flerstädes i dessa nejder befunne sig, sammanhängde ett

annat förhållande, som kraft och kräfde alldeles särskilda åtgärder från

presterskapets och stiftsstyrelsens sida. I flera af de till lappmarken hörande

finnförsamlingarna funnes nemligen ett icke ringa antal vuxna personer,

som aldrig blifvit konfirmerade, på grund deraf att de väsentligen saknade

ej blott kristendomskunskap utan öfver hufvud all läskunnighet. Dessa

personer lefde till en stor del i »vilda äktenskap , och de barn, som i

sådana äktenskap föddes, blefve naturligtvis i hög grad vårdslösade. I

Gellivara församling funnes ej mindre än 74 sådana äldre personer i en

ålder mellan 21 och 82 år, och i Karesuando med en långt mindre talrik

befolkning 47 dylika personer i en ålder mellan 20 och 59 år. Den andliga

vården om sådana menniskor, dem man å orten icke utan skäl kallade

hedningar, vore ett lika vigtigt som för stiftsstyrelsen svårlöst problem.

I fråga om ökningen af göromålen i domkapitlet upplyser domkapitlet,

att dess diariinummer, som år 1887 utgjorde 1,288, under de följande åren

oupphörligen ökats, så att de år 1892 utgjorde 2.089. Under år 1893

hade denna siffra åter nedgått något, dock så att den varit högre än något

år före 1892; men alla förhållanden tydde derpå, att i det hela ökningen

alltjemt skulle komma att fortfara, och domkapitlet trodde sig veta, att

dess diariinummer vore mer än dubbelt så många som i Upsala stift och

ungefär lika många som i Lunds stift. Härvid vore jemväl att märka,

hvad domkapitlet förut antydt, att eu mycket stor del af de hos domkapitlet

förekommande ärenden utgjordes af vigtiga, mycket arbete kräfvande

organisationsfrågor, till hvilka någon motsvarighet endast sällan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Åttonde hufvudtiteln.

torde förekomma inom rikets öfriga stift. Det arbete, som genom mängden

och beskaffenheten af göromålen i domkapitlet ålades lektorerna vid Hernösands

allmänna läroverk, blefve också mycket betungande och stode icke

i rimligt förhållande till den minskning i undervisningsskyldighet, som

vore dem i läroverksstadgan medgifven. Så hade under de två senaste

åren allenast sessionerna i domkapitlet upptagit i medeltal en tid af 5

timmar i veckan, hvartill komme den tid, som åtginge till förberedelse

för hvar session och som, särskildt till följd af ärendenas ofta invecklade

natur, vore mycket betydande; och domkapitlet vore förvissadt, att, äfven

om stiftet blefve deladt på sätt Eders Kongl. Maj:t en gång föreslagit,

hvart och ett af de sålunda uppkommande nya stiften skulle ur stiftsstyrelsens

synpunkt blifva lika svårskött som något af de eljest största

stiften inom riket.

Af hvad domkapitlet anfört framginge emellertid, att en skälig lindring

i stiftsstyrelsens göromål hvarken vore det enda eller det vigtigaste skälet

för den påyrkade stiftsdelningen. Hufvudsaken vore, att församlingarna

och undervisningsanstalterna, så länge stiftet vore odeladt, icke kunde få

vederbörlig tillsyn och vård. Stiftet hade i detta afseende alltför länge

varit vanlottadt i jemförelse med rikets öfriga delar; och att låta detta

missförhållande, hvilket vore stadt i ständig och snabb tillväxt, fortfara,

vore icke blott hvarken rättvist eller billigt utan tillika farligt. Antagligt

vore, att Norrland, hvilket, isynnerhet dess öfre del, ofta plägade betecknas

såsom Sveriges framtidsland, ginge en stor och snabb materiel utveckling

till mötes. Men om denna utveckling i materielt hänseende icke åtföljdes

af ett vederbörligt framåtskridande i andlig kultur, så uppstode en fara,

som kunde blifva ödesdiger, icke blott för dessa landsändar utan ock för

hela fäderneslandet; och ett nödvändigt vilkor för undgående af denna fara

vore, att stiftet blefve, utan dröjsmål, deladt.

Uti den af mig förut omnämnda underdåniga skrifvelsen i ämnet från

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, hvilken skrifvelse

är dagtecknad den 22 november 1894, framhåller Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande den erfarenhet, som denna myndighet under sin embétsutöfning

varit i tillfälle att inhemta derom, att de grunder, hvilka anförts

till stöd för yrkandet om Hernösands stifts delning, verkligen ega sådan

styrka och betydelse, att stiftsdelningen måste anses vara påkallad af ett

oafvisligt behof, som kräfver att snarast möjligt tillgodoses. Skrifvelsen

är af väsentligen följande innehåll: Församlingsvård och skolväsende vore

inom Norrbottens län icke hvad de borde, hvilket berodde af förhållanden,

som vore för länet egendomliga. De flesta församlingars oerhördt

stora utsträckning gjorde det omöjligt för de fåtaliga presterliga krafterna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

13

att räcka till för sin uppgift; och folkskoleväsendet blefve af enahanda anledning

bristfälligt. Församlingarna kunde icke förse de spridda, långt från

hvarandra liggande byarna med erforderliga lärarekrafter, och särskildt

gälde detta om de vidsträckta lappmarkerna. Inom dessa tillkomme dessutom

de särskilda svårigheter, som vore förbundna med sträfvandet att

bereda lappallmogen nödig religionsvård och undervisning. Slutligen vore

att märka det förhållande, att en betydande del af länets befolkning vore

linsktalande; och inom den finsktalande delen af länet förelåge en dubbel

uppgift: det gälde å ena sidan att tillse, att den finsktalande befolkningen

finge sig på sitt modersmål meddelad nödig undervisning, men å andra

sidan måste man söka i möjligaste mån tillmötesgå den önskan, som hos

samma befolkning lifligt framträda att erhålla äfven svenska undervisningsanstalter,

der deras barn kunde få tillfälle att inhemta kännedom jemväl om

svenska språket. Af det sagda framginge, att inom den nordligare delen

af vårt land förelåge, likasom i materiel! så äfven i andligt afseende, ett

odlingsarbete af en omfattning, hvartill ingen annan del af riket företedde

något motsvarande. Att befolkningen skulle sjelf, fattig som den mestadels

vore, kunna bereda utväg att fylla alla de stora kraf, som de säregna

förhållandena medförde, kunde icke fordras. Hjelp behöfdes visserligen

från det allmännas sida, och sådan hade ej heller uteblifvit; men verksammast

bland alla de medel, som från det allmännas sida kunde vidtagas,

vore den ifrågasatta stiftsdelningen, hvarigenom de två nordligaste länen

skulle beredas förmånen af en stiftsstyrelse, som, lättare tillgänglig än den

nuvarande och hänvisad att uteslutande handhafva de nordligaste länens

angelägenheter, kunde ordnande, ledande och öfvervakande ingripa i det

arbete på det andliga området, som här förelåge. Detta arbete vore mer

än tillräckligt för att gifva full sysselsättning åt den styrelse, som Unge

dess ledning sig anförtrodd; och med den utveckling, som på det materiella

lifvets alla områden här vore att motse, skulle dennas verksamhet och

uppgifter för hvarje dag ökas. Det vore icke möjligt för stiftsstyrelsen i

Hernösand, beläget på mer än 50 mils afstånd från Luleå, från hvilken

sistnämnda stad åter afståndet till den inom länet längst bort belägna

kyrkobyn vore 52 mil, att, öfverhopad af göromål beträffande andra delar

af det vidsträckta stiftet, egna åt den nordligaste delen deraf den alldeles

särskilda omvårdnad, som dervarande säregna förhållanden kräfde. För

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande erbjöde sig alltjemt tillfällen till

den iakttagelsen, att mycket, som inom länet borde göras till befrämjande

af religionsvård och undervisningsväsende, blefve och måste blifva ogjordt;

och många af de ändamål beträffande kyrka och skolor derstädes, dem

staten genom anvisade anslag eller eljest önskat tillgodose, kunde icke

annat än ofullständigt ernås i saknad af den sammanhållande ogh oaflåt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde hnfvudtiteln.

ligen ingripande kraft, som en särskild stiftsstyrelse skulle ega. Mångfaldiga

exempel såväl i ena som i andra afseendet kunde anföras; och

såsom ett bland de många hänvisade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till den af Eders Kongl. Magt och Riksdagen med lifligt intresse

omfattade tanken att bereda den finsktalande delen af vårt land den af

densamma med begärlighet omfattade förmånen att blifva delaktig äfven

af svensk odling, ett syfte, som skulle befordras i ojemförligt högre grad,

om särskild stiftsstyrelse funnes på närmare håll i stället för, såsom nu

vore förhållandet, på ett afstånd af ungefär 70 mil från den finsktalande

delen af länet. Att i de frågor, der samarbete mellan stiftsstyrelse och

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande skulle ega rum, det stora afståndet

mellan de båda myndigheterna medförde många svårigheter och olägenheter,

vore påtagligt och lade i sin mån en hämsko på bådas verksamhet

för gemensamma syften. Till sist påpekas, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i det anförda uteslutande fäst sig vid de skäl för en delning

af Hernösands stift, som vore att hemta från de för dess nordligare hälft

egendomliga förhållanden. Till dessa skäl komme de talande grunder,

som gjorde delningen önskvärd jemväl med hänseende till stiftets sydligare

delar, hvilka visserligen behöfde, för att få sina intressen behörigen tillgodosedda,

förmånen af en särskild stiftsstyrelse, som, befriad från omsorgen

om de många angelägenheter, hvilka afsåge den nordligare delen,

kunde egna sig ensamt åt det myckna arbete, som för det sydligare Norrland

förelåge och som, med dessa landsdelars snabbt fortgående utveckling,

i alltjemt ökad grad förestode. Med förenadt afseende på det ena såväl

som det andra kunde sägas, att den ifrågastälda stiftsdelningen afsåge ett

ändamål, med hvars genomförande ej utan stor skada kunde anstå, men

som, förverkligadt, skulle kraftigt befrämja uppgifter af den mest omfattande

betydelse.

Af allt framgår, icke blott att ett oafvisligt behof af Hernösands stifts

delning föreligger, utan ock att detta behof måste inom den närmaste

tiden tillgodoses. I det först nämnda afseendet synes ock en nästan fullständig

samstämmighet råda så väl inom riksdagen som inom kyrkomötet.

Deremot hotas frågans lösning med ett uppskof på obestämd tid deraf, att

Riksdagens Andra kammare såsom vilkor för delningen uppstält fordran

på en motsvarande sammanslagning af två andra stift. Inom kyrkomötet

mötte åter detta vilkor ett afgjordt motstånd. Hvad som hittills i ärendet

förekommit har hos mig stadgat den öfvertygelsen, att den ifrågasatta sammanslagningen

icke kan blifva annat än en nödfallsåtgärd, som icke i sig

innebär någon fördel, men väl medför stora och kännbara olägenheter.

Särskildt det sätt för sammanslagningens genomförande, som företrädesvis

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfrudtiteln. 15

var föremål för diskussion inom riksdagen och kyrkomötet, nemligen att

förena Visby och Kalmar stift, synes mig synnerligen olämpligt såsom

medförande verklig skada för Gotland och har äfven der blifvit mottaget med

djupt bekymmer. Då jag tillika tager i betraktande, att den kostnad, som

Hernösands stifts delning nödvändiggör, med afseende på ändamålets vigt

kan betraktas såsom en obetydlighet, synes mig icke all förhoppning saknas,

att Riksdagen, med hänsyn till vigten af ärendets snara afgörande,

skall befinnas villig att godkänna en Eders Kongl. Maj:ts framställning af

samma hufvudsakliga innehåll som i den till 1893 års riksdag gjorda.

Jag anser alltså, att den fråga, som nu bör föreläggas till Riksdagens

afgörande, bör begränsas till Hernösands stifts delning; och skulle, då

kyrkomötet redan för sin del fattat beslut i sådant syfte, ett godkännande

från Riksdagens sida af ett dylikt förslag omedelbarligen leda till det vigtiga

målets uppnående. Förslag om ändring i kongl. förordningen den 16

november 1863 angående allmänt kyrkomöte, enligt hvad jemväl af kyrkomötet

beslutits, torde af statsrådet och chefen för justitiedepartementet komma

att underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning för att derefter föreläggas

Riksdagen. Återstår alltså för mig att lemna en redogörelse för de medel,

som börar af Riksdagen äskas till bestridande af de med stiftsdelningen

förenade kostnader.

I fråga om sättet att bereda skälig löneinkomst åt biskopen i det nya

stiftet uttalade jag mig redan, då jag förra gången var i tillfälle att inför

Eders Kongl. Maj:t yttra mig i denna fråga, för, att det icke borde ifrågasättas,

att åt honom skulle på lön anslås något prebendepastorat, utan att

en bestämd lön borde åt honom anvisas. Genom nådiga brefvet den 15

juni 1861 angående reglering af biskoparnes löner hafva dessa löner i de

särskilda stiften bestämts från 16,000 till 10,000 kronor, deribland för

biskopen i Hernösand till 12,000 kronor. Då, enligt hvad Hernösands

domkapitel uttalat, hvart och ett af de två stift, i livilka Hernösands stift

skulle delas, för sin behöriga vård koinme att kräfva å stiftsstyrelsens sida

fullt upp så mycket arbete som de flesta större stift inom det öfriga riket,

synes, i enlighet med hvad jemväl kammarkollegium och statskontoret

hemstält, lönen åt biskopen i det nya stiftet icke lämpligen böra sättas

lägre än lönen åt biskopen i Hernösands odelade stift eller 12,000 kronor,

hvartill borde komma särskild hyresersättning, som enligt mom. 2 af de

genom nyssnämnda nådiga bref den 15 juni 1861 faststälda grunder för

reglering af biskoparnes löner skall till biskop, der biskopshus ej finnes,

utgå med belopp ej öfverstigande 1,500 kronor, hvilket belopp i nuvarande

fåll synes mig vara erforderligt. Medel till denna lön och hyresersättning

torde kunna bekommas ur biskopslöneregleringsfonden, hvilken

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde hufvudtiteln.

uppkommit genom inkomster, som afskilts från vissa biskopslöner och bestämts

till jemnande af andra. Vid 1894 års slut egde denna fond eu

behållning, som beräknats uppgå till 460,935 kronor 7 öre. Inkomsterna

under år 1894 hade uppgått till mer än 49,500 kronor, deraf ränta och

kapitalvinst 18,608 kronor 10 öre. De till utgående från fonden anvisade

årliga utgifterna till lönefyllnad åt åtskilliga biskopar in. m. utgöra tillsammans

24,210 kronor 49 öre, hvartill kommit för år 1894 en extra

utgift å omkring 360 kronor.

Vid samma tillfälle yttrade jag, hvad anginge ledamöterna i det nya

domkapitlet, att det väl kunde ifrågasättas, huruvida icke kyrkoherden i

Luleå stadsförsamling och de nuvarande lektorerna vid läroverket, hvilka

icke mottagit sina befattningar med skyldighet att tjenstgöra i domkapitel,

borde erhålla särskild godtgörelse för det ökade arbete, som ett ledamotskap

i domkapitlet skulle för dem medföra, och hvilket för lektorerna icke

i afsevärd mån kunde anses uppvägas af den förminskning i antalet undervisningstimmar,

som enligt 13 § i gällande läroverksstadga skulle medgifvas

dem såsom domkapitlets ledamöter. Jag anmälde vidare, att uti

infordrade yttranden nuvarande kyrkoherden i Luleå stadsförsamlings pastorat

O. A. Vester äfvensom nuvarande lektorerna i kristendom och filosofisk

propedevtik, i historia och modersmålet samt i matematik och

fysik vid nämnda läroverk — de tvenne öfriga lektorerna åtnjuta sedan

flera år tillbaka tjenstledighet för sjukdom — förklarat sig villiga att

inträda som ledamöter i det tillämnade domkapitlet utan att ifrågasätta

särskild ersättning härför, kyrkoherden Vester under uttalande af den förhoppning,

att de presterliga krafter, som erfordrades för församlingsvården

inom pastoratet, måtte så ordnas, att densamma icke behöfde lida intrång

af kyrkoherdens domkapitelsgöromål.

Beträffande aflöningen åt konsistorienotarien i det nya stiftet anser jag,

att denne tjensteman bör åtnjuta dels de inkomster, som enligt gällande

grunder för konsistorienotariernas aflöning utgå från Vesterbottens och

Norrbottens län till notarien vid Hernösands domkapitel, dels ock ett

skäligt anslag af statsmedel. I yttrandet till protokollet den 17 mars 1893

lemnades, med ledning af från domkapitlet i Hernösand infordrade uppgifter,

en specifik utredning beträffande omförmälda från Vesterbottens

och Norrbottens län inflytande inkomster för konsistorienotarien i Hernösands

stift. Denna utredning gaf vid handen, att dessa inkomster i medeltal

utgjort omkring 1,500 kronor årligen.

Domkapitlet har visserligen ansett, att, i anseende till minskning i

provisionen från presterskapets enke- och pupillkassa, dessa inkomster för

framtiden ej borde beräknas högre än till 1,200 kronor, och föreslagit, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu. 17

till konsistorienotarien i det nya stiftet borde öfverflyttas de 300 kronor,

som för närvarande utginge till konsistorienotarien i Hernösand för dennes

bestyr med lappmarks ecklesiastikverks angelägenheter, samt hemstält, att

derutöfver måtte åt förstnämnde konsistorienotarie anvisas 3,000 kronor.

Notarien skulle härigenom beredas en löneinkomst af tillhopa omkring 4,500

kronor. Då omförmälda 300 kronor emellertid icke, såsom domkapitlet

förutsätter, utgå från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk utan från anslagen

till domkapitlens expeditioner och alltså icke kunna betraktas såsom

en tillgång utöfver sistnämnda anslag, torde frågan om detta belopps öfverflyttning

tran den ene notarien till den andre dermed vara förfallen. Visserligen

är . det ingalunda oantagligt, att de från de båda nordligaste länen

konsistorienotarien tillkommande inkomster i sportler, provisioner m. m.

komma att förminskas. Men då samma inkomster hafva, enligt nu införskaffade

uppgifter, i medeltal under åren 1891—1894 något öfverstigit 1,500

kronor,, anser jag desamma kunna beräknas till detta belopp.

Vidkommande derefter amanuensen och vaktmästaren ansåg domkapitlet

deras arfvoden kunna bestämmas till ungefär enahanda belopp,

hvartill amanuensens och vaktmästarens vid domkapitlet i Hernösand inkomster

af deras befattningar under de senaste åren före 1891 uppgått,

nemligen för amanuensen 1,600 kronor och för vaktmästaren omkring 500

kronor jemte bostad och vedbrand.

Beträffande slutligen öfriga kostnader för det blifvande domkapitlets

expedition beräknade domkapitlet dessa till följande belopp:

hyra för sessions- och expeditionslokal samt bostad för

vaktmästaren ......................................................................... kr. 1 500: _

andra för expeditionen nödiga årliga utgifter...................... » 600: —,

hvartill skulle komma för anskaffande af möbler, kassaskåp,

andra nödiga inventarier, böcker, kartor m. m.

för en gång............................................................................. » 3,500: —.

I .sammanhang. med nu omnämnda beräkning af kostnaden för den

nya stiftsstyrelsens i Luleå expedition, har domkapitlet i Hernösand hemstält,

att, i den mån genom stiftsdelningen inkomster skulle komma att

frångå notarien och amanuensen vid domkapitlets i Hernösand expedition

och öfverflyttas till motsvarande tjensteman vid det nya domkapitlet, ersättning

måtte de förra härför beredas. Domkapitlet framhåller, att härvid

visserligen måste å ena sidan tagas i betraktande, att dessa tjenstemäns

arbete koinme att blifva i väsentlig mån minskadt genom stiftsdelningen,

men att å andra sidan äfven hänsyn måste tagas dertill, att deras arbete

hittills varit öfver höfvan betungande och att de med deras befattningar

Bih. till Riksd. Prot. 18.90. 1 Sami. 1 A/d. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde hufvudtiteln.

förenade löneinkomster vore så knappa, att endast med beräkning af de

inkomster, hvilka för närvarande af dem åtnjötes, dugliga innehafvare till

samma befattningar torde kunna erhållas.

Beträffande hvad domkapitlet rörande ifrågavarande anslagsbelopp anfört,

har jag, förutom hvad jag ofvan framhållit, intet annat att erinra,

än att i det för amanuensen vid domkapitlet i Hernösand angifna arfvode

ingår det belopp, 600 kronor, som af Eders Kongl. Maj:t under de senaste

åren från lappmarks ecklesiastikverk anvisats till domkapitelsexpeditionen

såsom ersättning för göromål, hvilka särskildt afse lappmarken, och hvilket

belopp efter delningen torde böra utgå från samma anslag som öfriga

kostnader för domkapitlens expeditioner. Ehuru det af dessa göromål

härrörande arbete komme att minskas, i händelse stiftsdelningen eger

rum, anser jag dock, att en nedsättning i totalbeloppet af amanuensens

arfvode icke skäligen kan sättas i fråga, utan att samma arfvode fortfarande

bör utgå med 1,600 kronor, hvartill jemväl amanuensens vid det nya

domkapitlet arfvode torde böra bestämmas. Efter denna erinran tillåter

jag mig, under anhållan att sedermera få återkomma till frågorna så väl

om anvisande af medel för anskaffande af möbler, inventarier m. m. som

om anslag till bestridande af kostnaderna för skrifmateriel och expenser

m. m. vid domkapitlet i det föreslagna nya stiftet, hemställa, att, på grund

af hvad ofvan blifvit anfördt, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
dels

att medgifva, det Vesterbottens och Norrbottens län må från den

1 januari 1897 frånskiljas Hernösands stift för att bilda ett särskildt stift,

samt att för aflönande af biskop i det nya stiftet må af biskopslöneregleringsfonden

användas högst 13,500 kronor årligen;

dels att för bestridande af kostnaden för aflönande af konsistorienotarie,

amanuens och vaktmästare vid det nya domkapitlet bevilja ett

ordinarie anslag af 5,100 kronor, deraf till notarien 3,000 kronor, till

amanuensen 1,600 kronor och till vaktmästaren 500 kronor;

dels att för hyra af lokal och vaktmästarebostad anslå ett årligt belopp

af 1,500 kronor;

dels ock att såsom ersättning för den minskning i inkomst, som genom

den ifrågasatta stiftsdelningen skulle drabba notarien vid Hernösands

domkapitel till följd af förlusten af sportelinkomsterna från Vesterbottens

och Norrbottens län och amanuensen vid samma domkapitel genom

upphörande af ofvan omförmälda, från lappmarks ecklesiastikverk

nu utgående anslag å 600 kronor, måtte beviljas ett årligt anslag af 2,100

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvadtiteln.

19

I en till sistförfluten års riksdag aflåten nådig proposition föreslog

Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att å extra stat för år 1896 anvisa 5,000 kronor

för betäckande intill detta belopp af brister i domkapitlens expeditionskassor,

i den män dessa brister anmäldes och blefve till siffran i behörig

ordning faststälda.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, som föranledde sistnämnda

proposition, påpekade jag, att expeditionskassornas utgifter, sådana de vore

beskaffade, för så vidt domkapitlen skulle kunna såsom embetsmyndigheter

fungera, vore o eftergift i ga, att enligt då lemnade uppgifter brister i

dessa kassor för åren 1892 och 1893 uppkommit med respektive 4,868

kronor 23 öre och 4,651 kronor 56 öre, samt att ytterligare ökning i den

årliga bristen för framtiden kunde vara att emotse af den anledning, att dels

vissa af de bidrag, som dittills från annat håll än staten utgått, vore af

beskaffenhet att icke med säkerhet kunna påräknas, dels ärendenas antal

hos domkapitlen företedde en gifven ökning.

Af det anslag, som med anledning af denna proposition af Riksdagen

beviljats för innevarande år, hafva brister för år 1892 i domkapitlens expeditionskassor

i Linköping, Strengnäs, Vesterås, Vexjö, Kalmar och Karlstad

blifvit betäckta med ett sammanlagdt belopp af 3,428 kronor 12 öre.

Afsevärda brister återstå ännu att täcka, och det på extra stat beviljade

anslagsbeloppet 5,000 kronor torde följaktligen fortfarande vara erforderligt;

anhållande jag att vid redogörelsen för erforderliga anslag å extra

stat få återkomma till detta anslagsbehof.

Det kan emellertid icke förnekas, att ett permanent, oafvisligt behof

icke bör med tillfälliga på extra stat anvisade medel tillgodoses, och att

man om möjligt bör råda bot för sådana bristers uppkomst för framtiden.

Detta kan naturligtvis icke ske, med mindre än att ett fast anslag af erforderlig

storlek för ändamålet anvisas. Riktigast vore väl, att detta anslag,

med hänsyn till dess ändamål och på sätt i liknande fall egt rum, uppfördes

såsom förslagsanslag, men då öfriga hithörande anslagsbelopp icke

hafva denna natur, anser jag mig icke nu böra hemställa om nådig framställning

till Riksdagen i sådant syfte.

På sätt jag förut erinrat, hafva bristerna i expeditionskassorna årligen

uppgått till omkring 5,000 kronor. Då emellertid för framtiden eu ökning

af dessa brister är att emotse dels, såsom jag förut an ty dt, af anledning

att vissa bidrag, som hittills från annat håll än staten — såsom genom

kollektör, bidrag från presterskapet m. m. — utgått, icke äro af beskaffenhet

att med säkerhet kunna påräknas, samt att ärendenas ökning i domkapitlen

gifvetvis ställa ökade kraf på expeditionskassorna, dels ock på grund deraf att,

derest Eders Kongl. Maj:ts framställning om Hernösands stifts delning vinner

[2-]

Förstärkning

af domkapitlens

expeditionskassor,

rn. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Åttonde hufYudtiteln.

Riksdagens godkännande, medel måste beredas för ytterligare ett stifts behof,

så torde, om man för framtiden verkligen vill söka förebygga bristers uppkommande,

ett anslag af 6,000 kronor vara det minsta som bör ifrågakomma.

I yttrandet till statsrådsprotokollet den 14 januari 1895, då proposition

till Riksdagen beslöts angående lönereglering för tjensteman och betjente

vid de ecklesiastika konsistorierna, anmärktes, hurusom det vid vissa

domkapitels expeditioner visat sig nöclvändigt att anlita extra biträden,

samt att särskilt vid domkapitelsexpeditionerna i Upsala, Strengnäs, Lund

och Göteborg konsistorienotarierna måste afstå icke obetydliga belopp till

oundgängligt tjenstebiträde utöfver det, som lemnas af amanuensen. I

nämnda proposition äskades jemväl för tillgodoseendet af behofvet vid vissa

konsistorier af extra biträden ett belopp af 3,000 kronor. Men var ett

sådant anslag erforderligt, om en lönereglering vid domkapitlen kommit till

stånd, är detsamma vida nödvändigare nu, då notariernas delvis redan

knappa, allt mer sjunkande löner sannolikt snart skola göra det för dem

omöjligt att sjelfva, såsom nu vid vissa konsistorier är fallet, hålla biträden,

och det vore alltför obilligt att fordra, det amanuenserna för nuvarande

ringa arfvoden skulle egna mera arbete åt sina fenster, än nu är.fallet.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på ordinarie stat från och med år 1897

bevilja

dels till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor ett anslag af

6,000 kronor, att efter Eders Kongl. Maj:ts bestämmande för sagda ändamål

användas;

dels ock till extra biträden vid domkapitlens expeditioner ett belopp

af 3,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

Med upptagande i riksstaten af de nu föreslagna anslagsposterna, tillhopa

9,000 kronor, jemte de för Hernösands stifts delning till utgående

från statsverket ifrågasatta belopp, hvilka under punkt 1 här ofvan omförmälas,

tillsammans 8,700 kronor, skulle det i riksstaten för domkapitlens

expeditioner uppförda anslag, nu utgörande 25,000 kronor, komma att ökas

med 17,700 kronor till 42,700 kronor.

Universiteten.

Med särskilda underdåniga skrifvelser den 30 september 1895 har

kanslern för rikets universitet till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnat

af de större akademiska konsistorierna i Upsala och Lund gjorda framställningar

om utverkande vid innevarande års riksdag af anslag för af
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde bufvudtiteln. 21

hjelpande af åtskilliga universitetens behof. De bland dessa sålunda anmälda

behof, hvilka synts mig böra föranleda nådiga framställningar till

Riksdagen, äro följande.

Medicinska fakulteten i Upsala har framhållit, hurusom inrättandet [3.]

af den nya professuren i obstetrik och gynekologi medfört behofvet af ett Materiel vid

årligt anslag för anskaffande och underhåll af instrument och undervisningsmateriel

vid den obstetriska kliniken. Huru nödvändigt ett dylikt anslag Upsala.

vore, framginge klart af det faktum, att sedan obstetriken och gynekologi

skilts från den kirurgiska ämnesgruppen, de stode utan något som

helst anslag till undervisningsmateriel. Och likväl måste instrument anskaffas

och underhållas samt planschverk, fantom, skelettdelar och annan

materiel för undervisningen förvärfvas och vidmakthållas. Skulle derför

undervisningen vid kliniken kunna framgångsrikt bedrifvas och motsvara

de fordringar, som lärjungarne med rätta kunde ställa på densamma,

kunde institutionen ej längre undvara ett dylikt anslag. Med hänsyn till

den ifrågavarande materielens dyrhet hade fakulteten ansett, att detta anslag

ej kunde ställas lägre än 500 kronor.

I afseende på beloppet har likväl konsistorium, på derom väckt förslag

och sedan upplyst blifvit, att institutionens föreståndare äfven förklarat

sig kunna dermed åtnöjas, hemstält, att för ifrågavarande ändamål

måtte utverkas ett årligt anslag å 300 kronor och derjemte ett anslag för

en gång till belopp af 1,000 kronor.

Då uppenbart är, att den nya obstetriska kliniken behöfver ett särskilt

anslag för instrument och undervisningsmateriel, då lämpligt synes

vara att för ändamålet beviljas dels ett anslag för den första uppsättningen

och dels ett mindre årligt anslag, och då de ifrågasatta beloppen icke

kunna anses större än nödigt är, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anskaffande och underhåll

af instrument och undervisningsmateriel vid den obstetriska kliniken i

Upsala bevilja ett årligt anslag af 300 kronor äfvensom för en gång ett

belopp af 1,000 kronor, hvarom jag torde få erinra vid redogörelsen för

de till extra stat hänförliga anslagsbehof.

Vidare har medicinska fakulteten i Upsala gjort framställning om ett

årligt anslag till aflöning åt en assistent i kirurgi. Denna anhållan har

fakulteten motiverat sålunda.

Sedan de ämnen, som från gammalt hört till den kirurgiska professuren

vid Upsala universitet, nemligen icke blott den egentliga kirurgien

[4-1

Assistent i

kirurgi.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde hufvndtiteln.

utan äfven obstetrik och gynekologi samt oftalmiatrik, numera, i öfverensstämmelse

med dessa vetenskapers utveckling, blifvit såsom specialämnen

fördelade på tre lärare, nemligen en professor i kirurgi, en professor i

obstetrik och gynekologi samt en e. o. professor i oftalmiatrik, ålåge det

professorn i kirurgi dels att meddela undervisning i detta ämne dels att

vara prefekt och öfverkirurg å akademiska sjukhusets kirurgiska afdelning

samt tillika undervisa å den kirurgiska polikliniken. Före nämnda fördelning

af läroämnena var i händelse af förfall för professorn i kirurgi,

vare sig i följd af sjukdom eller af annan orsak, adjunkten i kirurgi och

obstetrik, hvilken tillika egnade sig åt oftalmiatrik, ständigt att påräkna

såsom vikarie; men sedan adjunkturen blifvit ombildad till en extra ordinarie

professur, omfattande endast ämnet oftalmiatrik, kunde fakulteten ej

vidare påräkna, att inom densamma funnes någon lärare, som egde den

speciela utbildning och praktiska erfarenhet, att han kunde vid ordinarie

professors tjenstledighet inträda såsom vikarie och tillika sköta öfverkirurgens

vid sjukhuset maktpåliggande dagliga göromål.

Genom den utvidgning af sjukvården vid kirurgiska afdelningen, som

under den nuvarande professorns tjenstetid inträda toge densamma numera

hans tid så i anspråk, att han icke längre kunde bestrida någon undervisning

vid den nere i staden belägna kirurgiska polikliniken, utan hade

det blifvit af nöden att öfverlemna denna undervisning åt en yngre lärare,

för närvarande en inom fakulteten anstäld docent. Denne lärare hade ock

hvarje termin gifvit en preparatorisk, kostnadsfri kurs i allmän kirurgi,

utan hvilken de studerande icke kunde fullt tillgodogöra sig den kliniska

undervisningen i detta ämne, samt tillika vikarierat för professorn under de

tider, då denne haft tjenstledighet.

Då emellertid universitetet ej egde till sitt förfogande något anslag

till aflönande af en dylik lärare, hvilken hittills erhållit aflöning ur en af

fakultetens enskilda fonder, då föreskrifterna för denna fond icke tilläte

utdelandet af permanenta anslag, och då kirurgien vore ett af fakultetens

större och vigtigare ämnen, hvari undervisningen ej ens för kortare tid

kunde ligga nere, såge sig fakulteten nödsakad att anhålla om ett ordinarie

årligt anslag af 3,500 kronor för aflönande af en biträdande lärare i ämnet.

Denne lärare, för hvilken fakulteten föreslagit benämningen assistent, skulle

vara skyldig dels att vid behof vikariera för professorn i kirurgi, dels att

bestrida undervisningen vid den kirurgiska polikliniken samt hvarje termin

efter de närmare bestämmelser, som kunde blifva faststälda, lemna en

kostnadsfri preparatorisk kurs i den allmänna kirurgien. Ifrågavarande lågt

aflönade befattning borde enligt fakultetens mening lämpligast besättas

endast genom förordnande på tre år för hvarje gång.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

23

Till denna af konsistorium och universitetskanslern förordade framställning

anser jag mig böra tillstyrka nådigt bifall och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till aflöning åt en

assistent i kirurgi vid universitetet i Upsala bevilja ett årligt anslag af

3,500 kronor.

Akademiska konsistoriet i Lund har å nyo gjort framställning om [5.]

behofvet af ökade arbetskrafter vid patologiska institutionen derstädes. Amanuens vid

Konsistoriet har dervid erinrat, hurusom för detta ändamål förut begärtsp“((i0/u°(^nie“

2,000 kronor, deraf 1,500 kronor till arfvode åt en assistent och 500 kronor Lund.

till amanuensarfvode; att Riksdagen för hvartdera af åren 1892 och 1893

beviljat det sistnämnda beloppet under form af anslag till arbetets uppehållande

vid institutionen; samt att, efter förnyad proposition i ämnet,

1893 års riksdag beviljat å ordinarie stat 1,500 kronor till assistentarfvode,

men dervid indragit det på extra stat anvisade beloppet. Genom det beviljade

anslaget hade visserligen ett stort behof för institutionen blifvit

afhjelpa men anslaget till amanuensarfvode vore icke desto mindre erforderligt.

Institutionens föreståndare hade ock uti en till konsistorium ingifven

skrift ytterligare framhållit vigten af detta behof, som jemväl af

medicinska fakulteten vitsordats. Institutionsföreståndarens framställning

är af följande innehåll.

Af den utredning, som förut lemnats rörande fördelningen af det

omfattande arbetet vid institutionen framginge, att särskildt verksamheten

på det bakteriologiska området i följd af bristen på fast och ansvarigt

biträde mer eller mindre måste stå tillbaka och i alla händelser drifvas

under förhållanden, hvilka med afseende så väl på arbetets jemna gång

som på vården af den dyrbara redskapen vore långt ifrån tillfredsställande.

Institutionens ende fäste amanuens toges så fullständigt i anspråk dels af

biträde vid obduktionerna dels och framför allt af ständigt fortgående

preparationer af samlingarna, att för honom ingen tid återstode för arbete

och tillsyn på det bakteriologiska laboratoriet, en verksamhet som för

öfrigt fordrade sin särskilda utbildning. Det behof af amanuensbiträde,

som nödvändigt kräfdes vid det omständliga och tidsödande arbetet med

bakterieodling och öfver hufvud vid skötseln af den bakteriologiska apparaten,

måste nu, så godt sig göra läte, fyllas medelst mer eller mindre

tillfällig hjelp af extra amanuenser, hvilka såsom lönlösa icke kunde åläggas

den ständiga tillsyn, som här vore af nöden, än mindre göras verkligt

ansvarige för vården af den vidlyftiga utrustningen, en brist som vid mer

än ett tillfälle gjort sig känbar.

Såsom allmänt bekant vore, hade bakteriologien redan länge haft stor

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Åttonde lmfyndtiteln.

vetenskaplig och praktisk betydelse och intagit en deremot svarande vigtig

ställning inom både patologien och hygienen, ett förhållande som äfven

hos oss blifvit officielt erkändt genom beviljadt anslag till en laboratorstjenst

i bakteriologi vid Karolinska institutet. Jemväl vid patologiska

institutionen i Lund, hvilken äfven på detta mera speciela område allvarligt

önskade och sträfvade att häfda sin plats och fylla sin uppgift,

stäldes anspråk på bakteriologien och anlitades det bakteriologiska laboratoriet

icke blott för den egentliga undervisningen i ämnet och i samband

med förefallande patologiska undersökningar eller sjelfständiga arbeten,

utan äfven från klinikens och den kliniska undervisningens sida äfvensom

af utanför universitetet stående läkare och vetenskapsidkare. Det syntes

då icke vara någon obillig begäran, att denna institution, för att kunna

vederbörligen fullgöra en i flera afseenden vigtig uppgift, hugnades med

det jemförelsevis anspråkslösa beloppet af 500 kronor till ytterligare en

fast amanuensplats. Knappast torde heller några medel, som direkt eller

indirekt utgåfves för främjande af naturvetenskaplig utbildning, vara så

väl använda och i förhållande till det ringa beloppet så säkert medföra

gagn för framtiden som de, hvilka beviljades till amanuensarfvoden.

Så väl den patologiska institutionen i Upsala som de begge institutioner

i Lund, hvilka närmast kunde jemföras med den patologiska, nemligen

den anatomiska och den kemiska, åtnjöte förmånen af två fasta

amanuensplatser.

Då det synes mig angeläget, ej blott att undervisning i det numera

så vigtiga ämnet bakteriologi på tillfredsställande sätt meddelas vid universitetet

i Lund, utan äfven att för praktiska ändamål finnes en väl

ordnad bakteriologisk anstalt i rikets sydliga del, men af hvad bär

ofvan anförts framgår, att sådant icke kan vinnas utan någon tillökning

i arbetskrafterna, hvilken tillökning dock kan åstadkommas för en jemförelsevis

obetydlig summa, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till arfvode åt en amanuens vid den

bakteriologiska afdelningen af patologiska institutionen i Lund anvisa ett

årligt anslag af 500 kronor.

[6.] Under flera år har juridiska fakulteten i Lund upprepat sin anhållan

Docentstipen- om förstärkning af lärarekra fterna inom fakulteten medelst inrättande af

d‘dhkilSfJkui- en ny ordinarie professorsbeställning. I sin år 1894 ingifna framställning

teten i Lund. i detta ämne hade fakulteten, med afseende derå att behofvet af den begärda

förstärkningen vore synnerligen trängande, hemstält, att, derest anslag

till en professorslön ej kunde då erhållas, ett tillfälligt anslag å 1,500

kronor måtte beredas att, intill dess anslag till en ordinarie professors
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

25

befattning blefve beviljadt, årligen utgå till uppehållande af undervisning

och examination i speciel privaträtt. Med anledning häraf behagade Eders

Kongl. Maj:t till 1895 års riksdag göra framställning om beviljande af

ett sådant tillfälligt, anslag. Denna framställning blef dock ej bifallen.

Såsom skäl för afslaget anförde Riksdagen, att, då den af juridiska fakulteten

förebragta utredning, som lagts till grund för framställningen, vore

uppgjord fem år förut och förhållandena vid universitetet derefter möjligen

i åtskilliga afseenden undergått förändringar, Riksdagen saknat stöd

för att kunna med full säkerhet pröfva lämpligheten af det föreslagna

sättet för förstärkning af lärarekrafterna inom fakulteten, samt att, så vidt

Riksdagen kunnat finna, större svårigheter hittills icke mött för det behöriga

uppehållandet af undervisningen och examinationen i de till den

speciela privaträtten hörande ämnen.

Sant är visserligen, att ofvanberörda af juridiska fakulteten lemnade

utredning är uppgjord år 1890, och någon annan har ej heller nu förebragts;

men förhållandena inom fakulteten hafva ingalunda undergått

några sådana förändringar, att den ifrågasatta förstärkningen blifvit mindre

behöflig, och svårigheterna vid undervisningen och examinationen hafva

fortfarande af vederbörande framhållits. Då emellertid inom fakulteten

icke kunnat vinnas full enighet beträffande läroämnenas fördelning, har

det synts mig lämpligt, att behofvet af lärarekrafternas ökande blefve på

det sättet tillgodosedt, att för fakulteten beviljades ett nytt fast docentstipendium,

hvarom jemväl under en följd af år anhållan gjorts, och hvilket

torde få anses så mycket billigare, som juridiska fakulteten i Upsala till

sitt* förfogande har två sådana stipendier men den i Lund endast ett. Jag

anser mig derför böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t

måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att till inrättande

af ett nytt fast docentstipendium, afsedt för juridiska fakulteten vid universitetet

i Lund, må på ordinarie stat beviljas ett anslag af 1,500 kronor

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Uti skrifvelse till kanslern för rikets universitet har lärarekollegiet [7.]

vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet anfört, hurusom vid institutets Anslag

patologisk-anatomiska institution allt sedan dess tillkomst funnes blott en “»amanuens

enda af staten aflönad amanuens. Om detta länge kunnat vara tillräck-^ patoiogMligt,

så hade dock sedan många år tillbaka behofvet att erhålla förstärk-H“"-“B7"*“n,n''

ning i det biträde, som måste lemnas af amanuensen vid allt det olikartade

arbete, hvilket på en dylik institution måste utföras vid liköppJJih.

till Rilcsd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Afil. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Åttonde hufvudtiteln.

ningarna, vid de ytterst tidsödande undersökningarna af materialet såväl

från dessa soin från klinikerna och ej minst vid förfärdigandet af mikroskopiska

preparat för föreläsningarna och de mikroskopiska kurserna,

blifvit allt större och större. Det hade ökats i den .män institutionen utvecklats

och lärjungarnes antal högst betydligt stegrats, men kanske allra

mest derigenom, att arbetsmetoderna blifvit långt mera invecklade och

särskildt förfärdigandet af de mikroskopiska preparaten blifvit mera kompliceradt

och i ojemförlig grad mera tidsödande än förr. Det torde, ansåg

lärarekollegiet, blifva svårt att numera någonstädes finna en dylik institution

af tillnärmelsevis samma omfattning, der man ej hade mer än en

amanuens till hjelp vid arbetena. Ej ens i vårt eget land egde ett sådant

förhållande rum. I Lund funnes sålunda vid dervarande patologiskanatomiska

institution anstälda, af staten aflönade en assistent och en

amanuens, och dessutom hade man der funnit nödigt att ytterligare anställa

lönlösa e. o. amanuenser för att vinna väl behöfligt biträde. Vid

institutionen i Upsala vore två af staten aflönade amanuenser anstälda

till biträde, den ene åt professorn och den andre åt laboratorn; men dessutom

funnes der, med aflöning från Regnellska gåfvomedlen, anstäld en

assistent, som toge en väsentlig del i arbetena.

Det skulle, enligt hvad lärarekollegiet vidare anför, varit omöjligt att

vid institutionen i Stockholm, der lärjungarnes antal vore långt större än

vid universiteten och der undervisningen för medicine kandidater fortginge

utan afbrott hela året om, vexelvis ledd af ordinarie professorn

och laboratorn, uppehålla arbetena, om det icke sedan flera år tillbaka

lyckats, liksom i Lund, att finna unge män, som frivilligt och utan- all

lön ingått såsom e. o. amanuenser och såsom sådana lemnat den mest

nödvändiga arbetshjelpen. Anda till tre å fyra sådana e. o. amanuenser

hade sålunda på de senare åren varit samtidigt anstälda, och så länge

behofvet på detta sätt kunnat någorlunda fyllas, hade lärarekollegiet ansett

sig kunna och böra uppskjuta sin anhållan om anslag för ytterligare

en amanuens. Men det vore gifvet, att man ej kunde af en på nämnda

sätt anstäld amanuens fordra samma arbete och samma användande af

tid för platsens skötande som af en lönad amanuens, och det vore helt

och hållet en tillfällighet, om man vid en viss tidpunkt kunde finna

lämpliga personer, som ville göra ett så stort offer åt sitt vetenskapliga

intresse, som man af dem kräfde och som vore af behofvet påkalladt.

Det hade hittills lyckats, men läte sig ej vidare göra. Visserligen funnes

för närvarande fyra lönlösa e. o. amanuenser anstälda, hvilka med all flit

deltoge i de arbeten och undersökningar, som stode i samband med undervisningen

för medicine kandidater och i bakteriologi, men de vore dervid

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

27

ej så strängt bundna, de kunde disponera mycken tid för andra studier,

och ingen af dem, ej heller någon annan, ville nu längre åtaga sig att

lönlöst fullgöra de åligganden, som tillkomme den amanuens, hvilken e. o.

professorn nödvändigt behöfde till biträde för sin undervisning med till

denna hörande särskilda kurser. Dertill skulle de nemligen behöfva använda

snart sagdt hela sin arbetstid. Den ordinarie amanuensen, tjenstgörande

utan afbrott året om, vore, såsom af det nu anförda framginge,

så öfverhopad med göromål såsom biträde åt ordinarie professorn och

laboratorn vid deras undervisning i speciel patologisk anatomi, att det

vore honom omöjligt att på samma gång vara amanuens åt e. o. professorn

för dennes kurser och undervisning i allmän patologisk anatomi.

Behofvet för e. o. professorn att ega biträde af en amanuens vore dock

oafvisligt.

Under sådana förhållanden såge sig lärarekollegiet nödsakadt att göra

hemställan om beviljande af lön för ytterligare en amanuens vid patologisk-anatomiska

institutionen; och kunde lärarekollegiet, med hänsyn till

de fordringar, som måste ställas på den nye amanuensen, icke föreslå, att

lönen sattes lägre än den, som utginge till förutvarande amanuensen vid

institutionen och som i allmänhet åtnjötes af institutets amanuenser, eller

900 kronor.

Under uttalande af den åsigt, att lärarekollegiet, beträffande det ifrågavarande

anslaget för inrättande af en andra amanuensbefattning vid förutnämnda

institution, andragit skäl, som till fullo ådagalagt anslagets synnerliga

vigt och betydelse för upprätthållandet och utvecklingen af berörda

institutions verksamhet i öfverensstämmelse med vetenskapens nuvarande

anspråk, har universitetskanslern i underdånig skrifvelse den 30 september

1895 hemstält om nådig proposition om anslagets beviljande på

ordinarie stat.

På grund af hvad sålunda anförts tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om beviljande af förhöjning

i det till Karolinska mediko-kirurgiska institutet utgående årsanslag med

900 kronor för anställande af en andre amanuens vid institutets patologiskanatomiska

institution.

Lärarekollegiet vid Karolinska institutet har jemväl gjort framställning [8.]

om utverkande af höjning i anslaget för institutets patologisk-anatomiska. Förhojinstitution

med 1,500 kronor; och i underdånig skrifvelse den 30 september™"*? • °ylapet

1895 har universitetskanslern, med öfverlemnande af denna framställning,"anatomi,11"intillstyrkt

nådig proposition om den ifrågasatta förhöjningen. tuiutionen.

Till stöd för sin framställning har lärarekollegiet anfört följande. Allt
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åttonde hufvudtiteln.

sedan ett årligt anslag af 2,500 kronor vid 1872 års riksdag beviljades till

den patologisk-anatomiska institutionen vid institutet, hade nämnda anslag

utgått med oförändradt belopp, alltså under en tid af några och tjugu år.

Med den betydliga utveckling, som institutionen på senare tider erhållit,

och alldeles särskildt genom inrättandet vid densamma af en bakteriologisk

afdelning med nya laboratorier och nytt arbetsfält, hade denna summa numera

blifvit alldeles otillräcklig. De årliga oundvikliga kostnader, som

ensamt nämnda afdelning medförde, vore jemförelsevis betydliga. Såsom en

lärarekollegiets framställning bifogad kostnadsberäkning närmare angåfve,

uppginge dessa kostnader till 1,500 kronor. En af de drygaste posterna

vore den för inköp och underhåll af djur. Då hela den så utomordentligt

vigtiga bakteriologiska forskningen och undervisningen vore baserad på

försök med djur, måste sådana alltid finnas till hands af olika slag i ett

efter behofvet afpassadt antal. Beräkningen öfver kostnaden härför vore

gjord med stöd af den erfarenhet, som förelåge från den tid af snart ett

år, som afdelningen varit i verksamhet. En annan rätt dryg post vore

den för instrument och apparater. Redan reparationer och underhåll af

de i bruk varande kräfde årligen en ej liten summa, och nya apparater

med väsentligen förbättrade konstruktioner eller konstruerade för alldeles

särskilda ändamål måste dessutom allt emellanåt anskaffas. Priset för

dem vore i regeln högt och uppginge ofta till 600 å 800 kronor eller

ännu högre. Den drygaste posten i den bilagda beräkningen vore emellertid

den för uppassning, rengöring, diskning m. m. å laboratoriet, alltså

för vaktmästarebiträde, skurning o. s. v. Arten af arbetena vid en bakteriologisk

afdelning vore sådan, att en person måste vara så godt som ständigt

till hands för dylika göromål. Rengöringen måste försiggå med den allra

största noggrannhet, och glasvaror, instrument, apparater in. m., som användts

vid odlingen af och alla försöken med de farliga infektion sämnena,

måste omedelbart efter användningen väl tvättas och desinficieras. Dessutom

kräfdes vaktmästarebiträde för den tidsödande beredningen af näringsvätskor

och gelatiner till odlingen af bakterier. Sådant biträde toges äfven

och i ej ringa grad i anspråk för djurens utfodring och skötsel, och för

alla dessa göromål fordrades en till deras utförande väl inöfvad person.

Vid patologisk-anatomiska institutionen funnes, alltsedan dess upprättande,

en vaktmästare och en eldare. Den förre, som hade att förrätta vaktmästaregöromålen

vid institutionens öfriga afdelningar tillika med sin på

hufvudafdelningen hela året om pågående verksamhet, vore med dessa

göromål så upptagen eller rättare öfverhopad, att man på senare tider måst

för dem skaffa honom tillfälligt eller mera permanent biträde. Sålunda

hade man måst ålägga eldaren att jemte fullgörandet af sina egna ålig
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

29

ganden förrätta vaktmästaretjenst vid den i .patologisk-anatomiska institutionen

inrymda rättsmedicinska afdelningen. Eldaren hade derjemte på

sista tiden fått sina göromål högst betydligt ökade, då till följd af institutionens

om- och tillbyggnad en alldeles ny apparat för centraluppvärmning

tillkommit, hvilken kräfde långt mera trägen tillsyn än den gamla, i oförändradt

skick qvarvarande och fortfarande i verksamhet varande apparaten.

Under sådana förhållanden vore det gifvet, att ofvan nämnda vaktmästaregöromål

på bakteriologiska afdelningen måste skötas af en särskildt derför

anstäld person. Det torde i en ej allt för aflägsen tid blifva en nödvändighet

att härför upprätta en ny vaktmästareplats, men tills vidare ville lärarekollegiet

icke föreslå detta, då ändamålet för närvarande kunde vinnas och under

det gångna året äfven vunnits på ett mycket billigare sätt, nemligen genom

anställande tills vidare af en son till en af institutets vaktmästare, hvilken

nu vore väl inöfvad för de grannlaga göromålens utförande. För en lägre

summa än den å förenämnda beräkning upptagna, i hvilken summa jemväl

omkostnaderna för skurning, tvätt och dylikt vore inbegripna, kunde under

inga förhållanden, det angifva, alldeles nödvändiga arbetsbiträdet erhållas.

På grund af hvad lärarekollegiet sålunda anfört, hemställer jag, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det till patologisk-anatomiska

institutionen vid Karolinska institutet utgående anslag, 2,500 kronor,

måtte höjas med 1,500 kronor, eller till 4,000 kronor.

Vidare har lärarekollegiet vid Karolinska institutet anhållit om utverkande

af särskildt anslag för farmakologiska institutionen derstädes.

Nämnda institution häda för närvarande icke något eget anslag, utan

hade dess behof tillgodosetts från det så kallade allmänna materialanslaget,

hvaraf högst 150 kronor om året afsetts för ifrågavarande ändamål. Denna

summa hade förr varit tillräcklig och mången gång icke fullt förbrukats.

Men sedan professuren i materia medica, för tillgodoseendet af nutidens

fordringar, förändrats till eu sådan i farmakodynamik och farmakognosi,

stäldes med nödvändighet helt andra kraf så väl på undervisningen som

på institutionens utrustning i öfrigt, Indika kraf redan visat sig medföra

betydligt ökade utgifter, som i framtiden komme att ytterligare stegras.

De utgiftsposter, som härvid särskildt spelade en mera betydande roll, vore

de för kemiska preparat, instrument och experimentdjur.

Så väl för undervisningen som för vetenskapliga arbeten måste kemiska

preparat — utgörande de verksamma beståndsdelarne i allehanda droger

och läkemedel — anskaffas, dels för att vid föreläsningarna förevisas, dels

för att användas vid experiment. Då sådana preparat ofta vore ganska

dyrbara, hade de bragt apoteksräkningarna att stiga till betydligt högre

[9.]

Farmakologiska

institutionen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde hufvudtiteln.

belopp än förr. Vidare måste instrument anskaffas dels för demonstrationsexperiment

vid undervisningen, dels för vetenskapliga specialarbeten. Hittills

hade den fysiologiska institutionens apparater, då de varit lediga, stälts till

förfogande härför, och utan detta medgifvande hade en någorlunda tidsenlig

undervisning i experimentel farmakodynamik eller forskningsarbete

på detta område icke varit möjliga. Men utom det att af ett sådant lånesystem

ofta den olägenheten uppstode, att eu viss apparat samtidigt behöfdes

å båda institutionerna, kräfdes för specielt farmakodynamiska undersökningar

särskilda apparater och anordningar, hvilka ej funnes å den

fysiologiska anstalten, hvadan det vore oundgängligen af behofvet påkalladt

att för den farmakologiska institutionen snarast möjligt anskaffa de nödvändigaste

apparater och instrument. Slutligen måste experimentdjur för

undersökningar angående läkemedels och gifters verkningar tillhandahållas.

Huru institutionens utgifter numera ökats framginge deraf, att desamma

under år 1893 uppgått till 21 kronor 60 öre, under vårterminen 1894 till

9 kronor 47 öre, under höstterminen 1894, från hvilken tid den nuvarande

professorn uppehållit undervisningen, till 314 kronor 53 öre och under

vårterminen 1895 till 252 kronor 60 öre. Utgifterna hade sålunda under

läsåret 1894—1895 stigit till 567 kronor 13 öre mot 21 kronor 60 öre

under år 1893, utan att likväl några apparater eller instrument kunnat

inköpas. De anskaffade instrumenten vore nemligen afsedda för specialundersökningar

och motsvarade ej det dagliga behofvet af dylika utredningsartiklar.

Då det under inga omständigheter längre läte sig göra att af

»allmänna materialanslaget» tillgodose den farmakologiska institutionens så

betydligt ökade behof, torde ett årligt anslag åt densamma vara erforderligt.

I afseende på beloppet af detta anslag behöfde det, då ännu intet

särskildt farmakologiskt laboratorium funnes och praktiska laborationskurser

ej förekomme, icke vara så stort, som eljest skulle erfordras. Men å andra

sidan torde en summa, som nätt och jemt betäckte de utgifter, hvilka under

läsåret 1894—1895 förekommit, under de kommande åren med säkerhet

visa sig otillräcklig. Under sagda läsår hade nemligen endast institutionsföreståndaren

tagit medel i anspråk för vetenskapligt arbete, och detta blott

i ringa utsträckning, enär eu stor del af tiden upptagits af förberedelser

till undervisningen. Om alltså icke både undervisningen och det vetenskapliga

arbetet vid institutionen skulle hämmas och hindras att utveckla

sig på tidsenligt sätt, erfordrades enligt lärarekollegiets åsigt ett årligt anslag

af 1,000 kronor.

Denna af universitetskanslern förordade framställning synes mig förtjena

afseende. Dock anser jag ett så stort anslag, som det af lärarekollegiet

begärda, icke böra ifrågasättas. Visserligen torde för närvarande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln.

31

bristen på instrument vara känbar och inköp af sådana medföra ej obetydliga

utgifter; inen om till en första uppsättning af instrument beviljades

för en gång ett belopp af 500 kronor, torde med iakttagande af nödig

sparsamhet det årliga anslaget kunna begränsas till 500 kronor. Beträffande

det förstnämda beloppet anhåller jag att vid redogörelsen för de till extra stat

hänförliga anslagsbeliof få derom göra underdånig hemställan och tillstyrker

nu, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning

derom, att till materiel för den farmakologiska institutionen vid Karolinska

institutet må beviljas ett årligt anslag af 500 kronor.

I enlighet med uppdrag, som lemnats dem vid möte mellan förestån- [10.]

dåre och föreståndarinnor för Sveriges högre flickskolor den 5 augusti Förnöjdt ansistlidet

år, hafva Eugéne Schwartz, Julius Centervall m. fl. i underdånighet''®^''® yfrre

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska en förhöjning qvinlig ungaf

anslaget till de högre skolorna för qvinlig ungdom med åtminstone dom''

200,000 kronor, så att nämnda årliga anslag i sin helhet komme att uppgå

till 300,000 kronor.

Till stöd för denna framställning hafva petitionärerna i hufvudsak anfört

följande.

Frågan om den högre qvinliga bildningens främjande hade varit föremål

för Kongl. Maj:ts och Riksdagens uppmärksamhet nära nog lika länge

som frågan om den allmänna folkbildningens höjande, om det ock tillhört

en senare tid att enas om de åtgärder, som bort för förstnämnda ändamål

af staten vidtagas. Redan 1847 års riksdag hade af Kongl. Maj:t mottagit

en proposition, hvari anslag äskades till inrättande af en normalskola till

bildande af lärarinnor för fruntimmersundervisningen. Men först sedan

Rikets Ständer i skrifvelse den 25 februari 1858 förklarat sig anse, »att

undervisningen för den qvinliga delen af nationen bör blifva på ett ända- .

målsenligt sätt ordnad», och anhållit, att »Kongl. Maj:t täcktes låta uppgöra

och till Rikets näst sammanträdande Ständer öfverlemna förslag till undervisningens

ordnande för den qvinliga ungdomen, med hufvudsakligt afseende

fästadt på bildandet af lärarinnor», samt den begärda utredningen

af frågan om inrättandet af ett institut för lärarinnor och dermed förenade

kostnader blifvit 1859—60 års riksdag genom nådig skrifvelse meddelad,

beviljade denna medel för upprättande af ett högre lärarinneseminarium.

Sedan staten sålunda genom åtgärder för lärarinnebildningen tillgodosett

behofvet af för kallet utbildade lärarinnor, hade det emellertid dröjt

flera år, innan den på ett mera direkt sätt åtagit sig omsorgen om den

qvinliga ungdomens ändamålsenliga undervisning. Visserligen hade Rikets

Ständer vid 1865 års riksdag till Kongl. Maja, aflåtit eu skrifvelse med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Åttonde hufvudtiteln.

anhållan, att Kongl. Maj:t behagade låta utreda och undersöka, »i hvad

mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom må anses ytterligare höra

på det allmännas bekostnad upprättas», hvarigenom Riksdagen sålunda visat

sig icke vara främmande för den tanken, att staten egde skyldighet att vidkännas

uppoffringar för den högre qvinliga undervisningen i vidsträcktare

mån, än hvad som skett genom upprättande af Högre lärarinneseminariet.

Men först vid 1874 års riksdag kunde man enas om det sätt, hvarpå staten

borde tillgodose krafven på en högre skolbildning för flickor. Nämnda

Riksdag stälde nämligen till Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 30,000

kronor att användas till understöd, med högst 3,000 kronor för hvar och

en, åt sådana högre skolor för qvinlig ungdom, som pröfvades deraf vara

i behof, under vilkor, bland annat, att lärjungarnes årsafgifter vid dessa

skolor icke bestämdes till högre belopp än 50 kronor samt att frielever

till af Kongl. Maj:t bestämdt antal vid skolorna i fråga antoges. Sedan

detta Riksdagens beslut vunnit Kongl. Maj:ts godkännande, hade påföljande

år understöd af nämnda anslag utdelats åt två skolor med 3,000 kronor

åt hvardera och åt en skola med 2,400 kronor. Dermed syntes den väg

vara funnen, på hvilken Regering och Riksdag fortfarande velat främja

nämnda undervisning. Endast beträffande de vid statsunderstödets åtnjutande

fästa vilkoren hade sedermera en annan grundsats följts än den, som

till en början varit bestämmande. Det hade nämligen snart visat sig, att

den låga årsafgift, som utgjorde ett af vilkoren för åtnjutande af statsunderstöd,

hindrat de bättre flickskolorna från att begagna sig af det erbjudna

tillfället att erhålla statsbidrag. Också täcktes Eders Kongl. Maj:t

genom proposition till 1876 års riksdag icke blott begära, att anslaget till

flickskolorna måtte höjas till 40,000 kronor, utan ock föreslå att, med upphäfvande

af nämnda bestämmelse angående lärjungeafgiften, statsunderstöd

skulle af sådana skolor åtnjutas på de vilkor, som för närvarande vore

gällande, nämligen att vid dessa läroanstalter skulle åt det antal elever,

som Eders Kongl. Maj:t täcktes för hvarje skola bestämma, meddelas undervisning

dels kostnadsfritt dels mot en årsafgift, som icke öfverstege 50

kronor. År 1877 hade understöd sökts af 34 skolor, af hvilka 28 erhållit

sådant, nemligen fyra med 2,200 kronor hvardera, två med 2,000 och elfva

med 1,500 kronor hvardera samt de öfriga — utom en, som erhållit blott

700 kronor — med 1,000 kronor hvardera. Anslaget hade sedermera efter

hand höjts till 50,000 kronor vid 1878 års riksdag, då det äfven öfverflyttades

till ordinarie stat, vid 1882 års riksdag till 70,000 kronor och

vid 1891 års riksdag till 100,000 kronor, med hvilket belopp det derefter

utgått.

Af detta anslag erhölle för närvarande 76 skolor understöd, bland

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 3g

dem 18 med det högsta belopp, som numera till någon skola utginge,

eller 2,000 kronor, och 14 med ett belopp, som icke uppginge till 1,000

kronor (800, 750, 600 eller 500 kronor). Då anslaget enligt nådiga brefvet

den 26 januari 1894 pa detta sätt fördelades skolorna emellan, hade icke

allenast nagra högre flickskolor nekats allt understöd, deribland två, som

af vederbörande eforalstyrelser förordats till erhållande, den ena af 1,500

kronor, den andra af 1,000 kronor, utan äfven 23 skolor erhållit vida lägre

belopp, än. de begärt och vederbörande eforalstyrelser tillstyrkt. Eders

Kongl. Maj:t hade icke heller, oaktadt vederbörliga förord, täckts bifalla

ansökningar om understöd till 3,000 kronors belopp, hvilket dock 1874

ars riksdag ansett böra kunna tilldelas särskild skola, och hvilket belopp

1875 af Eders Kongl. Maj:t tilldelats tvenne skolor. Det högsta belopp,

som 1894 kommit någon skola till del, hade icke ens uppgått till det belopp,

soin 1877 utdelats åt fyra skolor, eller 2,200 kronor. Således hade

statsbidragets maximisiffra efter hand nedgått, och ingen flickskola hade

1894 kommit i åtnjutande af så stort understödsbelopp, som 1875 och 1877

kommit en och annan skola till del, och detta oaktadt under senare tid

skolornas utveckling och i öfrigt förändrade ekonomiska förhållanden, långt

ifrån att minska, tvärtom i ganska betydlig mån ökat den enskilda skolans

behof af understöd. Sammanlagda summan af de belopp, som 1893 af

flickskolor med vederbörliga förord begärts utöfver det af Eders Kongl.

Maj:t den 26 januari 1894 beviljade understödet, hade uppgått till öfver

16,000 kronor. Sistnämnda belopp kunde dock icke anses vara ett fullständigt

uttryck för skolornas ytterligare behof af understöd. Det lede

nemligen intet tvifvel, att saväl eforalstyrelserna vid förords afgifvande som

skolorna vid sina ansökningar med kännedom om de ytterst begränsade

medel, som af Riksdagen för ändamalet beviljats, ansett sig icke böra begära

högre belopp än som med någon grad af sannolikhet kunde erhållas.

Af det anförda framginge otvetydigt, att statsunderstödet vid den

senaste fördelningen af detsamma visat sig otillräckligt. Detta förhållande

bestyrktes ytterligare af åtskilliga omständigheter, om hvilka de till flickskolornas

ansökningar fogade handlingar lemnade upplysning och för hvilka

redogörelse lemnats, sedan erinran gjorts om den utredning af de ekonomiska

^förhållandena vid våra högre flickskolor, som verkstälts af de komiterade,

åt hvilka Eders Kongl. Maj:t den 6 november 1885 uppdragit att,

bland annat, undersöka, huru undervisningen i de enskilda högre skolorna

för qvinlig ungdom bedrefves. Enligt de för komiterade vid nämnda tidpunkt

tillgängliga upplysningar lemnade blott ett fåtal skolor, 11 af 59,

tran hvilka uppgifter meddelats, någon afsevärd behållning, 18 syntes nätt

och jemt bära sig, 30 kämpade med större eller mindre ekonomiskt be
liih.

till Hiksd. Vrot. 189H. I Sami. I Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Åttonde hnfvudtiteln.

tryck. Och dock framginge det af samma utlåtande, att utgifterna för

aflöningar åt vid skolorna tjenstgörande såväl föreståndare eller föreståndarinnor

som lärarinnor oftast varit oskäligt små, ja i många fall så små,

att det måste väcka förvåning, att arbetskrafter på detta område kunnat

erhållas till uppgifna pris. Den sorgliga bild, som i berörda utlåtande

anförda fakta gåfve af flickskolornas ekonomi, tedde sig emellertid än

sämre, om man betänkte, att den vid de enskilda skolorna tjenstgörande

personalen jemväl saknade den trygga ställning, som innehades af deras,

hvad lönevilkor beträffar, öfver hufvud vida bättre lottade medsystrar och

medbroder vid folkskolan och allmänna läroverken; och dock kunde sistnämnda

lärarinnors och lärares ställning i och för sig icke anses synnerligen

förmånlig i ekonomiskt afseende.

Ställningen år 1888, då nyssnämnda betänkande afgifvits, hade, såsom

af det anförda framginge, tydligen varit sådan, att den icke kunnat i någon

väsentligare mån förbättras genom den tillökning, som det till understöd

åt flickskolorna beviljade anslaget sedermera erhållit, eller 30,000 kronor.

Det gälde nemligen icke blott att täcka en årlig brist i skolornas budget,

för hvilket ändamål statsanslagets ökade belopp möjligen skulle kunnat

vara i det närmaste tillräckligt, utan ock att i någon mån afhjelpa andra

på skolornas ekonomiska ställning beroende missförhållanden, för hvilkas

aflägsnande de beviljade medlen ingalunda varit tillräckliga. Också hade

nämnda komité föreslagit, dels att flickor i 32 städer skulle erhålla undervisning

i af staten med vissa bidrag från kommunerna underhållna samskolor,

dels att särskilda skolor för qvinlig ungdom, upprättade af kommuner

eller af bolag, som finge understöd af kommuner, skulle till ett

antal af 45 i 41 andra städer understödjas af staten med ett årligt anslag

å 4,000 kronor hvardera, hvarjemte 20,000 kronor skulle anslås till understöd

åt skolor, som hade minst tvåårig fortsättningskurs, med 1,000 kronor

för hvardera, och 20,000 kronor till understöd åt framstående flickskolor,

upprättade af enskilda personer, samt 15,000 kronor till central inspektion

af flickskoleväsendet. Enligt komiténs förslag skulle således, utom kostnaden

för samskolorna, erfordras ett årligt belopp af 235,000 kronor för

ordnandet af den qvinliga ungdomens undervisning.

Att de af komitén påpekade ekonomiska missförhållandena ännu qvarstå

vid våra flickskolor i oförminskadt omfång, framginge tydligt af de räkenskaper,

som vidfogats de 1893 från flickskolorna inkomna ansökningarna

om statsunderstöd. De skolor, hvilkas räkenskaper uppvisade brist, vippgalge

nu till 68 af 78 sökande, som erhållit eforalstyrelses förord, de, som

visade något öfverskott för året, utgjorde åter blott 10, och till och med

denna siffra uppnåddes endast, om man till öfverskott äfven hänförde före
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

35

ståndarearfvode åt enskilda skolors egare, uppgående till några hundra

kronor. Den brist, som af 68 bland de sökande skolorna upptagits i berörda

räkenskaper, uppginge sammanlagdt till 107,554 kronor 11 öre,

således en icke obetydligt högre summa än det sammanlagda understödsbelopp,

som fördelades mellan 76 skolor. Om sålunda genom det beviljade

anslaget i skolornas budgeter uppkomna brister icke ens kunnat täckas,

vore så mycket mindre att förvänta, att dermed några sådana missförhållanden,

som de förut antydda beträffande lärarepersonalens lönevilkor,

öfverhufvud skulle hafva kunnat i någon nämnvärd mån afhjelpas. Visserligen

kunde i några fall bristen härflyta deraf, att skolorna sökt tillmötesgå

de stegrade anspråken från såväl lärarepersonalens sida på en deras arbete

motsvarande lön som från allmänhetens sida på en undervisning, som

hölle sig i jembredd med skolväsendets snabba framsteg. Men om också

åtskilliga egare af flickskolor sålunda med berömvärd offervillighet underkastat

sig betydande ekonomiska uppoffringar för att tillgodose dessa fordringar,

så hade detta skett endast i enstaka fall, och äfven i dessa fall

skulle skolans ekonomiska ställning utan tvifvel förr eller senare omöjliggöra

eu fortsättning pa den inslagna vägen. Flertalet skolor nödgades

i alla händelser att på grund af bristande tillgångar tillgripa åtgärder,

som för framgången af deras arbete vore högst betänkliga. Bland

dessa borde nämnas, dels att lärarinnor användes, som icke genom examen

eller på annat sätt styrkt sig ega nödig utbildning för den plats, de

innehade, dels att lärarepersonalen betungades med en strängare tjenstgöring,

än den till fromma för undervisningen kunde sköta, dels att sammanslagning

af klasser egde rum i en utsträckning, som för undervisningens

resultat måste blifva menlig. Under sådana i ekonomiskt hänseende

tryckta förhållanden kunde man icke heller vänta, att behofvet af i hygieniskt

hänseende lämpliga lokaler kunnat tillgodoses i den utsträckning, som

omsorgen om det uppväxande slägtets helsa kräfde.

Flickskolorna vore, med undantag af ytterst få, som hade större donationer,

i allmänhet hänvisade till lärjungarnes årsafgifter såsom sina förnämsta

inkomster. Och huru otillräckliga dessa än vore för att betacka

de kostnader, som vore eller åtminstone borde vara förenade med driften

af nöjaktigt organiserade skolor, vore de dock för elevernas målsmän ganska

betungande, i synnerhet för familjer, som egde flera döttrar, och särskild!

om dessa tillhörde högre klasser, i hvilka årsafgifterna ofta vore rätt

höga, t. ex. 250 kronor vid ättaklassiga läroverk och 300 kronor vid läroverk

med gymnasialafdelning.

Visserligen åtnjöte vid de af staten understödda skolorna ett visst

antal elever friplats eller nedsättning af årsafgiften till 50 kronor, men

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åttonde hufvudtiteln.

dessa förmåner komme endast ett ringa antal af flickskolornas elever till

del. I enlighet med de vilkor, som blifvit fästa vid de statsunderstöd, som

flickskolorna för närvarande uppbure, erhölle knappt 41/., procent af dessa

skolors elevantal (289 af 6,563) friplats och omkring 872 procent nedsättning

i årsafgiften till 50 kronor. Men toge man äfven hänsyn till

eleverna vid sådana högre flickskolor, som icke understöddes af statsverket,

skulle friplatserna icke uppgå till mer än omkring 3 procent af elevantalet.

Många familjer med begränsade inkomster måste derför för sina döttrars

undervisning betala afgifter, som måste kännas synnerligen betungande.

Och dock eftersträfvade dessa för sina döttrar icke mera, än hvad som i vårt

land beskärdes gossar nära nog kostnadsfritt, nemligen en allmänbildning

utöfver det kunskapsmått, folkskolan bibringade. Den alltför ojemna fördelningen

af bildningens förmåner måste också för den qvinliga ungdomen

och dess målsmän blifva känbarare i samma mån, som, icke minst genom

åtgärder från statens sida, områden öppnats för qvinlig verksamhet och

qvinnor erhållit tillfällen till försörjning, hvilka förut varit förbehållna

män. Hvilken ställning man än intoge till frågan om en mera vidsträckt

användning af qvinnor på alla dessa områden, borde man dock medgifva,

att det allmänna borde i någon mån lätta deras sträfvan, som sökte begagna

sig af rättigheter, hvilka samhället redan erbjöde dem. Men något

annat medel för sagda ändamål gåfves väl knappast, än att det allmänna

beredde tillfälle åt ett något större antal flickor att kostnadsfritt eller åtminstone

mot lindrig afgift förvärfva sig erforderlig utbildning för de afsedda

banorna. Men då de för närvarande vid statsbidragets åtnjutande

fästa bestämmelserna om kostnadsfri undervisning eller nedsättning af terminsafgiften

icke, med bibehållande af eller ens med en mindre tillökning

i anslagets belopp, kunde gifvas större omfattning, enär understödet redan

nu i följd af nämnda bestämmelser för en del skolor hade förlorat sin

karakter af understöd, så kunde en förbättring af de mindre bemedlade

elevernas ställning icke ega rum utan en rätt betydlig förhöjning af nämnda

statsanslag.

Staten understödde för närvarande de enskilda skolorna med 100,000

kronor årligen, och dess utgifter för Högre lärarinneseminariet och den

dermed förenade öfningsskolan hade 1894 uppgått till 54,250 kronor.

Således belöpte sig statens utgifter för den qvinliga undervisningen nämnda

år till 154,250 kronor. Jemförde man denna summa med de årliga utgifterna

för den manliga skolungdomens undervisning, hvilka uppginge

till omkring tre millioner kronor årligen, måste man medgifva, att den

stora olikheten emellan nämnda belopp icke stode i öfverensstämmelse med

det qvinliga slägtets berättigade kraf på högre bildning och icke heller

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfyndtiteln.

37

med den betydelse,, som en högre qvinnobildning egde för häfdandet af

nationens plats bland kulturfolken.

En helt annan ställning intoge de högre flickskolorna i Finland, ett

land, som dock i öfrigt med afseende på kulturförhållanden stode oss

närmare än något annat, och der äfven de ekonomiska förhållandena vore

med vårt lands jemförlig^. Under det att i Sverige staten med en utgift af

54,250 kronor underhölle eu högre flickskola, med 16 friplatser, jemte ett

dermed förenadt högre lärarinneseminarium, underhölle det finska statsverket

läsåret 1893—94 elfva fruntimmersskolor, med i allt 255 frielever,

för en kostnad af tillsammans 384,284 mark. Svenska staten understödde

76 högre flickskolor med i medeltal omkring 1,300 kronor åt hvardera,

det finska statsverket lemnade nyss nämnda år understöd åt 37 privata

fruntimmers- och förberedande skolor med i medeltal omkring 4,350 mark,

eller tillsammans 160,850 mark. Det högsta belopp, som utdelades åt en

privat flickskola, utgjorde 1-893—94 i Finland 10,000 mark, i Sverige 2,000

kronor. Då i vårt land 18 skolor erhölle statsbidrag till sistnämnda belopp,

crhölle i Finland 18 skolor i medeltal 6,750 mark, eller högst 10,000, lägst

5.000 mark. Med en folkmängd den 31 december 1892 af 2,431,953

personer offrade således Finland årligen i statsanslag åt flickskolorna

545,134 mark, under det att vårt land med en folkmängd af 4,806,865

personer för samma ändamål utbetalade 154,250 kronor, således det förra

landet i förhållande till folkmängden mer än fem gånger så mycket som

vårt land. Och dock lemnade finska statsverket 1893—94 dessutom understöd

åt samskolor till ett belopp af 74,000 mark, under det att i Sverige

eu samskola åtnjöte statsunderstöd med 8,000 kronor årligen.

Utom sistnämnda samskola understöddes i vårt land af statsmedel

två enskilda skolor för manlig ungdom, hvilka erhölle 6,000 kronor

årligen hvardera. Ehuru intet giltigt skäl förefunnes, hvarför icke skolor,

afsedda hufvudsakligen för qvinlig ungdom, borde understödjas med åtminstone

tillnärmelsevis samma belopp som nämnda skolor, kunde emellertid

den summa, som 1885 års flickskolekomité föreslagit, eller 4,000 kronor,

anses vara det belopp, med hvilket flertalet skolor af ifrågavarande slag

borde understödjas. De flickskolor, som år 1893 med förord af eforalstyrelser

sökt statsunderstöd, hade uppgått till 78, bland hvilka 76 af

Eders Kongl. Maj:t tilldelats sådant understöd. De skolor, som komme att

behöfva och anses vara förtjenta af statsbidrag, kunde således beräknas

till minst 75. Skulle hvar och en af dessa understödjas med i medeltal

4.000 kronor, erfordrades en anslagssumma af 300,000 kronor. Under

förutsättning att omständigheterna medgåfve, att en del skolor tilldelades

understöd till lägre belopp än 4,000 kronor, skulle möjlighet förefinnas

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Åttonde hufvndtiteln.

dels att, om förhållandena det kräfde, tilldela anslag åt ett något större

antal skolor, dels att tilldela en eller annan skola, som deraf pröfvades

vara förtjent och i behof, ett understöd till högre belopp än 4,000 kronor,

utan att den ifrågasatta anslagssumman behöfde öfverskridas.

Derest sagda belopp beviljades, skulle antalet friplatser och platser

mot nedsatt, afgift vid högre flickskolor kunna fördubblas, så att omkring

600 elever vid privata flickskolor koinme att erhålla kostnadsfri undervisning

och vid pass 1,100 att erlägga en årsafgift af högst 50 kronor

(utgörande resp. omkring 6 och 1 2 procent af hela elevantalet). Nu

gällande vilkor för statsbidragets åtnjutande borde nemligen bibehållas

men på ofvan angifna grunder i berörda hänseende göras något mera förmånliga

för flickskolornas ekonomi.

öfver denna petitionärernas framställning har direktionen öfver Högre

lärarinneseminarium afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid

på det lifligaste instämt i petitionens syfte samt funnit de anförda skälen

öfvertygande. Att med de fordringar, som numera måste ställas på undervisning,

skollokaler och skolmateriel, det blefve svårt eller snarare omöjligt

att uppehålla nöjaktigt organiserade högre skolor ,om lärjungarnes terminsafgifter

skulle vara den enda eller hufvudsakliga inkomstkällan, det kunde

direktionen på grund af sin erfarenhet om de ekonomiska förhållandena

vid den med Högre läi''arinneseminariet förenade normalskolan uttryckligen

bekräfta. Ty ehuru denna skola åtnjöte ett ej obetydligt statsunderstöd,

och ehuru elevafgifterna vore högre än vid det stora flertalet flickskolor i

landsorten, hade det dock under de senare åren varit förenadt med rätt

stora svårigheter att begränsa utgifterna till inkomsternas belopp, och direktionen

hade derför nyligen sett sig nödsakad att ytterligare höja elevernas

årsafgifter.

Hvad i petitionen andragits beträffande lärarinnornas vid de högre

flickskolorna dåliga aflöningsförhållanden funne direktionen vara i främsta

rummet värdt att beakta. Bland dessa skolors fasta lärarekrafter vore de

från Högre lärarinneseminariet utexaminerade de jemförelsevis bäst aflönade,

och dock öfverstege deras årslön endast undantagsvis 1,000 kronor i ett

för allt. Om man frånsåge föreståndarinnornas särskilda arfvoden, förekomme

undantagen endast i de större städerna, der i några skolor lärarinnorna

efter en tids tjenstgöring komme i åtnjutande af löner å 1,100 å

1,200 kronor. Men minst lika vanligt vore, att examinerad lärarinna måste

åtnöja sig med eu årslön af 900 eller 800 kronor. Att dylika löner ej på

långt när utgjorde skälig ersättning för ett högst ansträngande och maktpåliggande

arbete af personer, som efter lång och kostsam förberedande

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

39

kurs egnat 3 eller 4 år åt sin speciella fackbildning — hvartill för språklärarinnorna

komine dyrbara utländska resor — läge i öppen dag; och

skulle de ock förslå till bestridande af de allra oundgängligaste lefnadskostnader,

så kunde de ej utan en allt för långt drifven försakelse räcka

till skulders afbetalande eller pensionsafgifters erläggande. Men huru knappa

och otillräckliga ifrågavarande lärarinnors lönevilkor än vore, utgjorde de

dock det mesta de högre flickskolorna här i landet kunde åstadkomma,

ja mången dylik skola funnes, der man ej kunde tänka på att bestå sig

med en sådan lyx som en examinerad lärarinna. Och der man skaffat

sig en så dyr lärarekraft, der måste man vara angelägen om att bereda

sig nödig valuta genom att pålägga den kostsamma lärarinnan en så stor

tjenstgöring som möjligt. Följden häraf hade också i många fall blifvit

fysisk och psykisk öfveransträngning, och der skadan blifvit af annan art,

hade den ofta röjt sig i hämmad utveckling och försvagadt intresse.

Liksom petitionärerna ville äfven direktionen för sin del betona, att den

tid nu syntes vara inne, då den stora olikheten i kostnad för gossens och

flickans högre elementarbildning borde så vidt möjligt utjemnas. Den nästan

kostnadsfria undervisningen vid de allmänna läroverken Ange numera ej

sitt berättigande deraf, att dessa läroverk skulle hafva till hufvudsaklig

uppgift att utbilda de nödiga organen för statens egen verksamhet. Dessa

läroverk hade fått en ny och vidsträcktare uppgift, nemligen att direkt

och indirekt främja hela folkets andliga odling och bibringa en del af den

växande ungdomen det mått af högre allmänbildning, som de ledande

krafterna i en kulturstat i våra dagar behöfde.

När man, trots den väsentliga förändring, som uppfattningen af de

allmänna läroverkens mål undergått, dock fortfarande fasthållit principen

om kostnadsfri undervisning, syntes detta framför allt hafva berott på en

önskan att för alla samhällsklassers barn öppna tillträde till den högre

bildningen för att sålunda lemna tillfälle åt den rikare begåfningen, hvarhelst

inom folket den röjde sig, att till det helas båtnad göra sig gällande

och på samma gång främja en för samhällskroppens sundhet och de sociala

förhållandenas lugna utveckling gagnelig ståndscirkulation. Men vore

motiven för ett principielt, upprätthållande af en kostnadsfri undervisning

vid de allmänna läroverken af denna art, så funnes ej längre några skäl,

hvarför endast den manliga ungdomen .skulle komma i åtnjutande af ifrågavarande

förmån. Den betydelse för hela folkets odling och uppfostran,

([vinnan hade genom sin verksamhet inom familjen, kunde ej nog högt

uppskattas. På grund af sociala förhållanden, som ej st-ode att ändra, vidgades

ock i våra dagar området för qvinnans verksamhet utom familjen

allt mer och mer, och hon hade hos oss redan länge haft tillträde jemväl

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Åttonde hufvudtiteln.

till åtskilliga befattningar i statens tjenst. När så vore, syntes det både

vara rättvist och ligga i det allmännas intresse, att tillgången till en högre

allmänbildning för den qvinliga ungdomen från statens sida verksamt

främjades.

Huru betungande flickornas skolafgifter vore för många familjer framginge

bäst af ett förhållande, som utan tvifvel vore mycket allmänt och

hvarom direktionen hade riklig erfarenhet, nemligen att äfven af familjer,

som ansåges burgna, anhållan om uppskof med terminsafgifternas inbetalande

mycket ofta gjordes, att ett stort antal restantier hvarje termin uppkomme

och att afskrifningar af äldre resterande afgifter så godt som årligen

måste göras. För öfrigt blefve genom de dryga skolafgifterna ett stort

antal döttrar äfven af bildade familjer helt och hållet utestängdt från den

högre undervisningens förmåner. Att många ljusa förhoppningar hos offervilliga

föräldrar och många brinnande önskningar hos begåfvade och kunskapstörstande

flickor af denna anledning blefve omintetgjorda, derom hade

hvarje föreståndare och föreståndarinna för högre flickskola en smärtsam

erfarenhet.

Då Eders Kongl. Maj:t sista gången gjorde framställning till Riksdagen

angående denna fråga, meddelade dåvarande departementschefen i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet den 12 januari 1891 en öfversigt af flickskolefrågans

utveckling, sedan enligt beslut af 1862 års riksdag normalskolan

för flickor upprättades, och erinrade dervid, att 1885 års riksdag

hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes »låta undersöka,

huru undervisningen i de enskilda högre skolorna för qvinlig ungdom

för närvarande bedrifves, och hvilka resultat af densamma hittills vunnits,

samt af de upplysningar, som genom undersökningen erhållits, gifva Riksdagen

del», äfvensom att Eders Kongl. Maj:t med anledning häraf den (i

november 1885 tillsatt en komité, hvilken den 19 januari 1888 afgifvit

sitt betänkande. Vidare redogjorde departementschefen för hufvudpunkterna

såväl af nämnda betänkande som af de utlåtanden, hvilka deröfver

infordrats från vederbörande myndigheter. En dylik redogörelse, som i

flera, delar skulle blifva en upprepning af hvad här ofvan blifvit nämndt,

torde derför icke nu vara erforderlig.

Komitén har meddelat en omfattande och grundlig utredning af

de högre flickskolornas tillstånd såväl med afseende på deras organisation

och undervisning som beträffande deras hygieniska och ekonomiska förhållanden,

anmärkt de förefunna bristerna och framstält förslag till bristernas

afhjelpande samt flickskoleväsendets utveckling. De upplysningar,

råd och anvisningar, som flickskolornas målsmän sålunda erhållit, hafva utan

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyndtiteln.

41

tvifvel redan burit god frukt, i det att mycket af hvad komitén föreslagit

beträffande tidsfördelning, de särskilda läroämnenas utsträckning och

behandling, helsovård m. m. vunnit tillämpning inom flickskolan. De brister

åter, som direkt eller indirekt hafva sin hufvudsakliga grund i flickskolornas

dåliga ekonomiska ställning, qvarstå deremot i det hela oförminskade.

De förslag, som komitén fram stält till den ekonomiska ställningens förbättring

och nämnda bristers undanrödjande, hafva icke heller vunnit allmännare

tillslutning. Hufvudsakliga orsaken härtill har utan tvifvel varit,

att dessa förslag i sjelfva verket gingo ut på att upphäfva de nu befintliga

privata flickskolorna och ersätta dem dels med samskolor, som underhölles

af staten under förutsättning af vissa bidrag från kommunerna, dels

med högre flickskolor, som upprättades af kommun eller af ett utaf kommun

understödt och derför i beroende af denna stående bolag samt erhölle bidrag

af staten. Den omstörtning af hittills bestående förhållanden, som

på många ställen måste blifva följden af genomförandet af ett dylikt förslag,

har synts mången lika obillig som farlig. De nuvarande högre flickskolorna

hafva i hög grad vunnit allmänhetens förtroende och sträfva kraftigt

till högre utveckling såväl i afseende å lärjungarnes sedliga och

hygieniska vård som beträffande valet och anordningen af lärostoffet

samt dettas metodiska behandling vid undervisningen. Det skulle, menar

man, å ena sidan vara högst obilligt att neka så lifskraftiga anstalter rätten

att existera samt å andra sidan innebära en icke ringa fara att inskränka

den fria sjelfbestämningsrätten för en så ung och i så liflig utveckling

stadd anstalt som den högre flickskolan, hvilken ännu måste söka

sin rätta form. Dessutom måste det anses högst tvifvelaktigt, huruvida

flertalet kommuner skulle befinnas villiga och i stånd att underkasta sig

de ganska stora offer, som genomförandet af komiténs förslag skulle af

dem kräfva. Föreståndare och föreståndarinnor vid våra högre flickskolor

hafva derför ock i den ingifna petitionen fasthållit vid den form af statsunderstöd,

som Regering och Riksdag hittills funnit vara den lämpligaste,

och blott yrkat, att såväl anslaget i dess helhet som det belopp, som kunde

till hvarje särskild skola utdelas, skulle betydligt ökas.

Under sådana förhållanden anser icke heller jag, att någon mera genomgripande

förändring i den högre flickskolans organisation för närvarande

bör ifrågasättas, men finner, på skäl, som i det föregående andragits,

det högeligen angeläget, att densamma kraftigare än hittills understödjes

af staten, på det att å ena sidan de pedagogiska och hygieniska hänsynen

vid densamma må komma till sin rätt och å andra sidan såväl lärarepersonalens

ställning må blifva drägligare, som lättare tillgång till bildning

må öppnas för mindre bemedlade lärjungar. Också anser jag det af pe
Bih.

till ltihsd. Prot. 1 Sami. 1 Afd. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Åttonde kufvudtiteln.

titionärerna ifrågasatta beloppet för tillökningen i flickskoleanslaget, eller

200.000 kronor, ingalunda vara större än behöfligt, men då jag måste göra

framställning om betydande summor för andra vigtiga ändamål, nödgas

jag något inskränka detta belopp och hemställa om en tillökning af 150,000

kronor, så att flickskoleanslaget således komme att höjas från 100,000

kronor till 250,000 kronor.

I sammanhang med höjningen af anslagets totalbelopp torde äfven det

belopp, som må kunna tilldelas särskild skola böra ökas från 3,000 till

4.000 kronor, då eljest vid fördelningen af det ökade anslaget icke tillbörlig

hänsyn skulle kunna tagas till de särskilda skolornas behof och utvecklingsgrad.

För detta ändamåls vinnande torde emellertid dessutom

vara erforderligt, att ytterligare 1,000 kronor må kunna tilläggas skolor

med minst tvåårig fortsättningskurs. Dylika fortsättningskurser finnas vid

flera skolor för att utbilda elever, som genomgått de egentliga flickskoleklassema,

antingen för en husmoders kall eller till lärarinnor i familjer

och mindre skolor eller för idkande af rent vetenskapliga studier. Dessa

fortsättningskurser äro i allmänhet fåtaligt besökta, men kräfva särdeles

dugliga och derför dyrbara lärarekrafter, hvarför de i regeln endast genom

betydliga offer från vederbörande skolas sida kunnat uppehållas. Vigten

af dylika fortsättningskurser, hvarigenom de i flickskolan inhemtade kunskaperna

göras mera direkt fruktbringande och användbara för det praktiska

lifvet, börjar emellertid allt mer erkännas; och det torde derför icke

vara olämpligt, att ett särskildt understöd må kunna lemnas dem bland

dessa, som anses deraf förtjenta och i behof.

Någon annan förändring i de hittills gällande vilkoren för understöds

erhållande från det ifrågavarande anslaget anser jag för närvarande

icke vara erforderlig eller tillrådlig. Då det emellertid varit tvifvelaktigt, huruvida

den omständigheten, att gossar mottagits till undervisning i de egentliga

flickskoleklasserna och skolan således i sjelfva verket öfvergått till en

samskola, må anses utgöra hinder för en dylik skola att komma i åtnjutande

af understöd från flickskoleanslaget, vill jag fästa uppmärksamheten

på, att detta förhållande i synnerhet förekommer i mindre städer eller orter,

der allmänt läroverk för gossar icke finnes, och särskildt i ett par städer,

hvilkas gossläroverk under de sista åren blifvit indragna. I följd af folkmängdens

ringhet kan på dylika platser lika litet en skola endast för

flickor som en skola ensamt för gossar på längden upprätthållas, men för

en samskola kan elevantalet blifva tillräckligt. Utan statsunderstöd kan

dock en sådan skola ingalunda reda sig bättre än en flickskola med motsvarande

lärjungeantal och det synes derför vara hårdt och obilligt att

neka en dylik skola hvarje bidrag. Då den nu begärda tillökningen i flick
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfyudtiteln.

43

skoleanslaget är ganska stor i förhållande till detta anslags nuvarande belopp

och då samskolor af ifrågavarande slag torde komma att blifva helt

få, tvekar jag icke att föreslå, att af berörda anslag bidrag må på samma

vilkor, som gälla för flickskolor, kunna meddelas äfven åt samskolor med

minst fem klasser å orter, der allmänt läroverk för gossar ej finnes.

I underdånig skrifvelse den 28 september 1895 har styrelsen för pension

sinrättningen för lärarinnnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig ungdom

förmält, att, sedan Hennes Maj:t Drottningen år 1883 af intresse för den

svenska flickskolans utveckling och för att bereda dess lärarinnor medel till

uppehälle, då de i följd af tilltagande ålder icke längre kunde sköta sitt

maktpåliggande kall, utfärdat inbjudning till teckning af bidrag för åstadkommande

af en pensionsinrättning för sagda ändamål, hvilken inbjudning

äfven undertecknats af flera härför intresserade damer, till grundfond för ifrågavarande

pensionsinrättning tecknats ett belopp af 51,257 kronor 89 öre. Sedan

Eders Kongl. Maj:t fyra år derefter faststält stadgar för »pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig ungdom», hade densamma

trädt i verksamhet; men nu hade, enligt beräkning af de revisorer,

som granskat 1894 års räkenskaper, visat sig, att en brist för inrättningen

uppstått af 14,812 kronor 7 öre, samt att denna brist framdeles komtne

att ökas, i mån nu befintliga värdepapper måste utbytas mot andra med

lägre ränta. Då de högre flickskolorna, som för bedrifvande af sin

verksamhet, utom det jemförelsevis obetydliga statsbidraget, i allmänhet

icke hade andra tillgångar än lärjungarnes terminsafgifter, i regeln gåfve

de vid dem anstälda lärarinnorna endast ringa aflöning, hade det synts

styrelsen lika betänkligt att höja afgifterna till pensionsinrättningen som

att sänka det i stadgarna faststälda pensionsbeloppet, hvilket redan nu

vore väl litet. Styrelsen, till hvars kännedom det kommit, att föreståndare

och föreståndarinnor vid Sveriges högre flickskolor beslutit att hos Eders

Kongl. Maj:t begära framläggande af proposition till Riksdagen om höjning

af det till dessa skolor utgående anslag, och som icke tviflade på att

Eders Kongl. Magt skulle behjerta denna framställning, hade derför ansett

sig böra anhålla, att Eders Kongl. Maj:t vid aflåtande af nådig proposition

om höjning af berörda anslag tillika täcktes föreslå Riksdagen, att deraf

äfven måtte kunna anvisas det belopp, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna

tillräckligt för att trygga pensionsinrättningens förbindelser.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet infordrats, har till en början

erinrat derom, att, enligt af Eders Kongl. Maj:t den 26 maj 1887 faststälda

stadgar för nämnda pensionsinrättning, dess inkomster utgjordes af

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde hnfvudtiteln.

räntemedel, delegarnes årsafgifter och tillfälliga inkomster; att årsafgift för

lärarinna, som i inrättningen vunnit inträde, erlades med 25 kronor af den

skola, vid hvilken hon vore anstäld, och med 30 kronor af henne sjelf;

att lärarinna, som vid sitt inträde i inrättningen vore äldre än 25 år,

dessutom hade att erlägga retroaktiva afgifter; samt att pensionen utginge

med 400 kronor om året från och med qvartalet näst efter det, hvarunder

pensionären uppnått 55 års ålder.

Da den verksamhet, som utöfvades af ifrågavarande lärarinnor, med

rätta ansetts vara af den betydelse för bildningsarbetet inom landet, att

icke blott en särskild undervisningsanstalt, Högre lärarinneseminariet, blifvit

inrättad med af statsmedel aflönad lärarepersonal, utan äfven årligt

anslag af Riksdagen anvisats för understödjande af de skolor för qvinlig

ungdom, der den i seminariet inhemtade undervisningen gjordes fruktbärande,

syntes det statskontoret, som borde staten icke undandraga sig

att jemväl i någon mån stödja dessa lärarinnor i deras sträfvan att genom

afsättande af någon del af den helt visst i allmänhet ringa årslönen bereda

sig ett torftigt underhåll, då helsa och krafter icke längre medgåfve

fortsatt arbete i skolornas tjenst. Och då, såsom i ansökningen blifvit

antydt, hvarken nedsättning af pensionsbeloppen eller höjning af delegarnes

arsafgifter kunde företagas, utan att det ändamål, pensionsinrättningen

ville tjena, derigenom skulle komma att blifva lidande, funne statskontoret

den nu föreliggande ansökningen om statens mellankomst till pensionsinrättningens

betryggande vara förtjent af nådigt afseende.

Beträffande den form, under hvilken dylikt statsbidrag borde lemnas,

förestälde sig statskontoret, att det lämpligen skulle kunna utgå såsom fyllnad

i de delegande lärarinnornas årsafgifter, så att staten för hvarje betalande

delegarinna tillsköte ett visst belopp. Storleken af det belopp, som erfordrades

för att pensionsinrättningen skulle kunna fullgöra sina förbindelser,

kunde endast bestämmas genom beräkningar, hvilka statskontoret icke såge

sig i stånd att åstadkomma; men då enligt lifförsäkringsbolagens tabeller

en 25-årig qvinna hade att erlägga en årspremie af 85 "kronor 71 öre för

att vid 55 ars ålder erhålla lifränta af 400 kronor, så borde en fyllnadsafgift

af 10 kronor icke kunna anses för högt tilltagen. Då de delegande

lärarinnornas antal vid 1894 års slut utgjorde 152, skulle således statens

bidrag enligt denna beräkningsgrund för nämnda år hafva uppgått till 1,520

kronor. Såsom vilkor för statsbidraget borde dock, enligt statskontorets

mening, bestämmas, att minskning i de nu utgående årsafgifterna eller

höjning af de nu faststälda pensionerna icke finge vidtagas.

Liksom statskontoret finner jag det vara af synnerlig vigt, att berörda

pensionsinrättning upprätthålles samt att åt densamma beredes en tryggad

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

45

ställning. Antalet lärarinnor vid de högre flickskolorna är redan stort och

ökas med flickskoleväsendets utveckling oupphörligt. De arbeta med en

samvetsgrannhet och en sjelfuppoffring, som af en hvar måste erkännas. Men

något att betrygga sin framtid med kunna de icke samla. Den lott, som

väntar dem, då de äro uttjenta och i allmänhet stå utan alla existensmedel,

måste derför blifva mycket tung, derest intet i tid göres för att tillförsäkra

dem någon inkomst på ålderdomens dagar. Detta hafva de behjertat, genom

hvilkas försorg ifrågavarande pensionsanstalt kommit till stånd. Men äfven

för staten måste det vara angeläget, att icke en hel klass af qvinnor, som

uppoffrat all sin kraft för dess ändamål, om än icke i dess omedelbara

tjenst, må lemnas utan alla medel till uppehälle på ålderdomen. Den utgift,

som för närvarande kräfves för att rädda flickskolelärarinnornas pensionsanstalt

från en hotande undergång — ty något mindre gäller det i sjelfva

verket icke — synes mig derför obetydlig, äfven om den behöfde göras något

större, än statskontoret beräknat. Sedan anstaltens ställning, som hittills

ansetts något osäker, blifvit tryggad, är nemligen att hoppas, att, om än

icke alla, dock flertalet af de högre flickskolornas lärarinnor skola inträda

i densamma. Såsom jag nyss antydt, anser jag icke säkert, att det af statskontoret

föreslagna statsbidraget är för ändamålet tillräckligt, men då

skilnaden ej gerna kan vara stor och då någon annan beräkning ej för

närvarande är att tillgå, anser jag mig böra hemställa, att Eders Ivongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen, att af flickskoleanslaget må till berörda pensionsinrättning

tills vidare årligen utgå ett belopp, motsvarande högst 10 kronor

för hvar och en af de delegare, som erlägga årsafgift. De af statskontoret

föreslagna vilkoren anser jag icke behöfliga, då det å ena sidan

med ett så litet statsbidrag icke gerna kan blifva fråga om att sänka årsafgifterna

eller höja pensionerna och då å andra sidan nämnda förändringar

icke kunna utan Eders Kongl. Maj:ts bifall företagas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att anslaget

till högre skolor för qvinlig ungdom måtte varda förhöjdt med ett belopp

af 150,000 kronor, eller från 100,000 kronor till 250,000 kronor, att understöd

af detsamma på hittills gällande vilkor må kunna tilldelas sådana

skolor med högst 4,000 kronor åt hvar och en, dock att skola med minst

tvåårig fortsättningskurs må kunna erhålla 5,000 kronor, samt att af samma

anslag må kunna anvisas dels understöd, på de för högre flickskolor stadgade

vilkor, åt samskolor med minst fem klasser å orter, der allmänt läroverk

för gossar ej finnes, dels ett årligt bidrag till pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig ungdom, motsvarande

högst 10 kronor för hvar och en af de delegare, som erlägga årsafgift.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde hufvndtiteln.

Folkundervisningen.

[11.] Till det protokoll, som är bilagdt Eders Kongl. Maj:ts proposition till

Höjning af Riksdagen år 1892 angående statsverkets tillstånd och behof, yttrade jag

feuiu9iönSnMY1^ 0111 förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkkskolor och

skott åt läraresmås ko lor, att, då med hänsyn till det stora missförhållande, som beo''ch

{°l’"k°!orträffande detta anslag under de senare åren förefunnits mellan det beräknade

och det verkliga behofvet, uppenbart vore, att anslagets nuvarande

belopp komme att i högst väsentlig grad öfverskridas, en successiv höjning

af nämnda förslagsanslag torde böra ega rum, och med anledning deraf

hemstälde jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja

omförmälda anslag från 3,525,000 kronor till 3,725,000 kronor, eller med

200,000 kronor. Riksdagen biföll detta Eders Kongl. Maj:ts förslag.

Utgifterna å förevarande anslag uppgingo emellertid redan år 1891

till 3,917,890 kronor 43 öre, hvadan Riksdagen 1893, på Eders Kongl.

Maj:ts framställning, höjde anslaget till 3,925,000 kronor, eller med 200,000

kronor.

Under år 1892 belöpte sig utgifterna å berörda anslag till 4,012,892

kronor 79 öre; år 1893 till 4,095,074 kronor 6 öre och år 1894 till

4,173,131 kronor 30 öre.

Då sålunda åter en stor brist förekommer å det anslag, som här är

i fråga, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:ts täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

med 250,000 kronor, eller till 4,175,000 kronor.

[12.] Vid riksdagen år 1877 framlades proposition om beviljande af anslag

Undervisning itill understöd af undervisning i slöjd för gossar. Till statsrådsprotokollet,

qvinlig slöjd. c]£ framläggandet af berörda proposition beslöts, yttrade dåvarande statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att frågan om

det uppväxande slägtets undervisning i slöjd hade på senare tider gjort

sig allt mer och mer gällande och omfattats på många orter med varmt

intresse. Landsting, hushållningssällskap och kommuner äfvensom enskilda

personer hade i åtskilliga delar af landet gjort större eller mindre uppoffringar

för främjande af denna undervisning, hvilken äfven, i anledning

af väckt motion om åtgärder för densamma från statens sida, utgjort föremål

för öfverläggning vid riksdagen.

Vid frågans praktiska lösning syntes man gå två väsentligen olika

vägar, i det man å ena sidan sökte införa den ifrågavarande undervisningsgrenen

vid folkskolan och der sätta den i nära samband med den öfriga

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 47

undervisningen, medan man å den andra sökte nå målet genom upprättande

af sjelfständiga, från folkskolan skilda slöjdskolor. Det senare torde

kunna anses lämpligast, om man ville utbilda särskild skicklighet i ett eller

annat yrke, och sålunda hade sjelfva yrkesbildningen till mål. Ville man

deremot bibringa ungdomen en allmän handfärdighet, så borde slöjdundervisningen

meddelas i folkskolan och såsom en nödvändig del af det hela

ingå bland öfriga undervisningsämnen. Undervisningen i slöjd kunde nemligen,

om den rätt meddelades, blifva ett allmänt bildningsmedel af stor

betydelse, i det att genom väl ordnade öfningar deri både iakttagelseförmågan

skärptes och smaken odlades. Derigenom bereddes ock en, icke

minst för allmogens barn, nyttig omvexling mellan själs- och kroppsarbete

och förekomines en ensidig utveckling på grund af sysselsättning endast

med bokliga studier, på samma gång som hågen lifvades för en nyttig och

ädel verksamhet, hvilken kunde afhålla från mången onyttig eller skadlig

förströelse.

Att folkskolans lärjungar finge i skolan lära sig att medelst de vanligast

förekommande verktygen förfärdiga smärre arbeten af hvarjehanda

slag, syntes vara af behof påkalladt äfven derför, att det ofta och icke

utan skäl klagades deröfver, att förmågan att tillverka eller laga till och

med enklare redskap och verktyg allt mer började att bland allmogen

aftaga och do bort.

Då undervisning i slöjd sålunda för folkskolans rätta ställning och

verksamhet hade en stor betydelse, och då, såsom förut vore antydt, intresset

för denna angelägenhet nu syntes vara väckt, torde tiden vara inne

att öfverväga, huru den ifrågavarande undervisningen lämpligast skulle

kunna i ofvan angifna riktning ordnas och främjas.

Beträffande särskildt anordnandet af undervisning i slöjd för fickor

anförde departementschefen vidare, att tillfälle till undervisning deruti på

många orter redan länge varit beredd, och att föremål för denna undervisning

i allmänhet varit enkel linne- och klädsömnad samt stickning. I

anseende till nödvändigheten af öfning härutinnan och då ändamålet att

bibringa allmän handfärdighet dervid äfven kunde vinnas, torde nämnda

öfningar företrädesvis böra förekomma. Dock vore det önskvärdt, att tillfälle

kunde beredas till undervisning äfven i spånad, väfnad samt flätningsarbeten.

Slöjdundervisning för flickor borde som obligatorisk taga sin

början vid öfvergången från småskolan till folkskolan och sedan fortgå

jemte den öfriga undervisningen under hela lärotiden, så väl i den egentliga

folkskolan, som i fortsättningsskolan.

De kostnader, som en sådan undervisnings anordnande vid flickskolan

kornme att medföra, kunde ej blifva betydliga, och understöd dertill af

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Åttonde hnfvudtiteln.

staten torde derför ej behöfvas på annat sätt, än att tillfälle till undervisning

i qvinlig slöjd bereddes vid statens seminarier för bildande af folkskolelärarinnor.

Vid samma riksdag framlades ock nådig proposition derom, att anslaget

till folkskolelärare- och lärarinneseminarierna måtte höjas för införande

vid dessa anstalter af undervisning i slöjd, men Riksdagen afslog

denna framställning. Sedan den tiden har emellertid undervisning i slöjd

småningom blifvit införd vid alla landets folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarier.

Dessutom meddelas undervisning i slöjd i allmänhet vid de läroanstalter,

som af landsting eller enskilda personer blifvit upprättade för bildande af

lärarinnor vid småskolan.

Slutligen hafva åtskilliga så kallade slöjdkurser för bildande af slöjdlärårinnor

under den senare tiden varit anordnade.

Den lifliga verksamhet för bildande af slöjdlärarinnor, som under de

senare åren egt rum, synes vittna om stort intresse för den qvinliga slöjden

och om öfvertygelse om vigten, att det uppväxande qvinliga slägtet

deri undervisas. Denna öfvertygelse har ock haft till följd, att såväl

skoldistrikt och landsting, som äfven föreningar och enskilda personer

varit beredvilliga till uppoffringar för ifrågavarande undervisning. Antalet

folkskolor, i hvilka dylik undervisning meddelas, har också under den

senaste tiden varit i ständigt stigande.

Visserligen klagades till en början deröfver, att undervisningen i den

qvinliga slöjden ej medförde tillfredsställande resultat, enär man vore oviss

både om målet och om medlen, genom hvilka detta på lämpligaste sätt

kunde nås. Nu har man emellertid kommit derhän, att man vet hvart

man vill, och att göda arbetsmetoder blifvit utarbetade.

Den åsigten har dock alltmer gjort sig gällande, att skoldistrikten

böra få understöd af allmänna medel äfven till främjande af undervisning

i qvinlig slöjd. Genom sådant understöd vunnes nemligen icke endast det

målet, att undervisningen i slöjd blefve på kortare tid införd i landets alla

folkskolor, utan äfven att man finge större säkerhet för att undervisningen

ginge i rätt riktning.

Vid 1892 års riksdag väcktes motion, att Riksdagen måtte besluta:

dels att för 1893 anvisa ett förslagsanslag af 50,000 kronor att användas

till understöd åt skoldistrikt, som på lämpligt sätt beredde i skolåldern

varande flickor undervisning i qvinlig slöjd;

dels att öfverlemna åt Kongl. Maj:t att fördela detta understöd samt

att bestämma de närmare vilkoren för understöds åtnjutande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 49

Statsutskottet yttrade med anledning af motionen, -att utskottet, som

visserligen icke förbisett vigten deraf, att undervisning i qvinlig slöjd

vid folkskolorna meddelades, dock ansett denna angelägenhet, för hvars

ordnande i hvarje särskildt fall torde erfordras jemförelsevis obetydliga

kostnader, lämpligen böra omhändertagas af vederbörande kommuner eller

landsting. Med anledning deraf hemstälde utskottet, att den ifrågavarande

motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Detta blef

ock Riksdagens beslut.

Vid följande årets riksdag väcktes åter samma förslag. Såsom skäl

för detta anfördes:

att intresset för slöjdundervisningen utvecklats väsentligen genom de

statsbidrag, som lemnats för befrämjande af undervisning i slöjd för gossar;

att rättvisan kräfde, det statsbidrag lemnades för flickornas slöjdundervisning

lika väl som för gossarnes;

att lika vigtigt som det vore, att läsning och slöjd omvexlade för gossen,

minst lika vigtig finge väl en dylik omvexling för flickan anses vara;

att särskildt för de fattigare klasserna vore af vigt, att flickan finge

i skolan lära sig så mycken händighet, att hon kunde, då hon utginge i

lifvet vare sig som maka, tjenarinna eller arbeterska i något särskildt fack,

utan hjelp reda sig med afseende på de allra vanligaste qvinliga handarbeten;
att

den qvinliga slöjdundervisningen här och hvar slagit in i en osund

riktning, men att genom ett statsbidrag detta förhållande snart nog skulle

ändras, enär naturligtvis statsunderstöd endast skulle komma de skolor till

godo, i hvilka slöjden vore ordnad på ett fullt ändamålsenligt sätt, och

församlingarna förty, för att ej gå miste om statsanslaget, blefve nödsakade

att reformera denna undervisning i en sund rigtning;

att utan ett mindre statsbidrag det ej vore tänkbart, att de fattigare

landskommunerna skulle mera allmänt kunna tillgodogöra sig den välsignelse,

som läge i att hafva en väl ordnad slöjdundervisning för det uppväxande

qvinliga slägtet;

att slöjdundervisning redan vore införd vid tre af rikets folkskolelärarinneseminarier

och från nästa höst blefve införd äfven vid de två återstående,

samt att under senare åren en mängd kurser hållits för utbildande

af lärarinnor i metodisk slöjdundervisning för flickor, hvadan fullt dugliga

lärarinnor i ämnet nu kunde erhållas; samt

att lämpliga personer för öfvervakande af denna undervisning icke

heller numera borde saknas, sedan qvinna gjorts valbar till skolrådsledamot.

Med anledning af berörda motion yttrade Riksdagen i skrifvelse till

Eders Kongl. Maj:t, att Riksdagen ansåge så öfvertygande skäl vara anförda

Bill. till Riksd. l\ot. 18.10''. 1 Sami. I Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Åttonde hufvudtiteln.

för förslaget om den qvinliga slöjdundervisningens befrämjande genom stats-,

anslag, att Riksdagen icke skulle tvekat att bifalla motionen, om icke Riksdagen

dels saknat nödig utredning för att kunna bedöma lämpliga beloppet

af det anslag, som för ändamålet skulle erfordras, dels ock ansett,

att Riksdagen icke borde bevilja ett dylikt anslag annat än i sammanhang

med godkännande af de vilkor, hvilka borde blifva gällande för understöds

åtnjutande. Med afseende å anslagets belopp hade nemligen synts Riksdagen

kunna ifrågasättas, huruvida icke den af motionären förordade summan,

50,000 kronor, vore väl hög, då den qvinliga slöjden, som icke förekomme

vid det stora flertalet skolor, icke annat än successivt kunde införas

såsom undervisningsämne vid desamma. Att uppställa på giltiga grunder

hvilande bestämmelser för understödets åtnjutande hade Riksdagen i frågans

dåvarande outredda skick icke ansett möjligt, helst undervisningskostnaden

för qvinlig slöjd vid en skola icke torde få bedömas efter måttstocken af

den för undervisning i goss-slöjd erforderliga utgift. Riksdagen funne sig

derför böra inskränka sig till att hos Kongl. Maj:t begära framläggandet

af vederbörligt förslag i ämnet och ville fördenskull med anledning af

ifrågavarande motion hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag angående beredande af

statsunderstöd för undervisning i qvinlig slöjd vid folkskolorna äfvensom

angående de vilkor, som för understödets åtnjutande kunde böra

fastställas.

Till. följd af denna Riksdagens skrifvelse anmodades folkskoleinspektörerna

att från de särskilda skoldistrikten inhemta åtskilliga uppgifter angående

undervisningen i slöjd för flickor. Enligt dessa uppgifter undervisades

under år 1892 ett antal af 65,373 flickor i qvinlig slöjd. Af dessa

tillhörde 37,481 landsbygden och 27,892 städerna.

Beträffande antalet barn, som en lärarinna hade att samtidigt undervisa,

hade uppgifter inkommit från 1,533 skolor på landsbygden. Af

dessa hade

181 ett barnantal af......................................... 1 —10;

573 » » » ......................................... 11—20;

393 » » » ........................................ 21—30;

386 » ■* » ......................................... 30 och derutöfver.

I landsbygdens skolor undervisade 1,576 lärarinnor. Af dessa hade

673 genomgått särskild slöjdkurs, hvaremot 903 icke hade genomgått

någon sådan.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfrndtiteln.

51

Med hänsyn till aflöningen hade

349 lärarinnor.............................. 10 kronor eller derunder;

186 » ............................ 10—20 kronor;

191 » ............................. 21—30

115 » 31—40 »

475 » ............................ 41—50

86 » 51—60

9 » .............................. 61—70 »

45 » .............................. 71—80 »

3 » 81—90

39 » ......................... 91 — 100 »

78 » ............................. 100 kronor eller derutöfver.

I städerna undervisade

1 lärarinna..............i.................... 1—8 barn;

2 lärarinnor............................. 9—10 » hvardera;

14 > ................................. 11—15 » »

24 » ................................. 16—20 » »

38 » ................................. 21—25 » »

24 » ................................ 26—30 » »

800 » (omkring) ............ 30 och derutöfver.

I arfvode uppburo hvardera af

65 lärarinnor.......>,.•................,,........ 10 kronor och derunder;

9 » ..................................10—20 kronor;

3 » ..................................... 21—30

5 » ...................................... 31—40 »

33 » ..................................... 41—50

2 » .........................r..,f 51—60 »

3 » .................................... 61—70 »

8 » ...................................... 71—80

3 » ....................................... 81—90

18 » ...................................... 91—100 »

150 » ................................... 100 kronor och derutöfver.

En stor mängd lärarinnor hade intet särskildt arfvode för undervisning

i slöjd, utan hade de skyldighet att undervisa äfven i detta ämne

mot åtnjutande af den ordinarie lönen. Högsta arfvodesbeloppet för slöjd - lärarinna uppgick till omkring 1,000 kronor.

Det i juni månad år 1894 till Stockholm sammankallade folkskoleinspektörsmötet

hade fått sig ålagdt att behandla äfven följande fråga: »Till

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde hufvudtiteln.

hvilket belopp och under hvilka vilkor bör statsbidrag lemnas till bestridande

af kostnaderna för undervisning i qvinlig slöjd?»

Den afdelning af mötet, som förberedande behandlade denna fråga,

inkom med ett så lydande förslag till svar derå:

»1. Undervisningen skall vara ändamålsenligt anordnad, utan att undervisningen

i skolans läsäinnen derigenom eftersattes; och skall undervisning

meddelas i följande slöjdarter: stickning, stoppning, lappning, linne- och

klädsömnad samt, der omständigheterna sådant medgifva, spånad, väfning

och flätningsarbeten.

2. Undervisningen skall ledas af dertill lämplig lärarinna.

3. Undervisningen skall fortgå minst 3 timmar i veckan hela den

för ifrågavarande skola enligt reglementet stadgade lärotiden.

4. Antalet flickor i slöjdskola skall utgöra minst 10, men der antalet

är så stort, att fördelning i afdelningar måste ske, kan statsbidrag

erhållas för hvarje afdelning, så vida antalet slöjdande i afdelningen, uppgår

till minst 20.

5. Distriktet skall årligen bidraga till kostnadernas bestridande med

minst hälften af det belopp, staten för ändamålet lemnar, och bör det från

skoldistriktet utgående bidraget i främsta rummet användas till inköp af

materiel för slöjdundervisningen.

6. Allt detta skall styrkas genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör.

7. Såsom bidrag till slöjdlärarinnans aflöning skall staten lemna ett

årligt belopp af 40 kronor för hvarje slöjdskola eller slöjdafdelning.»

För sin del beslöt inspektörsmötet att instämma i hvad afdelningen

föreslagit uti första, andra, fjerde och sjette punkterna. Deremot ansåg

mötets flertal, att det i tredje punkten framstälda vilkoret borde förändras

derhän, att undervisningen borde fortgå minst fyra timmar i veckan under

minst sex månader af året, samt i fråga om det i femte punkten angifna

vilkoret, att detsamma borde helt och hållet utgå, så att ingen föreskrift

borde meddelas angående skyldighet för skoldistriktet att bidraga till kostnaderna

för ifrågavarande undervisning.

Beträffande det belopp, hvarmed statsbidraget borde utgå, blef afdelningens

förslag, dock med ringa majoritet, antaget. Minoriteten röstade

för ett anslag af 50 kronor till hvarje skola.

Jag anser mig kunna instämma i hvad folkskoleinspektörsmötet sålunda

föreslagit med undantag deraf, att den årliga undervisningstiden

föreslagits till minst sex månader samt att antalet flickor i slöjdafdelning,

för hvilken skoldistrikt skulle ega rätt att åtnjuta statsbidrag, antagits böra

vara minst 20.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

53

Det synes mig nemligen ej vara skäl att, då det är fråga om undervisning

i qvinlig slöjd, bestämma en kortare årlig undervisningstid, än som

är föreskrifven för undervisningen i goss-slöjd. Skall undervisningen i

qvinlig slöjd medföra verkligt gagn, behöfver man väl deråt använda hela

den tid af året, hvarunder skolan är i verksamhet, helst som åtskilliga

barn, och just sådana, för hvilka ifrågavarande undervisning företrädesvis

är af nöden, ofta lemna skolan, innan de genomgått alla dess klasser. I

vissa slag af skolor, t. ex. den flyttande och den på afdelningar läsande,

skulle dessutom för många barn slöjdundervisningen blifva till väsentligt

minskadt gagn, om den meddelades endast under sex månader om året.

Då erfarenheten visat, att en lärarinna kan samtidigt undervisa 40 å

50 barn i qvinlig slöjd, och då det är nödvändigt att tillse, att statens

utgifter för berörda undervisning ej stiga till högre belopp, än som är

oundgängligt, synes det mig, som om antalet af de barn i slöjdafdelning, för

hvilken skoldistrikt får åtnjuta statsbidrag, bör bestämmas till minst 25.

Med all sannolikhet torde kunna antagas, att år 1897 minst 75,000

flickor undervisas i qvinlig slöjd i landets folkskolor. Antager man vidare,

att i medeltal 25 barn förekomma i hvar och en af de skolor och skolafdelningar,

i hvilka meddelas undervisning i qvinlig slöjd, uppgår antalet

af sådana skolor och skolafdelningar till 3,000. Beträffande beloppet af

det hvarje sådan skola eller afdelning tillkommande statsbidrag, skulle jag

gerna vilja ansluta mig till det af inspektörsmötet föreslagna. Men då

förevarande anslagsbehof är sådant, att det efter hand måste växa, och

med hänsyn dertill, att Riksdagen i sin ofvan omförmälda skrifvelse gifvit

tillkänna, att den funnit redan den af motionären förordade summan 50,000

kronor vara väl hög, måste jag stanna vid att föreslå ett belopp af 30

kronor, i följd hvaraf den summa, som erfordras till understöd för undervisning

i qvinlig slöjd, skulle komma att uppgå till 90,000 kronor om året.

Med berörda anslag afses icke att bereda understöd för undervisning i slöjd

uti småskola eller sådan skola motsvarande klasser af folkskola.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör

visar sig hafva på ändamålsenligt sätt i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola anordnat undervisning i qvinlig slöjd, bestående i stickning,

stoppning, lappning, linne- och klädsömnad, samt, der omständigheterna

sådant medgifva, i spånad och väfning salut flätningsarbeten, utan

att undervisningen i folk-skolans läroämnen derigenom eftersättes, må af

statsmedel för hvarje skola, hvari antalet slöjdande flickor uppgår till minst

tio, erhålla ett årligt understöd af 30 kronor, derest undervisningen uti

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde hufTudtiteln.

ifrågavarande ämne pågår minst 4 timmar i veckan under hela den för

folkskolan bestämda årliga lästiden, samt att skoldistrikt, om i en dylik

skola antalet af dem, som deltaga i slöjdundervisningen, är så stort, att de

för denna undervisning äro delade i två eller flera afdelningar, må på här

förut angifna vilkor för hvarje sådan afdelning, hvari antalet slöjdande uppgår

till minst tjugufem, erhålla likaledes ett årligt understöd af 30 kronor,

samt att för detta ändamål måtte från och med år 1897 på ordinarie

stat beviljas ett årligt förslagsanslag af 90,000 kronor.

[13.] I § 17 af stadgan för folkskolelärareseminarierna i riket den 29

Prof årskurserjanuari 1886 föreskrifves, att'' för att kunna utnämnas till adjunkt vid

läråreJemina- folkskolelärare seminarium fordras, bland annat, att hafva genomgått profriurn

m. m. årskurs vid allmänt läroverk, eller vid seminarium, om profårskurs der

anordnas. Visserligen insåg man redan vid den tid, då nämnda stadga

utgafs, vigten deraf, att den blifvande seininarieläraren finge, innan han

begynte sin lärareverksamhet å seminariet, genomgå en profårskurs vid

seminarium för att dels blifva förtrogen med de skyldigheter, honom

som seminarielärare ålåge, och med de arbetssätt, som vid seminarierna

förekomme, dels pröfva sig sjelf, om han hade kallelse och anlag just för

denna art af lärareverksamhet; men förhållandena voro icke sådana, att

de medgåfvo anordnandet af en särskild profårskurs för sådana, som

ämnade söka anställning vid seminarium. Det var nemligen naturligt, att

de, som beslutat egna sig åt lärarekallet, i allmänhet hellre ville genomgå

eu profårskurs, som gjorde dem berättigade att söka lärarebefattning vid

allmänt läroverk, enär de derigenom hade ojemförligt större utsigt att

inom en ej allt för lång framtid vinna fast anställning, än om de skulle

göra sig behöriga att söka endast någon af de jemförelsevis få adjunktsbefattningarna

vid seminarierna. Då man icke heller billigtvis kunde

uppställa den fordran, att de, som ville göra sig behöriga att söka lärarebefattningar

vare sig vid allmänt läroverk eller seminarium, skulle genomgå

profårskurs vid båda dessa slag af läroverk, ansåg man sig, åtminstone

med hänsyn till dåvarande förhållanden, mest tillgodose seminariernas intressen,

om man läte dem, som genomgått profårskurs vid allmänt läroverk,

blifva behöriga att söka lärarebefattning äfven vid seminarium. Härigenom

vidgade man kretsen, inom hvilken seminarielärare kunde erhållas,

och i samma mån ökades utsigterna att kunna anställa dugande lärare

vid seminarierna. Man har ock lyckats att sålunda förvärfva till nämnda

läroanstalter många dugande lärare. Den olägenheten förefinnes dock

alltjemt, att seminarieläraren i början af sin verksamhet är temligen obekant

med de lärometoder och det arbetssätt, som äro säregna för semi
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

55

narierna. Nämnda olägenhet skulle i väsentlig grad kunna afhjelpas derigenom,

att tillfälle bereddes den, som genomgått profårskurs vid allmänt

läroverk och som ämnade söka adjunktsbefattning vid folkskolelärare- eller

folkskolelärarinneseminarium, äfvensom den, hvilken redan blifvit till dylik

befattning utnämnd, att under någon tid, t. ex. minst en månad, auskultera

vid seminarier och deras öfningsskolor samt vid folkskolor å samma ort,

der de seminarier, vid hvilka undervisningen afhöres, äro förlagda.

Hvad nu blifvit sagdt gäller de manliga seminarieadjunkterna. Beträffande

lärarinnor med adjunktstjenstgöring vid folkskolelärarinneseminarierna

är förhållandet något olika. Kompetenta att söka qvinliga adjunkturer

vid nämnda läroanstalter äro dels qvinliga filosofie kandidater, som

hafva aflagt sådan filosofie kandidatexamen, som berättigar till att söka

adjunktur vid allmänt läroverk, och som hafva genomgått profår vid

allmänt läroverk eller seminarium, om profår der anordnas, dels lärarinna,

som genomgått fullständig afgångsexamen vid högre lärarinneseminariet i

Stockholm samt dervid erhållit vitsorden berömlig för undervisningsskicklighet

och minst med beröm godkänd i pedagogik och metodik, såvida hon

med goda vitsord under minst ett år tjenstgjort vid ett statens seminarium.

Qvinliga filosofie kandidater få visserligen genomgå profår vid allmänt

läroverk, men, då de icke utan särskildt tillstånd få söka lärarebefattning

vid sådant läroverk och då för öfrigt endast få af dem synas eftersträfva

dylik läraretjenst samt då slutligen adjunktsbefattningarna vid lärarinneseminarierna

äro för dem synnerligen passande, talar ju mycket för lämpligheten

att bereda qvinlig filosofie kandidat, som vill söka lärarinnebefattning

vid ett folkskolelärarinneseminarium, tillfälle att vid ett sådant genomgå

profårskurs, anordnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med profårskursen

för anställning vid allmänt läroverk.

Beträffande sådana lärarinnor, som, efter att hafva genomgått det

högre lärarinneseminariet i Stockholm, vilja vinna anställning vid folkskolelärarinneseminarium,

är, såsom förut nämnts, föreskrifvet, bland annat,

att de, för att blifva behöriga att söka dylik anställning, skola tjenstgöra

minst ett år vid ett statens seminarium. Då endast undantagsvis tillfälle

till anställning som vikarie eller extra ordinarie lärarinna vid seminarium

finnes, har följden blifvit, att, när sådan lärarinnebefattning vid folkskolelärarinneseminarium,

hvarom här är fråga, varit ledig, talrika dispenser

måst gifvas för att dugande sökande måtte'' kunna anmäla sig till erhållande

deraf. Detta visar, att den nu ifrågavarande bestämmelsen icke är tillfredsställande.

Det har blifvit satt i fråga att ersätta den med föreskriften,

att äfven sådana lärarinnor, som genomgått högre lärarinneseminariet,

borde, för att vinna anställning vid folkskolelärarinneseminarier, liksom

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Åttonde hnfvudtiteln.

qvinliga filosofie kandidater, genomgå en profårskurs vid seminarium. Men

då dessa lärarinnor redan hafva genomgått en läroanstalt, som har till

uppgift att utbilda lärarinnor, torde en så lång och omfattande profårskurs

ej vara för dem erforderlig. För behörighet till anställning vid folkskolelärarinneseminarier

behöfva de dock ytterligare lära känna de för

dessa läroanstalter säregna lärometoder och arbetssätt samt vinna bekantskap

med seminarieundervisningens gång och ordning i dess helhet. Med

de insigter i pedagogik och metodik samt den öfning i undervisning, som

de redan ega, böra de kunna inhemta detta dels genom att under en

termin afhöra undervisningen i minst tre ämnen, som de sjelfva välja, såväl

i seminariet som i den dermed förenade öfningsskolan, äfvensom under

seminarielärarnes anvisning och handledning något deruti deltaga, dels ock

genom att samtidigt åhöra undervisningen i folkskolor, som ligga i den

ort, der seminariet, vid hvilket den ifrågavarande lärokursen genomgås, är

förlagdt.

Då de qvinliga adjunkturerna vid folkskolelärarinneseminarierna äro

få, torde det ej vara erforderligt att profårskurser, vare sig för qvinliga

filosofie kandidater eller för lärarinnor, som genomgått högre lärarinneseminariet

i Stockholm, årligen anordnas, utan synes det mig tillräckligt,

om dylika profårskurser tid efter annan, när förhållandena synas påkalla

det, sättas i gång.

Det förekommer mig icke heller lämpligt eller behöfligt att binda

dessa profårskurser vid ett visst folkskolelärarinneseminarium, enär det ju

icke är gifvet, att vid detta alltid de för ifrågavarande ändamål lämpligaste

lärarekrafterna förefinnas. Ändamålsenligare torde det derför vara

att lemna åt Eders Kongl. Maj:t att för hvarje gång bestämma, till hvilket

seminarium den ifrågasatta profårskursen bör förläggas.

Kostnaderna såväl för beredande af tillfälle åt dem, som ämna söka

adjunktsbefattning vid folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium,

äfvensom åt redan utnämnde manlige adjunkter vid dylik läroanstalt att

under någon tid följa med undervisningen vid seminarier äfvensom vid

i närheten deraf befintliga folkskolor, som ock för anordnande af här ofvan

omtalade profårskurser för de qvinnor, som vilja förvärfva behörighet att

söka lärarinnebefattning vid folkskolelärarinneseminarium, behöfva icke

blifva stora. Det synes mig, som om ett årligt belopp af 1,500 kronor

skulle blifva tillräckligt så väl till betäckande af kostnaderna för här ofvan

omförmälda studieresor som och till ersättning åt de lärare, som för de

ifrågasatta profårskurserna få ökadt arbete.

Slutligen anhåller jag få fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

derpå, att det extra anslag af 33,300 kronor, som under flera år utgått

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 57

till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid seminarierna kan nedsättas

med omkring 1,500 kronor, enär en adjunktur vid hvardera af folkskolelärareseminarierna

i Göteborg och Yexjö blifvit indragen, samt en

manlig adjunktur vid folkskolelärarinneseminariet i Kalmar blifvit förändrad

till qvinlig. Härtill anhåller jag få återkomma vid redogörelsen

för erforderliga extra anslag. Om således ofvan nämnda belopp, 1,500

kronor, blefve beviljadt för anordnande af profårskurser in. m., blefve

dock sammanlagda summan af de anslag till folkskolelärareseminarierna,

som under de senare åren i staten upptagits, icke förhöjd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att,

för beredande af tillfälle åt lärare, som genomgått profårskurs vid

allmänt läroverk och som ämnar söka adjunktsbefattning vid folkskolelärare-

eller folkskolelärarinneseminarium, äfvensom åt vid dylika läroanstalter

recfcan anstälda manlige adjunkter, som icke genomgått profårskurs

vid folkskolelärareseminarium, att lära känna vid folkskolelärareseminarier

och folkskolor använda undervisningsmetoder och arbetssätt, samt

för anordnande vid något folkskolelärarinneseminarium af profårskurser

för qvinlig filosofie kandidat och från högre lärarinneseminariet i

Stockholm utexaminerad lärarinna, hvilka vilja vinna behörighet att söka

adjunktsbefattning vid folkskolelärarinneseminarium,

det å ordinarie stat uppförda anslaget till seminarier för folkskolelärares

bildande måtte från och med nästkommande år höjas med 1,500

kronor eller till 317,525 kronor.

De tekniska läroverken.

I underdånig skrifvelse den 27 september sistlidna år har styrelsen

för Chalmers tekniska läroanstalt hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

hos Riksdagen göra framställning om anvisande af medel för att sätta

läroanstalten i stånd att i större omfattning, än nu är fallet, meddela undervisning

i elektroteknik. Styrelsen anför, att någon specielt för blifvande

elektrotekniker afsedd undervisning icke kan sägas hafva hittills varit

upptagen i läroanstaltens arbetsplan, ty dit, menar styrelsen, kan icke

räknas den undervisning i tillämpad elektricitetslära, som under det sista

årtiondet lemnats under den ena af tredje årskursens läster in iller tre

timmar i veckan, och undervisningen i allmän och tillämpad elektricitetslära

har icke varit vidlyftigare, än som nödtorftigt erfordrats för den

blifvande maskinteknikern, byggnadsingeniören, skeppsbyggmästaren och

kemikern, hvarför också behofvet af en väsentlig utvidgning af underliih.

till Jlilcsd. Prut. 1896. 1 Samt. 1 Afd. 8

[14.]

Chalmers

tekniska läroanstalt.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Åttonde hufvudtiteln.

visningen i elektroteknik vid läroanstalten varit känbart. Styrelsen framhåller,

hurusom under det senaste årtiondet elektriciteten vunnit en så

stor praktisk användning och elektrotekniken både inom och utom landet

fått en så framskjuten ställning, att det vore hög tid, att de tekniska

läroverken blefve satta i stånd att motsvara de kraf, som stäldes på dem

i detta afseende, och huruledes utomlands —- mångenstädes med betydande

penninguppoffringar — väsentliga utvidgningar införts i den elektrotekniska

undervisningen, samt erinrar derom, att, hvad Sverige beträffar,

af Eders Kongl. Maj:t utsedda komiterade för utarbetande af förslag till

tekniska högskolans omorganisation föreslagit betydande förändringar i

undervisningen på detta område, hvilka delvis redan genomförts, och

påpekar, att Sverige genom sin rikedom på ännu oanvänd vattenkraft besitter

så stora förutsättningar för ett framgångsrikt arbete på elektroteknikens

fält, att äfven detta vore en särskild anledning för vårt land

att utbilda kunniga ingeniörer uti ifrågavarande fack. Emellertid syntes

det styrelsen, med hänsyn till det nära sammanhanget mellan elektroteknikerns

och maskinteknikerns arbetsfält, mindre lämpligt, åtminstone

för närvarande, att föreslå upprättandet af ett särskildt elektrotekniskt

fack vid anstalten, likasom äfven vid utlandets polytekniska anstalter, till

hvilkas förfogande dock stode vida rikare anslag och större lärarekrafter

än som kunde sättas i fråga vid Chalmerska läroanstalten, i allmänhet ej

något särskildt elektrotekniskt fack vore infördt utan endast läroplanerna

för -de blifvande maskinteknikerna under de senare studieåren så anordnade,

att de, som särskildt ville egna sig åt den elektrotekniska riktningen,

kunde i rikare mått välja dithörande föreläsningar och laborationer än

de öfriga, utan att dock förbise eller åsidosätta de för samtliga maskintekniker

vigtiga hufvudämnena. Styrelsens mening vore, att i tredje

årskursen skulle inom mekaniskt-tekniska facket införas för blifvande

elektrotekniker en ordnad undervisning i teoretisk och praktisk elektroteknik

till eu omfattning af 8 timmars föreläsningar och 12 timmars

praktiska arbeten i veckan under hela läsåret, och att deltagarne i denna

undervisning skulle vara befriade från den undervisning i husbyggnadskonst

samt i väg- och vattenbyggnadskonst, som eljest tillkomine de blifvande

maskiningeniörerna. Samtidigt med detta ordnande af den elektrotekniska

undervisningen i läroanstaltens högre afdelning kunde sådan

undervisning äfven lämpligen införas i dess lägre afdelning till den omfattning,

som kräfdes för montörer, arbetsförmän in. fl., och der förläggas

till en tredje årskurs, likasom redan nu plats vore afsedd under ett tredje

studieår för undervisning i skeppsbyggeri för dem, som önskade begagna

sig deraf; och den mera elementära undervisningen i elektroteknik på

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln.

59

detta lägre stadium torde böra upptaga ett par timmars föreläsning jemte

omfattande praktiska arbeten. Emellertid kunde, derigenom att dessa

praktiska arbeten kunde utföras delvis samtidigt med den högre afdel

ningens, undervisningstiden så inskränkas, att det blefve möjligt för enlärare

att bestrida hela undervisningen i den speciella elektrotekniken inom

läroanstaltens båda afdelningar med en tjenstgöringstid af 20—24 timmar

i veckan. Men då i allt fall denna tjenstgöring vore så omfattande, att

den toge en persons tid fullt i anspråk, och då ingen utsigt funnes att i

ett sådant ämne som elektroteknik vinna lämplig lärare, som hade någon

väsentlig verksamhet på annat håll, ansåge styrelsen nödvändigt, att

en särskild lektor tillsattes i ämnet, så mycket mer som de fordringar,

hvilka måste ställas på lärarens teoretiska kunskaper och praktiska erfarenhet,

för att han med framgång skulle kunna sköta sin befattning,

vore ganska stora. Till jemförelse i detta hänseende ville styrelsen

erinra, att enligt ofvannämnda komiterades förslag till ordnande af undervisningen

i elektroteknik vid tekniska högskolan der skulle anställas, oaktadt

vid högskolan ej funnes någon lägre afdelning, som toge i anspråk

en del af lärarnes tjenstgöring, såväl en professor i tillämpad fysik som

en extra lärare i praktisk elektroteknik jemte tre assistenter. Plats för

den ifrågasatta utvidgade undervisningen i eleklroteknik ansåge sig styrelsen

kunna bereda genom ändrade anordningar i anstaltens lokaler och

trodde sig äfvenledes kunna bekosta desammas utförande utan att hos

Eders Ivongl. Maj:t begära anslag dertill. Deremot erfordrades dels ett

anslag för en gång å 5,000 kronor för anskaffande af några större, omedelbart

erforderliga apparater, enligt en af styrelsen afgifven förteckning, dels

en ökning i anstaltens årliga statsanslag till samlingarna och laboratoriearbeten

med 1,500 kronor, hvaraf 500 kronor skulle användas till aflöning

af det i elektriska montörsarbeten kunniga arbetsbiträde, som under de

praktiska arbetena erfordrades till hjelp åt lektorn, för att undervisningen

skulle kunna blifva fullt lämplig.

Jag är fullt ense med styrelsen beträffande elektroteknikens stora

betydelse såsom ett bland de allra förnämsta af den nutida industriens

hjelpmedel och behöfver icke påpeka, hurusom allt tyder derpå, att

elektricitetens användning i industriens tjenst skall, särskildt i vårt

på vattenkraft synnerligen rika land, allt mera ökas. Och om så är,

följer häraf, att undervisningen i elektroteknik vid en läroanstalt af det

slag som Chalmers tekniska läroanstalt icke bör eftersättas. Då jag instämmer

mod styrelsen såväl härutinnan som i hvad angår lämpligheten

af det sätt, på hvilket styrelsen tänkt sig denna undervisning anordnad,

och behofvet af de anslag härför, som styrelsen begärt, hemställer jag

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Åttonde hufvudtiteln.

[15.]

Tekniska

skolan i

Stockholm.

i underdånighet, i det jag anhåller att få återkomma till läroanstaltens

behof af anslag för en gång af 5,000 kronor till anskaffande af instrument

och maskiner för den elektrotekniska undervisningen, att Eders

.Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels till upprättande af en

lektorsbefattning i elektroteknik vid Chalmers tekniska läroanstalt anvisa

ett årligt belopp af 3,500 kronor, och dels till förhöjning af det till

läroanstaltens bibliotek, samlingar och laboratorium utgående årliga anslag

af 3,400 kronor bevilja ett årligt anslagsbelopp af 1,500 kronor samt

medgifva, att af detta sistnämnda belopp 500 kronor må användas till

aflönande af ett arbetsbiträde vid den elektrotekniska undervisningen.

Sedan med anledning af framställning från Eders Kongl. Maj:t 1894

års riksdag beviljat ett årligt anslag af 4,000 kronor till landtbruksakademien

för beredande af annan lämplig lokal för uppställning och

förevisning af akademiens samlingar, under förutsättning att för tekniska

skolans i Stockholm behof finge användas den lokal i skolans hus, som

akademien innehade, samt Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 20

januari 1895 stält berörda anslag till akademiens förfogande för det dermed

afsedda ändamålet, har styrelsen för tekniska skolan — sedan öfverintendentsembetet,

hvarest styrelsen anhållit, att embetet ville inom den

museilägenhet i skolans hus, som landtbruksakademien dittills disponerat,

och som nu skulle till tekniska skolan öfverlemnas, vidtaga de förändringsarbeten,

som kunde betingas af dess anordnande till lokaler för skolans

behof, i underdånig skrifvelse den 19 mars 1895 förklarat sig anse de

ifrågasatta åtgärderna vara af den omfattning och art, att de icke kunde

hänföras till sådana reparations- eller underhållsarbeten, för hvilkas utförande

det till embetets förfogande stälda anslaget till byggnader och

reparationer vore hufvudsakligen afsedt, samt hos Eders Kongl. Maj:t i

underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville af tillgängliga medel

anvisa det för arbetenas utförande erforderliga beloppet — med underdånig

skrifvelse den 18 september sistlidna år öfverlemnat kostnadsförslag öfver

de nya lokalernas anordnande för skolans ändamål, hvaraf framginge, att

lokalerna icke kunde för skolan fullt tillgodogöras för en ringare kostnad

än 12,632 kronor, hvaraf 10,000 kronor beräknats för sjelfva omändringen af

ifrågavarande lokal till föreläsningssal, lärarerum, kök för vaktmästare,

laboratorierum, mörkrum, lokal för de fysikaliska samlingarna, gymnastiksal,

tambur, afklädnings- och vapenrum, samt återstoden 2,632 kronor för

andra i samband dermed stående arbeten, såsom inledning af elektrisk

belysning m. m.; och har styrelsen, då det växande antalet lärjungar vid

skolan och de ökade anspråken på en tidsenlig undervisning gjorde det i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

61

hög grad önskligt, att dessa förändringar, hvilka, om de fördelades på

flera år, måhända skulle kunna bestridas af de medel, hvaröfver öfverintendentsembetet

disponerade, blefve redan i den närmaste framtiden utförda,

i underdånighet påkallat Eders Kongl. Maj:ts medverkan till detta

måls vinnande.

Vidare anför styrelsen: Hvad anginge anskaffandet af inventarier m. m.

samt bestridande af den oundgängliga ökning i utgifterna för belysning

och uppvärmning, betjening, renhållning in. m., som berörda lokalers

öfvertagande af skolan oundvikligen måste medföra och som väsentligen

betingades äfven af den nyinrättade maskinyrkesskolan, såge sig styrelsen

jemväl nödsakad att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet begära ökade

anslag, öfvertagandet af de ifrågavarande lokalerna komme att tillföra

skolan nio för undervisningen afsedda rum, och enligt en af styrelsen

öfverlemnad förteckning med kostnadsförslag skulle anskaffandet af de

inventarier och den utrustning för öfrigt, som vore erforderlig för att med

minsta möjliga kostnad försätta de nya lokalerna i ett för undervisningen

tillfredsställande skick, betinga ett belopp af 8,673 kronor 5 öre. Härtill skulle

ytterligare komma ett anslag för en gång af 500 kronor till anskaffande

af materiel för gymnastiköfningar. Inom skolan funnes nu tre afdelningar,

den högre konstindustriella afdelningen, byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan,

med obligatorisk, till öfvervägande del stillasittande undervisning

under ett större antal timmar af dagen. För att åstadkomma en motvigt

mot detta stillasittande och om möjligt aflägsna de följder deraf, hvilka,

efter hvad erfarenheten visat, på annat sätt icke kunnat undgås, hade

styrelsen under de senare åren på försök för den högre konstindustriella

afdelningens lärjungar anordnat gymnastiköfningar från den 15 oktober

till den 15 april en halftimme dagligen, hvarannan dag för de manliga

och hvarannan dag för de qvinliga lärjungarna. Det härför till den anstälde

gymnastikläraren utgående arfvodet, 300 kronor, hade utanordnats

från det i skolans stat upptagna anslaget till den extra ordinarie undervisningen,

och derjemte hade de i dessa öfningar deltagande erlagt faststäld

afgift, 2 kronor för läroår af dem, som inträdt i tekniskt yrke, och

5 kronor af andra lärjungar. Dessa öfningar, som omfattats med lifligt

intresse, hade omisskänneligen visat sig vara af gagn och motsvara hvad

man af dem förväntat. Styrelsen ansåge sig derför ej längre böra uppskjuta

att söka få dessa öfningar utsträckta äfven till lärjungarna inom

byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan, hvilka vore deråt ej mindre

i behof, och tidpunkten härför syntes vara kommen nu, då möjlighet

funnes att bereda för öfningarna lämplig lokal. Emellertid lemnade anslaget

till den extra ordinarie undervisningen, såvida öfriga, för hvarje

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Åttonde hufvudtiteln.

år ökade och vexlande kraf, som stäldes på denna anslagspost, skulle

kunna tillgodoses och den af erfarenheten såsom synnerligen praktisk och

för undervisningens utveckling i jembredd med industriens behof så

nyttiga extra ordinarie undervisningen ej skulle blifva lidande, icke tillgång

till de ökade kostnader, hvartill en dylik utsträckning af gymnastikundervisningen

måste leda. Styrelsen hade tänkt sig, att öfningarna i

gymnastik skulle, såsom redan nämnts, i främsta rummet utsträckas till

lärjungarna i den högre konstindustriella .afdelningen samt byggnads- och

maskinyrkesskolorna, men att äfven, i den mån och i den utsträckning

omständigheterna sådant medgåfve, frivilliga gymnastiköfningar skulle

beredas åt lärjungar inom aftonskolan och qvinliga afdelningen. Öfningarna

skulle fortgå från den 1 oktober till den 1 maj, 2 timmar dagligen,

fördelade på de särskilda skolorna, och för deras ledande skulle

anställas en gymnastiklärare med ett arfvode, som styrelsen ansåge ej

kunna beräknas lägre än till 1,000 kronor för år, motsvarande ungefär

en ersättning af 3 kronor per timme. För att dessa gymnastiköfningar

skulle kunna gå något utom ramen för uteslutande s. k. fristående gymnastik,

ansåge styrelsen, att nu, då möjlighet att bereda lämplig lokal för

öfningarna funnes, någon materiel borde anskaffas, och till inköp af dpt

nödvändigaste i detta afseende vore ett anslag af 500 kronor tillräckligt.

Utvidgningen af skollokalen måste gifvetvis medföra ökade kostnader för

uppvärmning, belysning, vattenförbrukning, renhållning m. m., och styrelsen

beräknade med stöd af den erfarenhet, som i detta hänseende förelåge från

skolans öfriga lokaler, att, äfven med iakttagande af största sparsamhet,

dessa ökade kostnader, till hvilkas bestridande skolans nuvarande inkomster

ej lemnade någon tillgång, icke kunde sättas lägre än till 1,320 kronor

årligen. I sammanhang med öfvertagandet af ifrågavarande lokaler framträdde

äfven starkare behofvet af ökad betjening, hvilket behof redan

länge varit ganska känbar! Skolan disponerade nu, utom förste maskinist

och eldare samt portvakter, två ordinarie och en extra vaktmästare, till

hvilken sistnämnda befattning för besparings skull antagits en i snickeriyrket

kunnig person i den afsigt, att på så sätt de ofta påkommande smärre

reparationerna å skolans inventarier skulle blifva billigast och snarast

afhjelpta. Men till följd häraf vore denne person icke uteslutande tillgänglig

för den egentliga vaktmästaretjensten. Skolans nuvarande lokaler

vore hufvudsakligen fördelade på tre våningar, men derjemte vore det

kemiska laboratoriet beläget å nedre bottnen, gipsgjuteriet i källaren och

målareateliern å vinden. Redan af denna fördelning af lokalerna på (oafsedt

gipsgjuteriet) 5 våningar vore tydligt, att det biträde åt föreståndare,

lärare och tjensteman, som kunde Finnas af knappt mer än två vakt
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

63

mästare, måste blifva i hög grad otillfredsställande, då dessa vaktmästare

derjemte skulle hålla tillsyn öfver lokalernas öppnande och stängande

samt belysningen. Vissa lektioner och förrättningar inom skolan, såsom

lektionerna i fysik, kemi, fotografi m. fl., bibliotekstimmarna, en del föreläsningar

i extra läroämnen och ej minst de flera gånger i veckan påkommande

inskrifningarna toge hvar och en för sig en vaktmästare i

anspråk, hvadan det också ej så sällan inträffade, då flera dylika lektioner

eller förrättningar påginge samtidigt, att tillgång på vaktmästare ej funnes

ens för vakthållning i hufvudtamburen, utan att denna måste ordnas på

helt och hållet tillfälligt sätt. Då sålunda redan nu behofvet af ökad

betjening vore trängande, blefve obestridligen, efter det skolan kommit

i besittning af de nya, på nedre bottnen belägna lokalerna, den betjening,

hvaröfver skolan nu förfogade, alldeles otillräcklig och måste ökas med

åtminstone en ordinarie vaktmästare, hvilkens arfvode ej skäligen kunde

sättas lägre än till 1,000 kronor årligen, då fri bostad ej kunde beredas

honom i skolans hus. Härvid ville styrelsen framhålla, att den tjenstgöring,

som fordrades af skolans vaktmästare, af hvilka de ordinarie nu

åtnjöte, utom förmånen af fri bostad, ett rum och kök, ett arfvode af

70 kronor i månaden, vore ganska ansträngande och trägen, på samma

gång af dem måste fordras stor påpasslighet och noggrannhet samt för

biträde vid lektionerna i kemi, fysik, fotografi m. m. en viss praktisk

duglighet. De vore upptagna af sin tjenst hela dagen från klockan 8 på

morgonen till efter klockan 9 på aftonen med endast iy2 timmes middagsrast,

som dock ej sällan vore tagen i anspråk af budsändningar; och äfven

under de tre sommarmånaderna, då undervisningen ej påginge, vore de,

om än ej så strängt, tagna i anspråk för skolans räkning af hvarjehanda

arbeten, så att de i allmänhet endast turvis kunnat permitteras under

3 å 4 veckor.

Sedan styrelsen erinrat, att enligt skolans stat af den 11 juli 1879

till inventariers inköp och underhåll vore anvisadt ett belopp af 2,000

kronor årligen, och att genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 5 juni

1891 för samma ändamål af de årliga anslag å sammanlagdt 15,075

kronor, som af Riksdagen och Stockholms stad från och med år 1891

beviljats skolan, anvisats ytterligare 500 kronor, äfvensom att Eders Kongl.

Maj:t i sammanhang med fastställande af stat för skolan rnedgifvit, att,

derest inkomsten af lärjungarnas afgifter komme att öfverstiga det belopp,

hvartill de för skolans i staten upptagna utgifter tagits i beräkning, eller

andra tillfälliga inkomster tillflöte skolan, de sålunda uppkomna tillgångarna

finge användas till lärarekrafternas och skolinobiliernas förökande,

anför styrelsen, att lärjungeafgifterna visserligen visat, ett ej ringa öfver
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Åttonde hufvudtiteln.

skott öfver det belopp, hvartill de i skolans stat beräknats, men att detta

öfverskott väsentligen måst tagas i anspråk för lärarekrafternas förstärkande

och, enligt bemyndigande, lemnadt af Eders Kongl. Maj:t genom

nådigt bref den 20 mars 1891, till de ökade omkostnaderna för annonsering,

tryckning af program och läsordningar m. in., Indika varit en gifven

följd af det ökade antalet lärjungar samt det jemnare och mera utsträckta

användandet af skolans undervisning, och att, då således till skolmobiliernas

förökande från detta håll endast ringa bidrag kunnat erhållas, skolan

knappast kunde sägas förfoga öfver mera än 2,500 kronor till inköp och

underhåll af inventarier. Denna summa kunde visserligen synas vara i

och för sig ganska ansenlig, men i betraktande af ej blott skolans storlek

och betydande lärjungeantal utan äfven den mångfald olika undervisningsgrenar,

af hvilka flera måste hafva särskildt för dem afpassade inventarier

och många medförde en ganska snabb slitning af materiel, vore det ganska

förklarligt, att denna skolans utgiftspost måste blifva stor, och att skolan

gång på gång sett sig nödsakad att öfverskrida det i staten faststälda beloppet,

oaktadt den största omsorg och sparsamhet iakttagits samt med inköp

af i hög grad behöflig materiel måst anstå. Den ökning af det i skolans stat

till inköp och underhåll af inventarier anvisade belopp, som vore af behofvet

påkallad, ansåge styrelsen icke kunna beräknas till mindre än 700 kronor.

Äfven i det till skolans bibliotekarie utgående arfvodet, hvilket för

närvarande utgör sammanlagdt 1,700 kronor, anhåller styrelsen om en förhöjning,

och yttrar i detta afseende. Bibliotekets bokförråd uppginge nu

till omkring 10,000 band och planschsamlingen till omkring 25,000 stycken.

Skolans lärjungar och till en ganska väsentlig omfattning äfven handtverkare,

industriidkare och tecknare hade också för hvarje år flitigare begagnat

sig af det tillfälle till studier, som biblioteket lemnade dem. Så

hade biblioteket under det senaste arbetsåret besökts af sammanlagdt 3,137

personer, till hvilka utlemnats 2,900 arbeten till användning på stället och

374 till hemlån. Också tvekade styrelsen icke att påstå, att biblioteket

redan nu väsentligen bidroge till utvecklingen och främjandet af det konstindustriella

handtverket och industrien, på samma gång som styrelsen dock

vore förvissad derom, att ännu mycket återstode, innan detsamma kunde

sägas fullständigt fylla sin plats så som motsvarande institutioner i utlandet.

Utan större kostnad skulle biblioteket, som för närvarande under läseterminerna

hölles öppet två aftnar och två gånger i veckan på middagen, 2

timmar hvarje gång, samt l‘/2 timme på söndagen, kunna göras lättare tillgängligt

genom ett ökadt antal bibliotekstimmar i veckan, och i detta

afseende ville styrelsen föreslå en ökning med ytterligare två aftnar i veckan,

2 timmar hvarje gång, eller till 13''/a timmar från nuvarande 9''/2 timmar

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

65

i veckan, ungefär 50 procent, samt på grund af bibliotekariens sålunda

ökade tjenstgöring en förhöjning i hans arfvode af 500 kronor.

Till sist erinrar styrelsen derom, att styrelsen, som den 18 april 1895

anbefalts att till ecklesiastikdepartementet inkomma med förslag till de

närmare bestämmelser, som kunde anses erforderliga med afseende å hvad

som genomginges i de vid skolan anordnade kurser för kompetens till

teckningsläraretjenst vid rikets allmänna läroverk och seminarier, i anledning

häraf i skrifvelse den 10 maj 1895 afgifvit förslag till förändringar

af vissa paragrafer i skolans stadgar, samt påpekar att, om detta styrelsens

förslag vunne Eders Kongl. Majrts bifall, inom den högre konstindustriella

afdelningen behöfde inrättas tre nya öfverlärarebefattningar, en

i frihandsteckning med ett årligt arfvode af 300 kronor, en i geometrisk

konstruktionslära med ett arfvode af 150 kronor och en i välskrifning med

arfvode af 300 kronor.

Öfver styrelsens framställning, såvidt densamma afser inrednings- och

förändringsarbeten i skolans hus, har öfverintendentsembetet på nådig befallning

afgifvit underdånigt utlåtande och dervid dels hänvisat till hvad

embetet beträffande frågan om lämpligheten och möjligheten att för ifrågavarande

arbetens utförande taga i anspråk de till embetets förfogande stälda

anslag till byggnader och reparationer yttrat i sin förut omförmälda

skrifvelse den 19 mars 1895, dels förklarat sig mot styrelsens förslag icke

hafva något att i hufvudsak anmärka samt rörande kostnaden för arbetenas

verkställande framhållit, att de i förslaget beräknade kostnadsbelopp väl

torde blifva för ändamålet tillräckliga, men att, med hänsyn särskildt dertill

att arbetspriserna för närvarande vore i stigande, någon som helst nedsättning

af förslagets slutsumma icke syntes höra ifrågakomma.

I detta sammanhang tillåter jag mig att för Eders Kongl. Maj:t anmäla

äfven en af tekniska skolans styrelse gjord anhållan om rätt för styrelsen

att beträffande de utgiftsposter i skolans stat, hvilka icke innefatta aflöningar,

å en post göra någon minskning och å en annan någon ökning

och om utsträckning af den styrelsen medgifna rättighet att, derest inkomsten

af lärjungarnas afgifter komme att öfverstiga det i staten beräknade

belopp eller andra tillfälliga inkomster tillflöte skolan, använda de sålunda

uppkomna tillgångarna till lärarekrafternas och skolmobiliernas förökande,

derhän, att styrelsen skulle ega att använda dylika tillgångar jemväl till

andra för skolan behöfliga utgifter. Styrelsen framhåller svårigheten att

med tillbörligt tillgodoseende af de många olika kraf, som göra sig gällande

vid en så omfattande anstalt som tekniska skolan, inom de i skolans stat

bestämda summorna begränsa de påkommande utgifterna. Några af dem

Jiih. till Riksd. Prof l Sill i. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Åttonde hufvudtiteln.

vore i ej oväsentlig grad beroende på det antal lärjungar, som toge

del i undervisningen i skolans särskilda läroämnen, och kostnaden för

uppvärmning vore gifvetvis vexlande med temperaturförhållandena under

olika vintrar. Också kunde af skilda anledningar behofven under vissa

rubriker, i synnerhet vidkommande inventariers inköp och underhåll samt

extra utgifter, tillfälligtvis vara särskildt trängande, under det att på

andra poster utan nämnvärd svårighet eller olägenhet för undervisningen

utgifterna skulle kunna vid en viss tidpunkt något inskränkas eller

uppskjutas. Styrelsen erinrar om de medgifvanden uti ifrågavarande

riktning, som Eders Kongl. Maj:t i nåder redan lemnat styrelsen, men

framhåller, att de ofvan berörda svårigheterna, om ock genom dessa medgifvanden

något minskade, dock fortfara att göra sig gällande. Styrelsen

finner ingen utväg att med den nuvarande mycket specificerade staten tillgodose

alla skolans mångahanda kraf på det sätt, som styrelsen anser vara

för skolans verksamhet det förmånligaste. Endast om en friare disposition

kunde medgifvas styrelsen af de under vissa i skolans stat uppförda summor,

anser styrelsen det vara möjligt att ännu med de tillgångar, hvaröfver

skolan förfogar, på elt tillfredsställande sätt bestrida skolans utgiftsbehof.

I yttrande, infordradt med anledning af styrelsens framställning, har statskontoret

förklarat sig icke hafva något annat att erinra mot bifall till ansökningen,

än att det ville synas statskontoret, som borde den sökta friheten

i fråga om öfverflyttning af förenämnda anslagsbelopp ej medgifvas

beträffande den i skolans stat till stipendier, pris och belöningar upptagna

post, hvilken borde i dess helhet för dermed afsedda ändamål användas.

Då emellertid hvar och en af de ifrågavarande anslagsposterna blifvit till

beloppet bestämd af Kongl. Maj:t och Riksdagen gemensamt, så ansåg statskontoret

en rubbning i användandet af dessa poster icke böra medgifvas

utan Riksdagens hörande.

Efter de upplysningar, som numera af tekniska skolans styrelse

lemnats, synes det vara nödvändigt, att på ett eller annat sätt utväg

beredes till bestridande af de kostnader, som betingas af ifrågakomna

lokalers ändring och inredning för sitt nya ändamål. Nu skulle törhända,

såsom styrelsen påpekat, utgifterna för lokalernas ändring, om de fördelades

på flera år, kunna bestridas af det till öfverintendentsembetets

förfogande stälda årliga anslaget till byggnader och reparationer, men dels

torde knappast, på sätt öfverintendentsembetet anmärkt, dessa arbeten kunna

räknas till sådana, för hvilka berörda anslag, som, i betraktande af talrikheten

af de under embetets inseende stälda hus och egendomar, icke är

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtitelu.

67

särdeles betydligt och städse synnerligen hårdt anlitadt, är afsedt, dels

synes det mig vara af stor vigt, att skolan, hvars lärjungeantal hastigt

ökas — enligt af skolans föreståndare lemnade uppgifter öfverstiger antalet

lärjungar inom tekniska afton- och söndagsskolan under innevarande

arbetsår med 134 motsvarande antal under förra arbetsåret, och äro inom

maskinyrkesskolan antagna 50 lärjungar, hvilka måst inrymmas i lokaler,

som ej beqvämt rymma mer än 35 å 40, under det att i de öfriga afdelningarna

allt utrymme är taget i anspråk — och som äfven i andra

afseenden är stadd i stark utveckling, så snart som möjligt får dessa nya

lokaler satta i det för undervisningens rätta bedrifvande nödiga skick.

Detta torde icke kunna vinnas på annat sätt, än derigenom att Riksdagen

anvisar de båda belopp, för ändring och inredning af de nya lokalerna

samt för anskaffande af inventarier och dylik utrustning till dem, som

styrelsen begärt, och mot hvilkas storlek anmärkning icke förekommit.

Styrelsen synes mig äfven för sin framställning i hvad den afser utvidgning

af undervisningen i gymnastik samt deraf följande behof af anslag till

anskaffande af lös gymnastikmateriel och till förhöjning af gymnastiklärarens

arfvode, ökadt anslag för bestridande af kostnaderna för renhållning

och dylikt, arfvode åt ytterligare en vaktmästare, förhöjning af bibliotekariens

arfvode och ytterligare anslag för inköp och underhåll af inventarier, hafva

anfört tungt vägande skäl, till hvilka jag intet har att tillägga. Hvad angår

de af styrelsen begärda anslagen för aflönande af tre nya lärare inom den

högre konstindustriella afdelningen, vill jag erinra derom, att Eders Kongl.

Maj:t den 19 augusti sistlidna år i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

styrelsens ofvan omförmälta förslag och med anslutning till förut meddelade

ändrade bestämmelser om kompetens till teckningslärarebefattningar

vid rikets allmänna läroverk, utfärdat nådig kungörelse angående ändrad

lydelse af vissa paragrafer i de för skolan gällande stadgar, hvarigenom

ifrågavarande lärareplatser blifvit erforderliga och det begärda anslaget

behöfligt, derest icke elevernas afgifter skola betydligt ökas. Beträffande

styrelsens anhållan om rätt att friare disponera öfver de anslagsbelopp,

som icke innefatta aflöningar, anser jag styrelsen hafva anfört tillräckliga

skäl, som tala för bifall till denna begäran, utom beträffande den anslagspost,

som är afsedd till stipendier, pris och belöningar.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

i det jag förbehåller mig att återkomma till de af styrelsen för en gång begärda

anslag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

tekniska skolans behof anvisa följande belopp att årligen utgå:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Åttonde hufvudtiteln.

till förhöjning af anslaget till den extra ordinarie undervisningen, för

anställande af en lärare i gymnastik 1,000 kronor;

till förhöjning i bibliotekariens arfvode 500 kronor;

till förhöjning i anslaget för maskinister och betjening, för anställande

af ytterligare en ordinarie vaktmästare 1,000 kronor;

till förhöjning af anslaget till inventariers inköp och underhåll 700

kronor;

för renhållning, uppvärmning, belysning m. m. af skolans nyförvärfvade

lokaler en ökning i anslaget till diverse utgifter med 1,320 kronor;

till arfvode åt en öfverlärare i frihandsteckning inom den högre konstindustriella

afdelningen 300 kronor;

till arfvode åt en öfverlärare i geometrisk konstruktionslära i samma

afdelning 150 kronor, och

till arfvode åt en öfverlärare i välskrifning 300 kronor;

äfvensom att medgifva, att styrelsen må beträffande de utgiftsposter i

skolans stat, som icke innefatta löner till föreståndare, öfverlärare och underlärare

samt tjensteman och betjente eller medel till stipendier, pris och

belöningar, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppens

summa icke öfverskrides.

[16.] Hos Eders Kongl. Maj:t har styrelsen för tekniska elementarskolan i

Tekniska Borås i underdånig skrifvelse af den 20 nästlidne november hemstält, det

skoilTiBoWi» Hders Kongl. Maj:t täcktes för nästinstundande riksdag framlägga proposition

om ett årligt anslag på ordinarie stat af 5IJ0 kronor för åstadkommande

af utvidgad undervisning i byggnadskonst vid nämnda skola

i öfverensstämmelse med hvad förhållandet vore vid de tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Malmö samt i öfverensstämmelse med föreskrifterna

uti § 2, afdelning VIII, af Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga

stadgar för de tekniska elementarskolorna den 15 juni 1877 angående

undervisningen i byggnadskonst.

Till stöd för denna framställning anför styrelsen till en början, hurusom

skolan snart inginge i sitt tjugonde läseår, räknadt från den tid, skolan

erhöll sin nuvarande organisation, samt att styrelsen under denna tid

kommit till den bestämda öfvertygélsen, att det vore för skolan af största

vigt, att undervisningen i byggnadskonst utvidgades till öfverensstämmelse

med förhållandet vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping och

Malmö, eller så, att undervisning komme att meddelas i de allmänna

grunderna för väg- och vattenbyggnadskonst, samt att lektorn i byggnadskonst

m. m., hvilkens årliga lön för närvarande utgjorde 2,500 kronor

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 69

jemte två ålderstillägg å 500 kronor hvardera efter respektive 5 ock 10 års

väl vitsordad tjenstgöring, erhölle samma löneförmåner som lektorerna i

samma ämnen vid förenämnda skolor, eller en årlig lön af 3,000 kronor

förutom ålderstilläggen.

Styrelsen hade särskild anledning att nu förnya den underdåniga framställning,

som styrelsen den 19 oktober 1886 i detta ärende redan afgifvit,

alldenstund skolan stode inför förlusten af en utmärkt dugande kraft, i

det att förutvarande lektorn i byggnadskonst m. m. vid skolan numera

erhållit sökt lektorat vid tekniska elementarskolan i Norrköping, der årliga

löneförmånerna vore 500 kronor större.

Styrelsen erinrar, hurusom komiterade för den lägre tekniska undervisningens

ordnande i sitt underdåniga betänkande den 21 november 1874

yttra: »De ekonomiska fördelar, som staten erbjuder framstående praktiska

förmågor, äro så ringa i jemförelse med dem, de af den enskilda industrien

kunna erhålla, att det val erfordras, att i stället genom en större trygghet

göra dessa lärarebefattningar mera lockande, än de eljest skulle vara.»

Om detta påstående varit giltigt för mer än tjugu år sedan, så torde detsamma

för närvarande gälla i ännu högre grad; och hade styrelsen derför

grundad anledning till bekymmer att icke erhålla fullt dugliga personer

med teoretisk insigt och praktisk erfarenhet såsom sökande till den lediga

lektorsbefattningen i byggnadskonst m. m. samt fruktade att, äfven om

duglig person kunde till tjensten erhållas, han dock, såsom hittills skett,

så snart tillfälle yppade sig, komrne att lemna densamma. Att för öfrigt

täta ombyten af hufvudlärare vid en teknisk elementarskola medförde

svåra olägenheter, insåges lätt af en hvar, som vore med teknisk elementarundervisning

förtrogen.

Såsom ytterligare skäl för sin framställning ville styrelsen framhålla,

att stadsfullmäktige i Borås, enligt den underdåniga framställningen bilagdt

protokollsutdrag, den 30 sistlidne oktober för omändring och utvidgning

af skolans lokaler i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det förslag, som

blifvit af rektorn vid tekniska skolan i Stockholm V. Adler utarbetadt,

beviljat det i förhållande till stadens storlek och hårdt anlitade tillgångar

betydliga beloppet af 56,500 kronor, hvilket utvisade, att skolans betydelse

för landets och ortens industri af kommunen insåges och behjertades

samt att läroverket förstått att vinna allmänhetens förtroende; och vore

i jemförelse med den uppoffring för skolans utveckling, som samhället

underkastade sig, det statsunderstöd, som här ifrågasattes, en ren obetydlighet.

Något skäl kunde för öfrigt icke angifvas, hvarför tekniska elementarskolan

i Borås skulle i förevarande afseende ställas efter de tekniska ele
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Åttonde hufvudtiteln.

mentarskolorna i Norrköping och Malmö. Till belysning häraf ville styrelsen

åberopa de uttalanden, som gjordes i Stockholm den 12 juni 1889

vid möte med rektorerna vid de tekniska elementarskolorna och andra den

tekniska undervisningens målsmän. Styrelsen ville derjemte i underdånighet

erinra om innehållet i förut omförmälda § 2, afdelning Vill, af stadgarna

för de tekniska elementarskolorna, der det föreskrifves, att omförmälda

utvidgade undervisning i byggnadskonst tillsvidare komme att meddelas

endast uti skolorna i Norrköping och Malmö, och hvaraf således med

tydlighet framginge, att undervisningen, när så ske kunde, borde erhålla

samma utsträckning äfven vid de andra tekniska elementarskolorna.

En ansökningshandlingarna bilagd tabell utvisade slutligen, att under

tioårsperioden 1886—95 icke mindre än 234 personer sökt inträde vid

tekniska elementarskolan i Borås, samt att af dessa 93 tillhört Elfsborgs

län och 141 andra orter.

De af styrelsen till stöd för den underdåniga framställningen anförda

skäl finner jag beaktansvärda. Den stora betydelse, som den tekniska

undervisningen eger för vårt land, torde icke kunna skattas för högt, och

då i det undervisningsämne, nemligen byggnadskonst, hvarom nu är fråga,

jemväl ingår väg- och vattenbyggnadskonst, synes önskligt, att de båda

tekniska elementarskolorna i Örebro och Borås, som ännu sakna sistnämnda

del af ämnet, snarast möjligt blifva i detta hänseende likstälda med de

tekniska elementarskolorna i Norrköping och Malmö. Då emellertid i följd

af vissa vid skolan i Örebro rådande förhållanden en utvidgning af undervisningen

i byggnadskonst derstädes för närvarande låter sig mindre väl

genomföra, och någon framställning om dylik utvidgning ej heller inkommit

från skolans styrelse, saknar jag anledning att i fråga om nämnda

skola tillstyrka någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd.

Beträffande åter den tekniska elementarskolan i Borås finner jag mig

böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig

proposition föreslå Riksdagen att, för åstadkommande af utvidgad undervisning

i byggnadskonst vid nämnda skola till likhet med förhållandet vid

de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Malmö, höja den med

lektorsbefattningen i byggnadskonst, beskrifvande och praktisk geometri

jemte linear- och croquis-ritning vid tekniska elementarskolan i Borås förenade

lönen från 2,500 kronor till 3,000 kronor och för detta ändamål

öka det ordinarie anslaget till de tekniska läroverken med 500 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufradtiteln

71

Akademien för de fria konsterna.

Sedan jemlikt af Eders Ivongl. Magt i nåder godkända ritningar och [17.]

kostnadsförslag för akademiens för de fria konsterna nya byggnad en ge-Ajionmg åt

mensam värmeapparat för största delen af de i byggnaden varande lägen- elJareheter

blifvit i densammas jordvåning anbragt, har akademien i skrifvelse

den 29 sistlidne september anmält behofvet af bidrag till aflöning åt eu

ridare för apparatens skötsel. Härför skulle, enligt hvad akademien i

nämnda skrifvelse anfört, på grund af ett med ansvarige leverantören af

sagda värmeapparat, aktiebolaget Atlas, upprättadt aftal examinerad maskinist

vara anstäld. Akademien hade också tills vidare antagit en sådan.

Till dennes åliggande hörde, utom eldning och tillsyn af värmeapparaten)

att tillse och reglera samtliga i byggnaden varande s. k. värmeelement

äfvensom systemen för skollokalernas och korridorernas deraf beroende

ventilation. För detta arbetes utförande hade akademien med ifrågavarande

maskinist öfverenskommit om ett årligt arfvode af 900 kronor,

hvartill komme ersättning för bostad med 300 kronor och för bränsle med

100 kronor, ungefärligen motsvarande de aflöningsförmåner, som i allmänhet

vore förenade med dylika sysslor, exempelvis eldarebefattningen hos

musikaliska akademien.

Enligt en af ifrågavarande värmelednings konstruktör gjord, vid akademiens

skrifvelse fogad beräkning öfver kubikinnehållet af de lokaler i

byggnaden, hvilka skulle af sagda ledning uppvärmas, komme 67,18% af

detsamma pa akademiens skollokaler och embetsrum samt 32,82 % på de af

akademien disponerade lokalerna. Under förutsättning att den till maskinistens

aflöning erforderliga summa, 1,300 kronor, fördelades i motsvarande

proportion mellan statsverket och akademien, skulle på statsverkets andel

komma ett belopp af 873 kronor 34 öre. Besinnade man emellertid, att

eu värme- och ventilationsapparat, hvars skötsel skulle hafva betingat lika

stor ersättning som den i akademiens nya byggnad nu anbragta, blifvit

nödvändig, äfven om den inskränkts till blott de lokaler, som upptoges af

statens under akademiens inseende stälda läroverk, torde det icke befinnas

obilligt, om vid fördelningen af kostnaden för apparatens skötsel en något

litet större andel än den, som jemnt, svarade mot storleken af de åt läroverket

upplåtna lokalerna, lades på staten. Akademien, som vore beredd

att af egna medel lemna till maskinistens aflöning 400 kronor om året,

men icke egde tillgång att i vidsträcktare mån dertill bidraga, heinstälde

derför i underdånighet, att från och med hösten 1895, då värme- och ventilationsapparaten

börjat användas, måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Åttonde Imfvndtiteln.

anvisas det belopp, som erfordrades till fyllande af den återstående delen

af maskinistens aflöning, eller 900 kronor årligen.

Beredandet af anslag för det ändamål, hvarom här är fråga, är en

oundviklig följd af de fattade besluten om uppförande af en ny byggnad

åt akademien för de fria konsterna och det under densammas inseende

stälda läroverk samt om värmelednings anordnande i nämnda byggnad.

Riksdagen har äfven förut i liknande fall beviljat medel till aflönande af

den för sådan värmelednings skötsel erforderliga personal. Vid akademiens

förslag till aflöningsförmåner för den nu ifrågavarande eldaren synes mig

ej något vara att erinra, och torde den kontanta aflöningen för honom

böra fördelas i lön och tjenstgöringspenningar. Bestämmelser härom lära

böra meddelas genom ett tillägg i akademiens stat. Då dessa bestämmelser

emellertid torde böra tillämpas först från och med år 1897, men medel

till eldarens aflöning erfordras redan från början af sistlidne oktober månad,

synes mig det bidrag, staten bör lemna till eldarens aflöning för tiden

intill utgången af år 1896 och hvilket akademien torde kunna tills vidare

förskottera, lämpligen kunna anvisas på extra stat för år 1897. Förbehållande

mig att få återkomma härtill vid redogörelsen för de extra ordinarie

anslå gsbehofv en, tillåter jag mig nu i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för beredande af aflöning åt en

eldare hos akademien för de fria konsterna höja akademiens fasta anslag

med 900 kronor och besluta införande i staten för akademiens tjensteman

och betjening af följande tillägg:

1 eldare lön 600 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor, summa

900 kronor.

Anm. Erhåller af akademien bostad och bränsle eller i ersättning för dessa förmåner

400 kronor årligen.

Vid bifall härtill skulle anslaget till akademien för de fria konsterna

komma att i riksstaten uppföras med 62,200 kronor, deraf tvenne reservationsanslag

å tillhopa 20,400 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

I skrifvelse den 12 september 1894 anhöll vetenskapsakademien, att

ilo- Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen en förhöjning i det till natur°/-

historiska riksmuseets entomologiska afdelning utgående ordinarie statsanslaget

med 800 kronor eller från dess nuvarande belopp, 1,400 kronor, till 2,200

kronor.

Denna vetenskapsakademiens framställning grundade sig på en af intendenten

för riksmuseets omförmälda afdelning, professor C. Aurivillius,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 73

lemnad redogörelse rörande otillräckligheten af det för närvarande till afdelningen

utgående anslaget och behofvet af dess ökande; hvarvid bland

annat framhölls, att, sedan öfriga nödvändiga årliga utgifter blifvit. betäckta,

i allmänhet högst 400 kronor kunnat användas till aflöning åt eu

preparator. Då emellertid en härtill duglig person ej kunde erhållas för

mindre än 1,000 kronor om året, hade ett sådant biträde endast under eu

mindre del af året kunnat anlitas. För preparering af den årliga tillökningen

af föremål i afdelningen erfordrades likväl ett biträde, som

sysslade dermed hela året. Tillika kräfdes för upprättande, underhåll och

förökande af en utvecklingshistorisk samling af svenska insekter omkring

200 kronor årligen.

Med anledning af berörda framställning täcktes Eders Kongl. Maj:t

föreslå 1895 års riksdag, att nämnda anslag måtte från 1,400 kronor höjas

med 800 kronor till 2,200 kronor.

Statsutskottet anmärkte i sitt yttrande öfver berörda förslag, att de

medel, som utöfver det nu utgående anslaget till riksmuseets entomologiska

afdelning kunde befinnas för afdelningens upprätthållande och utveckling

erforderliga, borde kunna af vetenskapsakademien beredas genom anlitande

af de till dess förfogande stående tillgångar; och på grund af hvad statsutskottet

sålunda anfört blef Eders Kongl. Maj:ts förslag icke af Riksdagen

bifallet.

Frågan har emellertid blifvit Eders Kongl. Maj:t ånyo förelagd genom

en af vetenskapsakademien den 11 september nästlidna år aflåten underdånig

skrifvelse. Denna beledsagas af en ny framställning i ämnet af

professor Aurivillius, som deruti hufvudsakligen anfört följande. Ett naturhistoriskt

museum vore för naturforskaren hvad ett bibliotek eller snarare

ett arkiv af urkunder och manuskript vore för historieforskaren. Dess

värde berodde hufvudsakligen på dess rikhaltighet och derpå att det vore

ordnadt så, att hvar och en kunde der finna hvad han för sina studier

behöfde. Fördelarna för den studerande att hafva så mycket som möjligt

samladt på ett håll vore, jemförda med olägenheterna af att söka derefter

på flera håll, så stora, att man numera i nästan alla länder koncentrerat

sina krafter på upprättandet af ett enda hufvudmuseum. Så vore äfven

förhållandet hos oss. Svenska staten egde ett riksmuseum, som just hade

denna uppgift.

Den entomologiska afdelningen af detta museum vore för sin tillökning

väsentligen beroende af de gåfvor, som kunde tillfalla densamma.

Hittills hade också allmänheten och enskilda samlare på det frikostigaste

ihågkomma afdelningen, så att den under de senaste 10 åren fått mottaga

gåfvor till ett sainmanlagdt värde af 15,000 till 20,000 kronor. Det vore

Bih. lilll lliksd. Vrot. 18.%''. 1 Barn. I Afd. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Åttonde hufvudtiteln.

naturligtvis af största vigt, att de till afdelningen skänkta naturalierna så

fort som möjligt blefve preparerade och inordnade i museet, så att de

kunde användas af de studerande. Så hade likväl, i anseende till årsanslagets

otillräcklighet, icke kunnat ske. Sedan 15 år tillbaka hade sällan,

och under de senaste 7—8 åren aldrig, de under året till afdelningen inkomna

naturalierna fullständigt kunnat prepareras och införlifvas med

samlingarna. År från år hade sålunda hopat sig en rest af ej preparerade

djur, som måste magasineras och hvarken kunde utlånas eller på stället

användas för vetenskapliga studier. Finge detta ytterligare under en följd

af år fortgå, blefve denna del af samlingarna så stor, att det ej ''skulle

blifva möjligt att inom en rimlig tid godtgöra hvad som på detta sätt

försummats.

Nu berörda missförhållande hade under de senaste åren ännu mer

skarpt framträda på grund deraf att afdelningens samlingar mer än förr

anlitats af forskare både inom och utom landet. Äfven hade antalet af

vetenskapliga afhandlingar, som utarbetats med tillhjelp af material från

afdelningen, ökats. Under sådana förhållanden måste det anses i högsta

grad beklagligt, att afdelningens föreståndare ej sällan måste svara dem,

som önskade få låna eller i museet studera vissa grupper och samlingar,

att dessa väl funnes, men vore opreparerade och alltså obrukbara. Och

detta gälde ej blott om den stora allmänna samlingen, utan äfven om hela

grupper och afdelningar af svenska insekter, hvilka dock oupphörligen

efterfrågades.

Professor Aurivillius ansåge fortfarande, att det vore alldeles nödvändigt,

att afdelningens årsanslag för omförmälda ändamål höjdes med minst

600 kronor, en summa, som i alla händelser vore så knappt tilltagen, att

de nu under årens lopp hopade resterna endast helt småningom hunne

prepareras.

Äfven i ett annat afseende kunde entomologiska afdelningen för närvarande

ej uppfylla de kraf, som stäldes på densamma. Dess samling af

utvecklingsstadier vore alldeles för obetydlig för att kunna motsvara ens

de mest anspråkslösa fordringar. Välbekant vore emellertid, att studiet af

insekternas utveckling hade synnerligt stor betydelse ej blott i rent vetenskapligt

hänseende, utan äfven för den praktiske entomologen. Det vore

nästan alltid larvformerna och ej de utbildade insekterna, som angrepe

våra odlade växter och minskade eller förstörde deras afkastning. Naturligt

vore derför, att de, som sysslade med den praktiska entomologien, djupt

kande behofvet af en väl ordnad och någorlunda fullständig samling af

våra svenska insekters utvecklingsformer. Äfven för forskningar på andra

områden vore en dylik samling af betydelse. Under de senaste åren hade

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

75

geologerna vid studiet af landets torfmossar i dem påträffat talrika lemningar

af insekter och insektlarver. Dessa lemningars noggranna bestämmande

vore af stor betydelse för frågan om torfmossarnes och vårt lands

historia under den qvartära tiden. Så länge museet ej egde en dylik

samling af nu i landets olika delar förefintliga larvformer, vore det vanligen

omöjligt att lemna de upplysningar, som geologerna önskade få.

Saknaden af en samling af våra svenska insekters utvecklingsformer vore

således en mycket stor brist, som med det första borde afhjelpas. För

grundläggandet oob vidmakthållandet af en dylik samling ansåge professor

Aurivillius afdelningens årsanslag böra höjas med 200 kronor, en summa,

som vore ganska obetydlig i jemförelse med de fördelar, som genom en

sådan samling skulle beredas.

Med åberopande af de utaf professor Aurivillius anförda skäl har

vetenskapsakademien i sin senaste skrifvelse i ämnet på det varmaste förordat

hans framställning till nådigt afseende och tillstyrkt, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om förhöjning med 800 kronor

af entomologiska afdelningens ordinarie anslag till materiel, till inköp af

sällsynta föremål och till vetenskapligt biträde vid dithörande samlingars

ordnande. Akademien har i sin skrifvelse erinrat, att hon tillförene vid

upprepade tillfällen i underdånighet fäst uppmärksamheten vid den trängande

nödvändigheten, att det alltför måttliga årsanslaget af 1,400 kronor

— hvilket sedan år 1858 varit med oförändradt belopp anvisadt åt den

entomologiska afdelningen af riksmuseet — blefve förhöjdt, och har tillika

framhållit, hurusom riksmuseet är eu statens institution, som endast är

stäld under akademiens vård och förvaltning, och att detta i och för sig

betungande och ansvarsfulla samt redan dessförutan med ej obetydliga

uppoffringar förbundna uppdrag rimligtvis icke kunde föranleda anspråk

på akademien att af sina enskilda, för andra ändamål afsedda medel lemna

bidras: till denna statsinstitutions underhåll.

När Riksdagen afslog Eders Kongl. Maj:ts sistlidna år i förevarande

ämne gjorda framställning, skedde detta under uttryckligt åberopande att

den erforderliga höjningen af omförmälda anslagspost borde kunna af

vetenskapsakademien beredas genom anlitande af de till dess förfogande

stälda tillgångar, och något annat skäl för afslag anfördes icke under

frågans behandling inom Riksdagen. Hvad af vetenskapsakademien andraga

i afseende å den af Riksdagen antydda utväg att tillgodose ifrågavarande

anslagsbehof måste likväl anses fullt befogadt. Fördenskull och

då den jemförelsevis obetydligt ökade utgift för staten, hvarom här är

fråga, helt visst skulle i rikt mått återgäldas det allmänna, som komme

att vinna gagnet af entomologiens särskild! för jordbruket, trädgårdsskötseln

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Åttonde hufvudtiteln.

och skogshushållningen så vigtiga utveckling, tvekar jag ej att tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att ånyo hos Riksdagen äska anslagets ökande. Jag

hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att det för naturhistoriska riksmuseets entomologiska afdelning

bestämda anslag till materiel, till inköp af sällsynta föremål och till vetenskapligt

biträde vid samlingarnas ordnande må från sitt nuvarande belopp,

1,400 kronor, höjas med 800 kronor till 2,200 kronor.

Lasaretts underhåll.

[19.] I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts proposition af den 17 september

uteslutande ur 1875 angående förändrad organisation af öfverstyrelsen för hospitalen m. m.

“Uppfördes af 1876 års riksdag under anslaget till lasaretts underhåll bland

köpings låsa- annat ett belopp af 225 kronor, som varit anvisadt från allmänna hospitalsre‘belopp!"11

fonden såsom bidrag till aflöning åt läkaren vid länslasarettet i Linköping.

Då emellertid Eders Kongl. Maj:t den 8 oktober 1875 medgifvit öfverlåtelse

på Östergötlands län af eu Linköpings indragna hospital tillhörig,

i staden Linköping belägen tomt, att för länets sjukvårds behof användas,

samt dervid stadgat, jemte andra vilkor, att i och med denna öfverlåtelse

för hospitalsfonden skulle upphöra allt vidare bidrag till lasarettsläkarens

i Linköping aflöning, upphörde detta bidrag redan med ingången af år

1876 att utgå, och beloppet har af sådan anledning, allt sedan det på

riksstat uppförts, blifvit statsverket besparadt. Nu bär statskontoret, med

förmälan härom, i underdånig skrifvelse den 10 december nästlidna år

hemstält, att detta aflöningsbidrag måtte från riksstaten uteslutas och förenämnda

anslag alltså med ett bidraget motsvarande belopp nedsättas.

I anledning häraf tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att berörda aflöningsbidrag må ur riksstaten afföras och

anslaget till lasaretts underhåll minskas från 99,421 kronor med ett mot

aflöningsbidraget svarande belopp af 225 kronor, eller till 99,196 kronor.

Hospitals underhåll.

[20.] Genom nådigt bref af den 5 juni 1885, angående aflöning åt tjenste
Löneförhaj-

män vid åtskilliga hospital, bestämdes bland annat, att hospitaIsläkaren i

TeniZl<Ny~Nyköping skulle erhålla en årlig aflöning af 2,500 kronor. Aflöningen

köpings hos- kunde då bestämmas så låg, dels derför att vid denna tid å Nyköpings

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 77

hospital funnos endast 70 sjukplatser, dels ock derför att hospitalets läkare

tillika var lasarettsläkare.

Genom tid efter annan vid sagda hospital utförda till- och nybyggnader

hafva platser derstädes kunnat beredas för flere sjuke, så att antalet

sjukplatser från och med år 1896 kan beräknas till 144. Härigenom blifver

det omöjligt för hospitalsläkaren att nöjaktigt sköta sin maktpåliggande

tjenst, derest han för sin utkomst skall vara hänvisad till enskild praktik

eller annan aflönad befattning vid sidan af läkaretjensten. Göromålen vid

det betydligt utvidgade hospitalet blifva så ökade, att läkaren måste

odeladt egna sig åt sin tjenst, hvars behöriga skötsel fordrar en man med

stor arbetsförmåga och goda insigter. Skall en läkare, i besittning af de

för tjensten nödiga förutsättningar, kunna påräknas, får hans aflöning ej

vara så låg, att den försmås af läkare, som hafva utsigt att på grund af

förmåga annorstädes och med vida mindre möda och ansvar skaffa sig

sin utkomst.

I betraktande häraf har medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse

den 27 sistlidne september gjort framställning om beredande af förbättrade

aflöningsförmåner för läkaren vid Nyköpings hospital. Detta kunde visserligen

i afseende på hospitalsläkarens göromål icke jemföras med rikets

största hospital, men väl med det vid Göteborg, hvarest pati en tan talet uppginge

till 175. Beträffande läkarens arbete och ansvar förefunnes dock

en högst väsentlig olikhet mellan Nyköpings och rikets öfriga hospital, i

ty att läkaren vid det förra ensam skulle bestrida all sjukvård, under det

att sjukvården vid andra hospital vore fördelad på två läkare, en öfverläkare

och en biträdande läkare, samt vid några hospital på tre olika

läkare. Vid Göteborgs hospital vore två läkare anstälda, af hvilka öfverläkaren

åtnjöte 6,000 kronor i årlig lön jemte boställsvåning och ved samt

biträdande läkaren, en medicine licentiat, hade 3,500 kronor i årlig lön

jemte bostad och fri kost eller deremot svarande förmåner. Skulle en

läkare vid Nyköpings hospital kunna påräknas så duglig, att han ensam

kunde nöjaktigt upprätthålla sjukvården med allt hvad dertill hörde, borde

han erhålla i årlig lön 6,000 kronor, men med skyldighet att bo i hospitalets

närhet. Inom kort syntes det dock för upprätthållande af eu tidsenlig

sjukvård och god ordning inom anstalten blifva nödvändigt, att

läkaren finge boställsvåning inom hospitalets område, då lönen borde

kunna minskas till 5,000 kronor. Samme läkare borde då, i likhet med

öfriga hospitalsläkare, åtnjuta fri ved. I båda fallen borde han ega vilkorlig

rätt till sex veckors semester, en förmån, som för honom såsom ensam

läkare vore mera behöflig än för flertalet andra hospitalsläkare. Då emel
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Åttonde hufnidtiteln.

lertid ingen biträdande läkare funnes vid Nyköpings hospital, kunde någon

semester ej beredas honom, derest icke medicinalstyrelsen erhölle bemyndigande

att af förslagsanslaget till hospitals underhåll under läkarens semester

aflöna hans vikarie med enahanda förmåner, som tillkomme biträdande

hospitalsläkare. På grund häraf har medicinalstyrelsen hemstält, att till

läkaren vid Nyköpings hospital måtte anvisas en årlig lön af 6,000 kronor,

med skyldighet för läkaren att bo i hospitalets närhet, eller ock en årlig

lön af 5,000 kronor jemte boställsvåning och ved, att af förslagsanslaget

till hospitals underhåll utgå under de bestämmelser och vilkor, som föreskrifvits

i nådiga brefvet den 5 juni 1885 för tillämpningen af der intagna

aflöningsstat för läkare och syssloman vid vissa hospital.

Hvad sålunda blifvit anfördt synes inig innefatta fullgoda skäl för att

åt läkaren vid Nyköpings hospital, hvilken, på samma gång han ensam

bestrider iäkarevården derstädes, innehar en ställning motsvarande öfverläkares

vid andra hospital, må beredas ungefär enahanda löneförmåner, som

tillkomma en sådan öfverläkare. Då enligt nådiga stadgan angående sinnessjuke

den 2 november 1883 öfverläkare vid hospital eger årligen under

sex veckor njuta semester, derest hospitalsdirektionen finner sådant kunna

ske utan hinder för göromålens behöriga gång, torde en dylik rätt äfven

böra tillerkännas läkaren vid Nyköpings hospital. På grund häraf tillstyrker

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning derom,

att Riksdagen må godkänna följande aflöningsförmåner för läkaren

vid Nyköpings hospital, nemligen en kontant aflöning af 5,000 kronor

jemte boställsvåning och ved, med förklarande: att två tredjedelar af den

kontanta aflöningen utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar;

att så länge boställsvåning inom hospitalets område ej kan beredas läkaren,

han eger såsom ersättning för boställsvåning och ved uppbära 1,000

kronor om året mot skyldighet att vara boende i hospitalets närhet; att

läkaren må årligen under sex veckor njuta semester, derest lämplig vikarie

finnes att tillgå och göromålens behöriga gång ej deraf hindras; samt att

läkaren icke må utom hospitalet utöfva enskild praktik mot betalning, med

undantag af hvad som rörer sinnessjukdomar, äfvensom

att Riksdagen må medgifva, att läkarens aflöningsförmåner och hvad

som erfordras för att under hans semester bereda hans vikarie enahanda

aflöningsförmåner, som tillkomma biträdande hospitalsläkare, må utgå af

förslagsanslaget till hospitals underhåll.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

79

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Den 22 september 1893 täcktes Eders Kongl. Maj:t uppdraga åt ut- [21.1

sedde komiterade att afgifva förslag rörande ordnandet af undervisningen Ordnande af

för sinnesslöa barn samt att yttra sig äfven om vissa till blind under risningen

hörande frågor. I underdånigt utlåtande den 19 påföljande december

afgåfvo komiterade förslag till ordnande af undervisningen för

blinda.

Vid framställandet af grunderna för nämnda undervisning hafva bemälde

komiterade utgått från det af den så kallade blindkomitén den

17 december 1880 afgifna betänkande och förslag om ordnande af undervisningen

för blinda.

Enligt de af blindkomitén infordrade statistiska uppgifter funnos

år 1877 i hela riket tillsammans 3,390 blinda personer, hvilket antal dock

ansågs för lågt beräknadt. Inom 7 till 18 års ålder skulle vid 1877 års

slut, med frånräknande af sinnesrubbade och döfstumma, funnits 2G4

blinda, af hvilka endast 31 undervisats vid blindanstalter.

Till ordnande af undervisningen för blinda i enlighet med de grunder

för samma undervisning, hvilka blindkomitén uppstält, föreslog bemälda

komité inrättandet af tre slag af läroanstalter för blinda:

a. blindskolor för barn mellan 7 och 11 år;

b. blindinstitut för blinda mellan 11 och 18 år;

c. handtverksskolor för blinda personer öfver sistnämnda ålder.

Af de först nämnda läroanstalterna, eller blindskolorna, skulle för

hela riket erfordras tre, på det att, såsom komiterade ansåge önskvärd t,

folkskolestadgans allmänna föreskrift om skyldighet för föräldrar att hålla

sina barn till skolgång måtte vinna full tillämpning äfven i fråga om

blinda barn. Till en början, och för att ej allt för dryga utgifter för det

allmänna på en gång måtte förorsakas, föreslog komitén anordnande af

endast två dylika skolor, förlagda inom skilda orter och hvardera beräknad

för 30 lärjungar, som skulle i anstalten jemte undervisning åtnjuta

bostad, underhåll och vård. Dessa anstalter skulle upprättas och underhållas

af statsverket, men bidrag dertill leinnas på det sätt, att landsting

eller stad, som icke deltoge i landsting, för hvarje i anstalten intaget barn

erlade en viss årlig afgift, med rätt att efter omständigheterna söka ersättning

af föräldrar, målsmän eller fångvårdsstyrelse.

Af blindinstituten skulle för riket två — hvardera beräknadt för 100

elever, som i institutet skulle jemte undervisning njuta bostad, underhåll

och vård --- upprättas och underhållas af statsverket med bidrag för hvarje

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Åttonde hufvudtiteln.

elev, hvilket skulle utgå på samma sätt som för elever vid blindskola.

Tills vidare skulle dock ej något nytt sådant institut inrättas, utan endast

en utvidgning ske af dét redan befintliga, så att antalet elever, som derstädes

kunde intagas, komme att ökas från 60 till 100.

Handtverksskolor skulle i mån af behof upprättas för äldre personer,

som, till det antal och under den tid skolans styrelse kunde pröfva lämpligt,

skulle njuta undervisning men ej hafva bostad och underhåll i anstalten.

Af dessa skolor, som borde underhållas af statsverket ensamt,

skulle till en början endast en inrättas.

De årliga kostnaderna för dessa anstalter beräknades af komiterade

på följande sätt, nemligen:

ko) För blindskola — utom kostnad för lokal, beräknad till 1,000

kronor — 16,500 kronor, som skulle bestridas dels genom bidrag af vederbörande

på nyssnämnda sätt med 300 kronor för hvart och ett af 30 barn,

eller tillsammans 9,000 kronor, dels af staten med 7,500 kronor.

2:o) För blindinstitut — kostnad för lokal oberäknad — 68,500 kronor,

hvilka skulle bestridas dels genom bidrag af vederbörande med 350 kronor

för hvart och ett af 100 barn, tillsammans 35,000 kronor, dels af statsverket,

som jemte den återstående summan, 33,500 kronor, skulle anskaffa

lokal samt bestrida kostnaden för anstaltens första ordnande.

3:o) För handtverksskola tillsammans 7,000 kronor.

Sedan vederbörande afgifvit infordrade underdåniga yttranden öfver

komiténs berörda betänkande och förslag, gjorde Eders Kongl. Maj:t hos

1883 års riksdag framställning derom, att följande anslag måtte varda å

extra stat för år 1884 uppförda, nemligen:

till en blindskola................................

» » handtverksskola för blinda

» understöd för blindlärareelever

....................... kronor 11,000: —

..................... » 7,000: —

.................... » 1,200: —

tillsammans kronor 19,200: —.

Till statsrådsprotokollet den 10 januari 1883, då aflåtande! af berörda

framställning till Riksdagen af Eders Kongl. Maj:t beslöts, yttrade dåvarande

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat,

att ett ordnande af blindundervisningen efter den af komiterade uppgjorda

plan, så önskvärd! det än i och för sig kunde anses, emellertid ej

torde kunna på en gång genomföras. Dertill saknades framför allt de

behöfliga personliga krafterna. Försigtigheten syntes ock bjuda att först

genom inrättande af ett par anstalter bereda sig nödig erfarenhet för att

kunna på ändamålsenligt sätt ordna blindundervisningen i sin helhet.

Då ett blindinstitut redan funnes, syntes den närmaste åtgärden böra

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln. 81

blifva inrättandet af dels en blindskola och dels en handtverksskola för

blinda.

Emot den af komiterade gjorda kostnadsberäkning hade departementschefen

ingen annan anmärkning, än att årliga kostnaden för blindskolelokal

— hvilken kostnad af komitén beräknats endast till lokalens

underhåll, med förutsättning att erforderlig lokal för skolan blifvit upplåten

— måste, då sådan lokal skulle hyras, upptagas till högre belopp,

hvilket ej kunde sättas lägre än till 3,500 kronor, hvadan den kostnad,

som för blindskolans uppehållande skulle utgå af statsverket, således komme

att utgöra tillhopa 11,000 kronor.

Beträffande införandet af obligatorisk undervisning för blinda barn

och fördelningen af kostnaden för denna undervisning mellan staten, landstingen

och primärkommunerna yttrade departementschefen vidare, att, vid

det förhållande att han ansåge sig icke för det dåvarande kunna tillstyrka

inrättande af mer än en blindskola, det folie af sig sjelf!, att en obligatorisk

undervisning icke ännu kunde ifrågasättas. Men då det derför åtminstone

tills vidare skulle bero på kommuners och enskildes fria beslut

att i blindanstalt bereda blinda barn nödig och passande undervisning,

bortfölle behofvet att begagna landstingen såsom mellanhand för utkräfvande

af afgifterna för de i blindskola intagna barnen. Dessa afgifter hade från

flera håll ansetts nog höga. Nekas kunde ock icke, att deras fulla utgörande

af primärkommunerna i många fall skulle komma att kännas

mycket betungande, och syntes komitén hafva hoppats, att landstingen

icke skulle med synnerlig stränghet begagna sin rätt att af vederbörande

uttaga ersättning för de af landstingen till staten inbetalda afgifterna.

En fördelning af kostnaderna för blindundervisningen mellan staten, landstingen

och primärkommunerna, på sätt således synts varit af komitén

afsedt, vore äfven i departementschefens tanke synnerligen önskvärd. De

af landstingen öfver förslaget afgifna yttranden utvisade ock, att man flerstädes

redan hade öppen blick för primärkommunernas behof af understöd

till bekostande af blindundervisningen. Man kunde derför hysa det vissa

hopp, att landstingen ej skulle undandraga sig att för ändamålet anvisa

nödiga medel, utan att behöfva erinras om behofvet deraf genom att sjelfva

hafva bestyr med afgifternas indrifvande.

Då ifrågavarande förslag förekom till behandling inom Riksdagen,

yttrade statsutskottet, att förslaget icke syntes vara egnadt att i alla afseende

uppfylla de kraf, som kunde ställas på den undervisning, hvilken

här vore i fråga. Särskildt kunde den ifrågasatta blindskolans bestånd i

ekonomiskt hänseende ingalunda anses lika betryggadt genom de i den

Bill. till Rilcsd. Vrot. ISdG. 7 Sand. 1 Afd. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Åttonde hnfvndtiteln.

till Riksdagen gjorda framställningen omförmälda anordningar som enligt

komiténs förslag. Komitén hade nemligen ansett undervisningen böra

blifva obligatorisk på sådant sätt, att landsting och kommuner skulle i

första hand göras ansvariga för de bidrag till kostnaderna, som ej skulle

utgå af statsmedel. Om ett dylikt företag skulle blifva satt i verket —

en åtgärd, om hvars lämplighet utskottet ansåg sig icke böra afgifva något

yttrande — skulle naturligtvis åt skolorna vara tillförsäkradt ej mindre

beräknadt antal lärjungar än äfven för dem utgående ersättningsbelopp.

Deremot skulle, enligt det för Riksdagen framlagda förslaget, till stor del

blifva beroende på föräldrars eller kommuners beredvillighet att för vedei’- börande blinda ikläda sig behöfliga uppoffringar, om anstalten skulle

erhålla erforderliga bidrag i elevafgifter; och då dessa voro synnerligen

högt upptagna, såsom uppgående till 300 kronor för hvarje elev, kunde

det anses tvifvelaktigt, om den afsedda blindskolan skulle komma att i

elevafgifter erhålla beräknade bidrag för upprätthållande af sin verksamhet.

Hvad utskottet sålunda anfört ansåg utskottet emellertid icke utgöra giltig

anledning att afstyrka beviljandet af det begärda anslaget, då saken måste

anses som ett försök till fyllande af ett kändt behof. Utskottet hemstälde

derför, att den gjorda framställningen måtte bifallas, hvilket ock blef

Riksdagens beslut.

Genom nådiga bref den 29 juni och den 17 juli 1883 bestämde

Eders Kongl. Maj:t, att den blindskola och den handtverkskola för blinda,

till hvilka Riksdagen sålunda beviljat anslag, skulle förläggas, den förra

i Vexjö, den senare i Kristinehamn, och träda i verksamhet under hösten

1884.

Vid 1884 års riksdag framstälde Eders Kongl. Maj:t förslag om upplåtande

af kronolägenheten Tomteboda till plats för ett institut för blinda

samt om anvisande af ett anslag å 528,000 kronor till nybyggnad för

institutet. Denna framställning blef af Riksdagen afslagen, särskild! af

det skäl, att byggnadskostnaden syntes vara väl drygt beräknad.

På förnyad framställning af Eders Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag

medgaf Riksdagen omförmälda kronolägenhets upplåtande till plats för

institutet samt beviljade till bestridande af kostnaderna för institutets byggnad

ett anslag af 415,600 kronor. Sedan denna byggnad under åren

1886—1888 blifvit uppförd, inflyttade institutet dit sistnämnda år.

Efter den utvidgning, institutet sålunda erhållit, har från och med år

1889 till detsamma utgått ett å ordinarie stat uppfördt anslag af 50,150

kronor om året, med skyldighet för institutet att mottaga 26 frielever från

de särskilda stiften och Stockholms stad. För betalande elever är års
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu. 83

af giften, som af blindkomitén ansågs böra utgå med 350 kronor för

hvarje elev, i enlighet med Riksdagens i sådant hänseende fattade beslut,

beställd till 300 kronor.

År 1892 utfärdade Eders Kongl. Maj:t stadga för blindinstitutet å

Tomteboda.

Utom berörda anslag till blindinstitutet äro anslagen till undervisningen

för blinda uppförda å extra stat och beviljas trligen af Riksdagen.

Sedan blindskolan i Vexjö trädt i verksamhet, utgick anslaget till

densamma med 11,000 kronor årligen ända till innevarande år, för hvilket

år det blifvit förhöjdt till 14,100 kronor. Anslaget till handtverksskolan

i Kristinehamn höjdes år 1888 till 9,400 kronor och år 1891 till 10,000

kronor. Anslaget till blindlärareelever har från och med år 1884 årligen

utgått med 1,200 kronor. Utom dessa anslag har jemväl å extra stat ett

belopp af 2,500 kronor från och med år 1883 årligen anvisats till bestridande

af kostnader för tryckning af blindskrifter.

0 Någon förändring _ eller afvikelse från blindkomiténs plan har, hvad

angår institutet för blinda och handtverksskolan i Kristinehamn, icke egt

rum, sedan dessa anstalter, på sätt nu förmälts, den förra utvidgats och

den senare anordnats i öfverensstämmelse med samma plan.

Deremot har en icke obetydlig afvikelse från denna plan egt rum i

fråga om blindskolan i Vexjö. År 1889 ingick nemligen skolans styrelse

till Eders Kongl. Maj:t med anhållan, att skolans lärjungeantal, så snart

en utvidgning af den förhyrda lokalen kunde åstadkommas eller annan

lämplig lokal anskaffas, skulle få ökas till 40.

Genom nådigt bref den 28 juli 1889 lemnade Eders Kongl. Maj:t till

denna anhållan bifall, och hafva sedermera från och med år 1890 af skolans

tillgångar anvisats medel till förhöjning af en biträdande lärarinnas aflöning,

hvarigenom skolan blifvit satt i tillfälle att arbeta å fyra afdelningar.

I särskilda underdåniga skrivelser den 14 september 1892 och den 1

maj 1893 gjorde styrelsen för skolan framställning, bland annat, dels

derom, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition

om anvisande af anslag till inköpande af tomt och bestridande af kostnaderna

för uppförande af en byggnad för blindskolan, dels ock derom,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett anslag å ordinarie

stat af 14,500 kronor till uppehållande af skolans verksamhet från och

ined år 1895 i stället för det nu å extra stat för ändamålet hittills årligen

utgående anslag af 11,000 kronor.

1 dessa skrivelser erinrade styrelsen, hurusom, efter det Eders Kongl.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Åttonde hufvndtiteln.

Maj:t den 29 juni 1883 besluta, att en blindskola, afsedd för trettio betalande

elever om sju till elfva års ålder skulle upprättas i Yexjö, Eders

Kongl. Maj:t den 17 påföljande juli förordnat styrelse för skolan, med förständigande

för denna styrelse att, med ledning af hvad komiterade för

blindundervisningens ordnande i sitt den 17 december 1880 afgifna betänkande

i ämnet föreslagit, vidtaga åtgärder för skolans inrättande och uppgöra

förslag till stat för anstalten samt till de närmare bestämmelser, som

för dess ordnande och förvaltning kunde vara nödiga; hvarefter skolan

den 16 augusti 1884 begynt sin verksamhet.

Under de nio år, hvilka sedan dess förflutit, hade skolan så noggrant

som möjligt sökt tillämpa och pröfva de i ofvan nämnda betänkande och

förslag framstälda grundsatser. Med anledning häraf hade styrelsen redan

i underdånig skrifvelse den 17 juli 1889 anhållit att få vidtaga vissa förändringar

i skolans anordning, på det hon i öfverensstämmelse med den

fyraåriga lärotiden och till undervisningens väsentliga underlättande skulle

kunna fördela eleverna på fyra afdelningar, samt att samtidigt få öka elevantalet

till fyrtio; och hade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 26

juli samma år till denna anhållan lemnat bifall. Att styrelsen sedermera

ej inkommit med några andra förslag rörande skolans ordnande och förvaltning,

hade haft sin grund deri, att styrelsen först velat dels vinna

nödig erfarenhet, hvilken, då blindskolan varit och ännu vore den enda

anstalten för yngre blinda barn inom riket, man icke kunde förskaffa sig

från annat håll, dels ock afvakta närmare bestämmelser om organisationen

vid blindinstitutet, med hvilken anstalt blindskolan vore afsedd att stå i

närmaste samband.

Som emellertid skolan numera fortgått tillräckligt lång tid, för att

man af hennes verksamhet kunnat vinna någon för hennes framtida ordnande

nyttig erfarenhet, och då nådig stadga för institutet blifvit den 1 6

oktober 1892 faststäld, samt vissa åtgärder för ordnande af skolans ekonomi

måste med det allra första vidtagas, derest skolan skulle kunna,

ostörd af ekonomiska svårigheter, fortsätta sin gagnande verksamhet, ansåge

styrelsen tiden nu vara inne att åt skolan söka bereda en mera tryggad

ställning och eu fastare organisation än den, hvaraf hon hittills varit i

åtnjutande.

Då blindskolan vore en af staten inrättad uppfostringsanstalt, ansåge

styrelsen, att kostnaden för densammas vidmakthållande borde bestridas

hufvudsakligen af statsmedel. Så skedde dock icke för närvarande. Under

det att blindinstitutet med omkring åttio elever, förutom förmånen af egen

lokal, åtnjöte ett statsanslag af mer än 50,000 kronor, visserligen med skyl
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln.

85

dighet att mottaga ett visst antal frielever, och elevafgiftcrna derstädes

uppginge till omkring 10,000 kronor årligen, utgjorde statsanslaget till blindskolan

endast 11,000 kronor, deraf nära 4,000 kronor måste användas

till bestridande af hyreskostnad, hvaremot elevafgifterna vore beräknade

till 12,000 kronor. Af dessa sistnämnda afgifter vore blindskolan sålunda

i ekonomiskt afseende ännu mera beroende än af statens bidrag, ett förhållande,

som gjorde skolans ställning ganska osäker. Ty så länge de

blindas undervisning ännu vore beroende på deras målsmäns godtfinnande,

kunde skolan ej för framtiden vara betryggad mot en känbar minskning

af de i hennes stat beräknade och för hennes existens behöfliga elevafgifterna,

i synnerhet som dessa afgifter med hänsyn till de knappa lefnadsvilkor,

i hvilka de blinda nästan . utan undantag befunne sig, onekligen

vore rätt höga och derför lade väsentliga hinder i vägen för blindas intagning

i skolan.

Under de första åren af skolans verksamhet hade hennes inkomster

varit fullt tillräckliga och lemnade till och med ett öfverskott af 5,000

kronor, som, enligt föreskrift den 28 november 1887 af dåvarande statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet, blifvit till statsverket återburna.

Men genom de af skolans utveckling betingade ökade kostnaderna

samt i synnerhet genom de hvarje år återkommande epidemierna inom

skolan, hvilka tillskyndat henne ganska stora utgifter — under år 1892

nära 800 kronor — hade deremot för närvarande en icke obetydlig brist

uppstått. Denna brist hade visserligen icke framträdt i 1892 års bokslut,

enär en del utgiftsposter, som tillkommit under år 1892, först med 1893

års medel blifvit betäckta; men såvida icke besparingar kunde göras under

år 1893, hvilket, dock vore föga sannolikt, måste vid 1893 års bokslut

brist visa sig. Med anledning häraf och då styrelsen hade all anledning

befara, att under för handen varande förhållanden brist i skolans stat allt

framgent skulle komma att uppstå och att denna år från år skulle blifva,

allt större, funne sig styrelsen nödsakad anhålla om ökadt statsanslag till

skolan i enlighet med följande förslag till inkomst- och utgiftsstat för

skolan för år 1895.

Inkomster:

Statsanslag................................................................

årsafgifter af 40 barn, 300 kronor för hvarje

genom försäljning af handarbete..........................

räntemedel............................................................

................... kr.

14,500: —

»

12,000: —

»

150: —

»

50: —

tillsammans kr.

26,700: —

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Åttonde hufvudtiteln.

Utgifter:

Hyra för lokal .............................................................................. kr. 4,000: —

för lokalens underhåll ................................................................... » 500: —

lön till föreståndare......................................................................... » 2,000: —

två ålderstillägg å 500 kronor åt nuvarande föreståndaren

G. A. Lyberg efter 21 års tjenstetid................................... » ],000: —

lön till 3 lärarinnor, 1,000 kronor till hvarje ...................... » 3,000: —

arfvode för sekreterare- och räkenskapsgöromål in. in.......... » 300: —

aflöning och städja till tjenstepersonalen................................. » 1,100: —

kosthåll för 40 barn och 6 tjenare efter 50 öre per dag .. » 8,395: —

beklädnad af 40 barn efter 50 kronor för hvarje.................. » 2,000: —

tvätt och renhållning................................ » 500: —

ved och lyshållning......................................................................... » 1,500: —

läkare- och sjukvård.......................................................................... » 600: —

undervisnings- och arbetsmateriel .......................................... » 500: —

inventarier.............................. » 600: —

diverse utgifter............................................................................... » 705: —

tillsammans kr. 26,700: —

Angående alla dessa utgiftsposter ville styrelsen framhålla, att de ej

tålde någon nedsättning, derest blindskolan skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift, icke blott såsom undervisningsanstalt, utan

ock såsom ett hem för de barn, som anförtroddes åt hennes vård.

I fråga om uppförande å ordinarie stat af det för skolan behöfliga

anslag framhöll skolans styrelse särskild^ att styrelsen snart nog torde,

af skäl som styrelsen närmare angaf, blifva nödsakad åt skolan anskaffa

annan lokal än den nuvarande, helst en sådan, i hvilken hela skolan

kunde inrymmas, men att detta icke läte sig göra, så länge skolan befunne

sig i sin nuvarande osäkra ställning, då det till henne utgående anslag af

allmänna medel vore uppfördt å extra stat.

Ingen husegare befunnes nemligen villig att helt och hållet utrymma

sin gård och verkställa de förändringar, med afseende på dess inredning,

som erfordrades för dess användande till skollokal, med utsigt att möjligen

om ett år — ty för längre tid kunde styrelsen för närvarande ej

binda sig medelst kontrakt — få återtaga densamma och vidkännas kostnaden

för inredningens återställande i dess förra skick. Deremot skulle,

om anslaget uppfördes å ordinarie stat, ett hyreskontrakt på längre tid

kunna upprättas, och härigenom skulle styrelsens bemödande att på ett

eller annat sätt förskaffa skolan en mer ändamålsenlig lokal, i hvilken

s. 87 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvndtiteln. 87

hela anstalten kunde inrymmas, lättare vinna framgång. Detta vore ett

af de skäl, hvarför öfverflyttning å ordinarie stat af det till skolan utgående

anslag vore synnerligen önskligt.

Ett annat mycket talande skäl härför kunde hemtas från den svårighet,

som för närvarande mötte vid uppkommen ledighet af lärarinnebefattningar

vid skolan att kunna erhålla för de blindas uppfostran och undervisning

fullt lämpliga personer. Då hvarken föreståndare eller lärarinnor för närvarande

kunde anställas för längre tid än ett år och ej heller åt dem, såsom

åt lärarne vid våra folkskolor, kunde tillförsäkras vare sig ålderstillägg

eller pension, måste det trägna och mödosamma arbetet i blindskolan i

förening med lärarepersonalens ovissa och osäkra ställning derstädes helt

naturligt förefalla föga lockande.

Slutligen skulle, derest skolans framtida bestånd genom ordinarie

anslag tryggades, äfven landstingens bidrag till barnens underhåll i skolan

blifva mer fasta och bestämda, än de hittills varit, hvilket. utan tvifvel

äfven komme att i icke ringa mån bibringa och förläna stadga åt den för

hela samhället betydelsefulla och i hög grad välgörande verksamhet, som

vore afsedd att utöfvas af vårt lands nuvarande och blifvande anstalter

för blinda barns undervisning och uppfostran.

Beträffande behofvet af nya lokaler för blindskolan anförde styrelsen

vidare bland annat, att skolan alltsedan sin begynnelse varit inrymd i en

för henne förhyrd fastighet i norra delen af Vexjö stad, hvilken fastighet,

så länge antalet elever icke uppgått till mer än omkring tjugu, varit för

skolan tillräcklig. Men då elevantalet efter hand ökats, hade styrelsen,

enär någon lokal, som ensam kunde inrymma hela skolan, ej varit att

tillgå, måst i en skolan närbelägen gård förhyra ytterligare några lägenheter,

hvilka för närvarande användes till sofrum för samtliga eleverna

med deras vårdarinnor, till bostad för två lärarinnor samt till sjukrum.

Genom denna åtgärd hade skolan blifvit fördelad å två särskilda lokaler,

en omständighet, hvilken måste försvåra den oafbrutna och noggranna

tillsyn, som vore nödvändig vid en anstalt för blinda barn.

Den förstnämnda, eller den så kallade hufvudlokalen, hvilken användes

till läro-, arbets-, ekonomi- och dagrum, bostad för föreståndaren, en lärarinna

och tjenstepersonalen, hade befunnits mycket olämplig såväl i pedagogiskt

som i hygieniskt afseende och motsvarade ej i någon mån de fordringar,

man hade rätt att ställa på en skollokal.

Redan i underdåniga skrifvelser den 28 november 1890 och den 4

december 1891 hade styrelsen af ofvan och i öfrigt anförda skäl anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska anslag för inköp af byggnadsplats

och uppförande derå af en ny byggnad för skolan, men enligt

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Åttonde hufvudtiteln.

beslut den 31 december 1891 hade Eders Kongl. Maj:t förklarat dessa

framställningar icke till någon vidare åtgärd föranleda.

Under förmälan att stadsfullmäktige i Vexjö medgifvit, att tiden för

bestämmandet om inköp af den ifrågasatta byggnadsplatsen, som förut

varit bestämd till den 1 juli 1892, finge utsträckas till den 1 juli 1893, hade

styrelsen, med öfverlemnande bland annat af ett af skolans läkare afgifvet

utlåtande rörande den nu använda lokalens olämplighet i hygieniskt hänseende,

anmält, att skolans lärjungeantal sedan näst föregående år utgjort

omkring fyratio, hvilken omständighet gjorde behofvet af en ny mera

ändamålsenlig lokal ännu mera känbart.

Kostnaden för den ifrågasatta nya byggnaden hade beräknats till

140,000 kronor, deraf 12,000 till inköp af omförmälda byggnadsplats.

I anledning af de sålunda af styrelsen för blindskolan gjorda underdåniga

framställningar afgaf direktionen öfver institutet för blinda, efter

att hafva i ärendet hört institutets direktor, den 6 juni 1893 infordradt

underdånigt utlåtande.

Direktorn anförde i ärendet bland annat, att genom de förändringar,

som hittills genomförts inom blindskolan i Vexjö, denna anstalt alltmer

förlorat karakteren af ett vårdande och uppfostrande hem, af en verklig

förskola för de blinda, på samma gång den på långt när ej kunde meddela

den teoretiska och praktiska utbildning, som för den blindes framtida

lif och verksamhet vore oundgängligt af nöden. Enligt direktorns åsigt

kunde den föreslagna kostnaden för blindskolan utan olägenhet för dess

verksamhet minskas. I stället skulle det vara af största gagn, om årsafgiften

för de i blindskolan intagna eleverna kunde nedsättas.

Beträffande den af blindskolans styrelse gjorda framställning rörande

nya lokaler för skolan anmärkte direktorn, att, om ock med skäl kunde

göras anmärkningar mot de lokaler, i hvilka skolan för närvarande vore

inhyst, det inlemnade förslaget till ny blindskolebyggnad dock ej syntes

böra vinna godkännande. Utrymmet inom den föreslagna lokalen vore

nemligen alltför stort tilltaget och kostnaden blefve derför långt större, än

man kunde hafva rätt att påräkna för en för sådant ändamål afsedd byggnad,

hvartill komme, att barnens lekplats enligt förslaget skulle blifva helt

och hållet instängd af sjelfva byggnaden, ett förhållande, som äfven styrelsen

ansett icke vara för elevernas helsa förmånligt.

I sammanhang med frågan om att gifva blindskolan i Vexjö en fastare

ställning, framhöll direktorn nödvändigheten af upprättandet äfven

af de öfriga af blindkomitén föreslagna blindskolorna.

I denna komités förslag till blindundervisningens ordnande beräknades

antalet barn i blindskoleåldern till omkring 90. Det högsta an
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 89

talet barn, hvarje blindskola borde få mottaga, ansågs på anförda skäl

vara högst 30. Enligt de uppgifter, som ingått till styrelsen öfver blindskolan

i Vexjö, skulle åter de i blindskoleåldern befintliga barnens antal

uppgå till omkring 80. Härtill komrae dock, att blindskolan äfven skulle

ega rätt att intaga barn redan vid 6 års ålder. Hölle man nu fast vid,

att blindskolan i första rummet borde vara en vård- och uppfostringsanstalt

och ej en undervisningsanstalt i vanlig mening, kunde det ju ingalunda

vara lämpligt att i en dylik anstalt inrymma ett större antal barn.

De af komiterade föreslagna tre blindskolorna syntes sålunda vara af

behofvet påkallade. Äfven vårt lands stora utsträckning talade för en

sådan anordning.

För ett fullständigt ordnande af blindundervisningen vore det dock

ej nog att upprätta erforderligt antal vård- och uppfostringsanstalter; det

fordrades äfven att vidtaga sådana åtgärder, att lärjungeplatserna blefve

upptagna. Blindinstitutet, som kunde mottaga öfver 100 elever, räknade

efter femårig tillvaro blott 76. Den verksammaste åtgärden för att afhjelpa

detta missförhållande vore att, i likhet med hvad som skett beträffande de

döfstumma, föreskrifva skotvång äfven för de blinda. I Norge hade man

ock sett sig föranlåten att vidtaga en dylik åtgärd.

Den föreskrifna dryga årsafgiften lade ock betydande hinder i vägen

för de blindas intagning i läroanstalterna. Ytterst få föräldrar till de

blinda befunne sig i den ekonomiska ställning, att de förmådde betala

årsafgiften; flertalet hade knappast mer än bröd för dagen och många ej

eris detta. Kommunerna, merendels drygt betungade och fattiga, vore i

allmänhet icke heller villiga att på något verksamt sätt träda emellan.

Utgifterna för de blinda drabbade dem äfven temligen ojemnt. Under

sådana förhållanden vore det i högsta grad önskvärdt, att landstingen och

i landstingen ej deltagande städer ålades att ansvara för den faststälda

afgiftens erläggande, med rättighet för dem att efter omständigheterna

söka ersättning af föräldrar, målsmän eller fångvårdsstyrelse.

Direktionen öfver institutet för blinda erinrade i sitt förut omförmälda

underdåniga utlåtande, att, enligt den af blindkoinitén framlagda

och att döma åt redan vidtagna anordningar i sina hufvuddrag gillade

plan för blindundervisningens ordnande i riket, denna skulle förläggas till

tre blindskolor och tills vidare ett blindinstitut, samt att de förra skulle

vara förskolor till det senare och stå till detta i samma förhållande som

smaskolan till folkskolan. Blindskolorna skulle derför förläggas, eu i

norra, eu i södra och en i mellersta Sverige, mottaga elever redan vid sex

års ålder och efter fyraårig kurs i regeln dimittera dem till det centrala

blindinstitutet, om de vore förmögna af vidare utbildning. Här skulle de

Bill. till Bikscl. Brot. 1896. 1 Sand. 1 AJd. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Åttonde hufvndtiteln.

sedan erhålla den ytterligare utbildning i kunskaper och arbetsskicklighet,

som skulle göra dem dugliga för lifvet och sätta dem i stånd att försörja

sig sjelfva. Blindskolornas lärjungeantal beräknades till 30 i hvarje och

institutets till 100.

Af förslagen till stat och byggnad syntes det, som om blindskolan

i Vexjö vore på väg att antaga större dimensioner och utbilda sig i annan

riktning, än från början varit meningen. Ökningen både i lärarepersonal

och lärjungeantal, den deraf följande betydande tillökningen i staten och

den höga kostnaden för byggnaden samt äfven den omständigheten, att

vid blindskolan i Vexjö barn qvarstannade vida längre än efter den ursprungliga

planen och att undervisningen syntes utsträckas utöfver det för en

blindskola lämpliga måttet — allt häntydde derpå, att här hölle pa att

uppstå ett blindinstitut vid sidan af det på Tomteboda, medan detta institut

med dess dyrbara byggnad och dryga kostnader ännu icke egde

mer än tre fjerdedelar af det för detsamma bestämda lärjungeantalet.

Då detta syntes direktionen leda till betydligt större ekonomisk omfattning,

än som vore nyttigt eller nödigt, hade direktionen, med hänvisande

i öfrigt, till hvad institutets direktor anfört, underdånigst hemstält,

att blindskolan i Vexjö tills vidare icke måtte sättas på ordinarie stat, att

förslaget till byggnad, såsom mera omfattande och kostsamt än nödigt

vore, icke måtte godkännas, samt att vid båda dessa frågors afgörande

hänsyn måtte tagas till den ställning såsom förberedande småskola, som

ursprungligen afsetts för blindskolan i Vexjö.

Sedan ej mindre blindskolestyrelsens omförmälda underdåniga framställningar

än äfven berörda i anledning deraf afgifna underdåniga yttranden

öfverlemnats till de af Eders Kongl. Maj:t för afgifvande af förslag

rörande ordnandet af undervisningen af sinnesslöa barn med mera utsedde

komiterade, afgåfvo bemälde komiterade, såsom i början af denna framställning

meddelats, den 19 december 1893 i ämnet underdånigt utlåtande,

deri de, efter att hafva lemnat en kortfattad redogörelse för blindundervisningens

utveckling från den tid, då blindkomitén afgaf betänkande och

förslag rörande ordnandet af denna undervisning, anförde bland annat

följande:

Komiterade ville taga i betraktande, huruvida och i hvilken mån

denna anordning kunde anses tillfredsställande och i hvilken riktning en

fortsatt utveckling af blindundervisningen lämpligast borde ega rum.

I detta afseende ville komiterade till en början erinra om, hvad

statsutskottet vid 1883 års riksdag, enligt hvad komiterade ansåge med

fullt fog, yttrat i fråga om det då framlagda förslaget, nemligen att detsamma,

ehuru det icke syntes vara egnadt att i alla afseende!! uppfylla

s. 91 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 91

de kraf, som kunde ställas på blindundervisningen, dock måste anses såsom

ett försök till fyllande af ett kändt behof.

Vid bedömande af frågan, i hvilken mån genom detta försök krafvet

på blind undervisningens nöjaktiga anordning blifvit fyldt, framstälde sig

först och främst frågan, huru stor del af det i landet befintliga antal i

åldern 7 till 11 år varande blinda barn, med den nuvarande anordningen

af blindundervisningen, komme i åtnjutande af sådan undervisning. Det

statistiska material, hvarpå blindkomitén hade haft att grunda sina beräkningar,

hade upptagit endast 73 barn (icke tillika döfstumma eller sinnesslöa),

födda åren 1867—1870; men då uppgifter från vissa kommuner

hade saknats, hade antagits, att detta tal borde höjas till 90. Enligt de

uppgifter, som på framställning af styrelsen för blindskolan i Vexjö genom

domkapitlen hade infordrats och till blindskolans styrelse inkommit år

1886, utgjorde antalet blinda (icke döfstumma eller sinnesslöa) barn från

7 till 11 år, det vill säga födda åren 1875—1878, endast 65, eller, om de

år 1879 födda barnen medräknades, tillhopa 76. Enligt uppgifter, som

komiterade inhemtat från statistiska centralbyrån, utgjorde den 31 december

1890, enligt den då verkstälda folkräkning, antalet blinda barn (icke

tillika döfstumma eller sinnesslöa) inom åldern 7 till 11 år, det vill säga

födda under loppet af åren 1880— 1883, endast 59, eller, med tillägg af

de blinda barn, till antalet 14, som voro vid 6 års ålder, det vill säga födda

år 1884, tillhopa 73. Då sistnämnda uppgifter vore insamlade från hela

riket, framginge af dessa siffror, dels att det af blindkomitén beräknade

antalet blinda barn, som borde intagas i blindskola, d. v. s. i åldern

6 till 11 år eller 7 till ! 1 år, torde varit väl högt upptaget, dels ock att

antalet sådana barn, i stället för att utvisa en proportionel ökning i förhållande

till folkmängdens tillväxt, under de senare åren tvärtom utvisade

en icke ringa nedgång. Detta gynsamma förhållande torde i främsta rummet

vara att tillskrifva de förbättringar beträffande helso- och sjukvården,

särskildt med afseende å vården af späda barn, som i vårt land på senare

tider vidtagits.

Af antalet blinda barn i blindskoleåldern, från och med sjette till

och med elfte lefnadsåret, eller mellan 70 och 80, hvilket antal kunde

antagas komma att blifva något så när konstant, åtnjöte för närvarande

omkring halfva antalet undervisning vid blindskolan i Vexjö, då, enligt

hvad styrelsen omförmält, elevantalet derstädes senaste läsår uppgått

till 38.

Institutet för blinda räknade efter en sexårig tillvaro endast något

öfver tre fjerdedelar af det elevantal, hvarför detsamma vore afsedt.

Det försök till blindundervisningcns nöjaktiga ordnande, som genom

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Åttonde hufvudtiteln.

blindskolans i Vexjö och handtverksskolans i Kristinehamn inrättande samt

blindinstitutets utvidgning blifvit gjordt, hade visserligen ådagalagt, att de

grunder, enligt hvilka blindkomitén ansett blindundervisningen böra ordnas,

vore i hufvudsak riktiga. Men det hade också gifvit vid handen, att

blindundervisningens fullständiga ordnande i vårt land kunde vinnas endast

genom föreskrifvande af obligatorisk undervisning af alla blinda barn i

skolåldern och i sammanhang dermed upprättande af derför erforderligt

antal uppfostrings- och undervisningsanstalter för blinda,

Vid betraktande af frågan om hvilka och huru många läroanstalter

kunde vara erforderliga, derest skotvång i afseende å blinda barn infördes,

ville komiterade uttala såsom sin mening, att komiterade, med afseende

å den redan lemnade redogörelsen angående minskningen under

senare år af antalet blinda barn, ansåge upprättande af alla de utaf blindkomitén

ifrågasatta anstalter icke erfordras, och att således de af nämnda

komité beräknade kostnader för blindundervisningens fullständiga ordnande

kunde i afsevärd mån minskas.

Blindkomitén hade, såsom redan nämnts, föreslagit inrättande af tre

blindskolor. Då det numera visat sig, att antalet blinda barn öfver hufvud

taget vore i nedgående och att antalet sådana barn, som borde upptagas

i blindskolorna, icke kunde, äfven om blinda barn af sex års ålder medräknades,

uppskattas till högre än 70 till 80, syntes för blindundervisningen

i vårt land erfordras endast två blindskolor — hvilka komiterade,

i likhet med direktorn för institutet för blinda, ansåge lämpligen kunna

benämnas »förskolor för blinda» — under förutsättning att hvardera skolan

kunde lemna vård och undervisning åt omkring 40 elever, hvilket utan

större men eller olägenhet borde kunna låta sig göra.

Enligt komiterades mening skulle i sådant fall lämpligast en sådan

skola upprättas för Svealand och Norrland och en för Götaland. Den förstnämnda

af dessa skolor borde förläggas till samma plats som institutet

för blinda, hvarest tomtplats för byggnad funnes att tillgå och der åtskilliga

förmåner för blindundervisningen, ej minst i ekonomiskt afseende, kunde

vinnas genom den nära förbindelsen mellan skolan och institutet, likasom

äfven tillfälle bereddes dem, som ville egna sig åt blindlärarekallet, att i

ett sammanhang följa undervisningen vid dess gång genom olika utvecklingsstadier.

Hvad beträffade den andra skolan, kunde den möjligen förläggas

till någon lämpligare plats än Vexjö. Om utrymmet i den ena

skolan någon gång vore upptaget, men platser funnes lediga i den andra,

borde barn från det ena distriktet kunna hänvisas till det andra distriktets

skola.

I öfverensstämmelse med hvad redan blifvit bestämdt i fråga om döf
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

93

stumma barn, skulle alla blinda barn i blindskoleåldern inställas till undervisning

i någondera af dessa båda skolor, såvidt icke föräldrar eller målsmän,

som sådant föredroge, enskildt sörjde för nöjaktig undervisning af

dem, hvilka stode under deras målsmanskap. Inträdesåldern skulle räknas

från och med det år, under hvilket barnet fy Ide sju år, till och med det

år, hvarunder det fylde nio år. Skolpligtigheten i förskolan skulle vara

under fyra år efter barnets intagning i skolan, med rätt för skolorna att

ytterligare högst två år behålla sådana lärjungar, hvilka visat sig oförmögna

till fortsatt intellektuel och praktisk utbildning, hvarom i hvarje fall anteckning

borde ske i dessa elevers afgångsbetyg. Närmare bestämmelser

i afseende å skoltvångets tillämpning syntes böra meddelas i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad redan skett beträffande döfstumma barn.

Med afseende derå att lärjungeantalet i dessa förskolor kunde beräknas

komma att uppgå till omkring 40 i hvardera, syntes den fyraåriga

undervisningstiden böra, såsom redan skett i blindskolan i Vexjö, lämpligast

fördelas i 4 ettåriga afdelningar eller klasser.

Undervisningsämnena i förskolorna ansåge komiterade böra vara allenast

kristendom, modersmålet, räkning, åskådning, modellering, handarbete,

sång och gymnastik.

De barn, som efter den genomgångna fyraåriga lärokursen i förskolan

visade sig förmögna till fortsatt utbildning, borde från skolan öfverflyttas

till blindinstitutet. Utom dessa barn skulle äfven, såsom redan för närvarande

vore föreskrifvet i stadgan för institutet för blinda, få i institutet

intagas blinda barn under 14 år, hvilkas blindhet inträffat först efter utgången

af det år, under hvilket de uppnått 9 års ålder, och hvilka följaktligen

ej kunde vinna inträde i förskolan.

Blindkomitén hade beräknat en sex- till sjuårig undervisningstid

vid institutet. För de elever, hvilka förut genomgått en förskola för

blinda, syntes emellertid en sexårig undervisningstid vid institutet vara

fullt tillräcklig.

Då undervisningen vid blindinstitutet således utan olägenhet syntes

kunna, såsom redan skett i nyss åberopade stadga för institutet för blinda,

bestämmas till 6 år för de lärjungar, som förut genomgått en förskola för

blinda, då icke blott sinnesslöa utan äfven andra mindre begåfvade blinda

torde komma att redan i förskolan vinna den utbildning, hvaraf de vore

mäktiga, då äfven alla de i blindinstitutet intagna möjligen ej egde förmåga

att fullständigt genomgå anstalten, och då slutligen institutets nya

lokaler medgåfve intagning af åtskilliga elever utöfver 100, syntes det —

särskild! med hänsyn till den ofvan omförmälda, under senare åren anmärkta

nedgången i antalet blinda barn — som skulle för ännu en ganska

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Åttonde hnfvudtiteln.

lång framtid ett blindinstitut blifva tillräckligt för vårt land, äfven om

skotvång föreskrefves.

Efter skoltvångets fullständiga införande borde de hittillsvarande 26

friplatserna vid institutet, som betingades af statsbidrag, indragas, hvarjemte

i fråga om de friplatser, hvilka tillkommit på grund af donationer,

det borde tagas i öfvervägande, huru donationsmedlen lämpligast kunde,

i öfverensstämmelse med donationsbrefvens innehåll, till blindundervisningens

fromma användas och statens utgifter för denna undervisning sålunda

i någon mån minskas.

Någon ytterligare handtverksskola för blinda utom den redan i

Kristinehamn befintliga syntes för Äen närmaste framtiden ej vara behöflig.

Lika med blindkomitén ansåge ock komiterade, att blindundervisningens

fullständiga ordnande måste vara en statsangelägenhet så till

vida, att staten måste fortgå på den redan inslagna vägen medelst anskaffande

af erforderliga byggnader för de blindundervisningsanstalter, som

vore nödiga, samt sjelf vidkännas hvad som för undervisningens behöriga

uppehållande funnes hehöfligt, sedan, i närmaste öfverensstämmelse med

blindkomiténs förslag, landstingen och de städer, som icke i landsting

deltoge, i första hand gjorts ansvariga för en viss del af kostnaderna härför,

med rätt att efter omständigheterna söka ersättning af föräldrar, målsmän

eller fattigvårdsstyrelse.

Det bidrag till blindundervisningens uppehållande, som skulle af

landsting eller stad, som ej tillhörde landsting, tillflyta statsverket, ansåge

komiterade böra sättas till 300 kronor för hvarje elev i blindskolan,

i enlighet med hvad blindkomitén föreslagit. Visserligen hade denna afgift

ansetts hög, men om man jemförde statens kostnad för undervisningen

af blinda med motsvarande kostnad för undervisningen af döfstumma,

stälde sig den förstnämnda dock så väsentligt mycket drygare, att

någon nedsättning i den nu föreslagna afgiften från landsting, kommun

eller enskilde syntes komiterade icke kunna ifrågasättas. Blindkomitén

hade beräknat den årliga kostnaden för hvarje lärjunge i blindskolan'' till

omkring 600 kronor och för hvarje lärjunge vid blindinstitutet till omkring

700 kronor, hvilken beräkning syntes vara väl grundad. Äfven

om undervisningstiden vid institutet kunde utan olägenhet bestämmas till

endast 6 år, skulle, under det att staten för undervisningen af döfstumma

betalade ett bidrag af endast 250 kronor om året för hvarje elev under

en tid af 8 år, statens bidrag till blindundervisningen icke kunna beräknas

lägre än till 300 kronor för hvarje elev under de första 4 åren samt till

s. 95 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvndtiteln.

95

400 kronor för hvarje under de senare 0 åren, utom den dryga kostnaden

för anskaffande af byggnader för de särskilda blindanstalterna.

Vid sådant förhållande kunde med skäl ifrågasättas, huruvida icke

den årsafgift, som för lärjunge vid blindinstitutet skulle erläggas från landsting,

kommuner eller enskilde, borde höjas från det för närvarande bestämda

beloppet, 300 kronor, till det af blindkoinitén föreslagna, 350

kronor.

Den ersättning, landsting eller stad, som icke deltoge i landsting,

skulle ega att af vederbörande, föräldrar, målsmän eller fattigvård sstyrelse,

utkräfva, ansåge komiterade böra begränsas till visst belopp för

mindre bemedlade eller medellösa, hvilket belopp syntes skäligen kunna

bestämmas till 50 kronor. Då blindfreqvensen vore ganska olika i olika

kommuner samt det ojemförligt största antalet blinda barn utginge från

fattiga eller mindre bemedlade hem, syntes bördan af dessa barns undervisning

böra såvidt- möjligt fördelas på de större kommunerna, länen, till

den del, som icke utgjordes direkt af staten.

Det skotvång, som enligt komiterades mening borde i fråga om

blinda barn införas, kunde naturligtvis ej tillämpas genast, äfven sedan en

ny blindskola blifvit inrättad och ordnad så, att den kunde träda i verksamhet.

Likasom i fråga om döfstumundervisningen måste äfven här skoltvånget

inträda successivt under viss öfvergångsperiod. Om den nya anstalten

skulle kunna börja sin verksamhet t. ex. höstterminen 1896, skulle

då af skotvång drabbas allenast de barn, som under samma år fylde 9

år. För dem, som under samma år fylde 7 eller 8 år, skulle rättighet att

begagna undervisningen stå öppen i mån af möjlighet att å undervisningsanstalterna

bereda tillräckligt utrymme. Beräknades lärokursen i blindskolan

och blindinstitutet till tioårig, skulle alltså först vid höstterminen

1905 institutets och skolans alla klasser vara upptagna af lärjungar, på

hvilka bestämmelsen om skoltvånget egde tillämpning.

Hvad beträffade blinda döfstumma barn, torde för deras vård och möjliga

utveckling få anses vara tillräckligt sörjdt från statens sida genom

det anslag till en enskild vårdanstalt för sådana barn, som redan för närvarande

utginge af anslaget till döfstumundervisningen, till följd hvaraf

dessa barn här kunde lemnas utom räkningen.

De ökade kostnaderna för blindundervisningens fullständiga ordnande

i öfverensstämmelse, med de af komiterade nu framstälda grunddrag skulle

blifva jemförelsevis föga afsevärda och egentligen närmast inskränka sig

till utgifterna för inrättande vid Tomteboda af en blindskola.

Hvad särskild!, beträffade lärarekrafterna vid de båda blindskolorna,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Åttonde hufvudtiteln.

borde ett antal af fyra lärare och lärarinnor vid hvardera skolan vara

fullt tillräckligt.

Efter sålunda lemnad redogörelse för det sätt, hvarpå enligt koiniterades

åsigt blindundervisningen i vårt land lämpligen borde, så snart

ske kunde, ordnas, yttrade sig komiterade mera kortfattadt angående de

af styrelsen för blindskolan i Yexjö gjorda underdåniga framställningar,

som öfverleinnats till komiterades utlåtande.

Under förutsättning att blindundervisningen komme att så ordnas

och utvecklas, som komiterade föreslagit, ansåge komiterade den af blindinstitutets

direktion uttalade farhåga, att blindskolan i Vexjö syntes vilja

utveckla sig till ett nytt blindinstitut vid sidan af det vid Tomteboda, vara

utan grund.

Då blindskolan i Yexjö för närvarande vore den enda förskola för

blinda i vårt land, och, äfven om ytterligare en dylik skola i enlighet

med komiterades förslag inrättades vid Tomteboda, en sådan skola för

södra delen af landet alltid komme att erfordras, ansåge komiterade,

att det till blindskolan i Vexjö hittills å extra stat utgående anslag borde,

på de af skolans styrelse angifna skäl, öfverföras å ordinarie stat.

Vid granskning af det af styrelsen ingifna förslag till stat för skolan

hade komiterade icke funnit annan anledning till anmärkning än beträffande

de i staten upptagna två ålderstillägg för nuvarande föreståndaren

å tillhopa 1,000 kronor, hvilket belopp komiterade ansåge böra

ur staten utgå. Komiterade ville visserligen förorda beviljandet af dessa

ålderstillägg åt den nuvarande föreståndaren, hvilken hade att åberopa en

tjenstgöringstid af 21 år och synnerligen goda vitsord öfver sin tjenstgöring,

så mycket hellre som komiterade, med afseende å den väsentliga

skilnaden mellan föreståndarens och lärarinnornas åligganden och ansvar

äfvensom deras löner, ansåge, att skolans föreståndare i hvarje fall

borde berättigas att komma i åtnjutande af två ålderstillägg, hvardera å

500 kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring, under

det att komiterade, i likhet med blindkomitén, ansåge, att lärarinnornas

motsvarande ålderstillägg borde bestämmas till 300 kronor efter 5 och enahanda

belopp efter 10 års, likaledes väl vitsordad, tjenstgöring. Dessa

ålderstillägg, såväl för föreståndaren som för lärarinnorna, borde dock, i

likhet med ålderstilläggen å lönerna för direktorn och lärarne vid institutet

för blinda, utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag

till ålderstillägg och således icke upptagas i skolans stat. Komiterade

ville således underdånigst tillstyrka, att det till skolan utgående

anslag måtte från och med 1895 utgå med ett från 11,000 till 13,500

kronor förhöjdt belopp.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

97

Hvad anginge den af styrelsen gjorda framställning om anslag till

nybyggnad för skolan, ville komiterade framhålla, att, såsom redan antydts,

det icke blifvit till fullo ådagalagdt, att Vexjö vore den lämpligaste

platsen för en förskola för blinda, vare sig för hela landet eller ens för

Götaland, derest, i enlighet med komiterades förslag, en särskild sådan

skola komme att inrättas för Svealand och Norrland.

För en blifvande nybyggnad för skolan kunde möjligen äfven å annan

ort tomtplats, ändamålsenligare än den nu föreslagna, stå att erhålla till

billigare pris eller tilläfventyrs utan någon som helst kostnad för statsverket.

Då härtill komme att, så vidt handlingarna utmärkte, tillfälle att

förvärfva den föreslagna tomtplatsen i Vexjö för det uppgifna priset, 12,000

kronor, icke längre förefunnes, samt komiterade, efter granskning af de

uppgjorda ritningarna med tillhörande kostnadsförslag, funnit med skäl

kunna ifrågasättas, huruvida ej kostnaderna för en blifvande nybyggnad

för skolan skulle kunna i någon mån nedbringas, ansågo sig komiterade

böra afstyrka nådigt bifall till styrelsens underdåniga framställning i

denna del.

Till statsrådsprotokollet den 13 januari 1894, då Eders Kongl. Maj:t

beslöt att till Riksdagen aflåta proposition om höjning af anslaget till

blindskolan i Vexjö samt om dess öfverflyttande från extra till ordinarie

stat, yttrade jag följande:

»I hvad komiterade sålunda anfört, såväl beträffande blindundervisningens

fullständiga ordnande, så snart lämpligen ske kan, på sätt komiterade

föreslagit, som ock särskildt i afseende å de af styrelsen för

blindskolan i Vexjö nu gjorda underdåniga framställningar, kan jag i allt

väsentligt instämma, med undantag deraf, att jag ej kunnat finna komiterade

hafva haft tillräcklig anledning att ifrågasätta flyttning af blindskolan

i Vexjö från nämnda stad, hvarest sagda skola synes mig fortfarande

lämpligast böra vara förlagd, under förutsättning att kostnaderna för

vare sig förhyrande eller byggande af ändamålsenlig lokal icke visa sig

större der än annorstädes. Erforderlig utredning i ämnet för att kunna

för Riksdagen framlägga fullständigt utarbetadt förslag till blindundervisningens

ordnande i öfverensstämmelse med de af komiterade angifna

grunder lärer emellertid ej kunna, särskildt i afseende å de derför erforderliga

ritnings- och kostnadsförslag, under nu instundande riksdag hinna

åstadkommas. På de af blindskolans styrelse anförda skäl synes det mig

emellertid vara angeläget, att den redan nu af styrelsen begärda anslagsförhöjning

beviljas äfvensom att anslaget till skolan öfverflyttas från extra

till ordinarie stat.

Bill. till, lliksd. /''rot. 189ii. 1 Sami. 1 Af ti.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Åttonde hufvudtiteln.

Enligt förenämnda af styrelsen uppgjorda och af komiterade förordade

förslag skulle för skolan å stat erfordras:

till aflöning åt föreståndaren ........................... kr. 2,000: —

» » »3 lärarinnor, 1,000 kronor till

hvarje................................................................ » 3,000: —

till arfvode för sekreterare- och räkenskaps
göromål

m. in. .............................................. * 300: — kr. 5,300: —

till öfriga i förslaget upptagna utgiftsposter, utom till ålders
tillägg

åt nuvarande föreståndaren .............................. » 20,400: —

Summa kr. 25,700: —

Härjemte skulle föreståndaren och lärarinnorna vara berättigade till

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor för den förre och å 300 kronor

för hvar och en af de senare, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring.

Till bestridande af dessa utgifter hafva beräknats:

årsafgifter af 40 elever................................................................ kr. 12,000: —

inkomst af försålda handarbeten................................................ » 150: —

räntemedel ................................................ »_50: —

Summa kr. 12,200: —

Till betäckande af återstoden har styrelsen, som beräknat två ålderstillägg

åt nuvarande föreståndaren å tillhopa 1,000 kronor, begärt ett

anslag å 14,500 kronor.

Då emellertid nämnda ålderstillägg synas mig böra, såsom komiterade

föreslagit, utgå af det å åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till ålderstillägg och således icke uppföras å skolans stat, skulle anslaget

å denna stat bestämmas till endast 13,500 kronor.

Jag hemställer således, att Eders Kong! Maj:t måtte, med förklarande

att Eders Kongl. Maj:t ämnar för en kommande riksdag framlägga förslag

till blindundervisningens fullständiga ordnande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med omförmälda, af komiterade angifna grunder, nu endast

föreslå Riksdagen

att, med godkännande af nyssnämnda aflöningsstat, å tillhopa 5,300

kronor, besluta, att för tillämpningen af samma stat och till bestridande

af skolans utgifter i öfrigt, det hittills å extra stat uppförda anslag till

s. 99 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

99

blindskolan i Vexjö må från och med år 1895 uppföras å ordinarie stat,

med ett från 11,000 kronor till 13,500 kronor förhöjdt belopp, äfvensom

medgifva,

att de för skolans föreståndare och lärarinnor afsedda två ålderstillägg,

hvardera å 500 kronor för den förre och å 300 kronor för eu hvar af

de senare, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring, må utgå

af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;

samt

att två ålderstillägg må utgå för den nuvarande föreståndaren från

och med år 1895 med tillhopa 1,000 kronor.»

Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla hvad jag sålunda hemstält och beslöt

i nåder att till Riksdagen aflåta proposition i öfverensstämmelse dermed.

Denna Eders Kongl. Maj:t.s framställning blef af Riksdagen på det

sätt bifallen, att Riksdagen anvisade till blindskolan i Vexjö för år 1895

ett extra anslag af 14,100 kronor.

Som skäl för detta sitt beslut anförde Riksdagen: Då, enligt hvad

departementschefen till statsrådsprotokollet anfört, frågan om ett definitivt

ordnande af blindundervisningen ännu icke fått den utredning, att förslag

i ämnet kunnat för Riksdagen frandäggas, hade Riksdagen icke funnit

anledning att ingå i närmare pröfning af den plan härför, som blifvit

af 1893 års komiterade utarbetad. Med afseende härå hade Riksdagen

endast velat uttala, att komiterade syntes på ett fullt öfvertygande sätt

hafva ådagalagt, att blindundervisningen i vårt land borde kunna med

eu ändamålsenlig anordning varda behörigen tillgodosedd genom de läroanstalter,

som redan kommit till stånd, jemte ytterligare en förberedande

skola för blinda barn. Då emellertid, såsom af statsrådsprotokollet framginge,

Eders Kongl. Maj:t hade för afsigt att inom den närmaste framtiden till

Riksdagen göra framställning om blindundervisningens fullständiga ordnande,

ansåge Riksdagen icke lämpligt att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

en fast organisation af blindskolan i Vexjö blefve genom fastställande

af stat för densamma redan då beslutad, hvarigenom utan tvifvel genomförandet

af de förändrade anordningar, som vid pröfningen af förenämnda

fråga i hela dess vidd kunde befinnas erforderliga, skulle blifva försvåradt,

och hade Riksdagen följaktligen funnit sig icke böra bifalla Eders Kongl.

Maj:ts förslag, att anslaget till denna skola måtte uppföras å ordinarie stat.

En förhöjning af det nu till blindskolan å extra stat utgående anslag funne

Riksdagen deremot vara af behofvet påkallad, och hade Riksdagen vid

Eders Kongl. Maj:ts framställning i denna del icke annat att erinra, än att

ålderstilläggen åt den nuvarande föreståndaren syntes böra fortfarande

utgå med samma belopp som hittills, eller sammanlagdt 600 kronor, hvilket

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Åttonde hufvudtiteln.

ock motsvarade hvad åt'' 1880 års blindkomité i detta afseende föreslagits.

Då vid bibehållande af anslaget till blindskolan å extra stat ifrågavarande

ålderstillägg borde derifrån bestridas, syntes detta anslag, med inberäknande

af förberörda belopp 600 kronor till ålderstillägg åt föreståndaren, böra

uppföras med 14,100 kronor.

Genom nådigt bref den 22 juni 1894 befalde Eders Kongl. Maj:t direktionen

öfver institutet för blinda att inkomma med underdånigt yttrande

och förslag angående anordnandet af en förskola för blinda vid Tomteboda

i enlighet med de af 1893 års komité föreslagna grunder samt att låta

uppgöra ritningar och kostnadsförslag till de byggnader, som för en sådan

skola kunde synas erforderliga.

Till åtlydnad häraf inkom direktionen den 23 oktober 1894 till

Eders Kongl. Maj:t med berörda ritningar och förslag och anförde dervid,

att direktionen, vid granskning af det i bemälda komités utlåtande intagna

förslaget till stat för eu blindskola, ansett det hvarken ur pedagogisk

eller ur ekonomisk synpunkt välbetänkt, att en särskild föreståndare

anstäldes för en förskola med 40 elever, då denna skola skulle ställas vid

sidan af och förenas med ett institut, afsedt för 100 elever, utan hölle

direktionen före, att institutets direktor borde kunna förestå båda läroanstalterna,

möjligen mot åtnjutande af någon minskning i undervisningsskyldigheten

vid institutet och med biträde vid förskolan af en af dennas

lärarinnor, hvilkas antal i följd häraf torde böra ökas från tre till fyra.

Vidare ansåge direktionen, att några särskilda s. k. dagrum icke erfordrades,

utan att arbetsrummen borde göras så stora, att de kunde användas

till dagrum.

Med iakttagande häraf och i öfrigt af de utaf förenämnda komité

föreslagna grunder hade direktionen låtit uppgöra ritningar och beskrifning

till byggnad för ifrågavarande blindskola; och hade dervid afsetts,

att matsalar, musikrum, gymnastik-, sjuk- och badrum samt tvättstuga

skulle begagnas gemensamt med institutet, hvarförutom direktionen tilläte

sig påpeka, att korridorerna gjorts så rymliga, att äfven de i sin mån

torde kunna afhjelpa frånvaron af dagrum, samt att för den lärarinna,

som skulle biträda föreståndaren, i planen upptagits två rum.

Det upprättade kostnadsförslaget slutade på ett belopp af 81,200

kronor, deri inbegripna kostnaderna för såväl gas-, vatten- och afloppsledningar

som ock värmeledning, äfvensom kostnader, som komme att

föranledas af ändringar i institutets kök och ångpannerum till följd af

förskolans anordnande vid Tomteboda.

Direktionen, som tillika låtit uppgöra förslag till utgifts- och inkomststat

för skolan, hvilken stat slutade å ett belopp af 21,000 kronor, hem
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfrudtiteln.

101

stälde till sist, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda institutet ersättning

för det belopp, 750 kronor, som direktionen af institutets medel utbetalt

till den person, hvilken uppgjort ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag.

Direktionens nyssberörda underdåniga skrifvelse var åtföljd af följande

förslag till stat för en förskola för blinda å Tomteboda.

Inkomster:

Statsanslag ...............................

kr.

9,000

—

Arsafgifter af 40 barn, 300

kronor för hvarje......................

»

12,000

—

Summa kr.

21,000

—

Utgifter:

Fastighetens underhåll ........

kr.

750

—

Lön till eu första lärarinna

»

1,200

—

» » 3 lärarinnor, 1,000

kronor till hvarje.......................

»

3,000

—

» » 4 tjenare .................

Till kosthåll för 40 barn

och 4 tjenare, efter 50 öre per

»

800

—

dagi.................................

»

8,030

—

» beklädnad af 40 barn,

efter 50 kronor för hvarje ______

»

2,000

—

» tvätt och renhållning ..

»

400

—

» bränsle och lyshållning

»

2,500

—

» sjukvård ..........................

»

200

—

» undervisnings- och arbetsmateriel ....................................

»

500

—

» inventarier ....................

»

600

—

» arfvode för sekreterare-

och kamreraregöroinål ............

»

300

—

» diverse utgifter ...........

»

720

—

Summa kr.

21,000

—

Lärarinnorna skulle — förutom förmånen af fri bostad och värme —

berättigas till två ålderstillägg, hvardera å 300 kronor efter respektive 5

och lo0 års väl vitsordad tjenstgöring.

Åberopande hvad jag i ämnet yttrat till nyss berörda statsrådsprotokoll,

den 13 januari 1894 och tilläggande, att jag icke kunde instämma i 1893

års komiterades åsigt, att den årsafgift, som för lärjunge vid blindinstitutet

skulle erläggas från landsting, kommuner eller enskilde borde

höjas från det för närvarande bestämda beloppet, 300 kronor, till det af

blindkomitén föreslagna, 350 kronor, och icke heller deruti, att den

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Åttonde hufvudtiteln.

ersättning, landsting eller stad, som icke i landsting deltager, skulle ega

att af vederbörande, föräldrar, målsmän eller fattigvårdsstyrelse, utkräfva,

borde begränsas till visst belopp för mindre bemedlade eller medellösa,

hemstälde jag, att till Riksdagens pröfning måtte framläggas följande

grunder för blindundervisningens ordnande i vårt land:

att undervisningen för i skolåldern varande blinda barn, som ej

tillika vore döfstumma eller sinnesslöa, blefve obligatorisk från och med

år 1898;

att sådant barn blefve skolpligtigt det år, under hvilket det fylde

7 år, och att dess skolgång ej finge uppskjutas längre än till det år, under

livilket det fylde 9 år, dock med. rätt för föräldrar eller målsmän att

enskildt sörja för undervisningen af de barn, hvilka stode under deras målsmanskap;
att

barnet vore skolpligtigt under de 10 år, som följde efter dess intagning

i skola, derest det icke före denna tid förvärfvat sådana insigter

och färdigheter, att det ansåges böra befrias från skolgång, eller vore så

svagt begåfvadt, att dess fortsatta vistelse i skolan ansåges vara utan gagn;

att skoltvånget skulle inträda successivt, så att år 1898 endast de

barn, som under detta år fylde 9 år, blefve skolpligtiga, dock med rätt

för de barn, som under samma år fylde 7 eller 8 år, att begagna undervisningen,

om och i den mån i undervisningsanstalterna utrymme kunde

beredas för dem;

att, utom de redan befintliga undervisningsanstalterna för blinda,

blindinstitutet å Tomteboda, förskolan för blinda i Vexjö och handtverksskolan

i Kristinehamn, upprättades ännu en förskola för blinda å Tomteboda;

att förskolan för blinda å Tomteboda beräknades företrädesvis för

Svealand och Norrland och skolan i Vexjö företrädesvis för Götaland;

att hvar och en af förskolorna anordnades för 40 barn och indelades

i 4 ettåriga klasser;

att barn, som efter den genomgångna fyraåriga kursen visade sig

förmöget till vidare utbildning, borde öfverflyttas till blindinstitutet, men

att barn, som icke ansåges kunna göra sig till godo undervisningen å

institutet, finge qvarstanna i förskolan ytterligare 2 år;

att undervisningsämnena i förskolorna borde vara: kristendomskunskap,

modersmålet, räkning, åskådning, modellering, handarbete, sång och

gymnastik;

att vid förskolan i Vexjö skulle anställas 1 föreståndare, 3 lärarinnor

samt nödig tjenstepersonal, och vid förskolan å Tomteboda, som borde

förestås af direktorn vid institutet för blinda, 1 första lärarinna, 3 lärarinnor

samt nödig tjenstepersonal;

s. 103 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

103

att föreståndaren för skolan i Vexjö skalle erhålla i årlig lön 2,000

kronor, första lärarinnan vid skolan å Tomteboda 1,200 kronor samt hvar

och en af lärarinnorna vid båda skolorna 1,000 kronor;

att föreståndaren och lärarinnorna skulle få fri bostad och värme vid

läroanstalten;

att såväl föreståndaren som lärarinnorna skulle vara berättigade till

två ålderstillägg å 300 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10 års väl

vitsordad tjenstgöring, hvilka ålderstillägg skulle utgå af det å riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;

att för hvart och ett i förskola för blinda eller i institutet för blinda

intaget barn skulle af vederbörande landsting eller af stad, som ej i landsting

deltoge, erläggas en årlig afgift af 300 kronor;

att landsting eller stadsfullmäktige, hvarom här vore fråga, skulle

ega att för hvarje till landstingsområdet eller staden hörande barn, som

vore intaget i förskola för blinda eller i blindinstitutet, bestämma en viss

årlig afgift, med hvilken föräldrar eller målsmän skulle bidraga till

betäckande af kostnaderna för barnets underhåll och undervisning vid

skolan;

att de föräldrar eller målsmän, hvilka icke egde tillgång till afgiftens

erläggande, borde genom fattigvårdens försorg härutinnan understödjas;

samt

att, när skoltvånget blifvit fullständigt genoinfördt, det skulle blifva

föremål för pröfning, huruvida icke de vid institutet för blinda befintliga

friplatser, som’ betingades af statsbidraget, borde indragas, samt huru de

till institutet hörande donationsmedlen lämpligast kunde, i öfverensstämmelse

med donationsbrefvens innehåll, till blindundervisningens fromma

användas och statens utgifter för denna undervisning sålunda i någon

mån minskas.

Under förutsättning att dessa grunder för blindundervisningens ordnande

af Riksdagen godkändes, hemstälde jag, dels att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att för tillämpning af den för förskolan för

blinda i Vexjö uppgjorda staten måtte på ordinarie stat beviljas ett årligt

belopp af 13,500 kronor, äfvensom att de för skolans föreståndare och

lärarinnor afsedda två ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor efter respektive

5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring, finge utgå af det å riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg, och dels att,

till uppförande af byggnad för en förskola för blinda å Tomteboda och

för bestridande af kostnaderna för ritningar och kostnadsförslag till ifrågavarande

byggnad måtte beviljas ett belopp af 81,950 kronor, samt att häraf

måtte på extra stat för 1890 anvisas 50,750 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Åttonde hufvudtitelu.

Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla hvad jag sålunda hemstält och i nåder

till Riksdagen aflåta proposition i öfverensstämmelse dermed.

I skrifvelse den 3 maj sistlidna år anhöll Riksdagen, med tillkännagifvande

att Riksdagen icke bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning om

godkännande af grunder för blindundervisningens ordnande, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästkommande års riksdag framlägga

förslag till lag angående blindundervisningen i riket; och anmälde

Riksdagen tillika, att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning

om uppförande å ordinarie stat af årligt anslag till förskolan för

blinda i Vexjö m. in., hade på extra stat för år 1896 till blindskolan i

Vexjö anvisat anslag till enahanda belopp, som för år 1895 blifvit beviljadt,

eller 14,100 kronor; äfvensom att hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit

beträffande anslag till byggnad för förskolan för blinda vid Tomteboda

icke för närvarande blifvit af Riksdagen bifallet.

Som skäl för det fattade beslutet anförde Riksdagen, att Riksdagen

vid granskning af de till dess godkännande framlagda grunderna för

blindundervisningens ordnande hade funnit några af dessa beröra förhållanden

af den natur, att de borde på den allmänna lagstiftningens väg

regleras. Riksdagen tilläte sig derjemte erinra, hurusom en med den nu

föreliggande väsentligen likartad angelägenhet, nemligen döfstumundervisningen

i riket, blifvit ordnad genom en af Konung och Riksdag gemensamt

stiftad lag. Med hänsyn härtill och då frågan om blindundervisningens

ordnande syntes böra på enahanda sätt behandlas, hade Riksdagen

icke kunnat godkänna allmänna grunder för samma undervisning i den

form, Eders Kongl. Maj:t föreslagit, utan ansett sig böra, med afslag å

Eders Kongl. Maj:ts gjorda framställning, anhålla, att Eders Kongl. Maj:t

måtte låta utarbeta och för nästkommande års riksdag framlägga förslag

till lag angående blindundervisningen i riket. Vid utarbetandet af sådant

lagförslag ansåges de nu framlagda grunderna för ordnandet af berörda

undervisning kunna i hufvudsakliga delar göras gällande. Dock hade det

synts Riksdagen, särskilt med afseende derpå, att skolpligten för döfstumma

barn vore för närvarande bestämd till högst åtta år, kunna ifrågasättas,

huruvida omständigheterna påkallade, att den obligatoriska undervisningstiden

för blinda skulle, på sätt Eders Kongl. Maj:t. föreslagit, i vanliga

fall utsträckas till tio år. Betydelsen af ett sådant stadgande, ej minst ur

ekonomisk synpunkt, ansåges böra föranleda en ytterligare utredning och

pröfning af denna fråga.

Riksdagen hade beträffande undervisningsanstalterna för blinda icke

funnit hvad i detta ämne blifvit förebragt innefatta tillräckligt stöd för

ett afgörande, huruvida den redan inrättade förskolan för blinda borde

s. 105 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 105

för framtiden vara förlagd i Vexjö. Ytterligare torde nemligen böra utredas,

huruvida, med afseende å en för blindskolan föreslagen nybyggnad, för

hvars uppförande den hittills ifrågasatta kostnaden syntes vara alltför stor,

tomtplats kunde i Vexjö eller annan välbelägen ort erhållas antingen utan

afgift för statsverket eller åtminstone till väsentligt billigare pris än det, som

fordrats för den af skolans styrelse förordade tomten. Först efter en tillfredsställande

utredning i detta syfte torde platsen för denna förskola böra

definitivt bestämmas. Så länge frågan härom vore sväfvande, ansåge Riksdagen

icke lämpligt, att anslaget till skolan uppfördes på ordinarie stat.

Till följd af Riksdagens skrifvelse infordrade Eders Kong! Maj:t från

direktionen för institutet för blinda å Tomteboda underdånigt utlåtande,

huruvida den • obligatoriska undervisningstiden för blinda borde, såsom hittills

antagits, bestämmas till tio år, eller om den kunde förkortas med ett

eller annat år, utan att undervisningens mål derigenom förfelades.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts befallning inhemtade direktionen

yttrande uti ifrågavarande ärende från såväl lärarekollegiet som direktorn

vid nämnda institut.

Lärarekollegiet fäste uppmärksamhet på de svårigheter, som den intellektuela

undervisningen af blinda medförde och hvilka hade med sig,

att undervisningen af blinda kräfde längre tid än undervisningen af fullsinnade,

om man ville bibringa de förra samma intellektuela utbildning

som de senare, hvilket ju endast vore hvad rättvisa och billighet fordrade.

Dertill komme, att man borde bibringa den blinde yrkesfärdighet, hvarigenom

han kunde försörja sig sjelf. Denna gren af blindundervisningen

borde, enligt kollegiets mening, ej förekomma i förskolorna, i hvilka den

dock borde föregås af någon handaslöjd för öfvande af handen och utrönande

af yrkesanlaget, utan den borde förläggas till institutet, enär lärjunge, då

han intoges i detta, hade uppnått den fysiska utveckling, att han kunde

hafva nytta af ifrågavarande undervisning. Om den af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna undervisningstiden blefve antagen, skulle sålunda lärjunge få använda

sex år, till utbildningen i något yrke. Denna tid, delad med den intellektuela

undervisningen och förkortad genom ferier, vore kortare än

den, som en seende yngling använde för att utbildas till gesäll i något

yrke. Toga man dertill i betraktande de svårigheter, med hvilka den

blinde hade att kämpa vid inlärande af något yrke, skulle man förstå, att

han under nämnda tid ej gerna kunde uppnå full färdighet i mer än en

eller annan gren inom yrket, och att han således finge hänvisas till förfärdigande

af vissa arbeten inom yrket. Komme den blindes lärotid att

afknappas, kunde man ej nå målet för yrkesundervisningen, hvilket vore

att sätta den blinde i stånd att så vidt möjligt försörja sig sjelf.

Bill. till Riksd. Prof. 18!)0. 1 Sami. 1 Afd.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Åttonde hufvudtiteln.

Med hänsyn dertill att i döfstumskolorna lärotiden vore bestämd

till åtta år, ville kollegiet påpeka, att, om döfstum icke hunne afsluta yrkesbildningen

vid skolan, intet hinder förefunnes för honom att fullkomna

sig i sitt yrke hos hvilken mästare som helst, hvilket svårligen läte sig

göra för en blind, dels emedan en sådan ej gerna blefve mottagen som

elev vid en verkstad, dels emedan hans utbildning behöfde ledas efter en

viss metod och dels slutligen emedan han måste använda delvis andra

verktyg än dem, som i allmänhet begagnades. Billigt vore dock, att den,

som kunde inhemta den för institutet bestämda lärokurs på kortare tid än

den obligatoriska, finge befrias från vidare skolgång.

Med stöd af de anförda skälen uttalade kollegiet den förhoppning,

att den obligatoriska lärotiden måtte bestämmas till tio år. •

Direktorn anföi’de, bland annat, att institutet hade till uppgift att under

de sex år, lärjungen vore vid institutet, meddela honom både en god folkskolebildning

och en så pass omfattande yrkesbildning, att han, sedan han

afgått från institutet, efter måttet af sin begåfning och sina krafter skulle

sjelf kunna sörja för sin framtida utkomst. Med denna dubbla uppgift

för ögonen kunde man ej anse den föreslagna undervisningstiden för lång

utan snarare tvärtom, och i intet hänseende torde det vara tillrådligt att

förkorta den. Men då en lärjunge kunde vara bättre begåfvad än en

annan, och då ett handtverk vore lättare inlärdt än ett annat, vore det

välbetänkt att ej fastslå en lärotid af tio år för alla lärjungar, utan borde

det öfverlemnas åt direktionen att efter lärararekollegiets hörande utskrifva

lärjunge före den faststälda tiden samt äfven behålla en eller annan lärjunge

utöfver den regelmessiga undervisningstiden. Direktorn anslöt sig

för öfrigt till lärarekollegiets yttrande.

Vid öfverlemnande af direktorns och lärarekollegiets vid Tomteboda

utlåtanden anförde direktionen för institutet för blinda för egen del,

att den i de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna grunderna för blindundervisningens

ordnande upptagna bestämmelsen, att barnet skulle vara skolpligtigt

under de tio år, som följde efter dess intagning i skola, endast

innefattade ett bibehållande af den tid, som för närvarande vore anslagen

för barnens undervisn ng vid blindskolan och .blindinstitutet, samt att

direktionen hufvudsakligen på de skäl, som af lärarekollegiet och direktor

blifvit anförda, ansåge, att denna normala undervisningstid icke kunde

förkortas, utan att derigenom äfventyrades att förfela det mål, som med

undervisningen afsåges, nemligen barnens utveckling i intellektuelt afseende

och utbildande i yrkesskicklighet derhän, att de blefve mäktiga att

efter utskrifningen från institutet i större eller mindre mån bidraga till

sitt uppehälle, men att direktionen borde få rätt att före utgången af den

s. 107 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

107

normala, undervisningstiden låta utskrifva barn, som visat sig antingen

hafva dessförinnan förvärfvat sådana insigter och färdigheter, att det ansåges

böra befrias från skolgång, eller vara så svagt begåfvadt, att dess

fortsatta undervisning vid institutet vore utan gagn.

Vidare har Eders Kong! Maj:t med anledning af Riksdagens skrifvelse

anmodat styrelsen för blindskolan i Vexjö att inkomma med underdånigt

utlåtande, huruvida, om det komine i fråga att för skolan uppföra egen

byggnad, tomtplats skulle kunna erhållas i Vexjö antingen utan kostnad

för statsverket eller för väsentligt billigare pris än det, som fordrats för

den tomt, som af skolans styrelse förordats, eller, om det ansåges tjenligare

att för skolan tills vidare hyra lokal, lämplig sådan derstädes skulle

kunna anskaffas.

I den 14 oktober 1895 afgifvet utlåtande yttrar styrelsen, att för

närvarande ingen utsigt förefunnes att kunna genom förhyrning anskaffa

lämplig lokal till blindskolan, ty dels stode ingen annan lokal än

den, skolan nu använde, att erhålla, och dels hade styrelsens bemödanden

att förmå enskild person att uppföra en byggnad, som för skolan kunde

förhyras, ej krönts med framgång. Enda sättet att lösa den för skolan

vigtiga frågan om anskaffandet af en tjenlig lokal torde derför vara, att

staten läte uppföra en ändamålsenlig byggnad. Styrelsen hade derför anhållit

hos stadsfullmägtige i Vexjö, att Vexjö stad måtte för en möjligen

blifvande blindskolebyggnad utan kostnad för statsverket upplåta endera

af två af styrelsen föreslagna byggnadsplatser. Stadsfullmägtige beslöto

ock den 26 september 1894 att för ifrågavarande ändamål upplåta

två tomter i qvarteret Gustaf Adolf utan annan kostnad för staten än

erläggande af den årliga afgäld — lösen för 7,8 hektoliter spanmål, hälften

råg och hälften korn, efter tioårigt medelmarkegångspris — staden sjelf måste

betala för dessa tomter i denna stadsdel, som förut tillhört domprostegården

och till hvilken staden förvärfvat ständig besittningsrätt.

Den erbjudna platsen, som innehölle 63,46 ar lemnade godt utrymme

för icke blott sjelfva byggnaden, hvilken koinme att upptaga omkring en

femtedel deraf, utan äfven för en tillräckligt stor lekplan med lämplig

lutning för dagvattnets aflopp. För öfrigt bestode platsen, som hade en

fri och i allo fördelaktig belägenhet, till större delen af öppen åkerjord och

kunde med lätthet planeras.

Utanför stadens reglerade område kunde tomt visserligen hafva erhållits

utan afgäld, men, då förläggandet af skolan så långt utom staden

skulle medfört större kostnader än den till omkring 50 kronor uppgående

årliga afgälden för den nu upplåtna tomten, hade styrelsen ej tvekat att

gifva denna företräde framför andra tomter, som möjligen kunnat erhållas.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Åttonde hufvudtiteln.

Den upplåtna byggnadsplatsen stode skolan till buds intill den 1 januari

1899. Skulle dessförinnan något beslut om dess bebyggande för blindskolan

icke hafva fattats, torde enligt styrelsens förmenande vid en förnyad

anhållan hos stadsfullmägtige intet hinder möta för en förlängning

af upplåtelsen utöfver denna tid.

På grund af det anförda förordade styrelsen, att egen byggnad måtte

uppföras åt skolan, och, då nya byggnadsritningar med en efter den erhållna

tomtplatsens dimensioner öfverensstämmande grundplan jemte nytt

kostnadsförslag borde utarbetas, hemstälde styrelsen, som, efter nu gjorda

beräkningar, vore förvissad derom, att de i styrelsens föregående förslag

upptagna kostnadsberäkningar i väsentlig mån skulle kunna nedbringas,

att sådana ritningar jemte kostnadsförslag måtte genom styrelsens försorg

få uppgöras.

På de af såväl direktor och lärarekollegiet vid institutet för blinda

som äfven direktionen för nämnda institut angifna skäl anser jag, att den

obligatoriska undervisningstiden för blinda barn ej kan nedsättas från tio

till åtta eller ens nio år, enär derigenom en stor del af eleverna ej skulle

vid institutet kunna uppnå den färdighet och öfning i handarbete, som är af

nöden för att de, sedan de lemnat läroanstalten, skola kunna sjelfva förtjena

sitt uppehälle eller åtminstone till någon väsentligare del dertill bidraga.

Då stadsfullmäktige i Vexjö beslutit att för en möjligen blifvande

blindskolebyggnad i nämnda stad upplåta två tomter i qvarteret Gustaf

Adolf utan annan kostnad för staten än erläggande af den årliga afgäld,

lösen för 7,8 hektoliter spanmål, hälften råg och hälften korn, efter tioårigt

medelmarkegångspris, som staden sjelf måste betala för dessa tomter,

och att detta anbud i fråga om de omförmälda tomternas upplåtande till

skolan skulle å stadsfullmägtiges sida gälla till den 1 januari 1899; samt styrelsen

för blindskolan i Vexjö uttalat som sin åsigt, att, om beslut rörande

uppförande af byggnad för blindskolan på ifrågavarande plats intill

denna tid icke blifvit fattadt, stadsfullmägtige icke skulle vägra att, med

fasthållande af sitt beslut i öfrigt, förlänga den tid, för hvilken löftet om

upplåtelse af den ifrågasatta platsen skulle gälla, synes mig intet hinder

vara för att på ordinarie stat uppföra anslaget till förskolan för blinda

i Vexjö, hvilket hittills varit uppfördt på extra ordinarie stat, helst som,

derest förläggande af skolan till annan ort, innan den ifrågavarande byggnaden

ännu blifvit uppförd, ansåges fördelaktig, flyttning af henne derigenom

icke på något sätt förhindrades.

När skoltvånget blifvit fullständigt genomfördt, synes det mig böra

blifva föremål för pröfning, huruvida de vid institutet för blinda befint
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 109

liga friplatser, sopa betingas af det till institutet beviljade anslag af allmänna

medel, böra fortfarande bibehållas. Då torde ock tiden vara inne

att taga i öfvervägande, huru de till institutet hörande donationsmedlen

lämpligast kunna, i öfverensstämmelse med donationsbrefvens innehåll, till

blindundervisningens fromma användas och statens utgifter för denna undervisning

sålunda i någon mån minskas.

Jag tillåter mig i underdånighet anmäla, att, i enlighet med Riksdagens

uttalande, förslag till författning angående grunder för blindundervisningen

blifvit, i öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, utarbetadt

för att, Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas.

Åberopande hvad jag i ämnet yttrat till statsrådsprotokollet den

15 januari 1895 hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att blindundervisningen varder ordnad i

enlighet med af Kongl. Maj:t och Riksdagen godkända grunder, medgifva:

att, utom de redan befintliga undervisningsanstalterna för blinda,

blindinstitutet å Tomteboda, förskolan för blinda i Vexjö och handtverksskolan

i Kristinehamn, upprättas ännu en förskola för blinda å Tomteboda;

att vid förskolan i Vexjö anställas 1 rektor, 3 lärarinnor samt nödig

tjenstepersonal, och vid förskolan å Tomteboda, som förestås af rektorn

vid institutet för blinda, 1 första lärarinna, 3 lärarinnor samt nödig tjenstepersonal;
att

rektorn vid förskolan i Vexjö erhåller i årlig lön 2,000 kronor,

första lärarinnan vid förskolan å Tomteboda 1,200 kronor samt hvar och

en af öfriga lärarinnor vid båda skolorna 1,000 kronor;

att rektorn och samtliga lärarinnor få fri bostad och värme vid läroanstalten

;

att såväl rektorn som lärarinnorna skola vara berättigade till två

ålderstillägg å 300 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10 års väl

vitsordad tjenstgöring, hvilka ålderstillägg skola utgå af det å riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, med rätt för

vederbörande att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig

tid, hvarunder de före ny stats tillämpning innehaft tjenst vid statens läroanstalter

för blinda; samt

att för tillämpning af den för förskolan i Vexjö uppgjorda staten

måtte på ordinarie stat beviljas ett årligt belopp af 13,500 kronor.

Vid redogörelsen för erforderliga extra anslag torde jag få återkomma

till frågan om anvisande af medel för byggnad åt den ifrågasatta förskolan

för blinda å Tomteboda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Åttonde hufvudtiteln.

[22.]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved

m. m.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att

föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., för närvarande

upptaget till 23,027 kronor, måtte höjas med 12 kronor, eller till 23,03y

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Extra anslag.

Riksarkivet.

I skrifvelse den 28 september 1895 har riksarkivarien, med erinran [23.]

att Riksdagen, på framställning af Eders Kongl. Maj:t, för hvart och ett Arfvoden åt

af åren 1894, 1895 och 1896 på extra stat anvisat ett belopp af 1,7(JO em°än ffff

kronor till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän i riksarkivet, underdånigst arkiv*.

hemstält, att jemväl för nästkommande år enahanda anslag måtte riksarkivet

beredas.

Då, enligt hvad riksarkivarien upplyst, de skäl, hvilka föranledt Eders

Kong]. Maj:t att äska och Riksdagen att bevilja anslag för omförmälda

ändamål, fortfarande ega giltighet, tillstyrker jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat jemväl för

år 1897 anvisa ett belopp af 1,700 kronor till arfvoden åt extra ordinarie

tjenstemän i riksarkivet.

Med anledning af riksarkivariens i förenämnda skrifvelse den 28 sep- [24.]

tember 1895 gjorda framställning tillstyrker jag, det Eders Kongl. Majtv^./tWe af

måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet

af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia,

på extra stat äfven för år 1897 anvisa ett belopp af 3,000 ^kronor, eller

samma belopp, som under flera föregående år varit för ändamålet beviljadt.

I nyss omförmälda skrifvelse har riksarkivarien hemstält, att jemväl [25.]

för år 1897 måtte på extra stat beviljas 1,500 kronor till fortsatt

gifvande genom riksarkivet af »Svenska riksdagsakter jemte andra hand-" fangsalf‘,f

lingar, som höra till statsförfattningens historia under tidelivarfvet 1521

—1718».

På grund häraf och då de skäl, som föranledt Riksdagen att under

de senaste åren anslå medel för ifrågavarande ändamål, fortfarande ega

tillämplighet, tillstyrker jag, det Eders Kong], Maj:t behagade föreslå Rike
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Åttonde hnfvndtiteln.

dagen att jemväl för år 1897 på extra stat bevilja för sagda ändamål ett

anslag af 1,500 kronor, eller samma belopp som för innevarande år blifvit

anvisadt.

Nationalmuseum.

[26.] Med anledning af intendentens vid nationalmuseum i skrifvelse den

Statens konst- 19 september 1895 gjorda framställning hemställer jag, det Eders Kongl.

''samlingar ^aj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad förut skett, anvisa

sam mgar. jemyä| för 1897 ett extra anslag af 4,000 kronor för vård, underhåll

och tillökning af statens konstindustriella samlingar.

Lifrustkammaren.

[27.] På derom af föreståndaren för lifrustkammaren i skrifvelse den 24

Lifrust- september 1895 gjord underdånig framställning tillstyrker jag, det Eders

kammaren. ]£ong] Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillsyn, underhåll och vård

af lifrustkammarens samlingar rn. m. anvisa på extra stat jemväl för år

1897 ett anslag af 5,800 kronor, att användas enligt samma grunder, som

hittills följts.

Domkapitlens expeditioner.

[28.] För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner bereda löne
Loneförbön-

förbättring under år 1897, i likhet med föregående år, erfordras anslag till

"männen^idoförändradt belopp; och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka

domkapitlens framställning till Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra

expeditioner. för år 1897 anvisas 3,716 kronor.

o

[29.] Åberopande hvad jag förut under punkten 2 i fråga om anslag

Ang. betäc- å ordinarie stat till domkapitlens expeditioner anfört, hemställer jag i

kaster f dom-underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes på extra stat för år 1897

kapitlens expeaska ett belopp af 5,000 kronor för betäckande intill sistnämnda belopp

ditionskassor. &f som före år 1897 uppkommit i domkapitlens expeditionskassor,

i den mån de anmälas och blifvit till siffran i behörig ordning faststälda.

[30.] Med hänvisning till hvad jag under punkten 1 angående delning

inventarier tiiiaf Hernösands stift anfört, tillåter jag mig hemställa, det Eders Kongl.

utmfföTlu Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anskaffande af möbler, inventarier

domkapitel i rn. rn. för expeditionslokalen vid det nya domkapitel, som, enligt Eders

huiea. j(ong] Maj:ts förslag om Hernösands stifts delning, skulle komma att upprättas

i Luleå, anvisa på extra stat ett belopp af 3,500 kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

113

Universiteten.

På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljades vid 1894 års riksdag [31,]

för anställande under sex år vid universitetet i Upsala af lektorer i tyska, universitetsfranska

och engelska språken ett anslag af 36,000 kronor, och hafva deraf lektorer *

för hvartdera af åren 1895 och 1896 anvisats 6,000 kronor. Jag tillstyr- psaa''

ker nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra

framställning derom, att af omförmälda anslag må för år 1897 anvisas

6,000 kronor.

Vid de senaste riksdagarna hafva beviljats extra anslag af 1,000 kronor [32.]

för uppehållande af undervisningen och examinationen i geografi vid univer- Undervisninsitetet

i Upsala. Då de förhållanden, som påkallat detta anslag, äro oför-9*" 1 seo9raJ‘- ändrade, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att för berörda ändamål anvisa tör år 1897 enahanda

belopp, eller 1,000 kronor.

Vid de senaste riksdagarna har på extra stat anvisats ett belopp af [33.]

2,500 kronor till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitets- universitetsbiblioteket

i Upsala. Då detta anslag fortfarande är af behofvet påkalladt, bibli°lekei «''

tillstyrker jag, att Eders Kongl. Majt täcktes föreslå Riksdagen att för psaa''

ifrågavarande ändamål bevilja för år 1897 ett extra anslag af 2,500 kronor

Med åberopande af hvad jag förut under punkten 3 anfört om be- [34.]

hofvet af anslag till anskaffande af instrument och undervisningsmateriel Obsteiriska

för den obstetriska kliniken i Upsala, hemställer jag, det Eders Kongl. ''

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för sagda ändamål på extra stat för

år 1897 anvisa ett belopp af 1,000 kronor.

Vid 1889 års riksdag beviljades, på det att en extra ordinarie pro- [35.]

fessur inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna till -Aflöning åt en

sättas, ett anslag af 4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner6'' °\ p[°{ed’30r

blefve härför tillgängliga; och har sagda belopp anvisats för hvartdera af

åren 1890—1896. Då medel å universitetets stat ännu icke äro att för

ifrågavarande ändamål tillgå, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra framställning om anvisande för år 1897 af 4,000 kronor

till aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska fakulteten

i Lund.

Bill. till llilcsd. Vrot. IS,90. 1 Sami. 1 Afd.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Åttonde hufvudtiteln.

[36.] Vid senaste riksdag beviljades för anställande under sex år vid uni
Universiiets-

versitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken ett anlektoreniund.

^g af 36,000 kronor, hvaraf för innevarande år anvisades 6,000 kronor.

Jag tillstyrker nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade till

Riksdagen göra framställning derom, att af oinförinälda anslag må för år

1897 anvisas 6,000 kronor.

[37.] Under åberopande af de skäl, som förut anförts för beviljande af ett

Arfvode åt do-per sonligt anslag åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg, får

centZrb*gSö * underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att såsom särskildt arfvode åt docenten Söderberg för år 1897 anvisa

ett extra anslag å 2,000 kronor, med vilkor att Söderberg under

nämnda år egnar sin tjenst åt universitetets historiska museum samt myntoch

medaljkabinett.

[38.] Likaledes hemställer jag, att, på det kamreraren vid universitetet i Lund

Lönetillägg åt Oscar Gerhard Eegnell må fortfarande komma i åtnjutande af det honom

re^åreTaGjud 1891 års riksdag beviljade personliga lönetillägg, Eders Kongl. Maj:t

Regneii. täcktes föreslå Riksdagen att såsom personligt lönetillägg åt Regnell för

år 1897 på extra stat anvisa samma belopp som det för innevarande

år anslagna, eller 7 50 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

[39.] Med anledning af gjord anmälan om det fortfarande behofvet af arf
Universitets•

voden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund tillstyrker jag, det

biblLund“ '' -^Mcrs Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad under

flera år egt rum, jemväl för år 1897 på extra stat anvisa 1,500 kronor

till arfvoden åt extra biträden vid nämnda bibliotek.

[40.] Enär det anslag, som för de senare åren beviljats till arfvode åt en

Arfvode åt eninstrui Hexmakare vid fysiologiska institutionen i Lund, fortfarande är be''n‘mak^re!

höfligt, tillstyrker jag, att till Riksdagen måtte göras nådig framställning

derom, att för omförmälda ändamål må för år 1897 anvisas ett extra

anslag till samma belopp som förut, eller 500 kronor.

[41.] Vid 1894 års riksdag beviljades för uppförande af en ny byggnad åt

Byggnad för anatomiska institutionen i Lund ett anslag af 149,000 kronor, och hafva

an>titutionenaf detta anslag för hvartdera afåren 1895 och 1896 anvisats 50,000 kronor.

Lund. Jag hemställer nu, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

år 1897 anvisa det återstående beloppet 49,000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln. 115

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Med anledning af vederbörandes anhållan om fortfarande anslag till [42.]

arfvoden åt två amanuenser vid Karolinska institutet, för hvilka sådant an- Arfvodm åt

slag under en följd af år beviljats, får jag tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1897 å extra stat anvisa:

till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gy
n

ek ologisk a klinik ............................................................. kronor 900: —

» arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium

....................................................................................... » 900: —

De skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:ts under de närmast före- [43.]

gående åren hos Riksdagen gjorda och af densamma bifallna framställ- Kliniker för

ningar om anslag till uppehållande såväl af den pediatviska kliniken vid . barn~

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn som af en pediatrisk sjukdomar''

poliklinik i hufvudstaden, ega, på sätt af vederbörandes förnyade framställning

i ämnet framgår, fortfarande giltighet. Fördenskull hemställer

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

på extra stat för år 1897 anvisa:

till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vård
-

anstalt för sjuka barn..................................................... kronor 1,800: —

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ........... » 2,800: —

under vilkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad för

polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1897.

Vidare hemställer jag, ått Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks- [44.]

dagen, att ett anslag å 1,500 kronor måtte, i likhet med hvad för de S£- Teckningar i

nare åren egt rum, å extra stat för år 1897 beviljas till bekostande af ""ändamål90

teckningar i vetenskapliga ändamål vid Karolinska institutet.

Enär det vid de tre senaste riksdagarne beviljade anslag af 500 kronor [45.]

till anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska kliniken vid o/taimiatrMa

Karolinska institutet fortfarande är behöflig!, får jag i underdånighet till- klinikenstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för omförmälda

ändamål anvisa för år 1897 samma belopp eller 500 kronor.

Åberopande hvad förut under punkten 9 anförts beträffande anslag [46.]

till materiel för den farmakologiska institutionen vid Karolinska institutet, Farmakologihemställer

jag, att Eders Kongl..Maj:t behagade till Riksdagen göra fram- ‘^tionen*

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Åttonde hufvudtiteln.

ställning derom, att till anskaffande af instrument för nämnda institut må

på extra stat för år 1897 anvisas ett belopp af 500 kronor.

[47.] Till Eders Kongl. Maj:t har öfverintendentsembetet ingifvit två alter
Föråndring

nativa förslag, betecknade med Litt. A och B, till ändringar af bibliotekslidKanUnsla00^1

boställshuset vid Karolinska institutet med anledning af den i saminstitutet.

manhang med Handtverkaregatans utvidgning förestående rifningen af norra

ändan af nämnda hus. Enligt alternativet A, tillstyrkt af öfverintendentsembetet

och i afgifvet yttrande varmt förordadt af institutets lärarekollegium,

skulle alla de lägenheter, som genom rifningen gå förlorade, ersättas

genom tillbyggnad af en mindre flygel, hvarigenom äfven den största och

ojemförligt bästa af de båda professorsvåningar, hvilka enligt nådiga brefvet

af den 11 juni 1887 i byggnaden skola finnas och, mot afdrag af 600

kronor från lönen, i tur efter fullm agtsålder innehafvas af professorerna i

anatomi, fysiologi, patologisk anatomi och kemi, skulle bibehållas med det

utrymme och den beskaffenhet, som den för närvarande har. Enligt det

alternativa förslaget B återigen skulle nämnda professorsbostad helt och

hållet förstöras, och den qvarblifvande delen af byggnaden genom nödvändigheten

att dit förlägga nya förstugor, trappor och tamburer, till nära

nog sin ena hälft så skadas, att denna hälft blefve för läroverkets ändamål

af ytterst ringa värde, så mycket mera som för en del qvarblifvande

små rum ej någon af behof påkallad användning förefunnes.

I underdånig skrifvelse af den 8 april 1895 har lärarekollegiet vid

institutet, med erinran härom, vidare anfört, hurusom utförandet af förslaget

A skulle kosta 11,000 kronor mera än utförandet af förslaget B.

Lärarekollegiet, som förutsatt, att Eders Kongl. Maj:t icke torde finna skäl

att låta denna kostnad bestridas af statsmedel, hade varit betänkt på att

på annat sätt och utan allt betungande af statsverket bereda möjlighet för

utförande af alternativet A. Lärarekollegiet vore nemligen fullt förvissadt

om, att borttagandet af den ifrågavarande bostaden för en af läroverkets

professorer och institutionsföreståndare och husets förstörande i öfrigt på

det sätt, som blefve en nödvändighet, om tillbyggnad ej gjordes, skulle

lända till mycket stor skada för läroverket. Vid de vetenskapliga institutioner

med till dem hörande museer och laboratorier, hvilkas föreståndare,

de vederbörande professorerna, egde rätt att innehafva de nu befintliga

professorsvåningarna, påginge hela dagarne igenom och ofta långt in på

nätterna arbeten, dels för förberedelser, preparationer och dylikt för föreläsningarna,

dels på annat sätt i undervisningens tjenst, dels för undersökningar

och forskningar i rent vetenskapliga ändamål. Dessa arbeten

utfördes dels af de respektive institutionsföreståndarne sjelfva, dels af

s. 117 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

117

laboratorer och amanuenser, som jemte dem vore anstälda vid institutionerna,

dels af studerande, hvilka antingen obligatoriskt måste vid

institutionen genomgå vissa öfningar eller ock frivilligt der egnade sig åt

studier, dels äfven af andra personer, hvilka på olika stadier af studiebanan

eller efter atlagda medicinska examina egnade sig åt vetenskapliga

arbeten. Af hvilken stor vigt det måste vara, att institutionsföreståndaren,

för öfvervakandet, såsom det ålåge honom, af hela verksamheten på hans

institution, vore i tillfälle att när som helst under dagens, för att ej säga

under dygnets lopp infinna sig på laboratoriet och der ingripa ledande

och kontrollerande i de pågående arbetena och öfningarna, läge i öppen

dag; men detta kunde endast ske, om hans bostad läge så godt som i

omedelbar närhet af laboratoriet. Om möjligt af ännu större betydelse

blefve bostadens nära förbindelse med institutionen för utförandet af föreståndarens

egna arbeten. Han kunde då åt dessa arbeten egna talrika

mellanstunder, hvilka eljest skulle för honom gå förlorade. Ytterst ofta

egde det förhållandet rum, att han alltjemt behöfde göra kortare besök på

laboratoriet för att der hålla oafbrutet i gång undersökningar, hvilka han

skulle vara nödsakad att afbryta eller nedlägga, ifall han vore aflägset

boende. För ett stort antal sådana behöfde han nemligen använda apparater

eller igångsätta procedurer, för hvilkas verksamhet och fortgående

hans oafbrutna närvaro ej vore nödvändig, men hvilka han alltemellanåt

behöfde tillse och kontrollera eller underhålla genom regleringar eller tillsatser.

Han kunde, med få ord sagdt, om bostaden läge invid laboratoriet,

der hålla undersökningar i gång, samtidigt med det han i sitt hem egnade

sig åt annan verksamhet i undervisningens och vetenskapens tjenst, såsom

utarbetande af föreläsningar, skriftligt affattande af vetenskapliga arbeten

eller litteraturstudier, hvilka arbeten alltid komme att försiggå i hemmets

arbetsrum, i regeln med anlitande af nattarbete.

Enligt lärarekollegiets åsigt vore det, på grund af det anförda, uppenbart,

af huru stor betydelse det vore för ett intensivt bedrifvande af de

arbeten, som tillhörde de här ifrågavarande professurerna, att dessas innehafvare

vore boende i omedelbar närhet af de respektive institutionerna, och

då denna förmå# för närvarande funnes för åtminstone två af de professurer,

hvilkas institutioner vore inrymda på institutets tomt, kunde lärarekollegium

ej annat än på det lifligaste beklaga, om den hädanefter skulle

blifva inskränkt till en enda. Skulle byggnadens delvisa rifning ej

kunna förekommas och beviljades ej statsmedel till utförande af öfverintendentsembetets

förslag A, blefve det en gifven sak, att staten under

alla förhållanden finge bekosta den nödiga iståndsättning^! af huset efter

rifningen, och denna iståndsättning skulle, enligt öfverintendentsembetets

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Åttonde hufvudtiteln.

förslag B, uppgå till 9,000 kronor. En annan omedelbar följd blefve

den, att, då en boställsvåning, som innehafves af en professor mot löneafdrag

af 600 kronor, borttoges, staten omedelbart finge utbetala 600

kronor årligen för att fylla lönen till det belopp, som professorn bar sig

tillförsäkradt, om han ej innehar boställsvåning. Under dessa förutsättningar

har lärarekollegium uti sin förutnämnda skrifvelse gjort följande

framställning:

Genomförandet af öfverintendentsembetets förslag A medför en

kostnad af ................................................................................... kr. 20,000

Staten deltager i denna kostnad med den summa, som

under alla förhållanden skulle behöfvas för husets

iståndsättande med uppoffring af boställsvåningen,

„ nemligen...................................................................... kr. 9,000

Återstående........................................................................ » 11,000 » 20,000

erbjöde sig lärarekollegium att genom lån på enskild väg för institutet

anskaffa och till öfverintendentsembetet öfverlemna på vilkor, att tillbyggnaden

och dermed i sammanhang stående ändringar genom öfverintendentsembetets

försorg och på dess ansvar utfördes i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med alternativet A, men med iakttagande af vissa i ett den

underdåniga skrifvelsen bifogadt förslag gjorda ändringar.

Vidare hemställer lärarekollegium, att, då boställsvåningen på detta

sätt bibehölles, icke på statens bekostnad utan genom på enskild väg för

ändamålet anskaffade medel, de 600 kronorna måtte utgå såsom lönefyllnad

för boställsliafvaren men årligen lemnas till institutet för att användas till

förräntning och amortering af förutnämnda lån, genom hvars anskaffande

boställsinnehafvaren erhållit våning i stället för den nämnda summan kontant.

Tillbyggnaden blefve statens egendom. Räntan å lånet beräknades

till fyra procent och hvad som efter dess täckande återstode af de årligen

utgående 600 kronorna ginge till amortering, hvarigenom lånet i dess

helhet skulle vara amorteradt på 33% år. Sedan lånet blifvit- fullständigt

amorteradt, kunde anslaget å 600 kronor indragas eller dermed förfaras,

på sätt Eders Kongl. Maj:t täcktes bestämma.

Mot öfverintendentsembetets förslag A, om hvars utförande här vore

fråga, kunde, anför lärarekollegiet vidare, anmärkas, att alla lägenheterna

i den nya tillbyggnaden blefve enligt detsamma lika låga som i den gamla

byggnaden och att särskildt professorsvåningen härigenom fortfarande

blefve i detta hänseende mindre tidsenlig. Byggde man nytt, vore det, anmärker

lärarekollegiet, skäl att göra detta på sådant sätt, att åtminstone det

nytillkomna kunde tillfredsställa stegrade fordringar. Skälet, hvarför lägen
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln. 119

heterna ej blifvit höjda hade helt naturligt varit hänsyn till kostnaden;

man hade bemödat sig att göra denna billig och så litet betungande för

staten som möjligt. Saken stälde sig annorlunda, då, såsom lärarekollegium

föreslagit, det ej blefve staten, som bekostade sjelfva tillbyggnaden. Samme

arkitekt, som inom öfverintendentsembetet uppgjort föregående förslag,

hade emellertid upprättat ett nytt, lärarekollegiets skrifvelse bifogadt förslag

för tillbyggnaden m. in., enligt hvilket hela inredningen väl bibehölles,

sådan den vore i alternativet A, men våningen en trappa upp sarfit vindsvåningen

erhölle en lämplig förhöjning ej blott i sjelfva tillbyggnaden utan

jemväl i den bibehållna förutvarande salen till professorsvåningen, och hela

denna våning vunne härigenom högst betydligt. Den blefve, om detta

förslag utfördes, förträfflig och fullt motsvarande de anspråk, som på en

dylik våning med fog kunde ställas. På samma gång vunne byggnadens

fasader såväl åt Handtverkaregatan som åt Owengatan och parken betydligt

i utseende. Det vore emellertid gifvet, att dessa ändringar i alternativet

A skulle medföra något ökade kostnader, men denna ökning vore

dock obetydlig i förhållande till de i flera hänseenden vunna fördelarne.

Kostnadsberäkningen utvisade, att hela den ökade kostnaden skulle belöpa

sig till 1,900 kronor. Enligt denna beräkning skulle hela tillbyggnaden

med tillhörande ändringar af gamla huset uppgå till 19,214 kronor 62

öre, en summa, som läge inom den, hvilken af öfverintendentsembetet upptagits

för utförandet af dess alternativ A. Ty kostnadsberäkningen för

detta senare alternativ uppginge i sjelfva verket blott till 17,314 kronor

57 öre, ehuru embetet förslagsvis afrundat summan till 20,000 kronor,

antagligen för att vara försäkradt om att kunna möta tillkommande oförutsedda

utgifter. Lärarekollegiet toge för afgjordt, att öfverintendentsembetet

måste fordra, att äfven för utförandet af det nu framlagda förslaget

en lika stor summa stäldes till dess disposition för oförutsedda utgifters

bestridande. Hvad som härför erfordrades vore naturligtvis ett

tillskott utöfver förut beräknade 20,000 kronor af jemnt så mycket, som

det nya förslaget blefve dyrare, eller 1,900 kronor. Detta tillskott vore

lärarekollegiet genom en dess medlems offervillighet i tillfälle att erbjuda;

och kunde lärarekollegiet sålunda förbinda sig att till öfverintendentsembetet

öfverlemna nämnda summa för att i män af behof användas utan

någon slags återbetalningsskyldighet för hvad som till byggnaden åtgått.

Af det nu anförda framginge, att, ifall det af lärarekollegiet framlagda

förslaget vunne Eders Kongl. Maj:ts bifall och komme till utförande, professorsvåningen

bibehölles med alla de ovärderliga fördelar, som derigenom

tillskyndades undervisningen och det vetenskapliga arbetet; den vunne dertill

eu högst betydlig förbättring; nästan hälften af biblioteks- och boställs
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Åttonde hufvudtiteln.

huset räddades från förstöring; byggnaden vunne mycket i utseende åt

omgifvande gator och park, och allt detta utan att staten behöfde offra

ens det ringaste belopp utöfver hvad det skulle kosta staten att nödtorftigt

igensopa spåren efter rifningen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t anbefalt kanslern för rikets universitet att

öfver lärarekollegiets ifrågavarande framställning afgifva utlåtande, har

lärarekollegium, som af universitetskanslern lemnats tillfälle att ånyo yttra

sig i ärendet, i skrifvelse till kanslern hemstält, att, då för ett medgifvande

från Eders Kongl. Maj:ts sida att, på sätt lärarekollegiet föreslagit, anskaffa

medel för den ifrågasatta tillbyggnaden, först erfordrades, att Riksdagen

beviljade en lönefyllnad af 600 kronor till vederbörande professor i stället

för boställsvåningen, kanslern måtte hos Eders Kongl. Maj:t utverka nådig

proposition till Riksdagen om höjande af den ordinarie staten för institutet

med sistnämnda belopp, hvilket, på sätt förut nämnts, skulle af lärarekollegiet

disponeras för amortering af det lån, som af lärarekollegiet skulle

upptagas till bestridande af de ökade kostnaderna för utförande af alternativet

A. Dessutom har lärarekollegiet i sin sistnämnda skrifvelse meddelat,

att kollegiet af stadens vederbörande myndigheter utverkat, att ingen

rifning af byggnaden behöfde göras tidigare, än att den för gatuutvidgningen

behöfliga tomtdelen, der huset står, kunde i afröjdt skick öfver1

em nas vid utgången af maj månad 1896, i följd hvaraf byggnaden kunde

qvarstå i alldeles orubbadt skick ända till slutet af nämnda månad.

Uti eget underdånigt utlåtande har universitetskanslern på det lifligaste

biträdt lärarekollegiets framställning; och öfverintendentsembetet,

som derefter hörts i ärendet, har såväl förordat till- och ombyggnadens

verkställande i enlighet med det af lärarekollegiet ingifna förslaget som

efter moget öfvervägande förklarat sig anse det af lärarekollegiet såsom

nödigt pröfvade kostnadsbeloppet 21,900 kronor vara för ändamålet tillräckligt.

Hvad af lärarekollegiet anförts för om- och tillbyggnadens verkställande

i enlighet med det af kollegiet förordade förslaget finner jag förtjena

nådigt afseende; men då det af lärarekollegiet föreslagna sätt för

anskaffande af de för ändamålet erforderliga medel synts mig mindre

tilltalande, hemställer jag, jemväl med hänsyn till det jemförelsevis ringa

belopp, som är i fråga, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att lärarekollegiet, på sätt förut omnämnts,

derest sådant befinnes erforderligt, för ändamålet på enskild väg anskaffar

intill 1,900 kronor, på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 20,000

s. 121 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

121

kronor för om- och tillbyggnad af Karolinska institutets biblioteks- och

boställshus i hufvudsaklig öfverensstämmelse med lärarekollegiets förslag.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

För att äfven under år 1897 må beredas tillfällig löneförbättring åt [48.]

lärarne vid de allmänna läroverken och pedagogierna, att utgå efter sammariii/% ‘»negrunder

som för innevarande år, hemställer jag i underdånighet, att Eders forbattr,n9- Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1897 anvisa

enahanda belopp, som för ändamålet är i detta års riksstat uppfördt, eller

845,725 kronor.

Likaledes hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till arfvoden [49.]

åt extra lärare samt till arfvo desförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare Arfvoden åt

vid de allmänna läroverken af Riksdagen på extra stat för år 1897 äska ext™ lafaTt

enahanda belopp, som under de senaste åren anvisats, eller tillsammans

100,000 kronor.

Vid de tre senaste riksdagarne hafva till bestridande af förhöjd af- [50.]

Våning åt ordinarie teckningslärare vid rikets allmänna läroverk under tjenst- Aflöning åt

ledighet på grund af sjukdom beviljats förslagsanslag på extra stat till belopp

af 3,000 kronor; och får jag i underdånighet hemställa, det Eders sjukdom.

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1897 på extra

stat bevilja ett förslagsanslag å 3,000 kronor för sagda ändamål.

Nya elementarskolan.

För att anskaffa tjenligare lokaler för Nya elementarskolan i Stock- [51.]

holm gjorde Eders Kongl. Maj:t redan år 1887 framställning till Riks-Tillbyggnad af

dagen om beviljande af medel till uppförande för skolan af en ny byggnad Skolans “hlZ

å den kronan tillhöriga tomten i qvarteret Edelman mindre å Östermalm.

Då detta förslag icke vann Riksdagens bifall, aflat Eders Kongl. Maj:t på

ny framställning af skolans direktion proposition till 1894 års riksdag,

att Riksdagen, som i skrifvelse den 12 maj 1888 förklarat, att vagnskjulet

i qvarteret Beridarebanan finge försäljas och de inflytande medlen ingå

till statsverket, måtte medgifva, att för om- och tillbyggnad af Nya elementarskolans

nuvarande hus måtte upplåtas den statsverket tillhöriga

dittills af hofstallet disponerade delen af sistnämnda qvarter, samt att åt Nya

Bill. till Rikad. Prat. 1890. 1 Hand. 1 Afd. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Åttonde hufvudtiteln.

elementarskolan måtte för utförande af berörda byggnadsföretag beviljas

ett räntefritt statslån å 220,000 kronor att återbetalas under loppet af

fyratio år med 5,500 kronor årligen. I sitt utlåtande öfver denna proposition

yttrade statsutskottet, bland annat, att Stockholms stad syntes utskottet

hafva liknande förmåner af Nya elementarskolan, som andra städer

hade af de allmänna läroverk, som i dem vore förlagda, samt att man

derför icke utan skäl kunde begära af Stockholm med afseende å Nya

elementarskolan detsamma, som kräfdes af andra samhällen i fråga om

skyldighet att förse sina läroverk med nödiga byggnader. Om ett erbjudande

gjordes åt staden att under vissa vilkor öfvertaga eganderätten

till de fastigheter, som för Nya elementarskolan vore föreslagna att tilleller

ombyggas, förestälde sig utskottet, att förhoppning skulle kunna finnas

derom, att detta läroverks behof af lämpligt lärohus skulle genom Stockholms

stad varda tillgodosedt. Och funne sig utskottet, som icke ansåge

sig böra afgifva något närmare yttrande om de möjliga vilkoren för eu

eventuel uppgörelse i antydda syfte, på grund af hvad utskottet anfört och

med hänsyn jemväl till den för ifrågavarande ändamål mera ovanliga form

för statens mellankomst, som här föreslagits och hvilken ej synts utskottet

tilltalande, icke kunna tillstyrka bifall till framställningen. Denna blef äfven,

sedan kamrarne med afseende å densamma stannat i olika beslut, af Riksdagen

afslagen.

Med anledning häraf har Nya elementarskolans direktion, som med

största bekymmer erfarit den utgång, skolans byggnadsfråga jemväl denna

gång fått röna, i skrifvelse den 28 september 1894 anhållit, att, då det

vore af vigt att få utredt, huruvida och i hvad mån Stockholms stad,

med hänsyn till de fördelar, som Nya elementarskolans verksamhet onekligen

beredde hufvudstadens invånare, skulle vara villig att på ett eller

annat sätt bidraga till skolans förseende med utvidgade och förbättrade

lokaler i öfverensstämmelse med ett af intendenten G. Dahl år 1887 uppgjordt

förslag till det nuvarande skolhusets om- och tillbyggnad, för hvilket

förslags utförande kostnaden skulle, tomten oberäknad, uppgå till i rundt

tal 220,000 kronor, Eders Kongl. Maj:t täcktes i angifvet syfte infordra

yttrande från Stockholms stadsfullmägtige och sedermera till Riksdagen aflåta

förnyad nådig proposition i ämnet.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i följd häraf funnit godt att genom nådig

remiss till öfverståthållareembetet infordra yttrande i förberörda hänseende

från Stockholms stadsfullmägtige, hafva dessa i skrifvelse den 13 nästlidne

november till en början erinrat, att Nya elementarskolan, som på grund

af nådiga brefvet den 20 juni 1827 inrättats för att vinna tillfälle till anställande

af prof med olika lärometoder, allt ifrån sin tillkomst ansetts

s. 123 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

123

såsom en statens anstalt, för hvars behof af byggnader statsverket ständigt

dragit försorg och i sådant afseende bekostat det nuvarande läroverkshuset,

ursprungligen afsedt för 200 lärjungar, samt vidare i hufvudsak anfört

följande.

Stockholms stads åligganden i fråga om läroverken inom hufvudstaden

vore väsentligen bestämda genom nådiga brefvet den 12 mars 1875. Genom

detta och några senare bestämmelser faststäldes det, att i Stockholm skulle

finnas sex allmänna läroverk, nemligen ett fullständigt på klassiska linien

och ett fullständigt på reallinien å Norrmalm, ett fullständigt på båda

linierna å Södermalm samt tre femklassiga: Östermalms, Jakobs och Katarina,

hvaremot Nya elementarskolan i berörda nådiga bref alls icke omnämndes.

Först nyligen hade staden med uppoffrande af betydande kostnader fullgjort

sina förpligtelse!’ i fråga om anskaffande af byggnader för omförmälda

sex läroverk, hvarigenom stadens behof af läroverksbyggnader åtminstone

för den närmaste tiden kunde anses uppfyldt. Att stadens skyldighet

att bekosta byggnader för allmänna läroverk härstädes blifvit fullgiord

i enlighet med derom gifna föreskrifter, kunde så mycket mindre betviflas,

som det stadsfullmägtiges beslut, hvarpå kong! brefvet den 12 mars 1875

grundade sig, uttryckligen, enligt hvad kongl. brefvet den 24 maj 1867

gåfve vid handen, afsett allenast att på hela Stockholms kommun öfverflytta

den skyldighet att bekosta läroverkslokaler jemte rektorsboställen,

som dittills tillhört en hvar af de territoriella församlingarna. Förhållandet

med Nya elementarskolan, hvars lokaler staten vid denna profskolas

upprättande och ställande under särskild styrelse redan från början anskaffat

och under den tidrymd af fyratio år, som förflutit innan kommunen

i sin helhet öfvertagit befattningen med de allmänna läroverkens byggnader,

bekostat, förutsattes derför också skola fortfara efter detta öfvertagande.

Stadsfullmägtige hade emellertid ej kunnat för sig dölja, att ett allt

för strängt vidhållande af denna ståndpunkt kunde, med hänsyn till det

som hittills tilldragit sig i Nya elementarskolans byggnadsfråga, medföra

känbara olägenheter. Denna skolas lokaler hade underbett fjerdedels århundrade

erkänts vara mycket otillfredsställande, och ehuru skolans målsmän

under denna tid upprepade gånger vändt sig till statens myndigheter

för att än på ett, än på ett annat sätt få de anmärkta bristerna afhjelpta,

hade dessa bemödanden ännu icke krönts med någon framgång. Den behandling,

ärendet vid 1894 års riksdag erhållit, visade alltför tydligt, att

till och med det till en så begränsad kostnad som 220,000 kronor beräknade

byggnadsföretag, som då förelåg, och för hvilket kostnaden delvis

skulle bestridas af läroverket sjelft, icke hade någon utsigt att vinna af
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Åttonde hufvudtiteln.

seende hos Riksdagen, med mindre än att Stockholms kommun under en

eller annan form lemnade något bidrag. Stadsfullmägtige hade under sådana

omständigheter dragit i betänkande att afvisa den till dem gjorda

framställningen och derför funnit sig böra, oaktadt, enligt hvad ofvan

visats, någon skyldighet för staden ej funnes att taga befattning med anskaffande

af förbättrade lokaler för ifrågavarande läroverk, göra hvad på

stadsfullmäktige berodde för att emellan staten och kommunen åstadkomma

en samverkan i syfte att det senast ifrågasatta byggnadsföretaget skulle

kunna utan betungande utgifter för någondera bringa frågan till en från

alla synpunkter önskvärd lösning samt leda derhän, att Nya elementarskolan,

med bibehållande af sin nuvarande egenskap af profläroverk, blefve satt i

tillfälle att meddela undervisning i tjenliga lokaler. Till grundval för eu

sådan samverkan hade 1894 års kongl. proposition i ämnet synts vara

lämplig.

Ett räntefritt lån å 220,000 kronor, som under loppet af 40 år inlöstes

med en årlig kapitalbetalning af 5,500 kronor, motsvarade i rundt

tal efter en räntefot af 372 procent ett kontant anslag vid tiden för lånets

utgifvande af 103,000 kronor. Detta vore således den uppoffring, Kongl.

Maj:t ifrågasatte, att Riksdagen skulle ikläda staten för tillbyggnaden af

Nya elementarskolans hus. Om nu kommunen erbjöde sig att dela denna

uppoffring så, att staden betalade 55,000 kronor, derest staten lemnade

det omtalade lånet, förestälde sig stadsfullmägtige, att Stockholm för ifrågavarande

ändamål gjort allt, som rimligtvis kunde begäras. Då emellertid

betänkligheter mot den valda formen af ett räntefritt lån till en statens

institution inom Riksdagen yppats, ville stadsfullmägtige alternativt föreslå,

att kommunen till bekostande af ny- och tillbyggnaden lemnade Nya elementarskolans

direktion ett räntefritt lån af 220,000 kronor, att återgäldas

med 5,500 kronor om året i 40 års tid, under vilkor att staten till betäckande

af en del af den förlust, som genom räntans efterskänkande uppstode

för kommunen, lemnade staden ett kontant belopp af 55,000 kronor.

För båda fallen hade stadsfullmägtige ansett sig böra i beslutet angifva

den helt och hållet tillfälliga egenskapen af stadens bidrag.

På grund af det nu anförda hafva stadsfullmägtige med anledning af

den emottagna remissen beslutit:

att, under förutsättning och vilkor att Nya elementarskolan fortfarande

blir en profskola, för hvilken staten bekostar lokal, samt att Kongl. Magt

före utgången af år 1896 fattar beslut om en ny- och tillbyggnad för

samma skola i enlighet med det för 1894 års riksdag framlagda förslag,

antingen Stockholms stad skall till nämnda byggnadsföretag bidraga

s. 125 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

125

med ett anslag för en gång af 55,000 kronor, att utbetalas sedan Kongl.

Maj:t beslutit detsammas utförande,

eller ock Stockholms stad för ändamålet lemnar skolans direktion mot

en af densamma utfärdad förbindelse ett räntefritt lån å 220,000 kronor,

att återbetalas under loppet af de efter lånets utgifvande närmast följande

fyratio åren med 5,500 kronor årligen, under vilkor att statsverket, när

lånet till nämnda direktion utgifves, till staden utbetalar ett belopp af

55,000 kronor; skolande lånet till nämnda direktion utlemnas senast tre

månader efter det Kongl. Maj:ts beslut om byggnadsföretagets utförande

blifver staden delgifvet.

Statskontoret, hvars utlåtande öfver detta stadsfullmägtiges alternativa

förslag infordrats, har deri framhållit, att antagandet af det senare alternativet

skulle omedelbart innebära en kontant utgift för statsverket af 55,000

kronor, under det att, om det första alternativet antoges och staten således

till ifrågavarande byggnadsföretag beviljade ett räntefritt lån å 220,000

kronor att återbetalas med 5,500 kronor årligen under fyratio år mot det

att Stockholms stad till statsverket kontant inbetalade 55,000 kronor, det

sålunda utgifna statslånet, efter afdrag såväl af Stockholms stads bidrag

som af kapitalvärdet af den skolan åliggande återbetalningsskyldigheten,

motsvarade ett kontant statsanslag, hvars storlek vore beroende af den

räntefot statsverket under lånetiden beräknade. Enligt beräkning, som statskontoret

låtit verkställa, uppginge nemligen detta statsanslag,

under förutsättning af en räntefot af 3,93 procent till 55,000 kronor,

eller samma belopp, som statsverket skulle få utgifva, om förslagets andra

alternativ antoges; och

under förutsättning af en räntefot högre än 3,93 procent till mera

än 55,000 kronor — t. ex. till 56,140 kronor efter eu räntefot af 4

procent; men

under förutsättning af en räntefot lägre än 3,93 procent till mindre

än 55,000 kronor — t. ex. till 47,550 kronor efter en räntefot af 3''/•>

procent och till 37,870 kronor efter en räntefot af 3 procent.

Då räntefoten för svenska statspapper för närvarande vore lägre än

3,93 procent och anledning saknades att densamma under den närmaste

framtiden komme att väsentligen stiga, syntes det statskontoret visserligen,

att det första af Stockholms stads alternativa anbud skulle, om frågan uteslutande

betraktades ur nyssberörda synpunkt, för statsverket vara förmånligare

än det andra. Men toges jemväl i öfvervägande de vid frågans

behandling hos Riksdagen uttalade betänkligheter mot den form, hvarunder

statens mellankomst i sådant fall skulle för sagda ändamål beredas,

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Åttonde hnfvudtiteln.

samt beskaffenheten af den säkerhet, som för det räntefria lånets återgäldande

under en jemförelsevis lång tidsperiod erbjudits, så ville det synas,

som skulle det ifrågavarande bidraget från statens sida för eu gång af

allenast 55,000 kronor vara att föredraga och frågans slutliga lösning

derigenom lättare vinnas. Med afseende härå funne statskontoret således

det af stadsfullmägtige framstälda andra alternativa anbudet från statens

synpunkt i sjelfva verket förtjena företrädet.

Beträffande behofvet af förbättrade och utvidgade lokaler för Nya

elementarskolan samt det nu ifrågasatta sättet för fyllande af detta behof

anhåller jag att få i minnet återkalla hvad jag med afseende härå hufvudsakligen

yttrade till statsrådsprotokollet den 13 januari 1894.

Enligt direktionens framställningar meddelades om lokalernas beskaffenhet

följande.

I anledning af det stora antalet inträdessökande höjdes år 1862 skolans

lärjungeantal från 200 till 300, af hvilka dock ungefär en tredjedel

måste inrymmas i en förhyrd, på andra sidan om skolgården belägen lokal

i huset n:r 1 vid östra Beridarebansgatan, numera Sergelgatan. Det vore

i första rummet denna, af skolans lägre klasser begagnade lokal, som

vållade de ofvannämnda olägenheterna. Förste stadsläkaren i Stockholm

och den vid skolan anstälde läkaren, hvilka på direktionens anmodan

besigtigat denna lokal ur sanitär synpunkt, hade derom afgifvit det

yttrande, att rummen i allmänhet vore trånga och öfverbefolkade, att

de saknade den för skolungdom i synnerhet erforderliga luftvexling och

ljus, samt att de vore i hög grad osunda och alldeles icke motsvarande de

anspråk, man i vår tid stälde på en offentlig undervisningsanstalt. Och

efter en på uppdrag af Stockholms stads helsovårdsnämnd verkstäld undersökning

af luftvexlingsanordningarna i hufvudstadens skolor hade förrättningsmännen,

dåvarande sundhetsinspektören doktor E. Almqvist och

lektorn vid tekniska högskolan O. E. Westin, uttalat det omdöme, att

ifrågavarande skolrum vore i hygieniskt hänseende de sämsta af de lokaler,

som begagnades för Stockholms läroverk, och borde ju förr desto hellre

utbytas mot andra tidsenligare. Ett par af dessa, alla å nedre botten belägna,

rum beräknades lemna hvarje lärjunge endast respektive 179 och

154 kubikfot luft, under morgonbönen till och med endast 117 kubikfot.

Luftvexlingen försigginge endast genom s. k. dragrutor i fönstren, hvilka

i allmänhet icke kunde hållas öppna under lektionerna, i följd hvaraf

luften i rummen vanligen kändes mer eller mindre förskämd. Den naturliga

belysningen i åtminstone två af rummen vore sådan, att under de

mörkare vinterdagarne lampor måste nyttjas äfven under den ljusaste delen

s. 127 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 127

af dagen. Tre af rummen läge omedelbart invid den starkt trafikerade

gatan och fyra befunne sig under generalstabens litografiska anstalts

tryckeri. Från dessa två håll förorsakades ett buller, hvaraf både lärare

och lärjungar i hög grad lede, och hvilket stundom vore så starkt, att

undervisningen endast med största svårighet kunde försiggå. Rummens

inbördes läge vore ock synnerligen olämpligt för en skollokal, enär ett af

dem måste tjena såsom genomgångsrmn till tre af de öfriga. Samma

rum hade en långsträckt och oregelbunden form, som gjorde en öfverblick

af de i rummet församlade lärjungarne omöjlig. De ifrågavarande förhyrda

lokalerna, huru olämpliga de än befunnes, vore dock för närvarande

alldeles oumbärliga, ty det vore omöjligt att på ett icke alltför stort afstånd

från skolhuset anskaffa någon till skollokal för 100 lärjungar användbar

lägenhet, försedd med gård, tillräckligt stor till lekplats,

Delningen af skolans lärjungar på två från hvarandra skilda afdelningar

medförde naturligen icke ringa svårigheter, i synnerhet vid disciplinens

uppehållande och rektors öfvervakande af det hela, svårigheter, som blifvit

ännu större derigenom, att under de senare åren tredje klassen icke kunnat

i sin helhet förläggas till någondera afdelningen, utan måst fördelas på

begge.

Nya elementarskolans egentliga lärohus, n:r 2 vid Vestra Beridarebansgatan,

nu Slöjdgatan, hvilket hus på statens bekostnad uppförts, vore ej

heller fullt lämpligt och tillräckligt. Den i detta hus befintliga gymnastiksalen

vore för liten för sitt ändamål. Men ännu värre vore, att den måste

begagnas till dagligt samlingsrum och förvarande af ytterplagg för alla

de • lärjungar, som undervisades i detta hus, emedan något annat rum för

dessa ändamål icke funnes. Följden häraf vore, att golfvet i detta rum

ständigt nedsmutsades och rummet fyldes med tjockt dam, hvilket särskildt

under de gymnastiska öfningarna måste inverka skadligt på ungdomens

andedrägtsorganer. Denna sal måste derför snarare betraktas såsom eu

förstuga eller tambur än såsom en gymnastiksal. Direktionen hade också,

förnämligast af denna anledning, men äfven emedan gymnastiksalens läge

omedelbart invid fem läsrum, till hvilka, äfvensom till ett sjette, den utgjorde

den enda genomgången, omöjliggjorde gymnastiköfnings hållande

samtidigt med lektioner i dessa rum, sedan år 1880 sett sig nödsakad att,

öfverflytta skolans hela gymnastikundervisning till gymnastiska centralinstitutet,

oaktadt de ganska stora olägenheter, som följde af en sådan

anordning.

Särskildt rum för teckningsundervisningen saknades. För denna undervisning

hade derför måst användas stora samlings- och öfverläsningssalen,

hvilken icke i ringaste mån vore inredd för sådant ändamål. Härigenom

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Åttonde hnfyndtiteln.

vållades svårigheter af flera slag, och teckningslärarens upprepade klagomål

öfver missförhållandena hade ock förmått direktionen att söka någon

utväg till deras afhjelpande. Genom tillmötesgående af styrelsen för den

i samma qvarter befintliga tekniska skolan stäldes vårterminen 1881 en af

dennas ritsalar till Nya elementarskolans disposition på vissa tider, och

dit förlädes de högre klassernas undervisning i teckning; men denna anordning

upphörde redan med vårterminen 1888, enär tekniska skolan för

sin egen verksamhet behöfde den upplåtna salen. Derefter hade man

genom sammanslagning af två mindre rum i läroverkshuset till ett större

sökt bereda en åtminstone möjlig lokal för den s. k. konstruktionsritningen,

hvilken icke kunde utföras i stora arbetsrummet.

Bland öfriga brister och olägenheter, hvarmed lärohuset vore behäftadt,

kunde i korthet nämnas: att särskildt musikrum saknades; att de för de

naturhistoriska, fysikaliska och kemiska samlingarna och för lektioner i

dessa ämnen afsedda rummen dels vore för små och mörka, i synnerhet

efter uppbyggandet af tekniska skolans hus, dels måste, till stort men för

samlingarnas bevarande, dagligen användas till lektioner äfven i andra

ämnen; att läsrummens antal äfven för öfrigt vore för litet, så att ganska

ofta ett eller annat läslag måste hafva sin lektion i stora öfverläsningssalen,

hvilket aldrig borde ifrågakomma; att lärarnes samlingsrum och

rektors expeditionsrum — begge entresolerade — vore för små, laga och

mörka, det förra derför också omöjligt att begagna vid kollegiets sammanträden,

hvilka hölles i ett af läsrummen; samt att skolans växande bokförråd

vore i behof af ökadt utrymme.

Direktionens framställningar om svårigheternas afhjelpande genom

skolhusets ombyggnad ledde af åtskilliga orsaker ej till någon åtgärd;

men år 1887 afläts, såsom förut är nämndt, nådig proposition om anslag

till en ny byggnad för skolan på annan plats.

Såsom skäl för sitt afslag å denna proposition har Riksdagen anfört,

förutom den betydliga kostnaden, dels att omsorgen att anskaffa och underhålla

lämpliga lokaler för läroverken enligt nu gällande bestämmelser vore

en angelägenhet för kommunerna samt läroverken sjelfva, i den mån deras

byggnadskassor dertill lemnade tillgång, men att något bidrag från Stockholms

kommun icke ifrågasatts och att vid Nya elementarskolan icke bildats någon

byggnad skassa, dels ock att skollokalernas otillräcklighet och olämplighet

till ej ringa del kunde anses bero derpå, att skolbyggnaden, ehuru endast

beräknad för 200 elever, numera användes för ett till ungefär 300 ökadt

antal lärjungar, samt att den närmaste utvägen att afhjelpa de anmärkta

bristerna vore att inskränka elevantalet, då lokalerna utan tvifvel skulle

bättre än nu förslå och endast en ändamålsenÄgare inredning af åtskil
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

129

liga lokaler erfordras, hvilken kunde med jemförelsevis ringa kostnad

åstadkommas på sådant sätt, att läroverket kunde fylla den särskilda uppgift,

som vore detsamma anvisad. Detta sist anförda skäl hade skoldirektionen

i skrifvelse den 26 september 1887 upptagit till bemötande; och

då direktionens i detta afseende gjorda framställning synts var af vigt

för frågans bedömande, har jag ansett mig böra deraf meddela det hufvudsakliga.

Till en början sökte direktionen visa, att, äfven om antalet elever

minskades till 200, den nuvarande byggnaden ändock blefve alldeles otillräcklig.

Minst 12 egentliga läsrum blefve nemligen äfven i sådant fall

nödiga. De fyra lägsta klasserna kräfde naturligtvis alltid hvardera ett

rum. För klasserna 5—7 behöfdes tillsammans åtta rum. De olika linierna

i dessa klasser och lärjungarnes väsentligen olika ståndpunkt i de

särskilda ämnena fordrade nemligen ett relativt stort antal rum äfven för

ett mindre antal lärjungar. Hvad rummens storlek anginge, borde golfytan

i ett medelstort klassrum beräknas till något mer än 51 qvadratmeter.

Med antagande af denna norm för utrymmet skulle de tolf för

skolan erforderliga läsrummen upptaga en golfyta af tillsammans 614,4

qvadratmeter. Läroverket förfogade nu i sin ursprungliga lokal öfver åtta

läsrum, nemligen sex på nedre botten och två en trappa upp. Visserligen

hade ytterligare ett rum vunnits genom inredning på vinden, men

detta vore så litet och olämpligt, att det ej borde tagas i beräkning.

Flera af förenämnda åtta rum vore emellertid allt för små för att medgifva

den inredning, som kräfdes ur så val pedagogisk som hygienisk synpunkt,

hvarför ett grundligt omordnande af dem blefve oundgängligen

nödvändigt, om läroverkets intressen skulle behörigt tillgodoses. Endast

golfytan af dessa rum, ej deras antal, kunde alltså här komma i betraktande.

Den af skolan förhyrda, på andra sidan af gården belägna undervisningslokalen

hade, såsom förut visats, för länge sedan af stadens helsovårdsmyndigheter

ansetts i hög grad olämplig, hvadan det för skolan måste

betraktas som ett oafvisligt önskningsmål att icke någon längre tid behöfva

vidare använda denna lokal.

Gollytan i de åtta läsrummen i den egentliga läroverksbyggnaden utgjorde

tillsammans 285,09 qvadratmeter. Den brist, som behöfde fyllas

iör att skolan skulle erhålla de 12 ofvannämnda läsrummen, utgjorde

följaktligen ej mindre än 328,71 qvadratmeter. Denna brist skulle, om

man anslöte sig till Riksdagens skrifvelse, fyllas på bekostnad af de stora

salarne. Hvad då först beträffade samlingssalen ä nedre botten (återstoden

af den ursprungliga gymnastiksalen och dess tambur), kunde skolan icke

undvara denna. Någon annan plats för lärjungarnes kläder funnes nem
Bih.

till Kikad. Krut. 1896. 1 Samt. 1 Afd. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Åttonde hufvndtiteln.

ligen ej, då korridorer alldeles saknades inom skolhuset. På grund af

denna brist äfvensom af den orsak, att enligt Nya elementarskolans nu

gällande system inga egentliga klassrum förekomme för de högre klasserna,

måste denna sal äfven användas såsom lärjungarnes samlingsplats före

lektionstidernas början, hvarjemte den utgjorde det enda ställe, hvarest de

kunde vistas under rasterna i händelse af dåligt väder. Man kunde möjligen

föreställa sig, att endast eu del af den ganska stora salen, hvars

golfyta är 253,78 qvadratmeter, vore för dessa ändamål behöflig. Erfarenheten

visade dock, att nu, då öfverskolans omkring 200 elever samlades

der, utrymmet vore så fullständigt upptaget, att det icke utan svårighet

skulle kunna inskränkas. Redan nu blefve luften dålig, då lärjungarne

någon längre stund vore samlade der. Skulle för ölrigt någon verklig

fördel beredas undervisningen genom anlitande af salen på nedre botten,

måste väl hela sidan åt gatan upptagas af läsrum, hvilka blefve ungefär

lika stora med de nu åt gården liggande rummen. Men då återstode blott

en mörk gång af ungefär 120 qvadratmeters golfyta. Denna blefve tydligen

för det afsedda ändamålet otillräcklig och dessutan, i brist på ljus

och luftvexling, i högsta grad otjenlig. Hade man ansett sig kunna minska

samlingssalen å nedre botten, skulle helt visst redan förut, då den

upphörde att användas som gymnastiksal, ännu flera läsrum blifvit förlagda

dit, då skolan vore så illa lottad i fråga om utrymme för undervisningen.

För öfrigt skulle eu sådan åtgärd för all framtid beröfva skolan

utsigten att kunna förlägga gymnastikundervisningen tillbaka till läroverket.

På nedre botten kunde således icke något utrymme för skolan

vinnas. Det återstode nu att tänka på den stora salen en trappa upp,

hvilken användes såsom bön- och högtidssal äfvensom, enligt nu gällande

system, såsom öfverläsnings- och skrifrum. Naturligtvis kunde en dylik

sal icke undvaras, hvarjemte den borde beräknas ej blott för lärjungarne,

utan ock för allmänhetens besök vid afslutningar och dylikt. Dess golfyta,

377 qvadratmeter, vore onekligen ganska betydlig, men dess relativt ringa

höjd, 4,51 meter, gjorde här hvarje minskning betänklig.

Hittills hade alla rum utom de egentliga läsrummen lemnats åsido.

Men utom dessa vore ganska många andra rum af nöden. Skolan behöfde

nödvändigt ett teckningsrum samt nya särskilda lokaler för de naturhistoriska,

fysiska och kemiska samlingarna, hvarje lokal med eget auditorium.

Vidare vore de lokaler, som nu användes till rektorsrum, lärarerum

och bibliotek, alldeles otillräckliga, Välbehöfligt vore nemligen, utom

större rektorsrum och lärarerum, ett direktionsrum, som äfven kunde få

begagnas såsom väntrum för dem, som besökte rektorn, samt ett någorlunda

tillräckligt utrymme för det ganska betydliga biblioteket, som nu måst

s. 131 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln.

131

inhysas på flera olika håll. Gymnastiksalen borde ej, om gymnastiken

skulle kunna rätt ordnas och lärjungarnes ledighet utan allt för stor afkortning

och på ändamålsenligt sätt komma dem till del, såsom nu ligga

utom skoltomten; dess närhet till den egentliga undervisningslokalen föreskrefves

också i allmänna läroverksstadgan § 126. I förbindelse med en

blifvande gymnastiksal vore ett större rum för förvarande af gevär, floretter,

gymnastikskor samt, under öfningarna, jemväl vissa öfverplagg,

som afläggas, en tvingande nödvändighet.

Det framginge häraf, att, äfven om antalet lärjungar nedsattes ända

till 200, den nuvarande lokalen icke på långt när skulle erbjuda nödigt

utrymme för genomförande af anordningar, som på behörigt sätt tillgodosåge

undervisningens kraf.

Det återstode nu att undersöka, huruvida den af Riksdagen ifrågasatta

nedsättningen af lärjungeantalet till 200 lämpligen kunde ega rum. Härvid

ville direktionen erinra derom, att, om de resultat, till hvilka eu profskola

kunde komma, skulle blifva tillräckligt upplysande, fordrades utan tvifvel

bland annat, att hennes lärjungeantal hölles i jemnhöjd med medeltalet

hos de läroverk, hvilka skulle tillgodogöra sig hennes erfarenhetsrön. Nya

elementarskolans egen historia gåfvc särskild anledning till en sådan erinran.

Denna skola hade nemligen under loppet af åtskilliga år med framgång

fullföljt den s. k. nya skolans program, då 1846 års skolrevision

— den sista af detta slag — företog sig att öfver det nya skolsystemet

uttala sin dom. På samma gång revisionen erkände, att hon var långt

ifrån att misskänna det för vederbörande styrelse och lärare lika hedrande

sätt, hvarpå idén af en enda skola i Nya elementarskolan blifvit stäld

i verket, eller förneka de vackra frukter, som den burit, afstyrkte hon

likväl de öfriga läroverkens ombildning efter skolans system, bland annat

af det skäl, att det pedagogiska experiment, som, anstäldt i mindre skala,

möjligen förde till önskade resultat, kunde, då det genomfördes i stort,

lätteligen misslyckas. Också framhölls kort derefter, i den kongl. propositionen

till 1844 års riksdag om anslag till egen lokal åt skolan, att det

vore framför allt vigtigt att få utrönt, om den begagnade lärometoden

blefve användbar äfven för ett större antal lärjungar. Skolans lärjungeantal

var då blott 100, men skulle, om ny byggnad erhållits, hafva ökats

till 200. Samtidigt härmed hade de s. k. katedralskolorna i Upsala och

Lund, hvilka närmast motsvarade Nya elementarskolan, respektive 296 och

147 lärjungar. Medeltalet lärjungar i de 10 öfriga stiftsstäderna var, om

deras gymnasier, lärdomsskolor och apologistskolor — eller hvad som nu

hörer till ett på båda linierna fullständigt läroverk — tillhoparäknades, 206.

Att under sådana förhållanden Nya elementarskolans direktion ansåg sig

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Åttonde hnfvudtiteln.

böra höja skolans lärjungeantal till 200, var ju ganska naturligt. Femton

år senare, vid 1858 års riksdag, då den ännu i hufvudsak gällande staten

för elementarläroverken uppgjordes, ansågs fortfarande 200 vara normalsiffran

för lärjungeantalet vid ett å båda linierna fullständigt läroverk,

och bland de 12 största af dessa fans det blott 8, som egde mer än 200

lärjungar, och icke något, som hade mer än »omkring 350». Sedan den

tiden hade medelsiffran för de fullständiga läroverken icke obetydligt ökats

och utgjorde höstterminen 1886 för de 35 högre läroverken 320 eller till

och med ännu något mera för de 18 på båda linierna fullständiga läroverken.

Häraf framginge väl, att en nedsättning af lärjungeantalet vid Nya

elementarskolan till 200 icke skulle vara en tidsenlig åtgärd, om man nemligen

allt fortfarande ville uppehålla hennes ställning såsom profskola.

Men äfven ur andra synpunkter vore förenämnda nedsättning mindre

välbetänkt, F,n af dessa vore den ekonomiska. Som bekant var en af

orsakerna till lärjungeantalets höjande år 1862, att skolan, som ensam

finge bestrida alla utgifter utom till lärarnes aflöning, deribland för alla

i lärohuset behöfliga reparationer, var i behof af ökade inkomster. Fn

återgång till förhållandena före år 1862 skulle således blott medföra ökade

utgifter för statsverket vid mer än ett tillfälle. Meiy ej nog härmed. Då

det väl knappast kunde tänkas, att det nu, mera än år 1873, då Riksdagen

bestämdt uttalade sig i motsatt riktning, kunde vara fråga om att beröfva

läroverket en af dess båda bildningslinier, vare sig den klassiska eller den

reala, skulle det onekligen blifva alltför dyrbart att bibehålla härför erforderliga

lärarekrafter för ett så ringa antal som 200 lärjungar. Beräknades

nemligen 30 lärjungar — d. v. s. normaltalet vid de allmänna

läroverk, der extra lärare äro anstälda — i hvar och en af skolans

fem nedre ett-åriga klasser, eller 150 lärjungar i dessa tillsammans, skulle

blott 50 lärjungar återstå för gymnasialklassernas båda linier, hvilket ju

innebure en uppenbar orimlighet. För öfrigt kunde det svårligen anses

staten värdigt, att den, blott för att bespara en jemförelsevis obetydlig

utgift, skulle så väsentligt inskränka skolans verksamhet som följden blefve,

om dess lärjungeantal minskades med en tredjedel, och detta på en tid,

då läroverket, fastän det nu egde mottaga 300 lärjungar, årligen nödgades

afvisa ett stort antal inträdessökande, hvilkas målsmän, trots skolans otillfredsställande

lokaler, beklagade, att hon icke hade utrymme för ett vida

större antal lärjungar — ett förhållande, som vittnade derom, att allmänheten

visste uppskatta läroverkets sträfvanden för sjelfverksamhetens större

utveckling hos de unga.

Med hänsyn till den utgång, frågan om en nybyggnad för skolan fått

inom Riksdagen, hade direktionen emellertid ansett sig böra öfvergifva

s. 133 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufYudtiteln.

133

tanken på eu sådan lösning af frågan och i stället återupptaga förslaget

om tillbyggnad å den tomt, som gränsar intill skolans hus och förut

disponerats för kongl. hofstallets räkning. Uppgörandet af ett sådant förslag

öfverlemnades åt intendenten F. G. A. Dahl såsom noga förtrogen

med denna fråga i alla dess vexlingar, hvarjemte direktionen uppdrog åt

två af sina medlemmar jemte rektor att tillsammans med Dahl göra möjliga

jemkningar i det utrymme, som förut ansetts behöfligt, och tillika

tillse, Indika af skolans nuvarande lokaler, som skulle kunna fortfarande

användas. I öfverensstämmelse härmed uppgjorde Dahl så väl ritningar

som kostnadsförslag för den ifrågasatta tillbyggnaden, hvilka med några

mindre förändringar förordades af lärarekollegiet och godkändes af direktionen

samt öfverlemnades till Eders Kongl. Maj:t med skrifvelse af den

''26 september 1887. Ehuru öfverintendentsembetet i afgifvet utlåtande

funnit sig böra — af skäl att den välbelägna tomten borde reserveras för

något större framtida byggnadsföretag — afstyrka detta förslag och i stället

förnya det år 1884 framstälda om nybyggnad åt skolan i qvarteret Edelman

mindre, hade direktionen i skrifvelse den 26 november 1890, med

öfverlemnande af yttranden från skolans rektor och lärarekollegium samt

förste stadsläkaren i Stockholm, hvilka deruti ytterligare framhållit de skolans

lokaler vidlådande många och stora brister, å nyo anhållit om aflåtande

af nådig proposition till Riksdagen om beviljande af anslag för utförande

af tillbyggnaden, den enda lösning af frågan, för hvilken enligt

direktionens tanke, någon gynsam utsigt förefunnes; och hade direktionen

i skrifvelse den 30 september 1892 vidare utvecklat nödvändigheten af

den föreslagna åtgärden. Mot ritningarna hade öfverintendentsembetet i

hufvudsak icke funnit anledning till anmärkning.

Slutligen hade direktionen i skrifvelser den 1 maj och den 26 september

1893 andragit, hurusom direktionen förestälde sig, att byggnadsfrågans

lösning lättare skulle kunna vinnas, om man ej önskade statens

medverkan till hela det erforderliga beloppet, utan inskränkte sig till att

begära ett räntefritt lån af staten för betäckande af större eller mindre

del af byggnadskostnad^!, hvilket lån småningom skulle återgäldas af skolans

tillgångar. I sådant syfte framstälde direktionen följande förslag.

Enligt det år 1887 af intendenten Dahl upprättade kostnadsförslaget för

skolhusets tillbyggnad, vid hvilket öfverintendentsembetet icke haft något

att erinra, belöpte sig hela den beräknade kostnaden till 219,825 kronor

eller i rundt tal 220,000 kronor. Erhölle skolan ett räntefritt lån af statsmedel

till hela detta belopp, skulle, enligt direktionens åsigt, detta lån

kunna återbetalas under eu tid af fyratio år med en annuitet af 5,500

kronor. Med det lärjungeantal, som skolan haft allt sedan år 1862, eller

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Åttonde hnfvudtiteln.

omkring 300, hade läroverkskassan, åtminstone under de fem senaste åren,

i medeltal årligen haft ett öfverskott af något mer än 2,500 kronor, ehuru

skolan, utom andra utgifter, under de senaste trettio åren måst erlägga en

årlig hyra af 1,500 kronor för den lokal, der skolans nedre afdelning vore

inrymd — en utgift, som efter tillbyggnadens uppförande naturligtvis

komme att upphöra, hvarigenom den årliga behållningen ökades till 4,000

kronor. Om härtill lades, att genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut

den 17 juni 1893 lärjungarnes årsafgift blifvit höjd från 45 till 50 kronor,

hvarigenom kassan vunnit en tillökning i sina årsinkomster af omkring 1,500

kronor, så kunde det med säkerhet antagas, att någon svårighet icke borde

förefinnas för skolan att erlägga det årliga amorteringsbeloppet, om detta

faststäldes till 5,500 kronor, då det ju icke borde betviflas, att skolan, som

trots sina underhaltiga lokaler hittills haft riklig tillgång på inträdessökande,

i en ny eller åtminstone väsentligen förbättrad och utvidgad lokal ständigt

skulle kunna påräkna lika stort antal lärjungar som för närvarande.

Af de kapitaltillgångar, öfver hvilka direktionen förfogade, hade direktionen

icke ansett sig kunna afstå någon del till byggnadsföretaget, enär

desamma väl behöfdes dels till anskaffande af tidsenlig inrednings- och

undervisningsmateriel, dels till bestridande af de utgifter för byggnadens

vidmakthållande, hvilka under amorteringstiden blefve nödvändiga.

Då genom det sålunda anförda torde vara ådagalagdt, å ena sidan att

Nya elementarskolan i hög grad är i behof af förbättrade och utvidgade

lokaler, samt å andra sidan att detta behof näppeligen kan på ett billigare

och ändamalsenligare sätt för närvarande fyllas, och då dertill stadsfullmägtige

i Stockholm visat sig i sin mån vilja bidraga till ändamålets

vinnande, anser jag mig på skäl, som af statskontoret andragits, böra förorda

antagandet af det senare af de alternativa förslag stadsfullmägtige

framstält, och hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

att

dels medgifva, att för tillbyggnad af Nya elementarskolans hus må

upplåtas den statsverket tillhöriga, förut af hofstallet disponerade delen af

qvarteret Beridarebanan;

dels på extra stat för år 1897 bevilja ett anslag af 55,000 kronor att

utbetalas till stadsfullmägtige i Stockholm, då dessa visat, att de till nämnda

skolas direktion för om- och tillbyggnad af skolans hus öfverlemnat ett

räntefritt lån af 220,000 kronor att af direktionen återbetalas under loppet

af de närmast följande fyratio åren med 5,500 kronor årligen;

dels slutligen för sin del godkänna de vilkor stadsfullmägtige, enligt

hvad förut meddelats, för utgifvande af berörda lån uppstält.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

135

Högre lärarinneseminariet.

För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet [52.]

af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1897, att utgå efter samma grun-ra(/“%

der som den för innevarande år beviljade, tillstyrker jag, att Eders Kongl. förbattrmsMaj:t

måtte föreslå Riksdagen att för år 1897 på extra stat anvisa enahanda

belopp som hittills, eller 4,000 kronor.

Med anledning af direktionens underdåniga framställning om fort- ^

farande anslag dels för uppehållande af den vid seminariet anordnade val- £ 1”».

fria fjerde årskursen dels för beredande af undervisning i huslig ekonomi

får jag, under åberopande af de skäl, som förut anförts för beviljande af

särskilda anslag för dessa ändamål, i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om anvisande på

extra stat för år 1897 af samma belopp som förut, eller

för uppehållande af den valfria fjerde årskursen 3,000 kronor och

för undervisning i huslig ekonomi 5,000 kronor.

Folkundervisningen.

Under flera år har Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts framställning, [54.]

till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna Löneforbättsamt

till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och till extra rTfrZe”‘vJt

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier beviljat ett anslag af 33,300 foikskoiekronor.

De skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:t att äska detta anslag,

qvarstå oförändrade, men af anledning, som förut under punkten 13 blifvit

anförd, torde beloppet kunna nedsättas med 1,500 kronor. Jag hemställer

derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till beredande

af nämnda löneförbättring och arfvoden för år 1897, enligt samma grunder,

som för år 1896 blifvit bestämda, på extra stat anvisa ett belopp af

31,800 kronor.

Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhög- [55.]

hemställer jag, att Eders Kongl. Understöd åt

för år 1897 på extra stat anvisa^T/U v.id

1 folkhögskolor.

Rektor vid folkskolelärarirmeseminariet i Falun inkom den 2 oktober [56.]

1694 till domkapitlet i Vesterås med ritningar och kostnadsförslag för Tillbyggnad

reparation samt tillbyggnad och förändring af seminariets hufvudbyggnad.(!^®^",<''

Rektorn anförde dervid, att ifrågavarande hufvudbyggnad, som blef seminariet

i Falun.

skolor, som åtnjuta bidrag åt statsmede

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att äfven

ett belopp af 15,000 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Åttonde hufvudtiteln.

färdig år 1882, ej både sedan den tiden, om han undantoge omläggningen

af yttertaket, som skedde för några år sedan, samt athjelpandet

af några smärre, mera i ögonen fallande brister, som vid de

årliga synerna påpekats, undergått någon väsentlig reparation. Derför,

och då vid de nämnda synerna blott de mest oundgängliga reparationer,

som af rektorn påyrkats, brukat i syneinstrumenten upptagas, hade

han ansett sig böra vidtala eu skicklig fackman, stadsarkitekten E. A.

Hedin i Gefle, att verkställa en noggrannare besigtning af byggnaden.

Resultatet af denna besigtning förelåge i det bifogade syneinstrumentet,

som utvisade, att bristerna å byggnaden vore rätt betydande, samt att

deras snara afhjelpande vore af behofvet påkalladt.

I sammanhang härmed hade han ansett sig böra framställa förslag

till förändrad inredning af nedre våningen i seminariets hufvudbyggnad

i förening med en mindre tillbyggnad för en trappa upp till öfre vaningen.

Den föreslagna förändringen af inredningen jemte tillbyggnaden vore

nödvändig, enär tamburerna till elevernas klassrum vore alldeles för små.

Till hvarje tambur hörde två klassrum. I den ena tamburen, som hade

en golfyta af omkring 13 qv.-meter, skulle omkring 40 elever jemte lärarne

hänga sina ytterplagg; den andra, som hade 11,10 qv.-meters yta, vore

kapprum för omkring 34 elever. Då för hvarje elev sålunda kunde beräknas

en golfyta af omkring 0,32 qv.-meter, insåges lätt, hvilken trängsel

och otrefnad måste uppstå, då eleverna skulle på- och aftaga sina ytterplagg.

Om nu dessa tamburer, som vore åtskilda genom hufvudingångens

förstuga, i hvilken äfven trappan upp till öfre våningen vore förlagd,

sammansloges med förstugan, och trappan förlädes i en särskild utbyggnaa,

så erhölles ett tillräckligt stort kapprum för eleverna, hvarjemte vunnes

den fördelen, att rektorsbostaden finge en egen ingång. Genom den föreslagna

tillbyggnaden skulle två andra fördelar vinnas. Trappuppgången

från källaren, som nu mynnade ut i den gemensamma förstugan, hvilken

derför, då ytterporten vore stängd, vore upplyld af en unken källarluft,

skulle komma att leda ut i det fria. Trappan till vinden, hvilken

användes äfven för seminariets räkning till förvaring af innanfönster,

skolmöbler och undervisningsmateriel, som för tillfället icke begagnades,

komme att mynna ut direkt i förstugan. Nu måste man för att komma

upp på vinden gå genom rektorsbostadens kök och skänkrum. , l [

De å ritningarna upptagna verandorna hade tillkommit dels för prydlighets

skull, dels för att bereda tillfälle åt eleverna att under regn- och

ovädersdagar derstädes hemta frisk luft.

Mellanväggen mellan förstugan och det till denna stötande materiel
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Åttonde Imfvudtiteln.

137

rummet hade blifvit borttagen. Härigenom skulle man kunna erhålla ett

större klassrum än det nuvarande minsta, som rymde högst 16 elever, och

detta endast med svårighet, hvarjemte ökadt utrymme för materielen erhölles.

Kostnaden för reparationerna uppginge till kronor 3,069: 90 och för

ändrad inredning jemte tillbyggnad af trapphus med verandor till kronor

7,550. Antoges båda förslagen, skulle kostnaderna för reparationerna minskas

med 171 kronor, och det hela sålunda uppgå till 10,448 kronor 90 öre.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt anhöll rektorn, att domkapitlet

måtte till Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan derom, att

till reparation, ändrad inredning och tillbyggnad af folkskolelärarinneseminariets

i Falun hufvudbyggnad måtte beviljas ett belopp af 10,448

kronor 90 öre.

Domkapitlet, som ansåg den föreslagna förändringen af seminariebyggnaden

önskvärd och lämplig, men som, på grund af sakkunnig persons

yttrande, höll före, att åtskilliga i kostnadsförslaget upptagna poster vore

för högt beräknade, återremitterade de insända ritningarna och dithörande

handlingar till seminariets rektor med anmodan att låta uppgöra nytt

kostnadsförslag och dervid söka nedbringa kostnaderna för de ifrågasatta

förändringarna af seminariebyggnaden.

Sedan rektorn låtit uppgöra ett nytt kostnadsförslag, insände han detta

jemte det ursprungliga till domkapitlet och afgaf dervid följande förklaring.

Det förra syneinstrumentet, i hvilket kostnaderna för reparationerna

hade upptagits till en summa af kronor 3,069: 90 eller kronor 2,898: 90,

om tillbyggnadsförslaget derjemte antoges, hade blifvit ersatt af ett annat,

hvari reparationskostnaderna uppginge till kronor 2,640: 50 eller kronor

2,469: 50, om tillbyggnaden finge företagas samtidigt med reparationerna.

Domkapitlets förslag att utbyta de jernkolonner, som uppbure verandornas

tak, mot träkolonner, hade redan varit under ompröfning. Man

hade dervid beslutat sig för jernkolonner, enär de mera harmonierade

med den af sten uppförda byggnaden samt vore varaktigare. Emellertid

hade i ett nytt kostnadsförslag för verandorna träkolonner blifvit uppförda

och kostnaderna derigenom nedbringade med 500 kronor. Med afseende

på öfriga af domkapitlet anmärkta punkter hade ej någon nedsättning

i kostnaden kunnat göras.

För öfrigt ville rektor med afseende på kostnadsförslaget i dess helhet

påpeka, att vid uppgörandet deraf tagits hänsyn till de gängse prisen

på platsen, till möjligheten, att konjunkturförhållandena inom kort tid

kunde förändras, samt äfven till erfarenheten, att vid reparation och förändring

af en byggnad vanligen tillkomme åtskilliga arbeten, som ej förut

kunnat beräknas.

Bill. till Jtilcsd. Prof. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Åttonde hufvudtiteln.

Då arbetet väl komme att utbjudas på entreprenad, finge kostnaden

derför jemkas efter dåvarande förhållanden.

Af det nu anförda framginge, att kostnaderna för de ifrågavarande

arbetena vore enligt det sist uppgjorda kostnadsförslaget 929 kronor 40

öre lägre än enligt det ursprungliga.

Slutligen uttalade rektor den förhoppningen, att domkapitlet måtte

hos Eders Kongl. Maj:t förorda ettdera förslaget till nådig fastställelse,

men anhöll, att, då både han och den arkitekt, han rådfrågat, fortfarande

ansåge det ursprungliga kostnadsförslaget som det lämpligaste, domkapitlet,

om detsamma förordade det billigare förslaget, likväl måtte till Eders

Kongl. Maj:t öfverlemna båda förslagen.

Domkapitlet insände till Eders Kongl. Maj:t båda kostnadsförslagen

jemte tillhörande ritningar och hemstälde dervid, att medel måtte anvisas

för ifrågavarande ändamål enligt det kostnadsförslag, som kunde anses

lämpligast.

öfverintendentsembetet, hvars utlåtande infordrats, yttrade, att embetet,

enär dels de föreslagna verandorna, utom det att de skulle utan motsvarande

nytta betinga en särdeles dryg underhållskostnad, komme att

verka i hög grad skymmande för ett par af de i byggnaden befintliga

rummen, dels särskild! tillbyggnadsåtgärderna i konstruktivt hänseende

skulle medföra betydande olägenheter, låtit en af sina tjensteman upprätta

nya ritnings- och kostnadsförslag, det senare slutande å ett belopp af 4,000

kronor, till nyssnämnda anordningar, enligt hvilka förslag de å plankartorna

med n:ris 8, 7 och 21 betecknade lägenheterna förändrats till kapprum,

ny trappa förlagts i en utbyggnad, som genom en förändrad kombination

af ingångarne i framsprång reducerats till allenast 3,35 meter, samt verandorna

uteslutits. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt förordade

embetet, under erinran, att embetets ändringsförslag understege med 3,550

kronor det ena och med 3,050 kronor det andra af de för dessa arbeten

i orten uppgjorda förslagen, att medel måtte af Eders Kongl. Maj:t anvisas

för utförande af ifrågavarande tillbyggnads- och inredningsåtgärder

i enlighet med det af embetet upprättade förslaget.

Beträffande de påsynade reparationsarbetena, som borde bekostas af

det till embetets disposition stälda och för arbeten af nämnda art hufvudsakligen

afsedda anslaget till byggnader och reparationer men lämpligast

utfördes samtidigt med ofvan ifrågasatta arbeten, hemstälde embetet, att

med dess pröfning af ärendet i denna del måtte få anstå, till dess Eders

Kongl. Maj:t fattat beslut i fråga om anvisande af medel för genomförande,

på sätt embetet ofvan föreslagit, af de begärda förändringsarbetena.

Då jag anser, att de af rektor äskade och af vederbörande myndigheter

tillstyrkta förändringar och tillbyggnader af folkskolelärarinne
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

139

seminariets i Falun hufvudbyggnad äro af behofvet påkallade såväl för

beredande af möjlighet att kunna tillbörligt vårda undervisningsmaterielen,

som äfven och i synnerhet för åstadkommande af goda sundhetsförhållanden

inom läroanstalten samt slutligen för främjande af god ordning

bland eleverna, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till utförande af förändrad inredning och tillbyggnad af hufvudbyggnaden

vid folkskolelärarinneseminariet i Falun, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med öfverintendentsembetets förslag, måtte för år 1897

på extra stat anvisas ett belopp af 4,000 kronor.

Sedan domkapitlet i Hernösand anmodat Eders Kongl. Maj:ts befallnings- [57.]

hafvande i Norrbottens län att verkställa och till domkapitlet insända ut-Foikskoiebyggredning,

huruvida och på hvilka orter inom länets finsktalande församlingar

af staten inrättade och underhållna folkskolor med svenska såsom under- distrikt.

visningsspråk kunde ytterligare vara af behofvet påkallade, öfverlemnade

domkapitlet till Eders Kongl. Maj:t den af Eders Kongl. Maj:ts bemälde

befallningshafvande, efter vissa församlingars samt vederbörande skolråds,

pastorsembetens och folkskoleinspektörers hörande, i berörda hänseende

verkstälda utredning och beledsagade den med eget underdånigt utlåtande.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade uti nämnda utredning

anfört, att den finsktalande befolkningens undervisning i svenska språket

vore enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt af den största

betydelse samt för en stor del af denna befolkning ett sedan länge kändt

önskningsmål. Att ett ökadt antal skolor af ofvan antydda beskaffenhet

vore erforderligt, syntes påtagligt endast deraf, att i följd af bristen på

dylika skolor det område inom länet, hvarest svenska språket talades,

alltjemt förminskades. Vid sådant förhållande vore det en pligt att vidtaga

sådana anordningar, att undervisning åt alla svenska föräldrars barn

meddelades på svenska språket, och att tillfälle bereddes åt de finska

barnen att inhemta kunskaper i nämnda språk. Då emellertid församlingarna

ansåge sig icke vara i stånd till ökade uppoffringar för sitt skolväsende,

och då något användande af tvångsmedel icke i detta fall borde

ifrågasättas, återstode, enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt,

intet annat, än att staten trädde emellan och sjelf läte inrätta det ökade

antalet skolor, som behöfdes, till dess församlingarna sjelfva kunde bekosta

dem.

Vid bestämmande af de erforderliga skolornas lägen samt den ordning,

hvaruti de borde till utförande förekomma, syntes deri grundsats lämpligast

böra följas, att de orter först dermed borde tillgodoses, hvilka egde en

blandad svensk- och finsktalande befolkning eller gränsade till en dylik

eller till en svensktalande bygd.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Åttonde hufvudtiteln.

På grund häraf vore det i språkgränsen och dess närhet dessa skolor

först borde anläggas, eller på de orter inom det oblandad! finska området,

hvarest svenska kolonier eller någon vigtigare centralpunkt funnes. Denna

grundsats hade jemväl hittills följts med afseende på de redan anlagda

eller under anläggning varande skolorna, som staten ensam bekostat.

Men äfven på språkgränsen erbjöde olika punkter olika behof af

svensk språkundervisning och olika utsigter till snabb framgång. Till belysande

af detta förhållande erinrade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

hurusom det finska språket inträngt djupast i landet inom Gellivare

och Jockmocks socknar, ehuru det härstädes på tre sidor omgåfves

af svenska och lappska språken. Genom denna framskjutna del af det

finska språkområdet framginge numera Luleå—Gellivare-banan. Det vore,

enligt Eders Kongl. Majds befallningshafvandes åsigt, detta område, som

med största utsigt till framgång kunde återvinnas genom svenska skolors

anläggning och med full säkerhet bibehållas för svenska språket.

Beträffande de skolor i Torneådalen, hvilkas inrättande vederbörande

skolråd och pastorsembeten förordat, kunde visserligen i några fall deras

verkan icke anses lika säker, då några af dem icke vore förlagda i full

enlighet med ofvan angifna grundsats utan djupt in i finnbygden vid

riksgränsen; men, då nämnda skolor komme att ligga i denna landsdels

hufvudorter, der ett om än ringa svenskt element alltid förefunnes, och

då de för öfrigt vore eftersträfvade af befolkningen samt komme att lemna

en hittills saknad erfarenhet rörande dessa skolors lämpligaste anordning,

tvekade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande icke att instämma i förslagen

samt förorda äfven dessa till skyndsamt utförande.

På grund af hvad sålunda anförts, hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

föreslagit, att 24 skolor med svenska som undervisningsspråk måtte

på statens bekostnad inrättas, och att af dessa sex måtte förläggas i Gellivare,

nemligen fem flyttande: i Skröfven — Storberget, Mäntyvara—Yrtivara, Palohurnas—Leipojärvi,

Dokkas—Alavara, Sak avara—Liikavara, samt en fast i

Sammako, en i Jockmock och de öfriga i vissa skoldistrikt i Torneådalen.

För 12 af de 24 skolor, hvilka enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förslag borde på statens bekostnad inrättas, erfordrades särskilda

skolhusbygnader, af hvilka fem af Eders Kongl. Majrts befallningshafvande

ansetts böra innehålla skolsal med afklädningsrum jemte ett

rum för läraren, och fem, förutom skolsal m. in., två rum för läraren.

Byggnadskostnaden beräknades för hvart och ett af de förstnämnda

skolhusen till 1,200 kronor samt för hvart och ett af de sistnämnda

till 1,500 kronor, hvarförutom behöfdes 300 kronor till skolmateriel

för hvarje skola. Härförutom erfordrades för uppförande af ett större

s. 141 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln.

141

skolhus i Sammako, inberäknadt materiel, 5,000 kronor, .samt för byggandet

af en skola i Jockmock 2,500 kronor, materiel inberäknad. För öfriga

skolor skulle lokaler kunna förhyras till belopp, i allmänhet vexlande

mellan 250 och 350 kronor, och beräknades det erforderliga hyresbeloppet

sammanlagdt till 4,500 kronor.

Lönerna till hvar och en af lärarne hade af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

beräknats till kontant belopp af 700 kronor att utgå af

statsmedel, under antagande att alla församlingarna såsom vilkor för erhållande

af dessa skolor tillförbundes att, i likhet med hvad Gellivare församling

frivilligt åtagit sig, tillhandahålla läraren kofoder samt derutöfver

erlägga belöpande pensionsafgifter.

I det underdåniga, utlåtande, som domkapitlet i Hernösand afgaf

med anledning af denna Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes framställning,

förmälte domkapitlet, att domkapitlet beträffande behofvet af de

föreslagna skolorna, nödvändigheten af statens mellankomst för deras inrättande

och de grundsatser, som borde följas vid bestämmande af deras

lägen, helt och hållet instämde med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Men då alla de föreslagna skolorna svårligen på en gång kunde

komma till stånd, hade domkapitlet ansett sig böra från förslaget utesluta

några, med hvilkas inrättande borde kunna någon tid anstå.

På grund af det anförda hemstälde domkapitlet, att Eders Kongl.

Maj:t, till inrättande i landets finsktalande bygder af 18 folkskolor, bland

dessa de ofvan uppräknade, som, enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förslag, skulle förläggas i Gellivare församling, täcktes af allmänna

medel bereda anslag till följande belopp, nemligen till nybyggnader

och skolmateiåel 24,000 kronor, till hyror 3,450 kronor och till lärarelöner

12,600 kronor, eller för en gång 24,000 kronor och tills vidare årligen

16,050 kronor.

Då genom inrättandet af dessa folkskolor på statens bekostnad en

stor lättnad bereddes vederbörande församlingar med afseende på kostnaderna

för deras skolväsen, föreslog domkapitlet i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, att församlingarna för att komma i åtnjutande

af denna förmån skulle tillhandahålla lärarne kofoder och erlägga

pensionsafgifter, hvarjemte Gellivare församling i öfverensstämmelse med

sitt erbjudande borde kostnadsfritt tillhandahålla tomter för skolhusen.

Efter nådig remiss yttrade sig statskontoret i detta ärende och anförde

dervid, att, då behofvet af statens mellankomst för ifrågavarande

ur flera synpunkter särdeles vigtiga ändamål syntes vara till fullo ådagalagdt,

statskontoret funne sig böra i underdånighet tillstyrka bifall till

domkapitlets förevarande framställning. För beredande af tillgång till de

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Åttonde hufvudtiteln.

för ändamålet erforderliga medel hemstälde statskontoret tillika, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska dels å extra stat ett anslag af

24.000 kronor för uppförande af 12 skolbyggnader i finnmarken samt

deras förseende med erforderlig materiel, dels ock att det å riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till befrämjande af folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, från hvilket

det utaf domkapitlet för nu ifrågakomna ändamål äskade årliga anslag af

16,050 kronor till hyres- och aflöningsmedel borde utgå, men hvilket anslag

under de senare åren måst i väsentlig grad öfverskridas, måtte höjas med

20.000 kronor och sålunda hädanefter iriksstaten uppföras med 45,000 kronor.

Då jag den 14 januari 1895 anmälde detta ärende för Eders Kongl.

Maj:t, tillät jag mig yttra, att, då det torde vara,otvifvelaktigt, att genomförandet

af domkapitlets förevarande förslag skulle i hög grad gagna folkundervisningen

och särskildt den svenska odlingen inom rikets nordligare

trakter, och då de församlingar, för hvilka de nya anordningarna ifrågasattes,

icke torde kunna i vidsträcktare män än som i förslaget blifvit

förutsatt, bidraga till de för ändamålet nödiga kostnaderna, om ej möjligen

med det för skolan och läraren erforderliga bränsle, syntes mig statens

mellankomst till den utsträckning, som föreslagits, vara med fullt skäl

påkallad. Då emellertid härigenom skulle vållas ett väsentligt öfverskridande

af det befintliga, redan förut otillräckliga statsanslaget, och då

i öfrigt kostnaden för de föreslagna skolhusbyggnaderna icke lämpligen

torde böra utgå från det ordinarie anslaget utan, på sätt statskontoret

hemstält, bestridas genom särskildt för ändamålet anvisade medel, hemstälde

jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen dels att höja

förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets

nordligare trakter bosatta finnar till 45,000 kronor, dels att, för uppförande

af åtskilliga folkskolebyggnader inom vissa finsktalande församlingar

af Norrbottens län samt deras förseende med erforderlig materiel,

anvisa på extra stat för år 1894 ett belopp af 24,000 kronor. Eders

Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla, hvad jag sålunda föreslagit.

I skrifvelse den 6 maj 1893 angående regleringen af utgifterna under

riksstatens åttonde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att Riksdagen, för anordnandet

af de utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna folkskolorna med

svenska som undervisningsspråk i de finsktalande trakterna af landet, dels

höjt förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen bland de i

rikets nordligare trakter bosatta finnar till 45,000 kronor, dels anvisat på

extra stat för år 1894 ett belopp af 24,000 kronor, hvarvid dock Riksdagen

endast velat för sin del ifrågasätta, huruvida icke åtminstone af

vissa kommuner skäligen borde fordras ett något större bidrag till kost
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

143

naderna för ifrågavarande skolor, än Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen

afsett, och att Riksdagen i sådant hänseende förestält sig, att man för

statens mellankomst skulle kunna uppställa det vilkor, att vederbörande

kommuner tillhandahölle skollärarne planteringsland och till äfventyrs äfven

bekostade underhållet af skolhusen. Med anledning häraf anbefalde Eders

Kongl. Maj:t sin befallningshafvande i Norrbottens län att från vederbörande

församlingar infordra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdåniga

utlåtanden rörande de ytterligare bidrag till kostnaderna för skolorna,

som af Riksdagen omförmälts, och dervid för egen del afgifva det yttrande,

hvartill de inkomna utlåtandena kunde föranleda.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande anmält, att

vederbörande församlingar inginge på de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

ifrågasatta vilkor för att komma i åtnjutande af de föreslagna anordningarna

af folkskoleväsendet, befalde Eders Kongl. Maj:t i nådigt

bref den 17 mars 1894, att de för ifrågavarande församlingar afsedda

skolor skulle inrättas, och anvisade dervid

till bestridande af kostnaderna för uppförande af skolhus för nedannämnda

skolor följande belopp för en gång, nemligen:

Kuoka-Sarkavara-Murjek till ett skolhus ................ 2,200 kr.

Skröfven-Storberget » två » 2,700 » v

Mäntivara-Yrtivara » » » 2,700 » « |c

Palohurnas-Leipojärvi » » » 2,700 » £ ^

Dokkas-Alavara » » » 2,700 » ^ 3

Sakavara-Liikavara » » » 2,700 » ^ g

Sammako » ett » ............ 4,700 » ^

till skolmateriel för hvar och en af dessa skolhusbyggnader ett belopp

af 300 kronor,

till förhyrande af lokaler vid de skolor, som, enligt Eders Kongl.

Maj:ts i nåder fattade beslut, skulle inrättas i Jockmocks, Neder-Torneå,

Öfver-Torneå, Hietaniemi, Korpilombolo, Karl Gustafs och Pajala skoldistrikt

ett årligt belopp af 3,450 kronor, samt

till aflöning åt hvar och en af lärarne vid alla dessa skolor ett belopp

af 700 kronor årligen, eller tillhopa 12,600 kronor.

Vidare täcktes Eders Kongl. Maj:t bland annat föreskrifva,

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län skulle

gå i författning om uppförande af de beslutade skolhusbyggnaderna samt

om förhyrande af erforderliga lokaler för de skolor, för hvilka egna skolhus

på statens bekostnad icke komme att uppföras, hvarjemte Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande skulle för domkapitlet i Hernösand anmäla,

när de särskilda skolorna kunde taga de för dem afsedda lokaler, vare sig

egna eller förhyrda, i besittning;

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Åttonde hufvudtiteln.

att domkapitlet skulle för dessa skolor uppgöra reglemente;

att domkapitlet skulle tillsätta lärare vid skolorna, samt

att aflöningen till lärarne skulle utgå från den tid, då skolan enligt

folkskoleinspektörens vitsord trädt i en enligt för skolan gällande reglemente

ordnad verksamhet.

Sedan skolhuset i Sarkavara, till hvilkets uppförande timmer fått tagas

från närbelägna, enskildt bolag tillhörande skogar, blifvit uppfördt för de

medel, som dertill blifvit anvisade, och sedan lokaler blifvit förhyrda för

de skolor, för hvilka det ej ansetts nödvändigt att egna skolhus uppfördes,

hafva alla dessa skolor trädt i verksamhet.

Annorlunda är förhållandet med de skolor, som skulle förläggas i

Gellivare församling. De för dem afsedda skolhusen hafva ej kunnat

uppföras för de medel, som blifvit för detta ändamål anvisade.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, som fått

i uppdrag att gå i författning om uppförande af nämnda skolhus, hade

af denna anledning satt sig i förbindelse med skolrådet i Gellivare.

Skolrådet lät genom sakkunnig person, ingeniören H. Wennerström, uppgöra

förslag till ritningar jemte beskrifningar för de till statsskolorna i

Gellivare nödiga skolhus och uthus, sådana de beräknades kunna uppföras

utan öfverskridande af de beviljade anslagssummorna.

Af dessa ritningar och förslag framgick:

att ett anslag af 1,200 kronor möjligen medgåfve uppförande af ett

mycket torftigt skolhus, innehållande skolsal för 16 barn, afklädningsrum

och ett rum för lärare, äfvensom af vedskjul och afträde, men att detta

anslag räckte hvarken till läggning af sockel eller till åtskilliga andra

arbeten, som vore nödvändiga för att huset tillnärmelsevis skulle motsvara

sitt ändamål. Skulle huset sättas i någorlunda fullständigt skick, måste

derå företagas ytterligare arbeten, uppgående till en kostnad af 933 kronor.

Hvarje sådant skolhus, för hvilkets uppförande ett anslag af 1,200 kronor

blifvit beviljadt, betingade sålunda, om det skulle sättas i någorlunda

tillfredsställande skick, en kostnad af 2,133 kronor. Under gynsamma

förhållanden skulle denna kostnad kunna nedbringas så mycket, att, fem

skolhus af den beskaffenhet, som här vore i fråga, skulle kunna uppföras

för 10,266 kronor; detta dock endast under den förutsättning, att nödigt

virke erhölles till nedsatt pris;

att ett anslag af 1,500 kronor i gynsammaste fall medgåfve uppförandet

af ett mindre skolhus, likaledes utan sockel och endast på hörnstenar,

med skolsal, beräknad för 16 barn, afklädningsrum och två rum

för lärare, men utan andra uthus än afträde och vedskjul, samt i så otillfredsställande

skick, att det, om det skulle någorlunda motsvara sitt ända
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

145

mål, måste fullständigas för en kostnad af 1,800 kronor. Ett skolhus af

nu omförmälda beskaffenhet skulle sålunda betinga en kostnad af 3,300

kronor, hvilket belopp, på grund af billigare fraktkostnad till ett och annat

skolhus, möjligen skulle kunna nedbringas så mycket, att fem skolhus

af nu omförmälda beskaffenhet skulle kunna uppföras för en summa

af kronor 15,901: 90;

att skolhuset i Sammako, för hvilkets uppförande anslagits kronor

4,700, ej skulle kunna i tillfredsställande skick åstadkommas för mindre

belopp än kronor 6,531: 21.

Alla de föreslagna skolhusen tillsammans skulle sålunda kunna uppföras

för en summa af kronor 32,699: 11, hvilken summa med kronor

14,499: 11 öfverstege den ursprungliga anslagssumman, som belöpte sig

till kronor 18,200.

De af ingeniör Wennerström uppgjorda kostnad sförslagen visade sålunda,

att såväl sjelfva byggnaderna som deras inredning skulle blifva

ytterst ofullständiga, ehuru hvarje post beräknats så lågt som möjligt;

dessutom hade skolhuset i Sammako blifvit i Wennerströms förslag beräknadt

endast för 42 barn, oaktadt det borde rymma minst 48.

Med anledning deraf beslöt skolrådet vid sammanträde den 25 juni

1894 att, under tacksamt erkännande af den uppoffring, som genom de

till ifrågavarande skolor beviljade anslag gjorts från statens sida för utbredande

af svenskt språk och svensk kultur bland den finsktalande befolkningen

inom Gellivare församling, dock afråda Eders Kong! Maj:ts

befallningshafvande från att gå i författning om sagda byggnaders uppförande,

intill dess förökadt anslag blifvit för ändamålet utverkadt. Vid

bestämmandet af det belopp, som för det ifrågasatta ändamålet ytterligare

vore erforderligt, torde, enligt skolrådets förmenande, ingeniör Wennerströms

förslagsutredningar kunna tjena som ledning, viljande dock skolrådet

i det afseendet framhålla, att de deri gjorda beräkningarna vore

hållna så lågt, att de säkerligen behöfde höjas med 5 å 10 procent, derest

skolbyggnaderna skulle kunna sättas i sådant skick, att församlingen skulle

våga öfvertaga dem till framtida underhåll.

Skolrådets beslut meddelades Eders Kong! Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län.

Vid sammanträde den 27 oktober år 1894 tog skolrådet i Gellivare

åter i öfvervägande frågan om de skolhusbyggnader, som, enligt Eders

Kongl. Maj:ts beslut, skulle uppföras i Gellivare församling för de skolor,

som på statens bekostnad derstädes skulle inrättas. Skolrådet beslöt då

att, enär icke alla de skolhusbyggnader, som enligt nådiga brefvet den

17 mars 1894 skulle uppföras inom Gellivare församling, kunde åstad
Bih.

till lliked. Prat. 18911. 1 Sami. 1 Afd. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Åttonde hufvudtiteln.

komraas för de till detta ändamål anslagna medlen, anhålla hos Eders

Kong! Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, att Eders Kong!

Maj:ts befallningshafvande måtte ingå till Eders Kongl. Maj:t med underdånig

anhållan derom, att för hela det till skolhusbyggnader inom Gellivare

församling anslagna beloppet måtte få uppföras det antal skolhus

med tillhörande uthus, som för detta belopp kunde uppbyggas i enlighet

med de genom skolrådets försorg uppgjorda ritningar och kostnadsförslag.

Derjemte uppdrog skolrådet åt sin ordförande och ingeniör Wennerström

att i särskild skrifvelse till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifva

närmare motivering och utredning af det fattade beslutet, samt att föreslå

de platser, på hvilka skolhus i första rummet borde uppföras samt att för

öfrigt göra de ytterligare framställningar om statsskoleplanens fullständiga

genomförande, som de kunde finna af omständigheterna påkallade.

I skrifvelse den 16 november 1894 till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län anförde ordföranden i Gellivare församlings

skolråd och ingeniör Wennerström följande:

De belopp, som blifvit beviljade för uppförande af skolhus för de

statens skolor, som enligt nådigt beslut skulle inrättas inom Gellivare församling,

stode ej i rimligt förhållande till de verkliga kostnader, som

uppbyggandet af ifrågavarande hus skulle medföra. Uppgjorda ritningar

och kostnadsförslag (Bil. A) visade, att husen, ehuru de tilltagits i de

minsta möjliga dimensioner och prisen beräknats lägre än de på denna

ort vanliga, dock på långt när icke kunde för de anvisade medlen sättas

i fullbordadt skick.

Enär församlingen svårligen vågade åtaga sig det framtida underhållet

af dylika ofullbordade hus, följde häraf, att den plan för ifrågavarande

skolor, som Eders Kongl. Maj:t påbjudit, ej för närvarande kunde i sin

helhet genomföras, derest ej de beviljade anslagssummorna finge öfverskridas,

hvilket torde vara temligen osannolikt. Under sådana förhållanden

syntes det blifva nödvändigt, att den anbefalda byggnadsplanen i någon

mån modifierades. Skolrådet i Gellivare, som förestälde sig att Eders

Kongl. Maj:t skulle finna sig oförhindrad att i nåder bevilja, att de medel,

som blifvit anslagna till uppförande af skolhus inom församlingen, finge

användas till uppförande af så många skolhus med tillhörande uthus, som

för dem kunde uppföras, äfven om de ej vore tillräckliga för uppbyggande

af alla de påbjudna skolhusen, hade derför låtit utarbeta åtskilliga ritningar

och kostnadsförslag, i syfte att utreda, huru kostnaderna för de

anbefalda statsskolehusen i verkligheten skulle ställa sig. I första hand

borde ett skolhus uppbyggas i Saminako rote, enär barnantalet i denna

rote vore ojemförligt större än i öfriga rotar, för hvilka statsskolorna vore

s. 147 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

147

afsedda, och då det i nämnda rote för befolkningens armod vore hardt

när omöjligt att få hyra rum för skolan och bostad för läraren. Skolrådet

hade derför låtit upprätta och godkänt en ritning för skolhus uti

ifrågavarande rote. (Bil. B.) i

Skolhuset, som innehölle en lärosal för 56 barn, ett afklädningsrum

samt tre rum och kök för läraren, skulle jemte tillhörande uthus kunna

uppföras för en summa af 7,800 kronor, eller för ett belopp, som med

3,100 kronor öfverskrede det ursprungliga anslaget till förevarande

skolhus.

För de flyttande statsskolorna hade skolrådet först låtit utarbeta kostnadsförslag

till skolhus af den beskaffenhet, som afsetts vid ärendets förberedande

handläggning. Man hade nemligen då tänkt sig, att vid hufvudstationerna

skulle uppföras skolhus, som innehölle lärorum, afklädningsrum

samt två rum för läraren; och vid bistationerna liknande skolhus med

den skilnaden, att lärarens bostad skulle utgöras af endast ett rum.

(Bil. C). Ett dylikt skolhus skulle på en hufvudstation kunna åstadkommas

för kronor 3,585 och på en bistation för kronor 2,742.

Blefve det föreskrifvet, att skolhus af nu omförmälta beskaffenhet

skulle uppföras, kunde man för den ursprungliga anslagssumman bygga,

utom skolhuset vid Sammako, tre skolhus, nemligen två, afsedda för

hufvudstation, och ett, afsedt för bistation. Af de för hufvudstation beräknade

skolhusen borde ett förläggas till Liikavara och ett till Dokkas;

det för bistation afsedda huset åter borde uppföras i Palohurnas. I sammanhang

härmed framhölls, att byarna Liikavara och Sakajärvi (Sakavara)

utan olägenhet skulle kunna sammanslås till en enda station, enär dessa

byar läge endast omkring 2,5 kilometer från hvarandra. Äfven byarna

Dokkas och Alavara vore belägna så nära hvarandra, att de utan olägenhet

skulle kunna sammanföras till en station.

Men skolhus af denna beskaffenhet syntes på intet vis motsvara sitt

ändamål, enär lärorummen vore beräknade för alldeles för få barn och

boställsrummen vore för små (8''/2 X 10 fot); utexaminerade folkskolelärare

läte sig svårligen nöja med en bostad, som vid hufvudstationerna vore så

beskaffad, att det vore nästan omöjligt för lärare med familj att der bosätta

sig, och vid bistationerna blefve trång och obeqväm äfven för en ogift

lärare, hvilken nödgades begagna samma rum till kök, arbetsrum och sofrum.

Under sådana förhållanden skulle det blifva ytterst svårt att kunna

anställa och bibehålla dugande lärare vid ifrågavarande skolor, hvilket dock

vore ett oundgängligt vilkor för uppnående af det med skolorna afsedda

syftemålet.

Då skolrådet ansågc senast omtalade skolhus för olämpliga, hade det

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Åttonde hnfvudtiteln.

låtit uppgöra andra ritningar och kostnadsförslag för de flyttande statsskolorna

inom Gellivare församlingar, och ville skolrådet för sin del förorda

dessa ritningar (Bil. D). Enligt detta senare förslag skulle skolhusen

vid hufvudstationerna förses med större lärosalar, hvilket, nödvändigt för

det redan nu befintliga barnantalet, blefve beträffande vissa skolhus så

mycket mera erforderligt, om den ofvan föreslagna sammanslagningen af

skolstationer godkändes. Lärarens bostad skulle komma att bestå af två

rum och kök. Kostnader för ett sådant skolhus jemte tillhörande uthus

skulle uppgå till kronor 5,930.

För bistationerna ville skolrådet förorda sådana skolhus, som ursprungligen

varit afsedda för hufvudstationerna. Ett sådant skolhus jemte afträde

och vedskjul skulle kunna byggas för kronor 3,585.

Skulle man i första hand bygga vid de stationer, som läge närmast

vid kyrkoplatsen, kunde på grund dels deraf, att dessa stationer ej läge

aflägset, dels deraf att kronoskog vid dem funnes på jemförelvis nära håll,

kostnaderna nedbringas så mycket, att, utom skolhuset vid Sammako, tvenne

skolhus, hvart och ett af dem beräknadt för 24 barn, med tillhörande

uthus skulle kunna uppbyggas för de anslagna medlen, och borde det ena

af des$a uppföras i Liikavara, det andra i Dokkas.

Gerna medgåfves, att prisen, om de bedömdes efter i sydligare delar

af landet rådande förhållanden, vore beräknade allt för högt. Möjligt torde

ock vara, att vid blifvande entrepenadauktioner kostnaderna kunde på de

bäst belägna platserna något nedbringas, men en sådan möjlighet finge ej

tagas i beräkning vid uppgörandet af generella kostnadsförslag. För ett

rätt bedömande af prisen måste man taga hänsyn till att samtliga byar, i

hvilka statsskolehus skulle förläggas, vore belägna jemförelsevis aflägset

från jernvägen; att alla materialier förutom trävirket först måste fraktas

på jernväg till Gellivare och sedan flere, ja, ända till åtta mil på landsväg;

att tegel och duglig lera ej kunde erhållas på närmare håll än i Boden;

att disponibel skog i de flesta fall ej funnes på närmare håll än omkring

12 kilometer, samt att yrkesskicklighet saknades hos församlingens befolkning,

hvadan blifvande entreprenörer måste beräkna resekostnader både för

sig sjelfva och sina arbetare. På grund af de långa afstånden komme och

en verksam tillsyn öfver arbetet att ställa sig jemförelsevis dyr.

Då sålunda endast få af de beräknade statsskolebusen kunde uppföras

för de anslagna medlen, skulle till följd deraf den faststälda planen för

anordnandet af statsskolor i Gellivare församling endast delvis kunna

genomföras, om ej någon annan utväg till dess utförande kunde beredas.

En sådan vore att i de byar, der skolhus ej för närvarande komme att

uppföras, förhyra lokaler. Enligt erhållna upplysningar torde å hvarje af

s. 149 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 149

de ifrågasatta stationerna lokal, ehuru af anspråkslös beskaffenhet, kunna

förhyras för ett belopp af 200 kronor för år. Skulle den ofvan omförmälda

sammanslagningen af 4 byar till 2 stationer komma att ega rum,

indroges en lärare. Den härigenom insparade lärarelönen komme att betacka

en stor del af de ifrågasatta hyreskostnaderna.

Skolrådets ordförande uttalade som sin öfvertygelse, att det skulle

lända undervisningsväsendet inom församlingen till stor båtnad, om de

omförmälda hyresbeloppen beviljades och sålunda samtliga de ifrågakomna

statsskolorna kunde i närmaste framtiden träda i verksamhet samt om det

medgåfves, att skolan Skröfven-Storberget med respektive 5 och 7 skolpligtiga

barn i stället förlädes till byarna Soutojärvi och Granhult, (Kuusihuornas)

med respektive 29 och 35 skolpligtiga barn. Äfven för utbredande

af svenska språket skulle denna förändring vara af betydande vigt.

På grund af hvad sålunda anförts, anhöllo de utsedde förtroendemännen

å skolrådets vägnar, att Eders Kongl. Majt:s befallningshafvande

måtte ingå till Eders Kongl. Maj:t med underdånig begäran,

att de till statsskolebyggnader i Gellivare beviljade anslagsmedlen

måtte, med partiell ändring af de i Eders Kongl. Majt:s nådiga bref den 17

mars 1894 gifna lokala bestämmelser, få disponeras till uppförande af det

antal skolhus, som för desamma kunna byggas;

att ett skolhus, beräknadt för 56 barn, måtte i enlighet med bifogad

ritning (Bil. B), så fort ske kunde, uppföras i Sammako;

att Liikavara-Sakavara å ena sidan samt Dokkas-Alavara å den andra

måtte sammanslås till hvardera en station;

att ett skolhus, beräknadt för 24 barn, måtte i enlighet med bifogad

ritning (Bil. D) uppföras för hvar och en af dessa sistnämnda stationer;

att slutligen ett reservationsanslag af 1,200 kronor årligen måtte beviljas

till förhyrande af skollokaler och lärarebostäder vid återstående sex

stationer.

Folkskoleinspektören, som i ärendet blifvit hörd, yttrade hufvudsakligen

följande:

I likhet med skolrådet i Gellivare församling ansåge han de belopp,

som anslagits till uppförande af skolhus för de föreslagna statsskolorna,

vara så låga, att man för desamma ej kunde uppföra skolhus, som motsvarade

sitt ändamål. Gellivare skolråds första kostnadsberäkning torde

hafva afsett mycket anspråkslösa skolhus för mindre folkskolor. Sådana

torde ock vid den tid, då beräkningarna gjordes, kunna hafva åstadkommits

för det anslagna beloppet, men sedan dess hade prisen både på dagsverken

och materialier stigit ganska mycket. Sedan det under ärendets fortsatta

behandling blifvit afgjordt, att de nya skolorna skulle vara folkskolor,

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Åttonde hnfvndtiteln.

måste anspråken på skolhusens ändamålsenlighet och tidsenlighet höjas.

Derför kunde han icke godkänna de vid bilagorna A och C bifogade

ritningarna.

För en ordnad folkundervisning och med hänsyn till befolkningens

fattigdom vore det af nöden, att det föreslagna antalet nya statsskolor

bibehölles.

Han instämde med skolrådet i förslaget, att Liikavara och Sakavara

(Sakajärvi) å ena sidan samt Dokkas och Alavara å den andra sammansloges

till en station, dock med det tillägg att skolan, som skulle förläggas till

Skröfven-Storberget, flyttades till Soutojärvi-Granhult, hvilka byar till följd

af sitt stora barnantal och sitt aflägsna läge vore i stort behof af en folkskola.

T Skröfven-Storberget kunde man reda sig med en småskola eller

mindre folkskola.

Han ansåge nödvändigt, att de af skolrådet förordade ritningarna

följdes. Om Riksdagen ej beviljade ytterligare anslag för ifrågavarande

ändamål, syntes ingen annan utväg vara möjlig än att bygga så långt

anslagsbeloppet räckte och då i första hand skolhuset i Sammako samt

sedan i följande ordning Liikavara, Dokkas, Soutojärvi och Granhult, samt

att å station, der intet skolhus uppfördes, förhyra lokal.

Han förordade bifall till skolrådets framställning med det tillägg, att

stationerna Skröfven och Storberget utbyttes mot Soutojärvi och Granhult.

Domkapitlet framhöll i utlåtande den 30 januari 1895, att det skulle

vara i hög grad oklokt att af billighetsskäl uppföra skolhus, som skulle

vara helt och hållet olämpliga för sitt ändamål. Det vore att befara, att

det under sådana förhållanden skulle blifva alldeles omöjligt att för dessa

skolor erhålla kompetenta och dugliga lärare. Och, äfven om lärare kunde

erhållas, måste det inverka menligt på undervisningen, om skollokalerna

vore både otillräckliga i fråga om utrymme och bristfälliga i afseende på

ombonad och inredning.

Domkapitlet ansåg sig derför böra instämma i skolrådets framställning

såväl beträffande skolhusen som i fråga'' om sammanslagning af rotarna.

Beträffande utbytet af området Skröfven-Storberget mot området SoutojärviGranhult

hade domkapitlet ingen anledning att betvifla ändamålsenligheten

deraf, men ansåge det tvifvelaktigt, huruvida en sådan anordning stode i

öfverensstämmelse med de grundsatser, som i Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående inrättandet af ifrågavarande skolor

blifvit uttalade.

Med skrifvelse den 26 sistlidne februari öfverlemnade landshöfdingeembetet,

till Eders Kongl. Maj:t de till ärendet hörande handlingar och anförde

dervid, att, då det sålunda, enligt landshöfdingeembetets förmenande,

s. 151 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

151

visat sig, att de ifrågavarande skolhusen, derest de skulle kunna komma

till stånd och blifva af beskaffenhet att nu och för framtiden motsvara

sitt ändamål, icke kunde uppföras för de genom nådiga brefvet den 17

mars 1894 anvisade medel, utan att härför torde erfordras minst de af

skolrådet beräknade belopp, föranlätes landshöfdingeembetet att i underdånighet

anmäla detta förhållande, men ville på samma gång hemställa,

att allt afseende måtte fästas vid Gellivare skolråds till ordnande af

frågan om inrättandet af statsskolor med svenska såsom undervisningsspråk

gjorda och af vederbörande folkskoleinspektör samt af domkapitlet i Hernösand

tillstyrkta framställning.

Statskontoret, som blifvit anbefaldt att afgifva underdånigt utlåtande

öfver berörda framställning, yttrade, att statskontoret, som genom hvad i

ärendet förekommit, ansåge ådagalagdt, att de för uppförande af de anbefalda

skolhusen i Gellivare anslagna medel ej på långt när dertill försloge,

med afseende derå att skolrådets nu gjorda framställning afsåge en

väsentlig rubbning i den plan för inrättande af skolor inom Gellivare

församling, som af Eders Kongl. Maj:t framlagts för Riksdagen vid

äskandet af det af Riksdagen sedermera beviljade, anslaget, hölle före, att,

derest Kongl. Maj:t funne framställningen förtjena afseende, densamma,

åtminstone hvad anginge disponerandet af de för skolhusbyggnaderna anslagna

medel, borde underställas Riksdagens pröfning, ehuru hinder från

formel synpunkt för Eders Kongl. Maj:t att utan Riksdagens hörande bifalla

framställningen ej torde förefinnas.

De af skolrådet i Gellivare församling föreslagna och af vederbörande

myndigheter tillstyrkta förändringar i den plan för folkundervisningens

delvisa ordnande inom nämnda församling, som af Eders Kongl. Maj:t framlades

för Riksdagen vid äskandet af anslag till inrättande af statsskolor

derstädes, synas mig ändamålsenliga. Jag har derför intet att erinra mot

förslaget, att byarna Liikavara och Sakavara (Sakajärvi) sammanslås

till en rote och att likaledes byarna Dokkas och Alavara förenas till en

rote samt att dessa båda rotar komma att bilda ett område, inom hvilket

eu flyttande folkskola anordnas. Ej heller har jag något att invända deremot,

att den föreslagna flyttande folkskolan Skröfven-Storberget i stället

förläggas till Soutojärvi-Granhult. Domkapitlet anser det visserligen tvifvelaktigt,

huruvida eu sådan anordning stode i öfverensstämmelse med de

grundsatser, som i Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående

inrättandet af ifrågavarande skolor, blifvit uttalade; men då de sistnämnda

byarna ej ligga särdeles långt från språkgränsen, och då ett mycket större

antal barn får gagn af skolan, om den förlägges till dessa byar, än om

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Åttonde hnfvudtiteln.

den anordnas i Skröfven-Storberget, synes det mig, som om det föreslagna

utbytet vore egnadt att främja den sak, som med ifrågavarande skolor

afses. T likhet med folkskoleinspektören anser jag dessutom, att en mindre

folkskola, som torde kunna bekostas af församlingen sjelf, är tillräcklig

för området Skröfven-Storberget.

Af de till Eders Kong! Maj:t öfverlemnade handlingar uti nu ifrågavarande

ärende framgår fullt tydligt, att för det af Riksdagen beviljade

anslag till uppförande af skolhus inom Gellivare församling, hvilket anslag

blifvit till sin storlek föreslaget af personer, förtrogna med förhållandena

i orten, och som af vederbörande lokala myndigheter ansetts tillräckligt, de

anbefalda skolhusbyggnaderna ej kunna uppföras, om dessa skola göras

erforderligt stora, ändamålsenliga och för öfrigt sättas i tillfredsställande

skick. Under sådana förhållanden synes det mig bättre att, enligt skolrådets

af vederbörande myndigheter tillstyrkta förslag, för den beviljade

anslagssumman bygga endast tre ändamålsenliga skolhus, nemligen vid

Sainmako, Dokkas och Liikavara, samt att på öfriga stationer tills vidare

förhyra undervisningslokaler och bostäder för läraren. Genom detta förslag

blir det stora behofvet af skolhus, som förefinnes i några andra rotar,

ej tillgodosedt, helst som de lokaler, hvilka möjligen der kunna förhyras,

äro af synnerligen torftig beskaffenhet. Vidare ber jag få erinra, att

de för Gellivare församling afsedda statsskolorna ej ännu kunnat träda

i verksamhet och sannolikt ej kunna börja sitt arbete förrän med början

af år 1898, samt att öfriga skolor, som enligt nådiga brefvet den 17 mars

1894 blifvit anordnade i landets finsktalande bygder, ej hunnit komma i

gång från och med början af 1894, från hvilken tid det belopp, som afsetts

för aflönande af lärare vid ifrågavarande skolor, blifvit i riksstaten uppfördt.

En besparing, uppgående till öfver 17,000 kronor, har sålunda, åtminstone

indirekt, blifvit gjord i utgifterna för folkskoleväsendet i de finsktalande

församlingarna; och det förekommer mig, som om det skulle lända till

större båtnad för folkundervisningen uti Gellivare vidsträckta och fattiga

församling och dessutom vara med billighet öfverensstämmande, om en

summa, ungefärligen motsvarande förenämnda belopp, finge användas till

uppförande i Gellivare församling af ännu tre skolhus i enlighet med de

ritningar och kostnadsförslag, som skolrådet förordat för skolhusen i

Dokkas och Liikavara. Dessa skolor synas mig böra förläggas i Soutojärvi,

Granhult och Yrtivara, som enligt skolrådets åsigt borde betraktas

såsom en hufvudstation.

Slutligen tillåter jag mig fästa uppmärksamheten derpå, att, om den

ifrågasatta sammanslagningen af rotar godkännes, en af de beslutade lärarebefattningarna

kommer att indragas. Den för denna befattning afsedda

s. 153 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 153

lärarelönen torde lämpligen kunna beräknas som bidrag till betäckande

af kostnaderna för hyrande af skollokaler i de rotar, i bvilka för närvarande

inga skolhus komma att uppföras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag, att Eders

Kongl. Majrts täcktes föreslå Riksdagen

dels att godkänna en sådan förändrad användning af ifrågakomna år

1893 för anordnande af statsskolor i Gellivare församling beviljade anslag,

att — jemte det Liikavara och Sakavara sammanslås till en rote och

Dokkas och Alavara till en annan samt en flyttande folkskola anordnas

för dessa båda rotar, äfvensom den flyttande folkskolan, som afsetts för

området Skröfven-Storberget, i stället förlägges till området SoutojärviGranhult

— skolhus uppföras vid Sammako, Dokkas och Liikavara, alla i

enlighet med de af skolrådet förordade ritningar och kostnadsförslag;

dels ock att medgifva, att i hvardera af rotarna Soutojärvi, Granhult

och Yrtivara måtte få uppföras skolhus af samma beskaffenhet som de vid

Dokkas och Liikavara, och att för detta ändamål måtte för år 1897 beviljas

ett extra anslag af 17,800 kronor, samt att i öfriga rotar, för hvilka statsskolor

äro afsedda, skollokaler tills vidare måtte få förhyras, och att hyresbeloppen

måtte få utgå från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

anslag till folkundervisningens befrämjande bland de i rikets nordligare

trakter bosatta finnar.

De tekniska läroverken.

I underdånig skrifvelse den 14 sistlidne september har styrelsen för

tekniska högskolan anmält de behof af anslag för högskolan, som styrelsen

önskade få af Eders Kongl. Maj:t framlagda för innevarande års riksdag,

och som vore behöfliga dels för fortsättning och fullbordande af den nya

byggnad för de kemiska och mineralogiska afdelningarna vid högskolan,

hvarom 1895 års riksdag fattat beslut, och dels för den provisoriska utvidgning

af undervisningen, hvartill Riksdagen alltsedan 1892 beviljat anslag

på extra stat.

Sistlidna års riksdag beviljade, i enlighet med af Eders Kongl. Maj:t

framlagd proposition, till ny byggnad för högskolans kemiska och mineralogiska

afdelningar samt densaininas inredning och utrustning 300,230

kronor samt anvisade af detta belopp för innevarande år 100,000 kronor.

Nu framhåller styrelsen önskvärdheten deraf, att den nya byggnaden, så

fort ske kan, kommer till stånd, och hemställer derför, att Eders Kongl.

lUh. till Riksd. Prat. 189b‘. / Sami. 7 Afd. 20

[58.]

Tekniska

högskolan.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Åttonde hufvudtiteln.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af det beviljade anslaget för år 1897

anvisa hvad som för byggnadens fulländning och utrustning med nödig

materiel erfordras, eller hela återstoden 206,230 kronor. Emellertid har

öfverintendentsembetet, som af Eders Kongl. Maj:t erhållit uppdrag att

ombesörja uppförandet af ifrågavarande nybyggnad i enlighet med af Eders

Kongl. Maj:t faststälda ritningar, uti underdånig skrifvelse den 12 november

1895 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t ville, med hänsyn till det lämpliga

bedrifvandet af berörda arbete, föreslå Riksdagen att af nybyggnadsanslaget

för nästkommande år anvisa 106,230 kronor; och torde vid sådant

förhållande styrelsens hemställan icke böra föranleda Eders Kongl. Maj:t

att föreslå Riksdagen att för år 1897 af nämnda anslag anvisa större belopp

än det af öfverintendentembetet begärda.

Allt sedan år 1892 har Riksdagen till utvidgning af undervisningen

vid högskolan hvarje år på extra stat anvisat till arfvode åt en extra

lärare i praktisk elektroteknik 2,000 kronor, till elektr oteknisk a apparater och

laborationer 1,200 kronor, till förstärkning af undervisningen 15,800 kronor

samt till hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi 600 kronor.

Nu framhåller styrelsen, att behofvet af denna provisoriska utvidgning

gjort sig ytterligare känbart under läsåret 1894—1895, emedan högskolan

då egt det största antal elever, som derstädes samtidigt åtnjutit undervisning,

eller 336. Då härtill koinme, att äfven höstterminen sistlidet år

ett mycket stort antal inträdessökande anmält sig till första årskursen, så

att, oaktadt utvidgningen, icke alla kompetenta sökande kunnat emottagas,

utan man nödgats utesluta sex af dem, så ansåge styrelsen behofvet åt

utvidgningen äfven för den närmaste framtiden vara tydligt ådagalagdt.

Med hänsyn dertill, att allt flera elever i fackskolan för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi (under höstterminen 1895 tolf) anmält sig

att deltaga uti undervisningen i ångfartygskonstruktion, för hvilket läroämne

endast 800 kronor vore anvisade på ordinarie stat, och då det vore

uppenbart, att med ett så ringa anslag det hvarken vore möjligt att på

ett någorlunda tillfredsställande sätt anordna undervisningen i ett för vårt

lands industri så vigtig! läroämne, eller utsigt funnes att vid högskolan

skulle kunna fästas en duglig lärare i ämnet, ansåge sig styrelsen nödsakad

att i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t ville bereda en

förhöjning af 1,200 kronor för år 1897 i det till undervisningens förstärkning

afsedda anslaget.

Då jag i allo instämmer i hvad styrelsen anfört såväl beträffande

behofvet deraf, att den sedan år 1892 bestående provisoriska utvidgningen

af undervisningen vid tekniska högskolan fortfarande må ega bestånd, och

s. 155 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

155

således de för denna utvidgning af de senaste årens riksdagar beviljade

anslag äfven för år 1897 af Riksdagen anvisas, som rörande angelägenheten

af en ytterligare ökning uti anslaget till undervisningens förstärkning

med 1,200 kronor, tillstyrker jag, med stöd af hvad jag nu anfört,

att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att af det utaf sistlidet års riksdag till ny byggnad för de kemiska

och mineralogiska afdelningarna samt densammas inredning och utrustning

beviljade anslag anvisa för år 1897 106,230 kronor,

dels ock att för samma år bevilja, för provisorisk utvidgning af undervisningen

vid högskolan: till arfvode åt en extra lärare i praktisk elektroteknik

2,000 kronor, till elektrotekniska apparater och laborationer 1,200

kronor, till förstärkning af undervisningen i öfrigt 17,000 kronor samt

till hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi 600 kronor.

Under hänvisning till hvad jag förut under punkten 14 anfört be- [59.]

träffande behofvet af särskild undervisning i elektroteknik vid Chalmers Chalmers teletekniska

läroanstalt och, i sammanhang dermed, af ett anslag för en gång

af 5,000 kronor till anskaffande af för berörda undervisning nödig materiel,

hemställer jag, att Eders Kong! Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 5,000 kronor till

anskaffande af den första för undervisningen i elektroteknik vid Chalmers

tekniska läroanstalt erforderliga uppsättning af instrumenter och maskiner.

Under hänvisning till hvad jag förut under punkten 15 i underdånig- [60.]

het anfört rörande tekniska skolans i Stockholm behof af ökade anslag Tekniska »kohemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på lan l0f‘°ck''

extra stat för år 1897 anvisa till inredning för skolans behof af de lokaler,

som af landtbruksakademien till skolan öfverlemnats, 12,632 kronor,

till anskaffande af inventarier och dylik utrustning för samma lokaler

8,600 kronor samt till inköp af lös gymnastikmateriel för skolans behof

500 kronor.

Hos Eders Kongl. Maj:t har direktionen för tekniska skolan i Eskilstuna [61.]

gjort förnyad framställning om ökadt ordinarie anslag till nämnda skola. Tekniska skolla

jag emellertid icke för närvarande finner lämpligt att föreslå utvidg-,n” ltu^k‘l>''

ning af skolan i den utsträckning, som af direktionen ifrågasatts, hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning

derom, att till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i Eskilstuna

må, i likhet med hvad flera föregående år egt rum, på extra stat

för år 1897 anvisas ett belopp af 750 kronor.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Åttonde hufvudtiteln.

[62.] Till understöd åt lägre tekniska, yrkesskolor och till bestridande af kost
TeknMa

nader för deras inspektion hafva under en följd af år anvisats extra anslag,

yrkesskolor. uncjer vilkor att det bidrag, som af dessa medel komme att utbetalas till

understöd åt sådan skola, icke finge öfverstiga hvad vederbörande kommun

i kontant tillsköte för skolan. Beloppet af ifrågavarande anslag höjdes

vid senaste riksdag till 45,000 kronor. Då detta belopp fortfarande är för

ändamålet erforderligt, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1897 härtill, under nämnda vilkor, på extra

stat anvisa 45,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med tillhörande stater.

[63.] På derom af medicinalstyrelsen i skrifvelse den 20 september 1895

Arfvode för angående medicinalverkets behof gjord framställning tillstyrker jag, att

hospUaién!rl^ers Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1897

kenskaper. bevilja ett anslag af 1,200 kronor, eller samma belopp som under flera

föregående år, till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

[64.] Medicinalstyrelsen har i nyssnämnda skrifvelse anmält, att den i hufvud
Poiikiinik

/örstaden inrättade poliklinik för tandsjukdomar, hvilkens verksamhet sedan

‘"domar'' början af år 1885 fortgått enligt de af styrelsen på nådigt uppdrag meddelade

bestämmelser, under tiden tillvunnit sig ökadt förtroende, hvadan

och då patienternas antal betydligt stigit, medicinalstyrelsen hemstält, att

medel för denna anstalts fortsatta upprätthållande måtte beredas, derest

ej Eders Kongl. Maj:t skulle finna tandläkareundervisningen i dess helhet

böra omorganiseras enligt ett derom af medicinalstyrelsen i skrifvelse den

18 september 1893 framstäldt förslag. Då emellertid detta förslag icke

för närvarande torde böra föranleda någon åtgärd af Eders Kongl. Maj:t,

tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på

extra stat äfven för år 1897 anvisa ett belopp af 4,000 kronor för uppehållande

under samma år af nämnda poliklinik.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

[65.]

Arjvoden för Med anledning af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens i

d&rdi ^ "^''underdånig skrifvelse den 30 september 1895 gjorda anhållan hemställer

«“ljag, att, enär de extra anslag, å tillsammans 9,200 kronor, som för ända
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

157

mål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för innevarande år liksom

för flera föregående år beviljade, äro för samma ändamål fortfarande erforderliga,

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1897 bevilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. m...................................................i...:............ » 3,200: —

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. m........................................................................ » 2,000: —

tillhopa kronor 9,200: —

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrifvelse af den 4 december [66.]

1894 har vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien gjort underdånig in, tving!- och

framställning om anslag till vissa ändrings- och inredningsarbeten i den till >nrednin9‘- statens historiska museum anvisade lokal i nationalmuseibyggnaden samt,ia*;ona/muS(!!- om lokalens utvidgande. Akademien, som vid framställningen fogat en af

riksantiqvarien undertecknad promemoria öfver de i sådant afseende ifrågasatta

anordningar och arbeten jemte en planritning öfver en del af nationalmuseibyggnadens

jordvåning, har i ämnet anfört följande.

Då bottenvåningen i nämnda byggnad uppläts åt statens historiska

museum, hade tre der befintliga rum tagits i anspråk för att förvara sådana

föremål, som, ehuru af vetenskapligt värde, likväl ej vore af den

beskaffenhet, att de borde i förevisningssalarne utställas. I ett af dessa

rum hade äfven inredts ett numera otillräckligt mörkrum för fotografiskt

ändamål.

År 1880 hade statens historiska museum fått åt sig upplåtet ett å

omförmälda planritning med i betecknadt rum, hvilket sedan användts till

förvaringsrum för en del af de dyrbara Björköfynden, som på grund af

bristande utrymme i förevisningssalarne måste förvaras inpackad. De ständigt

inkommande nya fynden hade emellertid kraft ännu mer ökadt utrymme;

och statens historiska museum hade derför ock genom nådigt beslut

den 21 april 1893 fått åt sig upplåten den lokal i jordvåningen af

nationalmuseibyggnaden, som å planritningen funnes betecknad med a, b,

c, e och f och förut inrymt de egyptiska samlingarna. I den skrifvelse af

akademien, som ledde till nämnda nådiga beslut, hade betonats nödvän
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Åttonde hufvudtiteln.

digheten af att bereda plats för vissa föremål, som ej kunde i förevisningssalarne

utställas. Sedan dess hade emellertid på ett känbart sätt gjort

sig gällande behofvet af ett konserveringsrum, der de för en förbättrad

konservering nödiga apparaterna kunde uppställas, hvilket omöjligen läte

sig göra i det nu för preparering använda rummet. För detta ändamål

vore det af nöden, att den redan erhållna lokalen ökades med ännu ett

rum, som å planen vore betecknadt med d och för närvarande disponerades

af nationalmusei konstafdelning. Denna förändrade anordning hade ock

inom öfverintendentsembetet varit ifrågasatt till utförande år 1893; men

planen hade, enligt uppgift på grund af bristande medel, förfallit. Akademien

anhölle nu, att Eders Kongl. Maj:t täcktes tillåta, att med den öfriga,

åt akademien upplåtna delen af jordvåningen finge förenas sagda med d

betecknade rum.

Akademiens sålunda utvidgade lokal i jordvåningen måste, för att

blifva användbar för sitt ändamål, det vill säga till förvarings- och konserveringsrum,

undergå vissa ändringar och förbättringar samt erhålla en

enkel inredning, hvilket allt närmare angåfves i omförmälda promemoria.

Då konserveringen af inkomna föremål vore en af museets vigtigare uppgifter,

ville akademien synnerligen betona nödvändigheten af, att en bättre

konstruerad kokapparat än den, hvaröfver museet nu förfogade, och en

torkugn för konserveringen af jernsaker anskaffades och inmurades i rummet

d. Akademien hade förskaffat sig och bilade vid sin skrifvelse kostnadsförslag

och ritningar å en kokapparat i förening med torkugn. En

dylik apparat funnes i Museum för Völkerkunde i Berlin och hade der

visat sig vara särdeles lämplig.

Under åberopande att akademien ej disponerade medel, som kunde

användas för ifrågavarande ändamål, och med erinran hurusom Eders Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 8 juli 1885 anbefalt öfverintendentsembetet

att utföra vissa ändringar i fråga om de åt akademiens tjensteman upplåtna

arbetsrummen, hvarför kostnaden skulle af öfverintendentsembetet förskjutas

af under händer hafvande medel mot ersättning af påföljande års

anslag till byggnader och reparationer, har akademien slutligen anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes antingen, i likhet med hvad som skedde år

1885, anbefalla öfverintendentsembetet att på samma vilkor som då utföra

nu ifrågavarande arbeten, eller ock anbefalla öfverintendentsembetet att

upprätta kostnadsförslag samt derefter af tillgängliga medel i nåder anvisa

det för arbetenas utförande erforderliga beloppet,

I omförmälda promemoria framhålles bland annat, att under den del

af museibyggnaden, der ifrågavarande lokal vore belägen, funnes en med

tegel- och stenaffall fyld sänka i berget, dit vattnet gerna droge sig. Det

s. 159 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

159

nu i lokalen befintliga golfvet af marmor hindrade ej fukten derifrån att

tränga upp, hvarigenom lokalen blefve oanvändbar till arbetsrum. Det

vore derför nödvändigt, att marmorplattorna upptoges och ersattes med ett

enkelt oljedränkt trägolf, isoleradt med asfalt och beton, hvarigenom fukten

helt och hållet utestängdes. Rummet cl, i hvilket konserveringsapparaten

skulle anbringas, borde förses med asfalt- eller cementgolf.

öfver den af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien gjorda framställningen

har underdånigt utlåtande infordrats från nationalmusei nämnd.

Sedan nämnden hört intendenten vid konstafdelningen, som upplyst, att

ersättning för ifrågakomna, hittills för upplag af en del af nationalmusei

kolförråd använda rum kunde beredas på annat håll i samma afdelning

af källarevåningen, har nämnden, under förutsättning att konstafdelningen

ej behöfde vidkännas någon särskild kostnad för inredningen af ny kolkällare,

tillstyrkt nådigt bifall till ansökningen i hvad den angår förenandet

af omförmälda rum med den nu åt statens historiska museum upplåtna

lokalen.

Härefter har öfverintendentsembetet, till följd af nådig remiss, i ärendet

afgifvit underdånigt utlåtande. Embetct har deruti yttrat: att embetet för

sin del icke funnit något hinder i konstruktivt hänseende möta för vidtagandet

af de utaf vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien begärda

förändringsarbetena; att den år 1893 ifrågasatta inredningen af en del utaf

de omnämnda lokalerna, hvarom akademien i sin framställning förmält,

och hvilken inredning beräknats kosta 4,000 kronor, icke blifvit i sagda

års generalförslag till utförande af embetet upptagen, enär embetet ansett

det till einbetets disposition lemnade, enligt embetets förmenande hufvudsakligast

för reparations- och underhållsåtgärders verkställande afsedda anslag

till byggnader och reparationer icke böra användas till arbeten af

nu omhandlade art; samt att embetet emellertid låtit upprätta ett kostnadsförslag

för utförandet af inredningsarbetena till den utsträckning, som

numera af vederbörande äskats.

Under erinran att öfverintendentsembetet fortfarande hölle före, att

nyssnämnda till embetets förfogande stälda medel icke borde användas till

mera omfattande nyinredningsarbeten, har embetet slutligen i sitt utlåtande

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder uppdraga åt embetet att,

på sätt som vore för kronan förmånligast, låta utföra nu ifrågavarande

arbeten äfvensom af tillgängliga medel anvisa det för desammas verkställande

erforderliga belopp, utgörande enligt nyssnämnda kostnadsförslag,

som jemte deri åberopade särskilda förslag och ritningar bifogats öfverintendentsembetets

utlåtande, 5,800 kronor.

I kostnadsförslaget upptagas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Åttonde hufvudtiteln.

[67.] ''

Aflöning åt

en eldare.

[68.]

Museets afdelning

för

arkegoniater

och fossila

växter.

[69.]

Museets

etnografiska

samling.

nyssberörda promemoria uti särskilda poster de arbeten, som af akademien

ansetts behöfliga, äfvensom nödiga ändringar för anordnande och inredning

af ny kolkällare för nationalmuseum.

Behofvet och ändamålsenligheten af omförmälda ändrings- och inredningsarbetens

utförande samt af den ifrågasatta lokaltillökningen lärer få

anses ådagalagdt genom hvad vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

i ärendet anfört. Då jag lika med öfverintendentsembetet anser, att det

starkt anlitade anslaget till byggnader och reparationer icke bör användas

till ifrågavarande nyinredningsarbeten, samt andra medel till bestridande af

nu omhandlade utgifter ej finnas att tillgå, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för utförande af berörda

arbeten på extra stat för år 1897 bevilja ett anslag af 5,800 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

Hänvisande till hvad jag vid fråga om förhöjning af ordinarie anslaget

till akademien för de fria konsterna under punkten 17 yttrat om

behofvet af medel till aflönande afl en eldare från början af oktober 1895

till utgången af år 1896, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att härtill på extra stat för år 1897 anvisa

ett anslag af 1,125 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

Med anledning af vetenskapsakademiens i skrifvelse den 11 september

1895 gjorda anmälan, att ett årligt anslag af 2,000 kronor till inköp och

insamling af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för arkegoniater

och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande

af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter fortfarande är

behöflig!, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för sagda ändamål anvisa på extra stat jemväl för

år 1897 enahanda belopp som för innevarande år, eller 2,000 kronor.

Likaledes får jag, med anledning af vetenskapsakademiens i nyssnämnda

skrifvelse gjorda framställning derom, att behofvet af anslag för

vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska

samling vore detsamma som under föregående år, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för sagda

s. 161 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvndtiteln. 161

ändamål anvisa på extra stat jemväl för år 1897 enahanda belopp som

för innevarande år, eller 2,800 kronor.

Sedan naturhistoriska riksmuseets expensmedelsanslag med museets fortgående

tillväxt år efter år visat sig allt mer otillräckligt, täcktes Eders

Kongl. Maj:t, i enlighet med vetenskapsakademiens derom gjorda hemställan,

föreslå 1893 års riksdag att till höjande af museets årliga expensmedelsanslag

bevilja 1,630 kronor. Till svar härå anförde Riksdagen

bland annat, att, då den äskade förhöjningen delvis skulle användas till

amorterande af den till omkring 4,000 kronor uppgående bristen å expensmedelanslaget

samt någon utredning icke förelåge, huruvida, sedan bristen

blifvit betäckt, hela förhöjningen kunde vara erforderlig, det förefallit

Riksdagen riktigare, att medel för bristens betäckande anvisades på extra

stat och att i stället höjningen af det ordinarie anslaget begränsades i

motsvarande mån. Med beräknande att omförmälda brist skulle kunna

på fyra års tid amorteras med ett anslag af 1,000 kronor om året, ansåg

Riksdagen höjningen i expensmedelsanslaget lämpligen kunna inskränkas

till 630 kronor och beslöt att till amorterande af bristen på extra stat

för år 1894 anvisa ett belopp af 1,000 kronor. Enahanda belopp har

Riksdagen sedermera på Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

beviljat för hvartdera af åren 1895 och 1896.

Nu har vetenskapsakademien i underdånig skrifvelse den 11 december

nästlidna år anmält behofvet af ytterligare anslag för amortering af nyssnämnda

brist. Akademien anför i berörda skrifvelse, att bristen vid 1894

års bokslut uppgått till 2,704 kronor 49 öre. Om härifrån afdroges de

ainorteringsbelopp, som anvisats för åren 1895 och 1896, återstode derefter

en brist af 704 kronor 49 öre, till hvars fyllande akademien i underdånighet

hemstält om beredande af erforderligt anslag.

Med anledning häraf tillstyrker jag underdånigst, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1897 på extra stat anvisa ett

till fullt krontal jemnadt belopp af 705 kronor till fyllande af ifrågavarande

brist.

Meteorologiska centralanstalten.

Med anledning af särskilda utaf Eders Kongl. Maj:t i ämnet gjorda

framställningar har Riksdagen för hvartdera af åren 1894, 1895 och 1896

beviljat ett extra anslag af 7,950 kronor till fullständigt ordnande^ och utvidgande

af väderlekstjensten vid meteorologiska centralanstalten. År 1893

Bih. till Riksd. Prat. 18.90''. 1 Sand. I Afd. 21

[70.]

Amortering

af brist ä

museets expensmedelsanslag.

[71.]

Väderlekstjensten

vid

anstalten.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Åttonde hufvudtiteln.

[72.]

Läroanstalter

för

öfver åriga

döfstumma.

föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att uppföra ett sådant anslag å

ordinarie stat. Riksdagen fann visserligen hvad i statsrådsprotokollet anförts

innebära fullgiltiga skäl för att ökade medel till det af Eders Kongl.

Maj:t ifrågasatta belopp stäldes till meteorologiska centralanstaltens förfogande

för ordnande och utvidgande af väderlekstjensten; men då, enligt

Riksdagens förmenande, någon tids erfarenhet rörande resultaten af de nya

anordningarna borde afvaktas, innan beloppet uppfördes på ordinarie stat,

ansåg Riksdagen sig böra tills vidare endast på extra stat anvisa anslag

för ändamålet; och i öfverensstämmelse dermed har Eders Kongl. Maj:t

inskränkt sina vid 1894 och 1895 årens riksdagar gjorda framställningar

i ämnet.

Sedan vetenskapsakademien i en den 11 september nästlidna år aflåten

underdånig skrifvelse framhållit bebofvet af ifrågavarande anslags fortsatta

utgående, får jag i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå

Riksdagen att på extra stat jemväl för år 1897 anvisa 7,950 kronor till

upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst vid meteorologiska

centralanstalten.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara och

Bollnäs anordnade läroanstalter för öfveråriga döfstumma har Riksdagen

för hvart och ett af de senare åren på extra stat anvisat tillsammans

49,200 kronor.

Samtidigt med utfärdande af lag angående ordnande af döfstumundervisningen

i riket förordnade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref

den 31 maj 1889, bland annat, att i dessa läroanstalter finge, jemte döfstumma

i de åldersklasser, för hvilka anstalterna egentligen vore afsedda,

för framtiden, i den mån utrymme och tillgång på lärarekrafter medgåfve,

intagas döfstumma barn äfven i åldern 12—15 år.

Då enligt från vederbörande styrelse inkomna uppgifter någon af

dessa läroanstalter ännu icke synes kunna begynna afvecklas, och då

sålunda hela anslaget för deras uppehållande fortfarande erfordras, hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för uppehållande

af undervisningen vid nämnda tre anstalter, anvisa ett extra anslag

för år 1897 af 49,200 kronor.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvadtiteln. 163

På derom af styrelsen för handtverksskolan i Kristinehamn för blinda [73.]

i underdånig skrifvelse den 7 sistlidne oktober gjord begäran hemställer Handtverk,- jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att enahanda belopp, ''ZlZmn^för

som beviljats för skolans uppehållande under närmast föregående år, eller blinda.

10,000 kronor, må för denna skola anvisas på extra stat äfven för år

1897.

1 underdånig skrifvelse den 12 sistlidne september har direktionen [74.]

öfver institutet för blinda i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t Tryckning af

täcktes föreslå Riksdagen att, utöfver det åt institutet på ordinarie stat blinjfkrjfter

uppförda anslaget, bevilja institutet för år 1897 enahanda extra anslag,

som anvisats för innevarande år, nemligen 2,500 kronor att användas till

tryckning af blindskrifter och 1,200 kronor till understöd åt blindlärareelever

samt till reseunderstöd åt blindlärare.

Med hänvisning till hvad jag vid behandlingen af de ordinarie an- [75.]

slagen under punkten 21 redan anfört i fråga om anordnandet af en för- Byggnad för

skola å Tomteboda för blinda, får jag underdånigst hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till uppförande af en byggnad Tomteboda.

för denna förskola, hvartill, enligt uppgjorda kostnadsförslag, erfordras

81,200 kronor, samt för bestridande af kostnaderna för uppgjorda ritningar

och kostnadsförslag till ifrågavarande byggnad, hvilka uppgått till ett belopp

af 750 kronor, som blifvit af statskontoret förskjutna, måtte beviljas

ett belopp af 81,950 kronor, och att häraf måtte på extra stat för

är 1897 anvisas 50,750 kronor.

Hospitalsvården.

Sedan Riksdagen nästlidna år, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts [76.]

proposition, beviljat ett anslag af 1,480,000 kronor till anordnande vid uP,aia a,yi.

Upsala af en asyl för sinnessjuke och deraf på extra stat för innevarande

år anvisat ett belopp af 500,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t den 23

augusti 1895 godkänt ritningar till byggnader och värmeledning för den

tillämnade asylen. Enligt hvad medicinalstyrelsen i sin förutnämnda skrifvelse

den 20 september nästlidna år upplyst, hade förberedande åtgärder

för byggnadsarbetets utbjudande på entreprenad vidtagits. Arbetet komrne

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Åttonde hufvlidtiteln.

att påbörjas senast i januari 1896 och fortsättas under samma år i den

utsträckning anslaget medgåfve. Det vore beräknadt, att under detta år

alla dränerings- och torrläggningsarbeten för byggnadstomten skulle utföras,

att grund skulle läggas till administrationshuset, ångpannehuset och tre

sjukpaviljonger, att de i sammanhang med dessa grundläggningsarbeten

stående planeringsarbeten skulle verkställas, och att ångpannehuset skulle

blifva fördt under tak. Genom dessa arbetens liqviderande beräknades

det för år 1896 tillgängliga belopp under samma år komma att åtgå.

Då behofvet af flera platser för sinnessjuke vore särdeles stort, hvilket

bland annat syntes deraf, att under september månad 1895 plats å allmän

vårdanstalt afvaktades af 382 till hospitals- eller asylvård berättigade

sinnessjuke, måste arbetet med all kraft bedrifvas, på det att byggnaderna

skulle blifva fullbordade på kortaste möjliga tid eller till hösten år 1899.

Med hänsyn härtill vore i byggnadsplats för år 1897 beräknadt, att

administrationshuset och tre sjukpaviljonger skulle bringas under tak och

alla dertill hörande timmermans-, sinides- och öfriga arbeten tillika utföras,

samt att grundläggningen för öfriga byggnader äfvensom återstoden af

planeringsarbetet skulle verkställas, för hvilka arbeten 450,000 kronor ansåges

komma att erfordras. Genom ett sådant tillvägagående syntes äfven

priset på byggnadsarbetet komma att ställa sig billigare än genom en

byggnadsplan, beräknad för en längre byggnadstid.

I enlighet med hvad medicinalstyrelsen i nämnda skrifvelse hemstält,

tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af det för anordnande vid Upsala af en asyl för sinnessjuke

beviljade anslag på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 450,000

kronor.

[77.] I ny ss omförmälda skrifvelse den 20 september 1895 har inedicinal
jer/sö

*>*A«»styrelsen underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksfor

spetehke. dagen att till understöd åt Jerf so sjukhus för spetelske anvisa för år 1897

ett extra anslag af 14,000 kronor, eller enahanda belopp, som blifvit för

närmast föregående år beviljadt.

Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att anvisa äfven för år 1897 ett extra anslag af 11,000

kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske under vilkor, att

Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisar 4,000 kronor och

medgifver, att spetelske äfven från andra län må vid sjukhuset erhålla

vård, i den mån utrymmet sådant tillåter.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

165

Diverse anslag.

I likhet med hvad under åtskilliga år skett och af samma skäl, som [78.]

då förekommit, torde Eders Kong! Maj:t föreslå Riksdagen att jemväl för Svenska

år 1897 på extra stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska förn- fZ''iuupei.

skriftsällskapet.

Under flera föregående år har Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts [79.]

framställning beviljat anslag till beredande af religionsvård åt svenske Religionsvård

sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän,

och hemställer jag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t jemväl för ar * utländska

1897 af Riksdagen för ifrågavarande ändamål äska anslag till samma be- hnmnarlopp

som det, hvithet hittills årligen plägat anvisas, eller 10,000 kronor.

På Eders Kong]. Maj:ts framställning beviljade 1890 års riksdag för [80.]

beredande af eu förbättrad religionsvård inom Hernösands stifts finsktalande Åtgärder för

församlingar på extra stat: dels till anställande af två kontraktsadjunkter ^UgionlUrd.

inom Vesterbottens fjerde kontrakt, enligt de närmare bestämmelser, som inom FlernöEders

Kongl. Maj:t kunde komma att meddela, 12,000 kronor, deraf 4,000 flätande

kronor att utgå under år 1891, dels ock, för utbildande af prestman, förtrogna församlingar.

med finska språket, till två universitetsstipendier för teologie studerande,

enligt de närmare bestämmelser, som Eders Kong]. Maj:t kunde komma att

meddela, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå under år 1891. Sedan

Eders Kongl. Maj:t den 26 september 1890 i ofvannämnda afseenden meddelat

erforderliga bestämmelser, har Riksdagen åren 1891 och 1892 på

Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar af de beviljade beloppen

anvisat för bvartdera af åren 1892 och 1893 af anslaget till kontraktsadjunkterna

4,000 kronor och af anslaget till stipendier 1,500 kronor.

Under år 1892 gjorde derefter domkapitlet i Hernösand underdånig framställning

om förnyelse af omförmälda anslag samt framhöll dervid tillika

behofvet af ytterligare anslag för lindrande af kontraktsadjunkternas resekostnader.

I enlighet härmed föreslog Eders Kongl. Maj:t i 893 års riksdag

dels att på extra stat bevilja:

till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde

kontrakt 12,000 kronor, deraf 4,000 kronor att utgå under år 1894;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,

deraf 500 kronor att utgå under år 1894; samt

till två stipendier för utbildande vid universitetet af prester, förtrogna

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Åttonde hufyudtiteln.

med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå under år

1894;

dels ock att åt Eders Kongl. Maj:t öfverlemna att meddela de närmare

bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens användande.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen bifallen; och

meddelades af Eders Kongl. Maj:t i nämnda afseenden närmare bestämmelser

den 2 juni 1893, hvarefter Riksdagen åren 1894 och 1895 på Eders

Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar af de beviljade beloppen anvisat

för hvartdera af åren 1895 och 1896 af anslaget till kontraktsadjunkterna

4,000 kronor, af anslaget till resekostnadsersättning åt desse

500 kronor samt af det till stipendiers inrättande beviljade anslag 1,500

kronor. Den sista tredjedelen af de vid 1893 års riksdag för omförmälda

ändamål beviljade anslag kommer alltså att utgå under innevarande år.

Domkapitlet i Hernösand har nu i skrifvelse den 28 augusti 1895, då

de förhållanden, som förut föranledt anslagen, ännu fortfore, gjort underdånig

framställning om förnyande för åren 1897—1899 af sistomförmälda

anslag.

På grund häraf far jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, i

likhet med hvad vid 1893 års riksdag egde rum, föreslå Riksdagen

dels att på extra stat bevilja:

till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde

kontrakt 12,000 kronor, deraf 4,000 kronor att utgå under 1897;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,

deraf 500 kronor att utgå under år 1897; samt

till två stipendier för utbildande vid universitetet af prester, förtrogna

med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå under år 1897;

dels ock att åt Eders Kongl. Maj:t öfverlemna att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

[81.] Redan år 1890 framhöll domkapitlet i Hernösand i skrifvelse till

Ny kapdibygg-Eders Kongl. Maj:t dels behofvet af ny kapellbyggnad i Tärna kapellnakapeUför-a

församling af Stensele lappmarks pastorat dels ock församlingens oförmåga

samling, att sjelf bestrida kostnaderna derför samt anhöll, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes uppgöra ritning och kostnadsförslag till nytt kapell af trä. Statskontoret,

som bland andra myndigheter hördes öfver denna framställning,

erinrade i afgifvet utlåtande emellertid, att syn å ifrågavarande kapell ej

af behörig myndighet hållits, hvadan behofvet af ny kapellbyggnad icke

vore fullt utredt, till följd hvaraf Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut

den 8 juli 1892 förklarade domkapitlets framställning i ofvanberörda hänseende

ej föranleda vidare åtgärd.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

167

Vederbörlig laga syn å kapellbyggnaden blef emellertid sedermera af

domare med biträde af två nämndemän hållen den ‘20 september 1893.

Synemännen förklarade dervid, med afseende å hvad under förrättningen

utrönts, byggnaden ej vidare kunna genom reparation försättas i brukbart

skick. Med skrifvelse den 12 september 1894 bar nu domkapitlet, med

anhållan att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda erforderliga medel för uppförande

af ny kapellbyggnad, till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat instrumentet

öfver omförmälda syn äfvensom ritningar och kostnadsförslag till

det ifrågasatta nya kapellet, upprättade af öfverintendentsembetet, kostnadsförslaget,

under förutsättning att församlingen erhölle nådigt tillstånd att

efter utsyning af vederbörande jägmästare fritt på närliggande kronoskog

taga för kyrkobyggnaden erforderligt virke, slutande å en summa af

20,000 kronor. I omnämnda syneinstrument är dels intaget ett af vederbörande

häradsskrifvare utfärdadt intyg, att enligt 1893 års mantals- och

skattskrifningslängd kapellförsamlingens hemmantal utgjordes af 1/6 mantal

skatte och 4s9/96 mantal krono med en på 167 matlag fördelad folkmängd

af 1,048 personer, deraf 672 bofasta, 202 utan stadigt hemvist och 174

nomad- och fiskarlappar, dels ock antecknadt att, enligt hvad kapellpredikanten

uppgifvit, kyrkan såsom rymmande högst 150 personer vore allt

för liten, i synnerhet vid de större högtiderna, då tre å fyra hundra kyrkobesökande

brukade infinna sig.

Eders Kongl. Majt:s befallningshafvande i Vesterbottens län, som anbefalts

att, efter inhemtande af yttrande från kapellförsamlingen i hvad

mån församlingen funnes villig bidraga till kostnaderna för den ifrågasatta

kapellbyggnaden, har i följd häraf inkommit med utdrag af protokollet

öfver en den 2 december 1894 hållen kyrkostämma med församlingen. I

detta framhåller församlingen sina ytterst svaga ekonomiska vilkor och de

betydliga utgifter, som förestode församlingen dels för det föreslagna barnhemmet

vid den till församlingen hörande Skytteanska skolan, hvartill församlingen

förbundit sig bidraga med 3,500 kronor, dels ock för nybyggnader

och reparationer å kapellpredikantsbostället, till hvilket allt församlingen

ej egde mera än 700 byggnadsfyrk, samt meddelar, att församlingen

beslutit anslå 1,500 kronor såsom det högsta bidrag, församlingen för nu

ifrågavarande ändamål vågade ikläda sig. För egen del anför Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, att, då församlingen helt säkert vore en af de fattigaste

inom riket, den icke torde mäkta att med större belopp än som erbjudits

deltaga i kostnaden för uppförande af en ny kapellbyggnad i stället för

den nuvarande, hvars ombyggande vore af behofvet pafvisligen påkalladt,

hvarför Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i likhet med domkapitlet

hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bei’eda erforderliga medel dertill.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Åttonde hufvudtiteln.

Uti infordradt utlåtande anför statskontoret, att, då behofvet af en ny

kyrka inom Tärna kapellförsamling numera blifvit behörigen styrkt, och

församlingens oförmåga att i vidsträcktare mån, än den erbjudit, bidraga

till kostnaden för kyrkans uppförande torde få anses ådagalagd ej mindre

af hvad derom förekommit nu och då frågan om kapellets ombyggande

förra gången förelåg, än äfven af hvad i nämnda afseende anförts dels af

statskontoret i dess underdåniga utlåtande den 20 juli 1894 angående ombyggnad

af Skytteansku skolan, dels ock af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

och öfriga myndigheter, som i sistnämnda fråga sig yttrat, statskontoret,

som ej ville ifrågasätta någon minskning i de föreslagna dimensionerna

för den nya kyrkan, då folkmängden i kapellförsamlingen, enligt

hvad Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande i sitt angående Skytteanska

skolans ombyggande afgifna yttrande meddelat, vore i hastigt tilltagande,

och ej heller tilltrodde sig kunna bedöma, huruvida genom vidtagande af

andra ändringar i fråga om kyrkans uppförande kostnaderna derför skulle

kunna i någon mån nedbringas, hemstälde, att sedan domänstyrelsen lemnats

tillfälle att yttra sig rörande den ifrågasatta utsyningen från kronoskog

af nödigt virke till kyrkobyggnaden, Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta

nådig proposition till Riksdagen om beviljande af ett extra anslag för

uppförande af den ifrågasatta nya kapellbyggnaden att i mån af behof

anvisas, sedan det af församlingen för ändamålet utfästa belopp först

utgått.

Domänstyrelsen, hvars underdåniga utlåtande härefter infordrats, har

i ärendet hört öfverjägmästaren i Vesterbottens distrikt, som anfört, att,

då närmast Tärna belägna kronopark Kyrkberget i Stensele socken läge

på ett afstånd af 9 å 10 mil, knappast kunde ifrågasättas att från denna

kronopark hemta byggnadsvirke till kapellbyggnaden, men att, då Tärna

församling blifvit tilldelad två provisionelt afsätta områden inom Stensele

— det ena om 5,815,17 hektar och det andra om vid pass 1,000 hektar —

från hvilka de mest skogsbehöfvande hemmansåboerna inom församlingen

enligt nådigt bref den 19 maj 1893 inedgifvits rätt till utsyning, det syntes

lämpligast, att det för kapellbyggnaden erforderliga virket, eller åtminstone

större delen deraf, finge utsynas från något af dessa områden, dock att,

då å dessa endast funnes gran, behöfligt furuvirke finge uttagas från närmast

angränsande kronomark å härför lämplig trakt, så belägen likväl,

att den icke folie inom något hemmans utsyningsområde. För egen del

tillstyrker domänstyrelsen, att det för ifrågavarande kapellbyggnad erforderliga

virke må af församlingen få afhemtas på sätt öfverjägmästaren

hemstält, likväl endast efter af vederbörande jägmästare afgiftsfritt verkstad

utsyning.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

169

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, under förutsättning att Tärna församling

får efter af vederbörande jägmästare verkstäld kostnadsfri utsyning

hemta för ny kapellbyggnad inom församlingen erforderligt virke af gran

från ofvannämnda två åt församlingen provisionelt afsätta områden samt

virke af furu från närmast angränsande kronopark å härför lämpligaste

trakt, så belägen likväl, att den icke faller inom något hemmans utsyningsoinråde,

på extra stat för år 1897 bevilja 18,500 kronor såsom bidrag till

uppförande af ny kapellbyggnad i nämnda församling i enlighet med af

öfverintendentsembetet uppgjorda, i ärendet företedda ritningar.

Med åberopande af föregående riksdagars beslut, hvarigenom allt ifrån [82.]

1890 årligen anvisats ett extra anslag af 25,000 kronor till nordiska museet, Nordiska

har museets styrelse anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning museetom

beviljande jemväl för år 1897 af enahanda anslag; och får jag med

anledning häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 25,000

kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för att

enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

Med anledning af en utaf e. o. professorn J. A. Lundell gjord an- [83.]

sökning om fortsatt anslag för den af honom utgifna tidskriften »Nyare Tidskrift för

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif», anseriundamai m''m''

jag mig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att jemväl för nästkommande år ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

ett extra anslag till samma belopp, som allt ifrån 1883 års riksdag anvisats,

eller 3,150 kronor, att på de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma, användas till understöd för utgifvande äfven under år

1897 af nämnda tidskrift.

Sedan Riksdagen, med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t, gjord [84.]

framställning, på extra stat för år 1 896 beviljat ett anslag af 3,000 kronor »Nordiskt

till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt medicinskt

arkiv», har nämnda tidskrifts utgifvare, professorn Axel Key, i en till

Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift, med åberopande att ett dylikt anslag

fortfarande vore för tidskriftens utgifvande behöfligt, anhållit, att jemväl

för år 1897 ett understöd af 3,000 kronor måtte för ändamålet beredas.

Härtill hafva lärarekollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och

universitetskanslern uti infordrade utlåtanden tillstyrkt bifall; och får jag,

under hänvisning till hvad utaf mig till statsrådsprotokollet öfver eckle
Bih.

till Riksd. l*rot. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Åttonde hufvudtlteln.

siastikärenden den 14 januari 1895 anförts i fråga om anslag till omförmälda

tidskrift, underdånigst hemställa, att Eders Kong! Magt täcktes föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 3,000

kronor såsom understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt

medicinskt arkiv».

[85.] År 1882 tilldelade Eders Kongl. Maj:t professorn vid Stockholms hög
Tidskri/ten

skola G. Mittag-Leffler såsom understöd för första upprättandet af en matelACmatZa!>e''

nitisk tidskrift ett belopp af 1,000 kronor, att utgå af anslaget till resestipendier

samt läroböckers och lärda verks utgifvande. Jemväl år 1884 undfick

professor Mittag-Leffler enahanda understöd till utgifvande af ifrågavarande

tidskrift, benämnd »Acta matliematica», och utgick äfven detta

understöd af nyssberörda anslag.

Med år 1885 inträdde härutinnan förändrade förhållanden. Redan år

1883 hade nemligen professor Mittag-Leffler hos Eders Kongl. Maj:t anhållit,

att åt honom måtte, så länge nämnda tidskrift af honom utgåfves,

anvisas ett årligt anslag af 4,000 kronor att användas till bestridande af

de kostnader, som med tidskriftens utgifvande vore förbundna. Till stöd

för berörda anhållan androg sökanden, bland annat, att tidskriften, som

vore afsedd icke endast att uppfylla ett allmänt vetenskapligt ändamål,

utan lika mycket att till gemensamt arbete samla de många framstående

matematiska krafter, den skandinaviska norden egde, redan lyckats att,

oberoende af nationalitet och språk, såsom medarbetare förvärfva de yppersta

af samtidens matematiker. Vidare lemnades en öfversigt af tidskriftens

ekonomiska vilkor. Sedan vetenskapsakademien tillstyrkt bifall till ansökningen,

aflat Eders Kongl. Maj:t framställning i ämnet till 1884 års riksdag,

hvilken, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslog, till understöd

för tidskriftens utgifvande under år 1885 på extra stat för samma

år anvisade ett anslag af 4,000 kronor.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade Riksdagen

sedermera för hvartdcra af de närmast följande åren, 1886 och 1887, enahanda

anslagsbelopp till tidskriftens utgifvande. Vid beviljandet af anslag

för sistnämnda år anknöt emellertid Riksdagen en önskan, att en utredning

måtte ega rum, huruvida och i hvilken mån, med hänsyn äfven

till från andra håll påräkneliga bidrag, ett ytterligare fortsatt understöd

af statsmedel för tidskriften kunde vara erforderligt.

Med anledning häraf lemnade professor Mittag-Leffler, vid underdånig

anhållan om beredande af anslag för tidskriftens utgifvande jemväl under

år 1888, eu redogörelse för de med detta företag förenade utgifter och

inkomster, af hvilken redogörelse framgick, att omkostnaderna för de full
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 171

ständigt utkomna åtta första banden belöpt sig till 64,453 kronor; att inkomsterna,

med inberäknande af statsbidrag från Sverige, Norge och Danmark

äfvensom prenumerationsmedel, uppgått till 38,993 kronor; att alltså

utgifterna öfverstigit inkomsterna med 25,460 kronor, hvilken brist blifvit

godtgjord genom enskild teckning vid företagets början; att bland prenumerationsmedlen

inginge statsbidrag äfven från Tyskland och Frankrike,

enär dessa länder understödde tidskriftens utgifvande genom att prenumerera

på ett betydligt antal exemplar; att, derest det begärda anslaget af

4.000 kronor äfven framgent blefve beviljadt, de årliga inkomsterna för

framtiden kunde, förutsatt att 700 band årligen såldes, beräknas till 13,000

kronor och de årliga utgifterna till 16,000 kronor; att sålunda en brist af

3.000 kronor årligen torde komma att uppstå, för hvilken brist sökanden

vore beredd att sjelf ansvara; samt att det ej vore att antaga, att denna

brist skulle kunna minskas derigenom, att mer än 700 band af tidskriften

årligen komme att försäljas. Vidare erinrade sökanden, att en granskning

af de kostnader, som åtgått för offentliggörandet i tidskriften af svenske

författares arbeten, gåfve vid handen, att dessa kostnader bestigit sig till

9,668 kronor, eller ungefärligen samma belopp, som till 1886 års slut

erhållits i bidrag af svenska statsmedel. Då härtill komme, att nästan hela

utgiftssumman, 64,453 kronor, blifvit i Sverige utbetald till svenska tryckerier,

svenska redaktionsbiträden, postporto m. m., vore det tydligt, att en

stundom spord uppfattning, att svenska statens bidrag kunde anses såsom

en tryckningshjelp åt utländske författare, alldeles saknade grund.

Den lemnade utredningen torde hafva synts Riksdagen nöjaktig, i ty

att Riksdagen, med anledning af Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning,

för år 1888 anvisade 4,000 kronor till understöd för fortsatt utgifvande

af ifrågavarande tidskrift; och dylikt understöd till enahanda belopp

har sedermera af Riksdagen beviljats för hvart och ett af åren

1889—1895.

Det var fördenskull all anledning hoppas, det Eders Kongl. Maj:ts

till senast församlade riksdag gjorda framställning angående omförmälda

anslags beviljande jemväl för innevarande år skulle röna framgång. Så

blef dock icke till alla delar förhållandet. Statsutskottet fann, med hänsyn

dertill, att de vetenskapsmän, hvilkas arbeten intagits i »Acta mathematica»,

till största delen varit utländingar, det kunna ifrågasättas, huruvida

från vårt land fortfarande borde för ändamålet lemnas statsbidrag till

så högt belopp som dittills, och ansåg på grund häraf, att anslaget lämpligen

kunde för år 1896 nedsättas till 3,(»00 kronor. Då frågan förekom

i kainrarne, stannade dessa i olika beslut, i det att Första kammaren, i

enlighet med utskottets hemställan, beviljade ett anslag af 3,000 kronor på

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Åttonde hnfvndtiteln.

extra stat för år 1896 men Andra kammaren biföll Eders Kongl. Maj:ts

förslag oförändradt. Vid sedermera anstäld gemensam omröstning blef,

med 193 röster mot 158, deras mening segrande, som ansågo, att anslaget

borde nedsättas till 3,000 kronor, hvilket belopp alltså för innevarande

år utgår.

Det vill synas som skulle denna nedsättning i understödet, derest den

blifver stadig, hota att bringa tidskriftens bestånd i fara. I detta afseende

torde jag få hänvisa till innehållet af en utaf professor Mittag-Lelfler

under nästlidna år till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning om understöd

med 4,000 kronor för tidskriftens utgifvande under år 1897.

I denna ansökning har professor Mittag-Leffler, under åberopande,

bland annat, af förutnämnda, vid hans begäran om understöd för år 1888

lemnade utredning, anfört, att en af följderna af nyssberörda nedsättning

varit, att finska staten, som förut understödt tidskriften genom årlig prenumeration

till belopp af 1,400 finska mark, eller något mer än 1,000

kronor, numera nedsatt denna prenumeration till 400 mark (något mindre

än 300 kronor). Stor fara förelåge jemväl, att Norge och Danmark, som

hvar för sig understödt tidskriften med 1,000 kronor årligen för åren

1885—1895, komme att följa det af .svenska riksdagen gifna föredöme,

derest icke Riksdagen för år 1897 beviljade det högre belopp, som förut

plägat utgå. Men äfven om den antydda farhågan icke besannades, skulle

den minskning af den årliga inkomsten, som redan vore för handen, omkring

1,700 kronor, för professor Mittag-Leffler medföra en större uppoffring,

än han såge sig i stånd att bära. Beviljades deremot för år 1897

samma anslag som utgått före innevarande år eller 4,000 kronor, torde

man kunna hoppas, att finska staten åter höjde beloppet af sin prenumeration

till det förutvarande. Och i sådant fall vore professor MittagLeffler,

som hittills åtagit sig ansvaret för den årligen uppkomna bristen

af mellan 2,000 och 3,000 kronor, villig att fortfarande svara för dylik brist.

Sedan vetenskapsakademien erhållit nådig befallning att afgifva underdånigt

utlåtande i detta ärende, har akademien inhemtat yttrande af sina

sakkunnige ledamöter professorerna R. Rubenson och B. Hasselberg, hvilket

yttrande akademien till Eders Kongl. Maj:t öfverlemna^ med förklaring

att akademien i allo gillat och såsom uttryck af sina egna åsigter i ämnet

antagit sina nämnde komiterades betänkande i frågan. Detta betänkande

är af väsentligen följande innehåll: Den stora betydelse icke blott för den

matematiska vetenskapens utveckling i allmänhet utan äfven för upprätthållandet

och förökandet af svenske vetenskapsmäns deltagande i den matematiska

forskningen, som »Acta mathematica> under sin mångåriga tillvaro

haft, torde vara så allmänt känd, att komiterade ansåge sig ej be
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvndtiteln.

173

höfva mer än erinra derom såsom ett faktum och hänvisa till föregående

af komiterade under en följd af år afgifna yttranden rörande professor

Mittag-Lefflers ansökningar om bidrag till utgifvande af »Acta mathematica ■>.

Komiterade hade i dessa yttranden framhållit, hurusom utgifvandet i

vårt land af en internationel tidskrift, upptagande samtidens förnämsta originalarbeten

inom matematikens område, vore för Sverige särdeles hedrande

och måste bidraga att i utlandet befästa den sedan förra århundradet rådande

åsigten om vårt lands höga kulturståndpunkt. Det kunde derför

icke annat än synas i högsta grad önskvärdt, att denna tidskrift finge

under sin skicklige redaktörs händer fortfara att till vetenskapens fromma

ega bestånd, utan att behöfva kämpa med större ekonomiska svårigheter,

i synnerhet om dessa vore så stora, att de lätt nog kunde åstadkomma,

att hela företaget måste uppgifvas. Med afseende å de af professor MittagLeffler

anförda förhållanden syntes det komiterade ej vara förenligt vare

sig med billighetens kraf eller med svenska statens värdighet att fortfarande

göra afdrag på den hittills under många år beviljade anslagssumman, hvilken

ej på långt när varit tillräcklig att utan enskild uppoffring från redaktörens

sida möjliggöra tidskriftens utgifvande. Komiterade tillstyrkte derför

på det kraftigaste, att akademien måtte med sitt förord understödja

professor Mittag-Lefflers underdåniga ansökning.

Såsom jag redan nämnt, ansåg 1895 års statsutskott, att en nedsättning

i det åt denna tidskrift utgående understöd vore lämplig med hänsyn

dertill, att de vetenskapsmän, hvilkas arbeten intagits i ''Acta mathematica ,

till största delen varit utländingar. Dervid måste jag erinra, att tidskriftens

syfte att uppfylla ett allmänt vetenskapligt ändamål särskildt betonades,

då anslag å extra stat till belopp af 4,000 kronor första gången hos

Riksdagen äskades såsom understöd åt tidskriften. Någon afvikelse från

de i början uppstälda grundsatserna, under förutsättning af hvilkas tillämpning

anslaget å 4,000 kronor får anses år efter år till tidskriftens utgifvande

beviljadt, har således icke skett, då utländske författare till den omfattning,

''som verkligen egt rum, fått framträda i tidskriftens spalter. Men

härvid är ytterligare eu omständighet att beakta. Enligt hvad vid frågans

behandling i riksdagen år 1895 af talare inom båda kamrarne anfördes,

hade de svenska matematiska bidragen i de första åtta banden utgjort

omkring 15 procent, men i de senaste banden —- 19 band äro numera

fullständigt utkomna — stigit till omkring 87 procent. Det vill då synas,

som det af statsutskottet åberopade skälet för nedsättning af anslaget nu,

sedan förhållandet på nämnda sätt förändrat sig, måste förlora sin betydelse.

Ehuru mig veterligen af ingen bestridd, torde tidskriftens vetenskap
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Åttonde liufvudtiteln.

[86.]

Föreläsningskur

ser för

arbetsklassen.

liga betydelse förtjena att i detta sammanhang påpekas. Jag tillåter mig

i detta afseende underdånigst att fästa uppmärksamheten ej mindre på

hvad redan af mig derom nu anförts än äfven på de vitsord, som från

den matematiska vetenskapens främste stormän i Tyskland och Frankrike

framburos till Första kammarens protokoll vid 1895 års riksmöte. Att

utgifvandet af »Acta mathematica» är ett stort företag, egnadt att åt

Sverige, såsom dess närmaste vårdare, skänka berömmelse och heder, lärer

af nyss omförmälda vitsord vara uppenbart. Men deraf följer ock, att det

ej kan anses lämpligt att undandraga tidskriften en del af det årsunderstöd

densamma hittills åtnjutit. Ty att sådant skulle på det allvarligaste

hota tidskriftens bestånd, torde, efter hvad professor Mittag-Leffler i detta

hänseende omförmält, få anses ådagalagdt.

Med hänsyn till hvad jag nu anfört, anser jag mig ega skäl till den

förhoppning, att Riksdagen skall befinnas villig att för år 1897 åter höja

understödet för ifrågavarande tidskrifts utgifvande till det belopp, hvarmed

anslaget till densamma så länge utgått. Jag hemställer fördenskull

i underdånighet, att Eders Kong! Majrt täcktes föreslå Riksdagen att på

extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 4,000 kronor, att såsom bidrag

till bestridande af kostnaderna för utgifvande under samma år af tidskriften

»Acta mathematica» till professor Mittag-Lefflers förfogande utbetalas.

För år 1885 stälde Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts förfogande under

vissa vilkor ett extra anslag af 1 5,000 kronor att användas till understöd

åt sådana anstglter eller föreningar, som anordna före läsning skur ser för

arbetsklassen. År efter år har sedermera anslag för nämnda ändamål af

Eders Kongl. Maj:t äskats och af Riksdagen beviljats. För hvart och ett

af åren 1895 och 1896 har anslagsbeloppet bestämts till 25,000 kronor att

utgå under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,

icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager föreståndare

och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser; dock att, hvad

landsbygden beträffar, Eders Kongl. Maj:t må ega att härutinnan göra de

eftergifter, som omständigheterna kunna påkalla;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna under
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvndtiteln. 175

visning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig de

vilkor och kuntroller, som i öfrigt af Eders Kongl. Maj:t pröfvas nödiga

och lämpliga.

Oaktadt den ökning af berörda anslag, som sålunda skett, är det

ej tillräckligt för att fullt motsvara de berättigade kraf, som ställas på

detsamma. Det har nemligen visat sig, att antalet af de föreningar och

anstalter, som söka varda delaktiga af understöd från berörda anslag,

tilltager, och önskvärdheten att i någon män tillmötesgå de nya sökande,

som anmält sig, har medfört, att de understöd, som tillförene utgått till

åtskilliga af de äldre, måst nedsättas. Detta sistnämnda förhållande är

emellertid så mycket mer att beklaga, som de af denna nedsättning drabbade

anstalter och föreningar varit väl förtjente af dem förut lemnade bidrag,

och den nödtvungna inskränkningen i de påräknade och sedan en följd

af år utgående statsunderstöden utan tvifvel verkat störande för deras

arbete.

För ett bättre tillgodoseende af de behof, om hvilka här är fråga,

synes mig böra beredas något högre anslag än det, som för omförmälda

ändamål senast beviljats. Vidkommande det belopp, hvarmed höjningen

bör ske, torde ledning kunna hemtas af förhållandena vid fördelningen af

1896 års anslag. Understöd till ett sammanlagdt belopp af 28,875 kronor

söktes af 35 anstalter och föreningar. Af dessa kunde endast 28 få hela

det af dem sökta understödet; bland de öfriga tingo 5 större anstalter 75

procent af hvad för dem begärts. De två återstående anstalterna tingo,

den ena 50 och den andra omkring 71 procent af de summor, hvarom

för dem gjorts framställningar. Någon anledning att för framtiden vänta

minskning i antalet sökande eller i summan af de sökta understöden gifves

icke; snarare synes ett motsatt förhållande sannolikt.

Hvad angår de vilkor, som böra stadgas för erhållande af sådant understöd,

hvarom här är fråga, synas enahanda bestämmelser lämpligen kunna

meddelas, som af Riksdagen beslutits, då anslag för nämnda ändamål senast

beviljades, dock med en mindre förändring så till vida, att det torde böra

förbehållas Eders Kongl. Maj:t att från den allmänna bestämmelsen om

föreläsningarnas ordnande regelbundet, visst antal timmar i veckan under

fem till åtta månader och i väl afpassade kurser göra eftergifter icke blott

hvad landsbygden beträffar utan ock vidkommande sådana anstalter, som

hafva sin verksamhet dels i stad dels u landet.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Åttonde hufvudtiteln.

På grund af livad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1897 bevilja ett

extra anslag af 30,000 kronor att användas till understöd åt sådana anstalter

eller föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,

dock under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,

icke får öfverstiga 3,000 kronor, för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager föreståndare

och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser, dock att, hvad

beträffar anstalt, som har sin verksamhet å landsbygden eller dels i stad

dels å landet, Eders Kongl. Magt må ega att härutinnan göra de eftergifter,

som omständigheterna kunna påkalla;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig

de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Eders Kongl. Magt pröfvas nödiga

och lämpliga.

[87.] Uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t stälda skrivelser hafva styrelserna

utbildning af fyr Upsala enskilda läroverk och aktiebolaget Ateneum för flickor i Stock^“X^holm

samt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse i underdånighet anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästinstundande Riksdag aflåta nådig

proposition om anslag af statsmedel för utbildande af lärarinnor i huslig

ekonomi med följande belopp:

till den med Upsala enskilda läroverk förenade fackskolan med ifrågavarande

uppgift 3,200 kronor årligen, helst för tre eller fem år i sänder;

till lärarinnekursen i huslig ekonomi vid Ateneum för flickor, hvilken

kurs hufvudsakligen afser utbildandet af dylika lärarinnor för folkskolorna,

1,500 kronor årligen, helst för tre år i sänder; samt

till Göteborgs skolkök 1,300 kronor årligen att utgå under loppet af

tre år, räknadt från den 1 januari 1897, för anordnande af kurser till

utbildande af lärarinnor i ämnet vid folkskolorna.

Till stöd för de underdåniga framställningarna har hufvudsakligen

anförts följande:

s. 177 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufVudtiteln. 177

Styrelsen för Upsala enskilda läroverk har framhållit vigten deraf, att

landets qvinliga ungdom under skoltiden blefve förtrogen med de praktiska

sysslor, som vården af ett hem kräfde och de teoretiska förutsättningarna

för denna vård. Staten egde visserligen i den med Högre lärarinneseminariet

i Stockholm förenade hushållsskolan en anstalt, der blifvande lärarinnor

i huslig ekonomi kunde vinna för dem nödig specialbildning, men

denna anstalt syntes afsedd hufvudsakligen för seminariet och den dermed

jemväl förenade normalskolans lärjungar.

Tillfälle till utbildning af lärarinnor vid folkskolor funnes deremot

vid ett skolkök i Göteborg och en läroanstalt i Stockholm, men då privata

anstalter för sin verksamhet vore nästan uteslutande beroende af elevernas

afgifter, måste undervisningen, om de senare sattes låga, blifva bristfällig

eller, om de bestämdes till högre belopp, blifva tillgänglig blott för ett

fåtal elever. Då emellertid efter hand vid allt flera såväl folkskolor som

högre flickskolor undervisning i huslig ekonomi blifvit införd, beslöt styrelsen,

som redan under läsåret 1893—94 inrättat ett skolkök, att i samband

med detta inrätta en fackskola för utbildande af lärarinnor i huslig

ekonomi. Till fackskolans föreståndarinna hade antagits den person, som

ledde skolkökets verksamhet och som i utlandet inhemtat grundlig insigt

på detta område, hvarjemte framstående lärarekrafter vunnits för olika

ämnen.

På grund af bristande utrymme kunde dock inom fackskolan undervisning

sistförflutna vårtermin meddelas allenast åt åtta ordinarie elever,

som voro bördiga från skilda delar af vårt land, samt åt fyra extra elever.

Undervisningen vore fördelad på två kurser, folkskolekursen och den

högre kursen, och försiggick i två kök. Densamma omfattade, ehuru till

olika omfång för de olika kurserna, följande ämnen:

matlagning (med kännedom om födoämnenas ursprung, förvaring och

sammansättning);

rengöring (städning, tvätt, strykning m. m.);

kemi och fysiologi med hufvudsakligt afseende på näringens fysiologi

och födoämnenas kemi;

helsolära och sjukvård i hemmet;

bokföring;

hushällslära (beräkning af inkomster och utgifter, kredit- och försäkringsväsen

in. m.);

pedagogik (allmän uppfostringslära) och metodik för undervisningen i

huslig ekonomi.

Undervisningen meddelades genom:

praktiska arbeten under lärarinnornas ledning;

Bill. till Rihsd. Vrot. 18!)b''. 7 Samt. I Afd. 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Åttonde hnfvudtiteln.

föreläsningar och bokstudier med förhör; samt

öfnings- och proflektioner af lärjungarna.

Kursen vore beräknad för folkskolorna till två och för högre flickskolorna

till tre terminer. Afgiften vore faststäld, för folkskolekursen till

50 kronor för termin och för den högre kursen till följande belopp: l:a

terminen 50 kronor, 2:a terminen 60 kronor och 3:e terminen 75 kronor.

Derjemte finge eleverna ersätta produktionspriset för den middagsmat, som

de tillagade och sjelfva jemväl plägade äta.

o

Ärliga kostnaden för en fackskola med åtta elever uppginge till 3,500

kronor enligt följande förslag till stat:

hyra af lokal............................................................

.............. kr.

800

—

bränsle och lyse .........................................................

............... »

200

—

förnyelse af inventarier ............................................

»

50

—

förbrukningsartiklar .............................................

»

50

—

lön åt föreståndarinnan ..........................................

»

1,400

—

lön åt biträdande lärarinnan (med fri bostad) ...

»

600

—

arfvoden åt biträdande lärare ...............................

»

400

—

Summa kr.

3,500

—.

Utan egentlig ökning i omkostnaderna kunde dock vid anstalten undervisas

dubbla antalet lärjungar, under förutsättning att ytterligare en biträdande

lärarinna anstäldes med 700 kronors lön (utan fri bostad). Utgifterna

skulle då stiga till 4,200 kronor om året. Deraf borde, om några

frielever antoges, omkring 1,000 kronor kunna betäckas genom terminsafgifter,

i följd hvaraf behofvet af statsunderstöd blefve 3,200 kronor.

Domkapitlet i Upsala, hvars utlåtande i ärendet infordrats, har deri

förklarat sig vara lifligt öfvertygadt om berörda undervisningsämnes stora

vigt och betydelse för qvinnans uppfostran och utbildning till hemmets

och familjens vård samt intygat, att undervisningen vid fackskolan vore i

fråga om kurser och lärarekrafter inrättad på ett både i teoretiskt och

praktiskt hänseende väl uttänkt och efter tillgångarna väl genomfördt

system, hvarför domkapitlet tillstyrkte nådigt afseende å den gjorda framställningen,

dervid särskildt åberopande ett af skolans inspektor, professoren

O. Hammarsten afgifvet yttrande.

Styrelsen för Ateneum för flickor har till en början framhållit den

husliga ekonomiens stora vigt och betydelse såsom läroämne vid qvinlig

uppfostran. Såväl enskilda personer som kommuner hade derför ock i flera

trakter af vårt land redan infört detta ämne i flickskolorna, men för att

s. 179 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

179

arbetet i denna riktning ej måtte hämmas och slutligen upphöra, vore det

af nöden, att dugliga lärarinnor alltjemt utbildades. Då dylik utbildning

i allmänhet ej kunde ske utan ekonomisk förlust för de läroverk, som åtoge

sig den, borde staten, om den ej sjelf ville öfvertaga utbildningen, lemna

sitt ekonomiska understöd för detta ändamål. Högre lärarinneseminariet

i Stockholm åtnjöte redan statsbidrag för sin kurs i huslig ekonomi, hvilken

företrädesvis afsåge att utbilda lärarinnor i detta ämne för de högre flickskolorna,

men folkskolorna behöfde dylika lärarinnor i långt högre grad.

Förhållandet inom den kroppsarbetande klassen, i synnerhet vid fabriker,

sågverk och gruffält vore nemligen sådant, att behofvet af undervisning i

huslig ekonomi måste anses vara större i folkskolorna än i de högre flickskolorna.

Bäst vore möjligen om huslig ekonomi infördes som läroämne vid

folkskolelärarinneseminarierna, så att de lärarinnor, som utginge derifrån,

kunde undervisa äfven i detta ämne. Men då, innan en dylik anordning

kunde vidtagas, läroplanen vid dessa seminarier måste undergå väsentliga

förändringar, hvilket kräfde tid och dryga omkostnader, och då huslig

ekonomi såsom läroämne ännu vore jemförelsevis litet pröfvad, kunde dels

det närvarande behofvet af lärarinnor i sagda ämne blifva tillgodosedt och

dels värdefulla erfarenheter rörande undervisningen deri vinnas, derest

Eders Kongl. Maj:t täcktes understödja några privata läroanstalter, hvilka

företagit sig att utbilda lärarinnor i huslig ekonomi hufvudsakligen för att

tillgodose folkskolans behof.

Ett anslag för eu gång af 1,000 kronor, som styrelsen erhållit genom

nådigt bref den 14 september 1894, hade användts till inköp af erforderliga

hushålls- och kökssaker.

Kursen vid Ateneum för flickor hade pågått sedan höstterminen 1893

och hade till uppgift att i första hand utbilda lärarinnor i huslig ekonomi

vid folkskolorna. Densamma komine från och med höstterminen 1896 att

omfatta helt läsår eller 8 månader med en afgift af 75 kronor för hvarje

termin. Elevernas antal hade läsåret 1894—95 utgjort 12, deraf lika många

hvardera terminen. Af dessa hade 4 varit från Stockholm och 8 från landsorten.

Inkomst- och utgiftsstaten för kursen under ett arbetsår vore följande:

Inkomster:

............. kr. 900: -

.............. » 900: —

........... » 1,500: —

Summa kr. 3,300: —.

terminsafgift för 6 elever

betalande middagsgäster .

saldo förlust ...................

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Åttonde hufvudtiteln.

Utgifter: .

hyra ...........................

ved och gas............

lön åt lärarinnan .....

matvaror......................

diverse..........................

.............................. kr. 500: —

................................. » 125: —

................................ » 1,200; —

................................. » 1,200: —

............... » 275: —

Summa kr. 3,300: —.

Läroverkets inspektor, kanslirådet C. W. Eastman, har på begäran

intygat, att, enligt hans förmenande, kursen är ändamålsenligt ordnad, att

undervisningen bedrifves med mycken skicklighet och stort allvar, att

lokalen väl motsvarar sitt ändamål, samt att undervisningsmaterielen är

tillräcklig och tidsenlig samt i godt stånd.

Direktionen för Stockholms stads undervisningsverk har i infordradt

utlåtande, med tillkännagifvande att direktionen funne det särdeles önskvärdt,

att folkskolornas lärjungar erhölle undervisning äfven i huslig ekonomi

och att åtgärder vidtoges för utbildande af lärarinnor i detta ämne, ansett

sig icke kunna ingå i pröfning, huruvida det vore lämpligt att för detta

ändamål lemna understöd af statsmedel åt en enskild högre flickskola eller

om målet hellre borde vinnas genom beredande af dylik undervisning i

statens egna läroanstalter.

Göteborgs allmänna folkskolestyrelse har slutligen till stöd för sin

underdåniga framställning åberopat innehållet i en af inspektrisen för

Göteborgs folkskolors skolkök, Eva Rodhe, till folkskolestyrelsen aflåten skrift,

deruti hon meddelar, att vid det nya skolköket i Maj orna kunde anordnas

kurser för skolkökslärarinnor vid folkskolorna, derest staten lemnade understöd

för desamma. En dylik kurs vore beräknad att pågå 20 veckor med

högst 10 elever. Då de unga qvinnor, som genomgått seminarierna, i

allmänhet redan förut måst ådraga sig skulder, borde kursafgiften icke sättas

högre än till 25 kronor. En kurs för 6 å 10 elever skulle betinga följande

kostnader:

lön åt föreståndarinnan .................

...................... kr.

500

—

lön åt biträdande lärarinna ...........

»

150

—

lektioner i några ämnen ................

...................... »

250

—

hyra m. m.........................................

»

500

—

matvaror................................................

......;........

.................... »

50

—

Summa kr.

1,450

—.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

181

Efter afdrag af 150 kronor i kursafgifter skulle alltså återstå ett anslagsbehof

af 1,300 kronor årligen.’ *

Af en handlingarna bilagd redogörelse framginge, att Göteborgs skolkök

(det äldre) öppnades i maj 1891, samt att en mindre kurs för lärarinnor

tog sin början derstädes i januari 1893. Från och med 1895 hade

denna kurs stälts under folkskolestyrelsens omedelbara ledning.

Göteborgs domkapitel bar i infordradt utlåtande tillstyrkt nådigt bifall

till den underdåniga framställningen, med vilkor att lärarinnekursen komme

att stå öppen för qvinliga elever från alla delar af riket.

Frågan om statsanslag för undervisning i huslig ekonomi är, såsom

Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra Sig, icke ny. Den vid Högre lärarinneseminariet

i Stockholm anordnade kursen i huslig ekonomi har sedan 1893

åtnjutit dylikt anslag, och Riksdagen har redan år 1891 uttalat, att införandet

af undervisning i allmän helsolära samt teoretisk och praktisk

huslig ekonomi vid flickskolorna vore önskvärdt.

Då jag delar de åsigt er, som Riksdagen sålunda uttalat, och icke finner

de äskade anslagen för höga, hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under vilkor, som Eders Kongl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma, på extra stat för år 1897 bevilja följande

belopp för ifrågavarande ändamål, nemligen:

till den med Upsala enskilda läroverk förenade fackskolan för utbildning

af lärarinnor i huslig ekonomi 3,200 kronor;

till lärarinnekursen i huslig ekonomi vid Ateneum för flickor i Stockholm

1,500 kronor; samt

till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse för utbildande af lärarinnor

i huslig ekonomi för folkskolan 1,300 kronor.

Med anledning af en år 1883 utaf kejserliga tyska regeringen gjord [88.]

framställning att för vinnande af närmare kännedom om Östersjöns medel- Precmonsnivattenhöjd

så kallade precisionsnivellevingsarbeten, liknande dem, som utmed''

Preussens östersjökust utförts af preussiska generalstaben, måtte verkställas

här i riket, täcktes Eders Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande och

sedan upplyst blifvit, att danska regeringen förklarat sig villig att låta

utföra dylika nivelleringsarbeten med anslutning till de af preussiska

generalstaben verkstälda, i den till 1885 års riksdag aflåtna nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof på extra stat för år 1880

äska ett anslag af 40,500 kronor till anordnande och underhåll af vattenhöjdmätningsstationer,

inköp af nivelleringsinstrument m. in. samt ut
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Åttonde lmfvudtiteln.

förande af precisionsnivelleringsarbeten. I ett den kongl. propositionen

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet rörande detta ärende lemnades en

af kostnadsberäkning åtföljd utredning beträffande de för ifrågavarande

ändamål nödiga anordningar och arbeten. Enligt denna utredning afsågs,

dels att till utförande af vattenhöjdsobservationer vid rikets kuster skulle

genast inrättas sex med sjelfregistrerande apparater (mareografer) försedda

stationer, eller så kallade peglar, af hvilka två skulle förläggas vid Bottniska

viken, dels ock att dessa stationer skulle med hvarandra förbindas

medelst precisionsnivelleringar, hvilka under de fem första åren skulle

omfatta mellersta och södra Sverige samt framdeles utsträckas till det

norra.

I skrifvelse den 20 maj 1885 förklarade Riksdagen sig finna det med

ifrågavarande arbete förbundna stora vetenskapliga intresse tydligt ådagalagdt,

och att det skulle vara vårt land mindre värdigt att undandraga sig

att tillsammans med de öfriga östersjömakter, som förenat sig om ifrågavarande

arbeten, samverka till målets vinnande. Kostnaderna för de uppgiga

anordningarna och arbetena syntes dock Riksdagen väl höga. I

sådant afseende anfördes, att, då hela det antal vattenhöjdmätningsstationer,

som Eders Kongl. Maj:t ansett böra inrättas, icke genast vore behöfligt,

Riksdagen funnit det icke vara oundgängligen nödigt att redan då dertill

bevilja medel, utan att Riksdagen i stället för af Eders Kongl. Maj:t begärda

25,000 kronor endast anslagit hvad som för fyra stationer jemte

kostnader för transporter, dykeribiträde in. in. ansetts behöfligt, nemligen

dels för hvarje station 4,000 kronor, eller tillhopa 16,000 kronor, dels ock

gemensamt för alla stationerna 700 kronor till transportkostnader in. in.

Vidare fann Riksdagen inköp af nivelleringsinstrument icke behöfva ske i

så stor omfattning, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, utan att anslaget

härtill, enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag 4,000 kronor, kunde nedsättas

till 3,000 kronor. Då vattenhöjdmätningsstationerna blefve till antalet

färre, än Eders Kongl. Maj:t ansett nödigt, beräknade Riksdagen för deras

underhåll och tillsyn in. m., efter 425 kronor för hvarje station, årligen

tillhopa 1,700 kronor. Beträffande slutligen kostnaden för precisionsnivellernentet

i mellersta och södra Sverige, beräknad till 9,000 kronor om året

under fem år, beslöt Riksdagen i denna post en nedsättning till 6,750

kronor. Hela det anslag, som Riksdagen för ofvanomförmälda ändamål stälde

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1886, utgjorde 28,000 kronor.

Af detta anslag fann Eders Kongl. Maj:t den 24 oktober 1885 godt

anvisa 6,600 kronor till begynnande af ett precisionsnivellement i södra

och mellersta Sverige, 3,000 kronor till inköp af derför erforderliga instru
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

183

merit m. m. och 18,400 kronor till inrättande af fyra särskilda vattenhöjdmätningsstationer

(vid Varberg, Ystad, Kungsholms fästning och Landsorts

fyr). Sedermera har Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

beviljat dels för år 1887 ett belopp af 10,000 kronor till fortsättande

af precisionsnivelleringsarbetet i södra och mellersta Sverige samt

till inköp af dertill erforderliga instrument med tillbehör, dels för åren

1888, 1889 och 1890 årligen 9,000 kronor till fortsättande af dessa arbeten,

dels ock för hvart och ett af de sistnämnda fyra åren 1,700 kronor för

underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna m. m.

Sedan hos Eders Kongl. Maj:t underdånig framställning blifvit gjord

om beredande af nödiga medel för precisionsnivellementets utsträckande

till norra Sverige, täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå 1890 års riksdag att

på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp af af 20,500 kronor till precisionsnivelleringsarbetenas

fortsättande i norra Sverige, anordnande af två

nya, med sjelfregistrerande apparater försedda vattenhöjdmätningsstationer

samt underhåll och tillsyn af dessa jemte redan befintliga sådana stationer.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen bifallen; och genom

nådigt bref den 6 juni 1890 stäldes dels till styrelsens för nautisk-meteorologiska

byrån disposition 9,000 kronor för anordnande på lämpliga platser

i Norrland vid Bottniska viken af två vattenhöjdmätningsstationer med

registreringsapparater äfvensom 2,500 kronor för underhåll och tillsyn af

nyssnämnda jemte redan förut befintliga sådana stationer m. m. under år

1891, dels ock till afdelningschefens vid generalstabens topografiska afdelning

förfogande ett belopp af 9,000 kronor till påbörjande under år

1891 af ett precisionsnivellement i norra Sverige; hvarjemte föreskrefs, att

i fråga om de två nya stationerna enahanda bestämmelser, som beträffande

de förut befintliga vattenhöjdmätningsstationerna meddelats, borde i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse. De nya stationerna anlades, den

ena vid Björns fyrplats i Geflebugten och den andra i Ratans hamn, och

hafva sedan hösten 1891 varit i verksamhet.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar

har Riksdagen vidare beviljat för hvardera af åren 1892—1896 till fortsättande

af precisionsnivelleringsarbetena i norra Sverige 9,000 kronor samt

till underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna m. m. 2,500

kronor. Derjemte har Riksdagen till sammanställning och bearbetande af

anteckningarna öfver de vid stationerna registrerade vattenhöjder beviljat

för år 1890 ett belopp af 2,000 kronor samt för hvartdera af åren 1892,

1894 och 1896 ett anslag af 1,000 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 15 oktober 1895 hafva nu styrelsen för

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Åttonde hnfvudtiteln.

nautisk-meteorologiska byrån, afdelningschefen för generalstabens topografiska

afdelning och professorn vid generalstaben gjort framställning rörande

behofvet af en ny vattenhöjdmätningsstation vid norrländska kusten. Efter

en redogörelse för frågans föregående behandling anföres i denna skrifvelse

följande.

Vid de två senast anlagda stationerna hade från och med hösten år

1891 registrering af vattenhöjden oafbrutet egt rum, hvarjemte precisionsafvägningar

af betydande utsträckning utförts för sammanbindning af de

båda stationerna med hvarandra samt med stationerna i den öfriga delen

af riket. Man hade dervid kommit till insigt om åtskilliga förhållanden,

som vore af vigt med afseende på sjelfva hufvudfrågan och ådagalade

behöfligheten af ännu en sjelfregistrerande vattenhöjdmätningsstation vid

Bottniska viken. Det torde vara obestridligt, att bestämningen af medelnivån

och dess förändringar hos en så stor hafsbassin, som Bottniska

viken omfattade, borde kunna vinna betydligt i säkerhet genom observationer

vid ytterligare en sjelfregistrerande vattenhöjdmätningsstation utom

de två förutvarande vid svenska kusten. Ty dels försvårade det stora afståndet,

nära 60 mil, emellan de båda stationerna Björn och Ratan, med

delvis mycket bruten terräng, den noggranna bestämningen af höjdskilnaden

emellan registreringsapparaternas nollpunkter, hvilken bestämning måste

vara af samma noggrannhet som den, hvarmed vattenhöjden vid registreringsapparaten

erhölles; dels vore hvarje station, till följd af sitt läge, vindarnes

riktning m. m. behäftad med ett större eller mindre lokalt inflytande,

hvars menliga inverkan eliminerades i den mån ett större antal

stationer blefve anordnadt. Erfarenheten talade derför, att en vattenhöjdmätningsstation

med sjelfregistrerande apparat emellan Björn och Ratan

vore af behofvet påkallad. En dylik station vid svenska kusten norr om

Ratan uti Bottniska vikens nordligaste del vore visserligen äfven mycket

önskvärd, men en sådan kunde icke åstadkommas utan betydande kostnader,

hvarförutom personal saknades att under hela året sköta en vattenhöjdregistreringsapparat

derstädes. Förhoppning funnes likväl, att en vattenhöjdmätningsstation

komme att anordnas på finska kusten.

Hvad den nu ifrågasatta vattenhöjdmätningsstationen å Sveriges kust

vidkomme, borde densamma förläggas på dertill lämpligt ställe mellan Lörudden,

söder om Sundsvallsfjärden, och Lungö, norr om Hernösand. Kostnaden

för denna stations anordnande kunde ställa sig väsentligt lägre än

för de förut varande stationernas upprättande, enär för den nya stationen

kunde åtminstone tills vidare användas en del af de apparater, instrument

och annat tillbehör, som blifvit i reserv anskaffade för de hittills befintliga

vattenhöjdmätningsstationerna. För den ifrågavarande stationen skulle

s. 185 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 185

då endast erfordras medel till bestridande af kostnader för uppförande af

grundmur, för anskaffning och nedläggning af ledningsrör, för observationshuset

samt för stationens sammanbindning med den utefter kustvägen framgående

precisionsafvägningslinien. Härtill skulle åtgå ett sammanlagdt belopp

af 3,500 kronor för en gång. På grund häraf hemstäldes, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till näst sam m ant rådande riksdag aflåta framställning

om beviljande å extra stat för år 1897 af det för ändamålet behöfliga

anslaget.

Öfver denna framställning har vetenskapsakademien den 13 sistlidne

november afgifvit infordradt underdånigt utlutande, deruti akademien, med

öfverlemnande af ett utaf akademiens ledamöter f. d. kommendörkaptenen

friherre C. Skogman och professorn B. Hasselberg afgifvet, yttrande i

ämnet, förklarat, att akademien för sin del gillat och såsom uttryck af

sina egna åsigter antagit samma yttrande, uti hvilket såsom högeligen

angeläget tillstyrkts vidtagande af nu föreslagna åtgärd, hvarigenom endast

det mest oafvisliga behofvet kunde anses fyldt.

Hvad i detta ärende anförts synes ådagalägga, att, för vinnande af ett

tillförlitligt resultat af de i förenämnda ämne redan påbörjade och under

flera år fortsatta undersökningar, en ny vattenhöjdmätningsstation bör inrättas

på lämplig plats å kuststräckan mellan de båda nuvarande norrländska

stationerna; och det ifrågasatta beloppet, 3,500 kronor, för den

nya stationens anordnande torde icke vara för högt tilltaget.

I sammanhang med det nu föredragna ärendet har jag äfven att anmäla

särskilda framställningar dels af styrelsen för nautisk-meteorologiska

byrån rörande anslag för år 1897 å 2,500 kronor till vård och underhåll

m. in. af de nu befintliga vattenhöjdmätningsstationerna, dels ock från

chefen för rikets allmänna kartverk om ett anslag å 9,000 kronor för fortsättande

under år 1897 af precisionsafvägningarna i norra Sverige.

Med anledning af samtliga förutnämnda framställningar tillstyrker jag,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1897 bevilja för ifrågavarande ändamål tillhopa 15,000 kronor, deraf 9,000

kronor till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i norra Sverige,

3,500 kronor till anordnande af en ny, med sjelfregistrerande apparat försedd

vattenhöjdmätningsstation vid Bottniska viken samt 2,500 kronor till

underhåll och tillsyn af de nuvarande vattenhöjdmätningsstationerna m. m.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag har Riks- [89.]

dagen på extra stat för hvart och ett af åren 1895 och 1896 beviljat ett utgifvande

anslag af 4,000 kronor, att mot redovisningsskyldighet ställas till svenskaå/V/nérAe^

nykterhet ssällskapets förfogande för utgifning och spridning af nykterhets- skrifter.

Bill. till Kikad. Krut. 1800''. 1 Band. I Afd. 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186 Åttonde hufvudtiteln.

skrifter. Nämnda sällskaps styrelse har nu i skrifvelse den 28 september

1895, under åberopande af hvad styrelsen i underdånig skrifvelse den 25

september 1893 anfört rörande behofvet af ett årligt understöd af allmänna

medel för fullföljande af den verksamhet, som enligt sällskapets

stadgar åligger detsamma, anhållit om utverkande hos Riksdagen af anslag

för sagda ändamål till enahanda belopp för år 1897.

Med anledning häraf och under erinran om hvad vid sist berörda

skrifvelses föredragning för Eders Kongl. Maj:t den 13 januari 1894 af

mig yttrades, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1897 anvisa ett anslag af 4,000 kronor, att

mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssällskapets förfogande

för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter.

[90.] För hvart och ett af åren 1894, 1895 och 1896 har Riksdagen beviljat

Räddnings- ett extra anslag af 2,000 kronor att utgå till understöd åt räddningshemmet

för jiemmet fgr drinkare vid Sans-souci invid Upsala på vilkor, som af Eders

Sans-soud Kongl. Maj:t pröfvades lämpliga. De vilkor för anslagens åtnjutande, som

invid Upsoia. E(jers Kongl. Maj:t i följd häraf vid meddelande af föreskrift om anslagens

utbetalning faststält, hafva fått enahanda innehåll, som återgifvits i mitt

anförande till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari

1895 vid föredragning af då gjord ansökning om anslag till räddningshemmet.

Nu har professorn W. Rudin, i egenskap af ordförande i Upsala läns

allmänna nykterhetsförbund samt i styrelsen för omförmälda räddningshem,

i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes allt framgent

och närmast för år 1897 hos Riksdagen begära, att anslag till samma belopp

måtte få till anstalten utgå; och till denna ansökning har medicinalstyrelsen,

hvars underdåniga utlåtande infordrats, tillstyrkt nådigt bifall.

Hvad jag genom de i ärendet företedda handlingar inhemtat rörande

ifrågavarande anstalt och dess verksamhet, har bibringat mig den öfvertygelse,

att anstalten fortfarande är förtjent af enahanda understöd, som

hittills kommit densamma till del. Jag hemställer derför, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat jemväl för 1897 bevilja

ett anslag af 2,000 kronor att utgå till understöd åt räddningshemmet för

drinkare vid Sans-souci invid Upsala på vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t

pröfvas lämpliga.

[91.]

Anslag för 1 underdånig skrifvelse den 11 september

vetenskapliga akademien hemstält om ett extra anslag af 9,800

1895 har vetenskapskronor

för ändamåls
-

mHtageiser utrustning och utförande af en svensk expedition till Lappmarken

förmörkelse.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Åttonde lnifvudtiteln. 187

för anställande af vetenskapliga iakttagelser vid en total solförmörkelse, som

den 9 augusti 1896 blifver synlig inom den nordligaste delen af den

skandinaviska halfön.

Rörande behofvet af ett sådant anslag bar akademiens fysiker professor

B. Hasselberg i en till akademien ingifven skrift anfört följande.

Sedan äldsta tider hade de totala solförmörkelserna mer än de flesta

astronomiska fenomen tilldragit sig astronomernas uppmärksamhet, hufvudsakligen

på den grund att dervid värdefulla iakttagelser kunde erhållas

för kontrollerande af teorien för månens rörelse. Ända till medlet af

innevarande sekel hade denna omständighet varit så godt som den enda,

hvilken åt dessa fenomen förlänat något intresse från rent vetenskaplig

synpunkt. Från och med förmörkelserna åren 1842 och 1851 hade

emellertid detta förhållande högst väsentligt ändrats. Bredvid den äldre

astronomien, som i hufvudsak kunde betecknas såsom uteslutande celest

dynamik, hade en ny riktning börjat alltmer göra sig gällande, nemligen

den celesta fysiken; och man hade snart funnit, att för studiet af flera

bland dess problem de totala solförmörkelserna erbjöde särdeles värdefulla

tillfällen, enär de vidsträckta delar af solen, som bildade dess s. k. atmosfer

och som under vanliga förhållanden till följd af den starka belysningen

i jordatmosferen i solens närhet ej vore synliga, dervid tydligt

visade sig, sedan denna belysning genom den mellanträdande månkroppen

aflägsnats. Genom användning af de hjelpmedel, som fotografien och

spektroskopien erbjöde för studier i afseende på beskaffenheten af de undre

lagren inom solatinosferen, hade man vid 1860 och 1868 årens förmörkelser

kommit till de högst öfverraskande och numera allmänt kända resultat,

som bildade utgångspunkten för vår nuvarande kännedom om solens fysik.

Att denna numera vunnit den utveckling, den faktiskt egde, berodde dock

hufvudsakligen derpå att man samtidigt lyckats utfinna metoder att studera

fenomenen i solatmosferens undre lager såväl spektroskopiskt som fotografiskt

äfven oberoende af de sällsynta tillfällen, då solskifvan vore förmörkad.

Annorlunda stälde sig deremot saken i afseende på solatmosferens

yttre delar, som vid totala förmörkelser bildade den s. k. coronan. För

undersökning af dess fysiska beskaffenhet vore man ännu alltjemt hänvisad

till de totala solförmörkelserna, enär alla försök att med afseende

på densamma göra sig oberoende af dessa fenomen hittills visat sig fruktlösa.

Då emellertid en närmare kännedom af denna del af solen vore af

fundamental betydelse såväl för solens fysik i och för sig som för tolkningen

af det fenomen, de s. k. föränderliga stjernorna företedde, hade

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Åttonde bufvudtiteln.

astronomerna hittills städse funnit sig föranlåtna att ej låta någon total

solförmörkelse opåaktad passera.

Sista gången ett dylikt fenomen inom vårt land kunde iakttagas var

år 1851. Det närmast följande komme att inträffa den 9 augusti 1896,

och det funnes all anledning antaga att utlandets astronomer och fysici

komme att här infinna sig, oaktadt totalitetszonen denna gång passerade

nordligaste Norge och således ej vore så gynsamt belägen som förra gången.

Att under sådana förhållanden vårt lands representanter för denna

forskningsgren ej borde uteblifva, torde få anses dess mer sjeltklart, som

ett dylikt tillfälle ej återkomme förr än år 1914.

Professor Hasselberg önskade på grund häraf att vid 1896 års förmörkelse

komma i tillfälle att företaga en fotografisk undersökning af

coronans spektrum. Dylika försök hade redan vid föregående solförmörkelser

gjorts, men med så otillfredsställande instrumentella hjelpmedel, att

de vunna resultaten endast kunde anses såsom provisoriska. För att vinna

eu tillräcklig noggrannhet måste spektroskopet ej såsom förr anbringas till

eu rörlig reflektor, utan uppställas fast, och coronans bild medelst en

heliostat med urverk och ett objektiv projicieras på dess springa. Till

följd af den korta tid af endast omkring 100 sekunder totaliteten varade,

måste denna heliostat ega högsta möjliga fulländning i konstruktionen,

emedan under observationen intet ögonblick finge förloras med justering

af instrumentets gång. Dess pris blefve derför ganska högt och utgjorde

hufvuddelen af de kostnader eu expedition till totalitetsområdet betingade.

Enligt de meddelanden professor Hasselberg i afseende härå erhållit

från den enda firma i Europa, till hvilken man, då det gälde astronomiska

instrument af högsta fulländning, med tillit kunde vända sig, uppginge

kostnaden för en dylik heliostat med urverk, föränderlig polhöjd och afsedd

för spegel af 24 centimeters diameter till 7,500 riksmark, i hvilket

belopp dock ej inbegripits spegelns pris, hvilket hos en firma i Munchen

utgjorde 1,200 mark. Ansloges kostnaden för emballage och frakt till 100

mark samt beräknades införseltullen till 10 procent af värdet, skulle instrumentets

hela pris uppgå till sammanlagdt 9,680 mark eller i rundt

tal 8,700 kronor. Till denna summa komme vidare kostnaden för sjelfva

expeditionen. Då på derom gjord förfrågan chefen för sjöförsvarsdepartementet

välvilligt lofvat söka så bereda, att för transporten fram och tillbaka

mellan Trondhjem och Vadsö en kanonbåt stäldes till expeditionens

förfogande, kunde dessa kostnader anslås till följande belopp:

s. 189 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvtidtiteln. 189

resa för professor Hasselberg och en assistent till och från

Trondhjem .................................................................................. kr. 126: —

jern vägsfrakt för instrumenten .................................................. » 120: —

uppehåll för 2 personer under 3 veckor ............................... » 300: —

uppställning af instrumenten å stationen jemte byggandet af

ett träskjul öfver dem ............................................................. » 400: —

oförutsedda och mindre omkostnader................................... » 154: —

summa kr. 1,100: —

hvadan sålunda kostnaden för expeditionen i sin helhet skulle belöpa sig

till 9,800 kronor.

Det kunde väl tyckas att denna summa vore nog stor att offra på

en så speciell uppgift som den föreliggande. Vid närmare öfvervägande

torde likväl denna betänklighet försvinna. Det till inköp föreslagna instrumentet

hade nemligen, utom för det nu afsedda ändamålet, en synnerligt

vidsträckt användbarhet för en mängd andra både astronomiska och

fysiska undersökningar och blefve således ett högeligen värdefullt förvärf

för både den fysiska och astronomiska institutionen. Skulle genom

ogynsam väderlek vid observationstillfället eller på grund af andra

oförutsedda omständigheter expeditionens ändamål icke alls eller endast

ofullständigt uppnås, blefve den pekuniära förlusten således inskränkt

till endast de direkta resekostnaderna eller till omkring 1,000 kronor,

hvilken risk ej torde kunna anses stor i jemförelse med den, som de

expeditioner löpte, hvilka, enligt hvad man med säkerhet kunde antaga,

från skilda håll af utlandet vid detta tillfälle kunde förväntas hit. Under

sådana förhållanden och då först efter nära 20 år ett dylikt fenomen hos

oss ånyo förekomme, vore det beklagligt, om af brist på en relativt så

anspråkslös summa från Sveriges sida intet åtgjordes för att draga fördel

af ett för den kosmiska fysiken så vigtigt fenomen, för hvars iakttagande

andra nationer helt säkert ej koinme att sky vida betydligare uppoffringar.

På grund af det anförda hade professor Hasselberg anhållit, att vetenskapsakademien

ville ingå till Eders Kongl. Maj:t med anhållan, att af

1896 års riksdag måtte äskas ett extra anslag å 9,800 kronor till bestridande

af kostnaderna för ifrågavarande expedition.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse har vetenskapsakademien

—■ under erinran att, på dess tillstyrkan, Eders Kongl. Maj:t, jeinlikt nådigt

bref af den 25 maj 1894, tillagt professor Hasselberg ett reseunderstöd

hufvudsakligen för att med utländska astronomer och fysiker träffa aftal

rörande gemensamma förberedelser till iakttagandet af omförmälda totala

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Åttonde hufvudtitelu.

solförmörkelse — på det varmaste tillstyrkt, att till Riksdagen måtte aflåtas

nådig proposition i det af professor Hasselberg nämnda syfte.

Emedan omförmälda solförmörkelses totalitet, hvarunder den s. k.

coronans natur skall vetenskapligt undersökas, såsom förut antydts, är af

ytterst kort varaktighet, måste, för att resultat af verkligt värde dervid

skola kunna vinnas, undersökningsarbetet noggrann! fördelas mellan olika,

längs totalitetsbältet spridda observatörer. En samverkan mellan flera deltagare,

försedda med erforderliga instrument, är således nödvändig. Denna

omständighet i förening med den särskilda ställning, Sverige, som vunnit

ett framstående rum icke blott å naturvetenskapens område i allmänhet

utan särskild! å spektralanalysens, redan intagit till föreliggande fråga,

synes mig göra det till en pligt för vårt land att ikläda sig de omnämnda

kostnaderna, för att svenske vetenskapsmän må kunna tillsammans

med forskare från andra kulturländer bidraga till lösningen af de vigtiga

frågor, som vid detta tillfälle skola göras till föremål för undersökning.

Dä, på sätt chefen för sjöförsvarsdepartementet meddelat mig, ett svenskt

örlogsfartyg torde kunna utan särskildt anslag ombesörja expeditionens

transport fram och åter mellan Trondhjem och Vadsö, samt jag icke har

något att erinra mot det af vetenskapsakademien förordade anslagets belopp,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för utrustande och företagande af ifrågavarande

vetenskapliga expedition på extra stat för år 1897 bevilja ett anslag af

9,800 kronor; lärande hinder ej förefinnas för Eders Kong! Maj:t att låta

af tillgängliga medel redan under innevarande år förskottera beloppet.

[92.] I underdånig skrifvelse den 30 oktober 1895 har riksarkivarien an
Hisioriska

fort, hurusom det pa fl/ig a arkivet i Vatikanen i Rom, hvilket inneslöte så

forskningar i ocp yigtiga samlingar, intill senare tider varit för nordiska forskare

arkivet i fiom.nästan otillgängligt. Först under paiven Leo Alll:s pontifikat hade vätakanska

arkivet öppnats för den historiska forskningen och i sammanhang

dermed ordnats på ett mera tidsenligt sätt och så, att det blifvit möjligt

att öfverskåda och planmessigt begagna dess samlingar. Sedan år 1880,

då beslutet härom offentliggjordes, hade också historieforskare från nästan

alla civiliserade länder infunnit sig i det vatikanska arkivet, och äfven

regeringarna hade ansett det vara ett statsintresse af vigt, att arkivets

skatter begagnades, sedan de på ett så liberalt sätt gjorts tillgängliga för

forskningen. Både Preussen och Österrike hade i Rom upprättat särskilda

institutioner, afsedda hufvudsakligen för nämnda arkivs genom
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 191

forskande; och den franska skolan i Rom hade med ifver egnat sig åt

samma uppgift.

Det exempel, som sålunda gifvits af de stora kulturländerna, hade

vunnit efterföljd äfven i den skandinaviska norden. Under vintern 1894

hade Danmark och under hösten samma år Sverige en representant bland

de utländska forskarne i Vatikanen. Sverige företräddes af amanuensen

vid kongl. biblioteket filosofie doktor Karl Henrik Karlsson. Dennes resa

och vistelse i Rom hade möjliggjorts derigenom att han, som vid kongl.

biblioteket åtnjöte i lön 1,800 kronor och i tjenstgöringspenningar 1,200

kronor, hvilka sistnämnda han under tjenstledigheten afstod till vikarie,

erhållit särskildt understöd dels af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

med 1,200 kronor dels ock af Letterstedtska föreningen med

1,000 kronor. Han hade fortsatt sina arbeten i Rom, till dess vatikanska

arkivet stängdes den 1 juli 1895, och efter ett besök i hemmet återvändt

till Rom, der arkivet åter öppnats den 1 påföljande oktober. Äfven för

det andra arbetsåret hade han fått sig tillförsäkradt understöd från samma

håll som förut. Under nu fortlöpande arbetsår komme äfven Norge att

vara representeradt i vatikanska arkivet, i det på regeringens förslag stortinget

beviljat 2,000 kronor till bestridande af utgifterna för utsändande

af en historiker, som i nämnda arkiv hade att anställa forskningar rörande

Norges historia. Den person, som åtagit sig detta uppdrag, professor G.

Storm, uppbure sagda anslag vid sidan af sin professorslön.

Om arten såväl af de i vatikanska arkivet förvarade urkunder som

af de forskningar, med hvilka doktor Karlsson der varit sysselsatt, finge

man eu föreställning genom den berättelse han afgifvit till vitterhetsakademien.

Han hade hufvudsakligen undersökt några serier af urkunder,

hvilka först på senaste åren blifvit kända och tillgängliga, sedan de öfverflyttats

från lateranska till vatikanska palatset, nemligen regesta lateranensia,

innehållande samtida afskrifter af de från påfliga kansliet utgångna

skrifvelser, begynnande med år 1390 och sträckande sig inemot midten af

1400-talet, samt den yngre serien af supplicationes, innehållande utdrag af

vissa till kurian ingångna skrifvelser från år 1417 till början af 1500- talet. Äfven de förut kända serierna regesta avenionensia och regesta

vaticana hade lemnat en rik efterskörd. Slutligen hade doktor Karlsson

äfven fått från den danske forskaren Moltesens anteckningar afskrifva åtskilligt

ur de af honom genomgångna påfliga räkenskaperna från 1300- talet. Under det första arbetsåret hade doktor Karlsson tagit afskrift af

tillsammans ej mindre än 550 icke förut kända handlingar rörande Sveriges

medeltidshistoria, hvilket måste anses såsom ett lysande resultat.

Doktor Karlsson hade förklarat sig anse, att det nu löpande arbets
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Åttonde hufvndtiteln.

året borde blifva ännu mer inbringande, enär han numera uteslutande

skulle sysselsätta sig med serier, som aldrig varit af nordiska forskare

begagnade. Ehuru doktor Karlsson ännu icke kunde fullt öfverskåda det

material, som vore att genomgå, eller beräkna den tid, som dess genomforskande

skulle taga i anspråk, ansåge han sig dock kunna antaga, att

en person icke torde hinna genomgå detsamma på mindre än sex år från

hösten 1895 räknadt, För det nu löpande arbetsåret vore det, såsom förut

nämnts, redan sörjdt genom förnyadt understöd af vitterhetsakademien och

Letterstedtska föreningen. Men sedan dessa samfund under två år bekostat

doktor Karlssons vistelse i Rom, vore det ingen utsigt att de skulle

dermed fortsätta, och det med sådan framgång inledda arbetet skulle alltså

komma att med detta arbetsårs slut af brytas. Under vanliga förhållanden

skulle man lättare kunna finna sig häri, under förhoppning att arbetet

skulle längre fram och möjligen af annan person återupptagas. Men särskilda

omständigheter gjorde det betänkligt att uppskjuta arbetets fortsättande

och i hvarje fall ytterst önskvärdt att omedelbarligen fullfölja

detsamma. Först och främst vore det en stor vinst för företaget, om det

fortsattes af samma person, som dermed gjort en så vacker början. Doktor

Karlsson vore nemligen i ovanlig grad kompetent för en sådan uppgift

dels på grund af sina tidigare mångåriga arbeten inom medeltidsforskningens

område, dels särskildt genom sina sedan ett år fortgående forskningar

i vatikanska arkivet. Han hade derigenom förvärfvat en erfarenhet

inom denna specialitet och en kännedom af det vatikanska arkivet,

som det för eu annan skulle kräfva lång tid att vinna. Han hade äfven

gjort den personliga bekantskap med arkivets ledare och tjensteman samt

med der arbetande utländske forskare, som måste landa till stort gagn

vid hans arbeten. Af högt värde vore ock den samtidiga närvaron i

vatikanen af en dansk och en norsk historiker, ty de tre nordiska forskarne

kunde i viss grad samverka och derigenom underlätta hvarandras

arbeten, i det hvar och en af dem vid volymernas genomgående tecknade

sig till minnes hvad dessa innehölle icke blott angående hans hemland

utan äfven beträffande de båda öfriga nordiska länderna. Ehuru man

borde hoppas, att det vackra exempel, som Leo XI1T gifvit genom vatikanska

arkivets öppnande för forskningen, komme att af hans efterträdare

följas, finge detta dock, enligt riksarkivariens mening, icke antagas såsom

visst och ©vilkorligt.

Doktor Karlsson hade förklarat sig villig att fortsätta arbetet i vatikanska

arkivet under de närmast följande åren, derest honom förunnades

tjenstledighet från hans befattning vid kongl. biblioteket och han utom

sin lön, 1,800 kronor, finge åtnjuta ett årligt anslag af 3,000 kronor äfven
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

193

som för erhållande af ålderstillägg å lönen tillgodoräkna sig den tid, under

hvilken han vore för ifrågavarande ändamål tjenstledig. Riksarkivarien,

soin ansett denna begäran skälig, har i underdånighet hemstält, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels medgifva, att doktor Karlsson

finge räkna tjenstår under den tid han vore sysselsatt med ifrågavarande

forskningar, dels ock för en tid af tre år, räknadt från och med

1897, anvisa ett årligt anslag af 3,000 kronor, att utgå till doktor Karlsson

eller den forskare, som Edei*s Kongl. Maj:t komme att utse i hans

ställe, i fall han blefve urståndsatt att fullfölja sitt uppdrag. Mot åtnjutande

af dessa förmåner skulle doktor Karlsson eller den, som möjligen

komme att träda i hans ställe, vara skyldig att arbeta i vatikanska arkivet

hela den del af året, hvarunder det hölles öppet, och använda den återstående

tiden till arbeten, som stode i samband med hans hufvuduppdrag.

De afskrifter och anteckningar, som blefve frukten af hans arbeten, skulle

till riksarkivet öfverlemnas, hvarjemte han efter hvarje arbetsårs slut skulle

afgifva redogörelse för det gångna årets arbeten samt en kortfattad arbetsplan

för nästföljande år.

Hörd öfver riksarkivariens berörda framställning, har öfverbibliotekarien

vid kongl. biblioteket i den 8 november 1895 afgifvet underdånigt utlåtande

anfört, att ehuru det för kongl. biblioteket visserligen måste vara

känbart att under en tid af flera år gå miste om en tjensteman af doktor

Karlssons kunskaper och arbetsförmåga, öfverbibliotekarien likväl funne

öfvervägande skäl tala derför, att doktor Karlsson, om möjligt, måtte beredas

tillfälle att, på sätt riksarkivarien föreslagit, qvarstanna i Rom för

ifrågavarande forskningar. Hans tjenst inom kongl. biblioteket kunde, i

händelse af honom beviljad ytterligare tjenstledighet, upprätthållas af en

e. o. amanuens, hvilken under det förordnande, han redan mer än ett års

tid för doktor Karlsson innehaft, ådagalagt nödig skicklighet. Deremot

vore det för den historiska vetenskapen en förlust, som svårligen kunde

ersättas, om doktor Karlsson alltför tidigt skulle nödgas afbryta de forskningar,

hvilka från första början gifvit eu så rik skörd. Doktor Karlsson

vore, på grund af sina förstudier och den inblick han redan lyckats förvärfva

i det ofantligt rika materialet, för närvarande sannolikt den mest

kompetenta person inom fäderneslandet, hvilken för dessa forskningar

funnes att tillgå. Den närvarande tidpunkten vore också ovanligt gynsam

genom tillfället till samarbete med de uti vatikanens arkiv sysselsatta forskare

från de andra nordiska länderna, hvilkas undersökningar till en del

berörde samma fält. Öfverbibliotekarien ansåge derför från kongl. bibliotekets

sida intet hinder möta för bifall till riksarkivariens framställning.

Uti underdånig skrifvelse den 12 november 1895 har vitterhetsakade
Bih.

till Rikad. Prut. 1896. I Sami. 1 Afd. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Åttonde liufvudtiteln.

mien, under förmälan att akademien af den för historiska ändamål afsedda

delen af den Bergerska donationens räntemedel lemnat doktor Karlsson

för hvartdera af arbetsåren 1894—1895 och 1895—1896 ett anslag af

1,200 kronor, men att nämnda räntemedel för framtiden behöfdes för den

af akademien började utgifningen af Axel Oxenstiernas skrifter, hvilket

vidlyftiga och kostsamma arbete vore af yttersta vigt för häfdaforskningen,

hemstält, att då det vore ytterst beklagligt, om doktor Karlssons arbete

skulle så snart afbrytas af brist på medel, Eders Kongl. Maj:t ''sälle af

Riksdagen begära för fortsatt afskrifning af urkunder rörande Sverige i

de romerska arkiven ett årligt anslag af 3,000 kronor att tillsvidare utgå.

Af hvad sålunda anförts finner jag mig öfvertygad om angelägenheten

deraf, att ifrågavarande forskningar rörande fäderneslandets historia

få ostördt fortgå och att den person, som nu är dermed sysselsatt och

allmänt vitsordats vara för detta värf synnerligen skickad, får fullfölja

dessa forskningar. Jag tvekar således icke att tillstyrka äskande af det

anslag, som erfordras för ändamålet, helst enär, vid det förhållande att

ifrågavarande person uppbär lön på stat och hans tjenst under ledigheten

kan, utan särskild kostnad fpr statsverket, uppehållas med de för tj en sten

anslagna tjenstgöringspenningar, anslagets belopp kan begränsas till 3,000

kronor årligen. Då emellertid ovisst är, huru länge det vatikanska arkivets

öppethållande för utländska forskare skall fortfara äfvensom huruvida,

derest doktor Karlsson skulle blifva förhindrad att fortsätta sitt arbete i

arkivet, annan för sådana forskningsarbeten lämplig person kan finnas

att tillgå, anser jag, att anslag endast för år 1897 nu bör af Riksdagen

begäras.

Hvad angår doktor Karlssons anhållan att för bekommande af ålderstillägg

å sin lön få räkna den tid, han för berörda forskningar åtnjöte

tjenstledighet från sin amanuensbefattning vid kongl. biblioteket, får jag

erinra, att enligt den för kongl. biblioteket gällande stat af den 1 juni

1877 lönen för amanuens kan efter 5 år höjas med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500 kronor, samt att i de af Riksdagen godkända

vilkor för åtnjutande af aflöning å nämnda stat tidpunkten för första förhöjningen

bestämts att inträda efter 5 år, under vilkor att innehafvaren

mera än 4 år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, efter ytterligare

5 år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det den

stadgade tjenståldern blifvit uppnådd. När doktor Karlsson år 1894 i

sammanhang med gjord ansökning om tjenstledighet från och med den 6

s. 195 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

195

november samma år begärde rätt att för erhållande af ålderstillägg å sin

lön få räkna sig till godo tiden för tjenstledigheten, ansåg jag mig under

dåvarande förhållanden icke kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att göra

någon framställning till Riksdagen i ämnet, och fann Eders Kongl. Maj:t

den af doktor Karlsson begärda rätten icke kunna medgifvas. Sedan

emellertid betydande resultat af doktor Karlssons forskningar i vatikanska

arkivet redan under första året vunnits och hans verksamhet i sådant hänseende

måste anses fullt jemförlig med hans tjenstgöring vid kongl. biblioteket,

finner jag mig nu föranlåten tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att hos

Riksdagen göra framställning i syfte att bereda doktor Karlsson den önskade

förmånen.

Jag hemställer derför, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att såsom understöd för anställande af historiska forskningar rörande

Sverige uti vatikanska arkivet i Rom anvisa på extra stat för år 1897 ett

anslag af 3,000 kronor, dels ock medgifva, att doktor Karlsson må för

erhållande af ålderstillägg å honom såsom amanuens i kongl. biblioteket

tillkommande lön räkna sig till godo den tid, han för anställande af sådana

forskningar redan haft och vidare kan komma att hafva tjenstledighet

från sin amanuensbefattning.

I särskilda underdåniga skrifvelser den 18 november 1895 har stats- [93.]

kontoret till godtgörelse anmält förskott till sammanlagdt belopp af 3,894 Ersättning

kronor 33 öre, hvilket statskontoret på grund af nådiga bref utbetalat dels f°r förskott.

såsom ersättning till åtskilliga tjensteman och vaktbetjente för särskildt

biträde, som af dem, jemlikt nådiga brefvet den 6 juli 1894 lemnats medicinalstyrelsen

i ärenden och åtgärder rörande kolerafarsoten under sistnämnda

år, dels ock såsom arfvode åt ledamoten i den af Eders Kongl.

Maj:t den 19 april 1895 tillsatta kommission för ärenden rörande kolerafarsoten

t. f. förste provinsialläkaren A. J. Larson.

Likaledes har statskontoret i skrifvelse den 18 november 1895 till

ersättning anmält ett belopp af 9,887 kronor 70 öre, hvilket statskontoret

på grund af nådiga bref utbetalat till bestridande af kostnader för den

särskilda undervisningskurs, som jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 26 april

1895 fattade beslut samma år anordnats vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet för lämpliga personers utbildande till att kunna säkert anställa

bakteriologisk koleradiagnos.

Vidare har statskontoret i skrifvelse den It) december 1895 till ersättning

anmält, bland annat, ett belopp af sammanlagdt 1,163 kronor,

som på grund af nådiga bref den 6 april 1894 och den 2 februari 1895

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Åttonde hufvudtiteln.

utbetalats till e. o. biblioteksamanuensen G. Eldström för verkställande af

utredning m. rn. i anledning af förslag om barnmorskors pensionering.

Derjemte har statskontoret i nyssnämnda skrifvelse den 10 december

1895 till ersättning anmält ett belopp af 299 kronor 50 öre, som på grund

af nådigt bref utbetalts för tryckning af det betänkande och förslag, som

afgifvits af den utaf Eders Kongl. Maj:t tillsatta komité för utredning i

fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier vid sjukdomsfall för ordinarie

lärare eller lärarinna vid folkskola.

Härförutom har statskontoret i sistberörda skrifvelse till ersättning

anmält ett belopp af 40 kronor, som jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut

utbetalts såsom arfvode till en vid behandlingen af frågor rörande blindas

undervisning särskild! tillkallad ledamot af den komité, som erhållit uppdrag

att verkställa utredning, i hvad mån och under hvilka vilkor ökadt

statsunderstöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn kunde böra anvisas

m. in.

I samma skrifvelse har statskontoret jemväl till ersättning anmält

medel, som på grund af nådig föreskrift utbetalts för den komité, som

blifvit af Eders Kongl. Maj:t tillsatt för utarbetande af förslag till folkskolestadga

för rikets större städer, nemligen såsom resekostnadsersättningar

och traktamenten samt arfvoden till komiténs ordförande och ledamöter

3,554 kronor 55 öre och till bestridande af kostnader för lokal, betjening

in. in. 1,000 kronor, eller tillsammans 4,554 kronor 55 öre.

Till sist har statskontoret uti skrifvelse den 10 december 1895 till

ersättning anmält 212 kronor 20 öre, som på grund af nådiga brefvet den

20 november 1863 utbetalts till Göteborgs och Bohus läns ränteri för derifrån

förskjuten resekostnads- och traktamentsersättning till vederbörande

ordförande och ledamöter i den för uppgörande af förslag till lönereglering

för presterskapet i Lundby pastorat tillsatta nämnd.

Med anmälan härom har statskontoret underdånigst hemstält, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes förordna om ersättning till embetsverket för de

sålunda förskjutna medlen.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för återgäldande af berörda

förskott, 3,894 kronor 33 öre, 9,887 kronor 70 öre, 1,163 kronor,

299 kronor 50 öre, 40 kronor, 4,554 kronor 55 öre samt 212 kronor 20

öre, sammanlagdt 20,051 kronor 28 öre, af Riksdagen äska ett extra anslag

för år 1897, hvilket, till undvikande af öretal i riksstaten, torde böra bestämmas

till 20,052 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvanberörda

hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans

s. 197 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

197

Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets öfrige

ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika, att utdrag

af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af Kong! Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ur protokollet:

C. E. Blom.

Bill. till Rilcsd. Prol. 18.%''. 7 Sami 1 Afd.

26

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1896.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

1

Nionde hufvudtiteln.

»

Utdrag af protokollet öfver jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Bostböm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,

statsrådet Wersäll att få anmäla de frågor, som rörde regleringen af

nionde hufvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde hnfvndtiteln.

Hvad först angick

pensionsstaten,

erinrade departementschefen, att Kongl. Majfl, enligt finansdepartementet

tillhandakomna protokollsutdrag, förut beslutat aflåtande till Riksdagen

af följande framställningar,-nemligen:

på sjöförsvarsdepartementets föredragning:

(se bil. I vid detta prot. pag. 7)

[1.] att förslagsanslaget till pensionering af flottans befäl och underbefäl

Pensionering vederlikar, 100,000 kronor, må höjas med 170,000 kronor till 270,000

af flottans befäl 77 7 ''

och underbefäl krOIlOr J

med vederlikar.

. på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 22)

[2.] att Riksdagen i afseende å kostnaderna för småskolelärares m. fl.

Kostnaden jäv ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1897

förvaltningen • j t

af småskole- Idel HI6ClgllV8^

lärares m. fl. att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som

understöd!- för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga;

anstalt under samt att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens ut
ur

189“ gifter i öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Kongl. Majfl,

i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga

statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i

den mån de under året ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året

befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

Om till den föreslagna förhöjningen i förslagsanslaget till pensionering

af flottans befäl och underbefäl med vederlikar kronor 170,000: —

lades summan af ordinarie anslaget till pensionsstaten

enligt nu gällande riksstat ................ „ 1,314,898: —

skulle, enligt hvad departementschefen anmärkte,

anslaget till pensionsstaten sluta å ett

belopp af..................................................................... kronor 1,484,898: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

Beträffande derefter

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen af

följande framställningar, nemligen

på civildepartementets föredragning:

(se bil. 3 vid detta prot. pag. 24)

att länsmannen i jäeminghundra härad af Stockholms läns vestra

fögderi Gustaf Theodor Brundin må från och med månaden näst efter

den, under hvilken han erhåller afsked från länsmanstj ensten, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension af 600 kronor;

(se bil. 4 vid detta prot. pag. 28)

att förra sjuksköterskan vid statens jernvägsbyggnader, enkan Brita

Kajsa Andersson må från och med år 1896 för sin återstående lifstid å

allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 320 kronor;

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 31)

att häradsskrifvaren i Skara fögderi af Skaraborgs län Israel Walter

Melén må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller

afsked från häradsskrifvaretjensten, .under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension åt 2,000 kronor;

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 34)

att länsmannen i Södra Möre härads södra distrikt af Kalmar län

Johan Fredrik Kiefbouhm må från och med månaden näst efter den, under

hvilken afsked från tjensten honom beviljas, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten . åtnjuta en årlig pension af 1,200 kronor;

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 37)

att kartografen Carl Edvard Dahlman må från och med månaden

näst efter den, hvarunder han afgår från sin befattning såsom kartograf,

under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten en

årlig pension af 2,800 kronor;

[3.]

Pension för

länsmannen

G. Th. Brundin,

[4.]

Pension för

föiva sjuksköterskan

B.

K. Andersson.

[5.]

Pension för

häradsskrifvaren

I. W.

Melén.

[6.]

Pension för

länsmannen

J. F. Kiefbouhm.

[7-1

Pension för

kartografen C.

E. Dahlman,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde hufva dtiteln.

[S.] ^

Pension åt

e. o. professorn

C, J. Norrby.

[9.]

Pension för

lektorn A. V.

Lönnegren.

[10.]

Pension Jör

läroverksadjunkten

C.

J. E. Aur dl.

[HO

Pension fir

teckning släraren

P. C. W.

Klein.

[12.]

Pension för

vaktmästaren

F. O. Söderbergs

enka.

[13.]

Pension för

vaktmästaren

J. Hagström.

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. 2 vid detta prof. pag. 9)

att å allmänna indragningsstaten må åt extra ordinarie professorn

i praktisk teologi vid universitetet i Upsala Carl Julius Norrby beviljas

en årlig pension af 3,500 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, i hvilken han efter uppnådda 65 lefnadsår afgår från tjensten;

(se bil. 2 vid detta prof. pag. 11)

att åt lektorn vid allmänna läroverket i Luleå August Valfrid

Lönnegren må beviljas eu årlig pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter

den, i hvilken afsked från lektorstjensten kan varda honom beviljadt;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 12)

att adjunkten vid allmänna läroverket i Nyköping Claes Johan

Emil Aurell må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

från tjensten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten uppbära eu årlig pension af 1,500 kronor;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 13)

att åt läraren i teckning vid allmänna läroverket i Malmö Peder

Caspar William Klein må från och med månaden näst efter den, i hvilken

han erhåller afsked från tjensten, beviljas pension å allmänna indragningsstaten

för hans återstående lifstid till ett hans innehafvande lön motsvarande

belopp af 1,500 kronor årligen;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 14)

att å allmänna indragningsstaten må uppföras eu årlig pension för

vaktmästaren vid tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap Frans

Oscar Söderbergs enka Margareta Elisabet Söderberg, född Thorslund,

till belopp af 200 kronor, att utgå från och med den 1 juni 1895;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 15)

att vaktmästaren vid nationalmuseum Johan HagstrÖm må från och

med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom beviljadt,

för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 500 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvadtiteln.

&

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 17)

att vaktmästaren vid musikaliska akademien Gustaf Andersson må

från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom

beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 600 kronor;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 19)

att å allmänna indragningsstaten må uppföras årlig pension till

ett belopp af 3,000 kronor åt adjunkten vid folkskolelärareseminariet i

Göteborg Johan Lind, att utgå från och med månaden näst efter den,

i hvilken han erhåller afsked från sin tjenst;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 20)

att å allmänna indragningsstaten må uppföras årlig pension till ett

belopp af 900 kronor åt lärarinnan i teckning vid folkskolelärarinneseminariet

i Stockholm Emma Amalia Nyberg, att utgå från och med

månaden näst efter den, i hvilken hon erhåller afsked från sin tjenst;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 22)

att å allmänna indragningsstaten må för år 1897 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t

kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor

åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin

tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867;

(se bil. 7 vid detta prot. pag. 44)

att å allmänna indragningsstaten må åt extra ordinarie professorn

i klassiska språk vid universitetet i Upsala Johan Magnus Sundén beviljas

en årlig pension af 3,500 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, i hvilken han från tjensten afgår.

Departementschefen, statsrådet Wersäll, anförde härefter:

Beträffande slutsumman af förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten

har jag ej annan ändring att föreslå, än att för afrundande

af samtliga hufvudtitlarnes slutsumma det kontanta anslaget må höjas

med 35 kronor eller från 1,800,542 kronor till 1,800,577 kronor, då,

med inberäkning af under anslaget utgående ersättning för indragen in
-

delning m. m., 600 kronor, anslagets slutsumma

blir .................................................................................... kronor 1,801,177: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten............... „ 1,484,898: —

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag för år 1897 blifva ...........................,................. kronor 3,286,075: —

[14.]

Pension för

vaktmästaren

G. Andersson.

[15.]

Pension för

seminariea

djur) klen J.

Lind.

[16.]

Pension för

teckning slärarinnan

E. A.

Nyberg.

C17-] a

Understöd åt

äldre behöfvande

folkskolelärare.

[18.]

Pension åt c. o.

professorn

J. M. Sundén.

[19.]

Beloppet af

de ordinarie

anslagen d nionde

hufvudtiteln.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hnfvudtiteln.

[20.]

Anslag till

upprätthållande

af armens

pensionering.

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverkspropositionens

affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 13 sistlidne

december på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 6 vid

detta prot. pag. 42) fattade beslut att föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1897 anvisa ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för

sådana pensioners utgående.

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde

liufvudtiteln hemstält biträddes af statsrådets öfriga

ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen gilladt

och godkändt; och behagade Hans Maj:t Konungen,

på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu

anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar

skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

7

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 13

januari 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Härefter anförde departementschefen:

2:o.

»Då utgifterna från det å nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar,

i riksstaten för år 1896 upptaget till 100,000 kronor, uppgått år 1892

till 270,000 kronor, år 1893 till 283,770 kronor 1 öre och år 1894 till

275.000 kronor och någon väsentlig nedgång i dessa utgifter icke torde

vara att emotse, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att höja förslagsanslaget till pensionering af flottans befäl och

underbefäl med vederlikar, 100,000 kronor, med 170,000 kronor till

270.000 kronor.»

[1-]

Pensionering

af flottans be

fäl och under

befäl med

vederlikar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

Häruti instämde statsrådets öfriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla

hvad statsrådet sålunda tillstyrkt; och skulle detsamma

iakttagas vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

E/is Räform.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

9

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Ma.j:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson och

Wersåll.

Vidare föredrog departementschefen, statsrådet Gilljam:

54:o.

En af extra ordinarie professorn i praktisk teologi vid universitetet

i Upsala Carl Julius Norrby i underdånighet gjord ansökning, att

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen åt honom utverka en pension af

3,500 kronor, hvilket belopp motsvarade hans nuvarande lön med afdrag

af tjenstgöringspenningar, att uppbäras från och med den tid, då han,

efter uppnådda G5 år, kunde komma att från tjensten afgå; varande

genom ansökningen bifogade handlingar styrkt, att Norrby är född den

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1896. 1 Sand. 1 Afd.

[8.]

Pension för

r. o. professorn

C. J. Norrby.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

8 juli 1831 och alltså under nästkommande år uppnår 65 lefnadsår; att

han tjenstgjort såsom pastorsadjunkt i Fårö pastorat och domkyrkoadjunkt

i Visby från den 22 juni 1855 till den 12 september 1864,

såsom lektor vid högre lärarinneseminariet från sistnämnde dag till och

med den 31 juli 1872 och såsom kyrkoherde i Närs pastorat från och

med den 1 augusti samma år till den 1 september 1879; att han, som

den 14 oktober 1878 utnämnts till assistent på den praktiska linien inom

teologiska fakulteten vid universitetet i Upsala, uppehållit denna befattning

från och med höstterminen 1879 till och med vårterminen 1882;

att han den 1 september sistnämnda år utnämnts till sin nu innehafvande

extra ordinarie professur; samt att Norrby, enligt vederbörliga tjenst - göringsbetyg, såväl innehaft flera förordnanden såsom ordinarie professor

m. m. som ock med utmärkt nit och skicklighet fullgjort sina åligganden

i de olika befattningar han bestridt.

Kanslern för rikets universitet, hvilken anbefalts att öfver ifrågavarande

ansökning afgifva utlåtande, hade i ärendet hört det större

akademiska konsistoriet vid universitetet i Upsala, som erinrat, att det

i allmänhet beträffande extra ordinarie professorer måste anses billigt,

att de efter uppnådd pensionsålder utan alltför kännbara ekonomiska

uppoffringar finge tillfälle att afgå från sina embeten; att det på samma

gång icke kunde förnekas, att det för universitetet vore af största vigt,

att lärare, hvilkas krafter blifvit otillräckliga, lemnade rum för yngre

och kraftfullare efterträdare, samt att det af sådan anledning vore i hög

grad maktpåliggande, både att pensionsrätt, på sätt redan skett för de

ordinarie professorerna, bereddes jemväl för de extra ordinarie och att

pensionerna bestämdes till sådana belopp, att vederbörande utan för stor

svårighet kunde lemna sin tjenst vid 65 års ålder; att andra statens

embetsmän, med hvilka de extra ordinarie professorerna kunde anses

jemnstälda, vore berättigade att vid afskedstagandet komma i åtnjutande

af pension till belopp, merendels öfverstigande den nu ifrågasatta, såsom

exempel hvarpå anfördes, att lektor vid allmänt läroverk i högsta lönegraden

åtnjöte pension af 3,600 kronor; samt att hvad sålunda blifvit

anfördt till stöd för de berättigade anspråk, som extra ordinarie professorer

i allmänhet borde anses ega att efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagandet

erhålla pension till ett icke alltför lågt beräknadt belopp,

gälde till alla delar jemväl om extra ordinarie professorn Norrby; hvarjemte

konsistoriet, som fortfarande vidkölle sin vid ett föregående tillfälle

uttalade åsigt, att extra ordinarie professors pension borde bestämmas

till 4,000 kronor, emellertid, då Norrby begärt endast 3,500 kronor,

ansett sig sakna anledning att i detta särskilda fall tillstyrka ett högre

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2. 11

»pensionsbelopp; och hade kanslern, med åberopande af de. synnerligen

vigtiga skäl, som blifvit af konsistoriet anförda, till nådigt bifall förordat

ifrågavarande ansökning.

Efter erhållen nådig remiss hade statskontoret nti afgifvet utlåtande

anfört, att enligt beslut vid 1873 års riksdag och nådiga brefvet den 6

juni samma år vore universitetens professorer och adjunkter samt bibliotekarier

och räntmästare berättigade att, om de efter uppnådda 65 lefnadsår

göra ansökan om afsked, å allmänna indragningsstaten uppföras

till åtnjutande af pension för professor, bibliotekarie och räntmästare af

4,500 kronor samt för adjunkt af 2,500 kronor, och att de extra ordinarie

professorerna, hvilka enligt 1877 års riksdagsbeslut och nådiga brefvet den

1 juni samma år borde ersätta universitetsadjunkterna, hittills icke hade

fått sig tillagd pensionsrätt; samt att statskontoret, som redan i utlåtande

den 22 november 1888 haft tillfälle att yttra sig rörande behofvet och

billigheten deraf, att rätt till pension å allmänna indragningsstaten tillerkändes

jemväl ifrågavarande klass af akademiska lärare, alltså, med

afseende å de skäl, som både nu och tillförene blifvit åberopade för extra

ordinarie universitet sprofessorers pensionsrätt, och då Norrby vid den tid,

den begärda pensionen skulle komma att åt honom tillträdas, uppnått

65 lefnadsår och mer än 40 år varit verksam såsom församlings-, seminarie-

och universitetslärare, samt då det ifrågasatta pensionsbeloppet

ingalunda kunde anses för högt, hemstälde om nådigt bifall till den

gjorda ansökningen.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet, att

Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten

bevilja extra ordinarie professorn Norrby eu årlig pension af 3,500 kronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han efter uppnådda

65 lefnadsår afgår från tj ensten.

55:o.

En af lektorn vid allmänna läroverket i Luleå August Valfrid

Lönnegren gjord underdånig ansökning om en årlig pension af minst

2,500 kronor.

Af ansökningen bilagda handlingar inhemtades, att sökanden är

född den 7 januari 1842 samt, efter att hafva tjenstgjort såsom extra

ordinarie lärare vid läroverk i Stockholm under läsåren 1868—1870 och

såsom vikarierande lektor vid läroverket i Luleå under läsåret 1870

1871, den 18 oktober sistnämnda år utnämnts till ordinarie lektor derstädes,

men från och med höstterminen 1879 på grund af svag hörsel

[9.]

Pension för

lektorn A. V.

Lönnegren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde hufvndtiteln: bil. 2.

åtnjutit ständig tjenstledighet och numera, enligt intyg af stadsläkaren*

i Vexiö A. E. Goldkuhl, lider af så höggradig obotlig döfhet, att han

för all framtid är oförmögen att bestrida sin läraretjenst.

Sedan ej mindre vederbörande rektor sig yttrat, än äfven domkapitlet

i Hernösand, under framhållande af de olägenheter, som genom sökandens

långvariga tjenstledighet förorsakades läroverket, i afgifvet utlåtande tillstyrkt

bifall till ansökningen, bär statskontoret, hvars yttrande infordrats,

med tillkännagifvande att Lönnegren enligt gällande stat äger åtnjuta lön

till belopp af 2,500 kronor jemte ålderstillägg derå, enligt nådiga brefvet

den 19 januari 1877, med 500 kronor, underdånigst anfört, att, då sökanden

i mer än sexton år varit och för all framtid är oförmögen att

bestrida sin läraretjenst, det ville synas statskontoret, som om nödig

omtanke om läroverkets bästa kräfde, att åtgärd vidtoges, som kunde

gorå det möjligt att besätta den ifrågavarande lektorstjensten med en

tjenstbar innehafvare; och ansåge sig statskontoret på denna grund böra

i underdånighet tillstyrka nådig proposition om pension för Lönnegren

till belopp af 2,500 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt hemstälde statsrådet,

det Kongl.. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja lektorn Lönnegren

en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 2,500

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

från lektorstjensten kan varda honom beviljadt.

56:o.

[10.] En af rektorn vid allmänna läroverket i Nyköping S. Wägner

PmrovZk!.r g''iord imderdånig ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

adjunkten C. att bevilja för sjukdom tjenstledige adjunkten vid nämnda läroverk Claes

j. e. Aur di. Johan Emil Aurell en årlig pension af 1,500 kronor vid afskedstagandet.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades, att Aurell,

som är född den 17 juni 1841 och således uppnått en ålder af 54 år,

tjenstgjort såsom vikarierande lektor under läsåret 1864—1865 och den

4 juli 1866 utnämnts till adjunkt vid Nyköpings högre elementarläroverk,

samt att lian, som redan under de första åren efter utnämningen

lidit af sinnesrubbning, alltsedan höstterminen 1878 åtnjutit och fortfarande

åtnjöte tjenstledighet på grund af sinnessjukdom; varande dels

genom ett af hospitalsläkaren i Nyköping J. W. Granberg den 27 oktober

1894 utfärdadt intyg styrkt, att Aurells sinnessjukdom öfvergått i

obotligt stadium, så att ingen utsigt funnes, att han någonsin skulle kunna

återtaga sin tjenst, dels ock af lasarettsläkaren i Mariestad P. Söder
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

13

mark, som sedan någon tid haft Aurell under sin behandling, under

den 4 oktober 1895 intygadt, att Aurell lede af partiel sinnesrubbning,

att på grund af hans mångåriga sjuklighet ingen utsigt funnes till förbättring

af vare sig det fysiska eller psykiska tillståndet, samt att han

vore alldeles oförmögen att vidare återtaga sin tjenstgöring vid läroverket.

Enligt en rektors underdåniga skrifvelse bifogad handling hade

Aurells förmyndare, adjunkten vid samma läroverk J. C. Ekstrand, under

förutsättning att en årlig pension af 1,500 kronor komme att beviljas

Aurell, medgifvit, att denne må erhålla afsked från adjunktstjensten och

uppföras å allmänna indragningsstaten.

Domkapitlet i Strengnäs, som till Kongl. Maj:t insändt ansökningen

med förordande af densamma, hade framhållit, att det vore af stor

vigt för läroverket, att Aurells lärarebefattning blefve besatt med ordinarie

innehafvare.

Efter erhållen nådig remiss hade statskontoret i ärendet afgifvit.

underdånigt utlåtande, deruti statskontoret, jemte meddelande att Aurell

i egenskap af adjunkt vid förenämnda läroverk innehade lön å 1,500

kronor och personella lönetillägg med 1,000 kronor, anfört, att,‘då Aurell

i mer än 17 år varit och för all framtid vore oförmögen att bestrida

sin läraretjenst, det syntes statskontoret, som om nödig omtanke om

läroverkets bästa kräfde, att åtgärd vidtoges, som kunde göra det möjligt

att besätta den ifrågavarande adjunktstjensten med en* tjenstbar

innehafvare; och hade statskontoret på grund häraf tillstyrkt bifall till

ifrågavarande ansökning.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att Aurell

må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från tjensten

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 1,500 kronor.

57:o.

En af läraren i teckning vid allmänna läroverket i Malmö Peder

Caspar William Klein gjord underdånig ansökning att vid afskedstagandet

komma i åtnjutande af pension.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades, att Klein

är född den 23 februari 1822 och således 73 år gammal; att han, som

den 19 september 1853 antogs till lärare i fribandsteckning och modellering

vid tekniska elementarskolan i Malmö, innehaft denna befattningtill

den 16 augusti 1864; att han under läsåret 1858—1859 tjenstgjort

[11.]

Pension för

teckningläraren

P. C. W.

Klein.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

[12-]

Pension för

vaktmästaren

F. O. Söderbergs

enka.

såsom vikarierande lärare i teckning vid ofvannämnda allmänna läroverk

och den 14 september 1859 erhållit konstitutorial å samma tjenst, hvilken

han derefter utan afbrott bestridt till vårterminen 1895; samt att Klein,

som sålunda under en tid af 42 år varit anstäld i statens tjenst och

öfver denna sin tjenstgöring erhållit synnerligen fördelaktiga vitsord,

enligt läkarebetyg numera lider af ofta påkommande nervsmärtor (ischias)

och sedan början af innevarande år åtnjuter tjenstledighet.

Sedan domkapitlet i Lund i afgifvet utlåtande tillstyrkt bifall till

ansökningen och dervid framhållit vigten af att sökandens tjenst icke

för en obestämd framtid komme att uppehållas af vikarier, hade statskontoret,

hvars utlåtande jemväl infordrats, erinrat, hurusom sökanden

redan för snart fyra år sedan uppfylt de för lärare vid allmänna läroverk

bestämda vilkor för erhållande af pension å allmänna indragningsstaten,

men att frågan om tecknings- och musiklärares pensionsrätt

i hvarje särskildt fall ansetts böra underställas Riksdagens pröfning.

Vidare hade statskontoret — med tillkännagifvande att Kleins aflöning

såsom teckningslärare vid ifrågavarande allmänna läroverk utgör 1,000

kronor med derå, senast enligt nådiga brefvet den 11 februari 1870, beviljade

ålderstillägg af 500 kronor eller tillsammans 1,500 kronor —

hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om

en pension åt Klein å 1,500 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde statsrådet, att

Kongl. Maj:t behagade lios Riksdagen göra framställning om beviljande

åt Klein från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller

afsked från tjensten, af pension å allmänna indragningsstaten för hans

återstående lifstid till ett hans innehafvande lön motsvarande belopp af

1,500 kronor årligen.

58:o.

En af aflidne vaktmästaren vid tekniska högskolans fackskola för

bergsvetenskap Frans Oscar Söderbergs enka Margareta Elisabet Söderberg,

född Thorslund, i underdånighet gjord ansökning om en årlig

pension till belopp af 200 kronor; varande denna ansökning åtföljd af

handlingar, utvisande, att Söderberg, hvilken vid sitt frånfälle den 21

maj 1895 var i sitt sjuttionde år, år 1867 antagits till vaktmästare vid

bergsskolan i Falun och, efter dennas förening år 1869 med dåvarande

teknologiska institutet eller, såsom det numera benämnes, tekniska högskolan,

allt sedermera varit i samma egenskap der anstäld; att den efter

honom upprättade bouppteckning utvisade en behållning af 1,378 kronor

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

15

28 öre, utgörande till största delen värdet af husgeråd och möbler med

mera; att den pension, enkan Söderberg hade att uppbära i civilstatens

pensionsinrättning, utgjorde endast 100 kronor; samt att hon, som vore

född den 17 november 1822 och således 73 år gammal, enligt ett ansökningen

bifogadt läkarebetyg sedan åtta år lede utaf följderna af en

hjernblödning och vore oförmögen till arbete.

Styrelsen för nämnda skola, som, efter hemställan af bergsskolans

föreståndare, professor J. Wiborgh, till Kong! Maj:t jemte eget utlåtande

insändt ifrågavarande ansökning och dervid tillstyrkt densamma, hade

vitsordat, att Söderberg alltid synnerligen redbart och pligttroget samt

i sin krafts dagar med mycken duglighet uppfyllt sina åligganden, äfvensom

att Södei''bergs efterfemnade enka otvifvelaktigt vore alldeles ur

stånd att sjelf genom arbete nämnvärdt bidraga till sitt uppehälle.

Efter nådig remiss hade statskontoret afgifvit infordradt utlåtande

i ärendet och deruti anfört, att, ehuru i allmänhet någon pension utöfver

den författningsenliga icke torde böra ifrågasättas, dock i detta

fall, med afseende å mannens långa och väl vitsordade tjenstgöring samt

sökandens höga ålder och långvariga svåra sjuklighet äfvensom det

jemförelsevis ringa pensionsbelopp, hon egde uppbära från civilstatens

pensionsinrättning, ansökningen syntes förtjena afseende.

Med anledning af hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet,

det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande

å allmänna indragningsstaten af en årlig pension för enkan

Söderberg till belopp af 200 kronor, att utgå från och med den 1 juni

1895.

59:o.

Eu af intendenten vid nationalmuseum till Kongl. Maj:t öfverlemnad

underdånig ansökning, deruti vaktmästaren vid nämnda museum Johan

Hagström anhållit, att han, som sedan den 26 maj 1863 varit anstäld i

statens tjenst såsom vaktmästare dels vid förutvarande kongl. museum,

dels vid nationalmuseum och nu på grund ,af tilltagande sjuklighet och

ålderdomssvaghet kände sig oförmögen att vidare sköta sin tjenst, måtte

för sin återstående lifstid hugnas med ett årligt understöd, att åtnjutas

från och med den dag, då afsked från hans vaktmästarebefattning blefve

honom beviljadt; varande ansökningen åtföljd ej mindre af åldersbetyg,

utvisande att Hagström vore född den 28 februari 1821, än äfven af

ett den 19 oktober 1895 utfärdadt läkarebetyg af innehåll att Hagström,

Hum lidit af förnyade små björn blödningar med derpå följande slöhet

[13.]

Pension för

vaktmästaren

,T. Hagström.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

och slapphet beträffande såväl själsförmögenheter som rörelseförmåga,

måste anses oförmögen att vidare sköta sin tjenst.

I den skrifvelse, hvarmed intendenten vid nationalmuseum till Kongl.

Maj:t öfverlemnat herörda ansökning, hade anförts: att Hagström den

2G maj 1863 antagits till e. o. vaktmästare vid dåvarande kongl. museum

och den 15 januari 1867 blifvit ordinarie vaktmästare vid nationalmuseum

med årligt arfvode af 500 kronor, livilket arfvode höjts från

början af 1875 till 650 kronor och från början af 1881 till 750 kronor;

att Hagström under de första åren af nationalmusei tillvaro tagit en

verksam del i det mödosamma arbetet med samlingarnas anordning i

de olika lokalerna och sedermera på ett redbart och pligttroget sätt med

påpasslighet, ordning och omtanke skött sina göromål vid vård, tillsyn

och bevakning af de dyrbara konstsamlingarna samt vid lokalernas städning

och renhållning, hvarjemte Hagström företrädesvis betjenat dem,

som besökt nationalmuseum för kopieringars verkställande; att Hagström

gjort sig känd för en hedrande vandel och af Kongl. Maj:t hugnats

med belöningsmedaljen för nit och redlighet i rikets tjenst; att han

under de senaste åren, på grund af tid efter annan påkommande sjuklighet,

varit under längre tider urståndsatt att sköta sin tjenst, senast alltifrån

utgången af februari månad 1895, och att, enligt hvad läkareintyget

utvisade, ingen sannolikhet funnes, att han skulle återfå sina krafter;

på grund hvaraf och då Hagström ej egde pensionsrätt vid nationalmuseum

och ej disponerade öfver någon enskild förmögenhet samt det

för nationalmuseum mötte stor svårighet att genom tillfälliga förordnanden

af extra ordinarie biträden uppehålla Hagströms tjenst, utan att

försätta den gamle välförtjente mannen i en alldeles utblottad belägenhet,

intendenten på det varmaste förordat Hagströms ansökning samt

tillika hemstält, att pensionens belopp, enligt den i andra fall öfliga fördelningen

mellan lön och tjenstgöringspenningar, måtte bestämmas till

500 kronor, eller två tredjedelar af det belopp Hagström sedan 1881

åtnjutit i årsarfvode.

Vid intendentens skrifvelse var fogadt utdrag af protokoll, hållet

vid nationalmusei nämnds sammanträde den 11 oktober 1895; och in
•

# ''

hemtades deraf, att nämnden, som ansåg, att ifrågavarande pension lämpligen

borde sättas till 500 kronor, tillstyrkt bifall till den underdåniga

ansökningen.

I detta ärende hade statskontoret, efter nådig remiss, afgifvit underdånigt

utlåtande, deruti statskontoret anfört, bland annat: att för den

vaktmästaresyssla, Hagström innehade, icke funnes uppförd någon af
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil. 2.

17

löning i den för nationalmuseum utfärdade stat af den 10 oktober 1880,

utan att det arfvode af 750 kronor Hagström åtnjöte utginge af det i

staten upptagna belopp 5,000 kronor till vaktbetjening för konstsamlingarnas

bevakning vid de offentliga förevisningarna; att, ehuru Hagström

alltså icke uppbure lön å stat, hans mer än 32-åriga tjenstgöring vid

nationalmuseum, hvars dyrbara konstsamlingar han haft till sin uppgift

att vårda och bevaka, dock syntes vara förtjent af något erkännande

från statens sida; samt att, då upplyst blifvit, att h;m på sin ålderdom

skulle komma att befinna sig i utblottad belägenhet, derest han icke

erhölle understöd till sin bergning, det väl kunde anses vara en pligt

för staten, som under så lång tid varit hans arbetsgivare, att tillse, det

sådant understöd blefve honom beviljadt. Fördenskull hade statskontoret

tillstyrkt, att till Riksdagen måtte aflåtas nådig proposition om uppförande

för Hagström på allmänna indragningsstaten af en årlig pension

till det af intendenten föreslagna beloppet, 500 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit hemstälde statsrådet, det

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Hagström må

från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom

beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 500 kronor.

60:o.

En af musikaliska akademien den 12 september 1895 gjord underdånig

framställning om proposition till Riksdagen angående beredande

af pension å allmänna indragningsstaten åt vaktmästaren vid akademien

Gustaf Andersson till ett belopp motsvarande hans kontanta lön, 750

kronor; varande denna framställning åtföljd af handlingar, utvisande, att

Andersson vore född den 1 februari 1826, att han den 16 oktober 1855

antagits till extra vaktmästare vid civildepartementets expedition och i

sin tjenstgöring såsom sådan ådagalagt mycken villighet, ordning och

påpasslighet; att, sedan Andersson den 19 mars 1861 antagits till

extra vaktmästare vid musikaliska akademien, han den 18 juli 1862

förordnats att tills vidare bestrida vaktmästaretjensten vid akademien

mot åtnjutande af det i akademiens stat bestämda arfvode jemte hyresersättning;

samt att Andersson, enligt ett af regementsläkaren E. R.

Petersson den 7 september 1895 afgifvet läkarebetyg, lede af mycket

Bill. till Iliksd. Brot. 1896. 1 Sami. 1 Afä. 3

[14.]

Pension för

vaktmästaren

G. Andersson.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

betydliga åderbråck å båda benen med återkommande inflammation deri

samt af försvagad hjertverksamhet, hvilka åkommor högst väsentligt

inskränkte hans tjenstduglighet och arbetsförmåga, så att han vid sin

framskridna ålder ej kunde nöjaktigt bestrida de mångfaldiga göromål,

som tillhörde hans vaktmästarebefattning; och hade musikaliska akademien,

under erinran att, med anledning af en förut af akademien

gjord liknande framställning, proposition i ämnet af Kongl. Maj:t affåtits

till 1895 års Riksdag, hvilken proposition emellertid ej af Riksdagen

bifallits, vitsordat, att Andersson under den tid af nära 35 år,

som han hos akademien tjenstgjort, utfört sina åligganden med synnerligt

nit och omsorg samt till akademiens fulla belåtenhet, så länge

helsa och krafter stått bi.

I anledning af akademiens förra framställning hade statskontoret

den 19 november 1894 afgifvit underdånigt utlåtande, deruti statskontoret,

med erinran att Andersson vid då uppnådd lefnadsålder af

68 år räknade 39 tjenstår, vidare anfört: att i den vid 1877 års riksdag

faststälda aflöningsstat för musikaliska akademien upptoges aflöning

för en vaktmästare till belopp af 750 kronor, utan fördelning i lön

och tjenstgöringspenningar och utan angifvande, om beloppet vore att

anse såsom lön eller såsom arfvode; att, förutom denna kontanta aflöning,

Andersson, efter hvad upplyst blifvit, vore i åtnjutande af fri

bostad i det åt akademien upplåtna hus äfvensom nödigt bränsle och

lyse; samt att, ehuru Andersson uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som genom nådiga brefvet den 1 juni 1877 vore stadgad för vissa

civile tjenstemäns och betjentes rätt till pension å allmänna indragningsstaten,

kunde, vid det förhållande att hans aflöning ej vore fördelad i

lön och tjenstgöringspenningar, bestämmelserna i nyssberörda nådiga

bref ej ega tillämpning i fråga om honom, utan syntes för beredande

af pension åt Andersson framställning till Riksdagen böra aflåtas. I sådant

afseende hade statskontoret underdånigst hemstält, det täcktes

Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja Andersson en årlig pension

å allmänna indragningsstaten af 600 kronor eller samma pensionsbelopp,

som numera tillkomme vid de centrala embetsverken anstälde vaktmästare,

som intjenat ålderstillägg.

Jemväl öfver akademiens nu gjorda framställning har statskontoret

afgifvit infordradt yttrande, deruti statskontoret, under åberopande

af hvad i dess omförmälda den 19 november 1894 afgifna utlåtande

anförts och med afseende å innehållet af det angående Anderssons

helsotillstånd nu aflemnade läkarebetyget, hemstält, det Kongl. Maj:t

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2. 19

•

täcktes föreslå Riksdagen att bevilja Andersson en årlig pension å allmänna

indragningsstaten af 600 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet, det

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Andersson må

från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom

beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 600 kronor.

61:o.

Departementschefen anförde härefter:

»Till Eders Kongl. Maj:t har adjunkten vid folkskolelärareseminariet

i Göteborg Johan Lind inkommit med underdånig ansökning om

att vid afskedstagande! erhålla pension med 3,000 kronor för år, eller

samma belopp, som enligt nådiga brefvet den 16 mars 1858 tillkommer

adjunkt vid allmänt läroverk i högsta lönegraden. Såsom stöd

för sin ansökan anför sökanden, att, då folkskolelärareseminarierna fingo

sin nya organisation, beslöt Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts framställning,

att adjunkternas vid nämnda läroanstalter löneförmåner skulle

blifva lika stora som adjunkternas vid de allmänna läroverken, hvaraf

den slutsats torde kunna dragas, att seminarieadjunkterna borde åtnjuta

äfven lika stora pensioner som adjunkterna vid de allmänna

läroverken.

Domkapitlet i Göteborg, som öfverlemnat ansökningen till Eders

Kongl. Maj:t, har varmt förordat densamma.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet blifvit infordradt, yttrar,

att af ansökningen bifogade handlingar inhemtades, att adjunkten Lind,

som vore född den 12 juni 1820, den 7 augusti 1861 blifvit medelst

konstitutorial antagen till andre lärare vid ofvan nämnda folkskolelärareseminarium

och den 7 juli 1865 undfått fullmakt såsom hufvudlärare

eller adjunkt derstädes, i hvilken egenskap han af seminariets

rektor vitsordats hafva med stort nit och stor skicklighet fullgjort sina

åligganden, samt att Lind, såsom ett af vederbörlig läkare den 14 november

1895 utfärdadt intyg innehölle, till följd af nedsatt hörselförmåga

och kronisk reumatism vore urståndsatt att vidare tjenstgöra vid

läroverket.

Aflöningen för adjunkt vid ofvan nämnda folkskolelärareseminarium

utgjordes af lön å stat 1,500 kronor, hvartill för sökanden komme

personela lönetillägg enligt nådiga brefvet den 29 januari 1886 med

2,000 kronor samt tillfällig löneförbättring å extra stat 250 kronor.

[15.]

Pension för

seminaricadjunkten

J. Lind.

s. 20 Kontrollera mot PDF

[16-]

Pension för

teckning &•

lärarinnan E.

A. Nyberg.

20 Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

•

Då sökanden vid fylda 75 år räknade 34 års oafbruten anställning

vid folkskolelärareseminariet i Göteborg, skulle han, derest de för

civile tjenstemäns i allmänhet och lärarnes vid elementarläroverken

rätt till pension å allmänna indragningsstaten enligt äldre författningar

faststälda grunder vore tillämpliga å lärarne vid folkskolelärareseminarierna,

redan för omkring fyra år sedan varit berättigad till pension å

nämnda stat till belopp af 3,000 kronor, men då så icke vore förhållandet,

torde denna pensionsfråga böra hänskjutas till Riksdagens

pröfning, hvadan statskontoret i underdånighet hemstälde, det täcktes

Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition föreslå Riksdagen att å allmänna

indragningsstaten bevilja adjunkten Lind en årlig pension af

3,000 kronor, att från och med månaden näst efter den, hvaruti han

komme att erhålla afsked från adjunktsbefattningen, under hans återstående

lifstid utgå.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten

uppföra årlig pension till ett belopp af 3,000 kronor

åt adjunkten vid folkskolelärareseminariet i Göteborg Johan Lind, att

utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller

afsked från sin tjenst.»

62:o.

Departementschefen anförde vidare:

»Till Eders Kongl. Maj:t har lärarinnan i teckning vid folkskolelärarinneseminariet

i Stockholm Emma Amalia Nyberg inkommit med

underdånig ansökning, att Eders Kongl. Maj:t måtte till 1896 års Riksdag

aflåta nådig proposition om anslag af allmänna medel till pension

åt henne under hennes återstående lifstid från och med den dag, hennes

redan nu svaga krafter tvingade henne att afgå från hennes innehafvande

befattning vid seminariet.

Ansökningen, som är tillstyrkt af seminariets rektor, har blifvit

till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad och med förord beledsagad af Stockholms

stads konsistorium. Konsistoriet anför härvid, att lärarinnan

Nyberg, som vore född den 16 augusti 1832, hade alltsedan den 1

oktober 1865 tjenstgjort vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm,

under hvilken tid hon med utmärkt skicklighet och lika utmärkt nit och

pligttrohet fullgjort sina åligganden. I början aflönad med ett mindre

belopp, hade hon senast åtnjutit eu aflöning af 1,200 kronor för år.

Numera vore hon bruten af sjukdom, hennes krafter nedsatta och,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

21

framför allt, synförmågan försvagad, enligt hvad det hennes ansökning

bifogade läkarebetyget utvisade. Till följd häraf skulle hon säkert

snart nog tvingas att lemna den befattning, hon så länge med framgång

bestridt och som hittills förskaffat henne uppehälle, hvartill hon

dessförutan saknade alla medel.

I några föregående fall hade Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts

nådiga framställning beviljat pensioner åt vid folkskolelärareseminarierna

anstälde öfningslärare. År 1888 beviljade Riksdagen pension

åt musikläraren vid seminariet i Lund A. R. Nyländer, 1889 åt läraren

i trädgårdsskötsel vid seminariet i Linköping C. J. Dahlberg och 1890

åt musikläraren vid seminariet i Vexiö J. Fogelberg. På grund häraf

hyste konsistoriet den tillförsigt, att lärarinnan Nybergs behof af pension

skulle behjertas och ses till godo både af Eders Kongl. Maj:t och

af Riksdagen. 1 fråga om beloppet af den blifvande pensionen syntes

detta lämpligen böra beräknas efter samma grund som pensionen på

andra verksamhetsområden eller till 80 procent af lönen.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet blifvit infordradt, yttrar, att

enligt nådiga brefvet den 18 maj 1878 utgjorde lönen för läraren i teckning

vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm 800 kronor, hvartill

för sökanden komme ålderstillägg, beviljadt genom nådiga brefvet den

Öl januari 1879, med 400 kronor.

Rätt till pension å allmänna indragningsstaten tillkomme icke lärare

eller lärarinnna vid folkskolelärareseminarierna; men då sökanden

uppnått en ålder af 63 år och innehaft anställning som lärarinna i

teckning vid dylikt seminarium under mer än 30 år samt befunnes

numera till helsan försvagad, ansåge sig statskontoret böra hemställa,

att nådig proposition till Riksdagen måtte af Eders Kongl. Maj:t atlåtas

om beredande åt Nyberg af pension, hvars belopp likväl i betraktande

deraf, att hon ännu icke uppnått den för erhållande af pension å indragningsstat

i allmänhet bestämda lefnads- och tjensteålder, torde föreslås

till något mindre belopp än det af konsistoriet ifrågasatta, eller

till 900 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken

Nyberg från tjensten undfinge afsked.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Eders

Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten

uppföra årlig pension till ett belopp af 900 kronor åt lärarinnan i teckning

vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm Emma Amalia Nyberg,

att utgå från och med månaden näst efter don, i hvilken hon

erhåller afsked från sin tjenst.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde hnfvudtiteln: bil. 2.

[17.]

Understöd åt

äldre behöfvande

folkskolelärare.

[2-]

Kostnaden för

förvaltningen

af smaskolclärares

m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt

under

dr 1897.

63:o.

Härefter yttrade departementschefen:

»För att bereda understöd åt äldre behöfvande folkskolelärare,

livilka icke kunna erhålla pension ur folkskolelärarnes pensionsinrättning,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, å allmänna

indragningsstaten måtte äfven för år 1897 anvisas ett anslag af 10,000

kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan

finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt

sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin

tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.»

64:o.

Ytterligare anförde statsrådet Gilljam:

»Med hänvisning till hvad som blifvit anfördt till statsrådsprotokollet

den 22 december 1893 i fråga om kostnaden för förvaltningen

af småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt får jag, då kostnaden

för förvaltningen af anstalten, hvilken trädt i verksamhet först

med början af nyssnämnda år, ännu ej kan med säkerhet beräknas och

den provisoriska anordningen deraf alltså synes vara nödig äfven för

år 1897, underdånigst hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att, i afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning och

verksamhet under år 1897, medgifva,

att Eders Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp,

som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga;

samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter

i öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kongl. Maj:t,

i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga

statsmedel såsom förskott, att, antingen ersättas af berörda afgiiter, i

den mån de under året ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året

befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.»

I hvad föredragande departementschefen uti de under n:ris 61—64

upptagna ärenden tillstyrkt och hemstält förenade sig statsrådets öfriga

ledamöter.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hufrudtiteln: bil. 2.

23

Hvad statsrådet beträffande de under förestående

punkter n:ris 54—64 omförmälda ärenden i underdånighet

tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t

Konungen gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag

härom till finansdepartementet öfverlemnas för behörigt

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ur protokollet:

Carl Fred. Vougt.

X

*

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufrudtiteln: bil. 3.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 novem
-

ber 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ^ministern för utrikes ärendena grefve Dougt.as,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen statsrådet Groll föredrog vidare i underdånighet:
-

4:o.

[3-]

Pension för

länsmannen

G. Th. Blondin.

En af länsmannen i Seminghundra härad af Stockholms läns

vestra fögderi Gustaf Theodor Brundin till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i nämnda län med underdånigt utlåtande

den 30 oktober 1894 öfverlemnad ansökan, deri Brundin anhållit, att,

enär hans försvagade helsa icke tilläte honom att vidare sköta sin

tjenst, Brundin, som vore berättigad till pension från civilstatens pensions
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil. 3.

25

inrättning, men som för sin och sin familjs bergning ej kunde lemna

tjensten utan att han erhölle full hinsmanspension, måtte vid afskedstagande

beviljas fyllnadspension å allmänna indragningsstaten till så

stort belopp, att det. tillsammans med den honom från civilstatens

pensionsinrättning tillkommande pension motsvarade full pension för

länsman å allmänna indragningsstaten;

i anledning hvaraf statskontoret den 19 november 1894 afgifvit,

infordradt underdånigt utlåtande, hvarefter direktionen öfver civilstatens

pensionsinrättning, enligt nådig remiss, den 29 december samma år i

ärendet yttrat sig.

Departementschefen anförde:

»Enligt hvad ansökningen bilagda handlingar utvisa, är Brundin

född den 24 april 1834 samt har år 1857 för första gången erhållit

tillfälligt förordnande såsom länsman, den 9 december 1802 förordnats

till länsman i Sollentuna härad och den 23 april 1864 derifrån erhållit

transport till sin nuvarande tjenst. Vid ansökningen har fogats ett

af provinsialläkaren K. Drake den 9 oktober 1894 utfärdadt intyg af

innehåll att Brundin, som under mer än 16 år varit besvärad af tilltagande

sjuklighet, lede af svår magkatarr, andtäppa och kraftlöshet,

till följd hvaraf han ej kunde tala högt ens en kort stund eller utsätta

sig för temperaturvexlingar utan att blifva i hög grad hes, vore oförmögen

att gående tillryggalägga äfven kortare sträckor och stundom

förlorade minne och tankeförmåga, så att han ej ens kunde erinra sig

de vanligaste namn; att hans tillstånd genom hvila och medicinsk behandling

stundom mer eller mindre förbättrats men, sedan han återtagit

sin tjenstgöring, snart åter försämrats, samt att Drake på grund

häraf ansåge, att Brundin icke kunde komma att till helsan så förbättras,

att han för framtiden kunde ega krafter att vidare sköta sin tjenst;

och har Drake sedermera i eu den 3 i denna månad afgifven attest,

med hänvisande till nyss omförmälda intyg, förklarat, att Brundin

fortfarande vore oförmögen att sköta sin tjenst och ej kunde blifva så

återstod, att han framdeles kunde komma att förrätta densamma.

Vederbörande kronofogde har i yttrande, som åtföljt ansökningen, tillkännagifvit,

att Brundin behörigen redovisat för handhafvande af allmänna

medel samt att han enligt kronofogdens åsigt vore för sin utkomst i

behof af den ifrågasatta fyllnadspensionen.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har uti sitt utlåtande,

med vitsordande åt Brundins under en mera än trettiotreårig tjenstetid

ådagalagda redbarhet och oklanderliga tjensteutöfning under helsans

dagar och med upplysning att Brundin i synnerhet under senare åren

Bill. till I liktal. Prof. l&tXi. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

i följd af sjuklighet icke kunnat annat än undantagsvis för kortare

tider, då mindre antal tjensteresor förekommit, sköta sin tjenst, åberopat

att, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande erfarit och det

vid ansökningen fogade läkarebetyget jemväl bestyrkte, för framtiden

än mindre utsigt förefunnes att Brundin kunde påräknas blifva i stånd

att sjelf uppehålla tjensten, äfvensom såsom ytterligare skäl, hvarföre

det ur det allmännas synpunkt vore önskvärdt, att Brundin bereddes

tillfälle att afgå från sin tjenst, anfört, att en af Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i underdånig framställning den 11 juni 1894 ifrågasatt

förändrad reglering af länsmansdistrikten i länets vestra fögderi,

hvarigenom sagda distrikt, som nu vore fem, skulle inskränkas till fyra,

ej kunde genomföras förr än Brundin lemnat sin tjenst, men att, i

händelse regleringsförslaget vunne godkännande, genom bifall till Brundins

ansökan omedelbar tillämpning af samma förslag kunde ega rum

och en länsmanslön inbesparas utan annan uppoffring för statsverket

än som bestode i meddelande åt Brundin af en årlig fyllnadspension

till belopp af 600 kronor, hvaremot, om Brundin i tjensten qvarstode

till dess han uppnådde 65 års ålder, han skulle vara berättigad till

full pension af statsverket med 1,200 kronor; och har Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande förty och då den föreslagna regleringen af

länsmansdistrikten jemväl ur annan än besparingssynpunkt vore påkallad

och lämplig förordat Bruudins ansökan.

Statskontoret har, jemte tillkännagifvande att Brundin såsom

länsman, förutom tjenstgöringspenningar 600 kronor och expensmedel

100 kronor, åtnjöte i lön 900 kronor jemte ålderstillägg 300

kronor, hvadan alltså den Brundin vid 65 lefnads- och 35 tjensteår,

som han skulle uppnå den 24 april 1899, tillkommande pension å allmänna

indragningsstaten jemlikt nådiga brefvet den 1 juni 1877 skulle

utgå med 1,200 kronor, hufvudsakligen på de af Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande anförda skäl likaledes tillstyrkt bifall till ansökningen.

Slutligen har direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning meddelat,

att Brundin fullgjort vilkoren för erhållande af pension från inrättningen

och således vore berättigad att från och med månaden näst

efter den, hvarunder afsked från länemanstjensten blefve honom meddeladt,

för sin återstående lifstid uppbära pension från inrättningens

tjenstemannapensionsfond i 6:te klassen till årligt belopp af 600 kronor.

Eders Kongl. Maj:t har genom förut i dag fattadt. beslut, i anledning

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes omförmälda framställning

om reglering af länsmansdistrikten i Stockholms läns vestra

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

27

fögderi, förordnat, att sagda distrikt skola minskas från fem (ill fyra,

samt bemyndigat Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, sedan

länsmanstjensten i Seminghundra härad genom nuvarande iunehafvarens

afgång blifvit ledig, vidtaga erforderliga åtgärder för den sålunda bestämda

regleringens genomförande, i den mån sådant kunde utan förnärmande

af någons rätt ega rum. Ehuru den länsmanslön, som genom

denna reglerings genomförande blifver ledig, torde behöfva tagas

i anspråk för inrättande af ett nytt länsmansdistrikt i något af de

nordligaste länen, der distrikten i allmänhet äro allt för vidsträckta,

synes mig dock på grund -af hvad i ärendet förekommit fullgiltiga skäl

förefinnas för att Brundin beredes tillfälle att lemna tjensten mot erhållande

under sin återstående lifstid af pension af statsmedel till så

stort belopp, att detta tillsammans med den honom från civilstatens

pensionsinrättning tillkommande pension å 600 kronor uppgår till 1,200

kronor, eller således 600 kronor årligen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

medgifva, att länsmannen i Seminghundra härad af Stockholms

läns vestra fögderi Gustaf Theodor Brundin må från och med månaden

näst efter den, under hvilken han erhåller afsked från länsmanstjensten,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära eu

årlig pension af 600 kronor.?

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle

utdrag af protokollet härom meddelas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande af förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

[4-]

Pension för

förra

sjuksköterskan

B. K. Andersson.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 6 december

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen statsrådet Groll föredrog vidare:

28:o.

Jernvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse af den 13 sistidne april,

deruti styrelsen anmält, att förre schaktmästaren Anders Peter Anderssons

enka Brita Kajsa Andersson i en till styrelsen ingifven ansökninganhållit

att, som hon efter oafbrutet 26-årigt arbete såsom sjuksköterska

vid statens jernvägsbyggnader vore till krafterna så nedsatt, att hon

icke kunde genom arbete sig försörja, någon pension måtte af allmänna

medel beredas henne under hennes återstående lifstid.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtileln: bil. 4.

29

Af do vid jernvägsstyrelsens ifrågavarande skrifvelse fogade intyg

inhemtades, att enkan Andersson, som vore född den 6 oktober 1832,

lede af höggradig muskelrheumatism och försvagad synförmåga, till

följd hvaraf hon vore mindre förmögen att med arbete sig försörja,

samt dessutom saknade tillgångar för sitt framtida uppehälle, äfvensom,

enligt hvad öfveringeniören vid statens jernvägsbyggnader vitsordat,

att hon, som år 1868 antagits såsom sjuksköterska vid nämnda byggnader

i Yermland och sedermera oafbrutet i samma egenskap tjenstgjort,

senast i Norrland, till dess hon vid arbetenas derstädes afslutande i

augusti månad nästlidna år entledigats, städse med den största sjelfuppoffring,

varmaste intresse och sällsynt duglighet omvårdat de många

och stundom särdeles svåra sjukdoms- och olycksfall, som förekommit,

och sålunda gjort sig förtjent af det varmaste erkännande.

För egen del hade jernvägsstyrelsen anfört, att, då sökanden efter

en 26-årig, synnerligen väl vitsordad, gagnande och uppoffrande verksamhet

i det allmännas tjenst nu vid nära 63 års ålder med bruten

helsa och försvagad synförmåga befunne sig utan tillgångar, styrelsen

ansåge det staten borde genom sin mellankomst förhindra, att sökanden

under sina återstående dagar komme att lida nöd; att styrelsen tilltrodde

sig så mycket hellre kunna med hopp om framgång hos Kongl.

Maj:t göra underdånig framställning om aflåtande till .Riksdagen af

nådig proposition angående pension till sökanden, som 1894 års Riksdag,

med bifall till Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning, anvisat

lifstidsunderstöd åt sådana ända till jernvägsbyggnadernas upphörande

derstädes qvarstående arbetare, hvilka uppnått 25 tjensteår och hvilkas

sammanlagda lefnads- och tjensteålder uppgått till 75 år, allt förutsättningar,

hvilka af sökanden uppfyldes; att beträffande sjelfva beloppet

af den pension, som syntes styrelsen böra för sökanden äskas,

styrelsen ansåge sig böra meddela, att sökanden åtnjutit aflöning till

eu början efter 2 kronor för dag, men sedermera efter 3 kronor för

dag, eller, för år räknadt, 1,095 kronor; samt att, då pensionsbeloppet

för den klass af jernvägsbyggnadspersonal, med hvilken sökanden i fråga

om aflöning varit närmast likstäld, af nästlidna års Riksdag faststälts

till 320 kronor, styrelsen funne sig böra förorda, att pensionen för

sökanden måtte föreslås till enahanda belopp; och hade styrelsen på

grund af hvad sålunda anförts hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes i

nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva, att Brita Kajsa Andersson

finge, räknadt från september månad år 1894, under sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till ofvan

angifna bolopp.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

Vid den 26 april innevarande år skedd underdånig anmälan af

0 in förmälda framställning hade Kong!. Maj:t anbefalt statskontoret att

1 anledning af densamma afgifva utlåtande, äfvensom tilldelat enkan

Andersson eu gratifikation af 320 kronor, att af statskontoret till henne

utanordnas från sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

Härefter hade statskontoret uti sitt, till åtlydnad af berörda befallning,

den 10 sistlidne juni afgifna underdåniga utlåtande framhållit

hurusom tillbörligt afseende borde fästas vid den synnerligen ansträngande

tjenstgöring, som måste anses hafva varit förenad med det kall, sökanden

under en tid af 26 år fylt med trohet och nit, och förklarat att statskontoret

funne sig för sin del böra understödja jernvägsstyrelsens framställning,

dock att pensionen borde utgå först från och med år 1896.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att förra

sjuksköterskan vid statens jernvägsbyggnader enkanBrita KajsaAndersson

finge från och med år 1896 för sin återstående lifstid å allmänna indraguingsstaten

åtnjuta eu årlig pension af 320 kronor.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt täcktes Hans

Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag åt

protokollet härom tillställas finansdepartementet för

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

31

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAI),

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen statsrådet Groll föredrog härefter i underdånighet:
-

8:o.

En af häradsskrifvaren i Skara fögderi al Skaraborgs län Israel [5.]

Walter Melén till Kong]. Maj:t stöld, af Kong!. Maj:ts befallningshaf- P™fffdf!r

vande i nämnda län med skrifvelse den 21 sistlidne september insänd »krifvaren

ansökning att, enär Melön under loppet af tjugu år till följd af sjukdom L w- Mdin

varit oförmögen att sköta sin tjenst och intet hopp förefunnes att

han skulle kunna blifva till helsan åtorstäld, Kong!. Maj:t täcktes

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

bereda sökanden vid afskedstagande före uppnådda 65 lefnadsår pension

till det belopp, han vid nämnda ålder skulle vara berättigad att uppbära.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades, att Melén,

som vore född den 4 juni 1838 och den 26 september 1862 antagits

till extra ordinarie kammarskrifvare i kammarkollegium, efter att hafva

vid fyrfaldiga tillfällen enligt förordnande bestridt häradsskrifvaretjenst,

den 28 augusti 1874 i nåder förordnats att tills vidare bestrida sin nu

innehafvande häradsskrifvaretjenst, hvarå han den 12 juni 1880 erhållit

fullmakt, samt att enligt ett af förste stadsläkaren i Skara Ii. E. Collvin

den 10 september 1895 utfärdadt intyg Melén sedan nära tjugu år

lidit af kronisk ryggmärgssjukdom (tabes dorsalis), hvilken sjukdom

medfört fullkomlig blindhet samt förlamning i benen, och att han på

grund af denna sjukdom, som vore helt och hållet obotlig, för sin återstående

lifstid vore urståndsat.t att sköta sin tjenst.

För egen del hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att

Melén, efter det han erhållit sin innehafvande befattning, angripits af

den sjukdom, hvaraf han lede och hvilken sjukdom inom jemförelsevis

kort tid tagit så öfverhand, att Melén under en lång följd af år varit

och, enligt hvad läkarebetyget gåfve vid handen, för sin återstående

lifstid vore alldeles oförmögen att sköta sin tjenst; att Melén till följd

häraf icke kunnat fullgöra vilkoren för att komma i åtnjutande af

ålderstillägg, utan uppbure i lön allenast 2,000 kronor årligen; att hans

ekonomiska ställning icke vore sådan, att han kunde taga afsked utan

att komma i åtnjutande af pension åtminstone till detta belopp; samt

att, då Meléns vidare bibehållande i statens tjenst icke kunde vara

för det allmänna gagneligt, utan det fast hellre måste anses olämpligt,

att hans tjenst ytterligare under flera år upprätthölles på förordnande,

äfven om svårighet icke skulle möta för erhållande af duglig vikarie,

ansökningen syntes Kongl. Maj:ts befallningshafvande böra bifallas;

och hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande förty i underdånighet hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte bereda Melén, efter erhållet afsked, årlig

pension å allmänna indragningsstaten till belopp motsvarande hans

innehafvande lön eller 2,000 kronor.

Till följd af härå erhållen nådig remiss hade statskontoret uli

underdånigt utlåtande af den 29 nästlidne november — jemte meddelande

att löneförmånerna vid sökandens tjenst utgjorde 2,000 kronor

lön och 950 kronor tjenstgöringspenriingar jemte ålderstillägg efter tio

års tjenstetid med 500 kronor, af hvilket sökanden likväl hittills icke

kunnat komma i åtnjutande —- vidare anfört, att, då Melén redan i

många år varit och, enligt hvad läkarebetyget gåfve vid handen, för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

33

all framtid blefve urståndsatt att sköta sin tjenst, samt det, på sätt

Kongl. Maj:ts befallningshafvande erinrat, icke kunde vara för staten

gagneligt, att tjensten under den tid af omkring åtta år, som ännu

återstode, innan Melén kunde med pension från allmänna indragningsstaten

i vanlig ordning afgå, uppehölles af tillfälliga vikarier, statskontoret

funne sig ega anledning tillstyrka nådig framställning till

Riksdagen att bevilja Melén pension från allmänna indragningsstaten,

dervid dock, vid det förhållande att Melén redan uppnått den för pension

från civilstatens pensionsinrättning erforderliga lefnadsålder, syntes

kunna ifrågasättas, huruvida icke den pension, som borde af Riksdagen

äskas, kunde nedsättas med så stort belopp, som motsvarade hvad Melén,

efter erläggande af bristande årsafgifter, kunde blifva berättigad att

uppbära i pension från civilstatens pensionsinrättning.

Härefter hade jemväl direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning

den 21 innevarande december afgifvit infordradt utlåtande och

dervid meddelat, att Melén, derest afsked honom nu beviljades, icke

vore berättigad till pension från nämnda inrättning, enär han hittills

icke erlagt årliga afgifter till pensionsinrättningens kassa för längre

tid än 21 år 4 månader och alltså ännu icke fullgjort de i nådiga reglementet

för civilstatens pensionsinrättning den 23 november 1888 stadgade

vilkor för pensions erhållande; men att, derest Melén, som i öfrigt

fullgjort berörda vilkor, förrän han erhölle afsked från tjensten erlade

till pensionsinrättningen bristen i trettio års afgifter med 728 kronor,

Melén blefve berättigad att från och med månaden näst efter den, hvarunder

afsked honom beviljades, åtnjuta för sin återstående lifstid pension

från civilstatens tjenstemannapensionsfond i fjerde klassen till årligt

belopp af ett tusen två hundra kronor.

Departementschefen yttrade:

»På grund af hvad i ärendet förekommit anser jag Melén böra

beredas tillfälle att afgå från sin tjenst med erhållande af en pension,

motsvarande den honom nu tillkommande lön eller 2,000 kronor; och

som Melén icke lärer kunna förpligtas art, på sätt af statskontoret

ifrågasatts, till civilstatens pensionsinrättning erlägga de årsafgifter,

som erfordras för att han skall vinna rätt att från sagda inrättning

erhålla pension, torde hela pensionsbeloppet böra föreslås att utgå af

allmänna indragningsstaten.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksda

gen medgifva, att häradsskrifvaren i Skara fögderi af Skaraborgs

län Israel Walter Melén må från och med månaden näst efter den,

liih. till Riksd. Vrot. 1 Sand. 1 Afd. [>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

[6.]

Pension för

länsmannen

J. F.

Klefbouhm.

hvarunder han erhåller afsked från häradsskrifvaretjensten, under sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 2,000 kronor.»

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utdrag

af protokollet härom meddelas finansdepartementet till

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

9:o.

Departementschefen statsrådet Groll anförde i underdånighet:

»Uti en till Eders Kongl. Maj:t stöld, af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Kalmar län med skrifvelse den 23 oktober 1891 insänd

skrift anhöll länsmannen i Södra Möre härads södra länsmansdistrikt

af nämnda län Johan Fredrik Klefbouhm, med bifogande af åldersoch

läkarebetyg jemte tjensteförteckning, i underdånighet att, då han

vore blind samt icke egde förhoppning att någonsin mera återfå synförmågan,

Eders Kongl. Maj:t täcktes tilldela honom pension med det

belopp 1,200 kronor, som han åtnjöte i lön och ålderstillägg, med

vilkor att han från tjensten afginge.

Af de vid nämnda ansökning fogade handlingar inhemtades, att

Klefbouhm, som vore född den 5 mars 1849, år 1876 antagits till extra

ordinarie landskanslist i Kalmar län, den 17 december 1877 konstituerats

till sin innehafvande länsmanstjenst och den 14 juni 1881 förordnats

till extra landsfiskal inom nämnda härad, samt att, enligt ett af dåvarande

provinsialläkaren i Söderåkra distrikt P. Pradon den 11 september

1891 utfärdadt intyg, Klefbouhm sedan några år lidit af en

ögonsjukdom, i följd af hvilken han förlorat synförmågan och sannolikt

för sin återstående lefnad komme att förblifva blind.

För egen del hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, med

förmälan att Klefbouhm alltsedan den 15 november 1889 varit af blindhet

fullständigt urståndsatt att sköta sin tjenst och jemväl under närmast

föregående år tidtals för ögonsjukdom åtnjutit tjenstledighet, till

ansökningen tillstyrkt bifall.

Till följd af härå erhållen nådig remiss hade statskontoret inkommit

med underdånigt utlåtande af den 3 december 1891 och deruti, med

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

35

afseende å den korta tid, som förflutit sedan Klefbouhm blef urståudsatt

att sin tjenst förrätta, och då läkarebetyget icke syntes utesluta möjligheten

att han åter skulle blifva tjenstbar, ansett sig för det dåvarande

icke kunna den underdåniga ansökningen till nådigt bifall förorda.

Sedan Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning af detta

ärende den 31 December 1891 funnit den då gjorda ansökningen icke

till någon vidare åtgärd föranleda, har Klefbouhm nu uti en till Eders

Kongl. Maj:t stäld skrift af den 11 april 1895, som af Eders Kongl.

Maj:ts bemälde befallningshafvande med underdånig skrifvelse af den

10 juli samma år insändts, förnyat sin underdåniga ansökning derom, att

Eders Kongl. Maj:t måtte bereda honom en årlig, lön och ålderstillägg

motsvarande pension å 1,200 kronor. Vid ansökningen har fogats,

jemte tjensteförteckning och prestbetyg, ett af provinsialläkaren C. B.

Gille den 3 april innevarande år utfärdadt intyg af innehåll, att Klefbouhm,

hvilken lede af fullständig blindhet till följd af en kronisk

synnervsjukdom, som börjat för omkring sju år sedan, enligt bemälde

läkares åsigt ej komrne att återfå sin syn.

För egen del har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande andragit,

att, då tjenstledighet icke kunde Klefbouhm förvägras, det vore för

honom, som egde att under sin tjenstledighet oafkortadt uppbära lön

och ålderstillägg med tillhopa 1,200 kronor, likgiltigt huruvida han

qvarstode i tjensten eller afginge med den begärda pensionen, men att

deremot det allmännas intressen ovilkorligen lede deraf, att tjenstgöringen

i berörda distrikt, som vore det besvärligaste inom länet,

måste år efter år uppehållas af otillräckligt aflönade vikarier, hvilka

till men för tjensten tvingades att på enskild väg söka skaffa sig

fyllnad i hvad till deras uppehälle erfordrades; att olägenheterna för

tjensten af detta tillstånd särskilt visade sig, om man toge i betraktande

att nitton år åt.erstode, innan Klefbouhm blefve berättigad

att afgå med pension från allmänna indragningsstaten; att det så

mycket mindre kunde antagas att han, hvilken efter nio år vore

berättigad att afgå med 600 kronors pension från civilstatens pensionsinrättning,

skulle af denna rättighet sig begagna, som han, enligt hvad

vederbörande kronofogde hos länsstyrelsen vitsordat, med hustru och

tre minderåriga barn lefde under så knappa förhållanden, att åtnjutandet

af full lön med ålderstillägg eller motsvarande pension utgjorde ett

oeftergiflig^ vilkor för hans och hans familjs ekonomiska existens; samt

att på grund häraf Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande funnit sig

af sin pligt, manad att nu ifrågavarande ansökning på det lifligasto

förorda.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde hnfvadtiteln: bil. 5.

Statskontoret, som börts jemväl öfver sist omförmälda ansökning,

har uti afgifvet utlåtande af den 29 nästlidne november — jemte meddelande

att aflöningsförmånerna vid y ifrågavarande tjenst utgjordes af

lön 900 kronor, tjenstgöringspenningar 600 kronor och expensmedel

100 kronor, hvartill för Klefbouhm komme ålderstillägg å lönen enligt

nådiga brefvet den 27 januari 1888 med 300 kronor — vidare anfört,

att Klefbouhm väl ej hunnit högre lefnadsålder än 46 år och i statens

tjenst tillbragt en tid af endast omkring 20 år, men att, då genom

läkarebetyget finge anses vederbörligen styrkt, att han till följd af fullständig

obotlig blindhet vore för all framtid urståndsatt att skota sin

tjenst, och då det icke kunde vara med det allmännas intresse förenligt,

att länsmanstjeusten under den långa tid, som återstode till

dess Klefbouhm i författningsenlig ordning kunde afgå med pension

å allmänna indragningsstaten, uppehölles af vikarie med otillräcklig

aflöning, statskontoret ansåge sig, i betraktande jemväl af de förhållanden

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande uppgifva, ega anledning

tillstyrka nådigt bifall till den underdåniga ansökningen samt förty

hemstälde, det täcktes Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåta nådig

proposition att åt länsmannen Klefbouhm för hans återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten bevilja en årlig pension af 1,200 kronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från

tjensten blefve honom beviljadt.

På grund af hvad sålunda förekommit och då enligt den nu

förebragta utredningen det synes kunna med visshet antagas, att

Klefbouhm icke kan blifva i stånd att vidare sköta sin tjenst, hemställer

jag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att

länsmannen i Södra Möre härads södra distrikt af Kalmar län Johan

Fredrik Klefbouhm må från och med månaden näst efter den, under

hvilken afsked från tjensten honom beviljas, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,200

kronor.»

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utdrag

af protokollet härom meddelas finansdepartementet för

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

37

17:o.

Departementschefen statsrådet Groll anförde härefter:

»Sedan afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning

med underdånig skrifvelse den 13 februari innevarande år till Eders

Kong]. Maj:t öfverlemnat en af kartografen vid rikets allmänna kartverk,

vice kommissionslandtmätaren Carl Edvard Dahlman hos afdelningschefen

gjord framställning om pension åt Dahlman å allmänna indragningsstaten,

föreslog Eders Kongl. Maj:t uti nådig proposition den 22

sistlidne mars Riksdagen medgifva, att kartografen Dahlman finge från

och med månaden näst efter den, hvarunder han afginge från sin befattning

såsom kartograf, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna

indragningsstaten en årlig pension af 2,800 kronor, men denna

framställning tillvann sig icke Riksdagens bifall.

Nu har chefen för rikets allmänna kartverk uti underdånig skrifvelse

den 6 innevarande månad åter upptagit denna fråga, och då jag

i följd deraf ånyo underställer frågan Eders Kongl. Maj:ts pröfning,

tillåter jag mig till en början erinra om innehållet af afdelningschefens

vid generalstabens topografiska afdelning ofvanberörda underdåniga

skrifvelse, som föranledde Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet

till 1895 års Riksdag.

Uti berörda underdåniga skrifvelse anförde afdelningschefen att

den tjenstgöring, som tillkomme vid rikets allmänna kartverk anstälde

kartografer, vore, ej blott hvad beträffade fältarbetena utan äfven delvis

ritarbetena, af den ansträngande beskaffenhet, att endast män i sin

kraftfulla ålder kunde med framgång utföra densamma; att Eders Kong!.

Maj:t äfven upprepade gånger äskat pension för kartografer vid uppnådda

60 lefnadsår, något som också blifvit af Riksdagen beviljadt,

senast år 1888 för kartografen Jonas Patrik Ljungström och 1890 för

kartografen Sigismund Septimus Stanislaus Leczinsky; att, enligt hvad

bifogade handlingar utvisade, Dahlman, hvilken vore född den 3 november

1828, blifvit den 20 maj 1848 antagen till landtmäteriauskultant,

den 14 april 1856 konstituerad till vice kommissionslandtmätare, år 1863

förordnad till extra kartograf och år 1868 till ordinarie kartograf, hvarförutom

Dahlman förordnats dels redan 1867 till biträde vid ötvervakandet

och kontrollen af ekonomiska kartverkets arbeten, hvilken senare befattning

han i 28 år jemte sin kartografbefattning utöfvat, dels ock en

kortare tid att under ordinarie styresmannens sjukdom bestrida styresmansbefattningen

vid kartverket; att Dahlman således i snart 47 år till
-

it]

Pension för

kartografen

C. lE.

Dahlman.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

hört landtmäteristaten och deraf i 32 år tjenstgjort vid ekonomiska

kartverket samt uppnått en ålder af nära 67 år, hvilken ålder vida öfverstege

den, då kartografer i allmänhet, såsom ofvan nämnts, blifvit tillerkända

pension; att Dahlman vid sidan af sin kartograft-jenst, hvilken

han skött med så framstående skicklighet och nit, att han under nästan

hela sin tjenstetid vid kartverket fått sig anförtrodt att jemväl biträda

vid öfvervakandet af dess arbeten, tillika utöfvat en omfattande och

förtjenstfull enskild verksamhet såsom utgifvare af kartor m. m., hvilket

förskalfat honom allmänt erkännande; att Dahlman sålunda med synnerlig

kraft och framgång arbetat i sitt yrke och derför vunnit utmärkelse

både inom och utom landet; att, ehuru Dahlman ända in i sin

ålderdom varit verksam och kraftfull, den tidpunkt dock syntes vara

kommen, då det både för hans egen skull vore billigt och för det ekonomiska

kartverket af vigt att tillfälle bereddes honom att afgå med pension,

då naturligt vore att eu person vid 67 års ålder ej kunde bibehålla

den rörlighet och uthållighet, som erfordrades för att hela somrarne

utföra fältmätning och derjemte öfvervaka öfriga fältmätare, hvaribland

äfven nybörjare funnes, hvarjemte det vore för kartverkets arbeten

i sin helhet högst nödvändigt att någon omsättning tid efter

annan kunde ega rum bland personalen, i det de äldste ersattes af

yngre och kraftfullare, hvilka dessutom under de första tjensteåren vore

betydligt billigare än de äldre; att för det dåvarande medellefnadsåldern

för de tolf vid det ekonomiska kartverket anstälde kartograferna uppginge

till 52,5 år och, om de tre yngste kartograferna, hvilka ensamt

icke uppnått 50 lefnadsår, frånräknades, för de öfrige till 57 år; att

tre fjerdedelar bland dessa kartografer således inom kort uppnått 60

år eller den högsta lcfnadsåldern, vid hvilken man kunde vänta sig att

de vore i stånd att utföra dem åliggande tjenstgöring; att det torde

vara uppenbart att under sådant förhållande kartverkets årliga arbetsprodukt.

ej kunde hållas uppe vid normal storlek, äfvensom att, såvida

ej omsättning bland personalen kunde i behörig tid efter hand försiggå,

man snart komme till en tidpunkt, då större delen af kartograferna

nästan samtidigt måste ersättas med nya arbetskrafter, hvilket naturligtvis

vore för kontinuiteten i kartverkets arbeten i hög grad ofördelaktigt;

att äfven ur denna allmänna synpunkt det således vore synnerligen

önskvärdt att pension vid afgången snart kunde beredas Dahlman,

hvilken vore den äldste bland kartograferna; samt att Dahlman af sitt

arfvode såsom kartograf och biträde vid arbetenas öfvervakande, hvilket

från och med år 1876 utgått med 3,500 kronor årligen, icke, enligt

hvad ett Dahlmans ansökning bifogadt intyg utvisade, varit i tillfälle

s. 39 Kontrollera mot PDF

nionde hufvudtiteln: bil. 5.

39

at.t göra några besparingar för sin ålderdom, utan vore efter afskedet

hänvisad till den pension, som kunde varda honom tillerkänd; och hemstälde

afdelningschefen, hvilken på grund af Dahlmans långa och framstående

tjenstgöring jemte hvad i öfrigt blifvit anfördt ansåge billigt att

Dahlman vid afskedet måtte, i likhet med öfrige statens tjensteman i

motsvarande lönegrader, komma i åtnjutande af en pension, motsvarande

80 procent af det årsarfvode, Dahlman nu innehade, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om att Dahlman måtte

på allmänna indragningsstateu tillerkännas en årlig pension af 2,800

kronor, att utgå från och med månaden efter den, då han erhölle afsked

från sin befattning såsom kartograf.

Efter det statskontoret uti afgifvet underdånigt utlåtande anfört

att statskontoret, med afseende å Dahlmans framskridna lefnadsålder

samt ovanligt långa och särdeles väl vitsordade verksamhet såsom landtmätare

och kartograf äfvensom den öfvervakande och kontrollerande

ställning, han i sin senare egenskap intagit, ansåge sig böra instämma

i afdelningschefens ofvan omförmälda underdåniga framställning, anmäldes

ärendet inför Eders Kongl. Maj:t den 22 sistlidne mars, dervid

statsrådet, på grund af hvad sålunda förekommit och då Dahlman, derest

han tillhört embetsverk, som undergått reglering, uppfylt de vilkor,

som nådiga brefvet den 1 juni 1877 stadgade för erhållande af pension,

tillstyrkte att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att kartografen Dahlman finge från och med månaden näst efter den,

hvarunder han afginge från sin befattning såsom kartograf, under sin

återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstateu en årlig

pension af 2,800 kronor; och behagade Eders Kong]. Maj:t i nåder

bifalla hvad statsrådet sålunda tillstyrkt.

Den framställning, som i följd häraf af Eders Kongl. Maj:t till

Riksdagen afläts, blef, sedan statsutskottet uti afgifvet utlåtande hemstält

att densamma icke måtte af Riksdagen bifallas, enär handlingarna

i ärendet ej utvisade, att Dahlman vore af sjukdom eller ålderdomssvaghet

förhindrad att vidare bestrida sin befattning, hvarför finge antagas

att han fortfarande vore i besittning af erforderliga krafter för

uppehållande af tjensten, visserligen bifallen af Första Kammaren, men

afslogs af Andra Kammaren, och den gemensamma omröstning, som

i följd häraf egde rum, utföll med 178 röster för afslag mot 177 röster

för bifall.

1 den skrifvelse, hvari chefen för rikets allmänna kartverk nu

ånyo, såsom ofvan nämnts, upptagit frågan om beredande af pension

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde hnfvudtitéln: bil. 5.

åt kartografen Dahlman, har kartverkschefen, under åberopande af hvad

till stöd för den förra hos Eders Kongl. Maj:t gjorda framställningen

i ämnet i hufvudsak anförts, vidare, med bifogande af ett utaf förste

bataljonsläkaren A. Nettelblad den 30 nästlidne november afgifvet

intyg, deruti denne betygat, att kartografen Dahlman på grund af sin

ålder samt i följd af en fortgående muskelförlamning i högra handen

ej längre vore i besittning af för uppehållande af hans tjenst erforderliga

krafter, anfört, att af berörda intyg syntes med all tydlighet

framgå, att Dahlman, till hvilkens åligganden hufvudsakligen hörde

fältmätning och renritning af det uppmätta, ej längre vore i besittning

af de härför erforderliga krafter, i det åldern vore honom till hinder

hufvudsakligast vid fältarbetena och den i tilltagande stadda muskelförlamningen

i högra handen vore till hinder vid ritning såväl under

fält- som byråarbetena; och har kartverkschefen hufvudsakligen på

grund häraf och då han ej såge sig i stånd att så leda kartverkets

arbeten, att ett mot de anslagna medlen svarande arbetsutbyte erbölles,

såvida ej kartverkets i förhållande till arbetenas omfång knappt tilltagna

personal i sin helhet bestode af arbetskraftiga medlemmar, hemstält

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag

göra förnyad framställning om att kartografen Dahlman måtte från och

med månaden näst efter den, hvarunder han afginge från sin befattning

såsom kartograf, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

en årlig pension af 2,800 kronor.

Till följd af nådig remiss har statskontoret den 13 innevarande

december afgifvit underdånigt utlåtande i detta ärende och deruti, med

åberopande af sitt förra underdåniga utlåtande i ärendet och innehållet

af det nu företedda läkarebetyget, förordat bifall till den af kartverkschefen

gjorda framställningen.

Då till de skäl, hvilka föranledde den af Eders Kongl. Maj:t till

innevarande års Riksdag aflåtna proposition om pension åt kartografen

Dahlman, nu kommit tillfyllestgörande utredning derom att Dahlman är

af ålder och tilltagande sjuklighet förhindrad att nöjaktigt bestrida sin

befattning, anser jag mig ega giltig anledning tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t att hos Riksdagen göra förnyad framställning i ämnet; och hemställer

jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva att kartografen Carl Edvard Dahlman må från och med

månaden näst efter den, hvarunder han afgår från sin befattning såsom

kartograf, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indraguingsstaten

en årlig pension af 2,800 kronor.»

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

41

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle

utdrag af protokollet härom meddelas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

Claes Lindbeck.

i

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 13 december 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe

föredrog i underdånighet:

[20.] Direktionens öfver arméns pensionskassa underdåniga skritvelse

Anslag nu ^en 20 sistlidne november angående anslag för år 1897 till upprätt
upprätthallan-

. .., , c ,

de af arméns hållande af armens pensionering.

pensionering. Departementschefen yttrade:

»Innevarande års Riksdag har, med bifall till Eders Kongh Maj:ts

i ämnet aflåtna nådiga propositon, å extra stat för år 1896 anvisat ett

förslagsanslag af 1,540,000 kronor, att, under vanliga vilkor, användas

s. 43 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

43

till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering samt

till fyllnadspensioner.

I sin ifrågavarande underdåniga skrifvelse har direktionen öfver

nämnda kassa anhållit, att, enär det icke förefunnes någon anledning

till antagande att ett minskadt anslagsbelopp komme att erfordras för

år 1897, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag

att jemväl för sistnämnda år för ofvanberörda ändamål bevilja ett

förslagsanslag af 1,540,000 kronor.

På grund häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1897 anvisa ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående.»

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle

utdrag af detta protokoll tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörandet af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugcne Peyron.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

[18-]

Pension för

e. o. professorn

J. M. Sundén.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

januari 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gill jam,

friherre Rappe,

Christerson och

Wersåll.

Vidare föredrog departementschefen, statsrådet Gilljam:

En af extra ordinarie professorn i klassiska språk vid universitetet

i Upsala Johan Magnus Sundén i underdånighet gjord ansökning,

att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för att bereda

honom rätt att vid afskedstagandet erhålla pension å allmänna indragningsstaten

till ett belopp, motsvarande hans nuvarande lön, eller

3,500 kronor årligen.

Af till ärendet hörande handlingar inhemtades, att Sundén är

född den 5 oktober 1830, att han, som år 1854 blifvit promoverad till

filosofie doktor och under höstterminen samma år tjenstgjort såsom

extra lärare vid Stockholms gymnasium, den 30 november 1858 utnämnts

till docent vid universitetet i Upsala och den 26 april 1861

till lektor vid högre elementarläroverket i samma stad samt den

s. 45 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

45

1 september 1879 erhållit nådig fullmakt å sin innehafvande professorsbefattning,

hvarjemte han vid flera tillfällen uppehållit ordinarie professorns

i latinska språket och litteraturen föreläsnings- och examinationsskyldighet

samt särskilt under inträffad ledighet åren 1893—1895

förestått nämnda professur; varande Sundén för sin lärareverksamhet

och tjenstgöring synnerligen fördelaktigt vitsordad af såväl rektor vid

Upsala högre allmänna läroverk som det större akademiska konsistoriet

vid berörda universitet.

Uti det af konsistoriet afgifna utlåtande hade framhållits: att det

i allmänhet beträffande extra ordinarie professorer måste anses billigt,

att de efter uppnådd pensionsålder utan alltför kännbara ekonomiska

uppoffringar finge tillfälle att afgå från sina embeten; att det vidare

icke kunde förnekas, att det för universitetet vore af största vigt, att

lärare, hvilkas krafter blifvit otillräckliga, lemnade rum för yngre och

kraftfullare efterträdare; samt att det derföre vore i hög grad maktpåliggande,

både att pensionsrätt, på sätt redan skett för de ordinarie

professorerna, bereddes jemväl för de extra ordinarie och att pensionerna

bestämdes till sådana, belopp, att vederbörande utan iör stor svårighet

kunde lemna sin tjenst vid 65 års ålder. I sammanhang härmed

hade konsistoriet erinrat om, att andra statens embetsmän, med

hvilka de extra ordinarie professorerna kunde anses jemnstälda, vore

berättigade att vid afskedstagandet komma i åtnjutande af pension till

belopp, merendels öfverstigande den nu ifrågasatta, såsom exempel

hvarpå kunde anföras, att lektor vid allmänt läroverk i högsta lönegraden

åtnjöte pension af 3,600 kronor. Slutligen hade konsistoriet

förklarat, att hvad sålunda blifvit anfördt till stöd för de berättigade

anspråk, som extra ordinarie professorer i allmänhet borde anses ega

att efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagandet erhålla pension till

ett icke alltför lågt beräknadt belopp, till alla delar gälde äfven om

extra ordinarie professorn Sundén; hvarjemte konsistoriet, som fortfarande

vidhölle sin vid ett föregående tillfälle uttalade åsigt, att extra

ordinarie professors pension borde bestämmas till 4,000 kronor, emellertid,

då sökanden begärt endast 3,500 kronor, ansett sig sakna anledning

att i detta särskilda fall tillstyrka ett högre pensionsbelopp.

Med åberopande af de vigliga skäl, som blifvit af konsistoriet

anförda, hade kanslern för rikets universitet förordat ansökningen till

nådigt bifall.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet infordrats, hade deri till

en början erinrat, att enligt beslut vid 1873 års riksdag och nådigt

bref den 6 juni samma år universitetens professorer och adjunkter

Bill. till Rilcsd. Vret. L8i)C>. t Sami. 1 Afd. 7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Nionde hufTudtiteln: bil. 7.

samt bibliotekarier och räntmästare äro berättigade att, om de efter

uppnådda 65 lefnadsår göra ansökan om afsked, å allmänna indragningsstaten

uppföras till åtnjutande af pension för professor, bibliotekarie

och räntmästare af 4,500 kronor samt för adjunkt af 2,500 kronor,

men att de extra ordinarie professorerna, hvilka enligt 1877 års riksdags

beslut och nådiga brefvet den 1 juni samma år borde ersätta

universitetsadjunkterna, hittills icke fått sig pensionsrätt tillerkänd.

Vidare hade statskontoret framhållit, att detsamma redan i underdånigt

utlåtande den 22 november 1888 haft tillfälle att yttra sig rörande

behofvet och billigheteu deraf, att rätt till pension å allmänna indragningsstaten

tillerkändes jemväl ifrågavarande klass af akademiska lärare.

Med hänvisning till de skäl, som både nu och tillförene blifvit åberopade

för extra ordinarie universitetsprofessorers pensionsrätt, och då

extra ordinarie professor Sundén uppnått 65 lefnadsår och under 37 år

oafbrutet varit verksam såsom lärare dels vid allmänt läroverk, dels

vid universitetet, samt det ifrågasatta pensionsbeloppet ingalunda kunde

anses för högt, enär Sundén, derest han qvarstått vid lektorsbefattningen,

redan nu skulle varit berättigad till en pension af 3,600 kronor,

hemstälde statskontoret, att nådig proposition i ärendet måtte till Riksdagen

aflåtas.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten

bevilja extra ordinarie professorn Sundén en årlig pension af

3,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken

han från tjensten afgår.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt och hemstält

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle protokollsutdrag härom till finansdepartementet

öfverlemnas för behörigt iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ur protokollet:

C. E. Blom.

Stockholm, isaac marcus’ boktryckeri-aktiebolag, 1896,

s. 1 Kontrollera mot PDF

I

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

i i

1 ‘'' IT;;ITI.‘ - > tf V

Finansplanen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

G ILL JAM,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Wersäll: Sammanfatt
ning

af utgifterna

under

De anslag, Eders Kongl. Maj:t. på de särskilda departementschefernas hufvudtitiame.

föredragning besluta äska af Riksdagen för år 1897, utgöra sålunda:

Bill. till Ililcsd. Frot. 1896. 1 Samt. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Anslag utom

hufvudtitlarne.

Riksgäld$•

kontorets

ställning.

2 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

I hufvudtiteln:

ordinarie:

kronor

1,320,000: —

II

11

ordinarie:

kronor

3,816,950

—

extra:

11

28,250

—

11

3,845,200: —

III

11

ordinarie:

11

606,750

—

extra:

11

4,500

—

11

611,250: —

IV

11

ordinarie:

11

26,030,000

—

extra:

11

7,068,200

—

11

33,098,200: —

V

11

ordinarie:

11

7,151,300

—

extra:

11

6,692,275

—

ii

13,843,575: —

VI

11

ordinarie:

11

5,741,760

—

extra:

11

2,509,240

—

ii

8,251,000: —

VII

ii

ordinarie:

11

18,001,400

—

extra:

11

507,100

—

ii

18,508,500: —

VIII

ii

ordinarie:

11

13,570,165

—

extra:

11

1,689,135

—

ii

15,259,300: —

IX

ii

ordinarie:

11

3,286,075

—

extra:

11

1,540,000

—

11

4,826,075: —

kronor 99,563,100: —

Vidare erinrar jag derom, att Eders Kongl.

Maj:t förut denna dag på föredragning af chefen

för civildepartementet beslutit föreslå Riksdagen

dels att, till utgående i riksstaten utom

hufvudtitlarne af det utaf Riksdagen år 1895 till

anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar beviljade anslag å 1,250,000

kronor, anvisa för år 1897

ett belopp af .........................kronor 400,000: —

dels ock att, till anskaffande

af ytterligare sådan

rörlig materiel, bevilja och

i riksstaten utom hufvudtitlarne

för år 1897 anvisa...... „ 1,600,000: — 2,000,000: —

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i skrifvelse

den 12 sistlidne december, som torde få

under litt. B biläggas dagens protokoll, lemnat uppgift

å de riksgälds kontorets utgifter för år 1897,

Transport kronor 101,563,100: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

Transport kronor 101,563,100: - hvilka fullmäktige ansett böra i riksstaten uppföras.

Enligt denna fullmäktiges beräkning utgöra

dessa siffror:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. m. förslagsvis............kronor 723,200: —

räntor å statsskulden och

afbetalningar å de fonderade

statslånen

kr. 13,356,100: —

efter afdrag

af de till

riksgäldskontor

ingående

rånte-och

kapitalbetalningar

2,836,300: —

förslagsvis............................. „ 10,519,800; — „ 11,243,000: -

I sammanhang med aflåtande till nästlidet

års Riksdag af nådig proposition om antagande

af en lag angående försäkring för beredande af

pension vid varaktig oförmåga till arbete föreslog

Eders Kongl. Maj:t Riksdagen, att för berörda

försäkring måtte afsättas ett belopp af

1,400,000 kronor, att till statskontoret öfverlemnas

för att af statskontoret tills vidare förvaltas

och fruktbargöras till förmån för den blifvande

pensionsfonden enligt de närmare grunder,

som af Eders Kongl. Maj:t kunde meddelas. I

underdånig skrifvelse den i 7 maj 1895 anmälde derefter

Riksdagen, att Riksdagen, som icke bifallit

berörda lagförslag, men hos Eders Kongl. Maj:t

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville taga frågan

under förnyad pröfning samt, efter vidtagande

af erforderlig utredning, för Riksdagen framlägga

det förslag, hlders Kongl. Maj:t kunde

finna påkalladt, besluta att, för försäkring för

Transport kronor 112,806,100: —

Afsättning till

arbetareförsäkringsfonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Statsverkets

kassaförlag sjond.

4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 112,806,100: —

beredande af pension vid varaktig oförmåga till

arbete, i riksstaten för år 1896 afsätta ett belopp

af 1,400,000 kronor.

Angående förvaltningen af dessa medel bar

Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 15

sistlidne november förordnat, att samma medel

skola tills vidare bos statskontoret särskilt bokföras

under benämningen »Arbetareförsäkringsfonden»

samt fruktbargöras på sätt genom nådiga

brefvet den 31 augusti 1877 är föreskrifvet

angående öfriga under statskontorets

vård stälda fonders och kassors medel.

Ehuru den utredning, som bör föregå

framläggandet af nytt förslag i ämnet för Riksdagen,

enligt hvad chefen för civildepartementet

meddelat, ej blifvit bringad till slut, anser jag

mig likväl, efter samråd med bemälde departementschef,

under alla förhållanden böra hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen medgifva, att till den sålunda bildade

Arbetareförsäkringsfonden må äfven i riksstaten

för år 1897 afsättas ett belopp af........................ ,, 1,400,000: —

Statsverkets kassaförlagsfond utgjorde enligt

1894 års rikshufvudbok vid samma års slut

14,122,907 kronor 27 öre. I öfverensstämmelse

med den mening, jag tillförene i dag haft tillfälle

uttala om önskvärdheten af en höjning af

denna fonds behållning, hemställer jag, att den

del af den för året disponibla tillgångssumman,

som återstår efter tillgodoseende af ofvan om
förmälda

statsbehof, eller......................................... „ 504,900: —

må afsättas till statsverkets kassaförlagsfond,

hvilken, i händelse af bifall härtill, skulle vid

1897 års slut uppgå till 14,627,807 kronor 27 öre. __

Summan af statsverkets utgifter för år

1897 uppgår således till .......................................... kronor 114,711,000: —

eller samma siffra, till hvilken statsverkets tillgångar för den förevarande

statsregleringen äro beräknade.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5

I sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till

riksstat torde Riksdagens medgifvande böra äskas dertill, att vid statsregleringen

för år 1897 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 maj 1841

angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne

fortfarande må blifva gällande.

På statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t

Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda

bemstält och åt honom uppdraga att, sedan han erhållit

protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga

departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende

å statsregleringen, uppsätta och till justeringinför

Kongl. Maj:t anmäla förslag till nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet

med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Disposition af

besparingarne

ä hufvudtit•

lame.

Bih. till Riksd. Frot. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 1

*

Bil. Litt. B.

Till herr statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet.

Med anledning af herr statsrådets skrifvelse den 14 nästlidne november

hafva fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed

äran till herr statsrådet öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar

öfver riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvartdera

året 1895 och 1896 samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter

år 1897.

I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nemligen

de fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder samt fonden

för extra amortering af statsskulden.

Stockholm den 12 december 1895.

ALB. ANDERSON.

PER SAMZELIUS. EDW. SEDERHOLM. OTTO M. HÖGLUND.

. J. JOHANSSON. G. F. ÖSTBERG.

P. R. Rabe.

Bih. till Riksd. Vrot. 1896. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Riksgäldskontorets kassabehållning den 10 december

1895 .................................................................... 3,805,14$: 4 9

Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot uppköpta obligationer ........ 678,434: 7 6

,, reverser och depositionsbevis 8,836,750:— 9,515,184:76

Fordringar hos utländska bankirhus .......................... 2,811,753: 15

Förskottsvis i riksgäldskontoret infriade, icke konverterade

obligationer af 1880 års lån .....i...... 505,296: —

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd, som förfalla med 1,457,500 kronor, men

hvaraf beräknas inflyta............................................ 1,250,000: —

Ränta å utgifna lån från odlingslånefonden.............. 168,227:0 4

Dito å lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt

utveckling af statens telefon väsende 75,104: 17

Kapitalafbetalning å lån till dito dito 150,000:— 225,104: 17

Ränta å tills vidare utlånta medel............................... 87,600: —

16,637,382 40

1,730,931

21

Summa kronor 18,368,313|61

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 3

utgifter från och med den 10 december 1895 till årets slut.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader .................................... 10,000

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek .............. 5,000

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret.............. .. 5,000

Ränta å obligationer af 1887 års 3,6&lån .................. 3,771:

Dito å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hemgifts
kapital

samt å Göta kanals reparationsfond......... 9,191:3 3

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt

anslag, högst 4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—

Motala—Mjölby jernväg, återstoden ..................... 730:31

Vid 1890 års riksdag å riksgäldskontoret anvisade

medel, 250,000 kronor, till bestridande af ifrågakommande

kostnader vid inköp af jernvägen

mellan Luleå och norska gränsen, återstoden...... 229,042: 7 7

Vid 1895 års riksdag på riksgäldskontoret anvisadt ytterligare

lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens

telefonväsende, återstoden ............................................................

Låneunderstöd till enskilda jernvägar:

1886 års fond, 5,000,000 kronor, återstoden af 1891 års anslag,

1,000,000 kronor, ....................................................... 18,000: —

1891 års fond, 5,000,000 kronor, återstoden af 1895

års anslag.................................................................. 449,400: —

Odlingslånefonden:

Återstoden af 1892 års anslag .................................. 109,796: 9 9

1893 års anslag........................................... 661,595: 4 7

1894 års dito............................................................... 650,000: —

1895 års dito..................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år

beräknade, till kongl. statskontoret

inflytande annuiteter å

odlingslån.................................... 390,700: — 609,300: —

Beräknad behållning vid 1895 års slut...............

Summa kronor

32,962

229,773

350,000

467,400

2,030,692

15,257,485

18,368,313

33

08

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1896 års början ..........................................

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd, som under år 1896 förfalla

med 2,862,400 kronor, hvaraf beräknas inflyta 2,532,600: —

Ränta å 1885—1896 års hela anslag till odlings
lånefonden.

............................................................. 273,600: —

Dito å riksgäldskontorets tills vidare förräntade

medel ........................................... 80,000: —

Dito å lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt

utveckling af statens telefonväsende................. 160,100: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1896 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen

samt räntor å öfrig statsskuld ........................... 13,277,500: —

efter afdrag af den för riksgäld skontoret

under samma tid beräknade inkomst af

ränte- och kapitalinbetalningar .................. 3,046,300: —

Af nettobehållningen år 1896 å Skåne—Hallands m. fl. jernvägars

traf kinkomster, förslagsvis............................................................

Upplåning :

Vid 1895 års riksdag beräknad återstående upplåning för samma

och föregående år................................................. 788,163: oi

Vid samma års riksdag beräknad upplåning för

år 1896:

till betäckande af lån till enskilda jernvägar.

................................... 1,000,000: —

15,257,485 74

3,046,300

10,231,200

738,279 03

Transport 1,000,000:— 788,163: oi |29,273,264

77

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 5

inkomster och utgifter år 1896.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m..

riksdags- och revisionskostnader..............................

kostnader för Riksdagens hus ................................

„ „ „ bibliotek........................

löner, arfvoden och expenser vid riksgäldskontoret.

..........................................................................

löner å indragnings- och pensionsstater vid dito

aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition.................

580,000

25,000

3,000

73,575: —

19,375: —

22,250:

723,200:

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen........................................ 300,000:

annuitetsanslag: Kapital. Ränta.

1860 års lån emot

premieobligationer 131,111:11 161,888:89

1880 års till 3V2 %

ränta konverterade

obligationer............ 1,415,700: — 3,641,888: 25

1886 års lån emot

31 /2 % obligationer 240,000:— 2,063,895:56

1890 års lån emot

31 /a % obligationer 322,222:22 1,187,861:11

1894 års lån emot

3 % obligationer ... 132,300: — 540,000: —

Transport 2,241,333: 3 3 7,595,533:81 1,023,200:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskonloret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport 1,000,000:— 788,163:01

till betäckande af motstående

beräknade utgift för odlings
lånefonden.

............................. 605,000:—

för liqviderande af 1891 års tillfälliga

lån............................... 7,200,000: —

för inköp af Skåne—Hallands

m. fl. jemvägar ............. 14,124,475: 87^ 22,929,475: 8 7

kronor 23,717,638: 8 8

som minskas med:

ytterligare afbetalning å lån

till kongl. telegrafstyrelsen

för fortsatt utveckling af statens

telefonväsende ...............

under tiden från den 4 maj 1895

verkstäld upplåning genom

försålda obligationer af 1887

års 3, t''!0 % lån..........................

29,273,264

77

250,000: —

5,042,740: — 5,292,740:

18,424,898

88

Transport|47,698,163|6 5

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 7

Kapital. Ränta.

Transport 2,241,333: 3 3 7,595,533: 81 1,023,200:

ränteanslag:

1887 års lån emot 3X<\,% obligationer

1,342,998: —

1888 års lån

emot 3% obligationer

800,000: —

1891 års till- i

fälliga lån

emot A% obligationer

144,000: — 2,286,998: —

Till fonden för extra amortering

af statsskulden . 85,333: 33

Sgr 2,326,666:68 9,882,531:81 12,209,198: 4 7

Ränta å motstående beräknade, ännu icke verkstälda

upplåning (deri icke inbegripen ränta

å beräknad upplåning, 14,124,475 kronor 87 öre,

för inköp af Skåne—Hallands m. fl. jernvägar) 30,000: —

Ränta å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond,

tillsammans 15,050 kronor 70 öre, som för

motstående ersättningsbelopps utjemnande upptagas

till .............................................................. 15,101: 5 3

Vid 1895 års riksdag anvisadt anslag, 2,600,000 kronor, för anläggning

af en bibana från Vännäs till Umeå, återstoden .....

För inköp af Skåne—Hallands m. fl. jernvägar ................................

Ränta å lån för inköp af samma jernvägar..........................................

Lån ur 1891 års fond för lån till enskilda jernvägar:

1896 års anslag ............................................................................

Vid 1893 års riksdag anvisade medel för odlingslånefonden:

1896 års anslag ..................................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för samma år beräknade, till

kongl. statskontoret inflytande annuiteter å

odlingslån............................................................ 395,000: —

13,277,500 —

1,900,000

14,124,475

738,279

1,000,000

605,000 —

Transport^ 1,645,254| 9 0

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

47,698,163

Summa kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 9

Transport

Inlösen d. 1 /, 1896 af riksgäldskontorets år 1891 upptagna tillfälliga

lån emot 4% obligationer ..... ......;;...................•"•••

Återbetalning till kongl. statskontoret af till riksgäldskontorets för*

vältning ''öfverlemna de kassabehållningar ...................................

Beräknad behållning vid 1896 års slut __

31,645,254

7,200,000

5,000,000

3,852,908

Summa kronor

90

7 5

47,698,163)65

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning

körslagsberäkning öfver riksgäidskontorets

---------—-T-

—

Beräknad behållning vid 1897 års början

3,852,908

7 5j

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd, som under år 1897 förfalla med

2,663,400 kronor, hvaraf beräknas inflyta 2,333,600: —

Ränta å 1885—1897 års hela anslag till odlings-

lånefonden........... 292,600: —

Dito å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel 50,000: —

Dito å lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt

utveckling af statens telefonväsende 160,100: —

2,836,300

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1897 upptagna riksdags- och revisions- kostnader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fon- derade lånen samt räntor å öfrig statsskuld 14,079,300: —

efter afdrag af den för riksgäldskontoret

under samma tid beräknade inkomst af

kapital- och ränteinbetalningar......... 2,836,300: —

11,243,000

Upplåning :''j

till betäckande af motstående beräknade utgift för odling-slåne- fonden ...........

474,500

TransportJ18,406,7Ö8|7 5|

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgåldskontorets ställning. 11

inkomster och utgifter år 1897.

Utgifter:

Riksdag«- och revision skostnader samt aflöningar rn. in.:

riksdags- och revisions kostnader........................... 580,000

kostnader för Riksdagens hus ............................... 25,000

„ „ „ bibliotek ....................... 3,000

löner, arfvoden och expenser vid riksgäldskontoret

.............................................. 73,575

löner å indragnings- och pensionsstater vid dito 19,375

aflöning, resekostnacer och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition 22,250

723,200

Annuitet er och räntor

till Hans Maj:t Konungen........

Kapital.

123,333: 3 3

annuitetsanslag:

1860 års lån emot

premieobligationer

1880 års 3 ''/2 % 1,524,600: -

240,000: —

333,777: 78

132,300: —

1886 års 3 1/s % lån

l/2 % lån

1890 års 3

1894 års 3 % lån

2,354,011: n

Transport 2,354,011: it

Ränta.

169,666: 67

3,590,433: —

2,063,895: 5 6

1,176,381: il

540,000: —

7,540,376: 34

7,540,376: 34

300,000:

1,023,200: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor

18,406,708

s. 13 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 13

ränteanslag:

1887 års 3^ %

lån ... 1,342,998: —

1888 års

3 % lån 800,000: —

Till fonden för extra

amortering af statsskulden

....................

Kapital. Ränta.

Transport 2,354,011:11 7,540,376:34 1,023,200: —

2,142,998: —

85,333: 3 3

Sgr 2,439,344:44 9,683,374:34 12,122,718:78

Ränta å lån för inköp af Skåne—

Hallands m. fl. jemvägar.................. 738,279: 0 3

Dito å öfrig beräknad, ännu icke verk
stäld

upplåning ......................... 180,000:— 918,279:03

Ränta å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond,

tillsammans 15,050 kronor 70 öre, som för motstående

ersättningsbelopps ut jemnande upptagas

till ........................................''................................. 15,102:19

Vid 1893 års riksdag anvisade medel till odlingslånefonden:

1897 års anslag.............................................. 1,000,000:

efter afdrag af för samma år beräknade,

till kongl. statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån 525,500:

Beräknad behållning vid 1897 års slut.......................

Summa kronor

14,079,300

474,500

3,852,908

7 5

18,406,708| 7 5

/

Bih. till liiksd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

•iMfj;/

*

STOCKHOLM, ISAAC MABCU8’ BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1895.

I

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionens j otering.

Utdrag af protokollet öfver Jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 januari

1896.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

^Vinblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Departementschefen, statsrådet Wersäll uppläste till justering ett,

i öfverensstämmelse. med Kongl. Maj :ts förut fattade, af statsrådet enhälligt

tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,

sådant det finnes detta protokoll bilagdt; och skulle

i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Bih. till Riksil. Prof. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i Kong! Maj:ts nåd. prop. ang. statsverkets tillstånd och behof.

Åttonde hufvudtiteln.

Sid. 10, rad. 7 och 8 uppifrån står: vore spridd på en yta af mer än 100

qvadratmil

läs: vore spridd på en yta af mer än 1,000

qvadratmil

Bih. till Bilad. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.