Sök i Ratio Lex

Angående disposition af ett jordområde i Djeknelvytteroten i Avesta socken af Kopparbergs län

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:3, Angående disposition af ett jordområde i Djeknelvytteroten i Avesta socken af Kopparbergs län

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

11

N:o 3.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående disposition

af ett jordområde i Djeknelvytteroten i Avesta socken

af Kopparbergs län; gifven Stockholms slott den 6 december

1895.

Sedan Avesta jernverks aktiebolag anmält, att bolaget, för tillgodonjutande

jemlikt kongl. brelvet den 12 juni 1885 af medgifvandet

att nedlägga de för förädling och förarbetande af koppar vid Avesta

inrättade verkstäder, önskade att till kronan öfverlemna en i Djeknehytteroten

belägen, i stället för hemmanet Backa erhållen vederlagsjord

med undantag af två beteshagar, samt Kongl. Maj:t funnit godt dels

förklara, att det enligt omförmälda kongl. bref den 12 juni 1885 för

medgifvandet att nedlägga de vid Avesta för förädling och förarbetande

af koppar inrättade verkstäder föreskrifna vilkor, att den i Djeknehytteroten

belägna, i stället för hemmanet Backa erhållna vederlagsjord

skall till statsverket öfverlemnas, må anses vara fullgjordt derigenom,

att Avesta bruksegare från den 14 mars 1897 för sin del afstå från

allt anspråk på så väl vederlagsjorden, med undantag af ofvan omförmälda

två beteshagar, som ock räntan af vederlagsjorden, dels ock

anbefalla Sin befallningshafvande i Kopparbergs län att gå i författning

derom, att de personer, som nu å området innehafva lägenheter, varda

uppsagda till afflyttning den 14 mars 1898, vill Kongl. Maj:t, under

åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokoll öfver finansärenden

för denna dag, härmed i nåder föreslå Riksdagen att medgifva,

att ifrågavarande, till statsverket öfverlemuade område må genom

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg fördelas i lotter med iakttagande

dervid, att lotternas antal, der det lämpligen kan ske, icke

sättes lägre än antalet af de personer, som nu å området innehafva

lägenheter,

att, sedan värdet å de lotter, hvari området fördelats, blifvit i

den för arrendeuppskattningar stadgade ordning utrönt, de personer, som

nu å området innehafva lägenheter, må, efter den fördelning åt lotterna

dem emellan, hvarom de sjelfva kunna öfverenskomma, med eganderätt

förvärfva hvar sin lott mot erläggande såsom köpeskilling af det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

lotten åsätta värde, derest de inom tid, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande

eger bestämma, dertill anmäla sig och dervid tillika aflemna

sådan säkerhet för köpeskillingens erläggande, som nedan omförmäles,

att, derest öfverenskommelse lägenhetsinnehafvarne emellan icke

träffas angående fördelningen dem emellan af lotterna,'' utan två eller

flere lägenhetsinnehafvare anmäla sig till inlösen hvar för sig af samma

lott, Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger att med afseende å längden

af en hvars besittningstid, läget af den jord, han för närvarande

innehar, jemte andra omständigheter, som kunna vara af beskaffenhet

att böra på frågan inverka, bestämma företrädet dem emellan,

att, sedan nuvarande lägenhetsinnehafvarne lemnats tillfälle att

på angifna vilkor lösa till sig hvar sin lott, lott, till hvars inlösen icke

någon lägenhetsinnehafvare inom förelagd tid anmäler sig eller för

hvars inlösen icke ställes sådan säkerhet, som här nedan omförmäles,

skall utbjudas till försäljning under hand mot det åsätta värdet eller,

om försäljning icke på detta sätt kan ske, å offentlig auktion,

att köpare af lott, som enligt nu föreslagna bestämmelser försäljes,

skall, derest han sådaut åstundan ega inbetala köpeskillingen

inom loppet af tio år med en tiondedel årligen, såvida han, förutom

inteckning för köpeskillingsbeloppet, ställer sådan säkerhet, som af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande godkännes, för köpeskillingens inbetalning

på föreskrifvet sätt,

att köpeanbud å lott, som utbjudes å auktion, skall af Kongl.

Majrts befallningshafvande pröfvas,

att, sedan en tiondedel af köpeskillingen blifvit erlagd och för

återstoden stälts sådan säkerhet, som ofvan nämnts, Kongl. Maj:ts

befallningshafvande eger utfärda köpebref å lotten med deri intagen

förpligtelse för köparen att ensam vidkännas lagfartskostnaden och

andra med köpet förenade utgifter, samt

att de inflytande köpeskillingarne må på samma sätt som köpeskillingarne

för försålda mindre kronoegendomar användas till inköp

af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Claes Wersäll.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

13

Utdrag af protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans Ma] it

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 decem
-

ber 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

. Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Ghristerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet:
»Med

erinran hurusom i ett den 12 november 1777 upprättadt

kontrakt, hvarigenom kronan till Stora Kopparbergs bergslag försålt

Avesta bruk med tillhörigheter, bergslaget tillförbundits, bland annat,

att vid bruket försvarligen gara all den dit ankommande råkoppar

äfvensom att efter reqvisition, kontrakter och modeller förfärdiga alla

sorter af kopparbleck och manufakturarbeten samt, efter hand och

alltsom beställningar inlöpte, på allt sätt befordra och utvidga koppar
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 3

förädlingen så genom djupning som valsning och bronsarbete, anhöll

bemälda bergslag i eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 8

november 1870, att, mot det bergslaget åtoge sig att låta i Falun för

full garlön gara så väl kronans som enskildes koppar, Eders Kongl. Maj:t

måtte förklara, att ofvanberörda, af bergslaget gjorda åtagande i afseende

å garning af all dit ankommande rå koppar och verkställande af manufakturarbeten

för andras räkning icke vidare vore för bergslaget förbindande

och att hinder icke mötte för nedläggande efter bergslagets

godtfinnande af de för kopparens förädling och förarbetande vid Avesta

uppförda verkstäder.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande tillstyrkte Eders Kongl.

Maj:ts och rikets kommerskollegium, att såsom vilkor för ett medgifvande

i den riktning, hvartill ansökningen syftade, måtte föreskrifvas, bland

annat, att ett jordområde i Djeknehyt.teroten, innefattande enligt uppgift

312,8 2 qvadratref åker, 48,7 8 qvadratref äng, 227,61 qvadratref

edlingsmark, 508,7 qvadratref afrösningsjord och 0,13 qvadratref oduglig

mark eller tillsammans 1,098,04 qvadratref, hvilket område vore

upplåtet under bruket och hvars innehafvande vore att anse såsom en

af brukets eg are från statsverket åtnjuten, vid bruksdriftens upprätthållande

fästad förmån, skulle till statsverket öfverlemnas; och hänvisade

kollegium i afseende å tillkomsten af berörda upplåtelse till ett

af kollegium gemensamt med Eders Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium

den 13 november 1871 angående upphörande af tionde

för tillverkning af andra mineralrikets alster än jern afgifvet underdånigt

utlåtande, innehållande, bland annat, att enligt nådigt bref

den 11 juli 1667 hemmanet Backa om} mantal i By socken blifvit med

hemmanet tillydande egor äfvensom deraf gående ordinarie och extra

ordinarie utlagor förunnadt samtlige garmakare och kopparsmeder vid

Avesta och deras efterkommande, som i tjensten vore, med rättighet

att deremot tillbyta sig annan, närmare Avesta belägen jord; att genom

bytesbref den 1 maj 1674 hemmanet Backa blifvit bortbytt mot utmarken

till kammarrådet Isak Cronströms skattehemman i Djeknehytte

by jemte ängen Rönningen, hvarvid, på det bruksfolket skulle få njuta

dessa egor fria från utlagor, öfverenskommits med de participanter,

som då arrenderade Avesta bruk jemte Djeknehytterotens räntor, att

mot räntan och knektefriheten två beteshagar under evärdelig ego

skulle upplåtas åt bruket; samt att, då under det år 1777 afslutade

köpet om Avesta innefattades ej allenast räntorna för berörda vederlagsjord,

såsom utgörande en del af Djeknehytteroten, utan ock, efter

hvad ordalydelsen i köpebrefvet gåfve anledning antaga, äfven nyss

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

omförmälda två beteshagar, hvilka, såvidt känd! vore, icke blifvit från

bruket skilda, den donerade räntan af hemmanet Backa finge anses

hafva blifvit statsverket ersatt, men att sådant deremot icke syntes

vara förhållandet med sjelfva vederlagsjorden.

Genom nådigt bref den 12 juni 1885 förklarade derefter Eders

Kongl. Maj:t, att, sedan den i Djeknehytteroten belägna, i stället för

•J- mantal Backa erhållna vederlagsjord blifvit till statsverket öfverlemnad,

hinder fråu statens sida icke mötte derför, att de för förädling

och förarbetande af koppar vid Avesta inrättade verkstäder finge på i öfrigt

angifna vilkor nedläggas.

I en af kammarkollegium med underdånig skrifvelse den 10

februari 1887 öfverlemnad, till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Kopparbergs län stäld skrift har Avesta jernverks aktiebolag, såsom

numera innehafvare af Stora Kopparbergs bergslags rätt i afseende å

vederlagsjorden, anmält, att bolaget, för så vidt dess rätt anginge,

önskade att den 14 mars 1887 till Eders Kongl. Maj:t och kronan

öfverlemna densamma, dervid bolaget dock förbehölle sig fortfarande

egande- och dispositionsrätt till omförmälda två beteshagar, hvilka hört

till vederlagsjorden och innefattades under det mellan Eders Kongl.

Maj:t och kronan samt Stora Kopparbergs bergslag afslutade köpet om

Avesta, samt att bolaget i följd af detta erbjudande frånsade sig skyldighet

att från sistnämnda dag erlägga de för vederlagsjorden utgående

skatter, hvilka bolaget dittills i likhet med föregående egare af Avesta

betalat; meddelande bolaget tillika, att, med undantag af nyssnämnda

två beteshagar, bolaget sjelft icke disponerade någon del af vederlagsjorden.

Jemte berörda skrift har kammarkollegium tillika öfverlemnat

yttranden i ärendet från innehafvarne af vederlagsjorden, uppbördsförvaltningen

i Hedemora fögderi samt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet, af hvilka yttranden inhemtats, att vederlagsjorden

vore bevillningstaxerad till 14,000 kronor och innehölle 310 qvadratref

41 qvadratstänger 81 qvadratfot, reducerad inrösningsjord och 184 qvadratref

21 qvadratstänger 77 qvadratfot reducerad afrösningsjord med 3

kronor 44 öre i kronotionde samt soldatårspenningar af 27 skillingar

10,6 runstycken, deraf 25 skillingar 8,5 runstycken för inrösningsjorden

och 2 skillingar 2,1 runstycken för afrösningsjorden; att inrösningsjorden

vore fördelad i lotter, hvilka innehades af dels kopparverksarbetare,

dels ock enkor och barn efter sådana arbetare, hvaremot afrösningsjorden,

som utgjordes af ifrågavarande, från den öfriga jorden

afskilda två beteshagar, besuttes af Avesta jernverksaktiebolag; att de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

innehafvare af lotter i inrösningsjorden, hvilka i ärendet sig'' yttrat,

anhållit att fortfarande under sin lifstid få besitta och bruka dem eller,

om detta icke kunde bifallas, åtminstone förunnas två färdagsår; samt

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i fråga om dispositionen

af vederlagsjorden, så vidt kronans rätt dertill kunde anses ostridig,

hemstälde, att, derest af uppbördsförvaltningen afgifvet förslag att försälja

jorden, hvilket otvifvelaktigt skulle vara för kronan mera vinstgifvande,

icke kunde vinna bifall, jorden måtte i sin helhet eller i

mindre lotter i vanlig ordning utarrenderas.

För egen del har kammarkollegium, med åberopande af den utredning

rörande vederlagsjorden, som funnes intagen i kammar- och

kommerskollegiernas ofvan åberopade underdåniga utlåtande, meddelat,

bland annat, att enligt köpekontraktet af den 12 november 1777 till

Stora Kopparbergs bergslag upplåtits och försålts Avesta kronobruk

med alla derunder lydande åbyggnader och verkstäder med deras verktyg,

redskap och öfriga inventarier, likaledes mjöl- och sågqvarnar

samt bruks- eller den så kallade herregården, trä- och kålgårdar, hagar,

fiske och andra tillhörigheter, af hvad namn det vara kunde, efter

de deröfver upprättade besigtningsinstrument, tillika med strömsafraden

och räntan af de hemman och lägenheter, som begrepes under namn

af den så kallade Djeknehytteroten; att räntan af hemmanet Backa,

som enligt kollega beslut den 28 december 1852 skulle i jordeboken,

såsom dittills, upptagas under titel afkortad och anordnad, men i kronoräkenskapen

omföras från afkortning till anordning utom stat, nu mera

i räkenskapen upptoges såsom anordning efter stat samt garmakares

och kopparsmeders i Avesta friheter med 61 kronor 98 öre; att kollegium

genom beslut den 25 november 1851 förordnat, att räntan af

hemmanen i Djeknehytteroten om tillhopa 39/16 mantal och deribland

£ mantal Djeknehyttan n:o 2 skulle ur kronans räkenskaper uteslutas,

men i jordeboken inom kolumn qvarstå; samt att enligt en af häradsskrifvaren

i Näsgårds fögderi den 30 juni 1869 meddelad uppgift en

del af hemmanet n:o 2 Djeknehyttan vore skänkt till Avesta kapellansboställe

och återstoden upplåtits garmakarne och smederna vid Avesta

i vederlag för hemmanet Backa.

Vidare har kammarkollegium anfört, att, ehuru jemlikt nådiga

brefvet den 12 juni 1885 såsom vilkor för medgifvandet att nedlägga

de vid Avesta för förädling och förarbetande af koppar inrättade verkstäder

föreskrifvits, att den i Djeknehytteroten belägna, i stället för

hemmanet Backa erhållna vederlagsjorden skulle till statsverket öfverlemnas,

kollegium likväl hemstälde, huruvida skäl förefunnes att nu för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

kronans räkning göra anspråk jemväl på ofvan omförmälda två beteshagar,

hvilka utgjort en del af vederlagsjorden och som Avesta jernverks

aktiebolag förbehållit sig att fortfarande få innehafva och besitta.

Att dessa hagar ingått i det år 1777 afslutade köpet af Avesta syntes,

förutom det stöd, som derför kunde hemtas af ordalagen i köpekontraktet,

framgå jemväl deraf, att redan vid det år 1674 skedda utbytet

af hemmanet Backa mot vederlagsjorden i Djeknehytteroten ifrågavarande

beteshagar blifvit under evärdelig eg o åt bruket upplåtna samt

att dessa beteshagar, så vidt kändt vore, icke blifvit från bruket skilda.

Då emellertid vid tiden för bytets afslutande Djeknehytterotens räntor

voro anslagna åt innehafvarne af Avesta bruk och brukets innehafvare

således egde rätt till räntan jemväl af vederlagsjorden, syntes den till

bruket gjorda upplåtelsen af beteshagarne icke kunna annorlunda anses

än såsom ett bruket gifvet vederlag för den förmån, hvaraf bruket

ginge i mistning genom att icke erhålla räntan af vederlagsjorden.

Ur denna synpunkt ansåge kollegium äfven bestämmelserna i 1777 års

köpekontrakt böra uppfattas eller så, att beteshagarne väl inginge i

köpet, men under samma förutsättning, hvarunder de redan blifvit åt

bruket upplåtna, den nemligen att bruket icke gjorde gällande ,den

bruket jemväl tillförsäkrade rättigheten att uppbära räntan af vederlagsjorden.

Med åberopande af hvad sålunda anförts hemstälde kammarkollegium,

bland annat, att det enligt nådiga brefvet den 12 juni 1885

för medgifvande! att nedlägga de vid Avesta för förädling och förarbetande

af koppar inrättade verkstäder föreskrift^ vilkor, att den

i Djeknehytteroten belägna, i stället för hemmanet Backa erhållna

vederlagsjord skulle till statsverket öfverlemnas, finge anses vara fullgjordt

derigenom, att Avesta bruksegare från den 14 mars 1887 för

sin del afstode från allt anspråk på så väl vederlagsjorden, med undantag

af ifrågavarande beteshagar, som ock räntan af vederlagsjorden;

att vederlagsjorden med nyssnämnda undantag till statsverket indroges,

dock med rätt för nu varande innehafvarne deraf att till viss angifven,

numera förfluten dag sitta qvar på jorden, men med skyldighet för

dem att under tiden utgöra jorden åliggande allmänna utskylder och

besvär; samt att den till statsverket indragna vederlagsjorden, derest

dess bibehållande för kronans räkning icke af särskild anledning påkallades,

derefter måtte på de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 föreskrifna

vilkor å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas, vare

sig i sin helhet eller fördelad i lotter, ellor, om detta icke bifölles, för

kronans räkning i vanlig ordning utarrenderas.

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 2 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Efter nådig remiss har domänstyrelsen den 1 mars innevarande

år afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och dervid tillika öfverlemnat

instrument öfver en å ifrågavarande område verkstäld arrende- och

saluvärdering, af hvilket instrument inhemtats, att området, som vore

beläget en tiondedels mil från Avesta järnvägsstation, innehölle eu

egovidd af 27 hektar 46,8 7 ar åker, lerblandad sandmylla af sämre

beskaffenhet, 4 hektar 64,7 5 ar buskbeväxt äng, 19 hektar 95,7 3 ar

hagmark, likaledes buskbeväxt, samt 46 hektar 30,6 5 ar skogsmark,

beväxt med yngre 15- å 25-årig skog, mycket ojemn och på flera

ställen afverkad; att å området icke funnes andra åbyggnader än tre

lador; att området brukades af femton förutvarande koppararbetare; att

arrendevärdet för hela området beräknats till 350 kronor; samt att

saluvärdet uppskattats till 7,993 kronor 81 öre, deraf åkerjorden till

5,608 kronor 98 öre, ängs- och hagmarken till 1,004 kronor 83 öre

och skogen till 1,380 kronor.

I fråga om områdets disposition har domänstyrelsen förklarat

sig instämma i kammarkollegii hemställan, att för kronans räkning icke

borde göras anspråk på återbekommande af skogsmarken. Beträffande

åter, området i öfrigt har domänstyrelsen ansett det vara med kronans

fördel mera förenligt, att detsamma försåldes, än att det utarrenderades,

helst antagas kunde, att områdets belägenhet i närheten af ett större

samhälle skulle betinga en jemförelsevis hög köpeskilling, hvarföre

styrelsen hemstälde, att området måtte på de i nådiga brefvet den 29

maj 1874 föreskrifna vilkor till den högstbjudande försäljas med iakttagande

dervid, att området utbjödes i lotter efter den fördelning, som

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande efter af vederbörande landtmätare

afgifvet förslag egde bestämma, samt att tiden för tillträdet

lämpades så, att nuvarande innehafvarne finge åtnjuta laga fardag.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit och då det synes

mig öfverensstämma med grunderna för Eders Kongl. Maj:ts och

Riksdagens beslut i fråga om särskild föryttring af lägenheter från

kronoegendomar, som försäljas, att de personer, som nu å området innehafva

lägenheter, beredes tillfälle att för en uppskattningsvärdet motsvarande

köpeskilling förvärfva eganderätt till marken, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes

dels förklara, att det enligt nådiga brefvet den 12 juni 1885 för

medgifvande! att nedlägga de vid Avesta för förädling och förarbetande

af koppar inrättade verkstäder föreskrifna vilkor, att den i Djeknehytteroten

belägna, i stället för hemmanet Backa erhållna vederlagsjord

skall till statsverket öfverlemnas, må anses vara fullgjordt derigenom,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

att Avesta bruksegare från den 14 mars 1897 för sin del afstå från

allt anspråk på så väl vederlagsjorden, med undantag af ofvan omförmälda

två beteshagar, som ock räntan af vederlagsjorden,

dels anbefalla Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs

län att gå i författning derom, att de personer, som nu å området

innehafva lägenheter, varda uppsagda till afflyttning den 14 mars 1898,

dels ock i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,

att ifrågavarande, till statsverket öfverlemnade område må genom

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg fördelas i lotter med

iakttagande dervid, att lotternas antal, der det lämpligen kan ske, icke

sättes lägre än antalet af de personer, som nu å området innehafva

lägenheter,

att, sedan värdet å de lotter, hvari området fördelats, blifvit i

den för arrendeuppskattningar stadgade ordning utrönt, de personer, som

nu å området innehafva lägenheter, må, efter den fördelning af lotterna

dem emellan, hvarom de sjelfva kunna öfverenskomma, med eganderätt

förvärfva hvar sin lott mot erläggande såsom köpeskilling af det lotten

åsätta värde, derest de inom tid, som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

eger bestämma, dertill anmäla sig och dervid tillika aflemna

sådan säkerhet för köpeskillingens erläggande, som nedan omförmäles,

att, derest öfverenskommelse lägenhetsinnehafvarne emellan icke

träffas angående fördelningen dem emellan af lotterna, utan två eller

flere lägenhetsinnehafvare anmäla sig till inlösen hvar för sig af samma

lott, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger att med afseende å

läugden af en hvars besittningstid, läget af den jord, han för närvarande

innehar, jemte andra omständigheter, som kunna vara af beskaffenhet

att böra på frågan inverka, bestämma företrädet dem emellan,

att, sedan nuvarande lägenhetsinnehafvarne lemnats tillfälle att

på angifna vilkor lösa till sig hvar sin lott, lott, till hvars inlösen

icke någon lägenhetsinnehafvare inom förelagd tid anmäler sig eller

för hvars inlösen icke ställes sådan säkerhet, som här nedan oraförmäles,

skall utbjudas till försäljning under hand mot det åsätta värdet

eller, om försäljning icke på detta sätt kan ske, å offentlig auktion,

att köpare åt'' lott, som enligt nu föreslagna bestämmelser försäljes,

skall, derest han sådant åstundan ega inbetala köpeskillingen

inom loppet af tio år med eu tiondedel årligen, såvida han, förutom

inteckning för köposkillingsbeloppet, ställer sådan säkerhet, som af

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande godkännes, för köpeskillingens

inbetalning på föreskrifvet sätt,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

att köpeanbud å lott, som utbjudes å auktion, skall af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvas,

att, sedan en tiondedel af köpeskillingen blifvit erlagd och för

återstoden stälts sådan säkerhet, som ofvan nämnts, Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande eger utfärda köpebref å lotten med deri

intagen förpligtelse för köparen att ensam vidkännas lagfartskostnaden

och andra med köpet förenade utgifter, samt

att de inflytande köpeskillingarne må på samma sätt som köpeskillingarne

för försålda mindre kronoegendomar användas till inköp

af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

yttrat och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan--vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Adolf von Hofsten.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:28 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition af ett jordområde i Djeknehytteroten i Avesta socken af Kopparbergs län. s. 4 i texten