Sök i Ratio Lex

Angående öfverlemnande till Stockholms stad af den s. k. Ryssgärden i samma stad

1896-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:47, Angående öfverlemnande till Stockholms stad af den s. k. Ryssgärden i samma stad

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47,

n

N:o 47.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående öfverlemnande

till Stockholms stad af den s. k. Ryssgärden

i samma stad; gifven Stockholms slott den 20 mars

1896.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokoll öfver finansärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att de inom flyglarne af stadshuset å Södermalm i Stockholm befintliga

fjorton magasin, som varit åt ryske undersåtar upplåtna, må jemte den mark,

å hvilken magasinen äro uppförda, samt gården mellan magasinen utan ersättning

till Stockholms stad öfverlemnas att tillträdas den 1 nästkommande

oktober, berörda tomtdelar dock endast med den rätt, hvarunder staden innehar

den donationsjord, till hvilken tomtdelarne höra.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse vill bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF.

Claes Wer såll.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 mars

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet:

I en till 1874 års Riksdag aflåten nådig proposition föreslog Eders

Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att de inom flyglarne

af stadshuset å Södermalm i Stockholm befintliga, till begagnande af

ryske undersåtar förbehållna magasin, benämnda Ryssgården, finge utan mellangift

å någondera sidan utbytas emot en till “Sveriges Rikes köpman" upplåten

tomt i Moskwa, och att, så framt utbytet komme till stånd, de återstälda

magasinen finge till Stockholms stad öfverlemnas emot den ersättning

och på de vilkor, som efter skedd utredning rörande såväl eganderätten till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

berörda magasin och tomt som öfriga på frågan inverkande omständigheter

kunde komma att af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställas. I anledning

häraf afgaf Riksdagen den 11 maj 1874 det svar, att Riksdagen icke hade

något att erinra mot det föreslagna utbytet, men att, då sådan utredning,

som i den nådiga propositionen omförmäldes, icke förelåge och Eders Kongl.

Maj:t i följd deraf icke framstält förslag angående den ersättning och de

vilkor, som skulle betingas, i händelse magasinens öfverlåtande till staden

konime att ega rum, Riksdagen ansåge sig icke böra, för det dåvarande och

innan dylik utredning försiggått, i denna del af frågan fatta beslut.

Sedan på grund af Riksdagens sålunda lemnade medgifvande aftal om

utbytet af tomten i Moskva mot ofvan nämnda magasin i stadshuset i Stockholm

afslutats genom deklarationer, utfärdade i Stockholm den 21 maj och i St.

Petersburg den 23 maj/4 juni 1874, samt utbytet den 1 oktober samma år egt

rum, hafva Stockholms stadsfullmägtige i en till Eders Kongl. Maj:t stäld

skrift af den 23 oktober 1894 anfört, bland annat, att, sedan det hinder

blifvit undanröjdt, som dittills från ryska regeringens sida legat i vägen för

magasinens öfverlåtande till staden, hade genom stadens vederbörande myndighets

försorg åstadkommits sådan utredning, som Riksdagen uppstält såsom vilkor

för ett beslut i frågan; samt att af denna utredning, som innehölles i ett

af stadens ombudsman och stadsingeniören den 30 januari 1894 undertecknad!,

i aftryck berörda skrift bilagdt tjenstememorial, hufvudsakligen framginge:

att de ryska magasinen, livilka utgjordes af fjorton bodar i bottenvåningen

af stadshusets flyglar, blifvit jemte stadshusets återstående delar

uppbjuda af Stockholms stad; att ryske handlande för disposition af omförmälda

magasin allt intill början af detta århundrade erlagt hyra till Stockholms

stad, men att från år 1811 och intill år 1874 de fjorton bodarne i

stadshusflyglarne innehafts först af ryske handlande och sedan af ryska konsulatet,

utan att hyra derför betalts till staden, hvilket synts hafva berott

på bristande kännedom om ryssarnes traktatmässiga handelsförmåner hos de

stadens myndigheter, Indika år 1811 haft att handlägga frågan; samt att

såväl gården emellan ifrågavarande magasin som äfven den mark, hvarå magasinen

vore uppförda, måste, lika med den öfriga grunden under stadshuset,

anses med eganderätt tillhöra Stockholms stad.

Med stöd häraf och då hvarken den omständighet, att genom 1874 års

deklaration ryska regeringen till svenska staten afstått sin “agande tomt"

med magasin i Stockholm, eller det förhållande, att svenska statsverket derefter

uppburit hyresinkomsten af sagda magasin med omkring tvåtusen kronor

årligen, kunde vara egnade att förringa stadens rätt såsom egare till magasinen

och den mark, hvarå de vore bygda, hafva stadsfullmägtige i underdånighet an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

hållit, att, derest Eders Kongl. Maj:t funne stadens eganderätt till Ryssgården

och de förra ryska magasinen vara ådagalagd, desamma måtte utan ersättning

varda öfverlåtna till stadens fria disposition.

I infordradt, den 12 november 1895 afgifvet underdånigt utlåtande öfver

ifrågavarande ansökning har kammarkollegium, med anmälan att kollegium icke

hade någon anmärkning att framställa vid den af stadsfullmägtige åberopade

utredning i ämnet, tillika i fråga om stadens åtkomst af den tomt, hvarå

stadshuset vore uppfördt, meddelat:

dels att konung Gustaf I i nådigt bref den 30 juli 1529 åt stadens

invånare stadfästat och förbättrat deras privilegier och friheter, hvilka i brefvet

uppräknas och omfatta gåfva åt Åsön med alla tillegor, som af ålder under

staden legat, jemte det båda malmarna skulle blifva under stadens regemente

och lydno;

dels att konung Sigismund i nådigt bref den 13 juli 1594 förordnat,

hurusom Södermahn skulle med tomtören och dagsverken förblifva under Stockholms

stad; stadens inbyggare hafva till mulbete på Södermalm all den mark,

som lågo emellan Stockholm och Spetalen, desslikes Hammarby med alla egor

derunder; och hurusom Stadsgården på Södermalm skulle lyda och ligga under

staden, såsom af ålder varit, och förblifva fri och obygd, på det rum måtte

vara att brädda och bygga skepp derstädes, på samma gång de byggningar,

som der uppsatts emot stadens och borgerskapets vilja, skulle bortrifvas;

dels ock att drottning Christina genom nådigt bref den 10 mars 1636

bekräftat och förbättrat stadens privilegier samt dervid uttryckligen unnat

staden Norr- och Södermalm med Åsö, ^Söderström med alla de qvarnar och

tiskeverk, som deruti mellan staden och Åsön vore bygda eller derefter kunde

byggas, äfvensom all den ränta och rättighet deraf ginge eller med skäl gå

kunde, såsom tull och rättighet af qvarnarne, strömpenningar, dagsverken af

Södermalmsboeme, tomtören, räntor af lanor och andra fiskverk.

Kammarkollegium har af hvad sålunda i ärendet förekommit funnit

framgå, såväl att den tomt, hvarå stadshuset stode, tillhörde Stockholms stads

donationsjord, som att staden på egen bekostnad uppfört stadshuset, utan att

något antydde, att staden afhändt sig eganderätten till de i husets flyglar

inrymda fjorton magasin, som varit åt ryske köpmän upplåtna, samt under

sådana förhållanden ansett sig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall

dertill, att nämnda tomt och magasin måtte utan ersättning till Stockholms

stad öfverlemnas, tomten dock endast med den rätt, hvarunder staden

innehade den donationsjord, till hvilken tomten hörde.

Efter nådig remiss har jemväl justitiekanslersembetet den 8 nästlidne

februari afgifvit underdånigt utlåtande och deruti, med tillkännagifvande att

embetet, efter att hafva tagit del af de med den nådiga remissen öfverlemnade

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

handlingar^, till jemförelse med dem granskat en bland Stockholms stadsfullmägtiges

handlingar befintlig samling aktstycken och kartor, som legat till

grund för ofvanberörda af stadsfullmägtige åberopade utredning, tillika anfört,

hurusom embetet i likhet med kammarkollegium funnit af handlingar^ framgå,

att ifrågavarande fjorton bodar i bottenvåningen af stadshusets flyglar, livilka

bodar blifvit benämnda de “ryska magasinen", vore såväl som de öfriga delarne af

stadshuset bygda och bekostade af Stockholms stad, och förefunnes icke, så

vidt justitiekanslersembetet kände, någon omständighet, som berättigade till

antagande, att staden afhäudt sig eganderätten till samma magasin. Beträffande

den mark, å hvilken magasinen vore uppförda, samt gården emellan magasinen

ansåge embetet det kunna antagas för visst, att eganderätt dertill i verkligheten

icke varit upplåten vare sig till de ryske handlande eller till den ryska regeringen;

och det förhållande att i 1874 års deklarationer begagnats sådana

ordalag, som antydde, att ryska regeringen icke velat erkänna en dylik uppfattning,

i det att ryska regeringen enligt deklarationerna förklarat sig afstå

“sin egande tomt med magasin i staden Stockholm", syntes embetet icke

kunna medföra förändring i den rätt till ifrågavarande tomtdelar, som eljest

kunde tillkomma Stockholms stad på grund af privilegier eller upplåtelser af

framfarne svenska regenter.

Derföre och med hänsyn till hvad i sistberörda fråga blifvit af kammarkollegium

meddeladt funne sig justitiekanslersembetet icke ega giltigt skäl till

erinran deremot, att omförmälda tomtdelar och magasin utan ersättning öfverlemnades

till Stockholms stad på sätt kammarkollegium hemstält, att af

staden tillträdas den fardag, som först infölle efter det beslut i ämnet fattats,

men, enligt embetets åsigt, borde dervid göras förbehåll, att rubbning ej skedde

i de å kronans vägnar upprättade hyreskontrakt, hvilka borde å staden öfverlåtas

för tiden från tillträdet.

Slutligen har öfverintendentsembetet i afgifvet underdånigt yttrande erinrat,

hurusom Eders Kongl. Maj:t dels enligt nådigt bref den 30 juli 1874

förordna!, att ifrågavarande magasinslägenheter, fjorton till antalet, skulle till

vård och förvaltning för kronans räkning af öfverintendentsembetet öfvertagas,

dels ock den 11 september samma år, jemte medgifvande att dåvarande hyresman

Ange till viss angifven tid disponera af dem förhyrda magasin, bemyndigat

embetet att, i likhet med hvad rörande en del kronans före detta magasinsbygnader

i landsorten blifvit genom nådigt bref den 28 december 1872

stadgadt, efter sig företeende omständigheter gå i författning om omförmälda

lägenheters fortfarande uthyrande för kronans räkning, hvarvid i afseende å

inflytande hyresmedel skulle förfaras på samma sätt, som med hyresmedlen för

andra dylika lägenheter egde rum. Tillika har öfverintendentsembetet, jemte

meddelande att med stöd af berörda bemyndigande embetet sedermera till eu
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

skilde förhyrt magasinen i fråga samt att för närvarande samtliga magasinen,

med undantag af tre, vore uthyrda och de upprättade hyreskontrakten stälda

på tre månaders uppsägning, anfört, att, hvad anginge Stockholms stadsfullmägtiges

nu ifrågavarande framställning, embetet, med afseende å hvad i ärendet

förekommit, för sin del icke hade något att mot densamma erinra.

Med åberopande af den sålunda i ärendet åstadkomna utredning hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition

föreslå Riksdagen att medgifva, att de inom flyglame af stadshuset å Södermalm

i Stockholm befintliga fjorton magasin, som varit åt ryska undersåtar

upplåtna, må jemte den mark, å hvilken magasinen äro uppförda, samt gården

mellan magasinen utan ersättning till Stockholms stad öfverlenmas att tillträdas

den 1 nästkommande oktober, berörda tomtdelar dock endast med den rätt,

hvarunder staden innehar den donationsjord, till hvilken tomtdelarna höra.

Då, enligt hvad öfverintendentsembetet upplyst, de rörande de uthyrda

magasinen i den s. k. Ryssgården upprättade hyreskontrakt äro stälda på tre

månaders uppsägning och tid sålunda finnes att, efter det Riksdagen i frågan

fattat beslut, gå i författning om kontraktens uppsägning till den 1 nästkommande

oktober, lärer något förbehåll om beståndet af kontrakten icke vara

erforderligt.

Hvad föredragande departementschefen sålunda anfört,

deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till

Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelins.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1896:84 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående öfverlemnande till Stockholms stad af den s. k. Ryssgården i samma stad. a1 i texten
  2. SU 1896:62 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående öfverlemnande till Stockholms stad af den s. k. Ryssqården i samma stad. s. 15 i texten