Sök i Ratio Lex

Angående förändrad lydelse af § 17 mom. 1 värnpligtslagen

1896-03-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1896:48, Angående förändrad lydelse af § 17 mom. 1 värnpligtslagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kong! Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

''in ! MfU h>''l •sffP ''■ 1 ^nij!.’‘o!

jlfcVrf tv.;.'',i •• : ;ftr ''■:[ tv. $junib.Ti‘bhvg.<H''ii • ;k-.n: I

f.if OtanJif ■■ • •,;! -st»;

iv.-rwv ds .-i''. ''i6§nfHiii*.n •>. fr - •;;*>

barn «!.;*<<j^jj! • till ■ ■ ■

N:o 48.

AO 8 O

Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förändrad

lydelse af § 17 mom. 1 värnpligtslagen; gifven Stockholms

slott den 13 mars 1896.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet Öfver landtförsvarsärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att besluta, att § 17 mom. 1 värnpligtslagen skall erhålla följande

förändrade lydelse:

§ 17.

Mom. 1. Uppskof till nästföljande år med den i § 17 omförmälda

tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan vid inskrifningen

medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant

uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen

är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd

deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,

inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande

pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom

tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabrikseller

annan industriel rörelse samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af

en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt

ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin

militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

Bih. till lliksd. Prot. 1896. I Sami. I Afd. 33 Höft. (N:o 48.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 48.

Fortfar anledning till uppskof med tjenstgöringens fullgörande, och

varder sådant vid inskrifningsförrättning styrkt, må fortsatt uppskof, hvarje

gång för ett år, kunna den värnpligtige medgifvas, dock icke för längre tid,

än att tjenstgöringen kommer att fullgöras under tredje året efter det, då

den värnpligtiges inskrifning egde rum.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och

ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

■j''

Axel Rappe.

u

riö-i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 48.

3

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 13

mars 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Donglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

anmälde departementschefen dels t. f. chefens för generalstaben

underdåniga utlåtande den 13 mars 1894 angående ifrågasatt ändring af

17 § värnpligtslagen, dels ock styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt i

Göteborg underdåniga framställning den 28 september samma år angående

ändring af nämnda lagrum.

Härvid yttrade departementschefen:

»Sedan vid ett i juni månad 1893 hållet möte mellan seminarierektorer,

enligt hvad det vid mötet förda protokoll utvisar, uttalats såsom önskligt,

att värnpligtige seminarieelever finge uppskjuta sin värnpligtstjenstgöring till

det år, under hvilket de fylde 23 år, har dåvarande t. f. chefen för generalstaben,

som i anledning häraf anmodats afgifva underdånigt yttrande, huru

vida från militär synpunkt något vore att erinra mot den sålunda ifrågasatta

ändringen af bestämmelserna i 17 § värnpligtslagen, i sin ofvannämnda underdåniga

skrifvelse den 13 mars 1894 anfört hufvudsakligen, att den ändring

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

af § 17 inom. 1 värnpligtslagen, som sålunda blifvit ifrågasatt, innebure, att

möjlighet skulle beredas värnpligtig, som idkade studier och styrkte sig

behöfva uppskof med första årets fredstjenstgöring för afsilande af redan

fortskriden lärokurs, att undfå sådant uppskof två år i följd eller intill det

år, då han fylde 23 år, medan för närvarande allenast ett års uppskof eller

intill det år, då den värnpligtig^ fylde 22 år, vore medgifvet i och för

studiers idkande eller af de andra anledningar, som i nämnda § och mom.

af värnpligtslagen funnos angifna. Mot eu dylik utsträckning af möjligheten

för värnpligtige att undfå uppskof med första årets fredstjenstgöring vore ur

militär synpunkt intet att erinra. Enligt svenska värnpligtslagen toge värnpligtstiden

sin början vid så ung ålder, att de värnpligtige ingalunda allmänt

kunde anses fullt kroppsligt utvecklade, då lagen kallade dem under vapen.

Uti våra samtliga grannland inträdde också tjenstgöringsskyldigheten under

fred för de värnpligtige två till ett år senare än i Sverige, nemligen i

Norge och i Danmark under det år, de värnpligtige fylde 23 år, samt i

Finland det år, de fylde 22 år. Ur denna synpunkt sedt, måste det sålunda

betraktas till och med som en fördel för vårt försvarsväsende, om de värnpligtige

sjelfve begärde uppskof med första årets tjenstgöring till ett senare

värnpligtsår samt sålunda komme icke blott att undergå vapenöfning vid

en något högre lefnadsålder, då deras kroppsutveckling kunde antagas sätta

dem i stånd att draga full nytta af öfningen, utan äfven att vid mobiliseringstillfälle

inkallas tillsammans med värnpligtige af yngre lefnadsålder, för

hvilka de i viss mån kunde anses såsom förgångsmän. Visserligen medförde

uppskofvet. med första årets fredstjenstgöring å andra sidan den olägenheten

för försvarsväsendet, att den eller de årsklasser af dylika värnpligtige,

som ännu icke hunnit > inträda i tjenstgöring, vid mobiliseringstillfälle

voro fullkomligt oöfvade och således icke lämpligen kunde inkallas

ens till truppafdelningarnas depoter, men denna olägenhet vore, om behörigt

afseende fästades å den temligen betydliga tillgång på värnpligtige, hvaröfver

försvarsväsendet numera förfogade, af ringa betydelse. Ju strängare

den allmänna värnpligten tillämpades, dess större blefve behofvet att genom

särskilda bestämmelser för de värnpligtige underlätta den lagstadgade tjenstgöringens

fullgörande. Genom lagen den 27 maj 1892 hade för de värnpligtige

redan möjliggjorts att undfå uppskof med fullgörandet af andra

årets fredstjenstgöring, en art af uppskof, som värnpligtslagen i sin ursprungliga

lydelse icke förutsett. Värnpligtslagarna uti nyss omförmälda främmande

länder medgåfve för studier in. m. intill tre års uppskof med första inträdet

i tjenstgöring, och liknande torde förhållandet i allmänhet vara äfven med

öfriga främmande länder. Ett uppskof med inträdet i tjenst af två, tre och

till och med än flera år medgåfves enligt de för dessa länder gällande värn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48. 5

pligtslagar. Tiden att upptaga liknande bestämmelser uti den svenska värnpligtslagen

syntes nu vara kommen, men anledning att redan^ nu gå längre

än till två. på hvarandra följande uppskof, hvardera om ett år, syntes icke

vara för handen. Deremot torde icke uppskofvet böra bindas vid^ viss

bestämd åldersgräns (23 år), utan göras beroende åt inskrifningsåret, på det

att äfven den värnpligtige, hvilken haft laga förfall lör utevaro från inskrifning,

måtte kunna varda delaktig af den afsedda förmånen. Beträffande

huru vida det utsträckta uppskofvet skulle kunna meddelas allenast i och

för studier, eller om äfven de uppskofsanledningar, hvilka uppräknades

under b) och c) uti § 17 mom. 1 värnpligtslagen, härvid borde likställas

med de förstnämnda, så vore likställighet mellan de särskilda uppskofsanledningarna

påkallad ur alla synpunkter, särskildt. för att bevara den

likhet inför lagen, som lydelsen af de under c) uti nämnda § och mom. upptagna

uppskofsanledningarna innebure.

De åsigt,er, t. f. chefen för generalstaben i sitt berörda utlåtande uttalat,

delar jag, dock att jag anser anledning förefinnas att medgifva uppskof

med fredstjenstgöringen under ytterligare ett år utöfver hvad han föreslagit.

Sedan berörda utlåtande afgafs, har nemligen från styrelsen för Chalmers

tekniska läroanstalt i Göteborg inkommit dess förenämnda underdåniga

framställning af den 28 september 1894, deri styrelsen anfört, bland annat,

att vid vissa läroverk de studerandes ålder vore sådan., att, oaktadt bestämmelsen

i § 17 mom. 1 a) värnpligtslagen, stora olägenheter förorsakades

vissa studerande derigenom, att de stundom tvingades att under slutet af

läsåret och sjelfva examensperioden vara frånvarande från läroverket, hvarigenom

deras studier lede afbräck eller helt och hållet afbrötes. Så vore

förhållandet vid Chalmers tekniska läroanstalt, uti hvars högre afdelning, för

hvilken svårigheterna voro större än för den lägre, under läsåret 1893—1894

trettiotre af eleverna, eller 24 procent af hela antalet i den högre afdelningen,

befunnit sig i den ålder, att de år 1894 skulle inskrifvas såsom värnpligtige.

Af dessa 33 befunno sig 10 i tredje eller högsta årskursen af ifrågavarande afdelning,

15 i dess andra och 8 i dess första årskurs. De 10 eleverna i

tredje årskursen hade kunnat begagna sig af undantagsbestämmelsen i § 17

mom. 1 värnpligtslagen och varit dermed betjente, men icke sä de återstående

23 eleverna. Läroanstaltens ärsexamina, såväl flyttningsexamina som

afgångsexamina, påginge årligen mellan den 10 maj och den 10 juni, och

någon väsentligare ändring häri kunde svårligen vidtagas. A andra sidan

böljades första årsklassens beväringsöfningar vid Första Göta artilleriregemente,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

der flertalet af eleverna vapenöfvades, i början af maj och fortginge under

hela examensperioden. För undvikande af det afbräck uti studierna, som

skulle framkallas af en tvungen frånvaro från läroanstalten under den månadslånga

examensperioden, erfordrades sålunda, att andra årskursens beväringspligtiga

ungdom kunde erhålla två års uppskof med fullgörandet af sin beväringsexercis

och första årskursens tre års uppskof. Väl vore det enligt

6 § värnpligtslagen medgifvet yngling att äfven före det år, värnpligten inträdde,

anmäla sig till inskrifning, och möjlighet förefunnes sålunda att före

inträdet uti Chalmerska läroanstalten helt eller delvis undangöra vapenöfningsskyldigheten;

men i de flesta fall komme de nya eleverna omedelbart från

något allmänt läroverk, der likaledes examensperioden vore förlagd till slutet

af maj eller början af juni, hvadan nämnda utväg i allmänhet ej kunde

anlitas. Då sålunda det i § 17 mom. 1 värnpligtslagen lemnade medgifvandet

icke vore för ändamålet tillräckligt, och då en förlängning af uppskofvet med

ett eller två år för det fåtal värnpligtige, som deraf kunde blifva delaktige,

icke torde kunna medföra svårare olägenheter, hemstälde styrelsen om sådan

ändring af värnpligtslagen, att en dylik uppskofsförlängning måtte vara

tillåten då på vederbörligt sätt styrkes, att ett uppskof vore behöfligt för

fortskridna studiers afsugande.

Hvad styrelsen sålunda anfört synes mig till fullo ådagalägga önskvärdheten

deraf, att möjlighet beredes värnpligtige att under vissa förhållanden

undfå uppskof under tre på hvarandra följande år med den i 27 § värnpligtslagen

omförmälda tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid. Och

då någon betänklighet ur militär synpunkt icke förefinnes mot en dylik utsträckning

af det redan nu i 17 § 1 mom. värnpligtslagen medgifna uppskof

med första årets fredstjenstgöring, tvekar jag icke att tillstyrka sådan

ändring af nämnda lagrum, att dylikt uppskof må kunna medgifvas under

tre på hvarandra följande år, hvarje gäng på ett år. Anslutande mig i

öfrigt till hvad t. f. chefen för generalstaben i sitt ofvanberörda utlåtande

anfört, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att besluta, att § 17 mom. 1 värnpligtslagen skall erhålla följande förändrade

lydelse:

§ 17.

1. Uppskof till nästföljande år med den i § 27 omförmälda tjenstgöring

vid hären eller flottan under fredstid kan vid inskrifningen medgifvas:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kovgl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 48.

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant uppskof

för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen

är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd

deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar, inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande

pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig

fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller

annan industriel rörelse samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af en eller

annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna om

fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära tjenstgöring

skulle blifva frånvarande.

Fortfar anledning till uppskof med tjenstgöringens fullgörande, och

varder sådant vid inskrifningsförrättning styrkt, må fortsatt uppskof, hvarje

gång för ett år, kunna den värnpligtige medgifvas, dock icke för längre tid,

än att tjenstgöringen kommer att fullgöras under tredje året efter det, då

den värnpligtiges inskrifning egde rum.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen

sålunda hemstält; och skulle nådig proposition af den

lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Trygve Hermelin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1896:70 Lagutskottets Utlåtande N:o 70 s. 20 i texten