Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar af lagen om skydd för varumärken den 5 juli 1884

1897-01-09 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:17, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar af lagen om skydd för varumärken den 5 juli 1884

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konig. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

19

N:o 17.

Kong/.. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

lag angående ändring i vissa delar af lagen om skydd

för varumärken den 5 juli 1884; gifven Stockholms slott

den 9 januari 1897.

Under åberopande af bilagda i statsrådet ocli högsta domstolen förda

protokoll vill Kongl. Maj:t, jemlikt § 87 regeringsformen, härmed föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i

vissa delar af lagen om skydd för varumärken den 5 juli 1884.

Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstedt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

Förslag

till

lag angående ändring i vissa delar af lagen om skydd

för varumärken den 5 juli 1884.

Härigenom förordnas, att 4, 7 och 16 §§ i lagen om skydd för

varumärken den 5 juli 1884 skola erhålla följande ändrade lydelse'':

4 §•

Varumärken må ej registreras:

1) om det består endast af siffror, bokstäfver eller ord, som icke

utmärka sig genom så egendomlig form, att märket kan såsom figurmärke

anses; dock att registrering ej må vägras, om märket består af ord, som

kunna anses såsom en för vissa, i ansökningen enligt 3 § uppgifna varuslag

sär skil dt uppfunnen benämning, hvilken ej afser att angifva varas ursprung,

beskaffenhet, bestämmelse, myckenhet eller pris;

2) om deri obehörigen intagits annat namn eller annan firma än

sökandens eller namnet på annans fasta egendom;

3) om det innehåller offentliga vapen eller stämplar;

4) om det, innehåller framställningar, som kunna väcka förargelse;

5) om det är helt och hållet likt varumärke, som redan är för annans

räkning registreradt eller behörigen anraäldt till registrering, eller med

dylikt märke företer sådan likhet, att, oaktadt skiljaktigheter i vissa delar,

märkena i sin helhet lätt kunna förvexlas; dock att registrering ej må

vägras, om likheten beror af sådana beteckningar, som afses i 7 §, eller

om begge märkena gälla olika varuslag.

7 §•

Innehåller varumärke, som blifvit för någons räkning registreradt,

siffror, bokstäfver eller ord, som enligt 4 § icke kunna ensamma för sig

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

såsom varumärke registreras, eller består det endast eller till en del af

sådant tecken eller märke, som allmänneligen nyttjas i viss näring, utgör

registrering ej hinder för annan att använda samma beteckningar såsom

varumärke eller del åt varumärke.

16 §.

Konungen eger efter aftal med främmande stat och under föiutsättning

af ömsesidighet förordna, att skydd för varumärke enligt denna

lag må tillkomma äfven den, hvilken utom riket drifver sådan näring, som

omförmäles i 1 §; skolande i sådant fall gälla samma lags föreskrifter med

iakttagande af följande särskilda regler i afseende på varumärke, som registrcras*
1)

ansökan om registrering skall åtföljas af bevis, att sökanden uppfvlt

de vilkor, som i den främmande staten fordras för att bereda skydd

åt varumärket;

2) den, för hvilken registreringen blir gällande, skall hafva ett här

i riket bosatt ombud, som eger att härstädes å hans vägnar svara i alla

saker, hvilka angå varumärket; och åligger det honom förty att, då ansökan

göres, samt sedermera vid ombyten af ombud uppgifva ombudets

namn och vistelseort, vid äfventyr att, i händelse föreskriften derom skulle

finnas icke vara iakttagen, domaren må på anmälan i förekommande fall

med laga verkan utse sådant ombud;

3) varumärket skyddas icke i vidsträcktare mån eller för längre tid

än i den främmande staten.

Med afseende på varumärke, registreradt i stat, som för svenska

varumärken gör motsvarande medgifvande, eger Konungen dessutom meddela

följande bestämmelser:

4) varumärket må, derest det icke strider mot sedlighet eller god

ordning, registreras i den form, hvari det är gällande i den främmande

sta.ten; _

5) har någon här i riket sökt registrering af ett varumärke före utgången

af viss tid, som kan bestämmas antingen till högst fyra månader

från det han i den främmande staten till registrering anmälde samma

varumärke eller till högst tre månader från det vederbörande myndighet

der kungjorde, att sådan registrering beviljats, då må den här i riket

gjorda ansökning i förhållande till andra ansökningar betraktas så, som

vore den gjord samtidigt med anmälningen i den främmande staten;

6) vägras registrering på grundcaf 4 § 5 mom. och styrker sökanden

efter stämning å den, som innehar rättigheten att begagna det förut an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

mälda eller registrerade märket, att detta märke ursprungligen är ett af sökanden

brukadt. märke, som annan tillegnat sig, rnå domstolen förklara

sökanden berättigad att erhålla registrering med uteslutande rätt till märkets

begagnande för det slag af varor, för hvilket han brukade märket vid

den tid, då det ömsesidiga skyddet inträdde. Talan härom må ej väckas

senare än sex månader från nämda tid;

7) varumärke, som i den främmande staten blifvit innan det ömsesidiga

skyddet inträdde behörigen registreradt och som endast eller hufvudsakligen

består af siffror, bokstäfver eller ord, som enligt 4 § icke kunna

ensamma för sig såsom varumärke registreras, skall, när det skyddas i den

främmande staten, här i riket, efter registrering, njuta det särskilda skydd,

att andra ej må använda samma siffror, bokstäfver eller ord såsom varumärke

för samma slags varor, med mindre de begagnat dem innan det

ömsesidiga skyddet inträdde. Ej ma dock sådana varumärkens registrering,

ined undantag för jernstämplar och skeppningsmärkcn å trävaror, medföra,

hinder för någon att såsom varumärke begagna begynnelsebokstäfverna till

sitt namn eller sin firma.

Denna lag skall träda i kraft den 1 oktober 1897.

Brukar näringsidkare vid lagens utfärdande lofligen särskildt märke,

som endast eller hufvudsakligen består af ord, hvilka ej utmärka sig genom

egendomlig form, men kunna anses såsom en särskildt uppfunnen

benämning å vissa varuslag, hvarför märket brukas, och har han inom tre

månader från det lagen trädt i kraft sökt registrering af märket på sätt i

3 § sägs, kan annan icke genom tidigare registrering vinna rätt till samma

märke eller märke, som är så likt detta, att det'' lätt kan dermed förvexlas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

23

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 20 november 1896

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr jninistern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt,

YON KrUSENSTIERNA.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anförde i underdånighet

:

Lagen om skydd för varumärken den 5 juni 1884 förbjuder inregistrering

af varumärke, hvilket består endast af siffror, bokstäfver eller

ord, som icke utmärka sig genom så egendomlig form, att märket kan

såsom figurmärke anses. Det är sålunda icke tillåtet att såsom varumärken

registrera s. k. fantasiord, d. v. s. benämningar, som uppfinnaren eller

tillverkaren af en vara väljer för att dermed skilja sin produkt från andras.

Användningen af dylika fantasiord har emellertid blifvit ganska allmän

äfven här i riket, och icke sällan lära i särskilda fall försök hafva blifvit

gjorda att få desamma skyddade såsom varumärken. 1 sjelfva verket

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 11.

torde också giltig anledning saknas att vägra, varumärkes skydd för ett

sådant ord, hvilket otvifvelaktigt synnerligen väl egnar sig för det ändamål,

som med varumärkens användande åsyftas, eller att i den allmänna

handeln skilja den ene näringsidkarens varor från den andres.

Ett särskildt skäl för vidtagande af en sådan lagändring, att vissa

ordmärken må, oberoende af sin yttre form, kunna inregistreras och derigenom

vinna skydd, synes äfven kunna hemtas från de internationella

förhållandena. Inom nästan alla i industriel! afseende mera betydande

länder — sedan 1894 också inom Tyskland — är registrering af åtminstone

vissa ordmärken tillåten och åtföljd af skydd. Enligt gällande svensklag

åter kan väl, på grund af särskildt förordnande, ett i utlandet registreradt

ordmärke äfven här registreras, men denna registrering medför

icke något lagligen verksamt skydd och saknar således praktisk betydelse.

Det torde icke böra ifrågasättas att, utan ändring af de för svenska,

märken gällande bestämmelser, söka genom beredande af möjlighet, att

medgifva skydd för utländska ordmärken afhjelpa nämnda förhållande, som

uppenbarligen är egnadt att, försvåra afslutandet af internationella överenskommelser

om varumärkes skydd. En sådan anordning skulle nemligen

innebära, att utländske näringsidkare kunde komma i åtnjutande af en

förmån, hvaraf inländske vore i saknad, och att de förre möjligen till och

med erhölle tillfälle att, genom registrering helt, och hållet tillegna sig de

af de senare först brukade och i marknaden införda ordmärkena.

För möjliggörande af vissa ordmärkens registrering erfordras ändring

i 4 och 7 §§ af varumärkeslagen. Härvid torde böra iakttagas, att endast,

sådana ordmärken kunna genom registrering vinna skydd, som utgöra godtyckligt

valda och således i viss mening uppfunna varubenämningar, icke

deremot, sådana, som afse att angifva vissa egenskaper hos varan. Med

dylikt innehåll komma de ifrågasatta bestämmelserna att nära öfverensstämma

med den nya tyska lagen, hvilken från registrering utesluter ordmärken,

som allenast innehålla uppgifter om sätt, tid och ort för varans

framställande, om varans ändamål eller om dess pris-, mängd- eller vigtförhållanden.

Med hänsyn till den lifliga varusamfärdseln mellan Sverige

och Tyskland måste en sådan öfverensstämmelse anses innebära beaktansvärda

fördelar, och detta så mycket mera, som den nya tyska varumärkeslagen

torde medföra behof af en ny öfverenskommelse angående ömsesidigt

skydd för varumärken.

Af nära till hands liggande skäl synes skyddet för ordmärken böra,

begränsas till vissa i registreringsansökningen uppgifna varuslag. Det kan

icke. finnas tillräcklig anledning, att tillverkaren af en vara skulle få för

samfärdselns hela område monopolisera den af honom valda varubenämningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

25

Då genom berörda lagändring möjlighet skulle beredas att vinna

skydd för varumärken, hvilka för närvarande icke kunna inregistreras,

förefinnes tydligen med afseende på äldre sådana märken behof af öfvergångsbestämmelser

hufvudsakligen svarande mot de i 15 § af varumärkeslagen

innefattade, som ordnade förhållandet, när varumärkesregistrering i

Sverige först lagstadgades. Medan nämnda lagrum under vissa förutsättningar

åt den, som vid tiden för lagens trädande i kraft brukar märke,

tillerkänner företrädesrätt framför annan, som efter samma tid före honom

söker registrering af märket, torde emellertid afseende nu böra fästas vid

tiden för den ifrågasatta lagens utfärdande. Det vore nemligen eljest att

befara, att obehöriga personer — med begagnande af den i gällande lag

medgifna möjligheten att inregistrera varumärken, som jemte ord innehålla

andra beståndsdelar — skulle under mellantiden kunna förvärfva

varumärkesrätt, som efter lagens trädande i kraft lade hinder i vägen

för registrering af ifrågavarande varubenämningar.

Såsom i det föregående förutsatts, kommer efter lagändringens genomförande

ett förut registreradt varumärke, som jemte annat innehåller

en sådan varubenämning, som enligt den nya lagen kan registreras, att

vara skyddad jemväl i afseende på denna beståndsdel. Att emellertid icke

härigenom kan ske rubbning i en senare, enligt nu gällande lag meddelad

registrering, ligger i sakens natur och synes icke behöfva uttryckligen

föreskrifvas.

Äfven i vissa andra rigtningar synes någon ändring i varumärkeslagens

bestämmelser vara önsklig.

Nu gällande föreskrift (IG § 5)) om beräkning af den tid, hvarinom

en i utlandet gjord registreringsansökan skall inom Sverige upprepas för

att erhålla prioritet framför andra emellertid inkomna ansökningar, förorsakar

svårigheter i förhållande till stater, som beträffande varumärkesregistreringen

tillämpa det s. k. förpröfningssystemet. Då, såsom nu är

händelsen, nämnda prioritetsfri st räknas från anmälningen i den främmande

staten, kan det, i följd af den med förpröfningen förenade tidsutdrägt,

inträffa, att tiden för ansökans inlemnande här i riket redan är

förliden, innan ännu registreringen blifvit i den främmande staten beviljad.

Härigenom föranledes en varumärkesegare att till prioritetsrättens bevarande

inlemna sin ansökan här i riket utan att afvakta registreringsfrågans

afgörande i den främmande staten. Men detta medför, i händelse sedermera

registrering i den främmande staten vägras, onyttiga kostnader, en

olägenhet, som uppenbarligen i motsvarande fall drabbar svenska näringsidkare,

som vilja efter registrering här i riket bevara prioritetsrätt i den

främmmande staten. Det bör derför vara möjligt att, under förutsättning

Bih. till Piksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

af ömsesidighet, för registrering här i riket medgifva en prioritetsfrist,

som räknas från den tid, då i den främmande staten officielt kungjorts,

att registrering derstädes beviljats. Härigenom vinnes otvifvelaktigt den

fördelen, att verksamt skydd i utlandet för svenska varumärken lättare

kan beredas.

För ernående af samma vigtiga ändamål i afseende å äldre svenska

märken, som bestå allenast af siffror, bokstäfver eller ord utan egendomlig

form, och särskildt i afseende å så beskaffade jernstämplar och skeppningsmärken

för trävaror, torde äfven förutsättas möjlighet att i motsvarande

fall medgifva skydd för utländska varumärken. Én sådan möjlighet finnes

emellertid enligt gällande lag (16 § 7)) endast hvad angår förhållandet

till stat, hvars varumärkeslagstiftning öfverensstämmer med den svenska.

Den häri liggande särskilda inskränkningen synes derför böra uppgifvas

och endast det allmänna vilkoret bibehållas, att främmande stat gör motsvarande

medgifvande.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i öfverensstämmelse

med de af honom uttalade åsigter upprättadt förslag till lag

angående ändring i vissa delar af lagen om skydd för varumärken den 5

juli 1884, af den lydelse bil. A vid detta protokoll utvisar, hemstälde han

i underdånighet, att högsta domstolens utlåtande öfver förslaget måtte, för

det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet

inhemtas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Makt Konungen i nåder lemna

bifall.

Ex protocollo:

Aug. von Hartmansdorff.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

27

Bilaga A.

Förslag

till

Lag angående ändring i vissa delar af lagen om skydd för varumärken

den 5 juli 1884.

Härigenom förordnas, att 4, 7 och 16 §§ i lagen om skydd för

varumärken den 5 juli 1884 skola erhålla följande ändrade lydelse:

4 §•

Varumärke må ej registreras:

1) om det uteslutande består af siffror eller bokstafver, som icke

utmärka sig genom så egendomlig form, att märket kan såsom figurmärke

anses, eller af ord, som ej utmärka sig genom sådan egendomlig form och

ej heller kunna anses såsom en för vissa, i ansökningen enligt 3 § uppgifna

varuslag särskildt uppfunnen benämning, hvilken ej afser att angifva

varans ursprung, beskaffenhet, bestämmelse, myckenhet eller pris;

2) om deri obehörigen intagits annat namn eller annan firma än sökandens

eller namnet på annans fasta egendom;

3) om det innehåller offentliga vapen eller stämplar;

4) om det innehåller framställningar, som kunna väcka förargelse;

5) om det är helt och hållet likt varumärke, som redan är för annans

räkning inregistreradt eller behörigen anmäldt till registrering eller

med dylikt märke företer sådan likhet, att, oaktadt skiljaktigheter i vissa

delar, märkena i sin helhet lätt kunna förvexlas; dock att registrering ej

må vägras, om likheten beror af sådana beteckningar, som afses i 7 §,

eller om begge märkena gälla olika varuslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 17.

7 §■

Innehåller varumärke, som blifvit för någons räkning inregistreradt,

siffror, bokstäfver eller ord, som enligt 4 § icke kunna ensamma för sig

såsom varumärke registreras, eller består det endast eller till en del af

sådant tecken eller märke, som allmänneligen nyttjas i viss näring, utgör

registreringen ej hinder för annan att använda samma beteckningar såsom

varumärke eller del af varumärke.

16 §.

Konungen eger efter aftal med främmande stat och under förutsättning

af ömsesidighet förordna, att skydd för varumärke enligt denna

lag må tillkomma äfven den, hvilken utom riket drifver sådan näring, som

omförmäles il §; skolande .i sådant fall gälla samma lags föreskrifter

med iakttagande af följande särskilda regler i afseende på varumärke, som

registreras:

1) ansökan om registrering skall åtföljas af bevis, att sökanden uppfylt

de vilkor, som i den främmande staten fordras för att bereda skydd

åt varumärket;

2) den, för hvilken registreringen blir gällande, skall hafva ett här

i riket bosatt ombud, som eger att härstädes å hans vägnar svara i alla

saker, hvilka angå varumärket; och åligger det honom förty att, då ansökan

göres, samt sedermera vid ombyten af ombud uppgifva ombudets

namn och vistelseort, vid äfventyr att, i händelse föreskriften derom skulle

finnas icke vara iakttagen, domaren må på anmälan i förekommande fall

med laga verkan utse sådant ombud;

3) varumärket skyddas icke i vidsträcktare mån eller för längre tid

än i den främmande staten.

Med afseende på varumärke, registreradt i stat, som för svenska

varumärken gör motsvarande medgifvande, eger Konungen dessutom meddela

följande bestämmelser:

4) varumärket må, derest det icke strider mot sedlighet eller god

ordning, registreras i den form, hvari det är gällande i den främmande

staten;

5) har någon här i riket sökt registrering af ett varumärke före utgången

af viss tid, som kan bestämmas antingen till högst fyra månader

från det han i den främmande staten till registrering anmälde samma

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

varumärke eller till högst tre månader från det vederbörande myndighet

der kungjorde, att sådan registrering beviljats, då må den här i riket

gjorda ansökningen i förhållande till andra ansökningar betraktas så, som

vore den gjord samtidigt med anmälningen i den främmande staten;

6) vägras registrering på grund af 4 § 5 mom., och styrker sökanden

efter stämning å den, som innehar rättigheten att begagna det förut

anmälda eller registrerade märket, att detta märke ursprungligen är ett af

sökanden brukadt märke, som annan tillegnat sig, må domstolen förklara

sökanden berättigad att erhålla registrering med uteslutande rätt till märkets

begagnande för det slag af varor, för hvilket han brukade märket vid

den tid då det ömsesidiga skyddet inträdde. Talan härom må ej väckas

senare, än sex månader från nämnda tid;

7) varumärke, som i den främmande staten blifvit innan det ömsesidiga

skyddet inträdde behörigen registreradt och som endast eller hufvudsakligen

består af siffror, bokstäfver eller ord, som enligt 4 § icke kunna

ensamma för sig såsom varumärke registreras, skall, när det skyddas i den

främmande staten, här i riket njuta det särskilda skydd, att andra ej må

använda samma siffror, bokstäfver eller ord såsom varumärke, för samma

slags varor, med mindre de begagnat dem innan det ömsesidiga skyddet

inträdde. Ej må dock sådan registrering, med undantag för jernstämplar

och skeppningsmärken å trävaror, medföra hinder för någon att såsom varumärke

begagna begynnelsebokstäfverna till sitt namn eller sin firma.

Denna lag skall träda i kraft den 1 oktober 1897.

Brukar näringsidkare vid lagens utfärdande lofligen särskildt märke,

som endast eller hufvudsakligen består af ord, hvilka ej utmärka sig genom

egendomlig form, men kunna anses som en särskild uppfunnen benämning

å vissa varuslag, hvarför märket brukas, och har han inom tre månader

från det lagen trädt i kraft sökt registrering af märket på sätt i 3 § sägs,

kan annan icke genom tidigare registrering vinna rätt till samma märke

eller märke, som är så likt detta, att det lätt kan dermed förvexlas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts

högsta domstol fredagen den 4 december 1896.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden IJernmarck,

Abergsson,

Herslow,

Hammarskjöld,

Carlson,

Claéson,

WlJKANDER.

1.

T. f. byråchefen för lagärenden, revisionssekreteraren Hammarskjöld

fortsatte och afslutade föredragningen af det till högsta domstolen för afgifvande

af utlåtande öfverlemnade i protokollet för den 3 innevarande

december omförmälda förslag till lag angående ändring i vissa delar af

lagen om skydd för varumärken den 5 juli 1884; varande förslaget under

bilaga A fogadt vid detta protokoll.

Emot förslaget framstäldes inom högsta domstolen följande anmärkningar,

nemligen vid

4 §•

Justitieråden Hernmarck, Herslow, Hammarskjöld, Carlson, Claeson

och Wijkander erinrade, att, då enligt den föreslagna lydelsen af 4 § re
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o IT.

gistrering, under viss förutsättning, vore medgifven för varumärke, som

uteslutande bestode af ord, utan att dock dessa utmärkte sig genom sådan

form, att märket vore att anse såsom figurmärke, men den i 3 § för närvarande

befintliga bestämmelsen, att vid ansökan om registrering skola

vara fogade afbildningar af märket äfvensom till märkets tryckning tjenliga

stampar (clichéer), syntes sakna tillämplighet å dylikt, till figurmärke

icke hänförligt varumärke, sistberörda § borde, för den händelse ändringen

i 4 § godkändes, erhålla en derefter lämpad affattning.

Justitierådet Carlson tilläde, att, då jemväl 4 § 5 mom. vore affattadt

så, som om lagen gälde endast figurmärken, äfven detta lagrum

borde omredigeras. o

Justitierådet Åborg sson yttrade: Då med ifrågavarande förslag till

ändring af varumärkeslagen af ses, bland annat, att medgifva hittills icke

tillåten registrering af varumärke, bestående endast af ord, i det fall att

ordet eller orden, utan att vara återgifna i en viss egendomlig form, afseende

att gifva märket utseende af figurmärke, kunna anses såsom en för

vissa i ansökningen uppgifna varuslag särskild! uppfunnen benämning, men

i detta fall icke synes lämpligt att af sökanden fordra sådan afbildning af

varumärket eller clichéer för dess tryckning, som omförmälas i 3 § varumärkeslagen,

hemställer jag, att i sistnämnda § efter orden: »registreringen

och dess kungörande» tillägges ett nytt stycke af följande innehåll:

Består märket endast af ord, erfordras icke att vid ansökningen fogas

afbildning deraf eller stampar för dess tryckning, i annat fall än att

ordet är afsedt att igenom viss egendomlig form tjena såsom figurmärke.

Justitierådet Abergsson anförde vidare: Redaktionen af momentet 1

i 4 § synes genom sina många negativer mindre lättfattlig, och hemställer

jag, att åt detta moment gifves följande lydelse:

Varumärke må ej registreras: 1) om det uteslutande består af siffror,

bokstäfver eller ord, som icke utmärka sig genom så egendomlig form, att

märket kan såsom figurmärke anses; dock att hinder icke möter för registrering

af varumärke, bestående af ord, hvilka utan att gifva märket utseende

af figurmärke, kunna anses såsom en för vissa i ansökningen uppgifna

varuslag särskild! uppfunnen benämning, som ej afser att angifva

varans ursprung, bestämmelse, myckenhet eller pris.

16 § 5 mom.

Justitierådet Åbergsson yttrade: Ifrågavarande moment synes tarfva

eu förbättrad redaktion, i hvilket afseende jag föreslår, att momentet måtte

erhålla följande lydelse:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

Har någon, för vinnande af registrering här i riket af ett i främmande

stat till registrering anmåldt varumärke, derom gjort ansökning

inom viss af Konungen bestämd tid, då må ansökningen i förhållande till

andra ansökningar betraktas så, som vore den gjord samtidigt med anmälningen

i den främmande staten; kunnande nämnda tid bestämmas antingen

till högst fyra manader från det sökanden i den främmande staten

till registrering anmälde varumärket eller till högst tre månader från det

vederbörande myndighet der kungjorde, att registreringen beviljats.

16 § 7 mom.

Justitieråden Hernmarck, Aberg sson, Herslow, Hammarskjöld, Carlson

och Claeson förenade sig om följande af justitierådet Abergsson afgifna

yttrande:

Det torde vara meningen, att varumärke, hvarom i detta moment

förmäles, icke skall allenast på grund af registreringen i den främmande

staten njuta det särskilda skydd, som i momentet afses, utan att dertill

erfordras äfven registrering här i riket, ehuru denna mening icke tinnes i

förslaget uttryckt. Likaledes synes det uppenbart, att det icke bör stå

vederbörande i all framtid öppet att när som helst här i riket vinna registrering

med sådan verkan, som i momentet afses, utan torde i förslaget

hafva bort inflyta ett stadgande derom, att Konungen eger bestämma, inom

hvilken tid ansökan om registrering bör här i riket göras för vinnande af

omförmälda skydd. Min anmärkning i dessa afseenden vinner stöd icke

blott af hittills gällande lydelse af momentet, utan äfven af det i sista

punkten af det till granskning föreliggande förslaget begagnade uttrycket:

»sådan registrering», hvilket uttryck torde syfta på en tänkt, ehuru i momentet

förut icke omtalad registrering här i riket.

I följd häraf hemställer jag, att detta moment måtte omredigeras

till öfverensstämmelse med hvad jag nu yttrat.

Slutligen anförde justitierådet Herslow: Då ett af de väsentligaste

ändamålen med ifrågavarande lagförslag synes vara att förskaffa Konungen

möjlighet att genom afslutande af internationella överenskommelser bereda

utländska varumärken ett fullt verksamt skydd jemväl här i riket, torde

det vara skäl att tillse, huru pass kraftigt det skydd är, som svenska varumärkeslagen

äfven med de ändringar, som genom detta lagförslag blifvit

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

ifrågasatta, förlänar åt varumärken i allmänhet under förutsättning att de

blifvit behörigen registrerade. Beskaffenheten af detta skydd framgår af

nämnda lags 12 §, som angifver påföljden för öfverträdelse af förbudet

mot begagnande af annans registrerade märke. Enligt detta lagrum medför

sådan öfverträdelse hvarken ansvar eller ersättningsskyldighet, med

mindre det styrkes, att öfverträdaren egt vetskap om registreringen. Den

omständighet, att registreringen varit kungjord i allmänna tidningarne,

grundlägger icke, såsom förhållandet är med kungörandet af hvad som intagits

i handelsregistret samt de nyligen påbjudna aktiebolags- och föieningsregistren,

någon laglig presumtion derom, att registreringen verkligen

kommit till deras kunskap, hvilkas intresse deraf beröres. Det föiefaller

dock icke såsom en öfverdrifven stränghet, om den näringsidkare,

som ville utsända sina varor under visst märke, vore pligtig att på förhand

göra sig underrättad, huruvida samma märke redan vore för annans

räkning registreradt, så mycket mindre som, jemte det att hvaije legistrering

kungöres i allmänna tidningarne, en särskild registreringstidning

tillika utgifves genom det allmännas försorg. Pligten att närmare taga

reda på förhållandet kunde åtminstone med allt skäl anses åligga den, som,

oaktadt han vet, att ett visst märke redan är af en annan med honom

konkurrerande näringsidkare begagnadt, likväl vill välja just detta. Också

är enligt 14 § i tyska varumärkeslagen den 12 maj 1894 en hvar, som

obehörigen begagnar en annans skyddade varumärke, skyldig att ersätta

skadan, vare sig rättskränkningen blifvit begången med vett och vilja eller

af grof vårdslöshet; men ansvar eger rum blott i det förra fallet.

Mer än en gång har det visat sig, att i mål angående obehörigt

begagnande af annans registrerade varumärke domstolarne funnit sig förhindrade

att utan direkt bevisning derom, att den för dylik rättskränkning

tilltalade egt vetskap om registreringen, anse ett sådant förhållande lagligen

konstateradt. I följd häraf och da omedelbar bevisning om vetskapen

är nästan omöjlig att åstadkomma, så framt icke skyddslättens

innehafvare iakttagit det försigtighetsmått, att han om registreringen på

förhand bevisligen underrättat just den, som sedermera gjort intrång i

rätten, kan det lätteligen inträffa, att det åsyftade skyddet blifver så godt

som alldeles illusoriskt. Till förebyggande af en sådan eventualitet och

särskildt på det att icke, i händelse öfverenskommelse om ömsesidigt

varumärkesskydd framdeles ingås med främmande makt, denna, må få anledning

att känna sig besviken i sin förmodan att hafva här i riket förvärfvat

åt sina undersåtar ett lika verksamt skydd, som i det främmande

landet medgifvits åt svenska medborgare, synes det mig vara önskvärdt,

att, derest det icke skulle anses lämpligt, att bestämmelserna i 12 § i vår

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. U Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

nu gällande varumärkeslag förändrades till öfverensstämmelse med det anförda

stadgandet i tyska lagen, sagda bestämmelser erhölle en sådan, något

ändrad affattning, att deraf tydligen framginge, att domaren egde att efter

omständigheterna i hvarje mål fritt bedöma, huruvida den, som tilltalas

för sådan förbrytelse, hvarom i sagda § förmäles, kan antagas hafva egt

vetskap om registreringen.

I detta yttrande instämde justitierådet, Abergsson.

Ex protocollo:

Aug. von Hartmansdorff.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 17.

35

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott,

lördagen den 9 januari 1897

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Wikblad,

Gill jam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt,

von Krusenstjehna,

Justitieråden: Claéson,

Petersson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anmälde

chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt i underdånighet:

Högsta domstolens utlåtande öfver det genom nådigt beslut den 20

sistlidne november till högsta domstolen för afgifvande af yttrande öfverlemnade,

vid statsrådsprotokollet för nämnda dag fogade förslag till lag

angående ändring i vissa delar af lagen om skydd för varumärken den 5

juli 1884.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen:

I 3 § af gällande lag om skydd för varumärken föreskrifves, bland

annat, att med ansökan om varumärkes registrering skola följa tre afbild
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

ningar af märket samt två till märkets tryckning tjenliga stampar (clichéer).

Denna föreskrift skulle, om 4 § erhölle den föreslagna lydelsen, få tilllämpning

jemväl i afseende på vissa varumärken, som uteslutande bestode

af ord, utan att dessa utmärkte sig genom så egendomlig form, att märkena

kunde anses som figurmärken. En sådan tillämpning har af högsta domstolen

^ ansetts icke böra ega rum och förty hemställan skett om ändring

af anförda, i 3 § innefattade föreskrift.

Obestridligt synes. också vara, att med afseende på ordmärken, som

registreras och skyddas oberoende af sin yttre form, föreskriften om inlemnande

af af bildningar och clichéer i och för sig är mindre behöflig.

Införandet i 3 § af en sådan undantagsbestämmelse, som inom högsta domstolen

förordats, torde dock ej vara erforderligt eller lämpligt. Redan

enligt gällande lag är under vissa förutsättningar registrering medgifven

af märken, som icke utmärka sig genom egendomlig form, och några

praktiska olägenheter deraf, att äfven i fråga om dylika märken den allmänna

föreskriften om inlemnande af afbildningar och clichéer eger tilllämpning,

hafva icke veterligen uppstått, liksom det ej heller ifrågasatts,

att med afseende på desamma stadga undantag från nämnda föreskrift. För

öfrigt kommer det antagligen i de flesta fall att inträffa, att sådant ordmärke,

som enligt förslaget kan registreras, brukas i viss mer eller mindre

egendomlig form, för hvilken särskildt skydd önskas. Vidare är det, icke

minst af hänsyn till de internationella förhållandena, af vigt, att, till beredande

af öfverskådlighet i varumärkesregistret och dertill hörande handlingar,

de väsentliga formella fordringarna å en registreringsansökan äro i

alla förekommande fall desamma. Man finner äfven, att, såsom jag i detta

sammanhang torde få erinra, den nya tyska varumärkeslagen, som infört

skydd för ordmärken i nära öfverensstämmelse med hvad förevarande förslag

innehåller, icke för dylika märken gör något undantag från den allmänna

regeln om bifogande vid registreringsansökan af afbildning af

märket.

Emellertid torde den omständigheten, att enligt förslaget under vissa

förutsättningar ett märke kan åtnjuta dubbelt skydd, nemligen dels såsom

figurmärke och dels, oberoende af den yttre formen, såsom ordmärke,

böra föranleda tillägg till gällande föreskrifter om registreringsansökans

innehåll i den rigtning, att i förekommande fall sökanden skall uppgifva,

huruvida han vill hafva märket betraktadt såsom figurmärke, såsom ordmärke

eller såsom bådadera. Genom ett sådant tillägg skulle äfven aflägsnas

hvarje anledning till det missförstånd, att ordmärke genom registrering

vinner skydd allenast i den form, som de med registreringsansökningen

följande afbildningarne utvisa och de jemväl bifogade clichéerna

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

37

äro egnade att i tryck återgifva. Då ifrågavarande nya bestämmelse synes

hafva sin rätta plats i kungörelsen angående beskaffenheten af de handlingar,

som i ärenden rörande registrering af varumärken inlemnas, lärer

dock något förslag i ämnet icke nu böra för Eders Kongl. .Maj:t framläggas.

Med anledning af anmärkningar, som inom högsta domstolen framstälts,

torde 4 § 1 mom. och 16 § 7 mom. böra till vinnande af större

tydlighet omredigeras.

Deremot synes icke någon ändring föranledas af den vid 16 § 5

mom. af en ledamot gjorda redaktionella anmärkning. Densamma torde

hufvudsakligen afse förtydligande deraf, att det är Konungen, som bestämmer

tiden, hvarinom en i utlandet gjord registreringsansökan skall

för prioritetsrättens bevarande här i riket förnyas. Detta framgår emellertid

enligt min uppfattning med tillräcklig klarhet redan af sammanhanget i

den föreslagna paragrafen.

Högsta domstolens flesta ledamöter hafva vid 16 § 7 inom. i sak

hemstält om sådant tillägg, att, liksom enligt nu gällande lydelse, registrering

med den i momentet omförmälda verkan endast kunde sökas inom

viss af Konungen bestämd tid. Genom det sålunda ifrågasatta tillägget

skulle emellertid svårigheter i internationell hänseende lätt uppkomma.

En registreringsansökan, som efter den bestämda tidens utgång gjordes,

skulle väl enligt 16 § 4 mom. föranleda registrering, men denna registrering

skulle ej i strid emot 4 § 5 mom. och 7 § medföra något skydd, ett missförhållande,

som, enligt hvad jag vid ärendets föredragning den 20 sistlidne

november fått inför Eders Kongl- Maj:t framhålla, är egnadt att försvåra

afslutandet af internationella överenskommelser om varumärkesskydd,

och hvilket- det varit åsyftadt att genom den föreslagna lagen afhjelpa.

Det behöfver för öfrigt helt säkert icke befaras, att utländska varumärken

af den beskaffenhet, som i förvarande mom. afses, i någon större utsträckning

komma att här i riket registreras.

Hvad slutligen angår den af tvenne ledamöter i högsta domstolen

väckta frågan om viss ändring i varumärkeslagens 12 §. torde denna fråga

icke stå i det sammanhang med förevarande lagförslag, att densamma bör

nu göras till föremål för pröfning.

Sedan fördraganden härefter uppläst det i öfverensstämmelse med

de af honom yttrade åsigter ändrade lagförslaget, hemstälde han i underdånighet,

att detsamma måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, för Riksdagen

till antagande framläggas.

Justitierådet Claeson åberopade hvad han vid förslagets granskning

i högsta domstolen yttrat i de delar, deri det nu framlagda förslaget afveke

från de af honom uttalade åsigter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

Statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkte bifall till föredragande departementschefens

hemställan;

Och täcktes, med bifall till denna hemställan, Hans

Maj:t Konungen i nåder förordna, att till Riksdagen

skulle aflätas nådig proposition i ämnet, af den lydelse

bilagan F vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Aug. von Hartmansdorjf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1897:2 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar af lagen om skydd för varumärken den 5 juli 1884. s. 1 i texten