Sök i Ratio Lex

Med förslag till checklag, till lag angående ändrad lydelse af 12 § utsökningslagen och till lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen om nya utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10 augusti 1877

1897-02-05 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:31, Med förslag till checklag, till lag angående ändrad lydelse af 12 § utsökningslagen och till lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen om nya utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10 augusti 1877

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

1

N:o 31.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

checklag, till lag angående ändrad lydelse af 12 § utsökningslagen

och till lag angående ändrad lydelse af 10 §

4 mom. i förordningen om nya utsökningslagens införande

och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10

augusti 1877; gifven Stockholms slott den 5 februari

1897.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

l:o checklag;

2:o lag angående ändrad lydelse af 12 § utsökningelagen; och

3:o lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen

om nya utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas

skall den 10 augusti 1877.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstedt.

\

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Förslag

till

Checklag.

1 §•

Check skall innehålla:

uttrycklig, i sjelfva texten införd benämning af check;

det penniDgebelopp, som skall betalas;

till hvem betalningen skall ske;

dens namn. som skall infria checken (trassat);

den ort, hvarest betalningen skall ske;

dens underskrift, som utställer checken, och dagen för dess

utställande.

Check må ej utställas till betalning å annan tid än vid uppvisandet

(»vid anfordran», »vid sigt» eller dylikt). År ej tid för betalningen

angifven, anses den betalbar vid uppvisandet.

Såsom betalningsort gälle, der ej annat angifvits, den vid

trassatens namn utsatta ort.

År den summa, som skall betalas, flere gånger utsatt, men till

olika belopp, gälle det, som minst är.

Utfästes i check ränta, vare det ogilt.

2 §•

Check må kunna lyda på betalning till innehafvaren. Lyder check

på betalning till viss man eller innehafvaren, vare, utom i det afseende,

hvarom i 10 § sägs, så ansedt, som vore den utstäld till innehafvaren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

3

3 §•

t

Med de afvikelse]:, sou: af bestämmelserna i denna lag föranledas,

skall hvad i vexellagen den 7 maj 1880 finnes stadgadt

om öfverlåtelse af vexel (indossament),

om utställares och öfverlåtares ansvarighet,

om vexels betalning,

om återgångstalan för bristande betalning,

om betalningsskyldighet för duplett af vexel samt

om vexels preskription

ega motsvarande tillämpning å check.

* §■

öfverlåtelse åt check må ej tecknas å afskrift (kopia) af checken.

5 §•

Utan hinder deraf, att check är utstäld till innehafvaren, må den

genom öfverlåtelse göras betalbar till viss man.

6 §.

Å check, som, genom öfverlåtelse eller annorledes, öfvergått till

trassaten, må denne ej grunda återgångstalan, utan så är att, der trassaten

drifver rörelse vid kontor å skilda orter, checken öfvergått till ett

annat af dessa kontor än det, hvarå den är dragen.

Check, som öfvergått till trassaten, må ej vidare utgifvas.

7 §•

Åro mellan tvenne jemnlöpande tvärstreck öfver framsidan af en

check anbragta orden »till bank eller bankir» eller andra dermed liktydiga

ord, må betalning ej ske till annan än bank eller bankir; finnes

mellan tvärstrecken viss bank eller bankir utsatt, må betalning ej till

annan än denne utgifvas.

Påteckning, hvarom nu är sagdt, må af enhvar behörig innehaf
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

vare af checken anbringas. Sådan påteckning kan ej med laga verkan

utstrykas, återkallas eller förändras; dock må, der ej viss bank eller

bankir angifvits, tillägg derom göras.

8 §.

Tecknas å check godkännande till betalning (accept), vare det

utan verkan.

9 §•

Vill checkinnehafvare mot utställaren eller öfverlåtare bevara sin

rätt till återgångstalan, uppvise checken till betalning inom tid, som i

10 § sägs. Att checken blifvit uppvisad utan att betalning erhållits,

skall styrkas antingen genom protest, som inom samma tid verkstälts

i enlighet med hvad om protest af vexel gäller, eller ock medelst ett

å checken anbragt, af trassaten eller annan å hans vägnar eller af två

ojäfviga vittnen undertecknadt intyg, som tillika skall angifva dagen

för uppvisandet; skolande, der protest ej verkstälts, tiden för meddelande

af sådan underrättelse, som i 45 § vexellagen sägs, räknas från den

dag, då enligt intyget uppvisandet skedde.

År i fråga om check uppmaning gifven, som i 42 § vexellagen

om vexel sägs, skall om verkan deraf gälla hvad i nämnda lagrum

finnes stadgadt.

10 §.

År check betalbar å samma ort, hvarest den är utstäld, skall,

för bevarande af rätt till återgångstalan, checken, der den lyder på

betalning till viss å den ort bosatt person eller till viss å den ort

bosatt person eller innehafvaren eller till innehafvaren, uppvisas till

betalning sist å tredje dagen från det den utstäldes. Annan inom riket

betalbar check skall uppvisas sist å tionde dagen från det den utstäldes

eller, der för dess befordran i vanlig ordning från den ort, der den

är utstäld, till betalningsorten erfordras längre tid än fem dagar, sist

å femte (lagen efter utgången af den tid. År utställelseort ei utsatt,

anses checken vara utstäld å betalningsorten. Finnes, der check lyder

på betalning till viss person eller till viss person eller innehafvaren,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kpngl. Maj:ts Nåd. Proposition"\N:o 31. 5

vid checktagarens namn viss ort utsatt, anses han vara bosatt å

den ort. <'' !

Infaller tid, då uppvisandet sist bör ske, på söndag eller annan

allmän helgedag, må uppvisandet ske å nästa söckendag. Hvad i 92 §

vexellagen är om vexel stadgadt skall ega motsvarande tillämpning

å check.

Om tid för uppvisandet af utomlands betalbar check gälle hvad

å betalningsorten är föreskrifvet.

11 §•

Den tid, inom hvilken checkinnehafvares återgångsfordran preskriberas,

räknas från den dag, då checken är utstäld.

12 §.

År återgångsfordran preskriberad, eller har den på checken grundade

rätt gått förlorad genom försummelse att företaga någon för dess

bevarande föreskrifven handling, skall hvad i 93 § vexellagen är i

fråga om vexel stadgadt ega tillämpning å check; dock att, i saknad

af utredning om annat förhållande, utställaren anses till fordringsegarens

skada göra vinst, motsvarande checkens belopp, der fordringen

förfaller.

13 §.

Har check förkommit, må den kunna dödaB på sätt om dödande

af förkommen vexel finnes stadgadt.

14 §.

Hvad i 84, 85 och 86" §§ vexellagen är i afseende å vexel stadgadt

om förhållandet till utländsk lag skall ega motsvarande tillämpning

å check; dock vare penningeanvisning giltig såsom check, der

den är affattad i enlighet med de bestämmelser, som å betalningsorten

för check gälla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

15 §.

Hvad om rättegång i vexelmål, så ock om verkställighet af dom

i sådant mål är föreskrifvet skall eg a motsvarande tillämpning i fråga

om mål angående återgångsfordran på grund af check.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1898.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31

7

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse af 12 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 12 § utsökningslagen, sådant detta lagrum

lyder enligt lagen den 14 april 1893, skall erhålla följande ändrade

lydelse:

För fordran, som är till betalning förfallen och grundar sig å

skuldebref eller annat skriftligt fordringsbevis, må man söka gäldenären

hos öfverexekutor i den ort, der gäldenären har sitt bo och hemvist

eller någon tid sig uppehåller. Den ingenstädes eger stadigt hemvist,

sökes der han finnes, eller, om han utrikes är, der han inom riket

senast var boende. År gäldenären utländsk man eller grundas fordran

å löpande förskrifning, må gäldenären sökas hvar han träffas.

Hvad nu är sagdt ege icke tillämpning i fråga om fordran, som

grundar sig å vexel eller check.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1898.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen om nya

utsökningslagens införande och hvad i afseende derå

iakttagas skall den 10 augusti 1877.

Härigenom förordnas, att 10 § 4 mom. i förordningen om nya

utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall

den 10 augusti 1877 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Häfver någon fått invisning å viss man, och får ej betalning af

honom; njute då betalning af den, som invisningen gaf, med ränta till

sex för hundrade, der det ej styrkes, att den, som invisningen fått,

varit vållande, att betalning i rättan tid ej följt.

Om check gälle hvad särskildt är stadgadt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1898.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

9

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 6 november 1896

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i

underdånighet:

att, sedan Kongl. Maj:t den 17 april innevarande år uppdragit

åt bankdirektören Carl Christian Peter Herslow och rådmannen Herman

Billing att utarbeta förslag till lag angående sigtanvisningar eller

s. k. checks, så vidt möjligt öfverensstämmande med de lagförslag

angående samma ämne, som samtidigt kunde blifva uppgjorda af dertill

förordnado norska och danska komiterade, så hade de svenska komiterade,

med underdånig skrifvelse den 30 sistlidne september, öfverlemnat

uppgjorda förslag till lag angående vissa anvisningar och lag

angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen om nya ut
sökningslagens

införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den

Bih. till lliksd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

10 augusti 1877 jemte tillhörande motiv äfvensom de för Norge och

Danmark uppgjorda förslag till lag om checks.

I enlighet med statsrådets tillstyrkan täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att högsta

domstolens utlåtande skulle, för det ändamål § 87

regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet

inhemtas öfver ofvannämuda af de svenska

komiterade uppgjorda lagförslag.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 31.

11

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Majds

högsta domstol tisdagen den 12 januari 1897.

Första rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Hernmarck,

Åbergsson,

Herslow,

Hammarskjöld,

Carlson,

Claéson,

Wl JK ANDER.

Sedan jemlikt högsta domstolens beslut den 3 december 1896

handlingarna rörande de till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlemnade förslag till

l:o) lag angående vissa anvisningar och

2:o) lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen

om nya utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas

skall den 10 augusti 1877

emellan högsta domstolens ofvanbemälde ledamöter cirkulerat, så

företogs nu detta ärende till slutlig behandling; varande ett tryckt

exemplar af förslagen bilagdt detta protokoll.

Under granskningen af ifrågavarande förslag framstäldes inom

högsta domstolen följande anmärkningar vid

förslaget till lag angående vissa anvisningar.

Rubriken.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

Det faller genast i ögonen, hurusom den föreslagna rubriken allenast

på ett mycket ofullständigt sätt angifver föremålet för lagens be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 - Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

stämmelser. Denna brist synes dock lätteligen kunna afhjelpas, i hvilket

hänseende kan erinras derom, att det norska förslaget, som har eu

eljest med det svenska lika lydande rubrik, sökt nå detta mål genom

tilläggande inom parentes af ordet »checks», samt att det danska

törslaget å lagen användt en benämning, som på vårt språk i korthet

lärer kunna återgifvas med ordet »checklag»; och torde vid val mellan

de två sålunda angifna utvägarna den sistnämnda vara att föredraga

framför den förra.

1 §•

Justitierådet Claeson anförde: Derest redan i lagens rubrik ordet

check införes, torde häråt föranledas någon jemkning af uttrycken i

början af denna §.

Då några yttranden öfver detta lagförslag icke infordrats från

myndigheter eller personer, som äro förtrogna med förhållandena inom

den svenska affärsverlden, och sådana yttranden alltså icke föreligga,

saknar jag, för min del, tillförlitlig ledning för mitt omdöme angående

åtskilliga i lagförslaget förekommande, hufvudsakligen praktiska frågor.

Ett bland dessa ämnen är det i denna § införda förbud mot att utställa

check till betalning å annan tid än vid uppvisandet. Om det icke nu

är brukligt hos oss att utfärda bankauvisningar, betalbara först på viss

utsatt dag, torde ej vara något att invända mot sådant förbud för framtiden

i afseende å checkar. Det har emellertid blifvit mig sagdt, att

dylika bankanvisningar på viss tid stundom förekomma i Sverige vid

liqvider och att de affattas antingen så, att betalningsdagen utsättes i

anvisningens text, eller ock så, att anvisningen dagtecknas först för

den dag, då meningen är att penningarna skola vara tillgängliga. I

senare fallet således eu oriktig datering, ty anvisningen är faktiskt utfärdad

en tidigare dag. Förekomma dylika anvisningar för närvarande,

antyder ju detta, att behof af dem gjort sig gällande. I sådant fall

torde det icke vara lämpligt att genom uttryckligt förbud hindra utfärdande

af check med viss betalningstid. Man skall nog då söka kringgå

förbudet derigenom, att checken postdateras, ett förfaringssätt, som

icke bör genom restriktiva lagbestämmelser frammanas. — Dessa mina

betänkligheter mot det föreslagna förbudet har jag ansett mig böra

här uttala.

I 5 § vexellagen är stadgadt, att handling, som icke är affattad

i öfverensstämmelse med 1—4 §§ i samma lag, icke medför vexelrätt

och att å handlingen tecknade förbindelser ej heller ega verkan efter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 13

vexellag. Dylik föreskrift saknas dock i föreliggande lagförslag.

Till förebyggande af tvekan, huru en handling bör bedömas, som i ett

eller annat hänseende afviker från de nu föreslagna bestämmelserna

om hvad en check bör innehålla, hemställer jag, att i denna § införes

ett stadgande, motsvarande 5 § vexellagen.

4 §•

Justitierådet Herslow yttrade: Såsom skäl för det föreslagna för
budet

att å checkkopia teckna öfverlåtelse åberopas i motiven, att check

ej är föremål för accept och att således icke något behof af kopias

användning är för handen. Af detta uttalande synes framgå, att det

skulle vara förslagets mening, att icke heller vexellagens föreskrifter

om duplettexemplar borde ega tillämpning i fråga om check. Något

uttryckligt stadgande i detta afseende återfinnes emellertid icke i förslaget,

under det att åtskilligt af hvad i vexellagen finnes stadgadt

angående duplett af vexel låter hänföra sig under de allmänna hänvisningarne

i förslagets 3 §. ‘Ett förtydligande af förslaget i berörda afseende

vore derför önskvärdt.

o

Justitierådet Abergsson ansåg sig icke kunna, på grund af fjerde

paragrafens bestämmelse om förbud mot öfverlåtelses tecknande å kopia

af check, draga den slutsats, att förslaget afser jemväl förbud mot

checks utfärdande i duplettexemplar (prima, secunda o. s. v.), till följd

hvaraf och då ett uttryckligt förbud i sistnämnda afseende syntes

nödvändigt, justitierådet lika med justitierådet Herslow fann ett förtydligande

af förslaget i detta syfte önskvärdt.

Justitierådet Hernmarclc instämde med justitierådet Abergsson.

7 §•

Justitierådet Ctaeson anförde: För närvarande lärer det engelska

bruket att medelst två parallella streck utmärka, att liqvid för checken

allenast må lemnas till bank eller bankir icke vara tillräckligt

kändt här i landet, så att allmänheten förstår denna inskränkning.

Nödvändigt torde fördenskull vara att förtydliga hvad nämnda beteckning

innebär genom att i denna § införa ett stadgande derom, att mellan

strecken skola vissa ord utsättas, som lättfattligt ange streckens

betydelse, exempelvis orden »till bank eller bankir», der ej viss bank

eller bankir angifves.

Innehåller check giltigt förbehåll derom, att betalning må ske

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

endast till bank eller bankir eller viss sådan, får enligt förslaget trassaten

icke betala i strid emot detta förbehåll. Antagligen åsyftas äfven,

att en checkinnehafvare, till hvilken betalning sålunda icke må erläggas,

ej heller vid uteblifven betalning eger rätt till återgångstalan mot

utställare och öfverlåtare. I annat fall skulle nemligen det med förbehållet

afsedda ändamål förfelas. För att icke olika meningar härom

må uppstå, torde det likväl vara erforderligt, att i lagförslaget uttryckligen

angifves, att rättighet till återgångstalan i nämnda fall icke

eger rum.

Justitierådet Hammarskjöld utlät sig: Lika med justitierådet Claeson

hyser jag betänklighet att låta streckande allena symboliskt beteckna

ett förbud i viss riktning, utan anser önskvärd!, att streckandet

må få den i §:n angifna betydelse, endast om mellan strecken finnas

anbragta förklarande ord. Någon nämnvärd praktisk olägenhet bör ej

häraf kunna uppstå. Sant är väl, att i viss utländsk lagstiftning strecken

äfven utan förklarande ord tillagts en viss betydelse. Checken

torde emellertid vara lämplig att förmedla liqvider företrädesvis mellan

personer å ej allt för långt från hvarandra belägna orter. Det torde

då kunna betviflas, om fördelen af likhet med eu viss utländsk lagstiftning

är nog stor för att fördenskull i denna punkt eftergifva tydlighetens

fordringar och derigenom utsätta den inhemska allmänheten

för farorna af missförstånd med deraf följande olägenheter.

Justitieråden Hernmarck och Hersloio voro ense med justitierådet

Hammarskjöld.

» §•

Justitierådet Carlson ansåg, att åt stadgandet i första punkten

borde gifvas sådan förändrad affattning, att af detsamma med tydlighet

framginge, att protest kan ersättas af intyg af ojäfviga vittnen äfven

i det fall, att hinder för checkens uppvisande möter deraf, att trassaten

icke träffas eller att hans affärslokal eller bostad icke är känd. För

att bereda regressgäldenärer möjlighet att erhålla snar kännedom om,

huruvida checkinnehafvaren iakttagit hvad honom ålegat i fråga om

checkens uppvisande, borde dock för nu angifna fall tillika föreskrifvas,

att checkinnehafvaren har att, vid regressrättens förlust, inom viss kort

tid antingen låta intaga checken med vittnesintyget i vederbörande

notarii publici eller med honom jemnstäld tjenstemans protokoll eller

ock uppvisa densamma för trassaten.

Justitierådet Hammarskjöld yttrade: I de fall, då, såsom förslaget

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31

medgifver, protest ersättes genom ett af två ojäfviga vittnen underteckna»^

intyg, kan det för regressgäldenärerna vara svårt eller omöjligt

att, när notifikation af en eller annan anledning uteblifvit, förskaffa

sig underrättelse derom, huruvida checkinnehafvaren vidtagit de

för regressrättens bevarande nödiga åtgärder. Denna olägenhet synes

kunna på lämpligaste sätt afhjelpas derigenom, att vittnesintygets intagande

i protokoll hos en till protests verkställande behörig person

göres till vilkor för dess giltighet. Härigenom torde, äfven vinnas, att

vittnesintyg mindre ofta användes och dess användande alltså — i öfverensstämmelse

med förslagets i motiven angifna syfte — erhåller karakteren

af en nödfallsutväg. Med den ifrågasatta ändringen kommer förslaget

för öfrigt att närma sig de i Norge och Danmark om vexelprotest

gällande bestämmelserna, hvilka skola vara tillämpliga äfven i

fråga om check.

Justitierådet Abergsson anförde: På två ställen i denna § begagnas

ett uttryck: »upptaga protest», som synes vara hemtadt från

den norska och danska texten, men icke öfverensstämmer med svenskt

lagspråk (se vexellagen, stadgan angående notarii publicibefattningen

m. m.), och hemställer jag, att på första stället, der det heter »protest,

som inom samma tid upptagits», sistnämnda ord utbytes mot ordet

»verkstälts», och att på senare stället, för undvikande af ordet upptagits,

texten närmas till den norska och danska, i det att i stället för

orden: »der protest ej upptagits» inskjutas orden: »i sistnämnda fall».

10 §.

Justitierådet Hammarskjöld afgaf följande yttrande: Inom hvilken

tid en check, som är betalbar å samma ort, hvarest den är utstäld,

och som lyder på betalning till viss person eller till viss person eller

innehafvaren, skall uppvisas till betalning, är enligt förslaget beroende

deraf, huruvida den såsom remittent namngifna personen är bosatt å

samma ort eller ej. Emellertid finnes icke i förslaget utsagdt, att

remittentens boningsort skall vara i check utsatt eller att en vid remittentens

namn utsatt ort skall anses såsom hans boningsort. I följd

häraf synes stadgandets tillämpning kunna komma att föranleda tvister

derom, å hvilken ort remittenten bör anses vara bosatt. De på detta

sätt uppkommande svårigheterna torde kunna undvikas genom en förändrad

affattning, hvaraf framgår, att den längre uppvisningstiden gäller

endast i det fall, då vid remittentens namn finnes utsatt ort, som ej

sammanfaller med betalnings- och utställelseorten. Eu sådan regel

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

skulle uppenbarligen stå i god öfverensstämmelse dermed, att, såsom

förslaget innehåller, den kortare uppvisningstiden galler,, när check är

stäld till innehafvare^

o

Justitierådet Aberg sson utlät sig: I den paragraf af vexellagen,

som bestämmer, att vexel skall inom viss tid uppvisas hos trassaten,

äro ändamålet med uppvisandet och i följd deraf äfvent.yret för underlätet

uppvisande och protesterande i paragrafens begynnelseord angifna,

i det att föreskrifterna om uppvisande och protest förklaras vara gifna

för vexelinnehafvare, som vill mot vexelgifvaren och öfverlåtare bevara

sin rätt till återgångstalan för bristande betalning.

I förslaget till checklag är det visserligen sagdt i 9 §, att för

återgångstalans bevarande bör iakttagas den i 10 § omförmälda tid,

men i 10 § säges icke, att der meddelade tidsbestämmelse gäller allenast

för det ändamål, som i 9 § angifves.

På det att af checklagens bestämmelser måtte tydligt framgå, att

ändamålet med checkens uppvisande hos trassaten är att bereda checkinnehafvaren

rätt till återgångstalan, och icke något annat, så att man

icke af 10 §, då den läses ensam för sig, må föranledas till den misstolkning,

att underlätet uppvisande inom den föreskrifna tiden inverkar

på trassatens skyldighet att när som helst infria af räkningshafvare dragen

check, der denne vid tiden för checkens uppvisande har tillräckliga

disponibla medel å sin räkning hos trassaten innestående och ej

förbjudit medlens utbetalande, hemställer jag att begynnelseorden i 10

§ måtte erhålla följande lydelse:

År check betalbar å samma ort, hvarest den är utstäld, skall, för

bevarande af talan som i 9 § sägs, checken, der den lyder, et cetera,

lika med förslaget.

14 §.

Justitierådet Carlson yttrade: I engelsk lag definieras check såsom

en vexel, dragen å bank eller bankir och förfallen till betalning vid

anfordran. Då en engelsk check, stäld att betalas i Sverige, sålunda

samtidigt uppfyller fordringarne på vexel och på check enligt engelsk

lag, skulle en sådan handling enligt 85 § vexellagen vara att anse

såsom vexel men enligt förevarande paragraf i förslaget såsom check.

Då vidare en i öfverensstämmelse med svenska vexellagen utfärdad

handling, dragen å bank eller bankir i England och förfallen till betalning

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

vid anfordran, torde uppfylla engelska lagens fordringar på check,

skulle en sådan handling enligt förslaget äfven i Sverige anses såsom

check oaktadt den innehåller benämningen vexel och enligt vexellagen

är vexel. Slutligen erinras, att enligt italiensk lag en check kan ställas

till betalning å viss tid, högst tio dagar, efter uppvisandet, men att

förslagets 10 §, som skulle kunna komma att å sådan handling tilllämpas,

uppenbarligen förutsätter, att check alltid är förfallen till

betalning vid anfordran.

I följd af hvad jag sålunda anmärkt hemställer jag, att förslaget

i denna del underkastas revision i syfte dels att undanrödja anmärkta

stridigheterna med vexellagen och dels att införa särskilda bestämmelser

om utländsk check, som ej är cstäld att betalas vid anfordran.

Justitieråden Hernmarck, Abergsson, Herslow och Hammarskjöld

biträdde den af justitierådet Carlson sålunda uttalade mening.

15 §.

t O

Justitieråden Hernmarck, Abergsson, Herslow, Hammarskjöld, Carlson

och Claeson förenade sig om följande, af den sistnämnde afgifna yttrande:

Den föreslagna hänvisningen gäller endast de särskilda bestämmelser

om förfarandet i vexelmål, som äro upptagna i förordningen

om nya vexellagens införande och hvad i afseende derå iakttagas

skall den 7 maj 1880. Jemte dessa bestämmelser finnas dock åtskilliga

andra, såsom 22 kap. 1 § rättegångsbalken, 25 kap. 9 § samma

balk m. fl., hvilka äfven åsyfta skyndsamhet i vexelsakers behandling

och böra ega motsvarande tillämpning, när fordringsanspråk på grund

af check är anhängiggjordt. Den i förevarande paragraf gjorda hänvisning

synes fördenskull böra utvidgas så, att den kommer att omfatta

jemväl antydda föreskrifter;

Och tilläde justitieråden Hernmarck, Hammarskjöld och Claeson,

att tillika borde tydligen utsägas, att äfven de i förordningen don 7

maj 1880 gifna föreskrifter om verkställighet af dom i vexelmål skola

gälla checkmål.

Slutligen erinrade högsta domstolens ledamöter, hurusom det i 12 §

. utsökningslagen, sådan den lyder enligt lagen af den 14 april 1893,

meddelade förklarande, att lagsökningsproceduren icke vore tillämplig

i fråga om fordran, som grundade sig å vexel, syntes böra utsträckas

jemväl till fordran på grund af check.

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 1 Rami. 1 Afd. 22 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

Förslaget till lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 inom. i förordningen

om nya utsökning slag ens införande och hvad i afseende derå

iakttagas skall den 10 augusti 1877

lenmades af högsta domstolen utan anmärkning.

i Ex protocollo:

Aug. von Hartmansdorff.

t
-

f,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

19

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen

den 5 februari 1897

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Juetitieråden: Afzelius,

Lindbäck.

Departementschefen statsrådet Annerstedt anmälde i underdånighet

högsta domstolens yttrande öfver de enligt statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden den 6 november 1896 till högsta

domstolen remitterade, af särskilde komiterade utarbetade förslag till

l:o lag angående vissa anvisningar och

2:o lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen

om nya utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas

skall den 10 augusti 1877.

Efter att hafva redogjort för nämnda lagförslag samt högsta

domstolens deröfver afgifna utlåtande, anförde departementschefen:

»Lika med högsta domstolen anser jag det vara lämpligt, att

förslaget till lag angående check erhåller en rubrik, som tydligare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kongl. Maj:s Nåd. Proposition N:o 31.

än den af komiterade ifrågasatta angifver föremålet för förslagets

bestämmelser.

Komiterades förslag afser, såsom bestämdt uttalas i motiven till

motsvarande norska förslag, icke att innebära hinder mot att indossament

tecknas å checkduplikat — ett tillvägagående, som någon gång,

särskilt då remittenten är bosatt å en aflägsen ort, förekommer och

tjenar samma syfte som användandet af vexelduplikat. Då emellertid,

på sätt inom högsta domstolen blifvit anmärkt, olika tolkningar i detta

hänseende icke äro genom nuvarande affattning uteslutna, torde — utan

ändring i sak af komitéförslaget — vara nödigt att i 3 § införa ett

tillägg, hvaraf tydligt framgår, i hvad mån bestämmelserna om vexelduplikat

skola vara tillämpliga i fråga om check. I 7, 10 och 15 §§

synas likaledes, med hufvudsaklig anslutning till gjorda hemställanden,

vissa jemkningar böra vidtagas.

Inom högsta domstolen har ifrågasatts, att i lagen borde inryckas

ett stadgande, som motsvarade 5 § vexellagen. De i 1 § begagnade

ordalag synas emellertid ej lemna rum för något tvifvel derom, att

bestämmelserna om check ega tillämpning å penningeanvisning allenast

under förutsättning, att denna har den i samma paragraf för check

föreskrifna lydelse. Den föreslagna ändringen torde derför ej vara

erforderlig.

Enligt förslagets 9 § må checks uppvisande till betalning styrkas

genom ett å densamma anbragt, af två ojäfviga vittnen undertecknadt

intyg. Då det för regressgäldenärerne kunde vara svårt eller omöjligt

att, när notifikation af en eller annan anledning uteblifvit, förskaffa

sig underrättelse derom, huruvida checkinnehafvaren vidtagit de för

regressrättens bevarande nödiga åtgärder, har inom högsta domstolen

föreslagits, att vittnesintygets intagande i protokoll hos en till protests

verkställande behörig person skulle göras till vilkor för dess giltighet.

Det synes dock kunna med skäl ifrågasättas, huruvida en dylik bestämmelse,

hvilken alltid måste förorsaka checkinnehafvaren besvär

och kostnader, i sjelfva verket skulle innefatta någon afsevärd fördel

för regressgäldenärerne. I regel lärer väl nemligen checkinnehafvaren

i sitt eget intresse ej försumma att ofördröjligen för liqvids erhållande

anmäla sig hos vare sig trassaten eller någon regressgäldenär, och i

hvarje fall kan regressgäldenär hos trassaten erhålla besked, huruvida

checken blifvit infriad eller ej. Oftast finnes icke någon annan regressgäldenär

än trassenten, och mellan honom och trassaten måste en liflig

förbindelse antagas ega rum. På grund af det anförda har ifrågavarande

anmärkning icke synts böra föranleda vidtagandet af någon ändring

i förevarande paragraf.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Körtel. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 31.

Vid 15 § har inom högsta domstolen erinrats, att, till följd af

de i vissa länder vedertagna grundsatser, de föreslagna stadgandenas

tillämpning skulle kunna föranleda tvifvelsmål och svårigheter. Hvad

sålunda anmärkts torde emellertid med hänsyn till de faktiska förhållanden,

som för checks användning förutsättas, icke kunna tillmätas någon

synnerligen stor praktisk betydelse. I allt fall lärer det näppeligen vara

lämpligt eller ens möjligt att genom lagbestämmelser lösa alla de

invecklade frågor, som kunna tänkas framkallade deraf, att ett eller

annat främmande lands lagstiftning afviker från den här i riket gällande.

Fast hellre synes man böra, i öfverensstämmelse med hvad

vid vexellagens utarbetande skedde, i lagen upptaga allenast de allmänna

normerna för bestämmandet af förhållandet till utländsk lag och

åt lagskipningen öfverlemna att med ledning af de sålunda faststälda

grundsatserna bedöma alla de särskilda fall, som möjligen kunna i

följd af egendomliga förhållanden uppkomma.

I enlighet med en af högsta domstolen framstäld erinran lärer

det vara nödigt att från de i 12 § utsökningslagen gifna bestämmelser,

hvilka enligt lag den 14 april 1893 icke ega tillämpning å vexelfordran,

undantaga jemväl sådan fordran, som grundar sig å check. Jag har

derföre låtit i denna syftning uppgöra förslag till ändrad lydelse af

nämnda lagrum.»

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst i öfverensstämmelse

med hvad af honom anförts affattade förslag till checklag

och till lag om ändrad lydelse af 12 § utsökningslagen, hemstälde han

i underdånighet, att nämnda förslag äfvensom förslaget till lag angående

ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen om nya utsökningslagens

införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10

augusti 1877, hvilket förslag af högsta domstolen lemnats utan anmärkning,

måtte jemlikt § 87 regeringsformen för Riksdagen till antagande

framläggas.

*

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall; och skulle nådig proposition, af den lydelse

bilagan litt. A vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

Bih. Ull Jiiksd. Prol. 1837. 1 Sand. 1 Afd. 22 Höft.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1897:31 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till checklag, till lag angående ändrad lydelse af 12 § utsökning slag en och till lag angående s. 1 i texten