Sök i Ratio Lex

Angående ändring i bestämmelserna rörande ett Uddevalla—Venersborg—Herr ljung a jemn äg saktiebolag beviljadt statslån

1897-02-12 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:43, Angående ändring i bestämmelserna rörande ett Uddevalla—Venersborg—Herr ljung a jemn äg saktiebolag beviljadt statslån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

1

N:o 43.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående

ändring i bestämmelserna rörande ett Uddevalla—Venersborg—Herr

ljung a jemn äg saktiebolag beviljadt statslån;

gifven Stockholms slott den 12 februari 1897.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

dels att det lånebelopp, som af det Uddevalla—Venersborg—HerrIjunga

jern vägsaktiebolag förut beviljade statslån vid slutet af innevarande

år är oguldet, må genom nytt låneunderstöd, att anvisas till

utgående från riksgäldskontoret, höjas till högst två millioner sex

hundra tusen kronor, under förbehåll att bolaget vid innevarande års

slut till riksgäldskontoret inbetalar all upplupen s. k. öfverränta och

att det nya låneunderstödet, som icke må öfverstiga 620,000 kronor,

användes för jernvägens ombyggnad till normalspårig i enlighet med

af Kongl. Maj:t denna dag faststäld plan, äfvensom under vilkor i

öfrigt att från och med 1898 erlägges en annuitet af fem procent

af hela lånebeloppet, deraf först beräknas fyra procent ränta å oguldna

kapitalet och återstoden utgör kapitalafbetalning, att, om förfallet

inbetalningsbelopp ej erlägges i föreskrifven ordning, derå skall gäldas

ränta efter sex för hundra årligen, till dess samma belopp inbetalas,

samt att bolaget skall hafva före innevarande års utgång till riksgäldskontoret

aflemnat ej mindre särskild säkerhetsförbindelse för behöriga

användandet af det nya lånebeloppet, än äfven i utbyte mot den

inteckning i jernvägen, riksgäldskontoret för närvarande innehar, en

af bolaget utfärdad förbindelse å hela det ökade låneunderstödet,

intecknad i jernvägen och åtnjutande sådan rätt, att den efter förstnämnda

intecknings dödande eger förmånsrätt till betalning ur jernvägen

framför hvarje annan fordran hos bolaget;

Bih. till Rihd. Prat. 1897. 1 Barn/. 1 Afd. 33 Höft. (N:o 43).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

och dels att bolaget må berättigas att erhålla upplåtelse af den för

jernvägens omläggning erforderliga, kronan tillhöriga jord utan annan

kostnad än att, hvad angår boställsjord eller annan åt enskild person

med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför lemnas

i enlighet med hvad nådiga förordningen den 14 april 1866 i

sådant afseende stadgar, äfvensom kostnadsfritt begagna för omläggningen

sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

r

I

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12

februari 1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna.

28:o.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde vidare i

underdånighet:

Vid 1862—1863 årens riksdag beviljade Rikets Ständer för byggande

af en till begagnande med ångkraft afsedd jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Uddevalla det för denna jernvägs anläggande

bildade bolag ett mot 73 af den till 4,860,000 riksdaler beräknade anläggningskostnaden

svarande lån att från riksgäldskontoret utgå med 3,240,000

riksdaler, hvilket lån skulle få räntefritt innehafvas under tre år från den

dag, hvarje särskild del deraf blifvit lyftad, hvarefter å lånebeloppet

skulle inom hvarje kalenderårs slut inbetalas 5 procent efter år räknadt,

hvaraf för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts beräknades

4 procent årlig ränta och återstoden utgjorde kapitalafbetalning, med

föreskrift derjemte att, om förfallet inbetalningsbelopp icke blefve i

föreskrifven ordning erlagdt, derför borde utgöras 6 procent årlig

ränta, till dess samma belopp vederbörligen inbetalades.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Genom nådiga bref den 22 april och den 9 december 1864 faststälde

derpå Eders Kongl. Maj:t. plan för jernvägsanläggningens utförande,

enligt hvilken plan jernvägens spårvidd utgjorde 4,io fot (1,217

meter), hvarefter Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30 december

1864 godkände upprättadt kontrakt om arbetets utförande.

Hos Eders Kongl. Maj:t har nu styrelsen för Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernvägsaktiebolag, hvilket bolag utfört jernvägsanläggningen

och uppburit förenämnda låneunderstöd, uti en den 18

november 1896 ingifven skrift, med bifogande af en utaf ingeniören

K. Rosenqvist för jernvägens ombyggande till normal spårvidd (1,435

meter) upprättad plan med tillhörande kostnadsberäkning, slutande å

ett belopp af 620,283 kronor, anhållit ej mindre om fastställelse af

denna plan än äfven om ökning i återstående oguldna kapitalbeloppet

af ofvan nämnda lån samt ändring i vilkoren för detsamma. Uti berörda

ansökan, hvilken, så vidt den afser fastställande af plan för

jernvägens ombyggnad, blifvit under föregående § i protokollet anmäld,

har bolagsstyrelsen anfört hufvudsakligen följande:

Skälen hvarför vid jernvägens anläggning valts en spårvidd af

allenast 1,217 meter hade varit dels nödvändigheten att så mycket som

möjligt nedbringa anläggningskostnaden, hvilken vid nämnda tidpunkt

stälde sig vida högre än för närvarande, dels ock den omständigheten

att den då redan anlagda Borås—Herrljunga jernväg haft nämnda spårvidd,

hvadan, om jemväl jernvägen mellan Uddevalla och Herrljunga

bygdes med enahanda spårvidd, skulle mellan det betydande industridistriktet

omkring Borås samt vestkusten ernås en ny likspårig jernvägsled

af 134 kilometers längd. Efter Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernvägs öppnande för allmän trafik hade emellertid inom kort

framträdt många och känbara olägenheter deraf att jernvägen ej hade

samma spårvidd som vestra stambanan och Sveriges öfriga statsbanor,

hvilka olägenheter än mer ökats efter anläggandet af den jernvägen

korsande normalspårigt bygda bergslagsbanan. Redan tidigt hade derför

åtgärder vidtagits för främjande af banans framtida ombyggnad

till normalspårig. I sådant hänseende hade alltsedan år 1874 vid inköp

af jernvägsskenor anskaffats skenor af högre skenvi^t än den ursprungliga

eller 24,8 kilogram för meter i stället för 22,3 kilogram för meter,

och hade numera banans hela hufvudspår omlagts med skenor af den

angifna tyngre vigten. Under senare tider hade tillkommit nya förhållanden,

som i än högre grad än tillförene manade till kraftiga ansträngningar

från bolagets sida att åstadkomma en tillfredsställande

lösning af ifrågavarande för det allmänna och bolaget lika betydelse
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

fulla angelägenhet. I detta hänseende ville styrelsen särskild! framhålla

dels öppnandet af en ny normalspårig jernväg från Göteborg till

Borås, hvilken såsom betydligt kortare än förbindelseleden Uddevalla—

Herrljunga —Borås måste ogynsamt inverka på denna handels trafikförhållanden,

och detta så mycket mera som Borås—Herrljunga jernvägs

ombyggnad till normalspårig kunde förväntas snart komma att verkställas

samt dels anläggningen af en ny jernväg af 0,891 meters spårvidd

från Göteborg öfver Vara och Håkantorps stationer å Uddevalla—

Venersborg—Herrljunga jernväg till Skara, hvilken jernväg med all

sannolikhet äfven komme att byggas under de närmaste åren och hvilken,

såsom å ena sidan lemnande en direkt förbindelse emellan vestkusten

och Skaraborgs läns förutvarande, med den ifrågasatta banan

likspåriga bansystem samt å andra sidan afsedd att genomgå en bördig

och följaktligen i trafikhänseende vigtig del af Uddevalla—Venersborg

Herrljunga jernvägs nuvarande trafikområde ofelbart måste minska trafiken

för sistnämnda bana, derest ej vederlag kunde beredas densamma

genom dess utläggande till samma spårvidd som vestra stambanan.

Ett skäl slutligen, som talade för frågans snara lösning, vore den för

bolagets ekonomi betydelsefulla omständigheten, att dess lokomotiv

inom den närmaste framtiden måste utbytas mot nya eller undergå

dyrbara reparationer, hvarför kostnaderna blefve utan gagn, derest

jernvägens ombyggnad i framtiden möjliggjordes, då ny normalspårig

materiel måste anskaffas.

Efter att sålunda hafva angifvit de skäl, som föranledt beslutet

om uppgörande af omförmälda plan för jernvägens ombyggnad, har

styrelsen vidare i fråga om bolagets finansiella ställning andragit.

Det låneunderstöd å 3,240,000 kronor, som Rikets Ständer, på sätt

ofvan nämnts, beviljat bolaget, hade från riksgäldskontoret utbetalts

under åren 1865, 1866 och 1867 och skulle enligt lånevilkoren amorteras

från och med 1868 genom erläggande af en annuitet af 162,000

kronor samt vara slutbetaldt år 1910.

Enligt amorteringsplanen skulle å lånet vid 1896 års slut återstå

oguldet ej förfallet kapitalbelopp af 1,617,927 kronor 70 öre; men då

nettobehållningen af trafiken särskild! under senaste treårsperiod, hvarunder

bolaget nödgats utbyta de ursprungliga jernskenorna i hufvudspåret

mot nya af stål, ej lemnat tillgång till att inom behörig tid

erlägga föreskrifna annuiteter, komme bolagets skuld till riksgäldskontoret

vid 1896 års slut att uppgå till, förutom ofvannämnda ej förfallna

kapitalbelopp 1,617,927 kronor 70 öre, omkring 400,000 kronor i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

oguldna förfallna annuiteter, således tillhopa omkring 2,000,000 kronor,

hvadan å ursprungliga lånet skulle vara amorteradt 1,240,000 kronor.

Till detta ogyn samma resultat hade naturligtvis bidragit, att bolaget,

utom annuiteten 162,000 kronor, fått vidkännas 6 procent öfverränta

å förfallna oguldna annuiteter, hvilken öfverränta under de sista

tio åren varit en dryg och känbar tilläggskostnad att bära och för år

1893 medfört en utgift af 15,720 kronor.

Nettobeliållningen af jernvägens trafikrörelse, hvilken ännu under

femårsperioden 1881 —1885 utgjort i medeltal 173,000 kronor årligen

och således lemna! tillgång till gäldande af annuiteten å statslånet, hade

under påföljande tioårsperiod 1886—1895 till följd af förenämnda utbyte

af jernvägsskenor minskats till i medeltal 145,000 kronor om

året. Bruttoinkomsten af trafikrörelsen hade dock under senaste femårsperiod

något ökats eller till i medeltal omkring 436,000 kronor årligen

mot omkring 400,000 kronor årligen under föregående tioårsperiod.

Af denna redogörelse ansåge styrelsen framgå, att föga utsigt för

bolaget förefunnes att med behållna trafikinkomster kunna ej mindre

bestrida annuiteten å statslånet 162,000 kronor jemte öfverränta å hittills

oguldna annuiteter, än äfven bära ränta och amortering å den beräknade

ombyggnadskostnaden omkring 600,000 kronor.

Under sådana förhållanden ansåge bolaget den enda utvägen för

att kunna åstadkomma nämnda ombyggnad vara att vinna ändring i

de faststälda vilkoren, för det bolaget beviljade statslån på sätt bolagets

ansöken angåfve.

På grund af hvad sålunda anförts har bolagsstyrelsen, jemte det

framställning gjorts om Eders Kongl. Maj:ts godkännande af planen

för jernvägens ombyggnad, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om sådan ändring

i vilkoren för det bolaget från riksgäldskontor beviljade lån, att det

belopp deraf, som vid slutet af år 1897 kunde befinnas oguldet,

finge genom nytt låneunderstöd förhöjas till högst 2,600,000 kronor,

samt att på detta belopp bolaget skulle tillkomma att från och med år

1888 i stället för den nu faststälda annuiteten erlägga en annuitet af

5 procent med 130,000 kronor, deraf 4 procent skulle utgöra ränta å

oguldna kapitalet och 1 procent amortering, intill dess lånet i sin helhet

sålunda guldits, dock om möjligt med rätt för bolaget att efter 10 års

förlopp från 1898 års början tidigare än vid amorteringstidens slut

inbetala ogulden återstod af lånet, allt under vilkor att det nya låneunderstödet

af bolaget användes för jernvägens ombyggnad till normalspårig

enligt af Eders Kongl. Maj:t derför godkänd plan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Vid sin anmälan har styrelsen fogat den af vederbörande revisorer

afgifna revisionsberättelsen för år 1895, hvari meddelats följande uppgifter:
-

Bolagets ställning den 1 januari 1895.

Skulder:

Återstoden af statslånet:

Icke förfallet kapital ......... kr. 1,801,412: 44

För året förfallet amorte
ringsbelopp

................. » 86,484: 14

Återstod af räntan å statslånet för år 1893 kr.

Riksgäldskontorets räntekonto ................. »

Aktiekapitalet................................................... »

Aktieegarnes delaktighetskonto.................. »

Skulder: a) å stationernas konti kr. 132: 44

b) Venersborgs spar
bank.

.................... » 130,000: —

c) till enskild person » 4,000: —

Vinst- och förlustkonto .............................. kr.

1,887,896: 58

100,000: —

75,515: 86

1,620,000: —

1,268,945: 60

134,132: 44

217,010:— 5,303,500: 48

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen ................................ kr. 4,325,663: 78

Rörliga materielen........................................ » 713,028:80

Materialier och inventarier ........................ » 168,772: 82

öfvertagna aktier......................................... » 36,500: —

För bristande betalning till bolaget hemfallna

aktier........................... » 57,331: 99

Fordringar å åtskilliga stationers konti... » 2,104: 23

Kontant i kassan ......................................... » 98: 86 g 3Q3 qqq. 4g

Inkomster under år 1895.

Af trafiken.............

» hyror .................

j> höskörd, in. m.

kr. 444,120: 72

d 1,253: 66

» 566: ~ 445,940: 38

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Utgifter under år 1895.

För trafik, jern vägens underhåll

och materiel............... kr. 307,221: 55

» räntor ................................... j> 90,747: 35

» bidrag till nya pensionskassan.

................................... » 3,266: 20 40 ^ 235- 10

Årets vinst.................................................................. 44,705: 28 445 940: 38

Bolagets ställning den 31 december 1895.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen ............

.................... kr.

4,325,663: 78

Rörliga materielen....................

..................... »

713,028: 80

Materialier och inventarier______

.................... »

121,875:46

Öfvertagna aktier ..................

...................... »

36,500: —

För bristande betalning till bolaget hem-

fallna aktier.......................

...................... »

57,331: 99

Fordringar: å giroräkuing......

kr. 19,500: —

å åtskilliga statio-

ners konti......

» 2,137:30

21,637: 30

Kontant i kassan......................

10,124: 32

5,286,161: 65

Skulder:

Återstoden af statslånet:

Förfallet kapital .................. kr. 259,585: 46

Icke förfallet kapital ......... » 1,711,468: 94 ^ 971 054- 40

Riksgäldskontorets räntekonto .................. kr. 164,414: 54

Aktiekapitalet................................................. » 1,620,000: —

Aktieegarnes delaktighetskonto.................. » 1,268,945: 60

Skulder å åtskilliga stationers konti ...... y> 31: 83

Vinst- och förlustkonto................................. » 261,715: 28 5 g86 161- 65

Kostnaderna för jernväg sanläggning en vid 1895 års slut hade upptagits

lika som vid 1894 års slut eller till ............................... kr. 4,325,663: 78

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

1895 års amortering å bolagets skuld till riksgäldskontor et uppgick

till........................................''.................................. kr. 89,943:50

1895 års ränta å d:o eko ............................. » 72,056: 50 ^gg 000-_

Med afseende på trafikuppbörden, omkostnaderna och nettobehållningen

af trafikrörelsen har upplysts:

att bruttoinkomsten af trafikrörelsen år 1895 utgjorde kr. 444,120: 72

hvilken inkomst uppgick:

år 1894 till................................................. kr. 441,611: 94

» 1893 » .................................................. » 437,538: 06

x> 1892 » .......................................... » 412,002: 14

>“ 1891 » ................................................... » 443,468: 78

att omkostnaderna för trafikrörelsens särskilda af delningar år 1895

uppgå!t till ............................................................................. kr. 307,221: 55

hvilka omkostnader utgjorde:

år 1894 ......

» 1893 .....

» 1892 .....

» 1891 ......

kr. 309,297:50

» 297,563: 80

» 269,073: 76

» 289,980:06

Utgifterna jemförda med bruttoinkomsterna hafva utgjort:

för år 18 9 5 ............................................... 69,02 procent,

» » 1894.............................................. 70,oo »

x> » 1893.............................................. 68,oo »

» » 1892.................................................... 65,31 »

» » 1891................................................. 65,39 »

Nettobehållningen af trafiken har uppgått till:

för år 1895 .............................. kr. 136,899: 17

* » » 1894 » 132,314:44

» » 1893 » 139,974: 26

» » 1892 » 142,928: 38

» » 1891 » 153,488: 72

Bih. till Hiksd. Prat. 1837. 1 Sami. 1 Afd. 33 Raft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Till följd af erhållen remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inkommit med underdånigt utlåtande af den 12 december 1896 och deruti,

med tillkännagifvande att styrelsen icke hade någon anmärkning emot

de tekniska bestämmelserna i den för jernvägens ombyggnad uppgjorda

plan, ansett, att den föreslagna utvidgningen af jernvägens spårvidd

obestridligen skulle medföra stora fördelar för det allmänna, och att

vigtiga skäl talade för att understödja företaget med statsbidrag; och

har styrelsen härvid särskild! erinrat om, att erfarenheten tydligt ådagalagt

de många olägenheter, som användandet af olika spårsystem inom

landet medförde för en rationel jernvägsdrift.

Hvad anginge ansökningen om ändring i de föreskrifna lånevilkoren

syntes styrelsen de ekonomiska förhållanden, hvarunder bolaget numera

arbetade, vara af den art, att någon annan utväg för anfkafifande af

erforderligt byggnadskapital icke torde kunna anlitas än en anordning

i den af bolagsstyrelsen angifna riktning. Af bolagets revisionsberättelse

för år 1895 framginge nemligen, att bolaget icke egde tillgångar

att genomföra det ifrågasatta ombyggnadsarbetet. Då bolaget dessutom

icke ens mäktat fullgöra den årliga amorteringen å statslånet, torde —

helst för detta lån tagits i anspråk den bästa säkerhet i jernvägen,

bolaget kunde bjuda — föga utsigt förefinnas för bolaget att på enskild

väg erhålla ytterligare försträckning för ändamålet. Ej heller torde det

under nuvarande förhållanden vara möjligt att genom ytterligare aktieteckning

åstadkomma det behöfliga kapitalet. Bolaget vore derför hänvisad!

uteslutande till statens mellankomst, hvarför på sätt förut framhållits

skäl ej heller saknades, då bolaget derigenom blefve satt i stånd

att öka jernvägens trafikförmåga samt, jemte det en väsentlig fördel

komme den allmänna trafiken till godo, bolagets förmåga att uppfylla

detsamma åliggande förbindelser i afsevärd mån ökades. I sistnämnda

hänseende eller för beräknande af bolagets förmåga att med sin afkastning

betala den annuitet, som i händelse af bifall till ansökningen

blefve faststäld, kunde resultatet af jernvägens nuvarande rörelse i första

hand lemna en ledning. De uppgifter, som af statens ombud i de årliga

revisionerna af bolagets räkenskaper lemnats, gåfve vid handen, att

nettobehållningen af trafiken jemte mindre extra inkomster under år

1891—1895 utgjort i medeltal 142,625 kronor 4 öre. Då ingen vidare

anledning funnes till det antagande, att nettobehållningen af jernvägens

trafikrörelse skulle än vidare nedgå, utan snarare utsigt syntes vara för

dess ökande, om jernvägen genom ombyggnad vunne större trafikförmåga,

kunde man så mycket säkrare antaga, att bolaget skulle kunna

fullgöra sin årliga betalningsskyldighet till staten, derest statslån bevil
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 43.

jades på de af bolaget föreslagna vilkor, som annuiteten derigenom

skulle nedsättas från 162,000 till 130,000 kronor. Styrelsen förordade

således ansökningen jemväl i denna del.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som lemnats tillfälle att afgifva

yttrande i ärendet, hafva i utlåtande den 14 nästlidne januari anfört,

att det af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag beviljade lånebeloppet,

som i riksgäldskontoret lyftats under åren 1865—1867, skulle,

derest de bestämda inbetalningar ne blifvit verkstälda, vid 1896 års utgång

hafva amorterats med 1,622,072 kronor 30 öre och derigenom

nedgått till 1,617,927 kronor 70 öre. Bolaget, hade emellertid icke

kunnat fullgöra de stadgade liqvidema, utan hade vid sagda tidpunkt

varit skyldigt riksgäldskontoret, utöfver sistnämnda belopp, en summa

af 424,000 kronor, såsom framginge af följande öfversigt af kontorets

fordran hos bolaget vid 1896 års slut:

Icke förfallet kapital................................. kr. 1,617,927: 70

Förfallet kapital.......................................... b 269,968: 88 1,887,896: 58

Förfallen ränta ............................................................................... 154,031: 12

Summa kr. 2,041,927: 70

Vid slutet af hvart och ett af de sista femton åren hade bolagets

förfallna skuld å statslånet utgjort:

år

1882...............................

........................... kr.

62,000

»

1883...............................

............................ B

82,000

b

1884................................

............. ............... B

100,000

b

1885...............................

......................... B

100,000

B

1886 .............................

............................. B

100,000

»

1887 ............................

.............................. B

162,000

»

1888.............................

.............................. B

100,000

B

1889...............................

.............................. B

100,000

B

1890..............................

.............................. B

100,000

B

1891...............................

.............................. B

162,000

B

1892...............................

............................... B

182,000

B

1893................................

............................. B

262,000

B

1894...............................

........................... B

262,000

B

1895 .............................

............................... B

424,000

B

1896 ..........................

............................. B

424,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Under förutsättning att bolaget under innevarande år till riksgäldskontoret

inbetalade ungefär enahanda belopp som år 1896, skulle bolaget

vid årets utgång till kontoret häfta i skuld för:

Icke förfallet kapital............................. kr. 1,520,644: 81

Förfallet kapital.......................................... » 280,767:63 1,801,412:44

Förfallen ränta ............................................................................... 143,232: 37

Summa kr. 1,944,644: 81

Bolagets förfallna skuld skulle alltså äfven vid 1897 års slut

komma att uppgå till 424,000 kronor.

Efter meddelande af dessa upplysningar, hafva fullmäktige beträffande

frågan om Uddevalla—Venersborg—Herrljungabanans ombyggande

till samma spårvidd som den, statens jernvägar egde, vidare anfört, att

hvad bolagsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta afseende

andragit syntes tydligt ådagalägga den ifrågasatta åtgärdens

stora betydelse ur allmän trafiksynpunkt.

För riksgäld skontoret såsom fordringsegare hos bolaget med inteckning

i jernvägen skulle dennas omläggande till normalspårig och

annuitetens nedsättande till ett mindre belopp än det nu faststälda medföra

eu gifven fördel, enär derigenom såväl banans värde som bolagets

förmåga att fullgöra sina inbetalningar otvifvelaktigt skulle ökas. Med

hänsyn härtill och då nämnda ombyggnadsarbete, till följd af bolagets

ekonomiska ställning, ej torde kunna komma till utförande utan bidrag

från statens sida, hade fullmäktige ej något att erinra mot beviljande

åt bolaget af ytterligare låneunderstöd af statsmedel. Och då, enligt

uppgjord af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen granskad plan, kostnaden

för jernvägens ombyggande beräknats till 620,283 kronor, torde detta

belopp vara det högsta bolaget borde erhålla såsom nytt lån.

Af den underdåniga ansökningen framginge, att bolaget önskade

att vid 1897 års slut få kapitalisera sin då egande skuld till riksgäldskontor

samt dertill lägga det begärda nya låneunderstödets belopp

och å den sålunda uppkommande summan inbetala en annuitet af fem

procent, deraf fyra procent ränta. Genom ett sådant förfarande skulle

visserligen återbetalningstiden för den äldre kapitalskulden komma att

förlängas, men då det nuvarande annuitetsbeloppets minskande torde

utgöra ett vilkor för framgången af bolagets sträfvan att förbättra sin

ställning, ansåge fullmäktige anförda omständighet icke böra föranleda

någon anmärkning, helst en utsträckning af amorteringstiden, på sätt fullmäktige

förut i andra liknande fall påpekat, vore till gagn för statsverket,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

emedan staten derigenom under en längre tid bereddes lättnad i utgifterna

för statsskulden. Hvad åter det nya lånebeloppet anginge, skulle räntan,

fyra procent, komma att understiga den af 1896 års Riksdag bestämda

ränta af 4V-» procent för de lån, som blefve tilldelade jernvägsaktiebolag

ur den för åren 1897—1901 anslagna summa af 7,500,000 kronor

till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar. Härvid förekomme

dock att sistnämnda ränta faststälts med hänsyn dertill att bolagen

åtnjöte anstånd med räntans erläggande under de tre första åren. . Som

denna förmån icke skulle tillkomma Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernvägsaktiebolag för dess nya lån, utan bolaget deri genast skulle

erlägga en effektiv ränta af fyra procent, skulle staten icke tillskyndas

någon ränteförlust, om den af bolagsstyrelsen föreslagna annuiteten

vunne gillande. På grund häraf och med fästadt afseende å det belopp,

hvartill bolagets skuld till riksgäldskontoret sannolikt komme att uppgå

vid innevarande års slut, hade fullmäktige ej något att erinra mot bifall

till bolagets ansökan, under förutsättning likväl att det nya lån, bolaget

tilläfventyrs undfinge, ej öfverstege i jemnadt tal 620,000 kronor samt

att bolaget vid årets slut till riksgäldskontoret inbetalade all upplupen

s. k. öfverränta. Skulle det emellertid, om bolaget erhölle nytt låneunderstöd,

befinnas lämpligare, att detta understöd icke utbetalades på

en gång med hela sitt belopp utan i mån af arbetets fortgång under

den till två år uppskattade byggnadstiden, torde med tillämpning af

ofvannämnda vilkor böra föreskrifvas, att bolaget skulle vid innevarande

års slut, sedan det betalt upplupen öfverränta, kapitalisera sin skuld till

riksgäldskontoret; att å det kapitalbelopp, som sålunda bildades, skulle

före hvarje års utgång från och med år 1898 inbetalas en annuitet af

fem procent, deraf fyra procent ränta å ogulden kapitalåterstod; samt

att å lyftade andelar af det nya lånebeloppet skulle erläggas fyra

procent ränta för år från lyftningsdagen till slutet af det år, hvarunder

lyftning skett, med annuitet af fem procent, deraf fyra procent ränta,

från och med det år, vid hvars början bolaget innehaft sådan andel,

allt under förutsättning att summan af den vid 1897 års slut återstående

kapitaliserade skulden och det nya lånebeloppet icke öfverstege 2,600,000

kronor.

Rörande det statslån å högst sistnämnda summa, hvilket kunde

varda bolaget beviljadt, ansåges för öfrigt böra stadgas, dels att, om

förfallet inbetalningsbelopp ej erlades i föreskrifven ordning, derå skulle

gäldas ränta efter sex för hundra årligen, till dess samma belopp inbetalades,

dels ock att bolaget skulle hafva före innevarande års utgång

till riksgäldskontoret aflemnat ej mindre särskild säkerhetsförbindelse

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

för behöriga användandet af det nya lånebeloppet, än äfven i utbyte

mot den inteckning i jernvägen, riksgäldskontoret för närvarande innehade,

en af bolaget utfärdad förbindelse å hela det ökade låneunderstödet,

intecknad i jernvägen och åtnjutande sådan rätt, att den efter

förstnämnda intecknings dödande egde förmånsrätt till betalning ur

jernvägen framför hvarje annan fordran hos bolaget.

Vidkommande slutligen bolagets anhållan, att det måtte berättigas

att, efter det tio år förflutit från 1898 års början, få tidigare än vid

amorteringstidens slut inbetala lånets oguldna återstod, kunde fullmäktige

icke annat än bestämdt afstyrka bifall härtill. Om bolaget

finge en dylik rätt sig tillerkänd och gjorde bruk af densamma, skulle

nemligen förlust kunna tillskyndas staten såsom långifvare, beroende

på vid den tidigare återbetalningen rådande penninge- och ränteförhållanden.

Af denna anledning hade också ett medgifvande af ifrågavarande

art aldrig lemnats vare sig bolag, kommuner eller andra korporationer,

som erhållit statslån, och en afvikelse från denna grundsats

skulle säkerligen medföra alla de olägenheter, som oundvikligen skulle

vidlåda ett prejudikat i sådan riktning.

Genom förut i dag meddeladt nådigt beslut har Eders Kongl. Maj:t

beviljat bolaget rättighet att ombygga sin jernväg till normal spårvidd

samt faststält ofvan omförmälda plan derför.

På sätt bolaget anfört synes denna ombyggnad icke kunna verkställas,

med mindre staten bispringer bolaget med förskjutande af det

för ombyggnaden nödiga kapitalet omkring 600,000 kronor. Då denna

ombyggnad otvifvelaktigt kommer att såväl medföra stora fördelar för

det allmänna som äfven öka jernvägens trafikförmåga och inkomster

samt god utsigt synes förefinnas att, derest i sammanhang med beviljande

åt bolaget af låneunderstöd till nämnda belopp lånevilkoren ändras

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad styrelsen föreslagit, bolaget

kommer att blifva i stånd att uppfylla sina förbindelser till staten, anser

jag fullgiltigt skäl förefinnas att för Riksdagen framlägga förslag i

nämnda syfte.

På de af fullmäktige i riksgäldskontoret anförda skäl anser jag, att

räntan för hela lånet bör bestämmas till 4 procent; och torde betänklighet

ej förefinnas mot att på en gång utlemna hela det nya låneunderstödet.

I följd af hvad fullmäktige anfört lärer bolagets framställning om

rätt att få före den bestämda amorteringstidens slut inbetala lånet icke

kunna vinna afseende.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

I sammanhang med fastställande af plan för ombyggnaden har

Eders Kongl. Maj:t berättigat bolaget att i enlighet med gällande författning

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof inlösa

och med full eganderätt besitta den enskilda personer, menigheter eller

inrättningar tillhöriga mark, som för jernvägens anläggning enligt faststäld

plan erfordras. Då det medgifvande, som Riksdagen årligen

brukar lemna till upplåtelse af den för jern vägsanläggningar erforderliga,

kronan tillhöriga mark, ännu icke blifvit af innevarande års Riksdag

beslutadt, och följaktligen sådan upplåtelse ej kunnat af Eders Kongl.

Maj:t i sammanhang med fastställelsen af planen meddelas, torde jemväl

sådant medgifvande i afseende å förevarande ombyggnad böra af Riksdagen

äskas.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

medgifva,

dels att det lånebelopp, som af det Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernvägsaktiebolag förut beviljade statslån vid slutet af innevarande

år är oguldet, må genom nytt låneunderstöd, att anvisas

till utgående från riksgäldskontoret, höjas till högst 2,600,000 kronor,

under förbehåll att bolaget vid innevarande års slut till riksgäldskontoret

inbetalar all upplupen s. k. öfverränta, och att det. nya

låneunderstödet, som icke må öfverstiga 620,000 kronor, användes

för jernvägens ombyggnad till normalspårig i enlighet med af Eders

Kongl. Maj:t denna dag faststäld plan, äfvensom under vilkor i öfrigt

att från och med 1898 erlägges en annuitet af fem procent å hela

lånebeloppet, deraf först beräknas fyra procent ränta å oguldna kapitalet

och återstoden utgör kapitalafbetalning, att, om förfallet inbetalningsbelopp

ej erlägges i föreskrifven ordning, derå skall gäldas ränta efter

sex för hundra årligen, till dess samma belopp inbetalas, samt att

bolaget skall hafva före innevarande års utgång till riksgäldskontoret

aflemnat ej mindre särskild säkerhetsförbindelse för behöriga användandet

af det nya lånebeloppet, än äfven i utbyte mot den inteckning

i jern vägen, riksgäldskontoret för närvarande innehar, en af bolaget

utfärdad förbindelse å hela det ökade låneunderstödet, intecknad i jernvägen

och åtnjutande sådan rätt, att den efter förstnämnda intecknings

dödande eger förmånsrätt till betalning ur jernvägen framför hvarje

annan fordran hos bolaget,

och dels att bolaget må berättigas att erhålla upplåtelse af den

för jernvägens omläggning erforderliga, kronan tillhöriga jord utan

annan kostnad än att, hvad angår boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, er
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

sättning derför lemnas i enlighet med hvad nådiga förordningen

den 14 april 1866 i sådant afseende stadgar, äfvensom kostnadsfritt

begagna för anläggningen sådana å kronans egor belägna kalk- och

stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

gilla samt förordnade, att proposition i ämnet af den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skulle till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.