Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59

1897-03-12 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:59, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

1

AVtV.» v>y. Al»

t VA1 ‘fsY)CiUii,y

N:o 59.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om anvisande

af medel för Sveriges deltagande i 1900 års verldsutställning

i Paris; qifven Stockholms slott den 12 mars

1897.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1898 till Kongl. Maj-.ts förfogande ställa

ett anslag af 300,000 kronor att användas till bestridande af kostnaderna

för Sveriges deltagande i 1900 års verldsutställning i Paris och till

understöd åt teknici och arbetare för att besöka nämnda utställning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 47 Raft. (N:o 59.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

Utdrag

af ''protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

friherre Rappe,

Christers on,

Wersåll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna.

Föredragande departementschefen statsrådet von Krusenstjerna

anförde härefter i underdånighet:

Uti skrifvelse den 17 oktober 1895 har franska republikens härvarande

minister å sin regerings vägnar inbjudit de förenade rikena

att officielt deltaga i den allmänna konst-, industri- och landtbruksutställning,

som franska republikens regering beslutit. anordna att ega

rum i Paris år 1900.

Enligt det officiella reglementet för utställningen, uti hvilken alla

nationer inbjudits att d3ltaga, skall densamma öppnas den 15 april och

räcka till den 5 november 1900. Utställningen skall omfatta nutidens

alster af konst, industri och landtbruk samt tillika innehålla en framställning

af utvecklingen af dylika tillverkningar från år 1800, hvarjemte

åtskilliga specialutställningar och täflingar komma att dervid an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

ordnas. Till plats för utställningen är utsedt Marsfältet samt Trocadéro

med omgifvande områden. Högsta myndigheten för utställningen är

vederbörande minister för handel, industri in. m. Bestyret med utställningens

anordnande är uppdraget åt eu generalkommissarie, under

hvilken sortera särskilda direktörer för de olika delarne af förvaltningen.

Dessa utgöra utställningens komité med generalkommissarien

till ordförande. Hvarje främmande nation, som deltager i utställningen,

skall representeras af ett särskildt ombud hos generalkommissarien, och

är detta ombud ensamt behörig att å sin nations vägnar afhandla med

generalkommissarien och öfriga tjenstemän för utställningen.

Utställningsföremålen indelas i följande 18 grupper, hvardera fördelade

i visst antal klasser:

I. Uppfostran och undervisning;

II. Konstalster;

III. Vetenskapliga hjelpmedel;

IV. Mekaniska hjelpmedel;

V. Elektricitet;

VI. Ingeniörsväsen, transportmedel;

VII. Landtbruk;

Vill. Trädgårdsskötsel;

IX. Skogsskötsel, jagt, fiske m. ni.;

X. Näringsmedel;

XI. Mineralindustri;

XII. Dekorering och möblering åt offentliga och enskilda byggnader;
XIII.

Garn, väfnader, klädesplagg;

XIV. Kemisk industri;

XV. Öfrig industri;

XVI. Social ekonomi, helsovård och fattigvård;

XVII. Kolonialväsen;

XVIII. Krigsväsen.

Genom nådig remiss anbefaldt. att i detta ärende afgifva underdånigt

utlåtande, har kommerskollegium dels begärt yttranden i ämnet

från landtbruksstyrelsen, landtbruksakademiens förvaltningskomité, akademien

för de fria konsterna, fullmägtige i jernkontoret. samt styrelserna

för Svenska slöjdföreningen och Sveriges allmänna exportförening,

dels anmodat öfverståthållareembetet samt magistraterna i Göteborg,

Malmö, Gefle, Norrköping, Borås och Eskilstuna att på lämpligt sätt

bereda sådana föreningar af näringsidkare, som afses i § 13 af nådiga

förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet, till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 59.

fälle att i detta ämne sig yttra och dervid särskilt meddela, huruvida

för ifrågavarande utställning kunde väntas någon lifligare anslutning

från svenske näringsidkares sida, egnad att påkalla Sveriges officiella

deltagande i densamma; dels ock genom annons i allmänna tidningarne

tillkännagifvit, att den, som hade något att i saken andraga, egde att

med skriftligen affattadt yttrande till kollegium inkomma.

Efter det dylika yttranden afgifvits af landtbruksstyrelsen, landtbruksakademiens

förvaltningskomité, akademien för de fria konsterna,

fullmägtige i jernkontoret, styrelsen för svenska slöjdföreningen, styrelsen

för Sveriges allmänna exportförening, Sveriges urmakareförening,

Stockholms fabriksförenings fullmägtige, Eskilstuna fabriksförening, Norrköpings

fabriksförening samt Malmö industriförening, har kommerskollegium

numera inkommit med berörda yttranden samt eget underdånigt

utlåtande af den 23 nästlidne februari.

Uti de sålunda afgifna yttrandena har anförts hufvudsakligen:

Landtbruksstyrelsen har ansett, att landtbruket af ett officielt deltagande

i utställningen icke skulle kunna hemta någon mot kostnaderna

svarande direkt ekonomisk nytta, hvarför styrelsen ej heller kunde anse

ett sådant deltagande ur denna synpunkt påkalladt, men att, om deremot

af annat skäl än det nu sagda ett allmännare deltagande i utställningen,

hvad anginge alster af svenska näringslifvet, funnes vara

önskligt, äfven landtbruket syntes, med afseende å dess ställning inom

och betydelse för detta, böra vid utställningen företrädas.

Landtbruksakaderniens förvaltningskomité har, då, såvidt komitén hade

sig bekant, ifrågavarande utställning syntes komma att med lifligt intresse

omfattas af öfriga civiliserade länder och vid sådant förhållande

vårt land väl näppeligen kunde underlåta att deltaga i denna storartade

internationella täflan, funnit sig ega anledning uttala såsom sin öfvertygelse

att det vore önskligt att, i händelse af ett deltagande från

Sveriges sida i berörda utställning med föremål, tillhörande konsten

och industrien, tillfälle äfven bereddes för Sveriges landtbruk att dervid

blifva på ett värdigt sätt representerad!.

Akademien för de fria konsterna har ansett det vara af största betydelse

för vårt lands konst, att densamma sattes i tillfälle att häfda

sin ställning vid berörda utställning, der vi så mycket mindre borde

saknas, som vårt land med afseende å konstutvecklingen stode i så

stor tacksamhetsskuld till Frankrike.

Fullmägtige i jernkontoret hafva, då ifrågavarande utställning efter

all sannohkhet komme att blifva särdeles storartad, måhända öfverträffande

hvad i sådan väg hittills åstadkommits, för sin del icke kunnat

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

undgå att i denna omständighet finna särskild anledning dertill, att en

så vigtig gren af Sveriges hufvudnäringar som jernhan dteringen, hvars

produkter vid föregående verldsutställningar tillvunnit sig synnerlig

uppmärksamhet och hedrande utmärkelser, borde vid 1900 års utställning

i Paris blifva representerad. Under förutsättning att för Sveriges

deltagande i nämnda utställning komme att anvisas särskildt statsanslag,

hafva fullmägtige framhållit såsom önskvärdt att vid bestämmande

af detta anslagsbelopp toges i beräkning, att lämpligt bidrag

lemnades äfven till betäckande af kostnaderna för eu det svenska bergsbruket

värdig utställning af dessa alster.

Styrelsen för svenska slöjdföreningen har på det varmaste tillstyrkt

Sveriges officiella deltagande i utställningen, under förutsättning att ett

tillräckligt anslag för detta ändamål kunde af statsmedel beredas.

Styrelsen för Sveriges allmänna exportförening har anfört, att styrelsen

på grund af företagen utredning i frågan vunnit den fasta öfvertygelse,

att de svenske näringsidkare och affärsmän, hvilka sysselsatte

sig med tillverkning och försäljning af sådana industrialster och produkter,

som funne afsättning i utlandet, omfattade ifrågavarande utställning

med så stort intresse, att. vårt eventuella deltagande i densamma

kunde blifva i sann mening representativt för vår nuvarande utveckling

och således Sverige fullt värdigt; men att en nödvändig förutsättningför

ett effektivt deltagande vore att den enskilde i sina sträfvande!! på

verksamt sätt understöddes af det allmänna, eller med andra oid, att

staten, i likhet med hvad som skett vid föregående likartad^tillfällen,

åtoge sig den drygaste anparten af de utgifter,-som med vårt lands

deltagande i utställningen vore förenade. Styrelsen har med stöd häraf

tillstyrkt, att ifrågavarande inbjudning måtte varda antagen, "''böj

Sveriges urmakareförening bär ansett ett deltagande i utställningen

önskvärdt, dock under förutsättning att staten beviljade bödigä medel

till bestridande af officiella omkostnader för Sveriges uppträdande på

ett för landet värdigt sätt.!! ''

Stockholms fabriksförenings fullmägtige hafva, med erinran att Sverige

icke var officiel representeradt, vid senaste allmänna utställningen i

Paris år 1889, fäst uppmärksamheten derå, att ett förnyadt uteblifvande

från eu allmän utställning i Paris möjligen skulle kunna medföra olägenheter

för den svenska industrien i dess ställning å världsmarknaden,

hvarför ett sådant uteblifvande icke voro tillrådligt. Den omständigheten

att Frankrike komme att inom konstafdelningéu å konst-''''och

industriutställningen i Stockholm innevarande år vara representeradt,

vore eu ytterligare anledning hvarför Sverige ''icke borde uteblifva vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

nästa Pariserutställning. Fullmägtige hafva alltså för sin de] tillstyrkt

Sveriges officiella deltagande i den allmänna utställningen i Paris år

1900, dock under förutsättning att tillgång bereddes till bestridande

med statsmedel af de med ett dylikt deltagande förenade allmänna omkostnader;

och vore fullmägtige för sin del öfvertygade att, derest de

allmänna omkostnaderna komme att bestridas af statsmedel och för så

vidt icke allt för svåra rubbningar i ekonomiskt afseende inträffade

under de närmast följande åren, den svenska industrien skulle komma

att å ifrågavarande utställning varda på ett landet värdigt sätt representerad.

Eskilstuna fabriksförening har tillkännagifvit, att ett allmännare deltagande

från fabrikanternas i Eskilstuna sida uti förevarande utställning

torde kunna förväntas endast i det fall att tillfälle bereddes dem att,

såsom i Chicago, gemensamt på samma plats utställa sina alster och

på så sätt bilda en kollektivutställning, som kunde gifva främlingen ett

mera samladt och lefvande intryck af deras industri, än hvad skulle

blifva fallet, om de enskilda utställarnes produkter placerades här och

der bland främmande utställningsmontrer, samt att, om en sådan anordning

kunde utverkas, fabriksföreningen, under förutsättning af Sveriges

officiella deltagande, skulle göra hvad på den ankomme för att åstadkomma

en prydlig och tilltalande kollektivutställning af Eskilstunaindustriens

alster.

Fabriksföreningen i Norrköping har såsom sin mening uttalat, att

från i Norrköping boende industriidkares sida något nämnvärdt deltagande

uti den ifrågavarande utställningen i Paris icke syntes vara att

förvänta.

Malmö industriförening har anfört att, äfven om det vid nuvarande

tidpunkt icke vore möjligt att kunna garantera någon lifligare anslutning

till utställningen i fråga från industri- och handtverksidkare i

Malmö, föreningen dock för sin del ville på det lifligaste förorda Sveriges

officiella deltagande i utställningen, viss att ett sådant deltagande skulle

i Malmö och kringliggande bygder helsas med tillfredsställelse samt

främja ett eventuelt deltagande från dervarande industriidkares sida i

utställningen.

För egen del har kommerskollegium anfört: Af de inkomna yttrandena

framginge otvetydigt att, äfven om ej nu kunnat utrönas i hvilken

omfattning den svenska industrien och konsten kunde komma att vid utställningen

i Paris år 1900 företrädas, dock ett öfvervägande intresse

funnes för Sveriges officiella deltagande i densamma. Skulle af statsmedel

anvisas anslag för ändamålet till sådant belopp, att de allmänna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 59.

omkostnaderna för Sveriges deltagande i utställningen derigenom betäcktes,

torde på grund af erfarenheten från föregående utställningar

med fullt fog kunna antagas att, derest icke synnerligen ogynsamma

konjunkturer dessförinnan uppstode, anslutningen från de svenske industriidkarnes

och konstnärernes sida blefve ganska tillfredsställande. Ett

uteblifvande från nu ifrågasatta utställning skulle utan tvifvel, särskildt

om det stäldes i sammanhang med Sveriges frånvaro från Pariserutställningen

år 1889, kunna komma att medföra ett direkt menligt inflytande

på Sveriges och Frankrikes ekonomiska mellanvaranden. Men

icke allenast med afseende å Frankrike vore ett deltagande i berörda

utställning af vigt. Vid densamma komma antagligen de allra flesta

nationer att vara genom utställningar företrädda. Derest vi icke skulle

deltaga i denna täflan, torde deraf för vår handel och industri kunna

uppkomma föga gynsamma förhållanden samt den föreställning kunna

bibringas ej mindre Frankrikes än äfven andra länders folk, att inom

våra dagars kulturarbete Sverige icke intoge den rang och ställning,

som det onekligen vore berättigadt att anses innehafva. Att kostnaderna

för ett Sveriges officiella deltagande i Pariserutställningen skulle,

med hänsyn till nödvändigheten att derstädes så uppträda att vår utställning

blefve bemärkt, varda icke oafsevärda, vore gifvet, men dessa

kostnader kunde dock antagas komma att understiga utgifterna för

Sveriges deltagande i Chicagoutställningen år 1893.

Kommerskollegium ansåge sig alltså, på grund af hvad i ärendet

förekommit och kollegium för egen del sålunda andragit, böra i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd i syfte

att Sverige må varda vid utställningen i Paris år 1900 officiel! representeradt.

Sedermera har kollegium öfversändt ett yttrande från styrelsen för

Malmö haiidtverksförening, som, under uttalande af den öfvertygelsen,

att Sveriges uteblifvande från utställningen i Paris år 1889 varit till

skada för landet och dess industri, ansett Sverige böra deltaga i förevarande

utställning och förklarat sig förvänta, att anslutningen från orten

skulle blifva ganska betydlig.

Uti en tillo mig öfverlemnad promemoria hafva sedermera generaldirektören

R. Åkerman och kommerserådet Th. Nordström afgifvit, eu

beräkning angående det bidrag af statsmedel, som kunde för Sveriges

deltagande uti förevarande utställning erfordras.

I denna promemoria erinras till eu början om de medel, som anvisats

för Sveriges deltagande i verldsutställningarne i Philadelphia 1876,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59;

i Paris 1878 och i Chicago 1893, af hvilken redogörelse jemte höfligt

tillgängliga handlingar inhemtas:

För Sveriges deltagande i utställningen i Philadelphia beviljades vid

1874 och 1875 årens riksdagar tillhopa 400,000 kronor, deraf 27,000

kronor användts till reseunderstöd. För deltagande i utställningen i

Paris 1878 beviljade Riksdagen 200,000 kronor, hvarjemte Kongl.

Maj:t af tillgängliga medel anvisade tillhopa 63,000 kronor, deraf 3,000

kronor till reseunderstöd. Till Sveriges deltagande i utställningen i

Chicago 1893 och till understöd åt teknici att besöka nämnda utställning

beviljade 1892 års Riksdag 200,000 kronor, hvarjemte Kongl. Maj:t

anslog tillhopa 200,000 kronor. Af de sålunda anslagna medlen anvisades

50,000 kronor att utgå såsom reseunderstöd åt teknici för besökande

af utställningen.

Enligt hvad vidare meddelats i nämnda promemoria uppgingo de

allmänna omkostnaderna för Sveriges deltagande i nämnda utställningar

till följande belopp:

för utställningen, i Philadelphia.................................. kr. 373,000: —

för utställningen i Paris:

af statsmedel''.................... kr. 260,000: —.

» enskilde tillskjutna ........!h''........ » 10;500: —

270,500:

för utställningen i Chicago:

af statsmedel ...j,....L.„...... kr. 347,219: 94

» enskilde tillskjutna .....,:.;..v|4.» 10,531: 34

diverse inkomster ...

» 1,104: 45 kr> 358,855: 73

Bland utgifterna för utställningen i Philadelphia hade ingått kostnaderna

för ett skolhus, uppgående efter afdrag af försäljningsvärdet

till 21,193 kronor.

Bland utgifterna för Chicagoutställningen hade kostnaderna för

Sveriges byggnad derstädes intagit ett väsentligt rum. Byggnaden

hade nemligen, inbegripet frakt, uppgående till 17,100 kronor, kostat

140,490 kronor 68 öre.

Kostnaderna för utställningsföre målens transport till och från

utställningarne hade utgjort:

... ■■|n''i i'' ■;! '' : :1 • »h, •

vid utställningen i Philadelphia .,.....n;...................................... kr. 70,052

». ! , . » »Paris ......|jT,}............................................ » 60,670

» » » Chicago............................................ » 51,034

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

Om från förut omnämnda allmänna omkostnaders belopp droges utgifterna

för de omförmälda byggnaderna och för frakt, blefve kostnaderna

för utställningarnes drift i runda tal följande:

utställningen i Philadelpliia......................................... kr. 281,800: —

» » Paris » 209,800: —

» » Chicago ........................... » 167,300: —

Utställarnes antal hade varit:

i Philadelphia.................................

» Paris ................................................

» Chicago.............................. ........ ........

504

524

344

Kostnaden för hvarje utställare i medeltal blefve alltså:

i Philadelphia...................... omkring kr. 560

» Paris ............................................ » » 400

» Chicago............................................................ » » 486

Till jemförelse meddelades, att för Norge, som deltagit såväl i

ofvan nämnda 1878 års utställning i Paris som i den derstädes 1889

hållna utställningen, kostnaderna uppgått till följande belopp:

vid utställningen 1878........................................................... kr. 213,255: 64

i> » 1889 ......................................................... » 88,135: 56

Härtill hade af statsmedel anvisats till utställningen 1878 216,500 kronor,

utom reseunderstöd, och till utställningen 1889 100,000 kronor.

Fraktkostnaderna hade år 1878 uppgått till 56,000 kronor men

1889 utgjort allenast 10,953 kronor 7 öre, hvilket berott derpå att vid

sistnämnda tillfälle de flesta utställare sjelfva betalat frakten för sina

föremål.

De norska utställarnes antal hade utgjort:

................................................................................. 387

1889 ................................................................................ 280

vid utställningen 1878

Kostnaderna för Norges deltagande

nadt frakter, hade sålunda

1878 ......

1889 ......

vid utställningen

nämnda utställning, oberäki

medeltal för hvarje utställare utgjort:

.......................................... omkring kr. 406: —

........................................... » » 275: —

Dervid vore att märka, det kostnaderna för deltagandet i 1889 års

Bih. till Riksd. Prat. 1897. 1 Sam!. 1 Afd. 47 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

utställning på grund af flera förhållanden, som icke alltid kunde påräknas,

blifvit mycket billiga.

Beträffande det anslagsbelopp, som nu erfordras för Sveriges deltagande

i förevarande utställning, åberopas vidare i promemorian, hurusom

af de ofvan omförmälda till kommerskollegium afgifna yttranden

i frågan framginge, att anslutningen till utställningen i allmänhet vore

beroende af huruvida de allmänna omkostnaderna komme att helt och

hållet bestridas af statsmedel, hvilket äfven särskildt betonats af jernkontoret,

som vid föregående utställningar väsentligt bidragit; och

ansåges i följd häraf det erforderliga anslagsbeloppet böra beräknas

med hänsyn till nämnda förhållande.

Kostnaden för Sveriges och Norges deltagande i ofvannämnda

utställningar, oafsedt kostnader för transporter och särskilda byggnader,

hade i medeltal för hvarje utställare utgjort omkring 425 kronor

och särskildt för utställningen i Paris 1878 403 kronor. Men då fordringarne

på sättet för utställningarnes anordnande och prydande utan

tvifvel alltjemt växte, föranleddes deraf gifvetvis ökade kostnader.

Kostnaderna för deltagandet i förevarande utställning syntes derför

icke kunna beräknas lägre än till 450 kronor för utställare. Under

antagande att 500 utställare komme att deltaga i utställningen skulle

alltså erfordras ett belopp af 225,000 kronor, utom kostnaden för

transporter, hvilken, under förutsättning att utställningsföremålen, såsom

tillförene egt rum, finge fritt fraktas å statens jernvägar, kunde antagas

uppgå till 50,000 å 60,000 kronor. På sätt som varit fallet vid verldsutställningar

borde lämpligen jemväl anslag till reseunderstöd åt teknik

och arbetare anvisas.

För betäckande af de allmänna omkostnaderna för Sveriges deltagande

i ifrågavarande utställning äfvensom till understöd åt teknici

och arbetare för besök vid utställningen ansåges alltså erfordras ett

belopp af minst 300,000 kronor.

Den utställning, hvarom nu är fråga och hvari Frankrikes regering

officielt inbjudit Sverige att deltaga, kommer med all sannolikhet

att blifva synnerligen storartad. Enligt från Sveriges och Norges

minister i Paris ingånget meddelande har inbjudningen till deltagande

i utställningen antagits af alla länder med undantag af Sverige och

Norge samt Nordamerikas förenta stater, hvilka ännu icke afgifvit

något svar, samt republiken Liberia, som vägrat deltaga. Redan den

omständigheten att sålunda i det närmaste hela verldens bildade nationer

komma att deltaga i utställningen torde utgöra ett kraftigt skäl, hvar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

för Sverige icke bör undanhålla sig. Ett uteblifvande å Sveriges sida

från ett dylikt allmänt möte emellan nationerna skulle helt säkert verka

synnerligen menligt för Sveriges anseende. Utan tvifvel lärer det väl

i öfrigt vara, att ett deltagande i utställningen skall medföra väsentliga

fördelar för våra näringar. Sveriges industri är stadd i raskt

framåtskridande. Men nutidens förhållanden göra det nödvändigt,

åtminstone för den större industrien, att söka afsättning för sina produkter

öfver snart sagdt hela verlden. Att genom framvisande vid ett

sådant tillfälle som det förevarande af framstående alster af våra

näringar sprida kännedom om våra afsättningsartiklar till vida kretsar,

måste derför vara af största vigt och skall helt säkert bära god frukt.

På dessa skäl synes mig den från franska regeringen utgångna

inbjudningen till Sverige att officielt deltaga i förevarande utställning

böra antagas.

Men på det att ett sådant deltagande skall kunna komma till

stånd lärer det vara nödvändigt, att staten, likasom vid föregående tillfällen

då Sverige deltagit i verldsutställningar, åtager sig en del af de

med ett dylikt deltagande oundvikligen förenade dryga omkostnaderna.

Staten torde sålunda i öfverensstämmelse med förut gällande praxis

böra vidkännas de så kallade allmänna omkostnaderna jemte utgifterna

för transporter. Enligt hvad ofvan omförmälda promemoria gifver vid

handen lära dessa utgifter kräfva tillhopa åtminstone 275,000 kronor.

Derutöfver torde äfven, på sätt som skett ej blott vid de ofvan nämnda

tre senaste verldsutställningarne, i hvilka Sverige deltagit, utan äfven

vid verldsutställningen i Paris 1889 samt andra större utställningar,

nu böra beredas teknici och arbetare reseunderstöd för att genom besök

vid utställningen inhemta kännedom om de nyare framstegen inom

de särskilda yrkena. Härtill torde näppeligen kunna anslås mindre

belopp än 25,000 kronor.

Ordnandet af Sveriges deltagande i utställningen torde, på sätt

som vid föregående tillfällen egt rum, böra öfverlemnas åt en särskild

bestyrelse, som bland annat bör hafva till åliggande att göra ett noggrant

urval af utställningsföremålen, så att dels inga andra tillverkningar

komma att utställas än sådana, som kunna uthärda en täflan

med andra länders, och dels kostnaderna inskränkas inom måttliga

gränser.

Den nödiga framställningen till Riksdagen om anvisande af ett

särskildt anslag för ifrågavarande ändamål torde böra göras redan till

nu församlade Riksdag. Då, såsom förut blifvit anfördt, nästan alla

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

andra stater redan lemnat svar å Frankrikes inbjudning, torde det

nemligen icke vara lämpligt att med svaret från Sverige vidare anstår.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att

på extra stat för år 1898 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

ställa ett anslag af 300,000 kronor att användas till bestridande af kostnaderna

för Sveriges deltagande i 1900 års verldsutställning i Paris och

till understöd åt teknici och arbetare för att besöka nämnda utställning.

Hvad föredragande departementschefen _ sålunda

tillstyrkt och hvari Statsrådets öfriga ledamöter instämde

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

samt befalde, att i enlighet dermed nådig proposition

till Riksdagen skulle aflåtas, så lydande som bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Pehr Thyselius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.