Sök i Ratio Lex

Rörande deklaration med Frankrike angående ordnande af de Förenade Rikenas traktatförhållanden med regentskap et Tunis

1897-05-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1897:68, Rörande deklaration med Frankrike angående ordnande af de Förenade Rikenas traktatförhållanden med regentskap et Tunis

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

. 1

N:o 68.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen rörande deklaration

med Frankrike angående ordnande af de Förenade Rikenas

traktatförhållanden med regentskap et Tunis; gifven Stockholms

slott den 7 maj 1897.

I slutet af nästlidet år framstälde franska regeringen förslag om

ordnande, genom en ny öfverenskommelse, af de Förenade Rikenas traktatförhållanden

med regentskapet Tunis, hvilken öfverenskommelse var afsedd

att för Sveriges del träda i stället för den hittills bestående under den 23

december 1736 med dåvarande republiken Tunis ingångna freds-och handelstraktaten.

Underhandlingarna härom hafva nu ledt till undertecknandet

den 5 innevarande maj af en deklaration, hvarigenom bestämts, att samtliga

mellan de Förenade Rikena och Frankrike bestående traktater och överenskommelser

utsträckas att gälla äfven Tunis.

I det Kongl. Maj:t till Riksdagen öfverlemnar denna deklaration, vill

Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad i närlagda statsrådsprotokoll finnes

upplyst och utredt, härmed äska Riksdagens godkännande af densamma,

och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

Douglas.

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 56 Häft. (N:o 68.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 68.

Öfversättning.

Deklaration.

I ändamål att ordna förbindelserna mellan Frankrike och de förenade

konungarikena Sverige och Norge i Tunis äfvensom att närmare bestämma

de Sverige och Norge tillkommande traktatenliga rättigheter i regentskapet,

hafva undertecknade, behörigen bemyndigade af sina regeringar, öfverenskommit

att afgifva följande förklaring:

De mellan Frankrike och de förenade konungarikena Sverige och

Norge gällande traktater och fördrag af hvilket som helst innehåll skola

utsträckas att jemväl omfatta Tunis.

De förenade konungarikena Sverige och Norge afstå från att för sina

konsuler, sina undersåtar och deras etablissementer i Tunis göra anspråk

på andra rättigheter och förmåner än sådana, som tillkomma dem i

Frankrike.

Det har dessutom öfverenskommits, att behandlingen som den mest

gynnade nation i lunis icke omfattar den Frankrike tillkommande behandling.

Denna deklaration skall underställas nationalrepresentationernas i

Sverige och Norge godkännande; den skall ratificeras och ratifikationerna

skola utvexlas så snart som möjligt.

Som skedde i Paris i 2 exemplar den 5 Maj 1897.

(under!) Due.

L. S.

(under!) Hnnotaux.

l. s.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

3

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartenientsärenden hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 4 maj 1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Hans excellens norskg herr statsministern Gram,

Statsråden: friherre Akeriiielm,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Stång Lund,

Olaj Olsen.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet:
En

skrifvelse den 10 december 1896 från härvarande franske chargé

d’affaires hvaruti denne på sin regerings vägnar föreslagit afslutandet af

eu deklaration för ordnandet af de Förenade Rikenas traktatförhållanden

med det under Frankrikes protektorat stående regentskapet Tunis i öfverensstämmelse

med ett skrifvelsen bifogadt förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Bemälde chargé d’affaires hade i sin berörda skrifvelse bland annat

anfört, att, då de mellan Tunis och främmande makter gällande traktater

till största delen afslutats i en långt aflägsen tid och samtliga före det

franska protektoratets upprättande, de icke längre motsvarade de nuvarande

förhållandena i regentskapet och hade dels blifvit ändamålslösa, isynnerhet

efter den konsulära domsrättens upphörande, dels fallit ur bruk. Om

några af hithörande bestämmelser fortfarande tillämpades, skedde det snarare

på grund deraf, att de utgjorde så att säga allmänna rättsregler i

internationella förhållanden, än emedan de funnes upptagna i traktaterna.

Också hade Tyskland, Österrike-Ungern, Italien, Ryssland och Schweiz

icke tvekat att afstå från sina gamla konventioner med Tunis, för att

genom nya fastslå en regime mera öfverensstämmande med de nuvarande

förhållandena.

Beträffande de Förenade Rikenas förhållanden till Tunis hänvisade

bemälde chargé d’affaires för Sveriges del till traktaten den 23 december

1736 och för Norges del till den dansk-norska traktaten af den 8 december

1751, hvilka båda akter innehölle de på den tiden brukliga stadgandena

mellan kristna makter och de vid Medelhafvet belägna museimanska sjöröfvarestater,

och som merbemälda chargé d’affaires förklarade kunna,

isynnerhet efter den konsulära domsrättens upphörande den 25 juli 1883,

betraktas såsom numera utan gällande kraft, utan att det erfordrades en

formlig uppsägning, hvilken han i hvarje fall vore bemyndigad att göra,

om så skulle vara nödigt. Franska regeringen hade derföre ansett det

öfverensstämmande med de Förenade Rikenas fördel att genom en skriftlig

akt tillförsäkra deras undersåtar tillfredsställande garantier i Tunis och

hade tänkt sig detta mål enklast kunna nås derigenom, att samtliga traktater

och överenskommelser, som bestämma förbindelserna mellan de Förenade

rikena och Frankrike, utsträcktes att äfven gälla Tunis, hvarigenom

de Förenade Rikena skulle i detta sistnämnda land befinna sig i samma

ställning som i Frankrike och i Tunis åtnjuta samma rättigheter och förmåner

i alla afseenden, eu princip, som antagits af Tyskland, ÖsterrikeUngern,

Ryssland och Schweiz, med hvilka sistnämnda tvenne länder

deklarationer utvexlats den 14 oktober 1896 af ordagrant samma innehåll

som det till Kongl. Maj:ts regering öfverlemnade förslag.

Sedan herr ministern med anledning af det sålunda framstälda förslaget,

hvarigenom den inellan de Förenade Rikena och Frankrike på grund

af handels- och sjöfartstraktaterna den 30 december 1881 och deklarationen

den 13 januari 1892 bestående konventionella regimen skulle utsträckas

till Tunis, i skrifvelse den 20 december 1896 inhemtat yttranden från

såväl Kong]. Maj:ts minister i Paris som kongl. finans- och civildeparte
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

menten äfvensom från kongl. norska regeringen, hade från ministern i Paris

ingått en skrifvelse den 14 sistlidne januari, deruti ministern i hufvudsak

anfört, att, då Tyskland, Ryssland, Osterrike-Ungern, Italien, Schweiz och

Belgien redan tillmötesgått franska regeringens önskan i fråga om ett ordnande

af nämnda länders handels- och sjöfartsförhållanden i Tunis på ett med

närvarande tids fordringar mera öfverenstämmande sätt, kunde ministern

icke annat än anse ändamålsenligt, att en liknande ordning genomfördes

för hvad beträffade Sverige och Norge, och funne ministern icke något

hinder möta mot att den af franska regeringen föreslagna texten till

deklaration, hvilken vore af samma lydelse som de med andra stater

träffade överenskommelser, också i förevarande tillfälle blefve nyttjad.

Ministern hade vidare i sin berörda skrifvelse anfört, att underhandlingar

påginge med Nederländerna om afslutande af en liknande

konvention, hvaremot den storbritanniska regeringen icke syntes — i alla

händelser icke för ögonblicket — böjd för att upptaga frågan till behandling.

Den mellan Storbritannien och Tunis gällande traktat vore af långt senare

datum (19 juli 1875) än de med de Förenade Rikena gällande överenskommelser,

och storbritanniska regeringen ämnade icke medgifva dess upphörande,

förr än de genom densamma tillförsäkrade rättigheter blifvit på

annat sätt ersatta. Så länge den engelska traktaten förblefve gällande,

skulle de Förenade Rikena på grund af klausulen om behandling såsom

den mest gynnade nation åtnjuta förmånen af stadgandet om en tullsats

af 8 procent ad valorem.

En vägran att tillmötesgå franska regeringens önskan om deklarationens

afslutande skulle visserligen icke för de Förenade Rikena hafva samma påföljd,

som den kunde hafva fått för Schweiz, med hvilket land ingen

öfverenskommelse förut funnits och som derföre vore utsatt för ett tillämpande

af maximaltariffen, men ministern ansåge dock icke, att någon som

helst grund förelåge för att icke vid ifrågavarande tillfälle följa de andra

staternas exempel. Han antoge, att något formligt uppsägande af de gamla

traktaterna knappast kunde komma i fråga, då de vore afslutade för all

framtid. Ministern hade anmärkt, att Tyskland och Österrike hade bestämt

en viss tidrymd för öfverenskommelsens förblifvande i gällande

kraft, under det i öfriga konventioner ingen tidsgräns funnes angifven.

Det förefölle honom som om det sistberörda tillvägagåendet med fördel

kunde anlitas, då det förmodligen hade sin grund i den uppfattning, att

öfverenskommelsen med Tunis eo ipso fortfore att gälla, så länge de i

kraft varande traktaterna med Frankrike icke upphört.

Sedan derefter denna skrifvelse delgifvits ofvannämnda departement

äfvensom norska departementet för det inre, hade chefen för finansdeparte
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

mentet, efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet, vid

underdånig föredragning af finansärenden den 12 mars innevarande år

uttalat den åsigt, att ifrågavarande förslag till deklaration borde för Sveriges

del antagas.

I norskt statsråd den 1 innevarande månad hade Kongl. Maj:t förordnat

att till utrikesdepartementet skulle öfverlemnas afskrift af ett af

departementet för det inre afgifvet, af norska regeringen biträdt underdånigt

betänkande af 27 nästförutgångne april rörande det föreliggande

deklarationsförslaget.

I detta betänkande hade departementet för det inre, efter att hafva

redogjort för ministerns i Paris ofvanberörda skrifvelse, anfört följande i

fråga om de Förenade Rikenas handelsförbindelser med Tunis.

»Departementet anmärker, att Norges handels- och sjöfartsförbindelser

med Tunis icke för närvarande äro af större betydelse.

Enligt de Förenade rikenas konsuls i Algier årsberättelse utgjorde

den norska skeppsfarten på Tunis under år 1895 1 segelfartyg om 571

ton och 6 ångfartyg om 5,386 ton, tillsammans 7 fartyg om 5,957 ton.

Från Sverige och Norge tillsammans infördes år 1895 till Tunis:

Ost.....................

kg. 420

till

ett värde af frcs 150.

Smör..............

» 50

»

»

» » >:

170.

Torkade grönsaker............

» 20

»

»

» » >:

15.

Trä, rundt eller fyrkantigt....

» 36,800

»

»

» » >:

3.192.

» sågadt.............

» 5,459,950

»

»

» » X

431,573.

» annat icke vidare för-

arbetadt...................

» 20.700

»

»

» » >:

1,316.

» förarbetadt (hyfladt etc.)

» 99,610

»

»

» » >:

10,471.

J ern........................

» 26,025

»

»

» » X

3,427.

Färger.....................................

» 600

»

» .

» » >:

50.

Bläck.................

» 130

»

»

» » X

100.

Diverse tillverkningar..............

» 17

»

»

» » »

16.

Porslin .....................

» 10

»

»

» » »

15.

Papp och papparbeten...........

» 400

»

»

» » »

125.

Papper, alla slag............

> 93

»

»

» » »

100.

Maskiner och mekaniska ar-

beten...............................

» 70

»

»

» » »

100.

Jern manufakturvaror_____________

» 1,500

»

»

» » »

91.

Körredskap ______________

» 100

»

»

» » »

70.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Tillsammans införsel till ett värde af.............''......................... frcs 451,081.

mot år 1894 » » » »........................................ » 461,547.

1893 » » » »........................................ » 433,356.

1892 » » » »........................................ » ?

1891 » » » »....................................piaster 532,055.

(circa frcs 335,000.)»

I den tunesiska tullstatistiken göres icke skilnad mellan varor af

norskt och svenskt ursprung, men man kan dock utgå från att allra största

delen af här omhandlade införsel kommer från Sverige. Särskildt gäller

detta den vigtigaste af ofvan uppräknade artiklar, nemligen trälast. Deremot

lär från Norge på den senaste tiden hafva till Tunis införts en del

hästskosöm och is, liksom en del norsk stockfisk lär införas öfver Frankrike,

Italien och Malta.

Under det våra exportintressen i Tunis icke för närvarande äro af

synnerlig betydelse, angifvas dock i generalkonsulatets årsberättelse för

1895 vissa varor, som antagas kunna blifva föremål för en utvidgad omsättning

derstädes, såsom is, stockfisk, åkerbruksredskap, verktyger, spik,

cement och papper. En norsk exportfirma har etablerat en filial i Sfax,

hvarigenom också omsättningen af norska varor antagligen kommer att ökas.

Handelsstipendiaterna Bratt och Ellefsen omnämna i sin i augusti

1896 ingifna rapport en del andra* artiklar, som de antaga kunna införas,

nemligen kondenserad mjölk, öl, marmor, tändstickor, sprit, brynstenar,

grundfärg, sill, hermetik och tran.

Utförseln från Tunis till Norge och Sverige utgjorde år 1895:

Hudar................................. 3,170 kg. till ett värde af frcs 4,755.

Olivolja............... 4,565 » » » » » » 3,196.

Svampar .................................. 220 » » » » » » 2,640.

Trävaror .......................................... 200 » » » » » » 200.

Tillsammans frcs 10,791.»

Efter att vidare bland annat hafva erinrat, att under underhandlingarnes

gång af franske ministern afgifvits en bestämd förklaring, att

det ifrågavarande aftalet tillförsäkrade de Förenade Rikenas undersåtar

i Tunis den mest gynnade nations behandling, hade departementet slutat

med att uttala, att departementet funne sig efter omständigheterna böra

tillråda, att det från fransk sida framstälda förslag till deklaration

antoges.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

Herr ministern anförde derefter:

»Det från fransk sida framstälda förslaget till öfverenskommelse för

att ordna de Förenade Rikenas traktatförhållanden med det numera faktiskt

under Frankrikes öfverherrskap lydande regentskapet Tunis har sålunda

blifvit tillstyrkt af vederbörande myndigheter i såväl Sverige som Norge.

För min del kan jag icke heller annat än tillråda dess antagande. Liknande

aftal — några af fullkomligt enahanda ordalydelse — hafva redan

af Frankrike slutits med ett flertal af Europas stater, och genom detsamma

tillförsäkras de Förenade Rikenas undersåtar i Tunis i hvarje hänseende

obetingadt samma behandling som derstädes åtnjutes af den mest gynnade

nations undersåtar. Mera kunna vi ej begära och ej heller tänka på

att uppnå.

Till det ursprungligen föreliggande förslaget till deklarationens text

har ansetts nödigt att foga ett förbehåll om aftalets godkännande af nationalrepresentationerna

i Sverige och Norge, äfvensom, till följd deraf, en bestämmelse

om dess efterföljande ratifikation, och har jag förvissat mig om

franska regeringens samtycke till ett dylikt tillägg.

Någon viss tid finnes ej uttryckligen angifven för aftalets ikraftträdande,

men deraf följer, att detta sker omedelbart efter ratifikationernas

utvexlande.»

Herr ministern uppläste derefter det förslag till deklaration angående

ordnande af de Förenade Rikenas traktatförhållanden med Tunis, som finnes

detta protokoll bilagdt, samt hemstälde i underdånighet, det Kongl. Maj:t

täcktes bemyndiga Dess minister i Paris att underteckna en i öfverensstämmelse

med detta förslag affattad deklaration.

Till denna hemställan, deruti öfrige närvarande

svenske och norske statsrådsledamöter i underdånighet

sig förenade, behagade Hans Maj:t Konungen lemna

nådigt bifall.

Ex protocollo:

Eric Tv olle.

■

lil •,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

9

y<;(8''iö) Jtfiaqqfj hmuhöt fiq jia Jaiifq ju latloTjb m-babbin nåd tre höft

-timid doo Ifmjqfiviq »b is gnirntaabiöi no amaiia/bi npiliaqqoaq gibéli Ilir

,abf;qo''iadi> i to b ecnn bi nios ,''if.gfiil

-no siobåisifiis isq ,rragnuno/I 4:j«W smil { abrgmlad

-oqoiq flit togafeiöd ullig ''lobfin i ,ybm55hyt8[Jit r.gilläd

intag ,}bgfilid tlojfotoiq ibiab eannri stab inebés qioiiis

dao bairnob lodpil no i alfnda nanoiiiaoqoiq ila </;[lbiycf

-•rbf >■\) :v’''Utdrag af protokollet öfver utrikesdepctrtementsärenden, hållet inför

-8>(i;l bil lugn i !bn Maj it "KonungeWM stdtsrädeV å Stockholms slott

in * 1 Q Cl*7 fiouflt)

den 7 maj loD7.

Närvarande:

:< Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr rninistern för utrikes ärendena grefve Douglas,

. Statsråden: friherre Akerhielm,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anmälde i underdånighet,

att, sedan Kongl. Maj:t vid föredragning i sammansatt statsråd

den 4 innevarande månad behagat bemyndiga Kongl. Maj:ts minister i

Paris att underteckna en i öfverensstämmelse med ett vid protokollet öfver

föredragningen fogadt förslag affattad deklaration med Frankrike angående

ordnande af de Förenade Rikenas traktatförhållanden med regentskapet Tunis,

en dylik deklaration blifvit den 5 innevarande månad undertecknad i två

exemplar. Sedan herr ministern derefter erinrat, att, enligt bestämmelsen

i sagda deklarations sista stycke, densamma skulle, innan den ratificerades,

underställas nationalrepresentationernas i Sverige och Norge godkännande,

hemstälde herr ministern i underdånighet, det Kongl. Maj:t behagade besluta

att äska Riksdagens bifall till deklarationen, samt förordna om aflåtande

för sådarjjp*» idamål till Riksdagen af nådig proposition.

Bill. till Riksd. Proi. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 56 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Sedan herr ministern derefter uppläst ett på förhand uppsatt förslag

till nådig proposition äfvensom en förteckning å de protokoll och handlingar,

som funnos deri åberopade,

behagade Hans Maj:t Konungen, på statsrådets enhälliga

tillstyrkande, i nåder gilla förslaget till proposition,

sådant det finnes detta protokoll bilagdt, samt

befalla, att propositionen skulle i enlighet dermed och

åtföljd af de å den upplästa härhos jemväl bilagda förteckningen

upptagna protokoll och handlingar till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo:

•.-.ji.il

Eric Trolle.

ey.v.rni

j ’.j j'' u, ; i ''

It

■M'' ■ . j/O ».! " I i

!1T afl t-.;

}>. r■; - = it :rnl>fob abg i

; flortfJi! • f'' «i--£obj''!T

■>:. Sill ;rreii oLbHéiroh

ir- ■ it'' $ o.. ■ t Ut BttJ''».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 68. 11

Förteckning:

Kong]. Maj:ts nådiga proposition n:o 68 ............................................ sid. 1

öfversättning af deklaration angående ordnande af de Förenade

rikenas traktatförhållanden med regentskapet Tunis.................... » 2

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 4 maj

1897.........................................................-...........................-..........- > 3

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 7 maj

1897................................................................................................... » 9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1897:27 Betänkande, i anledning af Kong!. Maj ds proposition rörande deklaration med Frankrike angående ordnande af de Förenade Bikenas traktatförhållanden med regentsk s. 1 i texten