Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning af strafftid, och till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum den 29 juli 1892

17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1898:12, Med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning af strafftid, och till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum den 29 juli 1892

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

1

N:o 12.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning af

strafftid, och till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen

angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i

enrum den 29 juli 1892; gifven Stockholms slott den 22

december 1897.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

l:o) lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning af strafftid;

och

2:o) lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående straffarbetes

och fängelsestraffs verkställande i enrum den 29 juli 1892.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annorstedt.

Bih. till Eiksd. Frot. 18!) 8. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

Förslag

till

Lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning af strafftid.

Med upphäfvande af nådiga cirkuläret angående rätta beräkningen

af tiden för ådöradt straffängelse den 7 mars 1855 och förordningen

angående beräkning af tiden för ådömdt straffarbete och fängelsestraff

den 13 november 1860, så ock med ändring af hvad lag eller författning

i öfrigt innehåller emot denna lag stridande stadgas som följer:

1 §•

Vid verkställighet af utslag, hvarigenom någon, som hålles häktad,

blifvit dömd till straffarbete eller fängelsestraff, skall, i händelse utslaget

eger laga kraft den dag, då det ankommer till den myndighet,

som har att om verkställigheten förordna, strafftiden räknas från nämnda

dag, men i annat fall från den dag, å hvilken den dömde i föreskrifven

ordning förklarar sig nöjd med utslaget eller detta eljest emot honom

vinner laga kraft.

Vistas den, som skall undergå straffarbete eller fängelsestraff, på

fri fot, skall strafftiden räknas från den dag, då han för straffets undergående

intages i fängelse, deröfver tillsyn utöfvas af myndighet, som

är behörig att om verkställigheten förordna.

2 §•

Skall tiden för straffarbete eller fängelsestraff räknas efter månad

eller år, varde den dag för slutdag ansedd, som genom sitt tal i månaden

motsvarar den, från hvilken tidräkningen börjas; finnes ej motsvarande

dag i slutmånaden, skall den månadens sista dag anses för

slutdag. Ingår jemväl dagatal i strafftiden, varde antalet dagar lagdt till

slutdagen för den öfriga strafftiden. År tiden för fängelsestraff bestämd

allenast i dagar, skall dagatalet läggas till den dag, från hvilken strafftiden

räknas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

Då enligt lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande

i enrunf den 29 juli 1892 afdrag å strafftid skall ske, varde

afdraget räknadt från slutdagen för hela strafftiden; ingår i afdraget

dagatal, skall detta sist frånräknas.

3 §.

Vållar den, som skall undergå straffarbete eller fängelsestraff,

genom rymning eller annorledes sjelf hinder emot intagandet i straffanstalt

eller afbrott i straffets verkställighet, eller uppkommer sådant

hinder eller afbrott derigenom, att den dömde intages å sjukvårdsinrättning

utom straffanstalten, må ej den tid, hvarunder hindret eller

afbrottet eger rum, i strafftiden inräknas.

4 §•

Fånge skall, der ej annat af särskilda omständigheter föranledes,

ur straffanstalten lösgifvas klockan åtta förmiddagen å den enligt hvad

ofvan för hvarje fall är stadgadt bestämda dagen för strafftidens slut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899, men verkar ej

rubbning af derförinnan i behörig ordning meddeladt beslut om beräkning

af strafftid.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o. 12.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs

verkställande i enrum den 29 juli 1892.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen angående straffarbetes och

fängelsestraffs verkställande i enrum den 29 juli 1892 skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Den, som är dömd till straffarbete på fyra år eller kortare tid,

skall, der så ske kan, under strafftiden hållas i enrum.

Då straffarbetet verkställes i enrum, varde från strafftiden en

fjerdedel afdragen. . Uppkommer i sådant afdrag brutet månadstal, varde

fjerdedels månad till sju dagar, half månad till femton dagar och trefjerdedels

månad till tjugutvå dagar räknad. Skall afdrag i dagatal

ske och uppkommer i afdraget brutet tal, varde för det tal hel dag å

strafftiden afräknad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1899, men verkar ej rubbning

af derförinnan i behörig ordning meddeladt beslut om verkställighet

af straffarbete.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

5

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 7 maj 1897

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Wikblad,

Gilljam,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anförde i

underdånighet:

»I underdånig skrifvelse den 3 maj 1895 har Riksdagen, med

åberopande af en hos Riksdagen af dess justitieombudsman gjord framställning,

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till fullständigande och förtydligande af nu

gällande stadganden angående den tid, då ådömdt straffarbete bör taga

sin början, äfvensom till sådant tillägg till lagen den 29 juli 1892 angående

straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum, att derigenom

blefve bestämdt, huru förfaras skall vid beräkning af i samma

lag stadgadt afdrag å ådömd strafftid. Öfver nämnda skrifvelse hafva,

efter nådiga remisser, fångvårdsstyrelsen och Eders Kongl. Maj:ts samtlige

befallningshafvande afgifvit underdåniga utlåtanden.»

Efter att hafva redogjort för handlingarnes hufvudsakliga innehåll

yttrade föredragande departementschefen vidare:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

»Såsom af justitieombudsmannen i hans förberörda, af Riksdagen

åberopade framställning blifvit påpekadt, är det af vigt, att från fångbehandlingen

aflägsnas allt, som kan få sken af godtycklighet. Har

erfarenheten gifvit vid handen, att gällande föreskrifter angående verkställighet

af straff och beräkning af strafftid icke med önskvärd enhet

tillämpas af de särskilda verkställande myndigheterna, bör derföre den

anledning härtill, som kan vara att söka i de ifrågavarande föreskrifternas

ofullständighet eller otydlighet, undanrödjas genom erforderliga

ändringar af desamma.

I sådant hänseende torde främst böra uppmärksammas behofvet

deraf, att noggrannare bestämmelser än de nu gällande -— hvilka hufvudsakligen

innefattas i nådiga cirkuläret den 7 mars 1855 — varda meddelade

beträffande tiden, då ett ådömdt frihetsstraff skall anses börja,

och, i nödvändigt sammanhang härmed, beträffande tiden, då fånge skall

efter utståndet straff frigifvas. Enligt hvad de från Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande inkomna yttranden utvisa, göra sig för närvarande

hos de verkställande myndigheterna flere olika åsigter i dessa ämnen

gällande. Detta förhållande medför uppenbarligen en ganska betänklig

ojemnhet i verkställandet af de frihetsstraff, hvartill särskilda personer

gjort sig förfallna. Vid den ändring, som till följd häraf synes påkallad,

torde särskildt böra iakttagas, att föreskrift meddelas om en viss tid

på dagen, då fånge skall lösgifvas. En sådan föreskrift är af vigt icke

blott för åstadkommande af fullständig likformighet i fångbehandlingen,

utan äfven till underlättande af fängelseförvaltningen; åtminstone vid

större straffanstalter måste nemligen, på sätt särskildt fångvårdsstyrelsen

med styrka framhållit, en regel, enligt hvilken fångarne komme att vid

olika tider på dagen lösgifvas, medföra afsevärda praktiska svårigheter.

Tydligen bör, såsom af fångvårdsstyrelsen äfven blifvit påpekadt, den

enhetligt bestämda tiden för fånges lösgifvande så afpassas, att strafftiden

icke för någon förlänges utöfver den ådömda.

Emellertid synes ett stadgande om fånges lösgifvande vid visst klockslag

icke böra vara så ovilkorligt, att det skulle hindra, att fånge lösgifves

något tidigare eller något senare på dagen, när sådant undantagsvis pröfvas

vara påkalladt antingen i fångens eget eller i den allmänna ordningens

intresse. Med nu antydda modifikation finner jag mig böra förorda

innehållet i det af fångvårdsstyrelsen framstälda förslag, att strafftiden

skall räknas från och med den dag, då vilkoren för straffverkställigheten

blifvit uppfylda, samt att frigifningen skall ske klockan 8 förmiddagen

å straffets slutdag.

Genom den förordade bestämmelsen åstadkommes jemväl i ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 12.

annat hänseende ett önskvärdt fullständigande af innehållet i 1855 års

nådiga cirkulär. Den nuvarande föreskriften, alt straff, som ådömts

häktad person, skall, i händelse icke annan bestraffning är honom ålagd,

taga sin början den dag beslutet kommit vederbörande exekutor tillhanda,

kan nemligen, såsom af justitieombudsmannen blifvit anmärkt,

efter sin ordalydelse tillämpas egentligen endast beträffande straff, som

genom Kongl. Maj:ts utslag ådömts. I fråga om underrätts eller hofrätts

utslag måste deremot, enär de, till följd af gällande bestämmelser,

regelmessigt komma exekutor till banda innan de vunnit laga kraft,

såsom begynnelsedag för ett ådömdt straff i allmänhet räknas den dag,

då utslaget blifver lagståndet.

Det i förberörda nådiga cirkulär upptagna stadgandet om begynnelsetiden

för straff i det fall, att den straffskyldige redan undergår

annan bestraffning, synes, på sätt af justitieombudsmannen anförts,

numera, med anledning af gällande föreskrifter angående förening och

förändring af straff, hafva förlorat sin betydelse.

Deremot torde den i samma nådiga cirkulär förekommande bestämmelsen,

att, om den dömde genom rymning eller annorledes sjelf

vållar hinder mot intagandet i straffanstalt eller afbrott i straffverkställigheten,

tiden för sådant hinder eller afbrott icke skall i strafftiden

inräknas, böra utvidgas derhän, att icke heller den tid, hvarunder den

dömde för sjukdom vårdas utom straffanstalten, skall afräknas å strafftiden.

Såsom redan i justitieombudsmannens till 1891 års riksdag afgifna

embetsberättelse blifvit anmärkt, saknas nemligen giltig rättsgrund för

ett sådant afräknande, om äfven stundom omständigheter kunna föreligga,

hvilka tala för straffets afkortande i nådeväg. Det förordade tillägget

står i fullkomlig öfverensstämmelse med gängse praxis och synes så

mycket mindre kunna anses vara alltför strängt, som i de allra flesta

fall den inom straffanstalten anordnade sjukvården är tillräcklig och

dömd persons intagande på sjukvårdsinrättning utom straffanstalten följaktligen

endast högst sällan kan ifrågakomma.

Beträffande beräkningen af slutdagen för strafftid är — bortsedt,

från de i lagen den 29 juli 1892 gifna bestämmelserna om afdrag å

strafftid — stadgadt i förordningen den 13 november 1860. Denna förordning

föreskrifver hufvudsakligen, att, då tid för ådömdt straffarbete

eller fängelsestraff skall räknas efter månad eller år, den dag skall för

slutdag anses, som genom sitt nummer i månaden motsvarar den, från

hvilken tidräkningen börjas. Emot innehållet af denna föreskrift synes

icke något vara att erinra. Fast mera torde med afseende å beräkningen

af slutdagen för fängelsestraff, som är bestämdt i dagar, böra

i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

gifvas en motsvarande regel, af innehåll att det dagatal, som uttrycker

strafftidens längd, skall läggas till begynnelsedagens nummer. Genom

en sådan bestämmelse förebygges, att strafftiden alltför mycket förkortas

till följd deraf att fången lösgifves redan å slutdagens morgon.

I fråga om fängelsestraff skall enligt särskildt förbehåll i 1860

års förordning densammas regel om slutdagens beräkning ega tillämpning

endast för den händelse ej annan beräkningsgrund finnes i lag

särskildt stadgad. Detta förbehåll, hvilket torde hafva syftat på den

numera ändrade föreskriften i tryckfrihetsförordningens § 5 mom. 15,

att månad skulle beräknas till 28 dagar, synes icke vidare vara behöfligt.

Af den lemnade redogörelsen för handlingarnes innehåll behagade

Eders Kongl. Maj:t finna, att för närvarande olika förfaringssätt användas

vid beräkningen af det i lagen den 29 juli 1892 stadgade afdrag å

strafftid. De flesta verkställande myndigheterna förfara så, att de till

en början uträkna slutdagen för hela den ådömda strafftiden och derefter,

utgående från denna slutdag, frånräkna det stadgade afdraget

och härvid först fråndraga hela månader och sedan det dagatal, som

möjligen jemväl skall afgå; vissa myndigheter deremot beräkna omedelbart

slutdagen för den med afdraget minskade strafftiden eller frånräkna

i afdraget dagar före månader. Dessa olika beräkningssätt kunna tydligen,

i följd af kalendermånadernas olika längd, leda till skiljaktiga

resultat. För åstadkommande af enhet i tillämpningen torde, då affattningen

af 1892 års lag icke lemnar tillräcklig ledning, bestämdare föreskrifter

vara önskvärda. Dessa föreskrifter synas lämpligen kunna jemte

de erforderliga bestämmelserna om strafftids början, om beräkning af

slutdag samt om den tid på dagen, då fånge skall lösgifvas, upptagas

i en ny lag om beräkning af strafftid.

Derjemte torde stadgandena om beräkning af afdrag å strafftid kräfva

ett fullständigande i ännu eu annan rigtning. När i afdrag half månad

förekommer, pläga de flesta myndigheterna, i anledning deraf att enligt

uttrycklig bestämmelse i 1892 års lag fjerdedels månad skall anses utgöra

sju dagar, räkna den halfva månaden till fjorton dagar. Äfven

bortsedt derifrån att elfva af årets månader innefatta minst trettio dagar

och att alltså i de allra flesta fall half kalendermånad faktiskt utgör

fulla femton dagar, kan nämnda beräkningssätt näppeligen anses stå

väl tillsammans dermed, att enligt 4 kap. 6 § strafflagen vid förvandling

af fängelsestraff till straffarbete half månad skall räknas till femton

dagar. I 1892 års lag torde derföre höra tilläggas en föreskrift af häremot

svarande innehåll. Efter ett sådant tillägg lärer det vara klart,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12. 9

att i afdrag förekommande trefjerdedels månad skall räknas till tjugutvå

dagar.

Hvad slutligen angår de i justitieombudsmannens skrifvelse ifrågasatta

förtydligandena af förordningen den 30 maj 1873 angående verkställighet

i vissa fall af straff, ådömdt genom icke laga kraft egande

utslag, täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att genom den redan förordade

bestämmelsen om tiden, då straff skall anses börja, undanrödjes hvarje

anledning till det nu stundom använda förfarande att räkna strafftiden

först från dagen efter den, då giltig nöjdförklaring afgifvits. I öfrigt

torde den af justitieombudsmannen till stöd för behofvet af förtydligande

åberopade tillämpning af nämnda förordning vara så uppenbart origtig,

att icke någon vidare lagstiftningsåtgärd i ämnet kan anses vara af

verkligt behof påkallad.

Af vissa bland de i ärendet hörda myndigheterna hafva i särskilda

punkter gjorts framställningar, som icke synas stå i något nödvändigt

sammanhang med den af Riksdagen ifrågasatta lagstiftningen. De förslag,

som af dessa framställningar kunna föranledas, utbeder jag mig

att få vid annat tillfälle inför Eders Kongl. Maj:t framlägga.»

Sedan föredragande departementschefen häruppå uppläst särskilda,

i enlighet med de af honom uttryckta åsigter upprättade förslag till lag,

innefattande vissa bestämmelser om beräkning af strafftid, och till lag

om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs

verkställande i enrum den 29 juli 1892, hvilka förslag finnas

såsom bilagor lift. B. och C. fogade vid detta protokoll, hemstälde han

i underdånighet, att högsta domstolens utlåtande öfver dessa förslag

måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note

ur protokollet inliemtas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansclorff.

Bill. till Kifcsd. Prof. 1898. 1 Sond. 1 Afd. 8 Haft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N.-o 12.

Bilaga litt. B.

Förslag

till

Lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning af strafftid.

Med upphäfvande af nådiga cirkuläret angående rätta beräkningen

åt tiden för ådömdt straffängelse den 7 mars 1855 och förordningen

angående beräkning af liden för ådönult straffarbete och fängelsestraff

den 13 november 1860 stadgas som följer:

1 §•

Vid verkställighet af utslag, hvarigenom någon, som hålles häktad,

blifvit dömd till straffarbete eller fängelsestraff, skall, i händelse utslaget

eger laga kraft den dag, då det ankommer till den myndighet,

som eger om verkställigheten förordna, strafftiden räknas från nämnda

dag, men i annat fall från den dag, å hvilken den dömde i föreskrifvep

ordning förklarar sig nöjd med utslaget eller detta eljest emot honom

vinner laga kraft.

Vistas den, som skall undergå straffarbete eller fängelsestraff, på

fri fot, skall strafftiden räknas från den dag, då han för straffets undergående

intages i straffanstalt.

2 §•

Skall tiden för straffarbete eller fängelsestraff räknas efter månad

eller år, varde den dag för slutdag ansedd, som genom sitt tal i månaden

motsvarar den, från hvilken tidräkningen börjas; finnes ej motsvarande

dag i slutmånaden, skall den månadens sista'' dag anses för slutdag.

Ingår jemväl dagatal i strafftiden, varde antalet dagar lagdt till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds JSåd. Proposition N:o 12. 11

allenast i dagar, skall dagatalet läggas till den dag, från hvilken strafftiden

räknas.

Då enligt lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande

i enrum den 29 juli 1892 afdrag från strafftid skall ske, varde

afdraget räknadt från slutdagen för hela strafftiden; iugår i afdraget

dagatal, skall detta sist frånräknas.

3 §•

Vållar den, som skall undergå straffarbete eller fängelsestraff,

genom rymning eller annorledes sjelf hinder emot intagandet i straffanstalt

eller afbrott i straffets verkställighet, eller uppkommer sådant

hinder eller afbrott derigenom, att den dömde intages å sjukvårdsinrättning

utom straffanstalten, må ej den tid, hvarunder hindret eller

af brottet eger rum, i strafftiden inräknas.

4 §•

Fånge skall, der ej annat af särskilda omständigheter föranledes,

ur straffanstalten lösgifvas klockan åtta förmiddagen å den enligt hvad

ofvan för hvarje fall är stadgadt bestämda dagen för strafftidens slut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari , men verkar ej

rubbning af derförinnan i behörig ordning meddeladt beslut om beräkning

af strafftid.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

Bilaga litt. C.

^ Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs

verkställande i enrum den 29 juli 1892.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen angående straffarbetes och

fängelsestraffs verkställande i enrum den 29 juli 1892 skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Den, som är dömd till straffarbete på fyra år eller kortare tid,

skall, der så ske kan, under strafftiden hållas i enrum.

Då straffarbetet verkställes i enrum, varde från strafftiden en

fjerdedel afdragen. Uppkommer i sådant afdrag brutet månadstal, varde

fjerdedels månad till sju dagar och half månad till femton dagar räknad.

Skall afdrag i dagatal ske och uppkommer i afdraget brutet tal,

varde för det tal hel dag å strafftiden afräknad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari , men verkar ej rubbning

af derförinnan i behörig ordning meddeladt beslut om verkställighet

af straffarbete.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 12.

13

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts

högsta domstol onsdagen den 19 maj 1897.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Herslow,

Norberg,

Hammarskjöld,

Carlson,

Claéson.

T. f. byråchefen för lagärenden revisionssekreteraren Hammarskjöld

fortsatte och afslutade föredragningen af de till högsta domstolen för

afgifvande af utlåtande öfverlemnade, i protokollet för den 18 innevarande

maj omförmälda förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser

om beräkning af strafftid, och till lag om ändrad lydelse af 1 § i

lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum

den 29 juli 1892; varande berörda förslag under bilagorna A och B

fogade vid detta protokoll.

Vid granskningen af förslagen framstäldes inom högsta domstolen

föl j ande anmärkningar:

l:o) förslaget till lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning

af strafftid.

Ingressen.

Då i vissa ännu gällande författningar förutsättes, att vid verkställighet

af straff månad räknas på annat sätt, än med 2 § 1 mom.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

i den föreslagna lagen öfverensstämmer, och då vidare lagen om straffarbetes

och fängelsestraffs verkställande i enrum den 29 juli 1892 visat

sig lemna rum för tolkningar, enligt hvilka dess föreskrifter om afdrag

å strafftid komma i strid med innehållet i lagförslagets 2 § 2 mom.,

fann högsta domstolen i ingressen böra tilläggas, att den föreslagna lagen

innefattar ändring i hvad lag eller författning innehåller emot densamma

stridande.

1 §•

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»För det fall att den, som skall undergå straffarbete eller fängelsestraff,

vistas på fri fot, torde i lagförslaget vara åsyftadt, att strafftiden

skall räknas från den dag, då den straffskyldige intagits i fängelse,

hvaröfver tillsyn utöfvas af en till meddelande af beslut om straffets

verkställighet behörig myndighet, och att sålunda, om den straffskyldige

för straffets undergående förpassas till annat fängelse, tiden före hans

ankomst till detta senare fängelse inräknas i strafftiden. Det föreslagna

stadgandet, att strafftiden skall räknas från den dag, då den straffskyldige

för straffets undergående intages i straffanstalt, synes emellertid

efter sin ordalydelse kunna föranleda den tolkning, att strafftiden anses

börja först då den straffskyldige intages i den för straffets undergående

bestämda straffanstalten. Vidare måste hänsyn tagas till möjligheten af

framtida rubbning i det nuvarande förhållandet, att verkställighetsbeslut

kunna meddelas vid alla straffanstalter, men icke vid några andra fängelser.

En förändrad redaktion af ifrågavarande stadgande torde derför

vara erforderlig.»

3 §•

Justitierådet Her slom yttrade: »Äfven om med hänsyn till straffets

ändamål det icke kan anses tillrådligt, att straffånge, som för sjukdom

intages i vårdanstalt utom fängelset, i regeln må i strafftiden få inräkna

den tid, han af nämnda anledning vistas utanför fängelset, synes dock

undantag böra göras för det fall, att fånge för sinnessjukdom måste

förvaras å hospital. Att icke heller i detta fall vistelsen utom fängelset

skulle. afräknas å strafftiden, synes mig innebära en omensklig hårdhet,

lika litet gagnande för samhället som för fången. Väl torde det med

visshet kunna antagas, att Konungens nåd, i händelse den anropas,

skall i alla de fall, der icke sinnessjukdomen befunnits allenast vara

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd Proposition N:o 12. 15

låtsad, då naturligtvis något skäl icke förefinnes att för vistelsen å

hospitalet medgifva fången afkortning å strafftiden, förekomma förutnämnda

obarmhertiga tillämpning af straffet ; men just denna omständighet

synes tyda på, att afräkningen snarare är att anse såsom en

gärd af rättvisa än såsom en akt af nåd.»

4 §•

Justitierådet Claeson anförde: »Jag anser mig böra fästa uppmärksamheten

derpå, att enligt de genom nådiga kungörelsen den 6 november

1885 gifnå föreskrifter skall i fångförteckningarne, bland annat, lemnas

uppgift å den dag då fånge blifvit stäld på fri fot. Godkännes denna

paragraf, torde det varda af nöden att genom tillägg till nämnda kungöi-else

eller annorledes i administrativ ordning föreskrifva, att fångförteckningarne

äfven skola innehålla uppgift om den tid på dagen, då

fånge lösgifvits. 1 sammanhang härmed synes det vara erforderligt att

stadga, att, om fånge till följd af särskilda omständigheter lösgifves på

annan tid än den i förevarande paragraf bestämda eller klockan åtta

förmiddagen, redogörelse för orsakerna härtill skall införas i fångförteckningarne.

Härigenom sättas de myndigheter, som hafva att

granska dessa förteckningar, i tillfälle att äfven i nämnda hänseende

öfva nödig kontroll.»

2:6) förslaget till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående

straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum den 29 juli 1892.

Högsta domstolen anmärkte, att för åstadkommande af fullständig

tydlighet borde i lagen uttalas, till huru många dagar trefjerdedels

månad skulle räknas.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

Utdrag af protokollet offer justitiedepartementsiirenden, luillet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott onsdagen den 22 december 1897

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

m o 7

Statsråden: herr friherre Äkerhielm,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Justitieråden: Herslow,

Billing.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i

underdånighet:

Högsta domstolens genom note ur statsrådsprotokollet för den 7

sistlidne maj månad inhemtade utlåtande öfver de vid samma protokoll

fogade förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning

af strafftid, och till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående

straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum den 29 juli 1892.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll yttrade föredragande

departementschefen:

»På de af högsta domstolen anförda skäl torde en i viss män förändrad

affattning böra gifvas åt ingressen till den föreslagna lagen om

beräkning af strafftid, äfvensom åt det i 1 § af samma lag intagna stadgande

om strafftidens början i det fall, att den straffskyldige vistas på

fri fot. Likaledes synes förslaget till ändrad lydelse af 1 § i lagen om

frihetsstraffs verkställande i enrum böra i öfverensstämmelse med högsta

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

domstolens derom gjorda hemställan förtydligas. Deremot lärer det icke

vara tillrådligt att, såsom af en ledamot inom högsta domstolen blifvit

ifrågasatt, i förstnämnda lag intaga en allmän föreskrift derom, att den

tid, hvarunder fånge för sinnessjukdom vårdas utom fängelset, skall i

strafftiden inräknas. En sådan föreskrift, hvilken skulle stå i strid emot

hvad hittills ansetts gälla, kunde nemligen medföra, att en straffskyldig, som

kort efter intagandet i fängelse befinnes sinnessjuk, nästan fullständigt

undgår straff, medan deremot, om sinnessjukdomen utbrutit före hans

intagande i fängelset, straffet skulle kommit att efter hans tillfrisknande

oafkortadt verkställas. För öfrigt synes det icke lämpligen kunna öfverlemnas

åt fängelsemyndigheterna att pröfva, huruvida sinnessjukdomen

varit allenast låtsad, i hvilket fall — som sannolikt skulle oftare än nu

förekomma — det uppenbarligen, på sätt äfven af bemälde ledamot

inom högsta domstolen framhållits, saknas skäl att för vistelsen å vårdanstalt

medgifva afräkning å strafftiden.

Med anledning af hvad inom högsta domstolen yttrats angående

önskvärdheten deraf, att fångförteckningarne innehålla uppgift om den

tid på dagen, då fånge lösgifvits, samt om anledningen dertill, att fånge

lösgifvits å annan tid än den i allmänhet föreskrifna, anhåller jag att

framdeles få inför Eders Kongl. Magt framlägga förslag till ändring i

gällande bestämmelser om fångförteckningar.»

Sedan departementschefen härefter uppläst de på sätt af honom

förordats jemkade lagförslagen, hemstälde han i underdånighet, att desamma

måtte jemlikt § 87 regeringsformen för Riksdagen till antagande

framläggas.

Justitierådet Herslow åberopade sitt yttrande vid ärendets handläggning

i högsta domstolen, för så vidt detsamma icke i det nu framlagda

förslaget vunnit nådigt afseende.

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till föredragande

depai-tementschefens hemställan;

Och fann med bifall till denna hemställan Hans

Maj:t Konungen godt i nåder förordna, att till Riksdagen

skulle aflåtas nådig proposition af den lydelse

bilagan litt. D. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Erik Öländer.

Bih. till Riks. Prof. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 8 Käft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1898:38 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om beräkning af strafftid, och till lag om ändrad lyde s. 1 i texten