Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter ogifta Maria Christina Eriksson

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1898:36, Angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter ogifta Maria Christina Eriksson

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

N:o 36.

Kanyl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående efterskänkande

af kronans rätt till danaarf efter ogifta Maria

Christina Eriksson; gifven Stockholms slott den 10

december 1897.

Sedan ogifta Maria Christina Eriksson från Strengnäs den 11 maj

aflidit utan att efterlemna kända arfvingar, lät skomakaren Carl Olof Zetterström

den 20 i samma månad vid rådstufvurätten i Strengnäs dels i bevakningsändamål

förete en så lydande handling: »Carl Olof Zetterström,

född 1851 den 29 juli. Han och ingen annan skall hafva vad som finnes

efter mig, af mig sjelf skrifvet. Maria Christina Eriksson. Strengnäs den

15 mars 1886», dels ock såsom vittnen för dödsfall af höra nedannämnda personer,

hvilka, enligt hvad det vid förhöret förda protokoll utvisar, dervid

berättade: l:o ogifta Carolina Eriksson, att Maria Christina Eriksson, med

hvilken vittnet sedan flere år varit bekant, vid ett tillfälle ungefär i november

månad 1894 till vittnet yttrat: »Jag har tänkt, att, när jag en gång dör,

skall Carl Olof Zetterström få det, jag lemnar efter mig, emedan jag icke

har några slägtingar, som kunna ärfva mig, och ingen annan, som har gjort

sig så förtjent såsom de (Zetterström och hans mor), emedan de uppoffrat

sig för mig och hjelpt mig», samt att Maria Christina Eriksson, som vid

det omvittnade tillfället varit ensam med vittnet, dervid handlat vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

7

sundt och fullt förstånd och af fri vilja samt då icke varit särdeles

mycket sjuk; 2:o Anders Fredrik Jansson, att Maria Christina Eriksson,

med hvilken vittnet varit bekant sedan år 1868, vid ett samtal för omkring

två eller tre år sedan, dervid tal uppstått, huruvida hon snart skulle

gifta sig med Zetterström, till vittnet yttrat ungefär följande ord: »Om det

blir något giftermål af, det vet jag icke, vi kunna do och jag är så sjuklig,

men om jag dör före Zetterström, skall han hafva det, jag lemnar efter

mig»; samt att vid berörda tillfälle, dervid ej någon utom vittnet varit

närvarande, Maria Christina Eriksson handlat vid sundt och fullt förstånd

och af fri vilja; 3:o doktorn Lars Herman Lahng, att vittnet, som en

längre tid varit bekant med Maria Christina Eriksson, derunder iakttagit,

hurusom hon blifvit af Zetterström och hans mor städse och särskildt under

hennes långa sjukdom träget och ömt omhuldad; att Maria Christina Eriksson

flere gånger under de senare åren till vittnet yttrat, att efter hennes

död Zetterström skulle bekomma all hennes qvarlåtenskap, och vid ett tillfälle

under år 1895 eller nästföregående år framtagit ofvan nämnda, den

15 mars 1886 dagtecknade handling, som nu af vittnet igenkändes vara

af henne egenhändigt skrifven och innehållande, såsom hon låtit förstå,

hennes yttersta vilja; samt att Maria Christina Eriksson, som då varit sängliggande

sjuk, hvilket, enligt vittnets förmenande, föranledt, att den ifrågavarande

handlingen icke blifvit bevittnad, vid de af vittnet omförmälda

tillfällen varit vid fullt och sundt förstånd och handlat frivilligt; 4:o hustru

Erika Julin, att vittnet igenkände Maria Christina Erikssons handstil å

förordnandet af den 15 mars 1886; samt 5:o ogifta Johanna Andersson,

att Maria Christina Eriksson vid åtskilliga tillfällen under senare år och

sist under vintern kort före dödsfallet till vittnet yttrat, att Zetterström

efter hennes död skulle hafva all hennes qvarlåtenskap såsom erkänsla för

det han sett till henne under hennes sjukdom; samt att vid de omvittnade

tillfällena, dervid Maria Christina Eriksson handlat med sundt och fullt förstånd

och af fri vilja, ej någon utom vittnet varit närvarande.

På yrkande af kammaradvokatfiskalsembetet förklarade rådstufvurätten

i Strengnäs genom utslag den 28 december 1896, som vunnit laga

kraft, att, enär Maria Christina Eriksson ej kunde anses hafva genom den

ofvan omförmälda handlingen af den 15 mars 1886 eller de omvittnade

muntliga uttalandena, hvilka senare ej i två samtidiga vittnens närvaro

yttrats, i laga ordning skriftligen eller muntligen borttestamenterat sin

qvarlåtenskap, densamma skulle såsom danaarf tillfalla kronan, hvarjemte

ofvanbemälde Zetterström och vice häradshöfdingen P. O. Lundblad, hvilken

sistnämnde förordnats att i egenskap af god man vårda boet efter den af
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

lidna, förpligtades att till kammaradvokatfiskalsembetet redovisa och utgifva

samma arf jemte derå till äfventyrs upplupen ränta.

Nu har i en till Kongl. Maj:t den 25 januari innevarande,år ingifven

skrift Zetterström i underdånighet anhållit, att kronans rätt till ifrågavarande

danaarfsmedel måtte till hans förmån efterskänkas, dervid sökanden

framhållit, att Maria Christina Eriksson under sin mångåriga sjukdom på

det ömmaste vårdats af sökanden och hans moder, hvarför den afiidnas

vilja säkerligen kunde antagas hafva varit, att sökanden skulle såsom

erkänsla härför bekomma hennes qvarlåtenskap; att denna hennes sista

vilja blifvit af henne skriftligen upptecknad och vid flera tillfällen uttalad,

ehuru något lagligt testamente icke förefunnes; att sökanden och Maria

Christina Eriksson tänkt ingå äktenskap med hvarandra, men att den sistnämndas

sjukdom derför lagt hinder i vägen; samt att sökanden icke egde

annat, än hvad han genom arbete kunde förvärfva till sitt och sin sjuttiofemåriga

moders uppehälle.

Med anledning af berörda ansökning har Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Södermanlands län afgifvit underdånigt utlåtande och dervid

öfverlemnat ett från magistraten i Strengnäs inhemtadt yttrande, deri

magistraten, med vitsordande af sökandens uppgifter, tillika meddelat, att

sökanden vore en utmärkt ordentlig och arbetsam man; och har Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, för egen del, enär Maria Christina Eriksson,

ehuru hon icke i laga ordning borttestamenterat sin egendom, dock såväl

skriftligen som muntligen förklarat, att hennes tillgångar skulle efter hennes

död tillfalla sökanden, samt de af denne till stöd för den underdåniga

framställningen i öfrigt anförda omständigheter blifvit af magistraten vitsordade,

tillstyrkt bifall till den underdåniga ansökningen. Derefter har

kammaradvokatfiskalsembetet, som jemväl blifvit öfver ansökningen hördt,

dels meddelat, att ifrågavarande danaarfsmedel blifvit behörigen redovisade

och efter afdrag af utanordnad aktoratsprovision uppginge till 852 kronor

91 öre, som i statskontoret innestode, dels ock, enär af ofvannämnda vid

rådstufvurätten i Strengnäs den 20 maj 1895 företedda skriftliga förordnande

äfvensom aflagda vittnesmål syntes framgå såsom otvifvelaktigt, att

Maria Christina Eriksson afsett, att hennes qvarlåtenskap skulle tillfalla

sökanden, samt, särskild! med hänsyn till hvad i öfrigt blifvit i ärendet

upplyst, billigheten syntes kräfva, att Maria Christina Erikssons derom

frainstälda önskningar blefve förverkligade, tillstyrkt bifall till den underdåniga

ansökningen.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit vill Kongl.

Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande

danaarfsmedel må på sökanden öfverlåtas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

Bih. till Riksd. Prat. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

Utdrag af ''protokollet öfver finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 december

1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr minisjtern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Akerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Departementschefen, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog härefter:

En af skomakaren Carl Olof Zetterström gjord underdånig ansökning,

att kronans rätt till danaarf efter ogifta Maria Christina Eriksson från

Strengnäs måtte efterskänkas till sökandens förmån;

i anledning hvaraf underdånigt utlåtande afgifvits ej mindre af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län än äfven af kammaradvokatfiskalsembetet,

som dervid meddelat, att ifrågavarande danaarfs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 36. 11

medel efter afdrag af utanordnad aktoratsprovision uppginge till 852

kronor 91 öre.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte statsrådet,

att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,

att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel finge på sökanden öfverlåtas.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till

Riksdagen aflåta» af den lydelse, bilagan litt. — vid

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Hjalmar Retlig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.