Angående upplåtelse af kronomark till Arjeplougs kommun i Norrbottens län
6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1898:5, Angående upplåtelse af kronomark till Arjeplougs kommun i Norrbottens län
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
15
N:o 5.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse
af kronomark till Arjeplougs kommun i Norrbottens
län; gifven Stockholms slott den JO december 1897.
Genom utslag den 1 februari 1893 angående afvittring af Arjeplougs
socken bar Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län
faststält ett af afvittringslandtmätaren G. M. Svalbe upprättadt förslag,
enligt bvilket, med anledning af derom gjord framställning, till kyrkostad
åt Arjeplougs socknemän afsatts 7.7 570 hektar inegor, 92.8 2 00
hektar duglig skogsmark och 158.07 50 hektar impediment eller tillhopa
258.652 0 hektar med en i förhållande till egornas afkastning beräknad
ränta af 64.98 8 öre och ett emot räntan svarande skattetal af mantal;
och har derjemte förklarats, bland annat, att kyrkostaden finge, tills
vidare och intill dess annorlunda förordnades, af sockemännen mot åsatt
skatt disponeras, äfvensom att vissa ängar och åkrar, hvilka tillhört
Arjeplougs församlings prest- och skolbord och utan vederlag fallit inom
kyrkostadens område, finge af prest- och skolbordens innehafvare fortfarande
nyttjas under fem år, räknadt från tillträdet af de nya egolotterna,
efter hvilken tid berörda lägenheter skulle tillfalla kyrkostaden,
dock utan att derigenom hinder finge möta för blifvande reglering af
kyrkostaden.
I en till Kongl. Maj:t stäld ansökning har folkskolläraren Frans
Fjellströrn, å Arjeplougs kommuns vägnar, enligt honom vid kommunalstämmor
den 27 maj och den 27 september 1896meddeladt. uppdrag,! underdånighet
anhållit, att, enär den inskränkta rätt, hvarmed kommunen
för niirvarande innehade kyrkostaden, utgjorde hinder för dennas ändamålsenliga
reglering och det syntes önskvärdt, att såväl tjenstemän som
äfven handlande, handtverkare och arbetare, hvilka nedsatt eller ärnade
nedsätta sig inom kyrkostaden, kunde med full eganderätt förvärfva
tomter derstädes, men för sådant ändamål erfordrades, att åtminstone
någon del af kyrkostaden med eganderätt öfverlätes å kommunen, föl
-
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
jande till Arjeplougs kyrkostad hörande områden måtte till kommunen
under eganderätt upplåtas, nemligen dels den kyrkostaden tillagda mark,
som vore belägen å en i sjön Hornafvan utskjutande udde, dels den
så kallade Kyrkholmen, dels ock ett å Oberget beläget område, som å
en vid ansökningen fogad, af afvittringsstyresmannen H. W. Boström
till rigtigheten vitsordad kopia af karta öfver kyrkoplatsens område
funnes utmärkt inom punkterna A, B, C, D och E.
Med öfverlemnande af berörda ansökning har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Norrbottens län i underdånig skrifvelse den 3 december
1896 anfört, att det område, hvartill kommunen sålunda önskade förvärfva
eganderätt, enligt intyg af bemälde Boström innehölle 119.0 94 0
hektar, hvaraf 2.0010 hektar åker, 5.7 5 G o hektar äng, 12.05 00 hektar
duglig skogsmark och 99.2 87 0 hektar impediment, att samma område
vore å nämnda kartekopia utmärkt af med röd färg inåt fördrifna linier
inom punkterna B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M och B, att inom
dessa gränslinie!’ äfven folie en mindre holme eller ett stengrund, som
dock ej vore dugligt till byggnadsplats och ej heller afsåges i ansökningen
eller inginge i sist uppgifna egovidd, samt att ifrågavarande
område, till omkring fem sjettedelar bestående af impediment, icke kunde
hafva något egentligt värde för Kongl. Maj:t och kronan, hvaremot det
för kommunen och de enskilde, som redan bosatt sig derå eller derstädes
önskade skaffa sig egna hem, vore af yttersta vigt att kunna
förvärfva sig tryggad rätt till byggnadsgrunder för sina hus.
I följd häraf och då områdets areal ej vore större, än som erfordrades
för det med upplåtelsen afsedda ändamål, har Kongl. Maj:ts
befallningshafvande hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att medgifva, att ifrågavarande område finge för alltid under vissa vilkor
upplåtas till Arjeplougs kommun.
Efter erhållen nådig remiss har kammarkollegium med underdånig
skrifvelse den 18 maj innevarande år öfverlemnat inhemtadt yttrande i
ärendet från domänstyrelsen, som, efter det vederbörande jägmästare
upplyst, att ifrågavarande område, hvilket delvis redan vore bebygdt
såsom kyrkostad, hufvudsakligen utgjordes af impediment och så stenbunden
mark, att till försågning användbart virke ej syntes kunna der
utväxa, förklarat sig icke hafva något att erinra mot bifall till förevarande
ansökning. Derjemte har kammarkollegium infordrat och med
samma skrifvelse öfverlemnat underdåniga yttranden från skolrådet i
Arjeplougs församling samt innehafvarne af prest- och skolborden derstädes,
hvilka samtliga tillstyrkt bifall till ansökningen på de af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande föreslagna vilkor.
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 5.
För egen del har kammarkollegium, med tillkännagifvande att Arjeplougs
kyrkostad icke vore i jordeboken införd, till den underdåniga
ansökningen tillstyrkt bifall på sätt och med de vilkor, Kongl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagit.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen att medgifva,
att ifrågavarande område, 119.0 94 0 hektar, må under eganderätt
upplåtas till Arjeplougs kommun utan annan afgäld än den, som kan
anses inbegripen i den ränta, hvilken vid afvittringen faststälts att utgå
från hela det för kyrkostaden afsätta och till ^ mantal skattlagda område,
med rätt för kommunen
dels att å området upplåta mark åt enskilde för bebyggande mot
de vilkor, kommunen kan finna skäligt föreskrifva, dock med iakttagande
dervid att de, till hvilka mark för nämnda ändamål af kommunen upplåtes,
skola vara skyldiga att ställa sig till efterrättelse de ordningsstadganden,
Kongl. Maj:ts befallningshafvande kan finna skäligt meddela i
afseende å områdets bebyggande; att egare af redan å området uppförda
byggnader skola eg a företrädesrätt att för dem erhålla nödigt tomtutrymme
mot löseskilling, som, derest öfverenskommelse om beloppet ej
kan träffas mellan vederbörande, skall bestämmas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande;
att statens inom området belägna lappskola skall, tillsvidare
och intill dess densamma varder till annat ställe förlagd, bibehållas
vid det tomtutrymme, densamma nu upptager; att genom upplåtelsen
någon rubbning ej må ske i den genom afvittringsutslaget innehafvaren
af Arjeplougs prestbord för viss tid tillerkända nyttjanderätt
till åtskilliga inom området fallande åker- och ängshage nheter; samt att
innehafvaren af Arjeplougs skolbord skall, tillsvidare och intill dess annorledes
varder förordnadt, bibehållas vid nyttjanderätten till de i nyssberörda
utslag uppgifna egofigurer, hvilka fallit inom kyrkostadens område
;
dels och att, tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda af
Kongl. Maj:t bestämdt, disponera för tomterna inflytande försäljningsmedel
och tomtören till bestridande af sådana utgifter, som finnas erforderliga
för områdets behöriga ordnande.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj: t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Hans Wachtmeister.
Bill. till Jlilcsd. Prof. 1898. 1 Smil. 1 Afd. 3 Haft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 december
1897.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
WlKBLAD,
Gilljam,
friherre Rappe,
Christerson,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister.
Departementschefen, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog slutligen
:
En af folkskolläraren Frans Fjellström, å Arjeplougs kommuns
vägnar, enligt vid kommunalstämmor den 27 maj och den 27 september
1896 meddeladt uppdrag, i underdånighet gjord, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Norrbottens län med underdånig skrifvelse den
3 december 1896 öfverlemnad och till bifall förordad ansökning,
deruti — sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande genom utslag den 1
februari 1893 angående afvittring af Arjeplougs socken faststält ett af
afvittringslandtmätaren G. M. Svalbe upprättadt förslag, enligt hvilket,
med anledning af derom gjord framställning, till kyrkostad åt Arjeplougs
socknemän afsatts 7.757 0 hektar inegor, 92.8 2 00 hektar duglig skogsmark
och 158.07 5 0 hektar impediment eller tillhopa 258.652 0 hektar
med en i förhållande till egornas afkastning beräknad ränta af 64.9 8 8 öre
19
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 5.
och ett emot räntan svarande skattetal af mantal, äfvensom förklarat,
bland annat, att kyrkostaden Ange, tills vidare och intill dess annorlunda
förordnades, af socknemännen mot åsatt skatt disponeras, samt att vissa
ängar och åkrar, hvilka tillhört Arjeplougs församlings prest- och skolbok
och utan vederlag fallit inom kyrkostadens område, finge af prestoch
skolbordens innehafvare fortfarande nyttjas under fem år, räknadt
från tillträdet af de nya egolotterna, efter hvilken tid berörda lägenheter
skulle tillfalla kyrkostaden, dock utan att derigenom hinder finge möta
för blifvande reglering af kyrkostaden — Fjellström anhållit, att, enär
den inskränkta rätt, hvarmed kommunen för närvarande innehade kyrkostaden,
utgjorde hinder för dennas ändamålsenliga reglering och det syntes
önskvärd!, att såväl tjenstemän som äfven handlande, handtverkare och
arbetare, hvilka nedsatt eller ärnade nedsätta sig inom kyrkostaden,
kunde med full eganderätt förvärfva tomter derstädes, men för sådant
ändamål erfordrades, att åtminstone någon del af kyrkostaden med
eganderätt öfverlätes å kommunen, följande till Arjeplougs kyrkostad
hörande områden måtte till kommunen upplåtas, nemligen dels den
kyrkostaden tillagda mark, som vore belägen å en i sjön Hornafvan
utskjutande udde, dels den så kallade Kyrkholmen, dels ock ett å Öberget
beläget område, som å en vid ansökningen fogad, af afvittringsstyresmannen
H. W. Boström till rigtigheten vitsordad kopia af karta öfver
kyrkoplatsens område funnes utmärkt inom punkterna A, B, C, D och
E, innehållande det område, hvartill kommunen sålunda önskade förvärfva
eganderätt, enligt intyg af bemälde Boström 119.0 94 0 hektar, hvaraf
2.0010 hektar åker, 5.7560 hektar äng, 12.0500 hektar duglig skogsmark
och 99.28 70 hektar impediment;
öfver hvilken ansökning efter nådig remiss underdånigt utlåtande
afgifvits af kammarkollegium, dervid kollegium öfverlemnat inhemtade
yttranden ej mindre från domänstyrelsen, som i ärendet hört vederbörande
jägmästare, än äfven från skolrådet i Arjeplougs församling samt innehafvarne
af prest- och skolborden derstädes.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit hemstälde statsrådet,
att Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva
:
att ifrågavarande område, 119.0940 hektar, måtte under eganderätt
upplåtas till Arjeplougs kommun utan annan afgäld än den, som kunde
anses inbegripen i den ränta, hvilken vid afvittringen fast stälts att utgå
från hela det för kyrkostaden afsätta och till mantal skattlagda område,
med rätt för kommunen
dels att å området upplåta mark åt enskilde för bebyggande mot
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
de vilkor, kommunen kunde finna skäligt föreskrifva, dock med iakttagande
dervid att de, till hvilka mark för nämnda ändamål af kommunen
upplätes, skulle vara skyldiga att ställa sig till efterrättelse de
ordningsstadganden, Kongl. Maj:ts befallningshafvande kunde finna skäligt
meddela i afseende å områdets bebyggande; att egare af redan å området
uppförda byggnader skulle ega företrädesrätt att för dem erhålla
nödigt tomtutrymme mot löseskilling, som, derest öfverenskommelse om
beloppet ej kunde träffas mellan vederbörande, skulle bestämmas af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande; att statens inom området belägna
lappskola skulle, tills vidare och intill dess densamma blefve till annat
ställe förlagd, bibehållas vid det tomtutrymme, densamma nu upptoge;
att genom upplåtelsen någon rubbning ej finge ske i den genom afvittringsutslaget
innehafvaren af Arjeplougs prestbord för viss tid
tillerkända nyttjanderätt till åtskilliga inom området fallande åkeroch
ängslägenheter; samt att innehafvaren af Arjeplougs skolbord skulle,
tills vidare och intill dess annorledes blefve förordnadt, bibehållas vid
ny tfj anderätten till de i nyssberörda utslag uppgifna egofigurer, hvilka
fallit inom kyrkostadens område;
dels och att, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda af
Kongl. Maj:t bestämdt, disponera för tomterna inflytande försäljningsmedel
och tomtören till bestridande af sådana utgifter, som funnes
erforderliga för områdets behöriga ordnande.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad statsrådet sålunda hemstält samt förordna, att
nådig proposition i ämnet skulle till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Hjalmar Retlig.
STOCKHOLM, ISÅAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.