Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o 63

1898-02-04 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1898:63, Kongl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o 63

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kongl. Maj:ts Nåd. ''Proposition N:o 63.

i, ; /<■ . . . .. < ut

N:o 63.

- , 4 , ■■ t: ■ : '' ■ : •" .!

. a.1 J >: )li*l .--‘0 • a t *• •'' I''''<'' • - • - ! Aic..iu »5 i J •> • - • '' * ’ •* * '' •''

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående förändrade

bestämmelser rörande förvaltningen af statens

till bergshandteringens understad anslagna skogar m. m.;

gifcen Stockholms slott den 4 februari 1898.

''"v . - • v u. T''in
under

åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kongl Magt, som funnit de förändrade

bestämmelser i afseende å vården ocb förvaltningen af statens till bergshandteringens

understöd anslagna skogar, som, enligt hvad sagda protokollsutdrag

innehåller, blifvit vid ärendets föredragning föreslagna, kunna

till sitt hufvudsakliga innehåll godkännas, men ansett dessa bestämmelser,

i hvad de afse sjelfva grunderna för ifrågavarande skogars förvaltning,

icke kunna slutligen fastställas, innan Riksdagens bifall dertill inhemtats,

äska Riksdagens bifall till meddelande af stadganden derom,

att statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar skola,

under domänstyrelsens öfverinseende, stå under skogsstatens omedelbara

vård och förvaltning;

att, derest, sedan de af bergmästaren godkända virkesbehofven blifvit

fylda, någon ordinarie skogstillgång återstår, som, efter nyttjanderättshafvarnes

hörande, pröfvas icke vara erforderlig för fyllande af nästföljande

års behof, domänstyrelsen skall ega att. förordna om öfverskottets

försäljande, likasom det skall åligga domänstyrelsen att draga

försorg om tillgodogörandet af vindfällen och ståndtorr skog samt annan

extra afverkning, der den icke, efter domänstyrelsens bestämmande,

utbytes mot ordinarie afverkning, som då skall besparas;

att det må ankomma på Kongl. Maj:t att på derom gjord framställning

förordna, huruvida och till livilket belopp vid försäljning af

Bill. till llihsd. Prot. 1898. 1 Sami. I Afd. 42 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

virkesöfverskott eller extra aftorkning influtna, behållna medel må användas

för betäckande af kostnader vid skogens förvaltning och vård

samt i sådant syfte mot redovisningsskyldighet ställas till nyttjanderättshafvares

förfogande;

att hvad af dylika försäljningsmedel icke på nu nämnda sätt användes

skall tillgodoföras statsverkets skogsmedel;

att, der den rörelse, till hvars understöd skog af ifrågavarande

slag blifvit anvisad, bedrifves i sådan omfattning, att den enligt hushållningsplanen

beräknade ordinarie afkastningen af skogen kan visas

i sin helhet vara under längre tid för ändamålet med upplåtelsen fullt

erforderlig, det må ankomma på Kongl. Maj:t att, på derom gjord ansökning,

medgifva nyttjanderättshafvare att fritt disponera samma virkesafkastning

för viss, för hvarje fall bestämd tid, under vilkor dock att

andra utsyningsberättigade vederbörligen tillgodoses samt att, derest

sagda rörelse antingen upphör eller minskas i sådan grad, att virkesafkastningen

i sin helhet ej längre för densamma behöfves, den fria

dispositionen upphör; samt

att, derest virke, som blifvit för godkändt behof i vederbörlig ordning

utsynadt, befinnes kunna till större fördel för nyttjanderättshafvare

eller annan utsyningsberättigad afyttras för att ersättas genom virket

motsvarande vederlag, det må ankomma på domänstyrelsen att för hvarje

fall medgifva det utsynade virkets afyttrande eller utbytande och dervid

meddela för vederbörlig kontroll erforderliga föreskrifter.

Derjemte vill Kongl. Maj:t, under åberopande af ofvanberörda

protokollsutdrag, föreslå Riksdagen att medgifva, att Edsböle vestra

grufallmänning i Hallsbergs socken af Örebro län må å offentlig auktion

till den högstbjudande försäljas under de i nådiga brefvet den 29 maj

1874 omförmälda vilkor med tillirädesrätt för köpare den 14 mars 1899,

samt att köpeskillingen för allmänningen må, på samma sätt som köpeskillingarna

för försålda mindre kronolägenheter, användas till inköp af

skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott lillhandahållas; och Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Waclitmeister.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 63.

b ;

it'' i .1

■. • I,

r;

jti; i

Utdrag af protokollet offer finansärevden, hållet infor Höns Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 fr binär i

i n;i

.n

ld98. ''■ */

, > , I . . i-jj-;;'' ''*!>.•; i,‘.j f” ■ iOfll'' öfl talj

i>e s i ''i ; its -.u iidiict »ibiue -vinfijjugo/.-1

Närvarande:

i, i i i c •• o •

I .fl

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens hetr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

;■ ;• > 7 "! '' Tf

i it ji

|r,h

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt, ''• -■•■■■> ■*'' amingivn

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

anförde: [

Sedan för Eders Kongl. Magt blifvit anmäldt, hurusom i en uti

Riksdagens andra kammare vid 1895 års riksmöte till dåvarande chefen

för finansdepartementet framstäld interpellation äfvensom vid den i

anledning af samma interpellation i kammaren uppkomna öfverläggning

anförts åtskilliga förhållanden, hvilka skulle ådagalägga, att den

lagstadgade kontrollen öfver vården och förvaltningen af statens till

bergshandteringens understöd anslagna skogar i vissa afseenden icke vore

tillräckligt verksam, har Eders Kongl. Magt genom nådigt bref den

31 maj 1895, med öfverlemnande af andra kammarens protokoll för

den 9 och 14 maj samma år, anbefalt kommerskollegium och domänstyrelsen

att, efter verkstäld undersökning af de anförda förhållandena

och den vidare utredning af frågan, som kunde finnas erforderlig, till

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Eders Kongl. Maj:t inkomma med det yttrande och förslag, hvartill berörda

undersökning och utredning föranledde.

I anledning af berörda nådiga befallning har kommerskollegium

anmodat samtlige bergmästare i riket och domänstyrelsen samtlige

öfverjägmästare och jägmästare i de orter, der skogar af här afsedt

slag tunnes, att inkomma med yttranden i ärendet och dervid meddela

redogörelse för vissa af embetsverken, hvart för sig, angifna förhållanden,

hvarjemte bergmästarne anmodats dels att, der så erfordrades för

berörda redogörelser, från vederbörande nyttjanderättshafvare inhemta

behöfhga upplysningar, dels ock att i öfrigt lemna dem tillfälle att sig yttra.

Efter det de infordrade yttrandena inkommit från samtliga bergmästare

och skogstjenstemän samt upplysningar i några fall af embetsverken

dels ytterligare infordrats från bergmästare, dels ock under hand

begärts från några nyttjanderättshafvare till ifrågavarande skogar, hafva

kommerskollegium och domänstyrelsen, med öfverlemnande af handlin£>afnf’

* ärendet, den 23 november 1896 afgifvit underdånigt utlåtande;

och hafva kommerskollegium och domänstyrelsen i berörda, den 10 mars

1897 till Eders Kongl. Maj:t inkomna utlåtande dels redogjort för de

resultat, hvartill den verkstälda undersökningen och utredningen föranleda

dels ock afgifvit förslag till förändrade lagbestämmelser rörande

vården och förvaltningen af ifrågavarande skogar.

Sedan föredragande departementschefen härefter redogjort för innehållet

af den af embetsverken meddelade utredning angående de särskilda

till bergshandteringens understöd anslagna skogar och i sammanhang

dermed erinrat, att beträffande O frans jo och Torsåkers allmänning

genom nådigt bref den 5 februari 1897 föreskrifvits, att, sedan af allmänningen

undantagits dels för vissa uppgifna hemman och lägenheter

i ersättning för af dem å allmänningen dittills åtnjuten utsynings- och

betesrätt vissa områden, dels ock för byarne Yttermyra, Öfvermyra och

Mom en lämpligt belägen skogstrakt med en areal af 200 tunnland,

återstoden af. allmänningen skulle afsättas till kronopark för att förvaltas

i enlighet med de för kronoparker gällande bestämmelser med

iakttagande dervid af vissa i det nådiga brefvet särskildt angifna föreskrifter,

yttrade departementschefen vidare:

Af den utredning rörande de särskilda skogarne, jag nu meddelat

ur embetsverkens utlåtande, hvilket jag anhåller måtte få såsom bilaga

åtfölja dagens protokoll, torde Eders Kongl. Maj:t, finna, att beträffande

de flesta af dem intet väsentligt är att anmärka vare sig ur skogsvårdens

synpunkt eller med hänsyn till förhållandet mellan staten såsom

egare till skogarne och nyttjanderättshafvarne.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 63.

, I fråga om några skogar hafva emellertid förekommit förhållanden,

hvilka synas mig påkalla vissa åtgärder, för hvilka jag nu vill närmare

redogöra.

Beträffande Dannemora södra allmänning hafva embetsverken meddelat,

hurusom genom bergskollegii utslag den 3 maj 1749 en del af

samma allmänning anslagits åt Österby bruk såsom vederlag för det

intrång, bruket tillfogades derigenom, att grufdrängar tillhörande Harg,

Gimo, Söderfors och Gysinge, tillsammans sextiosex hushåll, slagit sig

ned å mark tillhörande Österby bruk.

I en af Österby bruks förvaltning i nu förevarande ärende till

bergmästaren i distriktet ingifven skrift har anförts, att, då den del af

södra allmänningen, som tillagts bruket år 1749, vore ersättning för

torplägenheter, hvilka tillhörde bruket, men hvilka bruket till grufvan

afstått, det skulle vara klart, att bruket innehade skogsdelen med samma

rätt, som bruket hade till torpen, eller med eganderätt, och att bruket

med sådan rätt nu i 150 år innehaft skogstrakten.

Deremot hafva embetsverken anmärkt, att, för den händelse sagda

skogsdel borde, såsom bruksegarne förmenat, betraktas såsom brukets egendom,

syntes den af grufdrängarne begagnade marken i stället böra anses

tillhöra allmänningen. Skulle åter upplåtelsen endast afsett att genom

skogens afkastning bereda bruket godtgörelse för det af grufdrängarne

förorsakade intrång, syntes skogsdelen böra betraktas såsom tillhörande

allmänningen. Embetsverken hafva emellertid ansett, att dessa frågor

vore af beskaffenhet att tillhöra domstols handläggning.

Efter nådig remiss har justitiekanslersembetet i denna fråga afgifva

underdånigt utlåtande och dervid anfört hufvudsakligen följande.

Bergskollegii utslag den 3 maj 1749 angående upplåtelse af den

ifrågakomna delen af Dannemora södra allmänning till Österby bruk,

hvilket då innehades af Anthon De Geer, upplyste till en början, att

hos bergskollegium till behandling förevarit ett af vederbörande bergmästare

afgifvet förslag derom, att en skogstrakt, som kunde svara mot

den »mistning», österby måste vidkännas genom åtskilliga grufarbetare,

måtte få utsynas och lemnas bruket »til nyttjande» mot det att bruket

skulle på dess grund behålla grufarbetarne, »hvarmed jemväl», sades

det i utslaget, »De Geer förklarat sig nöjd».

Detta förslag hade bergskollegium, enligt hvad utslaget vidare

innehölle, så till vida bifallit, att kollegiet anbefalt- bergmästaren att

allenast utse en så stor del af allmänningen, som kundo svara mot den

olägenhet, Österby bruk på dess eg or skulle få vidkännas af Iiargs,

Gimo, Söderfors och Gysinge bruks grufarbetares hushåll, eftersom Hanne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

mora öfriga grufveintressenter, hvilka hade egna hemmansdelar nära vid

grufvan, borde sjelfve draga försorg om nödiga boställen för deras

grufarbetare. I följd häraf hade bergmästaren till kollegiet inkommit

med besigtningsinstrument jemte utlåtande, deri till ersättning åt österbybruk

föreslogs en uppgifven del af allmänningen, och anförde bergmästaren

dervid, att han ej kunde finna, det grufvorna lede någon saknad,

om denna trakt, som skulle bestå af en hård och ofruktsam mark, österby

bruk »til nyttiande» lemnades.

Det vore efter denna förutskickade inledning bergskollegiet i utslaget

yttrade:

»Nu emedan Kongl. Collegium finner Anthon De Geers tillfredsställande

på thetta sättet i allo måtto tilldrägligare och mera till Grufve

Allmänningens befredande lända, än om så många hushåll skulle sig ther

få nedsättia, förthenskull och som merbemälte De Geer jemväl förklarat

sig härmed nöjd; ty pröfvar Kongl. Collegium skiäligt åt tildela Österby

Bruk ofvannämnda af Advocat Fiscalen och Bergmästaren Hierne utsynta

mindre bärande skogstract, som går ifrån —---innefatta; hvare
mot

Österby Bruks Jnnehafvaren åligger åt på thes grund behålla the

för Harg, Gimo, Söderfors och Gysinge Bruken nödiga varande grufvearbetarne,

som efter thet angifna antalet utgiöra tilsammans sextiosex

hushåll.»

Under dessa förhållanden och då i bergskollegii utslag den 3 maj

1749 ingenstädes blifvit förklarad^ att Österby bruk skulle till den

skogstrakt, hvarom fråga vore, erhålla eganderätt, likasom i utslaget ej

heller blifvit sagdt, att bruksegarne å sin sida skulle afstå eganderätten

till den jord, som togs i anspråk till tomter för grufarbetarnes bostäder,

ansåge justitiekanslersembetet det anförda utslaget vara så att förstå,

att den genom utslaget till österby bruk anvisade skogstrakten upplåtits

allenast till nyttjande på obestämd tid.

Med afseende å hvad justitiekanslersembetet sålunda anfört hemställer

jag, att domänstyrelsen måtte anbefallas att, för den händelse

österby bruksegare icke skulle finnas villige afstå från de framstälda

anspråken på eganderätt till ifrågavarande del af Dannemora södra allmänning,

vidtaga nödiga åtgärder för att göra kronans eganderätt till

allmänningen i laga ordning gällande.

Vidkommande Åkers styckebruk^ rekognitionsskog hafva embetsverken

af den nu verkstälda utredningen funnit, att brukets först i 1802 års nådiga

resolution omförmälda skyldighet att vid anfordran tillhandahålla kronan

kanoner och ammunition icke utgjorde grunden för brukets rätt till

skogen, utan att denna rätt härrörde från brukets ursprungliga egenskap

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 63.

af kronobruk och flere äldre privilegier och författningar, samt att tilldelandet

af viss skogstrakt åt brnket, i stället för rätten att från skogarna

i deras helhet få sitt behof af skogsfång, egt rum ej mindre åt

hänsyn till brukets fördel än äfven, och måhända i högre grad, af hänsyn

till allmogens och skogsvårdens intresse. Vid sådant förhållande

och då bruksdriften fortfarande vore i gång, syntes embetsverken någon

åtgärd för ändring i brukets rätt att begagna skogen icke vara påkallad.

Utan att i någon mån vilja förringa betydelsen af den utredning

rörande Åkers styckebruks rekognitionsskog, embetsverken i det af dem

afgifna utlåtande meddelat, anser jag mig dock böra erinra, att kammaroch

kommerskollegierna i ett af dem den 17 december 1890 afgifvet

underdånigt utlåtande öfver en af Åkers bruksegare gjord underdånig

ansökning att genom skatteköp, i den ordning nådiga kungörelsen den

4 februari 1811 stadgar, få förvärfva eganderätt till de Åkers bruk upplåtna

rekognitionsskogar i Öster-Rekarne, Åkers, Daga och Selebo härad

anfört, att af den då meddelade utredningen inhemtades, att de rekognitionsskogar,

hvarom i målet vore fråga, blifvit bruket upplåtna under

förutsättning och förbehåll å kronans sida, att bruket skulle årligen tillhandahålla

kronan en tillverkning af 1,500 skeppund gjutgods, att tillåtelse

att samma skogar till skatte köpa således icke skulle kunna utsträckas

till större del deraf, än som efter imdersökning och pröfning, i

den ordning nyssnämnda nådiga kungörelse stadgade, numera funnes

vara erforderlig för en motsvarande tillverkning, men att, enär med en

dylik tillåtelse säkerheten för fullgörande af brukets omförmälda skyldighet

skulle väsentligen äfventyras, kollegierna afstyrkte bifall till an
sökningen.

o „

Ytterligare utredning rörande beskaffenheten och omfånget af Åkers

styckebruks rätt till ifrågavarande rekognitionsskog torde således vara

erforderlig, innan Eders Kongl. Maj:t till slutligt afgörande företager

frågan, huruvida någon särskild åtgärd beträffande nämnda rekognitionsskog

bör vidtagas, och jag hemställer derföre,

att Eders Kongl. Maj:t måtte anbefalla justitiekanslersembetet att

i denna del af ärendet afgifva det yttrande och förslag, hvartill omständigheterna

finnas föranleda.

Beträffande Emrnes och Lerbäcks eller Kärrängsskogs allmänning

samt Edsböte vestra grafallmänning hafva embetsverken ifrågasatt, att,

enär grunden för dessa allmänningars upplåtande åt enskilde syntes vara

bortfallen, desamma borde till statsverket indragas; och hafva embetsverken

i sammanhang härmed meddelat, att Edsböle vestra allmännings

areal, utgörande enligt karta afår 1812 48,12 hektar och enligt hushållnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

plan, af domänstyrelsen faststäld den 19 oktober 1895, 31 hektar, deraf

26,4ö hektar skogsmark och 4,54 hektar impediment, syntes vara för

liten, för att denna skog skulle kunna med fördel såsom kronopark förvaltas,

samt att skogen ej heller läge i närheten af någon annan kronopark,

med hvilken den kunde sammanslås.

.. afseende å hvad upplyst blifvit rörande ifrågavarande båda

allraännmgar hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte

dels förordna, att Emmes och Lerbäcks eller Kärrängsskogs allmänning

samt Edsböle vestra grufallmänning skola till statsverket indragas,

'' e^s förordna, att Emmes och Lerbäcks eller Kärrängsskogs allmänning

skall till skogsstaten öfverlemnas för att såsom kronopark

förvaltas, r

dels ock i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att Edsbole

vestra grufallmänning må å offentlig auktion till den högstbjudande

forsaljas under de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 omförmälda vilkor

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1899, samt att köpeskillingen

för allmänningen må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda

mindre kronolägenheter, användas till inköp af skogbärande eller till

skogsbörd tjenlig mark.

Då af den verkstälda utredningen framginge, att de grufvor, för

hvilkas understödjande med virke Kronobergs och Guldsmedsboda grufallmänningar

anslagits, under en längre tid endast i mycket ringa omfattning

bearbetats, och då utsyningen af virke från skogarna borde

jemlikt de föreskrifter, som i upplåtelsehandlingarne och äldre författningar

rörande dylika skogar i allmänhet och särskild! rörande Kronobergs

grufskog vore gifna, stå i förhållande till behofvet af virke för

gruf vedrift en, hafva embetsverken ansett, att, till förekommande för framtiden

af sådana oegentligheter, som syntes, åtminstone under tiden före

hafVa e8''t rum beträffande nämnda skogar, och oafsedt huruvi

a den förändrade lagstiftning rörande statens till bergshandteringens

understöd anslagna skogar, embetsverken föreslagit, komme till stånd,

Kronobergs och Guldsmedsboda grufskogar borde ställas under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning.

emellertid enligt 8:e punkten i nådiga förordningen angående

förvaltningen af statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar

den 30 maj 1873 det tillkommer Eders Kongl. Majrts befallningshafvande

att, i händelse nyttjanderättshafvare öfverskridit den dem tillkommande

ratt till skogens, begagnande, förordna, att förvaltningen och vården af

skogen skall åt jägmästaren öfverlemnas, torde Eders Kongl. Maj:t finna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No. 63.

den af embetsverken nu väckta frågan om dessa båda grufskogars ställande

under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning ej utgöra

föremål för Eders Kongl. Maj:ts omedelbara pröfning.

Jemte meddelande att enligt ett af vederbörande landssekreterare

meddeladt. intyg hvarken under senare hälften af år 1895 eller sedermera

framställning från jägmästaren om Kronobergs och Guldsmedsboda

grufallmänningars ställande under skogsstaten till Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Örebro län inkommit, hemställer jag derföre,

att Eders Kongl. Maj:t måtte anbefalla sin befallningshafvande i

Örebro län att i vederbörlig ordning pröfva och afgöra, huruvida hvad

beträffande dessa båda grufskogar blifvit i ärendet upplyst finnes vara af

beskaffenhet att enligt nyss åberopade lagrum böra föranleda till deras

ställande under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning.

Beträffande sättet för debiteringen af de afgifter, som skola för

skogarne utgå, äfvensom i fråga om evalveringen af rekognitionsafgifterna

i nu gällande mynt har förekommit följande.

Huruvida Bispbergs grufskog i Kopparbergs län är bevillningstaxerad,

har ej kunnat utrönas, emedan utskylderna för grufskogen blifvit upptagna

å samma debetsedel som Bispbergs aktiebolags fastigheter, och

har häradsskrifvaren på förfrågan af bergmästaren förklarat, att benämningen

grufskog ej förekommer i fögderiets jordebok och taxeringslängd.

Beträffande Nisshgtte grufskog i Kopparbergs län har visserligen

utrönts, att denna skog är bevillningstaxerad till 4,400 kronor, men

bevillningen lärer blifvit upptagen å samma debetsedel som den för

Nissliytte bruks egares fastigheter.

För Torsåkers grufskog i Gefleborgs län har genom bergskollegii

utslag den 21 oktober 1828 rekognitionsafgiften faststälts efter en

beräknad årsafkastning af 1^5 B, stafrum till 3 rdr 11 sk. 2 rst.

banko, hvilken afgift nu utgår med 4 kronor 86 öre. Bevillning för

skogsfång utgår med 38 kronor 79 öre, och är skogen bevillningstaxerad

till 14,000 kronor. Bevillningen och afgifterna hafva, enligt hvad upplyst

blifvit, de sista åren upptagits å Nyängs aktiebolags debetsedlar

tillsammans med bolagets öfriga utskylder.

Den angående Dnnnemora grufallmänning ar i Upsala län verkstälda

utredning har gifvit vid handen, att genom bergskollegii resolution den

21 oktober 1828 dessa allmänningar blifvit påförda rekognitionsafgifter,

nemligen

norra allmänningen 2 rdr 33 sk. 3 rst. banko

vestra > „ 1 „ 32 „ 6 ,,

södra ,, 9 ,, ,, 9 ,,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 42 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Sammanlagda skulle rekognitionsafgifterna nu utgöra 20 kronor

7 öre. Dessutom utgår bevillning för skogsfång med 160 kronor 62 öre.

Vederbörande förvaltning vid Dannemora grufvor har emellertid

uppgifvit, att endast bevillningen för skogsfång utgår.

Bland de Dalkarlsbergs grufvor i Örebro län anslagna allmänningstrakter

är Kortilleö Cicke påförd skogsbevillning.

I fråga om Asbobergs allmänning i Örebro län hafva embetsverken

meddelat, att i ett kommerskollegium tillhandakommet utdrag af

taxeringslängden för Örebro län år 1894 Åsbobergsallmänningen icke är

upptagen såsom bevillningstaxerad, ehuru den dock lärer under namn

»Åsbobergstorpet med skogen» vara i jordeboken intagen och bevillningstaxerad

till 3,000 kronor.

Genom bergskollegii utslag den 3 november 1828 bestämdes

rekognitionsafgiften för Kronobergs grufveskog i Örebro län till 1 rdr

45 sk. banko. Skogsbevillning utgår till ett belopp af 23 kronor 25

öre, och lära dessa afgifter, enligt hvad bergmästaren meddelat på grund

af uppgift från vederbörande häradsskrifvare, upptagits i en post å

nyttjanderättshafvarnes debetsedlar.

För Nordmarks grufallmänning i Vermlands län är genom bergskollegii

utslag den 17 december 1828 rekognitionen bestämd efter 94

stafrums afverkning till 1 rdr 46 sk. banko, och utgår skogsbevillning

med 23 kronor 50 öre, men enligt uppgift af vederbörande häradsskrifvare

sammanföras dessa båda afgiftsposter till en, som för Nordmarks

grufallmänning utgår med 26 kronor 32 öre eller med 12 öre

för litet.

Genom bergskollegii utslag den 17 december 1828 bestämdes

rekognitionsafgiften för Per sbergs östra grufallmänning i Vermlands län

efter 14 § stafrum ved till 14 sk. 8 ljpt. banko. Skogsbevillningen

utgör 3 kronor 67 öre. Dessa poster sammanföras emellertid i kronoräkenskaperna

i länet till en, utgörande 4 kronor 11 öre eller 2 öre

för litet.

Rekognitionsafgiften för Brerefvens grufallmänning i Vermlands län

har genom bergskollegii utslag den 17 december d.828 bestämts efter

en afverkning af 135 $ stafrum ved om året till 2 rdr 39 sk. 9 rst.

banko, och utgår skogsbevillning för allmänningen med 33 kronor 94

öre. Båda dessa afgifter hafva, enligt uppgift af vederbörande häradsskrifvare,

i kronoräkenskaperna sammanförts till en post, 38 kronor 1

öre, hvilken summa är för liten, enär rekognitionsafgiften skulle utgöra

i nu gällande mynt 4 kronor 24 öre och således båda afgifterna tillsammans

38 kronor 18 öre.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

• Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 63.

För Hornkullens grufallmänning i Vermlands län har likaledes genom

bergskollegii utslag den 17 december 1828 rekognitionsafgiften blifvit

bestämd och utgör, efter en beräknad afkastning af 260 f stafrum ved,

5 rdr 20 sk. 8 rst. banko. Skogsbevillningen utgår med 65 kronor

17 öre. Rekognitionsafgiften och skogsbevillningen uppföras i kronoräkenskapen

i en post med 72 kronor 99 öre, men då rekognitionsafgiften

i nu gällande mynt skulle vara 8 kronor 15 öre, borde sistnämnda

post rätteligen utgöra 73 kronor 32 öre. .

Nu omförmälda oegentligheter och felaktigheter beträffande sättet

för debiteringen af de afgifter, som skola för skogarne utgå, eller i

fråga om evalveringen af rekognitionsafgifterna i nu gällande mynt

äro visserligen icke af någon mera afsevärd betydelse, men torde dock,

sedan uppmärksamheten å dem nu blifvit fästad, böra rättas, och jag

hemställer derföre,

att Eders Kongl. Maj:t måtte anbefalla sine vederbörande befallningshafvande

att föranstalta om vidtagande af nödiga åtgärder för

rättelses vinnande i nu anmärkta afseenden.

Nu gällande bestämmelser angående förvaltningen af statens till

bergshandteringens understöd anslagna skogar innehållas i nådiga förordningen

den 30 maj 1873. . _

Att dessa bestämmelser icke visat sig vara i alla afseenden tillfredsställande

har af min företrädare i embetet redan antydts vid besvarandet

af ofvan omförmälda, till honom framstälda interpellation och

bekräftas af hvad embetsverken nu anfört i det af dem afgifna underdåniga

utlåtande. .

De förändrade bestämmelser, embetsverken föreslagit, för afhjelpande

af de anmärkta bristerna i 1873 års förordning, afse i hufvudsak

dels åstadkommande af erforderlig kontroll å sådana till bergshandteringens

understöd anslagna skogar, som nu förvaltas af nyttjanderättshafvarne

sjelfva, äfvensom i sammanhang härmed ökad garanti för att

dessa skogar skötas på ett fullt tillfredsställande sätt, dels dispositionen

af ifrågavarande skogars afkastning, dels öck stadgande af viss påföljd

vid öfverskridande af nyttjanderätten och vid olaga afverkning.

I förstnämnda afseende &ller beträffande kontrollen och skötseln

hafva embetsverken föreslagit, att alla statens till bergshandteringens

understöd anslagna skogar måtte ställas under skogsstatens omedelbara

vård och förvaltning.

De skäl embetsverken härför anfört synas mig vara väl grundade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 63. •

Med den föreslagna åtgärden afses ej att i någon mån minska den nyttjanderättshafvarne

nu tillkommande rätt till skogsafkastuingen, och om

åtgärdens befogenhet torde tvekan desto mindre böra uppstå, som staten

är egare af dessa skogar och i denna sin egenskap har både rätt och

skyldighet att öfvervaka, att skogsafkastuingen icke användes för

andra än dermed afsedda ändamål samt att skogens skötsel varder fullt

tillfredsställande. Genom den föreslagna åtgärdens vidtagande skulle

icke heller någon ökad kostnad komma att drabba statsverket.

I fråga om dispositionen af skogarnas afkastning har af embetsverken

. föreslagits, att domänstyrelsen skulle eg a att förordna om

försäljning af förefintligt virkesöfverskott likasom äfven beträffande tillgodogörande

af vindfällen och ståndtorr skog ooh annan extra afverkning,

der denna ej, efter doraänstyrelsens bestämmande, genom utsyning

utlemnades till nyttjanderättshafvare i utbyte mot ordinarie afkastning,

som då skulle besparas; att virkesförsäljningen skulle ega rum i

samma ordning, som beträffande andra allmänna skogar vore stadgad;

att de vid försäljning af virke från skogarna influtna behållna medel

skulle tillgodoföras statsverkets skogsmedel, dock med rätt för Eders

Kongl. Maj:t att på särskild ansökning bestämma, huruvida och i hvad

män af berörda medel finge anvisas bidrag till eller ersättning för utgifter

vid skogens vård och förvaltning; att, derest med all sannolikhet

kunde antagas, att den verksamhet, för hvars understödjande skog

af nu ifrågavarande slag upplåtits, under en följd af år kom me att

fortgå i sådan omfattning, att skogsafkastningen blefve till hela sitt

belopp erforderlig för virkesbehofvets fyllande, Eders Kongl. Maj:t på

särskild ansökning skulle ega medgifva nyttjanderättshafvare tillstånd

att under vissa vilkor fritt disponera virkesafkastningen under tid, som

af^ Eders Kongl. Maj:t i hvarje särskilt, fall bestämdes; samt att tillstånd

till utbyte eller försäljning af utsynadt virke skulle i visst fall

kunna af domänstyrelsen medgifvas.

Hvad embetsverken föreslagit beträffande dels befogenhet för

domänstyrelsen att besluta om försäljning af virkesöfverskott och tillgodogörande

af vindfällen m. m., dels ock sättet för försäljningens verkställande

afser endast att bringa förvaltningen i nu omförmälda delar

af statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar i öfverensstämmelse

med hvad som redan gäller för förvaltningen af andra statens

under domänstyrelsens inseende stälda skogar och påkallar icke

någon erinran från min sida.

Med det af embetsverken föreslagna medgifvandet för nyttjanderättshafvare

att under nyss antydd förutsättning fritt få disponera öfver

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

skogsafkastningen afses att till lättnad för nyttjanderättshafvaren undvika

eu under angifna förutsättningen af behofvet icke påkallad årlig

pröfning af virkesbekofvet. De af embetsverken särekildt omförmälda

fall, i hvilka utbyte eller försäljning af för året utsynadt virke ansetts

kunna .ifrågakomma, ådagalägga äfven, att med det ifrågasatta tillståndet

till dylikt utbyte eller försäljning åsyftas att, under iakttagande af

vederbörlig kontroll, för nyttjanderättshafvare eller annan utsyningsberättigad

möjliggöra att på det under för handen varande förhållanden

fördelaktigaste sätt tillgodogöra sig det utsynade virket. Hvad

embetsverken i dessa båda punkter föreslagit torde således finna sitt

fulla berättigande i de med förslagen afsedda syftemål.

Vidkommande embetsverkens förslag i fråga om dispositionen af

de vid försäljning af virkesöfverskott eller extra utverkning uppkomna

behållna medlen anhåller jag att få erinra om följande.

Nu gällande bestämmelser i detta afseende återfinnas i punkt 17

af 1873 års förordning, hvari föreskrifves, att behållna medel,_ som

uppkomma genom försäljning af förefintligt virkesöfverskott, tills vidare

må af vederbörande nyttjanderättshafvare under bergmästarens tillsyn

förvaltas och användas till mera betydande arbeten för skogens förbättrande,

så länge sådana af omständigheterna påkallas, samt derefter

till andra utgifter för skogens vård och förvaltning.

I stället för nämnda bestämmelser hafva embetsverken föreslagit

följande i § 11 mom. 2 af det afgifna författningsförslaget intagna

stadgande:

»Kongl. Maj:t vill uppå derom gjord framställning förordna,

huruvida och till hvilket belopp vid försäljning af virkesöfverskott eller

extra afverkning influtna, behållna medel må användas för betäckande

af kostnader vid skogens förvaltning och vård samt i sådant syfte

mot redovisningsskyldighet ställas till nyttjanderättshafvares förfogande;

skolande dessa medel i andra fall tillgodoföras statsverkets skogsmedel.»

I anledning af hvad embetsverken i berörda mom. hemstält angående

tillgodoförande till statsverkets skogsmedel af försäljningsmedel

för uppkommet virkesöfverskott har Eders Kongl. Maj:t inhemtat

justitiekanslersembetets utlåtande; och har justitiekanslersembetet i

nämnda utlåtande anfört, hurusom nyttjanderättshafvarnes anspråk på de

till bergshandteringens understöd anslagna skogarnas begagnande icke

rimligen syntes kunna sträckas längre än att tillgodonjuta af dessa skogars

afkastning så mycket, som verkligen tarfvades för bergverksdrifton

jemte hvad som erfordrades för att med inflytande försäljningsmedel

bestrida kostnaderna för skogens förvaltning och vård. Under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 03.

förutsättning att vederbörandes rätt i dessa afseenden fullständigt tillgodosåges,

syntes justitiekanslersembetet derföre icke något kunna

erinras deremot att medel, som ej för de nyss antydda ändamålen

behöfde tagas i anspråk, tillgodofördes statsverket. Genom denna

åtgärd skulle för öfrigt nyttjanderättshafvarne icke betagas möjlighet

att i laga ordning vid domstol föra talan om bättre rätt till de till

statsverket inlevererade medlen, i händelse de i något afseende ausåge

sig ega grundade anspråk att af desamma komma i åtnjutande. Det

kunde emellertid ifrågasättas, huruvida icke i förevarande paragraf borde

inrymmas särskild erinran derom, att af inflytande försäljningsmedel borde

till framtida användning för skogens förvaltning och skötsel reserveras

någon större del i sådana fall, då till följd af storm eller skogseld

eller dylika händelser de så kallade extra afverkningarne blefve af den

betydenhet, att den ordinarie afverkningstillgången måste antagas komma

att under flera följande år minskas i mera afsevärd grad.

Med afseende å hvad justitiekanslersembetet sålunda anfört synes

mig hinder icke möta att tillgodoföra statsverkets skogsmedel hvad af de

influtna försäljningsmedlen icke erfordras för bestridande af kostnaderna

för skogens förvaltning och vård. Något särskilt stadgande i anledning

af det af justitiekanslersembetet förutsatta fall, att till följd af storm

eller skogseld eller dylika händelser den ordinarie skogsafkastningen

måste för flera år på en gång tillvaratagas genom extra afverkning,

synes mig icke vara behöflig!. De influtna försäljningsmedlen afse i

detta fall ordinarie skogstillgång, och vid sådant förhållande lärer

vederbörande nyttjanderättshafvare icke kunna betagas rättigheten att,

oberoende af sättet för tillgodogörandet af berörda skogstillgång, få,

till fyllandet af det för året pröfvade virkesbehofvet, af försäljningsmedlen

på derom gjord framställning utbekomma hvad efter skälig

fördelning kan anses belöpa å den för året enligt hushållningsplanen

beräknade ordinarie virkesafkastningen. Skulle åter hvad af

försäljningsmedlen efter nyssnämnda fördelning för året belöper öfverstiga

nyttjanderättshafvarens i vederbörlig ordning pröfvade årsbehof,

möter något hinder ej att använda öfverskottet till bestridande af

kostnader för skogens skötsel och vård.

Beträffande påföljden för öfverskridande af den nyttjanderättshafvare

eller annan utsyningsberättigad tillkommande rätt till skogens

begagnande hafva embetsverken föreslagit, att nyttjanderättshafvare

eller annan utsyningsberättigad, hvilken gör sig skyldig till dylik förseelse,

skall straffas såsom för skogsåverkan enligt 24 kapitlet strafflagen,

och L hafva i sammanhang härmed föreslagits bestämmelser om

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

hvem åtalsrätten skall tillkomma så väl i fråga om nyssnämnda förseelse

som ock beträffande annan åverkan å skog, som ej är hänförlig

till sådan öfverträdelse, hvarom nyss är sagdt.

Att bestämmelser i nu antydda afseenden, ej minst i fråga om

åtalsrätten, varit af behofvet påkallade, har bekräftats af erfarenheten.

Vid de af embetsverken för ordnandet af frågan om åtalsrätten föreslagna

bestämmelser har jag ej heller något att erinra. Beträffande

åter den föreslagna straffbestämmelsen hafva embetsverken erinrat, att

orsaken, hvarföre någon dylik bestämmelse icke infördes i nu gällande

författning, var den, att, sedan då föreslagna bestämmelser derom, att

ingen afverkning finge ske utan föregången utsyning af jägmästaren,

blifvit uteslutna, det vore förenadt med stor svårighet att för hvarje

fall med erforderlig noggrannhet bestämma, när öfverträdelse af den

medgifna rättigheten till skogens begagnande skulle anses hafva egt

rum. På sätt embetsverken vidare anmärkt, skulle, derest det nu

väckta förslaget om skogarnas ställande under skogsstatens vård och

förvaltning vunne gillande, någon svårighet att bedöma, huruvida oloflig

afverkning blifvit begången, ej längre förefinnas. Att emellertid en

sådan oloflig afverkning redan nu är straffbar enligt strafflagens kapitel

om åverkan, synes mig uppenbart, och torde derföre skäl saknas för

den olofliga afverkningens rubricerande som ett särskild^ med straff

såsom för åverkan belagdt brott. Deremot lärer det ingalunda sakna

sin nytta, att i en § af den nya författningen erinras derom, att öfverträdelse

af nyttjanderätt till skog af ifrågavarande slag straffas enligt

24 kapitlet strafflagen.

öfriga af embetsverken föreslagna, mindre väsentliga ändringar

i 1873 års förordning hafva icke gifvit anledning till någon anmärkning

från min sida.

1 öfverensstämmelse med de åsigter jag sålunda uttalat och i

hufvudsaklig enlighet med det af embetsverken afgifna förslag till ny

förordning angående förvaltningen af statens till bergshandteringens

understöd anslagna skogar har jag låtit upprätta förslag till författning

i ämnet af följande lydelse: §

§ I
Statens

till bergshandteringens understöd anslagna skogar skola,

under domänstyrelsens öfverinseende, stå under skogsstatens omedelbara

vård och förvaltniug^samt behandlas enligt vetenskapliga regler,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kongl. Maj:ts Påd. Proposition N:o 63.

lämpade för hvarje särskild skog efter ortförhållandena och ändamålet

med skogens upplåtande.

§ 2.

Domänstyrelsen tillkommer att fastställa hushållningsplaner för

dessa skogar att lända till efterrättelse vid skogens användande och

förvaltning; egande domänstyrelsen derjemte meddela de särskilda föreskrifter,

som, i afseende å hushållningen med skogarna, kunna finnas

nödiga.

§ 3.

Hushållningsplan skall innehålla, bland annat, upplysning om huru

mycket af olika slag åt virke årligen får afverkas.

Revision af hushållningsplan skall verkställas på det sätt och i

den ordning, som för andra allmänna skogar finnes eller varder stadgad.

Af faststäld hushållningsplan eller vid revision deraf upprättade

handlingar jemte kartor skola genom domänstyrelsens försorg exemplar

tillställas så väl nyttjanderättshafvaren till skogen som vederbörande

bergmästare.

§ 4.

Med nyttjanderättshafvare förstås i denna författning den, som

innehar de grufvor eller verk, till hvilkas understöd skogen blifvit

anslagen.

§ 5.

Der två eller flere nyttjanderättshafvare till samma skog finnas,

åligger det dem att årligen före årets utgång utse ett ombud att under

följande år i alla frågor rörande skogen för nyttjanderättshafvarne tala

och svara. Aro nyttjanderättshafvarne flere än två, må, der de så

önska, i stället för ombud utses en styrelse för skogen.

Val af ombud eller styrelse verkställes å tid och ort, som af

Kong]. Maj:ts befallningshafvande bestämmes och kungöres. Om utgången

af valet skola domänstyrelsen, Kongl. Maj:ts befallningshafvande

* * '' ‘‘ v ’ ''• 1‘.i »*•/>! ti:-- i>\ i)/ i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63. 17

och vederbörande bergmästare underrättas inom fjorton dagar från det

valet egt rum.

§ 6.

Kostnaderna för skogens förvaltning och vård bestridas af nyttjanderättshafvarne.

I dessa kostnader inbegripas utgifterna för upprättande

af hushållningsplan och revision deraf samt för aflöning åt skogvaktare,

som af domänstyrelsen antagas eller godkännas.

Underlåter nyttjanderättshafvare att anvisa medel till berörda kostnader,

ege domänstyrelsen, på jägmästarens anmälan och sedan nyttjanderättshafvarne

blifvit hörde, dels förordna, att, utan afseende å innehafvarnes

nyttjanderätt, erforderlig del af skogens afkastning skall till

kostnadernas betäckande försäljas, dels ock, der sådant oundgängligt

tarfvas, af under hand varande medel utanordna förskott, som derefter

af de inflytande försäljningsmedlen i främsta rummet godtgöras.

§

Nyttjanderättshafvare äfvensom andra utsyningsberättigade skola

årligen före den 1 april hos bergmästaren, med företeende af materialförslag,

anmäla sitt virkesbehof för året. Der flere nyttjanderättshafvare

eller andra utsyningsberättigade finnas, skall ombudet eller styrelsen för

skogen till bergmästaren afgifva yttrande rörande de anmälda virkeebehofven.

Bergmästaren har att, efter pröfning af de anmälda virkesbehofven

med hänsyn till dels omfattningen af den rörelse, för hvars understöd

skogen upplåtits, och andra utsyningsberättigades behof, dels ock den

afverkningstillgång, som för året finnes, genom skriftligt beslut, som

senast inom maj månads utgång tillställes så väl jägmästaren som

nyttjanderättshafvare och annan utsyningsberättigad, bestämma de slag

och den mängd af virke, som i hvarje fall får afverkas.

§ 8.

Finner bergmästaren, för vidare utredning af virkesbehofvet eller

af annan, på frågan om utsyningen inverkande orsak, sådant nödigt,

eger han att kalla nyttjanderättshafvare, andra utsyningsberättigade

eller ombud eller styrelse till sammanträde å ställe och å tid, som af

Bih. till Rihsd, Prot. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 42 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 63.

bergmästaren bestämmes. Jägmästaren skall, om han derom af bergmästaren

anmodas, infinna sig vid sammanträdet.

öfver hvad vid dylikt sammanträde förekommer föres af bergmästaren

protokoll, deri jemväl anledningen till sammanträdet angifves.

Kostnaderna för bergmästarens resa till dylikt sammanträde gäldas

af allmänna medel enligt hvad för bergmästares tjensteresor i allmänhet

är stadgadt, dock att ersättning ej må utgå för mera än en resa

årligen för hvarje skog.

§ 9.

Der i följd af olycksfall eller af annan orsak oundgängligen erfordras,

att afverkning sker i annan ordning, än i § 7 säges, och omständigheterna

icke medgifva bergmästarens hörande, då må den nödiga

afverkningen af jägmästaren anordnas. Om sådan afverkning samt

orsaken dertill skall jägmästaren genast underrätta bergmästaren.

§ io.

Jägmästaren har att före utgången af hvarje kalenderår till bergmästaren

insända utsyningsförslag, innefattande uppgift å hvad af olika

slag af virke finnes att under nästkommande år afverka å de inom

reviret belägna skogar af här afsedt slag, samt att, efter mottagande

af bergmästarens utsyningsbesked, gå i författning om utsyning i vederbörlig

ordning.

Jägmästaren skall vidare årligen å tid, som i fråga om andra allmänna

skogar är föreskrifven, till domänstyrelsen ingifva förslag öfver

de utgifter, som erfordras för vidtagande af förvaltningsåtgärder under

nästföljande år. Sedan domänstyrelsens beslut i anledning häraf kommit

jägmästaren tillhanda, skall han om beslutet underrätta nyttjanderättshafvarne,

hvilka det åligger att, jemlikt § 6, foga anstalt derom,

att nödiga medel till utgifternas bestridande varda, i mån af behof, för

jägmästaren att tillgå.

För de medel, jägmästaren haft om händer till utgifter för skogen,

äfvensom för af honom utlemnade skogseflekter skall han årligen afgifva

redovisning i den ordning, som i afseende å häradsallmänningar, hvilka

af skogsstaten förvaltas, är eller varder föreskrifven.

I öfrigt skall jägmästaren vid förvaltningen och vården af skogarna

iakttaga hvad enligt den för skogsstaten gällande instruktion honom

åligger beträffande under hans förvaltning stälda allmänna skogar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63i

19

§ Il
Återstår,

sedan de af bergmästaren godkända virkesbehofven blifvit

fylda, någon ordinarie skogstillgång, som, efter nyttjanderättshafvarnes

hörande, pröfvas icke vara erforderlig för fyllande af nästföljande års

behof, eger domänstyrelsen att, på jägmästarens anmälan, förordna om

öfverskottets försäljande i vederbörlig ordning. Domänstyrelsen åligger

äfven att i nu angifna ordning draga försorg om tillgodogörandet af

vindfällen och ståndtorr skog samt annan extra afverkning, der den

icke, efter domänstyrelsens bestämmande, utbytes mot ordinarie afverkning,

som då skall besparas.

Kongl. Maj:t vill, på derom gjord framställning, förordna, huruvida

och till hvilket belopp vid försäljning af virkesöfverskott eller extra

afverkning influtna, behållna medel må användas för betäckande af kostnader

vid skogens förvaltning och vård samt i sådant syfte mot redovisningsskyldighet

ställas till nyttjanderättshafvares förfogande. Hvad af

dessa medel icke på sådant sätt användes skall tillgodoföras statsverkets

skogsmedel.

§ 12.

Bedrifves rörelse, till hvars understöd skog af ifrågavarande slag

blifvit anvisad, i sådan omfattning, att den enligt hushållningsplanen

beräknade ordinarie afkastningen af skogen kan visas i sin helhet vara

under längre tid för ändamålet med upplåtelsen fullt erforderlig, vill

Kongl. Maj:t, på derom gjord ansökning, taga under pröfning, huruvida

tillstånd att fritt disponera samma virkesafkastning för viss, för hvarje

fall bestämd tid må kunna nyttjanderättshafvaren medgifvas, under

vilkor att andra utsyningsberättigade vederbörligen tillgodoses samt att,

derest sagda rörelse antingen upphör eller minskas i sådan grad, att

virkesafkastningen i sin helhet ej längre för densamma behöfves, den

fria dispositionen upphör.

Befinnes virke, som blifvit för godkändt behof i vederbörlig ordning

utsynadt, kunna till större fördel för nyttjanderättshafvare eller

annan utsyningsberättigad afyttras för att ersättas genom virket motsvarande

vederlag, ankomme det på domänstyrelsen att för hvarje fall

medgifva det utsynade virkets afyttrande eller utbytande och att dervid

meddela för vederbörlig kontroll erforderliga föreskrifter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Troposition N:o 63.

§ 13.

Mulbete och höslåtter å skog af ifrågavarande slag må, under

iakttagande af hvad i § 63 af nådiga förordningen angående hushållningen

med de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894 är i

allmänhet stadgadt, tills vidare få af nyttjanderättshafvarne disponeras.

§ 14.

Der särskilda skogskassor redan finnas, må de för det med dem

afsedda ändamål af nyttjanderättshafvarne fortfarande förvaltas och användas.

§ 15.

NyDjanderättshafvare eller andra utsyningsberättigade, som öfverskrida

dem tillkommande rättighet till skogens begagnande, straffas

enligt 24 kapitlet strafflagen.

Skogsstatens tjenstemän äfvensom kronobetjente ege åtala dylik

öfverträdelse.

Sker å skog af här ifrågavarande slag åverkan, som ej är hänförlig

till sådan öfverträdelse, hvarom här ofvan säges, eller föröfvas å

skogen tillgrepp af skogsefifekter, skall sådant af skogsstatens tjenstemän

eller kronobetjente likaledes lagligen beifras.

I fråga om rätt att taga olofligen afverkadt virke i beslag gäller

i tillämpliga delar hvad derom i § 70 af nådiga förordningen angående

hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894

säges.

§ 16.

Besvär öfver jägmästares beslut eller åtgöranden i ärenden, derå

denna författning eger tillämpning, anföras hos domänstyrelsen och

öfver bergmästares hos bergsöfverstyrelsen; och skall i afseende å tiden

för dylika besvärs ingifvande gälla hvad i fråga om anförande af besvär

i administrativa mål i allmänhet är stadgadt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Eongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 63.

Då emellertid ifrågavarande skogar äro att hänföra till de kronans

egendomar, om hvilka det i § 77 regeringsformen stadgas, att de skola

förvaltas efter de grunder Riksdagen derom föreskrifver, lärer ett författningsförslag

af det innehåll som det förevarande, hvilket i vissa

delar rörer sjelfva grunderna för dessa skogars förvaltning, icke kunna

af Eders Kongl. Maj:t slutligen fastställas, innan Riksdagens bifall till

berörda delar deraf blifvit inhemtadt. En sådan medverkan af Riksdagen

synes vara erforderlig i fråga om de af mig nu föreslagna förändringar

i 1873 års förordning af mera principiel natur, för hvilka

jag ofvan redogjort, nemligen dels i fråga om en sådan anordning, att

alla statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar komma

att ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, och

dels i fråga om dispositionen af skogarnas afkastning.

Jag hemställer derföre, att, derest Eders Kongl. Maj:t finner de

af mig i afseende å ifrågavarande skogars vård och förvaltning föreslagna

förändrade bestämmelser kunna till sitt hufvudsakliga innehåll

godkännas, Eders Kongl. Maj: t täcktes, med tillkännagifvande deraf,

äska Riksdagens bifall till meddelande af stadganden derom,

att statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar

skola, under domänstyrelsens öfverinseende, stå under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning;

att, derest, sedan de af bergmästaren godkända virkesbehofven

blifvit fylda, någon ordinarie skogstillgång återstår, som, efter nyttjanderättshafvarnes

hörande, pröfvas icke vara erforderlig för fyllande af

nästföljande års behof, domänstyrelsen skall ega att förordna om öfverskottets

försäljande, likasom det skall åligga domäustyrelsen att draga

försorg om tillgodogörandet af vindfällen och ståndtorr skog samt annan

extra afverkning, der den icke, efter domänstyrelsens bestämmande,

utbytes mot ordinarie afverkning, som då skall besparas;

att det må ankomma på Eders Kongl. Maj:t att på derom gjord

framställning förordna, huruvida och till hvilket belopp vid försäljning

af virkesöfverskott eller extra afverkning influtna, behållna medel må

användas för betäckande af kostnader vid skogens förvaltning och vård

samt i sådant syfte mot redovisningsskyldighet ställas till nyttjanderättshafvares

förfogande;

att hvad af dylika försäljningsmedel icke på nu nämnda sätt användes

skall tillgodoföras statsverkets skogsmedel;

att, der den rörelse, till hvars understöd skog af ifrågavarande

slag blifvit anvisad, bedrifves i sådan omfattning, att den enligt hushållningsplanen

beräknade ordinarie afkastningen af skogen kan visas

Bih. till Riksd. Proi. 181)8. 1 Smil. 1 Afd. 12 lläft. 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

i sin helhet vara under längre tid för ändamålet med upplåtelsen fullt

erforderlig, det ma ankomma på Eders Kongl. Maj:t att, på derom gjord

ansökning, medgifva nyttjanderättshafvare att fritt disponera samma

virkesafkastning för viss, för hvarje fall bestämd tid, under vilkor dock

att andra utsyningsberättigade vederbörligen tillgodoses samt att, derest

sagda rörelse antingen upphör eller minskas i sådan grad, att virkesafkastningen

i sin helhet ej längre för densamma behöfves, den fria

dispositionen upphör; samt

att, derest virke, som blifvit för godkändt behof i vederbörlig

ordning utsynadt, befinnes kunna till större fördel för nyttjanderättshafvare

eller annan utsyningsberättigad afyttras för att ersättas genom

virket motsvarande vederlag, det må ankomma på domänstyrelsen att

för hvarje fall medgifva det utsynade virkets afyttrande eller utbytande

och dervid meddela för vederbörlig kontroll erforderliga föreskrifter.

4 -■ - - - '' '' ■ <r"5 ** 1 ''

Hvad föredragande departementschefen i detta

ärende hemstält, deri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konuugen bifalla; och

. skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bil. litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.