Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande af kostnader för en gradmätning d Spetsbergen

1898-03-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1898:71, Angående anslag till bestridande af kostnader för en gradmätning d Spetsbergen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 71.

1

■ * tf ir »V» ! ,

U f/Ttj r 1. y}J>

N:o 71.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag

till bestridande af kostnader för en gradmätning d Spetsbergen;

gifven Stockholms slott den 24 mars 1898.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att en svensk-rysk gradmätning å Spetsbergen

under de närmaste åren kommer till stånd, till bestridande af vissa pa

Sverige belöpande kostnader för nämnda gradmätning, bevilja ett anslag af

151,500 kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa 75,000 kronor.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl, nåd och ynnest städse

välbevågen.

.jkit-u''K i no/. 7/ v

OSCAR

lin-h i .;*•>» ar*: -U ■ !* / ''• ., ■ ''*> ’* V“ o;! o /*>••'' “* 1''-

Vii ■ G. F. Gilljam.

l

y,r i j

(.• r! . mim; r-• *h: J;j. ''HJiV.-!

Bih. till Rikad. Prof. 1898. 1 Sand. 1 Afd. 00 luft. (N:o 11).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj-.ta Nåd. Proposition N:o 71.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

mars 1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD, ri.,, , , ,.ii; ;i

Gill jam, . • • j t\

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna, .uysiävcti.-r,

grefve Wachtmeister.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Gilljam yttrade:

»Uti en den 6 november 1897 till vetenskapsakademien aflåten skrift

erinrade lektor Edv. Jäderin, hurusom mer än 150 år nu förflutit, sedan

svenska forskare första gången lade i dagen sitt intresse för de betydelsefulla

astronomiska och geodetiska spörsmål, hvilka af gradmätningar, utförda

i höga norden, väntade sin lösning. Uti den expedition, som år

1736 utgick under Maupertuis’ ledning för att under sjelfva polcirkeln

mäta längden af en meridiangradbåge, deltog nemligen på särskild inbjudning

en af vetenskapsakademiens stiftare Anders Celsius. Denna expedition,

genom hvilken en båge af 57'' 27'' uppmätts vid en medelbredd af

66° 10'', hade visserligen afgiort frågan om jordens sferoidiska form, men

resultaten hade icke varit tillräckliga för att med noggrannhet bestämma

storleken af jordens afplattning. Insigten om vigten af en ny mätnings

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 71.

utförande på samma ställe som den nyssnämnda föranledde utsändandet

år 1801 på svenska statens bekostnad af en svensk expedition under ledning

af professor Jöns Svanberg. I århundradets andra decennium påbörjades

den största af alla hittills utförda meridiangradmätningar, ^ eller

den skandinavisk-ryska, hvilken sträckte sig öfver en båge af *25 20 från

Donau till Ishafvets kust. År 1844 hade Sverige, på framställning från

Ryssland, anslutit sig till detta företag. Såsom fortsättning pa det finska

triangelnätet uppmättes under de följande åren intill 1852 dels en svensk

båge under ledning af professor Selander, dels en norsk båge, hvars^ nordliga,

slutpunkt vore belägen vid Fuglenaes pa Kvalö vid Hammerfest a 70 40

11,3" latitud. Sammanbindningen af de svenska och finska triangelnäten

verkstäldes af professor D. G. Lindhagen och den ryske astronomen Wagner.

Emellertid hade redan 1826 från engelsk sida framkastats tanken pa utförande

af en meridiangradmätning på Spetsbergen, utan att dock häraf

föranledts några praktiska åtgärder. Först trettiofem år senare fann professor

Otto Torell sig böra i planen för den svenska Spetsbergsexpeditionen

upptaga äfven en undersökning angående utförbarheten af en gradmätning

på Spetsbergen. Till företaget anvisade regeringen ett anslag å 20,000

kronor, hvartill Eders Kongl. Maj:t, dåvarande Hertig af Östergötland,

lade en gåfva af 4,000 kronor. Sedan under denna expedition triangelnätets

nordligaste del af Karl Chydenius utstakats, men pa grund af svara

isförhållanden och olämpliga fartyg undersökningen icke kunnat under

nyssnämnda år föras till ett lyckligt slut, beviljade Rikets Ständer är 1863

10,000 kronor till en ny expedition. Under denna, som företogs nästföljande

år, lyckades det A. E. Nordenskiöld och N. C. Dunér att i hufvuddragen

föra det redan utstakade triangelnätet vidare ända till Spetsbergens

sydligaste udde Sydkap. Ytterligare bidrag till det stora företagets förberedande

lemnades af senare expeditioner, såsom Nordenskiölds 1872—

1873, den internationella polarexpeditionen 1882 1883, de geologiska ex
peditionerna

under Nathorst 1882 och De Geer 1896, den engelska under

Conway in. fl., genom den ökade kännedom de medförde om Spetsbergens

klimat och isförhållanden samt om möjligheten att framtränga öfver de

inre delarne af landet. En öfverblick af fragans ställning lemnades i

februari 1891 af professor P. G. Rosén inför vetenskapsakademien, som

deraf föranleddes att, på förslag af friherre Nordenskiöld, tillsätta en komité

för att utarbeta eu plan för mätningens utförande. Komitén framlade ar

1893 resultaten af sina arbeten i en af professor Rosén författad skrift,

som akademien låtit utgifva i tryck.

Efter så omfattande förberedelser syntes det lektor Jäderin, att tiden

vore kommen att bringa ifrågavarande företag till verkställighet. Att några

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 71.

åtgärder ännu icke vidtagits i detta syfte hade sannolikt till någon del sin

grund i svårigheten att inom Sverige ensamt sammanbringa de betydande

penningmedel, som erfordrades. Det lede intet tvifvel, att genom medverkan

från utlandet utsigterna att anskaffa de erforderliga medlen skulle

högst betydligt ökas. Äfven i rent vetenskapligt hänseende kunde företaget

icke annat än vinna på att betraktas såsom en stor internationell

angelägenhet. Ingen nation stode i detta afseende Sverige närmare än

Ryssland, med hvilket land Sverige sedan länge på det astronomisktgeodetiska

området underhållit de vänskapligaste förbindelser. En meridianbages

uppmätande på Spetsbergen kunde med rätta betecknas såsom slutstenen

i den skandinavisk-ryska gradmätningen, och, enligt hvad Jäderin

erfarit, funnes de största utsigter för att en inbjudning till Ryssland att

deltaga i ett dylikt företag komme att mötas af ett gynsamt svar. Men

då de hittills utförda rekognosceringarna ej vore af den fullständighet, att

arbetet med de egentliga mätningarna omedelbart kunde börjas, utan vigtiga

förarbeten ännu återstode, syntes det nödvändigt, att en förberedande mindre

expedition utsändes med uppgift att företaga vissa rekognosceringsarbeten

såsom utväljande af definitiva triangelpunkter och dessas förseende med

observationssignaler samt uppsökande af lämplig terräng för uppmätande

af en. grundlinie. Denna mindre expedition, hvilken borde afgå i slutet

af maj 1898 samt återkomma i september samma år, syntes böra bekostas

af Sverige ensamt. Den störa internationella expeditionen borde utgå våren

1899 och torde sannolikt hafva afslutat sina arbeten till hösten år 1900.

Den mindre expeditionen skulle, under förutsättning att något af flottans

fartyg stäldes till dess förfogande, kunna utrustas för ett belopp af 19,500

kronor, hvaraf 5,124 kronor afsåge sådana utrustningsföremål, som erfordrades

för den stora expeditionens arbeten och derför lämpligen borde

bekostas af allmänna medel, hvaremot återstoden borde åstadkommas genom

enskilda bidrag.

På grund af hvad sålunda anförts, föreslog lektor Jäderin akademien

att hos Eders Kongl. Maj:t hemställa, ej mindre att en expedition måtte

utrustas till Spetsbergen sommaren 1898 för att vidtaga förberedande åtgärder

för en gradmätnings utförande derstädes och att till densammas

förfogande måtte ställas ett belopp af 5,124 kronor äfvensom ett flottans

fartyg, än ock att genom utrikesdepartementet inbjudan måtte utfärdas

till Ryssland att deltaga uti en gradmätnings utförande å Spetsbergen åren

1899—1900 samt att åt lämpliga personer matte uppdragas att tillsammans

med af Ryssland utsedde delegerade uppgöra definitiv plan för den stora

expeditionen och vidtaga nödiga åtgärder för att bringa densamma till

verkställighet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kon r/l. Maj:ts Nåd. Proposition No 71.

För behandling af det i lektor Jäderins skrifvelse väckta förslaget

tillsatte vetenskapsakademien en komité, bestående af professorerna Torell,

Rosén och friherre Nordenskiöld. Innan denna komité hann inkomma med

betänkande, fick densamma från Jäderin mottaga en ny skrifvelse, hvari

omnämndes, att den föreslagna mindre expeditionen kunde anses ekonomiskt

betryggad, enär på enskild väg tecknats en summa af 17,000 kronor, i

följd hvaraf den punkt i Jäderins förslag, hvari begärdes akademiens medverkan

för nämnda expeditions bringande till stånd, kunde förfalla.

I sitt till vetenskapsakademien den 4 sistlidne februari i detta ämne

afgifna utlåtande framhöllo komiterade vigten i rent vetenskapligt hänseende

af en gradmätning, hvars triangelnät skulle sträcka sig från 76 30

till 80° 40'' nordlig bredd. Det gälde här ej allenast ett exaktare bestämmande

af jordklotets form och mått utan äfven besvarande af en mängd

andra betydelsefulla frågor för geodesien, geofysiken och geologien. Omsorgsfullt

utförda arbeten af detta slag hade alltid, äfven då de utförts i bebodda

trakter, räknats till de arbeten, som äfven de stora nationerna skattat bland

sina yppersta bragder på forskningens fält. Med hänsyn till de framstående

bidrag, som från svensk sida lemnats under denna vigtiga undersöknings fortgång,

ansåge komiterade det vara att beklaga, om Sveriges biträde skulle

komma att saknas vid frågans slutliga lösning. Med det uppseende, som

frågans återupptagande väckt såväl i Ryssland som i Frankrike och England,

och med den passion, hvarmed polarforskningen numera omfattades i alla

kulturländer, vore dock fara värdt, att så blefve förhållandet, om man ej från

svensk sida redan nu tillkännagåfve, att Sverige vore beredt att deltaga i

det stora och kostsamma arbetets utförande, om det kunde pa internationell

väg komma till stånd. Härtill funnes stor utsigt, i det att Kejserl. akademien

i S:t Petersburg enligt komiterade tillhandakommen upplysning,

under förutsättning af Sveriges deltagande, tillsatt en komité för vidtagande

af förberedande åtgärder för afsändande af en gradmätningsexpedition till

Spetsbergen redan år 1899. Ifall Sverige komme att deltaga i arbetet,

funne komiterade, att en dylik komité borde äfven här omedelbart tillsättas;

och tillstyrkte derför komiterade vetenskapsakademien att i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Jäderins förslag hos Eders Kongl. Maj:t anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t behagade åt lämpliga personer uppdraga att

tillsammans med delegerade, utsedda af ryska regeringen, uppgöra en

definitiv plan för en gradmätnings utförande under de närmaste åren på

Spetsbergen samt vidtaga nödiga åtgärder för att bringa densamma till

verkställighet.

Med anledning af hvad sålunda förekommit afiät vetenskapsakademien

den 9 nästlidne februari till Eders Kongl. Maj:t eu underdånig skrifvelse,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 71.

hvari anfördes hufvudsakligen följande. Den föreslagna gradmätningen

pa Spetsbergen skulle, i förbindelse med de i olika trakter af jordytan

redan utförda gradmätningarna, såsom den utan jemförelse nordligaste

komma att utöfva ett afgörande inflytande på den exakta bestämningen af

jordens figur och dimensioner. Förslaget afsåge, att de för ändamålet

erforderliga arbetena skulle efter eu på förhand gemensamt uppgjord plan

och på gemensam bekostnad utföras för svensk och rysk räkning, och

arbetena antoges kunna fullbordas under tre på hvarandra följande år,

förslagsvis åren 1898, 1899 och 1900. Den expedition, hvilken under det

första arets sommar skulle utföra åtskilliga förberedande arbeten och

hvilken genom enskilda svenska bidrag redan vore ekonomiskt betryggad,

skulle blifva ett uteslutande svenskt företag, om också möjligen en rysk

delegerad äfven skulle komma att deri deltaga. Den egentliga samverkan

med Ryssland skulle, derest den förberedande expeditionen lyckades fylla

sin uppgift, således ega rum under åren 1899 och 1900 med en öfvervintring

på Spetsbergen. Härunder skulle de definitiva gradmätningsarbetena

verkställas, nemligen grundlinie^ uppmätning och trigonometriska

förbindning med det genom de uppresta signalerna faststälda triangelnätet,

vidare utförande af vinkelmätningarna inom triangelnätet samt slutligen

astronomiska polhöjds- och azimuthsbestämningar å triangelnätets

båda ändpunkter. Akademien, som vore varmt intresserad för det ifrågavarande

betydelsefulla företaget och som erfarit, att äfven bland ryska

vetenskapsmän detsamma omfattades med lifligt intresse, hemstälde derför

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta inleda underhandlingar

med ryska regeringen angående den antydda samverkan med Sverige för

det ifrågavarande ändamålet äfvensom uppdraga åt en svensk komité att

träda i förbindelse med den komité, som ryska regeringen å sin sida antagligen

skulle komma att utse, för uppgörande af gemensam plan för de

egentliga gradmätningsarbetenas utförande m. m.

Genom remiss den 15 nästlidne februari anbefaldes vetenskapsakademien

att, der så erfordrades efter tillkallande af särskild! sakkunnige,

skyndsamt afgifva underdånigt utlåtande, i hvilken utsträckning Sverige,

för den händelse underhandlingar om dess samverkan med Ryssland för

utförande af en gradmätning å Spetsbergen skulle på diplomatisk väg

göras, borde deltaga i och bestrida kostnader för detta företag samt till

huru stort belopp Sveriges ifrågavarande kostnader kunde approximativt

beräknas. Då ärendets brådskande beskaffenhet icke syntes medgifva dess

uppskjutande till akademiens nästa sammankomst, läto akademiens pra?ses

och sekreterare inhemta yttrande i anledning af den nådiga remissen från

professorerna friherre Nordenskiöld och Rosén samt från lektor Jäderin.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Katigl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 71.

Sedan sådant yttrande inkommit, öfverlemnades detsamma till Eders Kongl.

Maj:t af akademiens prseses och sekreterare, hvilka dervid förklarade sig

så mycket hellre kunna instämma i detta yttrande, som de der uttalade

meningar hufvudsakligen legat till grund för akademiens egen framställning

i ämnet.

Nu omförmälda yttrande är af följande innehåll. Hvad anginge utsträckningen

af så väl Sveriges deltagande i arbetena vid gradmätningen

som ock dess deraf föranledda omkostnader, syntes det vara uppenbart,

såsom ock akademien föreslagit, att den komité, som man tänkt sig skola tillsättas

för att från Sveriges sida leda och öfvervaka hela företaget efter en

plan, uppgjord gemensamt med eu af Ryssland för samma ändamål tillsatt

dylik komité, erhölle uppdrag att afgifva utlåtande i båda dessa hänseenden.

Innan den gemensamma planen blifvit uppgjord och faststäld, kunde

nemligen knappast någon beräkning vare sig i ena eller i andra hänseendet

med någon tillförlitlighet åstadkommas. Det vore derför i första rummet

angeläget, att den föreslagna svenska komitén blefve tillsatt, äfvensom

att underhandlingarna med ryska regeringen snarast möjligt inleddes med

särskild! uttryckt önskan om tillsättning af en motsvarande rysk komité,

med hvilken den svenska komitén kunde träda i förbindelse för ordnande

af de angelägenheter, som rörde det gemensamma företaget. Emellertid

kunde approximativt antydas att, hvad företagets kostnad för Sverige

anginge, densamma antagligen komme att understiga 100,000 kronor,

under förutsättning att ett flottan tillhörigt fartyg kostnadsfritt finge

disponeras af den för ändamålet förestående expeditionen till Spetsbergen.

Den 11 innevarande mars uppdrog Eders Kongl. Maj:t åt en svensk

komité, under ordförandeskap af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, att

för nämnda ändamål förhandla med eu ifrågasatt rysk komité och särskild!

beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle för svenska statsverket

medföra, samt afgifva underdånigt förslag till de åtgärder, som för

ändamålets vinnande borde af Sverige vidtagas, äfvensom att, om företaget

komme till stånd, med sin uppmärksamhet följa dess fortgång och inkomma

med de framställningar, hvartill anledning kunde förefinnas.

Da det syntes mig önskvärdt, att frågan om anslag för Sveriges deltagande

i gradmätningsarbetena blefve med det snaraste förelagd Riksdagen,

och sedan chefen för sjöförsvarsdepartementet meddelat mig, att

något svenskt örlogsfartyg ej utan betydande utgifter, som sannolikt komme

att öfverstiga kostnaden för enskild! fartygs förhyrande, kunde disponeras

för öfverförandet af den svenska expeditionens medlemmar till och från

Spetsbergen, anmodade jag ledamöterna i den af Eders Kongl. Maj:t förordande

komitén att inom den närmaste tiden aflemna en så noggrann

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 71.

beräkning som möjligt af den kostnad för ifrågavarande företag, som

kunde antagas komma på Sveriges andel. Sedan komiterade under ordförandens

frånvaro sammanträdt och öfverlagt i ämnet, aflemnade komiterade

i skrifvelse den 22 innevarande månad ett under förutsättning af

Sveriges och Rysslands bidragande med ungefär lika delar till gradmätningsarbetenas

utförande uppgjordt förslag beträffande kostnaderna för

Sveriges deltagande i dessa arbeten. Detta förslag, som, enligt hvad

komiterade betonat, dock ej kan betraktas såsom definitivt, upptager hyra

af fartyg för tva somrar tillika med utgifter för instrument, proviant,

kläder och öfrig utredning jemte ersättningar åt expeditionens vetenskapliga

personal och handtlangare in. in. samt slutar å en summa af 160,000

kronor, deri inberäknadt ett belopp af 8,500 kronor för komitéutgifter.

Den ställning, Sverige intager till föreliggande fråga, synes mig innebära

en särskild maning för vårt folk att vidkännas de uppoffringar, som

deltagandet i det tilltänkta företaget kan medföra. De betydande förarbeten,

som af svenske män gjorts för detta företag, göra det till en

hederssak för vårt land att icke hålla sig borta, då det gäller att fullborda

det stora verket. Jag är ock förvissad, att Riksdagen, som vid

mångfaldiga tillfällen visat sig villig att understödja vigtiga vetenskapliga

företag, ej skall undandraga sig att bevilja de medel, som erfordras för

att Sverige skall blifva värdigt representeradt vid utförandet af de nu

ifrågasatta arbetena. Af den summa komiterade antagit skola komma på

Sveriges andel, torde utgifterna för den svenska komitén kunna, såsom i

dylika fall är vanligt, till eu början bestridas af tillgängliga medel och

först längre fram, då dessa utgifter äro till beloppet hända, anmälas till

ersättande. Frånräknas nu dessa utgifter, skulle slutsumman, som representerar

de egentliga kostnaderna för Sveriges deltagande i gradmätningsarbetena,

blifva 151,500 kronor. Huru stor denna summa än i och för

sig kan synas vara, är den dock obetydlig i förhållande till vigten af

detta vetenskapliga företag, hvarigenom Sverige kan påräkna hela den

bildade verldens erkänsla. Den erforderliga summan 151,000 kronor torde

emellertid utan olägenhet kunna på två år fördelas sålunda, att för år

1899 anvisas endast 75,000 kronor.

Jag får således i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

föreslå Riksdagen att, under förutsättning att en svensk-rysk gradmätning

å Spetsbergen under de närmaste åren kommer till stånd, till bestridande

af vissa på Sverige belöpande kostnader för nämnda gradmätning bevilja

ett anslag af 151,500 kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa

75,000 kronor.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 71.

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes

Hans Maj:ts Konungen gilla hvad departementschefen

sålunda hemstält; och skulle proposition till Riksdagen

aflåtas med den lydelse, bilagan A vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

C. E. Blom.

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 50 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.