Sök i Ratio Lex

Angående en väganläggning mellan Tärna och riksgränsen

1898-03-18 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1898:86, Angående en väganläggning mellan Tärna och riksgränsen

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

9

N:o 86.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

en väganläggning mellan Tärna och riksgränsen; gifven

Stockholms slott den 18 mars 1898.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,

att till anläggning af väg inom Vesterbottens län mellan Tärna

och sjön Öfveruman och mellan Stora Umevattnet och riksgränsen anslag

må under i statsrådsprotokollet angifvet vilkor kunna från af Riksdagen

till vägbyggnader beviljade medel anvisas utan iakttagande af det för

vägbyggnadsfondens anlitande i allmänhet stadgade vilkor att statsbidraget

icke må utgå med högre belopp än två tredjedelar af den för

väganläggningen beräknade kostnaden.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O S C A K.

E. von Krusenstjerna.

Bih. till lliksd. Prot. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 58 Eäft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 18

mars 1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

GlLLJAM,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde vidare:

Uti underdånig skrifvelse den 30 november i896 har Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län anfört, att genom utslag

den 24 juli 1896 Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förpligtat de

väghållningsskyldige i Tärna sockens väghållningsdistrikt att, derest allmän

väg komme att med statsmedel, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

ett af kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren F ridolf Wijnbladh uppgjord t

förslag, byggas från nuvarande kyrkoplatsen i Tärna söder om Laisotjaur

till Krokfors och vidare till Umfors samt från lämplig punkt vid Störa

Umevattnet i närheten af Umbugten till gränsen mot konungariket

Norge, för framtiden underhålla samma väg till den bredd, som i förslaget

upptagits eller 3,c meter, samt att af skäl, som Eders Koug •

Maj:ts befallningshafvande skulle närmare angifva, Eders Kongl. Maj :ts

befallningshafvande icke ansett sig kunna förpligta de väghållmngsskyldige

att till'' någon del bekosta vägens byggande, utan att Eders

Kongl. Maj ds befallningshafvande tänkt sig, att med anledning af de

säregna förhållanden, som rörande denna vägfråga vore gällande, och

den stora betydelse, vägen skulle få för en vidsträckt del åt länets

fjellbygd, anslag skulle kunna af staten erhållas till hela anläggningskostnaden.

.. „ ,

Vid Eders Kongl. Maj ds befallningshafvandes skrit velse ar lögad,

förutom andra handlingar, en af kaptenen Wijnbladh upprättad, af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen granskad plan för det ifrågasatta vägbyggnadsföretaget,

enligt hvilken detsamma beräknats kosta 122,700

Till stöd för berörda framställning har Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande

anfört följande:

Sedan äldsta tider hade hufvudkommunikationsleden mellan Vesterbottens

läns lappmark och Norge gått från Stensele öfver Tärna till

Mo handelsplats vid norska kusten. Visserligen funnes mom länet,

nästan uteslutande för vintertrafiken, två andra förbindelseleder med

Norge, nemligen en från Sorsele kyrka öfver Gautsträsks kapell och

Bonäs (vid riksröset n:o 224) till Krogstrand och Mo i Norge samt en

från Vilhelmina kyrka öfver Fattmomakks kapell till Stenerbomshen

(mellan riksrösena n:o 206 och 207) genom Hatfjelddalen till Mosjöen

i Norge, men dessa linier vore dock ingalunda af den betydelse, som

den förstnämnda linien öfver Tärna och Umbugten.

Denna led, som i allmänhet följde Urnans vattendrag till riksgränsen

och derefter Tveraaen till Mo, utgjorde, såsom antydts, hufvudförbindelsen

mellan Vesterbottens län och Nordlands amt. Kodan ar 1871

hade dåvarande distriktschefen R. Schough ingifvit förslag till anläggning

af fullständig och sammanhängande sommarväg tran btensele

kyrka till riksgränsen vid Umbugten. År 1880 förklarade emellertid

Eders Kongl. Maj:t, att såväl detta som åtskilliga andra förslag

till fullständiga vägförbindelser från både Vesterbottens och Norrbottens

län till riksgränsen mot Norge icke för det dåvarande kunde till vidare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

åtgärd föranleda. Distriktschefen Schough hade emellertid redan i november

samma år vant färdig med ett förslag till vintervägsanläggning

?ra“ iarna kyrka till riksgränsen vid Umbugten, uti hvilket förslag

ingått äfven uppförandet af en fjellstuga vid Strimasund på Öfverumans

norra strand. Detta förslag till vinterväg godkändes år 1881 af Eders

Kongl. Maj:t, som derjemte anvisade statsmedel för dess genomförande,

sedan lama kapellbor förklarat sig villiga att, så godt sig göra läte

och efter yttersta förmåga, söka fullgöra underhållet af vägen och fiellSpll^,

an’ °,ck rhfbrdes arbetet mot åtnjutande af det anslagna beloppet

åt färna kapellbor, så att detsamma afsynades år 1883.

Sistnämnda år hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnat

dåvarande distriktschefen, numera generaldirektören L. Berg

att upprätta förslag till vintervägsanläggning mellan Tärna kyrka

oc Kuspen i närheten af Stensele kyrka, dit landsväg från residensstaden

och andra platser inom länet ledde. Ett dylikt förslag aflemnades

redan 1884 och godkändes af Eders Kongl. Maj:t påföljande år,

da äfven nödiga medel för dess genomförande anvisades, med vilkor

att Tärna och Stensele sockenbor förklarade sig villiga att kostnadsfritt

afstå mark för vägens framdragande och för framtiden underhålla densamma.

Först år 1889 afsynades och godkändes detta arbete.

Med anordnandet af vintervägförbindelse mellan Stensele och riksgränsen

vid Umbugten hade ett första steg tagits från svensk sida

till upphjelpande af här ifrågavarande kommunikationsled mellan de

förenade rikena. Huru otillfredsställande eu dylik vinterväg än kunde

vara i jemförelse med en väganläggning för bruk hela året om, hade

dock trahken efter dess tillkomst väsentligen ökats. Detta förhållande

jemte befolkningens oafbrutna tillväxt inom den fjällbygd, för hvilken

vägen vore till gagn, påfordrade ytterligare utveckling af denna kommunikationsled,

som vore till nytta icke allenast för Stensele och Tärna

kommuner utan äfven för vissa delar af Sorsele och Vilhelmina. Inom

sistnämnda kommuner vore det befolkningen omkring Juktans ådal inom

Sorsele och omkring Dikanäs kapell och Vojmsjön inom Vilhelmina,

som betjenade sig af densamma för sina förbindelser med Norge. Den

otillgängliga terräng, som funnes emellan Vindelns och Juktans vattenlra^.

’ föranledde befolkningen vid det senare vattendraget att söka sig

förbindelser med kommunikationsleden Stensele—Umbugten dels vid

Umnäs och dels utefter Tärnaån vid Tärna kyrka, Befolkningen omkrmg

Dikanäs kapell sökte tidigare sina förbindelser med Norge utefter

Vojmån. Sedan kommunikationsleden Stensele—Umbugten_Mo

på såväl den norska som den svenska sidan blifvit förbättrad, hade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

den förut befintliga vintertrafiken från Vilhelmina utefter Vojmån helt

och hållet upphört och i stället dragit sig in på nämnda kommunikationsled

vid Umnäs, något som förefölle ganska naturligt, då skilnaden

i längd till handelsplats i Norge med begagnande af den senare ej utgjorde

mer än något öfver 10 kilometer till dennas nackdel, men vägen

öfver Umbugten deremot erbjöde under hela färden afsevärda fördelar

såsom städse bättre banad, mera befolkad o. s. v. En framställning

om anvisande af statsmedel för vintervägs anordnande från Dikanäs

till riksgränsen vid riksröset N:o 207 hade äfven af Eders Kongl.

Maj:t blifvit afslagen år 1893, hvarför frågan härom torde få anses numera

hafva helt och hållet förfallit. För att tillgodose Vilhelminabornas

intresse beträffande förbindelserna öfver Tärna med Norge vore

det derför af nöden att, så fort omständigheterna det medgåfve, genomföra

förbättringar till en början för vintertrafiken på linien Vojmsjön—

Umnäs.

I sammanhang härmed ansåge Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

äfven böra omnämnas, att förslag till fullständig landsväg från

Vilhelmina kyrka till Tresund vid Vojmsjön vore under utarbetande af

distriktschefen H. Bergman, och vore detta förslag att med det snaraste

förvänta från honom. Denna väganläggning vore af den stora både

allmänna och lokala betydelse, att man kunde antaga, att densamma

skulle komma till utförande inom de närmaste åren. Med tillkomsten

af denna hade man anledning förmoda, att ångbåtsförbindelse komme

till stånd å den 50 kilometer långa Vojmsjön, och härmed komme ock

trafiken öfver Tärna till Norge att väsentligen ökas.

På grund af hvad sålunda anförts syntes det gifvet, att Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes omtanke måste .i fråga om förbindelserna

mellan länets lappmarker och Nordlands amt framför allt utgå

på förbättring af kommunikationsleden Stensele—Umbugten—Mo; och

detta så mycket hellre som från norsk sida kostnader icke sparats för

att uppmuntra dertill. Vid riksgränsen mötte nemligen fullständig och

god landsväg till Mo, trafikabel således både vinter och sommar. Afätande!

från Stensele kyrka till riksgränsen vore emellertid så långt,

att för de stora kostnadernas skull man icke kunde annat än så småningom

genomföra anläggningen af fullständig vägförbindelse mellan

dessa punkter, särskild! då befolkningen i de i flere afseenden vanlottade

orter, hvarigenom den skulle framgå, måste för framtiden underhålla

densamma. Dess förmåga dertill vore för närvarande visserligen

ringa, men den förbättrades dock mer och mer.

För att taga det första och nödvändigaste steget till fullständigt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

ordnande af ifrågavarande trafikled hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förordnat om undersökning af sträckan från Tärna

kyrkoplats till Krokfors och vidare till Umfors samt från lämplig punkt

vid Stora Umevattnet i närheten af Umbugten till noi»ska gränsen, der

landsvägen å norska sidan mötte, äfvensom efter vederbörandes hörande

meddelat ofvan angifna utslag angående underhållet af denna väg,

derest densamma komme till stånd. Med anläggandet deraf skulle en

vigtig länk af kommunikationsleden Stensele—Umbugten—Mo blifva fullständigt

ordnad, hvarigenom trafiken, särskildt mellan Tärna kommun

och Mo, komme att i hög grad utvecklas, då den kunde beqvämt upprätthållas

äfven sommartiden med tillhjelp af båtfärd å de stora sjöarna

Grentajaur och Stora Umevattnet. För att utveckla trafikleden på ett

fullständigt sätt vore likväl önskvärd!, att trafiken å sistnämnda vatten

blefve besörjdt medels en mindre ångbåt, och man finge antaga, att

köpmannaintresset i Mo skulle anse med sin fördel förenligt att upprätta

denna ångbåtstrafik, då förbättrade vägförhållanden inom svenska

fjellbygden dertill inbjöde.

En annan vigtig länk i den här behandlade kommunikationsleden

vore genom Eders Kongl. Maj ds befallningshafvandes utslag den 5

augusti 1896 bestämd till anläggning mot åtnjutande i vanlig ordning

af statsbidrag till två tredjedelar af kostnaden, nemligen från Stensele

kyrka med bro öfver Urnan till Långvattnets by. Då denna väg vore

särskildt för trafiken inom en del af Stensele socken af allra största

betydelse och fördenskull af befolkningen mycket efterlängtad, torde

den ganska snart komma till utförande.

Derjemte hade samtidigt af Eders Kongl. Majds befallningshafvande

beslut fattats om byggande af en biväg från Skarfsjöby, belägen i en

folkrik trakt inom södra delen af Stensele socken, till lämplig anknytningspunkt

å ofvan angifna väg mellan Stensele kyrka och Långvattnet.

Denna biväg, i synnerhet då den i en framtid utdroges söderut

till Lycksele och Vilhelmina socknar, komme i icke oväsentlig mån

att bidraga till ökning af trafiken på Norge.

Trafiken från Vesterbottens läns lappmarker till Nordlands amt i

Norge sammandroges sålunda från olika håll till den ifrågasatta vägen

från Tärna öfver Umbugten. Allt eftersom befolkningen inom dessa

trakter ökats och utvecklingen gått framåt, hade också behofvet att få

denna trafikled fullständigt ordnad gjort sig mer och mer gällande,

likasom å andra sidan bättre ordnade kommunikationer skulle kraftigt

bidraga till berörda trakters än ytterligare utveckling och förkofran.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 86.

Orsaken till att befolkningen i dessa bygder i ganska stor utsträckning

vände sig till Norge för försäljningen af sina produkter

och uppköpande af sina förnödenheter läge i främsta rummet deri,

att norska handelsplatser vore närmare belägna än svenska, en omständighet

som vid landsvägstransporter naturligtvis vore af största betydelse.

Visserligen funnes handlande vid alla kyrkoplatser i de öfre

lappmarkssocknarna, men till följd af de långa transporterna från närmaste

jern vägsstation eller hamn å svenska sidan vore åe varor dessa

utbjöde så fördyrade, att betydligt billigare pris erhölles i Norge. Af

minsta betydelse vore heller icke det förhållandet, att befolkningen hade

lättare afsättning i Norge för sina produkter, som till stor del bestode

af smör och andra ladugårdsalster och der betingade högre pris, än

om de skulle utföras i den svenska marknaden.

För att visa storleken af den trafik och varuomsättning, som egde

rum å vägen öfver Umbugten, hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förskaffat sig uppgift derom från handlanden L. A. Meijer i

Mo, hvilken hade den största handeln med befolkningen å svenska

sidan. Denna uppgift, som visar en omsättning på 110,880 kronor för

varor förda i båda riktningarna, afsåge visserligen året 1887—1888,

men någon senare funnes icke att tillgå. Uti bref till Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande hade bemälde Meijer, med öfverlemnande af

uppgiften, framhållit, att trafiken efter berörda år visserligen ett par år

nedgått under hvad tabellen angåfve men i öfrigt varit större och i det

stora hela visat tendens till stigning.

Vidare hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande angående trafiken

å denna kommunikationsled förskaffat sig uppgifter dels från Norge,

hvilka under en följd af år derstädes samlats, och dels från Strimasund

å svenska sidan för år 1894. Af den från Norge erhållna tabellen

framginge, att trafiken från år 1883 varit i ständigt stigande till

år 1889, då den uppgått till 1,449 personer och 1,369 lass varor. Derefter

hade trafiken nedgått något, men ånyo stigit och år 1893 uppnått

1,652 personer och 1,391 lass varor. Sistnämnda år inträffade missväxt

i lappmarken, hvars befolkning derför varit hänvisad att i Norge

köpa spanmål och andra lifsförnödenheter. Ett sådant år måste en

användbar kommunikationsled anses såsom eu välsignelse för dessa

trakter, hvilkas befolkning derförutan skulle vara hemfallen åt den svåraste

nöd. Efter berörda år hade trafiken nedgått något, men redan år

1895 ånyo varit i stigande. För öfrigt vore vexlingarne i trafiken under

olika år beroende på, förutom andra orsaker, väderleksförhållandena

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

under vintermånaderna och deraf uppkommande större eller mindre

svårigheter att taga sig fram på vägarna. De under år 1894 å svenska

sidan samlade uppgifterna visade mindre trafik än de norska, men

detta berodde antagligen dels derpå att de vore mindre noggrant förda

och dels derpå att åtskilliga trafikanter icke besökt fjellstugan vid Strimasund,

såsom belägen något på sidan om den vanliga vintervägen öfver

Öfveruman, och sålunda icke kunnat antecknas af den person derstädes,

hvilken haft Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uppdrag att verkställa

anteckningarna. Det syntes således, att trafiken öfver Umbugten

till Norge redan nu vore ganska betydlig och komme att än vidare tilltaga.

Om det derför vore af största vigt för befolkningen att erhålla ordentlig

väg för sina förbindelser med Norge, vore'' det dock icke möjligt

för de väghållningsskyldige inom Tärna kommun, som utgjorde ett särskilt

_ väghålhiingsdistrikt,'' att sjelfva förskaffa sig denna‘förmån eller

ens bidraga till kostnaderna för vägens anläggande till följd af kommunens

stora fattigdom. Taxeringsvärdet å fastigheterna inom Tärna

kommun hade enligt 1895 års taxeringslängder uppgått till icke mera

än 96,600 kronor, och den uppskattade inkomsten af kapital och arbete

till 7,750 kronor, samt den på grund deraf uträknade bevillningen för

fast egendom till 57 kronor 96 öre och för inkomst till 47 kronor 50 öre.

I förhållande till invånareantalet, som enligt senast tillgängliga

uppgifter utgjorde 1,094 personer, deraf omkring 200 nomadiserande

lappar, torde dessa siffror, utvisande kommunens tillgångar, få anses

mycket låga. Hela antalet beskattningsbara fyrkar hade berörda år

uppgått till endast 1,055, hvaraf framginge huru betungande för kommunen

uttaxerandet af hvarje tusental kronor vore.

Då härtill komme, att kommunen måste deltaga i nu omedelbart

förestående ombyggnad af Skytteanska skolans hus och byggandet af

ny kyrka,. samt derjemte iklädt sig årligt bidrag till aflönande af en

extra provinsialläkare, torde det vara uppenbart, att kommunen saknade

förmåga att deltaga i en så dyrbar anläggning som ifrågavarande väg.

Detta blefve så mycket mera tydligt, då man besinnade, att befolkningen

i denna fjällbygd för sin utkomst vore nästan uteslutande hänvisad

till . boskapsskötsel, jagt och fiske, enär sädesodlingen sällan eller

aldrig lemnade mogen skörd och potatisskörden äfven ofta till följd af

frost sloge fel.

Den för vägens byggande erforderliga marken hade dock kommunen

å kommunalstämma den 11 oktober 1896 förbundit sig att kostnadsfritt

upplåta. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade under

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

„ Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 86.

dessa förhållanden hoppats, att statsanslag till hela anläggningskostnaden

skulle kunna erhållas.

Uti skrifvelse till Eders Kongl. Magt af den 14 mars 1891 hade

Riksdagen till svar å ett af Eders Kongl. Maj:t gjordt förslag att, de,

Eders Kongl. Maj:t pröfvade särskilda omständigheter sådant påkallar

bidrag från anslaget till väganläggningar och vägförbättringar måttemedgifvas

till högre belopp än två tredjedelar af beräknade kostnaden,

anfört, att det syntes Riksdagen lämpligare att, om Eders Kongl. Magt

skulle finna det allmännas intresse fordra någon eller några särskilda

väganläggningar, vid hvilkas utförande de enskilde skulle för mycket

betungas genom att bidraga med en tredjedel af kostnaden, framställning

gjordes till Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:t för det eller de

uppgifna företagen finge af den till väganläggningar anslagna fonden

använda erforderliga belopp utan iakttagande af den i allmänhet

gällande bestämmelsen om statsbidragets förhållande till kostnadssumman.

De förhållanden, som af Riksdagen blifvit förutsatta för en dylik

framställning, syntes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreligga

beträffande nu ifrågavarande väganläggning. Endast genom statens

kraftiga hand kunde detta vägföretag komma till stånd. Derigenom

skulle icke blott denna del af den förnämsta trafikleden mellan länet och

Nordlands amt blifva fullständigt ordnad, utan äfven en stor lättnad

bringas den i dessa aflägsna och i många afseenden vanlottade trakter

boende befolkningen i dess tryckta förhållanden, och en mycket betydelsefull

insats till ytterligare utveckling och förbättring af dess ekonomiska

ställning vara gjord.

Med åberopande af hvad sålunda anförts har Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande å Tärna socknemäns vägnar anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att allmän

väg i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

ofvanberörda utslag måtte få på statens bekostnad byggas från

Tärna kyrka till Krokfors och vidare till Umfors samt från lämpligpunkt

vid Stora Umevattnet till anknytning vid riksgränsen med den

å norska sidan mötande vägen till Mo handelsplats i Norge.

Till följd af erhållen nådig remiss å förevarande framställning halväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen den 30 november 1897 afgifvit underdånigt

utlåtande och deruti anfört:

I nådigt bref af den 6 september 1872 hade Eders Kongl. Maj:t

anbefalt nödiga undersökningar för såväl en hufvudväg för trafiken

Bih. Ull Iliksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 08 ljuft. '' ii

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

på Norge i omedelbar fortsättning af den numera fullbordade landsvägen

efter Vindelelfvens norra strand fram till Sorsele kyrka, som ock

för dithörande bivägar dels från Malå kyrka med anslutning till hufvudvägen

vid Holmfors i Sorsele socken, dels från Bastuträsk i Stensele

socken med anslutning till hufvudvägen vid Nedre Sandsele i

Sorsele socken — alla dessa i Vesterbottens län — dels ock från Avaviken

i Arvidsjaurs socken af Norrbottens län med anslutning till hufvudvägen

vid Sorsele kyrka. Vederbörande undersökningsförrättare,

som ansett underhållet af sommarvägar i fjellbygderna öfverstiga de

väghållningsskyldiges krafter, afstyrkte visserligen utförandet af detta

vägkomplex, tillstyrkande i dess ställe ordnande af vinterväg i Ume

elfs dalgång, likasom sådan förut ordnats i Skellefte elfs dalgång; men

såsom betjenande lokaltrafiken och underlättande förbindelsen med den

numera bygda. norra stambanan hade dock till utförande kommit den

förstnämnda bivägen mellan Holmfors och Malå och förberedande åtgärder

vidtagits för åtminstone vissa delar af den sistnämnda eller

bivägen mellan Sorsele och Avaviken. Ifrågasatt hade ock varit att

såsom fullständig vinterväg ordna hufvudvägen mellan Sorsele och

riksgränsen, hvilken skulle framgå i Vindelelfvens dalgång förbi Gautsträsks

kapell och öfvertvära riksgränsen vid röset n:o 224, för att genom

Dunderlandsdalen framkomma till norska kusten vid Mo utmed

Ranenfjord, i hvilken sträckning vinterväg förut begagnats, men ej

heller denna anordning hade kommit till utförande.

Den beslutade vägen mellan Stensele och Långvattnet, hvilket enligt

en numera reviderad arbetsplan skulle blifva 28,5 kilometer lång

och kosta 157,000 kronor, utgjorde en del af den tillämnade vägen

Lycksele—Stensele—Tärnafors—riksgränsen, som år 1871 undersöktes

af dåvarande distriktschefen Schough men af honom afstyrktes beträffande

vägdelen Stensele—riksgränsen på grund af befolkningens

oförmåga att underhålla densamma. Den tillstyrkta delen Lycksele—

Stensele fullbordades redan år 1884. Fråga om statsbidrag för den

fullbordade delens fortsättning till Långvattnet torde komma under öfvervägande

redan vid fördelning af 1898 års vägbyggnadsfond, enär

sådant af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordats och fullständiga

ansökningshandlingar förelåge. Mellan Långvattnet och Tärnafors

vore afståndet enligt 1871 års linie 110,2 kilometer och en i denna

linie förlagd väg beräknades då kosta 183,100 kronor. För att komma

från Tärnafors till Tärna kyrka erfordrades omkring 4 kilometer vägbyggnad,

men arbetsplan funnes ej för mera än 2,6 kilometer af denna

sträcka, och dessa 2,6 kilometer beräknades år 1895 kosta 33,250 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

Då kostnaden för återstående omkring 1,4 kilometer utan nämnvärdt

fel torde kunna skattas till 3,650 kronor, skulle således väg mellan

Långvattnet och Tärna kunna antagas varda i afrundadt tal 114 kilometer

lång och enligt de nu nämnda förslagen kosta 220,000 kronor,

påtagligen dock i verkligheten väsentligt mera, enär 1871 ars pris numera

icke vore tillämpliga. För sammanbindning enligt 1871 års förslag

af de två vägsträckor, som afsåges i den nu förevarande framställningen,

skulle vidare erfordras vägbyggnad å omkring 42 kilometer

med en sistnämnda år beräknad kostnad af 86,600 kronor, äfven denna

påtagligen lägre än som med nutida pris erfordrades. Åtminstone sistnämnda

vägdel och måhända äfven en större eller mindre sträcka af

vägen mellan Långvattnet och Tärna torde icke kunna utföras, om icke

statsverket på sin bekostnad läte bygga och tills vidare underhålla desamma,

enär befolkningen svårligen torde mägta dertill lemna nämnvärdt

bidrag.

Den vid Tärna vidtagande vägdel, som inginge i förevarande framställning,

hade först vestlig hufvudrigtning genom dalgången mellan

Lax- och Björkfjeden samt utmed sjöarna Lilla Laisotjaur och Vestansjön

fram till Vest an s j ö by efter att hafva öfvertvärat Joevattensan, i

hvilkens dalgång vinterväg till Norge ock varit ifrågasatt. Från Vestansjö

fortsatte den nu föreslagna vägen i nordlig riktning till och öfver

Ume eif i närheten af Krokfors gård, vidare förbi Björkfors och Klippans

byar samt Umfors gård till sjön öfverumans strand, omkring 29

kilometer från Vestansjö eller 42,060 meter från Tärna, Här skulle

vidtaga båt- eller ångbåtsled öfver de af lugnvatten förenade sjöarna

Öfveruman och Stora Umevattnet förbi gardarna Umasjö och Hvilasund,

Strimasunds fjellstuga samt byarna Mjölkbäcken och Högstaby, hvarefter

vid nksgränsen en 600 meter lång landsväg skulle leda från sjöstranden

till den norska vägens ändpunkt vid gränsen.

Brantaste lutning i vägen skulle uppgå till 50 på 1,000 och vägbredden

enligt Wijnbladhs förslag till 3,6 meter. Då enligt styrelsens

förmenande vägens efter dess fullständiga sammanbindning internationella

vigt vore en bland anledningarna, hvarföre staten skulle bekosta

densamma, och t. f. chefen för generalstaben, i annat sammanhang atspord,

derjemte förklarat 4 meters fri vidd å broar vara det minsta utrymme,

söm erfordrades för vägars användande vid landets försvar,

samt då möten synnerligast med tvåspända åkdon på eu 3,6 meters

vägbrcdd icke kunde ens vid dagsljus ega rum utan särskild försigtighet

och tidsutdrägt, syntes vägen jemte broar böra byggas med 4 meters

bredd. Broarna, alla med landfästen och pelare af sten och öfver
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

af trä utom å två ställen, der bärreglarna skulle göras af stål,

syntes böra utföras såsom hvälfda stenbroar å alla de platser, för hvilka

träöfverbyggnad föreslagits, enär byggnadsvirke skulle hemtas minst tre

mil söder om Tärna och förändringen ej skulle höja arbetskostnaden

med mera än 13,000 kronor. För öfrigt måste arbeten i denna ort,

der i förhållande till arbetets storlek tillgång å arbetskraft vore ringa

och der vana vid vägarbeten saknades, varda så mycket dyrare, som

kommunens befriande från delaktighet i byggnadskostnaden skulle bidraga

att göra dess medlemmar likgiltiga för dennas storlek, och hade

styrelsen derföre, under förutsättning, att erforderlig mark för väg och

grustag samt i vägplanet befintlig skog kostnadsfritt upplätes, ansett

kostnaden för vägen bygd med de af styrelsen förordade förändringarna

höra upptagas till....:.................................................................. kr. 145,400: —

äfvensom att derutöfver för arbetsutstakning och kontrollkostnader

borde tilläggas............................................ » 10,600: _

och således arbetet beräknas till ........................... ].:r 1567QQQ:

Utöfver det år, som åtginge för arbetsutstakning och arbetsaftals

uppgörande med mera, torde arbetstiden böra beräknas till fyra år;

och under förutsättning att från 1898 års vägbyggnadsfond finge anvisas

det mindre belopp, som då kunde komma till användning, skulle

under hvart af de fyra nästföljande åren erfordras i medeltal något

mera än 35,000 kronor. Arbetsutstakning torde böra ega rum genom

styrelsens försorg och för byggnaden syntes kunna användas entreprenad

under styrelsens kontroll.

På grund af hvad sålunda anförts har styrelsen hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen besluta, att

af vägbyggnadsmedel, som dels redan vore anslagna, dels under närmaste

framtid kunde varda stälda till Eders Kongl. Maj:ts disposition,

finge . utan fordran pa tillskott från andra medel användas för vägani

Vesterbottens län mellan Tärna och sjön öfveruman samt

mellan Stora Umevattnet och riksgränsen ett belopp af 156,000

kronor, under förbehåll att Tärna kommun ej mindre, på sätt den? beslutat,

kostnadsfritt stälde till förfogande den för vägarbetet erforderliga

af kronan ej disponerade mark, än ock i enlighet med Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes utslag för framtiden underhölle

vägen.

Vidare har styrelsen, hemstält att, derest Riksdagen i hufvudsak

skulle bifalla detta förslag, Eders Kongl. Maj:t täcktes dels fastställa

den af Wijnbladh uppgjorda arbetsplanen med de af styrelsen föreslagna

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 86.

ändringarna, dock med styrelsen medgitveri rätt att deri vidtaga de

förbättringar, som vid arbetsutstakningen eller arbetets utförande funnes

möjliga, dels anbefalla styrelsen att vidtaga de åtgärder, som af Eders

Kongl. Maj ds beslut i öfrigt påkallades.

På min begäran har vederbörande byråchef i väg- och vattenbyggnad

sstyrelsep aflemnat en promemoria rörande kostnaden för ifrågavarande

vägs anläggning, under förutsättning att densamma bygges

med en bredd af endast 3,6 meter. Uti berörda handling meddelas

att, derest vägbredden skulle nedsättas till 3,6 meter, kostnaden för

vägbank och grusning skulle minskas med 4,200 kronor och för broar

med 800 kronor. Kostnaden för vägens anläggning skulle under sålunda

gifven förutsättning uppgå till 140,400 kronor, hvartill komme

10,600 kronor för arbetsutstakning och kontrollkostnader, eller alltså

tillhopa 151,000 kronor.

Derjemte har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med sitt förberörda

utlåtande öfverlemnat en af Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i

Norrbottens län i underdånig skrifvelse den 23 december 1896 gjord

framställning, att Eders Kongl. Majd täcktes bereda statsanslag såväl

till hela beräknade kostnaden för byggande af allmän väg från Jäkkviks

by i Arjepluogs socken till riksgränsen som ock för samma vägs

underhåll, intill dess detsamma kunde i laga ordning på vederbörande

väghållningsskyldige fördelas. Beträffande denna framställning tillåter

jag mig erinra, att vid underdånig föredragning deraf den 11 innevarande

mars Eders Kong!. Majd, som inhemtat, att a norska sidan i

anslutning till sistnämnda väg finnes pa en sträcka af 19 kilometer

närmast riksgränsen endast en närmast för vintertrafik afsedd väg, som

dock är farbar äfven om sommaren för arbetsåkdon med mindre lass,

för närvarande icke funnit skäl att till Riksdagen aflata proposition

i det af Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Norrbottens län angifua

hänseende.

*

Hvad angår den af Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i

Vesterbottens län gjorda framställningen, får jag till en början erinra,

att vid underdånig föredragning den 4 nästlidne februari af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens uti skrifvelse den 31 december 1897 afgifna

förslag till fördelning af det utaf Riksdagen för innevarande år

anvisade belopp af 900,000 kronor _ såsom bidrag för anläggning af

nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

göda vägar, Eders Kongl. Maj:t beviljat statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

från nämnda anslag till belopp af 20,100 kronor för anläggning

af den mellan Stensele och Råströms fältvall fallande delen

af ny väg mellan Stensele kyrkoby och Långvattnets by i Stensele

socken, för hvilket arbete kostnaden beräknats till 30,150 kronor.

Af den lemnade redogörelsen för myndigheternas anföranden i

ärendet torde redan framgå den ifrågasatta väganläggningens Tärna—

riksgränsen betydelse såsom en länk i en ny förbindelseled mellan

Vesterbottens läns lappmarker och Norges vestkust. Af det föregående

synes ock, att frågan om förbindelseled i dessa trakter med Norge

sedan länge varit ett önskemål; och torde nu tiden vara inne för detsamma^

förverkligande. Af förenämnda förbindelseled finnes redan färdigbygd

väg å svenska sidan från det nedre landet till Stensele kyrkoby

samt å norska sidan från Mo handelsplats vid kusten till fjellstugan

vid Umbugten, hvilken sistnämnda vägsträcka, enligt hvad norska vägdirektören

upplyst, har en längd af 39,5 kilometer och är bygd för

lättare trafik.

När vägen en gång blir färdigbygd mellan Stensele och Mo, kommer

den att få en längd af omkring 27 nymil, med följande fördelning:

från Stensele till Långvattnet ........................................................ 28,5 km.

» Långvattnet till Tärnafors ...................................................... 110,2 »

» Tärnafors till Tärna kyrka ..................................................... 4.0 »

)) Tärna kyrka till sjön Öfveruman............................................ 42,i »

utefter sjöarna Öfveruman och Stora Umevattnet .................... 42,0 »

från Stora Umevattnet till riksgränsen....................................... 0,6 »

» riksgränsen till fjellstugan vid Umbugten .......................... 3,o »

» fjellstugan vid Umbugten till Mo ..................................... 39,5 »

tillsammans 269,9 km.

Af denna förbindelseled återstår å svenska sidan, förutom de vägsträckor

för hvilka statsbidrag nu sökes, vägsträckan Stensele kyrkoby

Långvattnets by, deraf dock, såsom ofvan nämnts, statsbidrag till

två tredjedelar af kostnaden beviljats för byggandet af den mellan

Stensele och Råströms fäbovall belägna delen, äfvensom vägsträckorna

Långvattnets by—Tärnafors och Tärnafors—Tärna kyrka samt sammanbindningslinien

utefter sjöarne emellan de två vägsträckor, hvarom fråga

är i nu förevarande framställning, då sjötrafiken befinnes otillräcklig, och

å norska sidan sträckan mellan riksgränsen och fjellstugan vid Umbugten,

å hvilken sträcka enligt meddelad upplysning nu endast finnes upparbetad

vinterväg. I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla att, såsom

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äfven påpekats, nyssnämnda sammanbindningslinie

utefter sjöarne äfvensom delar af vägen mellan Långvattnets

by och Tärna kyrka ej torde komma till stånd, derest, ej

statsbidrag till hela anläggningskostnaden beviljas. Enligt upplysning

från Norge är man der betänkt på att, om mötande väg bygges inom

Sverige, anlägga sommarväg från fjellstugan vid Umbugten till riksgränsen,

då nemligen öfverstå delen af stora Umevattnet från fjellstugan

och förbi Linsundet vid riksgränsen är grundt och isbelägges tidigare

än Stora Umevattnet i öfrigt. Landshöfdingen i Vesterbottens

län har med anledning af uppgiften om det ringa djupet i den öfverstå

delen af Störa Umevattnet meddelat, att denna del af sjön kan befaras

med båt hela sommaren med undantag af omkring en månad, då till

följd af torka lågvattenstånd råder.

På grund af den utredning, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vesterbottens län förebragt rörande de ekonomiska förhållandena inom

de trakter, genom hvilka nu ifrågavarande väg är afsedd att framdragas,

och då anordnande af lämplig sommarvägsförbindelse med norska.kusten

för den stora del af Vesterbottens läns lappmarker, som här är i fråga,

uppenbarligen är åt allmänt intresse, anser jag i detta fall fullgiltiga skäl

föreligga att för vägens anläggning bevilja bidrag från vägbyggnadsfonden

utan iakttagande af vilkoret att statsbidraget ej må öfverstiga

två tredjedelar af kostnaden. Dylikt medgifvande bar, om ock under

olika förhållanden, af Riksdagen förut beviljats beträffande vägen mellan

Vistträsk och Glommersträsk samt vägen mellan Glommersträsk och

Ruskträsk. Såsom vilkor för medgifvande! torde, i likhet med hvad i

fråga om nyssberörda väganläggningar skett och Tärna kommun för

öfrigt redan erbjudit, böra föreskrifvas, att kommunen skall utan ersättning

upplåta ail för anläggningen behöflig, enskilde tillhörig eller åt

enskilde brukad jord. _ _

Vägens bredd lärer kunna begränsas till den i Wijnbladhs förslagupptagna,

3,o meter, särskild! med hänsyn dertill att den å norska sidan

mötande vägen knappast lärer komma att få ens denna bredd,

kommande vid sådant förhållande och då genom Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes i Vesterbottens län utslag den 24 juli 1896, hvilket

utslag enligt lemnadt bevis vunnit laga kraft, de väghallningsskyldige

i Tärna sockens väghållningsdistrikt redan fatt sig ålagdt att underhålla

nämnda väg till 3,6 meters bredd, någon kostnad för vägens underhåll

sålunda icke att drabba statsverket.

Kostnaden för väganläggningen har, såsom nämnts, under förutsättning

af att vägen bygges med 3,o meters bredd, beräknats till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 86.

151,000. kronor och synes, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, förutom det mindre belopp, som för arbetets påbörjande torde

komma att anvisas redan under innevarande år, lämpligen kunna fördelas

till utgående under fyra år, i hvilket fall vägen torde kunna blifva

färdig inom 1902 års slut.

Frågan om fastställelse af den för företaget uppgjorda planen liksom

om de närmare bestämmelser, som böra i afseende å arbetets utförande

meddelas, torde jag icke nu böra underställa Eders Kongl.

Maj:ts pröfning, utan inskränker jag mig för närvarande till att på grund

af det anförda hemställa, att Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva,

att till anläggning af väg inom Vesterbottens län mellan Tärna och

sjön öfveruman och mellan Stora Umevattnet och riksgränsen anslagmå,

under ofvan angifna vilkor om kostnadsfri upplåtelse af mark,

kunna från af Riksdagen till vägbyggnader beviljade medel anvisas utan

iakttagande af det för vägbyggnadsfondens anlitande i allmänhet stadgade

vilkor att statsbidraget icke må utgå med högre belopp än två

tredjedelar af den för vägan läggningen beräknade kostnaden.

Hvad departementschefen sålunda hemstält, deruti

Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen gilla samt befalde, att i enlighet

dermed nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas,

så lydande som bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Pehr Thyselius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1898*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.