Sök i Ratio Lex

Angående anläggande af ett jernvägsspår frän Gellivare station till Koskulls kulle

1898-03-24 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1898:91, Angående anläggande af ett jernvägsspår frän Gellivare station till Koskulls kulle

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

1

N:o 91.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anläggande af ett jernvägsspår frän Gellivare station till

Koskulls kulle; gifven Stockholms slott den 24 mars 1898.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen medgifva,

att, för anläggande af ett jernvägsspår mellan Gellivare station a

Luleå—Gellivarebanan och Koskulls kulle, må under vilkor dels att

till staten kostnadsfritt öfverlemnas all den enskilde tillhöriga mark, som

för spåranläggningen erfordras, dels ock att behörig utfästelse lemnas

derom att af trafikant kommer att till staten erläggas ej mindre till anläggningskostnadens

förräntning och amortering årligen, så länge amorteringen

pågår, en afgift motsvarande sex procent å anläggningskostnaden,

deraf 3,6 procent räknas såsom ränta och återstoden såsom amortering,

än äfven under samma tid en särskild fraktafgift, icke understigande

fyra tusen kronor för år — af jernvägstrafikmedlen användas ett

belopp af högst 425,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bih. till Bifall. Vrot. 1898. 1 Sami. 1 Afd. <12 Uåft. (N:rh 91 och 92.,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 24

mars 1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde härefter

i underdånighet:

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har bergverksaktiebolaget

freja, med förmälan att bolaget genom köp förvärfvat en del

grufveutmål i Gellivare i Norrbotten, hvilka grufveutmål med en gemensam

benämning kallades Koskulls kulle, i underdånighet anhållit, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

Eders Kongl. Magt måtte till innevarande års Riksdag göra framställning

om anslags beviljande till en jern vägsanläggning för. statens räkning

från Koskulls kulle till Gellivare station å Luleå—Gellivarebanan i enlighet

med för eu sådan anläggning uppgjord, ansökningen bifogad plan.

Den sålunda ifrågasatta banan skulle enligt planen erhålla en längd

af nio kilometer; och beräknar bolaget, att anläggningskostnaden, helst

äldre skenor och en ganska lätt öfverb)’ggnad syntes kunna användas,

icke skulle komma att öfverstiga 42.5,000 kronor.

Till stöd för framställningen har bolaget anfört, att utan en dylik

jern vägsanläggning bolagets omförmälda, dyrt förvärfvade egendom icke

kunde vändas bolaget till nytta; att genom jernvägen icke endast

Koskulls kulle utan äfven andra grufveutmål, såsom sydöstra delen af

Tingvalls kulle med flere, hvil ka nu saknade jernväg och dermed möjlighet

att med fördel nyttjas, skulle sättas i förbindelse med hufvudbanan

till Luleå; och att genom anläggningen trafiken å statens nuvarande

jernväg mellan Gellivare och Luleå samt dermed jemväl statens

inkomst af samma bana komme att betydligt ökas.

Under förutsättning att jern vägsanläggningen af staten utföres, har

bolaget vidare förklarat, att bolaget, som hatt tillfälle taga del af de

vilkor, hvarpå för aktiebolaget Gellivare malmtälts räkning en del

jern vägsanläggningar mellan Malmbergets station å Lulea Gellivarebanan

och grufveutmålen Välkomman med flere på statens bekostnad

blifvit utförda, vore villigt att bereda staten förvissning om liknande

förmåner från bolagets sida som dem, hvilka nyssnämnda aktiebolag

tillförbundit sig såsom en förutsättning för berörda jernvägar mellan

Malmberget och Välkomman med flere utmål.

De vilkor, bolaget erbjudit staten, hafva uti ansökningen närmare

angifvits sålunda, att bolaget vore villigt att tillförsäkra statsverket en

årlig afkastning af sex procent å det kapital, som nedlades på jernvägsanläggningen,

på det sätt, att eu del deraf eller omkring 3,fi procent

utginge såsom räntegodtgörelse å anläggningskostnaden och. den återstående

delen beräknades utgöra amortering af det å anläggningen nedlagda

kapital, för hvilken amortering skulle åtgå en tid af omkring 25

år, samt att såsom årlig godtgörelse för statens kostnader för den nya

jern vägens trafikerande för bolagets räkning betala ett belopp, motsvarande

hvad aktiebolaget Gellivare malmfält till staten erlade för

trafiken å samtliga för detta bolags särskilda nyttjande anlagda bibanor

med tagen hänsyn till den här föreslagna banans längd i förhållande

till sammanlagda längden af berörda bibanor.

Härförutom har bolaget förklarat sig villigt att underkasta sig ena
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

banda vilkor för trafiken å jern vägen Gellivare- Luleå, som äro och

blifva gällande för aktiebolaget Gellivare malmfält.

Med framhållande slutligen att bolagets såväl nuvarande som blifvande

intresse läge deri, att den malm, som brötes vid Koskulls kulle,

städse komme att föras till Luleå, d. v. s. svensk exporthamn, och att

sålunda jernvägsanläggningen i fråga komme att städse bidraga till

trafiken å nuvarande jernväg mellan Gellivare och Luleå, äfven sedan

en utsträckning af denna jernväg till Ofoten kunde hafva kommit till

stånd, har bolaget, som beräknade, att jernvägsanläggningen, derest beslut

om densamma snart komme till stånd, kunde vara färdig redan

nästa höst, meddelat, att grafbrytningsarbetena vid Koskulls kulle då

komme att hafva fortskridit så långt, att, banans trafikerande af bolaget

då omedelbart kunde taga sin början.

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, hurusom Riksdagen

uti skrifvelse den 23 mars 1895, vid medgifvande att lör anläggande

af ett jernvägsspår mellan Malmbergets station å Luleå—Gellivarebanan

till utmalen Välkomman, Johan och Raronerna finge af jernvägstrafikmedlen

användas ett belopp af högst 187,000 kronor'', såsom vilkor

stadgat, att aktiebolaget Gellivare malmfält ej mindre till staten kostnadsfritt

öfverlemnade all den enskilde tillhöriga mark, som erfordrades

lör nämnda spåranläggning, än äfven, så länge bolaget begagnade sig

af spåret, till jernvägen erlade en årlig afgift af 4,000 kronor jemte

sex procent af det belopp, hvartill anläggningskostnaden enligt räkenskaperna

kunde komma att uppgå.

Öfver förenämnda, af bergverksaktiebolaget Freja gjorda ansökning

bär jernvägsstyrelsen den 7 nästlidne februari afgifvit underdånigt utlåtande,

deruti styrelsen, på de af bolaget anförda skål* tillstyrkt anläggande

. för statens räkning af jernväg från Koskulls kulle till Gellivare

station i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den ansökningen

bifogade planritningen, under vilkor att bolaget förbunde sig ej mindre

att kostnadsfritt till staten öfverlemna all den enskilde tillhöriga mark,

som för anläggningen erfordrades, än äfven att såsom amorteringTaf

det belopp, hvartill anläggningskostnaderna enligt räkenskaperna kunde

komma att uppgå, äfvensom räntegodtgörelse under den tid, arnorteiingen

påginge, till statsverket årligen, tills amorteringen fullgjorts,

erlägga en afgift motsvarande sex procent å nämnda belopp, af hvilken

afgift 3,6 piocent, borde beräknas som ränta och återstoden såsom amortering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

Beträffande vidare anläggningskostnaden för banan har jernvägsstyrelsen,

med erinran att jernvägen, enligt hvad planritningen utvisade,

utgjorde del af eu under år 1897 undersökt alternativ linie för den

ifrågasatta statsbanan från Gellivare till riksgränsen, meddelat att,

ehuru styrelsen icke vore i tillfälle att redan nu framlägga något utarbetadt

kostnadsförslag, styrelsen likväl, med hänsyn till de kostnadsberäkningar,

som för sistberörda bana uppgjorts, ansåge sig kunna uttala

den åsigt, att kostnaden antagligen icke komme att öfverstiga det af bolaget

uppgiga beloppet 425,000 kronor med tillägg af 8,000 kronor för anläggande

af en för trafikens vederbörliga besörjande erforderlig mötesplats

mellan Nattavara och Nuortikon å linien Gellivare—Boden, hvarförutom

— under förutsättning att den årliga malmtransporten, såsom

för styrelsen under hand uppgifvits, skulle komma att uppgå till 75,000

å 100,000 ton — för trafikens ombesörjande erfordrades nyanskaffning

af 4 lokomotiv för en kostnad, efter 65,000 kronor för hvart, af 260,000

kronor samt 75 vagnar för en kostnad, efter 4,400 kronor för hvarje,

af 330,000 kronor; och har styrelsen hemstält att, då nämnda materiel

borde vara disponibel senast vid utgången af nästkommande september

månad eller vid den tid banan eljest kunde för allmän trafik upplåtas,

det för densammas anskaffande erforderliga beloppet, 590,000 kronor,

måtte ställas till styrelsens förfogande samtidigt med ett möjligen blifvande

anslag till jernvägsanläggning från Koskulls kulle till Gellivare

eller, om så ej kunde ske, få förskottsvis af trafikmedlen utbetalas.

1 fråga slutligen om den afgift, bolaget borde erlägga för malmens

fraktande till Luleå, har jernvägsstyrelsen ansett, att bolaget, så länge

amorteringen påginge, borde vara skyldigt erlägga, förutom viss fraktafgift

per ton för malmens framforslande från Gellivare station till

Svartön, viss bestämd årlig afgift motsvarande de ungefärliga omkostnaderna

för det nya jernvägsspårets trafikerande för bolagets räkning,

medan deremot i en framtid, sedan amorteringen fullgjorts, en enhetlig

fraktafgift för bansträckan i dess helhet från Koskulls kulle till Svartön

svntes böra fastställas. Då emellertid någon bestämd utredning

rörande den malmqvantitet, som sålunda komme att å banan framforslas,

ännu icke förelåge, ansåge sig jernvägsstyrelsen icke för det dåvarande

kunna i denna del af ämnet afgifva något bestämdt yttrande, utan skulle

styrelsen sedermera, sedan dylik utredning vunnits, till Ldors Kongl.

Maj:t inkomma med underdånigt förslag härutinnan.

Uti sistberörda ämne har sedermera chefen för jernvägsstyrelsen,

generaldirektören in. in. Th. Nordström den 19 liästlidne februari afgifvit

eu promemoria, deruti anförts att, da bolaget Freja skulle erlägga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

en viss årlig procent af anläggningskostnaden för spåret till Koskulls

kulle,, anledning icke syntes förefinnas att vid bestämmandet af den

särskilda afgiiten för malmforslingen å nämnda spår frångå det pris,

som, beräknadt för tonkilometer, erlades af aktiebolaget Gellivare malmfält

för transport åt dess malm å spåret från utmålet Välkomman.

Sistnämnda bolag betalade en årlig afgift af 4,000 kronor för transportarbetet

å spåret till dess nyssnämnda utmål, hvilken afgift, då spårlängden

vore 3,5 kilometer och malmqvantiteten år 1897 uppgått till

248,015 ton, motsvarade för det året ett pris af 0,46 öre för tonkilometer.

Det föreslagna spåret till Koskulls kulle skulle erhålla en längd

af 9 kilometer och malmqvantiteten, som å detsamma skulls framforslas,

hade bolaget uppgifva till 75,000 å 100,000 ton årligen, hvadan transportarbetet

för denna malm blefve 675,000 å 900,000 tonkilometer årligen.

Efter bär ofvan angifna beräkningsgrund eller ett pris af 0,46

öre för tonkilometer skulle således aktiebolaget Freja för framforslingen

af dess malm komma att årligen betala 4,14 öre för ton eller ett

belopp af 3,105 kronor, då malmqvantiteten uppginge till 75,000 ton,

och 4,140 kronor, då 100,000 ton framforslades. Den afgift bolaget

skulle betala, för transport af en malmqvantitet, liggande mellan de af

bolaget uppgifna gränserna 75,000 och 100,000 ton, syntes i afrundadt

tal kunna bestämmas till 4,000 kronor, hvilket belopp borde vara det

minsta, som bolaget skulle erlägga. För framforsling af en eventuel!;

större malmqvantitet årligen än 100,000 ton borde totala årliga afgiften

ökas i samma proportion som ökningen i den forslade malmqvantiteten.

På grund af hvad sålunda anförts ansåge generaldirektören Nordanom

aktiebolaget Freja böra tillförbindas att för transport å statens

jernväg, från Koskulls kulle till Gellivare station af bolagets malm erlägga

till statens jern vägar en afgift af 4,14 öre för ton, med skyldighet

för bolaget att, derest årsafgift enligt denna beräkningsgrund understege

4,000 kronor, till statens jernvägar dessutom erlägga skilnaden

mellan sistnämnda belopp och den på ofvan angifna sätt för året beräknade

ersättningssumman.

hör erhållande af tillförlitlig utredning rörande storleken och beskaffenheten.

af de malmfyndigheter, för hvilkas tillgodogörande den

ifrågasatta jernvägsanläggningen ansetts behöflig, har jag vidare anmodat

geologen vid Sveriges geologiska undersökning Hjalmar Lundbohm

att inkomma med upplysningar dels om malmtillgångarne och

dessas beskaffenhet i Koskulls kulle, med särskildt afseende på frågan

huruvida dessa tillgångar kunde anses tillräckliga för att betrygga trafiken

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 91.

på en jernväg från nämnda kulle till Gellivare station och dels om öfriga

malmförekomster i närheten, för hvilkas tillgodogörande denna jernväg i

en framtid kunde tänkas blifva till gagn, och har Lundbohm med anledning

häraf den 5 innevarande mars till mig afgifvit en promemoria

rörande nämnda frågor, deruti han, under erinran att, enär några omfattande

undersökningar inom ifrågavarande del af Malmberget icke

blifvit utförda, redogörelsen hufvudsakligen måst grundas på det material,

som insamlats vid apatitundersökningarna år 1889 samt några följande

år, anfört:

»På medföljande kartskiss äro utmärkta alla hittills kända, malmförekomster

på Gellivare malmbergs nordöstra sluttning, hvilka ligga på

lägre nivå än den jernväg, som förbinder grufvorna i Tingvalls kulle med

Malmbergets station, och för hvilkas brytning särskilda transportanordningar

måste vidtagas, såvida man vill undvika malmens lysning. Förutom

Koskulls kulles malmer, tillhörande aktiebolaget Freja, äro clessa

förekomster följande: Ridderstolpemalmerna, Dennevitzmalmerna, Alliansmalmerna

samt några smärre malmer i utmålen V. Parta, S. Allmänna

Freden och Östergrufvan n:o 2, alla tillhörande aktiebolaget Gellivare

malmfält. Det är vidare ej osannolikt, att det kommer att befinnas

lämpligt att uttaga de djupare liggande delarne åt Tingvalls kulles

malm genom en stoll, utmynnande ungefär vid den nu tilltänkta jernvägens

nivå».

»Såsom kartan visar äro dessa malmer, frånsedt den sist nämda,

spridda öfver ett område af omkring 0,7 qvadratkilometers areal, delvis

med ganska kuperad terräng, och, såvida jernvägen skall blifva till

gagn för dem alla, så bör redan vid dess anläggning hänsyn tagas till

malmernas läge och till den plan, som kan varda uppgjord för deras

brytning. Detta torde dock ej i någon nämnvärd grad inverka på

jernvägens längd eller kostnaderna för densamma».

»Koskulls kulles malmer, för hvilkas tillgodogörande jernvägen nu

uteslutande blifvit ifrågasatt, äro bland de ofvan uppräknade med all

säkerhet de mest betydande. De äro belagda med följande utmål:

NV Bolagsgrufvan, »SF Bolagsgrufvan, SÖ Bolagsgrufvan, Bolagsgrufvan

N:r 5, Försöket och Koskulls kulle. Jernmalmen uppträder här hufvudsakligen

i en isolerad kulle, som höjer sig omkring 10 meter öfver den

närmast omgifvande marken i norr, vester och söder, medan på östra

sidan är en lång, temligen brant och jordtäckt sluttning. Endast i

kullens topp och på de talrika ställen, der försöks- och försvarsarbeten

samt under vissa perioder någon brytning utförts, är malmen synlig;

eljest döljes den af lösa jordlager, hvilka i sjelfva kullen torde vara

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

helt tunna men omkring densamma sannolikt nå rätt stor Drägtighet.

Malmgränserna äro sålunda ej synliga, och det har heller icke gifvits

något tillfälle att studera den omgifvande bergarten, hvilken emellertid

af flera skäl får antagas vara en porfyrartad hälleflintgneis. I en jordrymning

omedelbart norr om kullen har anträffats en skarnbergart af

det i malmberget vanliga slaget.»

»Kartans malmgränser, hvilka uppdragits med ledning af dels en af

H. von Post 1888 upprättad magnetisk karta och dels senare utförda

observationer af mig m. fl., kunna icke göra anspråk på att vara noggranna,

enär, isynnerhet inom områdets sydligare del, de lösa jordlagren

och malmens sannolika stupning gör det mycket svårt att exakt bestämma,

hvarest malmen upphör. Gränserna hafva dragits omkring de yttersta

malmblottningarne, på det att man må kunna beräkna eu minimiarea

af malmen, hvilken sålunda sannolikt har något större utsträckning än

här angifves. Denna area har uppskattats till omkring 18,000 qvadratmeter.

Malmens kända, lineära utsträckning i olika rigtningar är 140

å 150 meter.»

»Jernmalmens i Koskulls kulle struktur är i allmänhet fullt massformig

och ger derför ingen ledning vid bestämmandet af förekomstens

strykning och stupning. På några ställen finnas smärre inlagringar af

bergart, och på grund af dessas läge kan man antaga, att malmen

stryker ungefär NS och stupar mot V. Det är emellertid mycket sannolikt,

att ett horisontalsnitt af densamme icke har mycket större utsträckning

i strykningsrigtningen än vinkelrätt mot denna.» •

»För bedömande af malmens utsträckning mot djupet eger man, så

länge diamantborrningar icke utförts, intet annat att stödja sig på än

den erfarenhet, som vunnits vid undersökning af den geologiska byggnaden

samt vid graf brytningen i andra delar af malmberget. Redan

vid den geologiska kartläggningen iakttogos åtskilliga förhållanden, som

tydde på, att malmerna, hvilka i allmänhet torde hafva formen af mer

eller mindre utplattade linser men ibland synas vara stängelformiga,

hafva en utpreglad fältstupning mot SSY, och vid grufvearbetet har

detta i flera fall vunnit bekräftelse.»

»Beträffande Koskulls kulles malm synes det vara ganska sannolikt,

att den bildar en långt utdragen, stängelformig lins, hvilken stupar åt

SSV, och då denna i dagen har så stor bredd som omkring 140 meter,

så är det mycket troligt, att den har rätt stor utsträckning äfven mot

djupet. Den enda möjligheten för att malmen skulle aftaga mycket

hastigt, vore att densamma omslutes af granit, såsom fallet är med en

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

del malmer i vestra delen af berget, men det finnes ingen anledning

att antaga ett sådant förhållande ega rum här.»

»Man torde utan någon synnerlig fara för misstag kunna antaga, att

malmen fortsätter med oförminskad mägtighet, åtminstone till ett djup

af 60 meter under kullens topp, vid hvilken nivå jern vägen enligt ett

projekt skulle förläggas, och om detta är fallet, så erhålles med den

förut antagna minimimalmarean, och om den specifika vigten sättes till

4,5, till denna nivå omkring 880,000 kubikmeter och omkring fyra (4)

millioner ton malm. För hvarje meters afsänkning, sedan man nått

kullens fot, bör — så länge malmens mägtighet icke aftager — erhållas

omkring 80,000 ton malm.»

»Omkring 30 å 40 meter vester om den nu beskrifna malmen i

Koskulls kulle finnes en annan, hittills blottad endast i en mindre

skärpning. Huru stor utsträckning denna eger samt om den sammanhänger

med den större förekomsten är ännu outrönt. I hvarje fall är

den betydligt mindre.»

»Jernmalmen i Koskulls kulle utgöres af svartmalm af ungefär

samma utseende som i Kaptenslagrets grufvor i Malmberget, d. v. s.

malmen är ganska finkornig, dock aldrig tät, samt hård och utan någon

benägenhet att bilda mull. På ett ställe inom förekomstens östligaste

del uppträda malm och ofyndig bergart på eu bredd af 13 meter i tät

vexling, och äfven på ett par andra ställen har malmen befunnits på

detta sätt förorenad, dock ingenstädes så, att man har någon anledning

att befara, att malmens värde skulle derigenom anmärkningsvärdt minskas.»

»Flerestädes, men isynnerhet i en skärpning nära vestra malmgränsen,

förekomma i malmen mycket talrika, ofta flera cm. långa, rostiga hålrum,

i hvilka stundom finnas små partier af halfvittradt, trådigt hornblende.

Huruvida dessa hålrum på större djup äro fylda med det nämnda eller

något annat mineral — man kunde vara frestad att gissa på svafvelkis —

är ej möjligt att för närvarande afgöra. Svafvelkis har för öfrigt iakttagits

på ett par ställen, men endast i ringa mängd.»

»Apatit förekommer mycket sparsamt; dock har sådan anträffats i

åtskilliga af skärpningarne, bildande helt smala skikt.»

»Öfver hufvud taget synes malmen, såvidt de talrika småskärpningarne

gifva vid handen, vara af god beskaffenhet.»

»I tre serier degelprof på malm från Koskulls kulle, hvilka utfördes

i samband med undersökningen 1875°), vexlade tackjernsutbytet mellan

69,3 och 71,9 procent, tackjernets svafvelhalt bestämdes till resp. 0,oo,

*) Underdån. berättelse om malmfyndigheter i Norrbottens län S. G. U. Ser. C. 23.

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 62 Hä/t. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

0,oi och 0,04 procent och malmens fosforhalt till resp. 0,on, 0,037 och

0,or,3 procent. I 7 generalprof af oskrädd malm, tagna 1890 och 1891

i samband med statens apatitundersökningar, erhöllos följande fosforhalter:''")

0,040, 0,061, 0,040, 0,049, 0,057, 0,047, 0,ioo procent, och ett annat

större prof, taget vid samma tillfälle i förekomstens norra del, gaf 65,25 %

jern, 0,io^ manganoxidul, 0,79 % titansyra, 0,ioo % svafvel, 0,037 % fosfor

och 6,98 % i saltsyra olösliga beståndsdelar. Ett prof taget af mig 1892

innehåller 62,59 % jern och 0,io3 % fosfor.»

»Direktör Adolf Sonnenschein har meddelat mig följande vid kemiska

laboratoriet i Witkowitz för aktiebolaget Frejas räkning utförda fullständiga

analys:

Kiselsyra........... .................

............ 2,29

%

Jernoxidul..........................

.......... 31,18

» 1

69,37

% jern

Jernoxid .............................

.......... 64,45

» 1

Lerjord................................

............ 1,06

»

Manganoxiduloxid ............

............ 0,24

»

0,18

» manga

Kalk......................................

............ 0,61

»

Magnesia..............................

1,08

»

Kopparoxid ........................

............ 0,oo

»

Svafvelsyra .......................

............ 0,oo

»

Fosforsyra ......................

............ 0,02

»

0,01

» fosfor.

»Derjemte har jag från samma håll mottagit 16 partiela analyser af

stuffprof från olika delar af kullen. I dessa vexla jernhalterna mellan

67,39 och 70,21 %. Ett prof innehöll 0,04 % och de öfriga endast »spår»

af fosfor.»

»Analyserna antyda, att fosforhalten här är något vexlande men i

allmänhet lägre än i öfriga delar af Malmberget. Emellertid kan man,

i fråga om malmer af detta slag, icke på grund af smärre generalprof,

tagna i spridda skärpningar, erhålla en rigtig föreställning om malmens

sammansättning. Erfarenheten har visat att, först sedan verklig brytning

utförts, är det möjligt att afgöra hvilka slag af malmer som kunna

i stort levereras.»

^Ridderstolpes malmer äro föga kända både i afseende på sin utsträckning

och beskaffenhet, emedan någon detaljerad magnetisk undersökning

eller tillräckligt omfattande jordrymningar ej utförts. De iakttagelser,

) Enl. analyser af fil. d:r Y. Petersson,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

som hittills gjorts, antyda emellertid, att här uppträda åtskilliga olika

malmlinser af ej obetydlig utsträckning inom ett område af omkring

250 meters längd och 70 meters bredd. En beräkning af malmarean

är under nämnda förhållanden icke möjlig; man bör dock kunna antaga,

att densamma åtminstone uppgår till närmare 3,000 qvadratmeter.»

»Emellan Koskulls kulle och Ridderstolpes malmer och emellan de

senare och Dennevitzmalmerna äro ganska starka kompasspåhåll, utan

att likväl samlad malm här anträffats. Det är ej osannolikt, att de förorsakas

af malmhaltiga skarnbergarter.»

»Ridderstolpes malmer äro något vexlande till struktur och sammansättning.

Sålunda är den vestligaste malmen finkornig, temligen lös

och ganska apatitfattig, medan den på andra ställen ofta är gröfre och

innehåller storkornig apatit i ojemt fördelade skikt.»

»I två serier degelprof, som utfördes efter undersökningen 1875, vexlade

tackjernshalterna* **)3) mellan 68,7 och 72,3 % och svafvelhalterna

mellan 0,oi och 0,of. %. Fosforhalterna i malmen varierade mellan 0,152

Och 0,851 %.T)

»Sex partiela analyser00) af generalprof, tagna 1890 och 1891,

hafva gifvit följande fosforhalter: 0,19, 0,37, 0,45, 0,02, 0,96, 1,79 % och

ett annat generalprof innehöll 59,88 % jern, 0.89 % fosfor och 8,go % i

saltsyra olösliga beståndsdelar.»

»Dennevitzmalmerna. Genom magnetisk undersökning och ett antal

jordrymningar har utrönts, att här sannolikt förekommer en komplex

af linser eller mycket starkt veckade lager af en vacker svartmalm,

inom ett område af nära 300 meters längd och mera än 200 meters

bredd. Malmarean har uppskattats till mera än 10,000 qvadratmeter,

en siffra som visserligen ej kan göra anspråk på större noggranhet,

men dock knappast torde vara för hög.»

»I flera och särskild! i de nordligaste skärpningarne uppträda talrika

granitgångar, af h vilka en del äro mycket starkt veckade; eljest

synes malmen i allmänhet vara ren och af mycket god beskaffenhet.

Den är ofta mera grofkornig och något lösare än i Koskulls kulle och

innehåller ej sällan talrika skikt af grofkornig apatit. Fosforhalten är

också jemförelsevis hög.»

»1 två serier degelprof från 1875°) var taekjernsutbytet 66,0—76,4

%, svafvelhalten i jernet 0,oi och 0,04 och malmens fosforhalt 0,467 och

0,682 %. I fyra generalprof af oskrädd malm från 1890 och 1891°“)

*) Underd&n. berättelse etc.

**) Analyserade af V. Petersson.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

uppgingo fosforhalterna till 0,523, 1,15, 4,45, 1,43 2, och i ett prof erhölls

61,u % jern, 1,33 % fosfor och 5,84 % olösliga beståndsdelar.»

»Alliansmalmen. Inom utmålen Allmänna Freden, Alliansen och S.

Eugén (det senare beläget vester om Tingvalls kulles jernväg) m. fl.

förekomma ganska vidt utbredda kompassdrag, och inom dessa har

malm blottats flerestädes. Såvidt man hittills kunnat utröna, uppträder

emellertid samlad malm af större utsträckning hufvudsakligen i utmålet

Alliansen. Genom jordrymningar och en diamantborrning har ådagalagts,

att bär finnas flera linsformiga partier, hvilkas sammanlagda längd

uppskattats till öfver 200 meter. Arean af malm har beräknats till

5,000 å 6,000 qvadratmeter, en beräkning som dock är ganska osäker.»

»Den omgifvande bergarten utgöres, såvidt man hittills kunnat lära

känna den, af en glimmerrik, apatitförande gneis samt skarn, och i och

omkring malmen förekomma här och hvar gångar af röd granit.»

»Sjelfva malmen är på de få ställen, der den blifvit blottad, i allmänhet

mycket apatithaltig. Tre analyser utförda 1890 och 1891 hafva

visat resp. 1,260, 1,53 och 3,75 % fosfor och en fjerde 52,88 % jern, 3,12

% fosfor och 5,21 % olösliga beståndsdelar.»0)

»Af hvad som här ofvan anförts framgår, att de malmförekomster

inom den nu i fråga varande delen af Malmberget, som ligga på lägre

nivå än jernvägen från Malmbergets station till Tingvalls kulle, hafva

en ganska betydande utsträckning, enär deras sammanlagda area uppskattats

till omkring 37,000 qvadratmeter. Äfven om man antager, att

malmprocenten är endast 60 å 70, eller med andra ord, att så mycket

som 30 å 40 procent af malmen går förlorad vid brytning och skrädning,

så torde det vara tydligt, att qvantiteten är tillräcklig för att betrygga

trafiken på den nu projekterade jernvägen till Gellivare station.

Härtill kommer, såsom ofvan framhållits, att denna jernväg möjligen

också kan komma till nytta vid uttagandet af de delar af Tingvalls

kulles malm, som ligga på lägre nivå än stationen derstädes.»

»Om de relativa qvantiteterna af malm med olika fosforhalt, hvilka

komma att levereras härifrån, är det vanskligt att, innan någon brytning

utförts, bilda sig ett säkert omdöme. De anförda analyserna visa

emellertid, att här kunna erhållas både fosforfattiga och fosforrika malmer

af samma slag som f. n. exporteras från Gellivare och andra delar

af Sverige och som kunna påräkna en god afsättning.»

Rörande bergverksaktiebolaget Freja torde jag böra här omnämna, *)

*) Analyserna utförda af V. Petersson.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91. 13

att enligt uti aktiebolagsregistret intagen anmälan detta bolag, hvars

styrelse har sitt säte i Malmö, bar till ändamål att bryta och sälja

malmer, drifva jernbruk och cokesberedning och i sammanhang dermed

stående affärer äfvensom att anordna de för bolagets verksamhet erforderliga

transportmedel. Aktiekapitalet uppgår till 1,250,000 kronor,

hvilka till fullo inbetalts, samt kan utgöra lägst nämnda belopp och högst

3,750,000 kronor och är fördeladt i aktier å 500 kronor ställda

till viss man. Styrelsens medlemmar skola enligt bolagsordningen

vara i Sverige bosatte svenske undersåtar, så framt ej Eders Kongl.

Maj:t tillåter, att styrelsen må till viss del bestå af främmande undersåtar.

Något tillstånd från Eders Kongl. Maj:ts sida i detta hänseende

har icke meddelats bolaget.

Slutligen och då jag ansett lämpligt att, innan förevarande fråga

understäldes Eders Kongl. Maj ds pröfning, rörande byggandet af ifrågavarande

jernvägsspår och dess begagnande af bolaget upprättades ett

för bolaget bindande förslag till aftal mellan staten och bolaget, upptagande

bestämmelser jemväl om ställande från bolagets sida af erforderlig

garanti för behöriga fullgörandet af de förbindelser, som enligt

aftalet skulle åligga bolaget, har jag anmodat jernvägsstyrelsen att med

bolaget förhandla om uppgörandet af ett dylikt aftal; och har jernvägsstyrelsens

chef med skrifvelse den 17 innevarande mars till mig öfverlemnat

förslag till öfverenskommelse i ämnet. Detta förslag, som af

styrelsen för bergverksaktiebolaget Freja antagits och undertecknats

och som, derest beslut om spåranläggningen af Riksdagen fattas, jernvägsstyrelsen

torde komma att erhålla nådigt bemyndigande att å statens

vägnar underteckna, är af följande lydelse:

»Mellan svenska staten genom kongl. jernvägsstyrelsen, å ena, och

bergverksaktiebolaget Freja, å andra sidan, är följande öfverenskommelse

träffad:

§ I
Staten

anlägger en jernväg från Gellivare station å Luleå—Gellivarebanan

till de bolaget tillhöriga, under den gemensamma benämninningen

Koskulls kulle betecknade grufveutmål vid Gellivare i Norrbottens

län i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den planritning, som

bifogats af bolaget under innevarande år gjord underdånig framställning

om beviljande af anslag till anläggande för statens räkning af

ifrågavarande jernväg. Byggnaden påbörjas under loppet af sommaren

1898 och bedrifves så, att jernvägen är färdig att öppnas för trafik

innan utgången af nästkommande september månad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

§ 2-

Staten åtager sig att, sedan banan blifvit färdigbygd, å densamma

mot ersättning, som här nedan sägs, för bolagets räkning frakta årligen

högst etthundra tjugu tusen ton jernmalm äfvensom livad för bolagets

rörelse erfordras åt byggnadsmateriel, bränsle m. m., egande dock bolaget

icke att påfordra malmtransport å jernvägen till större myckenhet

än 12,000 ton för månad.

§ 3.

Bolaget förbinder sig ej mindre att kostnadsfritt till staten öfverlemna

all den enskilde tillhöriga mark, som för anläggningen erfordras,

än äfven att dels såsom amortering af det belopp, hvartill anläggningskostnaden

enligt räkenskaperna kan komma att uppgå, dels såsom räntegodtgörelse

under den tid amorteringen pågår till statsverket årligen,

tills amorteringen fullgjorts, erlägga en afgift, motsvarande sex procent

å nämnda belopp, af hvilken afgift 3,6 procent å hvad som är oguldet

må beräknas såsom ränta och återstoden såsom amortering. Afgiften

inbetalas halfårsvis den 30 juni och den 31 december i förskott till

kongl. jernvägsstyrelsen.

Den 31 december 1898 skall den ränta och amortering, som belöper

sig på de föregående månader, hvarunder jernvägen trafikerats,

jemväl erläggas.

Med anläggningskostnad förstås icke blott den ursprungliga kostnaden

vid jernvägens första anläggande, utan jemväl all annan kostnad,

som derefter å jernvägen nedlägges och icke afser allenast underhåll

utan ökar jernvägens kapitalvärde.

För bestämmande af hvad af statens utgifter för banan med tillhörande

materiel skall hänföras till underhåll skola de för statens jernvägar

i sådant afseende gällande föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 4.

Så länge amorteringen pågår, är bolaget jemväl pligtigt erlägga,

förutom viss fraktafgift per ton för malmens framforslande från Gellivare

station till Svartön, viss bestämd årlig afgift, motsvarande de

ungefärliga omkostnaderna för det nya jern vägsspårets trafikerande för

bolagets räkning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

Denna årsafgift, hvilken beräknas efter 4 öre per ton, utgår med

minst 4,000 kronor, af hvilket belopp bolaget skall förskottsvis för

hvarje månad från den dag jernvägen för trafik öppnas utgifva hvad å

månaden belöper; skolande, derest årsafgiften, enligt angifna beräkningsgrund,

öfverstiger 4,000 kronor, öfverskottet åt bolaget inbetalas vid

hvarje års sint sist en månad efter erhållen del af sluträkning.

I händelse den här ifrågavarande bansträckan skulle visa sig vara

af gagn för och i någon väsentligare omfattning komma att upptaga

trafik från jemväl andra grufvor eller industriella anläggningar, hviska

icke tillhöra'' bolaget Freja, skola dylika främmande anläggningar enligt

kongl. jernvägsstyrelsens bestämmande åläggas att. bidraga till kostnaderna

för banans trafikerande.

§ 5.

Till säkerhet för uppfyllande af sina åtagna förbindelser skall bolaget

såsom pant till kongl. jern vägsstyrelsen öfverlemna

l:o) bevis att i af kong! jernvägsstyrelsen i sådant afseende godkänd

bankinrättning blifvit för statens räkning deponerade 100,000 kronor,

derå bolaget, så länge det fullgör sina åtaganden enligt detta kontrakt,

eger uppbära räntan; egande staten, derest, enligt. Kongl. Maj:ts

bepröfvande, bolaget brustit i sina förpligtelse^ att ej mindre till säkerhetens

ökande innehålla den för hvarje år å sagda belopp upplupna

ränta, än äfven till betäckande af statens fordran använda panten, utan

iakttagande af de i lag för realiserande af pant gifna föreskrifter;

2:o) en af bolaget utfärdad, i bolagets egande fastigheter Puoitak

och Kaptensgården intecknad förbindelse att årligen, så länge otvanberörda

amortering fortgår, till kongl. jernvägsstyrelsen inbetala 4,000

kronor, hvilken förbindelse. skall hvart tionde år behörigen förnyas.

§ 6-

Detta aftal vare ej gällande, förrän bolaget

dels vidtagit den åtgärd, som enligt § 5 mom. 1 åligger bolaget;

dels aflemnat vederbörande domhafvandes bevis, att ansökning ingifvits

om inteckning i nyssnämnda fastigheter till säkerhet för den i

§ 5 mom. 2 omförmälta skuldförbindelsen jemte vederbörligt bemyndigande

för kongl. jernvägsstyrelsen att hos domhafvanden utbekomma

förbindelsen, då inteckning för densamma beviljats.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

§ 7.

Sedan amorteringen fullgjorts, fastställes en enhetlig fraktafgift för

bansträckan i dess helhet från Koskulls kulle till Svartön; och eger

bolaget efter amorteringens fullgörande rätt att, om kontraktet jemväl

i öfrigt rätteligen fullgjorts från bolagets sida, återfå det af bolaget

aflemnade depositionsbeviset jemte ofvanberörda intecknade förbindelse.

§ 8-

Skulle i anledning af denna öfverenskommelse skiljaktiga meningar

i något afseende uppstå mellan kontrahenterna, är bolaget underkastadt

Kongl. Maj:ts afgörande.

§ 9.

Denna öfverenskommelse göres beroende deraf, att svenska riksdagen

anslår nödiga medel till banans byggande.

Malmö den 16 mars 1898.

För bergverks-aktiebolaget Freja:

F. H. Kockum. G. Beijer.

L. Faxe. G. Bergström.

Herrar F. H. Kockums, G. Beijers,

L. Faxes och G. Bergströms namnteckningar

bevittna :

Axel Eriksson. Folke Horn.»

Af den i ärendet astadkomna utredning framgår, att den ifrågasatta

spårförbindelsen är nödvändig för tillgodogörandet af malmfyndigheterna

i Koskulls ■ kulle och vidare att dessa fyndigheter torde vara af den

betydenhet, att önskvärdt är att spåranläggningen kommer till stånd.

Att öfverlemna dess utförande åt utmålsegarne och således medgifva

anläggandet af en enskild jernväg vid Gellivare synes emellertid icke

vara lämpligt, utan det riktiga torde vara att, på sätt aktiebolaget Freja

sjelft ifrågasatt och i anologi med det förfarande, som följdes år 1895

vid anläggande af spår från Malmbergets station till vissa aktiebolaget

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

Gellivare malmfälts utmål, staten anlägger och eger det nya spåret,

alltid förutsatt att betryggande säkerhet beredes för att icke genom

anläggningen någon ekonomisk förlust skall komma att för staten uppstå.

Detta synes kunna ernås genom de uti ofvan intagna förslag till ötverenskommelse

förekommande vilkor, hvilka i hufvudsak öfverensstämma

med de af Riksdagen år 1895 för den då beslutade spåranläggningen vid

Malmberget godkända bestämmelser. En olikhet är att afgifterna skola af

aktiebolaget erläggas, icke, såsom i fråga om spåret vid Malmberget

är bestämdt, så länge spåret begagnas, utan till dess anläggningskostnaden

blifvit till fullo amorterad, men härigenom är afsedt att ernå

större säkerhet för att staten skall få sina utlägg fullt ersatta. Att den

särskilda fraktafgiften, som uti ofvanberörda af chefen för jernvägsstyrelsen

afgifna promemoria föreslagits till 4,14 öre för ton, blifvit uti

öfverenskommelsen satt till 4 öre för ton, torde icke gifva anledning

till erinran, då lättnad vid beräkningarna beredes genom det jemnare

talet och skilnaden icke belöper sig till mera än 140 kronor för 100,000

ton samt minimiafgiften 4,000 kronor om året bibehållits. . Då icke

heller den af aktiebolaget ingifna planen för företaget har gifvit skäl

till anmärkning, finner jag mig alltså böra förorda, att genom statens

försorg spårförbindelse mellan Koskulls kulle och Gellivare station snarast

möjligt bringas till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med berörda

plan. Det härför enligt jernvägsstyrelsens beräkning erforderliga anslaget,

425,000 kronor, torde böra utgå af jernvägstrafikmedlen.

Under förutsättning att hvad jag i enlighet härmed nu går att

föreslå vinner Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens bifall, anhåller jag

att framdeles få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning frågan om

anläggandet af en mötesplats mellan Nattavara och Nuortikon å linien

Gellivare—Boden och om anskaffande af den för malmtransporten från

Koskulls kulle till Luleå behöfliga tillökningen i rullande materiel. Jag

antager att kostnaden för den rullande materielen kan förskjutas af

tillgängliga medel och anslagsbehofvet anmälas hos 1899 ars Riksdag

i sammanhang med äskandet af anslag för annan rörlig materiel vid

statens jernvägar. .

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att rjders

Kongl. Maj:t måtte uti nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,

att, för anläggande af ett jernvägsspår mellan Gellivare station å

Luleå—Gellivarebanan och Koskulls kulle, må — under vilkor dels att

till staten kostnadsfritt öfverlemnas all den enskilde tillhöriga mark,

som för spåranläggningen erfordras, dels ock att behörig utfästelse lemnas

derom att af trafikant kommer att till staten erläggas ej mindre

Bih. till Riksd. Prat. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 62 Uiift. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.

till anläggningskostnadens förräntning och amortering årligen, så länge

amorteringen pågår, en afgift motsvarande sex procent å anläggningskostnaden,

deraf 3,6 procent räknas såsom ränta och återstoden såsom

amortering, än äfven under samma tid en särskild fraktafgift, icke

understigande fyra tusen kronor för år — af jernvägstrafikmedlen användas

ett belopp af högst 425,000 kronor.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna bifall

samt förordna, att proposition i ämnet af den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.