Sök i Ratio Lex

Angående anvisande af medel till utrotande af den s. k. trädgårdsnunnan inom Kalmar och Blekinge län

1899-01-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:19, Angående anvisande af medel till utrotande af den s. k. trädgårdsnunnan inom Kalmar och Blekinge län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 19.

1

N:o 19.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anvisande

af medel till utrotande af den s. k. trädgårdsnunnan

inom Kalmar och Blekinge län; gifven Stockholms

slott den 23 januari 1899.

Med åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,

att af de medel, som jemlikt Riksdagens skrivelser den 12 maj 1868

och den 6 mars 1889 blifvit stälda till Kongl. Maj:ts disposition för

behöfvandes undsättning vid missväxt eller felslagen skörd eller då

allmännare nöd i någon ort af annan orsak uppstått, ett belopp af högst

10,000 kronor må för år 1899 af Kongl. Maj:t disponeras för vidtagande

af erforderliga åtgärder till utrotande af den s. k. trädgårdsnunnan inom

Kalmar och Blekinge län.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

E. von Krusenstjerna.

Bill. till Riksd. Prat. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 15 Häft. (N:is 19, 20.)

%

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms

slott den 23 januari 1899.

N ärvarande:

Hane excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Claeson och

Dyrssen.

l:o.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anmälde landtbruksstyrelsens

underdåniga skrifvelse den 21 december nästlidna år angående

anvisande af medel till utrotande af den s. k. trädgårdsnunnan

inom visst område af Kalmar och Blekinge län samt yttrade:

Uti förevarande underdåniga skrifvelse anför landtbruksst.yrelsen

till en början, hurusom i en till styrelsen stäld skrift, som dit inkommit

den 1 oktober nästlidna år, föreståndaren för statens entomologiska

anstalt anmält, att enligt till anstalten inkomna skrivelser och prof den

s. k. trädgårdsnunnan (Ocneria dispar) 1898 års sommar uppträdt inom

södra delen af Kalmar län och inom Blekinge län på ett för framtiden

högst oroväckande sätt, i det att dels denna insekt der förekommit

i en mycket stor mängd, dels ock dess larfver uppätit ej allenast blad

och barr på träden utan äfven odlade växter, på grund hvaraf föreståndaren

hemstält att, då fara vore för handen, att svårare härjning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.

genom denna insekt, kunde förestå, genom besök å platsen af sakkunnig

person måtte utrönas, om och hvilka anstalter borde till förekommande

af skada genom sagda insekt vidtagas.

Sedan med anledning deraf landtbruksstyrelsen den 4 nyssnämnda

oktober förordnat assistenten vid statens entomologiska anstalt, filosofie

doktorn Y. Sjöstedt att utföra de afsedda undersökningarna och deröfver

till landtbruksstyrelsen inkomma med redogörelse, hade bemälde

Sjöstedt besökt de af ifrågavarande skadeinsekt hemsökta trakterna inom

ofvan sagda län och efter hemkomsten till landtbruksstyrelsen afgifvit.

fullständig redogörelse öfver uppdragets fullgörande, hvilken redogörelse

till styrelsen inkommit den 2 november nästlidna år.

Genom remiss den 3 i samma månad anmodade landtbruksstyrelsen

föreståndaren för statens entomologiska anstalt att till styrelsen inkomma

med yttrande i anledning af hvad assistenten Sjöstedt meddelat

angående trädgårdsnunnans härjningar, och hade bemälde föreståndare

derefter uti skrifvelse, som till landtbruksstyrelsen inkommit den 4

sistnämnda månad, anfört, att af Sjöstedts redogörelse framginge, att

insektens larver inom flera socknar af Kalmar och Blekinge län uppträdt

på ett sätt, som måste väcka stora farhågor för den närmaste

framtiden, då härjningen, som det ville synas, utgjorde endast en början

till kommande sådana, kanske af vida större utsträckning; att, då emellertid

larverna ännu visat sig talrikt endast på mer begränsade lokaler

samt fjärilhonorna i allmänhet vore mycket stationära och vanligen ej

aflägsnade sig från det ställe, der de blifvit utkläckta, isoleringsåtgärder

härvidlag kunde blifva jemförelsevis verksamma; att, då äggen dessutom

lades klumpvis och helt nära marken, förhoppning funnes att, om

lämpliga åtgärder derför vidtoges, gräns kunde sättas för härjningarna;

att de skogsträd, som angrepes af larverna, vore hufvudsakligen björk,

gran, ek och bok, men att larverna af insekten ofta angrepe äfven

fruktträd samt kastade sig öfver vissa odlade växter, såsom klöfver,

gräs m. fl., dock i allmänhet endast då sådana komme i deras väg och

andra födoämnen på platsen började tryta; att den största skada, insekten

sålunda åstadkomme, alltså syntes drabba skogen, men att äfven,

om också endast tillfälligtvis, den odlade jorden deraf hotades; samt

att, då föga eller intet till förekommande af härjningar af insekterna

syntes vara att från innehafvarne af den jord, hvarå insekterna uppträda

förvänta, statsmedel borde för ändamålet utverkas.

Landtbruksstyrelsen meddelar derefter, hurusom vid det sålunda

upplysta förhållandet, att ifrågavarande insekt företrädesvis anstälde

skada å skog, hvarom äfven erfarenheten från flere främmande länder

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

gåfve vittnesbörd, styrelsen med skrifvelse den 16 november nästlidna

år till domänstyrelsen öfverlemnat afskrift af assistenten Sjöstedts

redogörelse för den åtgärd, som på sistnämnda styrelse kunde ankomma,

men att, sedan underrättelse från domänstyrelsen erhållits, att någon

åtgärd till utrotande af ifrågavarande insekt icke vore från samma styrelses

sida att förvänta, och föreståndaren för statens entomologiska

anstalt härom erhållit kännedom, bemälde föreståndare uti en ytterligare

skrifvelse, dagtecknad den 19 december 1898, under sådan förutsättning

hemstält, att landtbruksstyrelsen för sin del måtte vidtaga åtgärder

för att söka hindra ifrågavarande skadedjurs inträngande å den

i närheten af de angripna skogarna befintliga odlade jord och äng, och hade

han till stöd härför anfört, att det såväl i Sverige som i andra länder visat

sig, att ifrågavarande fjärils larver, sedan de förtärt bladen på träden,

begåfve sig till närbelägna åkrar och gräsmarker för att skaffa sig

föda, hvarigenom stora förluster för jordbrukaren uppstått, samt vidare,

med åberopande af den förut omförmälda erfarenheten, att befolkningen

i vårt land ej af egen drift plägade vidtaga åtgärder mot insekthärjningar,

framhållit angelägenheten deraf att staten i detta fall, liksom

vid ollonborrarnas bekämpande, ingrepe, åtminstone i början, för att icke

än större områden skulle sköfhns, hvarvid enskilda bemödanden skulle

blifva så godt som fruktlösa, och på grund häraf och för att statsmyndigheterna

icke skulle stå alldeles redlösa, i fall en härjning af svårare

beskaffenhet skulle innevarande år utbryta, hvartill all anledning förefunnes,

föreslagit, att landtbruksstyrelsen måtte söka utverka, att ett

statsanslag af 10,000 kronor stäldes till dess förfogande för att i mån af

behof användas till förhindrande af ifrågavarande larvers ödeläggande

i större skala af odlade fält, ängar och trädgårdar.

Af den utaf assistenten Sjöstedt förebragta utredningen framginge —

anför styrelsen vidare — att ifrågavarande insekt ända intill sista tiden varit

ganska sällsynt inom vårt land; att den deremot i det öfriga Europa, särskilt

åt södern, vore allmän och funnes äfven i norra Afrika samt i Asien

till Japan; att den i norra Amerika räknades såsom en bland de farligaste

skadeinsekterna; att i Massachusetts en sedan år 1892 tillsatt komité arbetat

för insektens utrotande och dervid haft stora summor till sitt förfogande,

i det att under år 1897 derför anslagits 150,000 dollars och för

år 1898 200,000 dollars blifvit begärda; att den nu inom norra Blekinge

och södra Kalmar län pågående insekthärjningen, som hastigt

och i högst oroväckande grad tilltagit, hotade att taga en synnerligen

stor omfattning, derest icke i tid kraftiga åtgärder vidtoges för dess

bekämpande; samt att med ledning af den erfarenhet, som vunnits inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Amerika, såsom lämpliga åtgärder vid insektens bekämpande kunde förordas

förstörandet af äggen med tillhjelp af ett slags lampor med brusande

stark låga, som rigtades på ägghögarna, omgifvande af de stenmurar,

der insekten enligt vanligheten i oräkneliga massor lagt sina

ägg, med limmade stänger, hvarigenom de nykläckta larverna instängdes

och hindrades att söka sig föda och derföre doge, larvringars anbringande

å träden samt i vissa fall besprutningar.

Äfven om från skogsvårdens synpunkt anledning icke skulle förekomma

att vidtaga åtgärder mot ifrågavarande insekt, hvarom landtbruksstyrelsen

icke ville tillåta sig uttala någon mening, hade landtbruket

ett så stort intresse af att insekterna icke finge utbreda sig

öfver trädgårdar, åkrar och ängar, der de, enligt hvad erfarenheten

visat, äfven anstälde stor förödelse, helst om de komme att sakna sin

föda annorstädes, såsom t. ex. i löfskogen, att landtbruksstyrelsen funne

kraftiga åtgärder böra vidtagas, för att icke denna insekt skulle, på sätt

fara syntes vara för handen, massvis föröka sig och blifva till en verklig

landsplåga. Detta syntes emellertid kunna förekommas, men endast

om från statens sida inskredes mot insekten, hvarmed ej borde dröjas,

om kostnaderna skulle kunna inskränkas inom måttliga gränser. Det

syntes i detta fall icke vara öfverensstämmande med klokhetens föreskrifter

att invänta åtgärders vidtagande af den landtbruksidkande allmänheten,

då det i liknande fall visat sig, att den enskilda företagsamheten

måste framkallas och ledas af de förvaltande myndigheterna.

Området, hvarinom insekterna enligt Sjöstedts redogörelse förekomme,

vore beläget inom Gullabo socken af Kalmar län samt Augerums och

Fridlefstads socknar af Blekinge län och syntes enligt en af landtbruksstyrelsen

med ledning af nämnda redogörelse gjord beräkning omfatta

omkring 3,500 hektar.

Kostnaderna för ifrågavarande utrotningsarbete, bestående, enligt

hvad förut blifvit sagdt, företrädesvis uti äggens förstöring samt larvernas

utestängande medelst limsträngar från områden, der de kunde

förskaffa sig föda, vore det för styrelsen omöjligt att med visshet uppgifva,

bland annat, af det skäl, att styrelsen ej egde och ej heller

kunnat förskaffa sig fullkomlig kännedom, huru talrika äggsamlingarna

vore på det förhärjade området. Då emellertid å ifrågavarande område,

enligt hvad assistenten Sjöstedt upptyst, förekomme talrika stenrösen

och stengärdesgårdar, å hvilka insekten företrädesvis plägade lägga sina

ägg, komme gifvetvis en ganska stor arbetsstyrka att erfordras och

äfven arbetet att blifva ganska tidsödande för att genomsöka stenrösena

i och för äggens uppbränning, gärdesgårdarnas omgifvande med lim
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

linier samt åtskilliga röjningsarbetens verkställande. Arbetet måste, för

att åsyftad verkan skulle ernås, taga sin början omedelbart efter snösmältningen

på våren och arbetstiden kunde antagligen ej räcka längre

än en eller högst en och en half månad. Under förutsättning att äggsamlingarnas

mängd vore lika talrik på hela det förhärjade området

som inom den trakt, Sjöstedt haft tillfälle undersöka, blefve enligt de

approximativa beräkningar, som af styrelsen i samråd med föreståndaren

och assistenten vid statens entomologiska anstalt blifvit uppgjorda, ett

belopp af 10,000 kronor tillräckligt för bestridande af kostnaden för

aflöningar och anskaffande af nödiga arbetsmaterialier m. m.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då, enligt hvad i det

föregående framhållits, arbetet till förekommande af ifrågavarande insekthärjhingar

syntes komma att bero på åtgärder från landtbruksförvaltningens

sida, liemstälde landtbruksstyrelsen, att Kong]. Maj:t täcktes

bereda tillgång till och ställa till landtbruksstyrelsens förfogande mot

redovisningsskyldighet ett belopp af 10,000 kronor för att sätta styrelsen

i tillfälle att under år 1899 vidtaga erforderliga åtgärder till utrotande

af trädgårdsnunnan inom ofvan omförmälda område af Kalmar

och Blekinge län.

Assistenten Sjöstedt anför uti sin förberörda redogörelse, hvaraf

landtbruksstyrelsen öfverlemnat styrkt afskrift, beträffande ifrågavarande

skadeinsekts utvecklingsstadier följande:

»Aggen läggas i grupper och täckas helt och hållet af fastklibbade

från honans abdom lossade hår. Deras antal, vanligen 200—400, uppgår

ända till 600 st. i en sådan grupp, som har utseendet af en luden

grågul eller gulbrun upphöjning, fäst på den skyddade sidan af fritt

liggande stenar, på barken af trädstammar, gerna nedåt roten, på väggar

o. s. v. Den allmännaste fyndorten fann jag vara stenmurar och

stenkummel samt gärdesgårdar. Aggen öfvervintra och kläckas på våren

efter löfsprickningen. De äro glänsande, hårda och låta, om man krossar

dem, höra ett knastrande ljud.

Larven är luden, brungrå—askgrå, gulmarmorerad, med tre fina

gula linier längs ryggen, ryggens vårtor två på hvarje segment, de 5

första paren till färgen blå, de andra röda, alla starkt håriga; hufvudet

är gult svartprickigt med två långsträckta, snedt ställda, svarta fläckar.

Längd 5—6 cm.

Puppan är svartbrun med knippen af rödbruna hår. Längd 2—3,5 cm.

Hanen, som är betydligt mindre än honan, är till färgen brungrå

med mörkare, tvärgående, vågiga linier; bakvingarna, liksom hela undersidan,

enfärgadt gulbruna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Antennerna äro fjäderformiga och vingbredden omkr. 40—45 mm.

Honan är hvit med samma mörka tvärband som hos hanen, hvilka

dock här på den hvita bottnen mycket skarpare framträda; bakkroppen

är baktill starkt grågulluden, och dessa hår fastklibbas sedermera öfver

äggsamlingarna. Antennerna äro smala och vingbredden 60—70 mm.

Den ur ägget framkommande lilla larven är till färgen ljus och

täckt med hvita hår, men redan efter några få timmar mörknar färgen.

Till denna tid sitta larverna oftast qvar ofvanpå eller vid äggsamlingen,

der de under ogynsamma förhållanden, dålig väderlek etc. kunna

förblifva nästan orörliga under några dagar. År deremot vädret gynsamt,

sprida de sig och söka sin föda redan inom första dygnet. Under

de första veckorna sitta de och gnaga endast på bladens undersida,

men sedan, vanligen innan de nått sin halfva utveckling, börja de vandra

omkring, och nu kan man se dem i oräkneliga skaror tåga fram på

vägar, öfver ängar o. s. v. De äro egentligast nattdjur, vandra om

natten upp i träden och äta af bladverket och återvända ned före dagbräckningen.

Saknas tillräckligt med föda åt de ofta enorma massorna, blifva

de mer oroliga och söka sin föda hela dygnet om. De kunna uppträda

i sådana massor, att träden formligen digna af dem, hvarje gren,

ja blad är fullsatt af dem och hvarje strå på marken bär en eller flera

larver. Från de tallösa djuren höres under deras ätande ett frasande

ljud och prassel af nedfallande exkrementer.

Honan och hanen äro hvarandra ej blott till färg och storlek vida olika

utan äfven till temperamentet; under dét att hanen är en snabb, liflig

flygare, är honan mycket trög och flyger oftast icke alls. Honan afsätter

sina ägg några få timmar efter kläckningen, vanligen strax intill der hon

framkommit ur puppskalet, samt dör derpå snart. Ofta påträffade jag

derför döda honor vid foten af med ägg besatta trädstammar, under stenar

o. s. v., stundom i riklig mängd.

Ej blott under pågående härjning kan insekternas talrika förekomst

i .en trakt konstateras, utan mycket lätt äfven under kommande höst,

vinter och vår, detta icke blott på de talrika ägghoparna, utan äfven,

och ännu lättare, på de gamla larv- och puppskalen, som i riklig

mängd anträffas under stenar, i stenmurar o. s. v. inom det angripna

området. Dessa larv- och puppskal kunna sitta hopgyttrade klumpvis

i stor mängd».

Af det anförda synes otvetydigt framgå, att förekomsten af ifrågavarande

skadeinsekt innebär en stor fara för såväl skogsskötsel som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

jordbruket och trädgårdsskötseln. Denna fara hotar visserligen nu närmast

den trakt, i hvilken insekten redan uppträdt, men, derest åtgärder

för densammas utrotande derstädes icke omedelbart vidtagas, lärer, enligt

hvad den erfarenhet, som i utlandet vunnits, gifver vid handen,

insekten komma att hastigt sprida sig och inom stora delar af landet

åstadkomma skada. Ett aflägsnande af denna fara måste således utgöra

föremål för ett allmänt intresse och förty förtjena statens uppmärksamhet

och understöd.

Jag anser derför att, på sätt landbruksstyrelsen föreslagit, för sådant

ändamål ett anslag bör ställas till landtbruksstyrelsens förfogande,

och synes mig då, i likhet med hvad förut egt rum för utrotande af

ollonborrar, medel kunna efter Riksdagens hörande beredas från den

fond, som Kong]. Maj:t jemlikt Riksdagens skrivelser den 12 maj 1868

och den 6 mars 1889 eger disponera för behöfvandes undsättning vid

missväxt eller felslagen skörd eller då allmännare nöd i någon ort uppstått

af annan orsak, såsom felslaget fiske, öfversvämning eller större

eldsvåda. Denna fond uppgick vid 1898 års slut till 838,491 kr. 49 öre.

Med åberopande af hvad sålunda förekommit, tillåter jag mig derför

hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att

af de medel, som jemlikt Riksdagens skrivelser den 12 maj 1868 och

den 6 mars 1889 blifvit stälda till Kongl. Maj:ts disposition för behöfvandes

undsättning vid missväxt eller felslagen skörd eller då allmännare

nöd i någon ort af annan orsak uppstått, ett belopp af högst

10,000 kronor må för år 1899 af Kongl. Maj:t disponeras för vidtagande

af erforderliga åtgärder till utrotande af den s. k. trädgårdsnunnan inom

Kalmar och Blekinge län.

I händelse af bifall härtill, torde jag framdeles få återkomma till

frågan om de närmare bestämmelserna för anslagets användande.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deri Statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hj. Bennich.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1899:26 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anvisande af medel till utrotande af den s. k. trädgårdsnunnan inom Kalmar och Blekinge län. a1 i texten