Sök i Ratio Lex

Angående godkännande af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid ffernösands hospital för Vesternorrlands läns räkning af en vårdanstalt för sinnessjuke

6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:3, Angående godkännande af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid ffernösands hospital för Vesternorrlands läns räkning af en vårdanstalt för sinnessjuke

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 3.

1

N:o 3.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående godkännande

af uppgjordt förslag i fråga om uppförande

vid ffernösands hospital för Vesternorrlands läns räkning

af en vårdanstalt för sinnessjuke; gifven Stockholms

slott den 9 december 1898. 1

Sedan, på sätt bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag utvisar, en af Vesternorrlands läns landsting tillsatt

komité gjort underdånig framställning att för • sinnessjukas vård i de fall,

som omförmälas i § 41 af stadgan angående sinnessjuke den 2 november

1883, få för landstingets räkning och på dess bekostnad å hospitalets vid

Hernösand område anlägga en s. k. bevakningsafdelning med tjugu platser,

deraf hälften för män och hälften för qvinnor, så och efter det medicinalstyrelsen

uppgjort förslag till de närmare vilkor och bestämmelser, som

för det ifrågasatta medgifvandet synts böra uppställas, samt landstinget

godkänt samma förslag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen altför

sin del medgifva, att uti förevarande ämne aftal af innehåll statsrådsprotokollet

utvisar må mellan staten och Vesternorrlands läns landsting

trätfas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Nils Claeson.

B\h. till Biksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 3 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

december 1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Akerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Claéson,

Dyrssen.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Claöson yttrade:

AnS. godkan- »Uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående sinnessjuke den 2

"gjordt ‘fotlag110vember 1883 är föreskrifvet, att inom hvarje län skall vid något af dess

> fråga om lasarett beredas tillfälle till vård för sinnessjuke i de uti § 41 i stadgan

UPHetnZandld°m förmäld a fall att. sinnessjuk, hvilken är i trängande behof af vård å

hospital för hospital, ej genast kan der blifva intagen, samt att årstid eller andra tilllarui^iånYräk-^Ilig3

omständigheter hindra omedelbart insändande till hospital af sjuk,

ning af en för hvilken inträde å hospital är beviljadt.

vås’innes‘sjukeÖr I anledning af sagda föreskrift beslöt Vesternorrlands läns landsting

år 1897 att tillsätta en komité med uppdrag att till nästpåföljande års landsting

inkomma med utredning och yttrande rörande väckt förslag om anordnande

af dårceller vid länets lasarett. Komitén, som ansåg tillfälle till

förbättrad vård af de sinnessjuke inom länet vara af nöden, fann emellertid

lämpligare och bättre, att landstinget sökte få i enlighet med de grun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

der, som angåVes i nådiga breVet den 12 juni 1891 angående dylik anordning

vid Lunds hospital, a Hernösands hospitals område anlägga en s k

bevakmngsafdelning med 20 platser, deraf 10 för män och 10 för qvinnor

än att vid något af länets lasarett uppfördes en s. k. dårafdelning För

att vinna fullständig utredning i ämnet, innan 1898 års landsting sammanradde,

anhöll konnten hos Eders Kongl. Maj:t, att, under förutsättning att

landstinget bitolie förslaget om en bevakningsafdelning, Eders Kongl. Makt

täcktes i na der förklara, huruvida något hinder från statens sida mötte fölen

dylik anordning, äfvensom, derest så icke vore fallet, hvad som borde

åligga landstinget dels vid förslagets genomförande och dels sedermera

vid den ifrågasätta bevakningsafdelningens disponerande.

åt - .ur denna underdåniga framställning, som blifvit af Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län till Eders Kongl. Makt

öfverlemnad, anbefalde Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss medicinalstyrelsen

att efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt utlåtande. Till

åtlydnad häraf hörde medicinalstyrelsen direktionen för hospitalet i Hernösand,

hvilken, efter det tillförordnade öfverläkaren derstädes R. Stenbeck

pa anförda skal för sin de! uttalat sig för bifall till den underdåniga

framställningen dock endast under vilkor att den föreslagna upptagningsanstalten

uppfördes i form af öfvervakningsafdelning, instämde i tillförordnade

öVerläkarens yttrande samt bifogade ett på direktionens anmodan

åt stadsarkitekten i Hernösand A. Thurdin uppgj or dt förslag jemte

ritning till den afsedda anstalten tillika med plankarta, å hvilken utmärkts

alternativt ifrågasätta platser för anstaltens förläggande å Hernösands

hospitals område.

För egen del anförde medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 3

jum 1898 i hufvudsak följande. Underdåniga framställningar, liknande den nu

ifrågavarande, hade förut bifallits, och överenskommelser i anledning deraf

fast stälts dels emellan staten och landstinget i Malmöhus län genom nådiga

bref af den 12 juni 1891 och den 19 maj 1893, dels ock emellan staten

och \ ermlands läns landsting genom nådigt bref af den 29 maj 1896 De

enligt överenskommelser! med Malmöhus läns landsting invid Lunds hospital

uppförda paviljongerna hade redan i två år varit i bruk. Erfarenhet

hade således vunnits om det sätt, hvarpå de uppfylt de med dem afsedda

ändamål. De sinnessjukes vårdande derstädes hade icke förorsakat någon

svårighet vid tillämpande af de lemnade föreskrifterna rörande ordnandet

åt de^ ekonomiska förhållandena emellan staten och landstinget. För sinnessjukvarden

hade anordningen varit fördelaktig, då öfverenskommelsen bland

annat mnehölle, att hospitalets styrelse berättigades att fritt förfoga öVer

länsanstalten och använda densamma som en upptagningsanstalt för ny
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kon yl. Maj:ts Nåd. Proposition Ko 3.

ligen insjuknade, utan afseende på om dessa tillhörde Malmöhus län eller

något annat län, dock med vilkor att tjugu platser alltid och utan invändning

funnes disponibla endast för sjuka från Malmöhus län och att

en fullgod vård bereddes dessa. Öfverenskommelsen med Vermlands lans

landsting innehölle enahanda bestämmelse rörande de för dess rakning

afsedda paviljonger, hvilka skulle uppföras invid Kristinehamns hospital.

Såsom nyss anförda bestämmelse rörande användningen åt lanspaviiiori

"ernå invid Lunds hospital vore affattad, blefve det med den nu gjorda

underdåniga framställningen åsyftade ändamål vunnet, derest samma bestämmelse

utfärdades äfven i detta fall. Då lika litet som i fråga om

Lunds hospital olägenheter syntes vara att befara för andra hospital, om

upptagningsanstalter derstädes finge af länen anläggas, och da skälig ersättning

för hospitalens direkta utgifter för dessa anstalter af landstingen

betalades, syntes intet hinder möta för medgifvande af en liknande anordning

vid Hernösands hospital. Genom en sådan öfverenskommelse skulie

detta hospital erhålla en öfvervakningsafdelning och dermed ett vardeiullt

hjelpmedel till de sinnessjukes behandling. ,

På grund af hvad sålunda anförts, framstälde medicinalstyrelsen i underdånighet

följande, i närmaste öfverensstämmelse med förut trallade liknande

överenskommelser affattade förslag till aftal emellan staten och

länets landsting, hvithet förslag medicinalstyrelsen, om landstinget atoge

sig de deri innehållna förpligtelserna, ansåg kunna läggas till grund för

de ytterligare åtgärder, hvilka kunde behöfva för att bringa aftalet till

stånd. *

8 “att för emottagande af sinnessjuke från Vesternorrlands län i sådana

fall, som omförmäldes i § 41 af stadgan angående sinnessjuke den 2 november

1883, länets landsting berättigades att å statens område vid Hernösands

hospital uppföra en eller två paviljonger för tjugu sinnessjuka, tio

män och tio qvinnor, på den plats, som medicinalstyrelsen anvisade och i

enlighet med af medicinalstyrelsen godkänd ritning;

“att landstinget vidkändes kostnaden ej mindre för byggnaden eller

byggnaderna med dithörande promenadgårdar, värmeapparater och vattenledningsrör,

än äfven för all annan fast inredning samt for framtiden bestrede

underhållskostnaden härför;

att staten anskaffade och underhölle all den lösa utredningen samt

ombesörjde och bekostade allt hvad för de sjukas vård i öfrig! erfordrades;

att landstingets anstalt införlifvades med hospitalets öfriga för sjukvården

afsedda, afdelningar samt att hospitalets styrelse berättigades att

fritt förfoga öfver landstingets anstalt och använda densamma såsom en

upptagningsanstalt för nyligen insjuknade, utan afseende* på om dessa tall
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

hörde Vesternorrlands eller något annat län, dock med vilkor att för sinnessjuka

i de tall, som omförmäldes i § 41 af stadgan angående sinnessjuke

den 2 november 1883, tjugu platser, tio för män och tio för qvinno!’,

alltid och utan invändning, funnes disponibla till intagning endast

för sjuka från Vesternorrlands län och att en fullgod vård bereddes dessa;

att granskningen af ansökningshandlingar om inträde å lasarettet i

Hernösand för tillfällig hospitalsvård åt deraf i behof varande sinnessjuka

från Vesternorrlands län skedde i den ordning, som vore föreskrifven för

sådana fall, så att ifrågavarande patienter till anstalten remitterades af lasarettets

läkare i Hernösand, och borde de för inträde å hospital föreskrift^

handlingar, såvida de ej vid patientens intagning å anstalten aflemnats,

genom nämnda lasaretts målsmän anskaffas, och de å anstalten intagna

sjuka derefter, såvidt de pröfvades vara till hospitalsvård berättigade, vinna

inträde å hospitalet i alldeles samma ordning som andra sinnessjuka och

utan något som helst företräde för dem såsom tillhörande Vesternorrlands

län;

att för hvarje patient erlades en afgift till staten, hvilken afgift för

de första fem åren, efter det anstalten tagits i bruk, utginge med 2 kronor

50 öre för dag, och derefter för fem år i sänder bestämdes af Eders

Kongl. Majrt på medicinalstyrelsens förslag och efter landstingets hörande;

att afgiften betalades qvartalsvis af lasarettsdirektionen i Hernösand;

att emellei’tid ett minimibelopp af tre tusen kronor för hvarje år skulle

i patientafgifter till staten utgöras;

att så snart någon å anstalten intagen sinnessjuk derifrån utskrefves

eller blefve å hospital eller å asyl intagen, landstingets betalningsskyldighet

för samma patient upphörde, hvarför underrättelse härom genom

hospitalets syssloman utan dröjsmål borde lemnas lasarettsdirektionen

med uppgift tillika om den tid, hvarunder patienten varit å anstalten vårdad;

samt

att staten och landstinget förbehölles ömsesidig rätt till uppsägning

af överenskommelsen, att upphöra två år efter uppsägningen, med skyldighet

för staten att ersätta landstinget kostnaden för byggnaden, derest

uppsägningen skedde af staten, med det belopp, som bestämdes af fem

gode män, af hvilka staten och landstinget utsåge två hvardera och de

sålunda valde den femte, dock att värdet icke finge öfverstiga verkliga

kostnaden för byggnadens uppförande, samt, derest uppsägningen skedde

af landstinget, med två tredjedelar af det på nämnda sätt beräknade värdet.

Landstinget, som lemnats tillfälle att yttra sig i ärendet, har i underdånig

skrifvelse den 22 september 1898 anfört, att landstinget till alla

delar godkände det förslag till aftal mellan staten och landstinget, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

innefattades i medicinalstyrelsens omförmälda underdåniga skrifvelse den

3 juni 1898, och har Eders Kong! Maj:ts befallningshafvande, med öfverlemnande

af landstingets berörda yttrande, i eget utlåtande jemväl i underdånighet

; förordat bifall till medicinalstyrelsens ifrågavarande förslag.

Det nu uppgjorda förslaget till öfverenskommelse mellan staten och

Vesternorrlands läns landsting är affattadt i hufvudsaklig enlighet med de

förslag till liknande uppgörelser mellan staten samt Malmöhus läns landsting

år 1891 och Vermlands läns landsting år 1896, hvilka förslag blifvit af

såväl Riksdagen som Eders Kongl. Maj:t godkända. Det i alla dessa förslag

förekommande uttryck, att landstingets betalningsskyldighet för patient,

som från lasarett till anstalten remitterats, upphör, då patienten intages

å hospital eller asyl, afser naturligtvis här det fall, att patienten

efter i stadgad ordning vunnen behörighet till vård å hospital eller asyl

derstädes erhåller sådan, men åsyftar deremot icke den händelse, att någon

till anstalten hörande patient, innan behörighet till vård såsom hospitalseller

asylpatient i vederbörlig ordning ernåtts, i stället för att vårdas i

anstalten, inlägges å hospitalet.

Då väsentliga fördelar för sjukvården skulle genom det nu föreliggande

förslagets antagande och utförande vinnas, och vilkoren i detsamma

synas mig affattade med behörigt afseende å såväl statens som länets intressen,

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i

nådig proposition föreslå Riksdagen att för sin del medgifva, att i förevarande

ämne aftal af angifvet innehåll må mellan staten och Vesternorrland

läns landsting träffas.»

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen

sålunda hemstält; och skulle proposition till Riksdagen

aflåtas af innehåll, bilagan F vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

C. E. Blom.

Stockholm, Ivar Haegg>.tröms boktryckeri. 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.