Sök i Ratio Lex

Angående disposition af Ekolsunds bro i Upsala län m. m

1899-02-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:55, Angående disposition af Ekolsunds bro i Upsala län m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 55.

1

N:o 55.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående disposition

af Ekolsunds bro i Upsala län m. m.; gifven

Stockholms slott den 24 februari 1899.

I underdånig skrifvelse den 25 februari 1898 bar domänstyrelsen

gjort framställning angående dispositionen från den 31 december nämnda

år af den kronan tillhöriga lägenheten Ekolsunds bro och krog i

Ofver-Grans socken och Håbo härad af Upsala län.

Ifrågavarande bro, öfver hvilken stora landsvägen från Stockholm

till Enköping går fram, är belägen på gränsen mellan Håbo och Trögds

härad och leder öfver Hjelstavikens aflopp till Ekolsundsviken.

Af tillgängliga handlingar inhemtas i fråga om denna kronolägenhet,

bland annat, följande.

Sedan bron år 1692 blifvit på kronans bekostnad nybygd för

ett belopp af 1,020 daler 29 | öre silfvermynt, utarrenderades densamma,

jemte värdshus och tillhörande byggnader, af kammarkollegium från

den 1 januari samma år på obestämd tid mot årligt arrende af 500

daler kopparmynt, med rätt för arrendatorn att af de resande uppbära

bropenningar. I arrendet ingick äfven nyttjanderätt till en äng, kallad

Herrhagen, och en trädgård jemte fiskerätt.

Vid skattläggning den 24 oktober 1700 af kungsladugården Segerstad

i Öfver-Grans socken blef den under arrendet af Ekolsunds eller,

såsom den då benämndes, Ekholmsunds bro inbegripna jorden lagd

till kungsladugården samt ingick i dess ränta och mantal. Då kungsladugården

den 22 maj 1701 förpantades till enskild person, angafs

uttryckligen, att i förpantningen inbegrepes de egor, som dittills hört

Bih. till Riksd. Prot. 1S99. 1 Sami. 1 Afd. 39 Häft. (N:o 55.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

under Ekholmsunds krog, och på kammarkollegii i underdånig skrifvelse

den 5 november 1723 gjorda förfrågan, huruvida dåvarande arrendatorn

af Ekholmsunds bro finge arrendera jemväl den äng och trädgård,

som före år 1701 legat under krogen och af arrendatorn till bron

nyttjats, men sedermera med kungsladugården Segerstad förpantats

och brukats, förklarade Kongl. Maj:t i nådigt bref den 17 mars 1724,

att nämnda äng och trädgård skulle under kungsladugården förblifva

och således icke upplåtas under broarrendet.

Sedan förpantningsrätten till Ekholmsunds gods jemte Segerstads

kungsladugård med alla derunder liggande hemman och lägenheter

enligt Rikets Ständers skrifvelse den 10 december 1742 upplåtits åt

Konung Fredrik I, yrkade förvaltaren af Ekholmsunds eller Ekolsunds

kungsgård hos kammarkollegium, att, som bron med brobyggnaden af

ålder lydt under kungsgården och vore på dess egor uppbygda, brohållningen

emot de fallande bropenningarne måtte i förpantningsbrefvet

inbegripas. Denna fråga understäldes af kollegium Kongl. Maj:ts pröfning,

men förklarade Kongl. Maj:t i nådigt bref den 12 mars 1745 sig

finna betänkligt, att bron med dertill hörande hus i förpantningsbrefvet

infördes, enär Rikets Ständers skrifvelse om förpantningen dertill ej

gåfve anledning samt enligt kronoiäkenskaperna bron och krogen alltid

varit skilda från kungsgården; och anbefaldes kollegium att verkställa

utredning, hvilketdera kollegium förmenade vara för Kongl. Maj:t och

kronan bäst och nyttigast, antingen att bron för kronans räkning behölles

och bropenningarne i kronans kassa inflöte eller att densamma

under arrende upplätes.

Med anledning häraf afgaf kollegium den 26 februari 1746 underdånigt

utlåtande, deri kollegium förmälde sig finna nyttigast vara, att

bron med dertill hörande hus bortarrenderades på tjugu år mot en viss

årlig afgift, hvarjemte kollegium understälde Kongl. Maj:ts pröfning

ett projekteradt arrendekontrakt med innehafvaren af kungsgården.

Genom nådigt bref den 10 juni sistnämnda år förklarade sig Kongl.

Maj:t till alla delar gilla nämnda förslagskontrakt, och anbefaldes kollegium

att om verkställigheten deraf behörigen föranstalta, hvarefter kollegium

genom kontrakt den 4 juli samma år till innehafvaren af Ekholmsunds

kungsgård under arrende upplät bron med dertill hörande hus, med

rätt att ej allenast uppbära de vid samma bro efter gällande taxa

fallande bropenningar, utan ock tillhörande hus till sitt bästa nyttja i

tjugu års tid, räknadt från samma års början till 1765 års slut, mot

årlig afgift af 170 daler silfvermynt samt under i öfrigt angifna vilkor.

Sedan Ekholmsunds kungsgård och gods transporterats på Hans

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Kong]. Höghet Arffursten Prins Gustaf, lät den nye innehafvaren af

kungsgården hos kammarkollegium anmäla, att han ansåge sistomförmälda

kontrakt icke vara för sig bindande, men att han erbjöde

sig att på vissa vilkor ombygga bron af sten och igenfylla den lilla

bron för en beräknad kostnad af 4,000 daler silfvermynt. Med anledning

häraf hemstälde kammarkollegium, att den höge innehafvaren af

kungsgården måtte lemnas frihet att på egen bekostnad låta uppbygga

bron af sten, emot det kungsgården beviljades att på femtio år uppbära

de der fallande bropenningar efter då gällande taxa samt njuta

förmånen af krögeriet och de dervid stående husen. Denna kammarkollega

hemställan blef af Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 21

februari 1749 bifallen.

Till följd häraf upplät kammarkollegium genom kontrakt den

27 mars 1749 Hans Kongl. Höghet Prins Gustaf att under arrendevilkor

ej allenast mottaga och uppbära låta alla de vid Ekholmsunds

bro efter den vanliga taxan fallande bropenningar, utan ock njuta förmån

af krögeriet och de dervid stående hus uti femtio års tid, räknad

från samma års början till 1798 års slut, och det utan något arrende

eller annan afgift, än att Hans Kongl. Höghet på egen omkostnad läte

berörda bro ånyo uppbygga af sten och igenfylla den lilla bron till

brukbar väg samt sedermera bestå all erforderlig nybyggnad och reparation

af hvad namn den vara måtte så väl vid sjelfva bron som dertill

lydande hus, utan kronans eller kronoallmogens tillhjelp eller tunga.

Sedermera försålde konung Gustaf III, såsom egare af Ekholmsunds

gård, genom köpebref den 9 november 1785 nämnda gård samt

derunder hörande hemman och lägenheter till grosshandlaren Georg

Seton, hvarjemte på Seton öfverläts arrenderätten till Ekholmsunds

bro och krog, sådan som den konungen tillhörde, icke allenast under

då ännu återstående arrendeåren, »utan ock än vidare på hundra år

derifrån räknade».

Sedan bemälde Seton aflidit, erhöll kammarkollegium genom

kongl. bref den 14 december 1787 befallning att till dåvarande egaren

af Ekholmsund, juris doktorn Alexander Seton på hundra år, räknade

från då löpande arrendets slut, utfärda behörigt arrendekontrakt på

Ekholmsunds bro och krog. I det arrendekontrakt, kollegium med

föranledande häraf den 23 mars 1789 utfärdade, uppläts till bemälde

Alexander Seton under arrendevilkor att emottaga och uppbära

de vid Ekolsunds bro efter den vanliga faststälda taxan, den han icke

finge på något sätt förhöja, fallande bropenningar, samt att njuta förmån

af krögeriet och de dervid stående hus, icke allenast för den tid,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

som då ännu återstode på förenämnda arrendekontrakt af den 27

februari 1749, hvilket ej ginge tillända förrän med 1798 års slut, utan

ock vidare på hundra års tid, räknade från sistnämnda år, utan något

arrende eller annan utgift än att han på egen bekostnad bestode all

erforderlig nybyggnad och reparation af hvad namn den vara måtte,

så väl vid sjelfva bron som dertill lydande hus, utan kronans eller

kronoallmogens tillhjelp och tunga, hvarjemte det skulle åligga Seton

besörja, att de resande vid öfverfarten af berörda bro icke blefve förhindrade

och uppehållne, samt att bron och krogen efter ofvannämnda

tids förlopp måtte finnas i fullkomligt och godt stånd.

Då efter denna tid, såvidt det kunnat utrönas, några stadganden

eller föreskrifter, som medfört ändringar i eller tillägg till sistnämnda

kontrakt, icke utfärdats, har domänstyrelsen, i enlighet med gällande

författningar angående förvaltningen af statens domäner, låtit under år

1897 verkställa arrende- och saluvärdering å ifrågavarande lägenhet.

Af det vid berörda förrättning förda instrument inhemtas, bland

annat,

att det s. k. kroghuset numera icke vore tillfinnandes och att,

då dess borttagande skett redan för lång tid tillbaka, tillförlitlig upplysning

ej heller kunnat erhållas om dess läge; att förrättningsmännen,

som haft i uppdrag att afgifva förslag till lägenhetens framtida disposition,

hemstält, att Ekolsunds bro, som enligt arrendatorns af kronofogden

i orten vitsordade uppgift numera trafikerades i så ringa omfattning,

att det ej lönade sig att bekosta upptagande af stadgade

bropenningar, som derföre ej heller uppburits under de senaste tjugu

åren, måtte af kronan, som af densamma icke kunde påräkna någon

inkomst, vid arrendetidens utgång den 31 december 1898 öfverlemnas

till de väghållningsskyldige i Håbo och Trögds härad, hvilka skulle

hafva förklarat sig villige att för framtiden underhålla hvar sin hälft af

bron; och att, sedan nuvarande arrendatorn af lägenheten, hofjägmästaren

P. B. Seton på Ekolsund, afgifvit skriftligt anbud att för den borttagna

lägenheten vid Ekolsunds bro i löseskilling erlägga 750 kronor,

att betalas den 31 december 1898, då i köpet skulle ingå allt, som

tillhörde lägenheten med undantag af bron, hvilken skulle af honom

underhållas till sistnämnda dag och då af honom få aflemnas i befintligt

skick, förrättningsmännen vidare hemstält, att kronan vid öfverlemnande

till de väghållningsskyldige i Håbo och Trögds härad af

eganderätten till bron måtte på dem öfverflytta de rättigheter, som

kronan enligt gällande arrendekontrakt sig förbehållit, samt att, då

arrendatorn enligt kontraktet vore skyldig att vid afträdet lemna krogen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 55.

i fullkomligt och godt stånd och då en sådan byggnad ej syntes kunna

uppskattas lägre än till 1,000 kronor, lösesumman för lägenheten måtte

höjas till sistnämnda belopp.

I afgifvet yttrande har Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet

förklarat sig icke hafva något att erinra mot hvad uppskattningsmänuen

sålunda föreslagit.

För egen del har domänstyrelsen, jemte meddelande att undersökning,

huruvida under broarrendet fortfarande ingått någon jord,

verkstälts så väl i rikets generallandtmäterikontor som ock i länets

landtmäterikontor, utan att någon upplysning derom kunnat vinnas,

men att styrelsen bland äldre handlingar återfunnit instrumenten öfver

besigtningar, som den 29 april och den 23 juni 1738 hållits å det så

kallade kroghuset, jemte en i instrumentet öfver sistberörda besigtning

åberopad ritning till då föreskrifven tillbyggnad, af hvilka handlingar

storleken och beskaffenheten af byggnaden vid tiden kort före utfärdandet

af 1749 års kontrakt framginge, vidare anfört, att af 1701 års

förpantningsaftal angående Segerstads kungsladugård samt kongl. brefvet

den 17 mars 1724 med temlig visshet syntes framgå, att någon

jord för närvarande icke inginge i arrendet, samt att detta äfven bestyrktes

af gällande arrendekontrakts lydelse, enligt hvilket arrendet

endast omfattade rätt till uppbärande af bropenningar och nyttjanderätt

af till bron hörande hus; och har domänstyrelsen förklarat sig biträda

uppskattningsmännens förslag så väl i fråga om den framtida dispositionen

af den nu befintliga bron som äfven i hvad det afsåge rätt för

nuvarande arrendatorn att i stället för uppförande af nytt brohus erlägga

lösen för detsamma till statsverket, hvarjemte styrelsen hemstält,

att det måtte uppdragas åt synemännen vid blifvande laga af- och tillträdessyn

å lägenheten att, med ledning af ofvannämnda den 29 april

och den 23 juni 1738 upprättade instrument öfver besigtning af det

s. k. kroghuset, bestämma beloppet af denna lösen.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 20 maj 1898 anbefalt

domänstyrelsen att föranstalta om laga syn å ifrågavarande lägenhet

och dervid åt synemännen uppdraga att föreslå den ersättning, arrendatorn

kunde finnas böra till kronan utgifva, har domänstyrelsen med

underdånig skrifvelse den 21 oktober sistnämnda år jemte infordradt

yttrande från Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat instrument

öfver en den 23 derförutgångne augusti å lägenheten förrättad laga

af- och tillträdessyn mellan lägenhetens arrendator, hofjägmästaren Seton,

afträdare, samt Kongl. Maj:t och kronan, tillträdare, af hvilket instrument

inhemtas, att bron befunnits i godt skick samt att, beträffande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N;o 55.

det borttagna brohuset, synemännen förständigat afträdaren att före

afträdesdagen, den 31 december 1898, antingen låta uppföra ny dylik

byggnad i enlighet med vid synen uppgjordt förslag eller ock senast

å sistnämnda tid till Btatsverket erlägga den af synemännen uppskattade

lösesumman, 1,514 kronor 9 öre.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har förklarat sig icke hafva

något att erinra mot den af synemännen beräknade kostnaden för byggnadens

uppförande samt hemstält, att den ersättning, som arrendatorn

borde till kronan utgifva för det icke längre befintliga brohuset, måtte

bestämmas till 1,500 kronor.

Domänstyrelsen har icke heller funnit något att anmärka mot

hvad som förekommit vid synen; och har styrelsen beträffande den

ersättning, som arrendatorn borde till statsverket utgifva för omförmälda,

numera obefintliga byggnad, hemstält, att densamma måtte bestämmas

till det vid synen beräknade belopp eller 1,514 kronor 9 öre.

Enligt finansdepartementet tillhandakommet meddelande har hofjägmästaren

Seton icke sökt ändring i synemännens vid förenämnda

laga af- och tillträdessyn fattade beslut.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Maj:t

härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att den kronan tillhöriga Ekolsunds bro må i nu befintligt skick

med eganderätt öfverlåtas till de väghållningsskyldige i Håbo och

Trögds härad, mot det att kronan befrias från skyldighet att vidare

underhålla bron; samt

att den lösen af 1,514 kronor 9 öre, hofjägmästaren P. B. Seton,

hvilken senast på arrende innehaft bron, har att till kronan erlägga

för befrielse från skyldigheten att åter uppföra det under arrendet af

bron inbegripna, men numera obefintliga krog-eller brohuset, må tilläggas

fonden för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden

samt för sådant ändamål till statskontoret inlevereras.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF.

Hans Wachtmeister.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

7

Utdrag af protokollet öfver jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari

1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

föredrog:

Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 25 februari 1898,

deri styrelsen, med tillkännagifvande att den kronan tillhöriga lägenheten

Ekolsunds bro och krog i Öfver-Grans socken och Håbo härad

af Upsala län vore genom kammarkollegii kontrakt den 23 mars 1789

utarrenderad på 100 år, räknade från 1798 års slut, gjort framställning

angående lägenhetens disposition från den 31 december 1898 och dervid

tillika öfverlemnat, bland andra handlingar, instrument öfver en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

under år 1897 å lägenheten verkstäld arrende- och saluvärdering,

hvaraf inhemtades, att det s. k. kroghuset numera icke vore tillfinnandes

och att, då dess borttagande skett redan för lång tid tillbaka, tillförlitlig

upplysning ej heller kunnat vinnas om dess läge; att förrättningsmännen

hemstält, att Ekolsunds bro måtte af kronan, som af

densamma icke kunde påräkna någon inkomst, vid arrendetidens utgång

öfverlemnas till de väghållningsskyldige i Håbo och Trögds härad,

hvilka skulle hafva förklarat sig villige att för framtiden underhålla

hvar sin hälft af bron; samt att, sedan nuvarande arrendatorn af lägenheten,

hofjägmästaren P. B. Seton på Ekolsund, aflemnat skriftligt anbud

att för den borttagna lägenheten vid Ekolsunds bro i löseskilling

erlägga 750 kronor, att betalas den 31 december 1898, då i köpet

skulle ingå allt, som tillhörde lägenheten med undantag af bron, hvilken

skulle af honom underhållas till sistnämnda dag och då af honom få

aflemnas i befintligt skick, förrättningsmännen vidare hemstält, att

kronan vid öfverlemnande till de väghållningsskyldige i Håbo och

Trögds härad af eganderätten till bron måtte på dem öfverflytta de

rättigheter, som kronan enligt gällande arrendekontrakt sig förbehållit,

samt att, då arrendatorn enligt kontraktet vore skyldig att vid afträdet

lemna krogen i fullkomligt och godt stånd och då en sådan byggnad

ej syntes kunna uppskattas lägre än till 1,000 kronor, lösesumman för

lägenheten måtte höjas till sistnämnda belopp.

Vidare hade domänstyrelsen, som den 20 maj 1898 erhållit nådig

befallning att föranstalta om laga syn å ifrågavarande lägenhet, dervid

synemännen skulle ega att föreslå den ersättning, arrendatorn kunde

finnas böra till kronan utgifva för det s. k. kroghuset, med underdånig

skrifvelse den 21 oktober sistnämnda år öfverlemnat instrument öfver

en den 23 derförutgångne augusti å lägenheten förrättad laga af- och

tillträdessyn mellan lägenhetens arrendator, hofjägmästaren Seton, afträdare,

samt Kongl. Maj:t och kronan, tillträdare, af hvilket instrument

inhemtades, att bron befunne sig i godt skick samt att, beträffande

det borttagna brohuset, synemännen förständigat afträdaren att före

afträdesdagen, den 31 december 1898, antingen låta uppföra ny dylik

byggnad i enlighet med vid synen uppgjordt förslag eller ock senast

å sistnämnda tid till statsverket erlägga den af synemännen uppskattade

lösesumman, 1,514 kronor 9 öre.

Sedan föredragande departementschefen tillkännagifvit, att enligt

finansdepartementet tillhandakommet meddelande hofjägmästaren Seton

icke sökt ändring i synemännens vid förenämnda laga af- och tillträdessyn

fattade beslut, hemstälde statsrådet, att Kongl. Maj:t, med

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

afseende å hvad i ärendet förekommit, måtte i nådig proposition föreslå

Riksdagen att medgifva,

att den kronan tillhöriga Ekolsunds bro finge i nu befintligt skick

med eganderätt öfverlåtas till de väghållningsskyldige i Håbo och

Trögds härad, mot det att kronan befriades från skyldighet att vidare

underhålla bron; samt

att den lösen af 1,514 kronor 9 öre, hofjägmästaren P. B. Seton,

hvilken senast på arrende innehaft bron, hade att till kronan erlägga

för befrielse från skyldigheten att åter uppföra det under arrendet af

bron inbegripna, men numera obefintliga krog- eller brohuset, finge

tilläggas fonden för anordnande af lokaler för statens embetsverk i

hufvudstaden samt för sådant ändamål till statskontoret inlevereras.

Hvad statsrådet sålunda hemstält behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. —

vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Rettig.

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 35 Häft

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.