Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande af kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée och hans följeslagare

1899-02-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:58, Angående anslag till bestridande af kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée och hans följeslagare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 58.

1

N:o 58.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag

till bestridande af kostnaderna för en expedition till nordöstra

Grönland för efterforskande af S. A. Andrée och

hans följeslagare; gifven Stockholms slott den 24 februari

1899.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för en

expedition till nordöstra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée och

hans följeslagare, på extra stat för år 1900 anvisa 40,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Nils Claeson.

Bih. till Ritcsd. Prot. 18.99. 1 Sami. 1 Afd. 43 Höft. (N:o 58.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Komjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

februari 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr minisjern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Akerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

AnNERSTEDT,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Dyrssen.

Departementschefen, statsrådet Claeson anförde:

»I underdånig ansökning den 22 innevarande månad har intendenten

vid naturhistoriska riksmuseum professor A. G. Nathorst giort framställning

om understöd af allmänna medel till en tillämnad expedition under

hans ledning till nordöstra Grönland för att efterforska S. A. Andrée och

hans följeslagare på ballongfärden.

Professor Nathorst har dervid till en början erinrat, hurusom han

för kort tid sedan utfärdat ett upprop till allmänheten att genom penningebidrag

möjliggöra planens förverkligande. I nämnda upprop lemnar

professor Nathorst en redogörelse för sin plan; och anför han härom i

uppropet hufvudsakligen följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

»Mer än halftannat år har nu förflutit, sedan Andrée företog sin

djerfva, af hela den civiliserade verlden med spändt intresse afvaktade

ballonguppstigning, för att på ett dittills opröfvadt sätt söka nå nordpolen.

Sedan dess är den dufvopost, som meddelade, att ballongen den

13 juli 1897 befann sig vid 82° 2'' n. br. och 15° 5'' o. long., den enda

underrättelse, som erhållits från den djerfve forskaren och hans följeslagare.

Icke ett spår efter dem sjelfva eller ballongen har med säkerhet blifvit

observeradt, icke en enda af de bojar, som det var Andrées afsigt att tid

efter annan utkasta från ballongen, har blifvit funnen.

Under det första året fans dock ingen större anledning till oro, ty på

grund af ballongens rörelserigtning vid dufvans utsläppande, måste det ju

anses ganska sannolikt, att Andrée skulle nedstigit på eller i närheten af

Franz Josefs land, der såväl öfvervintringshus som proviantdepoter stodo

honom till buds. Men de fartyg, som i höstas återkommo från Franz

Josefs land, hafva der sökt honom förgäfves, och ej bättre framgång har

följt de spaningar, som försiggått kring Spetsbergen och i norra Sibirien.

Under dessa förhållanden hafva de med polartrakterna bäst förtrogne

forskarne — bland dem äfven Nansen — samstämmigt utpekat nordöstra

Grönland såsom det område, der Andrée och hans följeslagare tilläfventyrs

ännu äro att finna vid lif.

Nansens skrifvelse i denna fråga lyder (i öfversättning) som följer:

»Jag tror nu emellertid, att om vi skola hafva hopp om att finna

Andrée och hans ^kamrater i lifvet, då måste vi på samma gång antaga,

att de befinna sig på Grönlands ostkust, såvida de ej skulle vara på nordvestkusten

och der hafva träffat Peary eller Sverdrup.»

»Hvarför jag tror och alltid har trott, att Grönlands ostkust har större

sannolikhet för sig än andra ställen, är för det första dess stora utsträckning

och möjligheten deraf, att ballongen verkligen har drifvit mot vester eller

sydvest, hvarvid den icke kunnat undgå att komma till denna kust. Men

dernäst bör också erinras derom, att om de kommit ned på polarisen inom

den af mig antydda cirkeln*), så skulle isens drift inom en ansenlig del

af detta område föra dem mot Grönlands ostkust, och då, menar jag, är

det sannolikt, att Andrée, som visste detta, såsom en klok och beräknande

man genast uppstält såsom mål att nå denna kust, der han visste, att

det fans enastående förutsättningar för att uppehålla lifvet: säl, hvalross,

björn, ren och myskoxar jemte sjöfågel.»

Professor Nät hors t anför i sitt upprop vidare. »Redan för mer än

ett år sedan framhöll i sjelfva verket doktor Ekholm, att om Andrée

*) En cirkel med 10 breddgraders radie kring den punkt, hvarifrån dufvan utsläpptes.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

lyckats styra ballongen ut ur vindstillan inom den nya ovädershvirfvel,

som följde strax efter den, hvarunder uppstigningen egde rum, »så

har vinden kring densamma fört honom ganska långt norrut, kanske

till polens närhet». Härifrån kan vinden visserligen hafva drifvit ballongen

vidare mot Grönland, men det är också mycket möjligt, att ballongens

beskaffenhet tvingat Andrée att nedstiga någonstädes på drifven

i området närmast kring polen. Men äfven i så fall är det, såsom

Nansen framhåller, sannolikt, att han på grund af isens drift sökt komma

fram till Grönland. Denna isdrift torde försiggå med en hastighet af i

medeltal åtminstone 5 kilometer om dygnet, hvarföre t. ex. en tre månaders

vandring på isen i driftens rigtning skulle öka den tillryggalagda vägsträckan

med icke mindre än 450 kilometer. Äfven om han nedstigit på

isen i polens omedelbara närhet, bör han sålunda på de nära tre månader,

som återstodo tills solen gick ned, kunnat hinna till Grönlands ostkust vid

80° n. br., och han skulle då haft proviant för ytterligare en månad kvar.

Och väl en gång der, i det på villebråd rikaste området inom polartrakterna,

böra han och hans följeslagare kunnat uppehålla lifvet icke blott

ett, utan ett par år.

Har Andrée kommit till Grönlands norra del, så har han sedan haft

två vägar att välja på. Han kan hafva sökt sig mot vester och sydvest

till Robeson Channel, där han har utsigt att mötas af Peary eller Sverdrup,

och då är allt godt och väl. Men har han sökt sig söderut längs

den östra kusten, eller har han kommit omedelbart till denna, då skulle

det med de fortskaffningsmedel, som stå honom till buds, säkerligen dröja

några år, innan han kunde hinna till den nordligaste bebodda platsen,

vid Angmagsalik (65° 50'' n. br.), om öfver hufvud taget något framträngande

ända dit vore möjligt.

Det är derför af yttersta vigt att en expedition riktas mot Grönlands

ostkust mellan 73° och 70° n. br., der en landning är möjlig och äfven vid

flere tillfällen egt rum. Finnas Andrée och hans kamrater på östra Grönland,

så böra de nemligen på sin väg söderut mer än väl hunnit dit, och

skulle de redan passerat denna sträcka, så hafva de helt visst i uppresta

vardar (rösen) nedlagt underrättelser derom. I sistnämnda fall finge undsättningsexpeditionen

följa kusten söderut, för att om möjligt uppsöka

dem der.

Utsigten att de tillfälligtvis skulle påträffas af något fångstfartyg är

icke stor, ty sådana komma blott sällan dit. Det har i tidningarne uppgifvits,

att en dansk man skulle gå med en expedition till dessa trakter

för att söka efter Andrée, men de närmare upplysningar, som derom sedan

erhållits, tyda på att det är osäkert, om detta företag verkligen kommer

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

till utförande. Under sådana förhållanden synes det mig vara en bjudande

pligt, att vi nu af alla krafter anstränga oss för att få till stånd en svensk

undsättningsexpedition till anförda trakter af Grönland. Det går icke an att

utan vidare lemna dessa djerfva forskare åt sitt öde, dessa forskare, hvilka,

om de ännu lefva, redan måst utstå tvenne polarnätters mörker, köld och

umbäranden. Det får icke om oss heta, att vi lemnat desse män utan

hjelp, hvilka, i tron på sitt företag och för att bereda heder och ära åt

sitt fosterland, vågat den största insats någon menniska kan göra, nemligen

sina egna lif. Vi få ej tröttna förrän vi gjort allt för deras räddning,

och hvad som för oss nu återstår, är att söka dem i östra Grönland.

Men detta måste ske redan stundande sommar, nästa år är det för sent.

Önskligt hade visserligen varit, att redan förra sommaren en expedition

afgått dit, men man hoppades ju då, att de skulle finnas på Franz

Josefs land. Ett års ytterligare uppehåll i östra Grönland bör dock icke

nödvändigt hafva medfört deras undergång, ty af det rika djurlifvet i

dessa trakter hafva de ju kunnat hemta både föda och kläder. Om de

verkligen kommit dit, då är det följaktligen också hopp om att de ännu

kunna vara vid lif, och de för sin del hoppas då ännu på undsättning.

En expedition till nordöstra Grönland kan emellertid endast ske på

ett solidt ishafsfartyg, och för att för min del befrämja densamma skall

jag kostnadsfritt ställa Antarctic till denna expeditions förfogande. Ehuru

expeditionen finge företaga vissa reparationer af fartyget, komme den ändock,

samt emedan en stor del af den vetenskapliga utrustningen från föregående

färd kan användas, att blifva betydligt billigare än annars vore möjligt.

Under förutsättning att, inberåknadt chefen, 6 naturforskare medfölja samt

att fartygets befäl och besättning utgöras af sammanlagdt 19 personer,

har jag förslagsvis beräknat kostnaderna på följande sätt.

Reparationer af fartyg och maskin samt komplettering

af inventarier................................................................ kronor 12,000: —

Kol och olja ..................... » 6,000: —

Proviant (för ett år) ............................................................ » 18,000: —

Aflöningar till befäl och besättning under 4 månader » 12,000: —

Assuranser (af fartyg och instrument) .......................... » 2,500: —

Komplettering af den vetenskapliga utrustningen.......... » 1,500: —

Arfvoden åt naturforskare och bidrag till deras utrustning

............................................................................. » 6,000: —

Diverse utrustningspersedlar, frakter, oförutsedda utgifter » 12,000: —

Summa kronor 70,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Till detta kontanta belopp, som med 30,000 ä 40,000 kronor torde

understiga hvad en dylik expedition annars plägar kosta, fordras dessutom,

att några för expeditionen intresserade personer förbinda sig att,

i händelse af fartygets infrysning, låta utbetala besättningens löner, så att

deras, anhöriga icke blefve lidande. Som aflöningar vid ofrivillig öfvervintring

.endast pläga utgå. med lönens halfva belopp, skulle den sålunda

erforderliga, garantiförbindelsen komma att röra sig om cirka 12,000 eller

på sin höjd 15,000 kronor. Dock hoppas jag, att någon utbetalning af

denna summa icke skulle behöfva ifrågakomma.

Expeditionen skulle afgå i början af juni, och kosan skulle först,

under hydrografiska och zoologiska arbeten, ställas mot Jan Mayen. När

iskanten påträffas följes densamma norrut till mellan 73° och 76° n. br.,

där den största utsigten att tränga in mot land plägar förefinnas, men

hvilket sällan^ kan ega rum förrän i senare hälften af juli. Vid land

kunde man° på grund af vinterns tidiga inträdande i dessa trakter troligen

icke uppehålla sig mer än omkring 2 å 3 veckor, hvilket dock för expeditionens

ändamål vore fullt tillräckligt.

Såsom ofvan synes, har jag beräknat, att äfven 6 naturforskare skulle

deltaga i färden. Detta har skett för att expeditionen, äfven om Andrée

och hans följeslagare eller spår efter dem icke skulle anträffas, dock må

kunna återvända med så rika vetenskapliga skördar, att de motsvara de

på expeditionen nedlagda kostnaderna. Här vill jag endast betona, dels

de utmärkta tillfällen till hydrografiska och zoologiska arbeten, som erbjudas

under resan till och från Grönland, dels de sällsynta intressanta

iakttagelser och studier, som kunna göras på land. Der finnes en relativt

rik flora, på hvilken mängder af inyskoxar, renar och lemlar lifnära

sig. Just på denna sträcka uppträda också några af de försteningsförande

geologiska system, som finnas på Spetsbergen. Alla samlingar härifrån —

botaniska, zoologiska och geologiska — skulle vara ytterst värderika. Myskoxen

och densamma åtföljande faunan äro nemligen i våra museer endast

obetydligt representerade, floran likaså, medan det i geologiskt hänseende

vore af stor betydelse att få de mycket litet kända fossilförande geologiska

systemen fullständigt undersökta, särskilt för jemförelse med Spetsbergens.

En pa sadant sätt anordnad och utförd expedition skulle följaktligen,

äfven om dess hufvudsyfte — påträffandet af Andrée och hans följeslagare

eller uppdagande af spår efter dem — icke blefve uppnådt, så långt ifrån

hafva arbetat förgäfves, att den tvärtom fullt ut vore värd de kostnader,

som offrats pa densamma. Och vi skulle derjemte hafva den tillfredsställelsen

att för samtid och efterverld kunna påvisa, att vi verkligen gjort

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58. 7

allt, som kunnat göras, för att skingra det dunkel, i hvilket de djerfva

luftseglarnes öde ännu är inhöljdt.»

I den underdåniga ansökningen af den 22 dennes anmäler professor

Nathorst att såsom bidrag till expeditionen tecknats 36,860 kronor, hvarjemte

till hans disposition stälts ytterligare 10,000 kronor af de medel,

som vore öfver af det för Andrées egen expedition anskaffade belopp,

hvadan hela den för ändamålet disponibla summan nu utgjorde 46,860

kronor.

Under hänvisning till en likaledes vid ansökningen fogad karta öfver

polartrakterna anför professor Nathorst vidare, att genom fjolårets expeditioner

vore till fullo ådagalagdt, att ballongen icke nedfallit i närheten

af Spetsbergen eller omgifvande öar — Kung Karls land, Giles land o. s. v.

— och att luftseglarne icke funnes på någon af dem. Detsamma kunde

äfven sägas om Franz Josefs land, hvars hela södra kust förgäfves undersökts

och der Andrées egen, dit transporterade proviantdepot befunnits

orörd. Skulle Andrée emellertid hafva kommit för långt norr eller

öster om Franz Josefs land för att till sistlidne sommar, före fartygets

afgång derifrån, hafva kunnat hinna till dess södra kust, så'' vore icke

någon anledning till oro, ty då borde han hafva sammanträffat med Wellmans

derstädes nu befintliga expedition. Hade han kommit till Novaja

Semlja, borde han kunnat taga sig fram till den af samojeder bebodda

södra ön. I norra Sibirien hade efterforskningar förgäfves blifvit anstälda,

ehuru det vore beklagligt, att dessa ej blifvit utsträckta till Taimyrhalfön,

der det dock numera torde finnas föga hopp att finna ballongfararne vid

lit, om de verkligen nedstigit derstädes.

Helt annorlunda vore förhållandet i det villebrådsrika nordöstra Grönland.

Till hvad professor Nathorst härom i uppropet yttrat, ville han nu

endast foga, att det vore Sverdrups afsigt att undersöka kuststräckan norrlfran

till 76 nordlig bredd, under det att dansken Amdrup söderifrån

skulle undersöka sträckan mellan 66 och 70°. Deremot komine sträckan

mellan 70° och 76°, der utsigterna att finna Andrée och hans följeslagare

\ore störst, icke att blifva undersökt, så framt ej den af professor Nathorst

planerade expeditionen komrne till stånd.

Undersökningen af denna kuststräcka vore för oss en nationel hederssak,

det enda som, enligt professor Nathorsts åsigt, ännu återstode att göra,

för att allt kunde sägas vara gjordt för att uppsöka våra djerfva landsmän.

Han har derför underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till innevarande ars Riksdag aflåta proposition om beviljande af det belopp,

som för expeditionen vore erforderligt utöfver de medel, som redan stode

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

professor Nathorst för ändamålet till buds. De för hela expeditionen

erforderliga kostnaderna hade han ursprungligen beräknat till 70,000 kronor,

men genom det dröjsmål, som förorsakats genom telegrammet från Krasnojarsk,

hade tiden för fartygets iståndsättande blifvit ytterligare inskränkt,

hvilket naturligtvis föranledde ökade kostnader, när arbetet i alla fall

måste vara färdigt till en viss tidpunkt, i all synnerhet vid denna tid på

året, då alla varf vore mycket upptagna. Dertill komme, att det vore

önskvärdt att utan allt för stor hänsyn till kostnaderna kunna få fartyget

i så godt stånd som möjligt, ty för att nå den afsedda delen af den ostgrönländska

kusten måste man bana sig väg genom ett G50 å 700 kilometer

bredt bälte af svår is. Det torde derför vara nödvändigt att beräkna

expeditionens kostnader till omkring 85,000 kronor, hvarför den

summa, som af Riksdagen behöfde äskas, skulle utgöra 38,140 kronor eller

i rundt tal 40,000 kronor. Det vore emellertid möjligt, att hela detta belopp

ej behöfde komma till användning, utan att en del deraf kunde till statsverket

återbäras. Utöfver nämnda belopp fordrades visserligen jemväl en

garantiförbindelse på 15,000 kronor, innefattande utfästelse att fartygsbefälets

och besättningens löner skulle blifva utbetalade för den händelse

expeditionen mot förmodan blefve infrusen och nödgades öfvervintra, men

denna hoppades professor Nathorst skulle kunna på enskild väg anskaffas.

Professor Nathorst har slutligen erinrat, att de samlingar och iakttagelser,

som komme att under ifrågavarande expedition göras, skulle

blifva nationens egendom, och att dessa väl torde uppväga de kostnader,

som på expeditionen nedlagts, äfven om dess hufvudsyfte — att finna

Andrée och hans följeslagare — icke blefve uppnådt.

Äfven jag anser det vara en nationell hederssak för Sverige att göra

allt hvad göras kan för efterforskande af de svenske män, som på ett

hittills opröfvadt, om beundransvärd dristighet vittnande sätt sökt att

nå jordens norra pol. Här kräfves emellertid icke att staten ensam

ikläder sig samtliga kostnaderna för den tillämnade undsättningsexpeditionen.

Mer än hälften af berörda kostnadsbelopp är nemligen redan

genom enskild offervillighet anskaffådt, hvarförutom expeditionens ledare

i hög grad främjat densamma genom att kostnadsfritt ställa till dess förfogande

ett för ändamålet särskilt lämpadt fartyg. Härtill kommer, att

ifrågavarande expedition, som är ämnad att från Sverige afgå i början af

juni månad detta år, synes böra blifva så fullständigt utrustad, att densamma,

äfven om dess hufvudsyfte icke vinnes, skall kunna fortsätta den

rad af vetenskapliga forskningar och geografiska upptäckter, som från

svensk sida påbegynts och med stor framgång fullföljts inom polartrakternas

område.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Visserligen hafva på senaste tiden i tidningspressen förekommit telegrafiska

meddelanden, som skulle synas göra ifrågavarande expedition till

nordöstra Grönland obehöflig, i det att enligt dessa meddelanden man

skulle hafva funnit spår af Andrée och hans följeslagare i Sibirien. Då

emellertid dessa underrättelser ännu icke bekräftats och det icke låter sig

göra att i afbidan härpå längre uppskjuta arbetet med utrustningen af

den föreslagna undsättningsexpeditionen, om densamma skall kunna afgå

i tid, anser jag nödvändigt att icke fördröja vidtagandet af de. åtgärder

från statens sida, som möjliggöra afsändandet af denna expedition, helst

det faller af sig sjelft, att, derest underrättelserna från Sibirien skulle under

vårens lopp visa sig vara sanna, det statsanslag, som för ändamalet ma

beviljas, icke kommer att utbetalas i vidare mån än de på enskild väg

insamlade medlen icke förslå till betäckande af omkostnader för förberedelserna

till expeditionen. Jag hemställer derför i underdånighet, det

täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för omförmälda expedition, på extra stat för år

1900 anvisa 40,000 kronor.

Vid bifall härtill lärer hinder ej förefinnas för Eders Kongl. Maj:t att

låta under innevarande år af tillgängliga medel förskottera ifrågavarande

belopp.»

I departementschefens hemställan instämde statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda i underdånighet hemstält

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af

den lydelse bilagan — till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Gustaf Tottie.

Bill. till Riksd. Prof. 18.99. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 42 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.