Sök i Ratio Lex

Angående jernväg sanläggning ar för statens räkning samt inköp af handelen Örebro—Frövi

59 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:62, Angående jernväg sanläggning ar för statens räkning samt inköp af handelen Örebro—Frövi

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

1

N:o 62.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående jernväg

sanläggning ar för statens räkning samt inköp af handelen

Örebro—Frövi; gifven Stockholms slott den 6

mars 1899.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver

civilärenden för denna dag innehåller vill Kongl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen,

dels att till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee för

år 1900 anvisa 4,000,000 kronor att utgå af riksgäldskontor,

dels ock att, med godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid

protokollet fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska

statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg

och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro—

Svartå jernväg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna

i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen

med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse för anläggning

af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven för år 1900 anvisa

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi.

............................................................. •••••• kronor 237,500: —

till inköp af rullande materiel för linien

Spånga—Frövi—Örebro ............................................ » 300,000:

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo

och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro............ »_500,000:

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att utgå af riksgäldskontoret.

BIL till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Haft. (No 62.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

E. von Krusenstjerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson och

Dyrssen.

2:o.

Föredragande departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde

:

Då jag den 13 januari innevarande år anmälde behofvet af anslag

för år 1900 till fortsättning af statens pågående jernvägsbyggnader,

meddelade jag, beträffande statsbanan från Göteborg till Skee, att den

af Riksdagen fordrade ansvarighetsförbindelsen för byggandet af utfartsbanan

Skee—Strömstad då ännu icke kunnat utfärdas. Sedan denna

förbindelse numera inkommit och blifvit i dagens statsråd godkänd,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

anhåller jag att härmed få anmäla behofvet af anslag för år 1900

till fortsättning af arbetena å statsbanan Göteborg—Skee.

I skrifvelse den 27 april 1898 anmälde Riksdagen sig hafva

beslutat anläggning af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till

Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, samt till påbörjande

af denna bana för år 1899 anvisat 750,000 kronor, med rätt

för Kong!. Maj:t att närmare förordna om de orter, jern vägen borde

genomgå, allt under det af Kongl. Maj:t föreslagna förbehållet om sedvanlig,

kostnadsfri upplåtelse af mark m. in. för jernvägen, såvidt densamma

genomlöpte Göteborgs och Bohus län, '' samt med vilkor, att

landsting, kommuner eller enskilde genom förbindelse, som kunde af

Kongl. Maj:t godkännas, dels åtoge sig att två år efter tillsägelse, som

dock ej finge ske före år 1901, hafva anlagt och för trafik öppnat

jernväg från statsbanans mellan Göteborg och Skee ändpunkt vid Skee

till Strömstad af normal spårvidd och i öfrigt af sådant byggnadssätt,

att statsbanans bantåg kunde med skälig hastighet derå framföras, dels

ock medgåfve att, om jernvägen Skee—Strömstad icke vore färdig å

utsatt. tid eller befunnes icke vara bygd enligt faststälda plan- och

profilritningar, staten skulle ega bygga jernvägen färdig eller försätta

densamma i det skick, samma ritningar utvisade, allt på dens eller

deras bekostnad, som förbindelsen utfärdat.

Förbehållet om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. för jernvägen,

såvidt densamma genomlöper Göteborgs och Bohus län, afsåg:

att af landsting, kommuner eller enskilde skulle kostnadsfritt

upplåtas:

dels för all framtid:

all mark till banbyggnad med dertill hörande afdikningar, vattenaflopp

och parallel vägar;

all mark för banbevakningsområden, hållplatser och bangårdar;

all mark för till följd af jernvägsbyggnaden erforderlig anläggning

af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda, vägar;

dels under arbetets fortgång:

all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- och

grustägter med dertill hörande vägar och sidospår behöflig mark, att

vid arbetets slut aflemnas i då befintligt skick;

samt att upplåtelsen jemväl skulle innebära förpligtelse att lemna

ersättning för olägenheter till följd af försvårad brukning, förlängda

vägar eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet de vara

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62. 5

måtte, som kunde anses härflyta af det genom jern vägens anläggning

orsakade intrång;

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös för

hvad i ett eller annat afseende härutinnan tilläfventyrs kunde komma

att brista.

Hvad beträffar den del af statsbanan Göteborg—Skee, som genomlöper

Göteborgs- och Bohus läns landstingsområde, har nämnda läns

landsting genom laga kraftvunnet beslut den 22 september 1898 förbundit

sig att fullgöra den nu omförmälda kostnadsfria upplåtelsen af

mark; och är denna förbindelse affattad i ordagrann öfverensstämmelse

med förbehållets lydelse.

Af banans sträckning inom Göteborgs och Bohus län återstår alltså

den del, som faller inom Göteborgs stad. Beträffande denna del af

jern vägen hafva, sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13 maj

1898 anbefalt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus

län att vidtaga åtgärder för utrönande, huruvida de af Riksdagen för

anläggningen af ifrågavarande statsbana uppstälda vilkor blefve uppfylda,

stadsfullmäktige i Göteborg, jemlik! laga kraftvunnet beslut den 10 november

1898, förklarat sig villige att — sedan emellan Kongl. Maj:t

och kronan, å ena, samt staden, å andra sidan, träffats öfverenskommelse

angående statsbanans från Olskrokens station i Göteborg till Skee

sträckning inom Göteborgs stads område samt om nödiga öfvergångar

öfver samma bana — såväl till staten, i öfverensstämmelse med hvad

i den nådiga skrifvelsen begärts, för all framtid eller under arbetets

fortgång kostnadsfritt upplåta all den mark inom stadsområdet, hvilken

enligt skrifvelsen erfordrades för jernvägsanläggningen och för arbetets

utförande, som äfven att underkasta staden de i samma skrifvelse omförmälda

förpligtelser att lemna ersättning för olägenheter af det

genom banans anläggning orsakade intrång och att hålla staten skadeslös

för hvad i ett eller annat afseende derutinnan tilläfventyrs kunde

komma att brista, allt dock endast beträffande banans sträckning inom

stadsområdet.

Rörande anledningen dertill att stadsfullmäktiges i Göteborg utfästelse

sålunda gjorts beroende deraf, att öfverenskommelse träffades

mellan staten och staden angående banans sträckning inom stadsområdet

och om nödiga öfvergångar öfver samma bana, torde jag från de vid

stadsfullmäktiges skrifvelse fogade handlingar få meddela följande.

Till en början inhemtas beträffande den upplåtelse af jord, som

hittills egt rum från staden Göteborg till statens jernvägar,

att all den stadens mark, som vid vestra stambanans anläggning och

derefter till och med år 1876 tid efter annan tagits i anspråk för statens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

bangård och banområde i Göteborg, lemnats med full eganderätt, utan

att betalning derför till stadskassan er lagts samt mot endast några

mindre väsentliga vilkor, innefattande hufvudsakligen skyldighet för

staten att underhålla ändamålsenligt vattenaflopp under banan samt frihet

för staden att bekosta hägnad kring det för jernvägen använda området;

att jernvägsstyrelsens år 1876 framstälda begäran om erhållande

af åtskilliga större områden å Gullbergsvass och Olskroken bifölls sålunda,

att dessa områden genom aftal af den 25 november 1882 lemnats

kronan i byte mot åtskilliga kronan tillhöriga områden, hvarjemte

kronan åtog sig, bland annat, att ombesörja och bekosta tre vägöfvergångar

öfver och en vägundergång under banan, att underhålla strand

och fördämning mot Gullbergsån samt att hägna kring banområdet och

underhålla ändamålsenliga vattenaflopp i detsamma; samt

att stadsfullmäktige genom beslut den 7 april 1892 ytterligare

öfverlåtit ett mindre område till statens bangård under enahanda vilkor,

i tillämpliga delar, som för nyssberörda byte; hvarförutom 37 qvadratmeter

af Drottningtorget den 10 maj 1894 upplåtits, på viss tids uppsägning,

för utvidgning af statens stationshus.

Vidare inhemtas att, sedan i sammanhang med uppdrag åt jernvägsstyrelsen

att uppgöra plan och kostnadsförslag öfver en bana genom

Bohuslän, Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 juni 1896 anmodat

bemälda styrelse att från vederbörande i orterna införskaffa upplysning,

huruvida och i hvad mån bidrag till jernvägsanläggningen kunde vara

att från orterna påräkna, stadsfullmäktige den 29 oktober 1896 beslutat

att icke bevilja något ''penningebidrag till den ifrågasatta jernvägsanläggningen

samt att förklara, att stadsfullmäktige framdeles, efter erhållen

fullständig kännedom om jernvägens sträckning inom stadens

område, ville taga i öfvervägande, huruvida och på hvilka vilkor staden

kunde finnas böra afstå mark, erforderlig för jernvägens framdragande

inom sagda område.

Derutöfver framgår af handlingarne att, sedan stadsfullmäktige i

Göteborg remitterat ärendet till de af stadsfullmäktige utsedde delegerade

för behandling af frågan om centralbangård i Göteborg, desse

delegerade, bland annat, anfört att, vare sig Kungelfslinien eller Ytterbylinien

valdes, kunde jernvägen inom stadens område till sin allra största

del framdragas öfver mark, som tillhörde staden, utan att vara stadslikt

anordnad eller bebygd, och af sådan anledning vore möjlig att för

ifrågasatta ändamålet afstå utan alltför stora uppoffringar för staden.

Skedde jernvägens framdragande på nu angifna sätt, ansåge delegerade,

trots det att stadens fördel af denna jernväg ej torde vara jemförlig med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

vigten för staden af den med fri mark af staden understödda stambanan,

likväl vara rigtigt att staden inginge på den gjorda framställningen om

kostnadsfri upplåtelse af mark in. m., i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de skedda jordafträdelserna till .stambanan samt alltså med

vilkor i främsta rummet om beredande af tillfälle till nödiga öfvergångar

öfver banområdet.

Å andra sidan kunde bohusbanans sträckning inom staden komma att

bestämmas på sådant sätt, att staden i händelse af bifall till framställningen

finge vidkännas ej blott högst betydliga utgifter till ersättning åt

enskilde, särskildt till Bergslagernas och Vestergötland—Göteborgs jernvägsaktiebolag

för korsning af deras jern vägar och bangårdsområden,

utan äfven stora olägenheter genom rubbning i faststälda stads- och

hamnplaner samt kostnader genom uppoffring af dyrbara byggnadstomter

och byggnader.

Då emellertid, innan banans sträckning inom stadens område blefve

bestämd, det vore omöjligt att bilda sig ens en ungefärlig uppfattning

af stadens uppoffringar, i händelse Kongl. Majrts ifrågavarande framställning

utan vidare af staden bifölles, och då det kunde inträffa, att

dessa uppoffringar blefve större, än som motsvarade stadens fördel af

att banan bygdes af staten, särskildt om Kungelfslinien valdes, hemstälde

delegerade, som å andra sidan ansåge klokt, att staden gjorde

allt hvad billigtvis kunde begäras för att tillmötesgå framställningen,

att stadens utfästelse skulle affattas på det sätt, som sedan blef stadsfullmäktiges

beslut.

Då stadsfullmäktiges beslut om upplåtelse af mark inom Göteborgs

stads område icke kan i sin nuvarande form anses vara affattadt med den

bestämdhet, som är önskvärd, då det gäller ett af Riksdagen uppstäldt

vilkor, har jag till stadsfullmäktige i Göteborg öfverlemnat »kostnadsförslag

för statsbanan genom Bohuslän 1896 och 1897» jemte tillhörande

ritningar, hvilka handlingar, bland annat, innehålla uppgifter rörande jernvägens

föreslagna sträckningar öfver såväl Kungelf som Ytterby, under

anhållan att stadsfullmäktige ville taga under öfvervägande och meddela,

huruvida stadsfullmäktige kunde vara villige att, derest jernvägen anlades

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ettdera af de båda, Göteborg rörande

förslagen, sådana de i dessa handlingar förekomme, eller åtminstone

om jernvägen anlades i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det

af förslagen, för hvilket kostnaderna stannade inom det af Riksdagen

för Bohuslänsbanan i dess helhet beräknade belopp eller Kungelfsförslaget,

kostnadsfritt upplåta mark för banan m. m. i enlighet med stadsfullmäktiges

beslut den 10 november 1898 men utan det vid sistnämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

beslut fogade förbehåll om särskild öfverenskommelse angående banans

sträckning inom stadens område och beredande af nödiga öfvergångar.

Då svar på denna framställning ingår, lärer detsamma böra meddelas

Riksdagens vederbörande utskott.

Till fullgörande af det al Riksdagen uppstälda vilkor angående

anläggning af normalspårig jernväg mellan Skee och Strömstad, har

Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag genom skriftlig förbindelse, hvilken,

på sätt jag redan nämnt, blifvit i dagens statsråd godkänd, dels

åtagit sig att två år efter tillsägelse, som dock ej får ske före år

1901, hafva anlagt och för trafik öppnat jernväg från statsbanans mellan

Göteborg och Skee ändpunkt vid Skee till Strömstad af normal spårvidd

och i öfrigt af sådant byggnadssätt, att statsbanans bantåg må

kunna med skälig hastighet derå framföras, dels ock medgifvit att, om

jern vägen Skee—Strömstad icke är färdig å utsatt tid eller befinnes

icke vara bygd enligt faststälda plan- och profilritningar, staten må

ega bygga jernvägen färdig eller försätta densamma i det skick, samma

ritningar utvisa, allt på Strömstad—Skee jernvägsaktiebolags bekostnad.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kongl. Maj:t den

22 december 1898 beviljat Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag, för

hvilket bolagsordning samma dag faststälts, koncession å jernvägsanläggning

från Strömstad till Skee.

Vid koncessionsansökningen, öfver hvilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och jern vägsstyrelsen haft att yttra sig, fans fogadt ett

kostnadsförslag, enligt hvilket denna jernväg med en spårvidd af 1,435

meter och en längd i hufvudspår af 6,45 kilometer skulle komma att kosta

716,000 kronor, deruti emellertid icke inbegripits kostnad för rullande

materiel eller för jernvägens anslutning till den blifvande statsbanestationen

i Skee. Båda de hörda styrelserna hafva sammanstämmande

framhållit, att den understälda planen för banan syntes uppfylla den af

Riksdagen uppstälda fordran, att byggnadssättet skulle vara sådant, att

statsbanans bantåg skulle kunna med skälig hastighet derå framföras.

Utöfver vanliga vilkor är i koncessionen särskild! föreskrifvet, att

koncessionshafvaren skall vara pligtig tillåta att, på vilkor som mellan

jernvägsstyrelsen och koncessionshafvaren öfverenskommas eller, om

öfverenskommelse ej kan träffas, af Kongl. Maj:t bestämmas, låta statsbanans

tåg mellan Göteborg och Skee framgå jemväl å linien Skee—

Strömstad.

Med anslutning till de i Riksdagens vilkorsbestämmelse angifna

tider är i koncessionen föreskrifvet, att arbetet å jernvägsanläggningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

skall börja senast den 1 februari 1901 och derefter så bedrifvas, att

jernvägen må vara färdig att för trafik upplåtas senast den 1 februari

1903.

Enligt bevis från patent- och registreringsverket inregistrerades

Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag den 6 februari 1899. Aktiekapitalet

uppgick då till 360,400 kronor och kan utgöra lägst 350,000, högst

900,000 kronor. Å aktiekapitalet hade inbetalts 180,200 kronor, och

skulle återstående inbetalning fullgöras å tider, som styrelsen bestämde,

dock före den 23 oktober 1900.

Då härtill kommer, att af de tecknade aktierna ett så stort antal,

som svarar mot minimikapitalet, 350,000 kronor, tillhör Göteborgs och

Bohus läns landsting och hushållningssällskap samt staden Strömstad,

och att nämnda läns landsting den 22 september 1898 beslutit att till

aktiebolaget utlåna såväl ett belopp af 380,000 kronor som äfven, derest

det skulle visa sig erforderligt, ytterligare ett belopp af 50,000 kronor,

allt mot den ränta, som landstinget sjelft finge betala, måste jernvägsanläggningen

mellan Skee och Strömstad anses vara fullt betryggad.

Beträffande det belopp, som bör till arbetenas fortsättande under

år 1900 äskas, tillåter jag mig erinra, att Kongl. Maj:t af 1898 års

Riksdag för ändamålet begärde 4,000,000 kronor, men att Riksdagen,

med afseende å omfattningen af de för statens räkning för närvarande

bedrifna jernvägsbyggnaderna och af de pågående enskilda jernvägsanläggningarne

i landet, ansåg lämpligt att arbetet å den ifrågasatta

statsbanan genom Bohuslän framflyttades ett år och förty för denna

banbyggnad anvisade för år 1899 endast det belopp af 750,000 kronor,

som i propositionen afsetts för förberedande arbeten under år 1898.

I anslutning härtill torde nu för år 1900 böra äskas 4,000,000

kronor; och får jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet,

omförmäla, att jag anser det angifna beloppet lämpligen böra anvisas

att utgå af riksgäldskontoret.

Sedan Riksdagen år 1897 beslutat anläggning enligt Kongl. Maj:ts

förslag af en statsbana från Krylbo till Örebro, för hvilken jernväg

kostnaden beräknats till 9,054,000 kronor, samt för denna bananläggning

anvisat å riksstaten utom hufvudtitlarne:

för år 1898 ......................................................................... 3,000,000 kronor

» » 1899 ...................................................................... 3,800,000 »

eller tillsammans 6,800,000 kronor,

B in. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

skulle af den beräknade anläggningskostnaden i det hela alltså återstå

oanvisadt ett belopp af 2,254,000 kronor.

På sätt jag i underdånighet anmälde den 13 januari 1899, hade

ock jern vägsstyrelsen i skrifvelse den 3 december 1898 begärt, att

detta belopp skulle af Riksdagen äskas, på det att denna banbyggnad

måtte kunna enligt beräkning fullbordas under år 1900. Men då vid

innevarande års början anledning uppkommit att antaga, att förhandlingarne

om inköp af bandelen Frövi—Örebro skulle kunna med utsigt

till framgång återupptagas, anhöll jag att framdeles få anmäla detta

ärende för den framställning till Riksdagen, hvartill förhållandena kunde

föranleda.

Då dessa förhandlingar nu ledt till ett resultat, som synes mig

tillfredsställande, torde tiden vara inne att anmäla frågan om inköpet

af bandelen Örebro—Frövi af jernvägen Örebro—Köping och i sammanhang

dermed behofvet af medel för fullbordande af statsbanan

mellan Krylbo och Frövi.

Den 13 november 1852 utfärdades nådigt privilegium för Kongl.

svenska aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Hult att företaga

och fullborda anläggningen af en jernväg mellan nämnda orter samt

derå bedrifva rörelsen. Genom nådig resolution den 21 december 1883

medgaf Kongl. Maj:t, att bolagets ändamål finge anses inskränkt till

att, såsom egare af jernvägen mellan Örebro och Köping, å samma

jernväg underhålla regelbunden person- och godstrafik.

Sedan ofvannämnda aktiebolag för jernväg mellan Köping och

Hult vid bolagsstämmor under år 1897 antagit ett från trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, såsom representant för ett konsortium, inkommet

anbud att för visst pris köpa Köping—Hultbolagets alla tillgångar,

och ett aktiebolag bildats för öfvertagande af detta köp, faststälde

Kongl. Maj:t den 23 juli 1897 bolagsordning för Örebro—Köpings

jernvägsaktiebolag, hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade, att hinder

från Kongl. Maj:ts sida icke mötte för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag

att förvärfva, ega och trafikera jernvägen mellan Örebro och

Köping under benämning Örebro—Köpings jernväg i enlighet med

förut stadgade samt då särskildt ändrade eller tillagda vilkor.

Till liqviderande af köpeskillingen har Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag

upptagit ett obligationslån å 6,000,000 kronor, hvilket lån

icke kan återbetalas förrän efter den 20 december 1907.

Bandelen Örebro—Frövi är 25 kilometer lång och har räler af

stål af omkring 32,21 kilograms vigt per meter samt syllar till ett antal

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kong],. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

af 1,260 per kilometer. Banvallens krönbredd är 5,2 å 6 meter, ballastens

krönbredd 3,6 meter och dess djup omkring 0,45 meter. Den

största lutningen på banan är 7,5 på 1,000 och förekommer endast å eu

sträcka af 328 meter. Den minsta kurvradien är 380 meter i en enda

kurva, dernäst 520 meter likaledes blott i en kurva. Endast sex kurvor

hafva mindre radie än 600 meter.

Till jernyägen höra derjemte ej mindre fastigheter invid jernvägsstationen

i Örebro, hvilka fastigheter numera, efter det vissa mindre

afsöndringar egt rum, bestå af något öfver 10 tunnland jord med derå

befintliga spår, vexlar, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader m. m.,

än äfven en bibana till Skebäcks hamn med dithörande lastplats vid

Svartån. Denna bibana löper utmed den tillämnade platsen för den

stora centralverkstaden å Alnängarne.

Dessutom må omförmälas, att bolaget på grund af kontrakt den

27 oktober 1895 under en tid af femtio år, räknadt från och med år

1897, har att ombesörja trafiken af den sistnämnda år öppnade Örebro—

Svartå jernväg.

Då Kongl. Maj:t den 19 juni 1896 uppdrog åt jernvägsstyrelsen

att gå i författning om upprättande af fullständig, af kostnadsförslag

åtföljd plan för anläggning af en statsbana från Krylbo till Örebro,

förordnade Kongl. Maj:t, bland annat, att dervid särskilt borde undersökas,

huruvida den redan befintliga jern vägssträckningen mellan Frövi

och Örebro lämpligen borde förvärfvas åt staten.

Jernvägsstyrelsen uppgjorde med anledning häraf alternativa förslagrörande

jernvägens sträckning söder om Spånga, nemligen dels, under

förutsättning att inköp af Frövi—Örebrolinien icke skulle ega rum,

en linie öfver Ullersäter samt öster om sjön^ Wäringen till Örebro och

dels, under förutsättning af inköp af sagda handel, en linie från Spånga

till Frövi. I den underdåniga skrifvelse den 31 december 1896, hvarmed

styrelsen öfverlemnade plan- och profilritningar jemte kostnadsförslag

rörande den föreslagna statsbanan från Krylbo till Örebro, framhöll

styrelsen, att enligt styrelsens förmenande linien Spånga—Frövi—

Örebro* i trafikekonomiskt hänseende erbjöde högst väsentliga fördelar

framför sträckan Spånga—Ullersäter—Örebro och från denna synpunkt

sålunda vore att föredraga. Då härtill komme, att statens inlösen af

bandelen Frövi—Örebro skulle utesluta den konkurrens med Köping—

Hults jernväg, som Ullersätersliniens tillkomst skulle medföra, samt att

anordningarna vid Örebro i sådant fall kunde blifva betydligt förenklade

emot hvad förhållandet blefve, om ytterligare en bana skulle å

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

nämnda station inledas, fann sig styrelsen böra förorda Fröviliuien

framför Ullersäterslinien under den förutsättning, att bandelen Frövi—

Örebro kunde för rimligt pris åt staten förvärfvas.

Vid föredragning i statsrådet den 26 februari 1897 af jernvägsstyrelsens

berörda skrifvelse yttrade jag, att goda skäl syntes hafva

andragits för att staten, i stället för att från Spånga bygga ny jernväg

öster om sjön Wäringen, lämpligen borde bygga allenast linien Spånga

—Frövi samt inköpa den del af Köping—Hults jernväg, som sträckte

sig mellan Frövi och Örebro på vestra sidan om sagda sjö, men att, då

Köping—Hults jernvägsaktiebolag icke vore skyldigt att på några förut

bestämda vilkor till staten afstå allenast denna handel och förty frågan

om inlösen af densamma måste blifva beroende på de vilkor, för hvilka

den kunde förvärfvas, samt bolaget ännu icke derom lemnat definitivt

besked, det för det dåvarande icke syntes kunna föreslås annat än att

draga fram linien från Spånga öster om Wäringen till Örebro, dock

att, derest antagligt saluanbud å linien Frövi—Örebro af bemälda bolag

afgåfves, förändrad framställning i anledning deraf kunde till Riksdagen

göras.

I enlighet med den mening, jag sålunda uttalat, afläts samma dag

proposition till Riksdagen angående byggande af en statsbana från

Krylbo till Örebro; och blef denna framställning af Riksdagen bifallen.

Rörande det ifrågasatta inköpet af bandelen Frövi—Örebro pågingo

under år 1897 förhandlingar med Köping—Hults jernvägsaktiebolag,

men ledde dessa i anseende till det af bolaget fordrade pris ej till

någon påföljd.

På förfrågan, om och i sådant fall till hvilket pris bolaget kunde

vara villigt att till staten försälja bandelen i fråga — deri inbegripet

ej mindre Frövi station med alla dertill hörande anläggningar än äfven

spårförbindelsen mellan Örebro och Skebäcks hamnplats jemte all den

fasta egendom, som bolaget å sistnämnda orter för jernvägens räkning

egde — förklarade i skrifvelse till jern vägsstyrelsen den 13 mars 1897

bolagets styrelse sig beredd att, med ett inlösningspris af 3,500,000 kronor

såsom utgångspunkt, träda i närmare underhandling om vilkoren för

liniens Frövi—Örebro öfverlåtande till staten, dervid inberäknade bibanan

till Skebäck, bolagets fastigheter i Örebro samt andel i Frövi station.

I underdånig skrifvelse den 16 mars 1897 framstälde jernvägsstyrelsen

vissa anmärkningar mot den af bolagsstyrelsen lemnade utredningen

rörande skäliga inlösningspriset för bandelen, hvilken utredning hufvudsakligen

grundade sig på 1895 och 1896 årens trafikresultat, samt förordade

af anförda skäl ett inlösningspris af 3,160,000 kronor för ban
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62. 13

delen Frövi—Örebro och dermed följande, ofvannämnda fastigheter i

Örebro och Frövi.

Genom nådigt bref den 1 juli 1897 anbefalde och bemyndigade

Kongl. Maj:t jernvägsstyrelsen att med Köping—Hults jern vägsaktiebolag

ytterligare förhandla rörande inköp för statens räkning af bandelen

Frövi—Örebro jemte n spårförbindelsen till Skebäcks hamnplats

samt bolagets fastigheter i Örebro och andel i Frövi station äfvensom

att, derest bolaget befunnes villigt att försälja bolagets berörda tillhörigheter

för en köpesumma, ej öfverstigande 3,000,000 kronor, och

under vilkor i öfrigt, som styrelsen funne vara för staten antagliga,

derom med bolagets styrelse träffa förberedande aftal. Med anledning

häraf återupptogos förhandlingarna, men sedan jernvägsstyrelsen från

Örebro—Köpings jern vägsaktiebolag, till hvilket Köping—Hults jernväg

under tiden blifvit försåld, erhållit meddelande, att bolaget vore

villigt att med styrelsen underhandla om försäljning till staten af bandelen

Frövi—Örebro med tillhörande, men att bolaget ansåge en sådan

underhandling fortfarande böra grunda sig på det af Köping—Hultbolagets

styrelse i ofvanberörda skrifvelse den 13 mars 1897 uppgifna

pris af 3,500,000 kronor, anmälde jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 2 oktober 1897 att, då vid det af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag

sålunda angifna förhållande någon utsigt icke syntes förefinnas

att genom fortsatta underhandlingar aftal om ifråvarande handels

försälj ning till det af Kongl. Maj:t faststälda maximipris af 3,000,000

kronor skulle kunna komma till stånd, styrelsen ansåge sig icke böra

utan särskildt bemyndigande med bolaget vidare i frågan förhandla;

hvarefter genom nådigt bref den 3 december 1897 Kongl. Maj:t, som

fann frågan om förvärfvande för statens räkning af bandelen Frövi—

Örebro hafva förfallit, anbefalde styrelsen att, efter det ytterligare erforderliga

undersökningar blifvit anstälda, inkomma med förslag, bland

annat, till definitiv plan för statsbanans Krylbo—Örebro sträckning

från Spånga öfver Ullersäter till Örebro.

Sedan jernvägsstyrelsen till åtlydnad häraf utarbetat plan- och

profilritningar med tillhörande karta, utvisande förslag till berörda statsbanas

sträckning å sagda linie, hvilka handlingar med underdånig

skrifvelse den 23 december 1898 öfverlemnades till Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning, hade styrelsen emellertid erhållit kännedom om, att

Örebro—Köpings jern vägsaktiebolag vore benäget att något nedsätta

den förut äskade försäljningssumman för bandelen Frövi—Örebro, vid

hvilket förhållande styrelsen ansåge sig böra hos bolagets styrelse under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

hand göra förfrågan, till hvilket belopp bolaget vore villigt försälja

nämnda handel.

Till svar härå meddelade bolagets styrelse i skrifvelse den 27

december 1898, att styrelsen vore villig att, derest köp af bandelen

Frövi—Örebro med hvad dertill hörde skulle för statens räkning ifrågakomma,

till staten försälja denna handel till pris af 3,160,000 kronor

och med vilkor,

att köpeskillingen hos staten innestode mot fyra procent årlig

ränta till dess efter omkring nio år motsvarande belopp af Örebro—

Köpings jern vägsbolags obligationsskuld finge efter uppsägning betalas;

att staten öfvertoge det mellan bolaget och Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag

upprättade kontrakt, enligt hvilket Örebro—Köpings

jernvägsbolag förbundit sig att bedrifva trafiken å jernvägen mellan

Örebro och Svartå under en tid af femtio år från och med år 1897,

då nämnda jernväg öppnades för allmän trafik;

samt att staten läte på sin bekostnad anlägga en spårförbindelse

från lämplig punkt å Frövi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å

Örebro—Köpings jernväg mellan Frövi och Ullersäter, så att tåg kunde

från förstnämnda jernväg direkt ingå på den senare utan att beröra

Frövi station, och att denna spårförbindelse blefve Örebro—Köpings

jernvägsaktiebolags egendom;

hvarjemte bolagsstyrelsen förbehöll sig att, derest på grund af

förenämnda vilkor underhandling om ifrågavarande köp öppnades mellan

staten och bolaget, få framställa de ytterligare, men mindre väsentliga

vilkor, som skulle ingå i köpeaftalet, hvilket i hvarje fall måste af

Örebro—Köpings jernvägs bolagsstämma godkännas.

Med anmälan härom äfvensom att styrelsen hade anledning antaga,

att jemväl Frövi—Ludvika jernvägs andel i Frövi station skulle

genom Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags försorg till staten öfverlemnas

utan förhöjning i den uti skrifvelsen den 27 sistlidne december

angifna köpeskilling, anhöll härefter jernvägsstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 31 januari 1899 om nådigt bemyndigande att få med

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag ytterligare förhandla rörande inköp

för statens räkning af ej mindre bandelen Frövi—Örebro, hela

Frövi station deri inberäknad, än äfven spårförbindelsen till Skebäcks

hamnplats och bolagets fastigheter i Örebro, samt att, derest bolaget

befunnes villigt att försälja berörda egendom till pris och under

vilkor i öfrigt, som styrelsen funne vara för staten antagliga, derom

med bolagets styrelse träffa förberedande aftal att sedermera underställas

Kongl. Maj:ts pröfning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 3 nästlidne februari

bifallit denna jernvägsstyrelsens hemställan, hafva fortsatta förhandlingar

egt rum mellan jernvägsstyrelsen och styrelsen för Örebro—

Köpings jern vägsaktiebolag; och hafva dessa förhandlingar ledt till

det resultat, att mellan de båda styrelserna ingåtts ett förslagskontrakt

angående bandelens förvärfvande för svenska statens räkning, hvilket

kontrakt, jemte bilagor nemligen ett förslagskontrakt angående öfvertagande

af trafikerandet af Örebro—Svärta jernväg och en förteckning

å personal, som skulle med jernvägen öfvertagas, torde böra fogas

vid protokollet i detta ärende.

Vid insändande af detta kontrakt med underdånig skrifvelse den

28 nästlidne februari har jernvägsstyrelsen anfört, att af handlingarne

framginge, bland annat, att af den egentliga köpeskillingen, 3,160,000

kronor, skulle mot 4 procent årlig ränta innestå ett belopp af 3,000,000

kronor till dess efter den 20 december 1907 Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags

obligationslån kunde inlösas och bandelen följaktligen

göras gravationsfri, men att återstående delen af köpeskillingen skulle

kontant erläggas vid tillträdet; att vid statens öfvertagande af kontraktet

rörande trafikerandet af Örebro—Svartå jernväg skulle inträda

vissa modifikationer i kontraktsbestämmelserna, samt att den staten i

koncessionen å denna jernväg förbehållna rätt att inlösa jernvägen i

alla händelser skulle äfven under kontraktstiden qvarstå; att bolagsstyrelsens

i skrifvelsen den 27 sistlidne december framstälda fordran

att staten skulle på sin bekostnad anlägga en spårförbindelse från lämplig

punkt å Frövi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å Örebro—

Köpings jernväg mellan Frövi och Ullersäter ändrats derhän, att

staten skulle för bestridande åt kostnaden för denna spårförbindelses

utförande genom bolagets försorg till bolaget vid tillträdet öfverlemna

ett kontant belopp af 98,200 kronor; att i köpet, nu skulle, i motsats

till hvad under föregående förhandlingar varit förutsatt, ingå jemväl

Frövi—Ludvika jernvägs andel i Frövi station; att i köpet deremot

icke heller nu skulle inberäknas rullande materiel, sådana lösa inventarier,

som icke vore utlemnade å stationerna eller å linierna, samt i

förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar; samt att vissa å en

särskild förteckning upptagna, i bolagets tjenst nu anstälda tjenstemän

och betjente till ett antal af 113 skulle tillerkännas rätt att öfvergå i

statens jernvägars tjenst utan minskning i de enhvar enligt samma

förteckning tillkommande aflöningsförmåner, dock under förbehåll, bland

annat, att de icke skulle vara berättigade att erhålla konstitutorial å

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

ordinarie beställning vid statens jernvägar med ty åtföljande delaktighet

i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, utan tillsvidare anställas

på tre månaders ömsesidig uppsägning och att det således skulle blifva

beroende på statsbaneförvaltningens pröfning i hvarje särskildt fall,

huruvida de blefve till ordinarie befattningar konstituerade, med rätt

likväl för dem af ifrågavarande personal, som icke före den 1 februari

1901 blifvit till ordinarie befattningar konstituerade, att af statsmedel

erhålla lifräntor, att utgå vid fylda 65 eller, hvad tågpersonal beträffade,

60 år med belopp, motsvarande omkring två tredjedelar af en hvars

ordinarie aflöning, enligt förteckningen, allt under förutsättning att vederbörande

vid uppnåendet af sagda ålder af 65 resp. 60 år ännu qvarstode

i tjenst.

Med afseende å de sålunda uppstäda särskilda köpevilkoren har

jern vägsstyrelsen erinrat om följande.

Då styrelsen för Köping—-Hults jern vägsaktiebolag i sin skrifvelse

af den 13 mars 1897 uppstälde fordran på en köpeskilling af 3,500,000

kronor, framhöll bolagsstyrelsen tillika, att bolaget för fullbordandet

af bandelen Arboga—Köping år 1866 erhållit ett statsbidrag af 160,000

riksdaler, hvilket skulle återbetalas, derest bolagets jernväg försåldes, samt

att eftersom, i händelse Örebro—Frövilinien köptes af staten, den icke

kunde öfverlemnas gravationsfri, med mindre den återstående delen

Frövi—Köping såldes till ett nytt bolag, det torde komma att åläggas

Köping—Hultbolaget att återställa det nämnda statsbidraget, i hvilket

fall köpeskillingen för Örebro—Frövilinien komme att minskas med

motsvarande belopp. I sammanhang dermed att Köping—Hultsjernvägen

i dess helhet försålts till Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag

hade sedermera inbetalning till staten af ifrågavarande belopp egt

rum, men fordrade bolaget nu att vid försäljningen af Örebro—Frövilinien

återbekomma detsamma genom köpeskillingens bestämmande till

3,160,000 kronor.

Hvad anginge öfvertagandet för Örebro—Köpingsbolagets del af

kontraktet angående trafikerandet af Örebro—Svartå jernväg, så hade

detta öfvertagande ingått bland köpevilkoren redan vid föregående förhandlingar

i ämnet; och torde bolaget i sjelfva verket icke kunna försälja

bandelen i fråga, om det icke befriades från fullgörandet af sina

förpligtelse!’ på grund af berörda kontrakt. Statsbaneförvaltningen

skulle nu öfvertaga samma kontrakt med vissa modifikationer; och vore

styrelsen öfvertygad att förvaltningen kunde göra detta utan risk för

staten, då Örebro—Svartåbanan torde ega goda förutsättningar att lemna

ett tillfredsställande ekonomiskt resultat och kontraktet icke syntes

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

vara ofördelaktigt för den trafikerande förvaltningen. I detta hänseende

ville styrelsen framhålla att, enligt hvad styrelsen inhemtat, den

SO kilometer långa Örebro—Svartåbanan under år 1898 — det första

hela kalenderår, hvarunder banan trafikerats — lemnat en bruttotrafikinkomst

af 144,690 kronor 76 öre, samt att, medan Örebro—Köpings

jernvägsaktiebolag kontraktsenligt till bestridande af driftkostnaderna

uppburit ett belopp af 70 procent deraf eller i rundt tal 101,000 kronor,

dess verkliga driftkostnader kunnat begränsas inom ett belopp af 95,000

kronor. Svartåbanan hade i öfrigt under år 1898 tillfört Örebro—

Köpingsbanan eu icke obetydlig trafik och trafiken å förstnämnda bana

befunne sig jemväl i stigande.

Det direkta förbindelsespår mellan Frövi—Ludvika och Örebro—

Köpings jernvägar, som bolaget ville hafva till stånd vid Frövi, hade

af jern vägsstyrelsen beräknats komma att med jordlösen samt vexeloch

signalsäkerhetsanordningar kosta 98,200 kronor, hvarvid afsetts,

att spåret skulle framdragas under statsbanelinien från Spånga. Härtill

komme emellertid kostnaden för ökade terrasseringsarbeten m. m.

vid sagda statsbanelinie i och för dess förande öfver förbindelsespåret,

16,800 kronor, hvadan alltså anordningen i dess helhet skulle betinga

en kostnad för staten af 115,000 kronor.

Frövi—Ludvikabanans andel i Frövi station, hvilken andel Örebro

—Köpingsbolaget nu skulle med full eganderätt kostnadsfritt öfverlemna

till staten, besutte ett icke obetydligt värde. Frövi—Ludvikabanan

egde nemligen vid nämnda station dels ett jordområde om tillhopa

42 qvadratref 60 qvadratstänger, hvilket i inköp betingat eu

kostnad af omkring 2,400 kronor, dels 2,320 meter spår med 10 st.

vexlar, korsningar m. m. till värde af omkring 19,400 kronor, dels slutligen

två boställshus, hvilka vore brandförsäkrade för tillhopa 16,000

kronor. Då härtill komme, att åtskilliga bergsprängnings-, grusningsoch

planeringsarbeten utförts för en af bolaget till 45,000 kronor angifven

kostnad, visade det sig att, äfven om jordområdet icke beräknades

till högre värde än det ursprungliga inköpspriset, Frövi—Ludvikabolagets

andel i Frövi station icke kunde uppskattas lägre än till

omkring 82,000 kronor.

Den i Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags tjenst änstälda personalen

egde icke delaktighet i de enskilda jernvägarnes pensionskassa

utan hade bildat en egen kassa, hvartill bolaget lemnade något årligt

bidrag. Från denna kassa, i hvilken jemväl verkstadsarbetare o. d.

vore delegare, kunde emellertid tillfredsställande pensionering icke bestridas,

utan hade praxis varit den att, då en ordinarie tjensteman eller

Bih. till lliksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

betjent funnits till följd af ålder eller sjukdom icke längre kunna på

ett nöjaktigt sätt fullgöra sina åligganden, han af bolaget beviljats

afsked med pension till belopp ungefärligen motsvarande två tredjedelar

af den egentliga lönen. Bolagsstyrelsen hade nu uppstält såsom

ett oeftergifligt vilkor för köpet, att staten skulle ej mindre taga viss

angifven personal till ett antal af 113 i sin tjenst utan äfven i

pensioneringshänseende sörja för den del af samma personal, som i

följd af sin ålder eller andra orsaker ej funnes lämpligen kunna beredas

delaktighet i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning; och hade

statens mellankomst i detta senare hänseende under för handen varande

förhållanden ansetts bäst kunna ske under den form, att staten åt

denna del af personalen inköpte lifräntor att vid viss ålder utgå under

förutsättning att vederbörande ända till dess blefve i tjensten qvarstående.

Under antagande att enligt regeln alla af ifrågavarande personal,

som icke vore äldre än 40 år, skulle vinna inträde i statens

jernvägstrafiks pensionsinrättning, kunde, enligt hvad styrelsen inhemtat,

kostnaden för inköp af lifräntor till de återstående — tillsammans

några och tjugu personer — beräknas komma att uppgå till omkring

75,000 kronor, dervid premiebeloppet skulle till staten återbetalas för

dem, hvilka före den för enhvar utsatta tiden toge afsked eller blefve

från tjensten entledigad. För den händelse fyra under åren 1858 och

1859 födda personer tillätes inträda i pensionsinrättningen, skulle emellertid

kostnaden nedgå till omkring 58,000 kronor.

Då jernvägsstyrelsen derefter öfvergått till frågan, huruvida det kunde

anses med statens intresse förenligt, att bandelen Örebro—Frövi med hvad

dertill hörde inköptes på de vilkor, som, enligt hvad förslagskontraktet

utvisade, blifvit från bolagsstyrelsens sida uppstälda, och att således

söder om Spånga nybyggnad egde rum endast från Spånga till Frövi,

eller om staten hellre borde fortsätta nybyggnaden från Spånga öfver

Ullersäter till Örebro, har styrelsen till en början funnit en jemförelse

böra göras mellan de kostnader, som i ena eller andra fallet kunde

komma att drabba staten.

Hvad då först anginge kostnaden för det fortsatta banbyggandet

öfver Ullersäter, så hade i det förslag, som legat till grund för Kongl.

Maj:ts proposition till 1897 års Riksdag angående Krylbo—örebrobanans

byggande, anläggningskostnaden för linien Spånga—Ullersäter

—Örebro beräknats till 1,946,000 kronor, eller efter afdrag af kostnaden

för expropriation af erforderlig mark, hvilken kostnad enligt

Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut skulle bestridas af landsting,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

kommuner eller enskilda, 1,872,000 kronor. Oafsedt att de sedermera

inträffade ökningarna i arbetslöner och pris på materialier torde

komma att höja denna siffra, hade emellertid, sedan beslutet om Krylbo

—Örebrobanans byggande fattades, en omständighet mellankommit,

som torde böra föranleda till en ökad utgift i fråga om denna banbyggnad.

Då Köping—Hults jernvägsaktiebolag, hvilket bolag vid

kostnadsförslagets uppgörande egde banan mellan Örebro och Köping,

icke varit skyldigt att medgifva anslutning för ny bana, innefattade

den ursprungliga planen för Krylbo—Ullersäter—Örebrolinien en öfvergång

af ifrågavarande bana vid Ullersäter medelst viadukt. Den nuvarande

egaren af Örebro—Köpingsbanan, Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag,

vore deremot enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse i nådig

resolution den 23 juli 1897 skyldig medgifva dylik anslutning, och

vid sådant förhållande torde någon tvekan icke kunna råda derom att,

för den händelse staten bygde en banlinie från Spånga öfver Ullersäter

till Örebro, en föreningsstation borde i det allmännas intresse

anordnas vid Ullersäter. Enligt af styrelsen uppgjord beräkning betingade

en dylik anläggning en kostnad för staten af omkring 200,000

kronor, med hvilket belopp alltså kostnaden för Ullersäterlinien skulle

komma att ökas.

Då, såsom styrelsen redan i sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse

den 16 mars 1897 framhållit, genom användande af bibanan till

Skebäck en lämplig förbindelse skulle utan nämnvärd kostnad erhållas

från Örebro station till den tillämnade centralverkstaden på Alnängarna

vid Örebro, samt denna omständighet vore en af de faktorer, som gjorde

Örebro-Frövibandelens förvärfvande önskvärdt, torde vid en jemförelse

mellan de båda nu föreliggande alternativen jemväl böra tagas i betraktande

den kostnad, anläggningen af ett förbindelsespår från statsbanan

till sagda verkstad skulle komma att kräfva, för den händelse

Skebäcksspåret ej skulle af staten förvärfvas. Uti ifrågavarande

hänseende hade styrelsen låtit uppgöra ett förslag, som slutade å ett

belopp af 135,000 kronor, dervid emellertid vore att märka att, då

jordvärdena vid Örebro vore i starkt stigande, beloppet kunde komma

att ökas derigenom, att expropriationskostnaderna blefve större än nu

beräknats.

Sammanstäldes nu anförda siffror, så visade det sig, att Ullersäteralternativet

skulle betinga en beräknad kostnad af (1,872,000 + 200,000

4- 135,000 =) 2,207,000 kronor.

Hvad derefter anginge kostnaden för Frövialternativet, så framginge

af det föregående, att följande belopp i detta hänseende redan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

vore gifna, nemligen: bandelens inköpspris, 3,160,000 kronor, kostnaden

för förbindelsespåret vid Frövi, 115,000 kronor, samt kostnaden

för beredande af lifräntor åt äldre personal, 7 5,000 kronor eller eventuel

58.000 kronor. Men härtill måste läggas dels kostnaden för banbyggnaden

från Spånga till Frövi, hvilken beräknats komma att uppgå till

308.000 kronor, oafsedt det belopp af 16,800 kronor, som banans ledande

öfver förbindelsespåret vid Frövi skulle betinga och hvithet redan

inberäknats i den nyss angifna kostnaden för detta spår, dels ock kostnaden

för Örebro—Fröviliniens försättande i samma skick, som afsetts

för linien från Spånga öfver Ullersäter till Örebro. I detta senare hänseende

hade de närmare undersökningar, styrelsen nu företagit, gifvit

vid handen, att en utgift af 510,000 kronor vore erforderlig, af hvilket

belopp dock endast 269,000 kronor torde i sammanhang med öfvertagandet

af bandelen behöfva nedläggas å densamma, medan återstoden,

241.000 kronor, torde kunna successivt ingå i kostnaderna för bandelens

underhåll. Af ofvannämnda belopp, 269,000 kronor, representerade

största delen kostnaden för utbyte af äldre och lättare, före år

1883 nedlagda räler mot sådana af 40 kilograms vigt äfvensom ny

öfverbyggnad m. m. å befintliga broar.

Vid beräkning af de utgifter, inköpet komme att medföra, torde

äfven för fullständighetens skull böra tagas hänsyn till den omständigheten,

att staten jemlikt kontraktet skulle komma att under en tid af

8 år binda sig vid en räntefot af 4 procent å ett kapital af 3,000,000

kronor. I betraktande deraf att man under senare tid vid motsvarande

beräkningar utgått från förutsättningen af en räntefot af 3,8 procent,

torde den kostnad, staten i följd af nyssnämnda bestämmelse i kontraktet

komme att få vidkännas, kunna beräknas till omkring 50,000 kronor.

En sammanställning af nu angifna utgiftsbelopp gåfve vid handen,

att bandelens inköp skulle betinga följande kostnader:

inköpspris ....................................................''.................................... kr. 3,160,000

förbindelsespår vid Frövi .......................................................... » 115 000

linien Spånga—Frövi.................................................................... » 308^000

omedelbar kompletteringskostnad ............................................ » 269,000

lifräntor ........................................................................................... » 7ö’oOO

ränteskilnad...................................................................................... » 50,000

Summa kr. 3,977,000

eller, om kostnaden för lifräntornas inköp skulle begränsas till 58,000

kronor, 3,960,000 kronor.

Under det att alternativet Spånga—Ullersäter—Örebro skulle kräfva

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

en utgift af 2,207,000 kronor, skulle alltså alternativet Spånga—Frö vi

—Örebro representera en kostnad af åtminstone 3,960,000 kronor,

hvarvid vore att märka, att kostnaden för anskaffandet af rullande materiel

icke inginge i någotdera beloppet, men att deremot å båda sidor

upptoges en summa af 75,000 kronor — hvad det senare alternativet

anginge, inbegripet i kostnadssumman, 308,000 kronor, för linien

Spånga—Frö vi — för sådana spårutvidgningar vid Örebro station,

hvilka vore erforderliga för mottagandet af den nya trafiken från

Krylbo.

Ehuru alternativet Spånga—Frö vi—Örebro alltså skulle betinga

en betydligt större kostnad, erbjöde det enligt styrelsens förmenande

betydligt större fördelar. Till en början erhölles genom detta någonting

mera än en jernvägslmie från Spånga till Örebro, nemligen

bolagets fasta egendom i Örebro jemte bibanan till Skebäck med

lastplatsen vid Svartån. Vid en af baningeniören Hj. Renborg i november

månad år 1896 på styrelsens uppdrag verkstäld approximativ

värdering uppskattades denna egendom, bestående af 19 tunnland

16 kappland jord inom Örebro stad och Längbro socken, med

spår, vexlar, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader af olika slag,

lokomotivstall, boställshus, vagnbod, vändskifvor, lyftkran och vagnvåg

m. m. till ett värde af 432,000 kronor. Sedan dess hade visserligen

ett mindre jordområde frånsålts, men å andra sidan jordvärdet betydligt

stegrats. Vid sådant förhållande och då bolagsstyrelsen förklarat

sig villig att försälja ifrågavarande egendom särskildt för sig

för ett pris af 450,000 kronor, med vilkor, bland annat, att till bolaget

med eganderätt lemnades lämplig plats i närheten af Örebro norra

station för ett lokomotivstall med dertill hörande verkstad och ditledande

spår, torde samma egendoms värde numera icke kunna beräknas

lägre än till 460,000 kronor. Om från den ofvan angifna kostnadssumman

för Frö vialternativet, 3,960,000 kronor, droges sagda belopp,

460,000 kronor, skulle alltså återstående beloppet, 3,500,000 kronor,

angifva den verkliga kostnaden för detta alternativ i jemförelse med

kostnaden för Ullersäteralternativet, 2,207,000 kronor.

Genom förvärfvandet af bandelen Örebro—Frövi skulle emellertid

— anför jernvägsstyrelsen vidare —- staten kunna redan från början

påräkna en betydande inkomst på jernvägslinien Örebro—Spånga. Afkastningen

af jernvägen mellan Örebro och Köping hade nemligen

— jemväl om inkomsten för malmtransporterna å linien Frövi—Valskog

frånräknades — sedan flera år tillbaka befunnit sig i ständigt och snabbt

stigande. Hvad särskildt anginge linien Örebro—Frövi, så utvisade en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

af bolagsstyrelsen tillhandahållen detaljerad tabell, (bilagd vid detta

protokoll) att hela trafikbruttoinkomsten på linien Örebro—Frövi utgjort:

för år 1896.................................................................................... kr. 331,529: —

» » 1897 » 346,318: —

» » 1898................................................................................... » 385,084:—;

och hade, enligt hvad jern vägsstyrelsen inhemtat, motsvarande tal varit:

för år 1892.................................................................................. kr. 312,402: —

» » 1893............................................................................... » 316,964: —

» » 1894 ................................................................................. » 317,985: —

» » 1895.................................................................................. » 322,125: —

Då styrelsen sökt uppgöra en beräkning öfver den nettoinkomst,

staten, om den beslöte sig för Frö vialternativet, skulle under den

närmaste tiden kunna påräkna å linien Örebro—Frövi—Spånga, hade

styrelsen, med hänsyn till den alltjemt stegrade trafiken, ansett tillfylles

att till grund för denna beräkning lägga trafikresultaten under

de tre senaste åren. Beräkningen hade utfallit sålunda:

»Bruttoinkomst:

1896

Kr.

1897

Kr.

1898

Kr.

Medeltal

Kr.

Enligt ofvan åberopade tabell, hvilken granskats i den

utsträckning, som med ledning af hos styrelsen be- fintliga samtrafikshandlingar kunnat ske, utgjorde

den andel af trafikbruttoinkomsten för hela jernvägen

mellan Örebro och Köping, hvilken föll å linien Öre- bro—Frövi, under åren 1896, 1897 och 1898 ............

331,529

346,318

385,084

354,310

Om staten under dessa år varit egare af linien, skulle

densamma emellertid ej inbragt. motsvarande brutto- inkomst. I det enskilda bolagets hand lemnar linien

nemligen en högre inkomst till följd af dels den ban- afgift af 50 öre pr ton, hvilken enligt bestämmel- serna för godssamtrafiken tillkommer hvarje i en

transport deltagande bana, dels den vägförlängning

af 3 km. å linien Örebro—Ervalla och 5 km. å linien

Örebro—Frövi, hvilken enligt samtrafilcsöfverens- kommelsen i vissa fall tillkommer bolaget, och dels

slutligen den reduktion af de verkliga afstånden,

hvilken vid fraktbeloppets fördelning tillämpas för

samtrafikssändningar. Det i ofvanstående brutto- inkomsttal ingående beloppet för godssamtrafik —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 62.

23

1896

1897

1898

Medeltal

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

detta belopp beräknadt till s/''3 af hela inkomsten för

samtrafik — bör således rätteligen, för att kunna

anses angifva den inkomst, hvilken staten såsom

egare skulle kunna påräkna, minskas med ett visst

procenttal, hvilket med stöd af verkstäld undersök- ning ansetts kunna beräknas till 15 procent.

I stället för ofvanstående belopp erhållas då såsom

bruttoinkomst för person- och godstrafik för linien

Örebro—Frövi .....................................................

305,692

318,432

354,445

326,190

För den till följd af statens inköp af Örebro—Frövi- linien såsom anknytningsled till statsbanan Spånga

—Krylbo tillkommande sträckan Frövi—Spånga torde,

då anläggningskostnaden för densamma, 233,000 kro- nor, (kostnaden för spårutvidgningama vid Örebro

75,000 kronor dervid ej medräknad) upptagits i be- räknade kostnadsbeloppet för Frövialtemativet, äfven

en viss inkomst böra tillkomma. Beräknas densamma

enligt den å byggnadskapitalet för liniema söder om

Storvik uppkomna afkomstprocenten för resp. år (för

år 1898 approximerad, då erforderliga statistiska upp- gifter för detta år ännu ej äro tillgängliga), erhållas

följande belopp ....................................................

12,256

14,796

13,700

\

13,584

Såsom bruttoinkomst för hela linien Örebro—Spånga

erhållas således ....................................................

317,948

333,228

368,145

eller i medeltal för åren 1896—1898...........................

—

—

—

339,774

Driftkostnad:

Beräknad efter den procent af bruttoinkomsten, som

för statens jemvägar söder om Storvik åtgick såsom

driftkostnad för åren 1896, 1897 och 1898 eller resp.

56.57 %, 53.07 % och 57.12 % (approximerad för

1898), blir driftkostnaden följande...........................

179,863

176,844

210,284

eller i medeltal för åren 1896—1898...........................

—

—

—

188,997

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 62.

K ettobeliållning:

1896

Kr.

1897

Kr.

1898

Kr.

Medeltal

Kr.

Sedan från bruttoinkomsten afdragits driftkostnaden,

återstår såsom nettobehållning .............................

138,085

156,384

157,861

eller i medeltal för åren 1896—1898.........................

150,777

Kapitaliserad efter en räntefot af 4 % gifver denna

nettobehållning ett värde af..................................

3,452,125

3,909,600

3,946,525

eller i medeltal för åren 1896—1898...........................

—

—

—

3,769,425»

Den angifva nettobehållningen borde, anför styrelsen ytterligare,

sammanställas med kostnadssumman för linien Spånga—Frövi—Örebro,

3,500,000 kronor, ökad med värdet af den rullande materiel, som kunde

böra beräknas för samma linie. I detta senare hänseende hade vid

uppgörandet af kostnadsförslagen för Krylbo—Örebrobanan upptagits

ett belopp af 75,000 kronor för hvarje banlängd af 10 kilometer; och

då linien i fråga skulle få en längd af c:a 30 kilometer, skulle alltså

enligt denna beräkningsgrund rullande materiel behöfva anskaffas för

en summa af 225,000 kronor. Med hänsyn till den stora trafik, som

vore att förvänta å linien, torde emellertid ett något högre belopp böra

beräknas; och hade styrelsen, med fästadt afseende jemväl derå att en

icke ringa del af trafiken skulle komma att utgöras af transitotrafik,

ansett en förhöjning med c:a 33 procent vara skälig. Den erforderliga

rullande materielens värde skulle alltså upptagas till 300,000 kronor,

vid hvilket förhållande kostnadssumman för bandelen ökades till 3,800,000

kronor.

Äfven med beräkning af en så betydande kostnad för bandelens

förvärfvande skulle emellertid, enligt hvad den uppgjorda kalkylen utvisade,

staten kunna på bandelen beräkna en afkastning af omkring 4

procent. I sjelfva verket torde emellertid afkastningen blifva vida

större. Ty om också tilläfventyrs den i kalkylen ingående mindre betydande

faktorn bruttoinkomst på linien Frövi—;Spånga upptagits till

väl högt belopp, funnes å andra sidan, då linien Örebro—Frövi i trafiktekniskt

hänseende erbjöde stora fördelar, sannolikhet för, att utgiftsprocenten

för bandelen i fråga komme att icke obetydligt understiga

den nu beräknade utgiftsprocenten; och härtill komme, att med undantag

för linien Frövi—Spånga hänsyn i kalkylen icke tagits till den nya

trafik, som måste uppstå genom Krylbobanans tillkomst.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

25

Styrelsen ansåge sig för den skull fullt berättigad uttala den mening,

att förvärfvandet af bandelen Örebro—Frövi på de i förslagskontraktet

uppstälda vilkor skulle för statsverket vara en förmånlig

affär, oafsedt den fördel, som låge i undvikandet af konkurrens med

Örebro—Köpings jernväg å sträckan mellan Ullersäter och Örebro.

Hvad särskilt anginge den förmån, som skulle beredas statens

jernvägar genom förvärfvandet af bolagets område i Örebro jemte spåret

till Skebäck, så hade redan förut framhållits betydelsen för den

ifrågasatta verkstadsanläggningen på Alnängarna af att, staten erhölle

dispositionsrätt öfver sagda spår. Men besittningen af jordområdet vid

Örebro station vore af ej mindre vigt för statens jernvägar. Det belopp

af 75,000 kronor, som i de olika kostnadsberäkningarna för Krylbo—

Örebrobanan upptagits för utvidgning af Örebro station, afsåge endast

att åstadkomma för den nya trafikens mottagande direkt erforderliga

spårförändringar. Den alltjemt fortgående stegringen i rörelsen vid

Örebro station måste emellertid inom en nära liggande framtid nödvändiggöra

en betydande utvidgning af denna station, och kostnaden härför

skulle kunna i afsevärd mån begränsas, om staten egde bolagets nuvarande

jordområde. Exempelvis skulle, då en förflyttning af det nu

öster om spårsystemet befintliga godsmagasinet under alla förhållanden

måste ingå i planen för en utvidgning af stationen, detta magasin lämpligen

kunna flyttas till bolagets likaledes öster om spårsystemet belägna

område, medan åter, om staten ej egde detta område, plats icke gerna

kunde anskaffas för magasinet öster om spårsystemet, utan man blefve

nödsakad förlägga detta vester derom, hvilket i sin ordning skulle medföra,

att hufvudvägen till godsmagasinet måste anordnas medelst en vägport

under spårsystemet, då korsning i plan icke utan väsentliga olägenheter

och stor fara för trafiksäkerheten skulle kunna ifrågakomma.

Vägporten skulle emellertid på grund af lokala förhållanden icke kunna

anordnas utan en betydlig höjning af bangårdens hela spårsystem och

eljest obehöfliga förflyttningar af husbyggnader.

Vid bedömandet af nu föreliggande fråga torde icke heller böra

lemnas utan afseende, att staten genom försäljning till tomter af en

del af ifrågavarande område skulle kunna återbekomma en icke obetydlig

del af köpeskillingen för detsamma.

På grund af hvad sålunda anförts har jernvägsstyrelsen hemstält,

det Kongl. Maj:t täcktes till nu församlade Riksdag aflåta nådig proposition

om förvärfvande för statens räkning af bandelen Örebro—

Frövi af Örebro—Köpings jernväg mot den köpeskilling och på de vilkor

i öfrigt, som angåfves i det mellan styrelsen och styrelsen för

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag upprättade förslagskontrakt, äfvensom

om framdragande af den under byggnad varande statsbanan mellan

Krylbo och Örebro i ändrad rigtning från Spånga, nemligen till

Frö vi med nämnda plats såsom slutpunkt.

Rörande kostnaderna för fullbordandet af linien Krylbo—Frö vi, under

förutsättning att bandelen Frö vi — Örebro inköpes för statsverkets

räkning, får jag hänvisa till följande af vederbörande föredragande inom

jernvägsstyrelsen lemnade utredning:

»Den af Kongl. jernvägsstyrelsen år 1896 verkstälda utredningen,

hvilken ligger till grund för 1897 års Riksdags beslut rörande statsbaneanläggningen

Krylbo—Örebro, utvisar, bland annat, att denna statsbana

med sträckning öfver Ullersäter till Örebro skulle draga en kostnad af

sammanlagdt 9,053,823 kronor 75 öre — häruti inberäknadt kostnaden

för anskaffande af rullande materiel men icke expropriationskostnader.

Kostnaden för berörda statsbanas framdragande till Frö vi, i stället

för Örebro, och anslutning till Örebro—Köpings jernväg å förstnämnda

plats erhålles genom fråndragande från förenämnda summa af såväl den,

oafsedt expropriationskostnaden, till 1,871,836 kronor 75 öre beräknade

anläggningskostnaden för sträckan Spånga—Örebro som äfven å samma

sträcka belöpande andel i kostnaden för anskaffande af rullande materiel,

217,500 kronor, samt tillägg af dels den ursprungligen beräknade anläggningskostnaden

för bandelen Spånga—Frövi, 308,000 kronor (innefattande

jemväl expropriationskostnaden, 12,639 kronor 25 öre), dels

ock en summa af 16,800 kronor, afseende uppförande af en sedermera

såsom nödvändig befunnen vägport för Frövi—Ludvika jernvägs framdragande

i förändrad sträckning under statsbanan och deraf föranledda

ökade terasseringskostnader, och uppgår sålunda till ett belopp af

7,289,287 kronor, hvaraf tillsammans 6,800,000 kronor redan blifvit af

Riksdagen beviljade, och erfordras följaktligen ytterligare ett anslagsbelopp

af 489,287 kronor, eller i afrundadt tal 500,000 kronor för ifrågavarande

statsbanas framdragande till Frövi, dock utan att omfatta

bandelens Spånga—Frövi förseende med rullande materiel samt under

förutsättning att de på senare tider väsentligt stegrade arbets- och

materialprisen icke föranleda högre anläggningskostnad för banan i dess

helhet, än hvad ursprungligen dertill beräknats.»

Till närmare utredning angående behofvet af förbättringar å bandelen

Frövi-Örebro bifogas vid detta protokoll en af vederbörande föredragande

inom jernvägsstyrelsen mig meddelad »öfversigt af kostnaderna

för erforderliga kompletteringsarbeten in. m. å bandelen Frövi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Örebro vid statens eventuella öfvertagande af sagda handel», hvilken

utredning, såsom förut nämnts, slutar å ett belopp af 510,000 kronor,

derå emellertid, då i köpet ingår Frö vi—Ludvika jernväg nu tillhöriga

boställshus vid Frövi, bör, enligt hvad jag under hand erfarit från jernvägsstyrelsen,

afdragas den beräknade kostnaden för uppförande af betjeningshus

i Frövi 30,000 kronor jemte motsvarande andel af de till

5 procent å kostnaden beräknade allmänna utgifterna eller 1,500 kronor,

således tillsammans 31,500 kronor.

Då detta belopp ingår uti summan för de arbeten, som borde omedelbart

verkställas, bör alltså afdrag å denna summa, 269,000 kronor,

göras med nyssnämnda belopp, 31,500 kronor, eller till 237,500 kronor,

hvarigenom också den sammanlagda kostnaden för inköpet af bandelen

i fråga minskas med 31,500 kronor.

Mot de af jernvägstyrelsen ingifna båda förslagskontrakten angående

förvärfvande för statens räkuing af bandelen Örebro—Frövi af

Örebro—Köpings^ jernväg och angående öfvertagande af kontraktet om

trafikerande af Örebro—Svartå jernväg har jag icke något att erinra.

Sistnämnda förslagskontrakt innehåller, såsom jern vägsstyrelsen redan

påpekat, uttrycklig bestämmelse derom, att trafikkontraktet upphör att

gälla, om svenska statsverket begagnar sig af den i nådiga koncessionen

för Örebro—Svartå jernväg den 23 november 1894 statsverket förbehållna

rätt att inlösa jernvägen.

Kostnaden för inköpet åt bandelen Örebro—Frövi, i synnerhet då

dertill läggas de ytterligare belopp, hvilkas utbetalande enligt jernvägsstyrelsens

utredning blifver nödvändigt, om inköpet beslutas, skulle

visserligen medföra en betydligt större statsutgift än byggandet af linien

Spånga—Ullersäter—Örebro; men då jern vägsstyrelsen efter en grundlig

utredning kommit till det resultat, att trafikinkomsten å bandelen i fråga

redan från början skall komma att gifva en så stor afkastning, att skälig

ränta beredes å alla nedlagda kostnader, synes mig den med det förra

alternativet förenade större utgiften icke böra blifva för frågans afgörande

bestämmande, helst flera goda skäl tala för inköpet såsom

fördelaktigare för staten än byggandet af den nya linien.

Det är visserligen förenadt med svårighet att tillförlitligen utreda,

huru stor del af den ifrågakommande trafiken skulle, om inköpet ej

sker, komma att belöpa på bandelen Örebro—Frövi och huru mycket

skulle falla på bandelen Ullersäter—Örebro. Men så mycket är i allt

fall tydligt, att det är för staten fördelaktigt att, om möjligt, den

fraktkonkurrens undvikes, som skulle blifva en följd af byggandet af

linien Ullersäter—Örebro.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Inköpet af bandelen i fråga skulle ock medföra, att trafiken å Örebro

vigtiga station blefve uteslutande statsbanetrafik, så att skilda trafikintressen

icke vidare der förekomme, i hvilket sammanhang jag jemväl

vill erinra derom, att enligt förslagskontraktet hela Frövi station blir,

i motsats till hvad förut varit ifrågasatt, uteslutande statsegendom.

Jernvägsstyrelsen har redan framhållit fördelen för statsverket af

att komma i besittning af bolagets sällsynt välbelägna fastigheter i

Örebro och af bibanan till Skebäcks hamn, hvilken bana kommer

att utgöra den lämpligaste spårförbindelsen med verkstadsområdet vid

Alnängarne.

Om jag till det anförda lägger, att vid den nu allmänt öfverklagade

svårigheten för jordbruket att anskaffa tillräckligt antal arbetare

en viss lättnad kan vinnas, om på en, om ock ej alltför afsevärd,

sträcka en redan befintlig bana köpes i stället för att ny jernväg bygges, så

anser jag mig hafva tillräckliga skäl att föreslå, att denna fråga förelägges

Riksdagen, och dervid, i nära anslutning till den ställning jag förut i

frågan intagit, tillstyrka, att det föreslagna köpet må komma till stånd.

Såsom en sista invändning deremot skulle kunna räknas, att t. f.

chefen för generalstaben i utlåtande den 5 februari 1897, för hvilket

är närmare redogjordt uti statsrådsprotokollet för den 26 i samma

månad, uttalat sig till förmån för byggandet af linien Spånga—Ullersäter—Örebro

på den grund, att man på detta sätt skulle erhålla två

sjelfständiga transportlinier norr och vester om Mälaren, nemligen Krylbo

—Örebro—Hallsberg och Tillberga—Frövi—Örebro—Svartå. Häremot

vill jag nu endast erinra att, enligt hvad jag inhemtat, bandelen Örebro

—Frövi genom sitt fördelaktiga läge i tekniskt hänseende har en ovanligt

stor trafikförmåga, hvartill kommer att, till följd af bestämmelserna i

1852 års privilegiebref för Köping—Hults jernväg, den till inköp föreslagna

bandelen å hela sträckan redan har mark för dubbelspår samt

alla broars landfästen anordnade för dubbelspår, om ock, till följd af

ökade fordringar på utrymme mellan spåren, dessa landfästen nu äro

något för smala. Det skulle sålunda icke möta synnerligen stora svårigheter

att vid behof utlägga dubbelspår å den 25 kilometer långa sträckan

mellan Frövi och Örebro, då de omförmälda dubbla transportlinierna

skulle vara minst lika fördelaktigt anordnade, som om Ullersäteralternativet

nu valdes.

Om beslut fattas angående inköp af bandelen Örebro —Frövi, skulle

kostnaden för hela jernvägen mellan Krylbo och Örebro komma att

blifva följande, dervid jag i afseende å detaljerna får hänvisa till jernvägsstyrelsens

utredning:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kong},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

29

Bandelen Krylbo—Frövi:

redan anvisadt........................... kr. 6,800,000: —

ytterligare behöfligt anslag,

hvari ock ingå 75,000 kronor

för spårutvidgningar i Örebro,

............................................ » 500,000: — kr, 7,300,000: —

Bandelen Frövi—Örebro:

köpeskilling (deraf kontant

160,000 kronor) .................. kr.

med afdrag af värdet å verkstadsområdet

och Skebäcksspåret

......................................»

Förlust å ränteskilnad ....................

För förbindelsespåret vid Frövi ..

Komplettering af banan ...............

Lifräntors inköp...............................

Rullande materiel ............................

3,160,000: —

460,000: — » 2,700,000: —

....................... » 50,000: —

...................... » 98,200: —

...................... » 237,500: —

....................... » 75,000: —

........................ )> 300,000: —

tillsammans kr. 10,760,700: —

Beträffande beliofvet af anslag för köpeskillingens liqviderande och

öfriga erforderliga utgifter är först att märka, att den för fullständighetens

skull upptagna posten för ränteskilnad 50,000 kronor icke är

någon utgift, som kräfver anslag, äfvensom att, då enligt förslagskontraktet

frågan derom, för hvilka med banan öfvertagna tjensteman

och betjente lifräntor skola anskaffas, icke behöfver komma till slutligt

afgörande förrän under år 1901, något anslag för detta ändamål icke

bör äskas af den nu församlade Riksdagen.

Köpeskillingens hufvuddel, 3,000,000 kronor, skall enligt kontraktet

innestå till slutet af år 1907. Vid sådant förhållande synes något anslag

för fullgörande af denna liqvid icke för närvarande vara erforderligt,

utan torde det lämpligaste vara att riksgäldskontoret erhåller

bemyndigande att i sinom tid fullgöra denna liqvid äfvensom att fullgöra

den räntebetalning intill viss förfallodag, som är i kontraktet föreskrifven.

På det att hela köpeskillingen må blifva liqviderad i en och samma

ordning, torde ock vara lämpligast att riksgäldskontoret bemyndigas

att utbetala till bolaget dels den kontanta liqviden af 160,000 kronor,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

efter ifrågakommande behöriga afdrag, och dels godtgörelsen för spåranläggningen

vid Frövi med 98,200 kronor.

Hvad derefter beträffar utgifterna

för komplettering af bandelen Frövi—Örebro............ kr. 237,500: —

för rullande materiel till linien Spånga—Frövi—Örebro » 300,000: —

och till färdigbyggande af jernvägen Krylbo—Frövi

jemte spårutvidgningar i Örebro............................ » 500,000: —

eller tillsammans kr. 1,037,500: —

torde anslag för dessa ändamål böra i vanlig ordning äskas, dervid jag,

efter samråd med chefen för finansdepartementet, anser mig höra föreslå,

att beloppet begäres att utgå från riksgäldskontoret.

På grund af hvad jag rörande nu ifrågavarande jernvägar anfört,

får jag alltså hemställa, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee för

år 1900 anvisa 4,000,000 kronor att utgå af riksgäldskontoret,

dels ock att, med godkännande till hufvudsakliga delar af de vid

detta statsrådsprotokoll fogade förslagskontrakt angående förvärfvande

för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—

Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande

af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af

köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse

för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi än äfven för år 1900

anvisa

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi kr. 237,500: —

till inköp af rullande materiel för linien Spånga—

Frövi—Örebro.................................................................. » 300,000: —

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi

jemte spårutvidgningar i Örebro.............................. j> 500,000: —

eller tillsammans kr. 1,037,500: —

att utgå af riksgäldskontoret.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla samt förordnade, att i enlighet dermed proposition

till Riksdagen skulle aflåtas, så lydande som

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.

(Köpekontrakt.)

Under förutsättning, för Kongl. jernvägsstyrelsens del, af Kongl.

Maj:ts nådiga stadfästelse och, för styrelsens för Örebro-Köpings jernvägsaktiebolag

del, af bolagsstämmans godkännande, hafva sagda styrelser

träffat nedannämnda aftal och derom upprättat följande

Kontrakt

angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—

Frövi af Örebro—Köpings jernväg.

§ !•

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag försäljer till svenska staten

bandelen Örebro—Frövi af den bolaget tillhöriga Örebro—Köpings jernväg

med allt hvad till nämnda handel hörer utom den i 2 § här nedan

omförmälda egendom.

I den försålda bandelen inbegripas ej allenast bansträckan från och

med Örebro till och med vägöfvergången öster om Frövi jernvägsstations

östra ingångsvexel utan äfven bolagefs fastigheter i Örebro och

bibana till Skebäck med dithörande lastplats vid Svartån.

Köpet omfattar således:

l:o) hela det jordområde å denna handel, som tillhör jernvägsbolaget

enligt kartor och beskrifningar;

2:o) sjelfva jernvägen å denna handel till öfver- och underbyggnad,

bro- och trumbyggnader, utlagda syllar, skenor, spårvexlar samt

vändskifvor och vagnvågar jemte stängsel;

3:o) alla jernvägsbolaget tillhöriga, å denna handel befintliga hus,

byggnader, signalerings- och andra inrättningar äfvensom alla inventarier

af den beskaffenhet, att de enligt lagen den 24 maj 1895 äro

att till fast egendom hänföra; samt

4:o) alla jernvägsbolaget tillhöriga, å bandelen befintliga telegrafoch

telefonapparater med dertill hörande ledningar äfvensom sådana

lösa inventarier, som äro å de till bandelen hörande stationer och banlinier

utlemnade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

§ 2.

I köpet ingå icke utan förblifva alltså i säljarens ego all rullande

materiel med dertill hörande reservdelar, alla ofvan ej nämnda lösa inventarier

och alla i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar.

§ 3''

Bolaget förbinder sig att samtidigt med att bandelen Örebro—Frövi

öfverlåtes utan särskild köpeskilling till svenska staten med full eganderätt

öfverlemna Frövi—Ludvika jernvägsaktiebolags nu egande andel i

Frövi station, räknad från och med vägöfvergången öster om stationens

östra ingångsvexel, med hvad dertill hörer och således hela det

vester om denna linie belägna, Frövi-Ludvika jernvägsaktiebolag tillhöriga

jordområdet med derå nedlagda spår samt uppförda byggnader.

Uti den genom detta kontrakt försålda egendom inbegripes alltså äfven

det i denna § omförmälda jordområde med spår och byggnader.

§ 4-

Förteckning öfver den i § 1 mom. 4:o) upptagna egendom skall

under december månad 1899 af Kongl. jernvägsstyrelsens och bolagets

ombud upprättas och till Kongl. jernvägsstyrelsen öfverlemnas. I händelse

något af hvad i förteckningen upptagits icke kan vid tillträdestiden

af bolaget tillrätta skaffas eller någon del deraf aflemnas i sämre

skick än det, hvari egendomen med skäligt afseende å den nötning

och inventarieförbrukning, egendomen efter förtecknandet måste hafva

undergått, bör befinnas, skall köparen derför njuta ersättning medelst

afqvittning å köpeskillingen.

Vid skiljaktiga meningar mellan ofvannämnda ombud, angående

hvilka föremål skola i förteckningen upptagas, likasom mellan de i § 5

omförmälda ombud angående sådan ersättning, hvarom nyss nämnts,

tillkallas en af Kongl. jernvägsstyrelsen och bolaget eller, i brist af

öfverenskommelse dem emellan, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Örebro län för sådant ändamål utsedd besigtningsman, som eger i

omtvistade punkter skilja mellan ombuden.

§ 5-

Tillträdet sker den 1 januari 1900, då all den enligt §§ 1 och 3

försålda egendomen af bolagets ombud öfverlemnas till det ombud,

som af Kongl. jernvägsstyrelsen förordnas att emottaga densamma.

Dervid aflemnas tillika af bolagets ombud slutlig öfverlåtelsehandling,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts tillstånd till delning af Örebro—Köpings jernväg och

afsöndring från Frö vi—Ludvika jernväg och de åtkomsthandlingar till

den försålda egendomen, som af bolaget innehafvas, hvarigenom bolaget

dock icke tillförsäkrar statsverket annan eller bättre rätt än den

bolaget sjelft eger.

Den försålda egendomen öfverlemnas fri från annan gravation än

den inteckning, som faststälts till säkerhet för det af Örebro—Köpings

jernvägsaktiebolag genom kontrakt med skandinaviska kreditaktiebolaget

af den 19 november 1897 upptagna obligationslån å sex millioner

kronor; och förpligta!'' sig bolaget att icke härefter söka någon inteckning

i jemvägen, förrän delningen af jernvägen blifvit i behörig ordning

till fullo genomförd.

§ 6.

Köpeskillingen utgör tre millioner ett hundra sextiotusen kronor

och liqvideras på följande sätt:

Ett hundra sextiotusen kronor — med eventuel afqvittning derå

enligt § 4 — utbetalas kontant till bolaget i riksgäldskontorets kassa

den 2 januari år 1900, med vilkor att bolaget dervid medelst behöriga

bevis styrker, att i den försålda egendomen icke finnes inteckning för

annan gäld än ofvannämnda obligationslån.

Återstående delen af köpeskillingen, eller tre millioner kronor,

skall mot fyra procent årlig ränta, som gäldas den 20 december hvarje

år, innestå hos svenska staten till och med den 20 december 1907

(nittonhundrasju), hvarefter sagda belopp, å hvilket svenska staten

under inga förhållanden bär skyldighet att gälda ränta för längre tid

än till utgången af år 1907, i riksgäldskontorets kassa utbetalas till

bolaget, mot det att bolaget med behörigt bevis styrker, att den till

säkerhet för omförmälda obligationslån meddelade inteckning blifvit

dödad, i hvad den inköpta bandelen angår.

§ 7.

För anläggning genom bolagets försorg af en spårförbindelse från

lämplig punkt å Frö vi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å Örebro—

Köpings jernväg mellan Frö vi och Ullersäter, så att tåg kunna från

förstnämnda jernväg direkt ingå på den senare utan att beröra Frövi

station, utbetalar svenska staten den 2 januari 1900 i riksgäldskontorets

kassa till bolaget kontant ett belopp af 98,200 kronor; skolande

emellertid planen för denna spårförbindelse, i hvad densamma rör statsbanan,

godkännas af Kongl. jern vägsstyr elsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

§ 8.

I enlighet med ett emellan Kongl. jernvägsstyrelsen å ena, samt

styrelsen för Örebro—Svärta jernvägsaktiebolag, å andra sidan, den 20

februari 1899 upprättadt, härvid såsom bil. A. fogadt kontrakt öfvertager

Kongl. jernvägsstyrelsen den Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag

åliggande skyldighet att för en tid af femtio år, räknade från början

af år 1897, ombesörja trafiken å jernvägen emellan Örebro och Svartå.

§ 9.

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag förbinder sig att, till dess den

försålda egendomen till staten afträdes, behörigen underhålla samma

egendom.

# § 10.

De rättigheter och skyldigheter, som åligga bolaget på grund af

aftal angående gemensamt begagnande af stationer och spår och angående

spåranslutningar äfvensom på grund af öfriga af bolaget för

jernvägsdriften ingångna öfverenskommelser öfvergå, i hvad på bolaget

ankommer, på svenska staten.

Beträffande Frö vi—Ludvika jernvägs begagnande af Frövi station

skall dock ny öfverenskommelse ingås, att gälla från och med 1900

års början samt affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med grunderna

i nådiga brefvet till jernvägsstyrelsen den 31 oktober 1896.

§ 11-

De i bolagets tjenst vid Örebro—Köping eller Örebro—Svärta

jernväg anstälda 113 tjenstemän och betjente, hvilka finnas upptagna

å en härvid såsom bil. B. fogad förteckning, skola ega rätt att öfvergå

i statens jernvägars tjenst utan minskning i de enhvar enligt samma

förteckning tillkommande atlöningsförmåner, dock med förbehåll:

l:o) att de åtnöja sig med de befattningar, som statsbaneförvaltningen

åt dem anförtror;

2:o) att de varda skyldige underkasta sig alla för statens jernvägspersonal

nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt

vilkor för antagande, bibehållande af anställning, befordran och entledigande,

i den män samma reglementen, instruktioner och vilkor förklaras

vara med afseende å dem tillämpliga;

3:o) att i händelse någons enligt åberopade förteckning utgående

atlöningsförmåner öfverstiga hvad honom enligt aflöningsreglementet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

vid statens jernvägar skulle för år räknadt tillkomma, skilnaden för

honom kommer att utgå såsom fyllnadsarfvode;

4:o) att i händelse någons enligt åberopade förteckning utgående

aflöningsförmåner understiga hvad honom enligt nyssnämnda aflöningsreglemente

skulle för år räknadt tillkomma, han må vid de i förteckningen

upptagna eller mot dem svarande aflöningsförmåner bibehållas,

till dess statsbaneförvaltningen kan finna lämpligt höja aflöningen till

hvad sagda reglemente föreskrifver;

5:o) att vederbörande icke må vara berättigade att erhålla konstitutorial

å ordinarie beställning vid statens jernvägar med ty åtföljande

delaktighet i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning samt dess enkeoch

pupillkassa, utan att de tillsvidare skola anställas på tre månaders

ömsesidig uppsägning och att det således blifver beroende på statsbaneförvaltningens

pröfning i hvarje särskilt, fall, huruvida de må till ordinarie

befattningar konstitueras; skolande emellertid för dem af ifrågavarande

personal, som före den 1 februari 1901 icke blifvit till ordinarie befattningar

konstituerade, af statsmedel beredas lifräntor, att utgå vid

fylda 65 år eller, hvad tågpersonalen beträffar, 60 år med belopp,

motsvarande omkring % af en hvars ordinarie aflöning enligt förteckningen

(inqvartering, beklädnad o. d. ej inräknad), allt under förutsättning

att vederbörande vid uppnåendet af sagda ålder af 65 resp. 60

år ännu qvarstår i tjenst.

Stockholm den 28 februari 1899.

För Kongl. jernvägsstyrelsen:

TH. NORDSTRÖM.

SVEN GYLLENSVÅRD.

För styrelsen för Örebro—

Köpings jern vägsaktiebolag:

AX. G. SVEDELIUS.

MARCUS AGRELIUS.

Per Kjellin.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. A.

(till köpekontraktet).

Under förutsättning att svenska staten förvärfvar bandelen Örebro

—Frövi af Örebro—Köpings jernväg att tillträdas den 1 januari 1900,

förbinder sig Kongl. jern vägsstyrelsen att från samma tid mot åtnjutande

af deremot svarande rättigheter öfvertaga de förpligtelser, Köping

—Hults jernvägsaktiebolag iklädt sig enligt bifogade, med Örebro—

Svartå jernvägsaktiebolag den 27 oktober 1895 ingångna kontrakt rörande

ombesörjandet af trafiken å Örebro—Svartå jernväg under en tid

af femtio år, räknadt från början af det kalenderår, då sistnämnda

jernväg öppnades för fullständig trafik, m. m., hvilket kontrakt sedermera,

i hvad på Köping—Hults aktiebolag ankommer, öfvertagits af

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag; skolande dock efter Kongl. jernvägsstyrelsens

öfvertagande af kontraktet — förutom det att §§ 1, 3,

9 andra stycket och 14 icke längre äro tillämpliga — följande ändrade

bestämmelser gälla, nemligen:

beträffande § ihatt

denna § icke, hvad angår Kongl. jernvägsstyrelsen, skall vara

i annat hänseende tillämplig, än att den rullande materiel, hvilken

jemlikt denna § af Örebro—Svartå jernväg förvärfvats, och som, enligt

ett af V. Klemming, F. Bseckström och E. Andersson den 26 november

1898 undertecknadt värderingsinstrument, representerar ett värde af

290,400 kronor, från den 1 januari 1900 af Kongl. jernvägsstyrelsen

öfvertages till begagnande utan afgift under kontraktets återstående

giltighetstid och för sådant ändamål skall i stället för med Örebro —

Köpings jern vägs märke förses med statens jern vägars märke;

beträffande § 5;

att den i denna § föreskrift^ årliga besigtning icke skall eg a rum,

för så vidt icke Örebro—Svartå jernvägsaktiebolags styrelse sådant

påkallar, och att, derest enighet icke uppnås i valet af tredje besigt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

ningsman, detta val skall öfverlemnas till Kongl. Mapts befallningshafvande

i Örebro län;

beträffande § 11:

att inkomsten å Örebro—Svartå jernväg för gräsgrödor, annonsering,

telefonering, gångbiljetter, tillvaratagna effekter och outlöst gods

skall tillgodoföras statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa.

beträffande § 12:

att uppgift å tillfälliga taxeförändringar endast på särskild framställning

skall lemnas styrelsen för Örebro—Svartå jernväg; samt

beträffande § 15:

att bestämmelsen i denna § om kontraktets intecknande skall anses

förfallen.

För den händelse svenska statsverket begagnar sig af den i nådig

koncession å jern vägsanläggning från Örebro till Svartå den 23 november

1894 statsverket förbehållna rätt att inlösa jernvägen, upphör

detta kontrakts giltighet.

För Kongl. jernvägsstyrelsen:

För Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag:
-

TH. NORDSTRÖM. AX. G. SVEDEL1US.

SVEN GYLLENSVÅRD.

Per Kjellin.

Afskrift.

Kontrakt

mellan Köping—Hult jern vägsaktiebolag (här nedan betecknadt med

K. H.) och Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag (här nedan

betecknadt med ö. S.)

§ I
K.

H. skall teckna B-aktier i Ö. S. till antal af 3,500 eller för

350,000 kronor.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

§ 2.

Af det sålunda tecknade aktiebeloppet, 350,000 kronor, skall, för

2,731 aktier, kronor 273,100 inbetalas på det sätt, att Ö. S. köper

af K. H. 3 lokomtiv, 9 personvagnar, af hvilka bogievagn skall räknas

såsom 2 vagnar, och 59 godsvagnar, hvaraf 8 med bromsinrättning,

hvilken materiel skall motsvara i värde så nära som möjligt det belopp,

kronor 273,100, som i det för Ö. S. jernväg upprättade kostnadsförslag

beräknats utgöra kostnad för rullande materiel till ofvan angifna

antal.

Värdet af den sålunda till Ö. S. af K. H. sålda rullande materiel

skall omedelbart efter det köpesumman, i den ordning nedan sägs, blifvit

erlagd bestämmas af tre värderingsmän, af hvilka K. H. och Ö. S.

utsett en hvar och dessa båda gemensamt valt den tredje. Enas de

icke i detta val, skall öfverlemnas åt Kongl. jernvägsstyrelsen att välja

den tredje värderingsmannen. Materielen skall, då denna värdering

företages, hafva varit godkänd af maskininspektören vid statens jernvägar.

Befinnes det på detta sätt uppskattade värdet öfverstiga kronor

273,100, skola B-aktier i 0. S. lemnas K. H. till det belopp, som motsvarar

skilnaden mellan denna summa och värderingssumman. Uppskattas

deremot värdet lägre än till 273,100 kronor, skall det åligga

K. H. att snarast möjligt lemna så många flera godsvagnar, att denna

summa fylles.

I förskott på köpesumma^, kronor 273,100, äfvensom vid slutbetalning

af densamma, skall Ö. S. lemna till K. H. qvitto å af K. H.

i Ö. S. inbetalda aktier med det belopp och å den tid för hvar gång,

som för 2,731 aktier i ö. S. motsvarar hvad som varder bestämdt

för inbetalning af öfriga B-aktier i Ö. S.

I den mån den rullande materielen sålunda betalas, varder den

Ö. S. egendom och skall förses med ö. S. märke, bokstäfverna Ö. och

S., målade på underredenas inre sida men förblifva i K. H. vård.

Från och med den dag, då Ö. S. öppnats för trafik, skall Ö. S.

rullande materiel vara märkt i likhet med K. H. egen materiel och

upplåtas till K. H. med rätt för K. H. att densamma utan afgift använda

för sin trafik.

§ 3.

Under byggnadstiden skall K. H. hålla Ö. S. tillhanda den för

jernvägsarbetet behöfliga rullande materiel, dock ej mer än 2 lokomotiv

bbh 40 godsvagnar, mot afgift för lokomotiv af 20 kronor för hvar

dag lokomotivet användes och af 100 kronor per år för vagn.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

§ 4.

K. H. förbinder sig att från och med den dag, då Ö. S. jernväg

öppnas för trafik, ombesörja jernvägens trafikerande, underhåll i fullgod!

skick och förvaltning; och skall K. H. ställa sig till efterrättelse

de förpligtelser i afseende på jernvägens trafikerande och underhåll,

som i koncessionen för Ö. S. jernväg äro bestämda eller till hvilka

denna koncession kan föranleda.

Från och med den ofvan i denna § sagda dag skola K. H. och

Ö. S. jernvägar med hänsyn till trafiktaxa och trafikförvaltning anses

såsom en jernväg.

§ 5.

Till kontroll deröfver, att ö. S. jernväg varder i fullgodt skick

underhållen, skall densamma årligen i augusti månad besigtigas af

tre sakkunnige män, af hvilka hvardera bolaget utsett en och de sålunda

utsedda valt den tredje. Hafva de icke enats i valet af den

tredje besigtningsmannen, skall valet öfverlemnas till Kongl. jernvägsstyrelsen.

Anmärkta bristfälligheter skola under återstoden af året afhjelpas.

§ 6.

Ny anläggning eller stationsutvidgning, som K. H. finner vara för

trafiken å Ö. S. jernväg nödvändig, och om hvars behöflighet öfverenskommits

med Ö. S. genom aftal eller hvarom kompromiss, vald

enligt nedanstående § 17, fattat beslut, skall utföras af K. H.

Betalning för sådan anläggning eller stationsutvidgning skall af Ö. S.

gifvas till K. H. enligt af K. H. lemnad verificerad räkning antingen

kontant eller medelst B-aktier efter ö. S. val; dock att ränta å räkningens

belopp ej får beräknas eller kostnaden öfverstiga det förslag,

som, innan arbetet företages, skall vara af Ö. S. granskadt och godkändt.

§ 7.

K. H. eger att bestämma om trafiktaxan och tågordningen å ö. S.

jernväg, dock efter det ö. S. styrelse deröfver blifvit hörd.

§ 8.

K. H. ansvarar för och fullgör betalning af annuiteterna å ö. S.

obligationslån, kronor 825,000, enligt den detta kontrakt bilagda ränteoch

amorteringsplan Litt. A, intill dess lånet blifvit i sin helhet betaldt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

§ 9.

K. H. tillerkännes såsom räntefri fordran hos ö. S. kapitalafbetalningarne

å den ö. S. obligation sskuld, som förräntas och amorteras

enligt näst förestående §; och skall, i den mån K. H. sålunda blir

fordringsegare, denna fordran betalas af Ö. S. medelst till fullo inbetalda

C-aktier i Ö. S.

Räntan efter 4 procent per år å sagda obligation sskuld, 825,000

kronor, skall, till dess Ö. S. jernväg varder öppnad för fullständig

trafik, betalas och gäldas af ö. S.

§ io.

K. H. eger uppbära alla de från Ö. S. jernväg inflytande trafikinkomster,

magasins- och platshyror, arrendeafgifter, afgifter för annonsering,

gångbiljetter, post- och telegrambefordring, telefoneringsafgifter

m. m., allt så bokfördt, att det kan visas, huru mycket

deraf sig belöper särskildt på Ö. S. enligt bestämmelserna i nedanstående

§11.

Af bruttoinkomsten å Ö. S., räknad för hvarje kalenderår eller del

deraf, som infaller näst efter det O. S. öppnats för fullständig trafik,

har K. H. att tillgodoföra sig driftkostnaden å O. S. i enlighet med

den detta kontrakt bilagda tabell Litt. B, och derutöfver det belopp,

som för motsvarande tid utgör annuiteten å Ö. S. obligationsskuld

enligt den bilagda tabellen Litt. A.

Finnes utöfver dessa båda belopp och sedan obligationsskulden

blifvit betald, utöfver det förstnämnda beloppet, öfverskott, skall detta

öfverlemnas till ö. S., dock ej mer än som motsvarar 6 procent å alla

utelöpande A- och B-aktier i ö. S.

öfverstiger den ifrågavarande bruttoinkomsten alla dessa här ofvan

angifna belopp, tillfaller detta öfverskott K. H. ensamt; hvilket bolag

till följd häraf ansvarar för den utdelning å C-aktierna, som möjligen

kan dem tillkomma, dock ej öfverstigande sex procent.

Redovisning för ofvan sagda inkomster, lemnas af K. H. för hvarje

kalenderår senast den 15 derpå följande mars; och skola till utdelningåt

aktieegarne tillgängliga medel öfverlemnas till Ö. S. före utgången

af näst derpå följande maj månad.

§ n.

Inkomsten af Ö. S. lokala trafik och telegramporton äfvensom upplags-

och magasinshyror föras 0. S. jernväg ensam tillgodo.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Inkomsten för å K. H. och Ö. S. banorna gemensamt befordradt

paket eller telegram delas lika banorna emellan.

Inkomsten för all annan å båda banorna gemensam trafik fördelas

dem emellan enligt de för den allmänna samtrafiken gällande regler.

Inkomsten å Ö. S. jernväg för gräsgrödor, annonsering, telefonering,

gångbiljetter, tillvaratagna effekter pcb outlöst gods föres

Ö. S. tillgodo för att dermed bilda fond till 0. S. jernvägsfolks pensionering.

§ 12.

Uppgift på trafikinkomsten å ö. S. jernväg äfvensom på tillfälliga

taxeförändringar skall af K. H. för hvar kalendermånad lemnas

styrelsen för Ö. S. under loppet af den andra näst derefter följande

månad.

Nämnda styrelse likasom äfven ö. S. revisorer skola efter tillsägelse

hos K. H. styrelse ega att taga kännedom af de hos K. H.

förda räkenskaper öfver ö. S. trafikinkomst och andra i detta kontrakt

omförmälda inkomster.

§ 13-

Kartor, planer och ritningar för Ö. S. jernväg jemte densamma

rörande expropriations- och öfriga handlingar skola i original eller afskrift

lemnas K. H. i förvar, hvad färdigt och afslutadt är, den dag,

då Ö. S. öppnas för trafik och det, som återstår, sedermera i mån af

dess afslutning. Alla dessa handlingar skola hållas tillgängliga för

O. S. styrelse.

§ 14-

K. H. skall under den tid Ö. S. jernväg är under anläggning ega

att utan kostnad för Ö. S. låta sin ingeniör taga kännedom om byggnadsarbetets

gång och beskaffenhet.

§ 15-

Detta kontrakt skall gälla från den dag, det undertecknats, och

under en tid af femtio år, räknad från början af det kalenderår, då

0. S. öppnats för fullständig trafik, och må af hvartdera bolaget intecknas

i det andra bolagets jernväg.

Ej uppsagdt ett år före utgången af nämnda tid skall det gälla

ytterligare tio år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

§ 16-

Närhelst detta kontrakt upphör att vara gällande, skall Ö. 8. jernväg

med allt hvad dertill hörer, fast som löst, af K. H. öfverlemnas

till Ö. S. i fullgodt skick enligt bedömande af synemän, valda på sätt

är bestämdt i ofvanstående § 5, samt med skyldighet för K. H. att

gälda det belopp, hvartill af hjelpande! af de vid afträdande! befintliga

brister af synemännen uppskattats.

§ 17-

Tvist angående tydningen eller tillämpningen af detta kontrakt får

ej dragas inför domstol utan afgöres genom kompromiss enligt lagen

om skiljemän af den 28 oktober 1887.

§ 18.

Af detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, hvaraf

ett för hvardera parten.

Örebro den 27 oktober 1895.

För Köping—Hults jern vägsaktiebolag

:

C. FR. WiERN.

E. von KRUSENSTJERNA.

MARCUS AGRELIUS.

För Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag:
AX.

G. SVEDELIUS.

H. B. HEGARDT.

JOHN LILLIEHÖÖK.

CARL VOGEL. TH. DIEDEN.

ER. BACKSTRÖM.

De Köping—Hult jern vägsaktiebolag enligt förestående kontrakt

åliggande förpligtelser öfvertagas af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag.

Stockholm den 1 juni 1898.

För Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag:

AX. G. SVEDELIUS. K. LANGENSKIÖLD. MARCUS AGRELIUS.

Herrar A. G. Svedelius, friherre K. Langenskiölds och M. Agrelius’

namnteckningar bevittnas af:

C. J. W. Köhler. Emil Kinander.

Att afskriften är lika lydande med originalet intygas:

Oscar Nettelbladt.

A. Lindblom.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Afskrift. Tabell Litt. A.

(till trafikkontraktet.)

Örebro—Svartå jernvägs obligationslån.

Utlottnings-Tabell.

År.

Antal

obligationer

Summa

År

Antal obligationer

Summa

å kr.

5.000

å kr.

1,000

ä kr.

5.000

å kr.

1.000

kr.

kr.

kr.

kr.

18%

Ingen

utlotta

ing.

Transport

_

27

125

260,000

97

clio

d:o

98

lj

4

9,000

1918

2

9

19,000

99

1

4

9,000

19

2

10

20,000

1900

1

4

9,000

20

2

11

21,000

1

li

5

10,000

21

3

7

22,000

2

lj

5

5

22

10,000

47,000

22

3

12

7

44

22,000

104,000;

1903

lj

6

11,000

1923

3

8

23,000

4

1

6

11,000

24

3

9

24,000

5

lj

7

12.000

25

3

10

25,000

6

1

7

12,000

26

3

11

26,000

7

lj

5

7

33

12.000

58,000

27

4

16

7

45

27,000

125 000

1908

lj

8

13,000

1928

4

8

28,000

9

1

8

13,000

29

4

9

29,000

10

lj

9

14,000

30

4

10

30,000

11

2

5

15,000

31

4

11

31,000

12

2j

7

5

35

15,000

70,000

32

4

20

13

51

33,000

151,000

1913

2i

6

16,000

1933

5

9

34,000

14

2

6

16,000

34

5

10

35,000

15

2

7

17,000

35

5

12

37,000

16

2

8

18,000

36

5

14

39,000

IT

2j

10

8

35

18,000

85,000

37

5

25

15

60

40,000

185,000

Transport

— j

27

—

125

—

260,000

Summa

—

100

—

325

_

825,000

Att afskriften är lika lydande med originalet intygas :

Oscar Nettelbladt.

A. Lindblom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Afskrift.

Tabell Litt. A 2.

(till trafikkontraktet.)

Örebro—Svartå jernvägs obligationslån.

Rånte- och Amorterings-Tabell.

År

Kap.

Ränta

j Amort.

Återst.

Kr.

År

Kap.

Ränta

| Amort.

Återst.

Kr.

1896

825,000

33,000

\ingen

825,000

Transp.

_

_

—

—

260,000

97

825,000

33,000

/amort.

825,000

98

825,000

33,000

9,000

816,000

1918

565,000

22,600

19,000

546,000

99

816,000

32,640

9,000

807,000

19

546,000

21,840

20,000

526,000

i 1900

807,000

32,280

9,000

798,000

20

526,000

21,040

21,000

505,000

1

798,000

31,920

10,000

788,000

21

505,000

20,200

22,000

483,000

2

788,000

31,520

10,000

778,000

47,000

22

483,000

19,320

22,000

461,000

104,000

1903

778,000

31,120

11,000

767,000

1923

461,000

18,440

23,000

438,000

4

767,000

30,680

11,000

756,000

24

438,000

17,520

24,000

414,000

5

756,000

30,240

12,000

744,000

25

414,000

16,560

25,000

389,000

6

744,000

29,760

12,000

732,000

26

389,000

15,560

26,000

363,000

7

732,000

29,280

12,000

720,000

58,000

27

363,000

14,520

27,000

336,000

125.000

1908

720,000

28,800

13,000

707,000

1928

336,000

13,440

28,000

308,000

9

707,000

28,280

13,000

694,000

29

308,000

12,320

29,000

279,000

10

694,000

27,760

14,000

680,000

30

279,000

11,160

30,000

249,000

11

680,000

27,200

15,000

665,000

31

249,000

9,960

31,000

218,000

12

665,000

26,600

15,000

650,000

70,000

32

218,000

8,720

33,000

185,000

151,000

1913

650,000

26,000

16,000

634.000

1933

185,000

7,400

34,000

151,000

14

634,000

25,360

16,000

618,000

34

151,000

6,040

35,000

116,000

15

618,000

24,720

17,000

601,000

35

116,000

4,640

37,000

79,000

16

601,000

24,040

18,000

583,000

36

79,000

3,160

39,000

40,000

17

583,000

23,320

18,000

565,000

85,000

37

40,000

1,600

40,000

—

185,000

Transp.

_

—

—

—

260,000

825,000

Att afskrift*!! är lika lydande med originalet intygas:

Oscar Nettelbladt.

A. Lindblom,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Afskrift.

Tabell Litt. B.

(till trafikkontraktet.)

Af brutto trafikinkomsten på Örebro—Svartå jernväg har KöpingHult

jernvägsaktiebolag att såsom driftkostnad sig tillgodoföra

den procent, som visas af nedanstående tabell.

Bruttoin- komst pr år

Procent

Kr.

%

137,500

70

150,000

»

160,000

T>

170,000

69

180,000

68

190,000

67

200,000

66

210,000

65

220,000

64

230,000

63

240,000

62

250,000

61

260,000

60

270,000

59

280,000

58

290,000

57

300,000

56

310,000

55

320,000

54

330,000

53

340,000

52

350,000

51

360,000

50

Då bruttoinkomsten per ett år uppgår intill.

Att afskriften är lika lydande med originalet intygas:

Oscar Nettelbladt.

\

A. Lindblom.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. B.

(till köpekontraktet.)

Förteckning

öfver den i Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags tjenst nu austälda personal,

som jemlikt § 11 i det den 28 februari 1899 upprättade förslagskontrakt

angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro

—Frövi skall ega rätt att öfvergå i statens jernvägars tjenst.

Traflkafdelningen rid

Fö-

delse-

år.

Befattning.

A

Af-

löning

f 1 ö n

In-

qvarter.

ing per år

T, . , Snm-

Bekl.

ma

Anmärkningar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

i

kontrollkontoret.

i

G. Steele .....................

1862

trafikchefsassistent

ocli kontrollör

4,320

—

—

4,320

A. G. Nilsson...............

1868

bokhållare

1,200

—

_

1,200

V. Eriksson..................

1878

»

1,200

—

—

1,200

G. Sjöberg...................

1877

»

1,200

—

—

1.200

B. Valentin..................

1879

n

1,200

—

—

1,200

H. Nettelbladt .............

1880

))

1,020

—

—

1,020

C. P. Larsson...............

1862

vaktmästare och

kontorsbiträde

1,020

—

—

1,020

fri bostad och ved.

J. L. Staaf ..................

—

telegrafist

960

—

—

960

Frövi station.

G. Elgstånd..............

1855

stationsinspektor

2,400

bostad

_

2,400

G. Hökerberg...............

1874

stationsskrifvare

1,200

„

_

1,200

C. W. Wendt...............

1872

»

1,080

»

—

1,080

A. J. Hökerberg...........

1880

..

780

»

—

780

0. Wallmo ..................

1877

telegrafist

720

60

—

780

A. W. Johansson..........

1866

stationskarlsförman

768

bostad

72

840

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fö-

delse-

år.

Aflöning per år

Befattning.

Af-

löning.

In-

qvarter.

Bekl.

Sum-

ma.

Anmärkningar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

G. Andersson...............

1862

stationskarl, vexlare

600

bostad

72

672

A. Morsell....................

1861

)) »

600

»

72

672

A. F. Jansson..............

1848

stationskarl

588

»

72

660

C. A. Carlsson..............

1846

»

570

72

72

714

G. Thorell....................

1844

»

570

bostad

72

642

C. J. Ramqvist.............

1872

))

570

»

72

642

1 J. E. Lindgren.............

1871

»

540

100

72

712

i 0. Walstedt.................

1878

»

540

bostad

72

612

! C. J. Hagström.............

1877

»

540

»

72

612

j A. Larsson .................

1877

»

540

.»

72

612

1 K. Petersson................

1878

))

540

»

72

612

Ervalla station.

C. E. Larsson ..............

1849

stationsinspektor

2,100

bostad

——

2,100

j A. E. Brunmark...........

1873

stationsskrifvare

1,200

»

—

1,200

: Fr. Jansson.................

1880

»

780

»

—

780

1 C. Flink......................

1853

stationskarlsförm.

708

»

72

780

1 A. Andersson...............

1871

stationskarl, vexlare

576

»

72

648

1 C. J. Hallberg .............

1869

» »

540

60

72

672

C. O- Olsson.................

1847

stationskarl

540

60

72

672

j S. W. Willén...............

1862

»

528

bostad

72

600

Hofsta station.

1 C. Åkerström...............

Å linien Örebro—Frö vi.

1859

stationsmästare

1,200

bostad

1,200

Milpengar pr år

omkring

0. Norman...................

1868

konduktör

600

192

120

912

kr. 250.

P. J. Olsson ................

1864

1)

600

192

120

912

» 250.

A. Korvin....................

1871

»

600

192

120

912

» 250.

0. A. Grass Holmberg..

1873

»

600

192

120

912

.. 250.

Karlslnnds station.

E. G. Eriksson.............

1864

stationsmästare

900

bostad

—

900

Gräfveby station.

G. Erikson .............. ...

1850

stationsmästare

900

bostad

—

900

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Aflöning per år

Fö-

delse-

år.

Befattning.

Af-

löning

In-

qvarter.

Baki.

Sum-

ma

Anmärkningar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Latorps Bruks station.

G. A. Gustafsson .........

1850

s tationsinsp aktor

1,200

bostad

_____

1,200

E. Eriksson..................

1871

stationskarl

540

»

72

612

Vintrosa station.

P. J. Lundqvist............

1855

stationsmästare

900

bostad

—

900

J. L. Skog...................

1870

stationskarl

504

60

72

636

Hidingebro station.

M. Schultz...................

1869

stationsinspektor

1,200

bostad

—

1,200

1870

stationskarl

540

72

612

Fjugesta station.

A. Borg.......................

1860

stationsinspektor

1,500

bostad

—

1,500

G. Eklöf......................

1871

stationskarl

540

»

72

612

Gropen station.

C. Heffner....................

1867

stationsmästare

900

bostad

—

900

Qvisbro station.

1

S. W. Moselius.............

1861

stationsinspektor

1,200

bostad

—

1,200

C. Pägerqvist...............

1875

stationskarl

540

»

72

612

Mullhyttemon station.

H. Larsson..................

1869

stationsmästare

900

bostad

900

G. H. Nyh...................

1877

stationskarl

504

60

72

636

Å linien

Örebro—Svärta.

Milpengar pr år

omkring

0. Ekman....................

1861

konduktör

'') 760

bostad

120

880

kr. 240

0. Högsten.................

1870

»

600

»

120

720

» 240

A. Johansson...............

1869

»

600

150

120

870

» 240

A. Roos ......................

1872

»

480

150

120

750

» 240

l) Häraf kr. 100 för tillsyn öfver Svärta b o ställshus.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Fö-

delse-

år.

Befattning.

A f 1 ö n i

n g per år

Antal kass. sliprar.

Af-

löning

In-

qvarter.

Boplats

Sum-

ma

Kr.

Kr.

Kr.

Banafdeluingen.

L. J. Johansson............

1841

banmästare

1,080

bostad

Ervalla

1,080

100

sliprar.

B. J. Petersson........ ...

1861

banvakt

600

»

Frö vibro

600

50

»

C. Andersson *).............

1865

»

576

»

Afdala

576

50

»

O. Olsson....................

1846

»

615

»

Sundtorp

615

50

»

A. Olsson....................

1863

»

660

»

Er valla

660

50

»

P. Olsson.....................

1848

)>

600

»

Berga

600

50

»

C. Carlsson..................

1868

»

600

60

enskild

660

50

»

A. Larsson ..................

1860

»

600

bostad

Axberg

600

50

»

P. G. Lindberg2)..........

1869

))

588

»

Hagaby

588

50

»

J. Wickman.................

1838

n

696

»

Hagaby

696

50

»

A. Johansson...............

1867

»

660

»>

Gryt

660

50

»

T. G. Landgren............

1871

banmästare

1,200

120

enskild

1,320

100

»

A. K. Lidman..............

1866

banvakt

642

bostad

Örebro

642

50

»

G. A. Alm...................

1872

»

552

60

enskild

612

50

»

P. J. Johansson, förestår

Lindbacka hållplats ...

1862

»

720

bostad

Lindbacka

720

50

»

A. T. Tollin ................

1874

•)

552

60

enskild

612

50

»

J. A. Kindell ...............

1870

»

552

bostad

Latorp

552

50

»

H. Larsson...................

1871

»

552

60

enskild

612

50

»

C. A. Cedervall............

1863

»

642

bostad

Via

642

50

»

G. W. Helting..............

1870

»

612

»

Hidinge

612

50

»

C. W. Olsson...............

1871

»

552

»

Berga

552

50

»

E. Petersson................

1873

»

552

»

Edsborg

552

50

»

J. E. Lindberg.............

1870

»

552

60

enskild

612

50

»

K. E. Björk.................

1369

U

642

bostad

Bålsås

642

50

»

C. Gustafsson...............

1870

»)

552

60

enskild

612

50

»

E. Carlsson..................

1871

»

582

bostad

Dormen

582

50

»

W. Johansson..............

1864

»»

642

»

Hemsjö

642

50

»

P. A. Ström.................

1870

»

552

»

Ängslätt

552

50

»

C. G. Vahlin................

1868

»

552

»

Svartå

552

50

»

r) År berättigad till kr. 600 från och med år 1900.

*) Är berättigad till kr. 600 under år 1900, till kr. 612 under år 1901, derefter till kr. 636.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Aflöning per år

delse-

Befattning.

Af-

Mil-

Sum-

Anmärkningar.

år.

löning

approx

Boplats

ma

Mask iiuifdelnin gen.

Kr.

Kr.

Kr.

R. Wallin....................

1855

lokomotivförare

1,440

425

—

1,865

J. Östlund....... ..........

1851

.»

1,440

380

—

1,820

J. Smith......................

1859

»

1,320

300

—

1,620

Ö. S.

W. Tyresson................

1857

n

1,320

425

—

1,745

A. Johnsson ................

1851

1,200

1,080

380

360

1,580

1,440

J. Tolkstam.................

1866

»

M (fri bostad i bo-

F. 0. Ljungdahl...........

1868

»

960

360

—

1,320

\ lagets hus.

Hj. Larsson.................

1869

lokomotiveldare

840

300

—

1,140

Nils Larsson................

1873

»

840

250

—

1,090

C. Werner....................

1872

»

780

300

—

1,080

»

E. Olsson...................

1873

1)

720

210

- .

930

n

C. Blomqvist ..............

1874

»

660

260

—

920

C. F. Kömer...............

1870

..

660

250

_

910

A. Törnqvist................

1877

))

660

250

—

910

n

C. Kull........................

1870

lokomotivputsare

660

—

—

660

»

I. Wictorin..................

1881

»

600

—

_

600

J. A. Nilsson.......

1881

»

600

—

_

600

Arvid Jonsson..............

1882

»

600

—

—

600

n d:o d''.o

P. Andersson..........

1863

kolvakt

780

780

J. A. Pettersson...........

1872

pumpare

720

—

_

720

|fri bostad i bo- 1 lagets hus; skö-

C. Bodin...............

1870

»

600

000

I ter elektriska

A. Larsson ......

A. Östergren ...........

1880

1886

vagnförman

600

840

—

—

600

840

v belysn. i Frövi.

»

fri bostad.

Kontorspersonal.

A. Lindblom.............

1858

förrådsförvaltare

3,440

—

_

3,440

A. Elgstrand................

1859

bokhållare

3,000

—

—

3,000

Verkstadspersonal.

P. A. Karlsson.............

1865

materialvakt

720

•

720

P. A. Ringholm ........

1864

nattvakt

720

—

—

720

Örebro den 8 Februari 1899.

För Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag.

Marcus Agrelius.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bilaga 2.

Uppgifter meddelade af styrelsen för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag

rörande den å bandelen Örebro—Frövi fallande andelen

af hela jern vägens inkomst för person- och godstrafik

under åren 1896, 1897 och 1898.

1 8 9 (i

1 8

97

1898

Kronor.

Kronor.

Kronor.

''■ Lokaltrafik å linien Örebro—Frövi

32,478

30,826

34,545

Andel af lokaltrafik mellan stationer

å Örebro—Frövilinien och sta-

tioner å linien Frövi—Köping...

40.680

73,158

36,632

67,458

44,141

78,686

Andel af samtrafik med främmande

banor

via Örebro............................

28,650

36,675

40,552

> Ervalla..........................

25,289

26,008

27,709

> Frövi.............................

26,386

26,256

27,696

Valskog.........................

4,757

4,955

5,730

» Köping..........................

33.844

118,926

37,837

131,731

39,329

141,016

Andel af transitotrafik

Örebro—Ervalla....................

22,566

24,172

25,861

» Frövi.......................

59,164

58,318

54,958

Valskog...................

1,061

1,416

2,010

* Köping....................

48,534

52,624

70,169

Ervalla—Frövi......................

3,138

3,819

4,986

Valskog..................

1,516

1,653

2,034

> Köping...................

3,466

139,445

5,127

147,129

5,364

165,382

Summa trafikinkomst å linien Öre-

bro—Frövi ..............................

—

331,529

—

346.318

—

385,084

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bilaga 3.

Kostnadsförslag

för

erforderliga koinpletteringsarbeten m. ni. å bandelen Frö vi—Örebro

vid statens eventuela öfvertagande af sagda handel.

Arbetsqvantiteter.

å

Kostnad

Summa

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

A. Arbeten, som omedelbart efter statens

öfvertagande af bandelen böra utföras:

Öfverbyggnaden.

Hufvudspårets längd från sekt. 526,4 till 25,739,6 =

25,213,2 meter.

Sidospårens längd: Hofsta 160 m., Dylta bruk 520 m„

Ervalla 1,840 m., Frövi 1,450 m = 3,970 meter.

Sliprama. Nuvarande antalet sliprar per lön. 1,260 st.

ökas till 1,400 st. per km. i hufvudspåret: 25,213 km.

med 140 st. per km. = 3,250 st. å 2,25......................

Vid inläggning af nya räler och reglering af sliprama torde

jemväl ett större utbyte af sliprar bli af nöden; be-

räknadt till 2 st. per 10 m. spår: 5,044 st. å 2,25.......

Räler. Inläggning af 40 kg:s räler med tillbehör af

skarfjern, bult och spik å 8,603 m. hufvudspår å

9,03 kr..................................................... 77,685: 09

Inläggning af begagnade, men brukbara stål- räler i sidospår, der nu stålhufvade jernräler

äro nedlagda: 3,290 m. sp. å 5 kr............. 16,450: —

7,312

11,979

50

*

Summa 94,135: 09

Transport 94,135: 09

19,291

50

1

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Arbetskvantiteter.

Kronor öre

Transport 94,136: 09

Af går: Värdet för upptagna räler m. m., stålhufvade

jemräler, nedlagda 1871—72: hufvudspår

1,445 m. och sidospår 3,290 m., summa

4.735 m. spår å 56 kg. per m. = 265,16 ton

å 40 kr..................................... 10,606: 40

Stål. nedi. 76—79: 2,184 m. sp. å 64

kg. per m. = 139,7 8 t. å 40 kr— 5,591: 20

Stål. nedi. 80—82 : 4,974 m. sp. å 64

kg. per m. 318,34 t. ä 45 kr........ 14,325: 30 522* 90

Spårvexlingar: Inläggning af nya vexlar af statsbanans

1896 års modell: Hofsta 2, Dylta bruk 5, Ervalla 9,

Frövi 7: summa 23 st. å 700 kr................ 16,100: —

Af går: Värdet af 23 st. upptagna, brukbara spårvexlingar

å 75 kr................................... 1,725: —

Broar och trummor:

Bro öfver Lillån vid Örebro (sekt. 762,5) 1 sp. å 5,75 m.

Fullständigt nya landfästen c:a 60 m. norr om den

nuvarande bron 3,5 m. höga å pålgrund jemte

ställningar och provisoriska anordningar under

arbetet...............................................................

Ny öfverbyggnad af jern till samma bro...................

Omgräfning af Lillån: 2,000 kbm. å 1,50....................

Bro vid Ervalla (16,151,65) den s. k. Ervalla flodbro: 1 sp.

å 5,65 m., tillbygges för ytterligare ett spår med

anledning af spårsystemets å bangården utvidgning.

Landfästen i bruk å pålgrund...................

Ny öfverbyggnad för tre spår af helvalsade I-balkar:

500X189X32 m/m. å 500 kr................................

Bro öfver Bylta å vid Ervalla (16,232,6) 1 sp. å 24,2 in.

Om- och tillbyggnad af landfästena för ytterligare

ett spår m. m....................................................

Ny öfverbyggnad för två spår å 17,500 kr...............

Transport

19,291

63,612

14,375

50

19

14,000

2,200

3,000

7,000

1,500

9,000

35,000

71,700

Kostnad

Kronor öre

97,278

97,278

69

69

Summa

Kronor öre

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Arbetsqvantiteter.

å

Kostnad

Summa

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

1

i öre

Transport

71,700

97,278

69

j Syo vid Frövi (24,083,2), 1 sp. å 22,15 m. ny öfverbyggnad...

10,000

—

Nya öfverbyggnader af helvalsade götmetallsbalkar,

er .

400 m/m höga å följ. öppna trummor: sekt. 9,004,05

1 sp. å 3,6 m.; sekt. 16,725,86 1 sp. å 3,7 m.;sekt.

17,254,5 1 sp. å 3,7 m.; sekt. 17,704 1 sp. å 3,7 m.

och sekt. 20,927,6 1 sp. å 3,6 m.: 5 st. å 400 kr.

2,000

—

j Täckt trumma vid sekt.- 11,782, nu af trä, ombygges af sten

till 0.9X0,6 in....................................................

800

—

84.500

Bangårdar och stationer:

Hofsta. Vexel- och signalsäkerhetsanläggning..................

1,200

—

Dylta bruk. Vexel- och signalsäkerhetsanläggning............

4.000

—

i Ervalla. Rifning af nuvarande pumphuset......................

400

—

Uppförande af nytt pumphus med vattentorn ............

<»,000

—

Rifning af gamla lok.-stallet....................................

500

—

Utfyllning för spårsystemets utvidgning med ett nytt

•

rundspår och vexelgatornas utflyttning i södra ändan

70 m. och i norra ändan 60 m. 8,000 kbm. å 1 kr.

8.000

Flyttning af N. E. J:s vändskifva..............................

1.500

—

Andrad inledning af linien från Frövi genom 450 meters

omläggning af spåret utanför bron. Fyllning 3,000

kbm. å 1 kr....................

3,000

—

Spårläggningar å bangården 950 m. å 10 kr. .. ...........

9,500

—

Spårvexlingar. nya, 2 st. å 700 kr............................

1.400

—

Ballastning. 1,400 m. spår å 3 kbm.. 4,480 m3 å 1,25

5.600

—

Utfyllning af det sjunkna området å lastplan 500

kbm. å 1 kr.......................................................

500

—.

Gräfning af nytt afloppsdike 500 kbm. å 0,70 ............

350

—

Omläggning af landsvägen 140 in; å 3 kr...................

420

—

Frövi. Uppförande af betjeningshus af sten med åtta lä-

genlieter å 1 rum och kök ................................

30,000

—

75,370

_

För arbetets ledning, förrådsomkostnader samt diverse

I

|

smärre arbeten tillägges c:a 5 procent af förestående

summor ...............

—

—

11,851

31

269,000

T ransport

269,000

-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Arbetskvantiteter.

Kronor öre

Kostnad

Summa

Kronor öre Kronor öre

Transport

B. Öfriga erforderliga kompletteringsarbe- ]

ten, som framdeles behöfva utföras.

Öfverbyggnaden.

Ökning af ballasten genom en fullständig lyft 0,15 in. hög:

29,184 m. bana å 0,5 kbm. per meter = 14,592 kbm.

ä 1.25 .....................................................................

Räler: Inläggning af 40 ltg:s räler med tillbehör af skarfjern.

bult och spik å 16,611 m. hufvudspår å 9,03

kr. — ................................................... 149,997: 33

! Af går: Värdet för upptagna räler m. m.:

Stål. nedi. 83—85: 4,196 m. spår å 64 kg. per

m. 268,54 t. å 50 kr............. 13,427: —

Stål, nedi. 86—88: 11,565 m. spår

å 64 kg. per m. 740,16 t. å

60 kr.................................. 44.409: 60

Stål. nedi. 91—92; 850 in. spår å

64 kg. per m. 54,40 t å 65 kr. 3,536: — 61 372- 60

Uppförande af vägbru vid Ervalla med tillhörande lands
vägsomläggning

......................................................

Uppförande af vägbro vid Afdela jemte vägomläggning ...

Bangårdar och stationer:

Hofsta: Stationshus af trä i godt stånd, innehållande expeditionsrum,

väntsal samt två rum och kök å

nedre botten med dessutom en större veranda som

väntrum under sommartiden. A vinden tvenne

vindsrum, af Indika det ena är inredt och användes

af stins. För inredning af det andra vindsrummet

som bostad för ogift stationskarl och för

diverse smärre reparationer.................................

269,000

18,240

88.624

73

5,500

6,500

—

Transport

350

106,864

12.000

73

350

118,864

73 269.000!

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Arbetsqvantiteter.

å

Kostnad

Summa

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Transport

350

_

118,864

i 73

269,000

—

Godsboden tillbygges med ett mindre rum för redskap

|

och brandmateriel ...........................................

200

_

Bylta bruk. Nytt stationshus af sten ..............................

30,000

Godslastkajen ombygges af sten 20 m. a 20 kr..........

400

_

Omgräfning af diket framför stationshuset 600 kbm.

å 1 kr...............................................................

600

—

Utfyllning och planering å bangården 800 kbm. å 1 kr.

800

—

Läggning af personplattform af sten 50 m. å 12 kr....

600

_

| Ervalla. Uppförande af ekonomihus af sten....................

4,000

__

Vexel- och signalsäkerhetsanläggning........................

10,000

_

Godslastkaj af sten 30 m. å 20 kr............................

600

_

Uppförande af betjeningshus af sten med åtta lägen-

heter å 1 rum och kök.......................................

30,000

_

Frövi. Vexel- och signalsäkerhetsanläggning ..................

12,000

—

89,550

Banbevakningsbostäder.

Hagaby vaktstuga (1,337,5). Fyra lägenheter å ett rum och

kök med dessutom en gemensam bagarestuga å

nedre botten. Vedbodar, källare och brunn finnas.

Uppföres ladugård med foderbod för en banvakt

1,100

Gryt vaktstuga (4,346,6). Hållplats för tåg. En lägenhet

—

om två rum och kök. Bevakade grindar. Diverse

smärre reparationer ...........................................

300

—

Uppföres ladugård med foderbod................................

1,100

—

Hofsta vaktstuga (7,853). Ny af sten med två rum och kök för-

sedd med alla erforderliga uthus.

Axberg vaktstuga (9,190,4). Bevakade grindar. En lägenhet

om ett rum och kök. Jordinköp för uthus och träd-

gårdsland............................

200

—

Uppförande af källare.......................

800

—

I

D:o af ladugård med foderbod.......................

1,100

—

Berga vaktstuga (13,002,6). En lägenhet om ett rum och kök.

Diverse smärre reparationer...........

300

—

Uppförande af ladugård med foderbod.......................

1,100

—

1

Transport

6,000

—

208,414|

731

269,000

— i

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Arbetsqvantiteter

Kronor öre

Kostnad

Kronor öre

Summa

Kronor öre

Transport

Ervalla banmästarestuga. En lägenhet om ett rum och kök.

Uppförande af ny banmästarebostad med källare, ladugård

m. m.....................•........._..........................

Ervalla banvaktstuga (15,417). Sex lägenheter om ett rum

och kök. Bebos af en banvakt och fem stationskarlar.

Stugan rifves.

Sundtorp vaktstuga (17,977) = Hofsta.

Afdala vaktstuga (20,016). Bevakade grindar. Fyra lägenheter

om ett rum och kök. Ladugård saknas, men.

enär endast grindvakt torde behöfva tills vidare bibehållas

torde uppförande deraf ej vara af behofvet påkalladt.

Nyby vaktstuga (22,656,2) = Hofsta och Sundtorp.

Frövi bro vaktstuga (24,207,5). En lägenhet om ett rum och

kök. Stugan rifves och ny stuga uppföres ...............

Uppförande af ett mindre uthus inn. vedbod och

visthusbod .......................................................

För arbetets ledning, förrådsomkostnader samt diverse,

här ofvan ej upptagna smärre arbeten, tillägges cirka

5 proc. af förestående summor .................................

6,000

7,500

208,414

5,000

250

78

18,750

- 13,835

27

269,000

241,000

Summa

510,000

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

& ■

vy

''JsUutsja^

•v:;-jp.

V-twv.s\'' ydyX

0<%£lpP(fiY

JtcA.^bn

Xv''.

J ‘•JTr&n'' c7/fc J-rfa

{ XlfJltlttA

''$inthfyajTberif

j 5

’/// /,;/<>•

I rlfcr Q

.VZ/rifr

/T-ro (fii

.?t''rfcfa tarf)

ssTta.

127 •-■

rr/i.r/7ff{\

ymfm

wkesiiy^

frsrr/rr \

l. fm ’?

jlV-v.ö., $,

rt/yt/ty

(iTZyfrfarp

wlsSi''

Ztc^Si-jLj''

p^jVS, VR * ors

.t ''M<-in,tg,e

''''Zfbvii

liVallij

"\V ä V V W A «

Fy™'' i .JLnHbacfan

- HrtcÅä>tt (0

\iauistorp

Trycka

■“fm

//•urpcfrfå

•Jtiortfanc/ •>''.

T**''**»?f

Sutnll?y , %x. ?

crt^/Å

Pwm

,lväg^fth<.jliiv

,?; O.leby:h.

,„ ;

• fi

AVS a\V(/‘ J&mtfl

X T i/a: il MjBKaci^W

* '' ''*%,i# J

/ifadme.

\''MX

Wyfg:

Säteri

Åj //rrrttSJTt.

Kfjryfti,

ÉfeiP

>baUa

tyta*

funjlf

z«sm

. Atyj& m

''Mm

Vakta

\ \A(iiq/cttorp

dy/ctill

V^ioVp
-

\o7rtv-\

. ft

Esi/élunda

/r.,.,\/i

"SoTra.

4tod.-u.-k

aL ^

Ö T l\l T 0

Y ^ cvv ök. t/w

''Vis Vt cx

yi/u-titcA

uitorp

•rfiy .''•

(hrrnestd

iHMf

fc £ M

sam

Bta/O^of

--lAÅyvfvsCt W k^a

c>Ivxtc ctykko <3vt

aXt-i^t^at-vua ^vas^v S^ocuw^cc,

4''t''<ar''vv

3^

C^p-A-H-O-A- - &X0

ovw

c^ar^vÅi^Cekt- c^n-övi»(S^ie^-u? -^-p-ct-V tv-t-C .

k^vn-Xt^ö vi-3

C? «vtaV ^5-t <CkV^Cva^V?-<J''i^i-?ta.3

cf7la.fa 1> 100,000

ldOO^JljOO^^^OO^J|O^^W

Gen Stål). Iät.Anst.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.