Sök i Ratio Lex

Angående slutlig organisation af landibruksinstitutet vid Ultima

1899-03-24 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:77, Angående slutlig organisation af landibruksinstitutet vid Ultima

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

1

N:o 77.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående slutlig

organisation af landibruksinstitutet vid Ultima; gifven

Stockholms slott den 24 mars 1899.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver

civilärenden för denna dag innehåller vill Kongl. Maj:t härmed föreslå,

att Riksdagen må

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet intagna förslag

till stat för landtbruksinstitutet vid Ultima äfvensom af den föreslagna

ändringen i gällande vilkor för åtnjutande af de i staten för institutet

upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda

anslag till Ultuna landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 51,000

kronor eller med 31,000 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag

å 15,000 kronor till understöd åt landtmannaskolor)» att ökas från

190,400 kronor till 221,400 kronor;

dels medgifva, att besparingar, som å det i staten för institutet

till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma,

må användas till bestridande af utgifter under ett kommande år;

dels ock å extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 17,800 kronor

till uppförande af en lektorsbostad vid institutet.

Bih. till RiM. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afl. 60 Häft. (N;o 77.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 77.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

E. von Krusenstjerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms

slott den 24 mars 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson och

Dyrssen.

3:o.

Föredragande departementschefen statsrådet von Krusenstjerna

anförde:

Uti proposition till 1891 års Riksdag angående statsverkets tillstånd

och behof framlade Kongl. Maj:t, i sammanhang med frågan om

omorganisation af Ultuna landtbruksinstitut, förslag till stat för institutet,

deruti, bland annat, funnos upptagna 5 lektorer, med en aflöning

för hvar af 3,000 kronor, deraf 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor

i tjenstgöringspenningar, samt 3 adjunkter med en aflöning af 2,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

kronor hvar, deraf 1,400 kronor i lön och 600 kronor i tjenstgöringspenningar,

samt med tillägg för lektorerna, att efter fem år kunde

lönen höjas med 500 kronor, efter tio år med ytterligare 500 kronor

och efter femton år med ytterligare 500 kronor, och med anmärkning,

att såväl rektor och öfriga lektorer som adjunkterna skulle åtnjuta jemväl

fri bostad.

Ålderstillägg för adjunkterna föreslogs icke i staten af den uttryckligt

angifna anledning, att deras befattningar i allmänhet kunde

betraktas såsom öfvergångsplatser till bättre aflönade tjenster.

För åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna föreslogos tilllika

vissa vilkor.

Enligt skrifvelse den 13 maj 1891 blef denna Kongl. Maj:ts framställning

af Riksdagen på det sätt bifallen, att Riksdagen, under förutsättning

att behållna afkastningen af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitutet

vid Ultuna anslagna fasta egendom äfvensom elevernas

afgifter och hyresbidrag blefve till statsverket redovisade,

dels, med godkännande af ej mindre följande »stat för landtbruksinstitutet

vid Ultuna:

Tjenst-

Aflöning.

Lön.

görings-

penningar.

1 rektor, arfvode

1 lektor...........

2,000: —

1,000: —

3 lektorer.........

6,000: —

3,000: —

1 adjunkt.........

1,400: —

600: —

3 adjunkter......

4,200: —

1,800: —

Extra lärare, arfvoden...

1 bibliotekarie ..................

Aflöning summa kronor

Till institutets öfriga utgifter ................

Summa kronor

Summa.

2,000: —

3,000: —\

9,000: —/

2,000: —

6,000: —

2,250: —

300: —

24,550: —

24,450: - 49,000: —

Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor, efter

tio år med ytterligare 500

kronor och efter femton år

med ytterligare 500 kronor.

Anm. Eektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta jemväl fri bostad;»

än äfven de för aflöningsförmånernas åtnjutande föreslagna vilkor, bibehöll

det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut

vid oförändradt belopp, 20,000 kronor, samt på extra stat

anvisade för aflöningar och öfriga institutets utgifter 29,000 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

dels ock medgaf, bland annat, att Kongl. Maj:t egde under en tid

af fem år vidtaga de ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande

af institutets förändrade organisation kunde erfordras, med

vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp eller aflöningsstatens slutsumma

öfverskredes.

Enligt nådigt bref den 6 augusti 1891 blef detta Riksdagens beslut

af Kongl. Maj:t godkändt i hvad det afvek från hvad Kongl.

Maj:t i propositionen föreslagit, och utfärdades samma dag nådig kungörelse

angående de för aflöningsförmånernas åtnjutande bestämda vilkor.

Sedermera har Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed årligen faststält.

stat för Ultima landtbruksinstitut, senast för år 1899 genom nådiga

brefvet den 21 oktober nästlidna år.

Angående ämnesfördelningen mellan de vid institutet anstälde

lärare föreskrifves uti 28 § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadgar

för landtbruksinstitutet vid Ultima den 14 oktober 1892, att vid institutet

meddelas undervisning af:

fyra lektorer, nemligen

1 i jordbrukslära,

1 i liusdjurslära,

1 i kemi och geologi,

1 i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel,

fyra adjunkter, nemligen

1 i kemi och mejerilära, deri inbegripen mejerikemi,

1 i praktisk matematik, mekanik, fysik och meteorologi,

1 i redskaps- och byggnadslära samt fältmätning och ritning,

1 i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära, samt

tre extra lärare, nemligen

1 i skogshushållning,

1 i nationalekonomi samt ekonomilagfarenhet och kommunalrätt,

1 i bokföring.

Beträffande särskildt lärarnes sålunda bestämd a tantal och ämnenas

fördelning dem emellan äfvensom de åt lärarne anvisade löneförmåner

torde jag böra, med hänsyn till de framställningar, h vilka jag nu

har att anmäla, lemna följande redogörelse.

Behofvet af att lärarnes vid landtbruksinstituten ställning så förbättrades,

att möjlighet förefunnes att för instituten förvärfva fullt goda

lärarekrafter, föranledde den så kallade landtbruksläroverkskomitén att

i dess underdåniga betänkande angående organisationen af rikets landt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

bruksläroverk af den 29 mars 1884 föreslå inrättandet af lektorsbefattningar,

hvilkas innehafvare skulle bestrida undervisningen i de för

praktiken vigtigare hufvudämnena och åtnjuta aflöningsförmåner af

3.000 kronor hvar jemte ålderstillägg äfvensom fri bostad, hvaremot

komiterade ansågo, att undervisningen i de grundläggande teoretiska

eller elementära ämnena mycket väl kunde bestridas af lägre aflönade

tjenstemän, så kallade adjunkter, hvilka borde åtnjuta en aflöning af

2.000 kronor, deraf 1,500 kronor i lön och 500 kronor i tjenstgöringspenningar,

jemte fri bostad, som dock ej behöfde vara afsedd för

familj, samt utan rätt till ålderstillägg, då det vore att förmoda, det

innehafvarne af dessa befattningar ej komrne att betrakta dem annorlunda

än såsom tillfälliga, hvilka de önskade utbyta mot andra i ekonomiskt

afseende förmånligare. Komiterades förslag upptog, förutom

extra lärare,

dels 6 lektorer, nemligen:

1 i fysik samt maskin- och byggnadslära,

1 i kemi och geologi,

1 i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel,

1 i jordbrukslära,

1 i husdjurslära samt

1 i mejerilära,

dels ock 3 adjunkter, nemligen:

1 i fysik samt maskin- och byggnadslära,

1 i kemi och geologi samt

1 i husdjurens anatomi och sjuk vårdslära.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité, som öfver förslaget hördes,

godkände för sin del i allt väsentligt denna fördelning af läroämnena

mellan lektorerna och adjunkterna, men då förvaltningskomitén

i motsats mot landtbruksläroverkskomitén ansåg, att chefskapet för institutet

och landtegendomen borde bibehållas hos direktören för institutet,

hvilken skulle undervisa i jordbrukslära, ansåg förvaltningskomitén

nödigt att, för att innehafvaren af dessa befattningar icke

skulle blifva alltför betungad af göromål, till hans biträde vid undervisningen

borde anställas en adjunkt i jordbrukslära, hvarigenom adjunkternas

antal skulle komma att utgöra 4.

I den proposition i ämnet, som af Kongl. Maj:t afläts till 1889

års Riksdag, var samma fördelning af Kongl. Maj:t godkänd, dock med

den förändring, att lektorn i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel blif
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 77.

7

vit utbytt mot eu adjunkt, samt att adjunktur eu i fysik, maskin- och

byggnadslära icke upptagits. I enlighet med landtbruksläroverkskomiténs

åsigt borde enligt förslaget adjunkterna icke åtnjuta ålderstillägg.

Denna proposition blef af Riksdagen afslagen, och var frågan om

fördelningen af läroämnena mellan de särskilda lärarne således oafgjord.

Då ärendet ånyo upptogs af styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut

uti underdånig skrifvelse af den 8 september 1890, föreslog bemälda

styrelse följande fördelning af läroämnena mellan lektorer och

adjunkter:

6 lektorer, nemligen:

1 i jordbrukslära,

1 i praktisk mekanik samt maskin- och byggnadslära,

1 i organisk och agrikultur kemi samt mejerikemi,

1 i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel,

1 i husdjurslära samt

1 i mejerilära,

4 adjunkter, nemligen:

1 i jordbrukslära,

1 i praktisk matematik, fysik och meteorologi,

1 i oorganisk kemi och geologi samt

1 i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära.

Detta förslag till lärarepersonal vid institutet skilde sig sålunda

från det af Kongl. Magt till 1889 års Riksdag afgifna förslag i samma

ämne hufvudsakligen derutinnan, att styrelsen för Ultima landtbruksinstitut

upptagit en lektor i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel, i

likhet med landtbruksläroverkskomitén, samt en adjunkt i praktisk

matematik, fysik och meteorologi, under det att nämnda adjunkt uteslutits

i Kongl. Maj:ts förberörda förslag samt lärarebefattningen i

botanik, zoologi och trädgårdsskötsel upptagits såsom adjunktur. Samtliga

ordinarie lärare, således äfven adjunkterna, borde enligt Ultunastyrelsens

förslag åtnjuta rätt till ålderstillägg.

Mot detta Ultunastyrelsens förslag anmärkte landtbruksstyrelsen

uti häröfver afgifvet infordradt utlåtande af den 21 november 1890

dels att, derest ett af landtbruksstyrelsen framstäldt förslag om upphörande

af den högre mejeriskolan vid Ultuna och inrättandet af en

dylik vid Alnarp genomfördes, det af institutsstyrelsen föreslagna lektoratet

i mejerilära ej behöfde upprättas, dels att i sammanhang dermed

den förändring i den af styrelsen föreslagna fördelning af läroämnena

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 77.

mellan lärarne borde vidtagas, att åt den lektor, som enligt förslaget

skulle undervisa i organisk och agrikulturkemi samt mejerikemi, borde tilldelas

ämnena kemi och geologi samt att den adjunkt, som enligt samma

förslag skulle undervisa i oorganisk kemi och geologi, skulle i stället

vara skyldig att meddela undervisning i kemi, med särskild! afseende

å mejerikemi, samt i mejerilära, dels ock att den föreslagna adjunkturen

i jordbrukslära mycket väl kunde ur förslaget uteslutas, enär någon

af de utaf institutsstyrelsen upptagna två stipendiaterna kunde åläggas

att handleda eleverna i samma ämne samt tjenstgöra såsom repetitörer

i detsamma, hvartill komme att, då den dåvarande läraren i detta ämne

utan adjunkt medhunnit, förutom fullgörandet af sina åligganden såsom

lärare, äfven förvaltningen af egendomen, en lektor, som odeladt finge

egna sig åt sitt lärarekall, syntes kunna, äfven om kursen i ämnet

något ökades, utan biträde af adjunkt meddela den erforderliga undervisningen

deri. Mot förslaget, i hvad det afsåg rätten för de ordinarie

lärarne att åtnjuta ålderstillägg, gjorde landtbruksstyrelsen icke någon

anmärkning.

Uti det vid Kongl. Maj:ts proposition i ämnet till 1891 års Riksdag

fogade statsrådsprotokoll uttalade dåvarande departementschefen,

att han beträffande organisationen af läroverket väl för sin del ansåge

landtbruksstyrelsens förslag hafva afgjordt företräde framför 1889 års

förslag, men att det syntes kunna ifrågasättas, om icke ämnenas fördelning

å de särskilda lärarne borde underkastas pröfning vid uppkommande

ledigheter eller eljest då förhållandena dertill föranledde.

Vid pröfning inom Riksdagen af samma nådiga proposition uttalades

af statsutskottet den åsigten att, då af 1889 års förslag med

inberäknande af hufvudläraren i jordbrukslära, som enligt detta förslag

tillika skulle vara anstaltens direktör, men med frånräknande af

den i och med den högre mejeriskolans upphörande obehöfliga lektorn

i mejerilära, såsom fast anstälda lärare upptogos 4 lektorer och 4

adjunkter, det syntes utskottet med allt skäl kunna ifrågasättas,

huruvida icke en dylik fördelning af de ordinarie lärarekrafterna å de

båda skilda lönegraderna skulle blifva en ändamålsenlig fördelning af

läroämnena äfven med den af Kongl. Maj:t då föreslagna organisationen.

Under öfver! äggningarna rörande frågan inom kamrarna uttalades betänkligheter

mot, att. de olika lärarnes undervisningsområden och omfånget

af hvar och en lärares verksamhet icke blefve definitivt bestämdt,

utan att ämnesfördelningen komme att lämpas efter de särskilda

lärarnes egenskaper. Då i öfrigt åtskillig ovisshet rådde rörande

lämpligheten af vissa delar af den föreslagna organisationen, beslöt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

9

Riksdagen, såsom redan anförts, med upptagande i den då godkända,

ännu gällande staten för landtbruksinstitutet vid Ultima af aflöningar i

enlighet med Kongl. Maj:ts förslag för 4 lektorer och 4 adjunkter,

att, för att jemkningar framdeles skulle kunna göras i de anmärkta

hänseendena, uppföra den delen af det utaf Kongl. Maj:t för omorganisationens

genomförande begärda anslaget, som öfverskred det

å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar» uppförda anslag till landtbruksinstitutet

vid Ultuna, 20,000 kronor, eller 29,000 kronor, på extra stat för år

1892; och har sedermera Riksdagen årligen för aflöningar och öfriga

utgifter vid institutet utöfver det ordinarie anslaget, 20,000 kronor, å

extra stat beviljat ett anslag af 29,000 kronor.

Då fråga sedermera uppstod rörande utfärdandet af stadgar för

institutet, blef till följd af Riksdagens beslut om inskränkande af det

utaf Kongl. Maj:t föreslagna antalet lektorer från 5 till 4 samt ökandet

deremot af adjunkternas antal från 3 till 4 nödigt att verkställa

förändring af den fördelning af läroämnena mellan lektorer och adjunkter,

som blifvit af landtbruksstyrelsen föreslagen och af Kongl. Maj:t

uti förberörda nådiga proposition ansedd ega företräde framför 1889

års förslag. Sagda förändring åstadkoms hufvudsakligen sålunda, att

i de stadgar för institutet, som af Kongl. Maj:t den 14 oktober 1892

utfärdades, någon lektor i praktisk mekanik samt maskin- och byggnadslära

icke upptogs, utan dessa ämnen fördelades mellan adjunkterna.

I sammanhang med afgifvande af förslag till åtskilliga ändringar i

nyssberörda nådiga stadgar för institutet, för hvilket förslag jag i detta

sammanhang icke torde behöfva redogöra, har nu i underdånig skrifvelse

den 16 september 1897 styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut, med bifogande

af särskilda yttranden af institutets rektor och lärareråd, beträffande

lärarne vid institutet anfört hufvudsakligen följande:

Då styrelsen i sitt år 1890 afgifna förslag till ny organisation föreslagit,

att lärarne vid institutet skulle vara af 3 grader: lektorer, adjunkter

och extra lärare, hade styrelsen fasthållit vid den princip, att

lärarne i samtliga hufvudämnen och de grundläggande ämnen, som

syntes vara af synnerlig vigt vid den högre landtmannabildningen,

skulle tillhöra den första graden, hvaremot biträdande lärarne i dessa

ämnen samt hufvudlärarne i de mindre vigtiga ämnena, i hvilka lärare

kunde beräknas med lätthet erhållas med den för undervisningen vid

institutet nödiga utbildningen, skulle vara adjunkter, under det att i de

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 60 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

läroämnen, hvari undervisningen upptoge blott en ringa del af läsåret,

denna skulle kunna bestridas af extra lärare.

Denna princip hade emellertid icke blifvit följd vid fastställande af

nu gällande organisation, i det att dels det föreslagna antalet lärare ej

obetydligt reducerats, dels vigtiga hufvudämnen, såsom mejerilära, mekanik

samt maskin-, redskaps- och byggnadslära, anförtrotts åt adjunkter,

dels slutligen adjunkturerna i motiveringen till Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen år 1891 i motsats till styrelsens förslag betecknats

som öfvergångsplatser, afsedda att innehafvas under en kortare tid af

unge män, som snart kunde vänta befordran till andra förmånligare

tjenster, hvarför deras löneförmåner ock inskränkts till 2,000 kronor,

utan rätt till löneförbättring, samt en ungkarlsbostad, löneförmåner som

ej vore tillräckliga för nödtorftigt uppehälle för en gift person, hvilket

faktiskt alla de nu varande adjunkterna vore. Utsigten att från dessa

platser erhålla befordran till andra, bättre aflönade tjenster hade visat

sig ganska ringa, hvilket ock vore lätt förklarligt, alldenstund desse

lärare måste utbilda sig speciel! för sin tjenst vid institutet; men i den

mån de detta gjorde, blefve de uppenbarligen mindre kompetenta att

konkurrera om tjenster med andra uppgifter tillsammans med personer,

som särskild! egnat sig åt dessa uppgifter. För att kunna existera,

måste dessa lärare mer eller mindre åsidosätta de fortsatta studier, som

vore nödvändiga eller önskvärda för befattningens vid institutet fullgoda

skötande, för att antingen bereda sig till vinnande af förmånligare

anställning af annan beskaffenhet eller genom för tjensten vid institutet

främmande arbete skaffa sig extra inkomster.

Detta förhållande vore så mycket beklagligare, som adjunkternas

undervisning blifvit vida mer magtpåliggande än i styrelsens ofvannämnda

förslag afsetts. Visserligen hade det lyckats att trots det minskade

antalet lärare ordna det så, att icke något läroämne uteslutits, och att

hvarje lärare fått sig tilldelade ämnen, som bildade en ganska naturlig

ämnesgrupp, men uppenbart vore att, i den mån lärarnes antal minskats,

blefve ock de fleste lärarnes undervisning mer omfattande och magtpåliggande.

Adjunkternas ställning hade derjemte blifvit sämre än enligt

styrelsens förslag och knappt bättre än extra lärarnes vid de allmänna

läroverken, men det kunde uppenbarligen icke vara rätt och

klokt att, som vid Ultima blifvit fallet, åt lärare i sådan ställning uppdraga

undervisningen i flera hufvudämnen eller magtpåliggande grundläggande

ämnen vid ett af landets högre afslutande fackläroverk. Detta

vore så mycket betänkligare, som det på grund af den under den förflutna

tiden vunna erfarenheten om adjunkternas ogynsamma ekono
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

miska ställning- torde vid de nuvarande innehafvarnes afgång blifva

svårt att erhålla fullt kompetenta personer som sökande till sådana på

en gång magtpåliggande och illa aflönade tjenster. Redan vid dessas

första besättande hade det visat sig, att de sökande ej i alla fallen beherskade

alla delar af ämnet så fullständigt, som önskligt varit, men

styrelsen hade ansett sig på grund af de låga löneförmånerna ej kunna

ställa kompetensfordringarna så högt, som önskvärdt varit. Följden

hade blifvit den, att t. ex. i mejerilära och kemi måst antagas en skicklig

kemist, som först efter sin anställning vid institutet genom studier

i utlandet förskaffade sig nödig utbildning i hufvudämnet mejerilära

med dess hjelpvetenskap bakteriologi. Då en sådan utbildning af läraren

naturligtvis icke vore möjlig under tjenstgöringen vid institutet,

berodde det alltid på särskilda omständigheter, om och när en sådan

långvarigare studieresa kunde få af en lärare anträdas, och saken vore

alltid förknippad med stora olägenheter.

Enligt styrelsens mening kunde dessa för institutets anseende och

verksamheten vid detsamma beklagliga förhållanden ej afhjelpas på annat

sätt, än att de nuvarande adjunkturerna förändrades till lektorat. Först

derigenom komme dessa tjensters innehafvare i den ekonomiskt betryggade

ställning, att de utan anlitande af andra förvärf vid sidan af sin

lärareverksamhet kunde lefva som gifta och ej behöfde betrakta sina

tjenster som öfvergångsplatser. Först derigenom kunde man också

hoppas att vid ledigheters inträffande få i alla afseenden kompetente

sökande.

Styrelsen ansåge för sin del samtliga de fyra adjunktsplatserna vara

af den vigt och betydelse, att de borde förvandlas till lektorat vid nuvarande

innehafvarnes afgång. Visserligen kunde innehafvaren af adjunkturen

i de veterinära ämnena lättare än de öfriga erhålla befordran

till andra tjenster, men han vore genom sin tjenstgöring vid institutet

förhindrad att söka och utöfva en mer vidsträckt veterinärpraktik; och

då vid tillsättande af läns- och distriktsveterinärer stort afseende med

rätta fästes vid denna, vore hans utsigter i konkurrensen om dylika

tjenster i hög grad minskade genom hans anställning vid institutet.

Det vore äfven af vigt såväl för egendomen som isynnerhet för institutets

elever, att denne lärare så mycket som möjligt vistades vid Ultuna.

Det intresse, som jordbrukaren plägade hysa för kreaturen och

deras befinnande, gjorde att eleverne, som utan tvifvel delade detta

intresse, äfven utom den egentliga undervisningen kunde vid mångfaldiga

tillfällen hafva gagn af veterinärens praktiska råd och anvisningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

Skulle de sålunda ifrågasatta förändringarna af lärareplatserna genomföras,

så skulle alltså för hvarje adjunkt, som afginge, en lektorstjenst

upprättas, hvilket skulle medföra en ökning af lönen med 1,000

kronor, eller inalles för fyra förändrade tjenster 4,000 kronor, jemte

framdeles ålderstillägg och pension till samma belopp som för de nuvarande

lektorerne.

Efter redogörelse, huru enligt styrelsens mening det ökade behof

af bostadslägenheter, som skulle uppstå, derest styrelsens förslag bifölles,

lämpligen borde fyllas, har styrelsen, beträffande önskvärdheten

deraf att lektorerne finge i fråga om rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig viss föregående tjenstgöring, åberopat hvad institutets rektor derom

anfört, nemligen att det skulle vara synnerligen gagneligt för institutet,

om lektor vid institutet finge rätt att för beräkning af ålderstillägg

räkna sig till godo äfven den tid, han före sin anställning vid institutet

tjenstgjort i samma grad vid högre allmänt eller tekniskt läroverk eller

såsom docent vid universitet till samma utsträckning, som denne på

grund af denna tjenstgöring egde rätt att beräkna tjenstår vid dessa

nämnda läroverk. För egen del har styrelsen än ytterligare betonat

den redan af institutets rektor påpekade svårigheten att erhålla dugande

lärare vid institutet, om lektorstjensterna vid detsamma vore uti ifrågavarande

hänseende sämre stälda än motsvarande tjenster vid de allmänna

läroverken.

Till följd af nådig remiss har landtbruksstyrelsen den 11 november

1898 afgifvit underdånigt utlåtande öfver institutsstyrelsens nu omförmälda

förslag och dervid hufvudsakligen anfört följande.

Derest alla lärarebefattningarna vid institutet vore af enahanda

beskaffenhet, så att icke skäligen antagas kunde, att tillräckligt goda

lärarekrafter kunde till någon af desamma förvärfvas, med mindre än

att de med lektorsbefattningarna nu föijenade löneförmåner dertill

ansloges, skulle gifvetvis icke någon tvekan behöfva råda derom, att

ju staten borde för samtliga lärarne bevilja enahanda löneförmåner,

hvilka vore lektorerna förunnade. Med undantag af de extra lärarne,

hvilka skulle bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner, skulle enligt

Ultunastyrelsens föreliggande förslag öfriga lärare vid institutet eller

med andra ord samtliga ordinarie lärarne erhålla samma förmåner,

som vore lektorerna anvisade, hvaraf följden skulle blifva, att hela den

nuvarande adjunktsinstitutionen skulle upphäfvas. Detta berodde tydligen

på samma styrelses uppfattning om omöjligheten att på annat

vilkor för de med hvarje adjunktsbefattning nu förenade läroämnen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

erhålla fullt goda lärarekrafter. Till en del ansåge landtbruksstyrelsen

denna åsigt vara rigtig, nemligen för så vidt anginge de båda adjunkturerna

dels i kemi och mejerilära, deri inbegripen mejerikemi, dels ock

i redskaps- och byggnadslära samt fältmätning och ritning, hvaremot

styrelsen funne fullt giltiga skäl icke hafva blifvit anförda för förändring

till lektorat af öfriga två adjunkturer, nemligen den i praktisk matematik,

mekanik, fysik och meteorologi samt den i husdjurens anatomi,

fysiologi och sjukvårdslära.

Hvad först anginge adjunkturen i kemi och mejerilära, deri inbegripen

mejerikemi, hade —såsom ock inhemtas af den föregående utredningen —

denna adjunktur tillkommit på förslag af landtbruksstyrelsen i dess skrifvelse

den 21 november 1890. Visserligen hade sedermera den högre mejeriskolan

vid Ultima upphört och i stället inrättats mejeriinstitutet vid Alnarp

och sålunda den förutsättning, hvarunder landtbruksstyrelsens ifrågavarande

förslag afgifvits, blifvit uppfyld, men på samma gång hade

under den tid, som sedan dess förflutit, förhållandena med hänsyn till

den svenska landtbruksnäringens bedrifvande i många afseenden förändrats

och särskildt hade mejerihandteringen fått för samma näring

en vida större betydelse än förr, hvarvid endast behöfde erinras att,

då landets export af naturligt smör år 1890 uppgått till 15,043,336 kg.,

samma export år 1897 utgjort 23,862,000 kg., att till följd af den

stora konkurrensen på den utländska marknaden anspråket på mejeriprodukternas

beskaffenhet betydligt stegrats, samt att konsumtionen

inom landet af såväl smör som ost äfvensom exporten af sistnämnda

vara i afsevärd grad tilltagit. Häraf hade emellertid blifvit en följd,

att mejeriläran, som enligt 3 § af de för landtbruksinstitutet vid Ultuna

gällande stadgar utgjorde ett af hufvudämnena vid institutet, kommit

att blifva ett af de vigtigaste bland dessa och sålunda enligt grundtanken

för undervisningens bedrifvande vid institutet icke längre borde

anförtros åt mindre kompetent lärare än en bland lektorerna, åt hvilken

i sådant fall äfven borde anförtros de delar af kemin, hvilka kunde

anses stå i omedelbart förhållande till mejeriläran äfvensom bakteriologin,

hvilken vetenskap, ehuru den icke funnes omnämnd bland de

ämnen, i hvilka undervisning vid institutet enligt gällande stadgar

borde bedrifvas, numera arbetat sig fram till en sådan sjelfständig

ställning och erhållit en sådan betydelse för mejerihandteringen, att

den borde upptagas bland de sjelfständiga läroämnena vid institutet.

På detta sätt komme fortfarande såsom hittills undervisning i kemi att

bedrifvas af två lärare, hvilka nu båda skulle blifva lektorer, hvarigenom

någon adjunkt i detta ämne icke vidare blefve erforderlig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 77.

Uti merberörda af styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultima den

8 september 1890 afgifna underdåniga förslag både vidare bland lärarne

vid institutet upptagits en lektor i praktisk mekanik''samt maskin- och

byggnadslära samt en adjunkt i praktisk matematik, fysik och meteorologi.

Mot detta förslag hade landtbruksstyrelsen icke haft något

att erinra, och i propositionen till 1891 års Riksdag hade ej heller

någon erinran gjorts mot förslaget i denna del; men då Riksdagen

nedsatte det af Kongl. Maj:t föreslagna antalet lektorer från 5 till 4

med ökande på samma gång af adjunkternas antal från 3 till 4, kunde

något lektorat i praktisk mekanik samt maskin- och byggnadslära icke

upprättas, utan hade dessa ämnen, af hvilka den praktiska mekaniken betraktades

såsom grundläggande för maskinläran samt sistnämnda ämne

ansåges innefatta jemväl redskapsläran, måst anförtros åt en adjunkt, som

skulle undervisa uti redskapslära och byggnadslära äfvensom fältmätning

och ritning. Maskin- och redskapsläran vore enligt stadgarna för institutet

hufvudämnen och måste efter den oerhörda utveckling redskapsindustrin

numera erhållit samt den betydelse den fått jemväl för landtbruket,

inom hvilket elektriciteten syntes komma till allt större användning,

anses vara så vigtiga för landtmannen, att de i likhet med mejeriläran

erfordrade så goda lärarekrafter, som åt institutet kunde beredas,

eller med andra ord att undervisningen i dessa läroämnen borde anförtros

åt en lektor. Om således i dessa ämnen, hvilka med ett ord

benämndes redskapslära, ett lektorat borde inrättas, torde dermed böra

förenas ämnena mekanik, fysik och meteorologi, såsom med desamma

närmare sammanhängande än byggnadsläran samt fältmätning och ritning,

hvilka ämnen åter lämpligen borde sammanslås med praktisk matematik

och jemte detta ämne föredragas af en adjunkt. Denna adjunktur

äfvensom adjunkturen i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära,

hvilken enligt landtbruksstyrelsens åsigt borde såsom sådan bibehållas,

skulle icke omfatta något ämne, som syntes behöfva föredragas af

en lektor.

Deremot — anför landtbruksstyrelsen vidare — syntes hvad styrelsen

för landtbruksinstitutet vid Ultuna anfört med hänsyn till svårigheten

för dessa lärare att med den speciela utbildning, som kräfdes

för deras behöriga skötande af sina befattningar, erhålla andra sysslor,

tala derför att, på sätt äfven af såväl styrelsen för landtbruksinstitutet

vid Ultuna som ock landtbruksstyrelsen förut blifvit föreslaget, till

lönerna för dessa adjunktur^'', hvilka sålunda visat sig icke rätteligen

kunna anses såso möfvergångsplatser, borde beviljas ålderstillägg i enlighet

med hvad som för närvarande gälde beträffande lektorernas löner.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 77.

Härför talade mycket kraftigt äfven den omständigheten, att derförntan

svårighet städse torde yppas att med lämpliga personer återbesätta

adjunktsbefattningarna, i hvilket afseende landtbruksstyrelsen

erinrade, hurusom, på sätt styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultuna

uti underdånig skrifvelse af den 21 oktober 1898 anmält, adjunkturen

i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära, som varit till

ansökan kungjord ledig, icke kunnat återbesättas till följd deraf att

icke någon enda sökande anmält sig till erhållande af befattningen,

hvarföre Ultunastyrelsen sett sig nödsakad hemställa, att befattningen

måtte få med vikarie tills vidare uppehållas. Blefve sagda förmån

adjunkterna beviljad, ansåge landtbruksstyrelsen, att svårighet icke

behöfde yppas att till deras befattningar förvärfva fullt kompetenta och

dugliga personer.

Frånträddes emellertid den uppfattningen, att adjunktsbefattningarna

borde vara öfvergångsplatser, afsedda att innehafvas endast kortare tid,

följde deraf, att åt adjunkterna borde anskaffas familjebostäder, om

också anspråken på dessa kunde ställas något lägre än på de för

lektorerna afsedda bostäder. Som emellertid, på sätt styrelsen för

landtbruksinstitutet vid Ultuna ock framhållit, de båda flygelbyggnaderna

vid hufvudbyggnaden å Ultuna, hvilka för närvarande vore upptagna

till bostäder för två adjunkter, vore användbara till familjebostäder för

lektorer, erfordrades, om landtbruksstyrelsens förevarande förslag genomfördes,

familjebostäder endast för två adjunkter. Af de båda adjunkter,

som för närvarande icke hade sin bostad i sagda flygelbyggnader, hade

på senare tiden den ene bebott öfre våningen å laboratoriibyggnaden

och den andre innehaft två rum och kök i den så kallade tjenarebyggnaden.

Den förra bostaden kunde anses vara tillfyllestgörande såsom

familjebostad för en adjunkt, hvaremot den senare icke kunde anses

annat än för samma ändamål i hög grad otillräcklig. Under den tid,

adjunkturen i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära varit

obesatt, hade sistnämnda bostad disponerats för annat ändamål. Af

dessa skäl ansåge landtbruksstyrelsen, att en familjebostad för adjunkt

behöfde anskaffas.

För anskaffande af denna bostad har landtbruksstyrelsen framstält

alternativa förslag. I främsta rummet har styrelsen ifrågasatt, att bostaden

skulle inredas uti en byggnadskomplex, som skulle komma att

uppföras för inrättande vid Ultuna af en försöksanstalt på utfordringshirans

område. Då Kongl. Maj:t förut denna dag funnit åtgärder icke

för närvarande böra vidtagas för åstadkommande af en dylik försöks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

anstalt, torde jag icke vidare behöfva uppehålla mig vid denna utväg

att skaffa en adjunktsbostad vid institutet.

För den händelse försöksanstalten icke skulle komma till stånd,

har landtbruksstyrelsen förmält sig anse lämpligast vara, att någon af

de nuvarande lektorsbostäderna användes till adjunktsbostad och en ny

lektorsbostad uppfördes i öfverensstämmelse med ritningar och kostnadsförslag,

som fogats vid landtbruksstyrelsens underdåniga utlåtande den

11 november 1898 beträffande omorganisation af landtbruksinstitutet vid

Alnarp.

Detta kostnadsförslag är af följande lydelse:

Approximativt kostnadsförslag till en lärarebostad af trä vid Alnarps

landtbruksinstitut, af C. Olinder.

Cirka 500 kubikmeter gräfning och schaktning å 50 kronor

256 kubikmeter gråstensgrund och källarmurar å 5: — »

7,000 stycken tegel med bruk och murning å 75 »

272 qvadratmeter golf med bjelklag, fyllning, panel,

rörning och puts å 12: — ..................................... »

160 qvadratmeter d:o å vinden å 10: —..................... »

655 qvadratmeter väggar 3''-plank + l''-panel + W-panel

2 papp å 8: — ............................................................ »

265 qvadratmeter yttertak med stolar och plåt å

5: 50............................................................................. »

Plåtarbeten såsom stuprör, fönsterbleck, skorstens
beslag

etc........................ »

Inre målning, tapetsering................................................. »

Yttre målning ....................................................................... »

Jernspis med tillbehör........................................................ »

Kamin med tillbehör............................................................ »

7 stycken kakelugnar med uppsättning och tillbehör »

Glas med insättning ........................................................... »

Snickeriinredning, trappor, veranda och ornering...... »

Beslager och beslagning...................................................... »

Oförutsedda utgifter, tillsyn etc..................................... »

250

1,280

525

3,264:

1,600:

5,240:

1,457:

125

630

250

75

50

900

190

700

250

500

Summa kronor 17,286

50

50.

öfverintendentsembetet, som anbefalts att yttra sig öfver framställningen

om nya byggnader vid landtbruksinstitutet vid Alnarp

och ännu icke hunnit fullgöra detta uppdrag, har på min begäran

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

om särskild! yttrande rörande förslaget till lektorsbostad anfört, att

embetet, efter skedd granskning, icke funnit orsak- till erinran mot

den för ifrågavarande byggnad afsedda ritning, att en dylik byggnad

syntes, under förutsättning att icke lokala förhållanden gjorde ändringar

i plandispositionen önskliga och att markens beskaffenhet icke

föranledde bergssprängning eller kostbarare grundläggning än den i

kostnadsberäkningen antagna, kunna utföras för beräkningens slutsumma,

deri dock icke inginge några poster för planering, kloakoch

vattenledning, brunn, planteringar eller yttre afträdeshus, tvättstuga,

mangelbod m. in., samt att omkostnaden för uppförande af

ett mindre uthus, inrymmande vedbod och afträde, torde belöpa sig till

omkring 500 kronor.

I afgifven promemoria har vederbörande föredragande inom landtbruksstyrelsen

anfört, att hvad beträffade kostnader för planering,

plantering och vägar, det syntes som om landtbruksinstitutet med de

stora arbetskrafter, som egendomen disponerade, skulle kunna åstadkomma

dessa arbeten utan att statsverket behöfde dermed betungas,

så mycket mera, som vid byggnadens anläggande redan befintliga vägar

och anläggningar till stor del torde kunna komma den nya bostaden

till godo, att då den under senare åren anordnade vattenledningen nu

torde vara fullständigt genomförd för institutets olika institutioner, utgifter

icke torde behöfva intagas i kostnadsförslaget för särskild vattenledning

till den föreslagna nybyggnaden, då ju alltid kunde förutsättas,

att densamma förlädes i närheten af en större eller mindre hufvudledning,

hvadan en inledning i byggnaden blott kunde betinga en obetydlighet

i kostnad, samt att angående tvättstuga och mangelbod det syntes

som om den lektor, som komme att bebo den nya byggnaden, mycket

väl kunde begagna sig af de lokaler, som redan funnes, och hvilka motsvarande

lärare hittills, om ock ej såsom lektor, haft tillfälle använda.

Uti sitt förenämnda utlåtande af den 11 november 1898 har landtbruksstyrelsen

slutligen yttrat sig angående frågan om beräkningen af

viss föregående tjenstgöringstid för vinnande af ålderstillägg och i

detta hänseende anfört, att enligt gällande vilkor för åtnjutande af de

i staten för landtbruksinstitutet vid Ultuna upptagna löneförmåner

borde löntagare i fråga om ålderstillägg tillgodoräknas den tid, han

före den nya statens utfärdande kunde hafva tjenstgjort vid institutet

i lärarebefattning, som i afseende å omfånget af undervisningsskyldigheten

vore med hans nya befattning jemförlig. Styrelsen för Ultuna

landtbruksinstitut hade föreslagit, att lektor måtte tillerkännas rätt att

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Åfd. 60 lliijt. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 77.

i samma afseende räkna sig till godo äfven den tid, som lian före sin

anställning vid institutet tjenstgjort i samma grad vid allmänt eller

tekniskt läroverk eller såsom docent vid universitet till samma utsträckning,

som lektor vid de allmänna läroverken på grund af denna

tjenstgöring eger rätt att beräkna tjensteår vid dessa läroverk. Landtbruksstyrelsen

erinrar, hurusom Kongl. Maj:t dels genom nådig kungörelse

den 12 september 1890 föreskrifvit, att ordinarie adjunkt eller

kollega, hvilken aflagt sådan akademisk examen, som utgjorde vilkor för

behörighet att söka lektorsbefattning vid högre allmänt läroverk äfvensom

i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter för att kunna till lektor utnämnas,

egde rätt att vid årsberäkning för uppflyttning i högre lektorslönegrad

räkna sig till godo den tid, han från och med året näst efter det, hvarunder

berörda vilkor blifvit fullgjorda, med nit och skicklighet vid allmänt

läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande lektor

eller med en tjenstgöring väsentligen lika den, som ålåge lektor, dels

genom nådigt bref den 1 juni 1877 förklarat docent, som vid eller efter ingången

af år 1878 tillträdde docentstipendium, berättigad att, i händelse

han öfverginge i allmänna läroverkens tjenst, för bestämmande af lönegrad

räkna sig till godo högst fem år af den tid, han deltagit i undervisningen

vid universitetet, dels ock genom nådigt bref den 18 maj 1878

förordnat att, förutom innehafvare af docentstipendier, af de vid 1879

års ingång redan anstälde eller sedermera inom teologiska och filosofiska

fakulteterna antagna docenter ett antal af 20 vid universitetet i

Upsala och 10 vid universitetet i Lund, i den ordning de vid hvardera

universitetet efter utnämningsdagen sinsemellan intoge, så vidt de

genom aflagda examina och fullgörande af för blifvande elementarlärare

genom författningarna stadgade profår vunnit behörighet till anställning

vid offentligt elementarläroverk, skulle eg a att för bestämmande

af lönegrad vid sådant läroverk räkna sig till godo högst fem år af

den tid, under hvilken de styrkt sig hafva vare sig genom föreläsningars

hållande eller genom biträde vid ledning af öfningarna i något

vid universitetet inrättadt seminarium eller på annat deremot svarande

sätt med goda vitsord deltagit i undervisningen vid universitetet, vid

hvilken beräkning hvarje läsetermin skulle anses lika med ett hälft år.

Då det icke syntes kunna lända annat än till förmån för institutet,

om den af Ultunastyrelsen ifrågasatta förmånen beträffande rätt för

lektor att i afseende å ålderstillägg tillgodoräkna sig förut utöfvad

tjenstgöring medgåfves, har landtbruksstyrelsen funnit sig böra biträda

Ultunastyrelsens framställning i förevarande del.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 77.

19

Deremot delade landtbruksstyrelsen icke Ultimastyrelsens uppfattning,

att den ifrågasatta förändringen i staten för institutet ej borde

ega tillämpning annat än i mån af de nuvarande adjunkternas afgång,

enär fyllandet af institutets behof af lärarekrafter icke borde uppskjutas

utan ofördröjligen sättas i verket.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har landtbruksstyrelsen

hemstält om vidtagande af de för genomförande af styrelsens förslag

erforderliga åtgärder.

Öfver de framstälda förslagen, så vidt fråga är om ändring i

löneförmåner och aflöningsvilkor för lärare vid Ultuna landtbruksinstitut,

har statskontoret anbefalts att afgifva underdånigt utlåtande; och har

till följd häraf detta embetsverk i skrifvelse den 24 sistlidne januari

anfört hufvudsakligen följande:

Af hvad i ärendet förekommit framginge, att en ändring i den år

1891 af Riksdagen antagna staten för Ultuna landtbruksinstitut vore af

behofvet påkallad, derest institutet skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift. Statskontoret funne sig derför böra biträda det

af landtbruksstyrelsen framstälda förslag att, jemte indragning af tvenne

adjunkturer, två nya lektorer blefve i staten uppförda med enahanda

aflöningsförmåner som förutvarande lektorer.

Vidkommande derefter de två återstående adjunkturerna ville det

synas statskontoret, som om de olägenheter, hvilka, enligt hvad handlingarne

utmärkte, uppstått deraf att adjunkternas aflöningsförmåner

varit för knappa, icke kunde verksamt afhjelpas, med mindre lönerna

redan i första lönegraden förhöjdes. Statskontoret ansåge sig derför

böra tillstyrka, att desse adjunkter i staten uppfördes med ett aflöningsbelopp

af 2,500 kronor, deraf 1,500 kronor i lön och 1,000 kronor i

tjenstgöringspenningar, samt med rätt till två ålderstillägg, hvartdera

å 500 kronor. Härigenom utjemnades ock i viss mån den disproportion

mellan lön och tjenstgöringspenningar, som onekligen i de högre lönegraderna

skulle uppstå, derest, såsom föreslaget blifvit, lönen bestämdes

till 1,400 kronor jemte tre ålderstillägg å 500 kronor, eller tillsammans

i högsta lönegraden 2,900 kronor, och tjenstgöringspenningarne till

endast 600 kronor; hvarförutom statskontoret ansåge att, derest tjenstgöringspenningarne

sattes så lågt som till sistnämnda belopp, svårighet

måste uppstå att, i händelse af ordinarie tjensteinnehafvarens förfall,

anskaffa behörigen qvalificerad vikarie.

Deremot ansåge sig statskontoret icke böra tillstyrka landtbruksstyrelsens

hemställan att, der förhöjning efter viss tids fortsatt inne
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

hafvande af tjenst i samma grad vore medgifven, löntagare finge tillgodoräknas

den tid han före den nya statens utfärdande kunde hafva

tjenstgjort vid institutet i lärarebefattning, som i afseende å omlånget

af undervisningsskyldigheten vore med hans nya befattning jemförlig,

enär en sådan bestämmelse skulle verka derhän, att såväl de två adjunkter,

hvilka efter den nya statens trädande i kraft komme att uppflyttas

i lektorsgraden, som de adjunkter, hvilka komme att i adjunktsgraden

qvarstå, omedelbart skulle undfå rätt till ålderstillägg. Den nu

ifrågasatta förändringen i staten innebure nemligen, enligt statskontorets

tanke, en så väsentlig förbättring i de nuvarande adjunkternas ekonomiska

ställning, att några ytterligare förmåner för dem icke syntes af

behofvet påkallade. Ej heller syntes de nuvarande extra lärarnes tjenstgöring

vid institutet vara af den omfattning, att densamma borde räknas

innehafvare af lektorat eller adjunktur till godo för erhållande af

ålderstillägg; hvaremot statskontoret funne goda skäl tala derför, att

löntagare, som efter den nya statens utfärdande vunne anställning vid

institutet, finge i fråga om tjenstårsberäkning för ålderstillägg räkna

sig till godo den tid, hvarunder han före sin anställning vid institutet

tjenstgjort i motsvarande grad vid allmänt eller tekniskt läroverk eller

såsom docent vid universitet, samt att dervid i tillämpliga delar borde

lända till efterrättelse de bestämmelser, som i sådant afseende meddelats

angående aflöningsförmånerna vid de allmänna läroverken.

Då grunden dertill, att vid 1891 års riksdag de för Ultuna landtbruksinstitut

då erforderliga anslagsmedel fördelades med 20,000 kronor

å ordinarie stat och 29,000 kronor å extra stat, syntes hafva varit någon

ovisshet beträffande lämpligheten af vissa delar af den föreslagna

organisationen, men dessa betänkligheter numera, i och med föreliggande,

på en flerårig erfarenhet grundade förslag till jemkning i organisationen

torde få anses såsom häfda, syntes icke längre något skäl

förefinnas att fördela ifrågavarande medel på tvenne anslag, utan hemstälde

statskontoret tillika, det Kongl. Maj:t. täcktes föreslå Riksdagen

att uppföra hela det för Ultuna landtbruksinstitut erforderliga beloppet

på ordinarie stat under sjette hufvudtitelns anslag till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar».

Med de myndigheter, som i detta ärende yttrat sig, är jag enig

derom, att tiden nu är inne att åt landtbruksinstitutet vid Ultuna

gifva den slutliga organisation, som ännu fattas detsamma, och

att denna organisation bör gå ut på att bereda gynsammare aflöningsförmåner

åt de lägst aflönade lärarne, adjunkterna. Den er
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 77.

farenhet, som vunnits efter år 1891, har tydligt visat, att med den

nuvarande organisationen af adjunktsbefattningame institutet löper eu

alltför stor risk att icke erhålla tillräckligt dugande lärarekrafter eller

till och med att icke ens erhålla sökande till ledigförklarade platser.

Två adjunktsbefattningar äro för närvarande af dylik anledning vakanta.

Den ena vakanta befattningen är adjunkturen i kemi och mejerilära,

som blef ledig redan den 1 november 1895 genom dåvarande

innehafvarens afskedstagande. Tjensten kungjordes ledig till ansökning

utan att någon ansökning ingafs och vidhölls. Sedan styrelsen för institutet

anmält att, så vidt styrelsen hade sig bekant, det icke vore att

förvänta, att vid förnyadt utsättande af ansökningstid någon kompetent

sökande till denna lärarebefattning under bestående förhållanden komme

att anmäla sig, och tillika hemstält om befattningens uppehållande genom

vikarie, fann Kongl. Maj:t den 24 januari 1896 skäligt bifalla

styrelsens förslag, dock med skyldighet för styrelsen att före utgången

af år 1896 ånyo underställa ärendet Kongl. Maj:ts pröfning. Jemlikt

särskilda nådiga medgifvanden har vikariatet sedermera fortgått, och

bestämdes senast genom nådigt bref den 12 november 1897, att det

skulle åligga styrelsen för institutet att, sedan frågan om adjunktur ernås

vid institutet förändring till lektorat blifvit af Kongl. Maj:t slutligen

pröfvad, ånyo, om förhållandena dertill gåfve anledning, underställa frågan

Kongl. Maj:ts pröfning.

Den andra vakanta adjunkturen har till läroämnen husdjurens anatomi,

fysiologi och sjukvårdslära och blef ledig genom innehafvarens

afskedstagande från och med den 1 oktober 1898. Äfven beträffande

denna tjenst har styrelsen för institutet anmält, att efter befattningens

ledigförklarande någon sökande till tjensten icke anmält sig före ansökningstidens

utgång; hvarförutom styrelsen meddelat att, efter hvad

af gjorda förfrågningar syntes framgå, utsigt för närvarande icke funnes

att erhålla kompetent sökande till tjensten med dess nuvarande löneoch

bostadsförhållanden.

Sedan Kongl. Maj:t den 3 december 1898 medgifvit, att med vidare

åtgärder för återbesättande af denna adjunktsbefattning finge

tillsvidare anstå, och bemyndigat institutets styrelse att låta genom

vikarie uppehålla den med befattningen förenade undervisningsskyldigheten,

med rätt för vikarien att uppbära de med samma befattning förenade

löneförmåner, har emellertid styrelsen för institutet i skrifvelse

den 13 sistlidne januari anmält, att ej mindre styrelsen upprepade gånger

kungjort ifrågavarande vikariat ledigt till ansökning utan att någon

sökande anmält sig, än äfven institutets rektor utan framgång under

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

hand sökt anskaffa vikarie, samt att förty undervisningen vid institutet

i de till ifrågavarande adjunktur hörande ämnen icke kunde i enlighet

med den faststälda undervisningsplanen uppehållas.

Landtbruksstyrelsen, som hörts i detta ärende, har framhållit, att

den förnämsta anledningen dertill att styrelsen för institutet icke lyckats

erhålla vikarie till ifrågavarande befattnings uppehållande, enligt hvad

landtbruksstyrelsen hade sig bekant, varit den, att förmånen af familjebostad

icke vore förenad med den till befattningen hörande aflöning.

Ur den uppkomna svårigheten har man sökt reda sig på det sätt, att

styrelsen för institutet den 24 nästlidne februari erhållit nådig befallning

att åstadkomma utredning angående möjligheten att bereda provisorisk

familjebostad åt vikarien, eller ock huruvida undervisningen kunde tillsvidare

uppehållas genom extra lärare. Denna utredning har ännu icke

hunnit inkomma.

Då det uppenbarligen icke vidare är möjligt att betrakta adjunktsbefattningarne

såsom allenast öfvergångstjenster i afvaktan på befordran

till förmånligare befattning, är det tydligt, att bostadsfrågan måste intaga

ett framstående rum bland de omständigheter, som de sökande

hafva att taga i betraktande, men det kan icke heller förbises, att

adjunktslönens belopp, 2,000 kronor utan rätt till ålderstillägg, icke kan

vara synnerligen lockande för personer med den föregående utbildning,

som vid ifrågavarande tjenster fordras och måste fordras.

Ultunastyrelsen har föreslagit att afhjelpa den befintliga olägenheten

genom att i mån af afgång utbyta alla fyra adjunktsbefattningarne mot

lektorat. Landtbruksstyrelsen vill för sin del endast göra sådant utbyte

beträffande två adjunktsbefattningar, dock utan att afvakta nuvarande

tjensteinnehafvares afgång, men föreslår tre ålderstillägg, hvart å 500

kronor, för de qvarstående två adjunktstjensterna jemte familjebostad.

Statskontoret instämmer i det hela med landtbruksstyrelsen men anser

lämpligare, att de qvarstående adjunkternas löneförmåner höjas, för hvardera

med 500 kronor, och att i stället ålderstilläggen för adjunkterna

minskas till två, hvardera å 500 kronor.

Med landtbruksstyrelsen instämmer jag deruti, att för närvarande

icke mer än två adjunktstjenster böra utbytas mot lektorat. Med hänsyn

till mejeriväsendets snabba utveckling under senare tider inom så godt

som alla delar af landet äfvensom dertill, att redskapsindustrin fått en

allt större betydelse för landtbruket, anser jag ock, lika med landtbruksstyrelsen,

att till lektorat böra företrädesvis ombildas de båda

adjunkturerna i kemi och mejerilära samt i redskapslära m. m., dervid

s. 23 Kontrollera mot PDF

Körtel Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

23

naturligt nog en viss omflyttning af läroämnena mellan lärarne torde,

såsom landtbruksstyrelsen antydt, blifva behöflig.

För de båda qvarstående adjunkturerna i praktisk matematik

m. m. och i husdjurens anatomi m. in. finner jag aflöningsförmånerna

böra förbättras. Utom allt tvifvel är då, att" äfven de båda innehafvarne

af dessa fenster böra förses med familjebostäder, för

hvilket ändamål, enligt landtbruksstyrelsens förslag, endast erfordras

uppbyggandet af en ny bostad för en kostnad enligt förslaget för

sjelfva bostadshuset af 17,286 kronor 50 öre, hvartill enligt öfverintendentsembetets

hemställan borde komma för ett mindre uthus 500

kronor, eller sålunda tillsammans i afrundadt tal 17,800 kronor.

Likaledes är jag öfvertygad derom, att den kontanta aflöningen för

adjunkterna behöfver liöjas. Men i någon mån tvifvelaktigt synes det mig

vara, huruvida den erforderliga förhöjningen bör beredas, såsom landtbruksstyrelsen

föreslagit, uteslutande genom ålderstillägg, tre till antalet,

eller i enlighet med statskontorets förslag genom dels omedelbar höjning

af aflöningen och dels ålderstillägg till ett antal af två. För

adjunkterna och dermed för institutet torde statskontorets förslag i

det hela vara fördelaktigare, men då den centrala myndighet, under

hvilken institutet närmast lyder, förklarat att, om de tre ålderstilläggen

beviljades, svårighet icke behöfde yppas att till befattningarne förvärfva

fullt kompetenta och dugliga personer, anser jag mig icke kunna gå

längre än landtbruksstyrelsen föreslagit.

Beträffande vilkoren för åtnjutande af ålderstillägg har jag intet

annat att erinra mot landtbruksstyrelsens förslag, sådant det blifvit af

statskontoret modifierade än att, då jag icke kunnat tillstyrka den af

statskontoret föreslagna genast inträdande löneförhöjningen för de qvarstående

adjunkterna, det torde vara skäl bibehålla ett mot nu gällande

bestämmelse svarande stadgande rörande rätt för löntagare att tillgodoräkna

sig viss föregående tjenstgöring vid institutet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nro" 77.

På grund af hvad här ofvan anförts har jag uppgjort följande

förslag till

Stat

för

landtbrnksinstitutet vid Ultuna.

■

Tjenst

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

Aflöning.

1 rektor, arfvode............................

—

—

—

—

2,000

—

1 lektor .......................................

2,000

—

1,000

—

3,000

—

\ Efter fem år kan lönen

I höjas med 500 kronor,

5 lektorer.....................................

10,000

—

5,000

—

15,000

—

1 efter tio år med ytter-

1 adjunkt.....................................

1,400

—

600

—

2,000

—

| ligare 500 kronor och

1 efter femton år med

1 adjunkt.....................................

1,400

—

600

—

2,000

—

'' ytterligare 500 kronor.

Extra lärare, arfvoden....................

—

—

—

—

2,250

—

1 bibliotekarie...............................

—

—

—

—

300

—

Aflöning summa kronor

—

—

—

26,550

—

Till institutets öfriga utgifter.........

—

—

—

—

24,450

—

Summa kronor

—

—

—

—

51,000

—

Anm. .Rektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta jemväl fri bostad.

Denna stat öfverstiger sålunda den nu gällande med 2,000 kronor.

De i den föreslagna staten upptagna ålderstilläggen torde såsom

hittills på öflig! sätt böra utgå från sjette hufvudtitelns förslagsanslag

till ålderstillägg.

Bestämmelsen rörande ålderstillägg bland aflöningsvilkoren, sådana

de finnas intagna i nådiga kungörelsen den 6 augusti 1891, torde böra

erhålla följande ändrade lydelse:

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma grad är medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt sin

egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, för andra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

25

förhöjningen efter ytterligare fem år på samma vilkor och för tredje

förhöjningen under enahanda vilkor efter ytterligare fem år, under

iakttagande, hvad hvarje af dessa förhöjningar angår, att den högre

aflöningen ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter

det, under hvilket den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande

löntagaren härvid tillgodoräknas den tid, han före utfärdandet af den

nu för institutet faststälda staten kan hafva tjenstgjort vid institutet i

lärarebefattning, som i afseende å omfånget af undcrvisningsskyldigheten

är med hans nya befattning jemförlig, hvarjemte löntagare, som

efter utfärdandet af sistnämnda stat vinner anställning, eger tillgodoräkna

sig den tid, hvarunder han före sin anställning vid institutet

tjenstgjort i motsvarande grad vid allmänt eller tekniskt läroverk eller

såsom docent vid universitet, dervid i tillämpliga delar skola lända till

efterrättelse de bestämmelser, som i sådant afseende meddelats angående

aflöningsförmånerna vid de allmänna läroverken.

I anslutning till hvad förut anförts anser jag tiden nu vara inne

att uppföra hela det för Ultima landtbruksinstitut erforderliga beloppet,

51,000 kronor, på ordinarie stat under sjette hufvudtitelns anslag till

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar».

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå, att Riksdagen må

dels, med godkännande af det af mig uppgjorda förslaget till stat

för landtbruksinstitutet vid Ultima äfvensom af den föreslagna ändringen

i gällande vilkor för åtnjutande af de i staten för institutet upptagna

löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag

till Ultuna landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 51,000 kronor eller

med 31,000 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag

å 15,000 kronor till understöd åt landtmannaskolor)» att ökas från

190,400 kronor till 221,400 kronor;

dels medgifva, att besparingar, som å det i staten för institutet

till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma,

må användas till bestridande af utgifter under ett kommande år;

dels ock å extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 17,800 kronor

till uppförande af en lektorsbostad vid institutet.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

Bih. till lliksd. Plåt. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 60 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

behagade Hans Kong!. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla samt förordnade, att i enlighet dermed proposition

till Riksdagen skulle aflåtas, så lydande som

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1899:7a Memorial angående fastställande af ett ordinarie anslag under sjette hufvudtiteln. s. 1 i texten