Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:8, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

15

N:o 8.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen; gifven

Stockholms slott den 30 december 1898.

Under åberopande af b ilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 67 § konkurslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Arfvode till gode män och till sysslomän bestämme borgenärerna,

antingen till visst af hundrade, eller efter annan grund; ej må det för

sysslomän efter tid räknas. God man eller syssloman ege ej att för

egen del, der han sjelf är borgenär, eller såsom ombud för annan deltaga

i borgenärernas beslut derutinnan. Nöjes ej god man eller syssloman

med beslutet, eller menar någon borgenär, eller gäldenären, att

arfvodet blifvit för högt bestämdt; lägge rätten dem emellan, som

skäligt pröfvas.

När beslut angående arfvode till sysslomännen fattas, skola borgenärerna

tillika föreslå arfvode till rättens ombudsman. Det förslag skall,

jemte det i ärendet förda protokoll, ingifvas till rätten, som derefter

bestämmer hvad skäligen må rättens ombudsman i arfvode tillerkännas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:‘s Nåd. Proposition N:o 8.

Ej må arfvode njutas förr än gode män eller syssloman slutlig

reda för sig gjort.

Arfvode, som belöper för egendom, hvilken är intecknad eller deri

särskild förmånsrätt eljest eger rum, skall, likasom kostnaden för den egendoms

vård och försäljning, af egendomens afgäld och köpeskilling utgå.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstedt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

17

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 14 oktober 1898

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Ciiristerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i

underdånighet:

Riksdagens skrifvelse den 24 april 1897, hvaruti Riksdagen på

anförda skäl anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådan lagändring, att inskränkning

vunnes i den rätt, som enligt nu gällande lagstiftning tillkomme gode

män och sysslomän att å egna och andras vägnar utöfva rösträtt vid

bestämmande af arfvode för dessa befattningar.

Efter att hafva redogjort för innehållet af Riksdagens skrifvelse

anförde föredragande departementschefen:

»Enligt 67 § konkurslagen skall det arfvode, gode män och sysslomän

ega åtnjuta för förvaltningen af konkursbo, bestämmas af borgenärerne.

Härvid inträffar ej sällan att beloppets bestämmande nästan

uteslutande beror af godé männen och sysslomännen sjelfva.

Bih till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afl. 7 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Förklaringen till detta förhållande är att söka i de faktiska omständigheterna

i flertalet konkurser. I de flesta fall är gäldenärens

ställning sådan, att den utdelning, borgenärerna kunna påräkna, icke

på långt när motsvarar de bevakade fordringarna. Åro då dessa redan

i sig obetydliga, kunna deras innehafvare i allmänhet icke vara hugade

att egna synnerlig uppmärksamhet åt konkursutredningen. Hellre lemna

de oinskränkt fullmagt att föra deras talan i konkursen åt en eller annan,

inom eller utom borgenärernas krets, som finner för sig förmånligt att

taga hand om förvaltningen samt välja sig sjelf till god man eller

syssloman. Mot möjligheten att arfvodet sättes högre än skäligt är i förhållande

till det arbete, förvaltningen medfört, uppställer lagen ej andra

korrektiv än förbud att för sysslomän beräkna arfvodet efter tid samt

rätt för borgenärerna och gäldenären att draga frågan om arfvodets

belopp under rättens pröfning.

På sätt Riksdagen i anmälda skrifvelsen anfört, vittnar emellertid

erfarenheten, att sistnämnda korrektiv sällan anlitas. Såsom redan antydts,

är det ofta förhållandet att gode männen och sysslomännen sjelfva

föra talan i konkursen för en betydande del af fordringsegarne. Dessutom

saknar den talrika klass af borgenärer, hvilka bevakat fordringar

af ringa belopp, och för hvilka följaktligen vinsten af en rättelse i beslutet

icke skulle motsvara kostnaden för fullföljd af talan deremot, all

anledning att i beslutet söka ändring. Gäldenärens rätt att klandra

beslut, hvarom nu är fråga, lemnas ock i regeln obegagnad. I allmänhet

visar han sig temligen likgiltig för konkursens förlopp. För öfrigt

torde han ofta befinna sig i ett så beroende och grannlaga förhållande

till gode männen eller sysslomännen, att han icke kan förväntas vilja

föra talan mot dem.

Det af Riksdagen såsom korrektiv ifrågasatta förbud mot gode

männens och sysslomännens deltagande i beslut angående deras arfvoden

synes visserligen på hvarjehanda sätt kunna kringgås, men ett sådant

förbud måste dock anses ega betydelse, i följd deraf att ett dylikt förfarande

blefve stämpladt såsom kringgående af lag. Liknande stadganden

förekomma jemväl i vissa främmande konkurslagar — särskildt må

i detta afseende nämnas den finska — och hafva hos oss blifvit ifrågasatta

af äldre lagberedningen i dess förslag till handelsbalk.

Vid angifna förhållanden och då Riksdagens skrifvelse utvisar att

enligt den allmänna uppfattningen gode männen och sysslomännen icke

rätteligen böra deltaga i omröstning om eget arfvode, emot hvilken

inskränkning ej heller ur principiel synpunkt något synes vara att erinra,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 19

har jag låtit inom lagbyrån utarbeta förslag till ändrad lydelse af 67 §

konkurslagen.»

Efter uppläsande af omförmälda lagförslag, af den lydelse bilagan

litt. F. vid detta protokoll utvisar, hemstälde departementschefen i underdånighet,

att högsta domstolens yttrande öfver förslaget måtte, för det

ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet

inhemtas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall.

Ex protocollo

Axel Dandenell.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8

Bil. litt. F.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 67 § konkurslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Arfvode till gode män och till sysslomän bestämme borgenärerna,

antingen till visst af hundrade, eller efter annan grund; ej må det för

sysslomän efter tid räknas. God man eller syssloman ege ej att för

egen del, der han sjelf är borgenär, eller såsom ombud för annan deltaga

i borgenärernas beslut derutinnan. Nöjes ej god man eller syssloman

med beslutet, eller menar någon borgenär, eller gäldenären, att arfvodet

blifvit för högt bestämdt; lägge rätten dem emellan, som skäligt

pröfvas.

När beslut angående arfvode till sysslomännen fattas, skola borgenärerna

tillika föreslå arfvode till rättens ombudsman. Det förslag skall,

jemte det i ärendet förda protokoll, ingifvas till rätten, som derefter

bestämmer hvad skäligen må rättens ombudsman i arfvode tillerkännas.

Ej må arfvode njutas förr än gode män eller sysslomän slutlig

reda för sig gjort.

Arfvode, som belöper för egendom, hvilken är intecknad eller deri

särskild förmånsrätt eljest eger rum, skall, likasom kostnaden för den

egendoms vård och försäljning, af egendomens afgäld och köpeskilling

utgå.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

21

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj.ts

högsta domstol tisdagen den 25 oktober 1898.

Tredje rummet.

N ärvarande:

Justitieråden: Lilienberg,

Huss,

Afzelius,

Thollander,

Cassel.

Ledamoten i lagbyrån, häradshöfdingen friherre Fleetwood föredrog

i underdånighet note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 14 innevarande oktober,

hvarmedelst, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmälde, högsta

domstolens yttrande infordrats öfver ett inom lagbyrån utarbetadt förslag

till lag om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen; varande berörda

förslag under litt. A. bilagdt detta protokoll.

Högsta domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorjf.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Utdrag, af protokollet öfver justitiedepartementsår enden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 30 december 1898

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Claéson,

Dyrssen,

Justitieråden: Carlson,

Westring.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i

underdånighet:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 14 sistlidne oktober inhemtade utlåtande öfver

det vid samma protokoll fogade förslag till lag om ändrad lydelse af

67 § konkurslagen; och hemstälde föredraganden i underdånighet, att

berörda förslag, hvilket af högsta domstolen lemnats utan anmärkning,

måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, för Riksdagen till antagande

framläggas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Med bifall till denna af statsrådets öfrige ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder förordna, att till Riksdagen skulle aflåta»

nådig proposition i ämnet, af den lydelse bilagan litt.

F. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1899:4 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 67 § konkurslagen. s. 2 i texten