Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april 1881

9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:9, Med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april 1881

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:o 9.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet

vid underdomstolarne den 22 april 1881; gifven Stockholms

slott den 30 december 1898.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag, innefattande

tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22

april 1881.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstedt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

25

Förslag
till
Lag,

innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne

den 22 april 1881.

Härigenom stadgas såsom tillägg till förordningen om offentlighet

vid underdomstolarne den 22 april 1881:

Den, som i rättegång vid allmän underrätt eller poliskammare

förer ordet, ege, när skäl dertill äro, afvisa åhörare, som, enligt hvad

kändt är eller antagas må, ej fyllt aderton år.

Bih. titi Biksd. Prof. 1899. 1 Band. 1. Afd. 7 Höft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

♦

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 14 oktober 1898

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i

underdånighet:

Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1898, deri Riksdagen anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes föranstalta utredning, om och i hvilken utsträckning

domstol eller domare borde tillerkännas befogenhet att förbjuda

minderårige att närvara vid domstolsförhandlingar, samt, om utredningen

dertill föranledde, för Riksdagen framlägga förslag till erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Efter att hafva redogjort för skrifvelsens innehåll anförde departementschefen

:

»Det lärer ej kunna förnekas, att, på sätt Riksdagen yttrat, åhörandet

af rättegångsförhandlingar, särskildt rörande vissa slag af brott,

kan utöfva ett skadligt inflytande på outvecklade sinnen samt hos minderåriga

väcka och främja brottsliga böjelser. Med hänsyn härtill hafva

ock i flere främmande lagstiftningar upptagits bestämmelser, åsyftande

att förhindra eller begränsa minderåriges närvaro vid rättegångsförhandlingar.

Att särskilda bestämmelser äfven hos oss varda meddelade måste

från nyss angifna synpunkt anses lämpligt, och upprätthållandet af

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 9.

grundsatsen om offentlighet vid underdomstolarne lärer ej heller stå i

vägen för en sådan lagstiftningsåtgärd.

Skall en särskild föreskrift gifvas om rätt för domstol att från förhandlingarne

afvisa barn och uppväxande ungdom, synes det emellertid,

till förekommande af ojemnhet i tillämpningen, vara af nöden att till ledning

för domstolen en viss åldersgräns fästställes för rättigheten att

bevista dylika förhandlingar. Denna gräns torde ej lämpligen kunna

sättas lägre än till aderton år. Såsom inom Riksdagen blifvit framhållet,

är det nemligen i främsta rummet hos personer i den på barndomen

följande öfvergångsåldern, som ett skadligt inflytande af rättegångsförhandlingars

afhörande kan förväntas. I Norge, der förhållandena i

det hänseende, hvarom här är fråga, torde vara närmast jemförliga med

förhållandena hos oss, har man ock ansett nödigt att i lagen om rättegångssätt

i brottmål den 1 juli 1887 stadga, att tillträde till förhandlingarna

kan vägras personer under aderton års ålder.

Enär det emellertid ej vore lämpligt, att rätten, då användning

af det åsyftade stadgandet kunde ifrågakomma, inginge i någon omständlig

efterforskning rörande den ene eller andre åhörarens ålder,

torde stadgandet böra så affattas, att allenast de vid tillfället föreliggande

omständigheter och tillgängliga upplysningar uti ifrågavarande hänseende

komma i betraktande, hvarjemte lämpligast synes, att beslut om afvisande

af åhörare, om hvilka nu är fråga, må efter rättens bepröfvande kunna

ej blott gälla handläggningen af visst mål utan äfven erhålla en mera

allmän innebörd.

1 öfverensstämmelse med den uppfattning, jag nu uttalat, har jag

låtit inom lagbyrån utarbeta förslag till lag, innefattande tillägg till

förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april 1881.»

Departementschefen uppläste härefter omförmälda lagförslag, af

den lydelse bilagan litt. G vid detta protokoll utvisar, samt hemstälde

i underdånighet, att högsta domstolens utlåtande öfver förslaget måtte,

för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet

inhemtas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Mai :t Konungen i nåder lemna

bifall.

Ex protocollo:

Axel Dandentll.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 9.

Bilaga litt. G
-

Förslag

till

Lag,

innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid under domstolar ne

den 22 april 1881.

Härigenom stadgas såsom tillägg till förordningen om offentlighet

vid underdomstolarne den 22 april 1881:

Allmän underrätt, så ock poliskammare ege, ändå att rättegång

der skall hållas offentligen, förordna, att åhörare, som, enligt hvad kändt

är eller antagas kan, ej fyllt aderton år, skola från rummet afvisas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 9.

29

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj.ts

högsta domstol tisdagen den 25 oktober 1898.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justi tieråden Lilienberg,

Huss,

Afzelius,

Thollander,

Cassel.

Ledamoten i lagbyrån, häradshöfdingen friherre Fleetwood föredrog

i underdånighet note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 14 innevarande oktober,

hvarmedelst, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmälde, högsta

domstolens utlåtande infordrats öfver ett inom lagbyrån utarbetadt förslag

till lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne

den 22 april 1881; varande berörda förslag under litt. C

bilagdt detta protokoll.

Högsta domstolen anmärkte, att, då det enligt sakens natur tillhörde

rättens ordförande att öfvervaka iakttagandet af ordning och

skick vid rättegången, jemväl här afsedda befogenhet syntes böra tillkomma

honom utan att beslut af rätten dervid erfordrades. I händelse

förslaget härutinnan underginge förändring, hvarom högsta domstolen

hemstälde, förefunnes icke något praktiskt behof af ett så beskaffadt

allmänt förordnande, som förslaget förutsatte, men hvilket syntes vara

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

föga lämpligt och kunna vid tillämpningen medföra betänkliga -olägenheter.

Slutligen och då här afsedda åtgärd icke borde vidtagas utan

att målets beskaffenhet dertill innebure skälig anledning, syntes antydan

härom böra i förslaget upptagas.

Beträffande redaktionen anmärktes, att orden: »ändå att rättegång

der skall hållas offentligen», mindre lyckligt uttryckte hvad dermed

åsyftades eller att förslagets bestämmelser skulle ega tillämpning i fall,

der icke redan föreskrifterna i förordningen den 22 april 1881 föranledde

personens uteslutande från rättegångsförhandlingen.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

31

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 30 december 1898

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Claéson,

Dyrssen,

Justitieråden: Carlson,

Westring.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde j

underdånighet:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 14 sistlidne oktober inhemtade utlåtande öfver

det vid samma protokoll fogade förslag till lag, innefattande tillägg

till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april

1881. r

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll yttrade föredragande

departementschefen:

»Med anledning af hvad högsta domstolen erinrat torde lagförslaget

böra underkastas sådan jemkning, att rättens ordförande erhåller

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

befogenhet att, när skäl dertill äro, afvisa minderåriga åhörare. Deremot

synes ifrågavarande befogenhet icke böra inskränkas till sådana

fall, då förekommande måls beskaffenhet innebär skälig anledning till

minderårigas afvisande. Det menliga inflytande på den uppväxande

ungdomens föreställningssätt och sinnesrigtning, hvilket rättegångsförhandlingars

åhörande kan befaras utöfva, beror nemligen ingalunda

alltid på sjelfva målets beskaffenhet, utan ofta på andra förhållanden,

såsom parternas personer, arten af biomständigheterna i målet, med

mera. Den ifrågasatta lagstiftningens ändamål skulle derföre lätteligen

i väsentlig mån förfelas, derest man ej lemnade rättens ordförande eu

friare pröfningsrätt.»

Sedan föredraganden härefter uppläst det i enlighet med hvad

anfördt blifvit jerakade lagförslaget, hemstälde han i underdånighet, att

detsamma måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, för Riksdagen till antagande

framläggas.

Med bifall till denna af statsrådets öfrige ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

förordna, att till Riksdagen skulle aflåtas nådig

proposition i ämnet, af den lydelse bil. litt G. vid

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1899:5 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid under domstolar ne den 22 a s. 4 i texten