Med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april 1881
9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1899:9, Med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april 1881
Dokumentets text
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.
N:o 9.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet
vid underdomstolarne den 22 april 1881; gifven Stockholms
slott den 30 december 1898.
Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,
föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag, innefattande
tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22
april 1881.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
L. Annerstedt.
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.
25
Förslag
till
Lag,
innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne
den 22 april 1881.
Härigenom stadgas såsom tillägg till förordningen om offentlighet
vid underdomstolarne den 22 april 1881:
Den, som i rättegång vid allmän underrätt eller poliskammare
förer ordet, ege, när skäl dertill äro, afvisa åhörare, som, enligt hvad
kändt är eller antagas må, ej fyllt aderton år.
Bih. titi Biksd. Prof. 1899. 1 Band. 1. Afd. 7 Höft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.
♦
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 14 oktober 1898
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
Christerson,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i
underdånighet:
Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1898, deri Riksdagen anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes föranstalta utredning, om och i hvilken utsträckning
domstol eller domare borde tillerkännas befogenhet att förbjuda
minderårige att närvara vid domstolsförhandlingar, samt, om utredningen
dertill föranledde, för Riksdagen framlägga förslag till erforderliga
bestämmelser i ämnet.
Efter att hafva redogjort för skrifvelsens innehåll anförde departementschefen
:
»Det lärer ej kunna förnekas, att, på sätt Riksdagen yttrat, åhörandet
af rättegångsförhandlingar, särskildt rörande vissa slag af brott,
kan utöfva ett skadligt inflytande på outvecklade sinnen samt hos minderåriga
väcka och främja brottsliga böjelser. Med hänsyn härtill hafva
ock i flere främmande lagstiftningar upptagits bestämmelser, åsyftande
att förhindra eller begränsa minderåriges närvaro vid rättegångsförhandlingar.
Att särskilda bestämmelser äfven hos oss varda meddelade måste
från nyss angifna synpunkt anses lämpligt, och upprätthållandet af
27
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 9.
grundsatsen om offentlighet vid underdomstolarne lärer ej heller stå i
vägen för en sådan lagstiftningsåtgärd.
Skall en särskild föreskrift gifvas om rätt för domstol att från förhandlingarne
afvisa barn och uppväxande ungdom, synes det emellertid,
till förekommande af ojemnhet i tillämpningen, vara af nöden att till ledning
för domstolen en viss åldersgräns fästställes för rättigheten att
bevista dylika förhandlingar. Denna gräns torde ej lämpligen kunna
sättas lägre än till aderton år. Såsom inom Riksdagen blifvit framhållet,
är det nemligen i främsta rummet hos personer i den på barndomen
följande öfvergångsåldern, som ett skadligt inflytande af rättegångsförhandlingars
afhörande kan förväntas. I Norge, der förhållandena i
det hänseende, hvarom här är fråga, torde vara närmast jemförliga med
förhållandena hos oss, har man ock ansett nödigt att i lagen om rättegångssätt
i brottmål den 1 juli 1887 stadga, att tillträde till förhandlingarna
kan vägras personer under aderton års ålder.
Enär det emellertid ej vore lämpligt, att rätten, då användning
af det åsyftade stadgandet kunde ifrågakomma, inginge i någon omständlig
efterforskning rörande den ene eller andre åhörarens ålder,
torde stadgandet böra så affattas, att allenast de vid tillfället föreliggande
omständigheter och tillgängliga upplysningar uti ifrågavarande hänseende
komma i betraktande, hvarjemte lämpligast synes, att beslut om afvisande
af åhörare, om hvilka nu är fråga, må efter rättens bepröfvande kunna
ej blott gälla handläggningen af visst mål utan äfven erhålla en mera
allmän innebörd.
1 öfverensstämmelse med den uppfattning, jag nu uttalat, har jag
låtit inom lagbyrån utarbeta förslag till lag, innefattande tillägg till
förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april 1881.»
Departementschefen uppläste härefter omförmälda lagförslag, af
den lydelse bilagan litt. G vid detta protokoll utvisar, samt hemstälde
i underdånighet, att högsta domstolens utlåtande öfver förslaget måtte,
för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet
inhemtas.
Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Mai :t Konungen i nåder lemna
bifall.
Ex protocollo:
Axel Dandentll.
28
Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 9.
Bilaga litt. G
-
Förslag
till
Lag,
innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid under domstolar ne
den 22 april 1881.
Härigenom stadgas såsom tillägg till förordningen om offentlighet
vid underdomstolarne den 22 april 1881:
Allmän underrätt, så ock poliskammare ege, ändå att rättegång
der skall hållas offentligen, förordna, att åhörare, som, enligt hvad kändt
är eller antagas kan, ej fyllt aderton år, skola från rummet afvisas.
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 9.
29
Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj.ts
högsta domstol tisdagen den 25 oktober 1898.
Tredje rummet.
Närvarande:
Justi tieråden Lilienberg,
Huss,
Afzelius,
Thollander,
Cassel.
Ledamoten i lagbyrån, häradshöfdingen friherre Fleetwood föredrog
i underdånighet note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 14 innevarande oktober,
hvarmedelst, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmälde, högsta
domstolens utlåtande infordrats öfver ett inom lagbyrån utarbetadt förslag
till lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne
den 22 april 1881; varande berörda förslag under litt. C
bilagdt detta protokoll.
Högsta domstolen anmärkte, att, då det enligt sakens natur tillhörde
rättens ordförande att öfvervaka iakttagandet af ordning och
skick vid rättegången, jemväl här afsedda befogenhet syntes böra tillkomma
honom utan att beslut af rätten dervid erfordrades. I händelse
förslaget härutinnan underginge förändring, hvarom högsta domstolen
hemstälde, förefunnes icke något praktiskt behof af ett så beskaffadt
allmänt förordnande, som förslaget förutsatte, men hvilket syntes vara
30
Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.
föga lämpligt och kunna vid tillämpningen medföra betänkliga -olägenheter.
Slutligen och då här afsedda åtgärd icke borde vidtagas utan
att målets beskaffenhet dertill innebure skälig anledning, syntes antydan
härom böra i förslaget upptagas.
Beträffande redaktionen anmärktes, att orden: »ändå att rättegång
der skall hållas offentligen», mindre lyckligt uttryckte hvad dermed
åsyftades eller att förslagets bestämmelser skulle ega tillämpning i fall,
der icke redan föreskrifterna i förordningen den 22 april 1881 föranledde
personens uteslutande från rättegångsförhandlingen.
Ex protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.
31
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 30 december 1898
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
Claéson,
Dyrssen,
Justitieråden: Carlson,
Westring.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde j
underdånighet:
Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden
för den 14 sistlidne oktober inhemtade utlåtande öfver
det vid samma protokoll fogade förslag till lag, innefattande tillägg
till förordningen om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april
1881. r
Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll yttrade föredragande
departementschefen:
»Med anledning af hvad högsta domstolen erinrat torde lagförslaget
böra underkastas sådan jemkning, att rättens ordförande erhåller
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.
befogenhet att, när skäl dertill äro, afvisa minderåriga åhörare. Deremot
synes ifrågavarande befogenhet icke böra inskränkas till sådana
fall, då förekommande måls beskaffenhet innebär skälig anledning till
minderårigas afvisande. Det menliga inflytande på den uppväxande
ungdomens föreställningssätt och sinnesrigtning, hvilket rättegångsförhandlingars
åhörande kan befaras utöfva, beror nemligen ingalunda
alltid på sjelfva målets beskaffenhet, utan ofta på andra förhållanden,
såsom parternas personer, arten af biomständigheterna i målet, med
mera. Den ifrågasatta lagstiftningens ändamål skulle derföre lätteligen
i väsentlig mån förfelas, derest man ej lemnade rättens ordförande eu
friare pröfningsrätt.»
Sedan föredraganden härefter uppläst det i enlighet med hvad
anfördt blifvit jerakade lagförslaget, hemstälde han i underdånighet, att
detsamma måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, för Riksdagen till antagande
framläggas.
Med bifall till denna af statsrådets öfrige ledamöter
biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
förordna, att till Riksdagen skulle aflåtas nådig
proposition i ämnet, af den lydelse bil. litt G. vid
detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- LU 1899:5 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen om offentlighet vid under domstolar ne den 22 a s. 4 i texten