Sök i Ratio Lex

Om anordnande å kronodomänen Restad i Elfsborgs län af en asyl för sinnessjuke

33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:14, Om anordnande å kronodomänen Restad i Elfsborgs län af en asyl för sinnessjuke

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong1. May.ts Nåd. Proposition N:o 14.

1

N:o 14.

Kongl. Maj-.ts nådiga proposition till Riksdagen om anordnande

å kronodomänen Restad i Elfsborgs län af en asyl

för sinnessjuke; gifven Stockholms slott den 22 december

1899.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kongl. Magt härmed föreslå Riksdagen

ej mindre medgifva, att till anordnande af en asyl för sinnessjuke, i

hufvudsaklig enlighet med hvad medicinalstyrelsen i sådant afseende föreslagit,

må från och med den 14 mars 1901 upplåtas för statsverkets räkning

utarrenderade förra landshöfdingebostället 1 mantal Restad i Xaglums

socken af Elfsborgs län, jemte, de å nämnda egendom befintliga, kronan

tillhöriga byggnader, med skyldighet för domänstyrelsen att tills vidare,

intill dess Kongl. Maj:t kan finna godt annorlunda bestämma, förvalta den

till egendomen hörande skogsmark, men med rätt för asylförvaltningen att

låta i skogen anordna promenader för de sjuke och att å mossar och

annan derför lämplig mark verkställa nyodlingar,

än äfven dels till uppförande af de för asylen erforderliga byggnader

samt anläggning af spårväg och vattenledning till asylen m. m. i hufvudsaklig

enlighet med de för detta ändamål upprättade ritningar, dock med

Kongl. Magt förbehållen rätt att låta deri göra sådana jemkningar, som

kunna finnas erforderliga eller lämpliga och ej föranleda öfverskridande

af de beräknade kostnadernas slutsumma, dels ock till ersättning åt egendomens

nuvarande arrendator för det han före arrendetidens utgång frånträder

arrendet bevilja ett anslag af 2,(i 13,700 kronor och deraf på extra

stat för år 1901 anvisa ett belopp af 378,700 kronor.

Bih. till Riked. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 11 Höft. (N:o 14.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 14.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Nils Claeson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

december 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Restadius.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Claéson yttrade:

»Genom nådigt bref till medicinalstyrelsen af den 29 oktober 1897

fann Eders Kongl. Maj:t godt föreskrifva, att — för afgifvande af förslag

till lämplig plats för en ifrågasatt asyl för vård af sinnessjuke hufvudsakligen

från vestra Sverige, hvilket förslag jemväl borde angifva, huru

för asylen skulle lämpligen kunna beredas tillgång till godt hushållsvatten

och nödigt aflopp för spillvatten, samt vara åtföljdt såväl af karteskisser,

utvisande det ungefärliga läget för nödiga byggnader vid asylen, som ock

af beräkning utaf kostnaderna för inköp af den för asylen behöfliga arealen

med mera — af medicinalstyrelsen skulle tillsättas en kommission, bestående

af dåvarande generaldirektören Aug. Almén såsom ordförande samt

medicinalstyrelsens i hospitalsbyggnadsärenden biträdande arkitekt hofintendenten

A. Kumlien jemte tre andra af styrelsen förordnade sakkunnige

personer såsom ledamöter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

KongJ. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Sedan medicinalstyrelsen på grund häraf förordnat medicinalrådet

G. Bolling samt e. o. professorerna S. Ödman och E. Hjertström såsom

ledamöter i kommissionen, har denna kommission, efter att såsom grundval

för sina forskningar efter tjenlig plats för den ifrågasatta asylen hafva uppstält

vissa fordringar, besökt mer än tio olika platser inom Hallands, Elfsborgs

och Skaraborgs län, undersökt, huru de uppstäda fordringarna på dessa

olika platser kunde uppfyllas, samt slutligen i eu till medicinalstyrelsen

den 7 maj 1898 aflåten, af kartor, eskisser, beskrifningar och andra bilagor

åtföljd skrifvelse afgifvit berättelse öfver utförandet af sitt uppdrag och

dervid meddelat, att kommissionen beslutit såsom den lämpligaste och fördelaktigaste

platsen för det angifna ändamålet föreslå kronodomänen Restad

invid Venersborg, hvaremot kommissionen funnit åtskilligt att anmärka

mot öfriga af kommissionen besökta platser.

Angående kronodomänen Restad innehåller asylkommissionens skrifvelse

hufvudsakligen följande.

''Förra landshöfdingebostället ett mantal Restad i Naglums socken och

Vane härad af Elfsborgs län erbjuder så afgjorda fördelar framför öfriga

för asylen ifrågasatta egendomar, att samma Restad förtjenar en noggrann

beskrifning. Egendomen Restad är belägen söder om Venersborg invid

Göta eif, öster om Carlsgraf med Brinkebergs sluss. Afståndet från boningshusen

vid Restad efter landsvägen till Venersborgs kyrka är 6 kilometer

och till Rånnums jernvägsstation 5,5 kilometer, hvilken senare väg kan

minskas till 2,5 kilometer, derest man med båt far öfver Göta eif midt

emot Restad.

a) Den till egendomen Restad hörande jordarealen utgöres, enligt af

landtmätare uppgiordt sammandrag af befintliga beskrifningar öfver egendomen,

i jemnade tal af:

odlad mark (åker och äng) .................. 194 tunnland

betes- och skogsmark ............................... 170 »

impediinenter och undantag ..................... 18 »

Summa 382 tunnland.

På spridda områden af egendomen finnas 9 torp, inberäknade i den

ofvan angifna arealen. Af samtliga inegorna återstå, sedan betes- och

skogsmark frånräknats, 212 tunnland, hvaraf:

åker

äng

impedirnenter

gumma

unders gårdens eget bruk.........

91

14

13

= 118 tunnland

under torpares bruk .....................

36

52

6

= 94

Summa

127

66

19

= 212 tunnland.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konyl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 14.

Jordarealen är alltså fullt tillräcklig för bedrifvande af jordbruk med

sysselsättning tillika åt alla för jordbruksarbeten användbara patienter.

Odlingslägenheter finnas flerstädes å skogen, hvarigenom en för patienterna

särdeles passande sysselsättning kan dem beredas och detta för öfrigt med

afsevärd ekonomisk fördel.

b) Restad erbjuder ett i högsta grad fridfullt, af naturliga gränser

skyddadt läge. Inegorna med befintliga och blifvande byggnader skyddas

åt vester af Carlsgraf med Brinkebergs sluss och kulle, åt söder och öster

af Göta eif, åt norr af egendomens betydliga skogsmark. Ingen allmän

eller eljest trafikerad väg finnes inom eller öfver egendomens egor. Inegorna

hafva en förmånlig lutning åt söder åt Göta eif. Byggnadsplatsen

har ett vackert, åt söder öppet, solbelyst läge, 15 meter högt öfver elfven,

så att platsens dränering jemte aflopp för allt spillvatten kan åstadkommas

utan nämnvärda kostnader. Afståndet från elfven till midten af byggnadskomplexen

är 400 meter.

c) I närheten af byggnadsplatsen finnes tillräcklig, halfvuxen barrskog

af god växtkraft, hvarest utan svårighet,, kunna anordnas parker och

promenader till patienternas förströelse. Åtskilliga på inegorna nära

byggnadsplatsen befintliga, med ek och annan löfskog bevuxna bergbackar

eller impedimenter lämpa sig äfvenledes särdeles väl till parkanläggningar,

och kunna patienterna derstädes relativt lätt öfvervakas.

d) Vester om och på lämpligt afstånd från de nuvarande boningsoch

ekonomihusen vid Restad finnes en fullt lämplig byggnadsplats för

asylens många hus, tillräckligt stor och af rektangulär form. Planeringen

kommer ej att kräfva större utgifter än vanligt, enär den sten, som behöfver

aflägsnas, med fördel kan användas till grundläggning för husen

m. m. Dränering af grunderna och aflopp för spillvatten kunna med lätthet

åstadkommas, på sätt redan är nämndt. Boningshusen få ett vackert

och väl skyddadt läge, öppet för södersol. Till skydd mot kalla vindar

tjenar den starkt kuperade skogbevuxna marken mot norr samt åt öster i

någon mån de aflägsnare, höga Halle- och Hunneberg.

e) Den nedanför byggnadsplatsen flytande Göta eif erbjuder eu obegränsad

tillgång på godt vatten, som efter eu föregående föga kostsam

filtrering blifver fullgodt till mat och dryck och öfriga hushållsbehof. Från

en vid elfven anlagd pumpinrättning bör vattnet efter därstädes verkstäld

filtrering uppfordras till ett på lämplig plats uppfördt vattentorn, tillräckligt

stort och högt äfven för eldsläckningsbehof, på sätt vid våra hospital

och asyler är brukligt.

Mot ofvan under d) och e) uttalade fördelaktiga omdömen beträffande

byggnadsplatsens lämplighet och elfvattnels godhet kan invändas, såväl att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Komjl. Majds Nåd. Proposition N:o 14.

deri å Vargön i Göta eif ofvan Restad belägna störa trämassefabriken kan vid

nordnordostliga vindar förorena luften vid Restad med illa luktande gaser,

som ock att samma fabrik ständigt förorenar elfvattnet. Vargö trämassefabrik

använder sedan 1888 och efter fabrikens betydliga utvidgning 1892

för cellulosans renande från hartser m. m. två väsentligt olika metoder,

nemligen behandling dels med kaustikt natron dels med kalciumsulfit.

Vid den förra metoden förorenas luften, vid den senare åter elfvattnet.

Sedan natronluten upplöst en del ämnen ur veden, intorkas den, upphettas

ytterligare och förbrännes slutligen efter tillsats af surt natriumsulfat. De

dervid bortgående gaserna förbrännas visserligen, men ej så fullständigt,

att icke luften från eldstaden medför en del illaluktande gaser och vid

vissa vindar kan kännas obehaglig vid Venersborgs stad och enligt uppgift

äfven vid Trollhättan samt än mer vid det närmare belägna Restad, dock

endast vid de tillfällen, då en helt svag nordnordost!^ vind drifver röken

utefter elfven. Sådan vind lär dock sällan förekomma, hvarpå såsom ett

om ock ovanligt exempel må anföras, att, ehuru läkare och andra i

Venersborg lofvat begagna första gynsamma tillfälle att besöka Restad,

så snart luften der kändes besvärande genom röken från Vargöfabriken,

dock intet sådant tillfälle lär hafva förekommit från november 1897 till

april 1898. Vid kommissionens senaste besök å Restad den 25 och

26 april 1898 kändes s. k. Vargöluft med en något främmande, men

ingalunda besvärande lukt. Den 26 april fördes mycken rök utefter elfven,

och luften kändes då något besvärande midt emot och nära fabriken, men

endast helt obetydligt vid Restads boningshus och än mindre vid den

blifvande, mera aflägsna byggna d splatsen. Vid starkare nordnordostlig vind

och vid alla andra vindar lär Restad ej besväras det minsta af nämnda

förorening i luften från Vargöfabriken. Nämnda förbränningsprodukter

kunna ej med skäl anses vara menliga för helsan i den ofantliga utspädning

de förekomma i luften, men kommissionen har likväl med hänsyn

till frågans betydelse inhemtat ytterligare upplysningar från sakkunnige män,

förtrogna med de lokala förhållandena vid Restad, och från dessa personer

erhållit tillfredsställande upplysningar. Särskildt förtjenar att här återgifvas

följande utlåtande af provinsialläkaren i Venersborg C. A. Friman:

»Under åren 1890—1894 var af enskild person vid Restad en asyl ''för

nervsjuka och lindrigt sinnessjuka qvinnor’ inrättad. Under denna tid

besökte undertecknad, som antagen läkare derstädes, Restad en k två gånger

hvarje vecka, och får jag af förekommen anledning intyga, att jag under

denna tid aldrig märkte någon s. k. Vargölukt, som nämnvärdt besvärade

mig, och, hvad jag anser vara mera betydande, hörde jag aldrig af sjuksköterskor

eller af de i många hänseenden mycket känsliga patienterna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

någon klagan öfver elak lukt från Vargö pappersbruk. Venersborg den

13 Januari 1898. Carl A. Friinan, provinsialläkare.» Af detta upplysande

utlåtande framgår att, äfven om luften vid nordnordostlig vind någon gång

skulle kännas obehaglig, deraf icke kan befaras något menligt inflytande

för den personal, som skulle komma att vistas vid en asyl å Restad. Detta

bekräftas ytterligare af ett utlåtande af stadsläkaren Karl Bylund, så

lydande: »Anmodad utaf herr generaldirektören August Alinén att yttra

mig, huruvida den omtalade lukt, som sprides från Vargö fabrik, kan vara

synnerligen besvärande för dem som bo å egendomen Restad, får jag, som

temligen noga känner till förhållandena der i trakten, som min mening

framhålla, att ifrågavarande lukt, förnimbar på ett ganska obehagligt sätt

för Vargö fabriks omgifningar i allmänhet, likväl torde kännas mera sällan

å Restad. Detta beroende af vindförhållandena. För att lukten skall

träffa nämnda egendom, måste den komma med vind från nord eller nordnordost.

Men denna förekommer sällan, och då vanligen med stor styrka,

i hvilket fall den stryker öfver en så nära belägen plats. År vinden svag

deremot, då förnimines nog lukten, som då liksom sjunker ner öfver de

nära liggande, ja äfven aflägsna partier. Hvad det sanitära inflytandet på

traktens befolkning angår, så har jag, som många år varit läkare på

egendomar i närheten af Vargön, aldrig kunnat finna något skadligt sådant

uppkommit. Icke heller har jag i staden härstädes, som under rådande

svaga sydostliga vindar får rätt obehagliga känningar af Vargön, kunnat

spåra något, som kan gifva anledning till den förmodan, att denna lukt,

som utan tvifvel är af högst obehaglig art, kunnat medföra något men

för invånarnes helsa. Venersborg den 26 april 1898. Karl Bylund,

stadsläkare.»

Beträffande åter vattnets förorenande genom uttappning i Göta eif af

lut, innehållande kalciumsulfit jemte ur veden upplösta hartser m. m., får

ej förbises, att, äfven om en myckenhet förbrukad lut utsläppes i elfven,

dess kolossala vattenmassa deraf förorenas endast till en försvinnande

ringa del. Enligt lemnade uppgifter beräknas den i elfven utsläppta

kalciumsulfitluten till 30 kubikmeter i dygnet, och då vattenmängden i

elfven beräknas vexla mellan 350 och 650 kubikmeter i sekunden eller

vid minsta vattenmängden i elfven till 30 millioner kubikmeter för

dygn, skulle alltså äfven vid lägsta vattenståndet i elfven 1 del lut komma

att blandas med 1 million delar elfvatten. Då sulfit eller svafvelsyrlighet

i utspädd form med fördel användts vid förvaring eller konservering af

ömtåliga födoämnen, kan den i tillräckligt utspädd form ej anses vara i

och för sig menlig. Men enär frågan om vattnets beskaffenhet och godhet

förtjenar det största afseende, har kommissionen genom handelskemisten i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Stockholm filosofie doktorn C. Setterberg låtit undersöka vid olika tider

och ställen genom apotekaren A. Unger i Venersborg ur elfven tagna prof

på dess vatten. Dessa prof togos första gången den 1 december 1897

och andra gången den 6 januari 1898 på lämpligt afstånd från stranden.

Profvet n:o 1 togs vid elfvens norra strand rätt nedanför den blifvande

byggnadsplatsen, profvet n:o 2 vid södra eller motsatta stranden af elfven

likaledes midt för byggnadsplatsen, profvet n:o 3 togs vid önafors ur en

mindre, ofvanför Yargön utgående gren af elfven, hvilken gren återförenar

sig med elfven nedanför Vargöfabriken. Profvet n:o 4 togs endast en gång

den 6 januari 1898 från en vik af elfven vestsydvest om Vargön vid

Restads område, till hvilken vik spillvattnet från Vargön under inga omständigheter

kan komma.

De af doktor Setterberg vunna resultaten sammanställas nedan i

tabellarisk form, beräknade i gram för 100,000 gram vatten, dervid

kolumnen a betecknar de vattenprof, som togos den 1 december 1897,

och kolumnen b prof, tagna den G januari 1898. Samtliga vattenprof

hade ett vackert utseende med ren smak utan lukt, voro klara, färglösa

eller af en ytterligt svagt gul färg.

100,000 gram vatten utvisa

V

1

2

3

4

a

b

a

b

a

b

b

Fasta ämnen ...................................

4,2

4,6

5,o

4,2

4,4

3,8

3,6

Hårdhetsgrad enligt Clark..............

0,60

0,25

0,60

0,25

0,60

0,25

0,25

Syreförbrukning enligt Almén ..........

0,40

0,39

0,62

0,41

0,37

0,42

0,40

Klor........................................................

1,07

1,07

1,78

1,07

1,07

1,07

1,24

eller klornatrium...............................

1,77

1,77

2,93

1,77

1,77

1,77

2,05

Svafvelsyra ...........................................

spår

spår

spår

spår

Häraf synes att samtliga vattenprofven varit så lika, att ingen skilnad

dem emellan kunnat uppvisas med undantag för profvet n:o 2 a, taget

vid elfvens södra eller vestgöta-sida, der vattnet antagligen rönt någon,

om ock ringa förorening från Vargöfabriken, enär mängden af fasta ämnen,

syreförbrukning och klor är större än för något annat prof. Någon den

minsta förorening från Vargöfabriken af vatten, taget på 3 olika ställen

utanför Restads egor, kan deremot ej spåras. Vattnet i elfven är godt

och bör efter vanlig sandfiltrering blifva än bättre, och ingen anledning

finnes att antaga, det elfvattnet utanför Restad kan komma att förorenas

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Kong!. Majds Kod. Proposition N:o 14.

af spillvatten från Vargö fabri ken, äfven om denna i en framtid skulle

komma att betydligt utvidgas.

f) Allt orenadt vatten, såsom bad- och spillvatten m. in., kan utan

minsta svårighet afledas från den högt belägna byggnadsplatsen åt vester

nedanför den sista Brinkebergsslussen till den nedanför befintliga Göta eif och

så långt nedanför den blifvande intagningen af hushållsvatten, att dettas

förorenande af spillvattnet omöjiiggöres. Detta kan ske så mycket lättare,

som elfven har rinnande vatten och ingen bakström eller »ida» förefinnes

vid stranden nedanför byggnadsplatsen eller i dess närhet.

(/) Afståndet från Venersborgs kyrka till byggnadsplatsen är, såsom

ofvan är sagdt, G kilometer, hvilket möjligen skulle kunna synas vara väl

långt, då transporterna mellan dessa båda platser måste ske med hjuldon.

Ii) Kommunikationerna blifva likväl för tyngre varor beqväma. Äfven

om matvaror och andra lätta, ofta behöfliga varor måste transporteras med

hjuldon, såsom redan är nämndt, 6 kilometer från Venersborg, 5,5 kilometer

från Rånnums järnvägsstation och en eller annan kilometer från egendomar

belägna å södra sidan af Göta eif, så är dock elfven under den

större delen af året segelbar förbi Restad ända till Vargön, och kunna

ångbåtar och segelfartyg följaktligen lägga till vid eu nedanför byggnadsplatsen

uppförd brygga, hvarifrån alla tunga varor utan nämnvärda kostnader

med anstaltens spårväg kunna föras direkt till asylområdet. Dessa

beqväma sjökommunikationer förtjena att noga beaktas, enär derigenom

vinnas billiga transporter icke endast under byggnadstiden för tegel, sand

och kalk, trä- och jernvaror m. in. utan äfven för framtiden för stenkol,

ved och andra för asylens underhåll nödiga varor. Dessa lyckliga kommunikationer

sjöledes komma således att högst väsentligt nedbringa byggnadskostnaderna

och det framtida underhållet, om härmed jemföras de

kostnader, som skulle uppstå, om alla de nämnda varorna skulle transporteras

på jernväg eller landsväg.

i) Enär trakten kring Restad är bördig och kommunikationerna goda,

böra lifsförnödenheter kunna erhållas till skäliga och jemförelsevis billiga

priser. Alldenstund denna fråga är af icke ringa betydelse för en asyls

framtida underhåll, har kommissionen inhemtat uppgifter om leveransprisen

under år 1897 vid de lasarett, i hvilkas närhet plats för en asyl varit

ifrågasatt. Af de i eu vid kommissionens skrifvelse fogad bilaga tabellariskt

sammanförda priser å de vigtigaste proviantartiklarne vid lasaretten i Halmstad,

Varberg, Borås, Venersborg och Falköping synes, att de lägsta priserna

förekommit vid Varbergs lasarett, och att priserna vid Venersborgs lasarett

varit låga samt i allmänhet lägre än vid öfriga lasarett utom Varbergs.

k) Priset ä egendomen Restad ställer sig ojemförligt billigare än för

Bih. till Rikscl Prat. 1,900. I Sami. 1 Afil. 11 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

någon annan till asyl ifrågasatt egendom. Sedan kongl. domänstyrelsen

faststält ett värde af 1,400 kronor för utarrendering för statsverkets räkning

under 20 år från den 14 mars 1888 af förra landshöfdingebostället

ett mantal Restad och anbud derå infordrats vid auktion, har arrendet

enligt högsta anbudet faststälts till 2,155 kronor årligen på i kontrakt af

den 15 juli 1887 närmare angifna vilkor. — —- — — — — — — —

Punkten 15 i kontraktet har följande lydelse: »Arrendatorn tillförbindes

att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordras,

afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet mot

åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom

tillskyndas.» Häraf synes att all för asylens uppförande erforderlig jord

jemte nödiga vägar kan erhållas — dervid arrendatorn dock skall hållas

skadeslös för häraf vållade olägenheter och förlust, enligt kommissionens

åsikt helst efter träffad öfverenskommelse eller, der så ej kan ske, efter

värdering — under förutsättning att medgifvande dertill erhålles af

domänstyrelsen och att Kongl. Maj:t beslutar, att asylen skall förläggas

till Restad. Alla till egendomen hörande inegor behöfvas ej för asylens

räkning under den vanligen långa byggnadstiden och icke heller under

de närmast följande åren, men arrendatorn är skyldig, såsom ofvan är

visadt, att äfven före arrendetidens slut afstå för asylen behöflig mark.

Äfven för framtiden torde vara lämpligt, att domänstyrelsen förfogar

öfver den egendomen tillhöriga skogsmark och skog, dock med rätt för

asylens målsmän att i skogen anordna promenader för de sjuka och att

å mossar och annan derför lämplig mark verkställa nyodlingar. Alla å

inegorna befintliga mer eller mindre skogbevuxna bergbackar eller impedimenter

böra dock såsom för patienternas förströelse behöfliga fritt disponeras

för asylens behof.

Kapitaliseras det nuvarande arrendet 2,155 kronor efter en räntefot

af 4 eller 4,5 procent, blifver värdet af egendomen utan skog 53,875 eller

47,889 kronor eller i rundt tal omkring 50,000 kronor; ett pris så lågt,

att något dermed jemförligt icke kunnat ifrågasättas vid någon annan till

plats för asylen föreslagen egendom, och detta oafsedt att Restad erbjuder

en här anordnad asyl så många och stora fördelar, såsom ett isoleradt,

väl skyddadt läge, utmärkta sjökommunikationer, god byggnadsplats, obegränsad

tillgång på godt vatten, lätt aflopp för spillvatten m. m., fördelar,

Indika icke finnas förenade vid någon annan för en asyl ifrågasatt, af

kommissionen besökt egendom.

Den å särskild karta utmärkta byggnadsplatsen har en längd af 410

meter och en bredd af 200 meter med två afskurna hörn samt omfattar

ungefär 77,000 qvadratmeter eller väl 15 tunnland. Byggnadsplatsen är

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 14.

större än motsvarande plats vid Lunds och Upsala asyl och erbjuder fullt

tillräckligt utrymme för sjukpaviljonger och ekonomihus. Kommissionen

har tänkt sig, att husen skulle anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med motsvarande anordningar vid Lunds och Upsala asyler, på sätt i en

bilagd karteskiss är antydt, dock med de jemkningar, hvilka vid uppgörandet

af fullständiga ritningar och planer kunna finnas behöfliga.

Kommissionen anser anstalten böra beräknas för vård af 1,000 sinnessjuke,

enär det nuvarande behofvet af platser för vård af obotligt sinnessjuke

är ovanligt stort och äfven för den närmaste framtiden lär förblifva

så stort, att det ingalunda kan tillgodoses med det ofvan angifna antalet

sjukplatser. En mindre anstalt kan för öfrigt ej tillrådas af det skäl, att

priset, beräknadt för sjukplats, då blefve mycket högt såväl för byggnadernas

uppförande som ock för det årliga underhållet för hvarje sjuk. Att

redan från början anordna en anstalt för ett större antal patienter än

1,000 synes deremot från sjukvårdens synpunkt ej rådligt. Skulle det

emellertid i eu framtid visa sig vara behöflig! och lämpligt att än flera

sjuka härstädes vårdas, finnes intet hinder att vid Restad för sådant ändamål

i närheten af hufvudanstalten anordna fristående villor enligt cottagesysteinet,

enkelt inredda och anordnade för vård af uteslutande lugna

patienter, som med fördel kunde sysselsättas med jordbruksarbeten, eller

ock å torpen inrätta jordbrukskolonier (farmsystemet). Restad lämpar sig

särdeles väl härför genom egendomens läge och storlek.

Anordnandet vid Restad af en större anstalt för vård af asylpatienter

eller obotliga sinnessjuka synes kommissionen vara välbetänkt, men samma

anstalt bör derför icke afses uteslutande för asylpatienter, enär det är

högeligen önskvärdt, att ett mindre antal botliga sinnessjuke från närmaste

landskap, Yestergötland, Dalsland, Bohuslän och Halland, må kort

efter insjuknandet samt utan långa och dyra transporter kunna erhålla

vård vid den blifvande anstalten med dess för dessa landskap geografiskt

fördelaktiga läge. Härtill kommer äfven ett annat skäl, nämligen att anstaltens

läkare svårligen kunna i längden bibehålla sitt intresse för de

sinnessjukas vård oförminskadt och följa med psykiatriens utveckling,

derest icke äfven nyligen insjuknade och botliga sinnessjuke intagas a den

blifvande anstalten. Kommissionen anser derför två paviljonger behöfliga

för vård af omkring 75 botliga sjuka af hvartdera könet, hufvudsakligen

från ofvannäinnda län, och att öfriga omkring 850 sjukplatser böra afses

för asylpatienter utan afseende på dessas hemort,

Då Restads egendom synes vida bättre lämpad för anordnandet

derstädes af eu större asyl för vård af sinnessjuka än någon annan

ifrågasatt, af kommissionen besökt egendom och derjemte erbjuder många

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

och afsevärda fördelar med hänsyn såväl till asylens första anordnande

som dess framtida underhåll, tvekar kammissionen icke att förorda asylens

förläggande till Restad samt att härför nödiga åtgärder må snarast möjligt

vidtagas.’

Åberopande den berättelse och utredning kommissionen lemna!, rörande

det åt densamma gifna uppdraget, har medicinalstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 20 juni 1808 för sin del äfven förordat antagandet af

kronodomänen Restad såsom plats för en asyl för vård af sinnessjuke

hufvudsakligen från vestra Sverige. Då egendomen Restad vore en till

år 1908 utarrenderad kronodomän och arrendekontraktet förbunde arrendatorn

att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordrades,

afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet

mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust

honom tillskyndades, kunde, enligt medicinalstyrelsens åsigt, ingen svårighet

uppstå att till måttligt pris erhålla den ringa del af egendomen,

som under byggnadstiden erfordrades. Sedan den påtänkta asylen blifvit

färdig och tagits i bruk, hehöfdes efter hand för densamma mera af egendomens

område, men det kunde förutses, att den större delen af egendomen

utan men för anstalten kunde brukas af arrendator^ så länge den

bestämda arrendetiden varade. Medicinalstyrelsen delade likaledes kommissionens

åsigt, att den ifrågasatta asylen icke borde beräknas för ett

mindre antal än 1,000 sinnessjuke; att en afdelning för ungefär 75 sinnessjuke

af hvartdera könet borde anordnas å asylen, för att botliga sinnessjuke

för närmaste landskap — Vestergötland, Dalsland, Bohuslän och

Halland — måtte kunna kort tid efter insjuknandet derstädes erhålla, vård

och behandling; samt att öfriga omkring 850 sjukplatser borde afses för

asylpatienter utan afseende på dessas hemort.

Efter nådig remiss har domänstyrelsen i ärendet infordrat yttranden

af egendomen Restads arrendator, kronofogden i orten och Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län samt, med öfverlemnande af

dessa yttranden, den 24 oktober 1898 afgifvit underdånigt utlåtande. Domänstyrelsen

meddelade dervid:

att ifrågavarande egendom enligt derå. under 1886 verkstäld arrendeuppskattning

vore belägen 0,2 mil från Brinkebergskulla slussar, 0,(3 mil från

Vener sborgs stad, 0,5 mil från Rånnums station på Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernväg samt 0,4 mil från qvarn;

att enligt år 1873 upprättad karta med beskrifning öfver egendomens

inegor dessa då. utgjordes af 76 har 32,39 ar åker, 37 har 99,20 ar vallar

och bergbackar med impedimenter eller tillsammans 114 har 31,59 ar,

hvartill komme enligt under år 1886 upprättadt skogsindelningsförslag

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 14. 13

65 har 45 ar utmark, deraf 47 liar 11 ar skogbeväxt mark och 18 har

84 ar impedimenter;

att vid arrendeuppskattningen, dervid likväl karta med beskrifning

icke företeddes, till hufvudgården då brukades omkring 51 har 88 ar, bestående

af svartmylla, sand och lermylla på lerbotten af god beskaffenhet,

fri från jordstenar och rör;

att egendomen med undantag af till Trollhätte kanalbolag afsöndrad

jord blifvit genom domänstyrelsens kontrakt den 15 juli 1887 utarrenderad

under 20 års tid från den 14 mars 1888 mot ett årligt arrende af 2,155

kronor, samt att arrenderätten sedermera genom styrelsens resolution den

11 februari 1897 öfverlåtits till nuvarande arrendatorn E. Carlström å

(In afors;

att arrendator!] enligt 15 punkten af detta kontrakt tillförbundits att,

derest sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordrades,

afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet mot

åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom

tillskyndades;

att egendomens skogs- och hagmark enligt kontraktets 9 punkt åtföljde

arrendet med arrendatorn förbehållen rätt till såväl skogsfångst som

bete för kreatur, och hade skogshushållningsplan blifvit af styrelsen faststäld

den 18 maj 1887 att tjena till efterrättelse under nu löpande arrendeperiod,

enligt hvilken plan årliga virkesafkastningen blifvit bestämd

att uttagas med 5,8 kubikmeter genom hjelpgallring, hvarförutom erforderlig

rensningshuggning föreskrifvits skola ega rum å hela skogen;

att till egendomen funnits 7 insynade torp med deraf utgående 22

mansdagsverken i veckan att å egendomen på arrendatorns kallelse utgöras,

af hvilka torp ett, benämndt Dalen, hvaraf utgjorts 4 mansdagsverken

i veckan, enligt styrelsens beslut den 27 augusti 1897 förklarats skola afhysas,

jemte det de till torpet hörande egoområden skulle läggas under

hufvudgården;

att å hufvudgården funnes följande kronan tillhöriga åbyggnader,

nemligen:

l:o) karakterslös af timmer, täckt med tegel på läkt, brädfodradt,

oljemåladt, 47 meter långt, 21 meter bredt, 7 meter högt, indeladt, till 6

rum, tambur och förstuga på Hedra bottnen samt 4 rum på vinden, brandförsäkradt

för 10,000 kronor;

2:o) flygelbyggnad af timmer, täckt med skiffer, brädfodrad, oljemålad,

84 meter lång, 18 meter bred och 8 meter hög, inredd till 4 rum med

eldstad, 2 mindre rum utan eldstad, kök med spis och bakugn, brygghus

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Knngl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 14.

med inmurad panna å nedra bottnen samt å vinden 2 gafvclrum, brandförsäkrad

för 5,000 kronor;

3:o) magasin eller spanmålsbod, 2lV2 fot lång, 211 V fot bred och 10

iot hög på knut af timmer, täckt med tegel på bräder, brädfodrad, rödmålad,

uppförd å fristående stenpelare och indelad till 2 våningar med

loft, brandförsäkrad för 500 kronor, hvilken byggnad, enligt styrelsens

beslut den 27 augusti 1897 skulle inom den 1 november 1898 vara

tillbyggd till lika längd, bredd och höjd som äldre magasinet med resvirke

och bräder samt täckas med tegel på bräder;

4:o) ladugård, innehållande:

a) ladugårdsfasadbyggnad, 61 meter lång, 10 Va meter bred och 9 Vs

meter hög, täckt med tegel på bräder, indelad till fähus af timmer med

golf, foderbord och vattenrännor af cement; fårhus af timmer med cementgolf

och i bredd härmed foderlada, långloge, stall af timmer, foder- och

selkammare samt vagnbod och redskapshus, brandförsäkrad för 6,000

kronor,

b) sädeslada i vinkel med sistnämnda byggnad och sammanbyggd

med denna, 2514 meter lång, 11" m meter bred och 9 Vs meter hög af

stolpar och bräder, täckt med tegel på bräder, indelad till lador och längs

byggnadens hela vestra sida långloge med inkörsportar från båda gaflarne,

c) tröskverkshus och tröskloge, 9 meter i fyrkant och 43 4 meter högt,

uppfördt af resvirke och bräder, täckt med tegel på bräder intill vestra

långväggen af sädeslada!!, dessa båda sistnämnda byggnader brandförsäkrade

för 4,000 kronor;

5:o) hemlighus af resvirke och bräder; samt

6:o) svinhus och vedbod, det förra af gråsten med golf och foderhoar

af cement, den senare uppförd af resvirke och bräder ofvanpå svinhuset

till lika dimensioner som detta, brandförsäkradt för 500 kronor.

Samtliga dessa byggnader befunne sig i utmärkt skick, och både

ladugården och svinhuset med vedboden blifvit nyuppförda under åren

1894 och 1895. Underlydande torp vore ock försedda med nödiga åbyggnader

i godt skick.

I det underdåniga utlåtande, som affordrats arrendatorn och hvartill

domänstyrelsen hänvisade, hade denne framhållit de olägenheter, som

genom asylens anläggande å egendomen blefve en följd såväl för honom

personligen som för egendomens framtida skötsel, och för de förluster af

flerahanda slag, som för honom derigenom skulle uppstå, samt anhållit,

att, om Eders Kongl. Maj:t bestämde, att asylen i fråga skulle förläggas

till Restad, arrendatorn måtte lösas från arrendet till egendomen den 14

mars det år, då arbetet med asylbyggnaderna komme att påbörjas, samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 14.

att Eders Kong]. Maj:t täcktes medgifva honom ersättning med i handlingarna

bilagd promemoria specificerade belopp, tillhopa 28,7tiO kronor,

för de direkta och indirekta förluster och obehag, som orsakades honom

genom arrendets aflemnande.

Vederbörande kronofogde hade med hänsyn till den särdelning af

egendomen, som orsakades af asyltomtens utbrytning, ansett kunna ifrågasättas,

huruvida ej för staten blefve fördelaktigt att tillmötesgå arrendatorns

önskan att blifva skild från arrendet, synnerligast som arrendet för qvarvarande

åkerjorden till följd af försvårad brukning med mera måhända

komme att ställa sig så lågt, att den förlust, som genom arrendets upphörande,

på sått arrendator!! påyrkat, komme att drabba statsverket, fullt

komme att motvägas af fördelen att under byggnadstiden disponera hela

egendomen med dess åbyggnader, hvarjemte kronofogden, som, under förutsättning

att Eders Kongl. Maj:t beaktade arrendatorns ersättningsanspråk

och öfriga yrkanden i vidsträcktare mån än hvad de sammanfölle med bestämmelserna

i förut åberopade 15 punkten af arrendekontraktet, ansett dessa

anspråks och yrkandens lösning böra ske på godvillighetens väg för undvikande

af måhända mångåriga tvister, i underdånighet hemstält, att,

derest Eders Kongl. Maj:t i nåder beslutade, att asylen skulle förläggas

till Restad, och de af arrendatorn framstalda ersättnings- med flera kraf

icke komme att vinna nådigt bifall, samtliga arrendatorns ersättningskraf

äfvensom hans yrkande att varda befriad från arrendet måtte hänskjutas

till afgörande af skiljemän till det antal, 3 § af lagen om sådana den 28

oktober 1887 bestämde, och valda på sätt i berörda lag angåfves, med

rätt för staten och arrendatorn att inför skiljemännen framställa sina anspråk,

samt att hvad skiljemännen beslöte skulle gälla såsom laga kraftegande

beslut äfven hvad staten vidkomme. Vid kronofogdens utlåtande

fans fogadt ett af arrendatorn afgifvet bevittnadt förklarande att han för

sin del godkände alla uppkommande tvistefrågors lösning enligt lagen om

skiljemän. »

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade såsom eget utlåtande

åberopat hvad kronofogden i ärendet anfört.

’Den kommission, som haft till uppdrag att afgifva förslag till lämplig

plats för ifrågavarande asyl’ — yttrar domänstyrelsen vidare — ’har i

fråga om den för asylen behöfliga arealen endast föreslagit, att till byggnadsplats

måtte få användas omkring 15 tunnland af Restads egendom,

men deremot icke afgifvit förslag till de områden i öfrigt, som för det

med asylen afsedda ändamålet efter byggnadernas uppförande kunde erfordras,

ehuru denna sistnämnda fråga har nära sammanhang med såväl

asylens anläggande å Restad som med arrendatorns ersättningsanspråk och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kotujl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 14.

egendomens framtida förvaltning. Af handlingarna inhemta^ emellertid,

att afsigten är att sysselsätta ett stort antal patienter med jordbruksarbeten,

att i skogen anordna promenader för de sjuka, att å mossar och

annan derför lämplig mark verkställa nyodlingar samt att fritt för asylens

behof disponera alla å inegorna befintliga mer eller mindre skogbevuxna

bergbackar och impedimenter. Under sådana förhållanden synes det domänstyrelsen,

såsom om egendomen komme att såsom arrendegård förlora sitt

egentliga värde och att för statsverket vore fördelaktigast att upplåta egendomen

i dess helhet lör asylens behof; och borde detta lämpligast ske

fardagen det år, hvarunder byggnadsarbetet komine att påbörjas, då för

detta arbetes utförande gifvetvis äro behöfliga att disponera, utom sjelfva

byggnadsområdet, upplagsplatser, bostäder för tillsyningsman och arbetare,

plats för dragare och redskaper med mera, som är erforderligt för så stort

byggnadsföretag som det ifrågavarande.

Visserligen är, såsom förut anförts, arrendatorn skyldig för ändamålet

afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet mot

åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom

tillskyndas, och lärer honom tillkomma att, derest han ej åtnöjes med den

ersättning i form af minskning i arrendet, som honom kommer att erbjudas,

sin talan mot kronan i denna del anhängiggöra genom stämning till

laga domstol; men den förlust, som honom genom byggnadsföretaget kommer

att tillskyndas, kan i fall såsom detta icke afse endast minskning i

inkomsten för honom fråntagen jord, utan äfven intrång och skada i öfrigt

i egendomens skötsel med flera olägenheter, som under byggnadsarbetet

kunna uppkomma. För undvikande af de rättegångar, som sannolikt skulle

uppkomma mellan asylen och arrendatorn för slitande af tvistigheter dem

emellan rörande de ersättningar, hvarpå arrendatorn komme att göra anspråk,

icke endast för jord utan äfven för skada och intrång med mera

under den tid, byggnadsarbetet komme att pågå, synes lämpligast att

arrendatorn berättigades att enligt sin önskan redan före arbetets påbörjande

blifva från arrendet skild.

De ersättningsanspråk, som af arrendatorn, ifall så blefve förhållandet,

framstälts, synas styrelsen delvis öfverdrifna och till en del obefogade, men

en del förefalla dock vara af beskaffenhet att lämpligast böra genom skiljedom

afgöras.

Med stöd af hvad nu anförts får domänstyrelsen i underdånighet hemställa,

att, derest Eders Kongl. Maj:t till medicinalstyrelsens framställning

om asylens förläggande å Restad'' lemnar nådigt bifall, Eders Kongl. Maj:t

måtte i sammanhang dermed förklara: att asylen skall öfvertaga egendomen

i dess helhet den 14 mars det år, hvarunder arbetet med byggnaderna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

påbörjas; att arrendator]* samma dag berättigas lemna egendomen samt

att alla ersättningsanspråk från arrendatorns sida för arrendets tidigare

afträdande än det kontraktsenliga med mera skola afgöras af skiljemän i

enlighet med lagen derom den 28 oktober 1887.

Skulle emellertid till asylen endast upplåtas den ifrågasatta byggnadstomten,

får styrelser! underdånigst hemställa, att dervid fästes såsom vilkor,

att tomten så ordnas, att den egendomen tillhörande grustägten icke faller

inom tomtområdet och således för egendomens behof bibehålies, samt att

stängsel omkring området af asylen uppsättes och för framtiden under
-

hal les.’

Genom nådigt bref den 18 november 1898 behagade Eders Kongl.

Magt uppdraga åt medicinalstyrelsen ej mindre att med biträde, der så

erfordrades, af särskilt sakkunnige, dem styrelsen egde tillkalla, uppgöra

och till Eders Kongl. Maj:t afgifva fullständigt, af ritningar och kostnadsberäkningar

åtföljdt förslag till eu å kronodomänen Restad förlagd asyl,

beräknad för omkring 1,000 sinnessjuka, deraf ungefär 150, hälften af

hvartdera könet, botliga patienter från Vestergötland, Dalsland, Bohuslän

och Halland, samt de öfriga, asylpatienter, utan afseende på hemorten, än

äfven att afgifva underdånigt yttrande med anledning af hvad domänstyrelsen

uti sitt underdåniga utlåtande anfört i ärendet. Vidare befalde

Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 24 april 1899 medicinalstyrelsen

att afgifva underdånigt utlåtande angående en af ledamöterna af Riksdagens

andra kammare H. Amnéus och C. G. Bergendahl gjord underdånig

framställning, att den nu föreslagna anstalten för sinnessjuka måtte

förläggas till länderiet Fredriksberg i närheten af Falköping. Derjemte

hafva särskilda komiterade, tillsatta af stadsfullmägtige i Falköping, dels

direkt till medicinalstyrelsen insändt en skrifvelse i ärendet med anhållan

att densamma måtte bringas till regeringens och Riksdagens kännedom, dels

till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län ingifvit ett

duplettexemplar af samma skrifvelse, hvilket, sedan detsamma blifvit till

Eders Kongl. Magt öfverlemnadt, remitterats till medicinalstyrelsen för att

biläggas öfriga hithörande handlingar.

Då dessa frågor stode i nära samband med hvarandra, har medicinalstyrelsen

i underdånigt utlåtande af den 29 september 1899, hvarvid fogats

alla till ärendet hörande handlingar, anhållit, att frågorna finge i ett

sammanhang underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Hvad först anginge framställningen om ifrågavarande asyls förläggande''

till länderiet Fredriksberg i närheten af Falköping, hade förslagsställarne

afsett att få densamma pröfvad, innan arbetet med ritningarna

till eu å Restad förlagd asyl hunnit börja eller väsentligen fortskrida.

Bill. till KiksU. Prut. 1!KW. 1 Sand. 1 Afd. 11 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Härvid erinrade medicinalstyrelsen, att sagda ritningar vid tiden för framställningens

ingifvande till Eders Kongl. Ma:jt redan voro i hufvudsak

färdiga. Senare derå utfördt arbete hade uteslutande haft till uppgift att

genom möjliga inskränkningar nedbringa kostnaden för anstaltens byggnader.

I sjelfva saken fäste medicinalstyrelsen först uppmärksamheten derpå

att, då riksdagsmännen Ainnéus och Bergendahl framhölle Falköping såsom

en för en sinnessjukvårdsanstalt för vestra Sverige mera centralt belägen

plats än Venersborg, hade de utgått från ett af dem sjelfva gjordt

antagande, att med vestra Sverige härvid afsåges ej blott Halland, Bohuslän,

Vestergötland och Vermland, utan äfven Örebro och Jönköpings län.

Denna utgångspunkt vore eu helt annan än den, som varit ledande såväl

för den kommission af sakkunnige, från hvilken förslaget om Restad såsom

plats för den nya asylen först utgått, som äfven för medicinalstyrelsen,

hvilka båda ansett, att sagda anstalt borde mottaga botliga patienter

från Vestergötland, Dalsland, Bohuslän och Halland, men asylpatienter

äfven från andra delar af riket. Då det företrädesvis vore för förra

slaget af patienter som det vore af större vigt att hafva kort väg till en

kuranstalt, syntes Venersborg, med afseende fästadt. på sistnämnda fyra

landskap, åtminstone icke kunna anses sämre beläget än Falköping. För

sjuka från Örebro län likasom från Vermland läge Kristinehamns hospital

beqvämast till, och patienter från Jönköpings län kunde utan svårighet

föras till någondera af anstalterna i Vadstena, Vexiö eller Lund. För

asylpatienter, hvilka i allmänhet en lång följd af år, ofta för hela lifvet,

qvarblefve på vårdanstalten, betydde för öfrigt resans längd mindre, i

synnerhet som de, vanligen flere samtidigt, i derför särskildt afsedd jernvägsvagn

skulle föras från hospitalen till asylerna.

I fråga om de företräden eller olägenheter för öfrigt, som de föreslagna

platserna — Restad nära Venersborg och Fredriksberg invid Falköping

— erbjöde, hade, yttrade medicinalstyrelsen, asylkommissionen af

1897—98 så utförligt redogjort för dem bägge, att medicinalstyrelsen

kunde åtnöjt sig med att hänvisa till och åberopa kommissionens utredning,

hvilken föregick Eders Kongl. Maj:ts uppdrag till medicinalstyrelsen

uti nådigt bref den 18 november 1898 att uppgöra förslag till en å

kronodomänen Restad förlagd asyl för sinnessjuka. Då emellertid några

af riksdagsmännen Amnéus och Bergendahl mot sagda utredning rigtade

anmärkningar förtjenade att närmare granskas, hade styrelsen, hvars ordförande

och föredragande för hospitalsärenden besökt båda platserna, ansett

sig böra till bemötande ytterligare upptaga dessa anmärkningar.

Medicinalstyrelsen yttrade sig utförligt derom och behandlade äfven gjord

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 14.

erinran om olägenheten för Restad af lukten från Vargö pappersmassefabrik,

hvarom åberopats ett af några personer från trakten af Venersborg

utfärdadt intyg, enligt hvilket denna lukt skulle vara mycket besvärande

för bostäder, belägna i den från fabriken kommande vindens rigtning.

Det nämnda intyget, som undertecknats jemväl af Restads nuvarande

arrendator, hvilken förut förklarat sig länge hafva eftersträfvat att komma

till Restad och ogerna lemna egendomen, syntes medicinalstyrelsen icke

vara af beskaffenhet att böra rubba tilliten till kommissionens opartiska

utredning. Medicinalstyrelsen kunde icke heller finna det rimligt, att staten

skulle låta förhindra sig från att för ett allmännyttigt ändamål begagna

eu sin egendom, emedan eu fabrik underläte att vidtaga nödiga

åtgärder till förstörande af de från densamma utgående illaluktande

ångorna. Någon teknisk svårighet att borttaga eller väsentligen mildra

lukten i detta fall torde väl icke finnas. Och lede — såsom man velat

göra troligt — en vidsträckt och folkrik nejd, der till och med en residensstad

vore belägen, utaf fabriken i fråga, då tillkoinme det helt visst ortens

helsovårdsmyndigheter att inskrida för att åvägabringa rättelse. Något

oundvikligt och bestående midt, som borde uti föreliggande fråga tillmätas

afgörande vigt, kunde medicinalstyrelsen således icke se uti »Vargölukten».

Medicinalstyrelsen förmälde sig efter den gjorda utredningen ingalunda

kunna tillstyrka den nya asylens förläggande till Fredriksberg.

Icke heller ansåge medicinalstyrelsen något skäl vara förebragt, hvarför

planen att bygga vid Restad skulle öfvergifvas. Skulle emellertid så ske,

blefve det, enligt styrelsens mening, nödvändigt att söka upp någon annan

plats än Fredriksberg. Dermed skulle dock följa ett nytt uppskof med

den högst nödiga anstaltens påbörjande, hvilket medicinalstyrelsen ansåge

sig böra på det kraftigaste afstyrka. Bristen på plats för sinnessjuka vore

nemligen för närvarande mycket stor, och det kunde med visshet förutses,

att denna nöd icke afhjelptes, med mindre än att kraftiga åtgärder vidtoges.

Öfverstyrelsens för hospitalen årsberättelse för år 1897 utvisade,

att 4,271 platser för sinnessjuka funnes å statens anstalter och att antalet

sinnessjuka i riket uppginge till 9,340. Till jemförelse härmed kunde anföras,

att i Holland, som hade ungefär samma invånareantal som Sverige,

år 1897 vårdades ä anstalter 7,320 sinnessjuka. Ehuru det cj med visshet

kunde beräknas, huru många af de sinnessjuka i vårt land som behöfde

anstaltsvård, kunde man dock, med kännedom derom att vård å anstalt

allt mer söktes, att sannolikt icke alla sinnessjuka vore kända och att af

de 4,271 å statens sinnessjuk vårdsanstalter sistnämnda år befintliga sjukplatserna

150 vore upptagna af idioter, med bestämdhet säga, att plåt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

gerna vore för få. Ett ytterligare bevis derpå utgjorde den enligt rapporter

från de olika anstalterna den 1 september 1899 uppgjorda lista på de

sinnessjuka, för hvilka plats beviljats i mån af uppstående ledighet, hvilken

lista slutade å en summa af 775. Då Upsala asyl komma att inrymma

ungefär 800 patienter, syntes deraf att, redan innan denna anstalt tagils

i bruk, patienter funnes för densamma till nästan fullt antal. Omsättningen

å asylerna vore dessutom obetydlig, hvarför det kunde antagas, att

inom kort samma nöd inträffade, ifall ej snart en ny anstalt uppfördes.

En sådan förmodan hade så mycket mera skäl för sig, som, enligt hvad

förut anförts, det verkliga antalet sinnessjuka i landet sannolikt vore större

än det uppgifna. Utom de kända ofullkomligheter, som vidlådde de uppgifter,

hvilka lemnades härom i vårt land, tydde jemförelse!! med andra

länder härpå. Sålunda hade Preussen år 1884 24,3 sinnessjuka på 10,000

af landets invånare och England år 1894 30,6 på samma antal. Tillämpades

dessa förhållanden på Sveriges ungefär 5,000,000 invånare, skulle

de sinnessjukas antal härstädes uppgå till 12,000 å 16,000 i stället för

enligt nu föreliggande uppgifter omkring 9,000. Ett uppskof med uppförande

af en ny anstalt torde derför komma att hafva svåra följder för

staten, kommuner och enskilda personer.

För uppgörande af förslag till asyl å kronodomänen Restad af angifven

art och beskaffenhet hade medicinalstyrelsen, med stöd af nådiga brefvet.

den 18 november 1898, tillkallat öfverläkaren vid Kristinehamns hospital

A. Envall, öfyerläkaren vid Stockholms hospital professor E. Hjertström

och öfverläkaren vid Upsala hospital professor T. Nerander för att biträda

styrelsens ordförande, föredraganden i hospitalsärenden och styrelsens i

byggnadsärenden biträdande arkitekt vid fullgörandet af detta arbete. Af

dessa personer hade fullständiga, af hofintendenten Kumlien uppgjorda

ritningar och kostnadsberäkningar till den föreslagna anstalten jemte särskilt

utlåtande, innefattande redogörelse för de grundsatser, som vid arbetets

utförande blifvit följda, och beskrifning öfver anstaltens olika byggnader

m. m. blifvit till medicinalstyrelsen öfverleinnade. T utlåtandet anfördes

bland annat följande:

''Den erfarenhet, som vid äldre anläggningar vunnits såväl inom som

utom riket, har noggrant beaktats. Inom riket har emellertid något fullt

liknande byggnadsföretag icke förut blifvit utfördt. Det stora antalet sjuka,

som å den nya anstalten skola vårdas, sammanförandet af hospitals- och

asylpatienter i samma anstalt, planen att utanför och likväl i samband

med den slutna anstalten bereda vård för patienter, som under åtnjutande

af den större frihet deras tillstånd medgåfve skulle sysselsättas med jord
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

bruksarbete — allt detta betingar särskilda, vid tidigare hospitalsanläggningar

icke i samma mån tillämpade anordningar.

Att inom en gemensam anstalt sammanföra hospitals- och asylpatienter

(akut och kroniskt sinnessjuka) medför stora fördelar vid sjukvården och

förvaltningen samt åstadkommer tillika eu afsevärd besparing, enär förflyttning

af patienter, som varit akut och bliivit kroniskt sinnessjuka, till

en stundom aflägsen asyl, såsom eljest måste ske, derigenom undvikes.

För de akut sinnessjuka fordrar emellertid den moderna, humanare rigtningcn

af sinnessjukvården särskildt inrättade lokaler, der åt dem kan

beredas eu mera noggrant genomförd ändamålsenlig behandling än den,

som förr ansetts behöflig och varit vanlig. Sålunda böra utvägar finnas

att genom trägen tillsyn och omvårdnad tidigt i sjukdomens början hålla

dessa sjuka till ordning och snygghet samt för öfrigt bereda dem särskild

behandling i likhet med de i vanlig mening kroppsligt sjuka. Erfarenheten

har nemligen visat, att utsigterna till helsans återvinnande för de

sjuka på detta sätt ökas. Planen har derför varit att för de akut sinnessjuka

föreslå lokaler, som mera öfverensstämma med dem, som finnas å

ett vanligt sjukhus, bereda dem riklig tillgång på luft och ljus samt tillika

ordna så, att ett nödigt antal af dem skall kunna ständigt öfvervakas,

antingen flere tillsammans eller några få i samma rum, eller slutligen en

för sig i enkelrum med oläst, vanligen öppen dörr. Den större delen af

de sålunda öfvervakade beräknas skola hållas till sängs. Då bad i olika

former är ett godt hjelpmedel särdeles vid behandling af akut sinnessjuka,

äro badrummen på de för dessa sjuka afsedda afdelningar så beqvämt förlagda,

att bad kunna utan tidsutdrägt gifvas och de sjuka med lätthet

tillses af sjukvårdsbetjeningen under badningen.

För de akut sinnessjuka, som icke kunna vårdas å öfvervakningsafdelningarna

och äro för mycket störande för medpatienterna, behöfvas

särskilda lokaler. En mindre paviljong (isoleringspaviljongen) är dertill

afsedd, belägen inom asylpaviljongernas rad, men likväl närmare den egentliga

hospitalspaviljongen än asylafdelningens isoleringspaviljong. Ehuru

båda afdelningarnas isoleringspaviljonger hafva likartadt ändamål, kan

asylafdelningens isoleringspaviljong icke ersätta hospitalsafdelningens, emedan

de akut sinnessjukas våldsamhetsutbrott kräfva eu noggrannare tillsyn än

de kroniskt sinnessjukas, som redan kanske i åratal haft sådana utbrott af

oförändrad beskaffenhet och redan kommit till ovanor, hvarifrån man vill

söka rädda nyligen insjuknade.

Asylafdelningarna eller de kroniskt sinnessjukas afdelningar skola deremot

enligt förslaget inrättas såsom enkla boningsrum, dervid sofrummen

i allmänhet äro beräknade för flere sjuka, dock ej öfverskridande tolf i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

hvarje rum. Särskilda rum äro afsedda för tillfälligt sjuka eller för isolering

vid inträffande fall af smittosamma sjukdomar.

Hvarje för sjuka afsedd byggnad innehåller äfven enkelrum eller isoleringsrum,

till mindre antal å afdelningarna för lugna, men i riklig mängd

å afdelningarna för stormande, oroliga eller osnygga.

Erfarenheten vid våra nuvarande anstalter har lärt, hvilka svårigheter

som uppstå för sjukvården, om för många patienter sammanföras i samma

sjukvårdsafdelning. Skall eu noggrannare behandling komma till stånd,

måste antalet patienter på hvarje afdelning vara begränsad^ På denna

grund har hvarje hospitalsafdelning beräknats för endats 15 patienter.

Asylafdelningarna åter hafva beräknats kunna utan olägenhet inrymma i

allmänhet det dubbla antalet patienter på hvarje sjukvårdsafdelning, undantagandes

vissa afdelningar för våldsamma.

De olägenheter för sjukvården, hvilka uppstått å Lunds asyl, derigenom

att de sjuka i en del af paviljonger skola intaga sina måltider i jordvåningen,

stundtals vistas i bottenvåningens dagrum, arbeta på verkstäderna

tre trappor upp och slutligen tillbringa natten i sofrum en, två å tre

trappor upp, hafva uti ifrågavarande förslag afhjelpts sålunda, att ingen

paviljong fått större höjd än tre våningar, och att de tre våningar höga

asylpaviljongerna sarnmanbundits med en byggnad, innehållande matsalar

på nedra botten och verkstäder i öfvervåningen. Dag- och sofrum hafva anordnats

i samma våning på det sätt, att korridorerna utanför sofrummen

gjorts tillräckligt breda för att kunna tjena som dagrum. Härigenom t.illgodogöres

äfven utrymmet bättre, och tillsynen af patienter, som tillfälligtvis

fått ligga qvar i sofrummen på dagen, underlättas.

Likasom asylerna i Lund och Upsala föreslås att uppföra denna anstalt

enligt paviljongsystemet sålunda, att för hvarje grupp af patienter af

likartad sinnesbeskaffenhet och samma kön beräknas en paviljong. Mansoch

qvinspaviljongerna äro fullständigt analoga och utgöra 5 pal'', nemligen

ett par för konvalescerande, lugna, halforoliga och oroliga akut sinnessjuka;

ett par för lugna och halflugna kroniskt sinnessjuka; ett par för oroliga och

orenliga kroniskt sinnessjuka; ett par för våldsamma, stormande och svårt

osnygga akut sinnessjuka och slutligen ett par för våldsamma, stormande

och svårt osnygga kroniskt sinnessjuka. De särskilda paviljongerna äro så

långt skilda från hvarandra, att de på alla sidor hafva fri tillgång till luft

och ljus, men likväl så nära, att en öfverflyttning af patienter från den ena

till den andra byggnaden icke kan möta några svårigheter. Paviljongerna

äro vidare stälda i rad efter hvarandra, hvarje paviljong i rigtningen norr

och söder, så att deras långsidor belysas på ena sidan af förmiddagssolen,

på andra sidan af eftermiddagssolen. Hvarje paviljong har sina särskilda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts NM. Proposition N:o 14.

promenad gårdar, vid afdelningarna för lugna försedda med lågt staket,

vid isoleringsafdelningarna inhägnade med tätt plank och vid afdelningarna

för mer eller mindre oroliga och opålitliga sjuka omgärdade med ett i

förhållande till de sjukas tillstånd afpassadt stängsel. Dessa paviljonger

jemte dertill hörande förvaltnings- och ekonomibyggnader utgöra den slutna

anstalten, som blifvit ordnad hufvudsakligen efter samma grunder som

rikets öfriga hospital och asyler.

Förslaget afser emellertid att äfven åtminstone i någon mån bereda

plats för lugna och arbetande patienter i mindre byggnader (villa- eller

cottage-systemet), der de sjuka kunna få en både för anstalten och dem

sjelfva nyttig sysselsättning med jordbruksarbete, befrias från åsynen af de

mera sjuka samt tillika erhålla den förmån, att, om ett återfall eller svårare

anfall inträffar, kunna under den tiden återflyttas till hufvudanstalten.

Så länge vårt lands sinnessjukanstalter icke lemnat utrymme för andra än

de i det hela svårare formerna af sinnessjukdom, har behofvet af byggnadsanordningar,

liknande de nu föreslagna villorna, gjort sig mindre

gällande. Förhållandena synas emellertid ändra sig, i samma mån som

antalet platser å anstalterna ökas, och tidpunkten torde nu vara kommen

att äfven i vårt land utsträcka den äfven här tillämpade tvångsfria behandlingen

(det s. k. no restraint-systemet) för en del af de sinnessjuka

derhän, att sådana sjukas hela lif och verksamhet å anstalterna ordnas i

större öfverensstämmelse med deras föregående lefnadssätt, än som kan ske

å för övervakning särskildt beräknade sammanträngda anstalter. Ett steg

i denna rigtning är att fördela de lugnare, arbetsföra sjuka i mindre, från

den stora sjukhuskomplexen något afskilda boningshus eller villor, dock

beroende af den för hela anstalten gemensamma hushållningen och af en

väl afvägd tillsyn från sjukvårdens sida. Fördelen häraf för icke blott de

kroniskt utan ock för de akut sinnessjuka, hvilka denna behandling kan

komma till godo, är uppenbar och af utlandets sjukvårdserfarenhet i stort

omfång bekräftad. Olägenheterna af att samla ett större antal sinnessjuka

inom slutna anstalter kunna också härigenom lättare undvikas.

Att beräkna det antal sinnessjuka, som vid denna anstalts första beläggning

kan befinnas lämpa sig för dylik behandling, till mer än 10%

af hela sjukantalet lärer dock af flere skäl icke vara rådlig!, och, då anstalten

beräknats för 1,000 patienter, ansågs vid uppgörande af första

förslaget till denna anstalt tre villor, två för män och en för qvinnor,

hvar och en afsedd för 29 sjuka, någorlunda motsvara behofvet för närvarande,

helst som ett mindre antal qvinnor, tillhörande nämnda kategori

af sjuka, hvilka beräknas erhålla sysselsättning i anstaltens ekonomiafdel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

nirigar, med fördel syntes kunna få bostad i eu särskild afdelning i hufvudkomplexen.

En annan möjlighet att framdeles utvidga anstalten kunde bestå i att

fördela patienterna gruppvis å aflägsnare delar af området i smärre arbetskolonier

enligt det i utlandet pröfvade s. k. farmsystemet. Äfven härtill

lemnar visserligen denna anstalt med sina stora egovidder och odlingsmöjligheter

invid de å området fördelade torplägenheterna afsevärda tillfällen.

En sådan anordning, som dock endast i ringa mån kan öka patientantalet

och redan derför ej gör villor öfverflödiga, kan emellertid icke

genomföras, förr än anstalten någon tid varit i full verksamhet samt

patienternas arbetskraft och individuella beskaffenhet blifvit noga kända af

anstaltens egen sjukvårdskår.

Vid de första öfver läggningarna, dervid planen för uppförande af

denna asyl förekom till behandling, beslöts att med fullt tillämpande af

den nutida sjukhushygienens fordringar tillmäta utrymmet å sjukafdelningarna,

att föreslå uppförandet af'' ofvannämnda paviljonger och tre villor

för de sjuka samt byggnader för förvaltningen och ekonomien. Vidare

beslöts, att en särskild byggnad med familjebostad skulle uppföras för en

af de biträdande läkarne, ett centralbad för arbetande patienter skulle uppbyggas,

ett svagdricksbryggeri förenas med pumphuset och ett begrafningskapell

sammanföras med obduktionshuset. Då emellertid kostnadsberäkningarna

utvisade, att detta förslag skulle medföra en kostnad af omkring

3,500,000 kronor, beslöts att söka nedbringa denna summa genom att, så

långt sådant kunde ske, inskränka utrymmet å sjukpaviljongerna, att för

närvarande föreslå uppförandet af blott en patientvilla och att från förslaget

utesluta boställshuset för en af biträdande läkarne, centralbadet,

svagdricksbryggeriet och begrafningskapellet. Det ursprungliga förslaget

torde få anses såsom det bästa från sjukvårdens synpunkt, men det senare,

nu såsom det definitiva framstälda, är vida billigare, på samma gång som

det från sjukhushygienisk synpunkt kan betecknas såsom fullt försvarligt.

Paviljongerna för akut sinnessjuka lemna skäligen godt utrymme. A asylafdelningarna

är luftkuben för hvarje patient mera begränsad, men inskränkningen

torde å dessa afdelningar icke medföra någon olägenhet,

alldenstund derstädes intagna patienter äro mera i behof af en anstalts

hägn än af en direkt behandling för deras sinnessjukdom. Efter den gjorda

reduktionen är utrymmet å asylpaviljongernas sofrum beräknadt till omkring

5 qvadratmeter för hvarje patient, uti samma paviljongers isoleringsrum

till mellan 8 och 9 qvadratmeter, uti dagrummen till 2,5 qvadratmeter

och uti matsalarne bordsutrymmet till 0,65 meter. På hospitalsafdelningarna

har utrymmet icke reducerats så mycket, i det att detsamma

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

i (let definitiva förslaget bestämts för hvarje patient till omkring 6 qvadratmeter

i de större gemensamma sofrummen, omkring 10 qvadratmeter i de

mindre öfvervakningsrummen och i enkelrummen. Rummens höjd är

beräknad till 3,6 meter i alla sjuklokaler.

Vid första anläggningen torde man kunna nöja sig med allenast en

patientvilla, enär i början ej så många patienter af den beskaffenhet, att

de kunna erhålla den större frihet, som vistelsen i en villa medför, lära

komma till denna anstalt. I den mån behofvet af flera villor uppstår,

kunna flera sådana efter hand uppföras enligt nu framstäld plan.

Behofvet af familjebostad för en af de biträdande läkarne kan anses

vara oafvisligt. En så stor anstalt bör icke göras beroende af en enda

persons förmåga och grundliga insigter. Vid öfverläkarens sida erfordras

eu biträdande läkare, som kan med full sakkännedom ersätta öfverläkaren

under dennes semester och tillfälliga förfall och lemna öfverläkaren ett

godt stöd vid sjukvården. Denna sakkännedom kan emellertid ej förvärfvas

utan längre tids erfarenhet rörande sinnessjukvården i allmänhet och särskildt

å samma anstalt. Endast undantagsvis kan det dock förväntas, att

en biträdande hospitalsläkare skulle finna sig uti att qvarstanna tillräckligt

länge för att vinna nyss antydda qvalifikation, om det förvägras honom

att bilda familj. Blott de biträdande läkare, som vilja för eu kortare tid

utbilda sig i psykiatrien och sedan öfvergå till annan läkareverksamhet

eller hoppas på en snar befordran, torde finna sig till freds med ungkarlsbostad.

På sådan grund beslöts först att föreslå familjebostad i särskild

byggnad för en biträdande läkare, som sålunda i afseende på bostad skulle

blifva likstäld med sysslomannen. Då det emellertid sedermera visade sig

nödvändigt att nedbringa kostnaden för hela anstalten, ändrades detta

förslag på det sätt, att en biträdande läkare skulle få familjebostad och en

två rum, men båda i administrationshuset.

Centralbadet kan äfven undvaras tillsvidare och så länge antalet arbetande

patienter icke är så stort, att det kan medföra olägenheter att

bereda dem bad å de respektive afdelningarna.

Bryggeriet var ursprungligen påtänkt för att kunna bereda anstalten

tillgång på godt och billigt dricka. Då emellertid detta ändamål skulle

kunna vinnas genom varans utbjudande till täflan åt närbelägna bryggerier,

hvaraf resultatet icke på förhand kan beräknas, torde ett uppskof med

bryggeriets uppförande vara lämpligt, till dess närmare erfarenhet i saken

vunnits.’

Inom anstaltens inhägnade område skulle i enlighet med den lemnade

redogörelsen förläggas fem par sjukpaviljonger med ett afstånd af omkring

50 meter mellan hvarje paviljong i samma rad och omkring 90

Bill. till Riksd. Prol. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 14.

meter från den ena till den andra paviljongraden. Manspaviljongerna

skulle upptaga södra och qvinspaviljongerna norra delen af området.

Vester om sjukpaviljongerna skulle förläggas nödiga ekonomibyggnader,

ett verkstadshus i linie med manspaviljongerna och ett bageri i linie med

qvinspaviljongerna. Framför sjukpaviljongerna i midten på östra sidan

af anstaltskomplexen skulle administrationsbyggnaden ligga och i samma

linie samt mot den vestra delen af området köks- och tvättbyggnad, ångpanne-,

och maskinhus samt bostadshus för manlig ekonomibetjening. Alla

byggnader inom komplexen skulle förenas genom underjordiska gångar,

der alla ledningar för uppvärmning, vatten anskaffning och elektrisk belysning

skulle placeras.

Utom det inhägnade området skulle anläggas villan för män, vattentorn,

portvaktstuga, obduktionshus, boställshus för öfverläkare och syssloman,

pumphus och vattenfiltrum. Förslaget innehåller dessutom kostnadsberäkning

för spårväg till underlättande af allehanda transporter inom anstaltens

område, planering och stängsel, soltält, vedbod för bageriet, kolgård,

fotogénkällare, ångbåtsbrygga och diverse uthus. I förslaget hafva

icke beräknats några särskilda kostnader för bostäder åt en def funktionärer

och ekonomibetjening, som skulle få tillräckligt utrymme i kronodomänens

karaktershus och flygelbyggnad. Då domänen tillhöriga magasin,

ladugård, sädeslada, tröskverkshus och svinhus äro i godt stånd, har någon

särskild kostnad för dylika byggnader icke heller i förslaget upptagits.

Anstalten skulle förses med afloppsledning, vattenledning, centraluppvärmning

medelst ånga och elektrisk belysning. Centraluppvärmningen

är beräknad för hela asylkomplexen med dess byggnad för ekonomien

med undantag af bageriet, De rör, som skulle leda ångan, skulle utgå

från ångpannehuset genom förenämnda underjordiska gångar till alla de

byggnader, som skulle sålunda uppvärmas.

Kostnaderna för anläggning å Restad af den föreslagna anstalten för

sinnessjuke hafva beräknats sålunda:

Hospitals- och asylbyggnader.

För män.

Hospitalspaviljong n:o 1.................................

Hospitalspaviljong iris 2, 3, 4 och 5............

Asylpaviljong för lugna patienter..................

Asylpaviljongför osnygga och oroligapatienter

Asylpaviljong för osnygga och våldsamma

patienter.....

Matsalspaviljong

kr. 57,000

» 112,500

» 134,000

» 156,600

169,000

47,300:

kr. 676,400:

Transport kr. 676,400: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

27

För qvinnor.

Samma antal byggnader som för män...................................

Dessutom en paviljong efter det s. k. öppendörrsystemet

Administrationsbyggnader.

Administrationshuset .................................

Ekonomibyggnaden ...................................

Öfverläkarens bostad ................................

Sysslomannens bostad.................................

Boställshuset................................................

Bageri............................................................

Yerkstadshus ................................................

Angpanne- och maskinhus...................

Pumpbus..........................................................

Lik- och obduktionshus...............................

Grind stuga......................................................

Vedbod för bageriet...................................

Afträdesbyggnad för yttre betjeningen

Uthusbyggnad för boställshuset................

Fotogénkällare ..............................................

Kolgård vid ångbåtsbryggan.....................

Sammanbindningsgångar under marken

lan byggnaderna .................................

Transport kr. 676,400:

.. kr.

152,000

—

»

133,000

—

»

35,500

—

»

23,400

—

44,000

—

»

33,000

—

»

22,500

—

48,000

—

»

11,000

—

»

7,300

—

8,500

—

»

1,200

—

800

—

700

—

1,150

—

»

1,000

—

1-

»

30,000: —

varme

Inredningsarbeten samt ledningar för vatten,

och belysning m. rn.

Värmeledning enligt ingeniör H. Theorells

förslag ......................................................... kr. 170,000:

Inre vatten- och afloppsledningar enligt P.

A. Sjögrens förslag ..................................

Yttre vattenledningar enligt kapten F. V.

Hansens förslag

Ledningar för elektrisk belysning enligt ingeniör

Axel Estelles förslag.....................

Köks- och tvättapparater enligt Nya aktiebolaget

Atlas förslag ...............................

Åskledningar enligt ingeniör John Anderssons

förslag................................................

100,000: —

120,000: —

80,000: —

69,500: —

13,130: —

676,400: —

35,000: —

553,050:

552,630:

Transport kr. 2,493,480: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Transport kr. 2,493,480: —

Planeringar och stängsel.

Schaktning och planering................................. kr. 4 450:

Inhägnad med plank och staket..................... » 8,000: —

Större och mindre soltält ..................................~

Angbåtsbrygga vid elfven jemte 2 dykdalber ..............''.1...

Sp äi ’ v äg sant ägg ning.

Fast materiel enligt John Fröléens förslag

Summa kr. 2,534,930: —

I anledning af domänstyrelsens förslag om hela kronodomänen Restads

öfvertagande. för hospitalsväsendets räkning från byggnadstidens början

anförde medicinalstyrelsen i sin underdåniga skrifvelse den 29 september

1899 följande. v

Då den kommission, som blifvit utsedd att afgifva förslag till plats

för den nya asylen, till en början endast begärt 15 tunnland af egendomen

Restad jemte nödiga vägar för uppförande af den tilltänkta anstalten,

. syntes af kommissionens skrifvelse härom, att detta skett under förutsättning

af godvillig öfverenskommelse eller antaglig värdering angående

den ersättning, som borde tillkomma arrendator!!. Hade tillfredsställande

öfverenskommelse med arrendatorn kunnat träffas, hade detta sätt sannolikt

också blifvit billigast för staten såväl under byggnadstiden som under

de första åren af asylens verksamhet. Då arrendetiden tagit slut, hade

egendomen kunnat utan någon särskild ersättning till arrendatorn i sin

helhet tagas i besittning. Som emellertid arrendatorn framstält stora anspråk

på ersättning och utgången af en rättegång derom torde vara oviss,

syntes den bästa utvägen vara den af domänstyrelsen föreslagna. Härigenom

gjordes endast den afvikelse från den ursprungliga planen, att

egetndomens öfvertagande af asylförvaltningen påskyndades.

Vid uppförandet hittills af anstalter för sinnessjuka på plats, der

ingen anstalt förut funnits, såsom vid Kristinehamn och Piteå, hade tillsynen

öfver jordområdet, byggnadsarbetet och utredningen af anstalten

ombesörjts af medicinalstyrelsen ensam, till dess anläggningen blifvit

färdig, hvarefter en direktion blifvit tillsatt. Detta förfaringssätt hade

emellertid redan vid uppförandet af nyssnämnda anstalter medfört ett

tungt, tillägg till medicinalstyrelsens öfriga arbeten. Då statens anstalter

för sinnessjuka nu ökats både i antal och omfattning, blefve ett sådant

12,450: —

10,000: —

10,000: —

9,000: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 14.

tillvägagående hädanefter omöjligt, helst då det, såsom här, äfven gälde

skötseln af en stor landtegendom. Men svårigheten kunde afhjelpas genom

att redan från början tillsätta en direktion, som öfvertoge sistnämnda

bestyr och derjemte blefve den lokala myndigheten under byggnadstiden

äfven i andra hänseenden. Ordnades förvaltningen på detta sätt, borde

inga svårigheter uppstå genom ett bifall till domänstyrelsens förslag, och

afsevärda fördelar skulle vinnas. Några stridigheter med en förutvarande

arrendator skulle då ej kunna uppstå, behöfliga upplagsplatser blefve tillgängliga,

egendomen med alla dess byggnader kornme att disponeras af

asylförvaltningen, och patienternas sysselsättande med alla de arbeten, som

förekomme vid en egendoms skötsel, kunde redan från början planläggas

och allt mer befordras utan hinder af en arrendator önskningar och intressen,

hvilket icke hindrade, att för asylen öfverflödig jord kunde på nya

vilkor utarrenderas.

Då således sinnessjukvården skulle vinna på ett snart öfvertagande af

kronodomänen Restad för asyl förvaltningens räkning och nuvarande arrendatorn

vare villig att afstå densamma, samt då genom anlitande af skiljemän

ersättningen till arrendatorn borde kunna begränsas till en måttlig summa,

tillstyrkte medicinalstyrelsen i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, på

sätt domänstyrelsen föreslagit, måtte förklara, att asylförvaltningen skulle

öfvertaga egendomen i dess helhet den 14 mars det år, hvarunder arbetet

med byggnaderna påbörjades, att arrendatorn samma dag berättigades

lemna egendomen, samt att alla ersättningsanspråk från arrendatorns sida

skulle afgöras af skiljemän i enlighet med lagen derom den 28 oktober

1887.

Beträffande det af de sakkunnige uppgjorda förslaget till anläggning

af en asyl å domänen Restad förklarade medicinalstyrelsen, efter att hafva

granskat detsamma, sig förorda förslaget till antagande och yttrade, att

om till den beräknade anläggningskostnadens slutsumma, 2,534,930 kronor,

lades det kapitaliserade värdet af domänen Restad, beräknadt efter den

årliga arrendesumman till 50,000 kronor, och det af arrendatorn begärda

skadeståndet, 28,764 kronor, hela utgiften för erhållande af en anstalt

med 1,000 sjukplatser skulle komma att uppgå till 2,613,694 kronor eller

2,613 kronor 69 öre för hvarje sjukplats. Detta pris måste anses såsom

mycket billigt, om härmed jemfördes priset för sjukplats å förut uppförda

anstalter. Sålunda hade kostnaden för Piteå hospital, som tagits i bruk

år 1893 och rymde 3u0 sängar, uppgått till 20,000 kronor för jordområdet,

965,000 kronor för det först verkstälda byggnadsarbetet och 68,090 kronor

för de senare uppförda byggnaderna och för utförande af elektrisk belysningsanläggning

eller tillsammans 1,053,090 kronor, utgörande 3,510 kronor

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

för hvarje sjukplats. Kristinehamns hospital, som äfvenledes hade 300

sängar och tagits i bruk år 1887, då byggnadskostnaderna voro lägre,

hade betingat ett pris af 936,220 kronor 80 öre eller 3,121 kronor för

hvarje sjukplats, men vid detta hospital hade sedermera flere byggnadsarbeten

verkstälts och elektrisk belysning införts.

I utlandet hade anstalterna för sinnessjuka i regeln betingat än högre

pris. Såsom exempel anfördes anstalten Herzberge invid Berlin, beräknad

för 1,000 patienter och tagen i bruk år 1893, å hvilken hvarje sjukplats

kostat 5,050 riksmark, och anstalten Gehlsheim invid Rostock, beräknad

för 250 patienter och tagen i bruk år 1896, der kostnaden för hvarje

sjukplats uppgått till 5,400 riksmark.

Derjemte borde bemärkas, att kostnadsberäkningarna för den nu

föreslagna anstalten vore uppgjorda efter nuvarande höga pris på arbete

och byggnadsmateriel.

På grund af det anförda hemstälde medicinalstyrelsen i underdånighet,

det Eders Kongl. Magt täcktes till näst sammanträdande riksdag aflåta

nådig proposition derom, att kronodomänen Restad i Naglums socken,

Vane härad och Elfsborgs län måtte upplåtas för anläggande af en asyl

för sinnessjuka och för detta ändamål få öfvertagas af medicinalstyrelsen

den 14 mars det år, då byggnadsarbetet påbörjades, dock att domänstyrelsen

måtte erhålla i uppdrag att förvalta den egendomen tillhöriga skogsmark,

men med rätt för asylens målsmän att i skogen låta anordna promenader

för de sjuka och att å mossar och annan derför lämplig mark verkställa

nyodlingar; att nuvarande arrendatorn af berörda kronodomän för

afträdandet af egendomen före arrendetidens utgång måtte tillerkännas den

ersättning — högst 28,764 kronor — som af skiljemän, tillsatta enligt

lagen om sådane den 28 oktober 1887, kunde varda bestämd; samt att

för anläggande af ifrågavarande asyl måtte utöfver förenämnda ersättning

beviljas ett anslag på extra stat af en till 2,535,000 kronor afrundad

summa, deraf för år 1901 ett belopp af 350,000 kronor.

Sedan öfverintendentsembetet genom nådig remiss erhållit befallning

att yttra sig i ärendet, afgaf på embetets anmodan f. d. professorn vid

tekniska högskolan J. E. Cederblom ett memorial beträffande de vid asylen

föreslagna värmeledningarna, uti hvilket memorial endast anmärktes, att

värmeledning till två paviljonger för våldsamma patienter icke upptagits

i kostnadsförslaget, hvars slutsumma derför borde ökas med 10,500 kronor.

Under åberopande häraf har öfverintendentsembetet i underdånigt utlåtande

den 5 innevarande månad vidkommande ritnings- och kostnadsförslagen i

öfrigt anfört, hurusom desamma från embetets sida icke gifvit anledning

till annan erinran, än att embetet för sin del, med hänsyn till för när
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 14.

varande rådande särdeles höga och i allt fall osäkra prisförhållanden,

ansett försigtiglieten bjuda, att en post å vid pass 50,000 kronor upptoges

för oförutsedda utgifter, hvadan, derest den af f. d. professor Cederblom

påyrkade förhöjning i omkostnadsbeloppet för värmeledningen, eller 10,500

kronor, medräknades, den summa, som för betäckande af anläggningskostnaden

för ifrågavarande asyl torde komma att af Riksdagen äskas,

syntes böra bestämmas i rundt tal till 2,595,000 kronor.

Medicinalstyrelsen, som lemnades tillfälle att yttra sig med anledning af

hvad sålunda anmärkts, anförde i underdånig skrifvelse den 11 i denna månad,

att ehuru i hvar och en af de särskilda, med styrelsens förslag följande

kostnadsberäkningar ett mindre belopp afsetts till oförutsedda utgifter,

medicinalstyrelsen likväl, med hänsyn till de af öfverintendentsembetet

framhållna osäkra prisförhållandena, som för närvarande rådde, och till

den större erfarenhet på detta område, hvaröfver embetet förfogade, icke

hade något att erinra vid embetets förslag att med omkring 50,000 kronor

höja den beräknade kostnadssumman.

Vidkommande f. d. professor Cederbloms anmärkning att kostnadsförslaget

för asylens uppvärmning upptoge två paviljonger mindre, än

som föreslagits till uppförande, hade detta förhållande uppkommit pa

följande sätt. Den ifrågavarande kostnadsberäkningen hade i juli detta

år af ingeniören H. Theorell uppgjorts på grund af ett förslag, enligt

hvithet hospitals- och asylafdelningarnas våldsammaste patienter

tänktes sammanförda i en byggnad för hvardera könet. Vid den slutliga

granskning, som för ändamålet tillsatta komiterade underkastade

sagda förslag, hvithet tillkommit allenast i syfte att söka nedbringa

bygg n ad s k os t n ad erna, visade det sig emellertid, att detsamma icke kunde

genomföras utan stora olägenheter för sjukvården, hvadan planen att

sammanföra hospitals- och asylpatienter af sagda kategori maste öfvergifvas

och i stället två paviljonger för hvardera könet anordnas, en större

för asyl- och en mindre för hospitalspatienter. De två smärre hospitalspaviljonger,

hvilkas utelemnande f. d. professor Cederblom anmärkt, tillkommo

sålunda visserligen, efter det att ingeniören Theorells förslag uppgjorts;

men i sammanhang med de nya byggnadernas upptagande i byggnadsplanen

minskades i samma omfattning de stora asylpaviljongerna för våldsamma,

hvadan enligt komiterades mening, hvilken äfven delades af ingeniören

Theorell, ingen nämnvärd ändring i kostnaden för värmeledningen

borde uppkomma. Af denna anledning företogs icke någon omräkning

af kostnadsförslaget. I hvarje fall borde dock ökningen i kostnaden till

följd af nämnda paviljongers tillkomst icke kunna uppgå till det af f. d.

professor Cederblom beräknade beloppet åt 10,500 kronor. Skulle derför

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Eders Kong]. Maj:t anse lämpligt att i kostnadsförslaget upptaga det af

öfverintendentsembetet föreslagna beloppet af 50,000 kronor, så funne

medicinalstyrelsen det ännu mindre behöfligt att ytterligare öka samma

kostnadsförslag med förenämnda, af f. d. professor Cederblom föreslagna

belopp. Hela kostnaden för asylens anläggande, hvilken kostnad i medicinalstyrelsens

förslag upptagits i jemnadt tal till 2,535,000 kronor, skulle

således, om nämnda summa å 50,000 kronor jemväl uppfördes i förslaget,

kunna beräknas i rundt tal till 2,585,000 kronor, oafsedt ersättningen

till nuvarande arrendatorn af den till plats för asylen afsedda kronodomänen.

Af den nu lemnade redogörelsen torde framgå, att fastän i vårt land

på senare tid genom anläggning af nya eller utvidgning af äldre anstalter

för sinnessjukas vård mycket åtgjorts för att afhjelpa den länge kända

bristen på lämpliga platser för vård af sådana sjuka, ett stort och oafvisligt

behof af en betydligt ökad tillgång på dyiika platser fortfarande

gör sig gällande. För att tillgodose detta behof synes mig den under

nuvarande förhållanden lämpligaste åtgärden vara att på kronodomänen

Restad anlägga eu asyl, i hufvudsak så anordnad som medicinalstyrelsen

föreslagit. För detta ändamål torde egendomens nuvarande arrendator

höra berättigas att lemna egendomen den 14 mars 1901, eller det år, då,

för den händelse anslag för ändamålet beviljas, arbetet med anläggning af

byggnader för asylen lärer böra påbörjas, och synes egendomen böra få

vid samma tid öfvertagas af medicinalstyrelsen, dock att domänstyrelsen

må erhålla i uppdrag att tills vidare, intill dess Eders Kongl. Maj:t kan

finna godt annorlunda bestämma, förvalta den till egendomen hörande

skogsmark, men med rätt för asylförvaltningen att låta i skogen anordna

promenader för de sjuka och att å mossar och annan derför lämplig mark

anställa nyodlingar. Vidkommande den ersättning, som bör lemnas arrendatorn

för det han före arrendetidens utgång frånträder arrendet, delar

jag myndigheternas åsigt om lämpligheten deraf att denna ersättning må

bestämmas af skiljemän, dock icke till högre belopp än den af arrendatorn

i berörda afseende fordrade summa 28,764 kronor. Mot de uppgjorda

ritnings- och kostnadsförslagen synes mig något väsentligt ej vara att

erinra. Till den af medicinalstyrelsen begärda slutsumman 2,585,000

kronor, torde emellertid, för att tillgång må finnas till utbetalande af

ersättning åt arrendatorn böra läggas 28,700 kronor, och synes af dessa

medel ett belopp af 378,700 kronor behöfva disponeras under år 1901.

Pa grund häraf får jag efter samråd med chefen för finansdeparte
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14. 33

mentet i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

ej mindre medgifva, att till anordnande af en asyl för sinnessjuke,

i hufvudsaklig enlighet med hvad medicinalstyrelsen i sådant afseende

föreslagit, må från och med den 14 mars 1901 upplåtas kronodomänen

Restad jemte derå befintliga, kronan tillhöriga byggnader med skyldighet

för domänstyrelsen att tills vidare, intill dess Eders Kongl. Maj:t kan finna

godt annorlunda bestämma, förvalta den till egendomen hörande skogsmark,

men med rätt för asylförvaltningen'' att låta i skogen anordna promenader

för de sjuka och att å mossar och annan derför lämplig mark

verkställa nyodlingar,

än äfven dels till uppförande af de för asylen erforderliga byggnader

samt anläggning af spårväg och vattenledning till asylen m. m. i hufvudsaklig

enlighet med de för detta ändamål upprättade ritningar, dock med

Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att låta deri göra sådana jemkningar,

som kunna finnas erforderliga eller lämpliga och ej föranleda öfverskridande

af de beräknade kostnadernas slutsumma, dels ock till ersättning

åt egendomens nuvarande arrendator för det han före arrendetidens utgång

frånträder arrendet bevilja ett anslag af 2,613,700 kronor och deraf

på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp af 378,700 kronor.»

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af

det innehåll bilagan A till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl Edv. Sterky.

Bill. till Rikad. Prot. 1.900. 1 Samt. 1 Afd. 11 Raft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.