Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35

1900-01-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:35, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

7

N:o 35.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag

till lag angående mönstring under är 1900 af hästar

och fordon för utrönande af härens krigsheredskap.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att antaga en så lydande

Lag

angående mönstring under år 1900 af hästar och fordon för utrönande

af härens krigsberedskap.

Såsom tillägg till lagen den 24 maj 1895 angående anskaffande af

hästar och fordon för krigsmagtens ställande på krigsfot, förordnas

härigenom, beträffande mönstring under år 1900 af hästar och fordon

för utrönande af härens krigsberedskap, som följer:

Derest Konungen för utrönande af härens krigsberedskap finner

nödigt anbefalla, att under år 1900 inom särskilda delar af riket mönstring

skall ega rum af hästar och fordon, hvilka i händelse af krigsmagtens

ställande på krigsfot böra i öfverensstämmelse med föreskrifterna

i lagen den 24 maj 1895 anskaffas, skall det åligga dels de i §§

4 och 5 af berörda lag omförmälda nämnder och mönstringskommissioner

att fullgöra de åligganden, som dem enligt samma lag vid krigstillfälle

tillkomma, dels ock vederbörande egare af hästar och fordon

att ej mindre tillhandahålla dessa för nämnderna än äfven å de utsatta

samlings- och mönstrings platserna i behörig tid inställa de uttagna

hästarne och fordonen med persedlar och tillbehör för undergående

af mönstring, allt på sätt i nämnda lag finnes föreskrifvet; dock

atf foder till hästarne icke behöfver medföras utöfver hvad som erfordras

för fram- och återfärden samt högst eu dags uppehåll å mönstrings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

stället, äfvensom att uttagning tvångsvis af hästar och fordon, på sätt

i §§ 5 och 7 af lagen stadgas, icke skall ske.

Uraktlåter egare af hästar eller fordon att fullgöra hvad enligt

denna lag honom åligger, böte för häst eller fordon, som inställts med

ofullständig utrustning, fem kronor samt för häst eller fordon, som

icke inställts, tjugu kronor.

Å böter, som enligt denna lag af mönstringskommissionen anses

böra egare af häst eller fordon påföras, skall förteckning uppgöras och

till Konungens befallningshafvande i länet ofördröjligen insändas; skolande

mönstringskommissionen, innan den lemnar förättningsstället,

granska och underteckna den af protokollsföranden uppgjorda bötesförteckning.

I fråga om böternas uttagande, förvandling vid bristande tillgång

samt användning äfvensom besvärs anförande skall gälla hvad i §§

46—48 af värnpligtslagen den 5 juni 1885 finnes i afseende å böter

enligt nämnda lag stadgadt.

De för denna lags tillämpning i öfrigt erforderliga bestämmelser

meddelas af Konungen.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Konglig nåd och ynnest

städse väl bevågen.

Jesper Crusebjörn.

OSCAR.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

9

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 26 januari 1900.

N ärvarande:

Hans excellens, herr statsminister Bostköm,

Hans excellens, herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Dyrssen,

Crusebjörn och

Restadius.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Crusebjörn anförde

vidare:

På sätt jag i mitt underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet den

13 innevarande januari angående statsregleringen å fjerde hufvudtiteln

anfört, förefinnes mellan det förslag till försöksmobilisering, som framlades

till 1899 års Riksdag, och det förslag i denna angelägenhet, som under

den 7 december samma år afgifvits af t. f. chefen för generalstaben, öfversten

m. m. K. G. Bildt, en väsentlig skillnad deri, att enligt sistnämnda

förslag en mönstring af hästar och fordon skulle, — utan direkt samband

med den hästanskaffning, som vore nödvändig för de mobiliserande truppförbandens

behof, — ske inom ett mindre antal hästutskrifningsområden

jemlikt de grunder, som finnas angifna i lagen af den 24 maj

1895 angående anskaffande af hästar och fordon för krigsmagtens

ställande på krigsfot. Jag erinrade vidare att, enär denna lag endast

finge tillämpas vid verklig mobilisering, en särskild lag måste för

Bih. till Ili/csd. Prot. IDOG. 1 Sami. 1 Afd. 23 Uäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

verkställande af den föreslagna mönstringen antagas. Innan jag för

Eders Kongl. Maj:t framställer förslag till en dylik lag, torde det

tillåtas mig i korthet redogöra för de i förstnämnda lag uti ifrågavarande

afseende gifna hufvudsakliga bestämmelser:

Sedan förordnande meddelats om krigsmagtens ställande på krigsfot,

äro med vissa undantag, alla egare af hästar och fordon skyldige att,

när så erfordras, till krigsbruk afstå desamma mot i lagen angifven ersättning.

Det erforderliga antalet hästar och fordon bestämmes af Konungen

samt fördelas likaledes af Konungen efter angifven grund på vederbörliga

kommuner. Hvarje kommun inom riket åligger att å mönstringsställen

och tider, som af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, uppå

förslag af vederbörande militärmyndighet, utsättas, hålla tillhanda det

antal hästar och fordon, som belöper sig på kommunen. Inom hvarje

kommun finnes en särskild af fem personer bestående, å kommunalstämma

eller af stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga utsedd nämnd,

som inom kommunen uttager de hästar och fordon, hvilka skola å

mönstringsställena tillhandahållas. Hästarnes duglighet pröfvas af en

mönstringskommission, bestående af tre medlemmar, utsedde, en af

militär myndighet, en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och

en af vederbörande kommun. Med hästarne, som vid aflemnandet böra

hafva skoningen i godt skick, skall ock följa ryktdon, grimma, täcke

af ylle, täckjord, en omgång lösa hästskor och, der så ske kan, fodertornist

samt dessutom foder för tre dygn. Med hvarje fordon skall,

utom dess vanliga tillbehör, aflemnas seltyg.

Enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t genom nådiga

förordningen den 18 juni 1897 meddelat för verkställighet af förut

nämnda lag, äro uppgifter på det antal hästar och fordon, hvarje

kommun har att tillhandahålla, utdelade till vederbörande kommuner

för att förvaras å landet hos kommunalstämmas ordförande samt i

stad hos stadsfullmäktiges ordförande eller magistraten. Antalet mönstringsställen

skall bestämmas med hänsyn dels dertill, att icke någon

kommun bör få längre väg från sin hufvudort till mönstringsstället

än 4 nymil eller undantagsvis i rikets nordligare delar 6 nymil, och

dels dertill, att icke större antal hästar och fordon sammanföres å

något mönstringsställe, än att mönstringen kan medhinnas på en dag.

Ofördröjligen, efter det Konungen förordnat om krigsmagtens ställande

på krigsfot, skola Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för vederbörande

kommuner utsätta tid och ort för tillhandahållandet af det

antal hästar och fordon, som belöper sig på kommunen, och sedan

meddelande härom lemnats ordförande i kommunalstämma, stadsfull
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

mäktige eller magistrat, skall denne skyndsamt sammankalla den inom

kommunen utsedda nämnden. Vid uttagningen underrättar nämnden hästoch

fordonsegare om tid och ort för hästarnes och fordonens samling,

hvarjemte nämnden utser nödig personal till förare. Mönstringskommissionen,

som biträdes af en veterinär och en protokollsförande, undersöker

å mönstringsstället hästarnes och fordonens användbarhet.

För öfriga i nämnda lag och förordning meddelade föreskrifter,

såsom beträffande inlösning af godkända hästar och fordon, uttagning

tvångsvis af det antal, som icke frivilligt aflemnas m. m., torde jag,

då dessa föreskrifter icke äro afsedda att tillämpas vid den ifrågasatta

mönstringen, nu ej behöfva redogöra.

Det lagförslag uti ifrågavarande ämne, hvilket jag anhåller att

få framlägga till Eders Kongl. Maj:ts pröfning, skiljer sig från lagen

den 24 Maj 1895 och nådiga förordningen den 18 juni 1897 endast i

följande afseenden:

I § 5 mom. 4'' af nämnda lag föreskrifves, såsom jag nyss erinrat,

att med de hästar, hvilka af kommunerna tillhandahållas, skall vid

aflemnande! följa, bland annat, foder för tre dygn. Då emellertid afsigten

med den nu ifrågasatta mönstringen allenast är att hästarne

skola inställas på mönstringsplatserna för att omedelbart efter verkstäld

mönstring återföras till hemorten, torde större myckenhet af foder icke

behöfva medföras, än hvad som erfordras för fram- och återfärden samt

högst en dags uppehåll å mönstringsstället, och har jag med anledning

deraf i lagförslaget infört bestämmelse härom.

Den i nådiga förordningen den 18 juni 1897, § 9 mom. 3 meddelade

bestämmelsen, att nämnderna skola utse nödig personal till förare

af hästarne från samlings- till mönstringsorterna, anser jag ej heller

nu böra tillämpas, utan torde vederbörande hästegare berättigas att

sjelfva framföra sina hästar.

Då det skulle kunna befaras, att åtskilliga häst- och fordonsegare

utan giltiga skäl undandraga sig fullgörandet af skyldigheten att

tillhandahålla sina hästar och fordon jemte behörig utrustning, derest

ej särskild straffpåföljd derför bestämmes, har jag funnit nödigt föreslå,

att egare af häst eller fordon, som uraktlåter fullgöra hvad honom

enligt den ifrågasatta lagen åligger, skall bota för häst eller fordon, som

instälts med ofullständig utrustning, fem kronor samt för häst eller

fordon, som icke instälts, tjugu kronor.

Påförandet och uttagningen af dessa böter hafva synts mig lämpligen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

böra ske på samma sätt som i värnpligtslagen finnes stadgadt angående

böter enligt nämnda lag. Derigenom undvikes den besvärligare och

ofta mera tidsödande proceduren vid allmän domstol, hvarjemte de till

böter förfallne vinna den fördelen, att ej, personligen eller genom ombud,

behöfva inställa sig inför dömande myndighet. I stället komma

bötesförteckningar att af mönstringskommissionerna uppgöras och till

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen insändas, hvarefter

utdrag af dessa förteckningar till vederbörande kronofogdar och magistrater

öfversändas, försedda med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

resolution att de i utdragen upptagna böterna må hos de

försumlige omedelbart uttagas, derest de icke något deremot invända.

Vilja de åter för sin uraktlåtenhet styrka laga förfall eller eljest åberopa

någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från

bötesansvar, ega de inom viss tid till kronofogden eller magistraten

ingifva nödiga bevis. Dessa öfverlemnas till Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, som, efter pröfning af förekommande omständigheter,

meddelar beslut i saken. Klagan öfver Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes beslut föres hos Eders Kongl. Maj:t genom landtförsvarsdepartementet

och skola böterna, som vid bristande tillgång förvandlas

enligt allmän strafflag, tillfalla beväringsmanskapets invalid- och

pensionsfond.

På grund af den i lagen den 24 maj 1895 gifna bestämmelsen, att

de närmare föreskrifter, som för verkställighet af lagen blefve erforderliga

skulle af Konungen meddelas, har förenämnda nådiga förordning

den 18 juni 1897 blifvit utfärdad och innefattas deri jemväl föreskrifter

om den ersättning, som tillkommer de personer, hvilkas arbete eller

egendom i följd af stadgandena i 1895 års lag tagas i anspråk.

Dylika särskilda bestämmelser rörande tillämpningen af den föreslagna

mönstringslagen böra helt naturligt jemväl af Eders Kongl. Maj:t

utfärdas, och anhåller jag i underdånighet, att redan nu få redogöra

för de grunder, enligt hvilka ersättning för de i lagen bestämda åligganden

synas mig böra beräknas.

Jag tillåter mig då först erinra derom, att medlemmarne af de i

lagförslaget omförmälda nämnderna, hvilka hafva att verkställa uttagning

af hästar och fordon inom kommunerna, fullgöra ett allmänt kommunalt

uppdrag, för hvilket särskild ersättning icke kan anses böra utgå.

Godtgörelse måste deremot lämnas dels mönstringskommissionernas

medlemmar samt de veterinärer och protokollsförare, hvilka biträda

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

kommissionerna, dels egarne af de hästar och fordon, hvilka framförts

till mönstringsställe. ,

Beträffande den förra kategorien torde de ersättnmgsgrunder hora

tillämpas, som gälla vid verklig mobilisering och hvilka angifvas i

nådiga förordningen den 18 juni 1897, § 4 mom. 5. Ifrågavarande

personer komma således att uppbära rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente, hvarvid iakttages att den, som icke

efter innehafvande tjenst är att hänföra till viss klass i sagda reglemente,

åtnjuter dylik ersättning enligt fjerde klassen.

Hvad åter angår ersättningen till den senare kategorien, häst- och

fordonsegarne, anser jag denna bör utgå

dels för framförandet af hästarne och fordonen från egarnes hemvist

öfver samlingsstället inom kommunen till mönstringsplatsen, samt

dels för tidsspillan å samlings- och mönstringsställena,

Den förra ersättningen torde böra beräknas för hvarje häst med

belopp, motsvarande den maximilega per nymil, som för entreprenadskjuts

är, jemlikt nådiga cirkuläret den 16 november 1888, för orten

bestämd, och för hvarje fordon med den afgift, som, enligt gällande

taxa, för tillhandahållande vid skjutsanstalterna af åkdon utaf enklare

beskaffenhet finnes faststäld. Den senare ersättningen åter synes mig,

med hänsyn dertill att sammanlagda väntetiden å samlings- och monstringsställena

icke torde behöfva, annat än undantagsvis, öfverskrida

6 timmar, skäligen kunna bestämmas till tre kronor för hvarje häst

samt likaledes till tre kronor för hvarje af hästarnes och fordonens

framförande upptagen person. . . ,

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga

en så lydande

Lag

angående mönstring under år 1900 af hästar och fordon för utrönande

af härens krig sbered skap.

Såsom tillägg till lagen den 24 maj 1895 angående anskaffande

af hästar och fordon för krigsmagtens ställande på krigsfot, förordnas

härigenom, beträffande mönstring under år 1900 af hästar och fordon

för utrönande af härens krigsberedskap, som följer:

Derest Konungen för utrönande af härens krigsberedskap finner

nödigt anbefalla, att under år 1900 inom särskilda delar riket mönstring

skall ega rum af hästar och fordon, hvilka i händelse af krigs
Bih.

till Riktd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 23 Raft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

magtens ställande på krigsfot böra i öfverensstämmelse med föreskrifterna

i lagen den 24 maj 1895 anskaffas, skall det åligga, dels de i

§§ 4 och 5 af berörda lag omförmälda nämnder och mönstringskommissioner

att fullgöra de åligganden, som dem enligt samma lag vid krigstillfälle

tillkomma, dels ock vederbörande egare af hästar och fordon

att ej mindre tillhandahålla dessa för nämnderna än äfven å de

utsatta samlings- och mönstringsplatserna i behörig tid inställa de

uttagna hästarne och fordonen med persedlar och tillbehör för undergående

af mönstring, allt på sätt i nämnda lag finnes föreskrifvet; dock

att foder till hästarne icke behöfver medföras utöfver hvad som erfordras

för fram- och återfärden samt högst en dags uppehåll å mönstringsstället,

äfvensom att uttagning tvångsvis af hästar och fordon, på sätt

i §§ 5 och 7 af lagen stadgas, icke skall ske.

Uraktlåter egare af hästar eller fordon att fullgöra hvad enligt

denna lag honom åligger, böte för häst eller fordon, som instälts med

ofullständig utrustning, fem kronor samt för häst eller fordon, som icke

instälts, tjugu kronor.

Å böter, som enligt denna lag af mönstringskommissionen anses

böra egare af häst eller fordon påföras, skall förteckning uppgöras och

till Konungens befallningshafvande i länet ofördröjligen insändas; skolande

mönstringskommissionen, innan den lemnar förrättningsstället,

granska och underteckna den af protokollsföranden uppgjorda bötesförteckning.

I fråga om böternas uttagande, förvandling vid''bristande tillgång

samt användning äfvensom besvärs anförande skall gälla hvad i §§ 46—

48 af värnpligtslagen den 5 juni 1885 finnes i afseende å böter enligt

nämnda lag stadgadt.

De för denna lags tillämpning i öfrigt erforderliga bestämmelser

meddelas af Konungen.

Till hvad departementschefen sålunda hemstält,

täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder lemna bifall; och

skulle proposition af den lydelse, bilagan B till detta

protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

F. Lagerfelt.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:71 Riksdagens Skrifvelse N:o 71 s. 1 i texten