Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa bestämmelser om elektriska ledningar

1900-03-02 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:46, Med förslag till lag med vissa bestämmelser om elektriska ledningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

1

N:o 46.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag med vissa bestämmelser om elektriska ledningar;

gifven Stockholms slott den 2 mars 1900.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag"med vissa

bestämmelser om elektriska ledningar.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

L. Annerstefit.

Bih. till liilcsd. Fiol 1900. 1 Sami. 1 Afl. 28 Häft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kongl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 46.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om elektriska ledningar.

Härigenom förordnas som följer:

i §•

Vill någon anlägga elektrisk ledning, der största spänningen

Öfverstiger tvåhundrafemtio volt, och skall ej ledningen till hela sin

längd framgå under jordytan eller inom byggnad eller inhägnad gård,

söke Konungens tillstånd till företaget.

Meddelas det sökta tillståndet, föreskrifver Konungen, under förbehåll

af enskild rätt, på hvilket sätt och under hvilka vilkor ledningen

må anläggas och nyttjas.

2 §•

Hvar som utan tillstånd eller i strid emot de vid meddelande af

tillstånd gifna föreskrifter anlägger eller nyttjar ledning, som i 1 §

afses, straffes med böter från och med tjugufem till och med ett tusen

kronor, der ej å öfverträdelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1901.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 17 november 1899

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Restadi us.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt i underdånighet:''
»Sedan

på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bemyndigande

vissa sakkunniga personer förordnats att biträda vid utarbetande inom

finansdepartementet af bestämmelser rörande vilkoren för anläggning

och begagnande af elektriska ljus- och kraftledningar, hade de sålunda

tillkallade i en till chefen för finansdepartementet stäld skrifvelse, hvilken

blifvit till justitiedepartementet öfverlemnad, framhållit behofvet af vissa

till civillag hänförliga föreskrifter angående koncessionstvång, expropriationsrätt

och fridlysning med afseende å dylika elektriska ledningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

Vid underdånig föredragning den 22 sistlidne september af denna

skrifvelse, såvidt den angår införande af koncessionstvång med afseende

på anläggning af vissa elektriska ledningar, täcktes Eders Kongl. Magt

i nåder förordna, att öfver ett i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

hvad de sakkunnige i denna del hemstält upprättadt förslag till lag

med vissa bestämmelser om elektriska ledningar underdåniga utlåtanden

skulle af telegrafstyrelsen och af tekniska högskolan afgifvas. De

sålunda infordrade utlåtandena hafva numera inkommit och torde få af

mig i underdånighet anmälas.»

Efter att hafva redogjort för handlingarnes hufvudsakliga innehåll

yftrade föredragande departementschefen vidare:

»Telegrafstyrelsen har anmärkt, att, då i det remitterade förslaget

från koncessionspligt undantagits dels ledningar för elektrisk ström af

högst tvåhundrafemtio volts spänning, dels ledningar under jordytan eller

inom byggnad eller inhägnad gård, den sålunda i förslaget inrymda begränsningen

vore obehöflig och olämplig utom hvad anginge anläggning,

der elektriciteten alstras eller förbrukas inom enskild för allmänheten ej

tillgänglig egendom. Med hänsyn till hvad i fråga om de förra ledningarne

anförts af förutnämnde sakkunnige och beträffande de senare af tekniska

högskolan synas dessa anmärkningar dock ej föranleda någon ändring i

förslaget. Hvad först angår undantaget för ledningar med lågspänd ström,

lärer nemligen vara obestridligt och har äfven af telegrafstyrelsen vitsordats,

att den fara, som en elektrisk ledning är egnad att framkalla,

väsentligen aftager när spänningen minskas; och uppenbart är, att koncessionstvånget

icke bör sträckas längre, än som kan anses vara med nödvändighet

påkalladt. Beträffande derefter underjordiska ledningar ligger

det, på sätt af tekniska högskolan påpekats, i sakens natur, att ledningstrådarne

redan af tekniska grunder måste framföras i väl isolerade omhöljen

eller täta trummor, hvarjemte det af flera skäl är af vigt, att

användandet af dylika mindre farliga ledningar såvidt möjligt främjas

och underlättas. Den kännedom om ledningarnes läge och utsträckning,

hvars betydelse blifvit af telegrafstyrelsen åberopad, synes lämpligen

kunna vinnas genom införande i administrativ väg af anmälningsskyldighet

i öfverensstämmelse med hvad förutnämnde sakkunnige tillkännagifvit

sig vara sinnade att föreslå. I öfrigt torde de särskilda straffrättsliga

bestämmelser om skydd för elektriska ledningar, hvilka dels redan gälla,

dels, på sätt Eders Kongl. Maj:t behagade erinra Sig, äro afsedda att

införas, väsentligen bidraga till beredande af trygghet emot de af

telegrafstyrelsen framhållna faror och olägenheter.

Då elektriska ledningar med större spänning än tvåhundrafemtio volt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd.''''Proposition E:o 46.

näppeligen komma i fråga att användas annat än för belysning, kraftöfverföring

eller dermed jemförligt ändamål, torde det vara öfverflödigt att

såsom förutsättning för koncessionstvångets tillämpning uppställa, jemte

spänningen, äfven att ledningen är för dylikt ändamål afsedd.))

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i

enlighet härmed jemkadt förslag till lag med vissa _ bestämmelser om

elektriska ledningar, af den lydelse bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar, hemstälde han i underdånighet, att högsta domstolens utlåtande

öfver detta förslag måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,

genom note ur protokollet inhemtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

lemna bifall.

Ex protocollo

Erik Öländer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om elektriska ledningar.

Härigenom förordnas som följer:

i §•

Vill någon anlägga elektrisk ledning, der största spänningen öfverstiger

tvåhundrafemtio volt, och skall ej ledningen till hela sin längd

framgå under jordytan eller inom byggnad eller inhägnad gård, söke

Konungens tillstånd till företaget.

Meddelas det sökta tillståndet, föreskrifver Konungen, under förbehåll

af enskild rätt, på hvilket sätt och under hvilka vilkor ledningen

må anläggas och nyttjas.

2 §•

Hvar som utan tillstånd eller i strid emot de vid meddelande af

tillstånd gifna föreskrifter anlägger eller nyttjar ledning, som i 1 §

afses, straffes med böter från och med tjugufem till och med ett tusen

kronor, der ej svårare straff är i lag eller författning stadgadt.

Till rättelse i hvad olofligen skett ege öfverexekutor handräckning

gifva, när skäl dertill äro; och vare derom gällande enahanda bestämmelser,

som för det i 157 § utsökningslagen afsedda fall äro meddelade.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 19 . .

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts 1Säd. Proposition Ä:o 46.

7

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts

högsta domstol måndagen den 15 januari 1900.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråd en: Nokberg,

Carlson,

Afzelius,

Hellström,

Billing,

Westring.

Sedan, jemlikt högsta domstolens beslut den 1 december 1899,

handlingarna rörande det till högsta domstolen för afgifvande af

utlåtande öfverlemnade förslag till lag med vissa bestämmelser om

elektriska ledningar mellan högsta domstolens ofvanbemälde ledamöter

cirkulerat, företogs nu detta ärende till slutlig behandling; varande

berörda förelag fogadt vid detta protokoll.

Justitierådet Westring, med hvilken justitieråden Carlson och

Afzelius förenade sig, anförde: »Ändamålet med den nu föreslagna lagstiftningen

synes, enligt hvad departementschefens yttrande gifver vid

handen, icke vara något annat än att bereda skydd mot den fara för

skada å person och egendom, som elektriska ledningar medföra. Föreskrifter

om de inskränkningar i friheten att anlägga och begagna dylika

ledningar, som af sådan anledning påkallas, synas mig vara af beskaffenhet

att deras meddelande ligger inom området för Konungens

ekonomiska lagstiftningsmakt. Detta hindrar naturligtvis icke, att

Konungen öfverlemnar åt Riksdagen att vid åvägabringandet af sådana

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

föreskrifter deltaga i den ordning, som för stiftande af civillag är

bestämd. Men derest så förfares, synes öfverflyttningen böra omfatta

bufvudgrunderna för lagstiftningen om alla ledningar af ifrågavarande

slag. Att dit förlägga endast bestämmelser om ledningar af dei

mest farliga beskaffenhet synes mig så mycket mera olämpligt, som

Konungens rätt att i administrativ väg besluta är i afseende å sådana

ledningar mest oförtydbar. Det kan jemväl föranleda den olägenheten,

att tvekan uppstår huruvida och i hvilken omfattning i administrativ

ordning må meddelas bestämmelser om andra elektriska ledningar än

dem, hvilka i den såsom civillag antagna författningen afses. Jag hemställer

alltså att den föreslagna lagen i nufangifna hänseende fullständigas.

»

Hvad anginge de särskilda bestämmelser förslaget innehölle yttrade

justitierådet Westring: »I afseende å 1 § synes mig kunna anmärkas,

att deri ej lemnats någon antydan angående syftet med och omfattningen

af den pröfning, som det enligt bestämmelsen i denna § tillkommer

Konungen att verkställa rörande ifrågasatt ledning. Ordalagen

lägga intet hinder i vägen att t. ex. koncession vägras endast af hänsyn

till den konkurrens, en ny ledning skall medföra för en äldre, staten

eller enskild person tillhörig ledning. Och den omständigheten att man

ansett sig behöfva genom civillag tillförsäkra Konungen pröfningsrätt

i förevarande hänseende kan möjligen bidraga till den uppfattningen,

att Konungen skulle eg a taga hänsyn till sådana förhållanden, hvilka

icke hafva att skaffa med den allmänna säkerheten. Då detta, att

döma af motiveringen, icke lärer vara meningen och ej heller synes

lämpligt, torde förslaget böra härutinnan förtydligas.»

Häri instämde justitieråden Carlson, Afzelius och Hellström.

Vidare yttrade justitierådet Westring; »Bestämmelsen i andra

stycket af 2 § derom att rättelse af hvad olofligen skett skall meddelas

af öfverexekutor i enlighet med bestämmelserna i 157 § utsökningslagen

synes mig icke vara principielt riktig. Att öfvervaka tillämpningen

af bestämmelser, gifna till skydd mot fara för person eller

egendom, tillhör enligt sakens natur politiförvaltningen men icke de

exekutiva myndigheterna. I fråga om de ledningar, hvilka, derest förslagets

nuvarande omfattning bibehålies, icke beröras af detsamma utan

skulle underkastas reglering i administrativ väg, lärer möjligheten af

en så beskaffad ordning som den här föreslagna vara utesluten. I

tillämpningen skulle ock denna bestämmelse vara förenad med väsentlig

olägenhet, då dels tvekan skulle uppstå huruvida genom densamma

vederbörande polismyndighets befogenhet på detta område vore all
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

. Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 46.

deles utesluten samt huruvida öfverexekutor — såsom fallet torde vara

enligt den anförda paragrafen i utsökningslagen — vore inskränkt till

att allenast efter framställning af enskild rättsegare ingripa till skyddande

af hans rätt, dels ock klagan öfver dylik åtgärd af myndighet,

hvilken förenade egenskaperna af polis- och exekutivmyndighet, skulle

komma att fullföljas i alldeles olika ordning, allt efter som åtgärden

vidtagits i den ena eller den andra egenskapen, hvilket helt visst

mången gång kunde vara svårt nog att afgöra. Det synes mig derföre

lämpligast att låta ifrågavarande åtgärder ankomma på polismyndigheten.

®

I detta yttrande instämde högsta domstolens öfrige ledamöter utom

justitierådet Norberg, som lemnade förslaget utan anmärkning.

Ex protocollo

Erik Öländer.

Bih. till lliksd. Prof. 1900. 1 Sam. 1 Afd. 28 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t ■Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 2 mars 1900

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Justitieråden: Lindbäck,

Cassel.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt i underdånighet:
Högsta

domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 17 november 1899 inhemtade utlåtande

öfver det vid nämnda protokoll fogade förslag till lag med vissa bestämmelser

om elektriska ledningar.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen:

»Såsom Eders Kong!. Maj:t behagade erinra Sig, afser förevarande

lagförslag att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad af tillkallade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

sakkunnige män blifvit kemstäldt och af hörda tekniska myndigheter

förordats uppställa koncession såsom vilkor för anläggning af vissa

elektriska ledningar, som äro af mera farlig beskaffenhet och beträffande

hvilka meddelandet i administrativ väg af allmänna säkerhetsföreskrifter

derföre icke skulle vara tillfyllestgörande. Emot införande

af koncessionstvång i föreslagen omfattning har icke någon anmärkning

blifvit inom högsta domstolen framstäld. Tre ledamöter af högsta

domstolen hafva emellertid — under erinran, att utfärdandet af bestämmelser

till skydd emot den fara för personer och egendom, som

elektriska ledningar kunde medföra, i och för sig folie inom området

för Konungens ekonomiska lagstiftningsmakt — uttalat, att, i händelse

dylika bestämmelser till civillag öfverflyttades, denna åtgärd icke borde

inskränkas till föreskrifterna om de farligaste ledningarna; särskildt

skulle genom ett sådant inskränkande af öfverflyttningen kunna framkallas

tvekan, huruvida och i hvilken omfattning bestämmelser kunde

i administrativ ordning meddelas om andra elektriska ledningar än

dem, hvilka i den såsom civillag antagna författningen afsåges.

Hvad sålunda anförts skulle, då icke någon utvidgning af det

föreslagna koncessionstvånget blifvit ifrågasatt, tydligen närmast föranleda,

att i förslaget intoges ett stadgande, enligt hvilket Konungen

eger i administrativ väg utfärda säkerhetsföreskrifter angående andra

elektriska ledningar än sådana, som skola vara underkastade koncessionstvång.

Det torde emellertid icke kunna förordas att i en civillag, som i

öfrigt afser allenast införande af koncessionstvång beträffande visst slag af

elektriska ledningar, upptaga ett bemyndigande för Konungen att meddela

säkerhetsföreskrifter angående elektriska ledningar i allmänhet. Om ett

sådant bemyndigande, på sätt i den framstälda anmärkningen med allt skäl

förutsättes, är i och för sig öfverflödigt, lärer icke något missförstånd

kunna föranledas deraf, att i civillag stadgas koncession såsom vilkor för

anläggning af de farligaste ledningarna. Af civillagens begränsning till att

omfatta allenast dessa ledningar torde nemligen icke någon annan slutsats

kunna dragas, än att beträffande ledningar, som äro af mindre farlig beskaffenhet,

koncessionstvång icke skall gälla. Då civillagen och de

administrativa föreskrifterna skola hafva helt olika innehåll och afse skilda

slag af anläggningar, synes icke heller för sammanhangets skull någon

hänvisning från civillagen till de sistnämnda bestämmelserna vara

påkallad.

Af högsta domstolens flesta ledamöter har blifvit hemstäldt, att

i 1 § måtte tydligt uttalas, att Konungen vid pröfning af ansökan om

koncession allenast eger taga hänsyn till sådana förhållanden, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

sammanhänga med den allmänna säkerheten. Häremot må först erinras,

att i allmänhet en motsvarande begränsning af pröfningsrätten saknas

vid gällande bestämmelser om koncessionstvång, och detta äfven när

koncessionsrätten utöfvas af en underordnad administrativ myndighet

och begränsningen till följd häraf både vore mera behöflig och kunde

ega större praktiskt intresse; särskildt kan i detta afseende exempelvis

anföras, att icke några uttryckliga inskränkningar uppstälts för Konungens

befallningshafvandes befogenhet att afslå ansökan om rättighet

att tillverka, upplägga eller försälja explosiva varor. För öfrigt är det

uppenbart, att i sådana, sannolikt icke sällan förekommande, fall, då

den fara, som är förenad med en ledning för högspänd elektrisk ström,

måste komma att, oaktadt lämpliga säkerhetsåtgärder, i viss mån qvarstå,

vid koncessionsfrågans afgörande hänsyn bör tagas dertill, om den

qvarstående faran kan anses tillräckligt uppvägd genom de fördelar,

hvilka anläggningen är egnad att, omedelbart eller medelbart, bereda

det allmänna.

Med anledning af hvad högsta domstolens fleste ledamöter anfört i

fråga om det i 2 § upptagna stadgandet angående handräckning af

öfverexekutor, synes detta stadgande böra ur förslaget uteslutas.»

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det jemkade

lagförslaget, hemstälde han i underdånighet, att detta förslag

måtte, enligt § 87 regeringsformen, genom nådig proposition för Riksdagen

till antagande framläggas.

Med bifall till denna af statsrådets öfrige ledamöter

biträdda hemställan, täcktes Hans Maj:t Konungen i

nåder förordna, att till Riksdagen skulle aflåtas nådig

proposition af den lydelse bilagan litt B. vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo

Erik Öländer.

STOCKHOLM ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:118 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl. Majds proposition med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående j a1 i texten