Sök i Ratio Lex

Angående låneunderstöd för anläggning af jernväg från Borås till Alf vesta

1900-03-02 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:53, Angående låneunderstöd för anläggning af jernväg från Borås till Alf vesta

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

1

N:o 53.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

låneunderstöd för anläggning af jernväg från Borås till

Alf vesta; gifven Stockholms slott den 2 mars 1900.

Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp åt

4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag

för utförande af jernvägsanläggning mellan Borås och Alfvesta

och utgå med ena hälften under år 1901 och andra hälften under

år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande

medelst lån af enskilda jern vägs anläggningar blifvit uti Riksdagens

skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bih. till Rikad. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 33 Haft. (No 53.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Utdrag af ''protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 2

mars 1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen och

Crusebjörn.

Departementschefen statsrådet herr von Krusenstjerna anförde härefter:
Genom

nådig resolution den 31 december 1897 beviljade Eders

Kongl. Maj:t landshöfdingen friherre Hj. Palmstierna med flere rättighet

att i enlighet med då jemväl till hufvudsakliga delar faststäld plan

anlägga och till allmänt begagnande mot afgift upplåta jernväg af 1,435

meters spårvidd från Borås station å Göteborg—Borås jernväg öfver

Vernamo och Gölsjö till Alfvesta.

Denna bana skulle, enligt den Eders Kongl. Maj:ts pröfning understälda

planen, erhålla en längd af 149,46 kilometer samt beräknades

med rullande materiel kosta 7,571,600 kronor.

Såsom vilkor för den beviljade koncessionen stadgades, bland annat,

att arbetet å jernvägsanläggningen skulle börja senast den 31 december

1898 samt derefter så bedrifvas, att jernvägen i sin helhet kunde vara

färdig att för trafik upplåtas senast den 1 oktober 1901.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Enligt till Eders Kongl. Maj:t ingifvet behörigt bevis har arbetet

å anläggningen jemväl blifvit inom sålunda föreskrifven tid påbörjadt;

och har Eders Kongl. Maj.t. sedermera dels den 17 mars 1899 godkänt

å Borås—Alfvesta jern vägsaktiebolag gjord öfverlåtelse af berörda

koncession, dels ock den 14 juli samma år medgifvit, att tiden, inom

hvilken jernvägen skulle vara färdig att för trafik upplåtas, finge utsträckas

till den 1 oktober 1902.

Styrelsen för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag bär nu hos Eders

Kongl. Maj:t gjort framställning om erhållande af statslån för utförande

af jernvägsanläggningen i fråga.

Innan jag emellertid öfvergår till att redogöra för innehållet uti

denna framställning med deröfver afgifna utlåtanden, torde det tillåtas

mig att rörande den med förevarande ärende nära sammanhängande

frågan om Borås—Alfvesta jernvägs förhållande till Kinds härads jernväg,

hvilken fråga genom Eders Kongl. Maj:ts förut denna dag vid

nästföregående punkt i detta protokoll fattade beslut torde få anses

definitivt afgjord, erinra följande:

Genom särskilda nådiga beslut har Eders Kongl. Maj:t. dels den

11 augusti 1882 beviljat Kinds härads jernvägsaktiebolag rättighet att

i enlighet med då jemväl faststäld plan anlägga och till allmänt begagnande

mot afgift upplåta jernväg af 1,435 meters spårvidd från

Borås öfver Svenljunga till Mölnebyn, dels, med anledning af gjord

ansökning om låneunderstöd för anläggning af denna jernväg, den 11

maj 1883, under förklarande att Eders Kongl. Maj:t funne låneunderstödet

endast böra gälla sträckan Borås—Svenljunga, helst sistnämnda

plats syntes tillsvidare vara en lämplig afslutningspunkt för banan, beviljat

Kinds härads jernvägsaktiebolag för bolagets ifrågavarande jernvägsanläggning

från Borås till Svenljunga ett lån af 500,000 kronor

att utgå från de medel, 1881 års Riksdag stält till Eders Kongl Maj:ts

förfogande för att till låneunderstöd för enskilda jernvägar anvisas, och

dels den 30 november 1883, på ansökning af bolaget, faststält ny plan att

i stället för den under den 11 augusti 1882 gillade lända till efterrättelse

vid utförandet af jernvägsanläggningen mellan Borås och Svenljunga.

Denna jern vägsanläggning blef sedermera utförd af Kinds liarads

jernvägsaktiebolag, som under åren 1884 och 1887 från riksgäldskontoret

utbekommit det beviljade statslånet; och har banan sedan år

1885 varit för allmän trafik upplåten.

Sedan, med anledning af den utaf landshöfdingen friherre Palmstierna

med flere gjorda ansökning om koncession å jernvägsanläggningen

Borås—Alfvesta, styrelsen lör Kinds härads jernvägsaktiebolag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

till Eders Kongl. Maj:t inkommit med en skrift, deruti bolagsstyrelsen,

då den sålunda ifrågasatta nya jernvägen komme att genomgå en stor

del af Kinds härads jernvägs trafikområde, i det den på en sträcka af omkring

22 kilometer skulle löpa parallelt med bolagets 39 kilometer långa

jernväg, samt upptaga snart sagdt all den trafik, som förut ombesörjdes

af bolagets jernväg, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vägra bifall

till ansökningen om koncession å linien Borås—Alfvesta, i hvad densamma

afsåge sträckan Borås—Hillared, intill dess sökandena visat, att

de med bolaget träffat öfverenskommelse om ersättning för den genom

den nya banans anläggning bolaget tillskyndade förlust, behagade

Eders Kongl. Maj:t vid beviljande genom ofvanberörda nådiga resolution

den 31 december 1897 af koncession å jernvägsanläggningen

Borås—Alfvesta från fastställelse af plan undantaga sträckan mellan

Borås och Länghem 29 kilometer, till dess frågan angående banans

förhållande till Kinds härads jernväg blifvit afgjord, under förklarande

att, derest öfverenskommelse ej kunde träffas mellan koncessionshafvarne

och Kinds härads jernvägs egare i fråga om lämpliga anordningar

i syfte att skäligen minska det intrång, som berörda jernväg

kunde komma att lida genom den koncessionerade jernvägens mellan

Borås och Alfvesta anläggande, koncessionshafvarne vore underkastade

de bestämmelser i ämnet, som Eders Kongl. Maj:t förbehöll sig att

för sådant fall efter anmälan meddela, samt att, sedan frågan derom

blifvit afgjord, det ålåge koncessionshafvarne att underställa Eders

Kongl; Maj:ts pröfning'' planen för den från koncession undantagna

sträckningen 29 kilometer närmast Borås.

Mellan Kinds härads jernvägsaktiebolag och Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag

träffades derefter öfverenskommelse angående försäljning

till sistnämnda bolag af Kinds härads jernväg mot en köpeskilling af

en million kronor och på vilkor i öfrig!, bland andra, att den nye

egaren, med Kinds härads jernvägsaktiebolags befriande, öfvertoge betalningsansvaret

för återstoden af det bolaget beviljade statslånet; och

medgaf Eders Kongl. Maj:t, på ansökning af styrelsen för Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag, den 18 augusti 1899, att den Kinds härads

jernvägsaktiebolag enligt nådiga resolutioner den 11 augusti 1882 och

den 30 november 1883 meddelade koncession å jernvägsanläggning

från Borås till Svenljunga finge öfverlåtas å Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag,

under förbehåll, bland andra, att sistnämnda bolag öfvertoge

betalningsansvaret för det i Kinds härads jernväg intecknade statslån;

och har sedermera till civildepartementet ingifvits bestyrkt afskrift af

ett den 13 april 1899 utfärdadt köpebref, hvarigenom styrelsen för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Kinds härads jernvägsaktiebolag till Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag

försålt jernvägen mellan Borås och Svenljunga.

Styrelsen för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag har vidare uti

den till Eders Kongl. Maj:t ingifna skrift, hvilken blifvit af mig under

nästföregående punkt i detta protokoll inför Eders Kongl. Maj:t anmäld,

under framhållande att styrelsen ansett, att de olägenheter, som med

hänsyn till den i ansökningen om koncession å jernvägsanläggningen

Borås—Alfvesta föreslagna sträckning af banan mellan Borås och fiillared

befarats komma att uppstå för Kinds härads jernväg, genom

köpet af denna jernväg skulle blifva undanröjda, i det att, sedan båda

jernvägarne kommit under en egare, bandelen Borås—Hillared kunde

blifva för dem gemensam, och att styrelsen utgående härifrån låtit

uppgöra förslag till plan för den vid koncessionens å Borås—Alfvesta

jernväg beviljande från fastställelse undantagna sträckan från Borås

till Länghem samt, med bifogande af härför af löjtnanten vid vägoch

vattenbyggnadskåren C. Sprinchorn upprättade plan- och profilritningar

med tillhörande kostnadsförslag, i underdånighet anhållit, att

Eders Kongl. Maj:t måtte dels medgifva, att af Kinds härads jernväg

sträckningen Borås—Hillared finge omläggas i enlighet med de ingifna

plan- och profilritningarne, dels fastställa ifrågavarande plan för

hela sträckningen Borås—Länghem, å hvilken tillika upptagits anläggning

af ett förbindelsespår från Kinds härads jernväg i närheten af

nuvarande Hillareds station till eu föreslagen ny station vid Hillared å

banan mellan Borås och Alfvesta, äfvensom ändring af den förut faststälda

planen för Borås—Alfvesta jernväg å sträckan mellan sektionsnumren

29 och 31,070 kilometer, dels ock förklara, att Kinds härads

jernväg skulle uppgå i Borås—Alfvesta jernväg, samt att alltså dessa

båda jernvägar skulle utgöra en jernvägsenhet.

Uti det i anledning af denna ansökning fattade beslut har Eders

Kongl. Maj:t i enlighet med min tillstyrkan behagat dels, med stöd af

1 § i förordningen, innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart,

inteckning och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning af

jernväg under konkurs den iö oktober 1880, förklara, att Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolags båda jernvägar mellan Borås och Svenljunga

samt mellan Borås och Alfvesta skulle vara att såsom en särskild jernväg

anse, dels fastställa don ingifna planen med tillhörande profilritning

för Borås—Alfvesta jernvägs framdragande å sträckan 31 kilometer närmast

Borås, dels fastställa sådant tillägg till planen för samma jernväg,

att densamma finge utvidgas medelst anläggning, i enlighet med den

ingifna plan- och profilritningen, af ett förbindelsespår från den tilläm
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

nade stationen vid Hillared till den nuvarande Hillareds station å bansträckan

mellan Borås och Svenljunga, dels ock medgifva att, sedan

den under anläggning varande jernvägen mellan Borås och Alfvesta

blifvit med vederbörligt tillstånd i sin helhet för trafik upplåten, trafiken

å den del af Kinds härads nuvarande jernväg, som sträckte sig

från Borås till den punkt, der omförmälda förbindelsespår anslöte sig

till banan, finge nedläggas, under iakttagande dock att bolaget skulle

vara skyldigt underkasta sig de vilkor och förbehåll för de båda jernvägarnes

sammanslutning till en jernvägsenhet äfvensom för nedläggande

af trafiken å förenämnda del af nuvarande jernvägen mellan

Borås och Svenljunga, som Eders Kongl. Makt ville framdeles i sammanhang

med afgörande af frågan om beviljande af statslån för jernvägens

mellan Borås och Alfvesta anläggning meddela, samt att fördenskull

det af Eders Kongl. Maj:t nu fattade beslut i frågan om

sammanslutningen samt trafikens nedläggning ej finge bringas till verkställighet

förr än Eders Kongl. Maj:t dertill meddelat särskildt tillstånd.

I detta sammanhang anser jag mig emellertid böra framhålla att

nämnda vilkor och förbehåll gifvetvis, vare sig statslån för jernvägsanläggningen

Borås—Alfvesta beviljas eller ej, böra innehålla förpligtelse

för jernvägsaktiebolaget att till säkerhet för det i jernvägen Borås—

Svenljunga nu intecknade statslån medgifva inteckning i hela jernvägsenheten.

Till stöd för den gjorda framställningen om beviljande af statslån

för utförandet af jernvägsanläggningen mellan Borås och Alfvesta har

styrelsen för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag anfört, att bolaget,

för hvilket ordning den 18 mars 1898 af Eders Kongl. Maj:t faststälts,

blifvit den 20 februari 1899 behörigen registreradt med ett aktiekapital

af 4,691,200 kronor; att arbetet å jernvägsanläggningen, för

hvars utförande styrelsen låtit upprätta vid ansökningen fogade planoch

profilritningar, blifvit inom behörig tid påbörjadt och bedrefves

med stor arbetsstyrka å linien Hillared—Alfvesta, för hvilken den uppgjorda

planen blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkänd; att enligt det för

anläggningens utförande enligt planen af löjtnanten Sprinchorn upprättade,

ansökningen jemväl bifogade kostnadsförslaget kostnaden för jernvägens

fullbordande med rullande materiel skulle uppgå till 9,790,000

kronor; att då, såsom nämnts, bolagets aktiekapital uppginge till

4,691,200 kronor, för jernvägens fullbordande alltså skulle erfordras

ytterligare ett belopp af 5,098,800 kronor; att, ehuruväl det vore styrelsens

afsigt att, så snart det nuvarande aktiekapitalet blifvit till fullo

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

7

inbetaldt, söka erhålla ytterligare aktieteckning, styrelsen dock icke,

med hänsyn till de stora uppoffringar, som såväl kommuner som enskilde

redan underkastat sig för att åstadkomma en aktieteckning till

nämnda afsevärda belopp, kunde vänta sig att dymedelst ernå någon

väsentlig höjning af bolagets aktiekapital; att styrelsen derföre måste

vara beredd att medelst lån anskaffa ett belopp af fem millioner kronor;

att under nu rådande förhållanden å penningemarknaden här i landet

upptagandet af ett lån till ett så afsevärdt belopp emellertid, enligt styrelsens

åsigt, dels icke kunde ske annat än på vilkor, som skulle blifva

för bolaget mycket betungande, och dels kornrne att verka synnerligen

störande på den inländska penningemarknaden; att någon utsigt för ett

bolag med en under byggnad varande jernväg att på antagliga vilkor

kunna å den utländska marknaden negotiera ett lån med säkerhet kunde

anses icke förefinnas; samt att styrelsen under sådana förhållanden ansett

sig böra vända sig till Eders Kongl. Maj:t med en underdånig

framställning, att bolaget genom Eders Kongl. Majrts bemedling måtte

mot säkerhet af inteckning med bästa förmånsrätt i bolagets jernväg

komma i åtnjutande af ett statslån till nämnda belopp eller fem millioner

kronor.

Till bedömande af den säkerhet bolaget kunde erbjuda för ett

dylikt lån har styrelsen vidare dels upplyst, att af bolagets aktiekapital

4,691,200 kronor redan vid ansökningens afgifvande i oktober månad

1899 vore inbetalda 3,576,800 kronor, och att sista återstoden af tecknade

belopp vore infordrad till den 15 nästpåföljde november, dels ock

åberopat följande ansökningen bifogade handlingar, nemligen ett af notarie

publicus i Göteborg afgifvet intyg att, enligt honom förevisade

originallistor för teckning af aktier i bolaget, aktier blifvit tecknade för

det af bolaget uppgifna aktiekapital, 4,691,200 kronor, att af vederbörande

tecknare kontant betalas utan andra vilkor eller förbehåll än

sådana, som visats vara behörigen fullgjorda, äfvensom ett af trafikdirektören

vid bergslagernas jernväg J. D. Simonsson, på anmodan

af styrelsen, afgifvet utlåtande rörande sannolika trafikresultatet för

bolagets jernväg, uti hvilket utlåtande — hvaraf ett aftryck torde få

såsom bilaga Lätt. A. fogas vid detta protokoll — Simonsson beräknat, att

bolaget, sedan dess jernväg kommit i gång, skulle kunna förvänta en årlig

nettoinkomst, motsvarande redan under de första fem åren af banans

trafikerande ungefär 5 procent å den beräknade anläggningskostnaden.

Med afseende å den tid,, då bolaget kunde komma i behof af medel

utöfver aktiekapitalet, har styrelsen beräknat, att desamma erfordrades

med hälften i början af år 1901 och med hälften i början af år 1902.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

Under förutsättning att bolaget komme i åtnjutande af statslån har

styrelsen slutligen anhållit, att detsamma måtte varda beviljadt med den

räntefot och de vilkor, som för till enskilda jern vägar under de senaste

åren lemnade lånemedel varit faststälda, och särskildt att bolaget måtte

beredas den förmån, att bolaget erhölle anstånd med erläggande af

den ränta å lånet, som belöpte å tiden intill ett år efter jern vägens

öppnande för trafik, så att detta räntebelopp inbetalades till staten först

sedan all annan ränta blifvit betald och jemväl lånets kapitalbelopp

återguldet.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört har styrelsen i underdånighet

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen väcka

nådig proposition derom, att Borås—Aifvesta jernvägsaktiebolag måtte,

mot säkerhet af inteckning med bästa förmånsrätt uti bolagets jernväg

samt mot de vanliga för lånemedel till understöd åt nya icke färdigbygda

jernvägar gällande vilkor och räntefot, erhålla ett statslån å fem

millioner kronor.

Till följd af nådig remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 10 november 1899 öfver denna ansökning afgifvit underdånigt utlåtande.

Styrelsen meddelar dervid till en början följande inom styrelsen

upprättade jemförelsetabell öfver det kostnadsförslag för Borås

—Aifvesta jernväg, som åtföljt den underdåniga koncessionsansökningen,

samt det kostnadsförslag, som bolaget nu till Eders Kongl. Maj:t ingifvit,

och hvilket. omfattade icke blott den renstakade 148,54 kilometer

långa linien för Borås—Aifvesta jernväg, utan äfven det, enligt

uppgift, 2,31 kilometer långa förbindelsespår mellan denna jernväg och

jernvägen Borås—Svenljunga, till hvars anläggning Eders Kongl. Maj:t

denna dag lemna!, nådigt tillstånd:

Det vid koncessions- an8Ökningen fogade

Det vid låneansök- ningen fogade

kostnadeförslaget

kostnadsförslaget

för 149,46 km.

jernväg.

för 150,85

jernväg.

km.

jordlösen och skadeersättningar.............

.... 294,228: 50

508,500

—

terrasseringsarbeten ..................................

..... 1,945,739: —

2,733,585

—

vattenbyggnader........................................

..... 551,358: 24

468,070

40

öfverbyggnad ............................................

..... 2,022,386: 40

2,678,935

—

husbyggnader ...........................................

..... 575,000: —

616,445

—

vägbyggnader .............................................

..... 152,245: —

146,350

—

stängsel ...........................................

..... 135,370: 30

169,135

—

telegraf och signaler.................................

37,479: —

67,500

—

Transport 5,713,806: 44 7,388,520: 40

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

9

Det vid koncessionsansökningen

fogade

kostnadsförslaget

för 149,46 km.

jernväg.

Transport 5,713,806: 44

rullande materiel bestående af:

8 lokomotiv........................... 336,000: —

24 person- och postvagnar... 180,000: —

6 konduktörsfinkor............... 27,000: —

25 täckta godsvagnar ......... 87,500: —

120 öppna » ......... 240,000: —

reserv .......................................... 40,000: —

rullande materiel bestående af:

8 lokomotiv........................... 353,750: —

16 person-(bogie)vagnar...... 319,000: —

6 konduktörsfinkor............... 27,000: —

36 täckta godsvagnar ........ 96,300: —

200 öppna » ........ 368,960: —

reserv ....................................... 188,070: —

diverse omkostnader .......................................

Summa kronor

eller för kilometer med rullande materiel

» » » utan » »

910,500: —

947,293: 56

7,571,600: —

50,660: —

43,568: —

Det vid låneansökningen

fogade

kostnadsförslaget

för 150,85 km.

jernväg.

7,388,520: 40

1,353,080: —

1,048,399: 60

9,790,000: —

64,899: —

55,929: —

Vidare och under erinran, att å det sist ingifna förslaget chefen

i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren in. in. Eric Westerberg

antecknat, att han efter granskning funnit dess priser i hufvudsak

rigtiga, men att förslagets slutsumma i följd af möjliga prisstegringar

samt ökad kostnad för anslutning vid Alfvesta skäligen borde

höjas till 10 millioner kronor, anför styrelsen:

»Vid närmare granskning af förestående båda kostnadsförslag har

styrelsen funnit, att det belopp 2,218,400 kronor, hvarmed det senare

öfverskjuter det förra, hufvudsakligen beror af ökade kostnader för terrassering,

öfverbyggnad och rullande materiel.

Hvad först beträffar terrasseringskostnaderna hafva dessa stigit,

icke i följd af massornas ökning, hvilken är af föga betydenhet, utan

genom höjande af medelpriset för jordflyttning från 66 öre till 96 öre

Bih. till Rikad. Prut. 1300. 1 Ram/. 1 Afcl. 33 U&ft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

per kubikmeter; en ökning, hvilken styrelsen under närvarande förhållanden

anser vara fullt befogad.

Å posten ''öfverbyggnad’ härleda sig prisstegringarne uteslutande

från höjda priser för stålskenor och syllar, af hvilka de förra beräknats

efter 130 kronor för ton i stället för 110 och de senare till 1,60 för

styck i stället för 1,25. Priset för stålskenor är för närvarande 130—

135 kronor för ton, och priset för syllar af 2,67 meters längd öfverstiger

i allmänhet 1,60 för styck, hvadan emot nu anförda priserna

för dessa båda artiklar intet synes vara att erinra.

I fråga slutligen om rullande materielen beror den gjorda prishöjningen

uteslutande derpå att, i stället för en del enkla personvagnar,

föreslagits anskaffande af bogievagnar, att i stället för 145 godsvagnar

i nuvarande förslag uppförts 236 sådana samt att kostnaderna för reservdelar

mångdubblats. Hvad beträffar särskildt antalet godsvagnar,

blifver detta, äfven om 236 sådana anskaffas, icke öfverdrifvet högt, i

förhållande till hvad fallet för närvarande är vid andra banor af större

utsträckning, som längre eller kortare tid varit under trafik, hvilket

framgår af nedanstående från styrelsens berättelse för år 1898 härledda

uppgifter:

Bergslagernas jernvägar, öppnade 1879 ..................

Stockholm—Vesterås—Bergslagens jernväg med

grenbanor, öppnad 1875—83 ................................

Upsala—Gefle jernväg med grenbanor, öppnad

1874 .............................................................................

Mora—Venerns jernväg, öppnad 1875—89...........

Göteborg—Borås jernväg, öppnad 1894 .................

Borås—Alfvesta jernväg................................................

och har styrelsen hvarken i denna del eller elj

fråga om det till rullande materiel anslagna beloppet.

Styrelsen, som likväl finner hvad af majoren Westerberg anförts

beträffande höjning af det af sökandebolaget företedda kostnadsförslaget

icke vara stödt på nu inträdda förhållanden, enär, åtminstone hvad beträffar

arbetspriserna, tecken icke saknas, som tyda på, att dessa, i

stället för att ytterligare stegras, möjligen komma att hädanefter något

falla, får sålunda såsom sin mening uttala, att kostnaden för Borås—

Alfvesta jernväg tillika med det spår, som afses skola förbinda den
-

Längd

km.

Antal

gods-

vagnar.

Antal

gods- vagnar

för km.

486,4

1,442

3,o

246,9

626

2,6

175,6

585

3,3

258,1

568

2,2

67,3

189

2,8

150,85

236

1,6

ät något att <

erinra i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

11

samma med Borås—Svenljunga jernväg, sannolikt icke kommer att öfverstiga

det nu beräknade beloppet, 9,790,000 kronor.»

Beträffande den utaf trafikdirektören Simonsson uppgjorda kalkylen

öfver sannolika blifvande nettobehållningen af Borås—Alfvesta jernväg

vitsordar styrelsen, att de deri anförda siffrorna äro öfverensstämmande

med uppgifna statistiska källor.

Till ytterligare belysning af frågan från denna synpunkt meddelar

styrelsen tillika nedanstående ur tabeller i allmän svensk jern vägsstatistik

härledda uppgifter rörande jernvägar af större betydelse i den

del af riket, som skulle beröras af Borås—Alfvesta jernväg:

»Nettoinkomsten för bankilometer utgjorde i medeltal för:

Karlskrona—Vexiö jernväg......................... åren 1878—82 kr. 1,960:

Halmstad—Nässjö jernväg...

Nässjö —Oskarshamns jernväg

» » »

»

»

»

»

1893—97

1880—84

1893—97

L,960

1,300

2,070

920

1,200

1880—84 »

1893—97 »

För Göteborg—Borås jernväg, som öppnades för allmän trafik i

december 1894, hafva nettoinkomsterna för bankilometer varit:

år 1895............................................................................................ kr. 1,400: —

» 1896............................................................................................. » 2,900: —

» 1897................................................................................. » 3,500: —

och hafva tills dato ytterligare stegrats.»

Skulle Borås—Alfvesta jernväg — anför styrelsen härefter — icke

hafva att påräkna större rörelse än de tre här ofvan först nämnda banorna,

vore det utan tvifvel förhastadt att grunda beräkningen af dess

blifvande afkastning på en jemförelse med Bergslagernas jernvägar.

Men då Borås—Alfvesta jernväg icke blott skulle genomlöpa en ort,

som i fråga om industri och hemslöjd redan stode ganska högt, och

som genom sina naturliga tillgångar på vattenkraft, skog med mera i

sig innebure möjligheten till en betydande ytterligare utveckling, utan

äfven derjemte komme att bilda en ny transitoled mellan rikets ostoch

vestkust, med anslutning till en mängd banor med redan upparbetad

trafik, samt i följd häraf dess blifvande utveckling sannolikt

komme att ske i samma förhållande som vid Göteborg—Borås jernväg,

så ansåge sig styrelsen med visshet kunna antaga, att banan redan

under sina första år skulle lemna tillräcklig afkastning för att dermed

betäcka annuiteten å ett statslån af den storlek, som af styrelsen före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

sloges, samt att den efter hand jemväl skulle för sina intressenter blifva

en god och lönande affär.

Styrelsen har på grund häraf tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes, med bifall till ansökningen, hos Riksdagen hemställa om meddelande

på sedvanliga vilkor åt Borås—Alfvesta jern vägsaktiebolag af

ett statslån, hvars belopp styrelsen, under förutsättning att Eders

Kongl. Maj:t funne skäl medgifva anläggning af det ofvan omförmälda

förbindelsespåret mellan Borås—Alfvesta och Borås—Svenljunga jernvägar,

ansett böra bestämmas till hälften af det föreliggande kostnadsförslagets

slutsumma, eller 4,895,000 kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontor, hvilka härefter beredts tillfälle att

i ärendet afgifva yttrande, hafva den 14 december 1899 sig utlåtit och

dervid anfört hufvudsakligen följande:

Enligt hvad bolagsstyrelsen upplyst, utgjorde det i Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag tecknade aktiekapitalet 4,691,200 kronor. Denna

summa torde dock icke i sin helhet vara att tillgå för nu ifrågavarande

jernvägsanläggning, enär en ej oväsentlig del af densamma syntes hafva

tagits i anspråk för annat ändamål. Såsom fullmäktige i annat ärende

inhemtat, hade nemligen Kinds härads jernväg från Borås till Svenljunga

blifvit under år 1898 försåld till Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag

mot en köpeskilling af en million kronor, som visserligen till en

del skulle liqvideras derigenom, att köparen öfvertoge betalningsansvaret

för det i jernvägen intecknade statslånet, hvars oguldna återstod då

utgjort omkring 520,000 kronor förutom förfallna belopp, som köparen

under nästlidna år inbetalt till riksgäldskontoret. Häraf syntes det

fullmäktige framgå att, äfven om bolaget skulle komma i åtnjutande af

statslån till det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna beloppet

af halfva den beräknade anläggningskostnaden, de tillgångar, hvaröfver

bolaget för närvarande förfogade, vore långt ifrån tillräckliga att

bestrida öfriga kostnader för detta företags utförande. Å detta förhållande

hade fullmäktige så mycket mera haft anledning att fästa uppmärksamhet,

som bolagsstyrelsen i sin ansökning anfört, att med hänsyn

till de stora uppoffringar, som såväl kommuner som enskilda redan

underkastat sig för att åstadkomma den hittills gjorda aktieteckningen

i bolaget, styrelsen icke kunde vänta sig att genom inbjudning till

ytterligare teckning ernå någon väsentlig höjning af bolagets aktiekapital.

Då det anslag, som Riksdagen för åren 1897—1901 beviljat och

stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

jeruvägar, icke leinnade tillgång för anvisande af ett ens tillnärmelsevis

så stort belopp, som nu blifvit ifrågasatt såsom statslån till Borås—

Alfvesta jern vägsaktiebolag, måste, derest bolagets ansökning skulle

anses förtjena afseende, framställning i ämnet hos Riksdagen göras.

Fullmäktige ansåge sig böra erinra, att Riksdagen, då den år 1896

faststälde ofvan nämnda anslag att under fem år utgå med 1,500,000

kronor årligen, ansett ett föreslaget högre belopp icke böra beviljas

hufvudsakligen af det skäl, att en sådan ökning al anslaget befarades

skola framkalla en alltför hastig utveckling af jern vägsbyggandet. Den

växande omfattning, i hvilken efter denna tid verksamheten för anläggning

af jeruvägar i skilda delar af landet fortgått, och som föranledt,

jemte andra ekonomiska olägenheter, en kännbar brist på arbetskrafter

för jordbrukets och näringarnas behof, syntes vara egnad att öka betänkligheterna

mot ett kraftigare understödjande från statens sida af

den enskilda företagsamheten på detta område. Huruvida emellertid

fullbordandet af nu ifrågavarande jern vägsanläggning vore af den betydelse

för landet, att trots dessa betänkligheter särskildt låneanslag

till densamma borde af statsmedel utgå, vore en fråga, på hvars bedömande

det icke syntes tillkomma fullmäktige att ingå.

Fullmäktige ansåge sig dock, för den händelse Eders Kongl. Maj:t

skulle finna skäl att till Riksdagen aflåta proposition om anslag till

låneunderstöd åt Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag, böra påpeka vissa

omständigheter, som dervid torde förtjena beaktande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 18 sistlidne augusti medgifvit, att

den Kinds härads jernvägsaktiebolag den 11 augusti 1882 och den 30

november 1883 meddelade koncession å jernvägsanläggning från Borås

till Svenljunga finge under vissa förbehåll öfverlåtas å Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag, hade fullmäktige, efter det särskilda härför uppstäda

vilkor blifvit fullgjorda, medgifvit, att sistnämnda bolag finge öfvertaga

betalningsansvaret för det i jernvägen intecknade statslånet. A detta

lån, som af de medel, 1881 års Riksdag anvisat till låneunderstöd för

enskilda jernvägar, under åren 1884 och 1887 utbetalts till Kinds

härads jernvägsaktiebolag med sammanlagdt 500,000 kronor, återstode

vid tiden för afgifvandet af fullmäktiges utlåtande:

icke förfallet kapital ............................................ kr. 469,279: 46

anståndsränta........................................................... » 47,352: 50

summa kr. 516,631: 96,

hvartill komme från den 1 juli 1899 upplupen ränta efter 4 72 % å

nämnda kapitalbelopp.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Då enligt den vid förevarande ansökning fogade plankarta öfver

Borås—Alfvesta jernväg en del deraf, nemligen linien Borås—Hillared,

skulle framdragas helt nära utmed Borås—Svenljunga jernväg till

ungefär hälften af dennas sträckning, syntes det vara stor anledning

befara, att sistnämnda jern vägs trafikinkomster komme att i väsentlig

mån minskas. Enligt uppgift skulle till och med afsigten vara att, om

tillstånd dertill erhölles, alldeles nedlägga trafiken å omförmälda sträcka

af Borås—Svenljungabanan. Då i allt fall sistnämnda jernvägs värde

och sålunda säkerheten för det deruti intecknade statslånet syntes

komma att i afsevärd grad minskas genom anläggning af Borås—Alfvesta

jernväg, ansåge fullmäktige att, för så vidt staten genom särskildt

lån understödde detta företags utförande, detta borde ega rum under

sådana vilkor, att äfven för det äldre statslån, som Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag fått öfvertaga, en fullt betryggande inteckningssäkerhet

bereddes. Lämpligast syntes vara om förhållandena kunde så

ordnas att, efter det Borås—Alfvesta jern vägsaktiebolags båda jernvägar,

nemligen Borås—Alfvesta jernväg och Kinds härads jernväg, förklarats

utgöra en jernväg, staten till säkerhet för en af bolaget utfärdad skuldförbindelse

å sammanräknade beloppet af det eventuella nya låneunderstödet

och återstoden af det äldre, till Kinds härads jernvägsaktiebolag

utlemnade statslånet erliölle inteckning med första förmånsrätt i denna

jernvägsenhet. Beträffande det ifrågasatta nya låneunderstödets belopp

syntes detsamma under inga förhållanden böra sättas högre, än att detsamma

med tillägg af det äldre statslånets återstod läge inom halfva

värdet af bolagets jernvägar, i bvilket afseende för linien Borås—Alfvesta

med sidospår torde upptagas anläggningskostnaden enligt faststäldt

kostnadsförslag och för Kinds härads jernväg det värde, som

densamma kunde anses ega efter det förstnämnda jern vägsanläggning

kommit till stånd.

Med anledning af hvad fullmäktige i riksgäldskontoret. sålunda

anfört har bolagsstyrelsen slutligen inkommit med en skrift, deruti

styrelsen, under förklarande att, derest sådant skulle för beviljande af

det sökta statslånet fordras, styrelsen vore beredd att till säkerhet för

båda statslånen medgifva inteckning uti såväl Kinds härads jernväg som

den blifvande jernvägen Borås—Alfvesta, anfört att, hvad beträffade

beloppet af det ifrågasatta nya statslånet, sammanlagda summorna af

de båda statslånen väl, om styrelsens ansökning om erhållande af ett

lån å 5 millioner kronor bifölles, skulle komma att något öfverstiga det

värde, fullmäktige ansett vara det högsta, inom hvilket, lånen borde

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

komma att ligga; att styrelsen likväl ansett, att den säkerhet, som staten

sålunda kunde erhålla för båda statslånen, måste befinnas vara fullt

betryggande, till bestyrkande hvaraf styrelsen ansåge sig böra meddela

att bolagets registrerade aktiekapital, 4,691,200 kronor, numera blifvit

till fullo inbetaldt och att styrelsen, som af bolagsstämma bemyndigats

att utsläppa ytterligare aktier intill dess kapitalet nått högst 5 millioner

kronor, på grund af redan gjorda utfästelser vore i tillfälle att, så snart

anmälan om nämnda beslut om aktiekapitalets ökning blifvit behörigen

registrerad, anskaffa ett ytterligare aktiebelopp, så att bolagets inbetalda

aktiekapital inom den närmaste tiden komme att uppgå till 4,835,000

kronor; att styrelsen icke heller misströstade att, om behof deraf skulle

yppa sig, möjligen kunna få aktiekapitalet ökadt till och med till något

öfver 5 millioner kronor; att styrelsen vidare låtit verkställa en värdering

af linien Hillared—Svenljunga, eller den del af Kinds härads jernväg,

som komme att återstå, i händelse styrelsens hos Eders Kongl. Maj:t

gjorda underdåniga ansökning om sträckans Borås—Hillared uppgående

i Borås—Alfvesta jernväg vunne nådigt bifall; att, då enligt denna

värdering värdet å berörda del af Kinds härads jernväg uppginge till

740,000 kronor, samt kostnaden för anläggningen af linien Borås—Alfvesta

beräknats till 9,790,000 kronor, sammanlagda värdet af linierna

Borås—Alfvesta och Hillared—Svenljunga uppginge till 10,530,000 kronor;

att enligt den af fullmäktige uttalade åsigt det nya statslånet

alltså icke borde sättas högre än till halfva detta värde efter afdrag

af det nuvarande statslånets belopp, 469,279 kronor 46 öre, eller i

rundt tal 4,795,720 kronor; att, ehuru styrelsen hyste den åsigt, att den

inteckningssäkerhet, bolaget vore i tillfälle att lemna, vore fullt betryggande,

äfven om det nya statslånets belopp sattes till 5 millioner kronor,

styrelsen dock hemstälde att, i händelse Eders Kongl. Maj:t icke skulle

finna skäl att aflåta proposition om beviljande åt bolaget af ett lån till

nämnda belopp, Eders Kongl. Maj:t i allt fall täcktes hos Riksdagen

föreslå beviljandet af ett statslån å åtminstone 4,795,720 kronor; samt

att med anledning af fullmäktiges omförmälda utlåtande i öfrigt styrelsen

ansåge sig böra upplysa, att kontrakt afslutats med entreprenör

om utförande af det redan påbörjade arbetet å bolagets jernväg å

sträckan Hillared—Alfvesta, att arbetet bedrifvits i den omfattning, att

upphörande dermed icke numera kunde ifrågakomma, att det belopp,

som, derest statslån beviljades bolaget, kunde varda behöfligt utöfver

aktiekapital och statslån, ej kunde blifva afsevärdt högt, och att styrelsen

förpligtade sig att anskaffa hvad som sålunda kunde erfordras; varande

vid skriften fogad den deri åberopade värdering af bandelen Hillared

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

—Svenljunga, utgörande ett af löjtnanten Sprinchorn för bandelen

med rullande materiel, inventarier och förråd upprättadt kostnadsförslag,

slutande å 740,000 kronor, å hvilket kostnadsförslag distriktschefen

Westerberg tecknat godkännande af deri ingående arbets- och

materialpris.

Då jag den 31 december 1897 inför Eders Kongl. Maj:t föredrog

ansökningen om koncession å ifrågavarande jernvägsanläggning, anmälde

jag samtidigt två andra ansökningar om koncession å dylika anläggningar

inom samma ort, afseende den ena jernvägsanläggning från Refteled

station å Halmstad—Nässjö jernväg öfver Gisslaved och Rinna

till Räflanda station å Göteborg—Borås jernväg och den andra jernvägsanläggning

från Räflanda öfver Rinna och Vernamo till Alfvesta.

Under den förberedande behandling, som föregick dessa ansökningars

slutliga afgörande, blef såväl inom orten som af vederbörande myndigheter

enhälligt vitsordadt, att en jern vägsförbindelse uti någon af dessa

rigtningar vore af behofvet påkallad. Hufvudsakliga anledningarna dertill

att jag fann mig böra tillstyrka Eders Kong]. Maj:t att, med afslag för

det dåvarande å öfriga två ansökningar, bevilja koncession å linien

Borås—Alfvesta voro, att genom denna bana icke allenast ett af hufvudändamålen

med jernvägsförbindelse uti ifrågavarande trakter eller åvägabringandet

af direkt samfärdsel tvärs öfver riket mellan vestra och

östra kusterna och mellan jernvägssystemen vid dessa kuster skulle

vinnas, utan äfven en jemförelsevis kort, billig och i tekniskt hänseende

fördelaktig trafikförbindelse med stort trafikområde och berörande ortens

vigtigaste industri- och handelscentrum, Borås, skulle åvägabringas. Att

det såväl för den allmänna samfärdseln som för den vidsträckta ort, som

af denna jernväg beröres, är af betydande vigt, att denna förbindelseled

jemväl bringas till utförande, synes mig icke kunna bestridas. Med

hänsyn vidare dels till innehållet af det utaf trafikdirektören Simonsson

afgifna yttrande och dels till hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i

sådant hänseende anfört, finner jag afl anledning antaga, det Borås—

Alfvesta jernvägsaktiebolag, derest låneunderstöd blifver bolaget för

jernvägens anläggning beviljadt, skall vara i stånd att fullgöra sina

skyldigheter gent emot staten såsom långifvare; och då slutligen den

enda förut i orten befintliga jernväg, som genom den nya anläggningen

skulle kunna tillskyndas förlust af trafikinkomster, blifvit af

bolaget inköpt och är afsedd att med den nya banan sammanslutas till

en jernvägsenhet, finner jag att ur de allmänna synpunkter, hvilka i

främsta rummet lära vara att taga i betraktande vid pröfning af frågan,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

huruvida ett jernvägsföretag är förtjent af att komma i åtnjutande af

understöd i form af lån, de bästa skäl tala för sådant understöds beviljande

för utförande af nu ifrågavarande anläggning.

Såsom fullmäktige i riksgäldskontoret redan framhållit, lemnar emellertid

den odisponerade återstoden af det anslag af 7,500,000 kronor —

som af 1896 års Riksdag stälts till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för

understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar, och hvilket

anslag för öfrigt, då arbetet å jern vägsanläggningen i fråga redan påbörjats,

icke lärer kunnat i detta fall utan Riksdagens särskilda medgifvande

anlitas — icke på långt när tillgång till så stort understöd,

hvarom här är fråga.

Af nämnda anslag hafva nemligen redan till sju särskilda anläggningar

anvisats lån till sammanlagdt belopp af 5,030,000 kronor, och

på Eders Kongl. Maj:ts pröfning äro beroende ansökningar om dylika

understöd till vida högre belopp än för ändamålet återstår disponibelt.

Bland de anläggningar, som uti dessa ansökningar afses, anser jag mig

särskildt böra omnämna den af Eders Kongl. Maj:t koncessionerade

jernvägen mellan Orsa och Sveg. Anläggningskostnaden för denna

jernväg har beräknats till inemot 4 millioner kronor, och lärer denna

i flere hänseenden vigtiga jernvägsförbindelse icke kunna bringas till

utförande, derest ej statslån beviljas till belopp, motsvarande halfva

beräknade kostnaden.

Derest låneunderstöd för jern vägsanläggningen Borås—Alfvesta

skall kunna beredas, erfordras följaktligen framställning till Riksdagen

om beviljande af för ändamålet nödiga medel. Jag tvekar emellertid

icke att förorda dylik framställning.

Väl har Riksdagen, på sätt fullmäktige i riksgäldskontoret jemväl

erinrat, vid beviljande af ofvannämnda anslag å 7,500,000 kronor såsom

ett af skälen, hvarför Riksdagen stannat vid nämnda belopp, angifvit,

att en ökning af anslaget till 10 millioner kronor, på sätt inom Riksdagen

föreslagits, antoges framkalla en alltför hastig utveckling af jern vägsbyggandet.

Den omständigheten att Riksdagen, som för nästföregående

femårsperiod eller åren 1892—1896 för ifrågavarande ändamål anvisat

5 millioner kronor, icke ansett sig böra, genom anslagets höjande på

en gång till dribbla beloppet, uppmuntra till ett lifligare jernvägsbyggande

i allmänhet inom landet, än som af förhållandena i öfrigt kunde

betingas, synes mig emellertid icke gifva anledning till antagande, att

Riksdagen ej skulle kunna vara villig att i särskildt fall träda emellan

för underlättande af fullbordandet af en för det allmänna otvifvelaktigt

vigtig jernvägslinie. Riksdagens beslut om anslagets bestämmande till

llih. till Itiksd. 15''ot. 1300. / Sami. 1 Afd. 33 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

7,500,000 kronor grundades icke heller enbart på nyss angifna skäl.

Bland andra sådana anfördes äfven, att Riksdagen ansåg att, med den

rikliga penningetillgång, som för det dåvarande rådde, det vore icke

oväsentligt lättare att på enskild väg anskaffa anläggningskapital än

under den förut gångna tiden. I betraktande häraf synas mig de betydligt

förändrade penningeförhållanden, som sedan år 1896 inom landet

uppstått, icke kunna annat än gifva stöd åt en framställning till Riksdagen

i nu förevarande fall.

Med hänsyn till de betydande tillskott från kommuner och enskilde,

som redan för åstadkommande af ifrågavarande jernvägsauläggning

lemnats, äfvensom dertill att, såsom jag från bolaget inhemtat,

kontrakt med byggnadsentreprenör samt in- och utländska leverantörer

finnas afslutade om arbeten och leveranser till sammanlagdt belopp af

5,988,900 kronor, och att redan under år 1899 för banbyggnaden, hvarå

arbetet den 1 december nämnda år bedrefs med en arbetsstyrka af 950

man och hvaraf samma dag en sträcka af 13 kilometer funnits färdigterrasserad,

utgifvits nära 1,400,000 kronor, synes mig nemligen tvifvel

icke kunna råda derom, att anläggningen, vare sig statslån blifver bolaget

beviljadt eller ej, kommer att bringas till fullbordande. På sätt bolagsstyrelsen

framhållit, lärer likväl anskaffandet på enskild väg af de härför

erforderliga lånemedel icke under nu rådande penuingeförhållanden

vara tänkbart annorledes än på vilkor, som måste blifva för bolaget

synnerligen betungande; och då dertill kommer, att anlitandet af den

inhemska penningemarknaden för upptagande af ett lån till så afsevärdt

belopp, som här är i fråga, icke skulle kunna annat än ytterligare försvåra

penningeställningen inom landet, finner jag kraftiga skäl jemväl

ur nu angifna synpunkt tala för statens mellankomst för beredande åt

bolaget af nödigt anläggningskapital.

I fråga om storleken af det statslån, jag sålunda anser böra bolaget

beviljas, synes mig rigtigt att, såsom fullmäktige i Riksgäldskontor t

för sådant fall föreslagit, detsamma bestämmes så, att det tillsammans

med oguldna återstoden af det för jern vägsanläggningen mellan Borås

och Svenljunga beviljade statslån kommer att motsvara hälften af sammanlagda

beloppen utaf den för jern vägsanläggningen mellan Borås och

Alfvesta beräknade anläggningskostnad och det värde, banan Borås—

Svenljunga kan anses ega efter tillkomsten af den förra banan, eller —

med hänsyn till det af Eders Kongl. Maj:t förut denna dag fattade

beslut i fråga om nedläggning af trafiken å bandelen mellan Borås och

Hillared — värdet af bansträckan Hillared—Svenljunga.

Emot det för jernvägsanläggningeu Borås—Alfvesta uppgjorda kost
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

nadsförslag, slutande å 9,790,000 kronor, har jag icke funnit skäl till

anmärkning. Äfven det af bolagsstyrelsen angifna värde å bandelen

Hillared—Svenljunga, 740,000 kronor, finner jag kunna godkännas, och

tillåter jag mig såsom stöd för denna min uppfattning åberopa följande

uttalande af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti dess i anledning af

frågan om sammanslutning af Borås—Alfvesta och Borås — Svenljungabanorna

den 30 december 1899 afgifna utlåtande:

»Till utredning af frågan om sammanslagning af Kinds härads och

Borås—Alfvesta jernvägar får styrelsen meddela nedan stående tabell,

utvisande under angifna år Kinds härads jernvägs brutto- och nettoinkomster,

med mera, hvarvid siffrorna härledts dels utur de af styrelsen

för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag jemte dess skrift den 1

sistlidne november lemnade uppgifter, dels utur allmän svensk jernvägs

statisti k för 1897.

,

Kinds härads jernväg, j

1

Uppgifven bruttoinkomst,

deraf för åren 1893—95

enligt allmän svensk

jernvägsstatistik.

Nettoinkomst, beräknad

utaf bruttoinkomsten för- medelst den i allmän

svensk jernvägsstatistik

uppgifna utgiftsprocenten.

Samtliga trafikinkomster !

vid Norliden och Kråkered

i procenttal af banans

bruttoinkomst.

1893

78,000: -

i

cö

ce

■*—(

T-l

(M

_ ;

1894

81,900: -

23,010: —

—

1895

93,600: —

28,275: —

-

1896

97,090: 57

35,340: 97

2,9

1897

116,616: 05

56,675: 40

2,8

1898

132,746: 22

64,500: —''*

2,7

* Uträknad under det i detta fall fullt berättigade antagandet, att utgiftsprocenten varit densamma

1898 som 1897.

Jernvägens nettoinkomst har sålunda under de angifna åren tredubblats

och är fortfarande i stigande, efter hvad framgår utaf offentliggjorda

uppgifter öfver jernvägens inkomst per dag och bankilometer,

hvilken under 1898 utgjorde kronor 9:33 men under 1899 års nio

första månader kronor 9: 66.

Af samma tabell visas, att den enda trafikintägt, som går för jernvägnn

förlorad, derest den omlägges uti nu föreslagna linie, och hvilken

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

uteslutande representeras af hvad som influtit vid Norliden och Kråkered,

endast motsvarar omkring 3 % af jernvägens bruttoinkomst.

Enligt en af sökandebolagets styrelse föranstaltad och till Eders

Kongl. Maj:t med underdånig skrifvelse den 29 december 1899 öfverlemnad

värdering af den del af Kinds härads jernväg, som efter banornas

sammanslagning skulle återstå, nemligen bandelen Hillared—Svenljunga

jemte rullande materiel och förrådsbehållning, uppgår ifrågavarande

handels värde till ett belopp af 740,000 kronor, hvilken beräkning

synes styrelsen vara tillförlitlig.

Utaf hvad som här anförts torde man vara berättigad draga den

slutsats, att Kinds härads jernväg, hvars anläggningskapital numera

utgöres af det belopp, eu million kronor, för hvilket den blifvit af

Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag inköpt, äfven om den inskränkes till

delen emellan Hillared och Svenljunga, skall lemna skälig afkastning

på nämnda kapital, vare sig den förblifver en särskild jernväg Hillared—

Svenljunga eller förenas med Borås—Alfvesta jernväg till en jernvägsenhet,

samt att den redan upparbetade trafik, som Borås—Alfvesta jernväg

får emottaga från Kindsbanan, sålunda skall lemna full garanti för

betäckande af annuiteterna å det samma bana beviljade statslån, hvars

oguldna återstod numera lärer uppgå till omkring 520,000 kronor.»

Då vid frånräknande af obetalda återstoden utaf det för jernvägsanläggningen

Borås—Svenljunga beviljade statslånet, såsom bolagsstyrelsen

äfven synes hafva tagit för gifvet, endast oguldna kapitalåterstoden

torde böra tagas i beräkning, utfår jag beloppet af det nya statslån,

jag ansett mig böra förorda, enligt följande uppställning:

beräknad anläggningskostnad för banan mellan Borås

och Alfvesta ............................................................... kr. 9,790,000: —

värdet af bansträckan Hillared—Svenljunga .............. » 740,000: —

summa kr. 10,530,000: —,

hvaraf hälften utgör .......................................................... » 5,265,000: —

Afgår oguldet kapitalbelopp af statslånet till Borås—

Svenljunga jernväg............................... » 469,279:46

återstår kr. 4,795,720: 54,

till hvilket sistnämnda belopp, lämpligen afrundadt till 4,795,000 kronor,

alltså det nya statslånet synes böra bestämmas.

Emot bolagets förslag rörande tiderna för låneunderstödets utbetalande,

eller att detsamma skulle utgå med hälften under hvartdera

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

af åren 1901 och 1902, har jag intet att erinra. I fråga om vilkoren

i öfrigt torde böra lända till efterrättelse de bestämmelser, som blifvit

uti Riksdagens skrifvelser den 15 maj 1896 (n:r 109) och den 30 april

1897 (n:r 56) faststälda för understödjande medelst lån af enskilda

jern vägsanläggningar.

Under förutsättning att hvad jag sålunda går att föreslå vinner

bifall, torde Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolags förhållande till staten

såsom långifvare lämpligen böra ordnas sålunda att, på sätt fullmäktige

i riksgäldskontoret föreslagit, ny skuldsedel å sammanlagda beloppen

af de båda statslånen jemte inteckning med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran i hela den jern vägsenhet, som, enligt det af Eders Kongl.

Maj:t denna dag fattade beslut, kommer att bildas af jernvägssträckorna

Borås—Alfvesta och Hillared—Svenljunga, af bolaget till riksgäldskontoret

aflemnas.

Någon förändring i afseende å sättet och vilkoren för återbetalningen

af det utaf bolaget från Kinds härads jern vägsaktiebolag öfvertagna

statslånet skulle härvid naturligen icke ifrågakomma.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att bevilja och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp

af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag

för utförande af jernvägsanläggning mellan Borås och Alfvesta

och utgå med ena hälften under år 1901 och andra hälften under

år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande

medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar blifvit uti Riksdagens

skrifvelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Pehr Thyselius.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Bil. A.

Anmodad uppställa en kalkyl öfver det sannolika trafikresultatet

för under anläggning varande Borås—Alfvesta jernväg, får jag härmed,

så godt sig gorå låter, söka fullgöra detta uppdrag, dervid förutskickande,

att dylika beräkningar, hvilka till stor del måste baseras på mer

eller mindre godtyckliga grunder, i allmänhet icke kunna tillmätas

någon högre grad af tillförlitlighet. Då emellertid uppdraget här väl

närmast afser att få utrönt, huruvida trafiken å banan kan antagas med

säkerhet komma att. lemna tillräcklig nettobehållning för förräntning af

anläggningskostnaden, och man sålunda får inskränka sig till utredning

öfver den minimibehållning, som banans frankering under alla förhållanden

kan påräknas lemna, blifva vanskligheterna gifvetvis betydligt

reducerade, förutsatt att man vid kalkylens uppställande utgår från antaganden,

som i intet afseende kunna anses vara för sangviniska.

Att, såsom vanligen sker, söka åstadkomma en detaljerad uppskattning

af de antagliga trafikmängderna af olika slag mellan jernvägens

olika stationer samt öfver banan i hela dess utsträckning och

derpå bygga'' en beräkning af inkomster och utgifter, synes vara skäligen

vanskligt. Vida mindre osäkert torde då vara att af känd! trafikresultat

vid annan jemförbar jernväg söka sluta sig till resultatet för

den ifrågavarande banan. Väljer man så för jemförelsen en sådan

jernväg, som påtagligen haft vida sämre utsigter för ett godt trafikresultat

än den, för hvilken kalkylen uppställes, bör man med fullt fog

kunna antaga, att kalkylen åtminstone icke utvisar en fördelaktigare

ställning än den, man på goda skäl bär att förvänta.

En jernväg, som i detta afseende liksom ock i fråga om banans

byggnadssätt och utrustning kan anses fullt lämplig för jemförelsen,

är otvifvelaktigt Bergslagsbanan. Under det att Borås—Alfvesta jernväg

kommer att sammanbinda två så betydliga jernvägsknutar som Alfvesta

och Borås samt på samma gång betydligt förkorta trafikvägen mellan

östra och vestra Sverige, hvarigenom banan redan från första stund

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

har att påräkna en helt visst ganska afsevärd transitotrafik, var Bergslagsbanan

från början så godt som uteslutande hänvisad till den lokala

trafiken mellan sina egna stationer. Denna trafik bestämdes till sin

mäktighet hufvudsakligast af afståndet till eller från den förnämsta

export- och importplatsen, Göteborg, så att den blef störst å sträckningen

närmast denna plats och aftog i den mån afståndet derifrån

ökades. Det är derför påtagligt, att Bergslagsbanan inom ett afstånd

från Göteborg, motsvarande det för Borås—Alfvesta jernväg, skulle

uppvisat ett vida fördelaktigare trafikresultat, än det i statistiken angifna

för banan i dess helhet. Lägger man derför till grund för trafikkalk

ylen för Borås—Alfvesta jernväg nettobehållningen per bankilometer

å Bergslagsbanan enligt statistiken för de 5 första åren af banans

trafikerande i hela dess utsträckning, bör beräkningen, enligt mitt förmenande,

kunna anses fullt betryggande.

Enligt den officiella statistiken utgjorde ifrågavarande nettobehållning

per bankilometer:

år

1880 ......

............................... kr.

2,745

—

1881......

............................... »

3,086

—

»

1882 .....

............................... »

3,534

—

1883 ......

.......................... »

3,609

—

»

1884 .......

.......................... . »

3,385

—

Tillsammans kr.

16,359

—

eller i medeltal per år under hela 5-årsperioden kronor 3,272 per bankilometer.

Tillämpas nu denna nettobehållning på Borås—Alfvestabanan med

dess väglängd af 149 kilometer, skulle nettobehållningen i dess helhet

under ofvanstående tidsperiod komma att utgöra kr. 487,528 per år,

motsvarande 5 procent ränta å ett kapital om 9,750,000 kronor.

Att nettobehållningen emellertid kommer att undan för undan

stegras, torde man kunna taga för afgjordt. På landets banor i allmänhet

har, som kändt, trafiken och behållningen deraf öfver hufvud

taget varit i stigande. Så utgjorde exempelvis för den här förut anförda

Bergslagsbanan nettobehållningen per bankilometer för år 1889,

d. v. s. efter 10 års trafikering, kr. 4,373,61, och för sistförflutna året

ei mindre än kr. 5,103, eller i det närmaste dubbelt så mycket som för

år 1880.

Der ett motsatt förhållande egt rum, har detta i regeln framkallats

af nytillkomna kommunikationslinier, som genom förkortning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

af trafikvägarne verkat afledande för någon afsevärd del af den äldre

liniens trafik.

För Borås—Alfvesta jernvägs vidkommande torde emellertid fara

för en sådan konkurrens få anses fullständigt utesluten.

Göteborg den 9 oktober 1899.

J. D. Simonsson,

Traf! k direktör vid Bergslagernas jern vägar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1900,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kong!. Maj Ls .Varf.Preposition X"ö.''i

Klä t lss ho bunt <

O

\AN

Bast,

Tjy © "

■/Oj / / y / <nx>-i

tf >7*v*. * .:/-''*3?J0RDFALLET /''t-,JfNORSESUND BORGSTENACO

Heu^tad &£*£$,?,- SB^URTE^^f /M&torp Wmf* ]"".(t,1","° f Pennled,InVin;/ j/**"

Tv. å^äitvrO i JéOOenus FRISTAD fc /jÄftW. v «p f ^G,SEB0

^ X'' C Ä-V* jjRuiO* STATION Myrek,, Ua O „„ , "----■'' •..... -. f

^ • y '' O.....v fy Ifttm/X

urliaUa £ Kärrrfkra K* I

Tända

#...

BORGSTENA

Kafrdkra JK»''U \ \ä,*/. .Ul.lui/irS ( /

MOLLARYD BLI DS BERG I \ '' NABO ...'' / tf

Ötnuwtoqn « ,.

... .. ■. MULLSJO i,

, '' ,*norsesund BORGSTENAcn 7>o/feW\ (f'' Ni " Kyhngarrd IX--y /

x^d1±A?*^L>* ^Äs-°

/"GRENNA ^-ijT \ Lj\ ^*''u''m‘‘ ''vV''

Undrräs o Jgripenbe^ “\''\, ,

iagshoirn m Bnsarpi, I \

, _ , ''uzthi ib

i Lt/X ^>Qr '' y\ /frinnaryd, XMvAyw

•> jHilhrm

fn munn ry,

<%

AGNESBERGII

Lerum ToUesjöj

“^gTitrg^JONSERED

PARTILLECT -.HINDÄS

W ^ ^V^ÖGOTÉBOR&

Läjlfjff/j ''flfl fly rQALMEDAL

tOX RASSBER^öSöj---- V R^AFLAMDA1

K^«f/A %A ^ V y

kLINDOME \

Släp

fANNEBERG /

/Sä filt*

ftcflingflö

Seglare/

ZfyssMi.

/ SandbadG

SAN D ÅR ^dBOHAS

tofs fors

RYDBOHOLMJ

BOLLEBYGD

VISKAFORS^

tu/rid

YRäntjeStUa

dG lilles torp . ’ ''r

Iy°

it ." i (v, . "yv

7r,mrp Tvrrrrd ö f rf)KnnylesläU /

tyCaUrrrd / JSskiktodp •■ X

MÄN '' D /Hot)HandXHin/te/iallat (

StrrnpsymT \\

1ROSENOAUA

Hit larvd.

Leken rl

r'' \ !\ « I T

4 k.

idesrum 1|

^ 4C/r li.

ö- *17. r_ iWvMwr

Ydrr Norra VI v\_.

V—^7^\ HaUmgeberg

O

1ÖFVERUM

My
-

k tint/1 odfiisyiJm/frX (dofta

t o V

Vardstunrfq tialulobv|

r?

ammar

) \ ^ ''SV"''X / . 0 aliwvikt;

JONJ56PING

. ,,/ HOFSLATT^j

/»///Av^rvY^vkvr/ia ^ X n.hammar/^ narnarp

SMALARD8

HUSQVARNA OX(i/t t ro

Bar/ervtL

Jflisby

i Dl-A-ntrierdsA*Ste,TAsERG

- T" TENN

JannikeO f<f/Å \cäUstad

Roppqftco /X»vill..--o Q,. . , X/

,/y JfJ/Z/t/Ä <■ rotta/lag /.

<nartJ0i: J//minorit. j JyMiilxerifd

Cy^ ^b - Mohärtfd/f N\ p

SEXDREGAcji) kö7tyjn’j/i (''■töns/ad i; , flr

Norl/yvtä/da 6-

• <

rFRITSLÄ......llloas/ö j

Hedslared

Itiintim tet

''ringestena

iw ft j jy -»-i--» » ji ij

%:j Mohärjd// "\ )| VÄeryd rRCORiRSDA^*" .

!''fältstat) jj ( jtjVmnnrd ''''''pBondktmpVnl °Ödr,dU(/u / //oreda ^

'' Staka;;! 9-1 , W ; BRÄTTE BO RtjlP V MALMBÄCIW, ,

stat,a, O f,oh//t/.stl>n/{ ''Qi-^ o XX ........Igrimstorp

/III Stent/tiriis/m/l ^ / Ahnesäkrn cli MrUi/byt

ANEBY \ \ V\

■■••''•..........^F"\ \ yX / % ( XT V,„ r/ n fllarkxlad \ \V

stothop^ Q , .. V X\ r \\_ iJ,n''itJ,ev/ , . . '' ^ éiKårhv

{\iJtvdsnax

\j) rita,tutt V •. Jnat/s/oro // . jennyP>A''VJBSTEKVIK

/Xs i S TT-Wi X7 FAR HULT.

. ^ \ ) Södra Vti7/1 ... // /u. ”VP-öErkeb

// x- { r/ V,\ rrod"l9e - '' ankarsrum/R 5 "

f( - -----T\. p t // v\i ^ idtu/ha......... ....___. .

ormaryo _EKSJO / V f c/tn/n-da/b, \ hjorted/ XTTf Ä

VIMMERHY STy5

^SOLBERGA

pd/nras btytpfa

°tos ta red.

Korum (bi J.

Svenljunsa < Öre/ydM •

F/Mi- Jp\ / ‘ flto/tMmU); VAGGERYD

BJÖRKETORP UoUsljutttttk

\ •• , . P K. y. Mossteélk ......QMissafors ,

oOjcaoävk f/F'' A O/ics/jm. //Ltr\ ■•-. Jj / ••

/ tv Tor,■stor?! y Högd,,å t fe Amltjonutrp f äT\Jk^~.S ■ **

.redJT ^v,W, SjöfoT/ttJ BämrftU J* ''

frillesäs JF» ;l oOanaars/d //"r//f /" (f G/eflyöjjr*£rijim~ kLefshultI

VKnnqsäler » y 9 / Väthuit * u i

■ M/öbiitt! tf Hahsyik j ö O {sJÖy*aveH

BRl>ZAHOLM ?NGATOR^ A

-r-^ ^^.g^VALLNASv *

O ^"CJ ■■ VjtV o

M A RIA N N E L U N I^C&E M A R P

fjäs hit It QgeUo /

^ LÖ^NEBERGA^

iJt f

Kräkshuit

J

Fatstrrbo i(n/k ^

blagda^T'' ^otebo

Blafikahob

>TUNA

STOREBRO / <=/\v^yv)nö

Mört fors

\

%

HYENA VADERUM ,

7.1 P SUNDH0LMEH

" /Såsa/, 7

\tloscho

L iniUJJlorp

J o'' O Karl Glitter/'' i ,a<.r /

Deröwe tUi/n/poreä EkTSERtD/ jJ-g.J ..-x/

ÅSKLOsTE^ar jr 0 X-x°™k^gJ„rr,u.jfc. "}Burs,ryd&W,r7&

Y-iArTkh/attmartd • «^IA\ / Q ‘

^Art^/taJ^"^ ''--1

1/ ''''0 uaanarr)£> ? / /

tC?jy Bo!fa lar/1 ^ullared IdatrAR^ =.""»L.sTt«A^ REFTeleo

/i>/A

y/^//y 0

yi u It torp

san dsjö K„r/x/orp

, . _ ! Vt^P/Zr v HULTSFRED

lirtiujatona I ]Q /

fyärkatytl q • I / Östrröjmn mMala . I haselsrum

/ ‘Ya,X! Xy*XiULTAGAliD Yj?.

tuansta/tJfr:xV (ABlJtkeiiu .. ------------- ♦ X .. ■ . y

U , ,/ Vriqstad / ^^Acp^myresjö y KePP^ X ~ ! dåre,/,, ^><.00 malilla sr» utdata h/cksiötor^jNtrny

IlagshtM •> ••t^tANHAsKB«^BRuSP^;M|>SB1JESJ0 ( ^^PMXpROSENTORS ^Ufthalm.

Ny,la/a £ A ffl Skep,,crst,,a jj ij -V>''F G''..^tniier,/,, ) AirFAXT MÖRLUNDA

''(A s/oCILA:f!YD| J1 • L............ A A i A? " a''^C K

horleTT'' . JPrye/ed )_ v As I /,w Ös/erkarsheraA v

O P v 1 ‘

INGARYD

poker

. M/steril,i/t/b

\ Ishalt ^

J) Nygård *

j^JejriscruA

/

a

/

( y tf jet mser vd

u Lmumi/lt xJSnshiilf

BackabvT,,.. .. •... , . y \

• •■ l.Aoloflri/a \ö lärka torp \ )

■ri k

\\ \

i

ILILLSJODAL

BREDARYD KARDA g^Vn.^.O ^ ,........................ Xvfyvt/hf^ \V

.¥^^7/7/• LAM mjLT^jT... o V >> /•

............Jäv» '' /V?

! i ''S._

''VARBER&I

HkMtE

)A /■ ''U ii

«*«— , X- .«¥»s>sLr3«f*-'' >^f,w A”!"" W“M-JnÄ TV/ \ .........A(&p»h* s''“bF

.....taa.A.\mJl 1“?“»*-* »A—*A-*“ A r , ....

tVAakerTJ'' _. f 0Ö<X/" V 7 Jättar,latta XX J ''fti\ TM \ Qf P Toft/ o\''v / Natletaiek A •''«*«*<''*-T~

n.....'' "X : / jr | Bränskärapy

Slätthög

^skm,J)rä"^ered°.

bläs Ljung by

4NGÅslv,NBEf

LISA

FALKENBERC

ESSIGEBRO

, .....»Abild

« Tdgtirp

^o^KR EA rstii/t

1> _

Lkinnareo j^t-n-d w

I . er härt/aryd B A
•
-

OSGARSHAM^/

MÖCKHULT

ORSHV

BOHULT

Foq et fors /berga fjöftshutkJ^k ^0

ryningsnasK

____fe tgl fint

rA''Ao:-

, i ''l^juredfK

LANGEMALA

t u * i*imtjuaj 1 y Vi O BRAAS

'' Ö JivioH^bA Vj \t>ädesiö Säfsjöströin

‘ NA

rmtarydP: J 1 ^»V.ÄV \ ^Jotyorp ... J X A,. ^horrgÅrda le,Vadda

C. 7 I / / »V \

\ NY . .

v. ■ ..Krdksauita

\ ^ HORNSO

''Kh/hatt \ V\

A

Fliseryd ■A

Mönsterås
-

A

A/

v>o\

miJnh

\ 0 Frrnsjä ^

N- ,\ /

Odens/o Wy,

‘ .VA. n

c—Xil

aAsigc FROSLIDA

H*BfRf-~^£*''''StÖlN6E JOHANSFORS/F 1 ,y. -N ,^--

Itättnkra Jj? Skalhake i,/ bokö

GETINGE^ /Af ,° ------A

"1''^N«ARpL ^ ‘V OSCARSSTRÖY>d\ L|DHULfr ^YI -V

Slbiitd/e § Qvittffle CPSE*NAN ^skalvinge Böjlign

\ltottn

“ ao xbrearep * ra Ajtjtnrtebut

* Hållning r

klagan

l_GAFVETORP j

Fröseke j

. "........o A,

BLOMSTERMALAC

ÅLEMV

LiuiigliYj

v____X Alfvesfc

RYSSBY •/>.„y,v„V

rerntthbea

^ S .i//.»,

t

BORGHI

iMLA"

TE&NABY*

yFuruly

_ iTv ilstorn

arydI \ •

,,, (Uönf^

Kt/h v • 1

[ harpljnge

SPfeRtXNGSHOLW

BACK

\

a. niet • f>f''Sl i

! 1 .

Prest/läs

O O

Borup

INGELSTA

>r«7ÄFÄ. \ URÅS A

1IAT0RP

isi-Ä.srr-A
UTVISANDE
-

OULLBRANDSTORPOS.^.^yg-^j-oALA; 6ÅRd"7" | IUiltt,J\ Jy"tit"/S MhltWUxIa fr.

.. •SKEDAUAlMED *TTlfvereli fe\ /Jk ByvaryOU (J*

9 Jöltttery Abbefkultsiy [j llornJriy jgP Pjetteryd .i-p tjjg

tronniNgeX’ , \ Hinnrryd'' Tf / XX/ _ Lönashult

teldsbersä ...oMestodrd J .... „ / ''-''-.P) ^/JOdiÖ nrestad

•Tv. '' _j7 (ad,Tyd

gen^vad ''Va VE inge X Tratt regi! ffg oX

.. . V. SKO GA H Y V iX / fS Kllllllllll

#>.«&*/■/< VqT” StROMSNASBRUKyiP // Y px,..

Ssi&l _ -|7 _ I | I ....... ijn (P s-\l J/J O . alshul''

aOIMTWrv/n- 7y®I^Xsb^£ii!ULi=^ thdlaevdJJJ

B0RÅS-ALFVE8TA

OCH

KINDS HÄRADS JERNVÄGAR

TonjJU"H7

A l- p.

vy n rall

VALI^

■ Båslail ''

ERGA»?, V *•* - "/ ''I

pfwriqes/öT \

_ SKOTTORP ''it=öi5Ji»Wf \

*\ ■■ ,.Ö • lins.:./Vt'' °

DTIMS FORS

5MARKARYD

IttiradsbärJt

Q Hil/arp

J

\XöM>eled

SNAPPAHCM „ Y—t

a-Oroutvil

.. & | Ldiaefv/t ^ s

\ IP. I

ULFOV . fl?VÄRNAMALA

''''VN

TINGSR
frihult
-

. _ w /

»Henvik/rt X mai fräs ^ ''tv__

^ MALERAS j HAR ALDSMALA

/ Sanrthäckei

Gulf/iskruf '' v> . ^

VILKÖI^^^ / KÅREIVIOO^ / / /A\

orrefor^V 0 Kristvalla UXickebd. | ? o

,, /\ Flrrotiopp ° IrocKneby Begått,tyr y

HOFMANTORPV y / V ,''•- " öro,orna /? J AykäaoiU, It

EKESE RCA / V. " ^

/ JiBRANAHULT V. LACKEBV, , n- « ;/, N

Igiäsboda / 1 J*ffWTS,''Ror * '' •

-^o''''5,"''''y/,''^"N*''NpTREKANTEj:^l^,ÄCKEBERfrA/,,,,/,,,,,//

/ yORSBÖ

EMNlAÖODiyP O TIoss,im/fj/v lfa,. . , ,,u,(

Atsjöhotm Ijjtuujbyhola, P;-%y uP''ar/estddtj y.Möj

[JjBaehoda AX;7Yr51-IND*s Mor tog,^ j djtnolösa / /skogsby

Baqi/ag&X \ t w / PViektebyIt

Wj]JMörbytänÅi jtf/v/nn

vissefjerda/A^ £/Jj 7°ky/ fåStjeruisa

kaka

OLÄND

/

r KILLEBERG

RY°r

FÖRåLÖFÖo Jfjernarp-----"v /

S I O •'' • \ y ILorshuUyi

a 1 Ttxtxiö .-•

Borås-Alfvesta jernväg

Kinds Härads jernväg

/P«Y
ALINGSLÖFX

»,v

qMALA^

%

£>LT-''

__ ........ J. ✓ \___XVisselUiTta f j /

JfajjiX tj/ \0.Bn,■äft Vö-rtorp yxtHhul•''"V^enimaljunJa'':n,; ^s=©r========^V-''/ !

l"E ''E—x Vmbo fageAiult L 2%llsbv ÖrkenrP

FORSLOrOO ------------------ / / V ,9

✓ ..V, veruni

5vÄRSJ0ViTTSJ°

^ASLJUNGA \ IX GLIMÄKRA

’ V H AST VEDAjGLHVlfM INGE GLIMAKRA

30RKELLJUNGA BJERNUMTO 0

f Fars/orp j broby __

~Pf I SIBfMiJlT/'' YfV VJEMSHÖG (J^SVÄNGSTA H0BY<

. ... . n yn. fnutslär IT5 ...N'' Py.|N.^ ÄgRÄNUM

//«/yp/ eZJ'' itandhy In ^/CF-w^ö&ivimeln s. ASARjuM>i

VAmnja^T/ $raZjsgäeXM K„FATJ|« _

.l/hya,,, O -8-• r%"N&E q^kyfr^'';k^ANDrC^ cvuaW^,

HELSDré-^ORéj^^^iviä^ÅRiy^vfötLESHOLMS GRU^^C^fIyI

HELSINGÖR» ^

X.J

y -''liriat/sboda

^OtJjrojJudt

^Jfötte i \ o Tossjö

F '' [vild BARKA^-RAfpKiirra/jardft.. +

ÖVnGELHOLIWS ham--* *

B raman/ o yyoOntij-n

/. nll,;,l„;;/.Uf„ ,, E NGE L HOLI^

..... OtUhatfajP nedåt,s by P

llo.aii.i.vvöi—yvEGEHOLMd^ VpaLarp 1? iidcrliim,,,,

lN&tLSTF^n7VvA»j»Huv7rX V,. iX »‘Icrlpaig,,

inom/'', ■ S/uUnntTs^. l5°rtE \ Jr0 LJUNGBY

■vn.kSéP'' \r''drölX’tst,irJ

Viken^jurebolm JjfiJ (ja^s^arp

“y-"''*''(»_

r''sFo^/l''eE«GJ\«Y''LSTOFTA

Djliram åta ö

/ P"''W

vjV) GäddcviUsåsi QÖlffhiiU

... ,°, ITfridafors 0 /

i Korall otta- w-------. /

/ H0FM*1,6^YGP

''JmJtiL 4 *J1inf>am,iln i \ M^V(L tAlMAATDl S. %cudywto<£

0 koljé hemsjS^ utökad,it k fttebroV, \? Vt»,,. A spjuÅsbygd»-^---AK-- *

''§ vita Infinit ''y \ o \ \ c...

HÄRSJÖNVBjörke-Xx^wk Skriifle Vfog^lmara

v r^nge

HALLA Bylo

BACKABYD

NAFRAG0L1

Sortera kjffig

Cpiiltabo k

''äX TOR SÅS

HOLMS4Ö-Y. ^ oJ{„v,/mr„

\ . COoynEkärr

SlätdQxF cqnor)ra tång SJVföcktehy /

) fri berg a''!

rstad

/(dan

ledbv

/BROMSEBRO

Veu tf in

\>Kullinqc 5^ryd ^<<Ödeb)y'' • ...

^upadal Xjohan^ishgsL^öps* . ~firls,,a„,iprt

ill

0 ulan ds Segerstad

spård

LBERNA

JTÖRNÅHRA

Ottenhy \

•i I (imf,

Kuygä

LESHOLMS GRuTvÄ^^/aWwv/7/ Blötttt/Sl/tl/ b I TRIDHEIVI^2 ^''N^f/ARLÖF

iitfr ^

pr»i

,tt>"

-Z2-

liQH. Stab. Lit. Aiist.Sloi.-Kli.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.