Sök i Ratio Lex

Angående inköp af mark för nya bangårdsanordningar i Stockholm

1900-02-23 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:55, Angående inköp af mark för nya bangårdsanordningar i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

1

N:o 55.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

inköp af mark för nya bangårdsanordningar i Stockholm;

gifven Stockholms slott den 23 februari 1900.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver

civilärenden för denna dag innehåller, vill Kongl. Magt härmed föreslå

Riksdagen medgifva,

att inköp af sådana egendomar, som af Kongl. Maj:t pröfvas vara

för statens jernvägar behöfliga för genomförande af nya bangårdsanordningar

i Stockholm, må af Kongl. Maj:t, efter förslag af jernvägsstyrelsen,

beslutas för ett sammanlagdt belopp af intill fem millioner

kronor;

att köpeskillingar ne för dessa egendomar må af statskontoret

förskjutas af under händer varande medel mot ersättning, hvarom Riksdagen

framdeles, på anmälan af Kongl. Maj:t, torde vilja besluta; samt

att den afkastning, samma egendomar kunna komma att lemna

under tiden intill dess de varda för det med inköpet afsedda ändamål

använda, må af jernvägsstyrelsen inlevereras till statskontoret för att

redovisas under titel extra uppbörd.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

llih. till Rikid. hot. 1900. I Sami. 1 Afd. SO Raft. (N:o 55.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 23

februari 1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen och

Crusebjörn.

Departementschefen statsrådet herr von Krusenstjerna anförde härefter

:

Uti underdånig skrifvelse den 2 november 1899 har jern vägsstyrelsen

hemstält om aflåtande till Riksdagen af proposition om anvisande

af ett anslag eller kreditiv å fem millioner kronor att, efter derom

för hvarje fall af styrelsen hos Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,

ställas till styrelsens förfogande för inköp af mark för nya bangårdsanläggningar

i Stockholm.

Den högst väsentliga, oafbrutna stegring i trafiken å statsbanorna

till och från hufvudstaden, som inträffat under den långa tidrymd, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

3

förflutit efter tillkomsten af de nuvarande stationerna i Stockholm, har, då

samtidigt icke vidtagits ens i någon mån mot den växande trafiken svarande

utvidgningar och förbättringar af samma stationer, helt naturligt

medfört, att dessa blifvit för sitt ändamål allt mer otillräckliga och, med

hänsyn icke minst till den resande allmänhetens personliga säkerhet, otillfredsställande.

Nödvändigheten af mera omfattande åtgärder för afhjelpande

af dessa olägenheter har äfven länge varit insedd, och har åstadkommandet

af fullt tidsenliga bangårdsanläggningar, anordnade så att

de, äfven vid en alltjemt fortgående ökning af trafiken, kunde blifva för

en längre framtid tillräckliga, härvid utgjort ett önskningsmål. I det

längsta har man likväl, med hänsyn till de betydande utgifter, som

med ett dylikt företag ovilkorligen måste blifva förenade, sökt

någon möjlighet att på mindre kostsamt sätt uppnå en med afseende

åtminstone å den närmaste tidens sannolika kraf nöjaktig lösning af

frågan. I detta syfte afgaf jernvägsstyrelsen redan år 1895 ett förslag

till förbättrade anordningar för person- och ilgodstrafikens besörjande

vid Stockholms centralstation, och äskade Eders Kongl. Maj:t uti den

till 1896 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof för genomförande af samma förslag ett anslag af

750,000 kronor. I enlighet med derom under frågans behandling i

Andra Kammaren väckt förslag beviljade emellertid Riksdagen för

nämnda ändamål endast högst 100,000 kronor, hvarmed afsågs att

bereda tillfälle till afhjelpande för den närmaste framtiden af de största

olägenheterna, särskilda af spårsystemets otillräcklighet. Af den diskussion

inom Andra Kammaren, som föregick detta Riksdagens beslut,

framgår, hurusom de utan tvifvel kraftigaste skälen, hvarföre Riksdagen

stannade vid ett belopp af 100,000 kronor, voro att på förhand kunde

beräknas, att genom de af jernvägsstyrelsen föreslagna anordningarne

de öfverklagade olägenheterna vid centralstationen blott för en jemförelsevis

kort tid framåt skulle blifva afhjelpta, samt att det af Eders

Kongl. Maj:t begärda belopp syntes väl stort, då fråga sålunda endast

kunde anses vara om provisoriska åtgärder.

Då Riksdagens skrifvelse i ämnet den 10 april 1896 inför Eders

Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kongl. Maj:t, bland annat, uppdraga

åt jernvägsstyrelsen att, efter vederbörlig utredning, taga under

öfvervägande och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med nytt fullständigt,

af kostnadsförslag åtföljdt definitivt förslag, huru centralstationen i Stockholm

borde på ett för trafikens ombesörjande tillfredsställande sätt lämpligast

ordnas. På framställning af jernvägsstyrelsen medgaf Eders

Kongl. Maj:t vidare den 27 november 1896, att jernvägsstyrelsen finge

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

för erhållande af förslag till ordnande af centralstationen i Stockholm

anordna en internationell täflan enligt af styrelsen utarbetadt program

och med utsättande af tre särskilda pris, med föreskrift att utdelandet

af ifrågavarande pris skulle öfverlemnas åt en särskild, af jernvägsstyrelsen

utsedd nämnd af fem personer, utaf hvilka en borde väljas

bland stadsfullmäktige i Stockholm.

Efter det pristäfling sålunda af jernvägsstyrelsen anordnats och

åtskilliga täflingsförslag inkommit, har den af styrelsen utsedda prisnämnd

öfver förslagen afgifvit utlåtande, dervid första priset tilldelats

ett af ingeniörerna C. O. Gleim från Tyskland och S. Eyde från Norge

uppgjordt förslag, omfattande ordnandet af icke allenast centralstationen

utan äfven stationsförhållandena i och vid Stockholm i deras helhet;

och äro med ledning hufvudsakligen af nämnda förslag för närvarande

uti jernvägsstyrelsen under utarbetande fullständiga planer för

nya bangårdsanordningar i och vid liufvudstaden.

Till stöd för sin uti omförmälda skrifvelse den 2 november 1899

gjorda framställning har jernvägsstyrelsen dels erinrat, hurusom styrelsen

uti underdånig skrifvelse den 16 september samma år, under åberopande

att till styrelsens kännedom kommit det till Stockholms stads

byggnadsnämnd ingifvits ansökningar om tillstånd att uppföra boningshus

och fabriksbyggnader å två särskilda tomter, belägna, den ena

inom Kungsholms församling och den andra inom Katarina församling,

hvilka tomter enligt det förslag till nya bangårdsanordningar i och vid

Stockholm, som af den jemlikt nådiga brefvet den 27 november 1896

tillsatta nämnden för bedömande af inkomna täflingsförslag till sagda

anordningar erhållit första priset, borde för statens jernvägars räkning

förvärfvas för utförande af berörda anordningar i Stockholm, till

Eders Kongl. Maj:ts pröfning hänskjutit frågan om förvärfvande genom

expropriation för statens räkning af ifrågavarande tomter samt dervid

tillika kemstält, att för sådant ändamål erforderliga medel måtte ställas

till styrelsens förfogande, dels ock i öfrigt anfört att, ehuru definitiv

plan för bangårdsanordningarna i fråga ännu icke blifvit utarbetad,

dock, enligt de hittills upprättade förslagen, i stort sedt kunde redan

nu inhemtas, hvilken mark utöfver omförmälda tomter vore för ändamålet

erforderlig; att, då de inkomna täflingsförslagen varit offentligen

utstälda till beskådande, allmänheten kommit i tillfälle göra sina iakttagelser

och, såsom det äfven visat sig, börjat spekulera rörande sådan

mark, som med temligen stor visshet kunde antagas komma att tagas i anspråk

för berörda bangårdsanordningar; att det derföre vore af största vigt,

att styrelsen blefva satt i tillfälle att, till förekommande af dylik spekula
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

b

tion och deraf följande prisstegringar, snarast möjligt inköpa mark

af förenämnda beskaffenhet; samt att, äfven om marken icke skulle

komma att för ändamålet genast användas, staten icke borde genom

inköpen utsättas för någon förlust, enär, efter allt att döma, tomtvärdena

komme att stiga.

Öfver jernvägsstyrelsens ifrågavarande framställning har statskontoret

den 18 november 1899 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande

och deruti, för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle anse, att

befogenhet förefunnes för jernvägsstyrelsens uttalade farhåga att ett

dröjsmål med inköpet antagligen skulle medföra ökade kostnader, hemstält

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva,

att inköp af sådana egendomar, som kunde visa sig behöfliga för

ifrågavarande bangårdsanordningar, finge af Eders Kongl. Maj:t, efter

förslag af jern vägsstyrelsen, beslutas; att köpeskillingarne för dessa

egendomar finge af statskontoret förskjutas af under händer varande

medel mot ersättning, hvarom Eders Kongl. Maj:t framdeles komme

att förordna; samt att den afkastning, samma egendomar möjligen kunde

komma att lemna intill dess de blefve för det med inköpet afsedda

ändamål använda, skulle af jernvägsstyrelsen inlevereras till statskontoret

för att redovisas under titel extra uppbörd.

Såsom jag redan omnämnt, omfattar det af jernvägsstyrelsen åberopade,

af ingeniörerna Grleim och Eyde uppgjorda förslaget nya bangårdsanordningar

vid statsbanorna såväl inom sjelfva hufvudstaden som å sträckorna

närmast derintill. Den till förslaget hörande kostnadsberäkningslutar

ock på den höga summan af 25,440,000 kronor. Af de i detsamma

ingående arbeten torde emellertid en stor del icke på länge böra ifrågakomma

till utförande, och äfven de öfriga lära endast småningom

kunna tänkas blifva verkstälda. De med den växande trafiken tilltagande

olägenheterna af stationernas inom Stockholm trånga utrymmen

och i öfrigt för trafikens behöriga skötsel otillfredsställande beskaffenhet

synas emellertid icke medgifva uppskjutandet af verksamma

åtgärder för dessa stationers försättande i tidsenligt skick; och torde

derföre äfven de härmed förenade arbeten blifva de, som i främsta

rummet måste bringas till utförande. Att härvid omfattande jordområden

inom staden behöfva tagas i anspråk är uppenbart och, ehuru

kostnaderna för detta jordförvärf icke i bangårdsfrågans nuvarande

skick låta sig med någon säkerhet beräkna, anser jag mig böra, såsom i

någon mån belysande, omnämna, att uti ofvan åberopade kostnadsberäkning

utgifterna för den utvidgning af jern vägsområdet inom Stockholm,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

som skulle kunna under den närmare tiden ifrågakomma, upptagits till

5,123,900 kronor. Då dertill är att märka det förslagsställaren vid

uppgörandet af beräkningarne i detta hänseende endast haft att tillgå

uppgifter angående de särskilda tomternas taxeringsvärden, torde kunna

tagas för gifvet att, derest den ifrågavarande marken skulle förvärfvas

genom expropriation, kostnaderna komme att blifva väsentligt högre

än sålunda beräknats.

Sammanställande nu angifna förhållanden, anser jag mig vid den

föreliggande frågans bedömande kunna utgå från den förutsättning, att

betydande utgifter för statsverket inom den närmaste framtiden förestå

för anskaffande af mark inom hufvudstaden åt statsbanorna.

I betraktande häraf och med hänsyn tillika till hvad jernvägsstyrelsen

i ärendet anfört kan jag icke finna annat än ytterst välbetänkt, om

i god tid sådana åtgärder vidtagas, som kunna befordra ifrågavarande

markanskaffnings verkställande på för staten lindrigaste vilkor; och då

det synes mig otvifvelaktigt, att genom beredande af möjlighet att under

hand inköpa sådan mark, som med säkerhet kan antagas blifva för

stationsanordningarne behöflig, afsevärda besparingar böra kunna påräknas,

anser jag mig icke kunna underlåta att förorda framställning till

Riksdagen i syfte att för dylika inköp erforderliga medel må finnas

till Eders Kongl. Maj:ts disposition.

Såsom ytterligare stöd härför tillåter jag mig åberopa Eders Kongl.

Maj:ts förut denna dag meddelade beslut i anledning af särskilda, af

jernvägsstyrelsen dels uti den af styrelsen omförmälda skrifvelse af den

16 september 1899 och dels uti skrifvelse den 17 innevarande månad

gjorda framställningar i fråga om rätt till expropriation af vissa tomter,

hvilka förutsetts blifva för statsbanorna behöfliga och till hvilkas bebyggande

tillstånd sökts. Efter det i anledning af den förra framställningen

öfverståthållareembetet inkommit med vederbörandes förklaringar

samt eget underdånigt utlåtande och deruti, under erinran att plan för

blifvande utvidgningar af central- och södra stationerna ännu icke

blifvit faststäld, och att följaktligen icke heller vore bestämdt, hvilken

mark för de ifrågasatta utvidgningarne kunde komma att behof vas,

framhållit, hurusom derföre sådana förhållanden icke syntes vara för

handen, att det intrång på den enskildes förfoganderätt öfver sin egendom,

som expropriationsförfarandet innebure, nu författningsenligt kunde

anlitas, har Eders Kongl. Maj:t nemligen funnit de af jernvägsstyrelsen

gjorda framställuingarne icke kunna för närvarande bifallas. Då följaktligen

icke heller, innan plan för stationsanordningarne blifvit af Eders

Kongl. Maj:t pröfvad och godkänd, genom meddelande af expropriations
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongfl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

7

rätt lärer kunna förhindras, att den för samma anordningar erforderliga

mark fördyras genom bebyggande, synes mig af ännu större vigt att

denna mark må kunna under hand förvärfvas.

I fråga om det belopp, som härför bör vara att tillgå, har jag,

med afseende å hvad jag här ofvan anfört, intet att erinra mot hvad

jernvägsstyrelsen i sådant hänseende föreslagit, helst det icke ens blifvit

ifrågasatt annat än att hvarje särskild fråga om markinköp skulle blifva

beroende på Eders Kongl. Maj:ts afgörande.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition

föreslå Riksdagen medgifva,

att inköp af sådana egendomar, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas

vara för statens jernvägar behöfliga för genomförande af nya bangårdsanordningar

i Stockholm, må af Eders Kongl. Maj:t, efter förslag af

jernvägsstyrelsen, beslutas för ett sammanlagdt belopp af intill fem

millioner kronor;

att köpeskillingarne för dessa egendomar må af statskontoret

förskjutas af under händer varande medel mot ersättning, hvarom Riksdagen

framdeles, på anmälan af Eders Kongl. Magt, torde vilja

besluta; samt

att den afkastning, samma egendomar kunna komma att lemna

under tiden intill dess de varda för det med inköpet afsedda ändamål

använda, må af jernvägsstyrelsen inlevereras till statskontoret för att

redovisas under titel extra uppbörd.

Till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna

bifall samt förordnade, att nådig proposition i ärendet

skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Jo sias Montg omery.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1900:64 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående inköp af mark för nya bangårdsanordningar i Stockholm. s. 15 i texten