Sök i Ratio Lex

Angående ändring i bestämmelserna rörande lönetur sb er ältning för lektorer vid rikets allmänna läroverk

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:37, Angående ändring i bestämmelserna rörande lönetur sb er ältning för lektorer vid rikets allmänna läroverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

1

N:o 37.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändring i

bestämmelserna rörande lönetur sb er ältning för lektorer

vid rikets allmänna läroverk; gifven Stockholms slott den

31 december 1900.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva, att bestämmelsen om undervisningsprof såsom vilkor för

rätt att för uppflyttning i högre lönegrad i egenskap af lektor räkna sig

till godo tjenstgöring såsom lärare vid vissa enskilda läroverk eller såsom

extra ordinarie lärare vid rikets allmänna läroverk må upphöra att gälla

från och med år 1902.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Nils Claeson.

Bill. till Riksd. Prof, IDOL 1 Sami. I Afd. 30 Häft. (N:o 31, 38)■

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 31 december 1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjrrna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Claöson:

Ang. ändring »Kongl. Maj:t har i dag beslutit att utfärda nådig kungörelse angående

i bestämma- vissa ändringar i stadgan för rikets allmänna läroverk den 1 november

*«»"«urs4erLe1878. Bland de vigtigaste af dessa ändringar är den om undervisningsning

för ut- profvet, hvilket hittills skolat afläggas för behörighet till lektors-, adjunktsa,

umännaiäro-0^1 kollegabefattningar vid berörda läroverk. Genom nämnda ändring

verk. kommer undervisningsprofvet att förlora den betydelse, det egt i fråga

om kompetens till dessa lärarebefattningar, i det att dess undergående numera

icke kräfves såsom ett oundgängligt vilkor för behörighet att utnämnas

till lärare vid dessa läroverk, utan göres beroende af den sökandes

egen önskan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Vid sidan af sin egenskap af kompetensvilkor för ordinarie tjenst har

imdervisningsprofvet äfven käft en annan betydelse. Under vissa förutsättningar

har rätt till lönetursberäkning blifvit medgifven dels för tjenstgöring

vid vissa enskilda läroverk dels för tjenstgöring såsom extra ordinarie lärare

vid allmänna läroverk och pedagogier. Sedan genom nådiga kungörelsen den

12 september 1890 den rätt till lönetursberäkning blifvit upphäfd, som enligt

nådiga cirkuläret den 11 december 1863 medgifvits vissa extra ordinarie

lärare vid elementarläroverken, kunde lönetur icke beräknas utan att, efter

föreskrift^ akademiska prof och profårs genomgående, vederbörligt undervisningsprof

afiagts. Bestämmelserna härutinnan innefattas i nådiga kungörelsen

den 29 maj 1874 och nådiga cirkuläret den 1 juni 187 7.

Undervisningsprofvet såsom förutsättning för lönetursberäkning i egenskap

af extra ordinarie lärare vid allmänt läroverk eller lärare vid vissa

enskilda läroverk eger emellertid numera bestånd endast i afseende å tjenstgöring,

som skall kunna vederbörande tillgodoräknas efter vunnen befordran

till ordinarie lektorstjenst. Sedan nämligen Riksdagen bifallit Köngl.

Maj:ts framställning om upphörande af bestämmelsen om undervisningsprof

såsom vilkor för lönetursberäkning i egenskap af adjunkt vid allmänt

läroverk, har Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 1 juni 1891 förordnat,

att hvad i kungörelsen den 29 maj 1874 och cirkuläret den 1 juni

1877 funnes stadgadt derom, att såsom vilkor för lönetursberäkning såsom

adjunkt fordrades att hafva inför vederbörlig myndighet afiagt godkändt

undervisningsprof, skulle från och med början afår 1895 upphöra att vara

gällande. Med tillämpning af bestämmelserna i denna kungörelse äro fördenskull

vilkoren för lönetursberäkning såsom adjunkt inskränkta till fordran

på akademisk examen med den i läroverksstadgan angifna ämnesomfattning

samt genomgående af profår.

Den förändring i afseende å vilkoren lör lönetursberäkning såsom

adjunkt, som infördes genom nådiga kungörelsen den 1 juni 1894, hade

föreslagits af den af Kongl. Magt den 6 juni 1890 tillsatta komité, hvilken

haft i uppdrag bland annat att afgifva förslag till de närmare bestämmelser

och de ändringar i gällande föreskrifter, som befunnes nödiga,

derest samtliga undervisningsprof för lärarebefattningar vid rikets allmänna

läroverk skulle afläggas i hufvudstaden. Efter att hafva erinrat om åtskilliga

olägenheter, som vållades af de uteslutande för lönetursberäkning

aflagda undervisningsprofven, framstälde komitén den frågan, huruvida

icke fordran på dylika prof såsom vilkor för lönetursberäkning Utan fara

skulle kunna efterskänkas. Tydligen både, yttrade komitén, denna fordran

fastställa, emedan man velat, att den, som skulle ega rätt till lönetur,

skulle såväl i teoretiskt som i praktiskt hänseende hafva samma kompetens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

som ordinarie lärare och således borde hafva fullgjort allt, som erfordrades

för att vinna ordinarie anställning. Då, enligt de nya bestämmelserna

med afseende a beskaffenheten af de akademiska examina, som medförde

behörighet till lärarebefattningar vid de allmänna läroverken, för adjunktsbefattning

fordrades att hafva erhållit betyg i minst fyra skolämnen, samt

att betyg i ämne, hvarmed ett annat i undervisningen vore nära förbundet,

skulle vara åtföljdt af betyg äfven i detta, såsom betyg i botanik

af betyg i zoologi och tvärtom, så kunde härigenom den teoretiska kompetensen

för berörda befattningar anses tryggad. Detta gälde emellertid icke

med afseende å lektorsbefattningar; ty då för behörighet till sådana befattningar

kräfdes, utöfver hvad som fordrades för adjunktsbefattning, att

hafva aflagt filosofie licentiatexamen i minst två ämnen samt disputationsprof

i. ett skolämne, sa kunde derigenom icke teoretisk kompetens för

undervisning i de högre klasserna anses vara ådagalagd för mer än ett

ämne, det, hvari disputationsprof aflagts. De i licentiatexamen ingående

ämnena kunde nämligen alla vara sådana, som icke förekomme i skolan,

utan att behörigheten till sökande af lektorsbefattning derigenom upphäfdes

och utan att högre betyg i skolämnena i kandidatexamen derför

erfordrades. Det kunde derför lätt hända, att den, som på grund af sina

akademiska examina egde behörighet till lektorsbefattning, icke genast

efter genomgången profårskurs hade tillräckliga kunskaper för att i tre

ämnen meddela undervisning på det högsta skolstadiet.

Hvad åter den praktiska kompetensen anginge, ådagalades den, utom

genom undervisningsprof, vid genomgående af profår. Vid meddelande af

betyg öfver afslutad profårskurs gjordes ingen skilnad mellan dem, som

afsett att derigenom förbereda sig för adjunkts- och lektorsbefattningar,

utan bedömdes alla i det hela taget efter samma norm. Då emellertid

de flesta af dem, som genomginge profår, blott hade adjunktskompetens,

och da dessa, tydligen icke kunde bedömas såsom lektorsaspiranter, om än

åtskilliga bland dem sedermera förvärfvade lektorskompetens, så koinme

enligt sakens natur den för alla gemensamma normen snarare att afse

adjunkts- än lektorskompetens. Ett i alla afseenden godt profårsbetyg

kunde derför anses ådagalägga praktisk kompetens för adjunkts-, ehuru

icke för lektorsbefattning.

I öfverensstämmelse med hvad komitén sålunda anfört föreslog densamma

undervisningsprofvens borttagande från välboren för lönetursberäkning

såsom adjunkt.

Domkapitlen samt direktionerna öfver Stockholms stads undervisningsverk

och ^ nya elementarskolan anbefaldes att yttra sig öfver komiténs

förslag. Samtliga dessa myndigheter tillstyrkte eller lemnade utan an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

märkning komiténs berörda förslag. Flere af bemälda myndigheter yrkade

derjemte, att äfven lönetursberäkning såsom lektor skulle utan undervisningsprof

medgifvas dem, som i öfrigt fullgjort fordringarna för åtnjutande

af berörda förmån; och man åberopade dervid, att dessas kompetens

till lektorsbefattning vore tillräckligt styrkt genom akademiska examina,

disputation och genomgången profårskurs äfvensom genom det förhållande,

att undervisning på det högsta skolstadiet blifvit åt dem uppdragen.

Den af koinitén beredda frågan om inrättande af eu kommission för

bedömande af undervisningsprof för lärarebefattningar anmäldes inför

Ivongl. Maj:t den 9 mars 1894 af dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet.

Denne förklarade sig dervid icke kunna tillstyrka, att lönetursberäkning

såsom lektor medgåfves utan afläggande af undervisningsprof

för lektorsbefattning, dåj tillräckliga skäl icke syntes honom hafva blifvit

gifna för ett dylikt medgifvande. Derefter aflat Kongl. Maj:t till 1894

års riksdag förenämnda framställning om upphörande af bestämmelsen om

undervisningsprof såsom vilkor för lönetursberäkning i egenskap af adjunkt,

hvilken framställning Riksdagen biföll. Deremot är lönetursberäkning såsom

lektor för tjenstgöring vid enskilda läroverk eller extra ordinarie tjenstgöring

vid allmänna läroverk före tillträdet till den ordinarie befattningen

fortfarande beroende af att tjenstgöring^! föregåtts af undervisningsprof.

Då man uppstälde nu omförmälda skilnad i fråga om rätt för adjunkter

och lektorer att tillgodoräkna sig tjenstgöring, som egt rum före

tillträdet till tjensten, utgick man från den grundsats, att dylik rätt borde

medgifvas, då full kompetens att utnämnas till ordinarie befattning uppnåtts

före berörda tjenstgöring. På anförda skäl ansåg man dock härvidlag,

att bland förutsättningarna för denna kompetens undervisningsprofvet kunde

bortfalla, då fråga var om lönetursberäkning för adjunkter. I fråga om

lönetursberäkning för lektorer fann man sig deremot ej kunna medgifva

något afsteg från fordringarna för full kompetens till utnämning; och

derför blef undervisningsprofvet såsom förutsättning för dylik lönetursberäkning

bibehållet.

Nu har emellertid, såsom jag redan framhållit, undervisningsprofvet

förlorat den karaktär af oundgänglig förutsättning för kompetens till

lärarebefattningar, såväl adjunkturer som lektorat, hvilken det hittills egt,

och såsom vilkor för denna kompetens qvarstår numera afläggandet af

föreskrift^ examina, samt hvad lektorsbefattningar angår disputationsprof,

äfvensom genomgåendet af profår. Det synes mig då uppenbart, att det

ej längre förefinnes någon anledning att upprätthålla nyss omförmälda

skilnad i fråga om vilkoren för rätt till lönetursberäkning för adjunkter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

och lektorer. Hvad af vissa myndigheter redan förut anförts till förmån

för likställighet mellan dem i nu omförmälda afseende lärer numera kunna

göras gällande med ökad styrka.

I likhet med hvad som bestämdes i nådiga kungörelsen den 1 juni

1894 böra de ifrågasatta ändrade bestämmelserna icke göras retroaktiva,

utan torde kunna erhålla tillämpning i fråga om tjenstgöring efter 1902

års ingång.

Under åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Kongl.

Maj: t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att bestämmelsen om undervisningsprof

såsom vilkor för rätt att för uppflyttning i högre lönegrad i

egenskap af lektor räkna sig till godo tjenstgöring såsom lärare vid vissa

enskilda läroverk eller såsom extra ordinarie lärare vid rikets allmänna

läroverk må upphöra att gälla från och med år 1902».

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

på tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter, i

nåder gilla och bifalla; och skulle proposition af den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar aflåtas till

Riksdagen.

Ex protocollo

A. I. Lindhagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.