Angående ändring i bestämmelserna rörande lönetur sb er ältning för lektorer vid rikets allmänna läroverk
6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1901:37, Angående ändring i bestämmelserna rörande lönetur sb er ältning för lektorer vid rikets allmänna läroverk
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
1
N:o 37.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändring i
bestämmelserna rörande lönetur sb er ältning för lektorer
vid rikets allmänna läroverk; gifven Stockholms slott den
31 december 1900.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, att bestämmelsen om undervisningsprof såsom vilkor för
rätt att för uppflyttning i högre lönegrad i egenskap af lektor räkna sig
till godo tjenstgöring såsom lärare vid vissa enskilda läroverk eller såsom
extra ordinarie lärare vid rikets allmänna läroverk må upphöra att gälla
från och med år 1902.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Nils Claeson.
Bill. till Riksd. Prof, IDOL 1 Sami. I Afd. 30 Häft. (N:o 31, 38)■
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 31 december 1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjrrna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg.
Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Claöson:
Ang. ändring »Kongl. Maj:t har i dag beslutit att utfärda nådig kungörelse angående
i bestämma- vissa ändringar i stadgan för rikets allmänna läroverk den 1 november
*«»"«urs4erLe1878. Bland de vigtigaste af dessa ändringar är den om undervisningsning
för ut- profvet, hvilket hittills skolat afläggas för behörighet till lektors-, adjunktsa,
umännaiäro-0^1 kollegabefattningar vid berörda läroverk. Genom nämnda ändring
verk. kommer undervisningsprofvet att förlora den betydelse, det egt i fråga
om kompetens till dessa lärarebefattningar, i det att dess undergående numera
icke kräfves såsom ett oundgängligt vilkor för behörighet att utnämnas
till lärare vid dessa läroverk, utan göres beroende af den sökandes
egen önskan.
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Vid sidan af sin egenskap af kompetensvilkor för ordinarie tjenst har
imdervisningsprofvet äfven käft en annan betydelse. Under vissa förutsättningar
har rätt till lönetursberäkning blifvit medgifven dels för tjenstgöring
vid vissa enskilda läroverk dels för tjenstgöring såsom extra ordinarie lärare
vid allmänna läroverk och pedagogier. Sedan genom nådiga kungörelsen den
12 september 1890 den rätt till lönetursberäkning blifvit upphäfd, som enligt
nådiga cirkuläret den 11 december 1863 medgifvits vissa extra ordinarie
lärare vid elementarläroverken, kunde lönetur icke beräknas utan att, efter
föreskrift^ akademiska prof och profårs genomgående, vederbörligt undervisningsprof
afiagts. Bestämmelserna härutinnan innefattas i nådiga kungörelsen
den 29 maj 1874 och nådiga cirkuläret den 1 juni 187 7.
Undervisningsprofvet såsom förutsättning för lönetursberäkning i egenskap
af extra ordinarie lärare vid allmänt läroverk eller lärare vid vissa
enskilda läroverk eger emellertid numera bestånd endast i afseende å tjenstgöring,
som skall kunna vederbörande tillgodoräknas efter vunnen befordran
till ordinarie lektorstjenst. Sedan nämligen Riksdagen bifallit Köngl.
Maj:ts framställning om upphörande af bestämmelsen om undervisningsprof
såsom vilkor för lönetursberäkning i egenskap af adjunkt vid allmänt
läroverk, har Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 1 juni 1891 förordnat,
att hvad i kungörelsen den 29 maj 1874 och cirkuläret den 1 juni
1877 funnes stadgadt derom, att såsom vilkor för lönetursberäkning såsom
adjunkt fordrades att hafva inför vederbörlig myndighet afiagt godkändt
undervisningsprof, skulle från och med början afår 1895 upphöra att vara
gällande. Med tillämpning af bestämmelserna i denna kungörelse äro fördenskull
vilkoren för lönetursberäkning såsom adjunkt inskränkta till fordran
på akademisk examen med den i läroverksstadgan angifna ämnesomfattning
samt genomgående af profår.
Den förändring i afseende å vilkoren lör lönetursberäkning såsom
adjunkt, som infördes genom nådiga kungörelsen den 1 juni 1894, hade
föreslagits af den af Kongl. Magt den 6 juni 1890 tillsatta komité, hvilken
haft i uppdrag bland annat att afgifva förslag till de närmare bestämmelser
och de ändringar i gällande föreskrifter, som befunnes nödiga,
derest samtliga undervisningsprof för lärarebefattningar vid rikets allmänna
läroverk skulle afläggas i hufvudstaden. Efter att hafva erinrat om åtskilliga
olägenheter, som vållades af de uteslutande för lönetursberäkning
aflagda undervisningsprofven, framstälde komitén den frågan, huruvida
icke fordran på dylika prof såsom vilkor för lönetursberäkning Utan fara
skulle kunna efterskänkas. Tydligen både, yttrade komitén, denna fordran
fastställa, emedan man velat, att den, som skulle ega rätt till lönetur,
skulle såväl i teoretiskt som i praktiskt hänseende hafva samma kompetens
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
som ordinarie lärare och således borde hafva fullgjort allt, som erfordrades
för att vinna ordinarie anställning. Då, enligt de nya bestämmelserna
med afseende a beskaffenheten af de akademiska examina, som medförde
behörighet till lärarebefattningar vid de allmänna läroverken, för adjunktsbefattning
fordrades att hafva erhållit betyg i minst fyra skolämnen, samt
att betyg i ämne, hvarmed ett annat i undervisningen vore nära förbundet,
skulle vara åtföljdt af betyg äfven i detta, såsom betyg i botanik
af betyg i zoologi och tvärtom, så kunde härigenom den teoretiska kompetensen
för berörda befattningar anses tryggad. Detta gälde emellertid icke
med afseende å lektorsbefattningar; ty då för behörighet till sådana befattningar
kräfdes, utöfver hvad som fordrades för adjunktsbefattning, att
hafva aflagt filosofie licentiatexamen i minst två ämnen samt disputationsprof
i. ett skolämne, sa kunde derigenom icke teoretisk kompetens för
undervisning i de högre klasserna anses vara ådagalagd för mer än ett
ämne, det, hvari disputationsprof aflagts. De i licentiatexamen ingående
ämnena kunde nämligen alla vara sådana, som icke förekomme i skolan,
utan att behörigheten till sökande af lektorsbefattning derigenom upphäfdes
och utan att högre betyg i skolämnena i kandidatexamen derför
erfordrades. Det kunde derför lätt hända, att den, som på grund af sina
akademiska examina egde behörighet till lektorsbefattning, icke genast
efter genomgången profårskurs hade tillräckliga kunskaper för att i tre
ämnen meddela undervisning på det högsta skolstadiet.
Hvad åter den praktiska kompetensen anginge, ådagalades den, utom
genom undervisningsprof, vid genomgående af profår. Vid meddelande af
betyg öfver afslutad profårskurs gjordes ingen skilnad mellan dem, som
afsett att derigenom förbereda sig för adjunkts- och lektorsbefattningar,
utan bedömdes alla i det hela taget efter samma norm. Då emellertid
de flesta af dem, som genomginge profår, blott hade adjunktskompetens,
och da dessa, tydligen icke kunde bedömas såsom lektorsaspiranter, om än
åtskilliga bland dem sedermera förvärfvade lektorskompetens, så koinme
enligt sakens natur den för alla gemensamma normen snarare att afse
adjunkts- än lektorskompetens. Ett i alla afseenden godt profårsbetyg
kunde derför anses ådagalägga praktisk kompetens för adjunkts-, ehuru
icke för lektorsbefattning.
I öfverensstämmelse med hvad komitén sålunda anfört föreslog densamma
undervisningsprofvens borttagande från välboren för lönetursberäkning
såsom adjunkt.
Domkapitlen samt direktionerna öfver Stockholms stads undervisningsverk
och ^ nya elementarskolan anbefaldes att yttra sig öfver komiténs
förslag. Samtliga dessa myndigheter tillstyrkte eller lemnade utan an
-
5
Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
märkning komiténs berörda förslag. Flere af bemälda myndigheter yrkade
derjemte, att äfven lönetursberäkning såsom lektor skulle utan undervisningsprof
medgifvas dem, som i öfrigt fullgjort fordringarna för åtnjutande
af berörda förmån; och man åberopade dervid, att dessas kompetens
till lektorsbefattning vore tillräckligt styrkt genom akademiska examina,
disputation och genomgången profårskurs äfvensom genom det förhållande,
att undervisning på det högsta skolstadiet blifvit åt dem uppdragen.
Den af koinitén beredda frågan om inrättande af eu kommission för
bedömande af undervisningsprof för lärarebefattningar anmäldes inför
Ivongl. Maj:t den 9 mars 1894 af dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet.
Denne förklarade sig dervid icke kunna tillstyrka, att lönetursberäkning
såsom lektor medgåfves utan afläggande af undervisningsprof
för lektorsbefattning, dåj tillräckliga skäl icke syntes honom hafva blifvit
gifna för ett dylikt medgifvande. Derefter aflat Kongl. Maj:t till 1894
års riksdag förenämnda framställning om upphörande af bestämmelsen om
undervisningsprof såsom vilkor för lönetursberäkning i egenskap af adjunkt,
hvilken framställning Riksdagen biföll. Deremot är lönetursberäkning såsom
lektor för tjenstgöring vid enskilda läroverk eller extra ordinarie tjenstgöring
vid allmänna läroverk före tillträdet till den ordinarie befattningen
fortfarande beroende af att tjenstgöring^! föregåtts af undervisningsprof.
Då man uppstälde nu omförmälda skilnad i fråga om rätt för adjunkter
och lektorer att tillgodoräkna sig tjenstgöring, som egt rum före
tillträdet till tjensten, utgick man från den grundsats, att dylik rätt borde
medgifvas, då full kompetens att utnämnas till ordinarie befattning uppnåtts
före berörda tjenstgöring. På anförda skäl ansåg man dock härvidlag,
att bland förutsättningarna för denna kompetens undervisningsprofvet kunde
bortfalla, då fråga var om lönetursberäkning för adjunkter. I fråga om
lönetursberäkning för lektorer fann man sig deremot ej kunna medgifva
något afsteg från fordringarna för full kompetens till utnämning; och
derför blef undervisningsprofvet såsom förutsättning för dylik lönetursberäkning
bibehållet.
Nu har emellertid, såsom jag redan framhållit, undervisningsprofvet
förlorat den karaktär af oundgänglig förutsättning för kompetens till
lärarebefattningar, såväl adjunkturer som lektorat, hvilken det hittills egt,
och såsom vilkor för denna kompetens qvarstår numera afläggandet af
föreskrift^ examina, samt hvad lektorsbefattningar angår disputationsprof,
äfvensom genomgåendet af profår. Det synes mig då uppenbart, att det
ej längre förefinnes någon anledning att upprätthålla nyss omförmälda
skilnad i fråga om vilkoren för rätt till lönetursberäkning för adjunkter
6
Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
och lektorer. Hvad af vissa myndigheter redan förut anförts till förmån
för likställighet mellan dem i nu omförmälda afseende lärer numera kunna
göras gällande med ökad styrka.
I likhet med hvad som bestämdes i nådiga kungörelsen den 1 juni
1894 böra de ifrågasatta ändrade bestämmelserna icke göras retroaktiva,
utan torde kunna erhålla tillämpning i fråga om tjenstgöring efter 1902
års ingång.
Under åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Kongl.
Maj: t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att bestämmelsen om undervisningsprof
såsom vilkor för rätt att för uppflyttning i högre lönegrad i
egenskap af lektor räkna sig till godo tjenstgöring såsom lärare vid vissa
enskilda läroverk eller såsom extra ordinarie lärare vid rikets allmänna
läroverk må upphöra att gälla från och med år 1902».
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält
behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter, i
nåder gilla och bifalla; och skulle proposition af den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar aflåtas till
Riksdagen.
Ex protocollo
A. I. Lindhagen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.