Sök i Ratio Lex

Angående tjenstårsberäkning i visst fall för lärare eller lärarinna vid folkskola

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:38, Angående tjenstårsberäkning i visst fall för lärare eller lärarinna vid folkskola

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

7

N:o 38.

Kongl. Maj:ts nådiga -proposition till Riksdagen, angående tjenstårsberäkning

i visst fall för lärare eller lärarinna vid folkskola;

gifven Stockholms slott den 31 december 1900.

Med hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t. föreslå Riksdagen

medgifva, ,

att tjenstgöring efter behörigt förordnande såsom lärare eller lärarinna

vid någon med folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium förenad

öfningsskola skall anses lika med tjenstgöring såsom ordinarie lärare

eller lärarinna vid folkskola såväl i afseende å rätt för ordinarie lärare

eller lärarinna vid folkskola att efter viss tids tjenstgöring komma i

åtnjutande af ålderstillägg som i afseende å rätt för skoldistrikt att för

aflönande af sådan lärare eller lärarinna erhålla statsbidrag.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!'', nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Nils Claeson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 31 december 1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

Föredragande departementschefen, statsrådet Claéson, anförde:

Ang. tjenstår!- »Genom nådiga kungörelsen angående ändring för visst fall af

visst fall /,5r^^an(^e bostämmelser om aflöning och lönetillskott åt folkskolelärare

lärare eller den 15 juni 1892 är stadgadt, att tjenstgöring efter behörigt förordfoikskoia.

^an(le såsom lärare eller lärarinna vid någon med folkskolelärare- eller

folkskolelärarinneseminarium förenad öfningsskola skall anses lika med

tjenstgöring såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola såväl i

afseende å rätt för ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola att efter

viss tids tjenstgöring erhålla i årlig lön minst 700 kronor som i afseende

å rätt för skoldistrikt att för sådan lärare eller lärarinna erhålla

högsta medgifna lönetillskott.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Denna kungörelse, hvilken tillkom efter det Riksdagen bifallit af

Kongl. Maj:t i ämnet aflåten nådig proposition, är numera utan betydelse,

sedan genom nådiga kungörelsen angående aflöning åt lärare

vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900 lärarnes och lärarinnornas

vid folkskolor löner blifvit från och med år 1901 höjda så, att ordinarie

lärare eller lärarinna skall i årlig lön åtnjuta, utom bostad och vedbrand,

minst 700 kronor samt ega rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor

hvardera, det första efter fem, det andra efter'' tio och det tredje efter

femton års oförvitlig tjenstgöring. Men de förmåner, som 1892 års

kungörelse afsåg att bereda icke endast åt de vid seminariernas öfningsskolor

anstälda lärare och lärarinnor, utan äfven åt seminarierna sjelfva,

torde fortfarande böra komma såväl de förra som de senare till godo;

och fördenskull äro nya bestämmelser i detta hänseende nödvändiga.

Till närmare belysning af syftemålet med 1892 års kungörelse må

det tillåtas mig att erinra om det yttrande, hvilket af föredragande

departementschefen afgafs vid det tillfälle, då Kongl. Maj:t beslöt till

Riksdagen aflåta nyssberörda nådiga proposition. Departementschefen

anförde dervid:

»Enligt nådiga brefvet den 31 december 1877 eger examinerad

folkskolelärare, som efter vederbörligt förordnande bestrider ^-äretjenst

vid folkskolelärareseminariernas öfningsskolor, att för åtnjutande

af pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning räkna hela den tid,

han i nämnda egenskap tjenstgjort, såsom ordinarie tjenstår. Deremot

har sådan lärare icke rätt att räkna sig samma tid till godo äfven för

uppflyttning i högre lönegrad såsom folkskolelärare. Rättigheten att

efter viss ■ tids tjenstgöring erhålla i årlig lön minst 700 kronor tillkommer

nämligen, enligt § 1 mom. 1 af kongl. kungörelsen angående

aflöning åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 20

januari 1882, ^sådant samma moment lyder enligt kongl. kuugörelsen

den 5 oktober 1891, endast sådan ordinarie lärare eller lärarinna vid

folkskola, som i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under fem år.

Det är vid sådant förhållande att befara, att mera framstående lärare

icke skola söka anställning vid ifrågavarande öfningsskolor och att, om

någon gör det, han skall qvarstanna der endast en kortare tid.

»Då det emellertid är af vigt, att seminariernas elever under sin

utbildningstid för lärarekallet få höra dugande och erfarne lärares

undervisning och då det jemväl i öfrigt synes i hög grad billigt, att

bemälde lärare få räkna sin tjenstgöringstid vid seminariernas öfningsskolor

som ordinarie tjenstår äfven i omförmälda hänseende, S3rnes eu

sådan förmån böra dem beredas, och lärer i sammanhang dermed eu

Bill. till Rilcsil. Prof. 1301. 1 Sami. 1 Afd. 30 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

motsvarande jemkning höra ske i gällande bestämmelser om lönetillskott

af allmänna ''medel för lärare vid folkskolor. Kongl. kungörelsen den

5 juni 1885 § 2, sådan denna lyder enligt kongl. kungörelsen den 5

oktober 1891, tillerkänner nämligen skoldistrikt rätt att i lönetillskott

uppbära högsta medgifna beloppet, 466 kronor 67 öre, endast för sådan

ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola, som i denna egenskap

tjenstgjort under fem år.»

Hvad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet sålunda yttrade,

visar oförtydbart, hurusom det föreslagna stadgandet afsåg dels

att skaffa seminarierna dugande lärare, dels ock att tillförsäkra lärarne

vid dessa läroanstalters öfningsskolor rätt att, då de öfverginge i folkskolans

tjenst, för erhållande af ålderstillägg räkna sig sin tjenstgöring

vid öfningsskolan till godo lika med tjenstgöring vid folkskola och

att bereda skoldistrikten rätt till lönetillskott för sådan lärare i lika

mån som för annan folkskolelärare.

De derför anförda skälen ega fortfarande full giltighet; och jag

får fördenskull och emedan lämpligt torde vara att, då nya bestämmelser

i ämnet nu ifrågasättas, dessa varda så affattade^att de må

kunna vinna tillämpning äfven för det fall, att beloppet af folkskolelärares

löner skulle förändras, i underdånighet hemställa, det Kongl. _Maj:t

behagade i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva, att tjenstgöring

efter behörigt förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon

med folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium förenad öfningsskola

skall anses lika med tjenstgöring såsom ordinarie lärare eller

lärarinna vid folkskola såväl i afseende a rätt för ordinarie lärare eller

lärarinna vid folkskola att efter viss tids tjenstgöring komma i åtnjutande

af ålderstillägg som i afseende å rätt för skoldistrikt att för aflönande

af sådan lärare eller lärarinna erhålla statsbidrag.»

Till denna, af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kongl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lemna bifall; och skulle nådig

proposition af den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

A. I. Lindhagen.

Stockholm, Ivar Heeggströms Boktryckeri A. B., 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SLU 1901:5 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5 s. 10 i texten