Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bekostande af en undersökning rörande de sinnessjuke i riket

1901-03-08 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:58, Angående anslag till bekostande af en undersökning rörande de sinnessjuke i riket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

1

N:o 58.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

anslag till bekostande af en undersökning rörande

de sinnessjuke i riket; gifven Stockholms slott den

8 mars 1901.

Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen att å

extra stat för år 1902 bevilja ett anslag af 30,000 kronor att redan

under innevarande år, i mån af behof, användas för verkställande af den

utaf Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1900 begärda undersökning i

syfte att utröna hela antalet af sinnessjuke i riket och, så tillförlitligt

som möjligt, huru stor del af dem må anses vara i behof af vård å

anstalt för sinnessjuke.

De till ärendet hörande handligar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

liih. till ltihd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 47 Haft. (N:o 58J.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 8

mars 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg och

Husberg.

Chefen för civildepartementet statsrådet herr von Krusenstjerna

anförde i underdånighet:

Vid 1900 års riksdag gjordes uti en inom Första Kammaren väckt

motion hemställan derom att, enär statens anstalter för vårdande af

sinnessjuke icke lemnade plats för alla dem, som vore berättigade till

vård å dessa anstalter, Riksdagen ville i skrifvelse till Eders Kongl.

Maj:t anhålla om uppgörande och framläggande för Riksdagen af fullständig

plan för att åt de sinnessjuke måtte beredas behörig vård.

Statsutskottet, som förutsatte, att denna angelägenhet fortfarande

såsom förut komme att vara föremål för Eders Kongl. Maj:ts uppmärk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

samhet, ansåg icke, att för närvarande något Riksdagens uttalande i

ämnet vore af nöden; men vid frågans företagande till behandling inom

kamrarne beslöt Första Kammaren bifalla den i ämnet väckta motionen,

och Andra Kammaren beslöt för sin del, med anledning af densamma,

att Riksdagen skulle i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anhålla, att

Eders Kongl. Maj:t ville låta verkställa en särskildt anordnad sakkunnig

xmdersökning i syfte att utröna hela antalet af sinnessjuke i vårt land

och, så tillförlitligt som möjligt, huru stor del af dem finge anses vara

i behof af vård å anstalt för sinnessjuke, samt för Riksdagen framlägga''

undersökningens resultat.

Då första åtgärden för att fullständig plan för beredande af behöflig

vård åt de sinnessjuke måtte kunna, på sätt Första Kammaren beslutit,

uppgöras och framläggas otvifvelaktigt torde bestå i åstadkommande

af sådan utredning, som af Andra Kammaren åsyftats, och å andra sidan

det med Andra Kammarens beslut torde vara förenligt, att Riksdagen

hos Eders Kongl. Maj:t anhölle om sådana åtgärders vidtagande, hvartill

den af kammaren beslutade utredningen kunde föranleda, hemstälde

statsutskottet, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut, att kamrarne,

hvardera med frånträdande af sitt i ämnet fattade beslut, måtte

besluta, att Riksdagen skulle i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t, anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t ville låta verkställa en särskildt anordnad

sakkunnig undersökning i syfte att utröna hela antalet af sinnessjuke i

vårt land och, så tillförlitligt som möjligt, huru stor del af dem finge

anses vara i behof af vård å anstalt för sinnessjuke, samt derefter för

Riksdagen framlägga det förslag, hvartill förhållandena kunde föranleda.

Sedan båda kamrarne bifallit denna statsutskottets hemställan, har

Riksdagen uti skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t den 14 maj 1900 angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel

(punkt 112:o) gjort framställning i enlighet härmed.

Genom nådigt bref den 1 juni 1900 anbefalde Kongl. Maj:t medicinalstyrelsen

att inkomma med underdånigt förslag, huru en sådan

undersökning, som Riksdagen begärt, borde verkställas.

Till fullgörande af denna befallning har medicinalstyrelsen uti utlåtande

af den 31 december 1900 i underdånighet anfört:

»Syftet med den af Riksdagen begärda undersökningen är att få

utrönt, dels huru stort hela antalet sinnessjuke här i landet är, dels

huru många af de sinnessjuke, som äro i behof af anstaltsvård.

Beträffande först antalet sinnessjuke, meddelas deröfver årligen en

uppgift i den underdåniga berättelse, som medicinalstyrelsen, i egenskap

af öfverstyrelse öfver hospitalen, har att afgifva. Uppgiften (tab. 20)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

grundar sig på förteckningar, kvilka det enligt § 61 af nådiga stadgan

angående sinnessjuke den 2 november 1883 åligger samtliga kyrkoherdar

att före utgången af januari månad hvarje år öfversända till

vederbörande provinsial-, distrikts- (= extra provinsial-) eller stadsläkare,

och öfver hvilka dessa läkare eg a att insända sammandrag med

sina årliga embetsberättelse!'' till medicinalstyrelsen.

Medicinalstyrelsen har vid flera tillfällen haft anledning beklaga

ofullständigheten af dessa uppgifter. Ett bevis på deras ©tillförlitlighet

lemna redan följande siffror. Den 1 januari 1898 qvarlågo på statens

anstalter för sinnessjuke 4,241 patienter, hvilken siffra är att anse som

fullkomligt exakt. Enligt de från presterskapet i januari månad samma

år till tjensteläkarne inkomna uppgifterna åter skulle allenast 3,339

sinnessjuke vårdas på hospital eller asyler. Skilnaden mellan de båda

uppgifterna, hvilka borde med hvarandra öfverensstämma, är således 902.

Om felaktigheten uti hela den på presterskapets uppgifter till läkarne

grundade summan öfver de sinnessjuke i riket år 1898 — 9,546 —

vore lika stor som felet i uppgiften rörande de på statens anstalter

intagna, skulle hela antalet sinnessjuke i riket år 1898 i stället vara

12,125. Men då det lärer kunna tagas för afgjordt, att det är förenadt

med långt mindre svårigheter för presterskapet att hålla räkning på

församlingarnas på hospital intagna medlemmar än på sinnessjuke i

hemmen och eljest hos enskilda vårdade, så synes det sannolikt, att de

sinnessjukes antal är ännu större. I sin berättelse till medicinalstyrelsen

öfver sin verksamhet såsom öfverinspektor för sinnessjukvården i riket

maj 1899—april 1900 har professoren T. Nerander uttalat den förmodan,

att de sinnessjuke i Sverige skulle uppgå till vid pass 25,000

eller 5 u oo af hela befolkningen. Äfven om denna siffra är att anse

som en maximisiffra, så tyder äfven den i sin mån på ofullständigheten

i de uppgifter, hvilka hittills stått till buds.

För att emellertid kunna något bättre bedöma de från presterskapet

inflytande uppgifterna, har medicinalstyrelsen från ett antal provinsial-,

extra provinsial- och stadsläkare på skilda orter infordrat presterskapets

originaluppgifter öfver sinnessjuke och idioter för år 1900,

hvilka sedan blifvit i tabellarisk form sammanstälda och här bifogas

(bilaga till detta protokoll). Förteckningarna upptaga genomgående ett

mindre antal sinnessjuke från städer än från landsbygden. I medeltal

för sju större och mindre städer har sålunda antecknats 1 sinnessjuk

på 812 invånare. I sex provinsialläkaredistrikt samt ett extra provinsialläkaredistrikt

(Lysekil), som dock synes närmast jemförligt med en stad,

har upptagits en sinnessjuk på 554 invånare. — Intet skäl finnes för

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

det antagandet, att sinnessjukdomarne skulle vara sällsyntare i städerna

än å landsbygden, snarare tvärtom. Denna jemförelse lemnar således

ett nytt bevis för uppgifternas otillförlitlighet.

Då numera på statens sinnessjukvårdsanstalter finnes vid pass en

plats för hvarje 1,000-tal af rikets invånare, skulle man från Göteborg

med 126,000 invånare vänta 126 vårdade på hospital eller asyl, men

uppgiften vet endast af 28. På samma sätt kunde för Malmö väntas

43 på hospital intagna, men i uppgiften återfinnas allenast 9, under

det att Norrköping med 40,000 invånare har 44 patienter på hospital

och Luleå med 9,000 invånare har 7 af sina sinnessjuke på hospital.

Göteborg och Malmö hafva visserligen ett stort antal sinnessjuke inhysta

på fattighus och synas sjelfva fått draga försorg om en relativt

mjmket större del af sina sjuka än till exempel Norrköping, men utan

tvifvel beror en del af ojemnheterna på felaktiga uppgifter. — Uti de

7 provinsialläkaredistrikten med 115,000 invånare skulle man vänta 115

på hospital vårdade, men finner i uppgifterna allenast 76.

Ett närmare studium af ifrågavarande uppgifter är således egnadt

att stadfästa styrelsen i öfvertygelsen om deras mindre tillförlitliga beskaffenhet.

En alldeles särskild ställning intaga uppgifterna från hufvudstaden.

De meddela nemligen upplysning allenast om de mot afgift af staden

på hospitalen intagna samt de på stadens egen asyl för sinnessjuke

vårdade, men innehålla ingen som helst uppgift öfver de i enskild vård

varande. För sin underlåtenhet att till vederbörande läkare lemna

dylika uppgifter hafva flere af kyrkoherdarne i Stockholm anfört omöjligheten

att från de folkrika församlingarnas invånare erhålla de nödiga

primäruppgifterna. De få kyrkoherdar i hufvudstaden, hvilka pläga

aflemna uppgifter, upptaga på sina listor ett så obetydligt antal personer,

att det för enhvar med förhållandena något så när bekant omedelbart

är tydligt, att ett långt större antal sinnessjuka måste finnas,

angående hvilket uppgifter icke varit tillgängliga.

Då stora utsigter icke finnas, att de på grund af föreskriften i

nådiga stadgan angående sinnessjuke inflytande uppgifterna om de sinnessjuke

i riket framdeles skola blifva fullständigare, än de hittills visat

sig vara, synes det nödvändigt att hemta uppgifter från annat håll. I

sådant afseende har man då att vända sig till det material, som insamlas

vid de hvart tionde år återkommande folkräkningarna, och en alldeles

särskild anledning att nu söka begagna detta material gifver den

omständigheten, att folkräkning skall ega rum vid årsskiftet 1900—1901.

Vid folkräkningen skall rörande hvarje invånare i riket lemnas uppgift

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

angående möjligen befintligt »lyte», hvartill enligt gällande bestämmelser

äfven hör sinnessjukdom och idioti. Icke heller dessa uppgifter kunna

antagas vara alldeles fullständiga. Äfven enligt alla föregående folkräkningar

utom den sista skulle exempelvis antalet sinnessjuke vara

mindre bland städernas än bland landsbygdens invånare, hvilket, såsom

ofvan erinrats, sannolikt icke i verkligheten är fallet; men fullständigare

och pålitligare uppgifter lära för närvarande icke kunna erhållas.

Vid folkräkningen den 31 december 1890 uppgåfvos de sinnessjuke

i riket till antalet vara 8,703 och idioterna 7,619. Summan af

båda kategorierna belöpte sig således till 16,322. Enligt de i nästföljande

januari månad (1891) från presterskapet till tjensteläkarne

ingångna uppgifterna uppgingo sinnessjuke och idioter i riket till

respektive 7,678 och 6,192, tillsammans 13,870. Sistnämnda siffror

understego således folkräkningssiffrorna med respektive 1,025, 1,427

och 2,452, hvaraf framgår, att de senare måste vara fullständigare och

således att uti ifrågavarande hänseende föredraga.

Folkräkningsuppgifterna för den 31 december 1900 börja, enligt

hvad medicinalstyrelsen inhemtat, inflyta till statistiska centralbyrån i

februari månad, i form af utdrag ur församlingsböckerna, med undantag

af materialet från hufvudstaden, hvilket i form af så kallade rotelistor

utarbetas af rotemännen i Stockholm; dessa listor kunna väntas

inkomma till statistiska centralbyrån först mot slutet af april månad.

Uti statistiska centralbyrån sker bearbetningen af lytesuppgifterna

senare än af flertalet andra uppgifter. Efter folkräkningen 1890 offentliggjordes

sålunda siffrorna beträffande de sinnessjuka först år 1895 i

tredje afdelningen af redogörelsen för folkräkningen. För nu ifrågavarande

ändamål torde ett sådant dröjsmål icke vara lämpligt. Det

kunde också undgås, om Eders Kongl. Maj:t förordnade om en särskild

bearbetning af uppgifterna rörande sinnessjuke, för hvilket ändamål

folkräkningsmaterialet under månaderna mars—juni detta år torde, utan

väsentlig olägenhet för statistiska centralbyråns egna arbeten, kunna få

användas.

Gälde det en blott räkning af antalet sinnessjuke, kunde arbetet

blifva enkelt nog, men då den af Riksdagen åsyftade undersökningen

äfven går ut på att bereda kännedom om antalet sinnessjuke, som äro

i behof af anstaltsvärd, och en sådan kunskap icke kan erhållas med

mindre de sjuke äro kända till namn och hemvist med mera, så är det

nödigt att ur församlingsbokutdragen respektive rotelistorna från Stockholm

göra fullständiga utdrag beträffande hvarje sinnessjuks namn,

bostad, yrke, födelseår (och -ort) och civilstånd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Alldenstund mången idiot äfven är att anse som sinnessjuk och

presterskapets eller rotemännens uppgifter ofta torde vara otillförlitliga

i fråga om skilnaden mellan sinnessjuke och idioter, synes det vara af

ej mindre vigt att erhålla kännedom om antalet idioter och om dem

bland idioterna, som äro i behof af anstaltsvård, än att anskaffa motsvarande

uppgifter rörande de i trängre bemärkelse sinnessjuke. Medicinalstyrelsen

är derför af den mening, att utdragen ur folkräkningsuppgifterna

för att blifva fullt tillfredsställande borde omfatta äfven

idioter.

Enligt gjord uppskattning borde på sådant sätt anordnade utdrag

ur folkräkningsuppgifterna af tvenne lämpliga personer med lätthet

kunna utföras under loppet af ofvannämnda månader, mars—juni 1901.

Kostnaden derför kan väl icke på förhand med säkerhet uppgifvas

men torde icke komma att öfverstiga 3,000 kronor, inberäknadt nödiga

blanketter med mera. Arbetet torde, med afseende fäst på det bruk,

som skulle göras af det samlade materialet, böra ordnas af medicinalstyrelsen

i samråd med statistiska centralbyrån.

Genom andra delen af den ifrågasatta undersökningen afses att få

utrönt, huru många sinnessjuke, som äro i behof af anstaltsvård. Att

en dylik undersökning, för att hafva något värde, måste utföras af

läkare, synes medicinalstyrelsen påtagligt, liksom att den med största

sakkunskap skulle verkställas af specielt utbildade psykiatrici. Att

undersökningen skulle utföras af specialister anser sig medicinalstyrelsen

dock icke kunna ifrågasätta. Antagas de sinnessjuke utom anstalterna

till 10,000, af hvilka i enlighet med proportionen vid senaste folkräkningen

omkring 2,000 tillhöra städerna, skulle 8,000 vara att undersöka

på landsbygden. Om 5 sjuka i medeltal kunde besökas på en

dag, skulle 1,600 dagar åtgå för hela undersökningen. Fem personer

skulle således hafva dermed full sysselsättning under nära ett år. Komme

dertill idioterna och de sinnessjuke i städerna, erfordrades än längre tid.

Att under så lång tid undvara ett så stort antal af läkarne vid rikets

hospital — och andra specialister lära ej finnas att anlita — skulle

medföra stora olägenheter för sjukvården der, äfven om läkarne sjelfva

vore villiga åtaga sig ett dylikt uppdrag, hvilket torde vara mera än

tvifvelaktigt. Medicinalstyrelsen anser derför, att uppdraget borde anförtros

åt provinsial- och extra provinsial- samt städs- och stadsdistriktsläkare,

en hvar för sitt distrikt.

I öfverensstämmelse härmed borde, enligt hvad här ofvan sagts,

de ur folkräkningsuppgifterna gjorda utdragen rörande sinnessjuke och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

idioter ordnas på särskilda listor efter läkaredistrikt och, i mån som de

blefvo färdiga, i hufvud- eller afskrift meddelas respektive läkare för

de åtgärder, som derefter på dem berodde.

Beträffande dessa åtgärder föreställer sig medicinalstyrelsen, att i

hufvudsak samma tillvägagångssätt borde tillämpas, som af medicinalstyrelsen

föreslagits i fråga om årliga resor för tillsyn öfver sinnessjukes

och idioters vård uti det underdåniga betänkande, styrelsen den

30 december 1898 afgifvit angående förslag till ny stadga för sinnessjuke

(§ 70 af medicinalstyrelsens förslag). Sålunda skulle de på landet

anstälda läkarne uppgöra och underställa Eders Kongl. Maj:ts respektive

befallningshafvandes godkännande reseplaner för besök hos dem

bland de förtecknade sinnessjuke och idioterna, om hvilka de icke förut

hade tillförlitlig kännedom. Sedan reseplanerna blifvit godkända, skulle

besöken företagas under loppet af sommaren och hösten 1901. För de

i städerna befintliga sinnessjuke behöfdes gifvetvis inga dylika reseplaner,

utan besöken hos de sjuke kunde börja omedelbart efter sedan

läkarne mottagit utdragen ur folkräkningsuppgifterna. Måhända behöfde

dessa sistnämnda, med hänsyn till de täta flyttningarna i de

större städerna, underkastas förnyad granskning i pastorsexpeditionerna

samt af rotemännen i Stockholm, omedelbart innan läkarebesöken togo

sin början. Sannolikt skulle det möta svårigheter för läkarne att vinna

tillträde till alla sjuke. Erfarenheter från tiden för nu gällande hospitalsstadgas

tillkomst, hvarigenom det först ålades tjensteläkarne att

skaffa sig närmare kännedom om de sinnessjuke, visa, huruledes de

anhöriga till mången sådan sjuk hysa stor betänklighet vid att oroa

den sjuke genom undersökning af en för honom okänd läkare. Då det

emellertid torde få antagas, att sådana sjuke i regel icke äro i behof

af anstaltsvård, så torde undersökning af dem kunna uraktlåtas, om

icke särskilda förhållanden synas påkalla undersökningen, i hvilket fall

den, äfven med obehag för läkaren, torde böra utföras. Under pågående

resor och besök hos sinnessjuke skulle läkaren antagligen erhålla

kännedom äfven om sjuka, som icke funnos på listorna upptagna.

Äfven hos sådana skulle de då ega att göra besök.

Till ledning för undersökningarna synas särskilda föreskrifter böra

af medicinalstyrelsen meddelas.

Sedan läkarne sålunda förskaffat sig kännedom, för så vidt sådan

kunde erhållas, om sinnessjuke och idioter i de olika läkaredistrikten,

skulle de på förteckningarna införa anteckningar om hvar och en af

dem, innefattande läkarens åsigt om de sjukes behof af anstaltsvård,

och derefter återsända listorna till medicinalstyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

9

På detta sätt skulle material kunna erhållas för den undersökning

Riksdagen åsyftat, äfven i fråga om huru stor del af de sinnessjuke i

landet, som kan anses vara i behof af vård å anstalt, och det återstode

då endast materialets bearbetning, som, med anlitande af person

med nödig vana vid dylika arbeten, torde kunna på några månaders

tid utföras.

Kostnaderna för undersökningen af de sjuke beräknades af i nåder

utsedde komiterade för omarbetning af stadgan angående sinnessjuke

i deras betänkande den 29 februari 1896 till i medeltal 12 kronor för

hvarje på landsbygden besökt sinnessjuk och mot denna beräkning har

medicinalstyrelsen intet att erinra. Om dessa sjuke i enlighet med

först gjorda antagande beräknas vara högst 8,000, skulle kostnaden för

deras undersökning således uppgå till 96,000 kronor. Tillkomma lika

många idioter, fördubblas kostnaden. Undersökningen af vid pass 2,000

sinnessjuke och 1,000 idioter i städerna torde kunna utföras för

högst 3 kronor för hvarje, således 9,000 kronor, hvartill komme kostnaden

för materialets bearbetning. Hela undersökningen i denna del

skulle således kräfva en utgift för statsverket af i rundt tal 200,000

kronor.

Vid denna beräkning har emellertid hänsyn icke tagits till de

sinnessjuke, som redan på förhand vore för läkarne bekanta och således

icke behöfva besökas, ej heller till de sinnessjuke i städerna, som vårdas

på fattigvårdsanstalter och derför måste anses vara för vederbörande

stadsläkare antingen kända eller relativt lätta att vinna kännedom

om. I huru hög grad dessa omständigheter kunna verka till

minskning i undersökningskostnaden kan emellertid icke på förhand

afgöras, men med säkerhet torde dock kunna antagas, att minskningen

i kostnad af denna anledning skall fullt motväga oförutsedda omkostnader,

hvadan den angifna summan, 200,000 kronor, torde kunna anses

såsom för ändamålet fullt tillräcklig.

Det förslag medicinalstyrelsen med anledning af den nådiga befallningen

skolat afgifva, innebär sålunda:

1 ro) att förteckningar öfver de sinnessjuke och idioterna i riket

anskaffas genom utdrag ur uppgifterna till folkräkningen den 31 december

1900, så snart och i den mån som dessa uppgifter till statistiska

centralbyrån inflyta;

2:o) att upplysning om dem bland ofvannämnda sjuka, som äro

i behof af anstaltsvård, införskaffas genom undersökning, hvars utförande

enligt närmare bestämmelser, som medicinalstyrelsen torde böra med13ill.

till infall. Prat. IDOL 1 Samt. 1 Afd. 41 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong], Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

dela, uppdrages åt provinsial- och extra provinsial- samt stads- och stadsdistriktsläkare,

en hvar uti sitt distrikt, och mot ersättning för landsbygden

enligt gällande resereglemente och för städerna och med städer jemförliga

orter enligt bestämmelser, som torde böra särskildt gifvas; och

3:o) att det genom de i l:o omnämnda utdragen ur folkräkningsuppgifterna

och de i 2:o föreslagna undersökningarna insamlade materialet

underkastas särskild bearbetning i ändamål att lemna de åsyftade

upplysningarna angående de sinnessjuke i riket».

Statistiska centralbyrån, som erhållit befallning att yttra sig i ärendet,

har uti underdånigt utlåtande den 19 sistlidne januari anfört:

För utrönande af hela antalet sinnessjuke och idioter föresloge

medicinalstyrelsen, att styrelsen skulle förskaffa sig nödiga primäruppgifter

genom att låta under mars—-juni månader 1901 göra erforderliga

utdrag ur de till statistiska centralbyrån i början af nämnda år

ingående uppgifterna för 1900 års allmänna folkräkning. Centralbyrån

ansåge äfven folkräkningsuppgifterna vara det enda möjliga materialet

för de nu särskildt önskade upplysningarna, hvadan embetsverket också

tillstyrkte det af medicinalstyrelsen i detta hänseende föreslagna förfaringssättet,

om ock derigenom nog komme att vållas åtskilliga svårigheter

för centralbyrån vid det samtidigt pågående granskningsarbetet

med primäruppgifterna. Den af medicinalstyrelsen för ifrågavarande

arbete beräknade kostnadssumman, 3,000 kronor, syntes böra blifva fullt

tillräcklig.

Beträffande andra delen af föreliggande fråga, nemligen utrönandet

af huru många sinnessjuke vore i behof af anstaltsvård, ansåge medicinalstyrelsen,

att denna undersökning måste verkställas af läkare och

att uppdraget borde anförtros åt provinsial- och extra provinsial- samt

städs- och stadsdistriktsläkare, en hvar för sitt distrikt, och beräknade

medicinalstyrelsen kostnaderna härför till 192,000 kronor för landsbygden

och 9,000 kronor för städerna, hvartill komme kostnaderna för

materialets bearbetning.

Då de kostnadssummor, som af medicinalstyrelsen ifrågasattes, vore

ganska afsevärda och utan tvifvel långt större, än hvad Riksdagen kunnat

vänta, syntes det böra tagas i öfvervägande, huruvida dessa kunde nedbringas

genom ett något förenkladt förfaringssätt och utan att ändock

bufvudändamålet förfelades. I detta syfte borde man bär kunna använda

den s. k. representativa undersökningsmetoden, d. v. s. att man, i stället

för att låta undersökningarna omfatta riket i dess helhet, förläde dessa

endast till vissa områden bär och hvar samt läte de sålunda för dessa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kong!,. May.ts Nåd. Proposition N:o 58.

11

områden erhållna resultaten gälla för hela riket. Ett sådant förfaringssätt

kunde visserligen icke gifva den exakta säkerhet i resultatet, som

när undersökningen finge omfatta samtliga områden i riket, men om

de spridda undersökningsområdena utvaldes så, att man der kunde vänta

att träffa medelförhållandena inom orten, så syntes den af statistiska

centralbyrån ifrågasatta metoden böra gifva ett för ifrågavarande ändamål

fullt nöjaktigt resultat.

Enligt 1901 års statskalender funnes 139 provinsialläkaredistrikt

och 148 extra sådana eller tillsammans 287 läkaredistrikt för landet.

Om nu medicinalstyrelsen utvalde ett lämpligt sådant distrikt i hvarje

län att representera hela länets landsbygd, så borde undersökningsarbetet

och kostnaden härför nedbringas ungefärligen i proportionen

287 :24 eller 12:1, samt således kostnaden blifva endast i/is af 192,000

kronor eller omkring 16,000 kronor för landsbygden. Äfven bland

städerna kunde man göra dylikt urval som å landsbygden, men torde

man dock, hvad städerna beträffade, böra låta undersökningen omfatta

samtliga dessa, synnerligast som kunskapen i allmänhet om antalet

sinnessjuke och idioter i städerna syntes vara bristfällig.

Genom nådig remiss anbefaldes medicinalstyrelsen att afgifva underdånigt

utlåtande med anledning af hvad statistiska centralbyrån anfört

i fråga om sättet för verkställande af utredning till utrönande af

huru många sinnessjuke vore i behof af anstaltsvård; och har medicinalstyrelsen

uti underdånigt utlåtande den 6 nästlidne februari med afseende

härå anfört:

Den af Riksdagen begärda undersökningen hade antagligen till hufvudändamål

att utgöra utgångspunkt för en fullständig plan för att åt

de sinnessjuke bereda behöflig vård. Denna plan torde väl komma att

gå ut på utvidgande af befintliga anstalter för sinnessjukes vård och

uppförande af nya i den mån anslag för dessa ändamål beviljades. Det

stora behofvet af flera platser för sinnessjuke vore i*edan nu väl kändt;

men en säkrare grund för beräkningen af behofvets storlek skulle vinnas

genom en fullständigare kännedom om det verkliga antalet af anstaltsvård

behöfvande. Den afsedda förenklingen innebure erkännansvärda

fördelar och skulle vara lämplig, om undersökningen endast afsåge

att anskaffa en ungefärlig uppskattning af antalet anstaltsvårdsbehöfvande

sinnessjuke och idioter. Då emellertid denna förenkling skulle

göra resultatet af undersökningen mindre exakt, hyste medicinalstyrelsen

vissa betänkligheter mot densamma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Vid framställning af sitt underdåniga förslag till utrönande af huru

många sinnessjuke behöfde anstalts vård, hade medicinalstyrelsen uttalat

såsom sin åsigt, att en undersökning i detta syfte, för att hafva något

värde, måste utföras af läkare och att den med största sakkunskap

skulle verkställas åt specielt utbildade psykiatrici. Då likväl provinsial-,

extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare föreslagits till utförande

af denna undersökning, hade det skett af praktiska skäl, hvarvid afsetts

i första rummet nödvändigheten af att kunna bringa undersökningen till

stånd, om ock resultatet skulle blifva mindre tillfredsställande, än om

härtill användts specielt sakkunnige. Det kunde således ej förväntas,

att de föreslagna undersökningsläkarne skulle på grund af en kort undersökning

i tvifvelaktiga fall alltid kunna med säkerhet bestämma angående

den vård, som den undersökte behöfde. Det resultat, hvartill

hvarje undersökare komme, blefve derför ej fullt tillförlitligt och beräkningen

ur ett sådant tal kunde genom mångfaldigande af felen äfven

leda till en origtig slutsiffra. Läkarnes undersökningsförmåga och insigt

i detta hänseende vore icke heller lika goda, hvarför beräkningen efter

förhållandena inom ett enda distrikt kunde blifva mycket skiljaktig från

den summa, som erhölles genom undersökning af samtliga distrikten i

ett län.

Till dessa orsaker, som gjorde användande af den representativa

metoden osäker, komme äfven sådana omständigheter som den ojemna

fördelningen af de sinnessjuke på olika distrikt, olikheten af läkaredistriktens

storlek och öfriga förhållanden samt det relativt till folkmängden

obetydliga antalet sinnessjuke och idioter. Det funnes ej heller

någon tillförlitlig hållpunkt beträffande anstalts vård sbehöfvande vid

valet af det distrikt, som kunde vara för länet representativt.

Det enligt medicinalstyrelsens mening ej minst vigtiga skälet mot

användande af den representativa undersökningsmetoden vore det, att

undersökningen derigenom ginge miste om den fördel, som vunnes genom

så många läkares resor för ifrågavarande ändamål, hvarvid det kunde

förväntas, att de under den lifligare beröringen med befolkningen finge

kännedom om sinnessjuke och idioter, som icke funnes upptagna på förteckningarna,

hvilka under resorna således blefve kompletterade.

Den ifrågasatta allmänna undersökningen torde dessutom bereda de

undersökande läkarne tillfälle att tillse sådana sinnessjuke, som icke

befunne sig å anstalt, och lemna råd för deras vård.

På grund af det anförda och då Riksdagen anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes låta verkställa en särskildt anordnad sakkunnig undersökning

i syfte att utröna hela antalet af sinnessjuke här i landet och,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

sä tillförlitligt som möjligt, huru stor del af dem finge anses vara i behof

af vård å anstalt för sinnessjuke, kunde medicinalstyrelsen ej finna, att

den af statistiska centralbyrån angifna förenklingen af sättet för ifrågavarande

undersökning uppfylde de anspråk på ett tillförlitligt resultat,

som Riksdagen syntes hafva afsett.

Af de utlåtanden, för hvilka jag nu redogjort, framgår, att den af

Riksdagen begärda undersökningen skulle, om den utfördes helt och

hållet på det af medicinalstyrelsen föreslagna, omfattande sättet, medföra

en kostnad af ej mindre än omkring 200,000 kronor.

Vid sådant förhållande torde det böra tagas i öfvervägande, huruvida

icke det af Riksdagen synbarligen afsedda, särdeles vigtiga ändamålet

att erhålla en tillförlitlig utredning, som kan läggas till grund för

en fullständig plan till fyllande af behofvet af vårdanstalter för de

sinnessjuke inom riket, kan uppnås genom användande beträffande förhållandena

å landsbygden af den af statistiska centralbyrån föreslagna

s. k. representativa undersökningsmetoden.

Antalet af de sinnessjuke här i landet samt af den del utaf desse,

som behöfver vård å statens sinnessjukanstalter, torde förnämligast

genom folkmängdens förändring år från år vexla ganska betydligt. Då

en blifvande plan för anordnande af tillräckligt antal platser å vårdanstalter

för sinnessjuke gifvetvis icke kan genomföras på en gång utan

måste för sitt fullbordande kräfva en ganska betydlig tid, lärer icke för

det ifrågavarande ändamålet ligga väsentlig vigt på att erhålla den

noggranna kännedom om samtliga de särskilda fallen af sinnessjukdom

inom landet vid en viss tidpunkt, hvilken blefve den förnämsta vinsten

af den vidlyftigare undersökningsmetoden, utan torde ändamålet vara

vunnet genom erhållande af en tillförlitlig kunskap om det procenttal

dels af rikets invånare, som äro sinnessjuke, och dels af de sinnessjuke

inom rikets skilda orter, som erfordra anstaltsvård. Genom att, vid

användandet af det utaf statistiska centralbyrån föreslagna sättet för

verkställande af undersökningen å landsbygden, det utväljes lämpliga

undersökningsdistrikt, hvilka med stöd af de gjorda utdragen ur folkräkningsuppgiftorna

kunna antagas representera medeltalet af de sinnessjuke

inom hvarje län, och inom hvilka distrikt finnas läkare, hvilkas

förmåga tillika iemnar garanti för undersökningens noggrannhet, bör

trygghet vinnas, att de sålunda för hvarje län erhållna resultaten skola

blifva så exakta, som kan erfordras. Dervid bör ej lemnas ur räkningen,

att det med all sannolikhet kan antagas, att vid en undersökning

af samtliga läkaredistrikt, hvilken icke förrättas af särskilda psykiatrici,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

de erhållna resultaten icke blifva lika tillförlitliga i det ena distriktet

som i det andra, och att således äfven vid användandet af den fullständigare

metoden fel kunna uppstå.

På grund häraf håller jag före, att undersökningarna kunna gifva

ett tillräckligt tillförlitligt resultat äfven med användande beträffande landsbygden

af det utaf statistiska centralbyrån föreslagna representativa sättet.

Medicinalstyrelsen har ansett att i kostnader för anskaffande af de

erforderliga utdragen ur folkräkningsuppgifterna skola åtgå 3,000 kronor,

hvilket belopp statistiska centralbyrån funnit fullt tillräckligt. Undersökningen

å landsbygden enligt den representativa metoden har af

statistiska centralbyrån beräknats komma att medföra en kostnad af

16,000 kronor; och för städerna har undersökningskostnaden af medicinalstyrelsen

upptagits till 9,000 kronor, hvilken uppskattning af statistiska

centralbyrån lemnats utan anmärkning. Något kostnadsbelopp

för bearbetningen af det insamlade materialet har icke uppgifvits, men

kan det, efter hvad jag inhemtat, antagas, att 2,000 kronor förslå till

kostnaden för detta arbete, som är afsedt att verkställas af en psvkiatriker

och en statistiker med nödigt antal biträden. Undersökningsarbetena,

utförda enligt medicinalstyrelsens hemställan med deri af

statistiska centralbyrån föreslagna modifikation beträffande läkareundersökningen

å landsbygden, kräfver således i sin helhet en kostnad

af 30,000 kronor, hvilket belopp jag anser vara för ändamålet erforderligt.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra

stat för år 1902 bevilja ett anslag af 30,000 kronor, att redan under

innevarande år, i mån af behof, användas för verkställande af den utaf

Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1900 begärda imdersökning i syfte att

utröna hela antalet af sinnessjuke i riket och, så tillförlitligt som möjligt,

huru stor del af dem må anses vara i behof af vård å anstalt för sinnessjuke.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lemna bifall och förordnade, att nådig proposition i

ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

15

Bilaga till Kongl. Maj:ts proposition n:o 58 är 1901.

:

Sinnessjuke

januari 1900.

Idioter januari 1900.

Städer.

Vårdade inom-

•

SÖ

Vårdade inom

Summa.

Enskildt hus.

Enskild

anstalt.

Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

Summa.

B

SK

S

er?

p-

fs£

grS*-

Enskildt hus.

Enskild

anstalt.

Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

B |£

SS*- g-,3?

Göteborg .....................

52

1

89

28

170

126,849

1 :746

50

30

12

—

i

93

1 :1,363

Luleå...........................

1

—

—

—

7

8

9,003

1 :1,125

1

—

—

—

1

1:9,003

Malmö:

S:t Pauli församl.......

3

—

10

—

8

21

27,797

—

8

—

1

—

3

12

Caroli » ......

—

—

12

—

1

13

15,448

—

3

—

5

—

2

10

S:t Petri » (ofull- ständig uppgift)......

''

Summa

3

-

22

—

9

34

43,245

1:1,271

11

—

6

—

5

22

1:1,965

Norrköping:

... _

S:t Olai församl........

1

—

—

—

18

19

—

—

2

—

—

—

—

2

Hedvigs » .......

1

—

4

—

10

15

—

—

4

—

4

—

1

9

Norra » .......

4

—

1

—

16

21

—

—

6

—

1

—

—

7

Summa

G

—

5

—

44

55

40,472

1:735

12

—

5

—

1

18

1:2,248

Skenninge...................

—

—

—

—

2

2

1,320

1 :660

1

—

2

—

—

3

1:440

Vexla...........................

—

—

■—

—

9

9

7,393

1:821

4

1

1

—

1

7

1 : 1,056

Örebro.........................

4

—

14

—

11

29

21,087

1 :727

11

—

—

—

2

13

1 : 1,699

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Si

lille S Sjuke januari 1000.

Idioter januari 1900.

Provinsialläkare-

Vårdade inom

Vårdade inom

•

distrikt

w

Ö

so

£

p!

et-

ta

OD

Enskild

anstalt.

Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

Summa.

K

B

gK

P

fu

rri

S» g- Hi.

►3 CD

a

ö

00

St

pt

n-

P

CD

Enskild

anstalt.

Fattighus.

| Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

Summa.

gs: eu

{3 CD

Bjurholm och Örträsk

(extra): _ ,

Bjurholms församl.....

8

4

12

4,220

13

13

Örträsks

» ____

—

—

—

—

1

i

994

—

2

—

—

—

—

2

Summa

8

—

—

—

5

13

5,214

1:401

15

—

—

—

—

15

1:347

Eskilstuna:

Vallby

församl.

2

2

691

_

1

1

Hammarby

—

—

—

—

—

—

335

—

—

—

—

—

—

Grillberga

>

—

—

cd

—

(1)

2

—

—

(3)

—

—

—

—

(3)

Lista

>■''

—

—

—

—

—

—

(1)

—

(2)

—

—

(3)

Husby Rekarne »

—

—

—

2

2

2,185

—

3

—

1

—

—

4

Jäders

»

—

—

: —

—

3

3

1,682

—

1

—

—

—

—

1

Barfva

»

—

i

—

—

—

1

906

—

2

—

—

—

—

2

Torshälla landsförs. ..

1

—

—

—

—

1

2,089

—

4

—

—

—

—

4

Stenqvista

församl.

1

—

1

—

—

2

1,202

—

1

—

—

—

—

1

Ärila

>

1

—

2

—

1

4

2,170

—

5

—

1

—

—

6

Råby Rekarne »

—

—

—

—

2

2

380

Tumbo

»

—

—

. —

—

—

—

1.175

—

—

—

—

—

—

—

Hjula

»

2

—

1

—

2

5

1,523

—

—

—

5

—

—

5

Sundby

=>

1

—

—

—

1

590

Fors

2

—

2

—

5

9

7,250

—

4

3

—

—

—

7

Kloster

»

—

—

1

—

4

5

3,517

—

1

—

1

—

—

2

Summa

10

i

7

—

19

37

25,695

1:694

22

3

8

—

—

33

-I

CO

Falkenberg'':

Abild

församl.

3

_

_

3

687

2

2

Alfshög

» '' ''

1

—

—''

—

1

2

646

Askome

»

1

—

—

—

—

1

402

Dagsås

»

—

—

—

—

—

490

—

3

—

—

—

—

,3

Drängsered

»

1

—

—

—

2

3

1,248

—

2

—

—

—

—

2

Eftra

»

1

—

1

—

—

2

1,347

—

2

—

—

—

2

?! 1 /i'' i

Fagered

>

1

—

—

—

—

1

872

—

1

—

—

—

—

1

Grimethon

>

890

—

2

—

--

—

—

2

Transport

8

—

1

—

3

12

6,582

—

12

—

—

—

—

12

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58. 17

Provinsialläkare-

distrikt.

Sinnessjuke

januari 1900.

Idioter januari 1900.

Vårdade inom:

Summa.

Folkmängd.

Antal i för-

hållande till

folkmängd.

Vårdade inom

Antal i för- hållande till

folkmängd.

w

ÖB

g;

i

ce

Enskild

anstalt.

[ Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

Enskildtlms.

Enskild

anstalt.

Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

Summa.

Transport

8

—

i

—

3

12

...........

6,582

—

12

—-

—

—

—

12

1

Gunnarp

församl.

—

—

—

i

1

2

1,165

—

2

—

—

—

—

2

Gällared

1

—

—

—

—

1

870

3

—

—

—

—

3

Gödestad

>

—

—

—

—

—

—

332

—

1

—

—

—

—

1

Hunestad

»

2

—

—

—

—

2

665

—

2

—

—

—

—

2

Hvalinge

>

—

—

—

—

—

—

—

—

(2)

—

—

—

—

(2)

Krogsered

»

—

—

—

—

—

—

681.

—

4

—

—

—

4

Källsjö annex »

—

—

—

—

1

1

406

Lindberg

»

5

—

—

i

2

8

1,835

—

2

—

—

—

—

2

Ljungby

»

—

—

—

—

1

1

1,700

—

4

—

—

—

—

4

Morup

»

5

—

3

—

—

8

2,627

Köinge

1

—

—

—

—

1

609

—

—

—

—

—

—

—

j

Okome

»

—

—

—

—

—

—

1,124

1

Svartrå

»

—

—

—

—

—

—

522

—

—

—

—

—

—

—

Bolfstorp

»

1

—

—

—

3

4

1,338

—

1

—

—

—

—

1

Sibbarp

>

3

—

—

~

1

4

1,038

1

1

—

—

—

2

Skrea

»

—

—

—

—

—

—

—

(4)

—

—

—

—

(4)

Slöinge

»

—

—

—

—

1

1

1,166

2

—

i

—

—

3

Spannarp

(4)

—

—

—

—

(4)

—

(2)

—

—

—

—

(2)

Stafsinge

>

—

—

—

—

1

1

2,410

—

2

—

2

—

—

4

Torp a

»

2

—

—

—

—

2

510

—

1

—

—

—

—

1

Trässlöf

»

(1)

—

—

—

(1)

(2)

—

—

(3)

—

—

—

—

(3)

Tvååker

»

(4)

—

—

—

(5)

(9)

—

—

(2)

—

—

—

—

(2)

Ullared

»

1

—

—

—

—

1

. 647

—

—

—

—

—

i

1

Yessige

''it

1

—

1

—

—

2

1,178

_

1

—

—

—

—

1

Vinberg

1

—

—

—

1

2

1,792

—

5

—

—

—

—

5

Arstad

G)

—

—

—

—

G)

—

—

—

—

—

—

—

—

Asige

»

(2)

—

—

—

—

(2)

—

—

(3)

—

—

—

13)

!

Summa

31

—

5

2

15

53

29,197

1:550

43

1

3

—

i

48

1:608

Hernösaiul:

Säbrå församl.......

5

—

—

—

2

7

4,500

—

3

—

—

—

—

3

1

Stigsjö

»

(2)

—

—

—

(1)

(3)

—

—

(1)

—

—

—

—

11)

Transport

5

—

—

—

2

7

4,500

—

3

—

—

—

—

3

1

Uih. till Bilad. Prot. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 47 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58.

Provinsialläkare-

distrikt.

Sinnessjuke januari 1900.

Idioter januari 1900.

Vårdade inom:

Summa.

Folkmängd.

Antal i för-

hållande till

folkmängd.

Vårdade inom:

Summa.

Antal i för- hållande till

folkmängd.

Enskildt hus.

Enskild

anstalt.

Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

W

P

CD

£

K

5

CD

Enskild

anstalt.

Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

Transport

5

—

—

—

2

7

4,500

_

3

_

_

_

_

3

_

Viksjö

församl____

2

—

i

—

1

4

1,217

—

6

—

—

—

—

6

Tynderö

D

—

—

—

—

4

4

1,368

—

3

—

—

—

—

3

Häggdånger

2>

2

—

—

—

2

4

1,072

—

2

—

—

—

—

2

Högsjö

»

6

—

—

—

—

6

3,379

—

1

—

—

—

—

1

Hemsö

»

1

—

—

—

—

1

425

—

3

—

—

—

—

3

Summa

16

—

i

—

9

26

11,961

1:460

18

—

—

—

—

18

1:664

Kalmar:

Dörby församl. ...

—

—

—

—

5

5

1,069

—

O

O

i

—

—

—

4

Kläckeberga »

1

—

—

—

1

2

1,077

—

1

—

—

—

—

1

Kalmar landsförsaml..

—

—

—

—

—

—

478

—

—

—

—

—

—

—

Förlösa

församl....

1

—

—

—

1

2

1,402

—

3

—

—

—

''—

3

Kristvalla

»

1

—

—

—

1

2

1,592

—

1

—

—

—

—

1

Åby

»

—

—

3

—

1

4

2,587

—

2

—

—

—

—

2

Bäckebo

» ...

6

—

—

—

1

7

2,304

—

5

—

—

—

—

5

Ryssby

2

—

2

—

2

6

3,168

—

8

—

2

—

o

12

Arby

>

(1)

—

—

—

(5)

(6)

—

—

CD

—

—

—

(1)

Hagby

»

(2)

—

—

—

(1)

(3)

—

—

(1)

—

—

—

—

(1)

Mortorp

:>

2

i

—

—

3

1,803

—

1

i

—

—

—

2

Ljungby

a

6

—

3

—

1

10

3,560

—

1

—

—

—

—

1

S:t Sigfrid

•»

2

—

—

—

—

2

894

—

6

—

—

—

—

6

Hossmo

2

—

—

—

—

2

575

—

1

—

—

—

—

1

Summa

23

i

8

—

13

45

20,509

1:455

32

2

2

—

2

38

1:539

Lysekil (extra)

Lyse församl..........

1

—

—

—

2

3

3,627

—

4

2

—

—

—

6

Lysekil »

1

—

—

i

3

5

2,993

—

3

1

—

—

1

5

Summa

2

—

—

i

5

8

6,620

1:827

7

3

_

—

1

11

1:601

NåS:

Nås församl.............

1

—

—

—

2

3

2,859

—

Ö

—

—

—

—

6

Järna »

8

—

—

—

3

11

5,208

—

9

—

— .

—

—

9

Transport

9

—

—

—

5

14

8,067

—

15

—

—

. —

—

15

—

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konc/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

19

Provinsialläkare-

distrikt.

■

Sinnessjuke

januari 1900.

Idioter januari 1900.

Vårdade inom:

Summa.

Folkmängd.

Antal i för-

hållande till

folkmängd.

Vårdade inom:

Summa.

Antal i för- hållande till

folkmängd.

SB

g

K

r*-

Enskild

anstalt.

Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

Enskildt hus.

Enskild

anstalt.

Fattighus.

Länslasarett.

Hospital

eller asyl.

Transport

9

—

—

—

5

14

8,067

—

15

—

—

—

—

15

—

Flöda församl..........

1

—

—

—

—

1

2,436

—

8

—

—

—

—

8

Äppelbo » .........

—

—

—

—

—

—

1,643

—

1

i

—

—

—

2

Säfsnäs » .........

5

—

—

—

5

10

3,463

—

—

i

—

—

—

1

Summa

15 1

—

—

—

10

25

15,609

1 :624

24

2

—

—

26

1:600

Sammandrag.

Städer:

Göteborg .....................

52

i

89

—

28

170

126,849

1:746

50

30

12

—

i

93

1 :1,363

Luleå ...........................

1

—

—

7

8

9,003

1 :1,125

1

—

—

—

—

1

1 :9,003

Malmö (S:t Pauli och

Caroli församl.).........

3

—

22

—

9

34

43,245

1 :1,271

11

—

6

—

5

22

1:1,965

Norrköping ..................

6

—

5

—

44

55

40,472

1:735

12

—

5

—

1

18

1:2,248

Skenninge ....................

—

—

_

—

2

2

1,320

1 : 660

1

—

2

—

—

3

1:440

Vexiö ..........................

—

—

—

9

9

7,393

1 :821

4

1

1

—

1

7

1:1,056

Örebro .........................

4

—

14

_

11

29

21,087

1:727

11

—

—

—

2

13

1 :1,699

Summa

66

i

130

—

no

307

249,369

1 :812

90

31

26

—

10

157

1 :1,588

Landsbygd:

Bjurholm & Örträsks e.

provinsiall. distr.

8

—

5

13

5,214

1 :401

15

—

—

—

—

15

1:347

Eskilstuna »

10

i

7

-

19

37

25,695

1:694

22

3

8

—

—

33

1:778

Falkenbergs »

31

—

5

2

15

53

29,197

1:550

43

1

3

—

1

48

1:608

Hernösand »

16

—

1

9

26

11,961

1 :460

18

—

—

—

—

18

1 :664

Kalmar » Ä

23

i

8

—

13

45

20,509

1 :455

32

2

2

—

2

38

1:539

Lysekil e. » »

2

—

—

i

5

8

6,620

1 :827

7

3

—

—

1

11

1:601

Nås » »

15

—

—

10

25

15,609

1 : 624

24

2

—

—

26

1 :600

Summa

105

2

21

3

76

207

114,805

1:554

161

11

13

—

4

189

1:607

Summa för städer och

landsbygd.............

171

3

151

i 3

186

514

364.174

1 : 708

251

42

39

14

340

1 : 1,052

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.