Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68

1901-03-15 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:68, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

1

N:o 68.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till nybyggnads- och ändringsarbeten rn. rn. vid Malmöhus

Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att såsom bidrag för de i protokollet omförmälda nybyggnads- och

ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

bevilja ett anslag af högst 256,000 kronor, att användas i den mån motsvarande

belopp af landstingets anslag å enahanda summa för ändamålet

tages i anspråk och under den kontroll Kongl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskrifva, samt att häraf på extra stat för år 1902 anvisa ett belopp af

128,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

läns sjukvårdsinrättningar i Lund; gifven Stockholms

slott den 15 mars 1901.

OSCAR.

Nils Claeson.

Bih. till Riktd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 56 Häft. (N:o 68).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Utdrag af protokoUet öfver ecklesiastikärenden, kallet inför lans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

mars 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Ottek,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

Departementschefen, statsrådet Claöson, anförde:

nybyggnad1!- »Universitetet i Lund befinner sig i afseende å den medicinska kliniska

ocl ändring-undervisningen i en mindre fördelaktig ställning än universitetet i Upsala

7ideTaimöhuSOC^ karolinska inediko-kirurgiska institutet. Vid sistnämnda universitet

läns sjukvårds- finnes ett akademien tillhörigt sjukhus, der ifrågavarande undervisning

Mi“war utan hinderliga inskränkningar af främmande intressen meddelas. Till

karolinska institutets förfogande står serafimerlasarettet, der staten tillgodoser

de kraf på klinisk undervisning, institutet kan uppställa.

Universitetet i Lund åter har varit hänvisadt till de i nämnda stad

upprättade, Malmöhus län tillhöriga sjuk vårdsanstalter, hvarest genom

överenskommelser mellan universitetet och länsmyndigheterna — bekräftade

först genom nådigt bref den 24 februari 1865 och sedermera i

det af Kongl. Maj:t faststälda reglementet för ifrågavarande sjukvårds
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Knngl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 68.

inrättningar den 24 april 1868 — medicinska fakulteten meddelat den

kliniska undervisningen. Omförmälda förhållande har medfört, att, såsom

jag i det kommande närmare skall beröra, universitetet tid efter annan

funnit sig föranlåtet att vid behof af sjukvård sanstalternas utvidgning

medverka genom kostnadsfri upplåtelse af tomtplats m. m. Af samma

anledning hafva ock Rikets Ständer vid ett tillfälle brådt emellan till

gäldande af kostnader, som länet ådragit sig genom nybyggnad vid ifrågavarande

sjukvårdsinrättningar. Sedan nämligen dessa för tillgodoseende

af de dubbla ändamål, som desamma tjenade, blifvit försedda med en

nybyggnad, men denna och andra vidtagna åtgärder till att försätta inrättningen

i ett tidsenligt skick förorsakat en skuld, till hvars gäldande

de påräkneliga inkomsterna ej lemnade tillgång, gjordes framställning till

Ständerna om statsbidrag härtill; och med anledning deraf anvisade Rikets

Ständer enligt deras skrifvelse till Kongl. Maj:t den 29 november 1854

ett anslag af 10,000 riksdaler banko till »Lunds lasarett och dertill hörande

medicinska inrättningar.»

I sammanhang med framstäldt förslag om företagande af vissa betydande

nybyggnader och ändringar vid omförmälda sjukvårdsinrättningar

har nu åter väckts fråga om anslag från statens sida till föiunån för inrättningarna.

För de framställningar och yttranden, som i detta ärende

afgifvits, skall jag nu, efter de till ecklesiastikdepartementet inkomna handlingarna,

lemna redogörelse.

Förslaget till vidtagande af ändrings- och nybyggnad sarbeten vid

sjukvårdsinrättningarna framstäldes ursprungligen i en den 23 februari

1900 till direktionen öfver desamma aflåten skrifvelse, deruti professorn

Jacques Borelius, såsom medicinsk styresman för inrättningarna — i deras

reglemente benämnd sjukhusdirektör — tillika påpekade de brister, som

i åtskilliga afseenden vidlådde inrättningarna. Omförmälda skrifvelse lyder,

med uteslutande delvis af ett yttrande rörande kurhuset samt vissa förslag

rörande nybyggnads- och ändringsarbeten för den kirurgiska afdelningen

vid sjukvårdsinrättningarna, sålunda:

»Det lär icke vara någon nyhet för direktionen, att vårt lasarett är

i väsentliga delar otidsenligt. De flesta af byggnaderna äro tillkomna på

eu tid, då sjukhushygienens fordringar ej voro desamma som nu. Det

s. k. nyaste lasarettet, innehållande ögonafdelning och en del ekonomioch

administrationslokaler, är, ehuru sent tillkommet, tyvärr uppfördt utan

hänsyn till sjukhushygienens fordringar. Den enda fullt tidsenliga afdelningen

är det nya barnsjukhuset. Den medicinska afdelningen — det

s. k. gamla lasarettet, fullbordadt 1850 — befinner sig efter den grund
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

liga reparation och förändring af densamma, som gjordes 1896, i ganska

godt skick och är afgjordt den bästa af de äldre afdelningarna. Det

synes mig näppeligen möjligt att göra något mera eller bättre af denna

afdelning utan nybyggnad. Kurhuset, bygdt 1824 och utvidgadt genom

tillbyggnad 1864, har ett ytterst olämpligt läge vid gata och är i alla

afseenden otidsenligt. Den kirurgiska afdelningen, det s. k. nya lasarettet,

fullbordadt 1868, befinner sig, frånsedt mindre under årens lopp

nödiga reparationer, i samma skick, som då den för öfver 30 år sedan

togs i bruk. Fordringarna på en kirurgisk afdelnings inredning och utrustning

äro . dock, till följd af kirurgiens kolossala utveckling just under

dessa decennier, helt andra nu än da. Sjuksalarne äro mörka, fönsterytan

betydligt för liten, och de stora jernkaminerna i salarne äro skymmande

och skrymmande. Enskilda rummen äro små och ligga inom en korridor

så trång, att transporten af den sjuke till och från rummet är på vanligt

sätt omöjlig.. Operationsafdelning med förbands- och desinfektionsrum in. m.

finnes ej; ej heller finnes arbetsrum för öfverläkare och assistenter, ingen

lokal för poliklinik, ehuru poliklinisk behandling bör meddelas vid en

dylik afdelning, ögonafdelningen, i det s. k. nyaste lasarettet, fullbordadt

1886, är från början förfelad från sjukhushygienisk synpunkt och knappast

möjlig att förbättra. Barnbördshuset, fullbordadt 1882, är relativt tidsenligt,

men synes vara för litet för behofvet. Tvätt- och maskinhus, från

1873, är nästan fallfärdigt och lär redan vara utdömdt af landstingets

revisorer. Köket är olämpligt förlagdt i källarvåning, svårtillgängligt för

de flesta af sjukafdelningarna och otillräckligt för behofvet i närmaste

framti^. Lokaler för större förråd saknas alldeles.

»Åtskilligt är alltså här icke såsom det borde vara. Af flere skål

torde icke vara att tänka pa annat än förbättringar på det beståendes

grund. Ett förslag till nybyggnad af hela lasarettet vore väl att betrakta

som ekonomiskt orimligt och dessutom till stor del öfverflödigt, Det, som

synes mig mest trängande, är behofvet af förbättrade ekonomilokaler,

främst tvätt- och maskinhus. I samband med en nybyggnad af dessa

torde emellertid en tidsenlig köksafdelning anordnas. Lämplig plats för

denna ekonomibyggnad vore de under förra året förvärfvade tomterna

vesterut; ekonomibyggnaden blefve då väl belägen i förhållande till de

olika sjukhusafdelningarna. Denna ekonomiafdelning skulle alltså innehålla.

ångpannor, maskiner, tvätt- och köksafdelning. Kurhuset är fullständigt

otidsenligt och borde slopas. I fråga om en nybyggnad för

denna afdelning möta dock vissa svårigheter beträffande beräkning af

dess storlek. Mot vanligheten kan man här riskera att bygga för stort

för kommande behof.------—--Under dessa förhållanden

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

är det en vansklig sak att föreslå nybyggnad för kurhuset. Det synes

mig lämpligast att låta vid det nuvarande bero, huru otillfredsställande

det än är. Den kirurgiska afdelningen behöfver i sin helhet moderniseras,

derjemte behöfves nybyggnad för operationsafdelning och enskilda rum.

Antalet patienter på kirurgiska afdelningen har under de sista åren betydligt

förökats, äfvenså antalet utförda operationer. Tidvis har det visat

sig svårt att bereda plats åt inträdesberättigade. En väsentlig tillökning

i antalet platser för kirurgiska fall skulle vinnas, om de gynekologiska

fallen utsöndrades till en särskild afdelning. Då bambördshuset, såsom

nämndt, är i behof af utvidgning, kunde lämpligen i samband med tillbyggnad

af detsamma en gynekologisk afdelning af 15—20 sängar der

anordnas, enligt mönstret af en tysk Frauenklinik.

»På grund af hvad jag här anfört, tager jag mig friheten föreslå direktionen

att tillsätta en komité, med uppdrag att taga ofvan angifna förslag

under ompröfning och bemyndigande att låta uppgöra ritningar och

kostnadsförslag, hvilka om möjligt borde vara färdiga att föreläggas landstingets

revisorer i maj, för att derefter inlemnas till årets landsting.»

Med anledning af denna framställning utsåg sjukhusdirektionen två

af sina ledamöter, J. Bengtsson och Jakob Larsson, jemte sjukhusdirektören

att såsom komiterade taga ärendet under förberedande behandling.

För uppdragets fullgörande hänvände komiterade sig till arkitekten hos

medicinalstyrelsen, hofintendenten A. Kumlien, med anmodan att efter

undersökning på platsen uppgöra förslagsritningar och kostnadsberäkningar

för de nybyggnader och förändringar, hvilka för sjukvårdsinrättningarnas

bringande i tidsenligt skick kunde finnas af behofvet påkallade.

I enlighet med de anvisningar och bestämmelser, som meddelades

Kumlien, uppgjorde denne förslag till om- och tillbyggnader m. m. vid

sjukvårdsinrättningarna samt öfverlemnade med skrifvelse den 4 augusti

1900 till komiterade hufvudritningar och detaljerade kostnadsberäkningar

till nytt ekonomihus samt ångpanne- och maskinhus, nybyggnad för den

kirurgiska afdelningen, förändringar inom den äldre kirurgiska paviljongen

jemte särskilda kostnadsberäkningar för centraluppvärmning, elektrisk belysning,

ångtvätt och ångkök in. m. Kostnadsberäkningarna slutade å en

summa af 502,600 kronor, dertill alternativt komme 9,400 kronor för en

tillbyggnad för dagrum vid gamla kirurgiska byggnaden. Ivumliens förslag

berörde äfven tillbyggnad till och förändring af bambördshuset, men

komiterade läto af ekonomiska skäl frågan härom förfalla, likasom de ock

anslöto sig till sjukhusdirektörens uppfattning i fråga om behofvet af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Mn.j:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Hytt kurhus, ehuru de ansågo, att genom uppbyggande af sådant på

annan plats än området för det nuvarande förmåner i afseende å sjukvårdsinrättningarnas

kraf å tidsenlig administrationsbyggnad och ökadt

utrymme skulle vinnas.

'' Denna komiterades åsigt uttalades i skrifvelse till sjukhusdirektiönen

den 24 augusti 1900 vid öfverlemnande af ritningarna och kostnadsförslagen.

I skrifvelsen anförde komiterade vidare, under hänvisning till ett

vid skrifvelsen fogadt särskild! yttrande af sjukhusdirektören, bland annat:

Komiterade kunde icke annat än på det lifligaste tillstyrka vidtagandet af

snar åtgärd för uppförande af ny ekonomibyggnad och nybyggnad för

den kirurgiska afdelningen samt föreslagna förändringar i den äldre kirurgiska

afdelningen, deri inbegripen tillbyggnad för erhållande af dagrum.

Ekonomiafdelningen vore för sjukhuset i dess helhet af den allra största

vigt; och utan att denna afdelning vore på ett tillfredsställande sätt ordnad,

maste vid ett så betydande sjukhus som det ifrågavarande administrationen

nödvändigt blifva mycket dyr och svår. Det nuvarande maskineri

tvätthuset vore, såsom ofta framhållits, af den beskaffenhet, att dess

bibehållande icke kunde ifrågasättas. Köksafdelningen vore för närvarande

alldeles olämplig för sitt ändamål och dess lokaler väl behöfliga och lämpliga

för andra ändamål, hvilka nu icke kunde tillgodoses. Beträffande den

kirurgiska afdelningen framträdde närmast och oafvisligen behofvet af eu

tidsenlig operationsafdelning, hvarför plats icke under några förhållanden

kunde beredas i den nuvarande byggnaden. Sistnämnda byggnad vore

dessutom med afseende på anordning och inredning sådan, att, frånsedt

behofvet af operationsafdelning, densamma i allt fall kräfde en genomgripande

förändring. Utom de af sjukhusdirektören mot denna byggnad

framstälda anmärkningarna ville komiterade fästa uppmärksamheten på

den fullständiga frånvaron af brandbottnar och saknaden af hvalf öfver

källarne, hvilka bland annat tjenade till förvaringsrum för kolupplaget.

Komiterade hemstälde slutligen, att direktionen måtte hos landstinget

anhålla om ett anslag för det ifrågavarande ändamålet å 512,000 kronor.

Med hänsyn till de ifrågasatta åtgärdernas omfattning och den betydande

kostnaden kunde anslaget lämpligen fördelas på eu tid af fyra år.

I nyssberörda särskilda yttrande af sjukhusdirektören erinrar denne

till en början, att landstingets revisorer vitsordat behofvet af de föreslagna

åtgärdernas vidtagande.

Vidare yttrar sjukhusdirektören bland annat:

s Vid en inrättning sådan som denna, som består åt'' flere från hvarandra

i viss man skilda sjukafdelningar, kan väl en nybyggnad, ombyggnad

eller modernisering af dessa ske successivt och i mån af behof, men

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Ndd. Proposition N:o H8.

7

hvad som är gemensamt för det hela i administrativt och ekonomiskt hänseende,

det kan icke styckevis förbättras, det måste pa en gång sättas på

tidsenlig fot; hit höra alla ekonomilokaler samt anordningarna för uppvärmning

och belysning.

»Såväl af hygieniska som ekonomiska skäl bör centraluppvärmning i

största möjliga utsträckning användas; af samma skäl är ock den elektriska

belysningen lämpligast för sjukhus. Beträffande hela anordningen af

ekonomiafdelningen på en större sjukvårdsinrättning har genom senare

års erfarenhet stadgad uppfattning vunnits om det bästa och ekonomiskt

rigtigaste. Ångpannehus och anordningar för centraluppvärmning, maskiner

för elektrisk belysning, tvättinrättning och köksafdelning, dessa olika

delar skola med hvarandra på ett planmessigt sätt kombineras, så att t. ex.

afloppsånga från ett håll kan tillvaratagas och tillgodogöras för annat

ändamål o. s. v., och i allmänhet så, att intet förspilles. Härmed äro

skälen angifna, hvarför det föreliggande förslaget upptager en fullständig

ekonomiafdelning i modern stil. En fördelning af detta kan ej ske utan

att det hela sedermera blir ett förfuskadt lappverk, dyrt och dåligt. Det

nuvarande ångpanne- och tvätthuset är fallfärdigt och måste nedrifvas.

Den nuvarande köksafdelningen behöfves alltför väl till förrådsrum; och

särskildt blir sjelfva köksrummet, beläget som det är i närheten af badafdelningen,

ett utmärkt förvaringsrum för patienternas egna kläder, för

hvilka nu lämplig lokal saknas.

»Af de olika sjukafdelningarna befinner sig ingen, frånsedt kurhuset,

om hvilket jag i föregående skrifvelse utförligare uttalat mig, i sämre

skick än den kirurgiska. Den befinner sig i samma skick som år 1868,

då den togs i bruk; och huru kolossalt har icke kirurgien utvecklats sedan

dess och alltså fordringarna på en kirurgisk afdelning skärpts! Det torde

icke behöfva sägas mer, än att operationsafdelning saknas och att till operationsrum

provisoriskt inredts mindre, till andra ändamål afsedda rum, för

att hvar och en skall inse, att här en förändring måste göras. Det tunga

och ansvarsfulla arbete, som på denna afdelning utföres, får icke genom

de lokala förhållandena göras än tyngre och svårare; lokalerna skola vara

så inrättade, att största möjliga trygghet beredes dem, som skola opereras.

Den kirurgiska afdelningen är beträffande patientantalet den största. Under

år 1899 intogos på lasarettet 2,819 patienter, deraf 1,199 på kirurgiska och

1,620 på de andra afdelningarna tillsammans. Patientantalet synes ock

vara i stadigt stigande: 1895 758, 1896 659, 1897 707, 1898 930, 1899

1,199. Antalet utförda operationer på lasarettspatienter var: 1895 394,

1896 465, 1897 450, 1898 611, 1899 750, 1900 (till den 23 augusti) 602.

Härtill komma ett antal polikliniska operationer, så under 1899 235 st.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Af dessa siffror torde framgå, dels att ett betydligt, arbete utföres på denna

afdelning, dels att arbetet ökas år för år. Ytterligt svårt är det ofta, och

ibland omöjligt, att bereda plats åt inträdesberättigade.

»Det föreliggande förslaget omfattar nu, dels i nybyggnad en fullt

modern operationsafdelning med dertill hörande arbetslokaler, derjemte

tidsenliga enskilda rum och en isoleringsafdelning på 9 sängar, dels omändring

och modernisering af det nuvarande huset. Ett afsevärdt antal

nya platser vinnas. Kirurgiska afdelningen disponerar nu 92 sjukplatser.

Enligt det nya förslaget blir det i gamla huset 100 platser och i nya

cirka 25.

»På grund af hvad jag anfört, vill jag hos direktionen på det kraftigaste

tillstyrka antagandet af de föreliggande förslagen.»

En kort redogörelse för de förslag, som sålunda förelädes sjukhusdirektionen,

torde här vara på sin plats. Den grundar sig dels på Kumliens

förut omnämnda skrifvelse till komiterade, dels ock på de uppgjorda

ritningarna jemte en till dem hörande plankarta öfver den åt sjukvårdsinrättningarna

upplåtna tomt, å hvilken plankarta såväl de nuvarande som

de tillämnade byggnaderna äro angifna.

Den nya ekonomibyggnaden skulle,- enligt det omnämnda förslaget,

uppföras af tegel, delvis i flere våningar samt förläggas vester om nuvarande

kirurgiska byggnaden i närheten af tomtgränsen. T jordvåningen

befinna sig, bland annat, ångpannerum, rum för ackumulatorer, maskinrum

för elektrisk belysning, desinfektions- och badrum in. m. äfvensom

rum för orena kläder och tvättstuga samt ett antal källare, afsedda för

olika slag af matvaror. I öfrigt innehåller byggnaden mangel- och strykrum,

köks- och diskrum samt matsalar, bostadsrum, rum för linneförrådet

in. in.

Den nya kirurgiska paviljongen skall förläggas mellan den nuvarande

kirurgiska byggnaden och den nya ekonomibyggnaden. Nämnda paviljong

skall uppföras af sten i två våningar, med en hufvudbyggnad, från hvars

ena långsida utspringer en tillbyggnad, afslutad af en med hufvudbyggnaden

parallel afdelning. Paviljongen har från hvardera af hufvudbyggnadens

våningar förbindelse med den gamla kirurgiska paviljongen medelst

gångar i eu derför afsedd särskild byggnad. Bottenvåningen upptager två

expeditionsrum, ruin för klinikchef, klinikanter och sköterskor, laboratorium,

bibliotek och museum, röntgen- och undersökningsrum, bandage- och förrådsrum,

dag- och väntrum samt poliklinik och 4 rum med platser för

tillsammans 9 patienter äfvensom badrum m. in. I öfre våningen finnas

rum för klinikanter och sköterskor, afklädningsrum, söfnings- och steril!-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kougl: Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

seringsrum, en större och en mindre operationssal, båda med takdager

dagrum, 8 rum med platser för tillsammans 17 patienter, tvättrum och

badrum m. m. I källaren finnas värme- och friskluftkamrar m. m.

I afseende å ändringarna i den äldre kirurgiska paviljongen är hufvudsakligen

följande att märka. I dess källare äro varmkammare för paviljongens

uppvärmning föreslagna. I bottenvåningen och våningen en trappa

upp äro tillbyggnader afsedda för klosett- och sköljning hvarjemte södra

och norra ändpartierna skola förändras dels till badrum och tekök, dels

till enkelrum och mindre salar för patienter. I de stora sjuksalarne skola

de skymmande pelarne i salarnes midt med tillhörande kaminer borttagas,

hvarjemte fönstren upphuggas för att bereda tillräckligt ljus i nämnda

salar. Vidare äro nödiga värme- och cirkulationskanaler angifna för hvarje

lokal. På vinden skall brandbotten inläggas. Genom linneförrådets förläggande

till ekonomibyggnaden vinnes en reservsal för sjuka, i händelse

någon af de störa sjuksalarne behöfver utrymmas för reparation och

desinfektion.

De omförmälda dagrummen i gamla kirurgiska paviljongen förläggas

till undvikande af ökad kostnad samt förökadt antal utsprång å byggnaden

till vinklarne vid sammanbindningsgången. Hissen i nämnda paviljong

är föreslagen att ligga på samma plats som förut, men skall göras

elektrisk af Othis konstruktion.

Emellan de särskilda paviljongerna äi*o föreslagna mindre sammanbindningskanaler,

i hvilka alla förekommande ångrör med kondensationsledningar,

kall- Och varmvattenledningar, gasrör och elektriska ledningar

in. m. skola framdragas.

Meningen är att de nu omförmälda byggnaderna skola uppvärmas

med ånga enligt förslag af ingeniören H. Theorell samt upplysas medelst

elektricitet enligt förslag af ingeniören A. Estelle. Kall- och varmvattensamt

afloppsledningar anordnas enligt förslag af fabrikören P. A. Sjögren,

köks- och tvättapparaterna, af bästa bepröfvade konstruktion, enligt anbud

från nya aktiebolaget Atlas.

Kostnadsberäkningarna för de ifrågasatta arbetena utvisa följande

hufvudsummor:

nya kirurgiska paviljongen ........................ kr. 145,800: —

ny ekonomibyggnad................................... » 97,500: —

nytt ångpannehus ........................................ » 23,400: —

samma,nbindningsgäng och yttre rörkanaler

.................. » 15,400: —

transport kr. 282,100: —

Bill. till Kiksd. Prat. 1901. 1 Samt. 1 Afd. 56 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

transport kr. 282,100:

tillbyggnad och förändring af gamla

kirurgiska paviljongen..............................

värme- och ventilationsanordning

vatten- och afloppsledningar samt varmvattenberedning

.........................................

elektrisk belysning .......................................

apparater och maskiner för kök och för

tvätten .........................................................

elektrisk hiss i gamla kirurgiska paviljongen.

...........................................................

gasledningar och vattenklosetter ............ >

dagrum för gamla kirurgiska paviljongen

50,600:

kr. 57,400: —

23,000: —

35,500: —

38,000:

7,000:

9,000:

kr. 332,700:

kr. 169,900

» 9,400

summa kronor 512,000

De uppgjorda förslagen biträddes af sjukhusdirektionen; och densamma

hänsköt i skrifvelse den 28 augusti 1900 ärendet till landstingets pröfning.

Dervid uttalade direktionen, att genom den utredning, som förelåge, behöfligheten

af de ifrågasatta åtgärderna vore ådagalagd; och då de af landstinget

utsedde revisorerna, hvilka varit i tillfälle att personligen taga

kännedom om förhållandena, vitsordat behofvet af de anmärkta bristernas

afhjelpande och för sin del förordat de åtgärder, som i sjukhusdirektörens

skrifvelse den 23 februari 1900 föreslagits, hade direktionen icke tvekat

att påkalla landstingets medverkan till vinnandet af de med de framlagda

förslagen åsyftade förbättringar och anordningar, hvilka efter direktionens

förmenande icke kunde undvikas, derest sjukvårdsanstalten skulle kunna

på tillfredsställande sätt fylla sitt vigtiga ändamål.

Efter omförmälan af de särskilda arbeten, som ifrågasatts, anmärkte

direktionen beträffande anordningarna för centraluppvärmning och elektrisk

belysning, vatten- och afloppsledningar samt varmvattenberedning, gasledningar

och vattenklosetter, att dessa arbeten för närvarande endast afsåge att

tillgodose de afdelningar, for hvilka nybyggnader och förändringar nu

tillämnades, men att de beräknats för eventuel utsträckning jemväl till

sjukhusets öfriga afdelningar.

Slutligen hemstälde direktionen, att landstinget måtte bemyndiga

direktionen att gå i författning om utförande af ifrågavarande nybyggnads-

och förändringsarbeten samt öfriga uppgifna anordningar vid länets

sjukvårdsinrättningar i Lund och för detta ändamål anvisa ett belopp af

512,000 kronor, deraf 200,000 kronor att utgå under år 1901 och återstoden i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

den mån landstinget efter anmälan af direktionen kunde för hvarje återstående

år af den beräknade tiden, fyra år, särskildt förordna.

Landstingets helsovårdsutskott yttrade i afgifvet betänkande rörande

sjukhusdirektionens af Eders Kongl. Majits befallningshafvande i länet

understödda framställning följande:

»Utskottet, som förvissat sig om behofvet af de föreslagna ny- och

ombyggnaderna och vigten af desammas snara utförande, vill dock framhålla

såsom sin mening, att, då sjukvårdsinrättningarna i Lund numera i

sin helhet komma att upplåtas åt universitetet såsom medicinsk klinisk

undervisningsanstalt och sålunda tjena ett synnerligen vigtigt statsändamål,

som utan deras medverkan svårligen skulle kunna fyllas, staten bör i sin

mån bidraga till de nu begärda stora anslagsbelopp, som erfordras, för

att sjukhuset icke blott såsom sådant utan äfven för nyssberörda ändamål

må motsvara tidens kraf, så mycket hellre som likartade inrättningar i

Stockholm och Upsala till hufvudsaklig del åstadkommits och underhållas

af staten och det dessutom icke kan bestridas, att sjukvårdsinrättningarna

såsom klinisk institution påfordra eu i viss mån annan och dyrbarare anordning,

än hvad fallet skulle vara, om det endast gälde ett vanligt allmänt

sjukhus. På grund af hvad nu anförts och då landstinget fortfarande som

hittills kommer att ensamt bekosta sjukvårdsinrättningarnas hela underhåll

och drift, torde det vara billigt och rimligt, att det nu behöfliga

anslaget till lika stort belopp bestrides af landstinget och staten.

»Utskottet hemställer fördenskull, att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

och sjukhusdirektionens i Lund framställningar på det sätt bifallas, att

landstinget uppdrager åt direktionen att å landstingets vägnar till Kongl.

Maj:t ingå med underdånig anhållan om aflåtande till nästkommande

riksdag af nådig proposition om beviljande af ett statsanslag å 256,000

kronor såsom bidrag till åstadkommande af ifrågavarande byggnader samt

att landstinget, under förutsättning af Kongl. Maj:ts och Riksdagens bifall

till denna framställning, för sin del anslår samma summa ‘256,000 kronor

att för samma ändamål utgå under åren 1901 och 1902 med hälften

hvardera året, hvarvid det torde böra uppdragas åt finansutskottet att

afgifva förslag om sättet för det eventuela utbetalandet af ifrågavarande

anslag.»

Denna utskottets hemställan blef vid landstingets sammanträde den

26 september 1900 af landstinget bifallen.

På grund af det uppdrag direktionen sålunda erhöll af landstinget

ingick direktionen med eu den 27 oktober 1900 dagtecknad underdånig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

framställning i ämnet, dervid öfverlemnande de handlingar, som varit för

utredning i ärendet hos landstinget åberopade, jemte utdrag af landstingets

i saken förda protokoll. Direktionen hänvisade tillika till de af

landstinget anförda skäl, hemtade från den säregna ställning, Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund intoge såsom både länssjukhus och medicinsk-klinisk

undervisningsanstalt, samt framhöll, hurusom sjukvårdsinrättningarnas

uppgift att tjena den medicinska undervisningen varit redan

vid inrättningarnas tillkomst och sedan vid flere tillfällen anledning till

ekonomisk samverkan mellan Lunds universitet och sjukvårdsinrättningarna

för att sätta dessa senare i tillfälle att fylla nämnda uppgift.

Sist omförmälda förhållande har jag redan antydt och jag anser mig

nu böra återgifva den historik, som i detta hänseende återfinnes i direktionens

skrifvelse:

»Att det första lasarettet för Malmöhus län, hvilket öppnades år 1768

och under nära ett århundrade förblef det enda inom länet, förlädes till

Lund, var i väsentlig män beroende af universitetets mellankomst i syfte

att af lasarettet bereda sig fördelen af klinisk undervisning. För sådant

ändamål upplät universitetet kostnadsfritt åt lasarettet s. k. Munchska huset

med tillhörande tomt, som af universitetet inköpts till nosocomium, hvarjemte

åt lasarettet anslogs räntan af nosocomiifonden och arrendeinkomsten af lägenheten

Hunnerupsmarken. Då i början af 1790-talet det Munchska huset

befans vara oanvändbart, förflyttades lasarettet till det s. k. Stallmästarehuset

i den universitetet tillhöriga Paradislyckan, hvarest jemväl åt lasarettet

uppläts kostnadsfri tomt. Sedan institutum clinicum år 1812 inrättats

och förenats med lasarettet, blef genom kongl. brefvet den 3 mars

1813 till inrättningarnas årliga underhåll anslagen den del af kyrkofonden

inom länet, som genom indragning af kyrkoinspektorssysslan blifvit disponibel.

Vid lasarettet uppfördes år 1821 barnbördshus och kokhus, år

1822 nytt kurhus och år 1846 det nuvarande s. k. gamla lasarettet, inrymmande

numera den medicinska afdelningen, hvilka alla byggnader

uppfördes inom den ofvan nämnda Paradislyckan å tomtområden, som

blifvit af universitetet åt lasarettet utan afgift upplåtna; och sedan Malmöhus

läns landsting öfvertagit sjukvårdsinrättningarna och år 1863 till uppförande

af nuvarande kirurgiska afdelningen beviljat ett anslag af 125,000

kronor, samt sjukhusdirektionen i anledning deraf och med framhållande

af sjukvårdsinrättningarnas stora betydelse för Universitetet i skrifvelse

till consistorium academicum anhållit om dess medverkan till den beslutade

sjukhusutvidgningen genom upplåtande af byggnadstomt, har till

svar å consistorii derom gjorda underdåniga framställning Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 24 februari 1865 tillåtit, att hela Paradislyckan

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Ange utan afgift åt sjukvårdsinrättningarna upplåtas under de mellan consistorium

och sjukhusdirektionen öfverenskomna vilkor rörande den kliniska

undervisningen.»

Af det anförda syntes, fortsätter direktionen, att tid efter annan och

särskilt då betydligare utvidgning af eller nybyggnad för sjukvårdsinrättningarna

af behofvet påkallats, det funnits billigt, att universitetet af

sina tillgångar i den form, som då varit lämplig, lemnat tillfälliga bidrag,

hvilket innebure ett erkännande af sjukvårdsinrättningarnas betydelse för

det statsändamål, som blifvit satt såsom universitetets uppgift. Denna

sjukvårdsinrättningarnas betydelse hade otvifvelaktigt i icke oväsentlig

mån vunnit i vigt derigenom, att 1900 års landsting för sin del godkänt

ett af direktionen uppgjordt förslag till förändrade grunder för ordnandet

af läkarevården vid sjukvårdsinrättningarna och dermed förenade kliniska

institutioner, enligt hvilket förslag sjukvårdsinrättningarna i sin helhet

komme att åt universitetet upplåtas för klinisk undervisning i stället för

det ringa antal sjuksängar, hvilka, enligt förut omförmälda vilkor för

Paradislyckans upplåtande åt lasarettet, stått till universitetets förfogande.

Genom den hos landstinget förebragta utredningen syntes det, yttrar

direktionen vidare, vara ådagalagdt, att de ifrågasatta ny- och ombyggnaderna

samt öfriga anordningar vore oundvikligen nödvändiga för att

bringa sjukvårdsinrättningarna i ett tidsenligt skick. Detta gälde icke

minst den kirurgiska afdelningen, som för den kliniska undervisningen

vore af synnerlig vigt. Vid utarbetande af planen för denna afdelnings

anordnande hade ock särskild hänsyn måst tagas till dess uppgift såsom

klinisk undervisningsanstalt; men äfven beträffande öfriga föreslagna anordningar

vore det af stor betydelse för läkareutbildningen, att det sjukhus,

der denna utbildning skulle erhållas, vore i sådant skick, att det kunde

tjena som mönsteranstalt. Det kunde derför icke förnekas att, såsom och

landstinget framhållit, sjukvårdsinrättningarnas egenskap af klinisk institution

kräfde en i viss mån annan och dyrbarare anordning än den,

som skulle kunna anses nödig för ett vanligt länssjukhus. Då sjukvårdsinrättningarna,

såsom nämn (It, vid flere föregående med det nu föreliggande

fullt jemförliga fall kunnat på grund af sin ställning till Lunds

universitet af detta påräkna kraftigt bidrag till nödiga utvidgningar och

nybyggnader, men i detta fall något bidrag från universitetet icke torde

kunna ifrågasättas, ansåge direktionen den af landstinget uttalade uppfattning

om billigheten deri, att staten i sin mån bidroge till kostnaden

för nu ifrågavarande ny- och ombyggnader, vara af förhållandena berättigad.

Direktionen auhölle derför i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Songl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

statsanslag å 256,000 kronor såsom bidrag till åstadkommande af omförmälda

byggnader och anordningar.

Öfver den gjorda framställningen infordrades genom nådig remiss

yttranden från vederbörande universitetsmyndigheter.

Af dessa har medicinska fakulteten i Lund anfört: Fakulteten, som

väl kände det tillstånd, hvari sjukvårdsinrättningarna i Lund för närvarande

befunne sig, kunde till fullo vitsorda behofvet af de af direktionen

föreslagna om- och nybyggnaderna, hvilka vore nödvändiga för att inrättningarna

skulle komma i ett något så när tidsenligt skick och kunna

motsvara de kraf, som stäldes på desamma. Fakulteten kunde ock vitsorda,

att, om de föreslagna ändringarna vidtoges, derigenom afsevärda fördelar

vunnes särskild! för den kliniska undervisningen, ej minst derutinnan, att

det kliniska materialet blefve större och kunde på betydligt bättre sätt

än förut för undervisningen tillgodogöras, särskild! vid den kirurgiska

kliniken. Bland de många skäl, som talade för det föreliggande förslaget,

ville fakulteten särskild! framhålla det af sjukhusdirektionen i dess underdåniga

framställning omnämnda beslut af 1900 års landsting angående

sjukvårdsinrättningarnas upplåtande för den kliniska undervisningen, medan

deremot hittills endast hälften af de medicinska och kirurgiska afdelningarna

varit upplåtna derför. Först genom detta beslut hade möjlighet

öppnats för att fakultetens intressen i detta afseende skulle kunna blifva

på fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda. Genom detta beslut vore inrättningarna

i sjelfva verket förvandlade till kliniker, till kliniska institutioner.

Då dylika annorstädes så godt som uteslutande underhölles af

statsmedel, syntes en begäran om ett tillfälligt statsanslag till ifrågavarande

anstalter vara fullt befogad. På grund häraf ville fakulteten —

som ej ansåge sig behöfva särskild! framhålla, hurusom tidsenliga och väl

tillgodosedda kliniker vore ett lifsvilkor för en medicinsk fakultet — på

det lifligaste tillstyrka det föreliggande förslaget.

Det större akademiska konsistoriet, som erinrade om de betydliga

bidrag universitetet förut lemnat vid större utvidgningar af sjukvårdsinrättningarna,

fann, lika med medicinska fakulteten, den gjorda framställningen

fullt befogad samt tillstyrkte densamma, under förklarande att universitetet

saknade tillgångar att vid detta tillfälle lemna det nödiga bidraget.

Med öfverlemnande och åberopande af fakultetens samt konsistoriets

yttranden anförde kanslern för rikets universitet i underdånigt utlåtande

den 27 november 1900 hufvudsakligen följande: Det vore kanslern väl

bekant, att den samverkan, som vid åstadkommandet och anordnandet af

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hittills egt rum mellan länet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

och universitetet, varit i hög grad egnad att främja den medicinska undervisningen

och läkareutbildningen vid universitetet. På grund häraf och

då med de nu ifrågasatta åtgärderna för vissa ny- och ombyggnader vid

sjukhuset ej blott afsåges att bereda möjlighet till eu förbättrad och utvidgad

sjukvård, utan jemväl i flere afseenden företrädesvis åsyftades att

å sjukhusets samtliga afdelningar bereda rikligare tillfälle till och förbättrade

former för meddelande af klinisk undervisning åt blifvande

läkare, måste kanslern anse medverkan från statens sida i nu förevarande

afseende vara af omständigheterna i synnerlig grad påkallad. Kanslern

förordade alltså bifall till den af sjukhusdirektionen, enligt landstingets

uppdrag, gjorda framställningen.

Kort efter det att direktionen till Eders Kongl. Maj:t ingått med

ifrågavarande framställning, hade densamma, jemlikt föreskrift i det för

sjukvårdsinrättningarna gällande nådiga reglementet, understält de uppgjorda

planerna för de tillämnade nybyggnaderna och förbättringarna

medicinalstyrelsens pröfning. Medicinalstyrelsen inhemtade då yttrande i

ärendet af öfverintendentsembetet, som uti skrifvelse till medicinalstyrelsen

den 27 november 1900 meddelade, att embetet, som lemnat de uppgjorda

kostnadsberäkningarnas af mig förut angifna särskilda poster utan anmärkning,

beträffande de företedda ritningarna icke funnit anledning till erinran,

utom i fråga om dem, som afsåge ekonomibyggnaden, mot hvilka embetet

ansett sig böra framställa åtskilliga anmärkningar beträffande inredningen

m. in. Till undvikande af de härvid antydda olägenheterna syntes det

embetet vara att förorda, att den afdelning inom omförmälda byggnad, der

ångpanna, maskiner, desinfektionsinrättning in. m. skulle anordnas, förlädes

till eu särskild byggnad, som, efter förflyttning af sjukhusets grafkapell,

med fördel kunde förläggas vid sjukhustomtens vestra gränslinie invid angränsande

tomter n:o 12, 13, 14, loa samt 15 c, 16 och 17, hvaremot öfriga

för ekonomiförvaltningen nödiga lokaler borde inrymmas i en annan nybyggnad,

som syntes kunna uppföras midt för tomterna 7, 8, 9 c samt 9

och 10 b och gifvas en storlek af 50 meter i längd, 13 meter i bredd och

10,5 meter i höjd med tre bottnar, äf hvilka den nedersta lämpligen kunde

nedsänkas i marken.

Medicinalstyrelsen uppdrog med anledning af öfveri riten den tsernb etets

skrifvelse åt hofintendenten Kumlien att vidtaga den förändring af ritningarna,

att ekonomibyggnaden finge en lämpligare inredning och förlädes

på det sätt, att kirurgiska afdelningen icke lede men af den i förslaget

upptagna desinfektions- och ån g panneanläggn i ngen eller inskränkning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

i belysning och luftomsättning genom den fyra våningar höga delen af

nämnda ekonomibyggnad.

Till åtlydnad häraf uppgjorde och öfverlemnade Kumlien med tjenstememorial

den 3 januari 1901 till medicinalstyrelsen nya ritningar med kostnadsförslag

till ekonomibyggnad m. m. Hänvisande i öfrig! till omförmälda,

handlingarna i ärendet bilagda tjenstememorial torde jag i detta sammanhang

blott böra nämna, att Kumlien i det väsentliga följt de anvisningar,

som medicinalstyrelsen lemnat honom, och de erinringar, hvilka framstälts

af öfverintendentsembetet. I följd häraf äro alltså enligt det nya förslaget

ångpannerummet, verkstadsrum, maskinrum för elektrisk belysning samt

ackumulatorsrum förlagda i eu särskild byggnad å den af öfverintendentsembetet

angifna plats. Sjelfva ekonomibyggnaden, som innehåller öfrig»

i det gamla förslaget upptagna lokaler, är endast en våning hög med en

hög vindsvåning inom ett mansard-tak. Tvättstugan är nedsänkt 2 meter

i jorden och försedd med dagerbrunnar för fönsterna.

Beträffande kostnaderna utvisar Rumliens tjenstememorial, att den nya

ekonomibyggnaden skulle kosta 98,400 kronor eller 900 kronor mer än

enligt det äldre förslaget. En motsvarande nedsättning göres deremot i

det äldre förslagets post å 15,400 kronor för sammanbindningsgång och

yttre rörkanaler. Då nämnda förslags poster i öfrigt äro bibehållna oförändrade,

skulle de nu omförmälda ändringarna ej medföra någon höjning

i slutsumman för de tillämnade arbetena.

Det på nyss omförmäldt sätt ändrade förslaget bl ef derefter godkändt

af medicinalstyrelsen, som med skrifvelse den 4 januari 1901 öfverlemnade

vederbörliga ritningar och handlingar till sjukhusdirektionen.

Jag skall nu fortsätta redogörelsen för den behandling, som egnades

den af sjukhusdirektionen gjorda underdåniga framställningen.

Sedan, såsom nämndt, de akademiska myndigheterna yttrat sig i

ärendet, remitterades detsamma till öfverintendentsembetet, som i underdånigt

utlåtande den 11 december 1900 upprepade det af embetet till

medicinalstyrelsen afgifna, förut af mig omnämnda yttrande.

I anledning af hvad öfverintendentsembetet anfört anbefaldes Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län att från direktionen öfver

sjukvårdsinrättningarna infordra och öfverlemna underdånigt utlåtande.

Den 15 januari 1901 afgaf direktionen det äskade utlåtandet, hvilket

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnades. I utlåtandet

omförmälde direktionen, hurusom ritningarna, på sätt jag redan nämnt,

dåmera undergått vissa ändringar och i sitt ändrade skick blifvit godkända

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68..

af medicinalstyrelsen; hvarjemte direktionen till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade

samtliga till ärendet hörande ritningar.

Ärendet blef nu slutligen ånyo remitteradt till öfverintendentsembetet,

som i skrifvelse den 5 februari 1901 i underdånighet anmälde, att embetet,

vid i ärendet företagen förnyad granskning, funnit sig, efter hvad deri

dåmera blifvit åtgjordt, icke hafva något att för sin del erinra. $ • ;

I det föregående hafva vid flere tillfällen antydningar lemnats om

tillämnad utsträckning af den rätt till klinisk undervisning vid sjukvårdsinrättningarna,

som för närvarande tillkommer universitetet. Jag torde nu

böra något närmare redogöra för denna fråga och de i samband dermed

väckta förslag till ändringar i nådiga reglementet af den 24 april 1868.

Då med nådigt tillstånd genom det förut omnämnda brefvet den 24

februari 1865 hela Paradislyckan af universitetet uppläts till sjukvårdsinrättningarna,

hade detta föregåtts af en öfverenskommelse mellan universitetet

och lasarettsstyrelsen, afseende att betrygga den kliniska undervisningen

tillgång till ett visst antal sjuksängar, såsom af medicinska fakulteten

angifvits ej uppgående till mer än hälften af de båda hufvudafdelningarna

vid sjukhusinrättningarna, den medicinska och den kirurgiska.

I nådiga reglementet för sjukvårdsinrättningarna antydes detta förhållande

i kap. III, § 33, som förklarar, att professorn i medicin samt professorn i

kirurgi och obstetrik — dessa professurer äro numera ändrade — skola

anställas såsom öfverläkare och klinikföreståndare vid de båda hufvudafdelningarna

med skyldighet för dem att, hvar å sin afdelning, under de

akademiska lästerminerna ombesörja och ansvara för sjukvården å de till

den kliniska undervisningen anslagna sjukrum mot den ersättning, som i

sjukinrättningarnas stat bestämmes. Det antal sjuksängar, hvaröfver den

kliniska undervisningen i följd af nu omförmälda bestämmelser förfogar,

lärer uppgå till 40.

Reglementet föreskrifver i tredje kapitlet vidare, att för den ständiga

sjukvården skola anställas två fullt legitimerade läsår ettsläkare, en för

hvardera hufvudafdelningen. Dessa skola antagas af sjukhusdirektionen

och helst vara medlemmar af medicinska fakulteten. Direktionen förordnar

någon af öfverläkarne eller lasarettsläkarne att vara sjukhusdirektör. Till

biträde vid sjukvården eger direktionen antaga eu underläkare vid hvardera

hufvudafdelningen, hvarjemte till biträde dels vid klinikerna, dels ock vid

''"tflåga afdelningar inom sjukvårdsinrättningarna anställas af universitetet

aflönade amanuenser, hvilka af sjukvårdsinrättningarna erhålla rum, ljus,

ved och uppassning. Slutligen kunna vid behof extra läkare af direktionen

antagas.

Bill. till Rikad. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 56 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

Redan från början ansågs det utrymme, som, på sätt nyss omförmälts,

lemnats för klinisk undervisning, vara alltför ringa. Under den tid, som

sedan dess förflutit, hafva ock omständigheterna medfört afvikelser i åtskilliga

hänseenden från de uppgjorda bestämmelserna. Sedan först

vissa sjuksängar inom afdelningen för utvärtes sjuke måst afskiljas för

sådana patienter, som ledo af ögonsjukdomar, har efter tillkomsten af

det s. k. nyaste lasarettet i de två öfre våningarna af denna byggnad inrättats

eu särskild, numera 50 sängar omfattande afdelning för ögonsjuka.

Läkarevården å denna nya afdelning lärer hela tiden handhafts af den vid

utvärtesafdelningen anstälde lasarettsläkaren, hvilken, efter det landstinget

år 1893 anvisat arfvode åt en biträdande läkare vid denna sistnämnda

afdelning, befriats från annan tjenstgöring än läkarevården å ögonafdelningen.

Genom tillkomsten af barnsjukhuset har en ny afdelning uppstått,

å hvilken enligt derom särskildt träffadt aftal medicinska fakulteten vid

universitetet har skyldighet att utan kostnad för landstinget låta ombesörja

den läkarevård, som ankommer på öfverläkare, under vilkor att klinisk

undervisning derstädes skall ega rum. Vidare lärer man vara betänkt på

att, på samma sätt som skett med ögonafdelningen, genom utsöndring från

afdelningen för utvärtes sjuke bilda en mindre afdelning för qvinnosjukdomar.

Läkarevården derstädes skulle läggas i samma hand som vid barnbördshuset,

der numera med direktionens begifvande lasarettsläkarens plats

intagits af tillförordnade e. o. professorn i gynekologi och obstetrik.

Hvad jag nu omförmält föranledde sjukhusdirektionen att i skrifvelse

till Malmöhus läns landsting den 30 augusti 1900 — ur hvilken skrifvelse

jag hemtat min redogörelse för de förändrade förhållandena — påpeka

behofvet af en ändring i reglementet för sjukvårdsinrättningarna, hvilken

ändring borde föregås af en ny öfverenskommelse med universitetet. Förslag

i detta hänseende hade ock blifvit uppgjordt af delegerade för lasarettsdirektionen

och den medicinska fakulteten. Detta förslag förelädes nu

landstinget af sjukhusdirektionen med anhållan om dess godkännande.

Vid sammanträde den 25 september 1900 godkände landstinget i

enlighet med nyssomförmälda framställning för sin del följande grunder

för ordnandet af läkarevården vid ifrågavarande sjukhusinrättningar:

»l:o. Med afseende å läkarevården indelas sjukinrättningarna i fem

hufvudafdelningar, nämligen: medicinska afdelningen, kirurgiska afdelningen,

oftalmiatriska (ögon-)afdelningen, pediatriska afdelningen (barnsjukhuset),

och obstetrisk-gynekologiska afdelningen (barnbördshuset med dertill hörande

salar för qvinnosjukdomar). Till den medicinska afdelningen räknas äfven

kurhuset.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

»2:o. Såsom öfverläkare å de särskilda afdelningarna anställas nedannämnda

lärare inom den medicinska fakulteten vid Lunds universitet:

å medicinska avdelningen: professorn i praktisk medicin;

å kirurgiska avdelningen: professorn i kirurgi;

å oftalmiatriska avdelningen: e. o. professorn i oftalmiatrik;

å pediatriska avdelningen: e. o. professorn i pediatrik och praktisk

medicin samt

å den obstetrisk-gynekologiska avdelningen: e. o. professorn i obstetrik

och gynekologi.

»Dessa öfverläkare skola vara skyldiga att, hvar å sin afdelning och

mot den ersättning, som å sjukinrättningarnas stat bestämmes, ombesörja

och ansvara för sjukvården såväl under de akademiska lästerminerna som

under ferierna, dock med rätt för hvarje öfverläkare att årligen åtnjuta

sex veckors semester efter derom hos direktionen gjord anmälan. Under

semester eller vid förfall för öfverläkare skall, utan särskild kostnad för

sjukinrättningarna, öfverläkarebefattningen bestridas under pågående lästermin

af den, som förordnas att uppehålla vederbörande professorsembete,

men under ferier af den, som direktionen, efter öfverläkarens förslag,

dertill förordnar.

»3:o. Direktionen förordnar någon af öfverläkarne att vara sjukhusdirektör;

och bör denne, såvidt möjligt är, hafva sin bostad inom sjukvårdsinrättningarna.

Sjukhusdirektören är, i allt hvad sjukvården angår,

mellan direktionens sammanträden inrättningarnas inför direktionen ansvarige

styresman samt har inseende öfver inrättningarnas betjening.

Sjukhusdirektören eger att i direktionens öfverläggningar, men icke i besluten,

deltaga och föredrager inför direktionen frågor, som röra sjukvården

eller dermed ega sammanhang.

»4:o. Till biträde vid sjukvården eger direktionen att, efter förslag

åt vederbörande öfverläkare, vid hvardera af medicinska och kirurgiska

afdelningarna antaga en underläkare, helst medicine licentiat, hvilken åtnjuter

fri bostad, ljus, ved och uppassning jemte arfvode, som i sjukinrättningarnas

stat bestämmes.

»Yppas behof af anställandet af underläkare äfven vid annan än de

ofvannämnda sjukafdelningarna, må direktionen antaga sådan underläkare,

till hvars arfvode landstinget finner skäligt anvisa medel.

»5:o. Till biträde såväl vid den kliniska undervisningen som vid sjukvården

kan, om direktionen finner sådant nödigt, i den ordning som kongl.

brefvet den 26 april 1861 bestämmer, anställas vid hvardera sjukvårdsafdelningen

en amanuens, hvars arfvode bekostas af universitetet, men som

af sjukvårdsinrättningarna erhåller rum, ljus, ved och uppassning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

»6:o. Sjukvårdsinrättningarnas samtliga afdelningar skola vara för

klinisk undervisning upplåtna, dock med skyldighet för direktionen att

tillse, det å hvarje afdelning, med undantag af den pediatriska eller barnsjukhuset,

platser finnas reserverade för sådana sjuka, hvilka särskildt

önska att icke blifva föremål för klinisk behandling.»

Derefter ingick direktionen till det större akademiska konsistoriet i

Lund med anhållan om vidtagande af nödiga åtgärder från universitetets

sida. Konsistoriet hörde medicinska fakulteten, som lifligt förordade de

uppgjorda och af landstinget gillade grunderna för ordnandet af läkarevården

vid sjukanstalterna. Vidare hänsköt konsistoriet saken till kanslern

med begäran om hans medverkan för vinnande af nödiga ändringar i

reglementet samt utverkandet af nådiga bestämmelser rörande skyldighet

för blifvande innehafvare af professuren i praktisk medicin och e. o. professuren

i oftalmiatrik att bestrida de åligganden såsom, läkare vid sjukvårdsinrättningarna,

som af Eders Kongl. Maj:t- kunde varda bestämda.

Vid sin framställning härom fogade konsistoriet förklaringar från de nuvarande

innehafvarne af nyssnämnda lärarebefattningar vid universitetet,

att de iklädde sig de förpligtelse!’, som skulle blifva eu följd af nådig

stadfästelse å förslaget till ändringar i reglementet. För två af de hufvudafdelningar,

hvari sjukvården skulle indelas, äro härigenom de tilltänkta

öfverläkarne att tillgå. Hvad de tre öfriga hufvudafdelningarna beträffar

bör jag erinra, att Eders Kongl. Maj:t. dels genom nådigt bref den 23 mars

1888 bifallit gjord framställning, afseende att blifvande innehafvare af lediga

e. o. professorsbefattningen i pediatrik och praktisk medicin skulle vara

skyldig att .såsom öfverläkare vårda den eller de sjukhusafdelningar, som

efter medicinska fakultetens förslag och kanslerns för rikets universitet

bestämmande kunde varda honom anförtrodda, dels ock genom nådigt

bref den 11 mars 1898 föreskrifvit, att för blifvande innehafvare af professorsembetet

i kirurgi och e. o. professorsbefattningen i obstetrik och

gynekologi, hvilka då voro lediga, skulle stadgas såsom vilkor, att de

skulle vara skyldige att bestrida de åligganden såsom läkare vid länslasarettet

i Lund, som af Eders Kongl. Maj:t, efter derom gjord särskild framställning,

kunde varda bestämda. Från vederbörande universitetslärares

sida möta alltså icke några hinder för de föreslagna bestämmelsernas snara

genomförande.

Kanslern har sedermera uti skrifvelse den 31 december 1900 hos

Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det större konsistoriets begäran; och denna framställning

befinner sig för närvarande efter nådig remiss hos medicinalstyrelsen för

afgifvande af underdånigt utlåtande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongi. Maj:/s Nåd. Proposition- N:o 68.

I det föregående har ifrågavarande sjukvårdsinrättningars stora betydelse

för den medicinska undei''visningen och läkarebildningen vid universitetet

i Lund upprepade gånger kraftigt framhållits. Utförligt hafva ock skäl

angifvits för den åsigten, att Malmöhus län, som fortfarande såsom hittills

kommer att ensamt bekosta sjukvårdsinrättningarnas hela underhåll och

drift, vid en utveckling och förbättring af desamma, sådan som nu afses,

hör kunna påräkna, att staten lemnar bidrag till betäckande af de härför

erforderliga dryga kostnaderna. Det lärer ock ej kunna bestridas,

att universitetet bär det största intresse i att anstalterna försättas i ett

skick, som kommer att bättre än för närvarande motsvara undervisningens

kraf och hvarigenom särskildt den kirurgiska afdelningen lemnar utrymme

för ökadt kliniskt material. I dessa afseenden har jag, som delar den

uttalade åsigten om billigheten af länets och statens ekonomiska samverkan,

intet att tillägga och vill blott tillkännagifva, att jag är beredd

att i sinom tid i underdånighet tillstyrka Eders Kong! Maj:t ej mindre

att godkänna de uppgjorda överenskommelser, som skola tillförsäkra medicinska

fakulteten tillgång till ökadt material såväl på den kirurgiska

afdelningen som på sjukhusets öfriga afdelningar, än äfven att vidtaga de

föreslagna ändringarna i reglementet för sjukvårdsinrättningarna.

Då någon anledning till anmärkning mot de uppgjorda ritningarna

och kostnadsberäkningarna ej synes mig förekomma, torde statsanslag för

ifrågavarande ändamål böra utverkas, dock till högst 256,000 kronor, att

utgå i den mån landstingets anslag tages i anspråk och under lämplig

kontroll. Sistnämnda anslag är afsedt att utgå under åren 1901 och 1902;

och torde statsanslaget lämpligen kunna fördelas på två år samt uppföras

på extra stat för åren 1902 och 1903.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom bidrag för omförmälda

nybyggnads- och ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund bevilja ett anslag af högst 256,000 kronor, att

användas i den mån motsvarande belopp af landstingets anslag å enahanda

summa för ändamålet tages i anspråk och under den kontroll Eders Kongl.

Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, samt att häraf på extra stat för år

1902 anvisa ett belopp af 128,000, kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af

statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla och bifalla;

Bih. till Rilcsd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 56 Höft. 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af det innehåll

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Elias Lagercrantz.

Stockholm, Ivar Haaggströms Boktryckeri A. B,, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.