Sök i Ratio Lex

Om anslag till nybyggnader in. m. för kustartilleriets inqvartering å det s. k. Nya varf vet vid Göteborg

1901-03-22 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:76, Om anslag till nybyggnader in. m. för kustartilleriets inqvartering å det s. k. Nya varf vet vid Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

1

N:o 76.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om anslag till

nybyggnader in. m. för kustartilleriets inqvartering å det

s. k. Nya varf vet vid Göteborg; gifven Stockholms slott den

22 mars 1901.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att till nybyggnader m. m. för kustartilleriets inqvartering å det

s. k. Nya varfvet vid Göteborg bevilja ett anslag af 350,000 kronor

och deraf på extra stat för år 1902 anvisa 175,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Gerh. Dyrssen.

Bih. till It/hd. Prat. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 63 Käft. (No 16.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj;ts Nåd■ Proposition N:o 76-

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 22 mars 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

Departementschefen, statsrådet Dyrssen anförde i underdånighet:

»Då jag den 11 sistlidne januari gjorde underdånig hemställan

om äskande af anslag till nybyggnader för kustartilleriets förläggning

m. m., anförde jag, att kustartillerikomitén vid beräkningen af erforderliga

till- och nybyggnader för kustartilleriets förläggning i fredstid

samt för minförsvarets ordnande och inqvarteringen vid mobilisering

förutsatt, att lokaler skulle blifva tillgängliga för förläggning af fortet

Elfsborgs personal och materiel i redan befintligt etablissement, nemli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

gen det s. k. Nya varfvet vid Göteborg, livilket för närvarande är upplåtet

åt fångvårdsstyrelsen; men anmälde jag tillika, att jag då ej var

i tillfälle att till Kongl. Maj:ts pröfning framlägga frågan om Nya

varfvets tagande i anspråk för kustartilleriets förläggning.

Sedan denna fråga numera vunnit erforderlig utredning, anhåller jag

att få inför Eders Kongl. Maj:t anmäla densamma.

I sitt den 16 november 1900 afgifna underdåniga betänkande anförde

kustartillerikomitén i förevarande ämne, bland annat, följande.

Flottan egde å södra elfstranden vid Göteborg ett betydande

etablissement, det s. k. Nya varfvet, hvilket hade förutsättningar att i

särdeles hög grad lämpa sig såsom förläggningsplats för fortet Elfsborgs

personal och materiel.

Nya varfvet vore beläget mellan Göteborg och fortet, temligen nära

det senare, men dock fullständigt undandraget insyn från sjösidan.

Elfven bildade vid Nya varfvet en vik, som inneslötes af en vågbrytare,

hvarigenom erhållits en för sjögång fullt skyddad hamn, inom hvilken

tillräcklig plats funnes för minpositionens alla fartyg och båtar. Stort

kajutrymme funnes i hamnen.

Etablissementet innehölle stora och väl underhållna byggnader,

lämpliga att inredas till såväl kaserner som förrådshus m. m., samt omfattade

i öfrigt ett ansenligt område med äfven annan strand längs

elfven än den vid nyssnämnda hamn belägna.

I samband med indragning af flottans depot i Göteborg hade

emellertid Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 14 december 1869 funnit

godt att, då erforderligt utrymme saknades i dåvarande fängelselokaler,

medgifva, att Nya varfvet finge tills vidare användas till afhjelpande

af detta behof, dock utan att större kostnader för sådant ändamål användes

än som för ett provisoriskt begagnande vore oundvikliga. Varfvets

öfverlemnande till fångvårdsstyrelsen egde rum på vissa af förvaltningen

af sjöärendena föreslagna vilkor, hvaribland äfven förekom,

att, derest behof af de upplåtna lägenheterna eller någon del deraf för

sjöförsvaret framdeles uppstode, desamma då skulle, efter ett års uppsägning}

af fångvårdsstyrelsen återlemnas.

Då flottans rätt att efter ett års uppsägning återfå dispositionsrätten

till hela detta etablissement sålunda vore obestridlig, och då nu för

sjöförsvarets räkning erfordrades ett större etablissement i närheten af

Elfsborg, och ingen plats enligt komiténs åsigt lämpade sig derför i

samma grad som Nya varfvet, samt då slutligen de kostnader, som uppförande

af ett nytt etablissement för kustartilleriet skulle medföra, vore

ganska betydliga, ansåge komitén sig böra tillråda, att flottan begag
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

nade sig- af sin tillförsäkrade rättighet att återtaga hela etablissementet

å Nya varfvet, och komitén hade till följd häraf vid uppgörande af

kostnadsberäkningar för förläggning af kustartilleriets personal och

materiel för fortet Elfsborg antagit, att sagda etablissement kunde för

ändamålet disponeras.

Fångvårdsstyrelsen hade hittills för egen räkning endast användt en

del af det rikliga utrymmet å Nya varfvet samt utarrenderat återstoden.

Ehuruväl icke heller kustartilleriet behof de disponera mera än en

del af dervarande utrymme, ansåge komitén det likväl icke böra sättas

i fråga att endast uppsäga fångvårdsstyrelsen från en del af området,

då nemligen fångvårdsstyrelsen för egen räkning disponerade just den

del af etablissementet, som på grund af befintliga byggnader och sitt

läge vid hamnen vore den för kustartilleriet enda lämpliga.

Redan i skrifvelse den 6 juli 1900 anmälde komitén sina åsigter i

denna fråga; och infordrades med anledning deraf fångvårdsstyrelsens

utlåtande i ämnet.

Sådant utlåtande afgafs den 16 sistlidne november af fångvårdsstyrelsen,

som dervid anförde, bland annat, följande.

I underdånig skrifvelse den 28 september 1869 anmälde styrelsen,

hurusom ett högt fångantal i de centrala straffanstalterna å Långholmen,

i Malmö och i Carlskrona med nödvändighet kräfde ökadt fängelseutrymme,

och hemstälde, enär hvarken fästningstornet Kronan i Göteborg

eller någon annan af de till straffängelser tillförene begagnade men utrymda

lägenheter motsvarade det förevarande behofvet eller skulle utan

större kostnad kunna göras derför användbara, huruvida icke, för den

händelse Nya varfvet vid Göteborg dåmera kunde för flottans behof

undvaras, Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att detsamma, som vore för

ändamålet särdeles lämpligt, finge med tillhörande jord för fångvårdens

räkning så fort ske kunde upplåtas, dock under vilkor, att, derest behof

af denna statens lägenhet skulle för flottan åter uppstå, densamma

inom viss lämplig tid blefve af fångvården återstäld.

Vid ärendets föredragning den 14 december 1869 anbefaldes fångvårdsstyrelsen

att låta uppgöra och till Kongl. Maj:t inkomma med

plan och kostnadsförslag till Nya varfvets fullständiga anordnande till

ett straffarbetsfängelse jemte beräkning af kostnaderna för dess förvaltning

och bevakning, hvaremellertid jemväl, då erforderligt utrymme saknades

i dåvarande fängelselokaler, af Kongl.1 Maj:t medgafs, att Nya

varfvet finge tills vidare användas till afhjelpande af detta behof, dock

utan att större kostnader för sådant ändamål användes, än som för ett

provisoriskt begagnande vore oundvikliga, och under vilkor, bland aunat,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kong!. Ma jets Nåd. Proposition N:o 76.

att, derest behof af de upplåtna lägenheterna eller någon del deraf för

sjöförsvaret framdeles uppstode, desamma då skulle, efter ett års uppsägning,

af fångvårdsstyrelsen återlemna». Kong!. Maj:t medgaf derefter,

på framställning af fångvårdsstyrelsen, genom nådiga brefvet den

27 juli 1870, att kostnaderna för inredande af provisionel fängelse

inom Nya varfvet finge med ett belopp af 13,200 riksdaler af fångvårdens

förslagsanslag bestridas.

Jemlikt föreläggande hade fångvårdsstyrelsen redan den 3 juni

1870 till Kong!. Maj:t inkommit med fullständigt förslag till anläggande

af ett straffarbetsfängelse inom Nya varfvet, af hvithet framgick, att

omkring 400 straffångar ansågos der kunna inrymmas och att erforderliga

arbetslokaler, sjukrum, bostäder för förvaltnings- och bevakningspersonal,

kyrka in. m. redan förefunnos, hvadan hela kostnaden för

varfvets anordnande till fängelse blott bestege sig till 67,800 riksdaler,

dock att, derest det, såsom styrelsen ansåge önskligast, försåges med

sofceller af trä, kostnadsbeloppet komme att stiga till 110,000 riksdaler.

Med bifall till härom aflåten nådig proposition stälde 1871 års

Riksdag sistnämnda summa till Kongl. Maj:ts förfogande för ändamålet.

Rikets fångvårdssystem var ännu vid denna tid så ordnadt, att

ådömdt straffarbete intill två år och derunder af t j enades i enrum i länsoch

kronocellfängelserna, men allt straffarbete öfver två år i gemensamhet

vid de centrala fångvårdsanstalterna.

Sedan emellertid i nådiga förordningen den 30 maj 1873 blifvit

stadgadt, att fångarna före utträdet i gemensambeten skulle under

vissa månaders tid hållas i enrum, bestämdes genom nådiga brefvet

den 17 oktober samma år, att utöfver inredningen af 236 celler

i varfsbyggnaden ett för sagda ändamål afsedt särskildt dagcellfängelse

af sten skulle för en kostnad af 43,200 riksdaler å Nya varfvet

uppföras, inrymmande 51 celler; och skulle denna kostnad med 36,920

riksdaler utgå af det ofvan berörda, vid 1871 års riksdag beviljade

. anslaget och det öfriga beloppet 6,280 riksdaler af andra tillgängliga

medel.

Genom detta beslut ansåge fångvårdsstyrelsen det vara vitsordadt,

att man ej längre ansåg Nya varfvets upplåtelse för fångvårds ändamål

så provisorisk som från början varit meningen. Det fastknöt

denna plats vid fångvården på ett helt annat sätt, än som kunde anses

hafva skett genom ditflyttandet af ett antal gemensamhetsfångar,

Indika fångvårdsstyrelsen efter ett års förutgången uppsägning bort

lika lätt kunna till andra gemensamhetslogementer här eller der öfverflytta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 76.

Men fångvårdsreformen fortskred vidare, och i lagen den 29 juli

1892 bestämdes, att straffarbete på fyra år eller derunder skulle med

viss afkortning verkställas i cell.

Detta beslut återverkade oundvikligt på anordningarna inom fängelserna.

Celler, hvilka afsetts för fångförvar den korta tid, som genom

förberörda 1873 års nådiga förordning stadgats, kunde icke alla

anses lämpliga, då en strafftid af ända till tre år skulle i dem aftjenas;

och då rikets fångvårdssystem nu blifvit i öfvervägande mån ett cellstraffsystem,

erfordrades derför ock ett ökadt cellantal för verkställighet

af nu ifrågakommande längre strafftider, under det att i följd af

den minskning, som måste inträda i gemensamhetsfångarnas antal, de

för dessa afsedda nattcellerna i centralfängelserna borde i motsvarande

mån blifva öfverflödiga.

Intet af rikets fängelser erbjöd så många möjligheter för omformande

efter nu inträdda förhållanden som Nya varfvet. Nära ett

fjerdedels sekel hade det vid sagda tid tillhört fångvården och under

alla dessa år hade intet kraf på dess återlemnande till sjöförsvaret afhörts.

Fångvårdsstyrelsen ingick derför den 14 december 1894 till

Eders Kongh Maj:t med underdånigt förslag till de åtgärder, hvilka

kräfdes för fångvårdsreformens praktiska genomförande i angifna afseende^

dervid särskilt, betonades såsom synnerligen angeläget, att

centralfängelset å Nya varfvet allt fortfarande bibehölles jemväl för

det dermed afsedda särskilda ändamål, som i Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till 1871 års Riksdag angifvits, i följd hvaraf det äfven

hädanefter skulle användas såsom förvaringsplats för gemensamhetsfångar,

som blifvit dömda för icke vanärande brott, ej heller förut

för sådant brott undergått bestraffning, äfvensom för dem, för hvilka

till följd af föregående lefnadsomständigheter och vanor gemenskap

med gröfre förbrytare skulle i högre grad öka straffets tyngd. Men

allra vigtigast vore att i detta fängelse bereda tillgång till nödigt antal

större celler för längre tids enrumsfångar. I de flesta fall utgjorde •

centralfängelsecellernas kubikinnehåll från 18 till 22 kubikmeter; men

då erfarenheten gifvit vid handen, att för fångar, hvilka skulle intill

tre år hållas i cell, cellens kubikinnehåll borde vara omkring 30 kubikmeter,

ansåge styrelsen, att ett antal af åtminstone 120 större dagceller

borde i centralfängelset å Nya varfvet anordnas för ifrågavarande

ändamål; och läte sig detta ock göra i enlighet med dervid öfverlemnade

ritningar för en beräknad och af de genomgripande ändringsarbetena

betingad kostnad af 180,000 kronor, ehuru, såsom sedermera

visade sig, detta belopp i följd af stigande priser icke blef fullt till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

lyckligt. I det ombygda fängelset skulle derefter finnas 171 dag- och

nattceller, 116 nattceller, 40 arbetsceller samt dessutom nödiga arbetsrum

för gemensamhetsfångar, sjukceller och mottagningsceller.

Till Riksdagen afläts den 29 januari 1895 proposition om beredande

af medel för utförande af de utaf fångvårdsstyrelsen föreslagna

arbetena; och blef denna proposition af Riksdagen bifallen.

För fångvårdsstyrelsen hade väl detta Eders Kongl. Maj:ts och

Riksdagens gemensamma bestämmande måst te sig såsom ett tydligt

frångående af det under så helt olika förhållanden tjugofem år tidigare

stadgade vilkoret om Nya varfvets återställande efter ett års uppsägning,

då nemligen med ett sådant vilkor svårligen läte sig förena

ett beslut, hvarigenom den gamla sjöförsvarsdepoten förvandlats till

rikets enda, efter nu gällande fångvårdslagstiftning fullt tillfredsställande

centrala straffängelse, med hvars uppsägande den betänkligaste

lucka skulle för rikets fångvård komma att uppstå. Men för styrelsen

måste dock vara fullkomligt tydligt, att, derest åtgärder för rikets försvar

skulle kräfva ett återlemnande till sjöförsvaret af dess forna depot,

styrelsen icke af sina, i jemförelse härmed underordnade intressen

kunde finna något bestridande af sagda fordran vara i minsta mån

rättfärdigadt. Under nämnda förutsättning och alldeles oberoende af

den betydelse det anförda vilkoret om viss tids uppsägningsrätt, mot

fångvården numera kunde anses ega, funne sig styrelsen således böra

med all beredvillighet tillse, hvilka åtgärder kunde från fångvårdens

sida vara att vidtaga för tillmötesgående af nämnda fordran.

Om styrelsen härvid borde känna sig förpligtad att främst fästa

sig vid den möjlighet, som skulle innebära minsta kostnaden för statsverket,

kunde styrelsen icke undgå att erinra om hvad kustartillerikomitén

anfört derom, att endast en del af Nya varfvets område skulle

för sjöförsvarets egen räkning nu erfordras. Af sagda område använde

fångvården heller icke allt. Fråga kunde således uppstå, om

det icke vore möjligt att dela Nya varlvets område så, att försvaret

och fångvården dervid kunde få hvar sitt intresse behörigen tillgodosedt,

De delar af Nya varfvet, som, med fängelsets bibehållande, utan

olägenhet skulle kunna af fångvården återlemnas, utgjordes af den till

kronoskattehemmanet Skår eller Påfvelund hörande, å en styrelsens

utlåtande bifogad karta med röd färg utmärkta jord, för närvarande

med ett års ömsesidig uppsägning utarrenderad från den 14 mars 1899,

samt af det med samma färg utmärkta kaj- och magasinsområdet utefter

stranden. Detta senare omfattade bland annat dels två mycket

stora, till firman Strömman & Larsson i Göteborg på ett år från den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

1 juli 1900 utarrenderade s. k. galérskjul samt'' en större förrådsbyggnad

af sten, utarrenderad till firman Gadus fabriker mot ett års ömsesidig

uppsägning, dels ock hela kajutrymmet inom v agb ryt aren med

undantag af den jemförelsevis obetydliga del, som behöfdes för fängelsets

egna transporter.

Det syntes vara utom all fråga, att hemmanet Påfvelund erbjöde

fullt tillräckligt utrymme såväl för erforderliga kasernbyggnader för

artilleriförsvarets och minförsvarets personal som för erforderlig exercisplats.

Såsom af kartan framginge, komme denna mark heller icke

att gränsa till fängelsets egentliga område, utan till det af fängelsets

bostadsbyggnader upptagna, hvilket vore tillräckligt vidsträckt att i

det närmaste aflägsna alla olägenheter af grannskapet, på samma gångsom

två å kartan med röd färg angifna vägar skulle sätta kasernområdet

i beqväm förbindelse med kaj området.

Detta senare, redan nu af betydlig utsträckning, kunde till följd

af läget och naturförhållandena med största lätthet förstoras. Material

till uttydning åt de bakom den forna skansen belägna, något vattensjuka

delarna funnes i det bredvid liggande höga berget. Galerskjulen

och Gadus fabriksbyggnad erbjöde ett högst betydligt magäsinsutrymme;

och syntes grannskapet mellan fängelset och kajområdet, på

detta sätt ordnadt, icke böra vålla fängelset — och sålunda ännu

mindre kajområdet — olägenhet, då någon sådan icke bemärkts under

de år, nämnda kaj- och magasinsområde varit af fångvården uthyrdt

till upplagsplatser för enskilda firmor.

För återlemnandet af berörda delar erfordrades icke andra åtgärder,

än att den vestligaste delen af fängelselängan, hvilken nu begagnades

till smedja, nedrefves till beredande af nedfartsväg för minförsvaret

samt att nödiga hägnader uppsattes till afstångande af fängelsets

blifvande kaj område från det öfriga.

Skulle Eders Kongl. Maj:t finna, att den af komitén väckta

frågan om Nya varfvets återlemnande till sjöförsvaret kunde på detta

sätt vinna en tillfredsställande lösning, blefve deraf en följd, att fångvårdsstyrelsen

fortfarande skulle kunna vidhålla sitt i underdånig skrifvelse

den 17 mars 1899 framlagda förslag om eventuell indragning af

centralfängelset i Malmö.

tunne åter Eders Kongl. Maj:t nödigt, att hela Nya varfvets område

återstäldes till sjöförsvaret, komme fångvårdens behof att gestalta

sig vida mer omfattande.

Fångvårdsstyrelsen, lemnar, till ådagaläggande häraf en utredning

grundad å kostnadsberäkningar, fogade till dess skrifvelse, rörande de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

9

byggnadsarbeten, som skulle blifva erforderliga, derest det nuvarande

central fängelset å Nya varfvet icke vidare skulle komma att användas

för fångvårdsändamål. Af denna utredning framgår, att, enligt fångvårdsstyrelsens

åsigt, för ändamålet skulle, under nämnda förutsättning,

erfordras en statsutgift af omkring 1,535,000 kronor. Denna utgift

skulle visserligen i någon mån motvägas af en minskning i vissa

administrationskostnader; men denna minskning skulle enligt styrelsens

antagande icke kunna inträda förr, än en afsevärd tid förflutit från de

föreslagna byggnadsarbetenas fullbordande, då flertalet befattningshafvare

vid de särskilda centralfängelserna icke vore skyldiga att underkasta

sig förflyttning, och följaktligen, i händelse af indragning utaf

ett eller flera af dessa fängelser, den der anstälaa personal, som ej

vore villig underkasta sig förflyttning, måste pensioneras.

Sedan jag i ärendet meddelat mig med statsrådet och chefen för

justitiedepartementet, ansåg jag mig böra, med anledning af hvad fångvårdsstyrelsen

anfört, låta närmare undersöka, huruvida icke genom en

sådan delning af ifrågavarande område, att fängelsebyggnaderna finge

fortfarande för sitt nuvarande ändamål användas och nya byggnader

å området uppfördes för kustartilleriets förläggning, eu afsevärd besparing

för statsverket skulle kunna göras, utan att kustartilleriets inqvarteringsbehof

blefve på ett mindre tillfredsställande sätt tillgodosedt.

I sådant syfte blef, på min derom gjorda framställning, öfverstelöjtnanten

vid fortifikationen L. W:son Munthe, hvilken i egenskap af

ledamot deltagit i kustartillerikomiténs arbeten, beordrad att afresa till

Göteborg för att, i enlighet med af mig lenmade föreskrifter, på platsen

verkställa undersökning.

Vid denna undersökning hade öfverstelöjtnant Munthe att undersöka

lämpligheten deraf, att delningen verkstäldes på det sätt, att fångvården

behölle det nuvarande fängelseområdet samt hvad derutöfver för

bevakniugspersonalens inqvartering kunde erfordras, men återstoden af

Nya varfvet, hvari bland annat inginge hamnområdet, återlemnades till

sjöförsvaret, och skulle dervid särskildt utredas, dels huru gränsen

mellan de båda områdena borde dragas, dels Indika nybyggnader in. fl.

anordningar, som för inqvartering af kustartilleri inom det sjöförsvaret

tilldelade området skulle blifva behöfliga, dels ock de för dessa nybyggnader

m. in. erforderliga kostnader.

Bih. till Bifall. Blot. il)0l. 1 Sami. 1 Afd. 63 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

I det yttrande, som öfverstelöjtnanten Munthe afgifvit öfver den

verkstälda undersökningen, anföres följande.

Hvad först områdets delning beträffade, så borde uppenbarligen hela

hamnområdet med derå varande byggnader, såsom obehöfligt för fångvården

men oundgängligt för kustartilleriet, återlemnas till sjöförsvaret,

hvarvid dock borde tillses, att fångvården inom sitt område egde något

tillträde till vattnet.

Då emellertid hamnområdet, såsom afsedt för annat ändamål, ej

borde belamras med byggnader för kustartilleriets inqvartering, hvartill

den öppna delen af detta område för öfrigt vore alldeles för knapp

eller ock på annat sätt alldeles olämplig, så måste annat för nämnda

inqvarterings tillgodoseende lämpligt beläget och tillräckligt stort område

tilldelas kustartilleridetaschementet. Den del af Nya varfvet, som

läge vester om de byggnader, hvilka å en yttrandet bifogad karta öfver

varfsområdet betecknats med 10—15 och 23, syntes vara det område,

som företrädesvis borde härför tagas i anspråk. Inom denna del af

Nya varfvet funnes nemligen lämpliga och på lagom afstånd från hamnområdet

liggande platser för kasernbyggnad och öfningslokal, hvarjemte

inom derstädes redan nu befintliga och i allmänhet i ganska godt

stånd varande byggnader det befäl och underbefäl, som året om skulle

vara förlagdt å Nya varfvet, kunde inrymmas. Visserligen skulle fångvården

genom det ifrågavarande områdets återlemnande till sjöförsvaret

förlora bostäder för en ogift och fem gifta vaktkonstaplar, som nu vore

inqvarterade i 4 inom detta område liggande, kronan tillhörande hus;

men bostäder för dessa konstaplar syntes kunna beredas i något eller

några af de många hus, som skulle stå fångvården åter.

Emellertid stode nu ifrågavarande område ej i någon som helst

förbindelse med hamnområdet, ty icke ens öfver berget i norr ledde

någon gångbar stig. Att anlägga ordentlig väg öfver detta höga och

branta berg syntes dock ej kunna komma i fråga, utan syntes förbindelsen

lämpligen kunna beredas genom att, såsom redan för en del år

sedan varit på tal, rifva några meter af vestra fängelselängans vestligaste

del.

Hvarken det söderut liggande hemmanet Påfvelund eller området

öster om stora vägen syntes vara på något sätt behöfligt för fångvården,

hvaremot kustartilleriet der kunde anordna exercisplats och

möjligen äfven målskjutningsbana. Följaktligen borde dessa områden i

sin helhet jemte de till hemmanet hörande arrendatorsbyggnader återlemnas

till sjöförsvaret.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

Deremot borde den del af östra området, som gränsade intill sj elfva

fängelsebyggnaderna, få behållas af fångvården.

Hvad slutligen beträffade den anstalt för yngre tvångsarbetsfångar,

som nu vore inrymd i f. d. chefshuset, syntes det vara nödvändigt, att

densamma bortflyttades, innan något kustartilleri förlädes å Nya varfvet.

Härigenom skulle f. d. chefshuset blifva disponibelt, och då detta vore

välbehöfligt för kustartilleriet, borde det med sin tomt äfven återställas

till sjöförsvaret.

Den del af Nya varfvet, som sålunda skulle till sjöförsvaret återlemnas,

att af kustartilleriet disponeras, vore å den vid yttrandet fogade

kartan utmärkt medelst grön färgläggning. Det syntes dessutom falla

af sig sjelf, att nu befintliga utfärtsvägar från detta område till landsvägen

och till den för allmänheten upplåtna bryggan i Nya varfvets

nordöstra hörn finge begagnas ej mindre af kustartilleriet än äfven af

arrendatorn af Påfvelund och hans folk samt af dem, som bebodde de

å området befintliga, enskilda personer tillhöriga byggnader.

Under fredstid skulle af kustartilleriet förläggas å Nya varfvet 1

kapten, 2 subalternofficerare, 2 styckjunkare eller likstälda, 4 sergeanter

eller likstälda samt 50 man* stam, hvarjemte under beväringstiden tillkomme

65 värnpligtige. För denna styrka borde ständig inqvartering

sålunda beredas, hvarvid torde böra antagas, att kaptenen, 1 subalternofficer,

samtliga underofficerare och ett par underofficerskorpraler

vore gifta.

Emellertid skulle vid mobilisering kommendantsstaten jemte minörer

och eldare inqvarteras å Nya varfvet, under det att större delen af

artilleristerna då förflyttades till befästningarna. Vid mobilisering skulle

inqvarteringsutrymme sålunda erfordras för 1 regementsofficer, 2 kaptener,

4 subalternofficerare, 1 läkarestipendiat, 4 flaggjunkare eller likstälda,

6 sergeanter eller likstälda och 73 man stam samt 3 underbefäl

och 55 man värnpligtige, hvartill äfven borde komma några ekonomister

och handtverkare, men motsvarades de ungefärligen af det antal minörer

och eldare, som förlädes å de olika minfartygen. Då för det vid

mobilisering tillkommande befäl och underbefäl icke erfordrades någon

särskild inqvartering för gifta, skulle sålimda bostadsbehofvet behöfva

ökas med enskilda rum för högst 7 officerare och vederlikar, 3 flaggjunkare

och 4 sergeanter eller likstälda samt med kasernutrymme för

ytterligare omkring 13 man, hvilket inqvarteringsbehof redan under

''fredstid borde vara tillgodsedt.

Inom Nya varfvet skulle inqvartering sålunda beredas för

1 regementsofficer (2 rum),

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

1 kapten (6 rum och kök),

1 b (2 rum),

1 subalternofficer (5 rum och kök),

4 subalternofficerare (4 rum),

1 läkarestipendiat (1 rum),

2 styckjunkare eller likstälda (4 rum och 2 kök),

3 b b b (3 rum),

4 sergeanter b b (4 rum och 4 kök),

4 b bb (2 rum) samt omkring

128 man (i logement).

Manskapets inqvartering måste, enär inom det till återställande

föreslagna området inga härför lämpliga hus funnes, anordnas i en

nyuppförd kasernbyggnad, som äfven borde inrymma dag-, puts- och

tvättrum, vaktrum och arrester, order-, expeditions- och dagsergeantrum

samt rustkammare äfvensom bostäder för 2 gifta underofficerare.

För manskapet erfordrades äfven en matinrättning jemte mess, och

syntes den förstnämnda kunna utan olägenhet och för besparings skull

förläggas inom kasernen, der bostad för en gift köksföreståndare (underofficer)

då äfven borde inredas. I källarvåningen kunde en mindre

badinrättning lämpligen anordnas. Manskapsmess eller marketenteri

kunde inredas i ett redan befintligt, kronan tillhörande hus, der en

underofficersmess då äfven borde förläggas. I öfre våningen af sistnämnda

hus kunde inredas skolsalar; men för exercis vintertid och

gymnastik måste ett mindre exercishus uppföras.

Bostäder för 1 kapten, 1 subalternofficer, 3 underofficerare och 2

underofficerskorpraler, samtliga gifta, kunde inredas i befintliga, dels

kronan, dels enskilda personer tillhöriga byggnader.

I f. d. chefshuset kunde inredas lokaler för officersmess och messbetjening

samt för en sjukafdelning, hvarjemte der äfven funnes plats

för det befäl och underbefäl, som tillkomme vid mobilisering (1 regementsofficer,

1 kapten, 4 subalternofficerare, 1 läkarestipendiat och 7

underofficerare).

Hvad till sist kostnaderna för inqvarteringen m. m. beträffade, så

betingade kasernbyggnaden med matinrättning o. s. v. en kostnad af

155.000 kronor, hvartill dock i följd af den i Göteborgstrakten vanliga

dåliga grunden (blålera till 11—13,85 meters djup under ett 2,75—3,90

meter mäktigt mosandlager) komme en tilläggskostnad af omkring

60.000 kronor för pålning och undergrund. Anordnades badinrättning

i källarvåningen, tillkomme ytterligare 10,000 kronor, hvadan totalkostnaden

för kasernbyggnaden i så fall skulle uppgå till 225,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

Uthusbyggnaden beräknades kosta 8,000 kronor och exercishuset

30,000 kronor. För reparation och ändring af äldre byggnader beräknades

en kostnad af sammanlagdt 24,800 kronor, och för inlösen af

byggnader, tillhörande enskilda personer, ett belopp af tillhopa 18,000

kronor.

Vidare erfordrades för planering, stängsel och väganläggning omkring

12,000 kronor, för rifning af plåtslagareverkstaden samt uppförande

af ny gafvelvägg 2,000 kronor och för yttre ledningar förslagsvis

5,000 kronor.

Kostnaden i sin helhet för kustartilleridetaschementets inqvartering

å Nya varfvet skulle sålunda blifva:

kasernbyggnad ................................................................... kronor 225,000: —

uthusbyggnad....................................................................... » 8,000: —

exercishus .......................................................................... » 30,000: —

reparation och ändring af befintliga byggnader...... » 24,800: —

inlösning af byggnader, tillhörande enskilda personer » 18,000: —

planering, stängsel och väganläggning........................ » 12,000: —

rifning af plåtslagareverkstaden och uppförande af

ny gafvelvägg .......................................................... » 2,000: —

yttre ledningar, förslagsvis ...... » 5,000: —

ritningar, byggnadskontroll och oförutsedda utgifter » 25,200: —

Summa kronor 350,000: —

Med anledning af öfverstelöjtnanten Munthes rapport hafva underdåniga

yttranden afgifvits af chefen för fortifikationen och af marinförvaltningen,

hvilka båda myndigheter förklarat sig icke hafva något

att erinra beträffande de af öfverstelöjtnanten Munthe föreslagna anordningarna

å det område, som enligt hans förslag skulle till sjöförsvaret

återställas, samt de för samma anordningar beräknade kostnaderna.

Sedan fångvårdsstyrelsen erhållit nådig befallning att afgifva utlåtande

angående öfverstelöjtnanten Munthes förslag, huru gränsen mellan

sjöförsvarets och fångvårdens andelar af Nya varfvets område lämpligen

borde dragas, har styrelsen, efter att hafva hört sin biträdande

arkitekt, den 5 sistlidne februari afgifvit det sålunda infordrade utlåtandet.

Deruti har styrelsen mot öfverstelöjtnanten Munthes delningsförslag

erinrat:

att om, såsom föreslagits, fångvården skulle afstå hela kajområdet

från hamnen fram till den nuvarande med palissadstängsel afskilda

fängelsegården, det skulle blifva omöjligt för fängelseförvaltningen att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

hindra kommunikation mellan fångarna och kustartilleriets manskap eller

andra, som uppehölle sig å kajområdet utanför fängelset;

att det minsta af de s. k. galérskjulen, hvilket för fängelsets räkning

användes till stall samt till förråds- och upplagsbyggnad, icke

kunde utan betydande olägenhet och kostnad afstås;

att det ifrågasatta afståendet af hela kaj området skulle göra transporten

af alla sjöledes ankommande foror till fängelset alltför lång och

obeqväm;

att på nordvestra sidan om fängelset jord skulle afstås i så omedelbar

närhet till detsamma och vidare kustartilleriets kasern och exercishus

läggas så nära fängelset, att krafvet å kasern- och fängelseområdenas

skiljande från hvarandra och å disposition för fängelset af tillräckligt

område i dess närmaste grannskap för dess behöriga isolering

från omgifningarna icke kunde anses tillgodosedt;

att, enligt hvad af styrelsens biträdande arkitekt uppgifvits, den

ifrågasatta platsen för kasernen, såsom belägen i en backsluttning med

ogynsamma lutningsförhållanden omedelbart under en brant bergvägg

samt dyster och synnerligen utsatt för frost och bergsyra, vore föga

lämplig för uppförande af en dylik byggnad, hvartill komme att tillgång

på dricksvatten ej funnes i platsens närhet; samt

att jemväl å östra delen af Nya varfvet alltför stort område skulle

enligt förslaget afhändas fångvården.

I öfverensstämmelse med de sålunda uttalade åsigter har fångvårdsstyrelsen

uppgjort och vid sin nu förevarande skrifvelse fogat en

karta öfver området, utvisande den delning af detsamma, som styrelsen

anser kunna godkännas. Enligt detta delningsförsläg skulle åt

hamnsidan gränsen dragas så, att ofvanberörda mindre galörskjul komme

att ligga å fängelseområdet och en smalare jordremsa behållas åt fångvården

utanför den egentliga fängelsegården, hvarigenom den fördel

vunnes, att efter uppförande af plank eller stenstängsel i de delar af

gränslinien, som ej upptoges af der liggande skjul, främmande personer

hindrades från tillträde till det inre fängelsestängslet; och skulle

denna jordremsa framdragas till ofvanberörda, från östra fängelselängan

framspringande mur, så att foror från ångbåtsbryggan kunde

föras in på fängelseområdet genom en i denna mur upptagen port.

Mot öfverstelöjtnanten Munthes förslag att bereda vägförbindelse

för kustartilleriet till hamnområdet genom ncdrifning af yttersta delen af

fängelsets vestra länga har fångvårdsstyrelsen icke funnit något att

erinra, likasom styrelsen beträffande den å Nya varfvet nu befintliga

tvångsarbetsanstalten för straffade unga lösdrifvare af mankön ansett,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

att, enär dessa kunde förflyttas till annan fångvårdsanstalt, kinder ej

borde läggas för sjöförsvarets önskan att komma i besittning af sagda

tvångsarbetsanstalts hus och område.

Genom undantagande för fångvårdens räkning af de mindre områden,

som styrelsen dertill föreslagit utöfver hvad öfverstelöjtnanten

Munthe ifrågasatt, skulle, enligt styrelsens tanke, vinnas den fördel, att

fångvården bereddes tillfälle att utan alltför stor kostnad genomföra

behöflig reglering af vissa bostadsförhållanden å Nya varfvet; hvarjemte

nödig byggnadsplats skulle finnas att tillgå för uppförande i

framtiden ej mindre af ny byggnad i stället för den nuvarande, alltför

nära fängelset belägna och otidsenliga vaktkonstapelsbyggnaden än

äfven af nya uthus i stället för de två, strax söder om den så kallade

södra kasernen befintliga uthusen, hvilka skäras af den föreslagna

gränslinien.

Slutligen har styrelsen framhållit önskvärdheten deraf, att vid

delningen blefve föreskrifvet, dels att fångvården skulle ega att öfver

*kajområdet till sjön framdraga nödiga aflopps- och andra ledningar, dels

att nyssnämnda två uthus invid den så kallade södra kasernen finge orubbade

qvarstå och af fångvården begagnas, så länge styrelsen kunde

finna det fördelaktigt att underhålla dem, dels att sjöförsvaret och fångvården

skulle till ömsesidigt fritt begagnande underhålla hvardera de å

dess område nu befintliga vägar, som för trafiken deröfver vore behöf''- liga. Derjemte har fångvårdsstyrelsen, vid det förhållande att den för

fängelsets räkning använda kyrkogården inlagts å det sjöförsvaret tillfallande

området, uttalat den mening, att sjöförsvaret borde tillhandahålla

fängelset lämplig begrafningsplats.

Af hvad i detta ärende förekommit finner jag det vara ådagalagdt,

att genom delning af Nya varfvets område mellan sjöförsvaret och

fångvården samt genom uppförande af nybyggnader och ändring af

äldre byggnader kustartilleriets behof af inqvartering å sagda område

kan på ett tillfredsställande sätt fyllas med en kostnad för statsverket,

som högst betydligt understiger de utgifter, hvilka skulle föranledas

deraf, att fångvården nödgades nu afstå från hela området. Genom det

föreslagna bortflvttandet af tvångsarbetsfångarna synes all olägenhet åt

grannskapet mellan kustartilleriets etablisement och fångvårdsanstalten

vara förebyggd, då de fångar, som derefter skulle förvaras å Nya

varfvet, icke kunna komma i någon beröring med kustartilleriets personal.

Emellertid bör vid delningens verkställande vederbörlig hänsyn

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 76.

tagas till vigten deraf, att den å området befintliga fångvårdsanstalten

fortfarande må kunna fylla sitt ändamål och att följaktligen de af fångvårdsstyrelsen

framstälda önskningar i detta afseende tillmötesgås, hvilket

också torde, utan att kustartilleriets behof åsidosättas, låta sig göra.

Hvad då först angår frågan om kajområdet, anser jag, att delningen

af detsamma utan olägenhet kan ordnas på det af fångvårdsstyrelsen

föreslagna sätt, hvarigenom fångvården skulle komma att behålla

det af styrelsen omförmälda galerskjulet samt vinna dels en beqvämare

förbindelse mellan fängelset och ångbåtsbryggan, dels ock tillfälle

att vidtaga betryggande anordningar till förekommande af beröring

mellan fångarna och andra personer.

Fångvårdsstyrelsen har vidare ansett, att gränsen i nordvest dragits

alltför nära fängelseområdet, för att krafvet på fängelsets isolering från

omgifningarna skulle kunna vederbörligen tillgodoses, hvilken uppfattning

synes särskildt grunda sig derpå, att fängelsegårdarna kunna öfverskådas

från det höga berget i vester, som enligt öfverstelöjtnanten

Munthes förslag skulle komma inom sjöförsvarets område. För attr

förekomma denna olägenhet synes gränsen kunna dragas på andra sidan

om bergets topp-, på sätt styrelsen föreslagit. Deremot torde den af

öfverstelöjtnanten Munthe föreslagna gränsens tillbakaskjutande i öfrigt

ej vara erforderligt i den utsträckning, som af styrelsen blifvit ifrågasatt.

Enligt styrelsens eget förslag till gränsens dragande vid kajområdet

skulle minimiafståndet från densamma till vestra fängelselängan

ej blifva större än omkring 40 meter, och kortaste afståndet från östra

längans hörn till Nya varfvets gräns, utanför hvilken fångvårdens bestämmanderätt

ej sträcker sig, uppgår icke till 80 meter. Vid sådant

förhållande synes mig gränsen i vester och sydvest från fängelset kunna

lämpligen dragas så, att kortaste afståndet från vestra längan till kustartilleriets

område blefve omkring 100 meter.

Beträffande de af fångvårdsstyrelsen framförda anmärkningarna mot

den föreslagna platsen för kasernen torde böra erinras, att platsen är

belägen på flera tiotal meters afstånd från det af fångvårdsstyrelsen

omnämnda höga och branta berget samt att berget, som ligger norr

om den föreslagna byggnadsplatsen, icke kan sägas göra densamma

dyster. Enligt hvad öfverstelöjtnanten Munthe upplyst, har byggnadsplatsen

just valts med tanke på att berget skulle skydda densamma

mot de vid Göta elfs mynning förlierskande nordliga och nordvestliga

vindarna. Platsen, från hvilken man har en vacker och fri utsigt uppåt

elfven, har framför sig betydligt lägre mark och torde derför ej kunna

vara särskildt utsatt för frost. Bergsyran lärer ej blifva besvärande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. "Proposition N:o 76.

efter verkstad, dränering-, hvars kostnad också ingått i de uppgjorda

kostnadsberäkningarna. Lutningsförhållandena synas äfven vara tillfredsställande,

då sjelfva byggnadsplatsen är ganska jemn. Enligt hvad

öfverstelöjtnanten Munthe meddelat, finnes en brunn med vattentillgångjust

på den föreslagna byggnadsplatsen.

Emellertid torde, med anledning af hvad fångvårdsstyrelsen anfört

rörande den ifrågavarande platsens närhet till fängelset, böra undersökas,

huruvida icke annan lika lämplig plats för kasern och excercishus

skulle kunna finnas inom det för återlemnande till sjöförsvaret afsedda

området, exempelvis på hemmanet Påfvelunds egor; och lära,

derest så befinnes vara förhållandet, fångvårdsstyrelsens önskningar i

nu förevarande hänseende kunna fullständigt uppfyllas.

På grund af fångvårdsstyrelsens anmärkning derom, att jemväl å

östra sidan alltför stort område skulle enligt öfverstelöjtnanten Munthes

förslag afhändas fångvården, torde någon jemkning af förslaget i denna

del böra vidtagas.

Dock anser jag mig icke kunna tillstyrka, att för fångvårdens räkning

undantagas samtliga de områden, hvilkas bibehållande fångvårdsstyrelsen

ansett vara önskvärdt med afseende å vissa framtida byggnadsföretag

för tillgodoseende af fångvårdens inqvarteringsbehof. Detta

torde icke, vara nödvändigt, då enligt verkstäld beräkning genom den

af mig förordade delningsplanen endast 11 rum och 5 kök skulle frångå

fångvården, under det att genom tvångsarbetsanstaltens indragning och

i öfrigt 16 rum och 7 kök skulle kunna användas till fyllande af det

genom delningen uppkomna ökade inqvarteringsbehofvet.

Med ledning af de åsigter, jag nu tillåtit mig uttala, har öfverstelöjtnanten

Munthe å karta öfver Nya varfvets område inlagt ett förslag

till delning af området, hvilket förslag jag anser böra godkännas;

och är derå det för kustartilleriets förläggning afsedda området utmärkt

med grön färg.

Fångvårdsstyrelsens framställningar om rätt för fångvården att

framdraga nödiga aflopps- och andra ledningar öfver kajområdet till

sjön, att de två uthusen invid södra kasernen måtte få qvarstå och af

fångvården begagnas, samt att sjöförsvaret och fångvården skulle till

ömsesidigt fritt begagnande underhålla hvar och en de å dess område

nu befintliga väg är, som för trafiken äro behöfliga, anser jag kunna

utan olägenhet för kustartilleriet bifallas. Åt fångvården torde äfven

kunna medgifvas rätt att för större transporter få begagna sig af den

stora stenbryggan vid östra kajområdet, försåvidt port anordnas i det

blifvande stängslet öster om östra förrädsskjulet. Likaledes synes

Bih. till IUfod. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 63 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl, Mnj.is Nåd. Proposition N:o 7f>.

t

fångvården kunna berättigas att för begrafningar använda den befintliga

kyrkogården.

D4 enligt nu angifna grunder frågan om delning af Nya varfvets

område synes kunna lösas på ett sätt, som kan anses tillfredsställande

för såväl kustartilleriet som fångvården — hvilken sistnämnda uppenbarligen

lärer, i fråga om den för dess räkning bibehållna delen af

området, fortfarande vara underkastad de genom nådiga brefvet den

14 december 186*9 stadgade vilkor — och då de af mig nu förordade

ändringarna i den af öfverstelöjtnanten Munthe föreslagna delningsplänen

icke lära medföra någon ändring i de af honom uppgjorda

kostnadsberäkningarna, anser jag mig böra hemställa om äskande af

ett anslag å 350,000 kronor för ändamålet, hvilket anslag emellertid

lämpligen torde kunna fördelas på två är.

Följaktligen hemställer jag, det täcktes Eders Kong!. Makt föreslå

Riksdagen & J

att till nybyggnader m. in. för kustartilleriets inqvartering å det

s. k. Nya varfvet vid Göteborg bevilja ett anslag af 350,000 kronor

och deraf på extra stat för år 1002 anvisa 175,000 kronor.»

''Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Annerstedt anförde:

»Enligt- hvad af fångvårdsstyrelsen blifvit upplyst, finnes icke

något hinder mot bortflyttande af tvångsarbetsanstalten å Nya varfvet

och denna anstalts inrymmande annorstädes i befintliga fångvårdsbyggnader.

Genom de af föredragande departementschefen föreslagna

jemkningar i Öfverstelöjtnanten Mimtbes ursprung-liga förslag till delning

af Nya varfvet mellan -sjöförsvaret och centralfängelset är o ock

de anmärkningar, som af fångvårdsstyrelsen blifvit framstälda mot

detta förslag, i hufvudsak afhjelpta. Hvad särsMldt angår de bostadslägenheter

för några af bevakningspersonalen vid centralfängelset —

11 ram och 5 kök —, hvilka skulle frångå fångvården, kan ersättning

derför utan afsevärd kostnad fullständigt beredas genom iståndsättande

af vissa lägenheter i de byggnader, öfver hvilka dispositionsrätt bibehålies

åt fångvården. Da derjemte af föredragande departementschefen

förklarats, att undersökning skall verkställas, huruvida kasernbyggnaden

må kunna förläggas till annan lämplig plats på längre afstånd från

centralfängelset än den af öfverstelöjtnanten Munthe föreslagna och

att, derest -så befinnes möjligt, afståndet mellan dessa byggnader skall

blifva ökadt, synes från fångvårdens synpunkt icke möta något hinder

för den nu ifrågasatta delningen af området vid Nya varfvet; och instämmer

jag i -den af föredraganden gjorda hemställan.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 76.

I föredragande departementschefens hemställan instämde jemväl

statsrådet öfriga ledamöter;

och behagade, med bifall till densamma, Hans

Maj:t Konungen i nåder förordna, att till Riksdagen

skulle aflåtas proposition i ämnet af den lydelse, bilagan

A vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

F. Wrangel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.