Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om tolks anlitande vid domstol

13 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1902:14, Med förslag till lag om tolks anlitande vid domstol

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.

1

N:o 14.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om tolks anlitande vid domstol; gifven Stockholms

slott den 4 januari 1902.

Under åberopande af bi lagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om tolks anlitande vid

domstol.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong], nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Hj. L. Hammarskjöld.

Bill. till Piksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 14.

Förslag

till

Lag

om tolks anlitande vid domstol.

Härigenom förordna» som följer:

1 §•

Är i mål eller ärende, som vid domstol förekommer, part, vittne

eller annan, som skall inför rätten afhöras, icke mägtig svenska språket,

må tolk tillkallas att vid förhöret rätten biträda.

Är den, som skall höras, döf eller stum, och kan ej förhöret lämpligen

ske medelst skriftligen affattade frågor eller svar, må såsom tolk

tillkallas någon, som förstår att meddela sig med den, som skall höras.

2 §•

Skall allmän tolk vara vid rätten anstäld, varde sådan tolk tillkallad.

I annat fall förordne rätten någon att i målet eller ärendet såsom

tolk biträda; rätten ege hos Konungens befallningshafvande påkalla biträde

för tolks erhållande.

Erfordras vid häradsrätt anlitande af tolk, och varder behof vet kunnigt

å tid, då rätten ej sitter, må häradshöfdingen vidtaga åtgärd för tolks

erhållande, efter ty här förut är sagdt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 14.

3

3 §•

Ej må den biträda såsom tolk, hvilken till saken eller till part är

i sådant förhållande, att derigenom hans tillförlitlighet kan anses förringad.

4 §•

Den, som anställes såsom allmän tolk eller eljest förordnas att såsom

tolk biträda, aflägge inför rätten ed, att han skall efter bästa förstånd

och samvete fullgöra det uppdrag, som honom lemnats.

5 §.

Skall någon, som ej är till allmän tolk förordnad, biträda såsom

tolk, njute han skälig ersättning efter ty rätten bestämmer. Den ersättning

skall förskottsvis utgå af allmänna medel; och pröfve rätten i slutliga

utslaget, å hvilken part ersättningen skall stanna. I mål, deri allmän

åklagare förer talan, må denne ej i annat fall, än då åtalet blifvit utan

skäl anstäldt, förpligtas att sådan kostnad återgälda, utan skall kostnaden,

der den ej finnes böra drabba annan part, stanna å kronan.

6 §•

Hvad i denna lag är stadgadt om tolks anlitande vid domstol skall

ega motsvarande tillämpning, der utom rätten biträde af tolk erfordras

vid förrättning, som hålles af häradshöfding eller i stad af någon rättens

ledamot.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1903.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

i statsrådet ä Stockholms slott den 17 oktober

1900

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerijeim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i

underdånighet:

Riksdagens skrifvelse den 19 april 1899, deri Riksdagen anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till bestämmelser beträffande ej mindre hvad domstol eller allmän åklagare

hade att iakttaga för att erhålla biträde af tolk än äfven rörande ersättning

åt person, som, efter derom af rätten eller af allmän åklagare gjord

framställning, såsom tolk vid rätten tjenstgjort.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

a

Efter att hafva redogjort för innehållet af berörda skrifvelse yttrade

departementschefen:

»På sätt i Riksdagens skrifvelse anföres, saknas i allmän lag bestämmelser

huru förfaras skall, då domstol eller allmän åklagare finner

sig i behof af tolk. Allenast för vissa tingslag i Norrbottens län, hvilkas

invånare till större antal betjena sig af finska eller lappska språket, hafva

meddelats föreskrifter om anställande af tingstolkar. Erfordras eljest vid

domstol biträde af tolk, lärer vara brukligt antingen att rätten omedelbart

vidtager åtgärd för anskaffande af sådant biträde eller ock, åtminstone

beträffande mål, som hörer under allmänt åtal, att Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande på rättens begäran anmodar någon att såsom tolk

tjenstgöra. Osäkerhet lärer emellertid råda såväl rörande gränserna för

rättens befogenhet och pligt att besluta tolks anlitande som beträffande

den ställning tillkallad tolk bör intaga i rättegången; och ehuru vigten

och den grannlaga beskaffenheten af det uppdrag, som anförtros tolken,

synes påkalla, att han genom ed förpligtas till uppdragets samvetsgranna

fullgörande, lärer rätten, då vittneseden näppeligen kan för detta ändamål

användas, sakna fog att föreskrifva edgång. Härtill kommer, att då ingen

kan mot sin vilja förpligtas att biträda såsom tolk, och möjligheten att

för dylikt uppdrag erhålla lämplig person alltså stundom kan komma att

bero på den ersättning, som ställes i utsigt, saknaden af föreskrift i detta

hänseende lätt kan vålla domstolen svårigheter.

Att sålunda lagstiftning om tolks anlitande vid domstol är af be
O

^ o

hofvet påkallad, torde näppeligen kunna förnekas. Deremot synes tillräcklig

anledning ej föreligga att, på sätt Riksdagen ifrågasatt, meddela bestämmelser

om hvad allmän åklagare har att iakttaga, då han finner sig i behof af

tolk. Yppas sådant behof under åklagarens tjenstgöring vid domstolen, bör det

tillkomma denna att i ämnet förordna. För de fall åter, der tolks anlitande

kan ifrågakomma vid förberedande undersökning i brottmål, lära några

föreskrifter i lag näppeligen kunna gifvas så länge lagstadganden öfverhufvud

saknas i fråga om dylik undersökning.

Med iakttagande af den sålunda angifna begränsning i den ifrågakomna

lagstiftningens uppgift har jag låtit inom lagbyrån utarbeta förslag

till lag om tolks anlitande vid domstol; och torde det tillåtas mig att nu

få i korthet redogöra för grunderna till de särskilda bestämmelserna i

detta förslag.

Då ändamålet med tolks anlitande är att sätta domstolen i tillfälle

att fullgöra åligganden, som den eljest i följd af bristande språkkännedom

vore ur stånd att utföra, synes det i allmänhet böra tillkomma domstolen

sjelf — och ej någon af parterna — att vidtaga åtgärder för anskaffande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

af tolk, der biträde af sådan erfordras. Der emellertid fråga är allenast

om öfversättning af skriftlig handling, som till domstolen ingifves, torde

det, till förekommande af missbruk och onödig omgång, böra — naturligen

med undantag för de fall der allmän tolk är pligtig att lemna

biträde — öfverlemnas åt den part, som åberopar handlingen, att draga

försorg om dess öfversättande. I enlighet med denna uppfattning hafva

paragrafens bestämmelser inskränkts till de fall, der tolk är af nöden för

afförande af part eller annan inför domstolen.

Någon ovilkorlig föreskrift om tolks tillkallande vid förhör med den,

som ej är mägtig svenska språket, har ej ansetts böra meddelas. Då den,

som skall höras, talar ett främmande språk, hvilket såväl domaren som

parterna förstå, är tolk uppenbarligen öfverflödig. Med hänsyn härtill har

åt rätten öfverlemnats att efter omständigheterna afgöra, huruvida tolk

skall anlitas.

Såsom nyss framhållits, skola i vissa tingslag af Norrbottens län

finnas anstälde allmänna tolkar för finska och lappska språken. Denna anordning

har emellertid, åtminstone på senare tid, mindre väl motsvarat sitt

ändamål, i det svårighet mött att finna lämpliga personer, villiga att mot det

obetydliga arfvode, som erbjudits, åtaga sig berörda uppdrag. Det är derför

min afsigt att, så framt nödig utredning hinner åvägabringas, vid handläggningen

af frågan angående nästkommande statsreglering i underdånighet

föreslå Eders Kong]. Maj:t att för afhjelpande af denna brist till Riksdagen

göra framställning om förhöjning i anslaget till allmänna tingstolkar. I det

fall, att i tingslag, hvarom nu är fråga, vid behof af tolk befinnes, att allmän

tolk icke är tillsatt, likasom ock i händelse allmän tolk väl finnes anstäld

men af någon anledning för tillfället icke tjenstgör, måste tydligen tolk för

tillfället förordnas. Att den sålunda förordnade, ehuru hans uppdrag är

tillfälligt, dock måste anses såsom allmän tolk, så att stadgandena i förslagets

3 och 4 §§ icke äro å honom tillämpliga, torde vara tydligt.

Äfven i det fall, då den som skall höras är döf eller stum, kan tolk

uppenbarligen komma att erfordras. Kan emellertid förhöret ske medelst

skriftlig förhandling, bör dylikt förfarande naturligtvis föredragas framför

meddelande genom tolk.

Det ligger i sakens natur, att vissa omständigheter, närmast jemförliga

med de förhållanden, som beträffande domare och vittnen betecknas

såsom jäf, måste, der de förekomma i fråga om någon eljest till tolk

lämplig person, utgöra laga hinder för hans anlitande i sagda egenskap.

Att i lag närmare angifva dessa omständigheter torde dock icke vara erforderligt

eller lämpligt, utan torde vara tillfyllest att tillförbinda rätten

att vid val af tolk taga hänsyn till hvarje förhållande, som kan innefatta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.

7

skälig anledning att ifrågasätta hans vilja eller förmåga att på tillfredsställande

sätt fullgöra det honom anförtrodda uppdrag. Den föreskrift,

som i berörda hänseende erfordras, torde böra ega tillämpning jemväl å

allmän tolk, der sådan finnes anstäld.

Den ed, som här föreslås, är till sitt innehåll hufvudsakligen lika 3

med den, som enligt det förut denna dag anmälda förslaget till lag om

ändrad lydelse af 17 och 31 kap. rättegångsbalken skulle afläggas af sakkunnig.

Med den här förut uttalade uppfattning, att tolk, der sådan af 4

rätten anlitas, är att anse såsom rättens biträde vid fullgörande af dess

åligganden, öfverensstämmer, att tolkens arbete godtgöres honom af allmänna

medel. Med samma grundsats låter emellertid väl förena sig, att

den ersättning statsverket sålunda får vidkännas för tolks anlitande i fall,

då ej allmän tolk är att tillgå, betraktas såsom en utgift af den särskilda

beskaffenhet, att den bör statsverket återgäldas af part, som medelbart eller

omedelbart föranledt densamma.

Vid de förrättningar — förnämligast förhör i konkursmål — som §

utom rätten hållas på landet af domaren och i stad af någon rättens leda
mot,

kan naturligen samma behof af tolk uppstå som vid förhandling inför

rätten. Samtliga de i lagförslaget upptagna reglerna, huru rätten har att

förfara, synas härvid höra vinna motsvarande tillämpning för den, som

håller förrättningen. Då denne redan enligt gällande rätt har att i vissa

fall upptaga ed och afgöra ersättningsfrågor, torde den nu föreslagna anordningen

icke böra väcka någon betänklighet.»

Sedan departementschefen härefter uppläst ifrågavarande lagförslag

af den lydelse bil. litt. O. vid detta protokoll utvisar, hemstälde han i

underdånighet, att högsta domstolens utlåtande öfver förslaget matte, för

det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet

inhemtas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

i nåder lemna bifall.

Ex protocollo

Erik Öländer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,x

Kohgl. Majds Nåd. Proposition N:o 14.

Bil. litt. O.

Förslag

till

L a g

om tolks anlitande vid domstol.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Är i mål eller ärende, som vid domstol förekommer, part, vittne

eller annan, som skall inför rätten afhöras, icke mägtig svenska språket,

ege rätten tillkalla allmän tolk, der sådan skall vid rätten finnas, eller, i

annat fall, förordna någon, som kan i målet eller ärendet såsom tolk biträda

rätten.

Är den, som skall inför rätten afhöras, döf eller stum, och kan ej

förhöret lämpligen ske medelst skriftligen affattade frågor eller svar, må

såsom tolk tillkallas någon, som förstår att meddela sig med den, som

skall höras.

2 §•

Ej må den biträda såsom tolk, hvilken till saken eller till part är

i sådant förhållande, att derigenom hans tillförlitlighet kan anses förringad.

3 §•

Skall någon, som ej är till allmän tolk förordnad, biträda såsom

tolk, aflägge han i målet eller ärendet ed, att han skall efter bästa förstånd

och samvete fullgöra det uppdrag, som honom lemnats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

9

4 §•

Tolk, som i 3 § sägs, njute för sitt biträde skälig ersättning efter

ty rätten bestämmer. Den ersättning skall förskottsvis utgå af allmänna

medel; och pröfve rätten i slutliga utslaget, å hvilken part ersättningen

skall stanna. I mål, deri allmän åklagare förer talan, må denne ej i annat

fall, än då åtalet blifvit utan skäl anstäldt, förpligtas att sådan kostnad

återgälda, utan skall kostnaden, der den ej finnes böra drabba annan part,

stanna å kronan.

5 §•

Hvad i denna lag är stadgadt om tolks anlitande vid domstol skall

ega motsvarande tillämpning, der utom rätten biträde af tolk erfordras vid

förrättning, som hålles af häradshöfding eller i stad af någon rättens

ledamot.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 19 .

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 12 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl.

Maj-.ts högsta domstol torsdagen den 21 februari

1901.

Första rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Huss,

Carlson,

Hellström,

Bohman,

Ramstedt,

Grefberg.

Sedan, jemlikt högsta domstolens beslut den 30 november 1900,

handlingarne rörande det till högsta» domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlemnade förslag till lag om tolks anlitande vid domstol mellan högsta

domstolens ofvanbemälde ledamöter cirkulerat, företogs nu detta ärende

till slutlig behandling; varande förslaget bilagdt detta protokoll.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

Då den affattning 1 § i förslaget erhållit icke synes inrymma rätt för

domstol, som finner nödigt anlita biträde af tolk, att, på sätt hittills ej

sällan förekommit, vända sig till Kongl. Maj:ts befallningshafvande med

anhållan om tolks anskaffande genom dess försorg, men en dylik befogenhet

torde vara så mycket mera lämplig att bibehålla, som det för domstolar

i vissa landsorter kan vara förenadt med ej ringa svårighet att för

uppdrag af ifrågavarande art finna lämplig person, synes bestämmelse i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

11

angifna rigtning höra i förslaget införas. Derjemte torde, till undvikande

af onödig tidsutdrägt, domare å landet böra ega vidtaga erforderliga åtgärder

för tolks anskaffande, när behofvet deraf varder kändt å tid, då

rätten ej sitter.

Då skyldighet att aflägga ed borde förefinnas ej mindre för allmän

tolk än för den, som i särskild! mål eller ärende blefve såsom tolk anlitad,

men beträffande de allmänna tolkar, som enligt särskilda bestämmelser

skola i vissa tingslag inom Norrbottens län vara anstälda, föreskrifter

om edgång hittills ej blifvit meddelade, borde stadganden i sådant

afseende i förevarande förslag införas.

Ex protocollo

Erik Öländer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å

Stockholms slott lördagen den 4 januari 1902, dervid

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen jemväl var

tillstädes.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring,

Justitieråden: Lilienberg,

Lindbäck.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hammarskjöld anmälde i

underdånighet:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 17 oktober 1900 inhemtade utlåtande öfver det vid

samma protokoll fogade förslag till lag om tolks anlitande vid domstol.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll yttrade departementschefen

:

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

»Med anledning af hvad högsta domstolen anmärkt emot det remitterade

förslaget, hafva jemkningar i detta förslag vidtagits dels sålunda, att

deri inrymts rätt för domstol att vända sig till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

med anhållan om tolks anskaffande genom dess försorg

och att häradshöfding erhållit befogenhet att vidtaga erforderlig åtgärd

för tolks anskaffande i fall, då behof af tolk vid häradsrätt varder kunnigt

å tid, då rätten ej sitter, dels och derutinnan, att förslagets föreskrifter

beträffande edgång af tolk utsträckts att gälla äfven i afseende å

allmän tolk. Nu angifna ändringar hafva föranledt redaktionel jemkning

jemväl i vissa andra delar af förslaget.»

Departementschefen uppläste härefter det sålunda jemkade förslaget

och hemstälde, att detsamma måtte, jemlikt § 87 regeringsformen, genom

nådig proposition Riksdagen till antagande föreläggas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall; och skulle nådig proposition i ämnet, af den

lydelse bilagan litt. B vid detta protokoll utvisar, till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorjf.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SLU 1902:3 Sammansatta Stats- (och Lag-jut skottets Utlåtande N:o 3 s. 15 i texten