Sök i Ratio Lex

Angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af Amål i följd af den staden är 1901 öfvergångna brand

1902-02-07 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1902:28, Angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af Amål i följd af den staden är 1901 öfvergångna brand

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1

N:o 28.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående beviljande

af statsbidrag för ny reglering af viss del af

Amål i följd af den staden är 1901 öfvergångna brand;

gifven Stockholms slott den 7 februari 1902.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för ny

reglering af viss del af Åmål i följd af den staden år 1901 öfvergångna

brand, åt nämnda stad bevilja såsom bidrag till inlösen af mark, som

erfordras till utläggning, enligt af Kongl. Maj:t den 20 december 1901

faststäld regleringsplan, af gator, torg och andra allmänna platser samt

till bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade

kostnader ett understöd af tillhopa 375,000 kronor, deraf 75,000 kronor

såsom anslag utan återbetalningsskyldigliet och 300,000 kronor såsom

lån, att lyftas under år 1903 och, hvad lånet angår, tillgodonjutas

på de vilkor, som i nämnda protokoll omförmälas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bih. till Bihd. Prot. 1902. 1 8and. / Afd. 24 Ifä/t. (N:o 28.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 7

februari 1902.

■ /} » '' . . . . • - * • . : r

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Ottek,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Odelberg,

Husberg,

Palander och

Westring.

Departementschefen, statsrådet herr von Krusenstjerna anförde:

Uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld, af magistraten i Åmål till

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län insänd samt

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig skrifvelse

den 14 november 1901 öfverlemnad skrift hafva stadsfullmägtige i nämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

stad i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition om beviljande af dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet

å 100,000 kronor dels ock ett lån å 450,000 kronor

mot lägsta möjliga ränta, 50 års afbetalningsskyldighet samt räntefrihet

intill 1907 års slut, för att staden måtte komma i tillfälle att dermed

bestrida kostnaderna för genomförande af ny reglering af staden i

följd af den vådeld, som den 9 maj 1901 öfvergått staden.

Med förmälan att vid nämnda eldsvåda en stor del af norra och

nästan hela mellersta delen af staden, tillsammans 59 gårdar, blifvit

lagd i aska, hafva stadsfullmägtige i förenämnda skrift anfört, att

omedelbart efter eldsvådan vidtagits åtgärder för ny reglering af den

nedbrända staden, hvilket arbete så långt framskridit, att det af en

inom staden tillsatt tomtregleringskomité med biträde af löjtnanten vid

väg- och vattenbyggnadskorpsen H. G. Torulf uppgjorda förslaget till

stadsplan godkänts af stadsfullmägtige, som gifvit i uppdrag åt sin ordförande

att söka Eders Kongl. Maj:ts fastställelse derå; och, derest en

sådan fastställelse erhölles, blefve det en tvingande nödvändighet för

staden att få regleringen genomförd och staden återuppbygd så skyndsamt

som möjligt. Vidare hafva stadsfullmägtige anfört, att enligt de

förslag, som på grund af tillgängliga handlingar uppgjorts, kostnaderna

för sjelfva regleringens genomförande uppginge till 553,000 kronor och

för de arbeten, som stode i sammanhang med regleringen och hvilka

fördelaktigast måste ske samtidigt med denna för att förekomma dubbelarbeten

och deraf följande större kostnader, till 306,000 kronor eller

tillsammans 859,000 kronor. Enligt tomtregleringskomiténs utredning

och kostnadsförslag utgjordes de kostnader, som staden finge närmast

vidkännas för regleringens genomförande, af:

i gamla stadsdelen:

inköp af jord för gator

qvarterlösen ......................................

schaktning och planering..............

vatten- och afloppsledning ...........

stensättning och makadamisering

af gator ...................................

nybyggnad af en bro jemte reparation

af två andra .............

regleringskostnader, diverse .

kronor 27,000: —

» 120,000: —

» 8,000: —

» 15,000: —

» 60,000: —

» 20,000: —

» 10,000: — kronor 260,000:

transport'' kronor 260,000:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

transport kronor 260,000:

i nya stadsdelen:

lösen af gator och torg ..................

schaktning och planering ............

park och plantering .......................

stensättning och makadamisering

kulvert ...............................................

vattenledning och aflopp ...............

expropriation af jord för qvarter

kartläggning, diverse......................

kronor 45,000:—

» 28,000: —

» 10,000: —

» 70,000: —

» 20,000: —

» 50,000: —

» 60,000: —

» 10,000: —

293,000: —

Kronor 553,000: —

Dertill komme kostnaden för sådana arbeten, som blefve en följd

af och måste verkställas i sammanhang med regleringen dels för att

kunna utföra dem afsevärdt mycket billigare, dels ock för att förekomma

dubbelarbeten och deraf följande tidsutdrägt, nemligen:

vattenledning (redan beslutad) ......................................... kronor 175,000: —

dränering ............ » 10,000: —

belysning............................................................................... » 25,000: —

nytt spruthus med torn för torkning af slangar ... )) 10,000: —

ångspruta m. m................................................................. » 10,000: —

nytt gymnastikhus för allmänna läroverkets behof

(redan beslutadt) ......................................................... » 20,000: —

omändring af skolhuset till rektorsgård (redan beslutad)

................................................................................... » 7.000: —

annex till folkskolehuset...................................................... » 15,000: —

förvaringshvalf för stadens arkiv och kassor ............... » 4,000: —

kraftöfverföring från i stadens närhet varande vattenfall

med maskiner för vattenledning och belysning » 30,000: —

Kronor 306,000: —

Om några af dessa arbeten möjligen kutide något uppskjutas och

staden snart nog skulle kunna få igen en del utlägg för qvarterlösen,

måste dock en summa åt minst 550,000 kronor beräknas för de för regleringens

genomförande mest trängande behofven.

Stadsfullmägtige anföra vidare, att redan före den timade eldsolyckan,

på grund af många samverkande orsaker, stadens finansiella

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

ställning varit mindre god, men att efter den hemska olycka, som öfvergick

samhället den 9 maj 1901, många omständigheter tillstött, som förvärrade

stadens läge till den grad, att stadens invånare med allra största

bekymmer måste se framtiden an och icke kunde finna någon möjlighet

för staden att kunna hemta sig efter olyckan, om icke staten lemnade

snar och kraftig hjelp.

Såsom skäl för sådan hjelps beviljande hafva stadsfullmägtige framhållit,

dels att det betryckta läge, hvaruti staden, hvad dess ekonomi

beträffade, befunne sig, vore förorsakadt, bland annat, hufvudsakligen

af de stora uppoffringar, staden på 1870-talet måst vidkännas för

att få största möjliga nytta af den då under byggnad varande bergslagernas

jernväg, och hvilka uppoffringar staden ännu finge vidkännas

i form af annuiteter på lån, dels ock att, enligt skrifvelsen

bifogadt, af magistraten i staden utfärdadt intyg, de för kommunens

behof uttaxerade skatter utgått under år 1891 med 6, under år 1892

med 7,ig, under år 1893 med 6,20, under år 1894 med 6,75, under år

1895 med 7,50, under år 1896 med 7,27, under år 1897 med 7,25, under

år 1898 med 7,25, under år 1899 med 7 och under år 1900 med 6,25

eller i medeltal per år med 6,863 gånger bevillningskronan, hvartill

komme skatten till presterskapet, hvilken utdebiterades särskild!.

Vidare anföra stadsfullmägtige:

att af stadens 3,343 invånare omkring 1,800 personer bodde inom

den reglerade stadsplanen före eldsvådan och att af dessa 815 blifvit

husvilla efter densamma;

att, då den nedbrända delen af staden just inhyste den näringsidkande

delen af befolkningen, denna i saknad af lämpliga lokaler vore

ur stånd att i någon nämnvärd grad bidraga till skatternas utgörande;

att under tiden intill dess de afbrända tomterna hunne ånyo bebyggas,

desamma icke kunde bevillningstaxeras till högre belopp än hvad som

motsvarade sjelfva tomternas värde;

att de kapitalbelopp, som på grund af brandförsäkringen erhållits

för nedbrända byggnader, till större delen åtgått för gäldande af skulder,

som varit i fastigheterna intecknade, samt att dessa kapitalbelopp endast

till ringa del kunde träffas af bevillningstaxering;

att de nedbrända husen i allmänhet varit försäkrade efter värdena

på den tid, då husen uppfördes, hvilka värden ingalunda motsvarade

nutidens;

att stadens skattdragare till förherskande del bestode af s. k.

småfolk, hvithet framginge deraf att, enligt eu af drätselkammaren

verkstäld utredning, af hela det för inkomst upptaxerade beloppet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 28.

757,715 kronor, ej mindre än 229,300 kronor utgått såsom bevillningsfritt

afdrag; samt

att häraf torde framgå, att få städer i Sverige, om ens någon, haft

så stora svårigheter att dragas med, som Åmål både hade och under

de närmaste åren komme att få.

Såsom skäl för den begärda räntefriheten till 1907 års slut hafva

stadsfullmägtige anfört, att i december 1907 komme staden att hafva

inbetalt ett obligationslån, hvilket nu kräfde en årlig utgift af omkring

12,600 kronor; att staden före sagda tidpunkt jemväl inbetalt två andra

lån, det ena hos Venersborgs stadshypoteksförening, som årligen kräfde

1,500 kronor, och det andra det s. k. kyrkobyggnadslånet, som årligen

kräfde 800 kronor, samt att så småningom efter 1907 års slut stadens

öfriga lån inbetalades, hvadan, om staden finge ett till 1907 års slut

räntefritt lån, staden kunde i känslan af trygghet angående sin ekonomi

och med begagnande af sina många utvecklingsmöjligheter hoppas på

en normal utveckling.

Vid stadsfullmägtiges underdåniga ansökning är fogad en till

stadsfullmägtige stäld skrift, deruti drätselkammaren på grund af 1900

års mantals- och taxeringslängder för staden samt i öfrigt kända förhållanden

meddelat:

att taxeringsvärdet utgjorde å all fast egendom 2,979,600 kronor,

å samtliga bebygda tomter 1,899,600 kronor och å byggnaderna inom

den afbrända stadsdelen 609,442 kronor;

att antalet skattskyldige personer uppgått till 869 män och 914

qvinnor eller tillsammans 1,783 personer;

att 642 skattskyldige varit beskattade för inkomst till ett sammanlagdt

belopp af 757,715 kronor, deraf 638 enskilda personer för tillsammans

695,625 kronor, hvilket i medeltal utgjorde ett inkomstbelopp

af 1,090 kronor för hvarje för inkomst uppskattad person;

att de bevillningsfria afdragen uppgått till 229,300 kronor;

att bevillningen till staten utgjort 6,453 kronor 43 öre samt den

debiterade skatten för ecklesiastika och kommunala behof uppgått till

44,753 kronor 14 öre;

att inom den afbrända stadsdelen varit bosatta 815 personer, deribland

19 af stadens 29 handlande och 33 af dess 52 yrkesidkare; samt

att af invånarne i den nedbrunna stadsdelen inkomstskatt erlagts

af 124 personer, hvilkas inkomst varit uppskattad till sammanlagdt

158,885 kronor.

» Med vitsordande af de särskilda, i ansökningen omförmälda behofven

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28. 7

och af de rörande stadens ekonomiska ställning lemnade uppgifterna

har magistraten i underdånighet förordat bifall till ansökningen.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har till alla delar vitsordat

och instämt uti hvad stadsfullmägtige till stöd för den underdåniga

ansökningen uppgifvit och anfört samt för egen del derjemte erinrat,

att under tiden, intill dess de afbrända tomterna hunne ånyo bebyggas,

desamma uppenbarligen icke kunde bevillningstaxeras till högre belopp

än som motsvarade sj elfva tomternas värde och att de kapitalbelopp,

som på grund af brandförsäkring erhållits för nedbrända byggnader, till

betydande del åtgått till gäldande af skulder, som varit i fastigheterna

intecknade; att dessa kapitalbelopp således endast till jemförelsevis ringa

del kunde träffas af bevillningstaxering; samt att i följd deraf stadens

skatteförmåga komme att i ganska väsentlig mån minskas just under

den tid, då densamma mest behöfde tagas i anspråk. Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande har på grund häraf förordat nådigt bifall till

den underdåniga ansökningen.

Till följd af nådig remiss har statskontoret uti detta ärende afgifvit

underdånigt utlåtande af den 12 december 1901 och dervid anfört,

att statskontoret, med afseende såväl å omfattningen af ifrågavarande

eldsvåda, hvilken härjade 59 af stadens gårdar och gjorde 815 af stadens

invånare husvilla, som ock å stadens mindre gynnsamma ekonomiska

ställning, ansåge det oafvisligen nödvändigt, att staten bidroge,

bland annat, medelst ett anslag utan återbetalningsskyldighet till de

kostnader, som i anledning af eldsvådan drabbade staden för dess reglering

m. in., hvilka kostnader beräknats till 553,000 kronor, hvartill

komme ytterligare 306,000 kronor för uppförande af vissa allmänna

byggnader samt för sådana redan före eldsvådan beslutade arbeten,

hvilka nu måste i sammanhang med regleringen utföras.

Statskontoret funne sig dock ej kunna tillstyrka bifall till ansökningen

i hela dess utsträckning, då detta skulle föranleda till att statsverket

komme att i förevarande afseende lemna Amål understöd med

belopp, som både i och för sig och i förhållande till eldsvådans omfattning

och de deraf föranledda kostnaderna komme att alltför mycket

öfverstiga de statsbidrag, som under likartade omständigheter kommit

andra städer till del, i hvilket afseende statskontoret erinrat, att statsverket

under de senaste 15 åren i anledning af i följande städer

utbrutna större eldsvådor lemnat understöd till nedannämnda belopp,

nemligen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 28.

år 1888 till Luleå — der 77 gårdar nedbrunnit och kostnaderna

för omregleringen beräknats till 867,163 kronor 20 öre föratom 500,000

kronor för uppförande af nya allmänna byggnader — ett anslag

utan återbetalningsskyldighet af 50,000 kronor och ett lån å 100,000

kronor;

år 1889 till Umeå — der 202 gårdar nedbrunnit samt kostnaderna

för den nya regleringen beräknades till 860,000 kronor och för uppförandet

af nya allmänna byggnader till 750,000 kronor, till betäckande

hvaraf dock funnits en tillgång af 375,000 kronor — ett anslag utan

återbetalningsskyldighet af 75,000 kronor och ett lån å 200,000 kronor;

samt år 1896 till Mariestad — der kostnaden för den nya regleringens

genomförande beräknats till 210,000 kronor, hvartill kommit ett

belopp af 60,000 kronor för uppförande af ett nytt rådhus — ett lån

å 150,000 kronor, motsvarande hela det belopp, som under den närmaste

tiden efter eldsvådan erfordrades till jordlösen samt torgs och

gators ordnande.

Härvid har dock statskontoret ansett sig böra erinra, dels att staden

Luleå ej begärt större understöd af statsmedel än som, på sätt

nyss vore nämndt, beviljades staden, dels, hvad Umeå beträffade, att

denna stads ekonomiska belägenhet varit jemförelsevis god, då staden

vid 1888 års slut icke haft större skuld än 21,556 kronor 74 öre och

de uttaxerade afgifterna för kommunens, kyrkans och skolans behof

utgått med endast 3 kronor 42 öre för bevillningskrona, dels ock, i

fråga om Mariestad, att den eldsvåda, som år 1896 härjat en del af

staden, icke haft så stor utsträckning, som den, hvilken nu öfvergått

Amål, samt att uttaxeringen för kommunens, kyrkans och skolans behof

år 1896 utgått med allenast 3 kronor 29 öre för bevillningskrona.

Då, hvad nu Åmål anginge, uttaxeringen, oberäknadt afgiften till

presterskapet, för kommunens behof utgjort för år 1900 6,25 och i medeltal

för de tio sistförflutna åren 6,863 gånger bevillningskronan, samt

med hänsyn härtill Åmål, som vid 1899 års slut hade en skuldbörda

af 243,680 kronor 69 öre, torde ega betydligt mindre möjlighet, än

Umeå och Mariestad egde, att genom utsträckt anlitande af uttaxeringen

anskaffa de i anledning af branden erforderliga medel, ansåge

statskontoret, att det bidrag, som kunde blifva Åmål beviljadt, borde

kunna sättas högre än som medgifvits för Umeå och Mariestad; på grund

hvaraf statskontoret hemstält, o att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att bevilja staden Åmål för nu ifrågavarande ändamål dels

ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 75,000 kronor

dels ock ett lån å 300,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Efter det fullmägtige i riksgäldskontoret jemväl lemnats tillfälle

att yttra sig i ärendet, hafva fullmägtige uti skrifvelse den 27 december

1901 erinrat derom att, då 1896 års Riksdag i följd af den Mariestad

föregående år öfvergångna brand beviljade sistnämnda stad ett tomtregleringslån

att under år 1897 lyftas i riksgäldskontoret, för detta

lån stadgats följande vilkor:

att stadsfullmägtige skulle i stadens namn och på dess vägnar

för lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda

skuldförbindelse, innefattande de för lånets användande och återbetalning

stadgade vilkor;

att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före

slutet af år 1897 icke finge derefter utbekommas;

att lånebeloppet finge utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas

till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt,

4s/io procent å dess ursprungliga belopp borde till riksgäldskontoret

årligen inbetalas, deraf ränta efter 3° io för hundra å det

oguldna kapitalet först skulle beräknas och afgå samt öfverskottet utgöra

kapitalafbetalning; samt

att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet

borde vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet

deraf att å annuiteten beräknades 4Vs procent ränta från förfallodagen.

På grund af de upplysningar stadsfullmägtige i Amål lemnat om

stadens nuvarande lån, af hviika ett med en årlig utgift af omkring

12,600 kronor skulle slutbetalas i december 1907, syntes det fullmägtige

vara för staden mycket önskvärdt att fa till och med nämnda ar

åtnjuta frihet från ränta och kapitalafbetalning å det lån, som i anledning

af förevarande ansökning kunde varda af statsmedel beviljadt,

och funne sig fullmägtige derför hafva skäl att beträffande det ifrågasatta

lånet förorda en bestämmelse af nu angifvet innehåll. Då emellertid

vid detta förhållande räntefriheten skulle omfatta något längre

tid än den, som i sådant hänseende medgifvits såväl för ofvan omförmälda

lån till Mariestad som ock för andra af liknande anledning förut

beviljade tomtregleringslån, ansåge sig fullmägtige icke kunna i förevarande

fall tillstyrka lägre räntefot än 4 procent, och torde dervid

annuiteten lämpligen böra utgå med 5 procent af ursprungliga lånebeloppet,

hvarigenom lånet skulle komma att slutbetalas pa eu tid af

41 år, räknad från och med det år, då amorteringen toge sin början.

I öfrigt ansåge fullmägtige vilkoren för det ifrågasatta lånet till staden

Åmål0 böra blifva öfverensstämmande med dem, som, enligt hvad

ofvan meddelats, stadgats för det åt Mariestad beviljade lånet; och

lhh. till lliksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Af(l. 24 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

hvad särskild! anginge den ränta, som skulle beräknas å uteblifven

aimnitetsinbetalning, syntes densamma i förevarande fall, likasom för

lånet till Mariestad blifvit föreskrifvet, böra bestämmas till 47* procent

för år.

På särskild framställning af stadsfullmägtige i Åmål har Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 20 december 1901 faststält regleringsplan

för den del af staden Åmål, som den 9 maj 1901 afbrunnit, jemte delar

af vestra och norra Grunds områden, sådan samma plan funnes åskådliggjord

medelst en af löjtnanten Torulf år 1901 upprättad karta med

tillhörande beskrifning, utom såvidt anginge den å kartan jemväl angifna

tomtindelningen, hvilken fråga icke utgjorde föremål för Kongl.

Maj:ts omedelbara pröfning; och har Kongl. Maj:t jemväl genom samma

nådiga bref på det sätt bifallit en af stadsfullmägtige i sammanhang

med nyssnämnda framställning gjord anhållan om rätt till expropriation

af mark för nämnda regleringsplans genomförande, att staden Åmål

berättigades att i den ordning, gällande författning om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof stadgade, till sig lösa, att genast tillträdas,

den enskild man, menighet eller inrättning tillhöriga mark, som

till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser enligt omförmälda

planen erfordrades.

Af den utaf stadsfullmägtige i nu förevarande framställning förebragta,

af såväl magistraten i Åmål som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

vitsordade utredning rörande omfattningen af den vådeld,

som öfvergått staden, samt angående stadens nuvarande ekonomiska

ställning äfvensom de kostnader, som kräfvas för ny reglering

af staden, anser jag framgå, att det för staden är ett oafvisligt behof

att understöd från det allmännas sida kommer staden till del för bestridande

af kostnaderna för genomförande af den genom berörda nådiga

bref faststälda regleringsplan. Vid jemförelse mellan de förhållanden,

som af stadsfullmägtige till stöd för framställningen åberopats, och de

omständigheter, som, på sätt statskontoret erinrat, förelegat i anförda

likartade fall, då tillförene understöd af statsmedel för enahanda ändamål

beviljats andra städer, finner jag dock icke anledning förorda, att

understöd nu må utgå med de belopp, som stadsfullmägtige ifrågasatt,

utan anser jag mig, i betraktande af de skäl, som statskontoret anfört,

böra, i enlighet med dess hemställan, tillstyrka understöds beviljande

åt staden Åmål till ett sammanlagdt belopp af 375,000 kronor, deraf

75,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 300,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

kronor såsom lån. Mot hvad fullmägtige i riksgäldskontor hemstält

beträffande vil koren för lånets åtnjutande har jag intet att erinra.

Jag får alltså i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att, för ny reglering af viss del af Åmål

i följd af den staden år 1901 öfvergångna brand, åt nämnda stad bevilja

såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning,

enligt den af Kongl. Maj:t den 20 december 1901 faststälda regleringsplan,

af gator, torg och andra allmänna platser samt till bestridande

af de med regleringens genomförande i öfrig! förenade kostnader ett

understöd af tillhopa 375,000 kronor, deraf 75,000 kronor såsom anslag

utan återbetalningsskyldighet och 300,000 kronor såsom lån, att

lyftas under år 1903, hvarvid för tillgodonjutande af lånet torde böra

stadgas följande vilkor:

l:o) att. stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för

lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda skuldförbindelse,

innefattande de för lånets användande och återbetalning

stadgade vilkor;

2:o) att hvad af lånet icke blifvit bos riksgäldskontoret uttaget före

slutet af år 1903 icke får derefter utbekommas;

3:o) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning. innehafvas

till 1907 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo

godtgjordt, 5 procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret

årligen inbetalas, deraf ränta efter 4 för hundra å det oguldna

kapitalet först skall beräknas och afgå samt öfverskottet utgöra kapitalafbetalning;

samt

4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda

annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet

deraf att å annuiteten beräknas 4‘Aj procent ränta från förfallodagen.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt

befalde, att nådig proposition af den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåt.as.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.