Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse till staden Kalmar af visst, kungsladugården Skälby n:o 1 tillhörande område

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1902:5, Angående upplåtelse till staden Kalmar af visst, kungsladugården Skälby n:o 1 tillhörande område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

1

N:o 5.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

upplåtelse till staden Kalmar af visst, kungsladugården

Skälby n:o 1 tillhörande område; gifven Stockholms slott

den 1 november 1901.

Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet, öfver

civilärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t. härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

dels att staden Kalmar må för sin vattenlednings behof mot

ersättning, som på stadens bekostnad bestämmes i den ordning, hvarom

stadgas i förordningen angående jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof den 14 april 1866, från kungsladugården Skälby n:o 1

om 5 mantal i Kalmar socken och Norra Möre härad af Kalmar län

till sig lösa och med full eganderätt disponera det å en af vice kommissionslandtmätaren

Oscar Modée år 1899 upprättad karta upptagna

område af 2,9340 hektar, under vilkor att staden förbinder sig att i

gränsen mellan området och kungsladugårdens egor uppsätta och för

all framtid underhålla stängsel;

dels att staden må tillträda berörda område den dag den på förenämnda

sätt bestämda löseskillingen inlevereras till Kalmar läns ränteri,

hvilket bör ske inom två år från det staden af Kongl. Maj:ts och

Riksdagens beslut i ämnet erhållit del;

dels ock att löseskillingen för området må, på samma sätt som

köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas till

inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig

mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest- städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bill. till Kikad. Prof.. 11102. 1 Sami. I Afd, 0 luft. (N:o f).J

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:& 5.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 1

november 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander och

Hammarskjöld.

5:o.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

yttrade departementschefen, statsrådet herr von Krusenstjerna:

Uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld, af magistraten i Kalmar med

underdånig skrifvelse öfverlemnad och till bifall förordad ansökning

hafva stadsfullmägtige i nämnda stad anfört, att stadsfullmägtige den

28 april 1897 besluta anlägga vattenledning i enlighet med ett af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

ingeniören J. Gast. Richert uppgjordt förslag, enligt hvilket vatten skulle

tillföras staden från gräfda brunnar å mark i gränsen mot kungsladugården

Skälby; att emellertid under arbetets gång det visat sig nödvändigt

att för brunnarnes gräfning använda en del af det område,

som tillhörde nämnda kungsladugård och som enligt en stadsfullmägtiges

skrift bifogad, af vice kommissionslandtmätaren Oscar Modée år

1899 upprättad karta jemte dertill hörande, i stadsfullmägtiges protokoll

för den 16 mars 1900 intagen beskrifning utgjorde 2,93to hektar

eller 5 tunnland 30,2 kappland; att staden med nuvarande arrendatorn

af kungsladugården A. K. le Grand, hvilken af statsverket arrenderat

egendomen intill den 14 mars 1915, träffat aftal, hvarigenom le Grand

för sin arrendetid till staden emot en ersättning af 5,500 kronor upplåtit

nyttj an der ätten till det å Modées karta utmärkta område, som

vore för stadens vattenledning erforderligt; att i stadens närhet icke

funnes några vattendrag, hvarifrån sötvatten i tillräcklig mängd kunde

tillföras staden, i följd hvaraf den vida kostbarare utvägen för vattenlednings

erhållande måst tillgripas att hemta vatten från gräfda brunnar;

att, enligt hvad beräknadt blifvit, vattenledningen samt i sammanhang

dermed under anläggning varande kloakledning komme att i färdigt

skick kosta staden 495,000 kronor, hvilken kostnad kunde komma att

ytterligare ökas; samt att ofvannämnda till arrendatorn utgifna ersättning

ensam för sig torde få anses motsvara jordens ungefärliga värde;

och hafva stadsfullmägtige, på grund häraf och för undvikande af

ytterligare uppoffringar för vattenledningens erhållande, i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition

derom, att omförmälda för stadens vattenledning erforderliga

område måtte till staden utan vidare ersättning under eganderätt upplåtas

eller, om ersättning skulle fordras, mot det ersättningsbelopp,

som kunde finnas skäligt; hvarjemte stadsfullmägtige föreslagit att, om

deras framställning bifölles, stadens tillträde af området finge beräknas

från det afhandling angående jordområdet upprättades mellan Eders

Kongl. Maj:t och kronan samt staden.

Sedan domänstyrelsen genom nådig remiss den 12 april 1900

undfått befallning att, efter vederbörandes hörande, afgifva utlåtande

i ärendet, har bemälda styrelse med underdånigt utlåtande den 29

mars 1901 öfverlemnat inkomna yttranden i ärendet från arrendatorn

af Skälby, t. f. domänintendenten i Kalmar län, vederbörande kronofogde

och Elders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länot, af hvilka

arrendatorn förklarat sig icke hafva något att erinra mot bifall till

ansökningen och t. f. domänintendenten tillstyrkt densamma mot det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 5.

att staden finge antingen i vanlig ordning expropriera området eller

ock för vinnande af lindring i kostnaderna erlägga lösen för detsamma

efter bestämmande af tre gode män.

Kronofogden har meddelat, att någon annan olägenhet vid häfden

af kungsladugårdens egor ej torde genom afsöndringen af ifrågavarande

onn’åde föranledas, än att stängsel mellan detta och kungsladugårdens

egor blefve nödvändigt, hvilket stängsel staden syntes böra åläggas

uppföra och för all framtid underhålla; att det ej vore någon möjlighet

att yttra sig, huruvida vattenledningen med dertill hörande brunnar

kunde förorsaka vattenbrist i kungsladugårdens brunnar, förrän vattenverket

tagits fullständigt i bruk; att det emellertid ej vore omöjligt

att så komme att ske och att det ville synas som om arrendatorn befarat

något dylikt, eftersom han, enligt aftalet med staden, för den

skada och förlust, som skulle drabba honom, derest i följd af vattenledningen

brist på vatten i gårdens brunnar skulle uppstå, betingat

sig full godtgörelse antingen genom anläggning af rörledning från

vattenverket eller på annat sätt, samt att med afseende härå kronofogden

ansåge att såsom vilkor för rätt till afsöndring af ifrågavarande

mark borde, bland annat, stadgas att, derest vattenledningen med

dertill hörande brunnar komme att förorsaka vattenbrist i kungsladugårdens

brunnar, staden skulle anlägga rörledning från vattenverket

till kungsladugården samt afgiftsfritt lemna denna erforderligt vatten.

Eders Kongl. Majrts befallningshafvande i länet har, jemte meddelande

att vattenledningen, hvarom nu vore fråga, bragts till fullbordan

under 1900 års eftersommar och derefter varit i bruk, tillika anfört, att

det jordområde, staden nu begärde att få förvärfva, torde kunna från

kungsladugården afsöndras utan att derigenom uppstode något som helst

men för densammas brukande och att, så vidt man finge döma af hittills

vunnen erfarenhet, ej heller genom bortledande af vattnet från å

området gräfda brunnar vore att befara vare sig vattenbrist i gårdens

på rätt stort afstånd derifrån belägna brunnar eller annan olägenhet

för egendomen, hvadan Eders Kongl. Majrts befallningshafvande ansåge

sig böra tillstyrka, att staden Kalmar måtte tillåtas förvärfva ifrågavarande

område; men, då stadens begäran att bekomma detsamma utan

ersättning till statsverket icke torde kunna bifallas, syntes staden böra

betala den köpeskilling, som på dess bekostnad bestämdes i den ordning,

som i förordningen den 14 april 1866 föreskrefves i fråga om

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

För egen del har domänstyrelsen, med öfverlemnande af en från

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande insänd kopia af karta öfver åker
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 5.

jorden vid Skälby kungsladugård, tillkännagifvit, att nämnda kungsladugård

vore genom styrelsens kontrakt den 13 april 1894 utarrenderad till

A. E. le Grand mot årligt arrende af 11,000 kronor intill den 14 mars 1915;

ocli har domänstyrelsen vidare anfört att, med afseende å det ändamål,

hvarför staden Kalmar önskade förskaffa sig eganderätten till ifrågavarande

område, styrelsen icke hade något att erinra deremot, att denna

rätt till staden öfverlätes, men ansåge styrelsen en sådan öfverlåtelse

icke böra, såsom staden alternativt ifrågasatt, ske utan att statsverket

erhölle ersättning för den mark, som afstodes; och syntes ersättningens

belopp lämpligen böra, såsom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

föreslagit, bestämmas i öfverensstämmelse med hvad i förordningen den

14 april 1866 funnes stadgadt.

Rörande de särskilda vilkor, som af kronofogden ansetts böra

fästas vid öfverlåtelsen, delade domänstyrelsen hans mening, att stängsel

skulle af staden hållas i områdets gräns mot kungsladugårdens egor,

hvaremot ett förbehåll å kronans sida derom, att staden skulle, derest

genom vattenledningen brist på vatten i kungsladugårdens brunnar

komme att uppstå, bereda kungsladugårdens innehafvare kostnadsfri

tillgång till vatten från stadens vattenverk, syntes styrelsen, med afseende

å hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i detta hänseende

meddelat, ej vara nödigt; och vore det ej oantagligt, att ett dylikt

förbehåll skulle kunna nedtrycka beloppet af den ersättning, kronan

utan förbehållet hade att för området påräkna, lägre, än som stode

i förhållande till risken.

På grund af hvad sålunda anförts har domänstyrelsen hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på det sätt

bifalla Kalmar stads underdåniga framställning, att det å vice kommissionslandtmätaren

Modées ofvanberörda karta upptagna område

om 2,9340 hektar finge från kungsladugården Skälby af söndras och

af staden Kalmar med eganderätt förvärfvas mot köpeskilling, som på,

stadens bekostnad bestämdes i den ordning förordningen den 14 april

1866 i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade,

under förbindelse för staden att i gränsen mellan området och

kungsladugårdens egor uppsätta och för all framtid underhålla stängsel;

hvarjemte styrelsen hemstält, att området måtte få af staden med eganderätt

disponeras från den dag den på nämnda sätt bestämda köpeskillingen

till landtränteriet i Kalmar inlevererats, hvilket syntes böra ske

inom två år från det staden af Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens

beslut i ärendet erhållit del.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 5.

Slutligen har domänstyrelsen föreslagit, att köpeskillingen för jordområdet

måtte få på samma sätt som köpeskillingen för försålda mindre

kronoegendomar användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsbörd tjenlig mark.

Derjemte har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till följd af nådig

remiss, den 10 augusti 1901 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet

och dervid anfört att, då utredt syntes vara, att vattentillgång för Kalmar

stads vattenledning lämpligast bereddes genom anlitande af de å förenämnda

område befintliga källor, och då vidare de myndigheter, som

hade sig anförtrodd den närmaste vården om ifrågavarande statsdomän,

ansett, att den för vattenledningen i Kalmar erforderliga delen deraf

kunde utan olägenhet för statsverket undvaras, hinder ej syntes böra

möta mot områdets upplåtande till staden, men att, då området ifråga

bland annat på grund af sin vattentillgång syntes vara synnerligt värdefullt,

upplåtelsen deraf ej torde böra ske utan full ersättning, hvilken

lämpligast torde kunna bestämmas i den ordning domänstyrelsen föreslagit,

hvarföre och då sagda myndighets förslag äfven i öfrig! syntes

lämpligt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i allo biträdde domänstyrelsens

underdåniga hemställan.

På grund af hvad sålunda förekommit och med afseende å hvad de

i ärendet hörda myndigheter anfört tillstyrker jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen

medgifva,

dels att staden Kalmar må för sin vattenlednings behof mot ersättning,

som på stadens bekostnad bestämmes i den ordning, hvarom

stadgas i förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof den 14 april 1866, från kungsladugården Skälby n:o 1 om

5 mantal i Kalmar socken och Norra Möre härad af Kalmar län till

sig lösa och med full eganderätt disponera det å omförmälda, af vice

kommissionslandtmätaren Oscar Modée år 1899 upprättade karta upptagna

område af 2,9340 hektar, under vilkor att staden förbinder sig att

i gränsen mellan området och kungsladugårdens egor uppsätta och för

all framtid underhålla stängsel;

dels att staden må tillträda berörda område den dag den på iörenämnda

sätt bestämda löseskillingen inlevereras till Kalmar läns ränteri,

hvilket bör ske inom två år från det staden af Eders Kongl. Maj:ts

och Riksdagens beslut i ämnet erhållit del;

dels ock att löseskillingen för området må, på samma sätt som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 5.

köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

I hvad föredragande departementschefen anfört och tillstyrkt förenade

sig Statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till

Riksdagen aflåtas af den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Josias Montgomery.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:36 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till staden Kalmar af visst, kungsladugården Skälby n:o 1 tillhörande omr s. 12 i texten