Sök i Ratio Lex

Angående anslag till beredande af lokal för äldre arkivalier från Gotlands län in. in

1902-03-07 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1902:54, Angående anslag till beredande af lokal för äldre arkivalier från Gotlands län in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

1

N:o 54.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag

till beredande af lokal för äldre arkivalier från Gotlands

län in. in.; gifven Stockholms slott den 1 mars 1902.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, under medgifvande att den kronans byggnad i Visby, som hittills

inrymt persedelförråd för Gotlands infanteriregemente, jemte tillhörande

tomt må upplåtas till lokal för förvaring af äldre arkivalier från Gotlands

län, på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 37,650 kronor,

deraf 21,650 kronor för byggnadens anordnande till arkivlokal och dess

förseende med erforderlig inredning och möbler samt 16,000 kronor till

uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands

truppers behof.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med'' all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Nils Claeson.

Bill. till Hilcsd. Vrot. lUOd. 1 Sami. 1 Af cl. 40 Haft. (N:o 54.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

mars 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

l:o.

itifberedande Departementschefen, statsrådet Claeson, anförde:

af lokal för »Vid underdånig föredragning inför Eders Kongl. Magt den 14 januari

itrref,7uGaot-18d7 af den utaf Riksdagen väckta frågan om vidtagande af åtgärder för

lands län ett bättre handhafvande af på spridda håll förvarade offentliga arkiv utm-

m■ talade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet med hänsyn till den

i ärendet förebragta utredning såsom sin åsigt, att ett ändamålsenligt handhafvande

af de lokala arkiven, sa att dithörande handlingar icke blott

behörigen vardades utan äfven gjordes åtkomliga för alla, som ville derur

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 54.

hemta upplysningar, icke kunde vinnas, med mindre hos oss, såsom i andra

länder, bildades centrala arkivdepoter, der de äldre handlingarna, som ej

vidare, annat än undantagsvis, behöfde rådfrågas för de löpande ärendenas

handläggning, sammanfördes och af insigtsfull fackmän ordnades, förtecknades

och hölles för allmänheten tillgängliga. Lika med riksarkivarien

förklarade dåvarande departementschefen sig anse, att i vårt land lämpligen

borde inrättas tre dylika depoter eller landsarkiv. Ett af dessa, förlagdt

i Upsala, skulle mottaga handlingar från provinserna norr om Mälaren.

Det andra landsarkivet, som borde få sin plats i Lund, skulle vara

afsedt för Skåne, Halland och Blekinge jemte de tre småländska länen.

För de mellan nämnda två distrikt liggande landsdelarne, eller Södermanlands,

Örebro, Vermlands, Östergötlands, Elfsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs

och Bohus län, borde inrättas ett landsarkiv i Vadstena slott. Hvad

Gotland anginge, kunde dess äldre, till omfånget mindre betydliga arkivalier

qvarstanna på ön och samlas i någon eldsäker lokal i Visby.

I afseende å vården af Gotlands äldre arkivalier hemstälde sedermera

riksarkivarien i underdånig skrifvelse den 10 augusti 1899, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes från Sin befallningshafvande i Gotlands län infordra

upplysning derom, huruvida tjenlig, fuktfri och brandsäker lokal för ifrågavarande

ändamål kunde i Visby anskaffas vare sig genom köp eller förhyrning;

och anförde härvid riksarkivarien, att utrymmet ej behöfde beräknas

större än för omkring 500 meter hyllängd samt att vården af det

gotländska arkivet lämpligen kunde öfverlåtas åt någon tjensteman vid allmänna

läroverket eller landtstaten eller hos domkapitlet, sedan han vid riksarkivet

eller något af landsarkiven inhemtat nödig kännedom om arkivväsendet.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, på grund af nådig

remiss, den 25 november 1899 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och

dervid till arkivlokal föreslagit en kronan tillhörig, då till gevärsförråd

använd fastighet, samt öfverintendentsembetet och öfriga vederbörande

yttrat sig i ämnet, fann Eders Kongl. Maj:t, vid ärendets föredragning den 11

maj 1900, med hänsyn till hvad öfverintendentsembetet anfört, detta förslag

icke föranleda vidare åtgärd samt anbefalde Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med nytt förslag

i anledning af riksarkivariens förenämnda framställning.

1 underdånig skrifvelse den 30 maj 1900 anmälde Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, att militärbefälhafvaren på Gotland förklarat sig anse

en i Visby belägen, kronan tillhörig byggnad, hvari Gotlands infanteriregementes

persedelförråd då vore inrymdt, kunna såsom för framtiden obe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

höflig för detta ändamål upplåtas till lokal för arkivaliers förvarande.

Byggnaden, uppförd af sten, vore fullkomligt fristående, omgifven af gator

och öppen plats samt i storlek tillräcklig för lemnande af hyllutrymme

för vida mer än 500 meter. Med afseende härå och då sådana förändringar,

hvilka kunde finnas nödiga för husets användande till arkivlokal,

syntes kunna utan större kostnader åvägabringas, hemstälde Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande om åtgärders vidtagande för beredande af arkivlokal

i denna byggnad. Vid Lders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

sistberörda skrifvelse funnos fogade underdåniga yttranden i ämnet af

domkapitlet samt stadsfullmägtige och magistraten i Visbv, af hvilka yttranden

inhemtas, att domkapitlet ansåge det mindre önskvärdt, att Gotlands

kyrkliga arkivalier sammanfördes till ett för hela ön gemensamt

arkiv, samt stadsfullmägtige — med hvilka magistraten instämde — anfört,

bland annat, att, ett arkivutrymme af 200 meter hyllfack temligen

säkert skulle förslå till förvaring i det ifrågasatta arkivet af de arkivalier,

hvilka i enlighet med sådana bestämmelser, som meddelats i nådiga kungörelsen

angående öfverlemnande af arkivhandlingar till landsarkivet i

Vadstena den 22 september 1899, kunde förväntas komma att från stadens

rådstufvurätt, magistrat och kommunala myndigheter dit öfverlemnas, äfvensom

att, för den händelse vården af stadens arkivhandlingar i det nya arkivet

blefve förenad med någon kostnad för staden, stadsfullmägtige ansåge,

att ersättning till landsarkivet borde utgå endast i det fall, att handlingar,

som vore yngre än 100 år, komme att‘i det nya arkivet förvaras.

Med skrifvelse den 8 september 1900 öfverlemnade chefen för landtförsvarsdepartementet

till mig en från militärbefälhafvaren på Gotland

inkommen framställning angående upplåtande till landsarkiv af Gotlands

infanteriregementes förrådsbyggnad i Visby äfvensom ett af generalintendenten

deröfver afgifvet yttrande och andra till ärendet hörande handlingar

för den åtgärd, jag kunde finna nämnda framställning böra föranleda.

I berörda framställning anför militärbefälhafvaren, att, efter det jag

muntligen till honom framhållit önskvärdheten af att någon af kronans för

militärändamal upplatna byggnader i Visby måtte, om den vore derför

obehöflig, erhållas för inrymmande af ett landsarkiv, han i sådant afseende

ville gifva anvisning på förenämnda persedelförrådsbyggnad. Sedan Gotlands

infanteriregemente nu erhållit å Visborgs slätt ett fullt tillräckligt

förrådshus för det persedel behof, som erfordrades för de årliga vapenöfningarna

under fredstid, och alla öfriga persedlar komme att utflyttas

till utrustningsorten lingstäde, ansåge militärbefälhafvaren ifrågavarande

byggnad utan olägenhet kunna öfverlåtas till annat statsändamål, då den

inflytande summan för öfverlåtelsen torde kunna betänka kostnaden för ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

af honom föreslaget bostads- och vaktarehus vid Tingstäde, som han funne

vara af största behof påkalladt.

Enligt en vid framställningen fogad situationsplan är omförmälda

byggnad åt alla sidor fritt belägen vid Kalkungsgatan och Slottsbacken i

Visby. .

Vid den 19 juli 1900 af kaptenen E. Fahnebjelm, regementsmtendenten

J. N. Söderberg och stadsingeniören i Visby N. Börring verkstäld besigtning

och värdering af ifrågavarande byggnad hade, enligt ett af dessa personer

afgifvet besigtningsinstrument, befunnits, att byggnaden vore uppförd

af tegel i två våningar med grundmur af granit under yttertak af svartplat

på underlag af bräder, att den innehölle två våningar, bottenvåningen med

en höjd af 2,65 meter och öfre våningen med en höjd af 2,1^ meter jemte

en på två höjdafdelningar fördelad vind, samt att hvardera våningen innehölle

två större salar, åtskilda genom en trappa af kalksten med hvalfkupor

af tegel, bottenvåningen dessutom en större förstuga och öfre våningen

ett expeditionsrum. Besigtningsmännen värderade byggnaden med den

tomt, hvarå den vore uppförd, jemte en inhägnad förgård åt östra sidan

till 16,000 kronor.

I sitt omförmälda yttrande anförde generalintendenten: Om än, sedan

för Gotlands infanteriregemente blifvit vid Tingstäde uppförd förrådsbyggnad

för de vid regementets mobilisering erforderliga persedlar m. m.. tillräckligt

utrymme å Visborgs slätt funnes för det under de årliga vapenöfningarna

erforderliga persedelbehofvet, saknades likväl a denna vapenöfningsplats

utrymme för berörda regementes fordon, hvilka åtminstone till

en del måste för fredsöfningarna kunna inrymmas på vapenöfningsplatsen,

på det att ständiga och dyrbara transporter måtte undvikas.

Om sålunda ifrågavarande ''byggnad, sedan förrådsbyggnaden vid Tingstäde

blifvit färdig och fordonsskjul uppförts å Visborgs slätt, ej vidare

vore för Gotlands infanteriregemente behöflig, hemstälde generalintendenten,

att, derest försäljning af nämnda byggnad, som af de sakkunnige värderats

till 16,000 kronor, skulle ifrågakomma, de häraf inflytande medlen måtte

få användas till andra för intendenturen å Gotland behöfliga byggnader

m. m. och dervid i första rummet till bostads- och vaktarehus å Tingstäde

samt till fordonsskjul å Visborgs slätt.

Enligt hvad stadsingeniören Börring i ett den 9 mars 1901 afgifvet,

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnadt utlåtande intygat,

både ifrågavarande fastighet, som benämndes kronomagasinet, å de i stadsingeniörsexpeditionen

förvarade kartor följande beskrifning, nummer och

jordnatur:

A en af M. Isr. Lallerius år 1807 öfver >gamla Slottsbacken» upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 54.

rättad och af I. G. år 1852 kopierad karta vore förenämnda magasin

upptaget som särskild tomt med n:r 54 ibland kronojordstomterna samt

platsen nordost och sydost om magasinet angifven som torg med n:r 55.

Dessutom angafve Lallerius karta det deromkring liggande område som

stadeij tillhörig jord.

A en af kommissionslandtmätaren L. Fegrteus åren 1856—1860 öfver

Visby stad upprättad karta vore samma tomt angifven som frijord med

n:r 22 och platsen deromkring åt nordost och nordvest angifven som

kronojord, men deremot platsen sydost om magasinet, eller den å Lallerius

karta med n:r 55 betecknade delen, inlagd i Slottsbacken som allmän gata.

Såvidt Börring af nämnda kartor kunnat utröna, syntes tomten, å

hvilken kronomagasinet vore beläget, oomtvistligt vara kronans egendom,

enär den å ena kartan (Lallerius) vore angifven som krono- och å den

andra (Fegraeus) som frijord, hvilket i detta fall syntes Börring vara detsamma,

da kronans hus vore derå beläget. Deremot syntes Börring den

sydost om magasinet inhägnade platsen vara å de båda kartorna angifven

med olika jordnatur, d. v- s. å Lallerius karta som torg af kronojords

natur, men å Fegrieus karta som gata af stadsjords natur. Då Börring

af för honom tillgängliga handlingar ej kunnat utröna, om något särskilt

aftal träffats mellan kronan och staden under åren 1807—1856, och

enär Fegraaus i sin beskrifning till 1856—1860 års karta omnämnt, att

Lallerius karta af år 1807 äfven finge ligga till grund för 1856—1860

års karta, syntes det Börring, som den inhägnade delen borde å 1856—1860

års karta vara liksom å 1807 års karta utmärkt och betecknad som torg

och ej som gata, hvilket i detta fall gjorde, att eganderätten kunde blifva

tvistig, emedan kronoombudet ej, såvidt Börring kunnat inhemta, gjort

någon anmärkning mot Fegrams karta. Börring ansåge derför kronomagasinstomten

vara kronans tillhörighet, hvaremot eganderätten till den

inhägnade platsen, sydost om magasinet åt Slottsbacken, berodde på huruvida

en plats, som vore benämnd torg, d. v. s. allmän plats, i detta fall

kunde hänföras till enskild tomt.

Angående nu ifrågavarande tomt och platsen utanför densamma har

i ett inför Lders Kongl. Maj:t förut anmäldt ärende angående stadsplan

för Visby förekommit följande.

I underdånig skrifvelse den 29 maj 1888 anhöllo stadsfullmägtige i

Visby att få tillbyta sig vissa kronan tillhöriga tomter derstädes, deribland

jemväl tomten n:r 55. Dervid upplystes: att tomten, så långt tillbaka som

någon, kunde minnas, varit en öppen plats, hvilket bestyrktes af den till

Lallerius karta hörande beskrifning, der tomten betecknades såsom torg

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

omkring kronomagasinets tre sidor; att norra delen åt tomten, sådan

den å samma karta blifvit angifven, utgjort och då ännu utgjorde en gata,

förmedlande trafiken mellan Slottsbacken och Nya vägen, hvarjemte å den

vester om kronomagasinet belägna del fört dels en väg, förmedlande trafiken

emellan Magasinsgatan, å ena, samt S:t Hansgatan och Mellangatan,

å andra sidan, dels ock en gångstig från sistnämnda gator till Skepparegatan,

begge ledande till Slottsparken och en derstädes belägen pump för

vattenupphemtning; att emellertid under sommaren 1887 större delen af

nyssnämnda vester om kronomagasinet belägna område, som genom planteringsgillets

försorg försetts med planteringar och för sin vackra utsigt

varit en omtyckt hviloplats, blifvit genom de militära myndigheternas försorg

inhägnad, så att den deröfver ledande trafiken särskilt för hemtning af

vatten från pumpen i Slottsparken måst taga en afsevärd omväg; samt att

staden för undvikande af denna olägenhet och för gatureglering önskade

komma i besittning af tomten i dess helhet eller så stor del deraf, som

kronan kunde undvara, hvilket enligt stadsfullmägtiges åsigt vore händelsen

med den del öster och norr om kronomagasinet, som då vore utlagd

till gator, äfvensom af den vestligaste delen af det inhägnade området.

I afseende å tomten n:r 55 upplyste domänstyrelsen i berörda

ärende, att densamma icke funnes i jordeboken öfver kronans tomter i

Visby upptagen samt att anledningen härtill vore att söka deri att, enligt

hvad af kartbeskrifningen inhemtades, hela dess område vid tiden för

kartans och jordebokens upprättande disponerats såsom torg, på tre sidor

omgifvande magasinsbyggnaden; och förklarade sig domänstyrelsen anse, att,

då ifrågavarande område icke funnes i jordeboken såsom kronans tillhörighet

upptaget samt staden alltjemt och ända till dess under år 1887

militärmyndigheterna inhägnat en del af området, användt detsamma till

allmän plats, staden borde lemnas i oförkränkt dispositionsrätt deraf,

till dess området genom laga domstols beslut förklarats vara kronans

tillhörighet, samt att något medgifvande från kronans sida för staden att

för uppgifna ändamålet disponera detta område icke påkallades.

Vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 17 mars 1893

erinrade dåvarande chefen för civildepartementet, att någon giltig grund

icke kunde åberopas för att kronan skulle vara egare till tomten n:r 55

å Lallerius karta samt att fördenskull några svårigheter icke borde

uppställas från kronans sida för staden att öfver denna tomt fritt förfoga,

i den mån Eders Kongl. Maj:t funne tomten behöfva tagas i anspråk för

regleringsplanens genomförande; och behagade Eders Kongl. Maj:t i nådig

proposition af samma dag (n:o 48) föreslå Riksdagen att medgifva, att

hägra andra kronan tillhöriga tomter i Visby finge med full eganderätt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jujiiyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

till staden öfverlåtas mot lösen, bestämd i särskild ordning. Sedan Riksdagen

bifallit hvad Eders Kong! Maj:t i berörda afseende föreslagit, faststälde

Eders Kongl. Magt den 19 maj 1893 den understälda regleringsplanen

med viss jemkning och under förklarande, att den sålunda faststälda

planen skulle träda i verket, i den mån sådant kunde ske utan

förnärmande af kronans eller enskild rätt, dervid kronan förbehölles att,

i öfverensstämmelse med hvad stadsfullmägtige från stadens sida medgifvit,

för kronans behof af utrymme för förrådsbestyren vid kronomagasinet tills

vidare förfoga öfver den del af tomten n:r 55 å Lallerius karta, som enligt

en af dåvarande kommissionslandtmätaren C. O. Warfvinge upprättad

regleringskarta vore belägen mellan Magasinsgatan, Slottsbacken samt

Kalkugnsgatan och icke vore afsedd för plantering.

I det ärende, som nu utgör föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning,

afgaf på grund af nådig remiss riksarkivarien den 18 april 1901 underdånigt

utlåtande och anförde dervid, bland annat, följande:* Af den verkstälda

utredningen angående ifrågavarande byggnads beskaffenhet kunde

man sluta, att byggnaden utan svårighet eller större kostnader skulle kunna

inredas till arkivlokal. Förutom hyllors uppsättande torde förnämligast

erfordras de alltför små fönsteröppningarnas utvidgande samt en mot

eldfara mera betryggande anordning af vinden. Äfven torde blifva nödvändigt,

att kronan tillförsäkrade sig rätten att icke blott tills vidare utan

för alltid förfoga öfver den inhägnade platsen sydost om huset åt Slottsbacken,

på det att icke en byggnad måtte kunna i framtiden der uppföras.

Hvad som för öfrig! kunde vara att i tekniskt hänseende erinra,

torde bäst utrönas vid besigtning, som borde komma att genom öfverintenaentsembetets

försorg företagas. Då hvar och en af byggnadens båda

våningar innehölle två stora salar, hvardera 12,1 meter lång och 9,5 meter

bred, vore det tydligt, att utrymmet blefve vida större än för närvarande

vore behöfligt. Enligt riksarkivariens approximativa beräkning skulle, om

man för att undgå fukt från väggarne endast använde golfhyllor, hvar och

eu af salarne i bottenvåningen rymma minst 500 meter hyllängd samt

hvar och en af de öfre salarne minst 400 meter hyllängd. Alltså skulle

öfre våningen ensam erbjuda tillräckligt utrymme, äfven om staden Visbys

samtliga äldre och yngre handlingar, beräknade till 200 meter hyllängd,

komme att dit öfverflyttas. Hvad bottenvåningen beträffade, skulle den

alltså tills vidare ej behöfva förses med hyllor, såvida icke länsstyrelsen i

Gotlands län, hvars arkivlokal enligt dess underdåniga skrifvelse den 11

oktober 1893 icke vore mot eldfara tryggad, skulle önska att till den blifvande

arkivlokalen öfverflytta ej blott sina äldre utan äfven en större del

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

af sina yngre handlingar. I hvarje fall skulle den föreslagna byggnaden

vara för ändamålet tillräcklig för en mycket lång framtid, utan att någon

tillbyggnad erfordrades.

På grund af hvad riksarkivarien sålunda anfört vore han af den mening,

att, så vidt man af den då föreliggande utredningen kunde döma, den af

de militära myndigheterna hembjudna och af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förordade byggnaden borde efter vidtagande af nödiga förändringar

motsvara de anspråk, man kunde ställa på en arkivbyggnad, som ej

vore särskildt för sådant ändamål uppförd.

Öfverintendentsembetet, som jemväl erhållit nådig befallning att yttra

sig i ämnet, har, efter det embetet genom en af sina extra ordinarie arkitekter

låtit besigtiga ifrågavarande byggnad, uti den 2 juli 1901 afgifvet

underdånigt utlåtande andragit följande: Omförmälda byggnad, hvars vid

värdering åsätta pris af 16,000 kronor — deri jemväl inginge värdet åt

viss del utaf den tomt, hvarå huset vore uppfördt — från embetets sida

icke föranledt någon erinran, syntes embetet, i betraktande af dess saväl

läge som solida beskaffenhet vara för sitt ifrågasatta nya ändamål fullt

lämplig. Vissa åtgärder torde emellertid tarfvas för att i byggnaden bereda

arkivlokaler, som, särskildt med hänsyn till önskvärdheten af betryggande

brandsäkerhet, vore tillfredsställande, och i sådant afseende syntes böra

iakttagas, att bottenvåningens nedre träbjelklag utbyttes mot bjelklag af

beton med jernbalkar samt att vinden afskildes genom ett dylikt brandfritt

bjelklag, hvilket senare utan olägenhet kunde flyttas eu half meter högre

upp mot takfoten, hvarigenom den öfre våningen skulle kunna erhålla den

större höjden af något öfver 2,5 meter. Hvad åter anginge fönsteröppningarna,

hvilkas ringa storlek framhållits, vore det embetets mening, att

desamma, med undantag allenast af fönstret i det tillämnade expeditionsrummet,

icke kräfde någon utvidgning, då de vore fullt tillräckliga för att

lemna behöflig dager åt de blifvande arkivrummen och dessutom i sitt

oförändrade skick karaktäriserade byggnaden såsom innehållande förvaringsrum

för samlingar. Derjemte torde kunna ifrågasättas dels att bibehålla de

nuvarande jernluckorna vid fönstren — hvilka senare naturligen borde

förses med lämpliga bågar och glas — då embetet för sin del hölle före,

att blott eu onödig kostnad skulle orsakas genom att beträffande luckorna

göra någon ändring, dels ock att omändra två å sydöstra sidan åt byggnaden

förefintliga större öppningar till fönster, liknande de öfriga och försedda,

såsom dessa, med jernluckor. Förutom nu nämnda åtgärder ocli

anordnande af erforderlig inredning med hyllor syntes andra arbeten än

innerväggarnes lagning, vattrifning och affärgning icke behöfva vidtagas,

och ansåges kostnaden för utförandet af samtliga omförmälda förändrings
Bih.

till Rikad. Prot. lim. 1 Hand. I A[d. 40 luft. ''I

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

med flere arbeten, oberäknadt hyllinredningen, komma att uppgå till omkring

9,000 kronor, hvartill torde få läggas nödigt belopp för värmeledning,

om sådan önskades.

o Sedan Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande genom nådig remiss

erhållit befallning att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt

utlåtande med anledning af hvad riksarkivarien i sin förenämnda skrifvelse

af den 18 april 1901 anfört i fråga om beredande af rätt för kronan att

för alltid förfoga öfver den inhägnade platsen sydost om persedelförrådsbyggnaden,

öfverlemnade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med eget

utlåtande den 23 november 1901 underdåniga yttranden i ärendet af stadsfullmägtige

och magistraten i Visby. Dervid anfördes af stadsfullmägtige,

med instämmande af magistraten: att stadens byggnadsnämnd i afgifvet

utlåtande förklarat, att den ifrågavarande inhägnade platsen icke lämpade

sig för bebyggande; att, då området, såvidt handlingarna utvisade, icke eljest

torde vara för den tillämnade arkivbyggnaden behöfligt, syftemålet med riksarkivariens

framställning, som torde afse förebyggande af eldfara, enligt

stadsfullmägtiges åsigt skulle på ett för landsarkivet fullt betryggande sätt

Tipp nås, om berörda område utlades till allmän plats, såsom förut varit

lallet, innan såväl detta som närgränsande öppna områden af de militära

myndigheterna år 1887 inhägnades och det förstnämnda området sedermera,

åt staden uppläts tills vidare till kronans disposition; samt att vid sådant

förhållande stadsfullmägtige ansåge sig böra förklara, att, för att det af

riksarkivarien framstälda önskemålet om den till arkiv ifrågasatta byggnadens

isolering måtte vinnas, staden vore villig förbinda sig att, sedan

det inhägnade området af kronan afrrädts, för framtiden såsom allmän och

öppen plats bibehålla hela området omkring nämnda byggnad.

I sitt sistberörda utlåtande yttrade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

bland annat, att, enär stadsfullmägtiges nyssnämnda erbjudande

syntes innebära tillräckligt skydd mot den af riksarkivarien befarade möjligheten,

att området kunde komma att bebyggas, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge riksarkivari ens ifrågavarande framställning icke

böra föranleda annan åtgärd, än att området utlades till allmän och öppen

plats å den för stadsdelen gällande stadsplanen, derom stadsfullmägtige,

i fall denna åsigt gillades af Eders Kongl. Maj:t, skulle anmodas att i vanlig

ordning göra framställning.

Efter det riksarkivarien uti infordradt, den 2 december 1901 afgifvet

underdånigt utlåtande förklarat sig icke hafva något att erinra mot de

sålunda föreslagna åtgärderna till förhindrande af ifrågavarande områdes

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

bebyggande, erhöll arméförvaltningen å fortifikations- och intendentsdeparteinenten

nådig befallning att afgifva utlåtande i ärendet, dervid

borde lemnas utredning å värdet af den för kronans räkning nu begagnade

inhägnade platsen sydost om persedelförrådsbyggnaden.

Till svar härå öfverlemnade nämnda departement med underdånigt

utlåtande den 22 januari 1902 ett efter arméförvaltningens anmodan af

militärbefälhafvaren på Gotland, öfversten G. Björlin, tillförordnade fortifikation

sbefälhafvaren H. Rydén, stadsingeniören Börring och L. Wirnan den 4

januari 1902 afgifvet värderingsinstrument, enligt hvilket de vid värdering af

den inhägnade platsen sydost om persedelförrådsbyggnaden funnit, att ifrågavarande

område, hvilket ej enligt gällande byggnadsordning finge sjelfständigt

bebyggas, icke i och för sig egde något nämnvärdt värde utan

först erhölle sådant, i fall området sammanlades med den nu bebygda

tomten, då det hela skulle kunna tjena till lämplig plats för en större

nybyggnad, hvarför de ansåge den obebygda delen böra upptagas

till ett värde af 3,000 kronor. I likhet med hvad som skedde vid värderingen

den 19 juli 1900, uppskattades nu värdet af sjelfva byggnaden

jemte tomten, hvarå den vore uppförd, till 16,000 kronor och i följd deraf

byggnaden med såväl bebygda som obebygda tomterna i ett för allt

till 19,000 kronor.

Med anslutning till hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

dess underdåniga utlåtande den 23 november 1901 anfört hemstälde arméförvaltningen,

att, enär kronans lagliga rätt till den inhägnade obebygda

delen af tomten syntes vara mycket tvistig och utgången af en möjlig

rättegång mot staden om bättre rätt till området förefölle synnerligen

oviss samt det af stadsfullmägtige gjorda erbjudandet syntes innebära tillräckligt

skydd mot möjligheten, att området kunde komma att bebyggas,

Eders Kongl. Maj:t, derest nådigt beslut om ifrågavarande förrådsbyggnads

disponerande till landsarkiv å Gotland kornme att fattas, täcktes dels, med

antagande af stadsfullmägtiges förenämnda erbjudande, besluta, att den

för kronans räkning nu begagnade inhägnade platsen sydost om förrådsbyggnaden

skulle i den för Visby stad gällande stadsplanen utläggas

till allmän och öppen plats, dels ock i ersättning åt landtförsvaret för

afståendet af nämnda, för närvarande af Gotlands infanteriregemente disponerade

förrådsbyggnad med tillhörande tomt anvisa ett belopp af 16,000

kronor.

Efter det jag i anledning af öfverintendentsembetets utlåtande i ärendet

anmodat embetet att inkomma med uppgift å den kostnad, som kunde

antagas åtgå ej mindre för hyllinredning och värmeledning i den tilltänkta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 54.

arkivbyggnaden än äfven för lokalernas förseende med erforderliga möbler,

har embetet med skrifvelse den 21 januari 1902 till ecklesiastikdepartementet

öfverlemnat de önskade uppgifterna äfvensom dels specificering å

den förut beräknade omkostnadssumman, 9,000 kronor, dels ock ritning

öfver de af embetet afsedda förändringarna inom byggnaden i fråga.

Enligt embetets kostnadsförslag skulle byggnadens förändring till dess nya

ändamål betinga en kostnad af 9,000 kronor, hyllinredningen 5,700 kronor,

värmeledningen 4,500 kronor, ritningar och tillsyn samt arbetsledning

1,250 kronor samt möbler 1,200 kronor, eller alltså tillsammans ett belopp

af 21,650 kronor vara erforderligt för byggnadens förändring och inredning

samt förseende med möbler.

Sedan arméförvaltningen å fortifikations- och intendentsdepartementen

erhållit nådig befallning att afgifva utlåtande jemväl i fråga om användandet

af det för afstående! af ifrågavarande förrådsbyggnad jemte tomt

föreslagna ersättningsbelopp, har arméförvaltningen i underdånigt utlåtande

den 7 februari 1902, efter samråd med militärbefälhafvaren på Gotland,

föreslagit, att, vid nådigt bifall till den i ärendet gjorda hemställan att i

ersättning åt landtförsvaret för afståendet från nämnda byggnad jemte

tillhörande tomtområde måtte anvisas ett belopp motsvarande det vid

besigtning densamma åsätta värde af 16,000 kronor, Eders Kongl.

Maj:t täcktes medgifva, att omförmälda ersättningssumma, 16,000 kronor,

finge tagas i anspråk till uppförande för Gotlands truppers behof af eu

verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde i enlighet med ritning och

kostnadsförslag, som upprättats hos arméförvaltningen och fogats vid dess

utlåtande.

Likasom det befunnits nödigt att för Sveriges öfriga län inrätta centrala

arkivdepoter eller landsarkiv, synas erforderliga åtgärder med det

snaraste böra vidtagas för att i en centraldepot samla de äldre arkivalierna

från Gotlands län. Den utredning, som blifvit i detta ärende gjord, synes

mig gifva vid handen, att den till förvaringslokal för ifrågavarande arkivalier

föreslagna, af Gotlands infanteriregemente nu disponerade förrådsbyggnaden

bör med hänsyn till läge, beskaffenhet och utrymme efter

ifrågasatta förändringar kunna lämpa sig till en sådan arkivlokal, och har

jag icke något att erinra mot de af öfverintendentsembetet till 21,650

kronor beräknade kostnaderna för byggnadens anordnande dertill samt

för dess förseende med erforderlig inredning och nödiga möbler. I afseende

å läget anser jag dock, att byggnadens användande till arkivlokal

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Körtel. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

kan tillstyrkas endast under förutsättning att den nu inhägnade, sydost

om förrådsbyggnaden belägna tomten kommer att för all framtid blifva

en allmän, öppen plats, som icke får bebyggas. Enligt livad den verkstälda

utredningen visar, tinnes icke någon fara för att så icke skulle

komma att ske.'' Såsom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmärkt,

torde emellertid för fullständig säkerhets vinnande i detta afseende på

särskild framställning böra härutinnan vidtagas ändring i den för Visby

stad faststälda stadsplan.

För möjliggörande af ifrågavarande förrådsbyggnads användande till

lokal för förvaring af arkivalier fordras dock icke allenast anvisande af

nyssnämnda belopp, 21,650 kronor, utan jemväl att till landtförsvarets

förfogande ställes en summa af 16,000 kronor, motsvarande värdet af

sjelfva byggnaden med tillhörande tomt.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Crusebjörn, yttrade

härefter:

»Då ifrågavarande, Gotlands infanteriregemente tillhöriga förrådsbyggnad

i Visby efter förrådens förflyttande från nämnda stad till Tingstäde

kan för landtförsvarets behof undvaras, har jag icke något att erinra mot

densammas öfverlåtelse för användande till landsarkiv. Vidkommande det

vederlag af 16,000 kronor, som ifrågasatts skola landtförsvaret tillkomma,

får jag erinra derom att, sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit 1898 ars

riksdag att för flyttning af omförmälda förråd och uppförande af nya

förrådsbyggnader vid Tingstäde anvisa 120,000 kronor, Riksdagen för

ändamålet anvisat allenast 100,000 kronor af skäl, bland andra, att tillskott

till flyttningskostnadernas bestridande kunde förväntas genom försäljning

af öfverflödiga hus och byggnader i Visby. I följd häraf och då ifrågavarande

byggnad är en af dem, som, på sätt Riksdagen ansett, skulle försäljas,

bör det belopp 16,000 kronor, hvartill byggnaden af särskilda värderingsman

värderats, skäligen till landtförsvaret utgå för att användas till de genom förrådsflyttningen

föranledda byggnadsbehof vid Tingstäde. Arméförvaltningen a

fortifikations- och intendentsdepartementen har i underdånigt utlåtande den

7 februari 1902 föreslagit, att beloppet måtte få användas för uppförande å sistnämnda

plats af en verkstads- och bostadsbyggnad, hvartill ritning och

kostnadsförslag, slutande å samma belopp eller 16,000 kronor, af arméförvaltningen

öfverlemnats. Jemte det jag biträder arméförvaltningens

förslag, får jag, under hänvisning till berörda ritning, upplysa, att nämnda

verkstads- och bostadsbyggnad är afsedd att dels tillgodose det oafvisliga

behofvet af bostadslägenheter för eu förråd sförvaltare och en vaktmästare,

hvilka skola anställas vid det till Tingstäde förlagda centrala intendenturBih.

UU lliksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 46 Hatt. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

förrådet eller hufvudförrådet å Gotland, dels ock inrymma förråd samt

bostadslägenheter för handtverksmästare äfvensom verkstadslägenheter för

desse och för de värnpligtige, som från och med hösten 1902 skola uttagas

till förvaltningstjenst såsom militärarbetare. För berörda verkstäder, af

hvilka skomakeri- och sadelmakeriverkstäder kunna sammanslås, har nämligen

icke någon lägenhet kunnat förhyras, likasom det ej heller är möjligt

att för förvaltare och vaktmästare hyra bostad i närheten af förrådsplatsen?»

Häruppå anförde chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Claeson:

»I likhet med hvad som skett, då medel anvisats till anskaffande af

ny förrådsbyggnad för Uplands regemente i ersättning för vissa lokaler i

Upsala slott, hvilka regementet måste afstå till beredande af plats för ett

landsarkiv derstädes, torde jemväl det belopp af 16,000 kronor, som nu

för landtförsvarets behof erfordras vid afstående af ifrågavarande persedelförradsbyggnad

i Visby till arkivlokal, lämpligen böra anvisas på åttonde

hufvudtitelns extra stat.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, hemställer jag, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att, under

medgifvande att den kronans byggnad i Visby, som hittills inrymt persedelförråd

för Gotlands infanteriregemente, jemte tillhörande tomt må

upplåtas till lokal för förvaring af äldre arkivalier från Gotlands län, på

extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 37,650 kronor, deraf 21,650

kronor för byggnadens anordnande till arkivlokal och dess'' förseende

med erforderlig inredning och möbler samt 16,000 kronor till uppförande

af en verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands truppers

behof.»

Till denna, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

lemna bifall; och skulle nådig proposition af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Elias Lagercrantz.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.