Sök i Ratio Lex

Angående ersättning åt förre konsistorieamanuensen N. C. T. Sjöbring för mistade löneinkomster

1903-04-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:100, Angående ersättning åt förre konsistorieamanuensen N. C. T. Sjöbring för mistade löneinkomster

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Majds Nåd. Proposition No 100.

1

N:o IDO.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående ersättning

åt förre konsistorieamanuensen N. C. T. Sjöbring

för mistade löneinkomster; gifven Stockholms slott den 17

april 1903.

Under åberopande af bilaorda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed äska Riksdagens

medgifvande därtill, att förre amanuensen vid domkapitlet i Kalmar, vice

häradshöfdingen Nils Carl Theodor Sjöbring må, från och med år 1903

och så länge han icke innehar ordinarie statstjänst, ä allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig lön af 400 kronor, under villkor att han

lämnar domkapitelsexpeditionen i Kalmar det biträde, som med hänsyn

till lönens belopp kan pröfvas skäligt.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Carl von Frie sen.

Dill. till lukta. Prot. 19011. 1 Samt. 1 A fä. 08 Höft. (No 100.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 april 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen.

l:o.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, föredrog i underdånighet

kousiätorie- en af förre amanuensen vid domkapitlet i Kalmar, vice häradshöfdingen

N®mc“''T.nsjö-N.iIs ^arl Theodor Sjörring hos Kungl. Maj:t i underdånighet gjord ansökning

för ning, att Kungl. Maj:t täcktes från allmänna indragningsstaten eller åt

C anflra medel bereda honom för hans återstående lifstid ersättning för de

löneinkomster, hvaraf han komme att gå i mistning på grund däraf, att

anslaget till amanuensbefattningen vid domkapitlet från och med år 1903

indragits, eller, om detta icke kunde bifallas, för det belopp af amanucnsaflöningen,

som sökanden på ordinarie stat åtnjutit, eller 600 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

Sedan nämnda domkapitel på nådig befallning yttrat sig öfver denna

ansökning och därvid tillstyrkt, att, Sjöbring måtte komma i åtnjutande af

begärd godtgörelse, så länge lian icke innehade ordinarie anställning i statens

tjänst, hade, på grund af nådig remiss, statskontoret i ärendet afgifvit

underdånigt utlåtande, däri statskontoret anfört följande.

Genom nådigt bref den 29 april 1812 medgaf Kungl. Maj:t, att såsom

biträde för notarien hos domkapitlet i Kalmar kantorn vid skolverket i

Kalmar stad (inge antagas såsom amanuens samt att innehafvarne åt cbssa

tjänster, livilka alltid därefter skulle af eu och samma person bestridas,

finge tillgodonjuta dubbel tjänstårsberäkning. Häri skedde, jämlikt nådigt

bref den 10 februari 1819, ''den ändring, att ifrågavarande amanuensbefattning

i stället blef förenad med första adjunkturen vid domkyrkan i Kalmar.

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt cirkulär den 14 september 1839 tillåtit,

att vid de” domkapitel, där amanuenser icke ännu vore anställda, men

funnes behöfliga, sådana tjänstemän finge antagas och vid denna befattning

åtnjuta enkel tjänstårsberäkning, samt 1847—1848 års riksdag till aflöning

åt eu amanuens vid hvart och ett af domkapitlen anvisat 180 riksdaler

banko, ingick domkapitlet i Kalmar år 1849 till Kungl. Maj:t med hemställan,

att Kungl. Maj:t måtte, med upphäfvande af hvad genom nådiga

brefvet den 10 februari 1819 blifvit stadgadt om förening af amanuenstjänsten

hos domkapitlet med ofvanberörda adjunktur, tillåta domkapitlet

att genast förordna någon tjänlig person till amanuenstjänstens bestridande;

i anledning hvaraf Kungl. Maj:t, jämlikt nådigt bref den 21 februari 1849,

medgaf, att ifrågavarande amanuenstjänst finge för framtiden från första

domkyrkoadjunkturen åtkiljas, dock icke förr än dessa tjänsters dåvarande

innehafvare antingen från den senare afginge eller ock frivilligt afsadc

sig amanuensbefattningen. Vid 1856—1858 ars riksdag höjdes samtliga

konsistorieamanuensernas löner till 400 riksdaler riksmynt. Sedan

1862 —1863 års riksdag å åttonde hufvudtiteln under rubrik »domkapitlens

expeditioner» uppfört ett reservationsanslag å 10,000 kronor, att af

Kungl. Magt, efter pröfning af inom de särskilda stiften för handen varande

behof, till de ecklesiastika konsistorierna disponeras för att af dem användas

till förbättring, där så påkallades, af notariernas och amanuensernas

aflöning äfvensom till bestridande af öfnga för konsistoriernas expeditioner

nödiga omkostnader, hade Kungl. Maj:t sedermera af detta anslag årligen

till domkapitlet i Kalmar anvisat 975 kronor, däraf 200 kronor till

höjande af amanuensens lön till 600 kronor. Härjämte^ hade af det anslag

å 3,716 kronor, som Riksdagen årligen från och med år 1875 anvisat på

extra stat för tillfällig löneförbättring åt tjänstemännen vid domkapitlens

expeditioner, ett belopp af 400 kronor årligen tilldelats amanuensen vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 100.

domkapitlet i Kalmar, hvilken således allt ifrån år 1875 i aflöning åtnjutit

1,000 kronor om aret. I det förslag till aflöningsstat för tjänstemännen

vid de ecklesiastika konsistorierna, som Kungl. Maj:t framlade för 1902

års riksdag, upptogs också ett belopp af 1,000 kronor såsom arfvode åt

ifrågavarande amanuens; men beslöt samma riksdag att i stället för det

sålunda föreslagna arfvodet bevilja ett anslag å 500 kronor till vikariatsersättning,

extra biträde, renskrifning in. in. vid domkapitlet.

Vid sin nu gjorda underdåniga ansökning hade Sjöbring fogat styrkt

afskrift af ett den 24 februari 1897 för honom af domkapitlet, utfärdad t

konstitutorial, hvarigenom han blifvit »antagen och förordnad att vara

amanuens vid Kalmar domkapitel, hvarvid han ägde åtnjuta de förmåner

och rättigheter, som på grund af lag och kungl. författningar honom i

denna beställning tillkomme och hans företrädare före honom lasdisren

innehaft».

I anledning af den i ärendet erhållna remissen hade statskontoret anmodat

domkapitlet att inkomma med yttrande, huruvida, under förutsättning

att Sjöbring tillförsäkrades en årlig ersättning af 600 kronor mot

skyldighet att fortfarande tjänstgöra såsom extra biträde vid domkapitlet,

hela ofvanberörda till vikariatsersättning in. m. anvisade belopp af 500

kronor kunde till beredande af sådan ersättning åt Sjöbring användas eller

om, med afseende bland annat därå att för nyssberörda ersättning icke

kunde skäligen af Sjöbring fordras lika mycken tjänstgöring som då han

uppbar 1,000 kronor om aret, någon del af det till domkapitlet anvisade

belopp af 500 kronor vore för ytterligare extra biträde erforderlig; och

hade domkapitlet till svar härå anfört följande.

Äfven om Sjöbring kunde åläggas att mot årlig ersättning af 600

kronor tjänstgöra såsom extra biträde vid domkapitlet, ansåge sig domkapitlet

dock icke kunna tillstyrka, att det i aflöningsstaten för sådant biträde

jämte andra ändamål upptagna belopp å 500 kronor skulle till beredande

af sådan ersättning åt Sjöbring användas. Domkapitlet ansåge

sig nämligen icke berättigadt att tolka de detaljerade bestämmelserna för

anslagets användning »till vikariatsersättning, extra biträde, renskrifning»,

hvartill fogats till yttermera visso ett, »in. m.», så, att anslaget skulle

kunna disponeras i klump pa en gång till att under namn af extra biträde

anyo anställa en amanuens. Att detta icke kunde vara meningen,

framstode ännu tydligare i och genom den bestämmelse, som förekomme

i det nådiga brefvet den 13 juni 1902, då det hette, att domkapitlet ägde

att från statskontoret utbekomma beloppet »i den mån detsamma erfordrades

för de i staten angifna ändamål». Domkapitlet ville dessutom fästa

uppmärksamheten därpå, att, i händelse konsistorienotarien af sjukdom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition No 100.

blefve urståndsätta att tjänstgöra — i livilket fall lian icke vore pliktig att

för tjänstens uppehållande afstå mer än sina tjänstgöringspenningar —

det icke kunde förutsättas, att vare sig Sjöbring eller annan kompetent

person skulle vara villig att mot den ringa ersättningen af 83 kronor 33

öre i månaden åtaga sig tjänstens skötande, och det vore i sådant fall för

domkapitlet af vikt att uti berörda anslag förfoga öfver medel till beredande

af nödig ökning af vikariens arfvode. Härtill komme att, då, på

sätt statskontoret anmärkt, af Sjöbring ej skäligen kunde begäras lika

mycket arbete för 600 kronor, som då han uppbar i lön 1,000 kronor,

domkapitlet ansåge sig af ifrågavarande anslag behöfva använda omkring

150 kronor till renskrifningsersättning. Emellertid ansåge domkapitlet att,

ifall Sjöbring komme att tjänstgöra såsom extra biträde och därför erhålla

ersättning utan anlitande af det i staten upptagna anslaget, någon del af

detta anslag i vanliga fall skulle besparas. Af hvad domkapitlet sålunda

yttrat framginge såsom dess åsikt, att ifrågavarande anslag till vikariatsersättning,

extra biträde, renskrifning in. m. kunde disponeras endast i den

mån och för såvidt behof af dess anlitande för ett eller flera af de i staten

angifna ändamål verkligen gjort sig gällande, livilket domkapitlet föreställde

sig lämpligen böra kontrolleras på det sätt, att konsistorienotarien

vid hvarje kvartals slut företedde räkningar å hvad han för de angifna

ändamålen utgifvit, och domkapitlet sedan efter granskning och godkännande

af de företedda räkningarna på honom disponerade hvad till deras

gäldande erfordrades, i den mån anslaget lämnade tillgång. Beträffande

Sjöbrings underdåniga ansökning om ersättning för mistade löneinkomster

ville domkapitlet slutligen tillägga, att Sjöbrings anspråk torde hafva samma

grund som det, livilket kamreraren vid kronoarbetsstationen å Tjurkö

Theodor Grahl, efter det berörda tjänst, till hvilken han konstituerats,

blifvit indragen, genom rättegång mot kronan gjorde gällande och hvilket

Riksdagen sedermera erkände, då Riksdagen år 1900 uppförde ersättning

åt Grahl å allmänna indragningsstaten med belopp, motsvarande de löneförmåner

han vid den indragna tjänsten åtnjutit. I enlighet med denna

uppfattning hade domkapitlet tillstyrkt nådigt bifall till Sjöbrings ansökning.

Skulle Kungl. Maj:t vid pröfning af ansökningen finna Sjöbrings anspråk

grundadt, ansåge domkapitlet därat följa rätt för honom att erhålla ovillkorlig

ersättning för de mistade löneförmånerna; om åter anspråket prötvades

obefogadt, syntes Kungl. Maj:t näppeligen kunna medgifva, att ett

af Kungl. Maj:t och Riksdagen för andra ändamål anvisadt anslag förrycktes

från dessa ändamål för att bereda Sjöbring en ersättning, hvartill lian

af Kungl. Maj:t pröfvats icke vara berättigad, helst som därmed ock skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

följa den oformligheten, att Kungl. Magt själf skulle taga direkt befattning

med anskaffande af extra biträde åt domkapitlets notarie.

Med hänsyn till hvad domkapitlet sålunda anfört och då domkapitlet

icke torde kunna åläggas att till extra biträde antaga Sjöbririg, ansåge

statskontoret saken icke kunna ordnas i den riktning statskontorets förberörda

skrifvelse till domkapitlet antydde, utan godtgörelse böra på annat

sätt beredas åt Sjöbring, som intill utgången af år 1902 onekligen innehaft

ordinarie statstjänst med lön på stat. Denna godtgörelse ansåge statskontoret

dock icke böra sträckas längre än till den fasta lön, hvartill

Sjöbring såsom konstituerad amanuens varit berättigad. Då härtill uppenbarligen

icke kunde räknas de 400 kronor, som .årligen från extra stat

tilldelats honom såsom tillfällig löneförbättring, samt, enligt statskontorets

mening, icke heller de 200 kronor, som årligen efter Kungl. Maj:ts bepröfvande

af de särskilda domkapitlens behof anvisats såsom ökning i amanuenslönen,

utgjordes de löneförmåner, för hvilka Sjöbring torde hafva

befogadt anspråk på ersättning, af den vid 1856—1858 års riksdag till

400 kronor fastställda amanuenslönen. Rätt till dylik ersättning borde

emellertid för Sjöbring, hvilken för närvarande vore tjänstförrättande extra

länsnotarie i Kalmar län, upphöra, därest han blefve befordrad till ordinarie

statstjänst.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit hade statskontoret

hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen

medgifva, att Sjöbring finge, från och med år 1903 och så länge

han icke innehade ordinarie statstjänst, från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig lön af 400 kronor.

Uti hvad statskontoret sålunda anfört och hemställt hade justitickanslersämbetet,

som, efter nådig befallning, i ärendet jämväl afgifvit utlåtande,

till alla delar instämt och därvid särskildt framhållit, att då i

nådiga brefvet den 21 februari 1849 amanuenstjänstens och första domkyrkoadjunkturens

skiljande från hvarandra gjorts beroende af dåvarande

innehafvarens afgång från endera befattningen samt rikets ständer på ordinarie

stat uppfört visst belopp till lön åt amanuensen, statsmakterna påtagligon

betraktat amanuensbefattningen såsom en ordinarie statstjänst,

hvars innehafvare ej kunde utan vidare skiljas från de honom med tjänsten

tillförsäkrade förmåner.

Statsrådet, som ansåg, att giltiga skäl anförts för den Sjöbring tillförsäkrade

lönens uppförande å allmänna indragningsstaten, men att därvid

äfven borde uttryckligen fästas förbehåll om skyldighet för Sjöbring att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

fortfarande tjänstgöra vid domkapitlets expedition, så länge den under

tiden för lönens åtnjutande vore förlagd i Kalmar, tillstyrkte, det Kungl.

Maj:t täcktes i nådig proposition äska Riksdagens medgifvande därtill,

att Sjöbring må, från och med år 1903 och så länge han icke innehar

ordinarie statstjänst, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig lön

af 400 kronor, under villkor att han lämnar domkapitelsexpeditionen i

Kalmar det biträde, som med hänsyn till lönens belopp kan pröfvas skäligt.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt, behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle till Riksdagen

aflåtas proposition af det innehåll, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ex prooctollo:

Hugo Tigerschiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.