Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om försäkringsbolag samt till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket

1903-01-30 · 194 sidor, varav 184 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 184 av 194 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:33a, Med förslag till lag om försäkringsbolag samt till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

1

N:o 33 a.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag

till lag om försäkringsbolag samt till lag om utländsk

försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här

i riket; gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.

Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om försäkringsbolag samt

2) lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hjälmar Westring.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. (N:rh 33 a o. 33 b.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

Förslag

tm

Lag

om försäkringsbolag.

Härigenom förordnas som följer:

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Försäkringsrörelse må, förutom af anstalt, som inrättats af staten,

drifvas endast af försäkringsaktiebolag eller af ömsesidigt försäkringsbolag

med eller utan garantikapital. Försäkringsbolag må icke drifva

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket stadgas särskildt.

2 §•

De, som vilja stifta försäkringsbolag, skola upprätta fullständig

bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Afser bolagets rörelse

lifförsäkring eller brandförsäkring för all framtid eller för längre tid

än tio år, skola tillika, enligt hvad i 5 och 67 §§ sägs, upprättas bestämmelser

angående vissa grunder för försäkringsverksamheten samt

därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen pröfvar bolagsordningens

och de öfriga grundernas öfverensstämmelse med denna lag samt lag

och författning i öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda bestämmelser

därutöfver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af

bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning

eller i öfriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall ock

sökas Konungens stadfästelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar och till

antalet minst fem.

Med lifförsäkring förstås i denna lag jämväl lifränte- och kapitalförsäkring.

3 §•

Försäkringsbolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.

Innan bolaget blifvit registreradt, kan det ej förvärfva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,

vare de, som ingått förbindelsen, ansvariga därför såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

Om försäkringsaktiebolag.

4 §■

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angifva:

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskildt angifvande, i

fråga om bolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, huruvida bolaget må

utan läkareundersökning meddela lifförsäkring mot dödsfall;

3) den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
5)

huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

6) det högsta belopp, hvarför bolaget må utan återförsäkring ikläda

sig ansvarighet på samma risk;

7) de grunder, enligt hvilka skall förfogas öfver uppkommen vinst;

8) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,

tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å ordinarie

stämma, eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma till

behandling;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till delägarnas kännedom;

10) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes i 28 och

29 §§ föreskrifvet;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

11) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

12) å hvilket belopp aktie skall lyda;

, 13) huruvida alla aktier skola medföra samma rätt, samt, i annat

fall, till hvilket belopp aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas

och hvilket företräde de skola medföra;

14) i hvilken ordning aktietecknare bör inbetala tecknadt aktiebelopp

;

15) huruvida och i hvilken utsträckning delägare är pliktig att

tillskjuta något utöfver tecknadt aktiebelopp, samt under hvilka förhållanden

och i hvilken ordning dylik tillskottsplikt bör fullgöras.

5 §•

Afser försäkringsaktiebolags rörelse lifförsäkring, skola upprättas

bestämmelser angående följande grunder för lifförsäkringsverksamheten,

nämligen:

1) grunderna för beräkning af försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp af försäkring, för påföljd af försummelse

att erlägga premie samt för lämnande af förskott mot säkerhet i försäkringsbref;
3)

grunderna för beräkning och fördelning af den vinst, som må

tillkomma försäkringstagarna;

4) huruvida bolaget må drifva försäkringsrörelse i utlandet, samt,

i sådant fall, hvilka beräkningsgrunder och försäkringsvillkor skola vid

den utländska rörelsen tillämpas.

Skall försäkringsaktiebolag meddela brandförsäkring för all framtid

eller för längre tid än tio år, skola upprättas bestämmelser angående

grunderna för beräkning af försäkringspremier och premiereserv för

sådana försäkringar.

6 §•

Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till vidden och beskaffenheten

af den tillämnade rörelsen samt fördelas i aktier å lika belopp

i svenskt mynt. Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring i bolagsordningen,

bestämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej

utgöra mindre än tredjedelen af maximikapitalet.

För försäkringsaktiebolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, må ej

aktiekapitalet eller i fall, hvarom nyss är sagdt, minimikapitalet sättas

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 ci.

till lägre belopp än tjugufem gånger det högsta lifförsäkringsbelopp,

hvarför bolaget må vid början af sin verksamhet utan återförsäkring

ikläda sig ansvarighet på samma risk, eller i något fall understiga etthundratusen

kronor. Vid tillämpning af hvad sålunda är föreskrifvet

skall i fråga om lifränteförsäkring försäkringsbeloppet anses motsvara

femton gånger den årliga lifräntan. För annat försäkringsaktiebolag

må ej aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

sättas lägre än fem tusen kronor.

Ej må aktie lyda å mindre belopp än femtio kronor; dock må, där

aktiekapitalet ej öfverstiger tio tusen kronor, aktie kunna lyda å mindre

belopp, lägst tio kronor.

Aktie varder mot bolaget odelbar.

7 §.

Å aktierna skola utfärdas bref angifvande ordningsnummer å den

eller de aktier, hvarå de lyda. Aktiebref skall ställas till viss man.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och full betalning

erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder, samt, där aktietecknare

är pliktig att lämna tillskott, som i 12 § sägs, särskild skriftlig

förbindelse å dylikt tillskott blifvit aflämnad.

Utgifves dessförinnan bevis om rätt att vinna delaktighet i bolaget

eller om verkställd inbetalning å aktie, skall jämväl sådant bevis ställas

till viss man.

8 §.

Det belopp, som skall utgöra full betalning för aktie, må ej sättas

lägre än det belopp, hvarå aktien skall lyda.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning

erläggas.

Aktietecknare vare skyldig att senast vid bolagets bildande afkunna

särskild skriftlig förbindelse å oguldet aktiebelopp äfvensom, där aktietecknarcn

är pliktig lämna tillskott, som i 12 § sägs, å sådant tillskott.

Öfvergår aktierätten till annan, må ändock förbindelse å oguldet

aktiebelopp ej återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet,

ej heller förbindelse å tillskott, som ofvan sägs, återlämnas, innan densamma

blifvit till fullo inlöst eller den, till hvilken aktierätten öfvergått,

aflämnat ny sådan förbindelse, som af bolagets styrelse godkännes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

9 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie eller af

tillskott, som i 12 § sägs, vare skyldig att gälda ränta efter fem för

hundrade om året från förfallodagen.

Varder ej i rätt tid inbetalning å aktie verkställd, eller försummar

någon att aflämna förbindelse, hvarom i 8 § 3 mom. förmäles, äge

styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara

aktierätten förverkad.

Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma

skall gälla, så ock, där aktietecknarens adress uppgifvits för styrelsen,

blifvit i rekommenderadt bref till honom försänd.

Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller

redan inbetaklt tillskott, hvarom i 12 § förmäles, ej återfordras.

10 §.

Är aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,

där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter

utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock skyldig

att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalning

å aktie eller af tillskott, som i 12 § sägs, i den mån sådan inbetalning

ej visas vara af annan för öfvertagande af aktierätten verkställd.

11 §‘

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke skyldig

att ytterligare tillskjuta något, där ej bolagsordningen innehåller bestämmelse

om sådan skyldighet.

12 §.

Innehåller bolagsordniugen bestämmelse om skyldighet att tillskjuta

något utöfver tecknadt aktiebelopp, må beloppet af sådant tillskott ej

för någon aktie öfverstiga tre gånger aktiens belopp.

13 §.

Försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet »försäkringsaktiebolag».

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk

försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

14 §.

Inbjudning till aktieteckning skall vara egenhändigt underskrifven

af stiftarna samt innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse

å bolagsordningen samt, där bolagets rörelse afser försäkring,

som i 5 § omförmäles, å öfriga i samma § angifna grunder för bolagets

verksamhet.

Inbjudningen skall innehålla bestämmelser ej mindre om den tid,

ej öfverstigande ett år från det stadfästelsen meddelats, inom hvilken

sammanträde för pröfning af frågan om bolagets bildande skall hållas,

än äfven om den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning de

utbjudna aktierna skola bland tecknarna fördelas.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å sådan inbjudning,

som ofvan i denna § sägs.

15 §.

Ej må stiftare eller annan betinga sig att för aktie eller för fullgörande

af skyldighet, som i 12 § sägs, tillskjuta annat än penningar

eller eljest åtnjuta särskild förmån eller rättighet. Aktieteckning, som

göres med sådant förbehåll, vare ogiltig.

16 §.

Stiftarna åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande utlysa

sammanträde att hållas inom den i inbjudningen bestämda tid.

Har ej sammanträde inom sagda tid hållits, vare aktieteckningen icke

vidare bindande.

17 §•

Styrkes vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, genom behöriga

teckningslistor, att aktiekapitalet är, enligt inbjudningens innehåll,

fulltecknadt, skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna

blifvit mellan tecknarna fördelade och Överskjutande teckning förklarats

förfallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma

till stånd; dock må de flesta af de närvarande kunna besluta, att med

frågans afgörande skall anstå till fortsatt sammanträde inom en månad

därefter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komina till stånd,

eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig härom

och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare, stiftarna

inräknade, med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjärdedel af

hela aktiekapitalet, skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och

revisorer äga rum; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

18 §.

Ansökning om försäkringsaktiebolags registrering skall af dess styrelse

göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas

fullständiga namn äfvensom om deras hemvist än ock, där bolagets

firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter gemensamt,

uppgift å den eller dem, som äro berättigade att teckna firman, samt

vara åtföljd af:

1) Konungens beslut om stadfästelse, i två styrkta afskrifter;

2) protokoll vid sammanträde med aktieägarna, utvisande att beslut

fattats om bolagets bildande och att styrelse blifvit utsedd;

3) en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven

uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning

af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af

aktietecknare förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huru mycket

af det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blifvit inbetaldt;

4) samtliga teckningslistor, i hufvudskrift och styrkt afskrift.

19 §’

Ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet skall registreras. Styrelsen skall härom ofördröjligen

göra ansökning och därvid foga två styrkta afskrifter af Konungens

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

20 §.

Förklaras aktietecknares aktierätt förverkad, och varder den ej inom

en månad därefter af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt

med det belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och

varde anmälan härom ofördröjligen för registrering gjord.

21 §.

Sist sex månader efter utgången af den för aktiernas inbetalning

bestämda tid skall, där ej anmälan om full inbetalning förut skett, för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

registrering aflämnas en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven

uppgift om det belopp, som å aktierna inbetalts.

Understiger hvad inom sålunda stadgad tid anmälts vara inbetaldt

det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas,

skall bolaget anses vara vid utgången af den tid upplöst;

och varde anteckning härom i registret gjord.

22 §.

ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej ske innan

förutvarande aktiekapital blifvit till fullo inbetaldt.

Beslut om sådan ökning skall registreras och må ej bringas till

verkställighet innan det blifvit registreradt. Innefattar beslutet ändring

i bolagsordningen, må registrering ej ske förr än stadfästelse å ändringen

vunnits.

Vid ansökning om registrering af beslut, som nu är sagdt, skall

fogas en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven försäkran,

att förutvarande aktiekapital till fullo inbetalts.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af de nya

aktierna bestämda tid, hvilken ej må öfverstiga ett år från det beslutet

registrerades, skall för registrering aflämnas en af styrelseledamöterna

egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som å de nya

aktierna inbetalts.

23 §.

Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å

tecknad aktie eller af tillskott, som i 12 § sägs, så ock rörande anmaning

finnes i 9 och 10 §§ stadgadt skall äga motsvarande tillämpning vid

ny aktieteckning, som i 22 § sägs.

24 §.

Varder, efter det uppgift, som i 21 eller 22 § omförmäles, blifvit

aflämnad, ytterligare inbetalning å aktier fullgjord, må anmälan därom

kunna för registrering göras.

25 §.

Under försäkringsaktiebolags bestånd må ej till utdelning åt aktieägare

eller försäkringstagare användas annat än den behållning, som

enligt vederbörligen pröfvad balansräkning finnes hafva uppstått å rörelsen

i dess helhet, i den mån behållningen ej skall till reservfond eller

säkerhetsfond afsättas.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Egen aktie må försäkringsaktiebolag ej förvärfva, ej heller såsom

pant emottaga.

26 §.

Försäkringsaktiebolag, hvars rörelse icke afser allenast lifförsäkring,

skall af sin årsvinst afsätta minst tio procent till reservfond. Sedan

fonden uppgått till ett belopp motsvarande tio procent af inbetalda aktiekapitalet

eller till det högre belopp, som kan vara i bolagsordningen

bestämdt, må vidare afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår

fonden under det sålunda stadgade belopp, skall afsättning därtill ånyo

vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning kan

för aktierna betingas utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där

aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd däraf minskats, hvad innan

aktierätten förverkades blifvit å aktien inbetaldt.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande

af förlust, som enligt vederbörligen pröfvad balansräkning finnes hafva

uppstått å rörelsen i dess helhet.

27 §.

Aktieägares rätt att deltaga i liandhafvandet af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje aktieägare, som

behörigen anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt.

Ej må någon, för egen del eller såsom ombud för annan, deltaga

i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets stridande;

och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej heller

i val af revisor.

Vid bolagsstämma skall, genom styrelsens försorg, föras protokoll,

utvisande hvilka aktieägare i förhandlingarna deltagit samt det antal

aktier, för hvilket en hvar af dem ägt rösta. Senast fjorton dagar efter

stämman skall protokollet vara för aktieägarna tillgängligt.

28 §.

Beslut om ändring af bolagsordningens bestämmelse i afseende på

föremålet för bolagets verksamhet eller om sådan ändring af bolagsordningen,

att aktier med företrädesrätt må utfärdas, vare ej giltigt,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 33 a.

med mindre samtliga aktieägarna förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst tre fjärdedelar

af de röstande med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst tre

fjärdedelar af hela aktiekapitalet.

Beslut om annan ändring i bolagsordningen eller om ändring i öfriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller om bolagets upplösning

af annan orsak, än i 50 § sägs, vare ej giltigt, med mindre samtliga

aktieägarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra

följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.

29 §.

Jämte hvad i 27 och 28 §§ är om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma stadgadt, gälle, där ej annorlunda finnes

i bolagsordningen bestämdt:

att hvarje aktie berättigar till en röst;

att frånvarande aktieägares rösträtt må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta

rösterna afgifvits; och

att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågor

den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

30 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången

af hvarje räkenskapsår. Å den stämma skall styrelsen framlägga

förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna året

tillika med det utlåtande, som enligt 44 § bör af revisorerna afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å

de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg

hållas för aktieägarna tillgänglig. Ärende, som ej varit å förteckningen

upptaget, må ej utan samtliga närvarandes samtycke vid stämman

till afgörande företagas, där det ej omedelbart föranledes af förvaltningsberättelsen

eller balansräkningen eller revisorernas utlåtande, eller

ock enligt bolagsordningen skall vid stämman afgöras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Vill aktieägare hänskjuta ärende till pröfning å stämman, göre

hos styrelsen anmälan därom minst fjorton dagar före stämman.

31 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Sådan stämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet ändamål

skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp

utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet eller den mindre

del däraf, som må vara i bolagsordningen bestämd.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som

ej varit i kallelsen till stämman angifvet.

32 §.

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i 31

§ är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej annat

af bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att ''i föreskrifven

ordning kalla aktieägarna till ordinarie bolagsstämma, har magistrat

eller kronofogde i orten att, på anmälan af aktieägare, ofördröjligen

utlysa bolagsstämma.

33 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut, som

å bolagsstämma fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller eljest

strider mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot

ofri ga. stadfästa grunder för bolagets verksamhet, äge därå tala genom

stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt gälle ock,

där aktietecknare vill tala å beslut, som fattats å sammanträde, hvarom

i 16 § förmäles.

34 §.

Försäkringsaktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af

tre eller flera ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelse
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

KuykjI. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

ledamot må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering

anmälas.

35 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga

stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets bud

skall delgifvas bolaget.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller

eljest kära till bolaget, kalle aktieägarna till bolagsstämma för val af

ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven,

då den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som i

33 § afses, styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad

tid stämman blifvit utlyst att ofördröjligen hållas.

36 §.

Skriftlig afhandling, som för försäkringsaktiebolag ingås, skall

undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid

firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl

underskrifva sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven

å dess vägnar, svare de, som underskrifvit afhandlingen, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

37 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom om den

inskränkning.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

38 §.

Styrelsen ägc förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära

och svara, så ock eljest föra bolagets talan.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

39 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är i bolagsordningen

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari

hans enskilda rätt är mot bolagets stridande.

40 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej

strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot

öfriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

41 §.

Öfver försäkringsaktiebolags samtliga aktier skall genom styrelsens

försorg hållas .förteckning, i hvilken skola upptagas de ursprungliga

aktieägarna samt införas de förändringar i äganderätten till aktie, som

hos styrelsen anmälas.

Af den förteckning äge en hvar vid anfordran taga kännedom.

42 §.

Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 30 § sägs, har

att för hvarje år å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen angifva

den vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad

före stämman tillhandahållas revisorerna samt, tillika med dessas utlåtande,

minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar

hållas för aktieägarna tillgängliga.

43 §.

A den bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse och balansräkningen

jämte revisorernas utlåtande framläggas, skall jämväl till

behandling företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen

för den tid berättelsen omfattar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Yrkas af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp utgörande

minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, att med afgörande af den

fråga skall anstå till fortsatt stämma inom två månader, må sådant

anstånd ej förvägras.

Varder talan å förvaltningen under den tid berättelsen omfattar ej

anställd inom ett år från det berättelsen å bolagsstämma framlades,

vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att, inom

två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, i afseende

å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas

hafva i berättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande meddelat

oriktig uppgift, där denna kan antagas hafva inverkat å beslutet om

ansvarsfrihet.

u §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af

en eller flera revisorer. Öfver granskningen skall för hvarje år skriftligt

utlåtande afgifvas.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom

beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Hvad i 40 § är om styrelse stadgadt skall äga motsvarande tilllämpning

å revisorer.

45 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen med

angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af styrelsen

utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 32 § sägs äga motsvarande

tillämpning.

46 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i

förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid

fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

sådant komma sig till last, bolaget ansvariga för all däraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom

anställas sedan två år förflutit från det revisorernas utlåtande å bolagsstämma

framlades.

47 §.

Afträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernas utlåtande å

bolagsstämma framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa

sådan talan, som i 46 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhäugiggöras inom en månad

från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af bolaget,

efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af

den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

48 §.

De vid försäkringsaktiebolags bildande och därefter före utgången

af andra räkenskapsåret till organisation använda kostnader må i bolagets

balansräkning uppföras såsom tillgång; dock skola dessa organisationskostnader

i bolag, hvars rörelse allenast afser lifförsäkring, vara afskrifna

senast vid utgången af det tionde räkenskapsåret sålunda, att vid utgången

af det sjätte året skall hafva afskrifvits minst en femtedel och

vid utgången af hvarje följande år ytterligare minst en femtedel för

hvarje år, samt i annat bolag afskrifvas med minst en åttondel för hvarje

efter andra räkenskapsåret följande år.

Kostnad, som under loppet af ett räkenskapsår användts till anskaffande

af nya lifförsäkringar, må i balansräkningen uppföras såsom

tillgång, dock icke till högre belopp än en och en half procent af

summan af de under året anskaffade och på bolagets eget ansvar bibehållna,

i kraft varande lifförsäkringar, lifränteförsäkringar oräknade. Har

anskaffningskostnad för något år sålunda uppförts såsom tillgång, skall

den afskrifvas med minst en femtedel för hvarje år.

Innan organisations- och anskaffningskostnader fullständigt afskrifvits,

må ej till aktieägare och försäkringstagare utdelas samman!agdt

mera än fem procent å det inbetalda aktiekapitalet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 33 a.

49 §.

Försäkringsbref skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor,

än äfven om de särskilda villkoren för den försäkring, sorn i

brefvet afses.

Där uti meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, vid angifvande

af bolagets fonder inräknas oguldna förbindelser af aktieägare,

skall beloppet af sådana förbindelser särskildt utsättas.

50 §.

Har antalet aktieägare nedgått under fem, eller har enligt vederbörligen

pröfvad balansräkning aktiekapitalet till två tredjedelar eller till

den mindre del, som kan vara i bolagsordningen bestämd, gått förloradt,

skall, där ej inom tre månader tillräckligt antal aktieägare inträder eller

bristen i aktiekapitalet fylles, bolaget upplösas och likvidation verkställas,

vid äfventyr att de, som med vetskap om förhållandet deltaga

i beslut om fortsättande af bolagets verksamhet eller handla å dess

vägnar, svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en.

51 §.

Finnes försäkringsaktiebolag sakna till registret anmäld, behörig

styrelse, äge aktieägare eller borgenär hos rätten eller domaren göra

ansökning om bolagets upplösning. Kungörelse härom med uppgift

om tiden, när ansökningen kommer att af rätten pröfvas, skall af rätten

eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas

i allmänna tidningarna, så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse

till bolagsstämma skall bringas till aktieägarnas kännedom. Rätten eller

domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flera personer att

emellertid såsom gode män företräda bolaget. Styrkes på utsatta tiden,

att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten bolaget upplöst och

förordne en eller flera likvidatorer att dess likvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom bolaget förklarats upplöst, så ock om förordnande,

som enligt denna § meddelas, skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

52 §.

Afträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, skall bolaget

anses upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten eller domaren

ingafs, eller då, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs,

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

offentlig stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen

skall, samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller

domarens försorg afsändas för registrering.

53 §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af likvidatorerna;

dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under konkursens

fortgång i behörig ordning utses.

54 §.

Upplöses försäkringsaktiebolag af annan anledning än i 51, 52

eller 136 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter

såsom likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse

eller bolagets beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget

att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit

afslutad, men må när som helst kunna af bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom nu är fråga, med uppgift å dem, som, enligt hvad här ofvan i

denna § är sagdt-, skola vara bolagets likvidatorer, äfvensom å dem,

hvilka enligt bolagets beslut äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator

eller utses ny sådan, skall ock därom anmälan för registrering

ofördröjligen göras.

55 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder och

uppgöra balansräkning.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom i

penningar förvandlas, där ej annat föranledes af bestämmelserna i

139—144 §§.

56 §.

Där ej annat föranledes af bestämmelserna i 139—144 §§, gälle

om likvidatorers befogenhet att företräda försäkringsaktiebolag och deras

skyldigheter i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt; dock

äge likvidatorer ej, utan särskildt, af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra

dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig

auktion.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

57 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 36 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar

ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

58 §.

Innan den i årsstämningen utsatta dag är förbi och all veterlig

gäld blifvit betald, må bolagets tillgångar ej mellan aktieägarna skiftas.

Då likvidationen afslutats, skall anmälan därom ofördröjligen af

likvidatorerna för registrering göras.

59 §.

Åtnöjes aktieägare ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som under

likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra

inom ett år från den dag likvidationen afslutades. Försummas det,

vare rätt till talan förlorad.

Lag samma vare, där i fall, som i 139 § afses, försäkringsinspektionen

ej åtnöjes med skifte eller åtgärd, hvarom nu är sagdt.

60 §.

Har försäkringsaktiebolag kommit under likvidation eller i konkurstillstånd,

ägo försäkringstagare bäfva försäkringsaftalet, där ej bolaget

vid anfordran ställer säkerhet för aftalets fullgörande. Försäkringsaftal,

som ej sålunda häfte, skall upphöra att gälla ett år efter likvidationens

elier konkursens början, där ej aftalets giltighet dessförinnan

upphört.

Upphör, enligt hvad nu är sagdt, försäkringsaftalet att gälla, äge

dock försäkringstagaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti

den i 120 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar

därtill förslå.

Hvad i denna § är stadgadt gälle icke försäkringsaftal, som afses i 139 §.

Om häfvande af sjöförsäkringsaftal stadgas i sjölagen.

61 §.

Försäkringsaktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen

enligt bolagsordningen har sitt säte.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Innehåller bolagsordningen föreskrift, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare skola hänskjutas till afgörande

af en eller flera skiljemän, äge den föreskrift samma verkan,

som skiljeaftal tillkommer, och galle om påkallande af föreskriftens

tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

62 §.

öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna

lag eller bolagsordningen eller öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet, svare de för all däraf uppkommande skada, en för alla och

alla för en.

Om ömsesidiga försäkringsbolag.

63 §.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagarne.

64 §.

För ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser svara delägarna personligen

med obegränsad eller till visst belopp begränsad ansvarighet;

dock må i fråga om bolag, hvars rörelse icke afser försäkring af egendom,

kunna bestämmas, att allenast bolagets tillgångar skola häfta för

dess förbindelser.

Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning

denna lag föreskrifter.

65 §.

Skulle i ömsesidigt försäkringsbolag, hvars rörelse icke afser försäkring

af egendom, delägarna enligt bolagsordningen stå i personlig

ansvarighet för bolagets förbindelser, må i bolagsordningen kunna bestämmas,

att bolaget äger vid meddelande åt annat bolag af återförsäkring

å lifförsäkring fritaga det bolag från sådan ansvarighet. Dock må

ej återförsäkringar, som meddelats under sagda villkor, öfverstiga en

tiondedel af lifförsäkringarnas sammanlagda belopp; vid tillämpning

häraf skall lifräntas försäkringsbelopp beräknas på sätt i 6 § är för

där afsedda fall stadgadt.

För återförsäkring, som ofvan i denna § afses, må ej medgifvas

andel i uppkommande vinst.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

66 §.

Bolagsordning skall angifva:

I) —8) hvad i 4 § är under 1)—-8) i fråga om försäkringsaktiebolag

föreskrifvet;

9) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma, med särskildt angifvande, i fråga om bolag med garantikapital,

huruvida och i hvilken mån delägare skall vara utesluten från

rösträtt och sådan rätt tillkomma garant;

10) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare;

II) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget

upptaga lån;

12) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

13) antal och belopp af försäkringar, som skola vara tecknade

innan bolaget må anses bildadt;

äfvensom, der garantikapital förskjutes:

14) garantikapitalets belopp;

15) i hvilken ordning garant bör inbetala tecknadt garantibelopp;

16) huruvida och i hvilken utsträckning garant är pliktig att något

utöfver tecknadt garantibelopp tillskjuta, samt under hvilka förhållanden

och i hvilken ordning garant bör fullgöra dylik tillskottsplikt;

17) huruvida och i hvilken ordning ränta å garantikapitalet skall

erläggas och garantikapitalet återgäldas.

Bolagsordningen skall jämväl innehålla'' bestämmelser ej mindre om

den tid, ej öfverstigande ett år från det stadfästelse meddelats, inom

hvilken sammanträde, som i 74 § sägs, skall hållas, än äfven om grunderna

för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å sådant sammanträde.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, att bolagsstämmas befogenhet

skall helt eller delvis utöfvas af vissa därtill utsedda personer,

skall hvad i denna lag om bolagsstämma med ömsesidigt försäkringsbolag

sägs äga motsvarande tillämpning å sammanträde med nämnda personer.

67 §.

Afser ömsesidigt försäkringsbolags rörelse försäkring, som i 5 §

omförmäles, skall hvad i samma § är föreskrifvet äga motsvarande tillläinpning.

68 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall, där garantikapital

förskjutes, tecknadt garantibelopp vara till fullo kontant inbetaldt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Garant vare skyldig att senast vid bolagets bildande aflämna särskild

skriftlig förbindelse å tecknadt garantibelopp, som är oguldet, äfvensom

å tillskott, som det enligt bolagsordningen åligger honom att tillskjuta

utöfver tecknadt garantibelopp.

69 §.

Upplöses ömsesidigt försäkringsbolag, äge garant för fordran på

grund af inbetalning af garantibelopp eller tillskott, hvarom i 66 §

under 16) förmäles, ej njuta betalning ur bolagets tillgångar förr, än

bolagets öfriga skulder blifvit till fullo guldna.

7° §.

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden »ömsesidig»

samt »försäkring».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk

försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

71 §•

Innan ömsesidigt försäkringsbolag må anses bildadt, skola försäkringar

vara tecknade till antal och belopp, som bestämmas med hänsyn

till beskaffenheten af den tillämnade rörelsen; förskjutes garantikapital,

må de erforderliga försäkringarnas antal och belopp i förhållande därtill

nedsättas.

72 §.

Inbjudning till teckning af delaktighet i ömsesidigt försäkringsbolag

skall vara egenhändigt underskrifven af stiftarna samt innefatta

styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse.

Teckning må ej vid sammanträde, hvarom i 74 § förmäles, tagas

i beräkning, där den ej göres å sådan inbjudning, som nu är sagd.

73 §.

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare det

förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i inbjudningen

fullständigt angifvet.

74 §.

Stiftarna åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande

utlysa sammanträde att hållas inom den i bolagsordningen bestämda tid.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33“a.

23

75 §.

Styrkes vid sammanträde, som i 74 § omförmäles, genom behöriga

teckniugslistor, att försäkringar blifvit tecknade till minst det antal och

belopp, som i bolagsordningen föreskrifvas, samt, där garantikapital

skall förskjutas, att detsamma blifvit till den i bolagsordningen föreskrifna

del kontant inbetaldt, skall till afgörande företagas, huruvida

bolaget skall komma till stånd; dock må beslutas, att med frågans afgörande

skall anstå till fortsatt sammanträde inom en månad därefter.

Beslutes, att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses

bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare

frågan om bolagets bildande förfallen.

76 §.

Ansökning om ömsesidigt försäkringsbolags registrering skall af

dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas

fullständiga namn äfvensom om deras hemvist, än ock, där

bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter gemensamt,

uppgift å den eller dem, som äro berättigade att teckna firman, samt

vara åtföljd af:

1) Konungens beslut om stadfästelse, i två styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att bolaget blifvit bildadt och styrelse utsedd;

3) samtliga teckningslistor, i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,

vid ansökningen fogas styrkt afskrift af garantiaftalet äfvensom

en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven förklaring,

huru stor del af garantikapitalet blifvit kontant inbetald samt huruvida

och i hvad mån förbindelser, som i 68 § omförmälas, blifvit aflämnade.

Varder, efter det ansökning om ömsesidigt försäkringsbolags registrering

gjorts, inbetalning å garantikapital verkställd, må anmälan därom

kunna för registering göras.

77 §.

Under ömsesidigt försäkringsbolags bestånd må ej till utdelning af

ränta eller vinst åt garanter eller af vinst åt delägare användas annat

än den behållning, som enligt vederbörligen pröfvad balansräkningfinnes

hafva uppstått å rörelsen i dess helhet, i den mån behållningen

ej skall till säkerhetsfond afsättas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

78 §■

A bolagsstämma må ej någon för egen del eller såsom ombud för

annan deltaga i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot

bolagets stridande; och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut

om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig,

ej heller i val af revisor.

Öfver beslut, som å bolagsstämma fattas, skall genom styrelsens

försorg protokoll föras. Senast fjorton dagar efter bolagsstämman skall

protokollet vara för delägarna så ock för röstberättigade, som ej äro

delägare, tillgängligt.

79 §.

Beslut, hvarigenom delägarnas ansvarighet för bolagets förbindelser

förändras, vare ej giltigt, med mindre samtliga delägarna därtill

samtyckt.

Beslut om annan ändring i bolagsordningen eller om ändring i öfriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller om bolagets upplösning

vare ej giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom

eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf

minst en ordinarie, och å den bolagsstämma, som sist hålles, biträdts

af minst två tredjedelar af de röstande. År härutöfver något villkor

för beslutets giltighet i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till

efterrättelse.

80 §>

Ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet skall registreras. Styrelsen skall härom ofördröjligen

göra anmälan och därvid foga två styrkta afskrifter af Konungens beslut

om den å ändringen meddelade stadfästelse.

81 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till

extra bolagsstämma.

Sådan bolagsstämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet

ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af samtliga röstberättigade

eller det mindre antal, som må vara i bolagsordningen

bestämdt.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som

ej varit i kallelsen till stämman angifvet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

25

82 §.

Har styrelsen ej senast inom fjorton dagar efter påfordran, hvarom

i 81 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej

annat af bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i

föreskrifven ordning kalla de röstberättigade till bolagsstämma, har

magistrat eller kronofogde i orten att, på anmälan af röstberättigad,

ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

83 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller delägare eller röstberättigad,

som ej är delägare, att beslut, som å bolagsstämma fattats, icke

i behörig ordning tillkommit eller eljest strider mot lag eller författning

eller mot bolagsordningen eller öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet, äge därå tala genom stämning å bolaget inom två

månader från beslutets dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt äge motsvarande

tillämpning i fråga om talan å beslut, som fattats vid sammanträde,

hvarom i 74 § förmäles.

84 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag skall företrädas af en styrelse, bestående

af tre eller flera ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering

anmälas.

85 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga stämning

är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets bud skall

delgifvas bolaget.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller

eljest kära till bolaget, kalle de röstberättigade till bolagsstämma för

val af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses

delgifven, då den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som

Bill. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

i 83 § afses, styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad

tid stämman blifvit utlyst att ofördröjligen hållas.

86 §.

Skriftlig afhandling, som för ömsesidigt försäkringsbolag ingås,

skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma.

Vid firmateckniug skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl

underskrifva sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven

å dess vägnar, svare de, som underskrifvit afhandlingen, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

87 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom om den inskränkning.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras,

där ej fråga är om inskränkning i befogenheten att för bolaget upptaga

lån.

88 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest föra bolagets talan.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

89 §.

•

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i bolagsordningen

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari

hans enskilda rätt är mot bolagets stridande.

90 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej

strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller öfriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

91 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången

af hvarje räkenskapsår. Å den bolagsstämma skall styrelsen framlägga

förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna året

tillika med det utlåtande, som enligt 95 § bör af revisorerna afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å de

ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas

för de röstberättigade tillgänglig. Ärende, som ej varit å förteckningen

upptaget, må ej utan samtliga närvarande röstberättigades samtycke vid

stämman till afgörande företagas, där det ej omedelbart föranledes af

förvaltningsberättelsen eller balansräkningen eller revisorernas utlåtande,

eller ock enligt bolagsordningen skall vid stämman afgöras.

Vill röstberättigad hänskjuta ärende till pröfning å stämman, göre

hos styrelsen anmälan därom minst fjorton dagar före stämman.

92 §.

Öfver de å bolagsstämma röstberättigade skall genom styrelsens

försorg hållas förteckning. Af den förteckning äge en hvar vid anfordran

taga kännedom.

93 §.

Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 91 § sägs, kar

att för hvarje räkenskapsår å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen

angifva den'' vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad

före stämman tillhandahållas revisorerna samt, tillika med dessas utlåtande,

minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar hållas för de

röstberättigade tillgängliga.

94 §.

Å den bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse och balansräkningen

jämte revisorernas utlåtande framläggas, skall jämväl frågan

om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid berättelsen omfattar

företagas till behandling.

Yrkas af minst en tiondedel af samtliga röstberättigade, att med

afgörande af den fråga skall anstå till fortsatt stämma inom två månader,

må sådant anstånd ej förvägras.

Varder talan å förvaltningen under den tid berättelsen omfattar

ej anställd inom ett år från det berättelsen å bolagsstämma framlades,

vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att, inom

två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, i afseende.

å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas

hafva i berättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande meddelat

oriktig uppgift, där denna kan antagas hafva inverkat å beslutet om

ansvarsfrihet.

95 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af

en eller flera revisorer. Öfver granskningen skall för hvarje räkenskapsår

skriftligt utlåtande afgifvas.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom

beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Hvad i 90 § är om styrelse stadgadt skall äga motsvarande tillämpning

å revisorer.

96 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen med

angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af styrelsen

utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i § 82 sägs äga motsvarande

tillämpning.

97 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i

förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid

fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit

sådant komma sig till last, bolaget ansvariga för all däraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom anställas

sedan två år förflutit från det revisorernas utlåtande å bolagsstämma

framlades.

98 §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, som

börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma

framlades, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a. 29

viljad, anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen

afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernas utlåtande å

bolagsstämma framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa

sådan talan, som i 97 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom en månad

från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af bolaget,

efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af

den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

99 §.

De vid ömsesidigt försäkringsbolags bildande och därefter före utgången

af andra räkenskapsåret till organisation använda kostnader må

i bolagets balansräkning uppföras såsom tillgång; dock skola dessa

organisationskostnader i bolag, hvars rörelse allenast afser lifförsäkring,

vara afskrifna senast vid utgången af det tionde räkenskapsåret sålunda,

att vid utgången af det sjätte året skall hafva afskrifvits minst en femtedel

och vid utgången af hvarje följande år ytterligare minst en femtedel

för hvarje år, samt i annat bolag afskrifvas med minst en åttondel

för hvarje efter andra räkenskapsåret följande år.

Kostnad, som under loppet af ett räkenskapsår användts till anskaffande

af nya lifförsäkringar, må i balansräkningen uppföras såsom

tillgång, dock icke till högre belopp än en och en half procent af summan

af de under året anskaffade och på bolagets eget ansvar bibehållna,

i kraft varande lifförsäkringar, lifränteförsäkringar oräknade. Ilar anskaffningskostnad

för något år sålunda uppförts såsom tillgång, skall

den afskrifvas med minst en femtedel för hvarje år.

Innan organisations- och anskaffningskostnader fullständigt afskrifvits,

må icke till garanter och delägare utdelas sammanlagdt mera än

fem procent å inbetaldt garantikapital.

100 §.

Försäkringsbref skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor, än

äfven om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brefvet afses.

Där uti meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, vid angifvande

af bolagets fonder inräknas oguldna förbindelser af garanter,

skall beloppet af sådana förbindelser särskildt utsättas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

101 §.

Finnas ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar enligt vederbörligen

pröfvad balansräkning icke motsvara dess skulder, de i 120 och 126 §§

foreskrifna fonder inberäknade, skall, där ej allenast bolagets tillgångar

häfta för dess förbindelser, det belopp, hvartill bristen, i den mån den

ej varder täckt genom nedsättning af den i 126 § omförmälda säkerhetsfond,

uppgår, med tillägg af högst en tiondedel ofördröjligen af styrelsen

uttaxeras å dem, som varit delägare i bolaget under hela eller någon

del af den tid balansräkningen afser; är delägarnas personliga ansvarighet

till visst belopp begränsad, skall uttaxeringen därefter jämkas.

Varder bristen ej genom uttaxering, på sätt nu är sagdt, täckt,

eller häfta allenast bolagets tillgångar för dess förbindelser, skall i förra

fallet hvad af bristen icke kunnat genom uttaxering täckas, och i senare

fallet hela bristen, i den mån den ej varder genom nedsättning af den i

126 § omförmälda säkerhetsfond täckt, utjämnas genom nedsättning af

försäkringsbeloppen, där ej annorlunda är i bolagsordningen föreskrifvet.

Ej må dock, där garantikapital förskjutits, uttaxering eller nedsättning

af försäkringsbeloppen äga rum, så länge bristen ej öfverstiger det

inbetalda garantikapitalet till den del detta icke må hafva blifvit till

garanterna återbetaldt.

102 §.

Uttaxering eller nedsättning, hvarom i 101 § förmäles, skall ske i

förhållande till en hvar delägares försäkringsbelopp, där ej annan grund

är i bolagsordningen bestämd.

103 §.

Inbetalning af medel, som enligt 101 § uttaxerats, må fördelas på

terminer, dock ej flera än sex eller med mera än ett hälft år mellan

hvarje inbetalning.

104 §.

Beslut om uttaxering skall, där ej annorlunda finnes i bolagsordningen

föreskrifvet, minst en månad före den för hvarje inbetalning

bestämda dag delgifvas i den ordning, som för kungörande af meddelanden

åt delägarna finnes stadgad.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

105 §.

Å delägare uttaxeradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall

ofördröjligen utsökas. Finnes vid utmätning delägare sakna genast

utmätningsbar tillgång till utsökta beloppets fulla gäldaude eller varder

delägares egendom afträdd till konkurs, skall, i den mån brist, som

jämlikt 101 § skall täckas genom uttaxering, icke genom de erlagda beloppen

blifvit täckt, i förra fallet hvad som brister och i senare fallet hvad

å delägaren belöper uttagas hos öfriga delägare så långt deras ansvarighet

räcker; och skola i ty fall de för första uttaxeringen gällande

grunder lända till efterrättelse.

106 §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, må

den delägare åliggande personliga ansvarighet för bolagets förbindelser

göras gällande endast i den mån bolagets tillgångar ej förslå till gäldande

af dess skulder samt allenast i den ordning, som i 107 och 108

§§ sägs.

107 §.

Å det sammanträde i bolagets konkurs, då förslag till sista utdelningen

af bolagets tillgångar framlägges, skall, där brist för borgenärerna

uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag till

uttaxering å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, af det för

bristens täckande erforderliga belopp. Sådan uttaxering skall verkställas

efter de i 101 och 102 §§ stadgade grunder, dock att uttaxeringen

skall ske å dem, som vid konkursens början voro eller under hela

eller någon del af det före konkursens början närmast förflutna året

varit delägare i bolaget.

öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som

angående klander af utdelningsförslag finnes i konkurslagen stadgad.

Sådan talan må jämväl af delägare anställas.

108 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af

första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligge det sysslomännen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som för kungörande af meddelanden

åt delägarna finnes stadgad, infordra uttaxerade beloppen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Infordradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall af sysslomannen

utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång

till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom

afträdd till konkurs, gälle hvad i 105 § är stadgadt.

År ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och delägarna

gilladt, må ej utdelning ske, innan tid för klanders anställande är försutten.

Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som klandret afBer,

annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom öfver klandret

fallit.

109 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag sakna till registret anmäld, behörig

styrelse, äge delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller

borgenär hos rätten eller domaren göra ansökning om bolagets upplösning.

Kungörelse härom med uppgift om tiden, när ansökningen

kommer att af rätten pröfvas, skall af rätten eller domaren utfärdas

och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till bolagsstämma

skall bringas till delägarnas kännedom. Rätten eller domaren äge ock,

där så äskas, förordna en eller flera personer att emellertid såsom gode

män företräda bolaget. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet

fortfar, förklare rätten bolaget upplöst och förordne en eller flera

likvidatorer att dess likvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom bolaget förklarats upplöst, så ock om förordnande,

som enligt denna § meddelas, skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

110 §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, skall

bolaget anses upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten

eller domaren ingafs, eller då, i anledning af borgenärs ansökning om

konkurs, offentlig stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga

stämningen skall, samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens

eller domarens försorg afsändas för registrering.

111 §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen

eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af likvida
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

torerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under konkursens

fortgång i behörig ordning utses.

112 §.

Upplöses ömsesidigt försäkringsbolag af annan anledning än i 109,

110 eller 136 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter

såsom likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse

eller bolagets beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit

afslutad, men må när som helst kunna af bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom nu är fråga, med uppgift å dem, som, enligt hvad i denna

§ är sagdt, skola vara bolagets likvidatorer, äfvensom å dem, hvilka

enligt bolagets beslut äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator eller

utses ny sådan skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen

göras.

113 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder och

uppgöra balansräkning.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom i

penningar förvandlas, där ej annat föranledes af bestämmelserna i 139

-144 §§■

114 §.

Där ej annat föranledes af bestämmelserna i 139—144 s§, gälle om

likvidatorers befogenhet att företräda bolag och deras skyldigheter i

tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt, dock äge likvidatorer

ej, utan särskildt, af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra dess

fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 86 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af afhandling'', som under bolagets bestånd a dess vägnar

ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

115 §.

Ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar må ej mellan delägarna

skiftas, innan den i årsstämningen utsatta dag är förbi och all veterlig

gäld blifvit betald.

Bih. till Biksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Iläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Fina as, sedan bolagets alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag

anmälda eller eljest kända skulder blifvit guldna, tillgångar, de

där enligt bolagsordningens bestämmelse kunna fördelas bland dem,

som vid bolagets upplösning voro delägare i bolaget, skall fördelningen

ske i förhållande till en hvar delägares försäkringsbelopp, där ej annan

grund finnes i bolagsordningen bestämd.

Då likvidationen afslutats, skall anmälan därom ofördröjligen af

likvidatorerna för registrering göras.

116 §■

Åtnöjes ej delägare eller garant med skifte af bolagets tillgångar

eller med åtgärd, som under likvidationen vidtagits, skall talan hos

domstol anhängiggöras inom ett år från den dag likvidationen afslutades.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Lag samma vare, där i fall, som i 139 § afses, försäkringsinspektionen

ej åtnöjes med skifte eller åtgärd, hvarom nu är sagdt.

117 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag kommit under likvidation eller i

konkurstillstånd, äge delägare bäfva försäkringsaftalet, där ej bolaget

vid anfordran ställer säkerhet för aftalets fullgörande. Försäkringsaftal,

som ej sålunda liäfts, skall upphöra att gälla ett år efter likvidationens

eller konkursens början, där ej aftalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt hvad nu är sagdt, försäkringsaftalet att gälla, äge

dock delägaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti den i

120 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar därtill

förslå.

Hvad i denna § är stadgadt gälle ej försäkringsaftal, som afses i 139 §.

Om häfvande af sjöförsäkringsaftal stadgas i sjölagen.

118 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort,

där styrelsen enligt bolagsordningen har sitt säte.

Innehåller bolagsordningen föreskrift, att tvister mellan bolaget

och styrelsen eller ledamot däraf eller delägare eller röstberättigad,

som ej är delägare, skola hänskjutas till afgörande af en eller flera

skiljemän, äge den föreskrift samma verkan, som skiljeaftal tillkom
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

mer, och galle om påkallande af föreskriftens tillämpning hvad om

stämning finnes stadgadt.

119 §.

öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare eller röstberättigade,

som ej äro delägare, denna lag eller bolagsordningen eller

öfriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet, svare de för all däraf

uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om försäkringsfond och säkerhetsfond.

120 §.

Försäkringsbolag skall i sin balansräkning afsätta försäkringsfond.

Försäkringsfonden innefattar:

1) ersättningsreserven, motsvarande försäkringsbelopp, som anmälts

eller förfallit till ersättning, men icke blifvit utbetalda;

2) premiereserven, motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande

försäkringar.

Omfattar bolagets rörelse olika försäkriogsgrenar, skall för hvarje

försäkringsgren särskild försäkringsfond afsättas.

Efter de grunder, som sålunda gälla för beräkningen af den på försäkring

belöpande andel i försäkringsfonden, beräknas äfven värdet af

försäkringstagarens fordran hos bolaget på grund af försäkringsaftalet.

121 §.

För bolag, som drifver lifforsäkringsrörelse, skall, utom i fall, som

i 128 § 1 mom. afses, premiereserven för lifförsäkringar minst uppgå till

skillnaden mellan kapitalvärdet af bolagets förbindelser på grund af

löpande litförsäkringar och kapitalvärdet af de nettopremier, som lifförsäkringstagarna

må hafva att ytterligare erlägga. Från kapitalvärdet af

bolagets förbindelse på grund af lifförsäkring må afräknas belopp, som bolaget

förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrefvet inom dettas återköpsvärde.

Varda, sedan bolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, börjat sin

verksamhet, grunderna för beräkning af dess premiereserv för lifförsäkringar

ändrade, och föranleder ändringen skyldighet att för äldre

försäkringar i balansräkningen upptaga premiereserv till högre belopp

än efter förut gällande grunder, må försäkringsinspektionen med af
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

seende å fullgörandet af denna skyldighet medgifva bolaget sådant anstånd,

att under viss tid, ej öfverstigande femton år, premiereserven för

sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp än efter de nya

grunderna; dock att skillnaden årligen skall minskas i enlighet med en

af försäkringsinspektionen fastställd plan.

122 §.

Har försäkring återförsäkrats hos inländskt bolag, som enligt denna

lag är berättigadt att drifva försäkringsrörelse, vare, utom i det fall,

som i 164 § 2 mom. afses, det bolag, åt hvilket återförsäkringen meddelats,

fritaget från förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet

göra afsättning till försäkringsfond.

Hafva särskilda inländska försäkringsbolag, som enligt denna lag

äro berättigade att drifva försäkringsrörelse, öfvertagit försäkring under

gemensam ansvarighet en för alla och alla för en, vare hvart och ett

af bolagen pliktigt att göra afsättning till försäkringsfond allenast för

så stor del af försäkringen, som, enligt aftal mellan bolagen, på det

bolag belöper.

123 §.

Tillgångar motsvarande försäkringsfonden för lifförsäkringar skola

redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i allmänna hypotkeksbankens obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken eller af annan bank,

hvars reglemente blifvit af Konungen fastställdt;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller

garanterats af svensk kommun;

5) i skuldförbindelser, för livilka bolaget äger säkerhet genom

inteckning i fast egendom inom så stor del, ej öfverstigande två tredjedelar,

af senast fastställda taxeringsvärde, som af försäkringsinspektionen

genom särskilda föreskrifter bestämmes; så ock i skuldförbindelser med

säkerhet af inteckning intill fulla taxeringsvärdet i bolaget tillhörig

fastighet, som är afsedd för inrymmande af lokal för bolagets rörelse,

eller, där bolaget äger flera sådana fastigheter, i en af dem;

6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar utfärdade

obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,

som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses

jämförliga med några af de under 1)—5) nämnda.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Mnj-.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

De i enlighet med bestämmelserna i 48 eller 99 § såsom tillgång

uppförda anskaffningskostnader må ock, med den inskränkning, som

följer af hvad i 136 § är föreskrifvet, användas till redovisning af tillgångar

motsvarande försäkringsfonden.

124 §.

Meddelar försäkringsbolag brandförsäkring för all framtid eller för

längre tid än tio år, skola tillgångar motsvarande försäkringsfonden för

sådana försäkringar redovisas i värdehandlingar af den i i23 § under

1)—6) omförmälda beskaffenhet.

125 §.

De värdehandlingar, i hvilka enligt 123 eller 124 § tillgångar motsvarande

försäkringsfond redovisas, skola förvaras afskilda från bolagets

öfriga tillgångar och under minst två särskilda lås med olika nycklar,

af h vilka en'' inuehafves af ett af Konungens befallningshafvande förordnadt

ombud. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna

panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet

af bolagets på försäkringsaftalen grundade förbindelser.

För hvarje år skall, senast efter det balansräkning för året blifvdt

upprättad och å bolagsstämma pröfvad, bolaget sätta i sådant förvar,

som nyss är sagdt, de värdehandlingar, i hvilka inträdd ökning af försäkringsfond

redovisas. Skulle enligt balansräkningen för något år

försäkringsfond nedgå, så att de i särskddt förvar satta värdehandlingarna

komma att uppgå till högre belopp än fonden, har lörsäkringsinspektionen

att på framställning af bolaget lämna tillstånd till utbekommande

af värdehandlingar svarande emot öfverskottet. Bolaget äge

jämväl för utbetalande af förfallet försäkringsbelopp, för hvilket afsättning

till försäkringsfonden ägt rum, utbekomma värdehandlingar, i den

mån sådant af försäkringsinspektionen pröfvas kunna ske utan förfång

för försäkringstagarnas säkerhet. Utbyte af värdehandling, som i denna

§ afses, emot annan sådan värdehandling må äga rum när sådant af

bolaget påkallas.

Visar bolaget, att för bevakande af dess rätt på grund af värdehandling,

som, enligt hvad nu är sagdt, blitvit satt i särskildt törvar,

eller för annat dylikt ändamål tillgång till sådan handling erfordras för

bolaget, vare ombudet pliktigt att till bolaget emot kvitto utlämna handlingen

mot skyldighet för bolaget att inom skälig tid återställa densamma

eller aflämna annan lika god handling.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

Det åligge ombudet att, när bolaget befinnes ej fullgöra de i denna

§ stadgade skyldigheter, därom ofördröjligen göra anmälan hos försäkringsinspektionen.

Ombudet uppbär af bolaget arfvode till belopp, som af Konungen

bestämmes.

120

Försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall, på sätt

här nedan sägs, göra afsättning till säkerhetsfond.

Intill. dess säkerhetsfonden uppgår till summan af en fyrtiondedel

af försäkringsfonden för lifförsäkringar och en tvåhundradedel af lifförsäkringarnas

sammanlagda belopp, skall till säkerhetsfond afsättas den

behållning, som finnes hafva uppstått å rörelsen i dess helhet, sedan

afsättning till den i 26 § omförmälda reservfond ägt rum; dock att, i

fråga om försäkringsaktiebolag, till aktieägare och försäkringstagare,

och, i fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, till garanter och delägare

må utdelas sammanlagdt högst fem procent å inbetaldt aktie- eller garantikapital.

Vid beräkning af sammanlagda försäkringsbeloppen skall hänsyn

tagas allenast till de belopp, för hvilka bolaget är pliktigt att göra

afsättning till lifförsäkringsfonden, och uppskattning af lifräntas försäkringsbelopp

ske enligt den i 6 § stadgade grund.

Då säkerhetsfonden uppgår till ofvan sagda summa, skall af den

behållning, som återstår, sedan behörig afsättning till reservfond ägt

rum, samt till aktieägare och försäkringstagare eller till garanter och

delägare utdelats sammanlagdt högst fem procent å inbetaldt aktie- eller

garantikapital, minst en tiondedel afsättas till säkerhetsfonden. Uppgår

säkerhetsfonden till dubbla beloppet af samma summa, vare afsättning

till fonden ej erforderlig; nedgår fonden under det sålunda stadgade

belopp, skall afsättning därtill ånyo vidtaga. Ej må återbetalning af

garantikapital äga rum, där ej säkerhetsfonden uppgår till sagda belopp.

Nedsättning af säkerhetsfond må icke utan särskildt tillstånd af

försäkringsinspektionen äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande

af förlust, som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst eller,

i fråga om bolag, som jämte lifförsäkringsrörelse drifver annan försäkringsrörelse,

genom nedsättning af reservfonden.

Hvad i denna § är föreskrifvet skall icke äga tillämpning å ränteoch

kapitalförsäkringsanstalt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

39

127 §.

Har försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, redovisat

tillgångar motsvarande viss del af aktiekapital eller garantikapital i

sådana värdehandlingar, som i 123 § är sagdt, samt till lifförsäkringstagarnas

säkerhet satt dessa värdehandlingar i pant, på sätt i 125 § är

angående försäkringsfond stadgadt, må det sålunda redovisade beloppet

afräknas å den föreskrifna säkerhetsfonden.

Drifver försäkringsbolag jämte lifförsäkringsrörelse annan försäkringsrörelse,

skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden redovisas på

sätt om försäkringsfond är i 123 § föreskrifvet; i fråga om värdehandlingar,

i hvilka tillgångarna sålunda redovisas, gälle hvad i 125 § sägs

om der afsedda handlingar.

128 §.

För rånte- och kapitalförsäkringsanstalt skall premiereserven minst

uppgå till summan af kapitalvärdet af de i lifränteklassen inkomna delägarnas

lifräntor och innestående behållningen för öfriga delägare.

I fråga om anstalt, hvarom nu är sagdt, må vid tillämpning af

föreskrifterna i 123 och 125 §§ från försäkringsfonden afdragas högst

en tiondedel af det belopp, hvartill innestående behållningen för de

delägare, som icke inträdt i lifränteklassen, uppgår.

129 §.

Drifver försäkringsbolag rörelse i utlandet, äger Konungen i fråga

om försäkringsfond eller säkerhetsfond för de utländska försäkringarna

medgifva de afvikelser från stadgandena i 120 —127 §§, som med hänsyn

till utländsk lag pröfvas erforderliga, i den mån sådant kan ske utan

förfång för de inländska försäkringstagarnas säkerhet. Medgifves sådan

afvikelse, förordnar Konungen tillika, i hvad mån föreskrifterna i 139

—144 §§ skola äga tillämpning beträffande de försäkringar, som i

medgifvandet afses.

130 §.

Vid försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall för

utförande af erforderliga försäkringstekniska beräkningar och utredningar

finnas anställd en aktuarie.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

Villkoren för behörighet att utöfva befattning såsom aktuarie bestämmas

af Konungen. På Konungens pröfning ankommer i särskildt

fall, huruvida utan hinder af dylika villkor viss person må kunna såsom

aktuarie godkännas.

Om tillsyn å försäkringsbolag.

131 §.

Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver försäkringsbolag utöfvas

af en för hela riket gemensam försäkringsinspektion.

Ledamot af försäkringsinspektionen må ej deltaga i styrelsen af

eller vara anställd vid försäkringsbolag eller vid utländsk försäkringsanstalt,

som, enligt hvad särskildt stadgas, erhållit tillstånd att här i

riket drifva försäkringsrörelse.

Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet meddelas af Konungen.

132 §.

öfver försäkringsinspektionens beslut må klagan föras hos Konungen.

Under förutsättning af ömsesidighet äger Konungen förordna, att,

där sådant pröfvas erforderligt, öfver beslut eller utlåtande, som af försäkringsinspektionen

meddelats i ärende rörande svenskt försäkringsbolag

eller rörande norsk eller dansk försäkringsanstalt, skall, för så

vidt ärendet angår lifförsäkringsrörelse här i riket, inhämtas yttrande

af sakkunniga män, utsedda till lika antal från hvartdera af de tre

rikena.

133 §.

Till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet vare försäkringsbolag pliktigt att årligen erlägga

bidrag enligt bestämmelser, som af Konungen meddelas. Detta bidrag

må icke i något fall öfverstiga en femtedels procent af bolagets hela

premieinkomst för nästföregående kalenderår af försäkringar, som tillhöra

bolagets rörelse här i riket.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 33 a.

41

134 §.

Försäkringsbolag åligge att årligen inom en månad efter den i 30

eller 91 § omförmälda bolagsstämma till försäkringsinspektionen ingifva:

1) styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen, revisorernas

utlåtande äfvensom de å bolagsstämman i anledning af nämnda handlingar

fattade beslut;

2) en af styrelsen upprättad och underskrifven uppgift om bolagets

verksamhet under året och om dess ställning vid årets slut;

äfvensom, där bolaget drifver lifförsäkringsrörelse:

3) en af bolagets aktuarie afgifven redogörelse för beräkning af

premiereserven för lifförsäkringarna.

Bolaget skall tillika inom samma tid låta införa den under 2) omförmälda

uppgiften i allmänna tidningarna.

Under 2) och 3) omförmälda uppgift och redogörelse skola upprättas

i enlighet med formulär, som af försäkringsinspektionen fastställas.

Finner försäkringsinspektionen nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas.

135 §.

Försäkringsbolag vare pliktigt att när som helst hålla bolagets

räkenskaper och öfriga handlingar tillgängliga för försäkringsinspektionen

eller dess ombud, äfvensom att lämna försäkringsinspektionen

tillträde till bolagsstämma. Hvad försäkringsinspektionen vid granskning

af räkenskaper och handlingar eller vid bolagsstämma må hafva

erfarit angående enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden må

ej för allmänheten yppas.

I fråga om bolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, äge försäkringsinspektionen

förordna en revisor att med de af bolaget utsedda revisorer

deltaga i granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper. Den sålunda förordnade revisorn äge af bolaget uppbära

arfvode till belopp, som af Konungen bestämmes.

136 §.

Sker afvikelse från denna lag eller från bolagsordning eller från

öfriga för bolags verksamhet stadfästa grunder, eller finnes beskaffenheten

af bolagets rörelse eller det sätt, hvarpå bolagets medel göras

fruktbärande, icke vara betryggande, äge försäkringsinspektionen föreBili.

till Riksd. Prof. 1903. 1 Rami. 1 Afd. 20 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 33 a.

lägga bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som pröfvas erforderliga

för rättelses vinnande. Lag samma vare, där det visar sig, att de

till redovisning af föreskrifven försäkringsfond afsätta tillgångar icke äro

tillräckliga. Befinnas de till redovisning af lifforsäkringsfond i särskildt

förvar satta värdehandlingar understiga fondens belopp med mera än två

procent af de sammanlagda lifförsäkringsbelopp, för hvilka bolaget är

pliktigt att göra afsättning till försäkringsfonden, lifräntebelopp härvid

oräknade, skall försäkringsinspektionen ofördröjligen förelägga bolaget att

fylla bristen inom viss tid, ej öfverstigande fyra veckor från det föreläggandet

vunnit laga kraft eller, där det öfverklagats, blifvit fastställdt.

Finner försäkringsinspektionen bolagsordning eller ofri ga för bolags

verksamhet stadfästa grunder icke längre vara betryggande, äge inspektionen

göra anmälan därom bos Konungen, som, där så pröfvas erforderligt,

förelägger bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärder för rättelses vinnande.

Hafva åtgärder, som, enligt hvad här ofvan är sagdt, föreskrifvits,

icke inom den bestämda tiden vidtagits, ankommer på Konungen att,

där försäkringstagarnas säkerhet finnes äfventyrad, förbjuda fortsättning

af bolagets verksamhet och förordna om bolagets upplösning. Varder

bolaget sålunda upplöst, förordnar Konungen en eller flera likvidatorer

att bolagets likvidation verkställa; sådan likvidator äge af bolaget uppbära

arfvode till belopp, som af Konungen bestämmes.

Om anmälan för registrering af upplösning och förordnande, hvarom

nu är sagdt, beslutar Konungen.

137 §.

Ställes försäkringsbolag under likvidation af annan anledning än i

136 § sägs, skall bolagets styrelse eller, om bolaget saknar till registret

anmäld, behörig styrelse, rätten eller domaren härom ofördröjligen hos

Konungen göra anmälan; Konungen förordnar, där så pröfvas erforderligt,

en person att med öfriga likvidatorer verkställa bolagets likvidation.

Förordnas sålunda likvidator, skall bolagets firma tecknas af denne i förening

med den eller dem, som eljest äro berättigade att teckna firman.

Den af Konungen förordnade likvidatorn äge af bolaget uppbära

arfvode till belopp, som af Konungen bestämmes.

Om anmälan för registrering af förordnande, som ofvan sägs, beslutar

Konungen.

138 §.

Afträdes försäkringsbolags egendom till konkurs, skall rätten eller

domaren härom ofördröjligen hos Konungen göra anmälan; Konungen

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

förordnar, där så pröfvas erforderligt, ett allmänt ombud att såsom god

man och syssloman deltaga i konkursboets förvaltning med de gode

män och sysslomän, som utses på sätt i konkurslagen stadgas.

Det allmänna ombud, som sålunda blifvit förordnadt, äge, lika med

rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerna att höras öfver ämnen,

som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla, om

annan god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller försummelse

vid fullgörande af sitt uppdrag. Då allmänna ombudet kallar

borgenärerna till sammanträde, åligge ombudet att- därom underrätta

rättens ombudsman.

Utan hinder af beslut, som kan vara fattadt om delning af förvaltningen

af boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla

dess delar.

Af det arfvode, som för gode männen och sysslomännen bestämmes,

tage allmänna ombudet en tredjedel.

Om särskild administration.

139 §.

Har försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, kommit

under likvidation eller i konkurstillstånd, skall, för tillvaratagande af

lifförsäkringstagarnas rätt, en särskild administration inträda. Förvaltningen

af administrationsboet åligge försäkringsinspektionen.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för litförsäkringstagarnas

räkning omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i hvilka lifförsäkringstagarna

enligt bestämmelserna i 125 och 127 §§ njuta panträtt.

Härmed öfvergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter

och skyldigheter på grund af lifförsäkringsaftalen äfvensom, där lifförsäkringar

återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på grund

af återförsäkringarna.

För det belopp, hvarmed omförmälda värdehandlingar må finnas i

värde understiga summan af lifförsäkringsfonden och af det högsta i

126 § föreskrifila belopp för säkerhetsfonden äge administrationsboet

fordringsrätt hos bolaget.

140 §.

Under administrationstiden må icke meddelas nya lifförsäkringar,

ej heller återköp af lifförsäkringar äga rum, eller förskott mot säkerhet

i lifförsäkringsbréf lämnas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Å lifförsäkringsbelopp, som förfallit till betalning före bolagets upp- v

lösning, skall utbetalas så mycket, som skolat gäldas, därest likvidation

eller konkurs icke inträffat. Å lifförsäkringsbelopp, som förfaller till betalning

under administrationstiden, utbetalas, innan administrationen afslutats,

allenast så mycket, som försäkringsinspektionen finner kunna

utgå utan förnärmande af öfriga lifförsäkringstagares rätt. Befinnes

sedermera, att för mycket utbetalts, äge återbäring ej rum.

141 §.

Så snart administration inträdt, skall försäkringsinspektionen företaga

en noggrann värdering af de värdehandlingar, som af inspektionen

omhändertagits, samt verkställa beräkning af det belopp, hvartill

lifförsäkringsfonden uppgår å första dagen i månaden näst efter den,

då bolaget upplösteg.

142 §.

Sedan de i 141 § föreskrifna åtgärder vidtagits och försäkringsinspektionen

med ledning däraf verkställt utredning angående administrationsboets

ställning, skall inspektionen inleda underhandlingar med

de inländska försäkringsbolag, som må befinnas villiga att öfvertaga

samtliga till administrationsboet hörande försäkringar.

Finner försäkringsinspektionen, att anbud, som i följd af underhandlingarna

inkommit, bör antagas, skall inspektionen ofördröjligen

upprätta redogörelse för den verkställda utredningen angående administrationsboets

ställning och för de i anbudet föreslagna villkoren för

försäkringarnas öfvertagande, med särskildt angifvande af den nedsättning

i försäkringsbeloppen, hvilken må hafva betingats; i redogörelsen

skola jämväl anföras de skäl, som föranleda inspektionen att förorda

anbudet.

Försäkringsinspektionen skall till en hvar af de försäkringstagare,

hvilkas adress är känd, med allmänna posten öfversända ett exemplar

af sagda redogörelse. Därjämte skall hufvudsakliga innehållet af redogörelsen

kungöras i allmänna tidningarna.

Har före utgången af en af försäkringsinspektionen bestämd samt

i redogörelsen och kungörelsen utsatt tid, minst fjorton dagar efter det

kungörelsen infördes i allmänna tidningarna, icke någon invändning från

försäkringstagare till inspektionen inkommit, eller uppgå de försäkringstagare,

som förklarat sig icke godkänna förslaget, ej till minst en femtedel

af hela antalet, skall anbudet anses vara af försäkringstagarna an
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Muj-.ts Nåd. Proposition No 33 a.

taget. Administrationen skall i sådant fall afslutas genom öfverlämnande

till det bolag, som öfvertager försäkringarna, af administrationsboets

tillgångar och handlingar.

Har vid försäkringarnas öfverlåtande uppstått öfverskott, skall

öfverskottet öfverlämnas till det bolag, hvars försäkringar varit föremål

för öfverlåtelsen.

143 §.

Har ej från inländskt bolag inkommit anbud om försäkringarnas

öfvertagande, eller har försäkringsinspektionen icke funnit något inkommet

anbud böra antagas, eller har anbud, som af försäkringsinspektionen

förordats, icke blifvit på sätt i 142 § sägs antaget, skall

inspektionen, där den finner ömsesidigt försäkringsbolag för försäkringarnas

öfvertagande och rörelsens fortsättande lämpligen kunna bildas,

kalla försäkringstagarna till sammanträde för fattande af beslut om

bildande af sådant bolag. Kallelsen skall kungöras i allmänna tidningarna

minst en månad före sammanträdet, äfvensom med allmänna

jiosten öfversändas till de försäkringstagare, hvilkas adress är känd.

Vid kallelsen skall i meddelandena till de särskilda försäkringstagarna

fogas en af inspektionen upprättad redogörelse för den verkställda utredningen

angående administrationsboets ställning samt för den nedsättning

i försäkringsbeloppen, hvilken inspektionen må finna erforderlig,

äfvensom ett genom inspektionens försorg upprättadt förslag till bolagsordning

för det nya bolaget och till öfriga i 5 § angifna grunder för

bolagets verksamhet.

Besluta de vid sammanträdet närvarande enhälligt, att bolaget skall

bildas i enlighet med de af försäkringsinspektionen föreslagna grunder,

eller finnas vid omröstning mera än fyra femtedelar af de röstande

hafva förenat sig härom, skola bolagsordning och öfriga grunder för

bolagets verksamhet anses vara af försäkringstagarna antagna. Beslutet

skall underställas Konungens stadfästelse.

Sedan Konungens stadfästelse erhållits och bolaget registrerats, skall

administrationen afslutas genom öfverlämnande till det nya bolaget af

administrationsboets tillgångar och handlingar. Det nya bolaget inträder

i administrationsboets rättigheter och skyldigheter.

Kan icke i den ordning, som i denna § sägs, nytt bolag komma till

stånd, skall, där ej samtliga försäkringstagare öfverenskomma om fördelning

af administrationsboets tillgångar, administrationen fortsättas; och

ankomme på försäkringsinspektionen, huruvida ytterligare åtgärder böra

vidtagas för försäkringarnas öfverlåtande eller för bildande af nytt bolag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

144 §.

Har försäkringsbolag, som meddelar brandförsäkring för all framtid

eller för längre tid än tio år, kommit under likvidation eller i konkurstillstånd,

skall försäkringsinspektionen utse ett ombud, som har att å

försäkringstagarnas vägnar iakttaga och bevaka den panträtt, som jämlikt

125 § tillkommer försäkringstagarna uti de enligt sagda § till deras

säkerhet i särskildt förvar satta värdehandlingar, med iakttagande

däraf, att en hvar försäkringstagare njuter panträtt i nämnda värdehandlingar

i den mån han enligt bestämmelsen i 120 § 3 mom. äger

fordran hos bolaget på grund af försäkringsaftalet.

Ombudet äge af bolaget uppbära arfvode till belopp, som bestämmes

af Konungen.

Om frivillig

öfverlåtelse af försäkringsbolags

lifförsäkringar.

145 §.

•

Vill försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, till annat

inländskt försäkringsbolag öfverlåta vare sig alla sina lifförsäkringar

eller viss del däraf, skall tillstånd till öfverlåtelsen sökas hos försäkringsinspektionen.

Vid ansökningen skall fogas aftalet angående

öfverlåtelsen, äfvensom förebringas sådan utredning, att törsäkringsinspektionen

kan med ledning däraf bedöma, huruvida öfverlåtelsen

kan ske utan förnärmande af försäkringstagares rätt.

Finnes ej ansökningen böra genast afslås, skall försäkringsinspektionen

genom tillkännagifvande i allmänna tidningarna kungöra ansökningens

innehåll, aftalet angående öfverlåtelsen och ett sammandrag åt

den förebragta utredningen samt förelägga de försäkringstagare, hvilkas

försäkringar äro afsedda att öfverlåtas, att sist inom tre månader efter

det kungörelsen varit i allmänna tidningarna införd, hos försäkringsinspektionen

skriftligen anmäla, huruvida de hafva något att mot ansökningen

erinra. Underrättelse om kungörelsen och föreläggandet skall

med allmänna posten afsändas till en hvar af nämnda försäkringstagare,

hvilkens adress är känd.

Varder inom den utsatta tiden bifall till ansökningen bestridt af

minst en femtedel af de försäkringstagare, hvilkas försäkringar äro i

fråga, skall ansökningen afslås. I annat fall företage försäkringsinspektionen

ansökningen till slutlig pröfning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Bifalles ansökningen, skall det bolag, som öfverlåter försäkringarna,

anses fritaget från sina förpliktelser på grund af de öfverlåtna försäkringarna,

och skola dessa förpliktelser i stället åligga det bolag, till

hvilket försäkringarna öfverlåtas.

Där bolags samtliga försäkringar på sätt nu är sagdt öfverlåtas,

skall bolaget anses upplöst den dag, ansökningen bifölls.

Varder, efter det ansökning, hvarom i denna § förmäles, bifallits,

det bolag, som öfverlåtit försäkringar, försatt i konkurs, skall, vid tillämpning

af hvad i 36 § 3 mom. konkurslagen är stadgadt angående

rätt till talan om återgång af aftal, sådant aftal, som afses i denna §,

anses ingånget den dag, ansökningen bifölls.

146 §.

Vilja två eller flera försäkringsbolag, som drifva lifförsäkringsrörelse,

sammansluta sig till ett nytt bolag med ändamål att öfvertaga

deras förpliktelser på grund af lifförsäkringar, skall, jämte det att,

stadfästelse å det nya bolagets ordning och å öfriga grunder för dess

verksamhet sökes efter ty ofvan i denna lag är föreskrifvet, tillika i tilllämpliga

delar iakttagas hvad i 145 § är stadgadt.

Om registrering''.

147 §.

Hos Patent- och Registreringsverket skall föras försäkringsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas eller bvilkas intagande i registret eljest är eller

varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledamöterna

eller, där bolaget är upplöst annorledes än genom konkurs, likvidatorerna.

148 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då försäkringsbolags registrering sökes, skall en hvar, som är

berättigad att teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 83 a.

firmateckningen i registret eller i särskildt bihang till detta, så vida

icke teckningen verkställts å anmälningsskriften och blifvit af vittnen

styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sker därom, att

någon blifvit berättigad att teckna förut anmäld firma.

149 §.

Hafva icke vid anmälan till registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas beslut, som

för registrering anmäles och för hvars giltighet Konungens stadfästelse

ej erfordras, icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit eller ej stå i

öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot

lag eller författning, skall registrering vägras.

Registreringsmyndigheten skall jämväl vägra registrering af försäkringsaktiebolag,

där, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift,

aktiekapitalet ej uppgår till det belopp, hvartill det enligt bolagsordningen

lägst må bestämmas, eller, enligt samma uppgift, ej minst hälften

af aktiekapitalet blifvit inbetald, samt registrering af ömsesidigt försäkringsbolag

med garantikapital, där, enligt den af styrelseledamöterna

lämnade uppgift, ej minst hälften af garantikapitalet blifvit kontant inbetald

eller stadgad skyldighet att afkunna förbindelser, som i 68 §

omförmälas, ej fullgjorts.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress, till

honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet

med skälen därför.

År 6ökanden med beslutet missnöjd, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

150 §.

Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, låte registreringsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna, utan

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

ändring i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

6) å hvilket belopp aktie skall lyda;

7) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterna

lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo inbetalts,

inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

8) huruvida och i hvilken utsträckning delägare är pliktig att

något utöfver tecknadt aktiebelopp tillskjuta;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till delägarnas kännedom;

10) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

11) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om företrädesrätt för vissa

aktier, skall ock därom anteckning i registret göras.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse skall, försedd

med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna i hutvudskrift,

till sökanden återställas.

151 §.

Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet ;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) beloppet af garantikapital, där sådant förskjutes, huru stor del

däraf blifvit inbetald, förutsättningarna för dess återgäldande samt huruvida

och i hvilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta något

utöfver tecknadt garantibelopp;

6) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

7) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen äger för bolaget

upptaga lån;

8) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

9) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman;

10) huruvida och i hvilken mån delägare skall vara utesluten från

rösträtt och sådan rätt tillkomma garant, samt huruvida bolagsstämmas

Bl/t. till Rlksd. Prot. 1903. 1 Samt. 1 Afd. 20 Iläft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

befogenhet skall, helt eller delvis, utöfvas af därtill särskildt utsedda

personer;

11) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse skall, försedd

med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna i hufvudskrift,

till sökanden återställas.

152 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder

för bolagets verksamhet, skall ena afskriften af Konungens beslut

om. stadfästelse å sådan ändring till sökanden återställas, försedd med

bevis om registreringen. Sker ändring i firman, skall ny, fullständig

inskrifning i registret göras.

153 §.

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom i 52 eller 110 § förmäles, skall genom registreringsmyndighetens

försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

En samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom

det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med

register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med därtill hörande handlingar skola, särskildt

lör hvarje försäkringsbolag, såsom bilagor till registret förvaras.

154 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 153 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt

tid och sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling

meddelas af Konungen.

155 §.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid Stockholms

rådstufvurätt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

156 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i registret

gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom

inskrifning skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera

parten, anteckning därom göras i registret. Underrättelse om sådan

anteckning skall så kungöras, som i 153 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om försäkringsbolags konkurs

gjorts, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen, på därom gjord ansökning, ur registret afföras.

157 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och

kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit till tredje

mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken

liaft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva därom ägt vetskap.

Ansvarsbestämmelser.

158 §.

Drifver någon här i riket försäkringsrörelse utan att vara därtill berättigad,

straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen

kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse,

som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro

stadgade.

159 §.

Den, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med

två tusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen

utsatt.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Lag samma vare om den, som mot bättre vetande lämnar oriktig sådan

uppgift eller redogörelse, hvarom i 134 § under 2) eller 3) förmäles.

160 §.

Bryter någon emot föreskrifterna i 7 § 2 eller 3 mom., 49 § 1

mom. eller 100 § 1 mom., eller underlåter ledamot af försäkringsaktiebolags

styrelse att iakttaga föreskrift, som i 19 eller 20 §, 21 § 1 mom.,

22 §4 inom., 34 § 4 inom., 41 §, 134 §, 135 § 1 mom. eller 137 § är

meddelad, eller underlåter ledamot af ömsesidigt försäkringsbolags styrelse

att iakttaga hvad i 80 §, 84 § 4 inom., 92 §, 134 §, 135 § 1 inom.,

eller 137 § är stadgadt, straffes med böter från och med fem till och

med femhundra kronor.

Lag samma vare, där likvidator för försäkringsbolag ej fullgör

hvad honom enligt 54 § 2 inom., 58 § 2 mom., 112 § 2 mom., 115 §

3 mom. eller 135 § 1 mom. åligger.

Bryter någon emot föreskriften i 49 § 2 inom. eller 100 § 2 mom.,

eller lämnar någon eljest i meddelanden, soin äro afsedda för allmänheten,

oriktiga eller vilseledande uppgifter angående försäkringsbolag, straffes

efter ty i 1 mom. sägs.

161 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Om undantag från lagens tillämplighctsoinråde.

162 §.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, hvars verksamhet endast

afser försäkring af egendom å landsbygden inom ett län, och för hvars

förbindelser delägarne häfta med obegränsad personlig ansvarighet,

gälle icke hvad här ofvan i 2 §, 70 §, 72 §, 73 §, 76 §, 80 §,

91 § 2 och 3 mom., 93 §, 147 § 1 mom., 151 §, 152 §, 153 § 2 mom.

och 155 § finnes stadgadt, ej heller hvad 134 § innehåller om skyldighet

för försäkringsbolag att låta i allmänna tidningarna införa uppgift

om bolagets verksamhet och ställning.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är sagdt,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 33 a.

skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens befallningsliafvandes

stadfästelse. Konungens befallningshafvande pröfvar bolagsordningens

öfverensstämmelse med denna lag samt lag och författning

i öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda bestämmelser därutöfver

må erfordras.

Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas

Konungens befallningshafvandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angifva området för

bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut enligt bestämmelserna i denna § införda, ännu bestående

firmor.

Sedan bolaget bildats och styrelse blifvit utsedd, skall ansökning om

bolagets registrering af styrelsen göras. Sådan ansökning skall innehålla

ej mindre uppgift å styrelseledamöternas fullständiga namn äfvensom

om deras hemvist, än ock, där bolagets firma ej skall tecknas af

styrelsens alla ledamöter gemensamt, uppgift å den eller dem, som

äro berättigade att teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens befallningshafvandes beslut om stadfästelse, i två

styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att beslut fattats om bolagets bildande och

att styrelse blifvit utsedd;

3) samtliga teckningslistor, i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Stadfäst ändring i bolagsordningen skall, vid det i 160 § stadgade

äfventyr, ofördröjligen anmälas för registrering. Vid ansökning härom

skall styrelsen foga två styrkta afskrifter af Konungens befallningshafvandes

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras register för inskrifning

af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola i fråga om ömsesidigt

försäkringsbolag, hvarom i denna § är sagdt, anmälas eller hvilkas

intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshafvande i

registret införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget

upptaga lån;

6) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

7) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman;

8) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarna eller röstberättigade, som ej äro delägare.

Det ena exemplaret af Konungens befallningshafvandes beslut om

stadfästelse skall, försedt med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna

i hufvudskrift, till sökanden återställas.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Registreras

ändring i bolagsordningen, skall ena afskriften af Konungens befallningshafvandes

beslut om stadfästelse å ändringen till sökanden återställas,

försedd med bevis om registreringen. Sker ändring i firman,

skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid rådstufvurätten

i den stad, där Konungens befallningshafvande har sitt säte.

Hvad i 147 § 2 mom., 148 och 149 §§, 153 § 1 och 3 mom.,

samt 154, 156 och 157 §§ är stadgadt skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om registrering och register, hvarom i denna § är sagdt;

dock att de kungörelser, som i 153 § 1 mom. och 156 § omförmälas,

skola införas, i stället för i allmänna tidningarna, i den stads tidning,

där Konungens befallningshafvande har sitt säte, eller, om flera tidningar

där utgifvas, i den af dessa, där allmänna påbud för staden vanligen

meddelas, samt att hvad i 157 § är sagdt om verkan af kungörande

i allmänna tidningarna i stället skall gälla kungörande i ortstidningen.

Sådan uppgift angående bolagets verksamhet och ställning, hvarom

i 134 § under 2) förmäles, vare styrelsen, vid det i 160 § stadgade

äfventyr, pliktig att inom den i 134 § bestämda tid låta införa i ortstidningen.

163 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

anstalt, som inrättats af staten, icke heller å ömsesidigt försäkringsbolag

för försäkring af fiskebåtar och fiskeredskap, å anstalt, som allenast

meddelar försäkring mot förlust å skuldebref eller andra värdehandlingar,

eller å sjuk- och begrafningskassa eller annan dylik mindre

understödsförening.

164 §.

I fråga om återförsäkring äger Konungen medgifva sådana afvikelser

från hvad denna lag innehåller, som pröfvas skäliga.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Har Konungen fritagit försäkringsbolag från skyldighet att afsätta

försäkringsfond lör återförsäkring, som af bolaget meddelas, skall sådan

försäkring icke medföra den i 122 § 1 mom. stadgade verkan.

Öfvergångsbcstäuiinclscr.

165 §.

Genom denna lag upphäfvas:

nådiga kungörelsen angående anordnande af tillsyn å inländska

försäkringsanstalter den 22 oktober 1886; samt

lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, den 28 juni 1895.

166 §.

Å försäkringsbolag, hvars stadgar blifvit före denna lags trädande

i kraft af Konungen eller af Konungens befallningshafvande stadfästa,

skola föreskrifterna i denna lag icke äga tillämpning så vidt de afse

ämnen, rörande hvilka blifvit i stadgarna särskildt bestämdt; dock att

denna lag gäller till efterrättelse i fråga om ändring af stadgarna

eller af de i 5 § angifna grunder för försäkringsverksamhet, om det

sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess firma tecknas, om delgifning-

af stämning eller annat offentlig myndighets bud, om skyldighet

att afsätta och redovisa försäkringsfond och säkerhetsfond, om

sättande i förvar af värdehandlingar motsvarande dessa fonder, om

utdelning till aktieägare, garanter eller försäkringstagare, om likvidation

och särskild administration, om frivillig öfverlåtelse, om tillsyn,

om registrering och om ansvar. Stadfästelse å de grunder för försäkringsverksamhet,

angående hvilka jämlikt 5 eller 67 § bestämmelser

skola upprättas, skall, ändå att rörande sagda grunder eller en eller

flera af dem må hafva blifvit i stadgarna särskildt bestämdt, sökas

inom ett år efter lagens trädande i kraft.

För försäkringsbolag, som börjat sin verksamhet innan denna lag

trädt i kraft, men hvars stadgar icke blifvit stadfästa, skall, där enligt

denna lag stadfästelse å bolagsordningen och å öfriga grunder för

bolagets verksamhet erfordras, sådan stadfästelse sökas inom den i 1

inom. stadgade tid.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

Konungen äger för särskilda fall medgifva, att med viss i denna

lag gifven föreskrifts tillämpning å försäkringsbolag, som börjat sin

verksamhet före lagens trädande i kraft, må anstå under viss tid, högst

fem år.

De öfvergångsstadganden, som i afseende å registrering af äldre

bolag må finnas vara erforderliga, meddelas af Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

57

Förslag

till

Lag

om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Utländsk försäkringsanstalt må här i riket drifva försäkringsrörelse,

där sådant sker genom generalagent såsom syssloman, och i öfrigt under

villkor, som nedan i denna lag stadgas.

Ej må anstalt hafva mera än en generalagent.

Generalagent må, därest, sådant ej förbjudes i fullmakten, använda

agent såsom ombud vid rörelsens drifvande.

2 §.

Generalagent skall Vara bosatt här i riket, äga god frejd och råda

öfver sig och sin egendom samt, därest han är utländsk undersåte, hafva,

på sätt särskildt är föreskrifvet, förvärfvat rätt att inom riket idka

handel eller annat näringsyrke.

Generalagentur må jämväl innehafvas af svenskt aktiebolag eller

ömsesidigt försäkringsbolag, såvida samtliga styrelseledamöterna äro

efter ty ofvan i denna § sägs behöriga, eller af svenskt handelsbolag,

om samtliga bolagsmännen äga dylik behörighet. För fullgörande af

de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet en hvar

styrelseledamot och i det senare en hvar bolagsman, som ej är endast

kommanditdelägare.

Bih. till Rilesd. Prat. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 TTäft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

3 §•

Utländsk försäkringsanstalt, som liär i riket drifver försäkringsrörelse,

skall i alla däraf härflytande rättsförhållanden lyda under svensklag

samt vara pliktig att svara inför svensk domstol och underkasta

sig svensk myndighets afgörande.

4 §•

Innan utländsk försäkringsanstalt må börja drifvandet af försäkringsrörelse

här i riket, skall därtill förvärfvas tillstånd af försäkringsinspektionen.

Vid ansökning om sådant tillstånd skola fogas:

1) handlingar, som styrka generalagentens behörighet enligt 2 §;

2) det för anstalten gällande reglemente, i två exemplar;

3) uppgift, enligt närmare bestämmelser, som af försäkringsinspektionen

meddelas, om öfriga grunder för anstaltens verksamhet;

4) bevis, att anstalten i sitt hemland med laga rätt drifver sådan

försäkringsrörelse, som är i fråga, jämte behörigen styrkt uppgift om

den tid, hvarunder anstalten i hemlandet drifvit sådan försäkringsrörelse,

och om anmärkningar, som af myndigheterna därstädes under de sista

tre åren må hafva framställts emot anstaltens verksamhet, äfvensom

anstaltens förvaltnings- och revisionsberättelse för hvart och ett af de

tio sista åren, därest anstalten så länge varit i verksamhet;

5) fullmakt för generalagenten att å anstaltens vägnar här i riket

drifva försäkringsrörelsen och att uti alla däraf härflytande rättsförhållanden

för anstalten mottaga stämning samt själf eller genom annan

tala och svara;

6) skriftligt bemyndigande för försäkringsinspektionen att i de fall,

som i 7 och 11 §§ omförmälas, förordna ett ombud att å anstaltens

vägnar mottaga stämning samt i öfrigt företräda anstalten;

7) skriftlig förklaring, att anstalten i allt, som angår försäkringsrörelsen

här i riket, underkastar sig svensk lag och svensk myndighets

afgörande;

8) behörigt intyg, att den, som utfärdat de i 5)—7) omförmälda

handlingar, är därtill berättigad och att handlingarna äro affattade i

enlighet med hemlandets lagar;

9) bevis, att anstalten, för ändamål, som i 9 § sägs, samt på. sätt

och under villkor, som af försäkringsinspektionen godkännas, i riksbanken

nedsatt, i penningar eller värdehandlingar, ett belopp af ett
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

hundra tusen kronor för lifförsäkring eller för brandförsäkring och af

femtio tusen kronor för hvarje annat slag af försäkring.

Med lifförsäkring förstås i detta lagrum jämväl lifränte- och kapitalförsäkring.

5 §•

Finnes generalagenten behörig enligt 2 § och äro de enligt 4 §

ingifna handlingar jämväl i öfrigt af föreskrifven beskaffenhet, ineddele

försäkringsinspektionen anstalten tillstånd att bär i riket drifva försäkringsrörelsen;

dock skall sådant tillstånd vägras, därest grunderna för

anstaltens verksamhet finnas hvila på ett system, som uppenbarligen är

af beskaffenhet att ej medgifva en betryggande försäkringsverksamhet,

eller med hänsyn till innehållet af de i 4 § omförmälda handlingar

sådan försäkringsverksamhet uppenbarligen icke är att förvänta.

Meddelas tillstånd, skall försäkringsinspektionen låta i allmänna

tidningarna införa tillkännagifvande härom jämte fullmakten eller, där

den är på främmande språk aflattad, svensk Översättning däraf.

6 §■

Vidtages ändring i det för anstalten gällande reglemente eller i

öfriga uppgillra grunder för anstaltens verksamhet, skall generalagenten

inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen ingifva två

exemplar af beslutet därom. Om ändringen läte försäkringsinspektionen

ofördröjligen införa tillkännagifvande i allmänna tidningarna.

Har af myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning

mot anstaltens verksamhet, skall generalagenten så fort ske kan därom

skriftligen underrätta försäkringsinspektionen.

7 §■

Varder generalagent urståndsatt att utöfva sitt uppdrag, vare sig

emedan han ej vidare är enligt 2 § behörig eller af annan anledning,

eller afsäger han sig uppdraget, eller återkallas fullmakten, skall, för

tiden till dess hindret upphört eller ny generalagent blifvit utsedd och

af försäkringsinspektionen godkänd, inspektionen förordna ett ombud att

å anstaltens vägnar mottaga stämning och i öfrigt företräda anstalten

med afseende på redan meddelade försäkringar; och läte inspektionen

ofördröjligen införa tillkännagifvande härom i allmänna tidningarna.

Intill dess sådant förordnande blifvit kungjordt, äge försäkringstagare

hos försäkringsinspektionen insätta förfallen försäkringspremie med

samma verkan, som om den blifvit inbetald till anstalten.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungi. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 33 a.

8 §•

Generalagent vare pliktig:

att när som helst hålla räkenskaper och handlingar tillgängliga för

försäkringsinspektionen eller dess ombud, äfvensom att i öfrigt lämna

de upplysningar, som af inspektionen äskas i fråga om anstalten och

dess verksamhet inom riket;

att för hvarje räkenskapsår, enligt formulär, som af försäkringsinspektionen

fastställes, upprätta och inom åtta månader efter räkenskapsårets

utgång till inspektionen insiinda uppgift angående anstaltens

verksamhet inom riket samt att inom samma tid låta införa uppgiften

i allmänna tidningarna; äfvensom

att inom tre månader efter det berättelse om revision af anstaltens

räkenskaper och förvaltning blifvit å sammanträde med anstaltens delägare

framlagd till försäkringsinspektionen ingifva ett exemplar af

denna berättelse.

9 §•

Hvad på sätt i 4 § omförmäles blifvit af utländsk försäkringsanstalt

i riksbanken nedsatt må allenast användas till gäldande af fordringar

på grund af försäkringsaftal, som tillhöra anstaltens rörelse här

i riket, äfvensom af böter, afgifter och ersättningar, som i anledning af

denna rörelse må åläggas generalagenten eller anstalten.

Minskas det nedsatta beloppet i följd däraf, att värdehandlingar

nedgå i värde eller att någon del af beloppet åtgår till gäldande af

fordringar, böter, afgifter eller ersättningar, eller af annan anledning,

skall hvad som brister i det föreskrifna beloppet fyllas inom fyra

veckor efter det generalagenten blifvit därom tillsagd af försäkringsinspektionen.

Varder icke inom nu stadgade tid bristen fylld, hafve anstalten förverkat

sin rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse; och åligge det

försäkringsinspektionen att härom ofördröjligen låta införa kungörelse

i allmänna tidningarna.

10 §.

Sker afvikelse från denna lag eller inträder förändring i de förhållanden,

som voro bestämmande för meddelande af tillstånd att här

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a. 61

i riket drifva försäkringsrörelsen, ankomme på försäkringsinspektionen

att återkalla det meddelade tillståndet. Om återkallelse läte försäkringsinspektionen

ofördröjligen införa tillkännagifvande i allmänna tidningarna.

11 §.

Upphör utländsk försäkringsanstalt att drifva rörelsen här i riket,

åligge anstalten att, med bifogande af behörig fullmakt, hos försäkringsinspektionen

uppgifva ombud, som af inspektionen godkännes, att å anstaltens

vägnar mottaga stämning och i öfrigt företräda anstalten i afseende

å redan meddelade försäkringar; för tiden intill dess sådan anmälan skett

äge försäkringsinspektionen förordna ett ombud med sagda befogenhet.

Om fullmakten eller förordnandet läte inspektionen ofördröjligen införa

tillkännagifvande i allmänna tidningarna. Intill dess sådant kungörande

skett, äge försäkringstagare hos försäkringsinspektionen insätta

förfallen försäkringspremie med samma verkan, som om den blifvit inbetald

till anstalten.

Har utländsk försäkringsanstalt upphört att drifva rörelsen här i

riket, må det belopp, som enligt hvad i 4 § omförmäles blifvit i riksbanken

nedsatt, kunna, efter anmälan hos försäkringsinspektionen, af

anstalten utbekommas, därest det visas, att anstaltens samtliga förbindelser,

som i 9 § afses, blifvit fullgjorda, eller att anstalten för deras

fullgörande ställt annan säkerhet, som af inspektionen godkännes.

12 §.

Ombud, som enligt 7 eller 11 § förordnats af försäkringsinspektionen,

äge af anstalten uppbära ersättning med belopp, som af Konungen

bestämmes.

13 §.

Utländsk försäkringsanstalt, som drifver försäkringsrörelse bär i

riket, vare pliktig att i alla för allmänheten afsedda meddelanden vid

teckning af sin firma utsätta hemlandet äfvensom anstaltens egenskap

att vara grundad på aktier eller på ömsesidighet eller på andra grunder.

Försäkringsbref skall innehålla uppgift ej mindre om de för anstalten,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor,

än äfven om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brefvet afses.

Där uti meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, vid angif
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 u.

vande af anstaltens fonder inräknas oguldna förbindelser af delägare

eller garanter, skall beloppet af sådana förbindelser särskildt utsättas.

14 §.

År handling, som enligt denna lag till försäkringsinspektionen

ingifves, affattad på främmande språk, skall, där så påfordras, tillika

ingitvas en bestyrkt svensk öfversättning däraf.

Tillkännagifvande, som enligt denna lag sker i allmänna tidningarna,

skall bekostas åt den anstalt, som tillkännagifvandet rörer.

15 §.

Innan förhållande, som enligt denna lag skall i allmänna tidningarna

kungöras, blifvit sålunda kungjord t, må det icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva därom ägt vetskap.

16 §.

Till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt, som drifver försäkringsrörelse

här i riket, årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som

al Konungen meddcdas. Detta bidrag må icke i något fall öfverstiga en

femtedels procent af anstaltens hela premieinkomst för nästföregående

kalenderår af försäkringar, som tillhöra anstaltens rörelse här i riket.

17 §•

Öfver försäkringsinspektionens beslut måldagan föras hos Konungen.

18 §.

Hvar som här i riket drifver försäkringsrörelse för utländsk försäkringsanstalts

räkning, utan att anstalten erhållit tillstånd till rörelsens

bedrifvande, straffes med böter från och med femtio till och med

fem tusen kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse,

som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats och

delgifvits fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 33 a.

63

19 §•

o Underlåter generalagent att fullgöra hvad honom enligt 6 eller 8

§ åligger, eller bryter någon emot föreskrifterna i 13 § 1 eller 2 inom.,

straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Lag samma vare, där någon bryter emot föreskriften i 13 § 3 mom.,

eller eljest i meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, lämnar oriktiga

eller vilseledande uppgifter angående anstalt, hvarom i denna lag är fråga.

Den, som i fall, hvarom i 4, 6 eller 8 § förmäles, emot bättre

vetande lämnar oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem

till och med två tusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna

strafflagen utsatt.

20 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas lulla gällande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

21 §.

1 fråga om utländsk försäkringsanstalt, hvars rörelse här i riket

allenast afser återförsäkring, äge denna lag ej tillämpning.

22 §.

Genom denna lag upphäfves nådiga kungörelsen angående villkoren

för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse

den 22 oktober 1886.

Utländsk försäkringsanstalt, som vid denna lags trädande i kraft

lofligen drifver försäkringsrörelse här i riket, skall, om den önskar under

mera än ett år därefter fortsätta rörelsen, begära tillstånd på sätt i 4 §

är föreskrifvet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä

Stockholms slott onsdagen den 10 juli 1901

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wiicblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Palander.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde

chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt i underdånighet:
»Genom

nådigt beskt den 22 oktober 1897 täcktes Eders Kungl.

Maj:t anbefalla öfverståthållareämbetet och befallningshafvande^ i rikets

samtliga län att öfver särskilda, af utsedda kommitterade upprättade

och med underdånig skrifvelse den 10 nästförutgångna september aflämnade

förslag till lag om försäkringsanstalter och till lag angående villkoren

för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse

afgifva underdåniga utlåtanden, efter det tillfälle att i

ämnet sig yttra blifvit beredt styrelserna för försäkringsanstalter och

andra, som af frågan kunde vara intresserade. Då de sålunda infordrade

utlåtandena inkonnno, aflämnades tillika ett stort antal af forsäk
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 83 a. 65

ringsanstalter, föreningar eller enskilda till befallningshafvandena ingifna

yttranden, nämligen från försäkringsföreningen i Stockholm, verkställande

direktörerna för brand- och lifförsäkringsaktiebolaget Svea, allmänna

lifförsäkringsbolaget, försäkringsaktiebolaget Skandia, lifförsäkringsaktiebolagen

Victoria, Thule och ''Nordstjärnan, brandförsäkringsaktiebolaget

Fenix och försäkringsaktiebolaget Fylgia, svenska lifförsäkringsinspektörsföreningen,

skandinaviska allmänna lifförsäkringsföreningen Balder,

svenska lifförsäkringsbolaget, svenska arbetareförsäkringsbolaget och

lifförsäkringsbolaget Svecia, svenska lifförsäkringsanstalten Oden, lifförsäkringsaktiebolaget

Nordpolen, olycksfallsförsäkringsaktiebolaget Skandinavien,

C. M. Tottie såsom generalagent för »The Mutual Reserve

Fund Life Association of New York», Jul. Ungewitter junior såsom generalagent

för lifförsäkringsaktiebolaget »Suomi» samt filosofie kandidaten

D. F. Lundgren i Stockholm; från direktionen för Upsala läns

brandstodsbolag och styrelsen för Upsala läns häst,försäkringsbolag;

från direktionerna för Nyköpings läns brandstodsbolag och för mellersta

Sveriges varuförsäkringsbolag; från styrelserna för Jönköpings läns

pensionsförening och för Jönköpings läns brandstodsbolag å landet samt

styrelsen för städernas lösöreförsäkringsbolag och återförsäkringsaktiebolaget

Göta; från de i Göteborg bosatta generalagenterna för åtta

särskilda utländska försäkringsanstalter; från ombudsmannen för Örebro

läns brandstodsbolag; från Gästriklands brandstodsbolag och lifränteoch

kapitalförsäkringsanstalten i Gäfleborgs län; samt från styrelsen för

Västernorrlands läns brandstodsbolag.

Vid underdånig anmälan häraf den 25 maj 1900 yttrade jag, att,

såsom af handlingarna framginge, meningarna inom de närmast intresserade

kretsarne vore ganska delade i fråga om lämpligheten af

vissa i kommittéförslaget upptagna bestämmelser, särskildt i hvad anginge

lagstiftningen om lifförsäkringsanstalter. På grund häraf vore

det önskvärdt, att förslaget i denna del underkastades ytterligare

granskning med anledning af de inkomna utlåtandena, innan detsamma

i och för grundlagsenlig behandling öfverlämnades till högsta domstolen.

Då en sådan granskning uppenbarligen förutsatte ett icke

ringa mått af speciell sakkunskap inom lifförsäkringsväsendet, syntes

densamma lämpligast böra företagas med biträde af ett antal tillkallade

sakkunnige män. Utseendet af sakkunniga för biträde med

den vidare utredningen af frågan om lifförsäkringslagstiftningen hade

jämväl af eu särskild anledning visat sig vara påkalladt. Sedan härvarande

försäkringsförening i en den 13 nästförutgångna februari

ingifven skrift gjort framställning om vidtagande af åtgärder till åstad
Bih.

till Riksd. Prut. 1903. 1 ,Saml. I A/d. 20 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

kommande af samverkan för utarbetande af förslag till så vidt möjligt

öfverensstämmande försäkringslagstiftning för de tre nordiska rikena,

både tanken på en sådan lagstiftning visat sig- från Norges och Danmarks

sida vinna den anslutning, att utsikt syntes vara för handen att

åtminstone delvis uppnå öfverensstämmelse mellan de särskilda rikenas

i orsak ringslagar. En sådan öfverensstämmelse vore ock åtminstone i

vissa punkter mycket önskvärd.

I anledning häraf täcktes Eders Kungl. Maj:t dels förordna, att

till biträde inom justitiedepartementet vid fortsatt beredning af frågan

om lagstiftning rörande lifförsäkringsanstalter skulle tillkallas landshöfdingen

m. m. F. Isberg, professoren m. m. A. Lindstedt, direktören

i brand- och lifförsäkring,saktiebolaget Svea, vice häradshöfdingen

m. m. E. E. J. Bring samt direktören i lifförsäkringsaktiebolaget

Thule S. Palme, dels tillåta, att de sålunda tillkallade sakkunniga finge,

enligt anvisning af departementschefen, sammanträda med sakkunniga,

som kunde från norsk och dansk sida utses, för upprättande af förslagtill

sådana möjligast öfverensstämmande föreskrifter om lifförsäkringsanstalter,

som funnes vara af omständigheterna påkallade.

Sedan härefter motsvarande uppdrag tilldelats från norsk sida expeditionschefen

S. Lambrechts, professoren O. Platou, direktören i lifförsäkringsbolaget

Idun, Höiesteretsadvokaten M. S. Hansson och direktören

i Kristiania almindelige gjensidige forsörgelsesanstalt Th. Fearnley samt

i rån dansk sida dåvarande professoren J. H. Deuntzer, direktörerne i

statsanstalten för livsforsikring E. Bing och A. C. V. Petersen och

direktören i lifförsäkringsbolaget Hafnia J. P. Gram, hafva de sakkunnige,

som sålunda blifvit för de tre rikena utsedda, utarbetat ett gemensamt

betänkande med hufvudsakligen öfverensstämmande förslagtill

lagar om lifförsäkringsrörelse för de tre rikena.

Vid den fortsatta behandlingen af frågan har man i Norge och i

Danmark förfarit på olika sätt. I sistnämnda land har för representationen

framlagts ett särskild t förslag till lag om lifförsäkringsrörelse,

h vilket förslag öfverensstämmer med den af de sakkunniga utarbetade

danska texten. Den norska regeringen har däremot låtit, på grundval af

det gemensamma betänkandet och ett förut framlagdt norskt kommittéförslag,

upprätta ett lagförslag innefattande bestämmelser icke blott om

lifförsäkring, ulan äfven om öfriga försäkringsarter.

Att jämväl i Sverige den nya lagstiftningen bör omfatta försäkringsrörelse

i allmänhet, torde ligga i öppen dag och var förutsatt

redan da med de öfriga skandinaviska länderna förhandlingar om åstadkommande

af öfverensstämmande lifförsäkringslagstiftning inleddes. 1

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a. 67

sammanhang med den revision af förutberörda, år 1897 afiämnade svenska

kommittéförslag, hvilken kan föranledas af de däröfver afgifna utlåtandena,

böra därföre i nämnda förslag infogas de i det gemensamma

betänkandet föreslagna bestämmelserna om lifförsäkringsrörelse och

därvid dessa bestämmelser underkastas sådan jämkning, som för sammanhangets

skull eller af andra skäl må finnas erforderlig. I denna

syftning har jag låtit inom justitiedepartementet, med biträde af den

på grund af förberörda nådiga bemyndigande såsom sakkunnig tillkallade

professoren Lindstedt, upprätta förslag till lag om försäkringsanstalter,

till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket, till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 §

rättegångsbalken, till lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23

kap. 4 § strafflagen, till lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen

den 4 maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar samt

till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura.»

Sedan föredragande departementschefen ej mindre redogjort för

förutnämnda gemensamma betänkande och handlingarne i öfrigt, än

äfven uppläst nyssberörda inom justitiedepartementet upprättade lagförslag,

af den lydelse bilagor litt. A—F vid detta protokoll utvisa, yttrade

han vidare:

»Då af nära till hands liggande skäl stadgandena om utländska

försäkringsanstalter, som drifva försäkringsrörelse här i riket, måste i

väsentlig mån afvika från föreskrifterna om inländska försäkringsanstalter,

hafva förstnämnda stadganden sammanförts i en särskild lag.

De allmänna föreskrifterna om försäkringsinspektionen i 95—97 §§ af

den föreslagna lagen om försäkringsanstalter afse dock naturligen att

äga tillämpning jämväl i fråga om utländska försäkringsanstalter, likasom

ock straffbestämmelsen i 112 § af samma lag för olofligt drifvande

af försäkringsrörelse.

Beträffande inländska försäkringsanstalter uppställer 1 §, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med såväl 1897 års kommittéförslag som den

vid det gemensamma betänkandet fogade svenska texten — hvilken i

det följande torde få benämnas det gemensamma förslaget — den

regel, att försäkringsrörelse må, förutom af anstalt, som inrättats af

staten, drifvas endast af försäkringsaktiebolag eller af ömsesidigt försäkringsbolag,

det senare motsvarande »försäkringsförening» i 1897 års

kommittéförslag. Med denna regel afses tydligen ej att lägga hinder i

vägen för inrättandet af kommunala eller andra pensionsanstalter för

en begränsad krets af personer. Dylika pensionsanstalter kunna näm
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

ligen icke anses drifva försäkringsrörelse i egentlig mening. Att för

vissa fall mera eller mindre vidtgående undantag från lagens bestämmelser

böra medgifvas, skall längre fram omförmälas.

Att försäkringsbolag, utom i vissa undantagsfall, bör komma till

stånd endast med Konungens stadfästelse å bolagsordningen, är en allmänt

erkänd grundsats, hvilken, hvad angår försäkringsaktiebolag,

linnes genomförd redan i den gällande lagstiftningen. När fråga är om

lifförsäkringsrörelse, hvarunder i förslaget innefattas äfven lifränte- och

kapitalförsäkringsrörelse, eller om meddelande af brandförsäkring för

all framtid eller för längre tid, erfordras till allmänhetens betryggande

dylik stadfästelse jämväl å vissa grunder för försäkringsverksamheten,

livilka icke lämpligen kunna i bolagsordningen angifvas.

De i det gemensamma förslaget (36 och 39 §§) upptagna föreskrifter

om skyldighet för lifFörsäkringsbolag att i försäkringsbref fullständigt

angifva försäkringsvillkoren och om förbud emot användande,

i bola gens publikationer, af oriktiga eller vilseledande uppgifter hafva

i 3 § utsträckts till alla försäkringsbolag. Det torde böra anmärkas,

att den förra af dessa föreskrifter icke medför ovillkorlig skyldighet att

utfärda försäkringsbref, utan allenast innebär, att, när försäkringsbref

utfärdas, detsamma skall innehålla vissa uppgifter.

Beträffande bolagens organisation meddelas, likasom i 1897 års

kommitté förslag, bestämmelser särskildt för hvardera af försäkringsbolagens

båda hufvudarter — för försäkringsaktiebolag 4—22 §§, för ömsesidiga

försäkringsbolag 23—84 §§ — hvarvid i fråga om försäkringsaktiebolag

i stor utsträckning hänvisas till lagen om aktiebolag den 28 juni

1895, medan däremot fullständiga stadganden om de ömsesidiga försäkringsbolagen

inrymmas i den föreslagna lagen. Dessa stadganden

ansluta sig, likasom motsvarande bestämmelser i det svenska kommittéförslaget,

nära till gällande lagar om aktiebolag och om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet.

Det i gemensamma förslaget (5 §) upptagna stadgandet, att, innan

utfäst tillskott a aktie blifvit till fullo inbetaldt, icke någon må vara

delägare i försäkringsaktiebolaget för mera än fem procent af aktiekapitalet,

har uteslutits; detta stadgande synes nämligen å ena sidan

icke i väsentlig mån öka säkerheten för tillskottens inbetalande och å

andra sidan för sin tillämpning förutsätta ganska invecklade föreskrifter,

huru förhållas skall, då någon genom arf eller på liknande sätt

kommer att innehafva större del af aktierna än den tillåtna. De närmare

föreskrifterna om sättet att söka Konungens stadfästelse hafva

ansetts böra i administrativ väg meddelas.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Enär den föreslagna rättigheten (gemensamma förslagets 20 §) att

såsom tillgång upptaga organisationskostnader och anskaffningskostnader

antingen alldeles icke eller ock icke uteslutande äger omedelbar

betydelse i fråga om afsättningen till försäkringsfond, har denna rättighet

blifvit — för försäkringsaktiebolag i 19 §, för ömsesidiga försäkringsbolag

i 55 § — oinförmäld redan i bestämmelserna om bolags

verksamhet i allmänhet. Rättigheten att såsom tillgång upptaga organisationskostnad

har, i öfverensstämmelse med 1897 års kommitté förslag,

utsträckts till försäkringsbolag i allmänhet, hvarvid för bolag, som icke

uteslutande drifver lifförsäkringsrörelse, beträffande nämnda tillgångs afskrifvande

uppställts en något strängare regel än för lifförsäkringsbolag.

I ömsesidigt försäkringsbolag utgöras delägarne af försäkringstagarne.

Desse kunna enligt 24 § svara för bolagets förbindelser på

olika sätt. Till underlättande däraf, att ett ömsesidigt försäkringsbolag

utvidgar sin verksamhet genom meddelande af återförsäkring, är det

genom 25 §, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det gemensamma förslaget,

under vissa villkor medgifvet bolag, hvars rörelse ej afser försäkring

af egendom, men hvars delägare stå i personlig ansvarighet, att

vid meddelande af återförsäkring å lifförsäkring fritaga återförsäkringstagaren

från den personliga ansvarigheten. Då återförsäkringstagaren

i öfrigt är att anse som delägare, kommer jämväl återförsäkringen att

vara underkastad sådan nedsättning, som till följd af tillgångarnas otillräcklighet

kan blifva nödvändig.

För att försäkring i ett ömsesidigt försäkringsbolag skall vara betryggande,

förutsättes, att försäkringarnas sammanlagda belopp är tillräckligt

stort och att detta belopp är på ett tillfredsställande sätt fördeladt

på särskilda risker. På grund häraf stadgas i 26 §, att innan

sådant bolag må anses bildadt. försäkringar skola vara tecknade till antal

och belopp, som bestämmas med hänsyn till beskaffenheten af

den tillämnade rörelsen. Tydligt är emellertid, att, i den mån bolaget

kommer att förfoga öfver ett garanti kapital, fordringarna i dessa

hänseenden kunna ställas lägre eller t. o. m. alldeles uppgifvas. Ett

förbehåll i denna riktning återfinnes i det gemensamma förslaget (8 §)

och har, i något jämkad form, upptagits i nu föreliggande förslag.

Det gemensamma förslagets föreskrift (11 §) om villkoren för återbetalning

af garantikapitalet har, enär enligt denna föreskrift rättigheten

att återbetala nämnda kapital är beroende af säkerhetsfondens tillstånd,

nedflyttats till stadgandena om nämnda fond.

Då garantikapital förskjutes vare sig af ett antal enskilde garanter

eller, såsom icke sällan är händelsen, af ett för ändamålet bildadt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

bolag, förekommer det lätteligen, att åt garanterna eller garanti bolaget

förbehålles ett mer eller mindre vidsträckt inflytande på försäkringsbolagets

förvaltning. Med anledning häraf liar det funnits nödigt att, i

motsats mot hvad som skett i lagen om aktiebolag och i lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet, beträffande ömsesidiga

försäkringsbolag möjliggöra beslutanderättens öfverlämnande till allenast

vissa delägare eller till andra än delägare. Klart är dock, att i hvarje

fall delägarnes rätt måste så till vida tillgodoses, att ansvarigheten icke

kan utan deras enhälliga samtycke förändras, och att en hvar delägare

är befogad att öfverklaga beslut, som icke i behörig ordning tillkommit

eller som eljest strider mot lag eller författning eller mot bolagsordningen

eller öfriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet. I 38

och 42 §§ meddelas bestämmelser i dessa afseenden.

Uti 1897 års kommitté förslag foreskrifves (26 §), att »försäkringsförenings»

stadgar skola angifva det antal och belopp, hvarunder löpande

försäkringar icke må nedgå utan att föreningen skall upplösas, samt

(66 §) att, om antal eller belopp af löpande försäkringar nedgått under

hvad i stadgarna foreskrifves och det föreskrifna antalet eller beloppet

icke inom ett år åter uppnåtts, föreningen skall upplösas och liqvidation

verkställas. Dessa bestämmelser hafva ansetts vara öfvcrflödiga,

då i 100 § en allmän föreskrift meddelas därom, att Konungen ägor

förordna om bolags upplösning, när yppade missförhållanden i afseende

på dess verksamhet icke inom förelagd tid rättas.

Af synnerlig vikt äro de med hufvudsaklig ledning af de äldre förslagen

upprättade bestämmelserna i 85 -94 §§ om försäkringsfond,

hvarunder innefattas ersättningsreserv och premiereserv, samt säkerhetsfond.

I alla försäkringsbolag skall enligt 85 § försäkringsfond uppföras

bland balansräkningens passiva; om något bolags rörelse omfattar olika

försäkringsgrenar, afsättes särskild försäkringsfond för hvarje rörelsegren.

Försäkringsfond äger uppenbarligen sin största betydelse i fråga

om lifförsäkring. Vid sådan försäkring uppbäras vanligen premier i

förskott för längre tid framåt och är försäkringstagaren, i följd af svårigheten

eller omöjligheten att på förut betingade villkor erhålla en ny

försäkring, i hög grad iufresserad af försäkringsgifvarens förmåga att

behörigen fullgöra försäkringsafta let. Af dessa skäl gifvas till en början

i 86 § särskilda bestämmelser om beräkningen af premiereserven för

lifförsäkringar. Den allmänna regeln är, att denna premiereserv skall

minst uppgå till skillnaden mellan kapitalvärdet af bolagets förbindelser

på grund af löpande försäkringar och kapitalvärdet af de nettopremier,

som försäkringstagarne kunna hafva att. ytterligare erlägga. Till denna

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

jämväl i det gemensamma förslaget (16 §) upptagna regel fogades i

samma förslag de bestämmelser, att vid beräkningen af dessa kapitalvärden

skulle tillämpas de för bolaget vid tiden för balansräkningen

gällande beräkningsgrunder, och att med nettopremie borde förstås den

del af premien, som enligt de vid tiden för försäkringsaftalet gällande

premieberäkningsgrunder jämnt motsvarade den öfvertagna risken. Emot

sistberörda bestämmelse synes med fog kunna invändas, att med tilllämpning

af densamma en ändring af beräkningsgrunderna i vissa fall

medför en oskäligt stark stegring af försäkringsfonden. Då till undvikande

af denna olägenhet premiereserven bör i allo beräknas efter

de vid tiden för balansräkningen, efter vederbörlig stadfästelse, gällande

grunder, har hela det ifrågavarande tillägget ansetts lämpligen kunna

uteslutas. I öfverensstämmelse med det gemensamma förslaget (17 §)

är särskildt medgifvet, att, när i följd af beräkningsgrundernas ändring

försäkringsfonden för redan bestående försäkringar skulle ökas, denna

ökning kan få verkställas efter hand under viss tid.

Till beredande af trygghet för lifförsäkringstagarna föreskrifves

vidare — i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de äldre förslagen —

dels, i 88 §, att tillgångar motsvarande litförsäkringsfonden skola redovisas

i värdehandlingar af viss beskaffenhet, dels, i 90 §, att dessa värdehandlingar

skola i viss ordning pantsättas. Enligt båda de äldre förslagen

kunde försäkringsfonden redovisas i skuldförbindelser med säkerhet

i bolagets lifförsäkringsbref och enligt 1897 års kommittéförslag

äfven i återförsäkringsbref. Då dessa säkerheter emellertid af olika skäl

icke lämpa sig för att pantsättas till säkerhet för försäkringstagarna

samfälldt, har i stället den utväg anlitats att, i 86, 87 §§, för ifrågavarande

fall medgifva afdrag från försäkringsfondens eljest föreskrifna belopp.

Likasom i det gemensamma förslaget är dock, hvad angår återförsäkring,

detta medgifvande fäst vid det villkor, att bolaget, som meddelat återförsäkringen,

är skyldigt att afsätta och redovisa försäkringsfond för den ifrågavarande

försäkringen. Tydligt är, att försäkringstagarna förutsättas

njuta säkerhet i den af återförsäkringsbolaget redovisade försäkringsfonden.

Hvad vidkommer de i 88 § angifna slag af värdehandlingar, hvari

tillgångar motsvarande försäkringsfonden redovisas, torde böra framhållas,

att, ehuru under 1)—4) nämnas allenast svenska skuldförbindelser

och under 5) allenast skuldförbindelser med säkerhet genom inteckning

i fast egendom inom högst två tredjedelar af taxeringsvärdet, enligt

6) jämväl icke blott andra inländska skuldförbindelser utan äfven,

exempelvis, utländska statsobligationer samt inteckningar i bolagets

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 83 a.

egna fastigheter äro användbara såsom redovisning. Dylika värdehandlingar

kunna nämligen vara att anse såsom till sin art och till

den säkerhet de erbjuda jämförliga med de under 1)—5) uppräknade.

För värdehandlingarnas pantsättning måste naturligen stadgas sådana

former, att bolaget hvarken behöfver befara att genom innehafvarens

fel eller försummelse lida förlust eller kommer att hindras från vidtagandet

åt erforderliga förvaltningsåtgärder. I öfverensstämmelse med de

båda äldre förslagen föreskrifves, att ifrågavarande handlingar skola

förvaras afskilda från bolagets öfriga tillgångar och under minst två

särskilda lås med olika nycklar, af hvilka en innehafves af ett allmänt

ombud. Det är tydligt, att föreskriften om handlingarnas förvarande

under lås icke kan anses förhindra deras tillfälliga uttagande för

inventering, för meddelande af påskrifter, för inteckningsförnyelse

eller dylikt, för så vidt allenast handlingarna icke därigenom undandragas

det allmänna ombudets förfogande. Då de i förvar satta värdehandlingarna

få när som helst utbytas emot andra värdehandlingar af föreskrifven

beskaffenhet, kan för öfrigt ett bolag, i den mån det äger

sådana tillgångar utöfver försäkringsfonden, utan svårighet bereda sig

tillfälle att fritt disponera öfver den ena eller andra af de nedsatta

värdehandlingarna. Särskildt är medgifvet att, efter försäkringsinspektionens

pröfning, uttaga icke blott handlingar svarande emot en

redan inträdd minskning i försäkringsfondens föreskrifna belopp, utan

äfven sådana värdehandlingar, hvilkas realiserande må erfordras för att

sätta bolaget i stånd att utbetala förfallet ersättningsbelopp, hvarför

afsättning till försäkringsfonden ägt rum, och genom hvars betalande

försäkringsfonden (ersättningsreserven) i motsvarande mån minskas.

Vid de i 1897 års kommitté förslag upptagna bestämmelser om pantsättning

af tillgångar motsvarande försäkringsfonden for lifförsäkringar

anmärktes från flera håll, att grunderna för dessa bestämmelser måste anses

tala för införande af liknande stadganden jämväl i fråga om åtminstone

vissa slag af skadeförsäkring. Med anledning häraf föreskrifves i 89 §,

att bolag, som, emot förutbetalda premier, meddelar brandförsäkring för

all framtid eller för längre tid än tio år, skall redovisa försäkringsfonden

för sådana försäkringar i värdehandlingar af den i 88 § föreskrifna

beskaffenhet, hvarjämte föreskrifterna i 90 § om pantsättning gjorts tilllämpliga

äfven i fråga om den sålunda redovisade brandförsäkringsfonden.

Meddelar ett bolag både brandförsäkringar för all framtid eller

för längre tid än tio år och lifförsäkringar, skola naturligen tillgångar

motsvarande hvardera försäkringsfonden särskildt redovisas och pantsättas,

så att lifförsäkringstagarna ensamma njuta panträtt i de emot

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o .9,9 a

lifförsäkringsfonden svarande tillgångarna och allenast brandförsäkringstagarna

i de värdehandlingar, hvari brandförsäkringsfonden redovisats.

Såsom af 103—109 §§ framgår, skola också de rättigheter, som tillkomma

de två slagen af försäkringstagare, i väsentligt olika ordning

göras gällande.

Af fornt antydda skäl är det synnerligen viktigt att bereda lifförsäkringstagarna

säkerhet för försäkringsaftalens behöriga fullgörande.

Till följd häraf, och då ett lifförsäkringsbolags förmåga att fullgöra

sina förbindelser grundar sig på faktorer, hvilka under den långa tid,

ett försäkringsaftal regelmässigt skall gälla, äro underkastade afsevärda

förändringar, föreskrifves — under olika former — i båda de

äldre förslagen, att bolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall afsätta

säkerhetsfond. 1 detta afseende stå 91 och 92 §§ af nu föreliggande förslag

i väsentlig öfverensstämmelse med det gemensamma förslaget (18 §).

Sålunda ställes först och främst säkerhetsfondens föreskrifna belopp

i förhållande till såväl försäkringsfonden som försäkringarnas sammanlagda

belopp. Vidare åstadkommes bildandet af säkerhetsfond hufvudsakligen

genom inskränkningar i rätten till utdelning. Härvid har emellertid

förtydligats, att genom bestämmelsen om rätt att utdela högst fyra

procents ränta å inbetaldt aktie- eller garanti kapital endast afgöres, huru

stort belopp må utdelas, men att denna bestämmelse icke innebär någon

föreskrift därom, till hvilka personer det tillåtna beloppet får utdelas;

det möter sålunda icke något hinder att med stöd af densamma till

försäkringstagarna utdela ett belopp motsvarande fyra procent å det

inbetalda aktiekapitalet.

Enligt lagen om aktiebolag skall reservfond afsättas, och föreskriften

härom äger enligt 4 § i förevarande lagförslag tillämpning jämväl

i fråga om försäkringsaktiebolag. l)å reservfonden uppenbarligen

tjänar delvis samma ändamål som säkerhetsfonden, erfordras en föreskrift,

att försäkringsaktiebolag må såsom afsatt till säkerhetsfonden

beräkna det belopp, som jämlikt lagen om aktiebolag afsättes till reservfond.

Ett försäkringsaktiebolag behöfver således icke bland passiva i balansräkningen

upptaga, jämte reservfonden, äfven säkerhetsfonden till

denna fonds fulla belopp.

I samma riktning som nyssnämnda föreskrift verkar medgifvandet

i 92 §, att under vissa villkor bolagets grundkapital, hvilket ju alltid

måste i balansräkningen upptagas bland passiva, må afräknas å den

föreskrifna säkerhetsfonden. Härför förutsättes dock, att grundkapitalet,

i den mån det skall sålunda afräknas, blifvit redovisadt i värdehandlingar

af den i 88 § föreskrifna beskaffenhet och att dessa värdehandBih.

till Rihd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afl. 20 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

33 n.

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o

lingar blifvit till lifförsäkringstagarnas säkerhet pantsatta på samma sätt

som de emot försäkringsfonden svarande värdehandlingarna. Endast

under denna förutsättning har man nämligen synts kunna eftergifva

den till lilförsäkringstagarnas trygghet ländande skyldigheten för bolaget

att bland passiva upptaga både grundkapital och säkerhetsfond samt

sålunda binda tillgångar motsvarande bägge. På hvarje bolags egen

pröfning ankommer naturligen, huruvida det är menligt för den kredit,

som bolaget kan anse sig behöfva hos andra än lifförsäkringstagarna,

att sålunda pantsätta tillgångar svarande emot grundkapitalet.

Den nu berörda regeln om rättighet att afräkna grundkapitalet å

säkerhetsfonden är i det gemensamma förslaget uttalad endast beträffande

försäkringsaktiebolag. I nu föreliggande förslag har densamma

utsträckts äfven till ömsesidiga försäkringsbolag. Visserligen är det

möjligt, att garantikapitalet förskjutits på sådana villkor, att bolaget är

förhindradt att pantsätta motsvarande tillgångar till lifförsäkringstagarnas

säkerhet. Men att dylika hinder kunna möta emot uppfyllandet af

förutsättningen för ifrågavarande förmåns åtnjutande, är icke något för

de ömsesidiga försäkringsbolagen egendomligt och kan i alla händelser

ej föranleda, att dessa bolag genom en allmän föreskrift uteslutas från

rätten att, under samma villkor som aktiebolagen, njuta lättnad i skyldigheten

att afsätta säkerhetsfond.

Vid flera tillfällen har ifrågasatts förbud för försäkringsbolag att

med liftörsäkringsrörelse förena annan försäkringsrörelse. Ett sådant

förbud har dock ej upptagits i någotdera af de två äldre förslagen och

återfinnes icke heller i nu föreliggande förslag. Då det emellertid är

obestridligt, att föreningen af lifförsäkringsrörclse och annan försäkringsrörelse

kan för lifförsäkringstagarna medföra vissa vådor, föreslås

i 92 §, till afvärjande af dessa vådor och i öfverensstämmelse med det

gemensamma förslaget, skyldighet för s. k. blandadt försäkringsbolag

att redovisa och pantsätta tillgångar motsvarande säkerhetsfonden på

sätt i fråga om försäkringsfonden är stadgadt. Till följd af en sådan bestämmelse

komma lifförsäkringstagarna att njuta säkerhet i en så stor

del af bolagets förmögenhet, att de icke böra kunna mera kännbart

beröras däraf, om bolagets i öfrigt drifna försäkringsrörelse medför

ogynnsamma resultat. Att en förening af lifförsäkrings- och skadeförsäkringsrörelse

näppeligen kan tänkas förekomma annat än hos försäkringsaktiebolag,

ligger för öfrigt i öppen dag.

Med anledning däraf, att ett försäkringsbolag, som drifver försäkringsrörelse

i utlandet, kan i följd af den utländska lagstiftningens föreskrifter

vara urståndsatt att i allo ställa sig till efterrättelse den sven
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

ska lagens bestämmelser om lifförsäkringsfond, äger enligt de båda

äldre förslagen Konungen för dylika fall medgifva erforderliga afvikelser

från sistnämnda bestämmelser. Denna regel utsträckes i nu föreliggande

förslag till att gälla försäkringsfond i allmänhet äfvensom säkerhetsfond.

Särskildt i fråga om bolag, som meddela brandförsäkring

för all framtid eller för mera än tio år, eller som jämte lifförsäkringsrörelse

drifva annan försäkringsrörelse, är, till följd af de för sådana

fall föreslagna bestämmelserna om pantsättning, en sådan utvidgning

uppenbarligen af behofvet påkallad, och äfven i öfrigt kunna vissa afvikelser

från föreskrifterna om försäkringsfond och säkerhetsfond blifva

önskvärda.

De i det gemensamma förslaget upptagna stadgandena om tillsyn

å försäkringsanstalter och om försäkringsinspektionen (24—26, 52—55

§§) hafva ansetts i vissa delar vara af rent administrativ natur och äga

sin rätta plats i eu blifvande instruktion för försäkringsinspektionen.

Desamma hafva därför något förkortats, på samma gång de synts lämpligen

kunna sammanföras, 95 —102 §§, under rubriken »om tillsyn å

försäkringsanstalter». Det har redan förut påpekats, att 95—97 §§

kunna äga tillämpning jämväl i fråga om andra försäkringsanstalter än

inländska försäkringsbolag. Likaledes har redan omförmälts den — i

hufvudsak med det gemensamma förslaget (26 §) öfverensstämmande —

allmänna föreskriften i 100 § om rätt för Konungen att förbjuda fortsättning

af försäkringsbolags verksamhet och förordna om bolagets

upplösning. Denna föreskrift har gjorts tillämplig äfven å försäkringsbolag,

som icke drifva lifförsäkringsrörelse. För bolag, som

drifva sådan rörelse, gäller dock en särskild bestämmelse för det fall,

att de till redovisning af lifförsäkringsfonden i särskildt förvar

safta värdehandlingarna understiga fondens föreskrifna belopp med mera

än två procent af de sammanlagda försäkringsbelopp, för hvilka bolaget

är pliktigt att göra afsättning till försäkringsfonden, lifräntebelopp

härvid oräknade. Enligt det gemensamma förslaget beräknas de

två procenten, utan medtagande af lifräntebeloppen, å bolagets sammanlagda

försäkringssumma för lifförsäkringar på eget ansvar. Då

försäkringsbolag icke alltid genom återförsäkring befrias från skyldigheten

att göra afsättning till försäkringsfonden, kan sistnämnda beräkningsgrund

i tillämpningen blifva alltför hård, i ty att en relativt obetydlig

brist i de pantsatta tillgängarne utsätter bolaget för det strängare

förfaringssättet. Detta inträffar nämligen då bolaget återförsäkrat

en stor del af försäkringarna utan rätt att på grund däraf underlåta

afsättning till försäkringsfonden, och då sålunda två procent af de

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3S a.

på eget ansvar bibehållna försäkringsbeloppen komma att motsvara

allenast en jämförelsevis ringa del af den föreskrifna försäkringsfonden.

Afgörandet, om fortsättning af bolagets verksamhet bör förbjudas, har,

såsom redan nämnts, förbehållits Konungen; i anledning hvaraf förmildrats

den i det gemensamma förslaget upptagna bestämmelsen, att

sådant förbud alltid skall meddelas, då mera än två procent brister i

den föreskrifna försäkringsfonden.

Beträffande öfriga vidtagna jämkningar i det gemensamma förslagets

hithörande bestämmelser torde allenast böra erinras, att de i 101

och 102 §§ af nu föreliggande förslag upptagna stadgandena, enligt

hvilka Konungen äger förordna en likvidator eller, när bolaget är i

konkurs, ett allmänt ombud att med öfriga likvidatorer eller med gode

männen och sysslomannen deltaga i utredningen eller förvaltningen,

öfverensstämma med 1897 års kommittéförslag och hafva förebilder i

gällande banklagstiftning.

Då försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, kommit under

likvidation eller i konkurstillstånd, är lifförsäkringstagarnas intresse

uppenbarligen i hög grad hotadt. Äfven om de i konkursen kunna

till fullo utbekomma enhvar den på hans försäkring belöpande delen

af premiereserven och säkerhetsfonden, är det ingalunda säkert, att

hvar och en, som det önskar, kan mot inbetalning af det sålunda utbekomna

erhålla en försäkring svarande emot den lian hade betingat sig

hos det upplösta bolaget. Ojämförligt mera sannolikt är, att ett annat

försäkringsbolag skall befinnas villigt att mot erhållande af de mot

försäkringsfonden och säkerhetsfonden svarande tillgångarna — eller

t. o. m. endast en del af desamma — öfvertaga samtliga försäkringarna.

Till underlättande af en dylik lösning meddelas i 103—108 §§

med det gemensamma förslaget (27—32 §§) nära öfverensstämmande

föreskrifter om en särskild administration. Denna omhänderhafves af

försäkringsinspektionen, som för lifförsäkringstagarnas räkning öfvertager

de pantsatta värdehandlingarna och för möjligen förefintlig brist i

summan af försäkringsfonden och säkerhetsfondens högsta föreskrifna

belopp utöfvar fordringsrätt hos bolaget. Dettas alla rättigheter och

skyldigheter gent emot lifförsäkringstagarna och på grund af återförsäkring

å lifförsäkringarna öfvergå på administrationsboet. Sedan ställningen

blifvit vederbörligen utredd, göres försök att på tillfredsställande

villkor öfverflytta försäkringarna på annat bolag. Om detta försök

ej lyckas, pröfvar försäkringsinspektionen, huruvida ömsesidigt

försäkringsbolag för försäkringarnas öfvertagande och rörelsens fortsättande

lämpligen kan bildas — hvilket exempelvis icke är händelsen,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

när försäkringarnas antal är alltför ringa — och vidtager eventuellt

åtgärder för sådant bolags bildande. Kan icke nytt bolag komma till

stånd, återstår endast att tills vidare fortsätta administrationen. Den

på lifförsäkringstagarnas gemensamma intresse grundade samfälligheten

upplöses dock, om försäkringstagarna enhälligt öfverenskomma om fördelning

af administrationsboets tillgångar. — Administrationsförfarandet

är enligt det gemensamma förslaget tillämpligt endast då Konungen

förbjudit fortsättning af bolags rörelse eller då bolaget kommit i konkurs.

Enligt nu föreliggande förslag inträder däremot administration äfven

när bolag eljest upplöses. I följd häraf har det ansetts öfverflödigt

att, på sätt i det gemensamma förslaget (37 §) skett, uppställa särskild!

stränga villkor för giltigheten af beslut om bolags upplösning.

Med afseende å sättet för utöfvande af brandförsäkringstagares panträtt,

i de värdehandlingar, som i föreslcrifven ordning pantsatts af bolag,

hvilket meddelar brandförsäkring för all framtid eller för längre

tid än tio år, erfordras allenast den föreskrift, 109 §, att försäkringsinspektionen

skall, då bolaget kommit under likvidation eller i konkurstillstånd,

för försäkringstagarnas räkning utöfva panträtten, samt att

enhvar af försäkringstagarna njuter del i panten i samma förhållande,

hvari han är delaktig i försäkringsfonden.

Att, när Konungen medgifvit undantag från de vanliga reglerna

om försäkringsfond och säkerhetsfond, dessa undantag kunna föranleda

jämkning i bestämmelserna om panträttens utöfning och om administrationsförfarandet

i öfrigt, torde vara uppenbart. Med anledning häraf

har i 93 § uttalats, att Konungen i sammanhang med medgifvande af

undantag från förstberörda regler förordnar, i hvad mån 103—109 §§

det oaktadt skola äga tillämpning beträffande de försäkringar, som i

medgifvandet. afses.

Beträffande frivillig öfverlåtelse af ett bolags försäkringar öfverensstämma

110 och 111 §§ i nu föreliggande förslag med det gemensamma

förslaget (33 och 34 §§). Ansvarsbestämmelserna åter i 112—115 §§ äro,

med obetydliga jämkningar, hämtade från 1897 års kommittéförslag; erinras

må, att bestämmelsen i 112 § om ansvar för den, som här i riket, för

egen eller annans räkning, drifver försäkringsrörelse utan att vara till

rörelsens drifvande berättigad, uppenbarligen äger tillämpning jämväl

å den, som för utländsk försäkringsanstalts räkning olofligen drifver

försäkringsrörelse.

I fråga om vissa af de ömsesidiga försäkringsbolagen skulle åtminstone

en fullständig tillämpning af de föreslagna stadgandena vara

obehöflig eller olämplig. Detta gäller både beträffande bolag, som

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55 a.

drifva lifförsäkringsrörelse, och öfriga försäkringsbolag. Angående lifförsäkringsbolagen

innehåller det gemensamma förslaget (56 §), att den

föreslagna lagen i allmänhet saknar tillämpning å dels sådana på ömsesidighet

grundade litförsäkringsanstalter, som vid försäkring af visst

kapital ej meddela försäkring till högre belopp än 250 kronor och vid

försäkring af lifränta ej meddela försäkring till högre belopp än 50

kronor om året, dels litförsäkringsanstalter, som inrättats af staten. Då

anstalt af sistnämnda slag ej finnes i Sverige, men en statsanstalt för

olycksfallsförsäkring är afsedd att inrättas, har bestämmelsen om undantag

för statsanstalt jämkats. I öfrigt har stadgandet ansetts

lämpligen kunna förändras därhän, att lagen skall sakna tillämpning

allenast i fråga om sådant li{försäkringsbolag, som med afseende å

verksamhetens art och ändamål är jämförligt med pensions- eller annan

understödskassa.

De ömsesidiga skadeförsäkringsbolagen af mindre omfattning indelas

enligt 1897 års kommittéförslag i två klasser. Alldeles undantagna från

lagens tillämpningsområde äro i nämnda förslag (99 §) »föreningar» för

försäkring af fiskebåtar och fiskeredskap samt »föreningar» för försäkring

af egendom å landsbygden, hvilkas verksamhet icke omfattar minst ett

härad. Annan »försäkringsförening» åter, hvars verksamhet afser endast

försäkring af egendom å landsbygden inom området af ett län, och för

hvars förbindelser medlemmarne häfta i obegränsad personlig ansvarighet,

är underkastad lagens bestämmelser endast med vissa modifikationer,

väsentligen beroende därpå, att dylika föreningars stadgar icke

erfordra Konungens stadfästelse. Hvad sålunda föreslagits beträffande

den senare klassen af försäkringsbolag har i hufvudsak bibehållits i nu

föreliggande förslag. Dock har i 116 § uttalats, icke blott att dylikt

bolag skall hos Konungens befallningshafvande registreras, utan äfven

att bolagsordningen erfordrar stadfästelse af nämnda myndighet, hvilken

har att pröfva bolagsordningens öfverensstämmelse med den föreslagna

lagen samt lag och författning i Öfrigt, så ock om och i hvad mån

särskilda bestämmelser må därutöfver vara behöfliga. Ifrågavarande stadganden

hafva erhållit giltighet jämväl beträffande de s. k. sockenbolagen,

hvilka, såsom nyss nämnts, enligt det äldre förslaget voro alldeles

fritagna från den föreslagna lagen. Med skäl har nämligen i åtskilliga

af de inkomna yttrandena öfver kommittéförslaget anmärkts, att

sockenbolagen, för att kunna på ett i någon mån tillfredsställande sätt

fylla sin uppgift, måste vara inrättade och förvaltade enligt försvarliga

försäkringstekniska grunder och att förhållandet, enligt erfarenhetens

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Kwngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ,9.9 a.

vittnesbörd, ofta nog- är det motsatta, när dessa bolag icke äro underkastade

betryggande lagbestämmelser och offentlig myndighets kontroll.

I nära öfverensstämmelse med 1897 års kommittéförslag förklaras

vidare i 117 §, att den föreslagna lagen ej skall äga tillämpning å

anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebref eller

andra värdehandlingar.

Återförsäkringsrörelsen företer så stora skiljaktigheter från annan

försäkringsrörelse, att det funnits lämpligt att, efter förebild af det

gemensamma förslaget, i 118 § stadga rätt för Konungen att i fråga

om försäkringsbolag, hvilkot allenast meddelar dylik försäkring, medgifva

sådana afvikelser från hvad den föreslagna lagen innehåller, som

pröfvas skäliga. Redan ofvan har antydts, att, när de sålunda medgifna

afvikelserna innefatta befrielse från skyldigheten att afsätta försäkringsfond,

återförsäkring, som tages hos bolaget, icke medför den verkan, att

återförsäkringstagaren fritages från afsättande af försäkringsfond för det

återförsäkrade beloppet.

Det ligger i sakens natur, att de föreslagna lagstadgandena rörande

försäkringsbolag icke utan vidare kunna erhålla tillämpning å bolag,

som kommit till stånd eller börjat sin verksamhet före clen nya lagens

trädande i kraft. Också innehålla båda de äldre lagförslagen utförliga

öfvergångsbestämmelser angående undantag för äldre försäkringsbolag,

likasom dylika bestämmelser äfven återfinnas i gällande lag om aktiebolag.

Nu föreliggande förslag ansluter sig i detta hänseende närmast

till det gemensamma förslaget. Sålunda uppställes till en början den

regeln, att, när äldre bolags stadgar blifvit vederbörligen stadfästa, föreskrifterna

i den föreslagna lagen icke i allmänhet skola äga tillämpning

å bolaget, så vidt de afse ämnen, rörande hvilka blifvit i stadgarna

särskildt bestämdt. Denna regel uttalades i det gemensamma förslaget,

som allenast afsåg lifförsäkringsrörelse, endast för det fall, att stadfästelsen

meddelats af Konungen, men har ansetts böra gälla äfven

beträffande de skadeförsäkringsbolag, hvilkas stadgar blifvit af Konungens

befallningshafvande stadfästa. För sökande af stadfästelse, när sådan

enligt den nya lagen är erforderlig och icke förut vunnits, medgifves

ett anstånd, som från den i det gemensamma förslaget ifrågasatta tiden

af sex månader utsträckts till ett år, på det att bestämmelser af föreskrifven

beskaffenhet må hinna i behörig ordning antagas å bolagsstämma.

Vidare stadgas, i öfverensstämmelse med det gemensamma förslaget,

att Konungen äger dels medgifva bolag anstånd med särskilda

föreskrifters tillämpning under viss tid, högst fem år, dels förordna om

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o .9.9 a.

sådana afvikelser från bestämmelserna om afsättning till försäkringsfond,

som i vissa fall kunna vara beliöfliga till följd af innehållet i redan

ingångna återförsäkringsaftal. Då vissa stadganden, särskildt bestämmelsen

om säkerhetsfond, funnits kunna vålla svårigheter för bestående

rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, har härvid fogats ett stadgande,

enligt hvilket Konungen äger medgifva de afvikelser från lagen, hvilka

kunna påkallas af dessa allmännyttiga inrättningars i viss mån egendomliga

förhållanden.

Lagförslaget angående utländsk försäkringsanstalts rätt att här i

riket drifva försäkringsrörelse är väsentligen grundadt på gällande författning

i ämnet och på det gemensamma förslaget till lag om lifförsäkringsrörelse.

För att underlätta, att ett ömsesidigt försäkringsbolag

öfvertager generalagentur för utländsk försäkringsanstalt, föreslås (2 §),

att sådant bolag är behörigt att vara generalagent, så framt samtliga

styrelseledamöterna uppfylla de vanliga behörighetsvillkoren; enligt det

gemensamma förslaget, likasom enligt gällande författning, skulle fordras,

att samtliga bolagsmännen hafva dylik behörighet, hvilket tydligen

är mycket svårt att styrka.

Att tillstånd för utländsk försäkringsanstalt till drifvande af försäkringsrörelse

skall sökas hos försäkringsinspektionen, innebär uppenbarligen

ett afsteg från vanliga här i riket gällande grundsatser.

Det har emellertid ansetts lämpligt att härutinnan följa det gemensamma

förslaget. Dels är öfverensstämmelse emellan lagstiftningarna

i de tre nordiska rikena i fråga om behandlingen af utländska försäkringsanstalter

synnerligen önskvärd; dels vore, såsom af sakkunniga

personer med styrka framhållits, fara värdt, att, när Konungens tillåtelse

meddelats en utländsk försäkringsanstalt att här i riket drifva försäkringsrörelse,

detta förhållande ofta nog skulle på olämpligt sätt blifva

i reklamsyfte åberopadt såväl utom som inom landet. Då det emellertid

icke lämpligen kan uppdragas åt försäkringsinspektionen att pröfva,

huruvida en anstalt, oberoende af de försäkringstekniska grunderna för

dess verksamhet, bör »af hänsyn till det allmänna» utestängas från

verksamhet här i riket, har stadgandet om sådan pröfning (det gemensamma

förslagets 44 §) uteslutits ur nu föreliggande förslag.

Det gemensamma förslaget stadgar skyldighet för utländsk lifförsäkringsanstalt,

som vill här i riket idka rörelse, att i riksbanken nedsätta

100,000 kronor. Då det nu föreliggande förslaget afser försäkringsrörelse

i allmänhet, erfordras motsvarande bestämmelser för de

fall, då försäkringsrörelsen är af annan art än lifförsäkring. Åt dessa

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o Sd a.

bestämmelser har gifvits sådan lydelse, att utländsk försäkringsanstalt,

som vill idka olika försäkringsgrenar, skall göra särskild deposition för

litförsäkringsrörelse, för brand försäkringsrörelse och för annan försäkringsrörelse.

Förtydligats har, att icke blott fullmakten för generalagenten,

utan äfven öfriga föreskrifna förklaringar från anstaltens sida

skola styrkas vara af behörig person och i behörig form afgifna.

Enär i 98 § af den föreslagna lagen om lifförsäkringsanstalter stadgas,

att inländskt försäkringsbolag skall låta i allmänna tidningarna införa

föreskrifven uppgift om bolagets verksamhet, föreslås motsvarande

föreskrift beträffande utländsk försäkringsanstalt, som här i riket drifver

rörelse. Allmänna bestämmelser därom, att handling, som är på

främmande språk affattad, skall, när så påfordras, iugifvas jämväl

i styrkt svensk öfversättning, och att försäkringsanstalt skall gälda

kostnaden för de tillkännagifvanden rörande anstalten, hvilka försäkringsinspektionen

har att låta införa i allmänna tidningarna, hafva ansetts

lämpliga. De utgifter, som på grund af den senare bestämmelsen

åläggas försäkringsanstalt, kunna tydligen i händelse af behof uttagas

ur förutnämnda deponerade belopp. Detsamma gäller om det bidrag,

som utländsk försäkringsanstalt kan enligt 97 § i den föreslagna lagen

om försäkringsanstalter vara pliktig att erlägga till bestridande af

kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet.

För de fall, att utländsk försäkringsanstalt förverkat sin rätt att

här i riket idka rörelse eller att ifrågavarande rörelse eljest upphört,

skall enligt det gemensamma förslaget (49 §) depositionen kvarstå, till

dess det visats, att vissa i följd af den här drifna rörelsen tillkomna

förbindelser blifvit uppfyllda eller att godkänd säkerhet för desamma

blifvit ställd. Detta stadgande har i nuvarande förslag i hufvudsak

bibehållits. Det har emellertid funnits nödigt att vid detsamma

foga en föreskrift, som för försäkringstagarna tryggar möjligheten

att genom premiernas inbetalande hålla försäkringarna vid makt

och att göra sina rättigheter gällande emot bolaget. I sådant afseende

föreslås, att, om ej anstalten, med bifogande af behörig fullmakt, hos

försäkringsinspektionen uppgifvit här i riket bosatt ombud att företräda

anstalten i afseende på redan meddelade försäkringar, försäkringsinspektionen

eger förordna ett ombud med sagda befogenhet, och att, intill

dess fullmakten eller förordnandet kungjorts i allmänna tidningarna,

försäkringstagare äger verkställa premiebetalning hos försäkringsinspektionen.

Gällande nådiga kungörelse angående villkoren för utländsk försäkringsanstalts

rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse innehåller

Bih. till Riks. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kun f/l. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

(§§ 5, 6), att, när ändring sker i reglementet eller anstalt antager ny

generalagent, ändringen anses bär i riket gällande eller den förre generalagentens

uppdrag anses återkalladt först när kungörelse om reglementsändringen

eller den nya fullmakten blifvit införd i allmänna tidningarna.

Med anslutning till dessa bestämmelser föreslås nu den

allmänna regeln, att, innan förhållande, som enligt lagen skall i

allmänna tidningarna kungöras, blifvit sålunda kungjordt, det icke må

med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hafva därom

ägt kunskap.

Ansvarsbestämmelserna hafva jämkats till öfverensstämmelse med

den föreslagna lagen om försäkringsanstalter. Att 112 § i nämnda lag

skall äga tillämpning jämväl i fråga om den, som å utländsk försäkringsanstalts

vägnar olofligen drifver försäkringsrörelse här i riket, har

förut framhållits.

Redan i gällande nådiga kungörelse om utländska försäkringsanstalter

göres (§ 16) undantag för återförsäkringsrörelse. Detta undantag

har funnits böra, med någon jämkning i uttrycket, bibehållas. Till

undvikande af plötsliga rubbningar har utländsk försäkringsanstalt, som

vid den föreslagna lagens trädande i kraft lofligen drifver försäkringsrörelse

här i riket, erhållit tillfälle att under ett Ar därefter fortsätta

sin rörelse utan att enligt den nya lagen söka försäkringsinspektionens

tillstånd till rörelsens drifvande.

Den svenska kommittén erinrade i sitt betänkande (sid. 49) därom,

att den af kommittén föreslagna lagstiftningen syntes föranleda, hvad

»försäkringsföreningar» anginge, vissa mindre ändringar eller tillägg i

uppgifna lagrum. Ett motsvarande behof torde föreligga med anledning

af den nu föreslagna lagstiftningen om ömsesidiga försäkringsbolag,

nämligen i fråga om förberörda paragrafer i rättegångsbalken,

strafflagen, handelsboksförordningen och firmalagen.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

att högsta domstolens utlåtande öfver förutnämnda inom justitiedepartementet

upprättade lagförslag, nämligen förslag till lag om försäkringsanstalter,

till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva

försäkringsrörelse här i riket, till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 §

rättegångsbalken, till lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23

kap. 4 § strafflagen, till lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen

den 4 maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar samt

till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

handelsregister, firma och prokura, måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen

omförmäler, genom note ur protokollet inhemtas.»

Till föredragande departementschefens af statsrådets

öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.

Ex protocollo

Axel Dandenell.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Bil. litt. A.

Försiacj

till

Lag

om försäkringsanstalter.

Härigenom förordnas som följer:

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Försäkringsrörelse må, förutom af anstalt, som inrättats af staten,

drifvas endast af försäkringsaktiebolag eller af ömsesidigt försäkringsbolag

med eller utan garantikapital. Försäkringsbolag må icke drifva

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

bär i riket stadgas särskildt.

2 §•

De, som vilja stifta försäkringsbolag, skola upprätta fullständig

bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Afser bolagets

rörelse försäkring, som i 6 § omförmäles, skall Konungens stadfästelse sökas,

förutom å bolagsordningen, jämväl å öfriga i samma § angifna grunder

för bolagets verksamhet. Konungen pröfvar bolagsordningens och de

öfriga grundernas öfverensstämmelse med denna lag samt lag och författning

i öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda bestämmelser

därutöfver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets

rörelse, erfordras.

Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning eller i öfriga stadfästa

grunder för bolags verksamhet skall ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar och till

antalet minst fem.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

3 §•

Försäkringsbref skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor, än

äfven om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brefvet afses.

Försäkringsbolag må ej i meddelanden, som äro afsedda för

allmänheten, lämna oriktiga eller vilseledande uppgifter; och skall

förty, då vid angifvande af bolagets fonder inräknas oguldna förbindelser

af aktieägare eller garanter, beloppet af sådana förbindelser särskildt

utsättas.

Om försäkringsaktiebolag.

4 §•

Försäkringsaktiebolag skall registreras.

I fråga om sådant bolag skola 2, 3, 5—7, 14, 16, 17, 20—29,

32—34, 36—57, 59 — 64, 67 samt 71—74 §§ af lagen om aktiebolag

den 28 juni 1895 gälla till efterrättelse, så ock 77 och 78 §§ af

samma lag, för så vidt de afse underlåtenhet att iakttaga föreskrift,

som i någon af förutnämnda §§ är meddelad.

5 §‘

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angifva:

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskildt angifvande, i

fråga om bolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, huruvida bolaget må

utan läkareundersökning meddela lifförsäkring mot dödsfall;

3) den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
5)

huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

6) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till delägarnes kännedom;

7) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,

tiden för sådan stämmas hållande och livilka ärenden skola å ordinarie

stämma, eller, där flere hållas, å hvar och en af dem förekomma till

behandling;

8) det högsta belopp, hvarför bolaget må utan återförsäkring ikläda

sig ansvarighet på samma risk;

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 3.9 a.

9) de grunder, enligt hvilka skall förfogas öfver uppkommen vinst;

10) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes i 33 och

34 §§ af lagen om aktiebolag föreskrifvet;

11) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

12) å hvilket belopp aktie skall lyda;

13) huruvida alla aktier skola medföra samma rätt, samt, i annat

fall, till hvilket belopp aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas och

hvilket företräde de skola medföra;

14) huruvida och i hvilken utsträckning aktieägare är pliktig att

något utöfver tecknadt aktiehelopp tillskjuta, samt i hvilken ordning

aktietecknare bör fullgöra hvad honom på grund af teckningen åligger.

6 §•

Afser försäkringsaktiebolags rörelse lifförsäkring, skola, förutom

bolagsordning, upprättas jämväl bestämmelser angående följande grunder

för lifförsäkringsverksamheten, nämligen:

1) grunderna för beräkning af försäkringspremier och premiereserv;

2) de olika arter af försäkring, som bolagets rörelse afser;

3) bolagets allmänna försäkringsvillkor;

4) de frågor, som skola af läkare och af försäkringssökande besvaras

angående dennes hälsotillstånd och förhållanden i öfrigt;

5) reglerna för återköp af försäkring, för påföljd af försummelse att

erlägga premie samt för lämnande af förskott mot säkerhet i försäkringsbref;

6) de regler, enligt hvilka bolaget må meddela återförsäkring;

7) grunderna för beräkning och fördelning af den vinst, som må

tillkomma försäkringstagarne;

8) huruvida bolaget må drifva försäkringsrörelse i utlandet, samt,

i sådant fall, hvilka beräkningsgrunder och försäkringsvillkor skola vid

den utländska rörelsen tillämpas.

Skall försäkringsaktiebolag, emot förutbetalda premier, meddela

brandförsäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, skola, jämte

bolagsordning, upprättas bestämmelser angående grunderna för beräkning

af försäkringspremier och premiereserv för sådana försäkringar

Ofvan i denna § angifna grunder för försäkringsaktiebolags verksamhet

äge samma giltighet, som enligt 39 och 46 §§ af lagen om

aktiebolag tillkommer bolagsordningen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj-.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

. 7 §■

Försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet »försäkringsaktiebolag)).

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk

försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

8 §•

Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till vidden och beskaffenheten

af den tillämnade rörelsen.

För bolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, må ej aktiekapitalesättas

till lägre belopp än tjugufem gånger det högsta försäkringsbelopp,

hvarför bolaget må vid början af sin verksamhet utan återförsäkring

ikläda sig ansvarighet på samma risk, eller i något fall understiga

elthundratusen kronor. Vid tillämpning af hvad sålunda är föreskrifvet

skall i fråga om lifränteförsäkring försäkringsbeloppet anses

motsvara femton gånger den årliga lifräntan.

9 §.

Å aktierna skola utfärdas bref angifvande ordningsnummer å den

eller de aktier, hvarå de lyda. Aktiebref skall ställas till viss man.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och full betalning

erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.

Utgifves dessförinnan bevis om rätt att vinna delaktighet i bolaget

eller om verkställd inbetalning å aktie, skall sådant bevis ställas

till viss man.

10 §.

Skall aktieägare vara pliktig att något utöfver tecknadt aktiebelopp

tillskjuta, må beloppet af sådant tillskott ej för någon aktie öfverstiga

tre gånger aktiens belopp.

u §•

Inbjudning till aktieteckning skall vara egenhändigt underskrifven

af stiftarne samt innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut om

stadfästelse å bolagsordningen samt, där bolagets rörelse afser försäkring,

som i 6 § omförmäles, å öfriga i samma § angifna grunder för bolagets

verksamhet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Inbjudningen skall innehålla bestämmelser ej mindre om den tid, ej

öfverstigande ett år från det stadfästelsen meddelats, inom hvilken sammanträde

för pröfning af frågan om bolagets bildande skall hållas, än

äfven om den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning de utbjudna

aktierna skola bland teckuarnc fördelas.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å sådan inbjudning,

som ofvan i denna § sägs.

12 §.

Vid det sammanträde, där beslut om försäkringsaktiebolags bildande

fattas, skall ock val af styrelse och revisorer ske.

13 §.

Ansökning om försäkringsaktiebolags registrering skall af dess

styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas

fullständiga namn äfvensom om deras nationalitet och hemvist,

än ock, där bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter

gemensamt, uppgift å den eller dem, som äro berättigade att

teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens beslut om stadfästelse, i två styrkta afskrifter;

2) protokoll vid sammanträde med aktieägarna, utvisande att beslut

fattats om bolagets bildande och att styrelse blifvit utsedd;

3) en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven

uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning

af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som

af aktietecknare förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huru

mycket af det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blifvit inbetaldt;
4)

samtliga teckningslistor, i hufvudskrift och styrkt afskrift.

14 §.

Ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet skall registreras. Styrelsen skall härom ofördröjligen

göra ansökning och därvid foga två styrkta afskrifter af Konungens

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 33 a.

89

15 §.

Registrering af försäkringsaktiebolag skall ske i aktiebolagsregistret.

För fullgörande af föreskrifven anmälan till registret svare styrelseledamöterna

eller, där bolaget är upplöst annorledes än genom

konkurs, likvidatorerna.

16 §.

Hafva icke vid anmälan till registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas beslut, som

för registrering anmäles och för hvars giltighet Konungens stadfästelse

ej erfordras, icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit eller ej stå i

öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot

lag eller författning, skall registrering vägras. Försäkringsaktiebolags

registrering skall jämväl vägras, där, enligt den af styrelseledamöterna

lämnade uppgift, aktiekapitalet ej ifppgår till det belopp, hvartill det

enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, så ock där, enligt samma

uppgift, ej minst hälften af aktiekapitalet blifvit inbetald.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress, till

honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet

med skälen därför.

År sökanden med beslutet missnöjd, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra

besvär hos Konungen.

u §•

Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,

utan ändring i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 12

t

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

6) å livilket belopp aktie skall lyda;

7) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterna

lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo

inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen sist skall fullgöras;

8) huruvida och i hvilken utsträckning aktieägare är pliktig att

något utöfver tecknadt aktiebelopp tillskjuta;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till aktieägarnas kännedom;

10) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

11) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, hvarom i 25 eller 28 § af lagen

om aktiebolag förmäles, eller bestämmelse om företrädesrätt för vissa

aktier, skall ock därom anteckning i registret göras.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse skall, försedd

med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna i hufvudskrift,

till sökanden återställas.

18 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder

för bolagets verksamhet, skall ena afskriften af Konungens beslut om

stadfästelse å ändringen till sökanden återställas, försedd med bevis om

registreringen. Sker ändring i firman, skall ny, fullständig inskrifning

i registret göras.

19 §.

De vid försäkringsaktiebolags bildande och därefter före utgången

af andra räkenskapsåret till organisation använda kostnader må i bolagets

balansräkning uppföras såsom tillgång; dock skola dessa organisationskostnader

i bolag, hvars rörelse allenast afser lifförsäkring, vara afskrifna

senast vid utgången af det tionde räkenskapsåret sålunda, att vid utgången

af det sjätte året skall hafva afskrifvits minst en femtedel och vid

utgången af hvarje följande år ytterligare minst en femtedel för hvarje

år, samt i annat bolag afskrifvas med minst en tiondedel för hvarje år.

Kostnad, som under loppet af ett räkenskapsår användts till anskaffande

af nya lifförsäkringar, må i balansräkningen uppföras såsom

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 33 a.

tillgång-, dock icke till högre belopp än en och en half procent af

summan af de under året anskaffade och på bolagets eget ansvar bibehållna

lifförsäkringar, lifränteförsäkringar oräknade. Har anskaffningskostnad

för något år sålunda uppförts såsom tillgång, skall den afskrifvas

med minst en tredjedel för hvarje år.

Innan organisations- och anskaffningskostnader fullständigt afskrifvits,

må icke af bolags vinst utdelning ske till högre belopp än motsvarande

fyra procent å det inbetalda aktiekapitalet.

20 §.

Upplöses försäkringsaktiebolag af annan anledning än i 55 eller

56 § af lagen om aktiebolag eller i 100 § här nedan sägs, skall likvh

dation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där ej,

till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en

eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator

anses gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som

helst kunna af bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i denna § sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa

likvidationen och teckna bolagets firma. Afgår likvidator eller utses

ny sådan, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

21 §.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna

lag eller bolagsordningen eller öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet, svara de för all däraf uppkommande skada, en för alla och

alla för en.

22 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolagsregistret

och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit

till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att

han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva därom ägt vetskap.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Om ömsesidiga försäkringsbolag.

23 §.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagarna.

24 §.

För ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser svara delägarne personligen

med obegränsad eller till visst belopp begränsad ansvarighet;

dock må i fråga om bolag, hvars rörelse icke afser försäkring af egendom,

kunna bestämmas, att allenast bolagets tillgångar skola häfta för

dess förbindelser.

Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning

denna lag föreskrifver.

25 §.

Skulle i ömsesidigt försäkringsbolag, hvars rörelse icke afser försäkring

af egendom, delägarne enligt bolagsordningen stå i personlig

ansvarighet för bolagets förbindelser, må bolaget vid meddelande åt

annat bolag af återförsäkring å lifförsäkring fritaga det bolag från sådan

ansvarighet. Dock må ej återförsäkringar, som meddelats under sagda

villkor, öfverstiga en tiondedel af lifförsäkringarnas sammanlagda belopp;

vid tillämpning häraf skall lifräntas försäkringsbelopp beräknas på sätt

i 8 § är för där afsedda fall stadgadt.

För åter försäkring, som ofvan i denna § afses, må ej medgifvas

andel i uppkommande vinst.

26 §.

Innan ömsesidigt försäkringsbolag må anses bildadt, skola försäkringar

vara tecknade till antal och belopp, som bestämmas med hänsyn

till beskaffenheten af den tillämnade rörelsen; förskjutes garantikapital,

må de erforderliga försäkringarnas antal och belopp i förhållande därtill

nedsättas.

27 §.

Bolagsordning skall angifva:

1)—9) hvad i 5 § är under 1)—9) i fråga om försäkringsaktiebolag

föreskri fv et;

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

93

10) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma;

11) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget

upptaga lån;

12) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

13) antal och belopp af försäkringar, som skola vara tecknade

innan bolaget må anses bildadt;

äfvensom, där garantikapital förskjutes:

14) garantikapitalets belopp;

15) huruvida, och i hvilken utsträckning garant är pliktig att något

utöfver tecknadt garantibelopp tillskjuta, samt. i hvilken ordning garant

bör fullgöra hvad honom på grund af teckningen åligger;

16) huruvida och i hvilken ordning ränta å garantikapitalet skall

erläggas och garantikapitalet återgäldas.

Bolagsordningen skall jämväl innehålla bestämmelser ej mindre om

den tid, ej öfverstigande ett år från det stadfästelse meddelats, inom

hvilken sammanträde, som i 33 § sägs, skall hållas, än äfven om grunderna

för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å sådant sammanträde.

28 §.

Afser ömsesidigt försäkringsbolags rörelse försäkring, som i 6 §

omförmäles, skall hvad i samma § är föreskrifvet äga motsvarande tilllämpning.

29 §.

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla ordet »ömsesidig);.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk

försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

30 §.

Inbjudning till teckning af delaktighet i ömsesidigt försäkringsbolag

skall vara egenhändigt underskrifven af stiftarna samt innefatta

styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse.

31 §,

Teckning, som verkställes innan bolaget enligt 34 § anses bildadt,

vare ogiltig, där den ej göres å sådan inbjudning, som i 30 § sägs.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 33 a.

32 §.

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare det

förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i inbjudningen

fullständigt angifvet.

33 §.

Stiftarna åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande

utlysa sammanträde att hållas inom den i bolagsordningen bestämda tid.

Har ej sammanträde inom sagda tid hållits, vare gjorda teckningar

icke vidare bindande.

34 §.

Styrkes vid sammanträde, som i 33 § omförmäles, genom behöriga

teckningslistor, att försäkringar blifvit tecknade till minst det antal och

belopp, som i bolagsordningen föreskrifvas, samt, där garanti kapital

skall förskjutas, att detsamma blifvit till den i bolagsordningen föreskrifna

del kontant inbetaldt, skall till afgörande företagas, huruvida

bolaget skall komma till stånd; dock må beslutas, att med frågans afgörande

skall anstå till fortsatt sammanträde inom en månad därefter.

Beslutes, att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses

bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare

frågan om bolagets bildande förfallen.

35 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.

Innan bolaget blifvit registreradt, kan det ej förvärfva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse å bolagets vägnar innan det blifvit registreradt,

vare de, som ingått förbindelsen, ansvariga därför såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

36 §.

Ansökning om ömsesidigt försäkringsbolags registrering skall af

dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas

fullständiga namn äfvensom om deras nationalitet och hem
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

95

vist, än ock, där bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter

gemensamt, uppgift å den eller dem, som äro berättigade att

teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens beslut om stadfästelse, i två styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att bolaget blifvit bildadt. och styrelse utsedd;

3) samtliga teckningslistor, i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,

vid ansökningen fogas en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt

underskrifven förklaring, huru stor del af detsamma blifvit

kontant inbetald.

37 §.

Å bolagsstämma må ej någon för egen del eller såsom ombud för

annan deltaga i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot

bolagets stridande; och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut

om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig,

ej heller i val af revisor.

Öfver beslut, som å bolagsstämma fattas, skall genom styrelsens

försorg protokoll föras. Senast fjorton dagar efter bolagsstämman skall

protokollet vara för delägarna, så ock för röstberättigade, som ej äro

delägare, tillgängligt.

38 §.

Beslut, hvarigenom delägarnas ansvarighet för bolagets förbindelser

förändras, vare ej giltigt, med mindre samtliga delägarna därtill samtyckt.

Beslut om bolagets upplösning vare ej giltigt, med mindre samtlige

röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på

hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den

bolagsstämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de

röstande. År härutöfver något villkor för beslutets giltighet i bolagsordningen

bestämdt, lände ock det till efterrättelse.

39 §''

Ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet skall registreras. Styrelsen skall härom ofördröjligen

göra anmälan och därvid foga två styrkta afskrifter af Konungens

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

40 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade

till extra bolagsstämma.

Sådan bolagsstämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet

ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af samtliga röstberättigade

eller det mindre antal, som må vara i bolagsordningen bestämdt.

41 §•

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i

40 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej

annat af bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i föreskrifven

ordning kalla de röstberättigade till ordinarie bolagsstämma, har

magistrat eller kronofogde i orten att, på anmälan af röstberättigad, ofördröjligen

utlysa bolagsstämma.

42 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller delägare eller röstberättigad,

som ej är delägare, att beslut, som å bolagsstämma fattats, icke

i behörig ordning tillkommit eller eljest strider mot lag eller författning

eller mot bolagsordningen eller öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet, äge därå tala genom stämning å bolaget inom två månader

från beslutets dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt äge motsvarande

tillämpning i fråga om talan å beslut, som fattats vid sammanträde,

hvarom i 33 § förmäles.

43 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag skall företrädas af en styrelse, bestående

af tre eller flera ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit. vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördjöjligen för registrering

anmälas.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

44 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga stämning

är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets bud skall

bolaget delgifvas.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller

eljest kära till bolaget, kalle de röstberättigade till bolagsstämma

för val af ombud att" i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall

anses delgifven, då den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall,

som i 42 § afses, styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad

tid stämman blifvit utlyst att ofördröjligen hallas.

45 §.

Skriftlig afhandling, som för ömsesidigt försäkringsbolag ingås,

skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma.

Vid firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl

underskrifva sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas åt styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen undersknfven

å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

46 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vaie

utan verkan mot enhvar, som ej om den inskränkning ägde kännedom.

Bestämmelse, innefattande '' sådan inskränkning, må ej registreras,

där ej fråga är om inskränkning i befogenheten att för bolaget upptaga

lån.

47 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära

och svara, så ock eljest bolagets talan föra.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

48 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i bolagsordningen

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 33 a.

röstande förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari

hans enskilda rätt är mot bolagets stridande.

49 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej

strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller öfriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

50 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom åtta månader efter utgången

af hvarje räkenskapsår. Å den bolagsstämma skall styrelsen

framlägga förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna

året tillika med det utlåtande, som enligt 51 § bör af revisorerna afgifvas.

Vid den bolagsstämma skall jämväl frågan om beviljande af ansvarsfrihet

åt styrelsen för den tid berättelsen omfattar företagas till

behandling, men må kunna till afgörande vid ny stämma uppskjutas.

Varder talan å förvaltningen under den tid berättelsen omfattar

ej anställd inom ett år från det berättelsen å bolagsstämma framlades,

vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att, inom

två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, i afseende

å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas

hafva i berättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande meddelat

oriktig uppgift, där denna kan antagas hafva å beslutet om ansvarsfrihet

inverkat.

51 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af

en eller flera revisorer. Öfver granskningen skall för hvarje räkenskapsår

skriftligt utlåtande afgifvas.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom

beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Hvad i 49 § är om styrelse stadgadt skall äga motsvarande tilllämpning

å revisorer.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

99

52 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen med

angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af styrelsen

utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 41 § sägs äga motsvarande

tillämpning.

53 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lemnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i

förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid

fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit

sådant komma sig till last, bolaget ansvarige för all däraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en. Ej ma dock talan härom anställas

sedan två år förflutit från det revisorernas utlåtande å bolagsstämma

framlades.

54 §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, som

börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad,

anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernas utlåtande å bolagsstämma

framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa

sådan talan, som i 53 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom en månad

från inställelsedagen, eller, där tiden för talans anställande af bolaget,

efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gatt till ända, inom utgången af

den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

55 §.

De vid ömsesidigt försäkringsbolags bildande och därefter före utgången

af andra räkenskapsåret till organisation använda kostnader må

i bolagets balansräkning uppföras såsom tillgång; dock skola dessa organisationskostnader

i bolag, hvars rörelse allenast afser lifförsäkring,

vara afskrifna senast vid utgången af det tionde räkenskapsåret sålunda,

att vid utgången af det sjätte året. skall hafva afskrifvits minst en femtedel

och vid utgången af hvarje följande år ytterligare minst en femte
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

del för hvarje år, samt i annat bolag afskrifvas med minst en tiondedel

för hvarje år.

Kostnad, som under loppet af ett räkenskapsår användts till anskaffande

af nya lifförsäkringar, må i balansräkningen uppföras såsom

tillgång, dock icke till högre belopp än en och en half procent af summan

af de under året anskaffade och på bolagets eget ansvar bibehållna

lifförsäkringar, lifränteförsäkringar oräknade. Har anskaffningskostnad

för något år sålunda uppförts såsom tillgång, skall den afskrifvas med

minst en tredjedel för hvarje år.

Innan organisations- och anskaffningskostnader fullständigt afskrifvits,

må icke af bolags vinst utdelning ske till högre belopp än motsvarande

fyra procent å inbetaldt garantikapital.

56 §.

Finnas ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar enligt vederbörligen

pröfvad balansräkning icke motsvara dess skulder, de i 85 och 91 §§

föreskrifna fonder inberäknade, skall, där ej allenast bolagets tillgångar

häfta för dess förbindelser, det belopp, hvartill bristen uppgår, med

tillägg af högst en tiondedel, ofördröjligen af styrelsen uttaxeras å dem,

som varit delägare i bolaget under hela eller någon del af den tid, som

förflutit efter nästföregående balansräkning; är delägarnas personliga ansvarighet

till visst belopp begränsad, skall uttaxeringen därefter jämkas.

I den mån bristen ej varder täckt, skall den utjämnas genom nedsättning

af försäkringsbeloppen, där ej annat är i bolagsordningen föreskrifvet.

57 §.

Uttaxering eller nedsättning, hvarom i 56 § förmäles, skall ske i

förhållande till enhvar delägares försäkringsbelopp, där ej annan grund

är i bolagsordningen bestämd.

58 §.

Inbetalning af medel, som enligt 56 § uttaxerats, må fördelas på

terminer, dock ej flera än sex eller med mera än ett hälft år mellan

hvarje inbetalning.

59 §.

Beslut om uttaxering skall, där ej annorlunda finnes i bolagsordningen

föreskrifvet, minst en månad före den för hvarje inbetalning be
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

stämda dag delgifvas i den ordning, som för kungörande af meddelanden

åt delägarna finnes stadgad.

60 §.

Å delägare uttaxeradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall

ofördröjligen utsökas. Finnes vid utmätning delägare sakna genast

utmätningsbar tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande eller varder

delägares egendom afträdd till konkurs, skall i förra fallet hvad

som brister och i senare fallet hvad å delägaren belöper uttagas

hos öfriga delägare så långt deras ansvarighet räcker; och skola i ty

fall de för första uttaxeringen gällande grunder lända till efterrättelse.

61 §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, må

den delägare åliggande personliga ansvarighet för bolagets förbindelser

göras gällande endast i den mån bolagets tillgångar ej förslå till gäldande

af dess skulder samt allenast i den ordning, som i 62 och 63

§§ sägs.

62 §.

Å det sammanträde i bolagets konkurs, då förslag till sista utdelningen

af bolagets tillgångar framlägges, skall, där brist för borgenärerna

uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag till

uttaxering å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, af det för

bristens täckande erforderliga belopp. Sådan uttaxering skall verkställas

efter de i 56 och 57 §§ stadgade grunder.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som

angående klander af utdelningsförslag finnes i konkurslagen stadgad.

Sådan talan må jämväl af delägare anställas.

63 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af

första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligge det sysslomännen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som för kungörande af meddelanden

åt delägarna finnes stadgad, infordra uttaxerade beloppen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

Infordradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall af sysslomannen

utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgångtill

utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom

afträdd till konkurs, gälle hvad i 60 § är stadgadt.

År ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och delägarna

gilladt, må ej utdelning ske, innan tid för klanders anställande är försuten.

Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som klandret afser,

annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom öfver klandret

fallit.

04 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag sakna till registret anmäld, behörig

styrelse, äge delägare eller borgenär hos rätten eller domaren

göra ansökning om bolagets upplösning. Kungörelse härom med

uppgift om tiden, när ansökningen kommer att af rätten pröfvas, skall

af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda

tid införas i allmänna tidningarna, så ock i ortstidning, genom hvilken

kallelse till bolagsstämma skall bringas till delägarnas kännedom. Rätten

eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flera gode män att

emellertid såsom likvidatorer företräda bolaget. Styrkes på utsatta tiden,

att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten bolaget upplöst och

förordne en eller flera likvidatorer att dess likvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom bolaget förklarats upplöst, så ock om förordnande,

som enligt denna § meddelas, skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

65 §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, skall

bolaget anses upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten

eller domaren ingafs, eller då, i anledning af borgenärs ansökning om

konkurs, offentlig stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga

stämningen skall, samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens

eller domarens försorg afsändas för registrering.

66 §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

likvidatorerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under

konkursens fortgång i behörig ordning utses.

67 §.

Upplöses ömsesidigt försäkringsbolag af annan anledning än i 64,

65 eller 100 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter

såsom likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse

eller bolagets beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget

att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit

afslutad, men må när som helst kunna af bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i denna § sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa

likvidationen och teckna bolagets firma. Afgår likvidator eller utses ny

sådan, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

68 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder och

uppgöra balansräkning.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom i

penningar förvandlas.

69 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda bolag och deras skjddigheter

gälle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt;

dock äge likvidatorer ej, utan särskildt, af bolaget erhållet bemyndigande,

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion.

70 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 45 § finnes föreskrifvet i fråga om under ~

skrifvande af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar

ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

71

Ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar må ej mellan delägarna

skiftas, innan den i årsstämningen utsatta dag förbi är och all veterlig

gäld blifvit betald.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Finnas, sedan bolagets alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag

anmälda eller eljest kända skulder blifvit guldna, tillgångar, de

där enligt bolagsordningens bestämmelse kunna fördelas bland dem,

som vid upplösningen voro delägare i bolaget, skall fördelningen ske i

förhållande till enhvar delägares försäkringsbelopp, där ej annan grund

finnes i bolagsordningen bestämd.

Då likvidationen afslutats, skall anmälan därom ofördröjligen af

likvidatorerna för registrering göras.

72 §.

Åtnöjes ej delägare med skifte af bolagets tillgångar eller med

åtgärd, som under likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol

anhängiggöra inom ett år från den dag likvidationen afslutades.

Försummas det, hafve lian sin talan förlorat.

73 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort,

där styrelsen enligt bolagsordningen har sitt säte.

Innehåller bolagsordningen föreskrift, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot däraf eller delägare eller röstberättigad, som ej är

delägare, skola hänskjutas till afgörande af en eller flera skiljemän, äge

den föreskrift samma verkan, som skiljeaftal tillkommer, och gälle om

påkallande af föreskriftens tillämpning hvad om stämning finnes stadgadt.

74 §.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare eller röstberättigade,

som ej äro delägare, denna lag eller bolagsordningen eller

öfriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet, svare de för all däraf

uppkommande skada, en för alla och alla för en.

75 §.

Registrering af ömsesidigt försäkringsbolag skall ske i ett hos

Konungens befallningshafvande fördt register. För fullgörande af föreskrifven

anmälan till registret svare styrelseledamöterna eller, där bolaget

är upplöst annorledes än genom konkurs, likvidatorerna.

76 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 33 a.

anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då ömsesidigt försäkringsbolags registrering sökes, skall enhvar,

som är berättigad att teckna dess firma, på samma gång egenhändigt

inskrifva firmateckningen i registret eller i särskildt bihang till detta,

så vida icke teckningen verkställts å anmälningsskriften och blifvit af

vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sker därom,

att någon blifvit berättigad att teckna förut anmäld firma.

77 §.

Hafva icke vid anmälan till registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas beslut, som

för registrering anmäles och för hvars giltighet Konungens stadfästelse

ej erfordras, icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit eller ej stå i

öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot

lag eller författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

År sökanden med beslutet missnöjd, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra

besvär hos Konungen.

78 §.

Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, läte Konungens

befallningshafvande i registret införa:

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för

beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) beloppet af garantikapital, där sådant förskjutes, huru stor del

däraf blifvit inbetald, samt förutsättningarna för dess återgäldande;

6) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

7) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen äger för bolaget

upptaga lån;

8) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

9) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman;

Bih. till Rihsd. Prof. 1303. 1 Sami. 1 Afd. 20 Haft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

10) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till delägarnas kännedom.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse skall,

försedd med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna i hufvudskrift,

till sökanden återställas.

79 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder

för bolagets verksamhet, skall ena afskriften af Konungens beslut

om stadfästelse å sådan ändring till sökanden återställas, försedd med

bevis om registreringen. Flyttas styrelsens säte från ett län till ett

annat, eller sker ändring i firman, skall ny, fullständig inskrifning i

registret göras.

80 §.

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom i 65 § förmäles, skall genom Konungens befallningshafvandes

försorg ofördröjligen kungöras så väl i allmänna tidningarna som ock

i den stads tidning, där Konungens befallningshafvande har sitt säte,

eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af dessa, där allmänna påbud

för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna

kungjorts skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till

trycket och förses med register för hvarje år,

Anmälningsskrifter med därtill hörande handlingar skola, särskildt

för hvarje bolag, såsom bilagor till registret förvaras.

81 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 80 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt

tid och sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling

meddelas af Konungen.

82 §.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid rådstufvurätten

i den stad, där Konungens befallningshafvande har sitt säte.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

83 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande,

hvarom inskrifning skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af

någondera parten, anteckning därom göras i registret. Underrättelse

om sådan anteckning skall så kungöras, som i 80 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om bolags konkurs gjorts,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen, på därom gjord ansökning, ur registret afföras.

84 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret för

ömsesidiga försäkringsbolag och kungjordt i ortstidningen, skall anses

hafva kommit till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna

framgår, att han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva i registret autecknadt, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva därom ägt vetskap.

Om försäkringsfond och säkerhetsfond.

85 §.

Försäkringsbolag skall i sin balansräkning afsätta försäkringsfond.

Försäkringsfonden innefattar:

1) ersättningsreserven, motsvarande försäkringsbelopp, som anmälts

eller förfallit till ersättning, men icke blifvit utbetalda;

2) premiereserven, motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande

försäkringar.

Omfattar bolagets rörelse olika försäkringsgrenar, skall för hvarje

försäkringsgren särskild försäkringsfond afsättas.

86 §.

För bolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall premiereserven

för lifförsäkringar minst uppgå till skillnaden mellan kapitalvärdet af

bolagets förbindelser på grund af löpande lifförsäkringar och kapitalvärdet

af de nettopremier, som lifförsäkringstagarna må hafva att ytterligare

erlägga. Från kapitalvärdet af bolagets förbindelse på grund af liflför
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

säkring må afräknas belopp, som bolaget förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrefvet

inom dettas återköpsvärde.

Varda, sedan bolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, börjat sin

verksamhet, grunderna för beräkning af dess premiereserv för lifförsäkringar

ändrade, och föranleder ändringen skyldighet att för äldre

försäkringar i balansräkningen upptaga premiereserv till högre belopp

än efter förut gällande grunder, må försäkringsiuspektionen med afseende

å fullgörandet af denna skyldighet medgifva bolaget sådant

anstånd, att under viss tid, ej öfverstigande femton år, premiereserven

för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp än efter de nya

grunderna; dock att skillnaden årligen skall minskas i enlighet med en

af försäkringsinspektionen fastställd plan.

87 §.

Har försäkring återförsäkrats hos inländskt bolag, som enligt denna

lag är berättigadt att drifva försäkringsrörelse, vare, utom i det fall,

som i 118 § 2 mom. afses, det bolag, åt hvilket återförsäkringen meddelats,

fritaget från förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet

göra afsättning till försäkringsfond.

Hafva särskilda inländska försäkringsbolag, som enligt denna lag

äro berättigade att drifva försäkringsrörelse, öfvertagit försäkring under

gemensam ansvarighet en för alla och alla för eu, vare hvart och ett

af bolagen pliktigt att göra afsättning till försäkringsfond allenast

för så stor del af försäkringen, som, enligt aftal mellan bolagen, på

det bolag belöper.

88 §.

Tillgångar motsvarande försäkringsfonden för lifförsäkringar skola

redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i allmänna hypoteksbankens obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken eller af annan bank,

hvars reglemente blifvit af Konungen fastställdt;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller

garanterats af svensk kommun;

5) i skuldförbindelser, för hvilka bolaget eger säkerhet genom inteckning

i fast egendom inom så stor del, ej öfverstigande två tredjedelar,

af senast fastställda taxeringsvärde, som af försäkringsinspektionen

genom särskilda föreskrifter bestämmes;

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 33 a.

109

6) i värdehandlingar, som till sin art och till den säkerhet de

erbjuda kunna anses jämförliga med några af de under 1)—5) nämnda.

De i enlighet med bestämmelserna i 19 eller 55 § såsom tillgång

uppförda anskaffningskostnader må ock, med den inskränkning, som

följer af hvad i 100 § är föreskrifvet, användas till redovisning af tillgångar

motsvarande försäkringsfonden.

89 §.

Meddelar försäkringsbolag, emot förutbetalda premier, brandförsäkring

för all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillgångar

motsvarande försäkringsfonden för sådana försäkringar redovisasi värdehandlingar

af den i 88 § under 1)—6) omförmälda beskaffenhet.

90 §.

De värdehandlingar, i hvilka enligt 88 eller 89 § tillgångar motsvarande

försäkringsfond redovisas, skola förvaras afskilda från bolagets

öfriga tillgångar och under minst två särskilda lås med olika nycklar,

af hvilka en innehafves af ett af Konungens befallningshafvande förordnadt

ombud. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna

panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet

af bolagets på försäkringsaftalen grundade förbindelser.

För hvarje år skall, senast efter det balansräkning för året blifvit

uppi''ättad och å bolagsstämma framlagd, bolaget sätta i sådant förvar,

som nyss är sagdt, de värdehandlingar, i hvilka inträdd ökning af

försäkringsfond redovisas. Skulle enligt balansräkningen för något

år försäkringsfond nedgå, så att de i särskildt förvar satta värdehandlingarna

komma att uppgå till högre belopp än fonden, vare bolaget

berättigadt att, med försäkringsinspektionens tillstånd, utbekomma

värdehandlingar svarande emot öfverskottet. Med försäkringsinspektionens

tillstånd äge bolaget jämväl eljest utbekomma värdehandlingar,

i den mån sådant prof vas erforderligt för utbetalande af förfallet försäkringsbelopp,

för hvilket afsättning till försäkringsfonden ägt rum.

Utbyte af värdehandling, som i denna § afses, emot annan sådan värdehandling

må äga rum när sådant af bolaget påkallas.

Det åligge ombudet att, när bolaget befinnes ej fullgöra de i denna

§ stadgade skyldigheter, därom ofördröjligen göra anmälan hos försäkringsinspektionen.

Ombudet uppbär af bolaget arfvode till belopp, som af Konungen

bestämmes.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 33 a.

91 §.

Försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall af sin årsvinst

göra afsättning till säkerhetsfond.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår till summan af en fyrtiondedel af

försäkringsfonden för lifförsäkringar och en tvålmndradedel af lifförsäkringarnas

sammanlagda belopp, skall hvad af vinsten icke må hafva åtgått till

betäckande af förlust, som under föregående år uppkommit, afsättas till

säkerhetsfonden; dock att bolaget äger af vinsten utdela ett belopp motsvarande

högst fyra procents ränta å inbetaldt aktie- eller garanti kapital.

Vid beräkning af sammanlagda försäkringsbeloppen skall hänsyn tagas

allenast till de belopp, för hvilka bolaget är pliktigt att göra afsättning

till försäkringsfonden, och uppskattning af lifräntas försäkringsbelopp

ske enligt de i 8 § stadgade grunder.

Då säkerhetsfonden uppgår till ofvan sagda summa, skall af den

vinst, som icke åtgått till betäckande af förlust från föregående år

eller till utdelning af ett belopp motsvarande högst fyra procents ränta

å inbetaldt aktie- eller garantikapital, minst en tiondedel afsättas till

säkerhetsfonden. Uppgår säkerhetsfonden till dubbla beloppet af samma

summa, vare afsättning till fonden ej erforderlig. Dessförinnan må ej

återbetalning af garantikapital äga rum.

Vid tillämpning af de ofvan i denna § gifna föreskrifter må, hvad

angår försäkringsaktiebolag, i säkerhetsfonden inräknas det belopp, som

jämlikt lagen om aktiebolag afsättes till reservfond.

Nedsättning af säkerhetsfonden må icke utan särskildt tillstånd af

försäkringsinspektionen äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande

af förlust, som icke kunnat genom uppkommen årsvinst ersättas.

92 §.

Har försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, redovisat

tillgångar motsvarande viss del af aktiekapital eller garantikapital i sådana

värdehandlingar, som i 88 § är sagdt, samt till lifförsäkringstagarnas

säkerhet satt dessa värdehandlingar i särskildt förvar, på sätt i 90

§ är angående försäkringsfond stadgadt, må det sålunda redovisade

beloppet afräknas å den föreskrifna säkerhetsfonden.

Drifver försäkringsbolag jämte lifförsäkringsrörelse annan försäkringsrörelse,

skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden samt, i försäkringsaktiebolag,

jämväl den del af reservfonden, som enligt 91 § inräknas

i säkerhetsfonden, redovisas på sätt om försäkringsfond är i 88 §

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33 a.

föreskrifvet; i fråga om värdehandlingar, i hvilka tillgångarna sålunda

redovisas, galle hvad i 90 § sägs om der afsedda handlingar.

93 §.

Drifver försäkringsbolag rörelse i utlandet, äger Konungen i fråga

om försäkringsfond eller säkerhetsfond för de utländska försäkringarna

medgifva de afvikelser från stadgandena i 85—92 §§, som med hänsyn

till utländsk lag pröfvas erforderliga. Medgifves sådan afvikelse, förordnar

Konungen tillika, i hvad mån föreskrifterna i 103—109 §§ skola

äga tillämpning beträffande de försäkringar, som i medgifvandet afses.

94 §.

Vid försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsi''örelse, skall för

utförande af erforderliga försäkringstekniska beräkningar och utredningar

finnas anställd en aktuarie. Till aktuarie må endast kunna antagas

person, som af försäkringsinspektionen godkännes.

Om tillsyn å försäkringsanstalter.

95 §.

Den i denna lag eller eljest i lag eller författning föreskrifna tillsyn

öfver försäkringsanstalter utöfvas af en för hela riket gemensam

försäkringsinspektion
Ledamot

af försäkringsinspektionen må ej deltaga i styrelsen af

eller vara anställd vid försäkringsanstalt, som står under inspektionens

tillsyn.

Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet meddelas af Konungen.

96 §.

Öfver försäkringsinspektionens beslut må klagan föras hos Konungen.

Under förutsättning af ömsesidighet äger Konungen förordna, att,

där sådant pröfvas erforderligt, öfver beslut eller utlåtande, som af försäkringsinspektionen

meddelats i ärende rörande svenskt försäkringsbolag

eller rörande norsk eller dansk försäkringsanstalt, skall, för så vidt

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

ärendet angår lifförsäkringsrörelse här i riket, inhämtas yttrande af sakkunnige

män, utsedda till lika antal från hvartdera af de tre rikena.

97 §.

Till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet skall försäkringsanstalt, som står under inspektionens

tillsyn, årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som af Konungen

meddelas. Detta bidrag må icke i något fall öfverstiga en femtedels

procent af anstaltens hela premieinkomst för nästföregående kalenderår

af här i riket meddelade försäkringar.

98 §.

Försäkringsbolag åligge att för hvarje räkenskapsår upprätta och

inom åtta månader efter årets utgång till försäkringsinspektionen ingifva:

1) styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen och revisorernas

utlåtande;

2) en af styrelsen upprättad och underskrifven uppgift om bolagets

verksamhet under året och om dess ställning vid årets slut;

äfvensom, där bolaget drifver lifförsäkringsrörelse:

3) en af bolagets aktuarie afgifven redogörelse för beräkning af

premiereserven för lifförsäkringarna.

Bolaget skall tillika inom samma tid låta införa den under 2) omförmälda

uppgiften i allmänna tidningarna.

Under 2) och 3) omförmäld a uppgift och redogörelse skola upprättas

i enlighet med formulär, som af försäkringsinspektionen fastställas.

Finner försäkringsinspektionen nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas.

99 §.

Försäkringsbolag vare pliktigt att när som helst hålla bolagets

räkenskaper och öfriga handlingar tillgängliga för försäkringsinspektionen

eller dess ombud, äfvensom att lämna försäkringsinspektionen

tillträde till bolagsstämma. Hvad försäkringsinspektionen vid granskning

af räkenskaper och handlingar eller vid bolagsstämma må hafva

erfarit angående enskildes personliga eller ekonomiska förhållanden må

ej för allmänheten yppas.

I fråga om bolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, äge försäkringsinspektionen

förordna en revisor att med de af bolaget utsedda revi
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

113

sorer deltaga i granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper. Den sålunda förordnade revisorn äge uppbära så stor del

af det för revisorerna anslagna arfvode, som på honom efter hufvudtalet.

belöper.

100 §.

Sker afvikelse från denna lag eller från bolagsordning eller från

öfriga för bolags verksamhet stadfästa grunder, eller finnas grunderna

för bolagets verksamhet eller beskaffenheten af dess rörelse eller det

sätt, hvarpå bolagets medel göras fruktbärande, icke vara betryggande,

eller visar det sig, att de till redovisning af föreskrifven försäkringsfond

afsätta tillgångar icke äro tillräckliga, äge försäkringsinspektionen

förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som pröfvas

erforderliga för rättelses vinnande. Finnas, där bolag drifver lifförsäkringsrörelse,

de till redovisning af liftorsäkringsfonden i särskildt förvar

satta värdehandlingar understiga fondens belopp med mera än två

procent af de sammanlagda lifförsäkringsbelopp, för hvilka bolaget är

pliktigt att göra afsättning till försäkringsfonden, lifräntebelopp härvid

oräknade, skall försäkringsinspektionen ofördröjligen förelägga bolaget

att inom viss tid, ej öfverstigande fyra veckor, fylla bristen.

Hafva sålunda föreskrifna åtgärder icke inom den bestämda tiden

vidtagits, ankommer på Konungen att, där försäkringstagarnas säkerhet

finnes äfventyrad, förbjuda fortsättning af bolagets verksamhet och

förordna om bolagets upplösning. Varder bolaget sålunda upplöst, förordnar

Konungen en eller flera likvidatorer att bolagets likvidation

verkställa.

101 §.

Ställes försäkringsbolag under likvidation af annan anledning än i

100 § sägs, skall bolagets styrelse eller, om bolaget saknar till registret

anmäld, behörig styrelse, rätten eller domaren härom ofördröjligen hos

Konungen göra anmälan; Konungen förordnar, där så pröfvas erforderligt,

en person att med öfriga likvidatorer deltaga i utredningen. Den

af Konungen förordnade likvidatorn äge uppbära så stor del af det för

likvidatorerna anslagna arfvode, som på honom efter hufvudtalet belöper.

102 §.

Afträdes försäkringsbolags egendom till konkurs, skall rätten eller

domaren härom ofördröjligen hos Konungen göra anmälan; Konungen

Bih. till Riksd. Prof. 1303. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

förordnar, där så pröfvas erforderligt, ett allmänt ombud att såsom

god man och syssloman deltaga i konkursboets förvaltning med de gode

män och sysslomän, som utses på sätt i konkurslagen stadgas.

Det allmänna ombud, som sålunda blifvit förordnadt, äge, lika med

rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerna att höras öfver ämnen,

som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla, om

annan god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller försummelse

vid fullgörande af sitt uppdrag. Då allmänna ombudet kallar

borgenärerna till sammanträde, åligge ombudet att därom underrätta

rättens ombudsman.

Utan hinder af beslut, som kan vara fattadt om delning af förvaltningen

af boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla

dess delar.

Af det arfvode, som för gode männen och sysslomännen bestämmes,

tage allmänna ombudet en tredjedel.

Om särskild administration.

103 §.

Har försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, kommit

under likvidation eller i konkurstillstånd, skall, för tillvaratagande af

lifförsäkringstagarnas rätt, en särskild administration inträda. Förvaltningen

af administrationsboet åligge försäkringsinspektionen.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för lifförsäkringstagarnas

räkning omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i hvilka lifförsäkringstagarna

enligt 90 § njuta panträtt, äfvensom de tillgångar,

som må vara satta i särskildt förvar i enlighet med de i 92 § gifna

bestämmelser.

Härmed öfvergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter

och skyldigheter på grund af lifförsäkringsaftalen äfvensom, där lifförsäkringar

återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på grund

af återförsäkringarna.

För hvad enligt utredning, som i 107 § omförmäles, må finnas

brista i tillgångar motsvarande summan af lifförsäkringsfonden och af

det högsta i 91 § föreskrifna belopp för säkerhetsfonden äge administrationsboet

fordringsrätt hos bolaget.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

104 §.

Under administrationstiden må icke meddelas nya lifforsäkringar, ej

heller återköp af lifförsäkringar äga rum eller förskott mot säkerhet i

lifförsäkringsbref lämnas.

Li {försäkringsbelopp, som förfallit till betalning före administrationens

inträde, skall utgå efter dessförinnan gällande grunder. Å lifförsäkringsbelopp,

som förfaller till betalning under administrationstiden, utbetalas,

innan administrationen afslutats, allenast så mycket, som försäkringsinspektionen

finner kunna utgå utan förnärmande af öfriga liftörsäkringstagares

rätt. Befinnes sedermera, att för mycket utbetalts, äge

återbäring ej rum.

. 105 §.

Så snart administration inträdt, skall lifförsäkringsinspektionen företaga

en noggrann värdering af de värdehandlingar, som af inspektionen

omhändertagits. Sedan värderingen afslutats, läte inspektionen därom

införa kungörelse i allmänna tidningarna, med tillkännagifvande att den,

som anser sin rätt vara af värderingen beroende, äger hos försäkringsinspektionen

taga del af densamma samt, i händelse af missnöje, inom

en månad hos inspektionen påkalla granskning af värderingen.

Sålunda påkallad granskning skall verkställas af en särskild nämnd,

bestående af tre personer, hvilka, på anmälan af försäkringsinspektionen,

utses af underrätten i den ort, där bolagets styrelse har sitt säte. öfver

särskilda nämndens beslut må ej klagan föras.

106 §.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen verkställa beräkning af

det belopp, hvartill lifförsäkringsfonden uppgår å första dagen i månaden

näst efter den, hvarunder administrationen inträdt. 1 fråga om premiereserven

skola vid denna beräkning de grunder tillämpas, som vid

administrationens inträde voro för bolaget gällande; dock att, därest

dessa beräkningsgrunder icke finnas betryggande, beräkningen skall ske

efter grunder, som af försäkringsinspektionen bestämmas.

107 §.

Sedan de i 105 och 106 §§ föreskrifna åtgärder vidtagits och försäkringsinspektionen

med ledning däraf verkställt utredning angående

administrationsboets ställning, skall inspektionen inleda underhandlingar

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

med de inländska försäkringsbolag, som må befinnas villiga att öfvertaga

samtliga till administrationsboet hörande försäkringar.

Finner försäkringsinspektionen, att anbud, som i följd af underhandlingarna

inkommit, bör antagas, skall inspektionen ofördröjligen

upprätta redogörelse för den verkställda utredningen angående administrationsboets

ställning och för de i anbudet föreslagna villkoren för

försäkringarnas öfvertagande, med särskildt angifvande af den nedsättning

i försäkringsbeloppen, hvilken må hafva betingats; i redogörelsen

skola jämväl anföras de skäl, som föranleda inspektionen att förorda

anbudet.

Försäkringsinspektionen skall till enhvar af de försäkringstagare,

hvilkas adress är känd, med allmänna posten öfversända ett exemplar

af sagda redogörelse. Därjämte skall hufvudsakliga innehållet af redogörelsen

kungöras i allmänna tidningarna.

Har före utgången af en af försäkringsinspektionen bestämd samt

i redogörelsen och kungörelsen utsatt tid, minst fjorton dagar efter det

kungörelsen infördes i allmänna tidningarna, icke någon invändning från

försäkringstagare till inspektionen inkommit, eller uppgå de försäkringstagare,

som förklarat sig icke godkänna förslaget, ej till minst en femtedel

af hela antalet, skall anbudet anses vara af försäkringstagarna

antaget. Administrationen skall i sådant fall afslutas genom öfverlämnande

till det bolag, som öfvertager försäkringarna, af administrationsboets

tillgångar och handlingar.

Har vid försäkringarnas öfverlåtande uppstått öfverskott, skall

öfverskottet öfverlämnas till det bolag, hvars försäkringar varit föremål

för öfverlåtelsen.

108 §.

Har ej från inländskt bolag inkommit anbud om försäkringarnas

öfvertagande, eller har försäkringsinspektionen icke funnit något inkommet

anbud böra antagas, eller har anbud, som af försäkringsinspektionen

förordats, icke blifvit på sätt i 107 § sägs antaget, skall inspektionen,

där den finner ömsesidigt försäkringsbolag för försäkringarnas

öfvertagande och rörelsens fortsättande lämpligen kunna bildas, kalla

försäkringstagarna till sammanträde för fattande af beslut om bildande

af sådant bolag. Kallelsen skall kungöras i allmänna tidningarna minst

en månad före sammanträdet, äfvensom med allmänna posten öfversändas

till de försäkringstagare, hvilkas adress är känd. Vid kallelsen skall i

meddelandena till de särskilda försäkringstagarna fogas en af inspek
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

117

tionen upprättad redogörelse för deri verkställda utredningen angående

administrationsboets ställning samt för den nedsättning i försäkringsbeloppen,

hvilken inspektionen må finna erforderlig, äfvensom ett genom

inspektionens försorg upprättadt förslag till bolagsordning för det nya

bolaget och till öfriga i 6 § angifna grunder för bolagets verksamhet.

Besluta de vid sammanträdet närvarande enhälligt, att bolaget

skall bildas i enlighet med de af försäkringsinspektionen föreslagna

grunder, eller finnas vid omröstning mera än fyra femtedelar af de röstande

hafva förenat sig härom, skola bolagsordning och öfriga grunder för

bolagets verksamhet anses vara af försäkringstagarna antagna Beslutet

skall underställas Konungens stadfästelse.

Sedan Konungens stadfästelse erhållits och bolaget registrerats,

skall administrationen afslutas genom öfverlämnande till det nya bolaget

af administrationsboets tillgångar och handlingar. Det nya bolaget

inträder i administrationsboets rättigheter och skyldigheter.

Kan icke i den ordning, som i denna § sägs, nytt bolag komma

till stånd, skall, der ej samtliga försäkringstagare öfverenskomma om

fördelning af administrationsboets tillgångar, administrationen fortsättas;

och ankomme på försäkringsinspektionen, huruvida ytterligare åtgärder

böra vidtagas för försäkringarnas öfverlåtande eller för bildande af

nytt bolag.

109 §.

Har försäkringsbolag, som, emot förutbetalda premier, meddelar

brandförsäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, kommit

under liqvidation eller i konkurstillstånd, skall försäkringsinspektionen

utse ett ombud att med afseende å de enligt 90 § i särskildt förvar

satta värdehandlingar utöfva försäkringstagarnas panträtt, med iakttagande

däraf att nämnda värdehandlingar utgöra pant för försäkringstagarnas

fordringar hos bolaget, i den mån enhvar af dem äger del

i försäkringsfonden.

Om frivillig öfverlåtelse af försäkringsbolags lifförsäkringar.

no §.

Vill försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, till annat

försäkringsbolag öfverlåta vare sig alla sina lifförsäkringar eller viss

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj-.ts Nåd, Proposition N:o 33 a.

del däraf, skall tillstånd till öfverlåtelsen sökas hos försäkringsinspektionen.

Vid ansökningen skall fogas förslag till aftal angående öfverlåtelsen,

äfvensom förebringas sådan utredning, att försäkringsinspektionen

kan med ledning däraf bedöma, huruvida öfverlåtelsen kan ske

utan förnärmande af försäkringstagares rätt.

Finnes ej ansökningen böra genast afslås, skall försäkringsinspektionen

genom tillkännagifvande i allmänna tidningarna kungöra ansökningens

innehål], det ingifna förslaget till aftal och ett sammandrag af

den förebragta utredningen samt förelägga de försäkringstagare, hvilkas

försäkringar äro afsedda att öfverlåtas, att sist inom tre månader efter

det kungörelsen varit i allmänna tidningarna införd, hos försäkringsiuspektionen

skriftligen anmäla, huruvida de hafva något att mot ansökningen

erinra. Underrättelse om kungörelsen och föreläggandet skall

med allmänna posten afsändas till enhvar af nämnda försäkringstagare,

hvilkens adress är känd.

Varder inom den utsatta tiden bifall till ansökningen bestridt af

minst en femtedel af de försäkringstagare, hvilkas försäkringar äro

i fråga, skall ansökningen afslås. I annat fall företage försäkringsinspektionen

ansökningen till slutlig pröfning.

Bifalles ansökningen, skall det bolag, som öfverlåter försäkringarna,

anses fritaget från sina förpliktelser på grund af de öfverlåtna försäkringarna,

och skola dessa förpliktelser i stället åligga det bolag, till

hvilket försäkringarna öfverlåtas.

111 §.

Vilja två eller flera försäkringsbolag, som drifva lifförsäkringsrörelse,

sammansluta sig till ett nytt bolag med ändamål att öfvertaga

deras förpliktelser på grund af lifförsäkringar, skall, jämte det att

stadfästelse å det nya bolagets ordning och å öfriga grunder för dess

verksamhet sökes efter ty ofvan i denna lag är föreskrifvet, tillika i tilllämpliga

delar iakttagas hvad i 110 § är stadgadt.

Ansvarsbestämmelser.

112 §.

Hvar, som här i riket, för egen eller annans räkning, drifver försäkringsrörelse

utan att vara till rörelsens drifvande berättigad, straffes

med böter från och med femtio till och med femtusen kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Fortsätter någon under tid, då lian är ställd under tilltal för förbrytelse,

som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats och

delgifvits fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

113 §.

Den, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med

tvåtusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

Lag samma vare om den, som i fall, hvarom i 98 § förmäles, mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift.

114 §.

Bryter någon emot föreskrifterna i 3 § eller 9 § 2 eller 3 mom.,

eller underlåter ledamot af försäkringsaktiebolags styrelse att iakttaga

föreskrift, som i 14 §, 98 § eller 99 § 1 mom. är meddelad, eller underlåter

ledamot af ömsesidigt försäkringsbolags styrelse att iakttaga hvad

i 39 §, 43 § 4 mom., 98^ § eller 99 § 1 mom. är stadgadt, straffes med

böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Lag samma vare, där likvidator för försäkringsbolag ej fullgör

hvad honom enligt 20 § 2 mom., 67 § 2 mom., 71 § 3 inom., 98 §

eller 99 § 1 mom. åligger.

115 §•

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Om undantag från lagens tillämpningsområde.

116 §.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, hvars verksamhet endast

afser försäkring af egendom å landsbygden inom ett län, och lör hvars

förbindelser delägarne häfta med obegränsad personlig ansvarighet, gälle

icke hvad här ofvan i 2, 29—32, 36, 39, 78 och 79 §§ finnes stadgadt.

Ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är sagdt, skall, sedan beslut

fattats om dess bildande och styrelse blifvit utsedd, hos Konungens

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

befallningshafvande söka stadfästelse å bolagsordningen äfvensom registrering.

Konungens befallningshafvande pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse

med denna lag samt lag och författning i öfrigt, så ock om

och i hvad mån särskilda bestämmelser därutöfver må erfordras.

Å ändring i stadfäst bolagsordning skall ock, vid det i 114 § stadgade

äfventyr, ofördröjligen sökas stadfästelse och registrering.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut enligt bestämmelserna i denna lag registrerade, ännu bestående

firmor.

Ansökning om stadfästelse och registrering skall af bolagets styrelse

göras. Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas

fullständiga namn äfvensom om deras nationalitet och

hemvist, än ock, där bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla

ledamöter gemensamt, uppgift å den eller dem, som äro berättigade att

teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

till riktigheten styrkta exemplar af bolagsordningen;

2) protokoll, utvisande att beslut fattats om bolagets bildande och

att styrelse blifvit utsedd;

3) samtliga teckningslistor, i liufvudskrift och styrkt afskrift.

Vid ansökning om stadfästelse och registrering af besluten ändring i

bolagsordningen skall styrelsen foga, i två exemplar, med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt protokoll,

som i det ärende förts.

Beviljas stadfästelse och registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

6) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget

upptaga lån;

7) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till delägarnes kännedom.

Det ena exemplaret af bolagsordningen skall, försedt med bevis

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 33 a.

om stadfästelsen och registreringen, jämte teckningslistorna i liufvudskrift,

till sökanden återställas.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Stadfästes och

registreras ändring i bolagsordningen, skall ena exemplaret af det

protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om stadfästelsen och registreringen.

Flyttas styrelsens säte från ett län till ett annat, eller sker ändring

i firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

117 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

anstalt, som inrättats af staten, icke heller å ömsesidigt försäkringsbolag

för försäkring af fiskebåtar och fiskeredskap, å anstalt, som allenast

meddelar försäkring mot förlust å skuldebref eller andra värdehandlingar,

eller å ömsesidigt försäkringsbolag, som med afseende på

verksamhetens art och ändamål är jämförligt med pensions- eller annan

understödskassa.

118 §.

I fråga om försäkringsbolag, som allenast meddelar återförsäkring,

äger Konungen medgifva sådana afvikelser från hvad denna lag innehåller,

som pröfvas skäliga.

Har Konungen fritagit sådant bolag från skyldighet att afsätta försäkringsfond,

skall försäkring, som hos bolaget tages, icke medföra den

i 87 § 1 mom. stadgade verkan.

Öfvergångsbestämmelser.

119 §.

Genom denna lag upphäfvas:

nådiga kungörelsen angående anordnande af tillsyn å inländska

försäkringsanstalter den 22 oktober 1886; samt

lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, den 28 juni 1895.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. IG

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 33 a.

120 §.

Å försäkringsbolag, hvars stadgar blifvit före denna lags trädande

i kraft af Konungen eller af Konungens befallningshafvande stadfästa,

skola föreskrifterna i denna lag icke äga tillämpning så vidt de afse

ämnen, rörande hvilka blifvit i stadgarna eärskildt bestämdt; dock att

denna lag gäller till efterrättelse i fråga om ändring af stadgarna

eller af de i 6 § angifna grunder för lifförsäkringsverksamhet, om det

sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess firma tecknas, om digifning

af stämning eller annat offentlig myndighets bud, om skyldighet

att afsätta och redovisa försäkringsfond och säkerhetsfond, om sättande

i förvar af värdehandlingar motsvarande dessa fonder, om utdelning till

aktieägare, garanter eller försäkringstagare, om likvidation och särskild

administration, om frivillig öfverlåtelse, om tillsyn, om registrering och

om ansvar. Stadfästelse å de icke i stadgarna angifna grunder för

lifförsäkringsverksamhet, angående hvilka enligt 6 eller 28 § bestämmelser

skola upprättas, skall sökas inom ett år efter lagens trädande i kraft.

För försäkringsbolag, som börjat sin verksamhet innan denna

lag trädt i kraft, men hvars stadgar icke blifvit stadfästa, skall, där

enligt denna lag stadfästelse å bolagsordningen och å öfriga grunder

för bolagets verksamhet erfordras, sådan stadfästelse sökas inom den

i 1 mom. stadgade tid.

Konungen äger för särskilda fall medgifva, att med viss i denna

lag gifven föreskrifts tillämpning å försäkringsbolag, sofii börjat sin

verksamhet före lagens trädande i kraft, må anstå under viss tid, högst

fem år, äfvensom, där, i följd af redan vid tiden för lagens trädande i

kraft ingångna återförsäkringsaftal, svårigheter möta med afseende å afsättning

till försäkringsfond för återförsäkrade belopp, förordna om de

afvikelser från bestämmelserna om sådan afsättning, som må pröfvas

nödiga. I fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, som börjat

sin verksamhet före denna lags trädande i kraft, äger Konungen medgifva

sådana afvikelser från hvad lagen innehåller, som pröfvas skäliga.

De öfvergångsstadganden, som i afseende å registrering af äldre

bolag må finnas vara erforderliga, meddelas af Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 19

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 33 ö.

123

Bil. litt. B.

Förslag

till

Lag

om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Utländsk försäkringsanstalt må här i riket drifva försäkringsrörelse,

där sådant sker genom generalagent såsom syssloman, och i öfrigt under

villkor, som nedan i denna lag stadgas.

Ej må anstalt hafva mera än en generalagent.

Generalagent må, därest, sådant ej förbjudes i fullmakten, använda

agent såsom ombud vid rörelsens drifvande.

2 §•

Generalagent skall vara bosatt här i riket, äga god frejd och råda

öfver sig och sin egendom samt, därest han är utländsk undersåte, hafva,

på sätt särskildt är föreskrifvet, förvärfvat rätt att inom riket idka

handel eller annat näringsyrke.

Generalagentur må jämväl innehafvas af svenskt aktiebolag eller

ömsesidigt försäkringsbolag, såvida samtlige styrelseledamöterna äro

efter ty ofvan i denna § sägs behöriga, eller af svenskt handelsbolag,

om samtliga bolagsmännen äga dylik behörighet. För fullgörande af

de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet enhvar

styrelseledamot och i det senare enhvar bolagsman.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

3 §•

Utländsk försäkringsanstalt, som här i riket drifver försäkringsrörelse,

skall i alla däraf härflytande rättsförhållanden lyda under svensk

lag samt vara pliktig att svara inför svensk domstol och underkasta

sig svensk myndighets afgörande.

4 §.

Innan utländsk försäkringsanstalt må börja drifvandet af försäkringsrörelse

här i riket, skall därtill förvärfvas särskildt tillstånd af försäkringsinspektionen.

Vid ansökning om sådant tillstånd skola fogas:

1) handlingar, som styrka generalagentens behörighet enligt 2 §;

2) det för anstalten gällande reglemente, i två exemplar;

3) uppgift, enligt närmare bestämmelser, som af försäkringsinspektionen

meddelas, om öfriga grunder för anstaltens verksamhet;

4) bevis, att anstalten i sitt hemland med laga rätt drifver sådan

försäkringsrörelse, som är i fråga, jämte behörigen styrkt uppgift om

den tid, hvarunder anstalten i hemlandet drifvit sådan försäkringsrörelse,

och om anmärkningar, som af myndigheterna därstädes under de sista

tre åren må hafva framställts emot anstaltens verksamhet, äfvensom

anstaltens förvaltningsberättelse för hvart och ett af de tio sista åren,

därest anstalten så länge varit i verksamhet;

5) fullmakt för generalagenten att å anstaltens vägnar här i riket

drifva försäkringsrörelsen och att uti alla däraf härflytande rättsförhållanden

för anstalten mottaga stämning-samt själf eller genom annan

tala och svara;

6) skriftligt bemyndigande för försäkringsinspektionen att i de fall,

som i 7 och 11 §§ omförmälas, förordna ett ombud att å anstaltens

vägnar mottaga stämning samt i öfrigt företräda anstalten;

7) skriftlig förklaring, att anstalten i allt, som angår försäkringsrörelsen

här i riket, underkastar sig svensk lag och svensk myndighets

afgörande;

8) behörigt intyg, att den, som utfärdat de i 5)—7) omförmälda

handlingar, är därtill berättigad och att handlingarna äro affattade i

enlighet med hemlandets lagar;

9) bevis, att anstalten, för ändamål, som i 9 § sägs, samt på sätt

och under villkor, som af försäkringsinspektionen godkännas, i riksbanken

nedsatt, i penningar eller värdehandlingar, ett belopp af etthundratusen

kronor för lifförsäkring eller brandförsäkring och af femtiotusen kronor

för annan försäkring.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 33 a.

125

5 §•

Finnes generalagenten behörig enligt 2 § och äro de enligt 4 §

ingifna handlingar jämväl i öfrigt af föreskrifven beskaffenhet, meddele

försäkringsinspektionen anstalten tillstånd att här i riket drifva försäkringsrörelsen;

dock skall sådant tillstånd vägras, därest grunderna

för anstaltens verksamhet finnas hvila på ett system, som uppenbarligen

är af beskaffenhet att ej medgifva en betryggande försäkringsverksamhet.

Meddelas tillstånd, skall försäkringsinspektionen låta i allmänna

tidningarna införa tillkännagifvande härom jämte fullmakten eller, där

den är på främmande språk affattad, svensk öfversättning däraf.

6 §•

Vidtages ändring i det för anstalten gällande reglemente eller i

öfriga uppgifna grunder för anstaltens verksamhet, skall generalagenten

inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen ingifva två

exemplar af beslutet därom. Om ändringen läte försäkringsinspektionen

ofördröjligen införa tillkännagifvande i allmänna tidningarna.

Har af myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning

mot anstaltens verksamhet, skall generalagenten så fort ske kan därom

skriftligen underrätta försäkringsinspektionen.

7 §•

Varder generalagent urståndsatt att utöfva sitt uppdrag, vare sig

emedan han ej vidare är enligt 2 § behörig eller af annan anledning,

eller afsäger han sig uppdraget, eller återkallas fullmakten, skall, för

tiden till dess hindret upphört eller ny generalagent blifvit utsedd och

af försäkringsinspektionen godkänd, inspektionen förordna ett ombud att

å anstaltens vägnar mottaga stämning och i öfrigt företräda anstalten med

afseende på redan meddelade försäkringar; och läte inspektionen ofördröjligen

införa tillkännagifvande härom i allmänna tidningarna. Intill

dess sådant förordnande blifvit kungjordt, äge försäkringstagare hos

försäkringsinspektionen insätta förfallen försäkringspremie med samma

verkan, som om den blifvit inbetald till anstalten.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 33 a.

8 §•

Generalagent vare pliktig:

att när som helst halla räkenskaper och handlingar tillgängliga för

försäkringsinspektionen eller dess ombud, äfvensom att i öfrigt lämna

de upplysningar, som af inspektionen äskas i fråga om anstalten och

dess verksamhet inom riket;

att för hvarje räkenskapsår, enligt formulär, som af försäkringsinspektionen

fastställes, upprätta och inom åtta månader efter räkenskapsårets

utgång till inspektionen insända uppgift angående anstaltens

verksamhet inom riket samt att inom samma tid låta införa uppgiften i

allmänna tidningarna; äfvensom

att inom tre månader efter det berättelse om revision af anstaltens

räkenskaper och förvaltning blifvit å sammanträde med anstaltens delägare

framlagd, till försäkringsinspektionen ingifva ett exemplar af

denna berättelse.

9 §.

Hvad på sätt i 4 § omförmäles blifvit af utländsk försäkringsanstalt

i riksbanken nedsatt må allenast användas till gäldande af fordringar

på grund af försäkringsaftal, som tillhöra anstaltens rörelse här i riket,

äfvensom af böter och afgifter, som i anledning af denna rörelse må

åläggas generalagenten eller anstalten.

Minskas det nedsatta beloppet i följd däraf, att värdehandlingar

nedgå i värde eller att någon del af beloppet åtgår till gäldande af fordringar,

böter eller afgifter, eller af annan anledning, skall hvad som

brister i det föreskrifna beloppet fyllas inom fyra veckor efter det

generalagenten blifvit därom tillsagd af försäkringsinspektionen.

Varder icke inom nu stadgade tid bristen fylld, liafve anstalten förverkat

sin rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse; och åligge det

försäkringsinspektionen att härom ofördröjligen låta införa kungörelse

i allmänna tidningarna.

10 §.

Sker afvikelse från denna lag eller inträder förändring i de förhållanden,

som voro bestämmande för meddelande af tillstånd att här

i riket drifva försäkringsrörelsen, ankomme på försäkringsinspektionen

att återkalla det meddelade tillståndet. Om återkallelse läte försäkringsinspektionen

ofördröjligen införa tillkännagifvande i allmänna tidningarna.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis Nåd. Proposition N;o 33 a.

127

11 §•

Upphör utländsk försäkringsanstalt att drifva rörelsen här i riket,

må det belopp, som enligt hvad i 4 § omförmäles blifvit i riksbanken

nedsatt, kunna, efter anmälan hos försäkringsinspektionen, af

anstalten utbekommas, därest det visas, att anstaltens samtliga förbindelser,

som i 9 § afses, blifvit fullgjorda, eller att anstalten för deras fullgörande

ställt annan säkerhet, som af inspektionen godkännes.

Anstalten åligge att, med bifogande af behörig fullmakt, hos försäkringsinspektionen

uppgifva ombud att företräda anstalten i afseende

på redan meddelade försäkringar; har ej sådan anmälan skett, äge försäkringsinspektionen

förordna ett ombud med sagda befogenhet. Om

fullmakten eller förordnandet läte inspektionen ofördröjligen införa tillkännagifvande

i allmänna tidningarna. Intill dess sådant kungörande

skett, äge försäkringstagare hos försäkringsinspektionen insätta förfallen

försäkringspremie med samma verkan, som om den blifvit inbetald

till anstalten.

12 §.

Utländsk försäkringsanstalt, som drifven försäkringsrörelse här i

riket, vare pliktig att i alla för allmänheten afsedda meddelanden vid

teckning af sin firma utsätta hemlandet äfvensom anstaltens egenskap

att vara grundad på aktier eller på ömsesidighet eller på andra grunder.

Ej må anstalt i meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, lämna

oriktiga eller vilseledande uppgifter; och skall förty, då vid angifvande

af anstaltens fonder inräknas oguldna förbindelser af delägare eller

garanter, beloppet af sådana förbindelser särskildt utsättas.

Försäkringsbref skall innehålla uppgift ej mindre om de för anstalten,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor,

än äfven om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brefvet

afses.

13 §.

År handling, som enligt denna lag till försäkringsinspektionen

ingifves, affattad på främmande språk, skall, där så påfordras, tillika

ingifvas en bestyrkt svensk öfversättning däraf.

Tillkännagifvande, som enligt denna lag sker i allmänna tidningarna,

skall bekostas af den anstalt, som tillkännagifvandet rörer.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

14 §.

Innan förhållande, som enligt denna lag skall i allmänna tidningarna

kungöras, blifvit sålunda kungjordt, må det icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva därom egt vetskap.

15 §.

Underlåter generalagent att fullgöra hvad honom enligt 6 eller

8 § åligger, eller bryter någon emot föreskrifterna i 12 §, straffes med

böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Den, som i fall, hvarom i 4, 6 eller 8 § fönnäles, emot bättre

vetande lämnar oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem

till och med tvåtusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna

strafflagen utsatt.

16 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

1! §•

I fråga om försäkringsanstalt, hvars rörelse här i riket allenast

afser återförsäkring, äge denna lag ej tillämpning.

18 §.

Genom denna lag upphäfves nådiga kungörelsen angående villkoren

för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse

den 22 oktober 1886.

Utländsk försäkringsanstalt, som vid denna lags trädande i kraft

lofligen drifver försäkringsrörelse här i riket, skall, om den önskar under

mera än ett år därefter fortsätta rörelsen, begära tillstånd på sätt i 4 §

är föreskrifvet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 19

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 33 ä.

129

Bil. litt. C.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken.

o Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 § rättegångsbalken skall

erhålla följande ändrade lydelse:

År stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller å

stiftelse eller annan sådan inrättning, varde stämningen delgifven den,

som äger att företräda samfundet eller inrättningen, eller, där flere,

hvar för sig eller gemensamt, äro därtill behöriga, någon af dem. Huru

stämning skall delgifvas, där styrelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag

eller registrerad förening för ekonomisk verksamhet vill

kära till bolaget eller föreningen, därom är särskild! stadgadt.

År ej någon satt att företräda samfund, som stämmas skall, men

finnes någon, som äger sammankalla dem, hvilka hafva att öfver samfundets

angelägenheter besluta, skall stämningen honom delgifvas.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Åfd. 20 Haft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Bil. litt. D.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap.

4 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

2*2 kap.

14 §.

Går fullmäktig i sak, den honom betrodd är, svikligen hufvudmannens

vederpart tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller

med råd eller skäl, eller eljest till hufvudmannens skada främjar sin

eller andras nytta, eller begår syssloman vid annat uppdrags utförande

trolöshet emot hufvudman; var^ lag som i 11 § sägs; och varde fullmäktig,

som med sådant brott beträdes, dömd ovärdig att vidare föra

andras talan inför rätta.

Såsom syssloman skall ock straffas, efter ty nu sagdt är, ledamot

i styrelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad

förening för ekonomisk verksamhet, så ock annan, som är satt att leda

bolagets eller föreningens angelägenheter.

Förleder man, i sviklig afsikt, annan till oskälig rättegång, straffes

med böter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

131

23 kap.

4 §•

Har aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad förening

för ekonomisk verksamhet kommit i konkurstillstånd, och finnes

styrelseledamot eller annan, som är satt att leda bolagets eller föreningens

angelägenheter, hafva mot borgenärerna sig förbrutit, som här

ofvan sägs; då skall han straffas, som vore han gäldenär i konkursen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38 a.

Bil. litt. E.

Förslag

till

Lag
om

ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4 maj 1855

angående handelsböcker och handelsräkningar.

Härigenom förordnas, att 2 § i förordningen den 4 maj 1855 angående

handelsböcker och handelsräkningar skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Under stadgandet i första punkten af 1 § inbegripas: de, som

penningehandel och bankrörelse drifva; de, som för egen räkning eller

i kommission in-, och utrikes varor uppköpa, för att dem åter utsälja;

de, som. i kommission varor till utsägning emottaga; de, som för ineller

utrikes sjöfart skepp eller fartyg bygga eller utrusta, för att dem

på frakt upplåta eller försälja; kikare af försäkringsrörelse; idkare af

apoteksrörelse; idkare al boktryckeri- och bokförlagsrörelse; idkare af

gröfre eller finare smidesbruk, och af verk för tackjärnsblåsning och

jerngjuteri; idkare af fabriker och manufakturverk; idkare af de borger
yrken,

som hafva till ändamål att lifsmedel eller drycker till försäljning

bereda; och de, som till sitt yrke gjort att på beting öfvertaga

uppförande och bättrande af hus och byggnader.

Undantagne äro: jordbrukare och idkare af de näringar, hvilka med

jordbruket sammanhänga eller såsom föremål för husflit äro att betrakta;

idkare af grufvedrift och bergsmannahandtering; handtverkare, som

hufvudsakligen på beställning varor förfärdiga; och de, som, utan biträde

af andra än hustru och barn, mångleri- eller annan sådan mindre

handelsrörelse idka, eller lifsmedel, drycker eller andra varor till försäljning

bereda.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kimgl. May.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

133

Bil. litt. F.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 13 juli L887 angående

handelsregister, firma och prokura skall erhålla följande ändrade lydelse:

Hvar, som vill idka handel eller annan näring, med hvars utöfvande

följer skyldighet att föra handelsböcker, vare pliktig att till

införande i handelsregistret anmäla det namn, hvarunder han ämnar

bedrifva sin rörelse och som han vid därvid förekommande underskrifter

ämnar teckna. Sådant namn kallas firma.

I handelsbolag åligger det hvarje bolagsman att ansvara för anmälningsskyldighetens

fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet undantagas förtygsredare

och rederier, aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag samt registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet, så ock enskilda banker med rätt

att utgifva egna banksedlar.

Enkelt bolag må, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret

införas på sätt om handelsbolag är stadgadt; och gälle sedan

om det bolag hvad i denna lag finnes angående handefsbolag föreskri

fvet.

Bih. till Riksd. Prut. 1003. 1 Rami. 1 A/d. 20 lldft.

18

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

135

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts

högsta domstol fredagen den 4 juli 1902.

Närvarande:

Justitieråden: Hellström,

Billin g,

Bohman,

Ramstedt.

Sedan, jämlikt högsta domstolens beslut den 1 november 1901,

handlingarna rörande de till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlämnade förslag till lag om försäkringsanstalter, till lag om

utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket,

till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken, till lag

om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen, till

lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4 maj 1855 angående

handelsböcker och handelsräkningar, samt till lag om ändrad lydelse af

8 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura

cirkulerat mellan högsta domstolens ofvanbemälde ledamöter, hvilka

jämte till statsråd numera utnämnde justitierådet Westring öfvervarit

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. (N:o 33 a o. 33 b.) 19

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

föredragningen af förslagen, företogs nu detta ärende till slutlig behandling;

varande förslagen bilagda detta protokoll.

1. Förslag till lag om försäkringsanstalter.

Mot förslaget framställdes följande anmärkningar, nämligen vid

Rubriken.

Då enligt förslagets 1 § försäkringsrörelse må — med undantag

för anstalt, som inrättades af staten och hvarom i förslaget ej vore

fråga — drifvas allenast af bolag, syntes det högsta domstolen rättare

att utbyta rubriken »Lag om försäkringsanstalter» mot »Lag om försäkringsbolag».

3 §■

Då de i denna paragraf upptagna regler icke ägde något samband

med öfriga i samma afdelning gifna bestämmelser och för öfrigt vore

af den beskaffenhet, att de icke kunde anses hafva sin rätta plats strax

i början af lagen, syntes högsta domstolen önskligt, om desamma kunde

inrymmas å annat lämpligare ställe i lagen.

I afseende å paragrafens innehåll anmärktes, att den i början af

andra stycket uttalade rättssats vore alltför allmängiltig för att böra

förekomma annat än som underlag för den därpå grundade straffbestämmelsen

i 114 §, med hvilken den förty, därest den skulle bibehållas,

borde samarbetas; hvarjämte erinrades, att betydelsen af en

dylik ansvarsbestämmelse blefve tämligen ringa, då den ej komme att

gälla för tryckta meddelanden, i afseende å hvilka tryckfrihetsförordningen

ägde tillämpning.

4 §■

Justitierådet Ramstedt, med hvilken högsta domstolens öfrige ledamöter

instämde, yttrade:

»Enär försäkringsaktiebolag till sin juridiska konstruktion äro

aktiebolag, kan det synas naturligast och enklast att, såsom i förslaget

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

skett, här endast upptaga sådana bestämmelser, som äro egendomliga

för försäkringsaktiebolag och i öfrigt hänvisa till vederbörliga stadganden

i aktiebolagslagen. Vid en närmare granskning skall man emellertid

finna, att detta förfarande, som särskildt ur kortfattlighetens synpunkt,

erbjuder obestridliga fördelar, å andra sidan lämnar rum för allvarliga

betänkligheter, i ty att bland de stadganden i aktiebolagslagen,

hvilka skulle oförändrade äga tillämpning å försäkringsaktiebolag, åtskilliga

antingen alldeles icke eller åtminstone endast med vissa modifikationer

kunna blifva gällande å sistnämnda bolag eller vissa arter

däraf. Så finner man: att bestämmelsen i 3 § aktiebolagslagen därom,

att delegares tillskott ovillkorligen skola fördelas i aktier, ej stämmer

öfverens med 5 § 14 monn i förslaget; att det i samma paragraf af

aktiebolagslagen gifna stadgande angående aktiekapitalets storlek enligt

8 § i förslaget ej skulle gälla för bolag, hvars rörelse afser lifförsäkring;

att de i 25 och 26 §§ aktiebolagslagen meddelade föreskrifter om

amortering eller annan nedsättning af aktiekapitalet näppeligen böra

eller kunna gälla försäkringsaktiebolag, och att såsom följd häraf flera

andra paragrafer i aktiebolagslagen ej kunna oförändrade åberopas; att,

om öfver hufvud 28 § aktiebolagslagen bör äga tillämpning å försäkringsaktiebolag,

hvilket synes på goda grunder kunna ifrågasättas, i

hvarje händelse sista punkten af samma paragraf ej bör gälla för dylikt

bolag, i hvilket aktieägarne äro förpliktade till tillskott utöfver tecknadt

aktiebelopp; att bestämmelserna i 29 § aktiebolagslagen angående reservfond

ej i allo stämma öfverens med föreskrifterna i förslagets 91

§ om säkerhetsfond och att, då båda dessa fonder äro afsedda för enahanda

ändamål, anordningen med dubbla fonder synes olämplig; samt

att, med hänsyn till innehållet i sista stycket af förslagets 6 § den i

50 § aktiebolagslagen lämnade hänvisning till 46 § i samma lag ej kan

anses uttömmande. Särskildt blifver dock oförändrad tillämpning af

aktiebolagslagens stadganden om upplösning och likvidation i många afseenden

omöjlig, beroende, såsom naturligt är, på de nu föreslagna, för

andra aktiebolag icke gällande bestämmelser om särskild administration

och den af Konungen förordnade likvidatorn. För af hjälpande af dessa

oegentligheter synes därföre en omarbetning af förslaget vara oundgängligen

nödig, därvid jämväl torde uppmärksammas att, om försäkringsaktiebolag

skola införas i allmänna aktiebolagsregistret, 71—74 §§

i aktiebolagslagen icke lära behöfva i försäkringslagen åberopas eller

återupprepas.

I detta sammanhang må påpekas, att för de försäkringsgrenar,

som ej afses i den afdelning af förslaget, hvilken handlar om särskild

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

administration, förslaget icke meddelar några bestämmelser angående

försäkringstagarnes ställning vid konkurs och likvidation. Det får väl

anses för gifvet, att försäkringsaftalet, oberoende af bolagets upplösning,

fortfarande kan upprätthållas, men då en försäkringstagare i allmänhet

ej lärer kunna åtnöjas med en dylik försäkring utan ofördröjligen måste

söka att å annat håll vinna den säkerhet, som med försäkringsaftalet

åsyftats, bör tillfälle beredas honom att, på sätt äfven i 240 § sjölagen

finnes stadgadt, bäfva försäkringsaftalet och om möjligt återfå den del

af premien, som icke redan blifvit intjänad. Föreskrifter i detta hänseende

synas sålunda erforderliga.»

5 §•

Då i denna paragraf ordet »lifförsäkring» för första gången mötte,

ansåg sig högsta domstolen här böra erinra om önskvärdheten däraf

att på lämpligt ställe i lagen angåfves omfattningen af begreppet lifförsäkringsrörelse

eller åtminstone att därmed afsåges jämväl lifränteoch

kapitalförsäkringsrörelse.

6 §•

Högsta domstolen ansåg tillräckligt skäl ej förefinnas att i den

omfattning, som i förevarande paragraf föreslås, låta grunderna för ett

lifforsäkringsbolags verksamhet underställas Konungens pröfning samt

påpekade i öfrigt, att, därest meningen med stadgandet i sista stycket

vore, att bestämmelserna rörande grunderna äfven i det afseendet skulle

likställas med bolagsordning, att för beslut om ändring i samma bestämmelser

skulle gälla enahanda föreskrifter som för ändring i bolagsordningen,

ett förtydligande vore erforderligt.

9 §•

Högsta domstolen erinrade att, i händelse aktietecknare skulle vara

skyldig lämna tillskott utöfver aktiebeloppet, det borde såsom ytterligare

villkor för utgifvande af aktiebref stadgas, att förbindelse å sådant tillskott

blifvit aflämnad och godkänd; och anmärktes i sammanhang härmed

att, då förslagets bestämmelser angående dylika tillskott syntes

alltför knapphändiga, det torde blifva nödvändigt att beträffande dessa

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

tillskott meddela hufvudsakligen enahanda föreskrifter, som i aktiebolagslagen

gifvits rörande ogulden andel af aktie.

10 §.

Justitierådet Ramstedt, med hvilken justitieråden Hellström oeh

Boliman instämde, yttrade:

»Bland de paragrafer i aktiebolagslagen, som enligt förslaget

skola för försäkringsaktiebolag lända till efterrättelse, förekomma icke

1 och 31 §§, och den i dem uttalade grundsats, att aktieägare ej är

pliktig tillskjuta något utöfver tecknadt aktiebelopp, finnes i förslaget

icke heller på annat sätt angifven, ehuru densamma uppenbarligen,

enligt hvad afsedt är, skulle gälla äfven för dylika bolag, så framt ej

bolagsordningen innehåller bestämmelse i motsatt riktning. l)å förslaget

emellertid åsyftar att genom uppställda regler eller hänvisning

till aktiebolagslagen fullständigt ordna lagstiftningen för försäkringsaktiebolag,

synes denna grundprincip ej böra saknas. Och torde densamma

således böra på lämpligt ställe i förslaget införas.»

15 §.

I fråga om det register, hvari enligt förslaget försäkringsbolag

borde införas, hänvisade högsta domstolen till hvad här nedan vid 75 §

anfördes.

19 §.

Justitierådet Ramstedt, med hvilken justitieråden Hellström och

Billing instämde, yttrade:

»Af ordalagen i första stycket framgår ej, huruvida i bolag, hvars

rörelse icke afser lifförsäkring, afskrifningen å organisationskostnaden

skall börja redan under första eller andra räkenskapsåret, eller om därmed

må anstå tills efter det med andra räkenskapsårets utgång summan

af ifrågavarande organisationskostnader blifvit i sin helhet bekant.»

Justitierådet Ramstedt anförde vidare:

»Därest medgifvandet i 19 § att för viss tid beräkna ett försäkringsaktiebolags

organisations- och anskaffningskostnader såsom tillgång

kan anses befogadt, och bolaget — hvad i sådant fall måste förutsättas

— oafsedt en dylik anordning må under tiden anses fullt solidt,

synes det i sista stycket meddelade förbud att, innan sagda kostnader

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

blifvit fullständigt afskrifna, af bolagets vinst utdela mera än 4 procent

af aktiekapitalet icke vara af omständigheterna påkalladt. Det bolag,

hvars årsvinst ej förslår till större utdelning, skulle sålunda komma i

samma eller gent emot sina försäkringstagare möjligen i bättre läge

än det, hvars verksamhet redan Irån början lämnar en måhända afsevärdt

större vinst och som följaktligen med hänsyn till beskaffenheten

och omfattningen af denna sin verksamhet måste anses solidare än det

förra och bättre än detta i stånd att undvara den disponibla delen af

årsvinsten; och då det med hänsyn till konkurrensen särskildt med

äldre bolag kan för ett nybildadt bolag vara af synnerlig vikt att redan

under de första åren kunna bjuda aktieägare och försäkringstagare

större fördelar än med den föreslagna ^begränsningen kan ske, synes

densamma böra ur förslaget utgå eller åtminstone ändras så, att en

något högre utdelning medgifves.»

20 §.

Justitierådet Billing, med hvilken justitieråden Hellström och

Bohman instämde, anförde:

»Förslagets bestämmelser om registrering af likvidation synas vara

dels ofullständiga dels i vissa hänseenden svåra eller omöjliga att

tillämpa. I detta afseende må först påpekas, att föreskrift helt och

hållet saknas om registrering för det fall att likvidation inträder på

grund af 100 §. Vid likvidation, hvarom i 20 § förmäles, uppstå

svårigheter vid registreringen, väl ej af sjelfva upplösningen, men

beträffande öfriga förhållanden, som skola till registret anmälas. Enligt

101 § äger nämligen Konungen vid likvidation af annan anledning, än

i 100 § sägs, att, »där så pröfvas erforderligt», utse en person att med

öfriga likvidatorer deltaga i utredningen. Någon tidpunkt, före hvilken

Konungens beslut skall fattas, är ej bestämd, och vid sådant förhållande

blir det för likvidatorerne vanskligt att fullgöra den dem i 20 § pålagda

förpliktelse att »ofördröjligen» lämna uppgift å dem, som äga

verkställa likvidationen och teckna dess firma. Därtill kommer att

giltigt förfogande i fråga om firmateckningen näppeligen kan göras i

sammanhang med valet af likvidatorer. I hvarje händelse kunna rättsförvecklingar

uppstå i fråga om förvaltningsåtgärder, som vidtagas

innan Konungens beslut om utseende af likvidator hinner komma till

öfrige likvidatorernas kännedom och därefter blifvit till efterrättelse för

allmänheten i registret infördt och kungjordt.»

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

141

24 §.

Justitierådet Billing yttrade:

»Enligt denna § kan ett ömsesidigt lifförsäkringsbolag bildas på

sådana grunder, att endast bolagets tillgångar häfta för dess förbindelser.

Något tillskjutet aktiekapital, som kan utgöra ekonomisk basis

för bolagets verksamhet, förefinnes icke, och personlig ansvarighet —

i den betydelse detta uttryck enligt gängse och jämväl i förslaget

(se 25 §) antaget språkbruk äger — för försäkringstagares och andra

fordringsägares tillgodohafvanden är ej heller för handen. Den ömsesidiga

ansvarigheten har krympt samman till den ur fordringsägarnes

synpunkt skäligen betydelselösa förpliktelsen att i mån af behof tåla

nedsättning af sina försäkringsbelopp — ty detta lärer väl vara innebörden

af det något oklara stadgandet i 56 § andra stycket. Endast

högst oegentligt kan man emellertid tillägga ett dylikt bolag epitetet

»ömsesidigt», hvarmed helt naturligt hitintills, åtminstone utanför fackkretsar,

förknippats föreställningen om skyldighet för delägarne att i

en eller annan form personligen ansvara för ingångna försäkringsaftals

fullgörande. Och dock är det för bolaget icke blott en rättighet utan

jämväl en i lagen (29 §) uttryckligen stadgad skyldighet att uppträda

under en så missvisande skylt.

Men af skäl, som ligga i öppen dag, är det ifråga om försäkringsföretag,

som vända sig till en större, okritisk och mindre affärsvan

allmänhet, af största vikt att ej själfva den benämning, hvarunder

rörelsen drifves, är af beskaffenhet att väcka oriktiga föreställningar

om så ytterst viktiga ting som forsäkringstagarnes ansvarighet och

garantierna för utbekommande af tagna försäkringar. För min del

anser jag det därföre vara riktigare att, i analogi med hvad som skett

beträffande registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, förplikta

försäkringsbolag, som ej är grundadt på aktier, att i sin firma tydligt

angifva arten af delägarnes personliga ansvarighet.

Då man ansett sig i fråga om lifförsäkringsbolag kunna göra det

från allmän rättssynpunkt enastående medgifvandet att ett företag må

bildas och öfva affärsverksamhet utan vare sig egen kapitalbasis eller

någon verklig personlig ansvarighet, så synes detta näppeligen annorledes

kunna förklaras eller försvaras, än att man tänkt sig att ett bolag

af dylik art svårligen kan komma till stånd utan stöd af ett garantikapital.

Detta gör då, synnerligen i början af bolagets verksamhet,

enahanda tjänst som aktiekapitalet i ett aktiebolag, och mot en sådan

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

anordning synes intet väsentligt vara att anmärka, under förutsättning

att garanternas rättsliga ställning i förhållande till bolagets fordringsägare

och framför allt till dess försäkringstagare så regleras, att garantikapitalet

i verkligheten kommer att, såsom förhållandet är med aktiekapitalet,

utgöra säkerhet för dem eller, med andra ord, att dels återbetalning

af garantikapitalet ej må kunna äga rum innan fullt betryggande

afsättningar till försäkringstagarne skett, dels ock åt detsamma

tillerkännes sämre rätt i händelse af konkurs eller likvidation än åt

andra bolagets förbindelser.

Då bolagsordningen, som fastställes af Konungen, enligt 27 § 16

mom. bör innehålla bestämmelser, huruvida och i hvilken ordning garantikapitalet

skall återgäldas, äger man rätt förvänta, att i det förstnämnda

hänseendet försäkringstagarnes intressen varda behörigen tillgodosedda.

Ur den senare synpunkten är däremot nu föreliggande förslag mindre

tillfredsställande, och för min del anser jag legaliserandet af försäkringsbolag

utan aktiekapital och utan verklig personlig ansvarighet kunna

tillstyrkas allenast under den förutsättning, att i lagen meddelas föreskrift

därom, att vid konkurs eller likvidation garantikapitalet äger

sämre rätt än bolagets öfriga förbindelser.»

25 §.

Då ordalydelsen i paragrafen syntes innefatta rätt att vid återförsäkring

fritaga försäkringstagaren från viss ansvarighet, äfven om

dylik rätt icke funnes inrymd i bolagsordningen, men sådant icke torde

vara afsedt, ansåg högsta domstolen någon jämkning af ordalagen böra

vidtagas.

27 §.

Justitierådet Ramstedt, med hvilken justitieråden Hellström och

Bohman instämde, yttrade:

»Då meningen lärer vara ej blott att, såsom i förslaget antydes,

vissa delägare må kunna uteslutas från rösträtt i bolaget och garanter,

ehuru icke delägare, tillerkännas sådan rösträtt, än äfven att bolagsstämmas

befogenhet skall kunna i allo öfverlåtas å vissa därtill utsedda

personer, synes uttryckligt medgifvande till eu sådan anordning, hvilken

nära öfverensstämmer med hvad nu gäller för exempelvis ränte- och

kapitalförsäkringsanstalter, böra i lagen lämnas.

Jämväl torde, på sätt redan blifvit inom högsta domstolen framhållet,

i lagen böra upptagas föreskrift därom, att vid bolags upplösning

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

garanterna äga sämre rätt till betalning än bolagets öfriga fordringsägare,

hvarförutom af lätt insedda skäl lärer böra stadgas, att förbindelser

å oguldna delar af garantikapitalet samt å sådana tillskott, som

afses i 27 § 15 mom., skola vara aflämnade före bolagets konstituerande,

äfvensom bestämmelse meddelas, under hvilka förhållanden och

i hvilken ordning omförmälta tillskott må från garant uttagas.

29 §.

Enär beskaffenheten af bolagets verksamhet borde af bolagets

firmaboteckning framgå, ansågo justitieråden Hellström, Bohman och

Ramstedt ordet »försäkring» eller »försäkringsrörelse» jämväl böra i

firman förekomma.

30 §.

Högsta domstolen ansåg, att arten af den teckning, som här afsäges,

skulle tydligare framgå, om 26 § erhölle sin plats närmast

framför förevarande paragraf, samt att jämväl med afseende å innehållet

af 26 § en sådan uppställning vore att föredraga.

31 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Då någon »teckning» i den betydelse, hvari uttrycket i detta

sammanhang uppenbarligen tages, ej lärer kunna ifrågakomma, sedan

bolaget konstituerats, synes relativsatsen »som verkställes innan bolaget

enligt 34 § anses bildadt» vara öfverflödig och böra utgå.

Det sannolikt från aktiebolagslagen hämtade uttrycket, att teckning

är »ogiltig», är i detta sammanhang tvetydigt och kan lätt leda till den

missuppfattning, att en i behörig ordning gjord teckning är juridiskt

bindande. Att teckningen emellertid icke binder det blifvande bolaget

så att detta skulle vara pliktigt meddela försäkring i enlighet med densamma,

är väl utan vidare klart; och icke heller lär, så framt ej annorlunda

uttryckligen blifvit utfäst, tecknaren kunna lagligen förpliktas

att fullfölja sitt gjorda anbud om försäkring. Då meningen torde vara

allenast, att teckning, som ej gjorts å behörig inbjudning, ej vid det

konstituerande sammanträdet får tagas i beräkning, hemställes, att redaktionen

i öfverensstämmelse härmed jämkas.»

Bih. till Piksd. Prof 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

20

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

36 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Därest, på sätt 43 § upptager, ledamot af försäkringsbolags

styrelse ovillkorligen skall vara svensk undersåte, torde det ej vara

erforderligt att vid ansökning om registrering lämna uppgift om styrelseledamöternas

nationalitet. Däremot och på det tillfälle må beredas försäkringstagare

och andra intresserade att erhålla fullständig kännedom

om innehållet af garanternas förpliktelser gent emot bolaget, torde

afskrift af det i sådant hänseende med dem träffade aftal böra åtfölja

registreringsansökningen.

Erinras må i detta sammanhang om lämpligheten af att, i analogi

med det i 24 § aktiebolagslagen lämnade medgifvande, försäkringsbolag

erhåller tillåtelse att för registrering göra anmälan om inbetalning å

garantikapilal, som skett efter det ansökningen om bolagets registrering

gjordes.»

37 §.

Att, såsom i denna paragraf funnes antydt, garanterna, ehuru icke

delägare i bolaget, skulle enligt förslagets mening äga deltaga i öfverläggningar

och beslut om bolagets angelägenheter syntes högsta domstolen

innebära en från vanliga rättsförhållanden så afvikande nyhet,

att uttryckliga, närmare reglerande bestämmelser härom i sjelfva lagen

svårligen kunde umbäras. Åtminstone borde i lagen ej saknas förbud

för garanterna att deltaga i afgörandet af frågor om användandet af

uppkommen vinst samt rörande återbetalning af garantikapital och uttagande

af tillskott, som garant vore pliktig gälda utöfver garantibeloppet.

38 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»För beslut om annan ändring i bolagsordningen än den, som

afser delägares ansvarighet för bolagets förbindelser, meddelas i denna

del af förslaget icke några föreskrifter, och ett dy-likt beslut skulle

således, där ej i bolagsordningen annat linnes stadgadt, kunna fattas

med enkel pluralitet å bolagsstämma. Såväl aktiebolagslagen som lagen

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet uppställa emeller
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

tid vida strängare villkor för giltigheten af ett sådant beslut, och enligt

förslaget skulle aktiebolagslagens regler i detta afseende gälla äfven

för försäkringsaktiebolag. Och då de motiv, som ligga till grund för

dessa redan gällande eller nu föreslagna bestämmelser, jämväl torde

vara tillämpliga å ömsesidiga försäkringsbolag, hemställes, att hvad i

denna paragraf stadgas rörande beslut om bolagets upplösning må utsträckas

att gälla äfven för beslut om ändring i bolagsordningen.»

40 och 41 §§.

Högsta domstolen erinrade, hurusom det ingenstädes i förslaget

funnes föreskrifvet, att register öfver de röstberättigade skulle föras,

samt att, om än styrelsen icke saknade utvägar att pröfva, huruvida

tillräckligt antal röstberättigade påkallat utlysande af bolagsstämma,

det dock mången gång blefve för magistrat eller kronofogde omöjligt

att utan dylikt register verkställa den pröfning, som i 41 § förutsättes.

50 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Då i afseende å redovisning för förvaltningen ömsesidigt försäkringsbolag-

erbjuder långt större analogi med aktiebolag än med

ekonomiska föreningar, synas bestämmelser i syfte att värna minoritetens

rätt, motsvarande hvad i 49 § andra stycket aktiebolagslagen

tinnes föreskrifvet, ej utan våda kunna undvaras.

Äfven torde kunna ifrågasättas, om ej för ömsesidiga försäkringsbolag

— dock med undantag för sådana, hvarom i 116 § förmäles —

böra från aktiebolagslagen upptagas ej mindre bestämmelserna i 36 §

om förteckning å ärenden, som skola å ordinarie bolagsstämma förekomma,

och om anmälan af ärende, som delägare önskar hänskjuta till

stämmans pröfning, samt förbudet, i 37 § att vid extra bolagsstämma

företaga ärende, som ej varit i kallelsen till stämman angifvet, än ock

föreskrifterna i 48 § om förvaltnings- och revisionsberättelse samt om

balansräkning.»

55 §.

Högsta domstolen anmärkte, att i händelse, såsom antagligt syntes

vara, med bestämmelsen i sista stycket afsng-es förhindra att, innan

organisations- och anskaffningskostnaderna blifvit fullständigt afskrifna,

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

till betalning af ränta å garantikapitalet och utdelning åt f orsak ringstagarne

användes sammanlagdt högre belopp än som motsvarade 4 procent

å inbetaldt garantikapital, formuleringen vore mindre korrekt, då

ju ränta, som erlades å detta kapital, hvilket utgjorde en bolagets skuld,

ej enligt vanligt språkbruk kunde sägas utgå af uppkommen vinst.

Justitierådet Bamstedt hänvisade därjämte till hvad af justitierådet

blifvit vid 19 § yttradt.

5Ö §.

Justitierådet Bamstedt anförde:

»Enligt 91 § sista stycket må säkerhetsfonden användas för betäckande

af förlust, som icke kunnat genom uppkommen årsvinst ersättas.

Med denna bestämmelse synes föreskriften i 56 §, att i där

förutsatt fall uttaxering å delägarne eller nedsättning af försäkringsbeloppen

skall ske innan säkerhetsfonden tagits i anspråk för täckande

af brist, icke rätt väl låta sig förena.

För öfrigt bör uppmärksammas det inflytande, som i det förutsatta

fallet ett garantikapital kan utöfva, nämligen om garanterna enligt lag*

eller garantiaftalets innehåll hafva sämre rätt till betalning än bolagets

delägare. Under sådana förhållanden synes någon nedsättning af försäkringsbeloppen

ej böra ifrågakomma, så länge bristen enligt balansräkningen

icke öfverstiger garantikapitalet och, där garanterna äro

skyldige lämna ytterligare tillskott, summan af dessa tillskott. År denna

uppfattning riktig, torde, i händelse närmare bestämmelser angående

garanternas ställning komma att meddelas i lagen, jämväl någon ändring

i förevarande stadgande tilläfventyrs blifva erforderlig.

Det synes kunna antagas, att förslagets mening är, att uttaxeringen

skall ske å dem, som varit delägare i bolaget under det räkenskapsår,

hvilket afses i den balansräkning, däri bristen förefinnes, men

då denna mening ej framgår af de begagnade ordalagen, torde desamma

böra härutinnan förtydligas.

Efter orden kan andra stycket i denna paragraf ej syfta på annat

fall än det, hvarom i föregående stycket talats, eller att uttaxering ägt

rum, och skulle således ej äga tillämpning i händelse allenast bolagets

tillgångar häfta för dess förbindelser och någon uttaxering följaktligen

ej kan ifrågakomma. Då detta icke torde vara förslagets mening, lärer

någon jämkning i redaktionen erfordras.»

Högsta domstolens öfrige ledamöter instämde uti hvad justitierådet

Ramstedt anmärkt ej mindre rörande den stridighet, som förefunnes

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

mellan å ena sidan stadgandet i sista stycket af 91 § om säkerhetsfondens

användning och å andra sidan föreskriften i nu förevarande §

om uttaxering eller nedsättning af försäkringsbeloppen, än äfven beträffande

affattningen af sista stycket i denna §.

I öfrigt förenade sig justitieråden Hellström, Billing och Bohman

om följande af justitierådet Billing afgifna yttrande:

»Bestämmelsen att uttaxering skall ske å dem, som varit delägare

i bolaget under hela eller någon del af den tid, som förflutit »efter

nästföregående balansräkning» lider af otydlighet, i ty att de citerade

orden icke angifva någon bestämd tidpunkt utan lämna rum för tvekan,

huruvida utgångspunkten för tidsberäkningen är den dag, då balansräkningen

är daterad — vanligen sista dagen i räkenskapsåret —, eller

den, då balansräkningen å bolagsstämma framlades eller möjligen den

dag, då balansräkningen definitivt fastställdes.

Men äfven i sakligt hänseende syne* ifrågavarande bestämmelse

icke vara rätt tillfredsställande. Så som stadgandet i förslaget är affattadt,

innebär det, att uttaxeringen skall drabba jämväl den, som efter

utgången af det räkenskapsår balansräkningen afser inträdt såsom delägare

i bolaget. Men detta lärer näppeligen kunna erkännas vara rättvist

eller billigt, enär i det ögonblick, då balansräkningen pröfvas, någon

tillförlitlig uppgift å bolagets dåvarande ställning icke föreligger, och

det väl låter tänka sig, att rörelsen tmder det löpande förvaltningsåret

gått utan förlust, i hvilken händelse någon ansvarighet ej bör åligga

dem, som under detsamma vunnit inträde i bolaget. Af nu anförda

skäl hemställes, att orden »den tid, som förflutit efter nästföregående

balansräkning» må utbytas mot »den tid balansräkningen afser» eller

annat därmed liktydigt uttryck.»

60 8.

Den ovillkorliga förpliktelse, som enligt denna paragraf ålåge styrelsen,

att i angifna fall verkställa ny uttaxering, syntes högsta domstolen

kunna modifieras till öfverensstämmelse antingen med 55 § 3 mom.

i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet eller med

62 § i 1897 års förslag till lag om försäkringsanstalter.

62 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Hänvisningen till de i 56 § stadgade grunder synes ej lämna er
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

forderlig ledning för afgörande af frågan, å hvilka uttaxering vid konkurs

skall ske. Lämpligast torde ansvarigheten för bolagets förbindelser böra

drabba dem, som vid konkursens början voro eller under ett år närmast

därförut varit delägare i bolaget. Därigenom vinnes äfven öfverensstämmelse

med stadgandet i 53 § andra stycket af lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet.»

64 §.

Högsta domstolen ansåg, att, då äfven de å bolagsstämma röstberättigade,

som ej voro delägare i bolaget, måste antagas hafva för

egen eller andras räkning ett verkligt intresse att bevaka i afseende å

bolaget och dess verksamhet, samt enligt 42 § åt dylika röstberättigade

lämnats öppet att föra talan om undanrödjande af bolagsstämmas beslut,

anledning förefunnes att jämväl i fråga om påkallandet af den åtgärd,

hvarom i 64 § förmältes, medgifva dem samma rätt som delägare.

68 §.

Högsta domstolen erinrade, hurusom bestämmelsen i andra stycket

af denna paragraf, i den affattning samma stycke erhållit, icke öfverensstämde

med hvad i 103 § och följande paragrafer föreskrifvits rörande

värdehandlingar, hvilka af den särskilda administrationen skulle omhändertagas.

71 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Genom bolagets upplösning sker icke någon förändring i afseende

å de förpliktelser, bolaget iklädt sig gent emot sådana försäkringstagare,

för hvilka i 103 § och följande paragrafer särskilda bestämmelser ej meddelats.

I följd häraf bör någon fördelning af bolagets tillgångar icke

vidtagas förr än alla i nämnda paragrafer ej afsedda försäkringsaftal

upphört att gälla; och torde för undvikande af hvarje tvekan uttrycklig

föreskrift härom böra i lagen intagas.»

72 §.

Högsta domstolen erinrade, att enligt denna paragraf endast delägare

vore behörig att klandra likvidatorernas förvaltning, men att enahanda

rätt emellertid syntes böra tillkomma jämväl garanter, där dessa

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

ej blifvit lor sina fordringar till fullo godtgjorda, äfvensom försäkringsinspektionen

i dess egenskap af representant för administrationsboet.

75 §.

Justitierådet Mamstedt, med hvilken högsta domstolens öfrige ledamöter

instämde, yttrade:

»Enligt förslaget skall registrering af försäkringsaktiebolag ske i

aktiebolagsregistret, hvaremot ömsesidiga försäkringsbolag — ehvad de

drifva den mest omfattande rörelse eller deras verksamhet är begränsad

till ett mindre område — skola införas i ett hos Konungens befallningshafvande

förd t register. Härvid har i fråga om de ömsesidiga försäkringsbolagen

gällande lagstiftning rörande registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet fått tjäna till mönster. Det vill dock synas som

om särskild! de större ömsesidiga försäkringsbolagen med afseende å

verksamhetens både art och omfång förete större likhet med aktiebolagen

än med de ekonomiska föreningarna och följaktligen böra vid

registreringen likställas med de förra. Vida lämpligare än förslagets

bestämmelser synes vara att låta alla sådana försäkringsbolag, å hvilkas

bolagsordning erfordras Konungens stadfästelse, sammanföras i ett hos

registreringsmyndigheten i Stockholm fördt särskild! register. Därigenom

skulle vinnas ej blott en ur alla synpunkter önskvärd öfverskådlighet

och reda utan äfven en annan fördel, hvars betydelse ej kan skattas

nog högt, nämligen kontinuitet, och likformighet i lagtillämpningen.

Allmänheten skulle med säkerhet veta hvar önskade upplysningar stode

att vinna. För försäkringsinspektionen skulle det utan tvifvel innebära

en ej oväsentlig lättnad att hafva den större försäkringsverksamlietens

hela registreringsmaterial samladt på nära håll å ett enda ställe.

Och för försäkringsbolagen kan en sådan anordning icke tänkas medföra

några egentliga olägenheter, snarare torde den äfven af dem i allmänhet

kunna betraktas som en fördel. Jag hemställer således, att förslaget

i denna del på nu angifvet sätt ändras.»

78 §.

Justitierådet Ramstedt, med hvilken justitieråden Hellström och

Bohman instämde, anförde:

»Därest enligt bolagsordningen garant är pliktig lämna tillskott

utöfver tecknade garantibeloppet, torde uppgift därom och om storleken

af dessa tillskott böra införas i registret.»

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Beträffande förslagets bestämmelser om försäkringsfond och säkerhetsfond

anfördo justitierådet Bamstedt:

»Äfven å de så kallade rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna

är förevarande förslag afsedt att tillämpas. För alla sådana, nu befintliga

försäkringsinrättningar äro reglementen fastställda af Kung).

Maj:t. Enligt dessa reglementen är föremålet för anstalternas verksamhet

af tvåfaldigt slag: att bereda delägare antingen ett samladt

kapital, livilket utbetalas å tid, som blifvit på förhand bestämd, eller

ock eu lifränta att utgå från det delägaren uppnår viss i reglementet

fastställd ålder.

Storleken af det samlade kapital, anstalten till delägare utbetalar,

är icke i förväg bestämd. Det bildas genom insättningar, en eller

flera, till belopp, som insättaren själf bestämmer, samt ränta å delägarens

tillgodohafvande hos anstalten. Därtill kommer, under benämningen

arfsvinst, viss andel i afliden delägares behållning hos anstalten. Då

delägare dör, innan han uppnått den för kapitalutbetalningen bestämda

tid, äga nämligen hans sterbhusdelägare i regel att utbekomma allenast

det belopp, som hos anstalten blifvit för delägaren insatt med förbehåll

om sådan återbetalning. Insats, som skett utan dylikt förbehåll, äfvensom

den aflidne tillgodoförd ränta och arfsvinst skola däremot efter

stadgade grunder fördelas mellan kvarstående delägare. I afseende ä

storleken af den delägare tillkommande ränta har anstalten ej annan

förpliktelse än att, sedan af räntemedel vissa utgifter blifvit bestridda,

tillgodoräkna delägarne återstående behållningen å anstaltens utlåningsrörelse.

För delägare, som önskar erhålla lifränta, gälla ungefär enahanda

regler ända till den tid, då delägaren uppnår den för lifräntas utbekommande

bestämda ålder. Då han sedermera aflider, utbetalar anstalten

icke något af de för honom insatta medlen. Däremot är delägaren

tillförsäkrad att, så länge han lefver, utbekomma lifränta med

viss i reglementet fastslagen eller eljest vid hans inträde i lifränteåldern

bestämd procent af hans dåvarande tillgodohafvande hos anstalten.

Såsom af denna redogörelse framgår, förefinnes i afseende å den

del . al rånte- och kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet, som afser

kapitalutbetalning, icke någon som helst försäkringsrisk för anstalten.

Denna förbinder sig icke såsom andra försäkringsbolag att mot vissa

premier utbetala ett på förhand fix erad t kapitalbelopp. Den åtager sig

endast att å viss tid utgifva hvad anstalten själf bekommit genom insättningar

och utlåning af de insatta medlen. Beträffande lifränte
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

rörelsen är däremot förhållandet något annorlunda. Kapitalbildningen

sker väl äfven där utan någon försäkringsrisk för anstalten, men anstalten

är förpliktad att, sedan delägaren uppnått viss ålder, till honom gälda

en lifränta, som kan komma att i värde öfverstiga delägarens tillgodohafvande

vid inträdet i lifränteåldern.

Med den olikhet, som sålunda förefinnes mellan rånte- och kapitalförsäkringsanslalternes

och andra försäkringsbolags verksamhet, är det

iätt förklarligt, om åtskilliga af förslagets hufvudsakligen för sistnämnda

bolao- afsedda regler ej väl lämpa sig för rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna.

Ett medgifvande i denna riktning gör äfven förslaget, då

i dess 120 § föreskrifves, att i fråga om rånte- och kapitalförsäkrmgsanstalt,

som börjat sin verksamhet före denna lags trädande i kraft,

Konungen äger medgifva sådana afvikelser från hvad lagen innehåller,

som pröfvas skäliga. Och i motiveringen till denna paragraf påpekas,

att vissa stadganden i förslaget, särskildt bestämmelsen om säkerhetsfond,

funnits kunna vålla svårigheter för bestående rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.

För dylika anstalter, som kunna komma att bildas

efter lagens trädande i kraft, medgifver däremot förslaget icke några

afvikelser. Och då förslaget icke heller på något sätt angifver omfattningen

af de eftergifter, som böra förunnas de äldre anstalterna,

är det äfven för dem af vikt att bestämmelserna i lagen blifva sådana,

att de ej verka hindrande på dessa anstalters verksamhet.

Den regel, 86 § uppställer för bestämmande af premiereservens

storlek, torde ifråga om rånte- ocli kapital försäkringsanstalt er lätt gifva

anledning till missförstånd. Någon beräkning af kapitalvärdet å anstaltens

förbindelser i den mening, som därmed eljest afses, kan nämligen

beträffande delägare, som gjort insättningar för beredande af kapital

eller som ännu ej uppnått lifränteåldern, icke ske, då ju anstalten ej

äger tillgodogöra sig ränta å det för sådan delägare innestående belopp.

I premiereserven bör fast hellre enligt grunderna för förslaget ingå, utöfver

kapitalvärdet af de i lifränteåldern redan inkomna delägarnes fordringar,

hela den behållning, öfriga delägare hafva hos anstalten, möjligen med

någon jämkning för det fall att lifränta skall utgå med viss i reglementet

bestämd procent af delägares tillgodohafvande.

Då ifrågavarande anstalter i allmänhet icke hafva andra tillgångar

än som erhållas genom insättningar och de insatta medlens förräntande

skulle således enligt förslaget — om för tillfället bortses från den i 91

§ omförmälda säkerhetsfond — anstaltens samtliga tillgångar redovisas

i sådana värdehandlingar, som afses i 88 §, samt dessa handlingar

enligt 90 § förvaras på sådant sätt, att anstalten icke kan disponera

°Bih. till Piksd. Prof. 1903. 1 Sand. 1 Åfd. 20 Höft. 21

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Ktrngl. Majds Nåd. Proposition N:o 33 a.

öfver desamma. Endast som följd däraf att redovisningen af värdehandlingar,

motsvarande den i balansräkningen afsätta försäkringsfonden,

och samma handlingars sättande i förvar icke skulle ske oftare än en

gång om året och icke ovillkorligen förr än efter det balansräkningen

blifvit å bolagsstämma framlagd skulle anstalten kunna erhålla något

rörelsekapital. Detta skulle dock inträffa allenast under förutsättning,

att anstaltens inkomster för året öfverstiga de löpande utgifterna —

hvilket visserligen ej kan förutsättas skola blifva förhållandet under

alla skeden af en anstalts tillvaro — samt att inkomster och utgifter

äro proportionaliter lika fördelade på årets särskilda tider, hvilket än

mindre kan antagas alltid vara fallet. Men äfven om mot förmodan

anstalterna på detta sätt finna tillgångar till bestridande af löpande

utgifter, kan dock icke därmed allt anses väl beställd!.. Det finnes icke

någon säkerhet för att under alla förhållanden en anstalt kan, åtminstone

icke utan förlust, genast vid behof placera influtna penningar i lämpliga

värdehandlingar. Och redan förvärfvade värdehandlingar måste äfven

allt emellanåt ersättas af andra. Lån uppsägas eller måste utsökas.

Obli gationer utlottas. 1 följd däraf att taxeringsvärdet å en fastighet

faller, blir en inteckning oanvändbar. Jämväl för att möta dessa och

andra dylika tillfälligheter erfordras ett rörelsekapital, som icke i förhållande

till rörelsens omfattning får vara allt för litet, om anstalten

skall kunna utan förlust och på ett för densamma betryggande sätt

ordna dessa angelägenheter.

Härtill kan dock icke påräknas någon annan tillgång än säkerhetsfonden,

i afseende å hvars placering förslaget icke för dessa slag af

försäkringsbolag meddelar någon bestämmelse. Beträffande storleken

af denna fond gifvas i 91 § föreskrifter, för hvilkas tillämpning ä ränteoch

kapitalförsäkriugsanstalterua fog icke synes förefinnas och som,

enligt, föredragande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet,

icke heller äro afsedda att tillämpas å dylika redan bestående anstalter.

Da hufvudsakliga ändamålet med denna fond är att skaffa garanti för

försäkringsbolags förmåga att fullgöra sådana bolagets förbindelser, som

afse längre tid och äro beroende af faktorer, hvilka under tidernas lopp

kunna undergå vissa förändringar, är det nämligen uppenbart, att fondens

storlek bör stå i ett visst förhållande till storleken af dylika förbindelser.

Ln tillämpning af 91 §:s bestämmelser på en rånte- och kapitalförsäkringsanstalt

skulle emellertid medföra, att fondens storlek bestämdes

311 ed hänsyn jämväl till sådana anstaltens förbindelser, i afseende hvarå

nyssnämnda faktorer icke nämnvärdt. spela in och anstalten således ej

löper någon egentlig försäkringsrisk. Och då dessa förbindelser i all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

mänhet till beloppet vida öfverstiga anstaltens öfriga förbindelser till

delägarne, skulle följaktligen, om afsättning skall ske enligt 91 §,

anstalten, till uppenbar skada för befintliga delägare och i följd däråt

äfven för anstaltens vidare utveckling, nödgas att till säkerhetsfond

afsätta belopp, som icke stå i rimligt förhållande till det med samma

fond afsedda ändamål.

Erhåller åter fonden allenast en efter anstaltens försäkringsrisk

lämpad storlek, torde fondens medel ej vara tillräckliga till rörelsekapital

för anstalten, och i allt fall kunna de ej under alla förhållanden

påräknas vara därtill tillgängliga, då det ju kan inträffa, att någon

gång säkerhetsfonden behöfves för sitt egentliga ändamål. Men om åt

rånte- och kapitalförsäkringsanstalterua ej på annat sätt beredes tillfälle

att erhålla rörelsekapital, torde dessa anstalter blifva nödsakade att begagna

den utväg till anskaffande af sådant kapital, som står dem öppen,

och att således för detta för säkerhetsfonden helt och hållet främmande

ändamål söka att öka fondens tillgångar.

Af den utredning, som nu lämnats, torde framgå, att förslagets

bestämmelser i hithörande delar ej äro afpassade efter rånte- och kapitalförsäkringsanstalternas

verksamhet och att modifikationer i dessa bestämmelser

måste vidtagas, så framt ej — hvad dock icke gärna kan

vara åsyltadt — bildandet af nya dylika anstalter skall omöjliggöras

eller åtminstone i hög grad försvåras. Icke heller för bestående ränteoch

kapitalförsäkringsanstalter kan förslaget anses tillfredsställande, då

det uppställer regler, som det själft erkänner icke kunna utan modifikationer

tillämpas, men icke angifver, hvari modifikationerna skola komma

att bestå.

1 själfva verket förete rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna så

störa skiljaktigheter från andra försäkringsbolag, att det kan anses fullt

naturligt, om lagstiftningen för de förra bygges på något andra grunder

än för de senare. Det synes således kunna ifrågasättas, om icke dessa

anstalter kunna befrias från skyldigheten att hafva till försäkringsfonden

hörande värdehandlingar under förvar af ett för sådant ändamål al

Konungens befallningshafvande utsedt. ombud. Föreskriften härom har

hufvudsakligen tillkommit i syfte att geuom pantsättning för delägarnes

räkning af fondens medel bereda dem eu tryggad ställning gent emot

försäkringsbolagets öfriga borgenärer. Men dessa anstalter sakna så

godt som hvarje anledning att ställa sig i skuldförhållande till andra

än anstaltens delägare. Endast någon gång torde hafva förekommit,

att för underlättande af penniugeplaceringar ett tillfälligt lån af dylik

anstalt upptagits. Då således i regel inga andra borgenärer finnas än

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

delägarne, äga äfven dessa, änskönt någon pantsättning ej skett, att

för egen räkning förfoga öfver alla tillgångar. Därmed synes i det afseende,

hvarom nu är fråga, deras intressen äfven vara fullt tillgodosedda;

och i audra afseenden torde i reglemente meddelade föreskrifter

angående förvaring af värdehandlingar, i förening med föreslagna bestämmelser

om försäkringsfondens redovisning i vissa slags värdehandlingar,

för delägarne medföra betryggande säkerhet.

Om emellertid ett sådant medgifvande, som det af mig nu förordade,

ej anses kunna lämnas åt rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna,

torde åtminstone på förut anförda skäl skyldigheten att i särskildt förvar

hafva värdepapper, motsvarande hela det belopp, hvartill försäkringsfonden

uppgår, böra i någon ej allt för ringa mån modifieras, hvarjämte

under alla förhållanden en väsentlig inskränkning torde böra medgifvas

i afseende å storleken af det belopp, som skall till säkerhetsfond afsättas.»

88 §.

Justitierådet Ramstedt yttrade:

»Då tvekan lätt kan uppstå, huruvida här afsedda obligationer må

beräknas till sitt nominella värde eller allenast till det mindre belopp,

hvartill vid hvarje särskild tidpunkt desamma böra kunna försäljas, eller

efter annan grund, torde någon ledning för afgörande af denna fråga

böra i lagen lämnas. För försäkringsbolagen vore det uppenbarligen

af stor vikt, om värdesättningen af dessa papper ej allt för mycket

ställdes i beroende af fluktuationerna å penningemarknaden. Ett motsatt

förfarande skulle utan tvifvel försvåra försäkringsfondens redovisning i

sådana värdehandlingar, hvilka dock ur andra synpunkter företrädesvis

synas lämpa sig för ändamålet. Bolaget måste ju i sådant fall vara

beredt att för hvarje något betydande stegring af den allmänna räntefoten

anskaffa ytterligare värdehandlingar. Och då ifrågavarande i ett

bolags ägo befintliga papper ej äro afsedda för försäljning och endast

undantagsvis torde komma att i någon större omfattning på sådant sätt

användas, samt de, därest de bibehållas, småningom genom utlottning

inbringa sitt nominella belopp, synes det utan olägenhet kunna medgifvas

bolagen att bokföra dessa värdehandlingar till inköpspriset, förutsatt

att detta ej öfverstiger det nominella värdet och ej heller är högre

än att den ränta, som dåra erhålles, uppgår till den såsom grund för

beräkning af försäkringspremier och premiereserv bestämda räntefot.

Att innehållet i 6:te punkten ej lämnar någon verklig ledning

för bedömande af, hvilka värdehandlingar där afses, torde ej kunna

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

bestridas. Det må vara sant, att fullt exakta och uttömmande bestämmelser

i detta afseende ej kunna gifvas och att pröfningen af vissa

värdehandlingars användbarhet ytterst måste bero af försäkringsinspektionen.

Men det är af vikt för bolagen att i möjligast största omfångkunna

handla själfständigt och redan på förhand veta hvad de hafva

att rätta sig efter. Enligt föredragande departementschefens yttrande

till statsrådsprotokollet skulle på grund af stadgandet i öde punkten

kunna för redovisning användas ej blott andra inländska skuldförbindelser

än de i föregående punkter omförmälda än äfven exempelvis

utländska statsobligationer samt inteckningar i bolagets egna fastigheter.

Att dylika inteckningar kunna godkännas framgår måhända redan af

Öde punkten. Då meningen är att försäkringsfondens medel skola

kunna placeras i utländska statsobligationer, torde hinder ej möta att

i lagen utsäga detta. Och därest andra inländska skuldförbindelser än

de t punkterna 1—5 omnämnda få begagnas till redovisning, bör ett

uttryckligt medgifvande i detta hänseende kunna lämnas åtminstone för

sådana enskilda järnvägars och industriella inrättningars obligationer,

som allmänt anses vara af fullgod beskaffenhet.»

90 §.

Justitierådet Bamstedt anförde:

»Af ordalagen i andra stycket andra punkten vill det synas som

om, då enligt balansräkningen de afsätta värdehandlingarna uppgå till

högre belopp än försäkringsfonden, rättigheten för bolaget att utfå

handlingar i värde motsvarande öfverskottet ej skulle vara ovillkorlig

utan beroende af försäkringsinspektionens tillstånd. Meningen torde

dock ej vara, att försäkringsinspektionen skall äga förvägra bolaget

att utbekomma handlingarna, utan endast, att inspektionen skall hålla

kontroll öfver, att don för handlingarnas utbekommande stadgade förutsättning

är för handen. Någon jämkning i redaktionen synes således

erforderlig.

Tredje punkten i samma stycke tyckes innebära, att då, efter det

värdehandlingar, motsvarande försäkringsfonden enligt sista balansräkningen,

blifvit afskilda, bolaget skall utbetala försäkringsbelopp, för

hvilket afsättning till fonden ägt rum, bolaget må ega utbekomma för

bestridandet af sådan utbetalning erforderliga värdehandlingar; men dä

bolaget under tiden efter all anledning ingått andra försäkringsaftal,

för livilka någon afsättning till fonden ännu ej skett, synes utlemnande!

af värdehandlingar för det nppgifna ändamålet ej böra ifrågakomma,

opaginerad Kontrollera mot PDF

150

Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

med mindre bolaget genom provisorisk balansräkning eller på annat

sätt åtminstone gör sannolikt, att värdet af dess förbindelser till försäkringstagarne

minskats.

Att i följd af värdehandlingarnas pantsättning svårigheter lätt

kunna uppstå, då för en eller annan förvaltningsåtgärd bolaget behöfver

äga tillgång till dessa handlingar, är utom all fråga. Särskildt kan

detta blifva förhållandet med inteckningsreverser, som allt emellanåt

måste finnas tillgängliga för förnyelser, relaxer, utsökning afränta m. m.

Det synes önskligt, om förfarandet härvid kunde i någon mån genom

lagen regleras, t. ex. genom föreskrift att det allmänna ombudet eger

att mot kvitto till bolaget utlämna dylik handling, då därför visas giltig

anledning, naturligtvis med skyldighet för ombudet att tillse, att handlingen

eller dess ekvivalent inom skälig tid åter aflämnas i ombudets

förvar, och att, där så ej sker, om förhållandet göra anmälan hos försäkringsinspektionen.

»

Justitierådet Billing, med hvilken justitierådet Hellström instämde,

yttrade:

»Innebörden af andra styckets andra och tredje punkter synes

dunkel därutinnan, att bolaget säges under de gifna förutsättningarne

vara »berättigadt» eller »äga» utbekomma värdehandlingar, men att

samtidigt utöfningen af denna rätt göres beroende af försäkringsinspektionens

tillstånd. — Därest meningen med dessa stadganden är att

försäkringsinspektionen allenast skall kontrollera tillvaron af de för

värdehandlingarnes utbekommande stadg.ade förutsättningar, men, i händelse

detta finnes vara förhållandet, icke äga att förhålla bolaget värdehandlingarne

eller att för dessas utbekommande uppställa något villkor,

synes mig med fog kunna anmärkas, beträffande det i andra punkten

omförmälda fall, att försäkringsinspektionen vid pröfning af gjord ansökning

bör äga både rätt och plikt att taga hänsyn till hvad som

under löpande förvaltningsåret kan hafva inträffat, och i fråga om det

fall, som afscs i tredje punkten, att, på sätt justitierådet Ramstedt

erinrat, utlämnandet bör få äga rum allenast i den mån bolaget kan

göra sannolikt, att värdet af dess förbindelser till försäkringsfonden

fortfarande är minskadt.»

91 §.

Justitierådet Ramstedt yttrade:

»I denna paragraf förutsättes, att uppkommen vinst i första rummet

skall användas till betäckande af förlust, som under föregående år må

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kvngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

hafva uppkommit. Då här talas om förlust från »föregående år», kan

därmed icke gärna afses det år, under hvilket vinsten uppstått. Men

om under ett tidigare år bolaget lidit förlust, kan och i vissa fall bör densamma

omedelbart hafva blifvit utjämnad antingen genom minskning

af säkerhets- (reserv) fonden eller ock, då fråga är om ömsesidigt

försäkringsbolag, genom uttaxering hos delägarne eller nedsättning af

försäkringsbeloppen. Att med ett senare års vinst på en gång öka

säkerhets- (reserv) fonden till det belopp, hvartill den förut uppgått,

låter sig naturligtvis göra, men en sådan åtgärd kan vara onödig,

särskild!, om säkerhetsfonden ändock har föreskrifven storlek, och

öfverensstämmer ej med föreskrifterna i 29 § aktiebolagslagen om afsättning

till reservfond. Och att återställa de genom uttaxering hos

försäkringstagarne eller nedsättning af försäkringsbeloppen rubbade förhållandena

låter sig näppeligen genomföras. Endast om förlusten från

ett gånget år under någon form balanserats såsom brist, synes det

ifrågasatta förfarandet kunna vidtagas.

Anmärkningsvärd t synes äfven det sätt, hvarpå förslaget ordnar

utsättningen till säkerhetsfonden. Medan under första skedet af fondbildningen

de bolag, som å sin rörelse erhållit betydlig vinst, skulle

nödgas till fonden afsätta hela det belopp, hvarmed vinsten öfverskjuter

4 procent af inbetaldt aktie- eller garantikapital, skulle åter de bolag,

hvilkas vinst icke öfverstiger nämnda procenttal, vara befriade från

hvarje afsättning till säkerhetsfonden. Sistnämnda bestämmelse skulle

visserligen ej i hela sin utsträckning gälla för försäkringsaktiebolag,

som skulle vara pliktige att i främsta rummet göra den i 29 § aktiebolagslagen

bestämda afsättning till reservfonden, men de ömsesidiga

försäkringsbolagen skulle kunna äfven under en längre tid fortsätta sin

verksamhet och göra utdelningar till försäkringstagarne utan att under

tiden ett enda öre afsattes till försäkringsfonden. Det vore önskligt,

om ifrågavarande fondbilduing kunde regleras på ett jämnare och i visst

afseende äfven mera betryggande sätt.

Att, om säkerhetsfonden nedgår under stadgadt belopp, afsättning

a ny o skall vidtaga enligt de i paragrafen stadgade grunder kan väl

tagas för gifvet men torde dock, på sätt som skett i 29 § aktiebolagslagen,

äfven böra uttalas.

Beträffande formuleringen af bestämmelsen angående medgifveu

utdelning gäller enahanda anmärkning som framförts vid 55 §. Någon

anledning att här genom tillägg af ordet »ränta» afvika från det i 19

och 55 §§ använda uttryck »4 procent å inbetaldt» kapital torde ej

förefinn as.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

I vissa försäkringsbolag torde med afseende å verksamhetens

beskaffenhet endast med svårighet kunna afgöras, huruvida å rörelsen

uppkommit vinst. Hvad särskildt angår rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna

kan någon egentlig vinst ej sägas uppstå annat än möjligen

å den del af rörelsen, hvilken omfattar sådana delägare, som redan

börjat komma i åtnjutande af lifränta. Men att göra afsättningen till

säkerhetsfonden beroende af eventuell behållning å denna dol af rörelsen

torde ej vara tillrådligt. Lämpligast synes vara att, såsom redan sker

i några af dessa anstalter, till säkerhetsfond afsätta någon del af ränteinkomsten

å sådana delägares tillgodohafvande, som gjort insättningar

för beredande af lifränta men ännu ej uppnått lifränteåldcrn. Denna

afkomst, som enligt reglementsbestämmelse tillhör delägarne, kan emellertid

ej anses som anstaltens vinst och för öfrigt skulle, om så skedde,

tillämpning därå af förslagets stadganden om afsättning till säkerhetsfonden

väsentligt förrycka anstaltens verksamhet. Särskilda föreskrifter

i detta hänseende synas sålunda för rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna

vara af nöden.»

Justitieråden Hellström, Billing och Bohman ansågo lika med

justitierådet Ramstedt det vara rådligt, att i lagen infördes uttrycklig

föreskrift därom att, i händelse säkerhetsfonden nedginge under stadgadt

belopp, afsättning till densamma ånyo skulle vidtaga enligt förut angifna

grunder.

92 §.

Högsta domstolen fäste uppmärksamheten därå, att innehållet i

första stycket icke utmärkte — hvad dock torde vara afsedt — att försäkringstagarne

skulle njuta panträtt i däri omförmälta värdehandlingar.

93 §.

Då de afvikelser från stadgandena i 85—92 §§, som enligt 93 §

tinge medgifvas, lätt kunde medföra, att den säkerhet, samma stadganden

afsåge att bereda inländska försäkringstagare, i någon mån äfventyrades,

syntes det högsta domstolen, att dylika afvikelser ej borde

tillåtas, med mindre än att åtgärder tillika vidtoges för skyddande af

de inländska försäkringstagarnes rätt, så att denna, oberoende af gjorda

eftergifter, bibehölles oförändrad, samt att förbehåll i detta syfte förty

borde i lagen inflyta.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

159

94 §.

Justitierådet Bamstedt anförde:

»Den ifrågasatta åtgärden att, utan att på något sätt villkoren för

kompetens till aktuariebefattningen blifvit bestämda, öfverlämna åt försäkringsinspektionen

att i hvarje särskildt fall afgöra, huruvida till

sådan befattning föreslagen person må godkännas, synes kunna, om ock

ej medföra fara för godtycke, så åtminstone lätteligen framkalla tvifvelsmål

om inspektionens opartiskhet och konsekvens. Lämpligare torde

vara att tillåta inspektionen fastställa kompetensvillkoren, dock måhända

med rätt för inspektionen att på särskild framställning kunna såsom

aktuarie godkänna den, som ej förmår i allo uppfylla sagda villkor men

det oaktadt kan anses i stånd att sköta dylik befattning.»

Högsta domstolens öfrige ledamöter ansågo lika med justitierådet

Kamstedt det vara lämpligare, att allmänna kompetensvillkor för aktuarie

bestämdes af någon myndighet, med rätt för denna att i särskildt fall

bevilja dispens.

95, 96 och 97 §§.

Justitierådet Bamstedt, med hvilken högsta domstolens öfrige ledamöter

förenade sig, anförde:

»Enligt hvad af föredragande departementschefen framhölls vid

remissen af ifrågavarande lagförslag, äro föreskrifterna i 95—97 §§ afsedda

att äga tillämpning jämväl i fråga om utländska försäkringsanstalter,

som drifva rörelse här i riket. Denna afsikt torde emellertid

böra angifvas på ett bestämdare och tydligare sätt än som i dessa

paragrafer skett; och synes ett uttalande i detta syfte hafva sin rätta

plats i den lag, som reglerar de utländska försäkringsanstalternas verksamhet

här i landet. G od kännes denna uppfatt ning, torde i 95 § och

i rubriken till förevarande afdelning af lagen ordet »försäkringsanstalt»

böra utbytas mot »försäkringsbolag».

Af samma anledning, som föranledt upptagande i förslaget af förbud

för ledamot af försäkringsinspektionen att deltaga i styrelsen af

eller hafva anställning vid försäkringsbolag, torde äfven böra dylik ledamot

förbjudas att vara aktieägare eller garant i sådant bolag.

Då bestämmelsen i 96 §, att öfver försäkringsinspektionens beslut

klagan må föras hos Konungen, väl ej skall gälla i fråga om beslut,

Bih. till Bilcsd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 22

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 33 a.

som omtalas i 105 §, torde för undvikande af hvarje anledning till

tvekan sådant böra i lagen angifvas.

Ett förtydligande af det i 97 § förekommande uttrycket »här i

riket meddelade försäkringar» torde vara erforderligt. Äfven då ett

svenskt försäkringsbolag drifver rörelse i utlandet, torde det nämligen

kunna inträffa, att bolagets inhemska styrelse i sista hand pröfvar,

huruvida ett till den utländska rörelsen hörande försäkringsaftal skall

komma till stånd; och försäkringen kan då sägas vara meddelad här i

riket. Förslagets mening torde dock ej vara, att för sådan försäkring

bidrag skall lämnas till försäkringsinspektionen. Beträffande åter utländsk

försäkringsanstalt, som drifver rörelse i Sverige, torde i paragrafen

afses alla sådana försäkringar, som ingås genom anstaltens härvarande

generalagent; men af hvad nyss anförts torde framgå, att det

icke kan tagas för gifvet, att under alla förhållanden förslaget skulle

så tolkas.»

Justitierådet Billing, med hvilken justitierådet Hellström instämde,

yttrade vidare:

»Lämpligheten af de i andra stycket af 96 § föreslagna bestämmelser

synes mig kunna starkt dragas i tvifvelsmål. Då i allmänhet

verkligt sakkunnige män på ifrågavarande område torde, om man bortser

från dem, som tillhöra försäkringsinspektionen, vara att finna allenast

bland sådana, som på ett eller annat sätt äro i försäkringsverksamhetens

tjänst anställde, skulle, därest förslaget blefve lag, försäkringsinspektionens

beslut och utlåtanden komma att underkastas bedömande

och kritik af dem, som själfve i regel stå under inspektionens uppsikt

och kontroll, — en anordning, som efter vanlig uppfattning måste anses

ganska oegentlig och stötande. Ännu betänkligare synes mig dock

vara, att ett svenskt ämbetsverks åtgärder och uttalanden jämväl i rent

inhemska angelägenheter skulle kunna underkastas granskning af främmande

undersåtar. Något giltigt skäl, hvarföre på detta område mer

än på andra Konungen skulle hänvisas att i regeringsärenden söka råd

och upplysning hos utländske män, synes mig ej vara anfördt, och

hemställer jag därföre att ifrågavarande bestämmelser måtte få ur förslaget

utgå.»

98 §.

Justitierådet Ramstedt, med hvilken högsta domstolens öfrige ledamöter

förenade sig, yttrade:

»Föreskriften i början af paragrafen om skyldighet för försäkrings
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

bolag att »upprätta» vissa angifna handlingar, bör, såsom antagligen

tillkommen af förbiseende, utgå. Då meningen väl torde vara, att balansräkningen

icke skall till försäkringsinspektionen ingifvas förr än dess

innehåll vid bolagsstämma blifvit definitivt bestämdt och att den i andra

punkten omtalade uppgift om bolagets ställning vid räkenskapsårets

slut skall grundas å den sålunda af bolagsstämma pröfvade balansräkningen,

torde för dessa handlingars ingifvande till försäkringsinspektionen

och för uppgiftens införande i tidniug icke kunna stadgas samma

tid, som skulle gälla för ordinarie bolagsstämmas hållande. Med hänsyn

till vikten däraf, att publicerandet af här afsedda handlingar ej mer

än nödigt är fördröjes, anser jag mig böra ifrågasätta, om ej tiden för

bolagsstämmans hållande må kunna framflyttas till sex månader efter

räkenskapsårets slut och den i förevarande paragraf berörda tidsfrist

bestämmas till en månad efter bolagsstämman.»

99 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Förbudet att för allmänheten yppa vid granskning af försäkringsbolags

handlingar eller vid bolagsstämma gjorda iakttagelser angående

enskildes personliga och ekonomiska förhållanden kan ej innebära hinder

för att, där så finnes nödigt, i berättelse eller annan tjänstehandling

åberopa sådana iakttagelser; och af dylika handlingar kan allmänheten

ej förvägras att taga del. Med afseende härå synas orden »för allmänheten»

lämpligen kunna utbytas mot »utom tjänsten» eller annat

liktydigt uttryck.

Stadgandet i sista punkten kan uuder vissa förhållanden medföra,

att af bolaget utsedde revisorer icke skulle komma i åtnjutande af hela

det arfvode, som blifvit för dem bestämdt. I följd häraf och då för

öfrigt kan inträffa, att bolagets revisorer ej åtnjuta något arfvode, torde

någon ändring böra vidtagas i denna bestämmelse.»

100 §.

Justitierådet Ramstedt anförde:

»Enligt denna paragraf äger försäkringsinspektionen att, då den

anser att i något af angifna hänseenden fel förefinnes i ett försäkringsbolags

verksamhet, förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder,

som pröfvas erforderliga för rättelses vinnande. Då detta beslut

kan hos Konungen öfverklagas, synes i allmänhet icke vara något att

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

erinra mot ett sådant förfarande. I ett särskild! fall synes det dock

stötande. Dylikt föreläggande skulle nämligen kunna af försäkringsinspektionen

meddelas, därest den finner grunderna för bolagets verksamhet

icke vara betryggande. Dessa grunder fastställas af Konungen

och kunna ej utan Konungens medgifvande ändras. Att under sådana

förhållanden låta försäkringsinspektionen föreskrifva, att ändring däri

bör ske med risk att, äfven om inspektionens beslut vinner laga kraft,

den ifrågasatta ändringen ej kommer att af Konungen godkännas, kan

icke gärna låta sig göra. Att förändrade förhållanden kunna påkalla

ändring af grunderna för ett försäkringsbolags verksamhet, är emellertid

lika gifvet som att det bör åligga försäkringsinspektionen att härå aktgifva.

Men för ett ingripande från dess sida bör väljas en annan väg,

ocli i hvarje fall bör ett föreläggande i syfte att få grunderna ändrade

ej kunna meddelas annat än af Konungen.

I afseende å de till redovisning af försäkringsfond afsätta medel

förekomma här två skilda bestämmelser, som i viss mån synas innebära

en motsägelse och som åtminstone ej torde lämna erforderlig lodning

för försäkringsinspektionen. Enligt första punkten, som afser

alla försäkringsbolag, äger försäkringsinspektionen ingripa, så snart de

afsätta värdehandlingarna ej motsvara fonden. Det ligger nära till

hands att antaga, att denna bestämmelse innefattar skyldighet för inspektionen

att påkalla rättelse, så snart en nämnvärd differens förefinnes

mellan handlingarnas värde och försäkringsfondens belopp.

Men enligt ett senare stadgande, hvilket endast afser lifförsäkringsbolag,

kan inspektionen låta anstå med vidtagandet af hvarje åtgärd

ända till dess att värdehandlingarna befinnas understiga fondens belopp

med mera än två procent af de sammanlagda lifförsäkringsbelopp, för

hvilka bolaget är pliktigt att göra afsättning till fonden. Då det kan

inträffa, att fonden icke uppgår till mera än tio procent eller en än

mindre del af försäkringssumman, skulle således enligt detta stadgande

ett bolag kunna anses hafva ett visst berättigande att obehindradt få

fortsätta sin verksamhet, ehuru det i värdehandlingar redovisat endast

omkring fyra femtedelar eller än mindre af hvad som rätteligen bort

finnas.

Anmärkningsvärd synes äfven föreskriften att, om värdehandlingarna

med mera än två procent af försäkringssumman understiga

fondens belopp, inspektionen skall förelägga bolaget att inom viss tid,

ej öfverstigande fyra veckor, fylla bristen. Ehuru inspektionen förut

kunnat öfverse med bolagets underlåtenhet att redovisa värdehandlingar

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 33 a.

till fulla beloppet, skulle bolaget nu ovillkorligen åläggas att inom en

mycket begränsad tid anskaffa allt, som felas. Hvad särskildt angår

tidsbestämningen, torde det medgifna anståndet, såframt meningen är

att detsamma skall räknas från det bolaget erhållit del af inspektionens

beslut, vara alltför knappt tillmätt. Detta beslut kan nämligan af bolaget

öfverklagas, och då, i saknad af annan bestämmelse, förordningen

den 14 december 1866 bör lända till efterrättelse, utgår besvärstiden icke

förr än å trettionde dagen efter delfåendet.

I det liflorsäkringsbelopp, hvartill i förevarande fall hänsyn skall

tagas, får enligt förslaget lifräutebelopp ej medräknas. Något skäl för ett

sådant undantag har icke blifvit anfördt. Att rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna,

hvilkas verksamhet hufvudsakligen afser beredandet af lifränta,

härigenom skulle komma i en vida sämre ställning än andra

bolag, där lifränterörelsen spelar en jämförelsevis underordnad roll,

torde icke hafva varit åsyftadt, men bör i hvarje fall observeras.

Att, då Konungen förordnar om bolags upplösning, anmälan därom

skall göras till registret måste antagas vara afsedt, men har icke blifvit

i förslaget påbjudet. Huruvida bestämmelserna i 20 §, andra stycket,

och 67 §, andra stycket, kunna anses innefatta åläggande att till registret

göra anmälan om likvidator, som af Konungen förorduats, är tvifvelaktigt;

och torde ett förtydligande vara erforderligt.

Af Konungen förordnad likvidator, som i denna paragraf afses,

lärer icke, så framt hans rätt därtill ej i lag fastslås, äga att utan medgifvande

af bolagets delägare tillgodogöra sig ersättning för sitt arbete.

Då ett dylikt medgifvande ej alltid kan vara att påräkna, torde likvidatorns

rätt till arfvode böra i förslaget regleras.»

Högsta domstolens öfrige ledamöter biträdde hvad justitierådet Ramstedt

anmärkt om oformligheten däraf, att försäkringsinspektionen skulle

berättigas att på egen hand föreskrifva ändring i de af Konungen fastställda

grunderna för försäkringsbolags verksamhet, och voro samma

ledamöter jämväl ense med justitierådet Ramstedt därutinnan, att de

särskilda i första och andra punkterna af paragrafens första stycke

gifna föreskrifter om rätt och skyldighet för försäkringsinspektionen

att ingripa, då försäkringsfonden nedgått under normalt belopp, syntes

vara oklara och i viss mån sinsemellan stridiga samt förty i behof al

omarbetning.

Hvad justitierådet Ramstedt yttrat därom, att likvidators rätt till

arfvode borde i förslaget regleras, biträddes af högsta domstolens öfrige

ledamöter.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

101 §.

I afseende å stadgandet om arfvode åt den af Konungen förordnade

likvidatorn hänvisade högsta domstolen till hvad vid 99 § yttrats

i anledning af den där förekommande likartade bestämmelsen.

103 §.

Justitierådet Ramstedt anförde:

»I)å meningen torde vara, att panträtt skall tillkomma lifförsäkringstagarne

jämväl i de tillgångar, som enligt 92 § blifvic satta

i särskildt förvar, men andra stycket i 103 § erhållit en formulering,

som synes innebära en anuan uppfattning, torde detsamma böra undergå

någon jämkning.

De båda åtgärder, som enligt förslaget skulle vara bestämmande

för storleken af administrationsboets fordran hos konkursboet, äro uppskattningen

af värdehandlingarna samt beräkningen af lifförsäkringsfondens

belopp och af den summa, hvartill säkerhetsfonden högst bör

uppgå. Den förstnämnda åtgärden skulle verkställas af försäkringsinspektionen

och, i händelse anmärkning framställdes mot dess beslut,

uppskattningen granskas af en särskild nämnd. Beräkningen af fondernas

storlek skulle äfven i första hand utföras af försäkringsinspektionen,

men på klagan öfver dess beslut pröfvas af Konungen. Att på

sådant sätt låta administrativa myndigheter afgöra frågan om borgenärs

fordringsrätt i konkurs strider emot hittills gällande grundsatser;

och såväl med hänsyn till rättssäkerheten som ur andra synpunkter

synes det vara önskligt, att denna fråga öfverlämnas till domstolarnes

bedömande. Inspektionen skulle i så fall uträkna storleken af administationsboets

fordran och densamma på vanligt sätt i konkursen bevakas.

För domstolarne kan det näppeligen anses möta någon större svårighet

att pröfva denna fråga, än att afgöra de mångahanda andra, domstols

pröfning underkastade frågor, i hvilka tekniska spörsmål förekomma.

För utredning af dessa spörsmål kunna sakkunniga höras och utlåtande

af myndigheter infordras. Med den nu ifrågasatta anordningen är äfven

förenad den fördel, att uppskattningen af värdehandlingarna och beräkningen

af fonderna samtidigt komma under pröfning, hvarigenom vinnes

bättre öfversikt och större säkerhet att bedöma, i hvad mån de särskilda

beräkningarna inverka på vederbörandes rätt. För öfrigt är,

äfven om förslagets bestämmelser bibehållas, den möjlighet icke ute
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

sluten, att tvistefrågor kunna uppstå, hvilkas afgörande inverkar på

storleken af administrationsboets fordran och som ej kunna pröfvas annat

än af domstol. Så kan till exempel tvist yppas, huruvida med värdehandlingarna

i allmänhet eller med en eller annan dylik handling så

förfarits, att lifförsäkringstagarne däri äga panträtt.»

Justitierådet Billing, med hvilken justitieråden Hellström och

Bohman instämde, yttrade:

»I likhet med justitierådet Ramstedt anser äfven jag de föreslagna

bestämmelserna om fastställandet af administrationsboets fordringsrätt

i bolagets konkurs vara oantagliga. De i sista stycket af 103 § begagnade

ordalag äro nämligen så affatfade, att jäf mot den af administrationsboet

bevakade fordran kan af annan borgenär stödjas, måhända på

formella skäl, men icke på materiella grunder. Men en sådan lösning

af frågan är, enligt min åsikt, omöjlig vid det förhållande att, så vidt

jag rätt uppfattat förslagets mening, de bland bolagets borgenärer, som

icke tillika äro försäkringstagare, ej äro behöriga att öfverklaga vare

sig den i 106 § föreskrifna beräkning eller den slutliga utredning,

hvarom i 107 § förmäles, och följaktligen komma att stå rättslösa gentemot

administrationsboet. Mig synes därföre behörig hänsyn till allmänna

rättsgrundsatser kräfva, att administrationsboets fordringsanspråk

behandlas på enahanda sätt som hvarje annan i konkurs anmäld fordran,

hvilket naturligtvis ej hindrar att i lag fastslå de allmänna grunder,

efter hvilka fordringsrättens belopp skall bestämmas.»

104 §.

Justitierådet Ramstedt, med hvilken högsta domstolens öfrige ledamöter

instämde, anförde:

»Bestämmelsen, att lifförsäkringsbelopp, som förfallit till betalningföre

admininistrationens inträde, skall utgå efter dessförinnan gällande

grunder, kan antagas skola innebära, att det belopp bör utbetalas, som

skolat gäldas i händelse konkurs eller likvidation ej inträffat; men torde

i sådant fall bestämmelsen kunna på ett tydligare sätt affattas. Då

för »administrationens inträde» någon fix tidpunkt icke finnes i förslaget

angifven, synes lämpligare att såsom tidsbesi åmning använda »bolagets

upplösning». Emellertid kan ifrågasättas, om giltigt skäl föreligger att

låta den omständighet, att ett försäkringsbelopp förfallit till betalningföre

eller efter administrationens inträde, medföra en bestämd skillnad

i försäkringstagarens rätt. Enligt 17 kap. 11 § handelsbalken äger,

då arbetsgivare är pliktig gälda lifränta åt skadad arbetare, denne

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

förmånsrätt i arbetsgifvarens konkurs för hvad af lifräntan belöper å

tiden efter konkursens början. Här åter föreslås ett delvis motsatt förfarande.

Lifförsäkringsbelopp, som förfallit till betalning före administrationens

början, skulle försäkringstagaren äga till fullo utbekomma. I

hvad mån senare förfallna ersättuingsbelopp må utfalla, beror af omständigheterna.

Med gällande konkurslagstiftning synes bäst öfverensstämma

att i afseende å rätten till betalning låta samma regel tillämpas

å förfallna som å icke förfallna försäkringsbelopp.»

Justitierådet Billing, med hvilken justitieråden Hellström och Boliman

förenade sig, tilläde:

»Ibland lifförsäkringsvillkoren ingår, såsom bekant, vanligen äfven

den bestämmelsen att försäkringsbeloppet utbetalas viss tid, i allmänhet

några månader, efter det beloppet blifvit genom styrelsebeslut eller

annorledes fastställdt, och först då denna tid gått till ända är följaktligen

försäkringsbeloppet till betalning förfallet. Om, såsom vill synas antagligt,

i förevarande paragraf sagda uttryck skall så förstås, att det faktum,

som grundar rätt till försäkringssummans utbekommande, inträffat, bör

för undvikande af missförstånd redaktionen till öfverensstämmelse härmed

rättas.

105 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Rätt att påkalla en så vidlyftig och kostsam åtgärd som värderingens

granskning af särskild nämnd bör naturligen ej tillkomma annan

än den, hvars rätt verkligen är däraf beroende. Det lärer därföre ej

vara tillfyllest att den med värderingen missnöjde själf anser sin rätt

vara för nära trädd, utan torde frågan härom böra pröfvas af försäkringsinspektionen,

innan denna gör anmälan om utseende af nämnd.

Då det icke kan förutsättas, att i nämnden insatta personer vilja

utan ersättning fullgöra granskningsuppdraget, torde vara erforderligt

att meddela för sådan ersättnings utbekommande nödiga föreskrifter.»

106 §.

Ilråga om de tidsbestämmelser, som hänförde sig till administrationens

inträde, åberopade högsta domstolen hvad vid 104 § blifvit

anfördt; och då, såsom förut framhållits, tiden för klagan öfver förSäkringsinspektionens

beslut torde vara trettio dagar efter delfåendet af

samma beslut, men i detta fall, där rätt till klagan torde tillkomma ej

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

blott eu hvar lifförsäkriugstagare utan äfven andra bolagets borgenärer

och aktieägare, någon delgifning i vanlig mening ej kunde äga ruin,

syntes särskilda föreskrifter erforderliga lör besvärstidens bestämmande.

107 §.

Högsta domstolen ansåg sådan ändring böra vidtagas i förevarande

bestämmelser, att försäkring icke, eller åtminstone icke utan uttryckligt

medgifvande af försäkringstagaren, finge öfverflyttas å bolag med vidsträcktare

personlig ansvarighet än som förekomme i det bolag, från

hvilket öfverflyttningen skedde.

109 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Här upptagna stadganden lämna icke erforderlig ledning för bedömande

af frågan om den rätt till de afsätta värdehandlingarna, som

i förhållande till öfriga försäkringstagare må tillkomma den eller dem,

hvilka före likvidationens eller konkursens början lidit eller under fortgången

däraf lida brandskada, och meddela icke någon upplysning om

de grunder, efter hvilka försäkringstagarne i allmänhet skola anses äga

fordringssrätt gent emot bolaget. Utan klara och tydliga bestämmelser

i dessa afseenden kan emellertid försäkringstagarnes rätt på ett betänkligt

sätt äfventyras. Förslaget i denna del behöfver sålunda fullständigas,

och torde därvid jämväl böra fastslås, vid hvilken tidpunkt bolagets

ansvarighet för därefter uppkommen eldskada skall upphöra.

Det i denna paragraf omförmälda ombuds uppgift säges vara att

»utöfva försäkringstagarnes panträtt» med afseende å de enligt 90 § i

särskildt förvar satta värdehandlingar. De sålunda för angifvande af

hans ställning och funktioner använda uttryck synas emellertid vara ej

blott stridande mot vanligt språkbruk utan jämväl synnerligen dunkla,

i det att gränserna för hans plikt och befogenhet att i likvidationen

eller konkursen representera försäkringstagarne i gemen och en hvar

af dem särskildt knappast kunna sägas vara ens antydda. Jämväl ur

denna synpunkt lärer därföre en omarbetning af förevarande paragrat

vara af" nöden. Skall allmänt ombud utses, erfordras föreskrift om

ersättning åt ombudet.»

110 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om töljande yttrande:

»Att öfverlåtelse ej må ske till annat än inländskt försäkringsbolag

Bih. till Biksd. Prot. 1903. 1 Samt. 1 Afd. 20 Höft. 23

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

är säkerligen afsedt, men torde jämväl böra i lagen uttalas, livarjämte

äfven för nu föreliggande fall lärer böra stadgas förbehåll i syfte att

öfverflyttningen icke må för försäkringstagarne medföra vidsträktare

personlig ansvarighet än som förut ålåg dem.

Då förslagets mening synes vara, att genom försäkringsinspektionens

bitall till den hos inspektionen gjorda ansökning öfverlåtelsen skulle komma

till stånd, torde vid sådan ansökning böra fogas icke, såsom här upptages,

allenast ett förslag till aftal, utan ett under förbehåll af inspektionens

godkännande ingånget, men för kontrahenterna lagligen bindande

aftal om öfverlåtelse.

1 öfrigt synes böra föreskrifvas, att om i denna ordning ett bolags

alla försäkringar öfverflyttas å annat bolag, förstberörda bolag därigenom

skall anses upplöst; hvarjämte för bevarande af sådana borgenärers rätt,

hvilkas anspråk mot bolaget icke grundas å försäkringsaftal, synes erforderligt

stadga, att, om bolaget efter öfverlåtelsen försättes i konkurs,

återvinuingstalan i enlighet med 35 § 3 mom. konkurslagen må kunna

töras, därest inspektionens godkännande tillkommit inom viss tid före

konkursens början.»

112 §.

Då ansvarsbestämmelsen i första stycket erhållit en sådan formulering,

som om enskild person skulle kunna vara berättigad att för egen

räkning drifva försäkringsrörelse, ansåg högsta domstolen samma ansvarsbestämmelse

böra i någon mån omredigeras.

113 §.

Som andra stycket af förevarande paragraf torde vara afsedt

att hänföra sig till samtliga de med 1), 2) och 3) betecknade moment

af 98 §, men uttrycket »uppgift» förekomme allenast i mom. 2, och

således fara för misstydning kunde uppstå, ansåg högsta domstolen,

en annan redaktion böra begagnas.

114 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Föreskrifterna i 98 § om vissa handlingars upprättande och ingifvande

till försäkringsinspektionen torde ej kunna gälla för bolag, som

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

är under likvidation. I lagen bör således icke heller stadgas någon

påföljd för likvidators underlåtenhet att fullgöra åligganden enligt nämnda

paragraf.

Däremot torde straff böra utsättas för styrelseledamots underlåtenhet

att fullgöra den anmälningsskyldighet, som enligt 101 § åligger

styrelsen. Försummelse i detta afseende skulle eljest icke medföra

någon påföljd.»

116 §.

Justitierådet Ramstedt, med hvilken högsta domstolens öfrige ledamöter

instämde, yttrade:

»Den omkastning af ordningen för ett ömsesidigt försäkringsbolags

bringande till stånd som för här afsedda bolag föreslås, i det att stadfästelse

å bolagsordningen icke skulle sökas före bolagets konstituerande

utan först efter det vid sammanträde, som i 33 § omförmäles, bolaget

blifvit bildadt, synes ej medföra annan egentlig fördel än att stadfästelse

å bolagsordningen och bolagets registrering skulle kunna sökas på

samma gång. Denna fördel torde dock lätteligen blifva endast skenbar.

Därest Konungens befallningshafvande, som har att pröfva bolagsordningens

innehåll, skulle finna, att densamma i någon väsentligare del

ej kunde oförändrad fastställas, lärer nämligen registrering af bolaget

ej kunna verkställas förr än bolaget blifvit i ärendet hördt och lämnat

sitt medgifvande till den ifrågasatta ändringen. Den i afseende å dessa

bolag föreslagna anordningen i förening med den omständighet, att

särskilda bestämmelser ej meddelats för reglerande af bolagens tillkomst,

hvilket ansetts kunna ske enbart genom att från tillämpning å dem

utesluta några af förslagets paragrafer, torde äfven komma att i praktiken

medföra tvekan och osäkerhet. Sannolikheten härför är så mycket

större, som några af de bestämmelser, hvilka synas vara ämnade att

gälla för dylika bolag, uppenbarligen icke efter sin lydelse kunna å

dem tillämpas. I detta hänseende må påpekas föreskrifterna i 26 §,

27 § 13 mom. och sista stycket samt 33 och 34 §§, hvilka alla förutsätta

att, innan försäkringsbolag bildas, vissa bestämmelser blifvit fastställda,

hvilkas uppfyllande utgör villkor för att bolaget skall kunna

komma till stånd.

I öfrigt anmärkes: att, då beslut om ändring i bolagsordning

väl ej skall gälla förr än ändringen blifvit af Konungens befallningshafvande

stadfästad och i sammanhang därmed registrerad, ansvarspåföljd

för underlåtenhet att å sådan ändring ofördröjligen söka stad
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

fästelse |och registrering ej synes vara på sin plats; att af skäl, som

anförts ^vid 29 §, bolagets firma bör innehålla ordet »försäkring» eller

»försäkringsbolag», hvarjämte den allmänt vidtagna praxis att i firman

på något sätt angifva bolagets verksamhetsområde torde böra i lagfastslås;

att, då i försäkringsbolag, som faller under 116 §, delägarnes

ansvarighet är ovillkorligen bestämd, det synes öfverflödigt att i registret

införa uppgift angående omfattningen af detta ansvar; att af samma

anledning stadgandet i 38 § första stycket ej kan gälla för ifrågavarande

bolag; att den i 77 § tredje stycket fastställda tid för anförande

af besvär öfver vägrad registrering ej sammanfaller med tiden för klagan

öfver Konungens befaliniugshafvandes beslut å ansökning om stadfästelse

af bolagsordning eller däri beslutad ändring; att det för delägarne i

dessa bolag utan tvifvel skulle vara till större nytta, om den i 98 §

omförmälda uppgift infördes i någon ortstidning i stället för i allmänna

tidningarna; samt att, då ett bolags verksamhet är begränsad till försäkring

af egendom inom ett län, det ej, såsom i slutet af 116 § förutsattes,

bör kunna ifrågakomma, att styrelsens säte flyttas från ett län

till ett annat.»

117 §•

Justitierådet Ramstedt, med hvilken högsta domstolens öfrige ledamöter

förenade sig, anförde:

»Enligt denna paragraf skall lagen ej äga tillämpning å »ömsesidigt

försäkringsbolag, som med afseende på verksamhetens art och

ändamål är jämförligt med pensions- eller annan understödskassa». Med

pensions- och understödskassor torde böra förstås sådana inrättningar,

hvilka visserligen utöfva försäkringsverksamhet, men som ej äro afsedda

för allmänheten utan endast för en viss kategori af medborgare,

de där på grund af sin verksamhet eller af annan bestående anledningkunna

sägas bilda en sluten krets. Då emellertid eu dylik inrättning

mera med afseende å verksamhetens omfång än å dess art och ändamål

skiljer sig från ett vanligt försäkringsbolag, möter svårighet att af

förevarande undantagsstadgande, såsom det i förslaget blifvit formuleradt,

sluta sig till, hvilka försäkringsbolag därmed afses, och följaktligen

äfven att bedöma befogenheten af ett sådant undantag. Därest emellertid

detsamma anses böra bibehållas, torde tolkningen däraf böra underlättas

genom anförandet af exempel eller på annat sätt.»

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

120 §.

Justitieråd et Ramstedt, ined hvilken högsta domstolens Öfrige ledamöter

instämde, yttrade:

»Äfven om ett försäkringsbolags stadgar blifvit före lagens, trädande

i kraft stadfästa af Konungen eller Konungens befallningshafvande,

skola dessa stadgar dock icke lända till efterrättelse i den

mån de stå i strid med lagens föreskrifter. Någon skyldighet lör bolaget

att bringa stadgarne till öfverensstämmelse med lagen förefinnes

dock icke enligt förslaget. Att en sådan bristande öfverensstämmelse

mellan lag och stadfästa stadgar lätt kan vålla förvirring, synes emellertid

uppenbart.

Upptaga för lilförsäkringsbolag stadfästa stadgar bestämmelser

angående de i 6 och 28 §§ augifna grunder för lifförsäkringsverksamheten,

skulle dessa bestämmelser fortfarande gälla. Full garanti att

sålunda fastslagna grunder stå i öfverensstämmelse med de principer,

hvarå lagen är byggd, kan emellertid ej förefinnas. Och då, i händelse

stadgarne ej upptaga föreskrifter angående alla omförmälda grunder

utan i vissa afseenden nya bestämmelser erfordras, svårighet kan möta

att utan jämkning i redan gällande föreskrifter erhålla nödig konsekvens

emellan de särskilda bestämmelserna, synes sådan ändring i förslaget

lämpligen böra vidtagas, att de bolag, hvarom nu är fråga, blifva iörpliktade

att, oberoende af stadgarnes innehåll, söka stadfästelse å alla

de grunder för lifförsäkringsverksamlieten, som böra af Konungen pröfvas.

Då enligt förslaget bolag, som emot förutbetalda premier skall

meddela brandförsäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, är

pliktigt att upprätta bestämmelser angående vissa grunder för bolagets

verksamhet och att därå söka stadfästelse, torde särskilda öfvergångsstadganden

vara erforderliga äfven för sådana bolag, som, på grund af

redan''stadfästa stadgar, drifva d_ylik rörelse.

2. Förslag till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva

försäkringsrörelse här i riket.

Mot förslaget framställdes följande anmärkningar, nämligen vid:

2 §.

Då det icke torde vara afsedt att ordna lagstiftningen så, att

s. 172 Kontrollera mot PDF

172 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

kommanditdelägare i handelsbolag skulle blifva ansvarige för fullgörande

af en generalagents skyldigheter, ansåg högsta domstolen att till förmån

för dem undantag borde göras från den i sista punkten uppställda regeln.

4 §•

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Då det för pröfning af en anstalts verksamhet synes vara af

minst lika stor vikt att ega kännedom om de öfver granskningen af

anstaltens räkenskaper och förvaltning afgifna utlåtanden som att hafva

tillgång till förvaltningsberättelserna, torde jämväl revisionsberättelser

för de år under det sista decenniet, anstalten varit i verksamhet

böra företes.

9 mom. torde böra undergå någon omredigering i syfte att tydligare

än som skett uttrycka, att där angifvet belopp — 100,000 eller

50,000 kronor skall nedsättas för hvarje särskildt slag af forsäkling,

som anstaltens härvarande rörelse kommer att omfatta.»

5 §•

Justitierådet liamstedt anförde:

»Därest de mera formella villkoren för rätt att drifva försäkringsrörelse

uppfyllts, skulle, enligt förslaget, en vägran af tillstånd till rörelsens

utöfning kunna grundas allenast på beskaffenheten af det system,

efter bvilket försäkringsanstalten vore ordnad. Äfven om systemet är

godt, kan dock rörelsen bedrifvas på ett sådant sätt eller anstaltens

ekonomiska ställning vara sådan, att den ej kan anses erbjuda betryggande

säkerhet; och att begränsa försäkringsinspektionens granskningsrätt,

därhän, att den ej äger taga hänsyn till sådana omständigheter,

synes illa stämma öfverens med tillbörligt tillgodoseende af svenska

medborgares bästa. Äfven om åt försäkringsinspektionen ej kan lämnas

den tämligen obegränsade frihet i bedömandet af hithörande frågor,

som innefattas i den af skandinaviska kommittén föreslagna bestämmelsen

om rätt att vägra tillstånd, då sådant »af hänsyn till det allmänna»

kunde anses påkalladt, torde åt försäkringsinspektionen åtminstone böra

lämnas Öppet att vid pröfning åt utländsk försäkringsanstalts ansökning

och följaktligen. äfven vid den kontrollerande verksamhet, som enligt

10 § skall af inspektionen utöfvas, fästa afseende vid anmärkningar,

som af myndigheter i anstaltens hemland framställts, samt vid innehållet

i anstaltens förvaltnings- och revisionsberättelser.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Justitierådet Billing yttrade:

»Den i 4 § 4 mom. meddelade föreskrift, att utländsk försäkringsanstalts

ansökning om rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse skall

vara åtföljd af styrkt uppgift om anmärkningar, som af det främmande

landets myndigheter må hafva under de tre sista åren framställts mot

anstaltens verksamhet, äfvensom af förvaltningsberättelse för hvart och

ett af de sista tio åren, synes följdriktigt hafva till syfte att sätta försäkringsinspektionen

i tillfälle att, så vidt möjligt, ur alla synpunkter

pröfva, huruvida den sökande anstaltens verksamhet och ställning äro

sådana, att svenska undersåtars intressen ej kunna antagas blifva genom

bifall till ansökningen äfventyrade. Enligt 5 §, som härutinnan afviker

från de af den skandinaviska kommittén föreslagna bestämmelser, äger

emellertid försäkringsinspektionen, såvidt formella föreskrifter blifvit uppfyllda,

rätt att afslå ansökningen allenast för det fäll, att grunderna för

anstaltens verksamhet finnas hvila på ett system, som uppenbarligen är

af beskaffenhet att ej medgifva en betryggande försäkringsverksamhet.

I anslutning till hvad redan inom högsta domstolen framhållits anser

äfven jag tillräckligt skäl icke föreligga att, på sätt som skett, betaga

försäkringsinspektionen rätt att vid pröfning af ansökningen taga hänsyn

jämväl till andra omständigheter än själfva grunderna för anstaltens

verksamhet.»

Högsta domstolens öfrige ledamöter instämde uti de af justitieråden

Ramstedt och Billing afgifna yttranden.

8 §•

Högsta domstolen erinrade att, därest ändring vidtoges beträffande

den i 98 § af förslaget till lag om försäkringsanstalter förekommande

tidsbestämning, tiden för vidtagandet af de i förevarande paragrafs

andra moment omförmälda åtgärder jämväl torde kunna förkortas.

11 §•

Justitierådet Ramstedt, med hvilken justitieråden Hellström och

Bohman instämde, yttrade:

»Då stadgandet i andra stycket afser tiden omedelbart efter det

utländsk försäkringsanstalt upphört att drifva rörelse här i riket, under

det första styckets bestämmelser i allmänhet ej torde komma till

användning förr än anstaltens vid nämnda tid kvarstående förbindelser

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

blifvit fullgjorda, torde i afseende å paragrafens uppställning en omkastning

mellan de båda styckena böra äga rum.

Den i början af andra stycket gifna regeln lämpar sig ej för det

fall, att rörelsen upphör på grund af något försäkringsinspektionens

beslut. Anstalten kan nämligen då icke genast vid rörelsens afbrytande

uppgifva ombud, utan sådant måste till en början förordnas af inspektionen,

men anstalten bör hafva rätt att få ombudets funktioner öfverlåtna

å den, som sedermera af anstalten därtill i behörig ordning anmäles.

Att försäkningsinspektionen bör vara oförhindrad att, därest

uppgifvet ombud ej kan anses äga nödiga kvalifikationer, vägra att

godkänna detsamma, ligger helt visst nära till hands, men torde för

undvikande af tvekan böra uttalas. Uppdraget s}rnes i förevarande

liksom i 7 §:s fall böra innefatta bemyndigande att »å anstaltens vägnar

mottaga stämning och i öfrigt företräda anstalten med afseende på

redan meddelade försäkringar».

I lagen torde böra föreskrifvas, att ombud, som förordnas enligt

7 eller 11 §, skall enligt inspektionens bestämmmande åtnjuta ersättning,

likasom äfven att sådan ersättning må uttagas af de utaf anstalten

deponerade medlen.»

12 §.

Justitierådet Eamstedt erinrade vid denna paragraf om de anmärkningar

som af högsta domstolen tramställts vid 3 § 2 mom. af förslaget

till lag om försäkringsanstalter.

Af skäl, som anförts vid granskningen af 95—97 §§ i förslaget

till lag om försäkringsanstalter, ansåg högsta domstolen, att för utländska

försäkringsanstalter gällande bestämmelser, motsvarande i erforderliga

delar de i nämnda paragrafer upptagna föreskrifter, borde i nu

förevarande lag införas.

3. Förslag till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångs
balken.

4. Förslag till lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap.

4 § strafflagen.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

175

5. Förslag till lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4

maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar.

6. Förslag till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli

1887 angående handelsregister, firma och prokura.

Sist omförmälda fyra lagförslag föranledde ej annan erinran än

att bestämmelse om tiden för de särskilda lagarnes trädande i kraft

saknades.

Ex protocollo

Axel Dandenéll.

Bill. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM. ISAAC MARCU&’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung], Majils Nåd. Proposition N:o 33 å.

ITT

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 30 januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer och

von Friesen.

Sedan justitieråden Hellström och Billing inkommit och tagit plats,

anmälde chefen för civildepartementet statsrådet Westring, efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet, högsta domstolens

utlåtande öfver de genom Kung]. Majt:s beslut den 10 juli

1901 till högsta domstolen remitterade förslag till

1) lag om försäkringsanstalter och

2) lag om utländsk fÖrsäkringsanstulta rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket.

Efter att hafva redogjort för innehållet i berörda lagförslag samt

högsta domstolens öfver desamma afgifna utlåtande anförde departementsfcheen:
Bih.

till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Haft. 2b

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

»Med anledning af de inom högsta domstolen framställda anmärkningar

hafva de remitterade förslagen blifvit öfversedda och ändrade,

därvid de anmärkningar, om hvilka ett flertal af högsta domstolens ledamöter

enat sig, i allmänhet blifvit iakttagna. Under åberopande af de

inom högsta domstolen för dessa ändringar anförda grunder, anser jag

mig nu hufvudsakligen böra dels yttra mig angående den omfattning,

i hvilken vissa delar af förslagen, där mera genomgripande förändringar

tillstyrkts inom högsta domstolen, omarbetats, och dels angifva skälen

därtill, att några särskilda anmärkningar, som inom högsta domstolen

framställts, synts icke böra föranleda ändring i förslagen. Innan jag

öfvergår härtill, torde det tillåtas mig att lämna en öfversikt af de

paragrafer i förslaget till lag om försäkringsanstalter, som undergått

ändringar i full öfverensstämmelse med de inom högsta domstolen gjorda

erinringar och fördenskull icke nu erfordra något särskildt omnämnande.

Dessa paragrafer äro de här nedan uppräknade och motsvaras i den

reviderade texten af de inom parentes satta paragraferna:

8 § (6)

9 § W

25 § (65)

27 § (66)

29 § (70)

31 § (72 § 2 mom.)

38 § (79)

40 § (81)

50 § (91, 94)

60 § (105)

62 § (107)

64 § (109)

68 § (113)

69 § (114 § 1 mom.)

72 § (116)

90 § (125)

92 § 1 mom. (127 § 1 mom.)

93 § (129)

95 § 1 mom. (131 § 1 mom.)

98 § (134)

99 § 2 mom. (135 § 2 mom.)

100 § (136)

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

103 § (139)

109 § (144)

112 § (158).

Hvad förslaget till lag om försäkringsanstalter vidare beträffar,

torde till en början böra nämnas, att rubriken blifvit på högsta domstolens

hemställan utbytt mot »lag om försäkringsbolag», samt att, på sätt

högsta domstolen tillstyrkt, innehållet af 3 § i det remitterade förslaget

i förslaget flyttats från afdelningen »allmänna bestämmelser» till andra,

mera lämpliga ställen i lagen (49, 100 och ICO §§ i reviderade texten).

Härigenom har beredts plats i nämnda afdelning (3 § i reviderade texten)

åt den i 4 och 35 §§ af det remitterade förslaget uttalade grundsatsen

om registrering såsom villkor för försäkringsbolags rättssubjektivitet.

Vidare har, på sätt högsta domstolen jämväl tillstyrkt, i reviderade

texten särskildt uttalats, att med lifförsäkring afses i förslaget jämväl

lifränta- och kapitalförsäkring. Då detta uttalande synts hafva sin rätta

plats i 2 § af förslaget, hafva härigenom föranledts redaktionella ändringar

såväl i denna paragraf som uti 5 § i reviderade texten (C § i

remitterade förslaget).

Inom högsta domstolen har anmärkning gjorts mot det i fråga om försäkringsaktiebolag

i remitterade förslaget använda tillvägagångssättet att

endast upptaga sådana bestämmelser, som vore egendomliga för dylika

bolag, och i öfrigt hänvisa till vederbörliga stadganden i lagen om aktiebolag

den 28 juni 1895. Högsta domstolen har sålunda funnit berörda

förfarande lämna rum för betänkligheter, i ty att bland de stadganden i

aktiebolagslagen, hvilka enligt förslaget skulle oförändrade äga tillämpning

å försäkringsaktiebolag, åtskilliga antingen alldeles icke eller åtminstone

endast med vissa modifikationer kunde blifva gällande å sistnämnda

bolag eller speciella arter däraf. Därjämte har högsta domstolen särskildt

fäst uppmärksamheten å vissa af de stadganden i aktiebolagslagen,

som enligt högsta domstolens åsikt vore af nämnda beskaffenhet. I

följd af denna erinran har förslaget undergått sådan omarbetning, att

det jämväl i fråga om försäkringsaktiebolagen kommit alt innehålla,

fullständiga bestämmelser. Härvid har behörig hänsyn tagits till högsta

domstolens erinringar beträffande de utaf högsta domstolen särskildt

anmärkta lagrum i aktiebolagslagen. Vidare hafva åtskilliga andra stadganden

i samma lag, till hvilka uti det remitterade förslaget hänvisningägt

rum, allenast med vissa modifikationer och jämkningar influtit i

den reviderade texten. Sålunda har 11 § i aktiebolagslagen synts icke böra

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

utan vidare öfverföras. Den i nämnda lagrum uttalade rättssats, att

aktieteckning med villkor eller förbehåll principiellt icke är förbjuden,

torde näppeligen lämpa sig för försäkringsaktiebolag. Å ena sidan

lärer nämligen dessa bolags tillkomst icke gärna vara beroende t. ex.

af rätt för aktietecknare att i stället för penningar tillskjuta gods af

ett eller annat slag, och å andra sidan torde för ett försäkringsaktiebolags

betryggande verksamhet erfordras kontant kapitalbasis. I enlighet

med denna uppfattning har 15 § i reviderade texten erhållit sin

lydelse. Vidare har 22 § därstädes — motsvarande 22 § i aktiebolagslagen

— erhållit en från sistnämnda paragraf afvikande formulering,

en afvikelse, som betingats af förslagets bestämmelse om skyldighet

för försäkringsbolag att söka stadfästelse å hvarje ändring i bolagsordningen.

Stadgandet i 40 § aktiebolagslagen om styrelseledamöternas

nationalitet har (34 § i reviderade texten) bragts till öfverensstämmelse

med hvad som enligt det remitterade förslaget (43 §) skulle gälla för

ömsesidiga försäkringsbolag, hvilket åter medfört ändring i 18 § i reviderade

texten, liksom äfven Tf» § därstädes redigerats i enlighet härmed.

Vidare har minimiantalet styrelseledamöter jämväl för försäkringsaktiebolagen

ansetts böra bestämmas till tre (34 § i reviderade texten). 12

§ i förslaget, enligt hvilket lagrum val af styrelse och revisorer skall

ske å det konstituerande sammanträdet, har synts lämpligen kunna sammanföras

med 17 § i reviderade texten, där öfriga föreskrifter i fråga

om nämnda sammanträde meddelas. Slutligen har vid öfvet förandet af

59, (»0 och (»3 §§ i aktiebolagslagen — 55, 5(4 och 59 §§ i reviderade

texten — hänsyn måst tagas till vissa för försäkringsbolagen föreslagna

speciella regler om likvidation och administration.

I enlighet med hvad högsta domstolens fleste ledamöter tillstyrkt

har jag låtit i reviderade texten införa grundprincipen för omfattningen

af aktietecknares tillskottsplikt. Detta har skett i en ny § — 11 — i

omedelbar anslutning till förslagets bestämmelse om maximum för tillskott

utöfver tecknadt aktiebelopp.

I 30 § af aktiebolagslagen stadgas, att under aktiebolags bestånd till

aktieägarna icke må annorledes än i följd af aktiekapitalets nedsättning

utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt balansräkningen, i

den man vinsten cj skall till reservfond alsättas. För förebyggande af

möjligt missförstånd har jag ansett lämpligt att låta uti 25 § i reviderade

texten införa en bestämmelse, motsvarande nämnda stadgande,

men med en affattning, som lämpats efter de för försäkringsaktiebolagen

föreslagna speciella regler. 1 sammanhang härmed har eu i sak ena
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

handa bestämmelse intagits i förslagets afdelning om ömsesidiga försäkringsbolag

(77 §). Till följd af de ändringar, som sålunda vidtagits,

har 126 § i reviderade texten — 91 § i det remitterade förslaget —

undergått erforderlig omredigering.

Enligt det remitterade förslaget skulle hvarje försäkringsaktiebolag

jämlikt de i 29 § aktiebolagslagen bestämda grunder afsätta reservfond

och hvarje försäkringsaktiebolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, dessutom

säkerhetsfond (91 §). Då emellertid dessa båda fonder vore afsedda

för enahanda ändamål, har högsta domstolen ansett anordningen

med dubbla fonder olämplig. Med anledning häraf anser jag mig böra

erinra, att för de fall då försäkringsaktiebolag drifver, jämte lifförsäkringsrörelse,

annan försäkringsrörelse, ändamålet med afsättning till

reservfond icke kan anses enligt förslaget sammanfalla med säkerhetsfondens

ändamål. Denna fond skall nämligen afsättas uteslutande i

lifförsäkringstagarnes intresse, medan däremot genom afsättning af reservfond

äfven andra intressen tillgodoses. Vid sådant förhållande

torde tillräcklig anledning icke förefinnas att från skyldighet att afsätta

reservfond undantaga andra försäkringsaktiebolag än sådana, hvilkas

rörelse afser allenast lifförsäkring (26 § i reviderade texten). Därest

ifrågavarande skyldighet sålunda begränsas till att gälla endast för de

s. k. blandade försäkringsaktiebolagen, lärer, med fästadt afseende å

reserv- och säkerhetsfondernas olika ändamål, intet skäl kunna anföras

för bibehållandet af den i 91 § omförmälda rättigheten att i säkerhetsfonden

inräkna belopp, som afsättes till reservfond. Uti den reviderade

texten — 126 § — har detta äfven iakttagits; och har häraf föranledts

ändring jämväl uti 92 § i det remitterade förslaget (127 § i reviderade

texten).

Åtskilliga af de paragrafer, som motsvaras af lagrum i aktiebolagslagen,

hafva erhållit ett mera omfattande innehåll än parallellställena i

sistnämnda lag. Detta förhållande grundar sig på högsta domstolens

anmärkning, att förslagets bestämmelser angående tillskott, som aktietecknare

kunde vara skyldig att lämna utöfver tecknadt aktiebelopp,

syntes alltför knapphändiga, samt att det vore nödigt att beträffande

dylika tillskott gifva hufvudsakligen enahanda föreskrifter, som i aktiebolagslagen

gifvits rörande oguldcn andel af aktie. Uti 7 —10 §§ samt

23 § i reviderade texten hafva dylika bestämmelser införts, i sammanhang

hvarmed några mindre ändringar vidtagits i 5 § i förslaget (4 §

i reviderade texten). Det torde särskildt böra påpekas, att försummelse

att inbetala ''" tillskott af nämnda slag icke ansetts böra bereda bolaget

rätt att förklara aktierätten förverkad. 1 förslaget har icke heller synts

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

böra intagas stadgande om dylik påföljd för den händelse den, till

hvilken aktierätt Öfvergår, undandrager sig att allämna garantiförbindelse

eller att öfvertaga aktietecknarens ansvarighet på grund af sådan

förbindelse. Det torde vara lämpligare, att i bolagsordningen intagas

bestämmelser härom, därest sådana skulle anses erforderliga.

Högsta domstolen har vidare ansett tillräckligt skäl icke förefinnas

att i den omfattning, som i förslagets G § skett, låta särskilda grunder

för ett lifförsäkringsbolags verksamhet underställas Konungens pröfning.

Vid öfvervägande häraf har det synts mig icke vara af något verkligt

behof påkalladt att fordra upprättandet af bestämmelser angående olika

försäkringsarter, allmänna försäkringsvillkor, reglerna för åter försäkring

samt de under 5) uti ifrågavarande paragraf angifna frågor. Ur motsvarande

§ i reviderade texten — 5 § — har följaktligen hvad det

remitterade förslaget i dessa hänseenden innehåller blifvit uteslutet. Enligt

förslaget åligger det för vissa fall jämväl brandförsäkringsbolag

att söka stadfästelse å särskilda grunder lör försäkrings verksamheten.

Detta är förhållandet, då bolaget skall, emot förutbetalda premier, meddela

brandförsäkring för all framtid eller för längre tid än tio år. Då

emellertid denna bestämmelse möjligen skulle komma att tolkas så, att

berörda skyldighet förefinnes allenast för den händelse försäkringstagarna

hafva att på förhand inbetala ett visst belopp en gång för alla,

har, för undvikande åt missförstånd, orden »emot förutbetalda premier»

utelämnats ur reviderade texten. Enahanda ändring har vidtagits i 89

och 109 §§ i det remitterade förslaget (124 och 144 §§ i reviderade

texten).

Uti sista stycket af förslagets 6 § stadgas, att de särskilda grunderna

för försäkringsaktiebolags verksamhet skola i vissa hänseenden vara likställda

med själfva bolagsordningen; och skulle enligt 28 § detsamma

gälla beträffande ömsesidiga försäkringsbolag. Sålunda skola bolagsstämmobeslut,

som strida mot sagda grunder, kunna i behörig ordning

öfverklagas samt styrelse och revisorer icke vara skyldiga att ställa sig

till efterrättelse åt bolaget meddelade föreskrifter, som äro mot samma

grunder stridande. I anledning af detta stadgande har högsta domstolen

yttrat att, därest meningen därmed vore, att för ändring af grunderna

skulle gälla enahanda föreskrifter som för ändring i bolagsordningen,

elt förtydligande vore erforderligt. Hvad högsta domstolen sålunda

anmärkt har föranledt till att ifrågavarande stycke uteslutits ur

reviderade texten och att i stället de särskilda lagrum, som härvid

kunna komma i betraktande — 28, 33, 40, 79, 83 och 90 §§ i reviderade

texten — blifvit vederbörligen kompletterade.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Beträffande den i 19 och 55 §§ i förslaget gjorda begränsning af

försäkringsbolags rätt att, innan organisations- och anskaffningskostnader

afskrifvits, föranstalta om utdelning åt aktieägare, garanter och

försäkringstagare har inom högsta domstolen anmärkning framställts.

Något hinder för en höjning af det högsta enligt förslaget tillåtna beloppet

af utdelning torde i själfva verket icke heller förefinnas. Sagda

belopp har därför i reviderade texten — 48 och 99 §§ — bestämts till

fem procent af inbetaldt aktie- eller garantikapital. I sammanhang härmed

har det befunnits mindre lämpligt att bibehålla förslagets föreskrift,

att anskaffningskostnaderna skola vara afskrifna inom tre år; och har

i följd häraf tiden för afskrifningen utsträckts till fem år. Det torde

förtjäna påpekas, att det nyligen för danska riksdagen framlagda »Förslag

til Lov om Livsforsikringsvirksomhed» innehåller enahanda afvikelser

från det af delegerade från Sverige, Norge och Danmark upprättade

gemensamma förslaget. Ifrågavarande båda paragrafer hafva

för öfrigt på grund af hvad inom högsta domstolen anförts blifvit förtydligade

genom tillägg af sådant innehåll, att bolag, hvars rörelse icke

allenast afser lifförsäkring, icke behöfver börja afskrifningen af organisationskostnaderna

förr än under tredje räkenskapsåret. Men då vid

sådant förhållande enligt lagrummens lydelse afskrifningen skall vara

verkställd för vissa bolag inom tio år, för andra åter inom tolf år, och

olikhet härutinnan tvifvelsutan innebär en viss oegentlighet, har den

ändringen vidtagits, att i fråga om bolag, hvars rörelse icke allenast

afser lifförsäkring, den årliga afskrifningen bestämts till en åttondel.

Inom högsta domstolen har anmärkts, att det vore oegentligt att,

såsom i det remitterade förslaget skett, bland ömsesidiga försäkringsbolag

inordnades jämväl sådana bolag, för hvilkas förbindelser allenast

bolagets tillgångar skulle svara. Till bemötande häraf anser jag mig

böra påpeka, hurusom benämningen ömsesidigt bolag inom forsäkringsterminologien

kommit att blifva en teknisk term omfattande jämväl

bolag med ansvarighet af sistsagda art. Vid sådant förhållande torde

af termens begagnande på sätt i förslaget skett fara för missförstånd

icke kunna uppstå.

Vid granskning af förslagets bestämmelser angående ömsesidiga

försäkringsbolag med garantikapital hafva högsta domstolens fleste ledamöter

funnit förslaget icke böra sakna stadgande därom, att förbindelser

å oguldet garantibelopp äfvensom å extra garantitillskott skola

vara aflämnade före bolagets konstituerande. Ett dylikt stadgande har

i följd häraf införts i reviderade texten (68 §). Då emellertid garantikapitalet,

synnerligen i början af bolagets verksamhet, skall göra ena
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 Kimgl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

handa tjänst som aktiekapitalet i ett försäkringsaktiebolag, har det synts

mig nödigt att i samband med nämnda stadgande komplettera förslaget

med föreskrift om viss tid för inbetalning af tecknadt garantibelopp.

Korrektivet mot försummelse att afkunna berörda förbindelser torde

böra sökas däri, att förbindelsernas aflämnande göres till villkor för

bolagets registrering. I sådant syfte har tillägg gjorts till 36 och 77

§§ i förslaget (76 och 149 §§ i reviderade texten). I tillägg till sistsagda

§ har dessutom äfven inbetalning af garantikapital i viss mån gjorts

till villkor för registrering. Högsta domstolen har vidare funnit bestämmelse

böra meddelas, under hvilka förhållanden och i hvilken ordning

extra tillskott, hvartill garant kan hafva förbundit sig, må från

honom uttagas. Då platsen härför torde vara bolagsordningen, har anmärkningen

föranledt ändring i 27 § (66 § i reviderade texten). I enlighet

med högsta domstolens hemställan har slutligen i 69 § i revi
derade

texten föreslagits, att garanter skola vid bolags upplösning äga

sämsta betalningsrätt.

Högsta domstolen har funnit den i förslaget antydda anordningen,

att garanter, ehuru icke delägare, skulle kunna tillerkännas rösträtt i

bolagets angelägenheter, innebära en från vanliga rättsförhållanden så

afvikande nyhet, att uttryckliga, närmare reglerande bestämmelser i

själfva lagen svårligen kunde umbäras. Denna anmärkning har så till

vida iakttagits, att i 66 § i reviderade texten föreskrifvits skyldighet

för bolag med garantikapital att i bolagsordningen intaga och således

äfven underställa Konuugens pröfning de närmare bestämmelserna angående

sådan rösträtts utöfvande. Däremot har jag trott mig icke böra

biträda högsta domstolens i detta sammanhang gjorda hemställan om

intagande i förslaget af förbud för garanter att deltaga i afgörandet af

frågor om användandet af vinst, återbetalning af garantikapital och

uttagande af extra garantitillskott. Det hufvudsakliga skälet härtill är

att, sedan, i enlighet med uttalanden inom högsta domstolen, 27 § i

det remitterade förslaget — 66 § i reviderade texten — i vissa afseenden

fullständigats, bolagsordningen i förening med öfriga grunder

för försäkringsbolags verksamhet enligt förslaget skulle komma att

innehålla tydliga föreskrifter angående samtliga villkoren och förutsättningarne

för beslut i omförmälda frågor. Härtill kommer, att jämväl

andra lagrum i reviderade texten — 99 § 3 mom. och 126 § —

innehålla rättesnören för bolagets beslutanderätt i berörda hänseenden.

En garanti mot åsidosättandet af dessa lagens eller bolagsordningens

kategoriska föreskrifter erbjuder förslaget i befogenheten för delägare

och andra att vid domstol tala å beslut, som strider mot lag eller bo
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a

lagsordning. Ett förbud af ofvan angifna beskaffenhet torde därför

vara obehöfligt och skulle för öfrigt komma allt för mycket i strid mot

vedertagen praxis.

I likhet med högsta domstolen har jag ansett det böra i fråga

om ömsesidiga bolag stadgas, att i och för registrering anmälan må

kunna göras om sådan inbetalning af garantikapital, som skett efter

bolagets registrering. Stadgande härom är infördt uti tillägg till 7 G

§ i reviderade texten. Uti eu ny § — 92 — har, på sätt högsta domstolen

ansett ensidigt, föreskrift meddelats om skyldighet jämväl för

ömsesidiga bolag att hålla förteckning å de röstberättigade; hvar jämte

likaledes i en ny § — 93 — vissa i aktiebolagslagen intagna bestämmelser

om förvaltnings- och revisionsberättelse samt balansräkning gjorts

tillämpliga å ömsesidiga försäkringsbolag.

Det remitterade förslagets 56 § har omarbetats på grundvalen af

de anmärkningar, som inom högsta domstolen i fråga om densamma

framställts. Sålunda har i motsvarande § — 101 — i reviderade texten

bland annat intagits stadgande därom, att nedsättning af försäkringsbelopp

icke må äga rum, så länge bolagets brist ej öfverstiger befintligt

garantikapital. Af samma skäl, som berättigar en dylik bestämmelse,

har emellertid icke heller uttaxering ansetts böra komma till

stånd, förr än garantikapitalet, så långt det förslår, användts till täckande

af brist.

Försäkringsaftalets egendomliga natur har gifvit anledning till att

i förslaget meddelats åtskilliga specialföreskrifter med hänseende till

det fall, att ett försäkringsbolag kommer under likvidation eller i konkurstillstånd.

Detta är företrädesvis fallet i fråga om lifförsäkringsaftalen.

Beträffande dem liar nämligen föreslagits ett särskildt administrationsforfarande,

hvars hufvudsyfte är att bereda möjlighet till bibehållande

af aftalen vid såväl rättslig giltighet som faktisk nytta för

de försäkrade. Hvad öfriga försäkringsgrenar beträffar, afse berörda

specialföreskrifter däremot hufvudsakligen tillvaratagande af försäkringstagarnes

intressen vid den i anledning af likvidationen eller konkursen

inträdande realisationen. Högsta domstolen har erinrat, att i

sistnämnda försäkringsgrenar försäkringsaftalet gifvetvis kan, oberoende

af bolagets upplösning, fortfarande upprätthållas, men att, då försäkringstagaren

i allmänhet icke kan åtnöjas med en dylik försäkring utan

ofördröjligen måste söka att å annat håll vinna den säkerhet, som åsyftats

med aftalet, tillfälle bör beredas honom att, på sätt äfven i 240 §

sjölagen finnes stadgadt, häfva aftalet och om möjligt återfå den del

af premien, som icke redan blifvit intjänt. Därjämte har högsta domBih.

till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 26

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

stolen vid granskning af förslagets 109 § —- hvilket lagrum afser allenast

brandförsäkring för all framtid eller för längre tid än tio år — ansett

det böra i lagen fastslås, vid hvilken tidpunkt ansvarigheten för eldskada,

som uppkommer efter likvidationens eller konkursens början, skall

upphöra.

På grund af hvad högsta domstolen sålunda yttrat, hafva uti reviderade

texten intagits tvenne nya paragrafer — 60 och 117 — afseende

den förra försäkringsaktiebolagen och den senare de ömsesidiga

bolagen. Det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke försäkringstagarens

intresse kräfver, att aftal, som af honom häfves, skall upphöra att gälla

först någon tid efter uppsägning. Det har emellertid synts mig mera

ändamålsenligt att icke i förslaget intaga föreskrift om uppsägningstid.

En dylik föreskrift skulle nämligen kunna föranleda till att försäkringen,

som ju under för handen varande omständigheter finge anses vara af

tvifvelaktigt värde, icke förr än efter uppsägningstidens utgång kunde

utbytas mot betryggande försäkring i annat bolag. Emellertid torde

föreskrift om rätt lör försäkringstagaren att själf vidtaga åtgärder för

aftalets upplösning icke vara tillräcklig. Ty om det skall stå i den enskilde

försäkringstagarens makt att antingen häfva försäkringsaftalet

eller låta detsamma alltjämt äga bestånd, kan tydligen den slutliga afvecklingen

af bolagets affärer komma att undanskjutas för lång, stundom

obestämd tid. Hvad särskildt ömsesidiga bolag beträffar, skulle

för de delägare, som icke ville häfva aftalen, kvarstå förpliktelse att

personligen ansvara äfven för skada, som inträffade efter likvidationens

eller konkursens början, utan begränsning till viss tid, så vida icke

själfva försäkringsaftalet innehölle sådan begränsning. För undanrödjande

af dessa olägenheter synes ingen annan utväg möjlig än att

i lagen fastslås en viss tidpunkt, då under alla förhållanden försäkringsaftalen

skola upphöra att gälla. Denna tidpunkt har ansetts lämpligen

kunna bestämmas till ett år efter likvidationens eller konkursens början.

Tydligt är, att delägaren i ömsesidigt bolag icke genom aftalets upphörande

befrias från ansvarighet för bolagets dessförinnan uppkomna förbindelser

till delägare eller tredje man. Att försäkringstagare icke därigenom

att aftalet upphör att gälla går miste om den rätt till andel i

försäkringsfonden, som kan grundas på redan skedd premiebetalning,

kunde synas själfklart, men för undanrödjande af hvarje tvifvelsmål halhet

ansetts böra uttalas. Högsta domstolen har vid 71 § i förslaget erinrat,

att i lagen borde intagas föreskrift därom, att fördelning af försäkringsbolags

tillgångar icke finge ske förr, än alla försäkringsaftal af annat

slag än i 109 § omförmäldes, upphör att gälla. Denna anmärkning torde

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

hafva förfallit i och med det föreslagna stadgandet, att alla dylika aftal

ovillkorligen skola upphöra att gälla ett år efter bolagets upplösning,

alldenstund tiden för upphörandet icke kan inträffa senare än den dag,

som är utsatt i årsstämningen. Någon ändring har därför icke vidtagits

i 71 § (Ilo § i reviderade texten), liksom 62 § i aktiebolagslagen

oförändrad intagits i förslaget (58 § i reviderade texten).

Hvad särskildt likvidation beträffar, innehåller förslaget föreskrifter,

som icke återfinnas i de vanliga bolagslagarna. Sålunda skall enligt förslaget.

Konungen äga för visst fall förordna om försäkringsbolags upplösning

och utse likvidatorer samt, då likvidation eljest uppstår, förordna en

person att jämte öfriga likvidatorer verkställa likvidationen. Med hänsyn

till hvad sålunda föreslagits hafva högsta domstolens fleste ledamöter

funnit förslagets bestämmelser om registrering vid likvidation vara

dels ofullständiga dels i vissa hänseenden svåra eller omöjliga att tilllämpa.

Med föranledande häraf hafva en del paragrafer i förslaget

fullständigats, andra åter erhållit förtydligande tillägg. Så har vid de

paragrafer, som motsvara 100 och 101 §§ i det remitterade förslaget

— 186 och 137 §§ —, fogats det tillägg, att Konungen i hvarje särskildt

fall beslutar om anmälan till registret af åtgärd, som jämlikt sagda lagrum

ankommit på Konungen. Då af Konungen utsedd medli kvid åter

tydligtvis alltid bör äga att teckna bolagets firma jämte öfriga därtill

berättigade, har detta ansetts böra för undanrödjande af hvarje tvifvelsmål

särskildt uttalas (137 §). I följd af de vid ifrågavarande paragrafer

sålunda gjorda tillägg har innehållet af de uppgifter,_ som de i vänligordning

utsedde likvidatorerna enligt 20 och 67 §§ i det remitterade

förslaget skola lämna till registret, närmare begränsats (54 och 112 §§

i reviderade texten). Högsta domstolens fleste ledamöter hafva vidare

funnit rättsförvecklingar kunna uppstå i fråga om förvaltningsåtgärder,

som vidtagas innan Konungens beslut om utseende af likvidator hinner

komma till öfrige likvidatorernas kännedom och därefter blifvit till efterrättelse

för allmänheten i registret infördt och kungjordt. Denna anmärkning

har jag ansett icke böra verka ändring i förslaget. Därest förhållandena

inom bolaget äro sådana, att medlikvidator behöfver förordnas,

lärer det kunna tagas för gifvet, att någon mera afsevärd tid icke

kommer att förflyta mellan likvidationens början och meddelandet af sådant

förordnande. Någon egentlig fara synes icke böra vara förenad

därmed, att under mellantiden en eller annan förvaltningsatgärd kan

komma att vidtagas af de i vanlig ordning utsedde likvidatorerna.

Det lagrum i det remitterade förslaget, där den allmänna regeln

om afsättning af försäkringsfond uttalas — 85 § —, har i reviderade

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33 a.

texten (120 §) utvidgats med ett tillägg, innefattande grunderna för

beräkning af försäkringstagares fordran lios bolaget på grund af försäkringsaftalet.

Detta tillägg — hvars innehåll öfverensstämmer med

10 § i 1897 års kommittéförslag — har tillkommit i anledning däraf,

att högsta domstolen vid granskning af förslagets 109 § i fråga om

där afsedda brandförsäkringsaftal anmärkt, att de i sistsagda paragraf

upptagna stadganden icke meddelade någon upplysning om de grunder,

efter hvilka försäkringstagare i allmänhet skulle anses äga fordringsrätt

gent emot bolaget. Då det emellertid tilläfventyrs kunde föranleda

missförstånd, därest vid sistberörda § gjordes ett uttalande, som i allt

fall icke torde komma att innehålla annat än hvad som gäller om försäkringsaftal

i allmänhet, har jag ansett rätta platsen för ett sådant

uttalande vara 120 § i reviderade texten.

Det remitterade förslagets bestämmelser angående försäkringsfond

äro afsedda att äga tillämpning å alla lifförsäkringsbolag, som öfverhufvud

omfattas af förslaget, således äfven å de s. k. ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.

Dessa anstalter äro icke heller undantagna från förslagets

regler om säkerhetsfond. Inom högsta domstolen har emellertid

yttrats, att nämnda anstalter företedde så stora skiljaktigheter från

andra försäkringsbolag, att det skulle möta svårigheter, om förslagets

i Ifrågavarande bestämmelser skulle i full utsträckning äga tillämpning

å dem.

Det torde icke kunna förnekas, att ifrågavarande anstalter intaga

eu viss undantagsställning i förhållande till försäkringsbolag i allmänhet.

Detta har redan i det remitterade förslaget kommit till uttryck därutinnan,

att enligt detta Konungen skulle äga i fråga om dylik anstalt,

som börjat sin verksamhet före lagens trädande i kraft, medgifva skäliga

afvikelser från lagen. Med afseende å hvad inom högsta domstolen

anförts har jag ansett förslagets bestämmelser om försäkringsfond och

säkerhetsfond höra modifieras, så vidt de röra ränte- och kapitalförsäkringsanstalter

i allmänhet. Sålunda har uti den reviderade textens 128 §

rånte- och kapitalförsäkringsanstalt tillerkänts rätt att vid redovisning

af försäkringsfond göra visst afdrag beträffande sådana anstaltens förbindelser,

i fråga om hvilka någon egentlig försäkringsrisk icke förefinnes.

I sammanhang härmed har, likaledes i anledning af erinran

inom. högsta, domstolen, för bestämmande af ifrågavarande anstalters

premiereserv i reviderade texten uppställts en särskild regel, som egentligen

får anses utgöra allenast ett tydligare uttryck för hvad som afsetts än den

i 121 § däistädes uttalade generella regeln. Hvad åter beträffar afsättning

till säkerhetsfond, synes, med fästadt afseende å dessa anstalters hela in
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kanyl. Maj:ts K åd. Proposition N:o 33 a.

rättning, något hinder icke möta mot deras befriande från skyldighet

att göra afsättning till säkerhetsfond. T enlighet härmed har i ett vid

126 § i reviderade texten fogadt tillägg bestämts, att hvad i sagda paragraf

föreskrifvits icke skall äga tillämpning å anstalt, hvarom nu är

fråga. Till följd af de ändringar, som det remitterade förslaget i afseende

å sådan anstalt undergått, har det i samma förslags 120 § införda

öfvergångsstadgande, som hänför sig till redan bestående rånte- och

och kapitalförsäkringsanstalt, tydligen blifvit öfverflödigt, hvadan detsamma

ur reviderade texten uteslutits.

På sätt inom högsta domstolen tillstyrkts har beskaffenheten af de

värdehandlingar, i hvilka jämlikt 88 § 6 mom. i det remitterade förslaget

tillgångar motsvarande försäkringsfond och för visst fall äfven

säkerhetsfond skola redovisas, i reviderade texten (123 §) närmare angifvits.

I sammanhang härmed har det ansetts böra medgifvas försäkringsbolag

rätt att till redovisning använda inteckningar intill fulla

taxeringsvärdet uti bolaget tillhörig fastighet. En dylik rätt torde nämligen

under vissa förhållanden vara cn förutsättning för att bolaget

skall kunna med äganderätt besitta fastighet, som är afsedd för bolagets

rörelse. Af lätt insedda skäl har dock berörda rätt begränsats till

att gälla endast i fråga om inteckningar i en sådan fastighet, som är

afsedd för inrymmande af lokal för bolagets rörelse.

I likhet med högsta domstolen har jag ansett hvad förslaget i 94 §

innehåller i fråga om villkor för viss persons antagande till aktuarie

böra ändras. Högsta domstolen har funnit det böra öfverlämnas åt

någon myndighet att fastställa de allmänna kompetensvillkoren för befattning

af ifrågavarande slag med dispensrätt i särskildt fall, därvid

en af högsta domstolens ledamöter gifvit hänvisning på försäkringsinspektionen

såsom den i sådant hänseende lämpliga myndigheten. Vid

öfvervägande häraf har jag emellertid funnit befattningens vikt kräfva,

att såväl bestämmandet af kompetensvillkoren som dispensrättens utöfvande

öfverlämnas åt Konungen (130 § i reviderade texten).

Förslagets föreskrift om förbud för ledamot af försäkringsinspektionen

att deltaga i styrelsen af eller vara anställd vid anstalt, som

står under inspektionens tillsyn, har af högsta domstolen ansetts böra

kompletteras med förbud för ledamoten att vara aktieägare eller garant

i sådan anstalt. Jag har emellertid ansett, att en ovillkorlig föreskrift

härom ej erfordrades, utan att frågan härom kunde i hvarje särskildt fall få

vara öfverlämnad till Konungens pröfning, hvadan anmärkningen i denna

del ej föranledt ändring i förslaget.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

Några af högsta domstolens ledamöter hafva uttalat tvifvelsmål angående

lämpligheten af den i 96 § föreslagna bestämmelsen om befogenhet

under vissa förutsättningar för Konungen att förordna om inhämtande

af yttrande af sakkunnige män jämväl från Norge och Danmark.

Något skäl, hvarföre på förevarande område mer än på andra

Konungen skulle hänvisas att i regeringsärenden söka råd och upplysning

hos utländske män, syntes bemälde ledamöter icke vara anfördt.

Denna uppfattning kan jag icke dela. Det förberedande arbetet med

ordnandet af vårt lands försäkringslagstiftning har ansetts böra ske

delvis under formen af samverkan mellan sakkunnige från de tre nordiska

länderna för åstadkommande af en så vidt möjligt öfverenstämmande

lagstiftning för de tre rikena. Det remitterade förslaget är

också i viktiga delar byggdt på grundvalen af en dylik öfverensstämmelse.

Likformighet vid tillämpningen af vissa gemensamma grundsatser

i nämnda lagstiftning skulle tvifvelsutan kraftigt befordras genom

en bestämmelse sådan som den ifrågavarande. Denna synpunkt torde

så mycket mindre böra frånkännas betydelse, som den möjligheten icke

är utesluten, att försäkringar, afseende person eller egendom i det ena

landet, allt mer och mer komma att sökas hos försäkringsanstalt i det

andra. Dessutom förtjänar påpekas, att det under senare tider på

andra områden än det ifrågavarande inträffat, att utländska mäns sakkunskap

ansetts böra anlitas.

Enligt den lydelse 97 § i förslaget erhållit skulle möjlighet icke

finnas att under några förhållanden fritaga försäkringsbolag från skyldighet

att bidraga till bestridande af försäkringsinspektionens omkostnader.

Då det emellertid torde vara af behofvet påkalladt att i fråga

om bolag af vissa slag — såsom t. ex. de i 116 § af förslaget omförmälda

bolagen, rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, vissa försäkringsföreningar

o. s. v. — bereda tillfälle härtill, har 133 § i reviderade texten

undergått någon jämkning i ordalagen.

Då något missförstånd af det i 99 § af remitterade förslaget (135 §

reviderade förslaget) intagna förbud för försäkringsinspektionen att för

allmänheten yppa hvad inspektionen vid granskning af räkenskaper och

handlingar eller vid bolagsstämma må hafva erfarit angående enskildes

personliga och ekonomiska förhållanden icke synes vara att befara, har

hvad högsta domstolen härvid erinrat icke föranledt ändring.

Inträder sådan särskild administration, hvarom bestämmelser meddelas

i förslaget, skall enligt detsamma — 104 § — lifförsäkringsbelopp,

som förfallit till betalning före administrationens inträde, utgå

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

efter dessförinnan gällande grunder. Beträffande åter lifförsäkringsbelopp,

som förfaller under administrationstiden, stadgar förslaget, att

endast så mycket får utbetalas, som försäkringsinspektionen finner kunna

utgå utan förnärmande af öfrige lifförsäkringstagares rätt. Högsta domstolen

har ansett det kunna ifrågasättas, om giltigt skäl till denna skillnad

i rätt föreligger. Jämte det jag tillåter mig påpeka, att med förfallet

försäkringsbelopp afses i förevarande lagrum belopp, som omedelbart

kan lyftas, föranlåtes jag erinra därom, att den anmärkta olikheten

i rätt tillkommit uteslutande af billighetshänsyn. Stadgandet torde väl

företrädesvis komma i tillämpning i afseende å lifräntetagare; och att

en lifräntetagare, som blott försummat att å förfallodagen lyfta sin

ränta, allenast på grund häraf skulle vara skyldig att till följd af administrationens

inträde åtnöja sig med ett reduceradt belopp, har ansetts

desto mer obilligt, som det ofta torde _ vara fråga om belopp,

hvarå lifräntetagarna räknat såsom medel till uppehälle. Då någ’on

egentlig fara icke torde kunna uppstå af en väsentligen för dylika

fall afsedd afvikelse från vanliga rättsgrundsatser, har jag ansett mig

icke böra vidtaga annan ändring i förevarande lagrum — 140 § i reviderade

texten — än att detsamma i visst afseende förtydligats.

I anledning af högsta domstolens hemställan hafva förslagets bestämmelser

angående beräkningen af administrationsboets fordran hos

försäkringsbolag, som kommit under likvidation eller i konkurstillstånd,

omarbetats. Knligt förslaget i dess reviderade text skulle alltså fragan

om administrationsboets fordringsrätt hos bolaget i vanlig ordning öfverlämnas

till domstols bedömande. Vid denna omarbetning har det ansetts

mindre lämpligt att bibehålla det remitterade förslagets föreskrift

därom, att andra grunder än de vid administrationens inträde gällande

skulle, därest dessa icke längre ansåges betryggande, vara att tillämpa

i fråga om beräkning af premiereservens storlek. Då nämligen i det

förutsatta fallet en ändring af beräkningsgrunderna kunde blifva liktydig

med en höjning af det belopp, hvartill premiereserv borde

uppgå, skulle ändringen lätteligen kunna leda till opåräknad rättsförlust

för bolagets öfrige fordringsägare. I sammanhang med omarbetningen

af 105 och 106 §§ i det remitterade förslaget liar följaktligen

sista stycket i 106 § uteslutits ur reviderade textens 141 §.

Vid granskning af förslagets bestämmelser om öfverflyttning a annat

bolag af de till administration sboet hörande försäkringar hafva

högsta domstolens ledamöter yttrat, att försäkring icke, eller åtminstone

icke utan uttryckligt medgifvande af försäkringstagaren, borde få öfver
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

flyttaB å bolag med vidsträcktare personlig ansvarighet än som förekomme

i det bolag, från hvilket öfverflyttning skalle ske. Enahanda

anmärkning, har af högsta domstolen framställts mot förslaget, i hvad

det afser frivillig öfverlåtelse al lifförsäkringsbolags lifförsäkringar. Enligt

mitt förmenande torde det emellertid icke böra möta betänkligheter

att lämna förslagets bestämmelser i nu angifna hänseenden orubbade.

Ett stöd härför utgör i främsta rummet den omständigheten, att

det här endast är fråga om lifförsäkringar. Hvad ömsesidighetsbolag

beträffar, meddelas dylika försäkringar utan undantag på sådana villkor,

att försäkringstagarna icke åläggas med uttaxeringskyldighet förenad

personlig ansvarighet för bolagets förbindelser. Och äfven om ömsesidiga

lifförsäkringsbolag med personlig ansvarighet framdeles skulle

komma till stånd i vårt land — hvilket ju i förslaget förutsättes såsom

möjligt —- torde dock den kontroll, som enligt förslaget skall utöfvas

af försäkringsinspektionen, innebära trygghet för tillgodoseendet af lifförsäkringstagarnas

intressen äfven i förevarande hänseende. Förslagets

bestämmelser i fråga om frivillig öfverlåtelse af försäkringar —

HO § hafva däremot i andra hänseenden omarbetats i enlighet med

erinringar från högsta domstolens sida (145 § i reviderade texten).

På de af högsta domstolen anförda skäl hafva förslagets bestämmelser

angående registrering ändrats därhän, att alla sådana försäkringsbolag,

å hvilkas bolagsordning erfordras Konungens stadfästelse,

enligt den reviderade texten skola sammanföras i ett hos Patent- och

Registreringsverket fördt särskildt försäkringsregister. Då i följd af

denna anordning åtskilliga bestämmelser tydligtvis komma att blifva

gemensamma för bada slagen af försäkringsbolag, har för undvikande

af onödiga upprepningar ansetts lämpligt att i en särskild afdelning af

förslaget. om registrering — sammanföra nämnda bestämmelser; och

hafva af praktiska skäl dit äfven torts villkoren för verkställande af

begärd registrering samt föreskrifterna angående registrets innehåll.

Några af denna afdelnings paragrafer hafva underkastats smärre ändringar

såsom följd af ändringar i lagrum, till hvilka de ansluta sig.

Då det måste anses vara af stor vikt, att registret innehåller uppgift

om garanters rösträtt i ömsesidigt bolags angelägenheter och om den

rätt att representera bolagsstämma, som kan vara upplåten åt särskilde

delegerade, har föreskrift härom intagits uti 151 § i reviderade texten.

Hvad det remitterade förslaget innehåller om registrering af ömsesidigt

försäkringsbolag i allmänhet skulle enligt förslaget i hufvudsak gälla

äfven för de mindre bolag för försäkring af egendom, som omförmälas

i 116 § af samma förslag. Häri har ändring icke ifrågasatts eller

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

vidtagits. Men de i 75—77 samt 79—84 §§ i det remitterade förslaget

intagna föreskrifter kafva t.ydligtvis måst öfverflyttas till det lagrum

i reviderade texten, som i öfrigt iunehåller reglerna för omförmälda

mindre bolag. Härvid har dock hänvisning till motsvarande lagrum i

den särskilda afdelningen om registrering kunnat äga rum i stor utsträckning.

I 113 § 2 mom. af förslaget stadgas ansvar för den, som mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift, hvarom i 98 § förmäles. Då, på

sätt högsta domstolen anmärkt, fara för misstydning kan uppstå, därest

berörda moment bibehålies oförändradt, har i reviderade texten —

159 § — uttalats, att ansvarsbestämmelsen i fråga syftar dels på bolagets

uppgift om dess verksamhet och ställning och dels på aktuariens

redogörelse för beräkningen af premiereserven.

Det remitterade förslaget innehåller i 3 § förbud för försäkringsbolag

att i meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, lämna oriktiga

eller vilseledande uppgifter, hvarjämte i 114 § stadgas ansvar för

öfverträdelse häraf. Visserligen torde, såsom högsta domstolen erinrat,

betydelsen af en dylik ansvarsbestämmelse ej blifva synnerligen stor,

då den ej kommer att gälla för tryckta meddelanden, i afseende å

hvilka tryckfrihetsförordningen äger tillämpning. Men då möjligheten

af skriftlig form för sådana meddelanden icke torde kunna anses helt

och hållet utesluten, har ansvarsbestämmelsen synts mig böra bibehållas.

I enlighet med hvad högsta domstolen ansett önskligt har den

rättssats, som innehåller ifrågavarande förbud, samarbetats med ansvarsbestämmelsen

(160 §).

Redan i annat sammanhang har nämnts, hurusom 116 § i förslaget

— 162 § i reviderade texten — erhållit förändrad lydelse i följd af

den omarbetning, förslagets bestämmelser om registrering undergått.

Äfven i åtskilliga andra hänseenden har ifrågavarande paragraf gjorts

till föremål för omarbetning. Särskildt torde böra framhållas den viisentliga

förändring, som består däri, att jämväl i fråga om bolag, som afses

i denna paragraf, bolagsordningen bör vara stadfäst, innan bolaget bildas.

Högsta domstolens anmärkning därom, att åtskilliga bestämmelser

i förslaget, hvilka syntes vara ämnade att gälla äfven för ifrågavarande

mindre bolag, icke kunde efter sin lydelse å dem tillämpas, torde

i och med denna förändring hafva förfallit. Hvad sättet för dylika

bolags bildande vidkommer, hvilar förslaget på den tankegången, att

en fordran på iakttagande af samma former, som för de egentliga affärsbolagen

föreskrifvits, skulle vara både obillig och onödig. Reglerandet

Bih. till Riksd. Prat. 1303. 1 Sami. 1 Afd. 20 Haft. 27

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

af dessa mindre bolags tillkomst har skett på det sätt, att 30—32

§§ i förslaget — 72 och 73 §§ i reviderade texten — uteslutits från

tillämpning å dem. Sedan ofvan omförmälda förändring med afseende

på ordningen mellan stadfästelse å bolagsordningen och bolagets bildande

vidtagits, torde ej heller någon tvekan eller osäkerhet i praktiken

behöfva uppstå till följd af nämnda sätt att reglera bolagens tillkomst.

På grund af högsta domstolens anmärkning emot sista delen af

stadgandet i 117 § i förslaget hafva ordalagen i den reviderade texten

(163 §) något jämkats, hvarvid synts lämpligt att använda den formulering,

som förekommer i 7 § i nu gällande kungörelse angående anordnande

af tillsyn å inländska försäkringsanstalter den 22 oktober 1886.

Förslaget uppställer vidare i 118 § det undantag från lagens tilllämplighetsomrade,

att Konungen äger i fråga om försäkringsbolag,

som allenast meddelar återförsäkring, medgifva sådana afvikelser från

hvad lagen innehåller, som pröfvas skäliga. Då afsättning till försäkringsfond

för återförsäkradt belopp tydligen icke behöfver göras både

af det bolag, som meddelar återförsäkringen, och af det bolag, åt livilket

denna meddelas, har i 87 § 1 mom. af förslaget den grundsatsen

uttalats, att sistnämnda bolag i regeln skall vara lritaget från skyldighet

att göra dylik afsättning. Endast för den händelse Konungen jämlikt

118 § fritagit åter försäkringsbolaget från skyldighet att afsätta försäkringsfond,

skall det andra bolaget vara underkastadt denna skyldighet

i fråga om det återförsäkrade beloppet. Det torde emellertid ligga

i öppen dag, att jämväl då återförsäkring meddelas af bolag, som icke

uteslutande sysslar med sådan försäkringsverksamhet, förhållandet bör

kunna ordnas så, att icke under alla förhållanden detta bolag skall vara

skyldigt att göra afsättningen till försäkringsfond för återförsäkradt

belopp. Förslaget förutsätter visserligen möjligheten af sakens ordnande

pa detta sätt men endast i fråga om redan vid tiden för lagens

trädande i kraft ingångna återförsäkringsaftal (120 §). För vinnande af

full likställighet mellan rena återförsäkringsbolag och bolag, som jämte

annan försäkringsrörelse drifva återförsäkringsverksamhet, har jag därför

låtit omarbeta 118 § (164 § i reviderade texten). I följd häraf har

tydligtvis nyssnämnda öfvergångsstadgande kunnat uteslutas.

Förslaget till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva

försäkringsrörelse här i riket är i enlighet med högsta domstolens hemställan

i reviderade texten utvidgadt med fyra nya paragrafer, innehållande

bestämmelser om anstalts skyldighet att i vissa fall utgifva

ersättning till allmänt ombud (12 §) och att bidraga till bestridande af

försäkringsinspektionens omkostnader (16 §), om rätt att föra talan mot

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33 a.

inspektionens beslut (17 §) samt om ansvar i visst fall (18 §). Högsta

domstolens anmärkningar i öfrigt hafva jämväl blifvit iakttagna. Dock

har jag trott mig icke böra biträda hvad högsta domstolen vid 8 § erinrat

därom, att tiden för ingifvande till försäkringsinspektionen af uppgift

angående utländsk försäkringsanstalts verksamhet inom riket och

för nppgiftens införande i allmänna tidningarne borde förkortas. Visserligen

har på högsta domstolens tillstyrkan i förslaget till lag om försäkringsanstalter

gjorts sådan ändring, att tiden för vidtagande af nämnda

åtgärder icke skulle komma att öfverstiga sju månader (134 § i reviderade

texten). Men då för utländsk anstalts generalagent möjligheten att

insända ifrågavarande uppgift kan vara beroende däraf, att sådant sammanträde

med delägarna, som motsvaras af svensk försäkringsanstalts

bolagsstämma, hållits, och tiden för dylikt sammanträdes hållande är

mycket olika bestämd i de olika länderna, har jag ansett mig icke böra

i förevarande afseende vidtaga någon ändring i förslaget.»

Departementschefen uppläste härefter i enlighet med det afgifna

yttrandet affattade förslag till

1) lag om försäkringsbolag och

2) lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket;

och hemställde departementschefen, att förslagen måtte, jämlikt

§ 87 regeringsformen, Riksdagen till antagande föreläggas.

Justitieråden Hellström och Billing åberopade för sin del hvad de

vid ärendets behandling i högsta domstolen anfört i de delar, där ej

genom numera A’idtagna ändringar i förslagen de af justitieråden framställda

anmärkningar kommit att förfalla.

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till departementschefens

hemställan;

och täcktes med bifall till denna hemställan Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten förordna, att

till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition i ämnet

af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 1SärU 1903:8 Särskilda Utskottets (N:o T) Memorial N:o 8 s. 1 i texten
  2. 1SärU 1903:1 Särskilda Utskottets (N:o 1) Utlåtande N;o 1 a2 i texten