Angående för säkring sinspektionens organisation och verksamhet m. m
1903-01-30 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1903:34, Angående för säkring sinspektionens organisation och verksamhet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
1
N:o 34.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående
för säkring sinspektionens organisation och verksamhet m. m.;
gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att Riksdagen må, under förutsättning af bifall till Kungl. Maj:ts
förslag till lagar om försäkringsbolag och om utländsk försäkringsaustalts
rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket,
ej mindre medgifva att de bidrag, som enligt sagda lagförslag skola
af försäkringsanstalterna till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet årligen erläggas, ma från
och med 1904 tillsvidare af Kungl. Maj:t användas till bestridande af
afl ön in gar till försäkringsinspektionens tjänstemän och betjänte samt
expenser vid densamma,
än äfven, med ändring af hvad Kungl. Maj:t uti innevarande års
statsverksproposition föreslagit beträffande anvisande af medel dels till
handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna och dels till utarbetande
och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af
årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket,
till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden rörande
försäkringsväsendet, för år 1904 på extra stat anvisa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett belopp af 3,000 kronor,
samt medgifva, att Kungl. Maj:t må äga för år 1904 använda de
till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande afsätta belopp i mån af behof, förutom till förvaltningsbidrag
åt sjukkassor enligt hvad därom förut föreslagits, jämBih.
till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 21 Haft. (N:o 34.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
val till utarbetande och offentliggörande genom riksförsäkringsanstaltens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Hjalrnar Westring.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
3
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regi nten i statsrådet å Stockholms
slott den 30 januari 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageriieim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer och
von Friesen.
Departementschefen statsrådet Westring anförde i underdånighet:
På förslag af Kungl. Maj:t anvisade 1886 års Riksdag på extra stat
för år 1887 ett belopp af 4,500 kronor till anordnande af kontroll å försäkringsanstalterna;
och har detta anslag sedermera årligen förnyats.
Närmare bestämmelser om berörda kontroll hafva meddelats genom de af
Kungl. Maj:t den 22 oktober 1886 utfärdade kungörelser dels angående
anordnande af tillsyn å inländska försäkringsanstalter och dels angående
villkoren för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i riket drifva
försäkringsrörelse. Dessa bestämmelser åsyfta förnämligast att inom
4
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 34.
civildepartementet samla erforderliga upplysningar rörande försäkringsväsendets
utveckling för att komma i tillfälle bedöma, huruvida de särskilda
anstalterna verka efter grunder, som kunna anses för allmänheten
betryggande. För bearbetande af det material, som sålunda blefve
att tillgå, och för att, där sådant funnes nödigt, tillse, att ytterligare
upplysningar införskaffades eller, där sådant för något särskildt fall
skulle anses beliöfligt, hos försäkringsanstalt på stället undersöka dess
räkenskaper och handlingar, har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den
22 oktober 1886 behagat för tiden från och med 1887 års ingång förordna
en person att såsom chefens för civildepartementet biträde i egenskap
af inspektör öfver försäkringsan stal terna i riket tillsvidare inom
civildepartementet handlägga ärenden rörande försäkringsväsendet. Till
hans biträde anställdes därjämte en amanuens.
Försäkringsinspektören och hans amanuens hafva aflönats af nämnda
anslag sålunda, att 3,000 kronor utgått till försäkringsinspektören och
1,500 kronor till amanuensen.
Jämväl uti Kungl. Maj:ts nådiga proposition till innevarande års
Riksdag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att, för handhafvande af
kontroll å försäkringsanstalterna, för år 1904 på extra stat anvisa till
Kungl. Maj:ts förfogande berörda belopp af 4,500 kronor.
Försäkringsinspektörens verksamhet har emellertid icke varit inskränkt
till de egentliga försäkringsanstalterna. Sedan nämligen 1891
års Riksdag medgifvit, att Kungl. Maj:t finge för år 1892 använda de till
underlättande af åtgärder lör arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande afsätta belopp, bland annat, till utarbetande och offentliggörande
genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelser för
sjukkasseväsendet i riket, och detta medgifvande sedermera af Riksdagen
för hvarje år förnyats, har försäkringsinspektören enligt Kungl. Maj:ts uppdrag
för hvarje år utarbetat en sådan redogörelse, hvilken till trycket
befordrats. Till biträde vid upprättande af denna redogörelse har försäkringsinspektören
haft till en början en och de senare åren två amanuenser,
hvilka från berörda medel åtnjutit arfvoden, den ene sedan
någon tid med 1,800 kronor och den andre med 1,200 kronor, hvarjemte
under senare åren den hos försäkringsinspektören för de egentliga
försäkringsärendena anställda amanuensen för biträde vid vissa sjukkasseväsendet
rörande göromål af samma medel åtnjutit 300 kronor årligen.
Utaf nu ifrågavarande medel har jämväl årligen utgått kostnaden för
tryckning af årsredogörelsen öfver sjukkassorna.
Äfven uti den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverksproposi
-
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
tion liar Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att Kungl. Maj :t måtte äga
för år 1904 använda förenämnda afsätta medel, förutom till förvaltningsbidrag
åt sjukkassor, jämväl till utarbetande och offentliggörande
genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet
i riket.
Därest den af Kungl. Maj:t denna dag beslutade proposition med
förslag dels till lag om försäkringsbolag dels ock till lag om utländsk
försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket varder
af Riksdagen bifallen, erfordras förändrad organisation af försäkringsinspektionen;
och som nämnda lagar äro afsedda att träda i kraft den
1 januari 1904, torde det åligga mig att redan nu framlägga förslag i
berörda hänseende. Jag har därför anmodat förutvarande försäkringsinspektören,
professorn m. m. A. Lindstedt att utarbeta ett sådant förslag,
och har professor Lindstedt jämväl fullgjort detta uppdrag.
^ Innan jag redogör för detta förslag, erinrar jag, att enligt 131 § i
förslaget till lag om försäkringsbolag, hvilket afser allenast inländska
försäkringsanstalter, skall den i förslaget föreskri fna tillsyn öfver försäkringsbolag
utöfvas af en för hela riket gemensam försäkringsinspektion,
om" hvars organisation och verksamhet närmare bestämmelser skola meddelas
af Konungen, att enligt 4 § i förslaget till lag om utländsk försäkringsanstalts
rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket skall al
utländsk försäkringsanstalt, innan densamma får börja drifvandet af
försäkringsrörelse här i riket, därtill förvärfvas särskildt tillstånd af försäkringsinspektionen;
samt att enligt 133 § i det förra och 16 § i
det senare förslaget försäkringsanstalt skall till bestridande af kostnaden
för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet årligen erlägga
bidrag enligt bestämmelser, som af Konungen meddelas, dock att
detta bidrag icke i något fall får öfverstiga en femtedels procent af
anstaltens hela premieinkomst för näst föregående kalenderår af försäkringar,
som tillhöra anstaltens rörelse här i riket.
Uti sitt förslag har professor Lindstedt beträffande till en början
arten af de göromål, som enligt nämnda lagförslag hufvudsakligen skulle
komma att åligga försäkringsinspektionen, anfört följande:
Dessa göromål kunde för öfverskådlighetens skull indelas i
tvenne grupper, af kvilka den ena skulle omfatta löpande eller eljest
mera regelbundet återkommande göromål, och den andra göromål, af
tillfällig beskaffenhet. Det vore tydligt, att ämbetsverkets organisation
väsentligen måste vara afsedd för den förra gruppen af göromål, under
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
det att för. det senare slaget af göromål erforderliga arbetskrafter borde
anlitas endast i mån af behof.
Till försäkringsinspektionens förnämsta åligganden hörde de göromål,
som föranleddes af bestämmelserna i 136 § af lagförslaget, och
hvilka torde kunna betecknas såsom de egentliga inspektionsgöromålen.
Enligt denna § skulle det tillkomma försäkringsinspektionen att öfvervaka
försäkringslagens efterlefnad och tillse, att ej afvikelser skedde från
bolagsordningens föreskrifter eller från öfriga för bolags verksamhet
enligt 5 § stadfästa grunder. Dessa grunder, som hufvudsakligen gällde
i fråga om lifförsäkringsverksamheten, afsåge företrädesvis beräkningen
af försäkringspremierna och af den för försäkringens soliditet så viktiga
fond, som i lagförslaget kallades premiereserv, samt äfven beräkningen
och fördelningen af den vinst, som må utdelas till försäkringstagarne.
I 136 § ålades inspektionen därjämte att pröfva det sätt,
hvarpå bolagens medel gjorts fruktbärande eller försäkringsrörelsen i
öfrigt bedrefves, och att härvid tillse, att verksamheten utöfvades på ett
för försäkringstagarne betryggande sätt. Funne försäkringsinspektionen
ett bolags verksamhet i något af ofvan nämnda hänseenden icke motsvara
lagens bestämmelser och syfte, ägde den förelägga bolaget att
vidtaga åtgärder, som pröfvades erforderliga för rättelses vinnande. Jämväl
i det fall, att en bolagsordning eller de för ett bolag i öfrigt gällande
stadfästa grunder icke längre funnes vara betryggande, borde inspektionen
ingripa genom att till Konungen göra anmälan därom för
vinnande af erforderlig rättelse.
De åligganden, som sålunda tillkomme försäkringsinspektionen,
förutsatte naturligtvis icke allenast, att inspektionen i allmänhet öfvervakade
de olika bolagens verksamhet och endast ingrepe, då den därtill
genom anmälan från intresserade personer eller eljest tillfälligtvis erliölle
kännedom om förhållanden, som borde ändras, utan äfven att inspektionen
tid efter annan, utan att särskild anledning vore för handen,
loretoge noggranna undersökningar eller inspektioner af bolagens räkenskaper
och handlingar i öfrigt. I fråga om lifförsäkringsbolagen, hvilkas
verksamhet vore föremål för särskildt ingående och för försäkringstagarnes
säkerhet betryggande lagbestämmelser, torde dylika inspektioner
böra återkomma periodvis, t. ex. minst en gång hvart femte år eller åtmistone
en gång hvart tionde år.
I sammanhang med den nu antydda uppgiften att öfvervaka försäkringsbolagens
verksamhet stode äfven inspektionens göromål med
granskningen och bearbetningen af de uppgifter angående försäkringsverksamheten,
som det enligt 134 § ålåge hvarje försäkringsbolag att
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.
årligen, ingifva. En statistisk sammanställning af dessa uppgifter torde
af inspektionen, i sammanhang med berättelse om dess verksamhet i
öfrigt, böra årligen offentliggöras.
Till de mera regelbundet återkommande göromålen komme äfven
att höra de utlåtanden, som inspektionen skulle hafva att afgifva rörande
frågor, som af Kungl. Maj:t till densamma hänskötes. Företrädesvis
komme dessa frågor att röra sig om beskaffenheten af förslag
till bolagsordning och öfriga grunder för försäkringsverksamheten
för nybildade bolag samt, i fråga om äldre bolag, om beskaffenheten
af föreslagna förändringar af dessa grunder. Försäkringsinspektionens
yttrande öfver dylika frågor torde blifva af ingripande betydelse för
afgörande af ärendena rörande stadfästelse af nämnda grunder eller
däri vidtagna förändringar, och kunde därför antagas komma att utförligen
motiveras.
Ett antal ärenden, livilka här ofvan icke anförts och hvilka jämväl
skulle af försäkringsinspektionen handläggas, såsom uppgörande af
plan för amortering af skillnaden mellan premiereservens belopp efter
olika beräkningsgrunder vid ändring af dessa grunder (121 §), fastställande
af grunder, efter hvilka penningeplacering i fast egendom må
tillåtas (123 §), pröfning af frågor om frivillig öfverlåtelse af ett bolags
lifförsäkringar (145 §), o. s. v., vore af den beskaffenhet, att de antingen
kunde hänföras till någon af de grupper af göromål, som ofvan redan
omnämnts eller ock endast erfordrade ett tillfälligt ingripande eller arbete,
och ansåges därför här ej behöfva i detalj anföras.
Till försäkringsinspektionens ordinarie göromål hörde slutligen de
åligganden, som tillkomme densamme på grund af bestämmelserna i
förslaget till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse
här i riket, och som hufvudsakligen bestode i pröfningen
af de handlingar, som enligt 4 § af nämnda lagförslag skulle inlämnas
för vinnande af tillåtelse till rörelsens bedrifvande här i riket, äfvensom
i bearbetningen af den årliga statistiken öfver de utländska anstalternas
verksamhet och i öfvervakandet af lagföreskrifternas efterlefvande.
Förutom nu anförda antingen oafbrutet fortgående eller ock periodvis
återkommande göromål, skulle enligt lagförslaget tillkomma försäkringsinspektionen
de högst betungande göromål, som blefve förenade
med den särskilda administration, som inträdde vid ett lifförsäkringsbolags
likvidation eller konkurs och som funnes beskrifven i 139—143
§§ af förslaget. Emellertid torde få antagas, att dylika fall, åtminstone
sedan lagens verkningar hunnit göra sig gällande, endast ytterst sällan
komme att inträffa, och syntes i följd häraf lämpligast att vid dylika
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
tillfällen bereda inspektionen tillgång till de ytterligare arbetskrafter,
som därvid funnes erforderliga. Ej heller finge förbises, att antalet göromål
under den allra första tiden efter lagens trädande i kraft, i följd
af öfvergångsbestämmelserna i 166 §, enligt hvilken en mängd bolag
genast måste begära stadfästelse å sina stadgar eller öfriga grunder,
komme att blifva väsentligt större än under senare mera normala förhållanden.
Men äfven för detta fäll torde genom biträde af tillfälligt
anställde sakkunnige eller kontorshjälp kunna vederbörligen sörjas för
ärendenas snabba afgörande.
Såsom redan framhållits, ansåges organisationen af det ifrågasatta
ämbetsverket allenast böra motsvara de vanliga regelbundna göromålen,
utan särskild hänsyn till förhållanden af nyss angifna mera tillfälliga
eller ock öfvergående natur.
Do ämbetsverket i vanliga fall åliggande göromål vore hufvudsakligen
af följande slag, nämligen:
1) försäkring stekniska och statistiska göromål, bestående i fortgående
undersökning af de tekniska grundlagen för försäkringsbolagens verksamhet
och framför allt pröfning af grunderna för lifförsäkringsbolagens
beräkningar m. m. äfvensom bearbetning af de årligen inkommande
uppgifterna angående försäkringsanstalternas ekonomiska ställning och
verksamhet;
2) kansligöromål, bestående i utfärdande af beslut af försäkringsinspektionen
i frågor, som direkt hörde till dess handläggning, pröfning
af handlingar, som inlämnades af utländska bolag för vinnande af tillstånd
till försäkringsrörelses drifvande här i riket, granskning af förslag, som
af Kungl. Maj:t lhinskötes angående bolagsordningar, m. m., och uppsättande
af utlåtanden, som häraf föranleddes, o. s. v.;
3) pröfning af den säkerhet, med hvilken bolagens medel vore placerade.
Beträffande därefter den föreslagna försäkringsinspektionens organisation
har professoren Lindstedt anfört:
Hvad anginge de medlemmar, af hvilka den egentliga inspektionsmyndigheten,
d. v. s. de medlemmar af ämbetsverket, som skulle
utöfva beslutanderätten, borde bestå, så hade man i det nyligen till danska
riksdagen inlämnade försäkriugslagförslaget förutsatt minst tre
medlemmar, af hvilka en, som skulle vara chef, borde vara matematiskt
bildad försäkringstekniker, och af de två öfrige en borde innehafva de
»för domare nödvändiga egenskaper». I fråga om den för vårt land
ifrågasatta inspektionen synes emellertid antalet medlemmar böra be
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 9
stämmas något högre eller till minst fyra af den anledning, att det
svenska lagförslaget icke, såsom det danska, afsåge allenast liIförsäkringsrörelsen
utan äfven alla andra slag af försäkring, såsom brandförsäkring,
sjöförsäkring, o. s. v., och det därför blefve nödvändigt att
inom ämbetsverket hafva att påräkna sakkunskap äfven för de olika
slagen af egendomsförsäkring.
Att ämbetsverkets chef borde vara en i lifförsäkringstekniken förfaren,
matematiskt bildad person framginge med nödvändighet af lagens hufvuduppgift,
som tydligen vore att söka skapa en effektiv kontroll öfver
lifförsäkringsbolagens verksamhet. 1 jämförelse med denna inspektionens
centrala uppgift vore öfvervakandet af den öfriga försäkringsverksamheten
af underordnad betydelse. Och då det uppenbarligen vore af
största vikt, att denna post må kunna beklädas med en person, som
både ägde de nödiga förutsättningarna för densamma och åt den därmed
förenade uppgiften ägnade hela sin arbetskraft, ansåges för honom ej
böra föreslås lägre aflöning är 10,000 kronor, hvaraf 7,000 kronor
såsom lön och 3,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Hvad de öfriga tre inspektionsledamoterna beträffar, så vore det
tydligt, att handläggningen af de ganska talrika och viktiga kansliärendena
med nödvändighet förutsatte en juridiskt bildad ämbetsman,
och syntes man för denne, som tillika skulle vara sekreterare, böra föreslå
en aflöning, motsvarande den, som gällde andra gradens tjänstemän,
d. v. s. en begynnelselön af 3,000 kronor med två ålderstillägg af
500 kronor jämte 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar.
I fråga om de båda öfriga ledamöterna, ansåges af det redan anförda
framgå, att de borde representera sakkunskap på de områden af inspektionens
verksamhet, där nödig sakkunskap icke kunde förutsättas hos
chefen eller sekreteraren, nämligen å ena sidan vid bedömandet af den
säkerhet bolagens placeringar erbjöde och därmed sammanhängande
frågor samt å andra sidan vid handläggning af en mängd ärenden
rörande andra slag af försäkring än lifförsäkring. Att kunna påräkna
dylik sakkunskap hos vanliga ämbetsmän, särskildt om de befunne sig
i en jämförelsevis underordnad ställning, kunde icke med säkerhetantagas.
Ej heller skulle de ärenden, vid hvilkas handläggning dessa
två ledamöters biträde erfordrades, vara af den art, att de skulle utfylla
en fast anställd tjänstemans hela tjänstetid, utan, förutom vid de
ordinarie sammanträdena, endast kräfva deras närvaro vid särskilda
tillfällen. Tänkte man sig, att de ordinarie sammanträdena skulle hållas
en gång hvarannan vecka, så skulle de båda ifrågavarande ledamöterna
därutöfver knappt behöfva anlitas i andra fall än, i fråga om
Bih. till Riksd. Prot. 1808. 1 Sami. 1 Ajd, 21 Haft. 1
10
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 34.
den ene ledamoten, då det gällde inspektion och inventering af något
bolags värdehandlingar eller, i fråga om den andre, vid inspektion af
andra försäkringsbolag än lifförsäkringsbolag. På grund häraf och då
det kunde befinnas ändamålsenligt att genom tid efter annan skeende
ombyte af dessa ledamöter sörja för en allsidigare behandling af ärendena,
föresloges, att nämnda två ledamöter endast skulle tillsättas
genom förordnande tillsvidare, samt att de skulle aflönas med ett årligt
arfvode af 3,000 kronor för hvardera.
Förutom de nu nämnda ledamöterna af försäkringsinspektionen erfordrades
äfven en registrator med aflöning såsom en första gradens tjänsteman,
således med en lön af 1,800 kronor jämte två ålderstillägg å
500 kronor och med 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar. Jämte
skötandet af de löpande registratorsgöromåleu skulle äfven åligga honom
att biträda vid bearbetningen af det statistiska materialet, åtminstone
i fråga om de mindre bolag, å hvilkas bolagsordning enligt lagförslaget
Kungl. Maj:ts stadfästelse icke skulle erfordras. 1 den mån
arbetskrafter i öfrigt kunde finnas erforderliga, skulle man kunna hjälpa
sig med tillfälligt anställda amanuenser.
Slutligen föresloges för en vaktmästare en lön af 600 kronor och
tjänstgöringspenningar af 300 kronor.
Med afseende å hvad sålunda anförts skulle således förslaget till
lönestat för försäkringsinspektionen blifva följande:
Lön.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
Summa
kronor.
Cliefen......................................
7.000
3,000
10,000
3,000
3,000
4,500
3,000
900
1 Efter 5 år kan lönen höjas
> med 500 kronor och efter 10
1 år med ytterligare 500 kronor,
1 d:o ................
3.000
1,800
600
1 sekreterare ...........................
1 registrator ....................
1 vaktmästare ..................
1,500
1,200
300
Summa
- | .-
24.400
j
Antoge man vidare, att till bestridande af utgifter för hyra, ljus,
vedbrand och dylikt, så länge den nuvarande lokalen kunde begagnas,
ej skulle uppgå till mer än omkring 1,500 kronor, att till tryckningskostnader
erfordrades omkring 4,500 kronor, samt att till anställande af
extra räknehjälp eller andra biträden, för kontorsrekvisita och till vi
-
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.
11
kariatsersättningar skulle behöfvas omkring 7,000 kronor, så komme
man för expenserna till en summa af 13,000 kronor, hvilket belopp
dock, för oförutsedda utgifter, böjts till 13,600 kronor. På grund häraf
skulle till aflöningar och expenser erfordras sammanlagdt 38,000 kronor
om året.
Med erinran att, såsom redan framhållits, emellertid i denna summa
icke vore beräknad den extraordinära kostnad, som skulle erfordras
för bestridande af de två första årens på grund af öfvergångsbestämmelserna
ökade göromål, och att det ej heller därvid beräknats de kostnader,
som uppstode vid den särskilda administration, som ålåge försäkringsinspektionen,
då ett lifförsäkringsbolag råkat i likvidation eller
konkurs, samt då det vore omöjligt att förutse, hvilket belopp i
nu nämnda fall för aflöning af extraordinarie arbetskrafter kunde blifva
erforderligt, ansåges, att för ändamålet ett ytterligare belopp å exempelvis
6,000 kronor borde ställas till förfogande.
Professoren Lindstedt har vidare fästat uppmärksamheten därå,
att vid ofvan anförda beräkningar hänsyn ej tagits till de åligganden,
som för närvarande tillkomme försäkringsinspektören därigenom,
att åt honom anförtrotts utarbetandet af en statistisk redogörelse för
registrerade sjukkassors verksamhet. Då detta åliggande ej stode i
närmare samband med försäkringsinspektionens öfriga uppgifter utan
vida naturligare tillhörde området för arbetareförsäkringen, och då äfven
kostnaden för nämnda arbete bestredes genom andra medel än som i
fråga om försäkringsinspektionen afsetts, så torde det vara lämpligt
att befria försäkringsinspektionen från det ifrågavarande åliggandet
och öfverflytta detsamma på den nyligen inrättade riksförsäkringsanstalten.
Yttermera har professor Lindstedt framhållit, att den nuvarande
försäkringsinspektörsbefattningen äfven efter inrättandet af den i lagförslaget
förutsatta försäkringsinspektionen måste, om ock i modifierad
gestalt och utan nu gällande benämning, fortfarande bibehållas
för att möjliggöra sakkunnig handläggning inom vederbörande departement
af alla de olika försäkringsärenden, som komme under departementets
pröfning, såsom besvär öfver försäkringsinspektionens
beslut i sådana mål, där nämnda myndighet vore själfständig instans,
mål rörande fastställande af bolagsordningar och öfriga försäkringsgrunder
o. s. v. Man borde härvidlag ej heller förbise den stora
vikt en dylik anordning skulle hafva jämväl i fråga om försäkringsinspektionens
ställning och verksamhet. Geiiom ärendenas handläggning
af sakkunnig person inom departementet skulle å ena sidan förtroendet
12
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
till inspektionen och därmed äfven dess auktoritet ökas, samt å andra
sidan en nödig motvikt mot möjlig ensidighet vid lagens tillämpningberedas.
Hvad arfvodet åt denne tjänsteman beträffade, så komme visserligen
antalet mål, som skulle af honom handläggas, att genom den
nya försäkringslagen blifva betydligt större än hvad hittills varit fallet,
men då å andra sidan det för närvarande honom åliggande bestyret
med försäkringsstatistiken m. m. skulle bortfalla, ansåges det hittills utgående
arfvodet af 3,000 kronor fortfarande kunna vara tillräckligt. Huruvida
detta arfvode borde bestridas af samma medel, som enligt lagförslagets
133 § skulle disponeras för försäkringsinspektionen, ansåges dock
kunna ifrågasättas.
Slutligen har professor Lindstedt verkställt en beräkning af det
belopp, som skulle inflyta genom den försäkringsbolagen och de utländska
försäkringsanstalterna enligt lagförslagen ålagda förpliktelsen
att erlägga bidrag till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet; och har han därvid, utgående från
förhållandena under år 1900, funnit att, om man undantoge samtliga
bolag, som enligt 102 § icke skulle behöfva Kungl. Majrts stadfästelse
å sina stadgar, samt ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna, den ifrågavarande
inkomsten under sagda år för inländska bolag uppgått till
omkring 49 millioner kronor och för de utländska försäkringsanstalterna
till omkring 4b4 millioner kronor. En beskattning till belopp
motsvarande hälften af det i lagförslaget angifna maximum skulle således
inbringa något öfver 50,000 kronor eller mer än tillräckligt för
att täcka kostnaderna för försäkringsinspektionen.
Det af professor Lindstedt sålunda uppgjorda förslag till organisation
af den blifvande försäkringsinspektionen finner jag mig kunna i
allo biträda. Mot de föreslagna aflöningarna eller beräkningen af öfriga
kostnader för ämbetsverket har jag icke någon annan invändning att
göra, än att kostnader torde uppkomma jämväl för resor i följd af de
inspektioner, som behöfva göras i landsorten, men torde denna kostnad
ej komma att uppgå till mera än 1,000 kronor årligen.
Det lär emellertid icke böra ifrågasättas, att det nya ämbetsverket
nu uppföres å ordinarie stat. Då de bidrag, som försäkringsanstalterna
skola hafva att till inspektionens bekostande erlägga, enligt hvad den
verkställda beräkningen gifver vid handen, lära blifva fullt tillräckliga,
synes sålunda ej erfordras mera än att utverka Riksdagens bemyndigande
för Kungl. Maj:t att använda nämnda bidrag till aflöning åt inspektionens
tjänstemän och betjänte samt expenser vid densamma.
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
I likhet med professoren Lindstedt finner jag vidare, att äfven efter
inrättandet af den ifrågasatta försäkringsinspektionen till chefens för
civildepartementet förfogande bör finnas anställd en person att inom
departementet biträda vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet,
äfvensom att den försäkringsinspektören för närvarande åliggande
skyldigheten att utarbeta en statistisk redogörelse för de registrerade
sjukkassornas verksamhet lämpligast bör öfverflyttas till riksförsäkringsanstalten.
Såsom professoren Lindstedt redan framhållit, torde,
äfven om utarbetandet af berörda statistiska redogörelse icke kommer
att öfverlämnas åt chefens för civildepartementet ofvannämnda biträde
vid beredning af försäkringsärenden, detta biträde, i betraktande af
göromålens ökning i öfrigt, ej gärna kunna aflönas med mindre belopp
än 3,000 kronor, men torde denna aflöning ej skäligen böra bestridas
af de från försäkringsanstalterna utdebiterade medel, utan torde anslag
härtill böra äskas af Riksdagen i likhet med hvad hittills ägt rum
beträffande den nuvarande försäkringsinspektionen.
Vid sådant förhållande och då den nya försäkringsinspektionen är
afsedd att träda i verksamhet med ingången af år 1904, torde det uti
innevarande års statsverksproposition på extra stat för år 1904 upptagna
anslag å 4,500 kronor för handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna
böra utbytas mot ett anslag å 3,000 kronor till biträde
inom civildepartementet vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet,
och torde i sammanhang därmed jämväl den ändring i statsverkspropositionen
böra föreslås Riksdagen, att Kungl. Maj:t bemyndigas
att använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande afsätta belopp, förutom till förvaltningsbidrag
åt sjukkassor, jämväl till utarbetande och offentliggörande
genom riksförsäkringsanstaltens i stället för genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,
det täcktes Kungl. Maj:t uti nådig proposition föreslå Riksdagen,
att Riksdagen må, under förutsättning af bifall till Kungl. Maj:ts
förslag till lagar om försäkringsbolag och om utländsk försäkringsanstalts
rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket,
ej mindre medgifva, att de bidrag, som enligt sagda lagförslag skola
af försäkringsanstalterna till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet årligen erläggas, må från
och med 1904 tillsvidare af Kungl. Maj:t användas till bestridande af
lith. till Riksd. Prot. 1303. 1 Sami. 1 Afd. 21 Häft. 3
14
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.
aflöningar till försäkringsinspektionens tjänstemän och betjänte samt
expenser vid densamma,
än äfven, med ändring af hvad Kungl. Maj:t uti innevarande års
statsverksproposition föreslagit beträffande anvisande af medel dels till
handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna och dels till utarbetande
och ofifentlliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse
för sjukkasseväsendet i riket,
till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden
rörande försäkringsväsendet, för år 1904 på extra stat anvisa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett belopp af 3,000 kronor,
samt medgifva, att Kungl. Maj:t må äga för år 1904 använda de
till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande afsätta belopp i mån af behof, förutom till förvaltningsbidrag
åt sjukkassor enligt hvad därom förut föreslagits, jämväl
till utarbetande och offentliggörande genom riksförsäkringeanstaltens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i nåder gilla samt förordnade, att i enlighet därmed
nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
E. K. Almqvist.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1903:135 Biksdagens Skrifvelse N:o 135 s. 1 i texten
- 1SärU 1903:2 Särskilda Utskottets (N:o 1) Utlåtande N:o 2 s. 2 i texten