Sök i Ratio Lex

Angående för säkring sinspektionens organisation och verksamhet m. m

1903-01-30 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:34, Angående för säkring sinspektionens organisation och verksamhet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

1

N:o 34.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående

för säkring sinspektionens organisation och verksamhet m. m.;

gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att Riksdagen må, under förutsättning af bifall till Kungl. Maj:ts

förslag till lagar om försäkringsbolag och om utländsk försäkringsaustalts

rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket,

ej mindre medgifva att de bidrag, som enligt sagda lagförslag skola

af försäkringsanstalterna till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet årligen erläggas, ma från

och med 1904 tillsvidare af Kungl. Maj:t användas till bestridande af

afl ön in gar till försäkringsinspektionens tjänstemän och betjänte samt

expenser vid densamma,

än äfven, med ändring af hvad Kungl. Maj:t uti innevarande års

statsverksproposition föreslagit beträffande anvisande af medel dels till

handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna och dels till utarbetande

och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af

årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket,

till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden rörande

försäkringsväsendet, för år 1904 på extra stat anvisa till Kungl.

Maj:ts förfogande ett belopp af 3,000 kronor,

samt medgifva, att Kungl. Maj:t må äga för år 1904 använda de

till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och

sjukkassors bildande afsätta belopp i mån af behof, förutom till förvaltningsbidrag

åt sjukkassor enligt hvad därom förut föreslagits, jämBih.

till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 21 Haft. (N:o 34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

val till utarbetande och offentliggörande genom riksförsäkringsanstaltens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hjalrnar Westring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regi nten i statsrådet å Stockholms

slott den 30 januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageriieim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer och

von Friesen.

Departementschefen statsrådet Westring anförde i underdånighet:

På förslag af Kungl. Maj:t anvisade 1886 års Riksdag på extra stat

för år 1887 ett belopp af 4,500 kronor till anordnande af kontroll å försäkringsanstalterna;

och har detta anslag sedermera årligen förnyats.

Närmare bestämmelser om berörda kontroll hafva meddelats genom de af

Kungl. Maj:t den 22 oktober 1886 utfärdade kungörelser dels angående

anordnande af tillsyn å inländska försäkringsanstalter och dels angående

villkoren för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i riket drifva

försäkringsrörelse. Dessa bestämmelser åsyfta förnämligast att inom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 34.

civildepartementet samla erforderliga upplysningar rörande försäkringsväsendets

utveckling för att komma i tillfälle bedöma, huruvida de särskilda

anstalterna verka efter grunder, som kunna anses för allmänheten

betryggande. För bearbetande af det material, som sålunda blefve

att tillgå, och för att, där sådant funnes nödigt, tillse, att ytterligare

upplysningar införskaffades eller, där sådant för något särskildt fall

skulle anses beliöfligt, hos försäkringsanstalt på stället undersöka dess

räkenskaper och handlingar, har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den

22 oktober 1886 behagat för tiden från och med 1887 års ingång förordna

en person att såsom chefens för civildepartementet biträde i egenskap

af inspektör öfver försäkringsan stal terna i riket tillsvidare inom

civildepartementet handlägga ärenden rörande försäkringsväsendet. Till

hans biträde anställdes därjämte en amanuens.

Försäkringsinspektören och hans amanuens hafva aflönats af nämnda

anslag sålunda, att 3,000 kronor utgått till försäkringsinspektören och

1,500 kronor till amanuensen.

Jämväl uti Kungl. Maj:ts nådiga proposition till innevarande års

Riksdag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att, för handhafvande af

kontroll å försäkringsanstalterna, för år 1904 på extra stat anvisa till

Kungl. Maj:ts förfogande berörda belopp af 4,500 kronor.

Försäkringsinspektörens verksamhet har emellertid icke varit inskränkt

till de egentliga försäkringsanstalterna. Sedan nämligen 1891

års Riksdag medgifvit, att Kungl. Maj:t finge för år 1892 använda de till

underlättande af åtgärder lör arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp, bland annat, till utarbetande och offentliggörande

genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelser för

sjukkasseväsendet i riket, och detta medgifvande sedermera af Riksdagen

för hvarje år förnyats, har försäkringsinspektören enligt Kungl. Maj:ts uppdrag

för hvarje år utarbetat en sådan redogörelse, hvilken till trycket

befordrats. Till biträde vid upprättande af denna redogörelse har försäkringsinspektören

haft till en början en och de senare åren två amanuenser,

hvilka från berörda medel åtnjutit arfvoden, den ene sedan

någon tid med 1,800 kronor och den andre med 1,200 kronor, hvarjemte

under senare åren den hos försäkringsinspektören för de egentliga

försäkringsärendena anställda amanuensen för biträde vid vissa sjukkasseväsendet

rörande göromål af samma medel åtnjutit 300 kronor årligen.

Utaf nu ifrågavarande medel har jämväl årligen utgått kostnaden för

tryckning af årsredogörelsen öfver sjukkassorna.

Äfven uti den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverksproposi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

tion liar Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att Kungl. Maj :t måtte äga

för år 1904 använda förenämnda afsätta medel, förutom till förvaltningsbidrag

åt sjukkassor, jämväl till utarbetande och offentliggörande

genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet

i riket.

Därest den af Kungl. Maj:t denna dag beslutade proposition med

förslag dels till lag om försäkringsbolag dels ock till lag om utländsk

försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket varder

af Riksdagen bifallen, erfordras förändrad organisation af försäkringsinspektionen;

och som nämnda lagar äro afsedda att träda i kraft den

1 januari 1904, torde det åligga mig att redan nu framlägga förslag i

berörda hänseende. Jag har därför anmodat förutvarande försäkringsinspektören,

professorn m. m. A. Lindstedt att utarbeta ett sådant förslag,

och har professor Lindstedt jämväl fullgjort detta uppdrag.

^ Innan jag redogör för detta förslag, erinrar jag, att enligt 131 § i

förslaget till lag om försäkringsbolag, hvilket afser allenast inländska

försäkringsanstalter, skall den i förslaget föreskri fna tillsyn öfver försäkringsbolag

utöfvas af en för hela riket gemensam försäkringsinspektion,

om" hvars organisation och verksamhet närmare bestämmelser skola meddelas

af Konungen, att enligt 4 § i förslaget till lag om utländsk försäkringsanstalts

rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket skall al

utländsk försäkringsanstalt, innan densamma får börja drifvandet af

försäkringsrörelse här i riket, därtill förvärfvas särskildt tillstånd af försäkringsinspektionen;

samt att enligt 133 § i det förra och 16 § i

det senare förslaget försäkringsanstalt skall till bestridande af kostnaden

för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet årligen erlägga

bidrag enligt bestämmelser, som af Konungen meddelas, dock att

detta bidrag icke i något fall får öfverstiga en femtedels procent af

anstaltens hela premieinkomst för näst föregående kalenderår af försäkringar,

som tillhöra anstaltens rörelse här i riket.

Uti sitt förslag har professor Lindstedt beträffande till en början

arten af de göromål, som enligt nämnda lagförslag hufvudsakligen skulle

komma att åligga försäkringsinspektionen, anfört följande:

Dessa göromål kunde för öfverskådlighetens skull indelas i

tvenne grupper, af kvilka den ena skulle omfatta löpande eller eljest

mera regelbundet återkommande göromål, och den andra göromål, af

tillfällig beskaffenhet. Det vore tydligt, att ämbetsverkets organisation

väsentligen måste vara afsedd för den förra gruppen af göromål, under

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

det att för. det senare slaget af göromål erforderliga arbetskrafter borde

anlitas endast i mån af behof.

Till försäkringsinspektionens förnämsta åligganden hörde de göromål,

som föranleddes af bestämmelserna i 136 § af lagförslaget, och

hvilka torde kunna betecknas såsom de egentliga inspektionsgöromålen.

Enligt denna § skulle det tillkomma försäkringsinspektionen att öfvervaka

försäkringslagens efterlefnad och tillse, att ej afvikelser skedde från

bolagsordningens föreskrifter eller från öfriga för bolags verksamhet

enligt 5 § stadfästa grunder. Dessa grunder, som hufvudsakligen gällde

i fråga om lifförsäkringsverksamheten, afsåge företrädesvis beräkningen

af försäkringspremierna och af den för försäkringens soliditet så viktiga

fond, som i lagförslaget kallades premiereserv, samt äfven beräkningen

och fördelningen af den vinst, som må utdelas till försäkringstagarne.

I 136 § ålades inspektionen därjämte att pröfva det sätt,

hvarpå bolagens medel gjorts fruktbärande eller försäkringsrörelsen i

öfrigt bedrefves, och att härvid tillse, att verksamheten utöfvades på ett

för försäkringstagarne betryggande sätt. Funne försäkringsinspektionen

ett bolags verksamhet i något af ofvan nämnda hänseenden icke motsvara

lagens bestämmelser och syfte, ägde den förelägga bolaget att

vidtaga åtgärder, som pröfvades erforderliga för rättelses vinnande. Jämväl

i det fall, att en bolagsordning eller de för ett bolag i öfrigt gällande

stadfästa grunder icke längre funnes vara betryggande, borde inspektionen

ingripa genom att till Konungen göra anmälan därom för

vinnande af erforderlig rättelse.

De åligganden, som sålunda tillkomme försäkringsinspektionen,

förutsatte naturligtvis icke allenast, att inspektionen i allmänhet öfvervakade

de olika bolagens verksamhet och endast ingrepe, då den därtill

genom anmälan från intresserade personer eller eljest tillfälligtvis erliölle

kännedom om förhållanden, som borde ändras, utan äfven att inspektionen

tid efter annan, utan att särskild anledning vore för handen,

loretoge noggranna undersökningar eller inspektioner af bolagens räkenskaper

och handlingar i öfrigt. I fråga om lifförsäkringsbolagen, hvilkas

verksamhet vore föremål för särskildt ingående och för försäkringstagarnes

säkerhet betryggande lagbestämmelser, torde dylika inspektioner

böra återkomma periodvis, t. ex. minst en gång hvart femte år eller åtmistone

en gång hvart tionde år.

I sammanhang med den nu antydda uppgiften att öfvervaka försäkringsbolagens

verksamhet stode äfven inspektionens göromål med

granskningen och bearbetningen af de uppgifter angående försäkringsverksamheten,

som det enligt 134 § ålåge hvarje försäkringsbolag att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

årligen, ingifva. En statistisk sammanställning af dessa uppgifter torde

af inspektionen, i sammanhang med berättelse om dess verksamhet i

öfrigt, böra årligen offentliggöras.

Till de mera regelbundet återkommande göromålen komme äfven

att höra de utlåtanden, som inspektionen skulle hafva att afgifva rörande

frågor, som af Kungl. Maj:t till densamma hänskötes. Företrädesvis

komme dessa frågor att röra sig om beskaffenheten af förslag

till bolagsordning och öfriga grunder för försäkringsverksamheten

för nybildade bolag samt, i fråga om äldre bolag, om beskaffenheten

af föreslagna förändringar af dessa grunder. Försäkringsinspektionens

yttrande öfver dylika frågor torde blifva af ingripande betydelse för

afgörande af ärendena rörande stadfästelse af nämnda grunder eller

däri vidtagna förändringar, och kunde därför antagas komma att utförligen

motiveras.

Ett antal ärenden, livilka här ofvan icke anförts och hvilka jämväl

skulle af försäkringsinspektionen handläggas, såsom uppgörande af

plan för amortering af skillnaden mellan premiereservens belopp efter

olika beräkningsgrunder vid ändring af dessa grunder (121 §), fastställande

af grunder, efter hvilka penningeplacering i fast egendom må

tillåtas (123 §), pröfning af frågor om frivillig öfverlåtelse af ett bolags

lifförsäkringar (145 §), o. s. v., vore af den beskaffenhet, att de antingen

kunde hänföras till någon af de grupper af göromål, som ofvan redan

omnämnts eller ock endast erfordrade ett tillfälligt ingripande eller arbete,

och ansåges därför här ej behöfva i detalj anföras.

Till försäkringsinspektionens ordinarie göromål hörde slutligen de

åligganden, som tillkomme densamme på grund af bestämmelserna i

förslaget till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket, och som hufvudsakligen bestode i pröfningen

af de handlingar, som enligt 4 § af nämnda lagförslag skulle inlämnas

för vinnande af tillåtelse till rörelsens bedrifvande här i riket, äfvensom

i bearbetningen af den årliga statistiken öfver de utländska anstalternas

verksamhet och i öfvervakandet af lagföreskrifternas efterlefvande.

Förutom nu anförda antingen oafbrutet fortgående eller ock periodvis

återkommande göromål, skulle enligt lagförslaget tillkomma försäkringsinspektionen

de högst betungande göromål, som blefve förenade

med den särskilda administration, som inträdde vid ett lifförsäkringsbolags

likvidation eller konkurs och som funnes beskrifven i 139—143

§§ af förslaget. Emellertid torde få antagas, att dylika fall, åtminstone

sedan lagens verkningar hunnit göra sig gällande, endast ytterst sällan

komme att inträffa, och syntes i följd häraf lämpligast att vid dylika

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

tillfällen bereda inspektionen tillgång till de ytterligare arbetskrafter,

som därvid funnes erforderliga. Ej heller finge förbises, att antalet göromål

under den allra första tiden efter lagens trädande i kraft, i följd

af öfvergångsbestämmelserna i 166 §, enligt hvilken en mängd bolag

genast måste begära stadfästelse å sina stadgar eller öfriga grunder,

komme att blifva väsentligt större än under senare mera normala förhållanden.

Men äfven för detta fäll torde genom biträde af tillfälligt

anställde sakkunnige eller kontorshjälp kunna vederbörligen sörjas för

ärendenas snabba afgörande.

Såsom redan framhållits, ansåges organisationen af det ifrågasatta

ämbetsverket allenast böra motsvara de vanliga regelbundna göromålen,

utan särskild hänsyn till förhållanden af nyss angifna mera tillfälliga

eller ock öfvergående natur.

Do ämbetsverket i vanliga fall åliggande göromål vore hufvudsakligen

af följande slag, nämligen:

1) försäkring stekniska och statistiska göromål, bestående i fortgående

undersökning af de tekniska grundlagen för försäkringsbolagens verksamhet

och framför allt pröfning af grunderna för lifförsäkringsbolagens

beräkningar m. m. äfvensom bearbetning af de årligen inkommande

uppgifterna angående försäkringsanstalternas ekonomiska ställning och

verksamhet;

2) kansligöromål, bestående i utfärdande af beslut af försäkringsinspektionen

i frågor, som direkt hörde till dess handläggning, pröfning

af handlingar, som inlämnades af utländska bolag för vinnande af tillstånd

till försäkringsrörelses drifvande här i riket, granskning af förslag, som

af Kungl. Maj:t lhinskötes angående bolagsordningar, m. m., och uppsättande

af utlåtanden, som häraf föranleddes, o. s. v.;

3) pröfning af den säkerhet, med hvilken bolagens medel vore placerade.

Beträffande därefter den föreslagna försäkringsinspektionens organisation

har professoren Lindstedt anfört:

Hvad anginge de medlemmar, af hvilka den egentliga inspektionsmyndigheten,

d. v. s. de medlemmar af ämbetsverket, som skulle

utöfva beslutanderätten, borde bestå, så hade man i det nyligen till danska

riksdagen inlämnade försäkriugslagförslaget förutsatt minst tre

medlemmar, af hvilka en, som skulle vara chef, borde vara matematiskt

bildad försäkringstekniker, och af de två öfrige en borde innehafva de

»för domare nödvändiga egenskaper». I fråga om den för vårt land

ifrågasatta inspektionen synes emellertid antalet medlemmar böra be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 9

stämmas något högre eller till minst fyra af den anledning, att det

svenska lagförslaget icke, såsom det danska, afsåge allenast liIförsäkringsrörelsen

utan äfven alla andra slag af försäkring, såsom brandförsäkring,

sjöförsäkring, o. s. v., och det därför blefve nödvändigt att

inom ämbetsverket hafva att påräkna sakkunskap äfven för de olika

slagen af egendomsförsäkring.

Att ämbetsverkets chef borde vara en i lifförsäkringstekniken förfaren,

matematiskt bildad person framginge med nödvändighet af lagens hufvuduppgift,

som tydligen vore att söka skapa en effektiv kontroll öfver

lifförsäkringsbolagens verksamhet. 1 jämförelse med denna inspektionens

centrala uppgift vore öfvervakandet af den öfriga försäkringsverksamheten

af underordnad betydelse. Och då det uppenbarligen vore af

största vikt, att denna post må kunna beklädas med en person, som

både ägde de nödiga förutsättningarna för densamma och åt den därmed

förenade uppgiften ägnade hela sin arbetskraft, ansåges för honom ej

böra föreslås lägre aflöning är 10,000 kronor, hvaraf 7,000 kronor

såsom lön och 3,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Hvad de öfriga tre inspektionsledamoterna beträffar, så vore det

tydligt, att handläggningen af de ganska talrika och viktiga kansliärendena

med nödvändighet förutsatte en juridiskt bildad ämbetsman,

och syntes man för denne, som tillika skulle vara sekreterare, böra föreslå

en aflöning, motsvarande den, som gällde andra gradens tjänstemän,

d. v. s. en begynnelselön af 3,000 kronor med två ålderstillägg af

500 kronor jämte 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar.

I fråga om de båda öfriga ledamöterna, ansåges af det redan anförda

framgå, att de borde representera sakkunskap på de områden af inspektionens

verksamhet, där nödig sakkunskap icke kunde förutsättas hos

chefen eller sekreteraren, nämligen å ena sidan vid bedömandet af den

säkerhet bolagens placeringar erbjöde och därmed sammanhängande

frågor samt å andra sidan vid handläggning af en mängd ärenden

rörande andra slag af försäkring än lifförsäkring. Att kunna påräkna

dylik sakkunskap hos vanliga ämbetsmän, särskildt om de befunne sig

i en jämförelsevis underordnad ställning, kunde icke med säkerhetantagas.

Ej heller skulle de ärenden, vid hvilkas handläggning dessa

två ledamöters biträde erfordrades, vara af den art, att de skulle utfylla

en fast anställd tjänstemans hela tjänstetid, utan, förutom vid de

ordinarie sammanträdena, endast kräfva deras närvaro vid särskilda

tillfällen. Tänkte man sig, att de ordinarie sammanträdena skulle hållas

en gång hvarannan vecka, så skulle de båda ifrågavarande ledamöterna

därutöfver knappt behöfva anlitas i andra fall än, i fråga om

Bih. till Riksd. Prot. 1808. 1 Sami. 1 Ajd, 21 Haft. 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 34.

den ene ledamoten, då det gällde inspektion och inventering af något

bolags värdehandlingar eller, i fråga om den andre, vid inspektion af

andra försäkringsbolag än lifförsäkringsbolag. På grund häraf och då

det kunde befinnas ändamålsenligt att genom tid efter annan skeende

ombyte af dessa ledamöter sörja för en allsidigare behandling af ärendena,

föresloges, att nämnda två ledamöter endast skulle tillsättas

genom förordnande tillsvidare, samt att de skulle aflönas med ett årligt

arfvode af 3,000 kronor för hvardera.

Förutom de nu nämnda ledamöterna af försäkringsinspektionen erfordrades

äfven en registrator med aflöning såsom en första gradens tjänsteman,

således med en lön af 1,800 kronor jämte två ålderstillägg å

500 kronor och med 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar. Jämte

skötandet af de löpande registratorsgöromåleu skulle äfven åligga honom

att biträda vid bearbetningen af det statistiska materialet, åtminstone

i fråga om de mindre bolag, å hvilkas bolagsordning enligt lagförslaget

Kungl. Maj:ts stadfästelse icke skulle erfordras. 1 den mån

arbetskrafter i öfrigt kunde finnas erforderliga, skulle man kunna hjälpa

sig med tillfälligt anställda amanuenser.

Slutligen föresloges för en vaktmästare en lön af 600 kronor och

tjänstgöringspenningar af 300 kronor.

Med afseende å hvad sålunda anförts skulle således förslaget till

lönestat för försäkringsinspektionen blifva följande:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa

kronor.

Cliefen......................................

7.000

3,000

10,000

3,000

3,000

4,500

3,000

900

1 Efter 5 år kan lönen höjas

> med 500 kronor och efter 10

1 år med ytterligare 500 kronor,

1 d:o ................

3.000

1,800

600

1 sekreterare ...........................

1 registrator ....................

1 vaktmästare ..................

1,500

1,200

300

Summa

- | .-

24.400

j

Antoge man vidare, att till bestridande af utgifter för hyra, ljus,

vedbrand och dylikt, så länge den nuvarande lokalen kunde begagnas,

ej skulle uppgå till mer än omkring 1,500 kronor, att till tryckningskostnader

erfordrades omkring 4,500 kronor, samt att till anställande af

extra räknehjälp eller andra biträden, för kontorsrekvisita och till vi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

11

kariatsersättningar skulle behöfvas omkring 7,000 kronor, så komme

man för expenserna till en summa af 13,000 kronor, hvilket belopp

dock, för oförutsedda utgifter, böjts till 13,600 kronor. På grund häraf

skulle till aflöningar och expenser erfordras sammanlagdt 38,000 kronor

om året.

Med erinran att, såsom redan framhållits, emellertid i denna summa

icke vore beräknad den extraordinära kostnad, som skulle erfordras

för bestridande af de två första årens på grund af öfvergångsbestämmelserna

ökade göromål, och att det ej heller därvid beräknats de kostnader,

som uppstode vid den särskilda administration, som ålåge försäkringsinspektionen,

då ett lifförsäkringsbolag råkat i likvidation eller

konkurs, samt då det vore omöjligt att förutse, hvilket belopp i

nu nämnda fall för aflöning af extraordinarie arbetskrafter kunde blifva

erforderligt, ansåges, att för ändamålet ett ytterligare belopp å exempelvis

6,000 kronor borde ställas till förfogande.

Professoren Lindstedt har vidare fästat uppmärksamheten därå,

att vid ofvan anförda beräkningar hänsyn ej tagits till de åligganden,

som för närvarande tillkomme försäkringsinspektören därigenom,

att åt honom anförtrotts utarbetandet af en statistisk redogörelse för

registrerade sjukkassors verksamhet. Då detta åliggande ej stode i

närmare samband med försäkringsinspektionens öfriga uppgifter utan

vida naturligare tillhörde området för arbetareförsäkringen, och då äfven

kostnaden för nämnda arbete bestredes genom andra medel än som i

fråga om försäkringsinspektionen afsetts, så torde det vara lämpligt

att befria försäkringsinspektionen från det ifrågavarande åliggandet

och öfverflytta detsamma på den nyligen inrättade riksförsäkringsanstalten.

Yttermera har professor Lindstedt framhållit, att den nuvarande

försäkringsinspektörsbefattningen äfven efter inrättandet af den i lagförslaget

förutsatta försäkringsinspektionen måste, om ock i modifierad

gestalt och utan nu gällande benämning, fortfarande bibehållas

för att möjliggöra sakkunnig handläggning inom vederbörande departement

af alla de olika försäkringsärenden, som komme under departementets

pröfning, såsom besvär öfver försäkringsinspektionens

beslut i sådana mål, där nämnda myndighet vore själfständig instans,

mål rörande fastställande af bolagsordningar och öfriga försäkringsgrunder

o. s. v. Man borde härvidlag ej heller förbise den stora

vikt en dylik anordning skulle hafva jämväl i fråga om försäkringsinspektionens

ställning och verksamhet. Geiiom ärendenas handläggning

af sakkunnig person inom departementet skulle å ena sidan förtroendet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

till inspektionen och därmed äfven dess auktoritet ökas, samt å andra

sidan en nödig motvikt mot möjlig ensidighet vid lagens tillämpningberedas.

Hvad arfvodet åt denne tjänsteman beträffade, så komme visserligen

antalet mål, som skulle af honom handläggas, att genom den

nya försäkringslagen blifva betydligt större än hvad hittills varit fallet,

men då å andra sidan det för närvarande honom åliggande bestyret

med försäkringsstatistiken m. m. skulle bortfalla, ansåges det hittills utgående

arfvodet af 3,000 kronor fortfarande kunna vara tillräckligt. Huruvida

detta arfvode borde bestridas af samma medel, som enligt lagförslagets

133 § skulle disponeras för försäkringsinspektionen, ansåges dock

kunna ifrågasättas.

Slutligen har professor Lindstedt verkställt en beräkning af det

belopp, som skulle inflyta genom den försäkringsbolagen och de utländska

försäkringsanstalterna enligt lagförslagen ålagda förpliktelsen

att erlägga bidrag till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet; och har han därvid, utgående från

förhållandena under år 1900, funnit att, om man undantoge samtliga

bolag, som enligt 102 § icke skulle behöfva Kungl. Majrts stadfästelse

å sina stadgar, samt ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna, den ifrågavarande

inkomsten under sagda år för inländska bolag uppgått till

omkring 49 millioner kronor och för de utländska försäkringsanstalterna

till omkring 4b4 millioner kronor. En beskattning till belopp

motsvarande hälften af det i lagförslaget angifna maximum skulle således

inbringa något öfver 50,000 kronor eller mer än tillräckligt för

att täcka kostnaderna för försäkringsinspektionen.

Det af professor Lindstedt sålunda uppgjorda förslag till organisation

af den blifvande försäkringsinspektionen finner jag mig kunna i

allo biträda. Mot de föreslagna aflöningarna eller beräkningen af öfriga

kostnader för ämbetsverket har jag icke någon annan invändning att

göra, än att kostnader torde uppkomma jämväl för resor i följd af de

inspektioner, som behöfva göras i landsorten, men torde denna kostnad

ej komma att uppgå till mera än 1,000 kronor årligen.

Det lär emellertid icke böra ifrågasättas, att det nya ämbetsverket

nu uppföres å ordinarie stat. Då de bidrag, som försäkringsanstalterna

skola hafva att till inspektionens bekostande erlägga, enligt hvad den

verkställda beräkningen gifver vid handen, lära blifva fullt tillräckliga,

synes sålunda ej erfordras mera än att utverka Riksdagens bemyndigande

för Kungl. Maj:t att använda nämnda bidrag till aflöning åt inspektionens

tjänstemän och betjänte samt expenser vid densamma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

I likhet med professoren Lindstedt finner jag vidare, att äfven efter

inrättandet af den ifrågasatta försäkringsinspektionen till chefens för

civildepartementet förfogande bör finnas anställd en person att inom

departementet biträda vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet,

äfvensom att den försäkringsinspektören för närvarande åliggande

skyldigheten att utarbeta en statistisk redogörelse för de registrerade

sjukkassornas verksamhet lämpligast bör öfverflyttas till riksförsäkringsanstalten.

Såsom professoren Lindstedt redan framhållit, torde,

äfven om utarbetandet af berörda statistiska redogörelse icke kommer

att öfverlämnas åt chefens för civildepartementet ofvannämnda biträde

vid beredning af försäkringsärenden, detta biträde, i betraktande af

göromålens ökning i öfrigt, ej gärna kunna aflönas med mindre belopp

än 3,000 kronor, men torde denna aflöning ej skäligen böra bestridas

af de från försäkringsanstalterna utdebiterade medel, utan torde anslag

härtill böra äskas af Riksdagen i likhet med hvad hittills ägt rum

beträffande den nuvarande försäkringsinspektionen.

Vid sådant förhållande och då den nya försäkringsinspektionen är

afsedd att träda i verksamhet med ingången af år 1904, torde det uti

innevarande års statsverksproposition på extra stat för år 1904 upptagna

anslag å 4,500 kronor för handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna

böra utbytas mot ett anslag å 3,000 kronor till biträde

inom civildepartementet vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet,

och torde i sammanhang därmed jämväl den ändring i statsverkspropositionen

böra föreslås Riksdagen, att Kungl. Maj:t bemyndigas

att använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande afsätta belopp, förutom till förvaltningsbidrag

åt sjukkassor, jämväl till utarbetande och offentliggörande

genom riksförsäkringsanstaltens i stället för genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t uti nådig proposition föreslå Riksdagen,

att Riksdagen må, under förutsättning af bifall till Kungl. Maj:ts

förslag till lagar om försäkringsbolag och om utländsk försäkringsanstalts

rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket,

ej mindre medgifva, att de bidrag, som enligt sagda lagförslag skola

af försäkringsanstalterna till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet årligen erläggas, må från

och med 1904 tillsvidare af Kungl. Maj:t användas till bestridande af

lith. till Riksd. Prot. 1303. 1 Sami. 1 Afd. 21 Häft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

aflöningar till försäkringsinspektionens tjänstemän och betjänte samt

expenser vid densamma,

än äfven, med ändring af hvad Kungl. Maj:t uti innevarande års

statsverksproposition föreslagit beträffande anvisande af medel dels till

handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna och dels till utarbetande

och ofifentlliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse

för sjukkasseväsendet i riket,

till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden

rörande försäkringsväsendet, för år 1904 på extra stat anvisa till Kungl.

Maj:ts förfogande ett belopp af 3,000 kronor,

samt medgifva, att Kungl. Maj:t må äga för år 1904 använda de

till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och

sjukkassors bildande afsätta belopp i mån af behof, förutom till förvaltningsbidrag

åt sjukkassor enligt hvad därom förut föreslagits, jämväl

till utarbetande och offentliggörande genom riksförsäkringeanstaltens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i nåder gilla samt förordnade, att i enlighet därmed

nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1903:135 Biksdagens Skrifvelse N:o 135 s. 1 i texten
  2. 1SärU 1903:2 Särskilda Utskottets (N:o 1) Utlåtande N:o 2 s. 2 i texten