Sök i Ratio Lex

Angående anvisande af medel till odling slånefonden

1903-01-23 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:38, Angående anvisande af medel till odling slånefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

1

N:o 38.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anvisande

af medel till odling slånefonden; gifven Stockholms

slott den 23 januari 1903.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen,

att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1904—1908 ej

mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än

äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af

Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million

kronor årligen;

att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för

riksgäldskontoret förorsakas;

att fullmäktige i riksgäldskontoret må bemyndigas att, för beredande

af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till ifrågavarande fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt

särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara

från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare

tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning med rätt tillika för

fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid

;

Bih. till Biksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 25 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

samt att de villkor och bestämmelser, som för närvarande gälla

för lån från ifrågavarande fond, fortfarande må blifva gällande.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Theodor Odelberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

o

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

januari 1903.

N ä rvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageriikim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odeeberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer och

von Friesen.

13:o.

Departementschefen, statsrådet Odelberg, anförde härefter:

År 1883 beslöt Riksdagen, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts

därom till Riksdagen aflåtna nådiga proposition, att en särskild fond

skulle bildas med ändamål att genom lån understödja odling af sanka

trakter. Å denna fond, till hvilken under åren 1884—1888 skulle ingå

de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, och till hvilken

riksgäldskontoret skulle under samma tid, i mån af behof och uppå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 38.

rekvisition af Eders Kung]. Maj:t, öfverlämna medel till så stort belopp,

som jämte nyssnämnda till fonden ingående annniteter å odlingslån erfor

drades till fyllande af högst en million kronor, skulle Eders Knngl.

Maj: t äga att, i den mån fondens kapital och sedermera inflytande låneafbetalningar

och räntebehållningar därtill lämnade tillgång, anvisa lån

för odling af sanka trakter att utgå med högst ofvanberörda belopp

enligt vissa af Riksdagen antagna och af Eders Knngl. Maj:t enligt nådig

kungörelse den 23 september 1883 till efterrättelse utfärdade allmänna

villkor och bestämmelser.

Sedermera har Riksdagen åren 1888, 1893 och 1898, hvarje gångför

en tid af fem år, anvisat medel till fonden. I sådant afseende beslöt

Riksdagen år 1898, med bifall till hvad Eders Knngl. Maj:t i nådig

proposition därutinnan föreslagit, att till nämnda fond finge under hvart

af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Eders Knngl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort

belopp, som jämte de till fonden ingående annniteter kunde erfordras

till fyllande af högst en million kronor årligen, att riksgäldskontoret

skulle af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda

medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakades,

samt att fullmäktige i riksgäldskontoret skulle äga att, för beredande

af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar till

ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad enligt särskilda

beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlämnadt,

i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara

från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid efter

af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige

att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

De nu gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från

odlingslånefonden innehållas i Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1901

(n:o 116) och blefvo till allmänhetens kännedom meddelade genom nådig

kungörelse den 14 juni samma år (svensk författningsamling 1901, n:o 44).

Uti underdånig skrifvelse den 8 oktober 1902 hafva nu väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen — under anförande att

odlingslånefonden visserligen ej hittills till hela sitt belopp tagits i anspråk,

men att lånefrekvensen, antagligen till följd af de gynnsamma

villkor, som blifvit af 1901 års Riksdag medgifna, under år 1902 högst

väsentligt ökats, i det att den beräknade vattenafledningskostnaden vid

odlingsföretag, rörande hvilka låneansökningar under samma år antoges

komma att behandlas, uppginge till mer än en million kronor samt att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts NM. Proposition N:o 38. 5

i öfrigt ingen anledning förelä ge att nedsä tta det årliga tillgängliga

beloppet — hemställt om framställning till Riksdagen i enlighet med

de grunder för fonden, som förut varit gällande, eller att till odlingslånefonden

skulle under hvart och ett af åren 1904—1908 ej mindre

ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af

Riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras till fyllande

af högst en million kronor.

Öfver den sålunda gjorda framställningen har statskontoret, till

följd af erhållen nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande af den 12

december nästlidna år; och har statskontoret därvid anfört, att under

åren 1898—1902 från statskontoret utanordnats odlingslån till belopp af

sammanlagdt 1,829,979 kronor 96 öre, att influtna annuiteter under samma

tid uppgått till 3,429,147 kronor 3 öre, att odlingslånefondens skuld

till Riksgäldskontoret alltsedan utgången af år 1896 icke ökats, utan

fortfarande uppginge till 4,542,067 kronor 15 öre, samt att styrelsernas

förslag om anvisning af medel för odlingslånefondens behof under nästkommande

femårsperiod icke gåfve anledning till någon erinran från

statskontorets sida.

Slutligen har genom nådig remiss tillfälle äfven lämnats fullmäktige

i riksgäldskontoret att i ärendet afgifva yttrande; och hafva fullmäktige

uti den 31 december 1902 afgifvet utlåtande tillkännagifvit, att

fullmäktige ur riksgäldskontorets synpunkt icke hade något att erinra

däremot, att på samma villkor, som senast för åren 1899—1903 föreskrifvits,

jämväl under nästkommande femårsperiod från riksgäldskontoret

till statskontoret öfverlämnades det belopp, som för hvarje år erfordrades

till fyllande af odlingslånefondens medelsbehof intill högst en million

kronor.

De skäl, som föranledde bildandet af ifrågavarande fond, torde

fortfarande böra tillerkännas full giltighet. För ärendets bedömande

torde det vara af vikt att tillse, i hvad mån fonden blifvit efter dess

bildande af lånesökande begagnad; och tillåter jag mig i detta afseende

erinra, att under åren 1884—1902 från fonden anvisats låneunderstöd

till följande belopp, nämligen:

år

1884 ......................

...................... kronor

115,400

1885 ........................

911,100

1886 ........................

829,730

1887 .......................

825,090

77

1888 .......................

678,400

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

år 1889 ............................................... kronor 566,600: —

m 1890 .............................................. „ 309,460: —

» 1891 ............................................... „ 659,700: —-

» 1892 ............................................. „ 633,700: —

„ 1893 .............................................. „ 887,370: —

V 1894 .............................................. „ 455,300: —

v 1895 .............................................. „ 397,880: —

» 1896 .............................................. 531,000: —

« 1897 .............................................. „ 272,230: —

» 1898 ............................................... „ 305,630: —

» 1899 ............................................. „ 338,950: —

» 1900 ................................................ „ 443,450: —

» 1901 .............................................. „ 446,350: —

„ 1902 .............................................. „ 948,650: —

Ehuru fondens årliga belopp sålunda icke under något år till fullo

tagits i anspråk, anser jag dock skid icke förefinnas att nu ifrågasätta

någon nedsättning i det belopp, som hittills årligen varit till fonden

an visad t, särskildt med hänsyn därtill, att, såsom förestående tabell utvisar,

de lättnader i förut gällande villkor för lån från fonden, hvilka af

1891 års Riksdag medgifvits, haft till omedelbar påföljd en sådan ökning

af låneansökningarne, att under år 1902 från fonden anvisats mera

än under något föregående år, och det därför äfven synes kunna förväntas,

att fonden för framtiden skall komma att anlitas i väsentligt högre

grad, än i allmänhet varit fallet, .lag anser mig sålunda böra tillstyrka

bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksstyrelsens

hemställan om aflåtande af proposition till Riksdagen angående anvisande

af medel till fonden för ytterligare fem år med en million kronor

årligen. Hvad därefter angår • villkoren för lån från ifrågavarande fond,

anser jag mig, då hvarken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

landtbruksstyrelsen eller de i ärendet hörda myndigheter i öfrigt ifrågasatt

någon förändring i desamma, ej böra föreslå någon ändring i de

nu gällande villkoren för lån från fonden.

Sedan departementschefen härefter anmält, att han, under förutsättning

att hvad af honom blifvit yttradt och hemställdt vunne nådigt

godkännande, uppsatt förslag till den proposition i ämnet, som i sådant

fall borde till Riksdagen afl åtas, och nämnda förslag blifvit af departementschefen

uppläst, hemställde departementschefen om förslagets gillande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. 7

Hvad departementschefen sålunda hemställt, häruti

statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt befallde, att

nådig proposition i enlighet härmed skulle till Riksdagen

aflåtas af lydelse, bilaga — till detta protokoll

utvisar.

Ex. protocollo:

G. Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.