Sök i Ratio Lex

Angående en inkomstskatt för år 1904

1903-01-30 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:42, Angående en inkomstskatt för år 1904

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

1

N:o 42.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående en inkomstskatt

för år 1904; gifven Stockholms slott den 30

januari 1903.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

dels att för år 19Ö4 till upptagande i riksstaten för samma år

åtaga sig en särskild bevillning af 11,000,000 kronor under namn af

inkomstskatt, att på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom

samt af inkomst vid de år 1905 infallande uppbördsstämmor uppbäras

och i behörig ordning redovisas,

dels ock att besluta, att nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet

med den, jämlikt 1902 års Riksdags beslut, den 21 juni samma år utfärdade,

för innevarande år gällande förordning om inkomstskatt, dock

att 10 § i förordningen samt de särskilda anvisningarna för ledning vid

inkomstskattetaxeringen jämte det vid förordningen fogade formulär

till taxeringslängd skola erhålla den förändrade lydelse, som af härvid

fogade förslag utvisas.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Ernst Meyer.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 28 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 42.

Förslag

till

lydelse af 10 § i den för år 1904 af sedda förordning om inkomstskatt m. m.

10 §.

Skyldighet att erlägga inkomstskatt äger icke rum, när den skattskyldiges

sammanräknade inkomst, däri inbegripen äfven hustruns, understiger

1,000 kronor.

Uppgår denna inkomst till 1,000 kronor, men icke till 2,000

kronor, äro 800 kronor, uppgår den till 2,000 kronor, men icke till 3,000

kronor, äro 600 kronor, och uppgår den till 3,000 kronor, men icke

till 4,000 kronor, äro 400 kronor fria från skatt.

Har i fall, hvarom nu är sagdt, skattskyldig inkomst af fast

egendom, uppgående enligt de i 2 § stadgade beräkningsgrunder till

300 kronor eller därutöfver, och utgör den skattskyldiges sammanräknade

inkomst minst nämnda belopp, skall skatt likväl erläggas för hela den beräknade

inkomsten af fast egendom, dock icke för mera än beloppet

af den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Uppgår inkomsten till 4,000 kronor, men öfverstiger den icke

6,000 kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.

Öfverstiger inkomsten 6,000 kronor, skola för bestämmande af

det belopp, efter hvilket skatt beräknas, 6,000 kronor af inkomsten

upptagas till oförändradt belopp, hvaremot

den

del

af inkorasten,

som

öfverstiger

6,000

kr.

men

icke

10,000 kr.,

ökas med

50 %,

II

n

H a

a

ii

10,000

It

ii

II

15,000 „

It II

100 %,

H

>*

a it

a

II

15,000

II

a

>1

20,000 „

II II

150 %,

II

a

i> a

a

„

20,000

II

ii

,,

30,000 „

II II

200 %,

II

it

a it

it

II

30,000

II

a

II

50,000 „

11 11

250 %,

II

tt

it a

it

II

50,000

1)

ii

It

80,000 „

ti II

300 %,

n

n

a it

it

II

80.000

11

ökas med

400 %,

dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något

fall beräknas högre än fyra gånger hela det uppskattade inkomstbe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 42. 3

loppet, allt på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare

utvisar.

Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast

svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt sterbhus

efter sådan svensk medborgare.

Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket

skatt beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor,

så att Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal,

bortfaller.

Särskilda anvisningar för ledning vid inkomstskattetaxeringen.

l:o.

Inkomst af fast egendom.

Inkomst af fast egendom fastställes, oafsedt om behållningen af

fastigheten varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lämnat

någon afkastning, enligt bestämmelserna i 2 § i visst förhållande till

taxeringsvärdet sålunda, att inkomst beräknas af jordbruksfastighet till

sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt

af annan fastighet och frälseränta till fem kronor för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för

hela värdet, af den del däraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxeringen

sker efter nästföregående års taxeringsvärde, men, då sådant

värde berörda år icke varit fastighet åsatt, efter löpande årets taxeringsvärde.

Skattskyldig, som utom fastighet har annan inkomstkälla, skall

följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva dels sin

inkomst med frånräknande af däri möjligen ingående afkastning af

fast egendom och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den

fasta egendomen. Den, som åtnjuter tillhopa 3,000 kronors inkomst,

däraf 700 kronor härflyta af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet,

skall således uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom

och 2,300 kronors inkomst i öfrigt. Har han därjämte en till 6,000

kronor taxerad obebyggd tomt, skall han, äfven om han icke har någon

afkastning af tomten, anses däraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor.

Den, som i sin fabriksrörelse använder egen fabriksfastighet, skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastighetens

taxeringsvärde, men äger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin

inkomst af rörelsen göra motsvarande afdrag.

Om den, hvilken är skattskyldig för inkomst af rörelse, tillika i

rörelsen förädlar skogs-, jordbruks- eller andra produkter från egen

jordbruksfastighet, äger han, som skall såsom inkomst af fast egendom

uppgifva sex procent af fastighetens taxeringsvärde, vid beräkningen

af inkomsten af förädlingsr öreisen göra afdrag för värdet af omförmäld a

produkter i oförädladt skick.

Har skattskyldig, som eljest helt och hållet eller delvis skulle

åtnjuta frihet från skatt, en till 300 kronor eller därutöfver beräknad

inkomst af fast egendom, erlägges skatt för denna inkomst, i den mån

deu icke öfverstiger skattskyldigs sammanräknade behållna inkomst.

6:o.

Inkomst, som är från skatt fritagen.

Frihet från skatt för hela eller en del af skattskyldigs inkomst

enligt de i 10 § meddelade bestämmelser är medgifven allenast svensk

medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt sterbhus efter

sådan. Den gäller således icke t. ex. aktiebolag, utan erlägges skatt

af sådant bolag efter taxerade inkomstens hela belopp, så snart detta

uppgår till minst 100 kronor, äfven om det understiger 4,000 kronor.

Vidare är att iakttaga, att, om skattskyldig, som eljest skulle

äga åtnjuta skattefrihet för hela eller en viss del af sin inkomst, har

inkomst af fast egendom, beräknad enligt de i 2 § stadgade grunder,

till belopp af 300 kronor eller därutöfver, skatt utgår för hela denna

senare inkomst, såvida icke den beräknade inkomsten af fast egendom

öfverstiger den skattskyldiges sammanräknade behållna inkomst, i hvilket

fall skatt icke erlägges för det belopp, hvarmed inkomsten af fast egendom

öfverskjuter hela behållna inkomsten.

Har således skattskyldig, som här afses, en till 10,000 kronor

taxerad jordbruksfastighet, och afgår från den till 600 kronor beräknade

inkomsten häraf ränta å gäld med 200 kronor, erlägges skatt för 400

kronor. Åger skattsk}ddig en till 40,000 kronor taxerad bostadsfastighet,

däraf inkomsten således beräknas till 2,000 kronor, och har lian dessutom

inkomst af arbete till belopp af 1,000 kronor eller följaktligen

sammanlagdt 3,000 kronor, hvarifrån afgå för ränta å gäld 1,200 kronor,

så att behållna inkomsten utgör 1,800 kronor, åtnjuter han icke någon

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

skattefrihet för denna inkomst utan skall erlägga skatt för sin inkomst

af fast egendom, i den mån denna inkomst icke öfverskjuter den behållna

inkomsten, eller således för 1,800 kronor. Skattskyldig, som har

900 kronors behållen inkomst, däraf 480 kronor utgöra beräknad inkomst

af fast egendom, skall betala skatt för 400 kronor.

Genom

7:o.

Efter taxering.

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Nummer å uppgift eller annan

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

Den s k a 11 s k y 1 d i g e s

namn och titel eller yrke.

Taxering enligt bevillnings
-

bostad.

iJ? r

s §•

S" s
-

Af bevillningsberedningen

5

uppskattad inkomst

B

Ä

p»

P

D

pr

p

I2-’

a

S

CO

O

B

af rörelse, yrke

eller eljest

■ S;® w

; a. ä s

- © © £

I 3 1 g

Cu 33

ca

C/2

C

5

S

p

£°t!

<

E®

2 *■**

3’p

S?

►^9 7}

OfP

•1 OQ

O

3 (f

Cb S

D#g-.

s

p=

i
-

o b

B Sr

s

OQ

er

e

Af

upp
-

pr

B

"O

B

■a

b

=

i

1,000

10,000

11,000

11,000

1,000

_

—

600

_

600

450

150

_

600

—

_

700

—

300

i,ooo;

450

550

—

700

i

—

_

_

1,700

1,700

—

1,700

—

_

2

7,500

—

—

—

7,500

—

7,500

7,500

_

1

1,300

—

400

1,700

—

1,700

—

1,300

—

_

—

1,000

1,000:

_

1,000

—

_

—

—

—

—

700

700

600

100

—

—

25

1,000

—

1,000

4,000

6,000

—

6,000

1,000

_

—

—

1,000

—

3,000

4,000

—

4,000

—

1,000

—

—

—

—

500

500

450

50

—

—

_

—

_

1,000

—

1,000

786

—

_

—

-

—

—

400

400;

314

—

—

1,000

600

—

—

1,600!

300

1,300

1,000

600

—

—

600

1,000

_

1,600

_

1,600

—

600

—

—

—

500

—

500

—

500

—

—

500

500

500

-

-

1,500

- ;

i

300

1,200

500

500

-

11,000

5,300

3,500

22,500

42,300[

1,850

39,450

11,000

5,300

1 Brukspatronen J. E. Bergström

Rättaren Måns Trulsson......|

2 Mjölnaren A. Fogelberg ......

3 Hemmansägaren Nils Larsson

4 F. d. Grosshandlaren E. Berg

B Länsmannen A. Blomberg ...

L. N. Cronvall ..................

Skomakaren L. Jönsson ......

Grosshandlaren C. J. Lönn...

6 Lasarettsläkaren O. Sandberg

Sömmerskan Clara Jansson

7 Arrendatorn A. Carlsson......

Densamme ........................

8Kamreraren S. Wandberg ...

9 Skepparen L. Johansson......

Densamme m. fl................

10 Kommissionären N. Edlind ...

11 Änkefru E. Jakobson .........

12 Hemmansägaren Sven Persson

13 » Per Larsson

14 F. Inspektören O. Lindström

Räbelöf.................

» .................

Råbelöfs kvarn ......

Röksta ................

Ahlby .................

Sanda ...............

För Åby stenkärlsfab:

Hofslena ..............

Sundbyberg ...........

Rimbo ................

» ................

Vellnora kungsgård

Hammarby ..........

Simpnäs .............

» ..............

Österby ................

Ekeby ................

Röksta skatte........

Skogsberg..............

Olsbacka ..............

Summa

Förrättningsstället N. N. den ...... maj 19 ....

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar'',

uppgift å det beskattningsbara inkomstbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjänster, bör, där specifikation däraf ej kan på annat sätt

3:o. Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad

kommunalutskylders debitering såväl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt upptagas, på sätt detta formulär visar.

4r.o. Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset därom taxeringslängden bifogas.

5:o. Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.

*) Uppgår inkomsten ej till 1,000 kronor, utgöres ej vägskatt, så vida ej den skattskyldige har annan inkomst, hvilken

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

7

förordningen

Taxeringsnämnden

skattad inkomst

af rörelse, yrke

eller eljest

O i g» ^

o’S.s''3 g

3^''f.

É-ssi-?

IssilS

l.gp sä''

tills

•g.--g

ep

g

3

B

M. (tt

— O.

< 5»

Bo

s ***

F*

er? g]

w fi

5?P

£?(*?

® p

~ ~

s rr.

er?

P

3

<-»-

P

er?

3 er

ri

2 S
3

p

<§

O
p
-

p:

F

3

P

CL

er

p

F

3*

0?

p!

CU .

a.^3

.ii

g‘~l

3 £- =

; CO p cd;

i SL 8 g

1 O 5*7-3- 3 p "

ro

p ST

3 g.e

• 5 o

Cg

||

B S.

3 to

Taxering enligt inkomstskatteförordningen.

Af bevillningsberedningen
-

Af taxeringsnämnden
-

föreslagen

inkomst

CT?

sr

p

p:

r
3
P
C
-

taxerad inkomst

_ p

s-S.

p **"

pr er

p p

£ o

if?

er?

pa P

"i

■B*

p

PS

r
-

p

cl

3-

►L

F

sr -*

■<s p»

eu pr

*“ 3

p p

<-t* o
ca

r+"

pr er

p p

£ F

- 33

S-F

er?

p° p

a 33

p

P:

pr

3

P

CL

B*

pr

o

3

09

5T

pr

p

>\

PK •"*>

g”®

a. a

a-3 B5

Sou s
2.

S» 3

•

3 ""B i

</. a-S5

or® B

S-sri.

"-®.eo

g--§3

g*

tto ■* P

a » 2- »g.

t» *

* O.

ttt

Bevillningsberedningens

anteckningar.

10,000

11,000

11,000

110

12,500

6,890

17,100

27,200

6,890

17,100

27,200

272

29,500

—

—

600

450

150

1

50

—

300

1,000

450

550

5

50

—

—

1,000

200

—

1,000

200

2

—

—

1,700

1,700

—

1,700

17

—

—

2,370

3,900

3,500

2,370

4,000

4,000

40

—

—

—

7,500

—

7,500

75

_

9,000

—

28,500

60,000

—

28,500

60,000

600

68,300

_

400

1,700

_

1,700

17

—

_

600

2,100

1,500

600

2,100

1,500

15

_

Mantals.skrifven i N. N.

—

1,000

700

1,000

700

600

1,000

100

10

1

—

—

—

—

J kommun och således ej

1 berättigad till afdrag.

| Har 6 barn. Hustrun

1,000

5,000

7,000

—

7,000

70

—

—

—

6,300

6,400

—

7,300

7,900

79

—

1 sjuklig.

—

3,000

4,000

—

4,000

40

—

—

—

3,000

2,600

_

3,000

2,600

26

—

1,200

_

1,200

975

9

75

786

_

1,400

600

1,600

800

8

300

—

400

400

325

3

25

314

—

—

1,600

300

1,300

13

—

—

—

2,600

2,000

—

2,600

2,000

20

_

1,000

—

1,600

—

1,600

16

—

—

—

1,800

1,000

—

1,800

1,000

10

_

500

—

500

—

500

5

,_

—

500

1,500

300

1,200

12

—

—

—

1,500

700

—

1,500

700

7

_

1,400

600

—

1,400

600

6

500

—

—

—

—

—

—

—

—

1,140

1,100

1,100

1,140

1,100

1,100

11

_

—

—

—

—

—

—

—

500

400

400

500

300

300

3

400

~

—

—

—

—

—

700

1,000

700

700

1,100

700

7

-

3,700

23,000|43,000

2,400

40,600)406

12,200173,100)108,500

12,200

74,400

110,600)1,106

Förrättningsstället N. N. den

... 19

N. N.

Häradsskrifvare.

På taxeringsnämndens

N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

N. N.

Kronoomliud.

vägnar

N. N.

Ledamot.

som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig

åstadkommas, underrättelse därom i anteckningskolumnen införas.

icke blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjänst, pension eller kapital, böra med afseende &

tillsammans med den ifrågavarande uppgår till eller öfverstiger 1,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 30 januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde vidare i

underdånighet:

I Riksdagens den 14 maj 1902 till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse,

däri Riksdagen anmälde sina i anledning af Kungl. Maj:ts proposition

den 11 januari samma år med förslag till förordning om inkomstskatt

fattade beslut, har Riksdagen erinrat, att den anmärkning kunde riktas

mot den föreslagna och af Riksdagen godkända förordningen, att densamma

icke toge sådan hänsyn till den verkliga skatteförmågan, som

vore oneklig.

I främsta rummet framhöll Riksdagen, att detta gällde i fråga om

bestämmandet af fastighetsinkomsten. Beräknandet af denna, på sätt

som bestämts,''till sex procent af jordbruksfastighets taxeringsvärde och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

till fem procent af taxeringsvärdet å annan fastighet, medförde icke

skattens fördelning efter de skatt-dragandes verkligen utrönta skatteförmåga,

och den däraf föranledda ojämnheten i beskattningen skärptes

ytterligare genom inkomstskattens progressiva anordning. Särskildt

framginge af tillgänglig statistisk utredning, att en högst betydande

del af landets till bevillning taxerade fasta egendom kornine att undgå

inkomstskatten; och ansåge sig Riksdagen böra ifrågasätta, huruvida

icke anmärkta ojämnheter i skattetungan borde undanrödjas medelst en

skatt å förmögenhet.

Vidare erinrade Riksdagen, att genom den antagna inkomstskatteförordningen

ingen åtskillnad vid beskattningen gjordes mellan å ena

sidan inkomst af fast egendom och kapital samt å andra sidan inkomst

af arbete och att en rättelse i detta förhållande kunde vinnas därigenom,

att skatteplikten bestämdes att inträda tidigare för inkomst af fast egendom

och kapital än för inkomst af arbete.

Då jämväl för 1904 års statsreglering inkomstskalten bör upptagas

bland statsverkets inkomster, har efter de uttalanden, som sålunda

och i öfrigt vid behandlingen af den nya inkomstskattoförordningen

gjorts, det varit angeläget att tillse, huruvida någon förändring i nu

gällande grunder för skattens utgörande lämpligen borde och kunde vidtagas.

Några mera genomgripande förändringar torde emellertid så

mycket mindre böra ifrågasättas, som ännu all erfarenhet saknas om

verkningarna af den nya skattens tillämpning. I afvaktan på en sådan

erfarenhet lärer det således böra anstå, bland annat, med att till pröfning

och afgörande upptaga de flerehanda anmärkningar, som framställts

mot beskattningen af aktiebolags inkomst och mot andra af den nya

inkomstskattens grunder, som sammanhänga med dess progressiva anordning.

Likaså torde, då inkomstskatteförordningen fortfarande bibehåller

sin provisoriska karaktär, de erinringar, som gjorts mot formen för den

hithörande lagstiftningen, eller att densamma i sin helhet kan komma

att i sista hand bestämmas genom gemensam votering Riksdagens kamrar

emellan, icke heller nu böra komma under ompröfning.

Det är därför blott i det afseende, där den nya inkomstskatten

påtagligast är att anse såsom otillfredsställande och där en förändringredan

nu kan utan någon större rubbning af inkomst-skatteförordningens

bestämmelser genomföras, eller beträffande skattskyldigheten för inkomst

af fast egendom, som jag ansett mig böra föreslå någon jämkning i

förordningens stadganden.

I sin ofvannämnda skrifvelse hänvisar Riksdagen på två utvägar

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 28 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

till utjämnande af inkomstskattens ojämna tryck på olika slags inkomst

och särskildt på inkomst af fastighet, å ena, samt inkomst af arbete, å

andra sidan. Den ena vore införandet af en förmögenhetsskatt och den

andra att låta skattskyldighet för inkomst af fast egendom inträda

tidigare än för annan inkomst.

Hvad en förmögenhetsskatt angår förutsätter denna, såsom flere

gånger framhållits, tillvaron af en allmän och ren inkomstskatt, hvilket

den nuvarande inkomstskatten icke är, och dess införande bör icke

komma i fråga annat än i sammanhang med en mera genomgripande

skattereform. Förarbetena till en sådan reform, hvilka begynt genom

kommunalskattekommitténs den 18 maj 1900 afgifna underdåniga betänkande,

äro emellertid ännu icke afslutade.

Det återstår sålunda allenast att välja don andra af de båda utvägar,

som här närmast kunna komma i fråga och som äfven af Riksdagen

antydts, eller att låta skatteplikt för inkomst af fast egendom

inträda tidigare än för annan inkomst. Redan från början, då inom

Riksdagen önskvärdheten af en progressiv inkomstskatt uttalades, torde

ock allmänna meningen hafva varit, att skattefrihet icke skulle medgifvas

vid fastighetsinkomst i samma utsträckning som vid annan inkomst.

Såsom nämnts upptages enligt inkomstskatteförordningen inkomst

af fast egendom icke till sitt verkliga belopp utan beräknas till sex

procent af jordbruksfastighets och fem procent af annan fastighets

taxeringsvärde. Från den sålunda beräknade inkomsten får afdragas

ränta å skuld. Då för närvarande skyldigheten att utgöra inkomstskatt

inträder för enskild skattskyldig först vid 1,000 kronors inkomst, innebär

detta, att skuldfri ägare till jordbruksfastighet, i taxeringsvärde understigande

16,700 kronor, och till annan fastighet med lägre taxeringsvärde

än 20,000 kronor kan helt och hållet undgå inkomstskatt, och att,

om fastighetsägaren är skuldsatt, skattskyldighetens inträdande i mån

af skuldräntans storlek än mera uppskjutes.

Enligt gjorda statistiska beräkningar skulle ock, äfven om man ej

alls tager någon hänsyn till den betydande lindring i skattskyldighet'',

som föl jer af det medgifna afdraget för ränta å skuld, af fastighetsägarne

å landsbygden ända till 94,5 % med en beräknad inkomst motsvarande

sammanlagdt 47,8 % af landsbygdens fastighetsinkomst undgå all

inkomstskatt. I städerna utgöra motsvarande tal 71,5 % för fastighetsägare

och 11,4 % för fastighetsinkomst. Det är vidare beräknadt, att

ej mer än ungefär hälften af det belopp, som motsvarar nuvarande

tilläggsbevillningen för fastighet, skulle komma att inflyta i inkomstskatt

för den fasta egendomen i riket.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

Då en rättelse i dessa förhållanden påtagligen bör ske och denna

för närvarande icke lämpligen torde kunna vinnas på annat sätt än

genom att bestämma skattskyldighetens tidigare inträde vid inkomst af

fast egendom än vid annan inkomst, där den fortfarande skulle i regel

taga sin början vid en inkomst af 1,000 kronor, återstår frågan, hvilket

skattefritt minimum bör för inkomst af fast egendom stadgas.

Af hela antalet jordbruksfastigheter, som enligt 1900 års bevillningstaxering

utgjorde 470,451, voro 440,405 hvar för sig taxerade till

mindre än 16,700 kronors värde och medeltaxeringsvärdet för dessa

smärre jordbruksfastigheter utgjorde 3,431 kronor. Medeltaxeringsvärdet

för annan fastighet utgjorde samma år å landsbygden 4,307 och i

städerna 27,786 kronor. Den efter sex procent beräknade inkomsten å

nyssnämnda medeltaxeringsvärde af jordbruksfastighet utgör i rundt tal

206 kronor. Man kunde med afseende härå ifrågasätta att låta skattskyldighet

för inkomst] af jordbruksfastighet inträda vid ett behållet

inkomstbelopp af 200 kronor, hvilket förutsätter ett taxeringsvärde af

minst 3,400 kronor. Emellertid torde gränsen lämpligen böra bestämmas

något högre, likasom den bör sättas lika för jordbruksfastighet och för

annan fastighet samt så afpassas, att den kan utgöra ett fullt hundradetal

af respektive taxeringsvärden, enär inkomstskatt utgår allenast för fulla

hundratal af inkomst. Med hänsyn härtill synes det, som om gränsen

lämpligen skulle kunna sättas så, att skattskyldighet inträder, så snart

den beräknade inkomsten af fast egendom uppgår till 300 kronor eller

således för en skuldfri ägare af jordbruksfastighet till 5,000 kronors

taxeringsvärde och för skuldfri ägare till annan fastighet af 6,000 kronors

värde. Det är själffallet, att skattskyldighet icke bör inträda, därest den

skattskyldiges behållna inkomst i dess helhet d. v. s. efter afdrag för

ränta å skuld och annat, som är i inkomstskatteförordningen medgifvet,

understiger nyssnämnda belopp af 300 kronor. Det är således till tvenne

förutsättningar skattskyldigheten i förevarande afseende bör knytas,

den ena att skattskyldigs beräknade inkomst af fast egendom utgör

minst 300 kronor och den andra att hans hela behållna inkomst jämväl

stiger till 300 kronor eller därutöfver. I så fall synes han böra

erlägga skatt för hela inkomsten af fast egendom eller således skuldfri

ägare af jordbruksfastighet till 5,000 kronors taxeringsvärde med

3 kronor. Häraf följer ock att, beträffande inkomst af fast egendom,

eljest medgifna skattefria afdrag för inkomst, understigande 4,000 kronor,

icke kunna komma i fråga, hvilket i öfrigt skulle föranleda, utom den

betydande ojämnheten i beskattningen, ganska stora praktiska svårigheter

i tillämpningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 42.

Jag har därför ansett mig nu böra föreslå sådan förändring i

inkomstskatteförordningens bestämmelser, att eljest medgifvon frihet

från skatt för inkomst, som understiger 1,000 kronor, samt lindring i

skatt för inkomst, som uppgår till 1,000 kronor men icke till 4,000

kronor, icke skulle äga rum för den beräknade inkomsten af fast egendom,

utan skatt för hela denna inkomst utgöras, så snart inkomsten

uppgår till 300 kronor eller mera, ehuru icke till 4,000 kronor, och

skattskyldigs hela behållna inkomst likaledes utgör 300 kronor eller

därutöfver, ehuru icke 4,000 kronor.

Äfven om det sålunda uppgjorda förslaget skärper den i nu

gällaude inkomstskatteförordning stadgade skatteplikten för inkomst af

fast egendom, innebär det dock, i jämförelse med den år 1903 utgående

tilläggsbevillningen för fastighet, den belydande lindringen, att först

och främst skatten icke alls drabbar den, som icke har annan inkomst

än af jordbruksfastighet med lägre taxeringsvärde än 5,000 kronor eller

af annan fastighet med lägre värde än 6,000 kronor, samt vidare att

afdrag medgifves för ränta å gäld, så att skatt utgår allenast, där behållen

inkomst anses finnas, och icke för högre belopp än denna utgör.

Den invändning har gjorts mot en anordning, hvarigenom, på

sätt här föreslagits, skatteplikten för inkomst af fastighet skulle inträda

vid ett lägre inkomstbelopp än för annan inkomst, att på detta sätt

skulle inkomst af fastighet i de fall, då inkomsten utgjorde mindre belopp,

beskattas tyngre än annat slags inkomst af samma storlek, samtidigt

med att, där inkomst af fastighet stege till större belopp,

denna ej betungades mer än annan inkomst. Denna invändning må

hafva sitt berättigande men kan dock icke tillmätas afgörande betydelse,

om man besinnar, att inkomstskatten i hithörande fall erlägges icke för

den verkligen utrönta inkomsten utan för en efter taxeringsvärdet beräknad

inkomst, och att denna beräkning, hvad särskildt jordbruksfastighet

angår, säkerligen i flertalet fäll är för hög i fråga om de större jordbruksfastigheterna

i vårt land och alldeles för låg beträffande den mindre

jordbruksegendomen. Den inkomst, denna senare lämnar, inbegripet de

förmåner jordägaren för sitt och sin familjs uppehälle hämtar af egendomen,

är i regel vida större, än som motsvarar sex procent af fastighetens

taxeringsvärde, livilket förhållande är så mycket naturligare, som för

den mindre jordbruksfastighetens afkastning, utom de döda och lefvande

inventarierna, ägarens och hans familjs eget arbete i allmänhet spela en

afgörande roll. Men genom en efter en fix medelprocent af taxeringsvärdet

utgående skatt kan i regel ingen hänsyn tagas till afkastningen

af det kapital och arbete, som är nedlagdt i själfva jordbruksrörelsen;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

och att af hjälpa detta därigenom, att man bestämmer att inkomsten

skall beräknas efter olika procent för olika fastighet, högre, där taxeringsvärdena

äro lägre, och lägre, där taxeringsvärdena äro högre, later sig

icke göra, då oöfvervinneliga svårigheter möta att rättvist fastställa de

särskildta procenttal, hvarefter fastighetsinkomsten i olika fall skall

bestämmas.

Hvad som anmärkts i fråga om sättet för beräkning af inkomst

af jordbruksfastighet gäller visserligen icke i samma grad beträffande

inkomsten af annan fastighet, men följdriktigheten torde kräfva, att

jämväl vid en förändring samma regler, likasom för närvarande, få

gälla för inkomst af annan fastighet som för inkomst af jordbruksfastighet,

hvilket dessutom torde vara oundgängligt för att bereda

nödig lättnad vid den praktiska tillämpningen. Om all fastighetsinkomst

kan i öfrigt sägas, att den är af säkrare art än annan inkomst och

således bör göras till föremål för beskattning äfven i fall, där man

underlåter att beskatta annan inkomst. Slutligen är att i detta afseende

erinra, att den föreslagna nya anordningen i stort sedt har

långt mindre betydelse för och inverkan på inkomst af fastighet, som

ej är jordbruksfastighet, än på denna senare, hvilket framgår däraf,

att, under det att genom den föreslagna förändringen en ökad skatt

på inkomst af jordbruksfastighet kan beräknas uppstå till belopp åt

omkring 400,000 kronor, den ökade skatten af annan fastighet kan

anslås endast till 100,000 kronor.

Den förändring i grunderna för inkomstskatt af fast egendom,

jag sålunda föreslagit, påkallar allenast en i vissa delar förändrad lydelse

af 10 § i nu gällande förordning om inkomstskatt, med hvilken

förändring böra följa tillägg till de vid förordningen fogade särskilda

anvisningar för ledning vid inkomstskattetaxeringen och en mindre

ändring i inkomsttaxeringslängden. I öfrigt torde den för år 1903 utfärdade

förordning om inkomstskatt kunna oförändrad gälla för år 1904.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i

anslutning till hvad han nu anfört inom finansdepartementet uppgjordt

förslag till lydelse af nyssnämnda § samt de vid förordningen fogade

anvisningar och formulär, yttrade han vidare:

Med erinran att jag förut föreslagit, att inkomstskatt måtte för den

föreliggande statsregleringen beräknas till 11,000,000 kronor, hemställer

jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå

Riksdagen dels att för år 1904 till upptagande i riksstaten för

Bih. till Biksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 28 Häft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

samma år åtaga sig en särskild bevillning af 11,000,000 kronor, under

namn af inkomstskatt, att på enahanda sätt som bevillningen af fast

egendom samt af inkomst vid de år 1905 infallande uppbördsstämmor

uppbäras och i behörig ordning redovisas, dels ock att besluta, att

nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet med den, jämlikt 1902 års

Riksdags beslut, den 21 juni samma år utfärdade, för innevarande

år gällande förordning om inkomstskatt, dock att 10 § i förordningen

samt de särskilda anvisningarna för ledning vid inkomstskattetaxeringen

jämte det vid förordningen fogade formulär till taxeringslängd skola

erhålla den förändrade lydelse, som det af mig nyss upplästa förslaget

utvisar.

Med bifall till denna, af statsrådets öfriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen Regenten förordna, att till Riksdagen skulle

aflåtas nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan

litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Rottig.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1903:53 Memorial, i anledning af kamrar nes skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande n:o 49 angående en inkomstskatt för år 1904. s. 1 i texten