Sök i Ratio Lex

Angående pension å allmänna indragning sstaten för extra sadelmakeriarbetaren vid Stockholms tygverkstäder 0. F. K. Tiberg

1903-01-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:51, Angående pension å allmänna indragning sstaten för extra sadelmakeriarbetaren vid Stockholms tygverkstäder 0. F. K. Tiberg

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

5

N:0 Öl.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

pension å allmänna indragning sstaten för extra sadelmakeriarbetaren

vid Stockholms tygverkstäder 0. F. K.

Tiberg; gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden denna dag, vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen

medgifva,

att extra sadelmakeriarbetaren vid Stockholms tygverkstäder Oscar

Ferdinand Knut Tiberg må från och med månaden näst efter den, då

han fyllt 60 år och entledigats från sin arbetsanställning vid Stockholms

tygverkstäder, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension till belopp af fem hundra kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas;

och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Jesper Crusebjörn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 30 januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meter,

von Friesen.

Departementschefen statsrådet Crusebjörn yttrade härefter:

»Uti underdånig skrifvelse den 11 november 1902 har arméförvaltningen

å artilleridepartementet, efter framställning af tygmästaren i

Stockholm, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen anhålla

om pension från allmänna indragningsstaten åt extra sadelmakeriarbetaren

vid Stockholms tygverkstäder Oscar Ferdinand Knut Tiberg, att

utgå med 500 kronor årligen från och med månaden näst efter den,

då Tiberg uppnått 60 år.

Till stöd härför har arméförvaltningen anfört: att Tiberg, som

vore född den 17 oktober 1843, enligt hvad tygmästaren meddelat,

arbetat å förenämnda tygverkstäder under åren 1856 —1862 samt därefter

allt sedan år 1864 tjänstgjort därstädes såsom extra arbetare mot

en timpenning, som under senare tiden utgjort 36 öre, motsvarande,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

efter 10 timmars arbetsdag, en dagspenning af 3 kronor 60 öre; att

han af tygmästaren erhållit det vitsord, att han under sitt fyrtiofyraåriga

arbete i kronans tjänst ådagalagt ett i allo hedrande uppförande

samt arbetsduglighet; och att Tiberg på grund af ålder, försvagad synförmåga

och sjuklighet ej längre kunde fortsätta med arbetet vid tygverkstäderna.

Uti häröfver den 12 december 1902 afgifvet Tinderdånigt utlåtande

har statskontoret anfört, att statskontoret, med afseende å hvad arméförvaltningen

yttrat, ansåge sig böra biträda ifrågavarande hemställan,

under erinran tillika hurusom 1901 års Riksdag i anledning af en liknande

pensionsfråga uttalat, att Riksdagen ansåge pension af statsmedel

icke böra förvägras till hög ålder komne och af sjuklighet lidande personer,

som under mycket lång tid haft stadig anställning vid staten

tillhöriga inrättningar och för sin därvid utöfvade verksamhet blifvit

väl vitsordade samt syntes befinna sig i behöfvande omständigheter.

Enligt ett den 8 november 1902 utfärdadt läkarebetyg är Tiberg

lidande af kronisk rheumatism och svåra åderbråck å båda benen samt

på grund af dessa sjukdomar urståndsatt att nöjaktigt fullgöra honom

åliggande göromål och varder sannolikt under de närmaste åren helt

och hållet oförmögen att med kroppsarbete sig försörja.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då Tiberg, enligt

ett af vederbörande roteman utfärdadt intyg, befinner sig i obemedlade

omständigheter, hemställer jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen medgifva,

att extra sadelmakeriarbetaren vid Stockholms tygverkstäder Oscar

Ferdinand Knut Tiberg må från och med månaden näst efter den, då han

fyllt 60 år och entledigats från sin arbetsanställning vid Stockholms tygverkstäder,

under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension till belopp af femhundra kronor.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten till

departementschefens förevarande hemställan lämna

bifall; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Eugene Feyron.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.