Sök i Ratio Lex

Angående folkskoleväsendet i Stockholm

38 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:68, Angående folkskoleväsendet i Stockholm

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

i

N:o 68.

Kung}.. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående folkskoleväsendet

i Stockholm; gifven Stockholms slott den 13 mars

1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående folkskoleväsendet

i Stockholm och till lag angående ändrad lydelse af § 1 mom. 1, § 2, § 4

första stycket, § 24 mom. 2, rubriken till kap. III och § 41 mom. 1 af

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF

Carl von Frusen.

Bill. till Kikad, Prof. 1903. t Sami. I Afd. 49 Käft. (N:is 08, 09.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Förslag

till

Lag angående folkskoleväsendet i Stockholm.

Med upphäfvande af nådiga stadgan angående folkundervisningen i

Stockholms stad den 27 september 1861, så vidt samma stadga ännu är

gällande, förordnas som följer:

1 §•

1. Folkskoleväsendet i Stockholm utgör med de undantag, om hvilka

förmäles i 6 § 3 mom. och 10 § af denna lag, en för hela staden gemensam

angelägenhet, hvilken staden såsom kommun har att vårda; skolande

i följd häraf kostnaderna för folkskoleväsendet, med angifna undantag,

beslutas och utgöras på sätt om kommunalutskylder är stadgadt.

2. Folkundervisningen i staden ordnas i enlighet med särskild, af

Konungen utfärdad stadga.

2 §•

Folkskoleväsendet handhafves af öfverstyrelsen för Stockholms stads

folkskolor jämte de territoriella församlingarnas skolråd.

3 §•

Öfverstyrelsen ut.göres af ledamöter, utsedde af skolråden, Stockholms

stads konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att hvarje skolråd äfvensom

konsistorium väljer en ledamot samt stadsfullmäktige bland stadens till

fullmäktige valbare inbyggare välja lika många ledamöter som hela antalet

af de utaf skolråden valde.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Ledamot i öfverst yreisen utses för en tid af två år och kali återväljas.

Afgår ledamot under den tid, för hvilken han blifvit utsedd, väljes annan

ledamot för den tid, som återstått för den afgångne.

4 §•

öfverstyrelsen intager med afseende å folkskoleväsendet enahanda

ställning, som åt de i gällande förordning om komrnunalstyrelse i Stockholm

omförmälda nämnder, hvar inom sitt område, finnes anvisad.

Angående öfverstyrelsens öfriga allmänna åligganden samt om ordningen

och sättet för ärendenas behandling hos öfverstyrelsen gäller hvad

därom föreskrifves i särskild, af Konungen för öfverstyrelsen utfärdad instruktion;

skolande beträffande öfverstyrelsens verksamhet jämväl lända

till efterrättelse bestämmelserna uti den i 1 § omförmälda stadga.

5 §•

Skolråden hafva att i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse kungl.

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 november 1863 äfvensom den stadga, hvarom förmäles i 1 § här ofvan.

6 §.

1. Då denna lag träder i kraft, öfver tager staden de rättigheter,

församlingarna gemensamt hafva till egendom och medel, som anslagits

till eller användas för folkskoleväsendet, och ikläder sig skyldighet att

fullgöra de förbindelser i fråga om folkskoleväsendet, för hvilka församlingarna

gemensamt häfta.

2. De före nyssberörda tidpunkt i vederbörlig ordning fattade beslut

rörande aflönings- och pensionsförhållanden skola äga samma giltighet, som

om besluten fattats af staden.

3. Angående dispositioner och testamentsanslag med afseende å folkskoleväsendet,

hvilka före angifna tidpunkt blifvit eller därefter blifva

ställda under öfverstyrelsens eller skolråds förvaltning, gäller hvad särskildt

är eller varder stadgadt.

7 §•

Om anskaffande och underhåll af folkskolelokaler, efter det denna lag

trädt i kraft, äge stadsfullmäktige på förslag af öfverstyrelsen att besluta;

börande vid anskaffande af nya lokaler fullmäktige låta sig angeläget vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

att tillgodose de särskilda församlingarnas behof och att förlägga hvarje skolhus

sa vidt möjligt inom den församlings område, för hvilken skolhuset

närmast är afsedt,

Innan fråga om nybyggnad eller ombyggnad af skolhus till afgörande

företages, skall yttrande genom öfverstyrelsen infordras från skolrådet i

församling, för hvilken skolhuset är afsedt.

8 §•

När församling sa önskar, äge församlingen att å staden öfverlåta sina

för folkskolan anskaffade lokaler under följande villkor:

att öfverlåtelsen omfattar alla de församlingens fastigheter, hvilka vid

1902 ars utgång voro upplåtna eller afsedda till upplåtelse för folkskoleväsendets

behof, jämte därå, helt eller delvis, uppförda byggnader i det skick,

hvari samma fastigheter och byggnader befinna sig den 1 januari 1904,

äfvensom den nyttjanderätt, församlingen jämlikt hyreskontrakt eller eljest

för ifrågavarande ändamål förvärfvat till annans fastighet, samt alla öfriga

för anskaffande af folkskolelokaler afsedda, församlingen tillhöriga tillgångar

och medel; ^

att staden öfvertager såväl betalningsansvaret för de lån, församlingen

på grund af beslut, som fattats före den 1 januari 1903, upptagit för de

till staden öfverlåtna fastigheternas anskaffande och bebyggande, som ock

skyldigheten att fullgöra de öfriga förbindelser, församlingen iklädt sig för

anskaffande och underhåll af folkskolelokaler;

samt, därest öfverlåtelse, som nu är sagd!, sker senare än den 1 januari

1904, att stadens rätt och plikt bestämmes såsom hade öfverlåtelsen ägt

rum nyssnämnda dag, dock med iakttagande, för den händelse under tiden

andra lokaler för folkskoleväsendet i vederbörlig ordning upplåtits, af den

jämkning i villkoren för öfverlåtelse, som häraf varder en följd.

9 §.

Har församling, som den 1 januari 1904 till staden öfverlåter sina

folkskolelokaler, dessförinnan fattat beslut om anskaffande af tomt för eller

uppförande af folkskolebyggnad, utan att dylik åtgärd vid tiden för öfverlåtelsen

blifvit vidtagen, gånge beslutet ej i verkställighet.

10 §.

Församling, som icke, på sätt i 8 § stadgas, till staden öfverlåtit sina

för folkskoleväsendets behof vid 1902 års slut upplåtna eller till upplåtelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

afsedda fastigheter och byggnader, är skyldig att fortfarande, intill dess eu

dylik öfverlåtelse kommer till stånd, för enahanda ändamål upplåta och

underhålla samma fastigheter och byggnader eller ock, därest församlingen

önskar använda dem för annat ändamål, tillhandahålla andra, af stadsfullmäktige

godkända lokaler af motsvarande storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1904. Från och med samma

dag skall öfverstyrelsen hafva den sammansättning, som i lagen stadgas, i

följd hvaraf val till ledamöter i öfverstyrelsen skola före 1903 års utgång

äga rum. Af de ledamöter, hvilka då utses, skola halfva antalet af de

utaf skolråden utsedda och halfva antalet af de utaf stadsfullmäktige utsedda

efter lottning inför öfverstyrelsen utträda vid 1904 års slut. Öfverstyrelsens

räkenskaper för år 1903 granskas i den ordning, vederbörande

kommunalförfattning föreskrifver. Beslut, som före 1903 års utgång i laga

ordning fattats om uttaxering för folkskoleväsendets behof, skola, jämväl

efter det denna lag träd! i kraft, lända till efterrättelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Förslag

tm

Lag angående ändrad lydelse af § 1 mom. 1, § 2, § 4 första stycket,

§ 24 mom. 2, rubriken till kap. III och § 41 mom. 1 af förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863.

§ 1, mom. 1.

Hvarje territoriell kyrkoförsamling äger att för handhafvande af kyrkans

samt vissa folkskolan och barnavården rörande angelägenheter i

kyrkostämma med kyrkoherden sammanträda till öfverläggning och beslut,

på sätt denna förordning stadgar.

§ 2.

dill kyrkostämmas handläggning höra frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande af ordning under gudstjänsten;

2) uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn,

med undantag dock för det fall, att öfverstyrelsen för Stockholms stads

folkskolor är barnavårdsnämnd;

3) val af kyrkovärdar och öfriga ledamöter i kyrkoråd, ledamöter i

skolråd samt i de öfriga nämnder, styrelser och andra myndigheter, hvilka

församlingen enligt särskilda författningar och stadganden antingen skall

tillsätta eller i hvilka församlingen genom deputerade skall deltaga, äfvensom

af revisorer och andra ombud, dem församlingen äger utse;

4) orgelnisters, kyrkosångares och klockares tillsättande och avskedande;

5) användande af kyrkans och andra till församlingens disposition

ställda medel samt granskning af räkenskaper angående sådana medel;

6) hushållning med och vård om kyrkans och annan församlingen

tillhörig egendom;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition No 68.

7) byggnad, underhåll eller förbättrande af kyrka, med hvad därtill

hörer, skolhus, som af församlingen upplåtes och underhålles, samt boställe

för präst eller kyrkobetjänte;

8) bestämmande af afgift till kyrka samt sådant skolhus, som i 7)

sägs, och boställe;

9) fördelning af bänkrum i kyrkan;

10) bestämmande af afgifter för begagnande af kyrkoklockor eller

annan kyrkans tillhörighet;

11) överenskommelser rörande prästerskaps och kyrkobetjänings löneförmåner.

Om vård och förvaltning af vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd

är särskildt stadgadt.

§ 4, första stycket.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut tillkommer

hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmäktige

har rösträtt och inom församlingen är mantalsskrifven eller ändock

därstädes äger fast egendom eller är för inkomst af arbete eller kapital

till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskylder till församlingen

icke häftar.

§ 24, mom. 2.

Skolrådet tillhör:

a) att utöfva den vård om och befattning med folkskolan, som enligt

gällande författningar är åt skolrådet uppdragen; samt

b) att förvalta egendom och medel, som stå under skoRådets vård.

III.

Om afgifter och räkenskaper.

§ 41, mom 1.

Räkenskaperna för såväl kyrkans medel som de medel, skolrådet har

under sin förvaltning, skola afslutas med kalenderår samt senast den 1

därpå följande mars afläinnas till de för deras granskning utsedda revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1904

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 13 mars 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen.

l:o.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, yttrade:

Angående folk- »Enligt nådiga stadgan angående folkundervisningen i Stockholms stad

Stockholm. ''den 27 september 1861, § 1, skall folkskoleväsendet i Stockholm, hvilket

utgör en detta samhälles gemensamma angelägenhet, ombesörjas dels af

en för samtliga folkskolorna därstädes tillsatt öfverstyrelse, dels af åtta

särskilda skolstyrelser, en för hvardera af stadens territorialförsamlingar.

Såsom undantag från ofvanberörda gemensamhet i afseende å folkskoleväsendet

bestämmes i § 6 af samma stadga, att det åligger hvarje

församling i hufvudstaden att på sin enskilda bekostnad anskaffa och underhålla

tjänliga, lokaler för sina folkskolor; och gäller härvid till iakttagande

hvad i § 3, litt. d), rörande nybyggnad eller ombyggnad af dylika lokaler

tinnes föreskrifvet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Sistberörda författningsrum innehåller åliggande för öfverstyrelsen

att hafva det allmänna inseendet öfver de inom församlingarna befintliga

skollokaler samt tillse, att desamma, i den män sig göra låter, varda

ändamålsenligt inrättade och ordnade både hvad utrymme och inredning

beträffar, äfvensom att pröfva och godkänna förslag till nybyggnad eller

ombyggnad af dylika lokaler, såvidt fråga är om sådana anordningar, af

hvilka undervisningen, ordningen och sanitära förhållanden inom skolan

kunna vara beroende.

öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor ufgöres, enligt § 2 af

nämnda stadga, af eu ordförande samt elfva ledamöter, nämligen en af

Stockholms stads konsistorium, en af Stockholms stads nämnd (numera af

fattigvårdsnämnden), en af hvarje församlings skolstyrelse och en af öfverstyrelsen

vald ledamot, öfverstyrelsen väljer själf ordförande. Varder

någon af öfverstyrelsens ledamöter därtill utsedd, inväljes i hans ställe och

i enahanda ordning, hvari han blifvit till ledamot i öfverstyrelsen inkallad,

annan ledamot.

Enligt merberörda- stadgas § 10 skola till öfverstyrelsens disposition

ställas de medel, som för folkskoleväsendets ordnande och upprätthållande

erfordras och genom uttaxering hos bufvudstadens invånare böra anskaffas;

och skulle, enligt den ursprungliga lydelsen af ifrågavarande författningsrum,

summan häraf, jämte grunderna för densammas utgörande, bestämmas

för hvarje år, på öfverstyrelsens förslag och sedan församlingarna däröfver

sig yttrat, af sockenstämmonämnden, hvilken jämväl på öfverstyrelsens förslag

och efter församlingarnas hörande bestämde såväl skolinspektörs som

lärares och lärarinnors aflöning och öfriga förmåner. Den befattning med

folkskolebudgeten, som sålunda tillkom sockenstämmonämnden, tillkommer,

jämlikt § 41 mom. 3 i nådiga förordningen den 20 november 1863 om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm, numera kyrkofullmäktige.

Enligt samma förordning höra till kyrkostämmas handläggning

frågor om folkskoleundervisningen och dithörande anstalter; men

frågor, som till kyrkostämmas handläggning höra och äro af den allmänna

beskaffenhet, att de angå hela hufvudstaden samfälld t, så att för deras afgörande

erfordras församlingarnas gemensamma beslut, behandlas på följande

sätt. Sedan så beskaffad! ärende åt öfverståthållareämbetet eller

stadens konsistorium blifvit till församlingarnas handläggning öfverlämnadt,

skall kyrkostämma på en och samma dag i stadens alla territoriella församlingar

hållas. Efter det församlingens röstägande ledamöter vid detta

tillfälle blifvit hörda och sina beslut fattat, hänskjutes ärendet, genom utdrag

af kyrkostämmoprotokollet, till kyrkofullmäktige, hvilka för hvarje ar

bland församlingarnas vid kyrkostämma röstägande ledamöter utses. Dessa

Bill. till Riksd. Prof. 1.903. 1 Sami. 1 Afd. 49 Uäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o G8.

fullmäktige skola då ofördröjligen sammanträda för att, om församlingarnas

afgifna meningar befinnas skiljaktiga, utöfva församlingarnas gemensamma

afgöranderätt och, efter sakens noggranna pröfning, beslut i den hänskjutna

frågan fatta; men om alla församlingarna stannat i lika beslut, tillkommer

fullmäktige endast att förhållandet anmäla hos den myndighet, som kyrkostämman

äskat. Kyrkofullmäktige skola i utöfning af församlingarnas

gemensamma afgöranderätt handla efter bästa förstånd och öfvertygelse

och kunna därvid icke bindas af andra föreskrifter eller beslut än gällande

lagar och författningar.

Med anledning af en inom två af Stockholms territoriella församlingar

väckt fråga om förändradt sätt för byggande och underhåll af folkskolehusen,

afgaf öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor den 13 december

1879 dels till öfverståthållareämbetet ocbo dels till Kungl. Maj:t utlåtanden

af hufvudsakligen följande innehåll: Åliggandet att bygga och

underhålla folkskolehusen, som dittills tillhört hvarje församling särskild^

skulle blifva en alla de territoriella församlingarnas gemensamma angelägenhet.

Anslagen för uppförande och underhåll af folkskolehus samt förhyrande

af skollokaler, där sådant blefve nödigt, skulle såsom öfriga anslag

för folkskolornas behof beslutas af församlingarna på kyrkostämma och

sedermera af kyrkofullmäktige. De anslagna medlen skulle likasom öfriga

folkskolemedel ställas till öfverstyrelsens förfogande för det afsedda ändamålet,

liksom öfverstyrelsen äfven skulle blifva den myndighet, som i

sammanhang med öfriga budgetförslaget gjorde framställning om de belopp,

som för hvarje år till folkskolebyggnaderna erfordrades, läte uppgöra förslag

och ritningar till nödiga byggnadsarbeten samt pröfvade och fastställde

dessa. Angående själfva utförandet af byggnadsarbetena skulle

öfverenskommelse träffas med Stockholms kommun. Gemensamhetens införande

borde föregås af en uppgörelse mellan församlingarna sålunda, att

alla de folkskolebyggnader, som vore så beskaffade, att de ansåges lämpligen

kunna framgent behållas såsom sådana, uppskattades af en på öfverenskommet

sätt utsedd nämnd till deras skäliga värden, att det totalvärde,

som sålunda erhölles för alla församlingarna, jämfördes med folkskolebyggnadernas

värde i hvarje särskild församling och att denna jämförelse

ställdes i samband med en dylik emellan alla församlingarnas och hvarje

särskild församlings folkmängd. På detta sätt visade sig för hvarje församling,

huru mycket värdet af hennes folkskolebyggnader öfver- eller

understege de medelbelopp, som enligt jämförelsen folie på församlingen

efter hennes folkmängd. De församlingar, hvilkas folkskolebyggnader vore

värda mera än medelbeloppet, skulle erhålla godtgörelse for detta öfverskott,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

och denna godtgörelse skulle utbetalas af de församlingar, hvilkas folkskolebyggnader

vore varda mindre än medelbeloppet.

Efter det stadens territoriella församlingar blifvit å kyrkostämmor den

1 mars 1880 hörda öfver berörda, af öfverstyrelsen afgifna förslag, därvid

de stannat i olika meningar, afgaf öfverstyrelsen nytt utlåtande i ämnet

den 9 december 1880, däruti öfverstyrelsen vidhöll sin uppfattning, att

anskaffande och bekostande af lokaler för folkskolorna borde blifva en

församlingarnas gemensamma angelägenhet, och att i sådant hänseende

den kyrkliga kommunen borde af de särskilda församlingarna tillösa sig

de för undervisningen lämpliga folkskolehusen med tomter, hvarjämte

öfverstyrelsen dåmera ansåg det böra lämnas öfverstyrelsen öppet att

genom drätselnämnden eller på annat sätt ombesörja byggnadsarbeten för

skolornas behof; och framställde öfverstyrelsen i sammanhang härmed

förslag till ändringar i stadgan den 27 september 1861.

Beträffande slutligen uppgörelsen församlingarna emellan angående

dels inköp af skolhusen och dels bestämmandet af hyra, som för desamma

borde erläggas, hemställde öfverstyrelsen:

att församlingarna gemensamt, genom öfverstyrelsen, skulle af de

särskilda församlingarna tillösa sig det eller de af församlingarnas folkskolehus

med tillhörande tomter, som befunnes lämpliga och motsvarade

skäliga anspråk på sundhet, luftväxling och utrymme för en folkskola,

hvarefter dessa fastigheter skulle blifva en församlingarnas gemensamma

tillhörighet;

att, intill dess en sådan uppskattning och inlösen skett, öfverstyrelsen

skulle äga af församlingarna för folkskoleväsendets behof från och med

det år, då den ifrågasatta ge in ensamheten inträdde, förhyra folkskolehus

och öfvertaga ansvarigheten för fullgörandet af de aftal rörande förhyrande

af lägenheter för folkskolans behof, hvilka församlingarna i sådant afseende

sig iklädt, i den mån dessa aftal icke funnes därförinnan böra och

kunna uppsägas;

att den uppskattning för inlösen af folkskolehusen, hvarom ofvan förmäles,

skulle verkställas af en på närmare angifvet sätt tillsatt nämnd,

hvars beslut skulle blifva för parterna ömsesidigt bindande;

att församlingarna skulle öfvertaga de förbindelser, som vidlådde de

inlösta fastigheterna, och utbetala till vederbörande församlingar de löseskillingsbelopp,

som därefter återstode, å tider, som af nämnden för husens

tillträdande bestämdes; samt

att, sedan afgjordt blifvit, hvilken eller hvilka egendomar sålunda

komme att af församlingarna inlösas, församlingarna därefter ägde att öfver

möjligen återstående, för folkskolans behof förut disponerade egen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

domar för andra församlingens behof fritt förfoga, så snart öfverstyrelsen

blifvit i tillfälle att genom nybyggnad eller förhyrande af annan lämplig

lokal föi''skaffa skolan nödigt utrymme.

Sedan öfverståthållareämbetet i underdånighet tillstyrkt detta förslag,

hördes de territoriella församlingarna, på grund af nådig remiss, den 4

juli 1881 öfver förslaget, hvarvid Storkyrkoförsamlingen afstyrkte förslaget,

men de öfriga församlingarna gillade detsamma, delvis med vissa

modifikationer. Efter det öfverståthållareämbetet ånyo yttrat sig i ärendet,

afgaf öfverstyrelsen på grund af nådig remiss den 20 juni 1884 ett tredje

förslag, hvithet endast i någon detalj afvek från förslaget af den 9 december

1880. öfver det sist afgifna förslaget hördes Storkyrkoförsamlingen,

som dock förklarade sig vidblifva sin förut i ämnet uttalade mening.

Frågan om öfverflyttande på Stockholms samtliga församlingar af

skyldigheten att bygga och underhålla folkskolehus blef därefter hyllande

till år 1891, då Kungi. Maj:t anbefallde öfverståthållareämbetet att

afgifva förnyadt utlåtande i denna fråga i sammanhang med afgifvande

af yttrande rörande väckt fråga om omreglering af hufvudstadens territorialförsamlingar.

Båda dessa frågor hänskötos till en af ombud från territorialförsamlingarna

sammansatt kommitté, hvilken i sitt den 7 juni 1892 afgifna

betänkande — med förmälan att kommittén ej ansett sig kunna i

afseende å skolhusbyggnadsfrågan biträda öfverstyrelsens förslag — förklarade

sig hålla före, att då skyldigheten att bygga och underhålla folkskolehus

för all framtid öfvertoges af en för samhället i dess helhet gemensam

myndighet och fullgjordes på gemensam bekostnad, såsom eu naturlig

följd häraf borde framgå, ej mindre att hvarje församling borde till

sagda myndighet öfverlåta sina folkskolefastigheter i befintligt skick och

utan anspråk på någon lösen för dem, än äfven att, därest en församling

för uppfyllande af sin skyldighet uti ifrågavarande afseende, i stället för

att uttaxera därtill erforderliga medel, upptagit lån mot sin förbindelse,

denna församling vore pliktig att fortfarande för samma förbindelse

ensam ansvara.

Två af kommitténs ledamöter hemställde i gemensamt afgifven reservation,

att Stockholms kyrkosamhälle skulle ej blott med full äganderätt

öfvertaga alla församlingarna tillhöriga fastigheter utan äfven ikläda

sig ansvarighet för samtliga församlingarna för folkskolebyggnaderna åliggande

skulder och förbindelser samt bestrida samtliga utgifter för folkskolans

ändamål.

Hörda öfver kommitténs förslag å kyrkostämmor den 10 oktober 1892,

stannade de territoriella församlingarna fortfarande i olika meningar,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 68.

hvarvid tre af församlingarna förklarade sig anse: att, i öfverensstämmelse

med reservationen, till staden borde med full äganderätt öfverlämnas alla

församlingarna då tillhöriga folkskolehus samt öfriga folkskolekassornas tillgångar,

mot det att staden öfvertoge och iklädde sig ansvarighet för de

skulder, som församlingarna ådragit sig i och för byggande och underhållande

af dessa folkskolehus; att kostnaderna för nybyggnad och underhåll

af folkskolehus dädanefter borde bestridas af hufvudstadens invånare

efter en för alla gemensam grund; samt att den befogenhet i afseende på

folkskolan, som i kommitterades förslag afsetts tillkomma kyrkofullmäktige,

i stället måtte tillkomma stadsfullmäktige.

Ärendet öfverlämnades därefter till öfverstyrelsen för det underdåniga

utlåtande, hvartill församlingarnas yttranden kunde föranleda; och afgaf

öfverstyrelsen sådant yttrande den 20 april 1894, däri öfverstyrelsen, med

frångående af sin förut uttalade uppfattning, hemställde, att skyldigheten

att anskaffa och underhålla lokaler för folkskolorna måtte öfverflyttas å

Stockholms stad såsom borgerlig kommun eller, med andra ord, å stadsfullmäktige;

hvarjämte beträffande villkoren för skolhusens öfverlämnande

till staden anfördes: Öfverstyrelsen ansåge fortfarande, att det förslag,

som öfverstyrelsen åren 1880 och 1884 framställt, eller att kommunen

skulle af församlingarna köpa deras skolhus efter uppskattningsvärde, men

församlingarna själfva gälda sina skulder för skolbyggnaderna, skulle i

tillämpningen blifva det rättvisaste af de förut nämnda förslagen. Då

emellertid, enligt öfverstyrelsens åsikt, ingen församling kunde mot sitt

bestridande tillförbindas att ens mot lösen afstå sina folkskolebyggnader

till kommunen, förutsatte detta förslag för frågans lösning bifall af samtliga

församlingarna. Med hänsyn härtill och då hufvudfrågan numera

vore öfverflyttandet å Stockholms stad af skyldigheten att anskaffa och

underhålla nödiga lokaler för folkskolan, hade öfverstyrelsen ansett sig

för närvarande icke böra framställa något bestämdt förslag till lösning af

frågan, på hvilka villkor staden skulle af församlingarna öfvertaga folkskol

ebyggnad erna. Det syntes öfverstyrelsen för öfrigt ej lämpligt att

föreslå villkor, gällande för öfverenskommelserna emellan staden och hvarje

särskild församling, utan ansåge öfverstyrelsen det i hvarje enskildt fall böra

öfverlämnas till de bägge kontrahenterna, kommunen och vederbörande församling,

att beträffande dessa villkor sins emellan träffa öfverenskommelse.

öfver detta öfverstyrelsens förslag hördes församlingarna å kyrkostämmor

den 26 november 1894. Sex af dem biträdde förslaget, hvaremot

Klara församling och Storkyrkoförsamlingen afstyrkte detsamma.

Sedan handlingarna i ärendet öfverlämnats till Stockholms stadsfull
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

mäktige, afgåfvo dessa den 25 april 1899 underdånig skrifvelse, däri de

förklarade sig anse, att de ifrågasatta ändringarna i gällande författningar

angående folkundervisningen i Stockholm och om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd därstädes, att den skyldighet att bygga och underhålla

folkskolelokaler, som dittills ålegat de särskilda församlingarna, därefter

skulle blifva en Stockholms stads angelägenhet, borde vidtagas, dock

endast under förutsättning, såväl att, innan några bestämmelser i detta

hänseende gåfves, genom överenskommelser mellan staden och ett tillräckligt

antal af de territoriella församlingarna blifvit afgjordt, att staden

finge på sig öfverlåtna med äganderätt dessa församlingars folkskolelokaler

utan annan ersättning än att betala återstoden af de skulder, församlingarna,

hvar för sig, iklädt sig för egendomarnas anskaffande, som ock att

stadens befattning med detta bestyr inom de särskilda församlingarna inträdde

i den mån, aftal träffades med dem om förvärfvande af deras omförmälda

egendomar, hvadan församling, med hvilken dylikt aftal icke

kunnat vid tiden för bestyrets öfvertagande i öfrigt träffas, skulle, intill

dess sadant aftal komme till stånd, fortfarande fullgöra sin nuvarande

skyldighet i afseende å folkskolelokaler inom församlingen mot det vederlag,

som kunde blifva bestämdt för den beskattning, hvilken blefve pålagd

dess invånare för att betäcka stadens dåvarande årsutgifter för folkskolelokaler.

I detta yttrande instämde öfverståtbållareämbetet.

På grund af nådig remiss blefvo därefter församlingarna den 26

februari 1900 hörda öfver följande af öfverstyrelsen framställda fråga:

Medgifver församlingen, att den skyldighet att bygga och underhålla folkskolelokaler,

som hittills ålegat de särskilda församlingarna, hädanefter

blifver en Stockholms stads angelägenhet samt att, för att staden må

kunna fullgöra denna skyldighet, på staden öfverlåtes med äganderätt församlingens

folkskolelokaler utan annan ersättning, än att staden betalar

återstoden af de skulder, församlingen iklädt sig för egendomarnas anskaffande?
Sex

af församlingarna lämnade det begärda m ed gifva n det, hvaremot

Klara församling och Storkyrkoförsamlingen yttrade sig afböjande.

Sedermera inkom öfverstyrelsen till Kung! Maj:t med en underdånig

skrifvelse af den 14 december 1900, hvari hemställdes, att

Kung!. Maj:t täcktes föranstalta om sådana ändringar i för Stockholm

gällande författningar, att beslutanderätten jämväl öfver den för försam
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj ds Nåd. Proposition N:o 68. 15

lingarna gemensamma folkskolebudgeten komme att öfverflyttas å stadsfullmäktige.

Vid denna skrifvelse voro fogade af öfverstyrelsen uppgjorda författningsförslag,

innefattande förslag till förordning angående folkskoleväsendet

i Stockholm, till ändring af § 1 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm, till ändring af §§ 1, 2, 4, 24, 38, 40 och 41 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm och

till instruktion för öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor.

Dessa förslag hade — med undantag af förslaget om ändringar i

kyrkostämmoförordningen, hvilket sedermera af öfverstyrelsen omarbetats

— följande lydelse:

Förslag

till förordning angående folkskoleväsendet i Stockholm.

Med upphäfvande af stadgan angående folkundervisningen i Stockholm

den 27 september 1861 förordnas som följer:

§ L

Folkskoleväsendet i Stockholm utgör eu angelägenhet, hvilken staden

såsom kommun har att vårda.

Folkundervisningen skall ordnas på det sätt, som i särskild af Konungen

utfärdad stadga bestämmes.

.§ 2.

Då denna förordning träder i kraft, öfvergar de territoriella församlingarnas

rätt till folkskolebyggnaderna med därtill hörande tomter å staden,

hvaremot staden öfvertager betalningsskyldigheten för de lån, församlingarna

hvar för sig upptagit för folkskoleväsendet, samt skyldigheten att

fullgöra öfriga förbindelser, som församlingarna iklädt sig för anskaffande

och underhåll af lägenheter för folkskolor.

Har lån, hvarom förut är nämndt, icke blifvit i dess helhet använda

tillkommer behållning å lånet staden.

Staden inträder ock i de rättigheter, församlingarna gemensamt äga

till egendom eller medel, som anslagits till eller användas för folkskoleväsendet,

mot det att staden fullgör de förbindelser, för hvilka församlingarna

kunna häfta i fråga om folkskoleväsendet.

De af församlingarna fattade beslut rörande aflönings- och pensionsförhållanden

skola äga samma giltighet, som om de fattats af staden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

§ &

Verkställighet och förvaltning i fråga om folkskoleväsendet tillkomma

en särskild styrelse under benämning »öfvers tyr elsen för Stockholms stads

folkskolor».

§ 4.

Öfverstyrelsen skall bestå af ledamöter, utsedda dels af de territoriella

församlingarnas skolråd, dels af Stockholms stads konsistorium och dels af

stadsfullmäktige.

Hvarje skolråd äfvensom konsistorium utser en ledamot. Stadsfullmäktige

utse bland stadens till fullmäktige valbara inbyggare lika många

ledamöter, som församlingarna tillsammans välja.

Ledamöter utses för två år i sänder och kunna återväljas. Afgår

ledamot under den tid, för hvilken han blifvit utsedd, väljes ledamot i

hans ställe för den återstående tiden.

§ 5.

Öfverstyrelsen har att fullgöra hvad som enligt kommunalförfattningen

åligger densamma såsom en stadens verkställande och förvaltande nämnd.

Angående öfverstyrelsens förvaltning af egendom och medel lämnas

närmare föreskrifter i instruktion, som utfärdas i den ordning, kommunalförfattningen

stadgar.

I instruktionen bestämmes ock om öfverstyrelsens rätt att antaga

erforderliga tjänstebiträden samt om ordningen och sättet för ärendenas

behandling hos öfverstyrelsen.

I öfrigt har öfverstyrelsen att ställa sig till efterrättelse stadgan angående

folkundervisningen i staden.

§ 6-

Om det biträde, skolråden hafva att lämna öfverstyrelsen vid vården

af folkskoleväsendet, bestämmes i stadgan.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1903.

Från och med samma dag skall staden bestrida kostnaderna för folkskoleväsendet

och öfverstyrelsen hafva den sammansättning, som i denna

förordning stadgas. Den tillämpning af förordningen och af kommunalförfattningen,

som härför erfordras, skall inträda redan under år 1902.

Öfverstyrelsens räkenskaper för år 1902 granskas i den ordning,

kommunalförfattningen föreskrifver.

Af de ledamöter i öfverstyrelsen, som första gången utses, skall halfva

antalet efter lottning inför öfverstyrelsen utgå vid 1903 års slut.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

Föreslagen ändring

i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

§ I
Stockholms

stad med därunder lydande område utgör för sig en särskild

kommun, hvars medlemmar äga att själfva, efter hvad denna förordning

närmare bestämmer eller beträffande vissa slag af ärenden är

särskildt stadgadt, vårda sina gemensamma angelägenheter, så vidt icke

enligt gällande författningar det tillkommer offentlig ämbetsmyndighet att

dem handhafva.

Om behandling af kyrkliga angelägenheter stadgas särskildt.

Förslag

till Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för öfverstyrelsen för

Stockholms städs folkskolor.

§ I
Öfverstyrelsen

för Stockholms stads folkskolor handhafver folkskoleväsendet

i staden enligt af Kungl. Maj:t utfärdad stadga angående folkundervisningen

i Stockholm och denna dag gifven förordning om folkskoleväsendet

därstädes.

§ 2‘

Öfverstyrelsen, om hvars sammansättning är särskildt stadgadt, utser

inom sig för hvarje kalenderår ordförande och vice ordförande.

§o3.

öfverstyrelsen sammanträder på ordförandens kallelse, så ofta göromålen

det påkalla, dock minst en gång i månaden under lästerminerna

vid folkskolorna. Kallelse till sammanträde skall ock utfärdas, då minst

fem ledamöter med uppgift om anledningen därom hos ordföranden anhålla.

Ärende må icke företagas till afgörande, därest icke minst hälften af öfverstyrelsens

ledamöter äro tillstädes.

§ f

Vid val till ordförande och vice ordförande sker omröstning med

slutna sedlar, och lotten skiljer mellan dem, som erhållit lika antal röster.

I öfrigt verkställes omröstning öppet och blifver den mening gällande,

hvarom de flesta förena sig. Äro rösterna för olika meningar lika, gälle

den, som af ordföranden biträdts.

§ 5-

Vid öfverstyrelsens sammanträden skall föras protokoll, som granskas

Bih. till lliksd. Prol. 1603. 1 Sami. 1 Afd. 46 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

senast vid nästa sammanträde. Fordrar ärendet skyndsam handläggning,

och kan protokollet i denna del icke genast granskas, äger öfverstyrelsen

uppdraga åt ordföranden att ensam eller tillsammans med en eller flere

ledamöter verkställa granskningen.

§ 6‘

Pa öfverstyrelsens förslag bestämma stadsfullmäktige, hvilka tjänstebiträden

öfverstyrelsen skall hafva till sitt förfogande. Öfverstyrelsen

antager genom förordnande tills vidare eller på viss tid samt entledigar

dessa tjänstebiträden.

§ 7.

Pa sätt och i den ordning, kommunalförfattningen bestämmer, afgifver

öfverstyrelsen till stadsfullmäktige förslag till följande årets utgifts- och

inkomststat för folkskoleväsendet, däri inbegripen aflöningsstat för stadens

folkskoleinspektör, öfverstyrelsens tjänstebiträden samt lärare och lärarinnor

vid folkskolan.

§ 8-

Stadsfullmäktiges pröfning underställas de beslut, som angå:

försäljning, pantförskrifning eller utbyte af staden tillhörig fastighet,

så ock öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, staden

äger till sådan fastighet;

inköp af fastighet; samt

verkställande af större byggnadsarbeten.

§ 9.

Alla medel, som tillhöra öfverstyrelsens förvaltning, skola insättas för

öfverstyrelsens räkning i riksbanken eller annan bankinrättning, hvars

bolagsordning eller reglemente af Kungl. Maj:t fastställts.

§ 10.

För besörjande af kassaförvaltningen hos öfverstyrelsen utser öfverstyrelsen

inom sig två kassaförvaltare, hvilka jämte öfverstyrelsens redogörare

äro ansvarige för vården af de medel och säkerhetshandlingar,

hvilka äro dem till förvarande anförtrodda.

§ 1L

Vid handläggning af ärenden rörande nybyggnad eller ombyggnad af

skolhus har öfverstyrelsen att påräkna biträde af stadens byggnadskontor.

I sådana ärenden skall öfverstyrelsen inhämta yttranden från hälsovårdsnämnden

äfvensom från skolråden i de församlingar, för hvilka skolhuset

är afsedt.

§ 12.

Öfverstyrelsens förvaltning och räkenskaper granskas för hvarje år af

fem revisorer, hvilka väljas af stadsfullmäktige. Genom val inom sig utse

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

revisorerna ordförande, och gäller vid omröstning bland revisorerna enahanda

förfaringssätt, som varder stadgadt för omröstning inom öfverstyrelsen.

Jämväl öfver denna öfverstyrelsens framställning hördes de territoriella

församlingarna den 11 februari 1901. Fem af dem, nämligen

Jakobs och Johannes, Adolf Fredriks, Hedvig Eleonora, Katarina och

Maria, uttalade sig till förmån för den gjorda framställningen. Kungsholms

församling afslog förslaget i dess helhet, hvarjämte Klara församling och

Storkyrkoförsamlingen visserligen förklarade sig ej hafva något mot att pa

stadsfullmäktige öfverflyttades bestämmanderätten angående folkskolebudgeten,

men med afseende å den föreliggande frågans samband med fragan

om folkskolebyggnaderna funno sig ej kunna godkänna den gjorda framställningen.

Stockholms stads konsistorium och stadsfullmäktige, dessa, senare i

underdånig skrifvelse den 17 april 1901, tillstyrkte öfverflyttning pa stadsfullmäktige

af beslutanderätten öfver den för hufvudstadens territoriella

församlingar gemensamma folkskolestaten. Beträffande de af öfverstyrelsen

framlagda författningsförslagen erinrade stadsfullmäktige, att förslaget till

förordning angående folkskoleväsendet i Stockholm ginge med afseende a

stadens öfvertagande af folkskolebyggnaderna åtskilligt längre än stadsfullmäktiges

den 25 april 1899 öfver tidigare förslag i ämnet afgifna yttrande,

i det att nu föreliggande förslag innebure en tvångsöfverflyttning

genom lag, omfattande samtliga församlingarna, under det att stadsfullmäktige

i berörda beslut ansett frågan böra lösas genom överenskommelser

mellan staden och församlingarna. Förslaget till förändring i kommunalförordningen

lämnade stadsfullmäktige utan erinran.

öfverståthållareämbetet afgaf därefter underdånigt utlåtande^ den 9

maj 1901, däri ämbetet förklarade sig biträda förslaget om den ifrågasätta

öfverflyttningen. Beträffande förslaget till förordning angående folkskoleväsendet

i Stockholm hade ämbetet mot detsamma intet att erinra, ^men

ansåg sig dock böra framhålla, att lydelsen af § 2 icke kunde bibehållas,

därest stadens öfvertagande af folkskolebyggnaderna skulle göras beroende

af öfverenskommelse med de särskilda församlingarna. Vidkommande

kommunalförordningen erinrade ämbetet, att den ändring föreslagits, att i

andra stycket af § 1, hvilket lydde: »Om behandling af kyrkliga angelägenheter

samt ärenden rörande folkskolan stadgas särskilda, skulle borttagas

orden »samt ärenden rörande folkskolan». Ändringen syntes ämbetet

oriktig, då ju särskild stadga och särskild förordning angående folk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 68.

skolan förutsattes; antingen borde paragrafen''bibehållas eller framför ordet

»ärenden» insättas ordet »vissa». Då vidare § 5 i den föreslagna förordningen

angående folkskoleväsendet i Stockholm innehölle, att öfverstyrelsen

hade att fullgöra hvad som enligt kommunalförordningen ålåge

densamma såsom en stadens verkställande och förvaltande nämnd, syntes

det ämbetet, som öfverstyrelsen borde i kommunalförordningen omtalas

bland stadens nämnder, exempelvis på något sätt i § 36, hvars första

punkt kunde formuleras så: »De i § 5 omförmälda nämnder äro drätselnämnden

och fattigvardsnämnden; och räknas till stadens nämnder jämväl

öfverstyrelsen för Stockholms städs folkskolor.»

Öfverståthållareämbetet öfverlämnade därjämte till Kungl. Maj:t en

från kyrkofullmäktige i Stockholm till ämbetet inkommen underdånig

skrifvelse af den 15 april 1901, däri kyrkofullmäktige hemställde, att

Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, som erfordrades för att den

beslutanderätt öfver folkskolebudgeten i Stockholm, som hittills tillkommit

församlingarna gemensamt och kyrkofullmäktige, måtte öfverflyttas å stadsfullmäktige.

Slutligen inkom öfverstyrelsen till Kungl. Maj:t med en den 30

maj 1901 dagtecknad underdånig skrifvelse, med hvilken öfverstyrelsen —

under erinran om syftet med öfverstyrelsens underdåniga skrifvelse den 14

december 1900 och med hänsyn till vissa närmare angifna omständigheter

afgaf ett nytt förslag till ändringar i kyrkostämmoförordningen, hvilket

förslag var af följande lydelse:

Förslag

till ändringar i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd i Stockholm.

§ 1.

Mom. 1. Hvarje territoriell kyrkoförsamling äger att för handhafvande

af kyrkans och vissa folkundervisningen och barnavården rörande angelägenheter

i kyrkostämma med kyrkoherden sammanträda till öfverläggning

och beslut, på sätt denna förordning stadgar.

Mom. 2. Kyrkostämma må i kyrka eller på annat lämpligt ställe

hållas.

§ 2.

Monn 1. Till kyrkostämmas handläggning höra frågor om:

l:o) åtgärder till vidmakthållande af ordning under gudstjänsten;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

21

2:o) val af kyrkovärdar och öfriga ledamöter i kyrkoråd, ledamöter i

skolråd samt i de öfriga nämnder, styrelser och andra myndigheter, hvilka

församlingen enligt särskilda författningar och stadganden antingen skall

tillsätta eller i hvilka församlingen genom deputerade skall deltaga, äfvensom

af revisorer och andra ombud, dem församlingen äger utse;

3:o) orgelnisters, kyrkosångares och klockares tillsättande och afskedande;
4:o)

användande af kyrkans och andra till församlingens disposition

ställda medel samt granskning af räkenskaper angående sådana medel;

5:o) hushållning med och vård om kyrkans och annan församlingen

tillhörig egendom;

6:o) byggnad, underhåll eller förbättrande af kyrka, med hvad därtill

hörer, samt boställe för präst eller kyrkobetjänte;

7:o) bestämmande af afgift till kyrka och boställe;

8:o) fördelning af bänkrum i kyrkan;

9:o) ordnande af begrafningsplatser samt bestämmande af afgifter för

dem och begagnande af kyrkoklockor eller annan kyrkans tillhölåghet;

10:o) öfverenskommelser rörande prästerskaps och kyrkobetjänings

löneförmåner.

Om vård och förvaltning af vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd

är särskildt stadgadt.

Mom. 2. Kyrkostämma äger ock handlägga frågor om

inrättande och underhåll af församlingsbibliotek samt af barnkrubbor,

arbetsstugor för barn och därmed jämförliga anstalter;

underhåll af skollofskolonier samt bespisning och beklädnad af skolbarn;
befrämjande

af sådana förbättringar af folkskoleväsendet inom församlingen,

till hvilka staden ej anslagit medel;

bestämmande af afgift för nu nämnda ändamål; och

granskning af räkenskaper angående medel, som anslagits för sådana

ändamål.

§ 4.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut tillkommer

hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmäktige

har rösträtt och inom församlingen är mantalsskrifven eller ändock

därstädes äger fast egendom eller är för inkomst af arbete eller kapital

till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskylder till församlingen

icke häftar.

Den som till — — — församlings kyrkostämma.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

§ 24.

Mom. 1. Kyrkorådet — — — kyrkans angelägenheter.

Mom. 2. Skolrådet tillhör:

a) att utöfva den vård om och befattning med folkskolan, som enligt

gällande stadga är åt skolrådet uppdragen;

b) att i öfrigt handhafva de församlingen tillhörande angelägenheter

rörande folkundervisningen och barnavården; samt

c) att förvalta medel, som blifvit under skolrådets vård ställda.

Mom. 3. Såväl kyrkorådet — — — kyrkostämman infordras.

§ 38-

Mom. 1. För hvarje år åligger det kyrkorådet att för kyrkan samt

skolrådet att för folkundervisningen och barnavården, så vidt frågan församlingen

enskildt angår, uppgöra ett utgifts- och ett inkomstförslag.

Mom. 2. I utgift sförslaget---samma år.

Mom. 3. Uti — — — påräkna.

§ 41.

Mom. 1. Räkenskaperna för såväl kyrkans medel som de medel,

skolrådet har under sin förvaltning, skola afslutas med kalenderår samt

senast den . 1 därpå följande mars aflämnas till de för deras granskning

utsedde revisorer.

Mom. 2. Revisionsberättelsen--— vidtagas skall.

Genom nådig remiss anbefalldes öfverståthållareämbetet att från stadsfullmäktige

i Stockholm samt från kyrkostämmorna i de territoriella församlingarna

därstädes infordra underdåniga yttranden i anledning af

öfverstyrelsens sistberörda skrifvelse och därmed jämte eget utlåtande till

Kungl. Maj:t inkomma.

Församlingarna hördes å kyrkostämmor den 9 september 1901; och

tillstyrkte därvid samtliga församlingarna, utom Hedvig Eleonora, öfverstyrelsens

ändrade förslag. Hedvig Eleonora församling tillstyrkte bifall

till förslaget men med uteslutande af bestämmelsen, att kyrkostämma skall

äga handlägga frågor om befrämjande af sådana förbättringar af folkskoleväsendet

inom församlingen, till hvilka staden ej anslagit medel, enär

enligt församlingens åsikt ett sådant stadgande i flera hänseenden vore

otjänligt, om staden komme att öfvertaga folkskolebudgeten i dess helhet.

öfverstyrelsens förslag tillstyrktes jämväl af Stockholms stads konsistorium,

som i frågan yttrade sig den i.3 september 1901.

Stadsfullmäktige förklarade sig i underdånigt utlåtande den 1 oktober

1901 ej hafva något att erinra mot förslaget, att ärenden angående inrät
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

tände och underhåll af församlingsbibliotek samt af barnkrubbor, arbetsstugor

för barn och därmed jämförliga anstalter jämte underhåll af skollofskolonier

samt bespisning och beklädnad af skolbarn skulle tillhöra

kyrkostämmas handläggning, enär öfverstyrelsen i denna del af förslaget

hållit sig inom folkundervisningens och barnavårdens område.

Beträffande däremot det föreslagna stadgandet, att kyrkostämma skulle

äga att handlägga frågor om befrämjande af sådana förbättringar af folkskoleväsendet

inom församlingen, till hvilka staden ej anslagit medel, anförde

stadsfullmäktige: Enligt det af stadsfullmäktige tillstyrkta, på nådig

pröfning beroende förslaget till förordning angående folkskoleväsendet i

Stockholm skulle detta folkskoleväsende utgöra en angelägenhet, hvilken

staden såsom kommun hade att vårda. Till denna vård måste anses höra

befrämjande af förbättringar af folkskoleväsendet, vare sig dessa förbättringar

skulle tillgodokomma folkskolorna inom alla eller inom endast

några församlingar. Möjligheten att utöfva den stadsfullmäktige sålunda

förlänade myndighet i folkskoleärenden så, att nödig enhet öfver hela

staden vunnes, skulle kunna på ett betänkligt sätt äfventyras, därest det

tillätes en eller annan församling att införa »förbättringar i folkskoleväsendet»

oberoende af hvad stadsfullmäktige pröfvade vara i sådant hänseende

ändamålsenligt. Det skulle nämligen därigenom ligga i en församlings

skön att i eu eller flera folkskolor, till hvilka stadsfullmäktiges behörighet

sträckte sig, införa anordningar, hvilka icke ifrågasatts hos stadsfullmäktige,

ja till och med anbefalla införandet, sedan förslag om en

dylik anordning blifvit af kommunalstyrelsen förkastadt. Stadsfullmäktige

afstyrkte därför på det bestämdaste det tredje stycket i mom. 2 af förslagets

§ 2.

I öfrigt anmärkte stadsfullmäktige, att intagandet i nyssnämnda mom.

af de bestämmelser, mot hvilka stadsfullmäktige förklarat sig ej hafva

något att erinra, påfordrade ändringar i kyrkostämmoförordningens §§ 1,

24 och 38. Förslagen i dessa delar lämnades af stadsfullmäktige utan anmärkning,

då de där begagnade ordalagen vore affattade i öfverensstämmelse

med dem, som vore begagnade i den af stadsfullmäktige biträdda

§ 1 i förslaget till förordning angående folkskoleväsendet i Stockholm, och

någon erinran ej vore att göra mot förslaget att med utbytande af orden

»församlingens skolstyrelse» mot orden »åt skolrådet» bibehålla nu gällande

bestämmelser i § 24 mom. 2, att det tillhörde skolrådet att utöfva

den vård och befattning med folkskolan, som enligt gällande stadga vore

församlingens skolstyrelse uppdragen, enär förslaget till sagda stadga vore

så affattadt, att skolrådens befattning med folkskolans angelägenheter

lämpats efter förslaget om öfverflyttande på stadsfullmäktige af bestyret

med folkskolornas ekonomiska angelägenheter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

Med öfverlämnande af de sålunda afgifna yttrandena afgaf öfverståthållareämbetet

°egct underdånigt utlåtande i ärendet den 14 oktober 1901,

däri öfyerstathallareämbetet på de af stadsfullmäktige och Hedvig Eleonora

församling anförda skäl förklarade sig anse, att ur förslaget borde utgå

bestämmelsen om att kyrkostämma skulle äga att handlägga frågor om

befrämjande af sådana förbättringar af folkskoleväsendet inom församlingen,

till Indika staden ej anslagit medel; men i öfrigt lämnade öfverstathallareämbetet

förslaget utan erinran.

Utförligare än jag nu gjort anser jag mig ej behöfva redogöra för

den föreliggande frågans utveckling före år 1902, utan torde det tillåtas

mig att härutinnan hänvisa till en samma år inom ecklesiastikdepartementet

utarbetad och till trycket befordrad redogörelse för frågan.

I sammanhang med denna redogörelse och med ledning af hvad i

ärendet förekommit utarbetades inom departementet ett förslag till lag

angående folkskoleväsendet i Stockholm, så lydande:

Förslag

till lag angående folkskoleväsendet i Stockholm.

Med upphäfvande af nadiga stadgan angående folkundervisningen i

Stockholms stad den 2 i september 1861, så vidt samma stadga ännu är

gällande, förordnas som följer:

1 §.

1. Folkskoleväsendet i Stockholm utgör med de undantag, om hvilka

förmäles i 6 § 3 mom. och 10 § af denna lag, en för hela staden gemensam

angelägenhet, hvilken staden såsom kommun liar att vårda; skolande

i följd häraf kostnaderna för folkskoleväsendet, med angifna undantag,

beslutas och utgöras på sätt om kommunalutskylder är stadgadt.

2. Folkundervisningen i staden ordnas i enlighet med särskild, af Konungen

utfärdad stadga.

'' 2 §•

Folkskoleväsendet handhafves af öfverstyrelsen för Stockholms stads

folkskolor jämte de territoriella församlingarnas skolråd.

3 §•

Öfverstyrelsen utgöres af ledamöter, utsedde af skolråden, Stockholms

stads konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att hvarje skolråd äfvensom

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

konsistorium väljer eu ledamot samt stadsfullmäktige bland stadens till

fullmäktige valbare inbyggare välja lika många ledamöter som hela antalet

af de utaf skolråden valde.

Ledamot i öfverstyrelsen utses för en tid af två år och kan återväljas.

Afgår ledamot under den tid, för hvilken han blifvit utsedd, väljes annan

ledamot för den tid, som återstått för den afgångne.

4 §•

Öfverstyrelsen tillkommer med afseende å folkskoleväsendet enahanda

befogenhet, som åt de i gällande förordning om kommunalstyrelse i Stockholm

omförmälda nämnder, hvar inom sitt område, finnes anvisad.

Angående öfverstyrelsens öfriga allmänna åligganden samt om ordningen

och sättet för ärendenas behandling hos öfverstyrelsen gäller hvad

därom föreskrifves i särskild, af Konungen för öfverstyrelsen utfärdad instruktion;

skolande beträffande öfverstyrelsens verksamhet jämväl lända till

efterrättelse bestämmelserna uti den i 1 § omförmälda stadga.

5 §•

Skolråden hafva att i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse kungl.

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 november 1863 äfvensom den stadga, hvarom förmäles i 1 § här ofvan.

6 f‘

1. Då denna lag träder i kraft, öfvertager staden de rättigheter,

församlingarna gemensamt hafva till egendom och medel, som anslagits

till eller användas för folkskoleväsendet, och ikläder sig staden skyldighet

att fullgöra de förbindelser i fråga om folkskoleväsendet, för hvilka församlingarna

gemensamt häfta.

2. De före nyssberörda tidpunkt i vederbörlig ordning fattade beslut

rörande aflönings- och pensionsförhållanden skola äga samma giltighet, som

om besluten fattats af staden.

3. Angående dispositioner och testamentsanslag med afseende å folkskoleväsendet,

hvilka före angifna tidpunkt blifvit eller därefter blifva ställda

under öfverstyrelsens eller skolråds förvaltning, gäller hvad särskildt är

eller varder stadgadt.

7 §•

Om anskaffande och underhåll af folkskolelokaler, efter det denna lag

trädt i kraft, äge stadsfullmäktige på förslag af öfverstyrelsen att besluta;

börande vid anskaffande af nya lokaler fullmäktige låta sig angeläget vara

att tillgodose de särskilda församlingarnas behof och att förlägga hvarje

skolhus så vidt möjligt inom den församlings område, för hvilken skolhuset

närmast är afsedt.

Bih. till Jlikscl. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 49 llaft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

8 §•

När församling så önskar, äge församlingen att å staden öfverlåta sina

för folkskolan anskaffade lokaler under följande villkor:

att öfverlåtelsen omfattar alla de församlingens fastigheter, hvilka vid

1902 års utgång varit upplåtna eller afsedda till upplåtelse för folkskoleväsendets

behof, jämte därå, helt eller delvis, uppförda byggnader i det

skick, samma fastigheter och byggnader befinna sig den 1 januari 1904,

äfvensom den nyttjanderätt, församlingen jämlikt hyreskontrakt eller eljest

för ifrågavarande ändamål förvärfva! till annans fastighet, samt alla öfriga

för anskaffande af folkskolelokaler afsedda, församlingen tillhöriga tillgångar

och medel;

att staden öfvertager såväl betalningsansvaret för de lån, församlingen

pa grund af beslut, som fattats före den 1 januari 1903, upptagit för de

till staden öfverlåtna fastigheternas anskaffande och bebyggande, som och

skyldigheten att fullgöra de öfriga förbindelser, församlingen iklädt sig för

anskaffande och underhåll af folkskolelokaler;

samt, därest öfverlåtelse, som nu är sagdt, sker senare än den 1 januari

1904, att stadens rätt och plikt bestämmes såsom hade öfverlåtelsen ägt

rum nyssnämnda dag, dock med iakttagande, för den händelse under tiden

andra lokaler för folkskoleväsendet i vederbörlig ordning upplåtits, af den

jämkning i villkoren för öfverlåtelse, som häraf varder en följd.

9 §•

Har församling, som den 1 januari 1904 till staden öfverlåter sina

folkskolelokaler, dessförinnan fattat beslut om anskaffande af tomt för eller

uppförande af folkskolebyggnad, utan att dylik åtgärd vid tiden för öfverlåtelsen

blifvit vidtagen, gånge beslutet ej i verkställighet.

10 §•

Församling, som icke, på sätt i 8 § stadgas, till staden öfverlåtit sina

för folkskoleväsendets behof vid 1902 års slut upplåtna eller till upplåtelse

afsedda fastigheter och byggnader, är skyldig att fortfarande, intill dess en

dylik öfverlåtelse kommer till stånd, för enahanda ändamål upplåta och

underhålla samma fastigheter och byggnader eller ock, därest församlingen

önskar använda dem för annat ändamål, tillhandahålla andra, af stadsfullmäktige

godkända lokaler af motsvarande storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1904. Från och med samma

dag skall öfverstyrelsen hafva den sammansättning, som i lagen stadgas, i

följd hvaraf val till ledamöter i öfverstyrelsen skola före 1903 års utgång

äga^ rum. Af de ledamöter, hvilka då utses, skola halfva antalet af de

utaf skolråden utsedda och halfva antalet af de utaf stadsfullmäktige ut
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

sedda efter lottning inför öfverstyrelsen utträda vid 1904 års slut. öfverstyrelsens

räkenskaper för år 1903 granskas i den ordning, vederbörande

kommunalförfattning föreskrifver. Beslut, som före 1903 års utgång i laga

ordning fattats om uttaxering för folkskoleväsendets behof, skola, jämväl

efter det denna lag trädt i kraft, lända till efterrättelse.

Genom nådig remiss den 28 oktober 1902 anbefalldes öfverståthållareämbetet

att öfver berörda lagförslag infordra underdåniga yttranden af

Stockholms stads territoriella församlingar, öfverstyrelsen för Stockholms

stads folkskolor, Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms stads konsistorium

samt därmed jämte eget underdånigt utlåtande till Kungl. Maj:t

inkomma.

I anledning häraf har öfverståthållareämbetet med underdånig skrifvelse

den 31 januari 1903 öfverlämnat de sålunda infordrade yttrandena.

Af de territoriella församlingarna, hvilka blifvit hörda å kyrkostämmor

den 27 november 1902, hafva sex, nämligen Kungsholms, Jakobs och

Johannes, Adolf Fredriks, Hedvig Eleonora, Maria och Katarina, tillstyrkt

förslagets upphöjande till lag, hvarvid dock med afseende å förslagets detaljer

från en del håll anmärkts, dels att i 7 § borde införas bestämmelse

om att öfverstyrelsen skulle, innan styrelsen föresloge anskaffande

af ny skollokal, infordra yttrande i frågan från vederbörande skolråd, dels

ock att i 8 §, till förekommande af missförstånd, i meningen »hvilka vid

1902 års utgång varit upplåtna» ordet »varit» borde utbytas mot ordet

»voro».

Klara församling gjorde följande uttalande: Församlingen hade, i

anslutning till sin vid kyrkostämma den 26 november 1894 uttalade mening,

den 26 februari 1900 och den 11 februari 1901 förklarat sig för

sin del icke medgifva, vare sig att skyldigheten att bygga och underhålla

församlingens folkskolelokaler blefve en stadens angelägenhet, eller

att nämnda lokaler med äganderätt öfverlätes på staden utan annan ersättning,

än att staden betalade återstoden af de skulder, församlingen

iklädt sig för egendomarnas anskaffande. Någon omständighet, föranledande

till ändring i det sålunda gjorda uttalandet, hade icke inträffat.

Härtill komme, att hvad det föreliggande förslaget innehölle dels i 6 §

1 mom. därom, att, då den nya lagen trädde i kraft, staden skulle öfvertaga

de rättigheter, församlingarna gemensamt hade till egendom och

medel, som anslagits till eller användes för folkskoleväsendet, jämfördt

med bestämmelsen i 8 §, att öfverlåtelse omfattade, bland annat, »alla

öfriga för anskaffande af folkskolelokaler afsedda, församlingen tillhöriga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

tillgångar och medel», syntes kunna åberopas till förmån jämväl för

kommunens anspråk på sådana medel, som enskild församling uttaxerat

i och för ännu ej verkställd amortering å de skulder, som hvilade å dess

folkskolehus, dels ock i § 7 därom, att fullmäktige borde »vid anskaffande

af nya lokaler låta sig angeläget vara att tillgodose de särskilda församlingarnas

behof och att förlägga hvarje skolhus så vidt möjligt inom den

församlings område, för hvilken skolhuset närmast är afsedt», innebure

ringa trygghet för att hvarje församling finge skolhus inom eget område.

Klara församling hade därför — med tillkännagifvande tillika att församlingen,

därest en uppgörelse på billiga och rättvisa grunder förelegat

för vinnande af enighet vid genomförandet af en på flera håll efterlängtad

reform, icke velat motsätta sig densamma — funnit sig böra afstyrka det

nu uppgjorda förslagets upphöjande till lag. Församlingens beslut var

fattadt med 277 röster mot 106, som afgåfvos för tillstyrkande af förslaget.

Storkyrkoförsamlingen slutligen afgaf, på förslag af skolrådet, yttrande

af följande innehåll: Beträffande först kommunens öfvertagande

af skolhusbyggnadsskyldigheten, som berördes i lagförslagets §§ 1, 7, 8, 9

och 10, hade församlingen vid flera föregående tillfällen, senast den 26

februari 1900 och den 11 februari 1901, yttrat sig afböjande, nämligen

med afseende på de därvid ifrågasatta villkoren. Vid det förra tillfället

hade församlingen dessutom yttrat, att hon icke hade något i allmänhet

att erinra däremot, att skyldigheten att bygga och underhålla folkskolelokaler,

som hittills ålegat de särskilda församlingarna, blefve en Stockholms

stads gemensamma angelägenhet, under förutsättning, bland annat,

att Storkyrkoförsamlingen ej under någon form tillförbundes att bidraga

till kostnaderna för folkskolelokaler, som före tidpunkten för gemensamhetens

inträdande blifvit inom annan församling anordnade, äfvensom

att _ församlingen tillförsäkrades rätt att till sitt område hädanefter som

hittills få förlagdt det eller de för församlingens folkskolebarn afsedda skolhus.

Dessa församlingens då gjorda erinringar hade emellertid ej vunnit

något afseende i nu föreliggande lagförslag. Enligt 7 § skulle visserligen

stadsfullmäktige vid anskaffande af nya lokaler låta sig angeläget vara

att tillgodose de särskilda församlingarnas behof och att förlägga hvarje

skolhus så vidt möjligt inom den församlings område, för hvilken skolhuset

närmast vore afsedt. Det läte således väl tänka sig, att framdeles

barnen från Storkyrkoförsamlingen nödgades besöka en folkskola, belägen

utanför församlingens område, en anordning, som vore i högsta grad

olämplig och i vissa afseenden för barnen rent af vådlig. Enligt 8 § lämnades

visserligen åt församling frihet att till staden öfverlåta sina för

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

folkskolan anskaffade lokaler eller icke, hvarigenom således blifvit erkändt,

att folkskolelokalerna, hittills de särskilda församlingarnas egendom, icke

kunde mot deras vilja frånhändas dem. Detta erkännande förlorade dock

till stor del sin betydelse, då enligt 10 § församling, som icke till staden

öfverlåtit sina folkskolehus, fortfarande skulle vara skyldig att underhålla

desamma eller tillhandahålla andra, samt församlingsmedlemmarne därjämte

såsom tillhörande Stockholms kommun finge deltaga i kostnaderna

för folkskoleväsendet enligt 1 §, således äfven betala sin vederbörliga andel

i stadens utgifter för de församlingar, som ingått i gemensamheten,

inklusive räntor och amortering å de betydande lånebelopp staden komme

att öfvertaga. Detta vore en obillighet, att icke säga en skriande

orättvisa, som jämte osäkerheten att få inom församlingens område bibehålla

nödiga skollokaler måste göra lagförslaget för Storkyrkoförsamlingen

oantagligt. Vidare fästes uppmärksamheten vid den blifvande

öfverstyrelsens sammansättning enligt 3 §. Redan nu skulle denna styrelse

blifva särdeles månghöidad och än mera i den mån de nuvarande

större församlingarna delades och nya uppkomme med sina skolråd. Ju

mångtaligare en styrelse vore, desto mer oberäkneliga komme besluten att

blifva. Genom föreskriften att de af stadsfullmäktige valda medlemmarne

i öfverstyrelsen skulle utses bland stadens till fullmäktige valbare inbyggare,

skulle en väsentlig förskjutning äga rum i nuvarande förhållanden,

så att det hittills varande sambandet mellan kyrka och folkskola

kunde gå förloradt, därigenom att okyrkliga element måhända kunde inkomma

i öfverstyrelsen och där blifva dominerande. För närvarande

förefunnes visserligen ingen fara i detta afseende, men i framtiden kunde

förhållandena, synnerligen i en stor stad, väsentligen förändras. Rörande

slutligen öfverflyttande på stadsfullmäktige af beslutanderätten i sådana

folkskolebudgeten angående frågor, som redan nu vore gemensamma för

församlingarna och hittills fått sin slutliga behandling af kyrkofullmäktige,

hade församlingen den 11 februari 1901 yttrat, att församlingen icke

hade något att erinra mot grundtanken af en sådan anordning. Skäl

syntes ej heller nu förefinnas att frångå denna uppfattning. Men lagförslagets

bestämmelser härom stode i så nära förbindelse med det hela, att

de icke kunde skiljas från de förslagets öfriga bestämmelser, hvilka församlingen

på anförda skäl icke kunde tillstyrka. På grund af hvad sålunda

blifvit anfördt afstyrkte församlingen helt och hållet ifrågavarande

lagförslag.

Öfverstyrelsen och Stockholms stads konsistorium förordade lagförslaget

under samma erinringar beträffande 7 och 8 §§, som från ett par

af de tillstyrkande församlingarna gjorts.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Stockholms stadsfullmäktige förklarade sig ej hafva något i sak att

erinra mot lagförslaget, men gjorde beträffande 8 § samma erinran som

nyss nämnts.

Öfverstathallareämbetet öfverlämnade med underdånigt utlåtande den

31 januari 1903 ofvanberörda yttranden till Kungl. Maj:t. Därvid påpekade

ämbetet, att enligt ingressen till det remitterade lagförslaget nådiga

stadgan angående folkundervisningen i Stockholms stad den 27 september

1861 upphäfdes, men att flera bestämmelser i denna''stadga icke blifvit

ersatta med motsvarande bestämmelser i lagförslaget; och uttalade ämbetet

den förmodan, att de felande bestämmelserna komme att blifva inrymda

i den särskilda stadga, som antyddes i 1 § 2 mom. af lagförslaget eller i

instruktionen för öfverstyrelsen. Beträffande det föreliggande lagförslaget

erinrade ämbetet följande: 4 § angåfve öfverstyrelsens befogenhet medelst

hänvisning till bestämmelser rörande de i gällande förordning om komniunalstyrelse

i Stockholm omförmälda nämnder. Dessa bestämmelser återlunnes

dels i 5, 36 och 39 §§ af nämnda förordning och dels i de för

de olika nämnderna fastställda instruktioner. Det syntes ämbetet kunna

sättas i fråga, huruvida icke öfverstyrelsens befogenhet borde bestämmas

i själfva lagen, vare sig i 2 § eller 4 §, och där angifvas såsom innefattande

verkställighet och förvaltning i fråga om folkskoleväsendet. Huruvida

den i 36 § af kommunalförordningen intagna bestämmelsen om öfverstathallarens

rätt att öfvervara nämndernas sammanträden och att deltaga

i deras öfverläggningar skulle gälla äfven i fråga om öfverstyrelsen syntes

icke vara genom det sätt, hvarpå lagförslagets 4 § vore affattad, klargjordt.

I afseende å förslagets 7 § ansåge ämbetet, i enlighet med hvad i flera

af de infordrade yttrandena hemställts, föreskrift böra intagas därom, att,

i fråga om anskaffande af ny skollokal, vederbörande skolråd skulle lämnas

tillfälle att yttra sig. På sätt i flera af de inkomna yttrandena jämväl

erinrats borde, till undvikande af tvetydighet, ordet »varit» i början af

andra stycket af 8 § utbytas mot »voro». Om, såsom i 8 och 10 §§ förutsattes,

församling, som icke före den 1 januari 1904 till staden öfverlåtit

sina folkskolebyggnader, sedermera i deras ställe anskaffat andra, och fråga

uppkomme om dessas öfverlåtande på staden, syntes staden höra gälda

de lånebelopp, församlingen på grund af beslut, fattadt före den 1 januari

1903, upptagit för folkskolebyggnader, i den mån de den 1 januari 1904

vore oguldna, som ock öfvertaga skyldigheten att fullgöra de öfriga förbindelser,

församlingen före den 1 januari 1904 iklädt sig för anskaffande

och underhall af folkskolelokaler, i den mån dessa förbindelser vid öfverlämnandet

vore gällande. Enligt 8 § skulle härvid jämkning ske uti de

i samma paragraf för öfverlåtelse före den 1 januari 1904 stadgade villkor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Beskaffenheten af en sådan jämkning syntes dock icke vara klar. I (ifrigt

hade ämbetet intet att erinra rörande det ifrågavarande lagförslaget.

Af hvad i detta ärende förekommit synes mig till en början otvetydigt

framgå, att beslutanderätten angående folkskolebudgeten i hufvudstaden

lämpligen bör öfverflyttas från de särskilda kyrkostämmorna och

kyrkofullmäktige till stadsfullmäktige. I denna fråga råder ju ock i själfva

verket full enighet mellan samtliga de myndigheter, hvilka uttalat sig

däri. Men äfven den mera omtvistade frågan angående sättet för anskaffande

och underhåll af folkskolelokaler inom Stockholm finner jag nu

vara mogen att lösas. Det synes mig nämligen otvifvelaktigt, att den

nuvarande anordningen, enligt hvilken byggande och underhåll af folkskolelokaler

är en på hvarje territoriell församling i Stockholm för sig

ankommande angelägenhet, är i sina konsekvenser högst olämplig för att

icke säga orättvis, i det att kostnaderna för denna tunga drabba olika

delar af staden högst ojämnt och ofta tyngst där, hvarest finnes minsta

förmågan att bära dem. Nödvändigheten af en förändring torde ock vara

allmänt erkänd. Att en omorganisation af hithörande förhållanden icke

hittills kommit till stånd, oaktadt mer än tjugufem år förflutit, sedan

frågan därom först på allvar framställdes, har, såsom framgår af den

redogörelse jag förut lämnat för ärendets gång, berott på att olika meningar

yppat sig och starkt brutit sig mot hvarandra angående hvad som

kunde anses vara billigt och rättvist vid afvecklingen af de bestående

förhållandena. Däremot synas numera alla vederbörande vara ense därom,

att bestyret med folkskolebyggnaderna bör för framtiden öfvertagas af

den gemensamma borgerliga kommunen, representerad af stadsfullmäktige,

och icke, såsom i början föreslogs, af den kyrkliga kommunen.

Hvad då angår sättet för afvecklingen af de nu bestående förhållandena

i afseende å byggande och underhåll af folkskolelokalerna, har i det

af mig förut omnämnda, inom ecklesiastikdepartementet utarbetade förslaget

till lag angående folkskoleväsendet i Stockholm, öfver livilket förslag

vederbörande blifvit hörda, utgåtts därifrån, att ingen församling bör mot

sin egen önskan tvingas att till kommunen öfverlåta de folkskolelokaler,

församlingen för närvarande innehar, utan att det således må bero på

öfverenskommelser mellan staden och de särskilda församlingarna, huruvida

staden må för det gemensamma, af staden ombesörjda folkskoleväsendets

behof öfvertaga de vid gemensamhetens inträde befintliga folkskolelokalerna.

Där församling icke önskar till staden öfverlåta sina ifrågavarande

fastigheter, bör församlingen, hvars vid tiden för gemensamhetens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

inträde redan befintliga skyldighet att hålla lokaler för sina folkskolor

naturligtvis icke kan utan vidare afskrifvas, tillhandahålla staden för folkskolans

behof sina då befintliga eller andra motsvarande folkskolelokaler

med skyldighet att själf underhålla dem.

Lämpligast har synts mig — och därpå hafva äfven stadsfullmäktige

för sin del. ingått — att det såsom en skyldighet ålägges staden att, därest

eu församling sa önskar, under vissa i lag bestämda villkor öfvertaga församlingens

folkskoleanstalter. Hvad dessa villkor beträffar, har det inom

departementet utarbetade förslaget, som afsett att åstadkomma en utjämning

af den hittills olika församlingar ojämnt drabbande beskattningen för

folkskoleväsendet, grundats därå, att hvad som vid den tid, då staden öfvertager

skyldigheten att bygga och underhålla skolhusen, icke är i berörda

hänseende från beskattningssynpunkt fullgjordt af de särskilda församlingarna,

skall af staden fullgöras. Den årliga skattebörda, som förut uttaxerats

till olika belopp inom de särskilda församlingarna, skulle enligt

förslaget hädanefter fördelas på samtliga skattdragande i Stockholms stad

såsom enhet betraktad efter samma grunder för kommunalutskylders utgörande

i allmänhet äro stadgade. Hvad som utaf ett upptaget lån före

öfvergången blifvit amorteradt är hvad församlingarna redan fullgjort, det

som återstår är från skattesynpunkt icke fullgjordt, utan tillhör kommande

tiders samhällsmedlemmar att fullgöra. Lagförslagets mening är

just att hvad som skall betunga framtidens skattskyldige skall fördelas

efter en lämpligare fördelningsgrund än hittills, och den utjämning, som

med denna lag afses, är endast en öfvergång till ett sakernas bättre tillstånd.

Af hvad jag sålunda anmärkt följer, att enligt förslaget staden skall

öfvertaga icke blott den brist i fullgörandet af byggnadsskyldighet med

afseende å skolhus, som i fråga om en eller annan församling kan anses

förefinnas, utan äfven betalningsansvaret för icke amorterade delar af lån

eller andra förbindelser, tillkomna för anskaffande och bebyggande af de

till staden öfverlåtna fastigheterna. Därest, såsom föreslaget blifvit, de

församlingar, hvilka till staden afhända sig sina folkskolelokaler, fortfarande

skulle ensamma ansvara för de i och för dem åsamkade skulderna,

komme ju den ojämnhet i beskattningsförhållandena, som man just afser att

undanröja, att för en längre framtid fortfara. Det har anmärkts, att genom

förslagets antagande de församlingar, hvilka af en eller annan anledning

föredraga att fortfarande behålla och underhålla sina skolhus samt

amortera därå hvilande skulder, skulle drabbas af en stor orättvisa, i det

att de samtidigt jämte öfriga församlingar såsom delar af den gemensamma

kommunen deltoge i underhåll af de till staden från andra församlingar

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

öfverlåtna skolhus och i afbetalning af dessa församlingars lån för skolhusändamål.

Gent emot denna anmärkning torde det vara tillräckligt att

ytterligare erinra därom, att förslaget afser att åstadkomma en utjämning

af den hittills ojämnt drabbande beskattningen för folkskoleväsendet,

hvilken utjämning icke strider mot billighetens och rättvisans fordringar,

än mindre kan, såsom skett, stämplas såsom en »skriande orättvisa».

Den särskilda beskattning, som må drabba församling, hvilken ej ingått

i gemensamheten i fråga om folkskolehusen, kan ju för öfrigt af denna

församling när som helst undanröjas genom att församlingen med staden

öfverenskommer om skolhusens öfverlåtande. Finner församlingen det fördelaktigare

för sig att icke ingå någon sådan öfverenskommelse, visar just

detta, att orättvisan icke trycker synnerligen tungt. Fn uppenbar orättvisa

skulle däremot uppstå, om de obetalda delarna af amorteringslånen

fortfarande finge stanna å de särskilda församlingarnas betalningsskyldighet.

Ty därigenom komme skulden för ett skolhus, byggdt för en församling

kort tid före öfvergången, att belasta samma församling under

lång tid, under det att skulden för ett skolhus i en annan församling,

byggdt kort efter öfvergången, komme att fördelas på samtliga församlingarna.

Såsom af det föregående framgår, hafva åtskilliga detaljanmärkningar

framställts mot det remitterade förslaget till lag angående folkskoleväsendet

i Stockholm. Med godkännande af åtskilliga utaf dessa anmärkningar

har jag ansett vissa jämkningar i förslaget böra vidtagas.

Hvad sålunda först angår öfverståthållareämbetets anmärkning, att i

lagen borde uttryckligen angifvas den öfverstyrelsen i afseende å folkskoleväsendet

tillkommande befogenhet, synes mig böra göras den ändring i

förslagets 4 §, att öfverstyrelsen förklaras intaga med afseende å folkskoleväsendet

enahanda ställning, som åt de i gällande förordning om kommunalstyrelse

i Stockholm omförmälda nämnder, hvar inom sitt område, finnes

anvisad. Därigenom torde åt öfverstyrelsen vara tillerkänd samma befogenhet,

som i nyssberörda förordning finnes tillagd de där angifna nämnder,

och jämväl vara uppenbart, att den öfverståthållaren i § 36 af kommunalförordningen

tillagda rätt att öfvervara nämndernas sammanträden

samt deltaga i öfverläggningarna därstädes äger giltighet äfven beträffande

den nämnd, som benämnes öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor.

Vidare anser jag, i enlighet med gjorda erinringar, dels att i 7 § bör

införas bestämmelse därom, att, innan fråga om nybyggnad eller ombyggnad

af skolhus till afgörande företages, yttrande skall genom öfverstyrelsen

infordras från skolrådet i församling, för hvilken skolhuset är afsedt,

Bill. till Rikad. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afel. 49 Haft. i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung}. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

dels ock att i 8 §, andra stycket, ordet »varit» bör, till undvikande af tvetydighet,

ändras till »voro».

(Kriga gjorda anmärkningar mot ifrågavarande förslag anser jag däremot

ej böra vinna afseende och detta af följande skäl.

Mot öfverstyrelsens sammansättning har blifvit anmärkt af Storkyrkoförsamlingen,

att antalet ledamöter skulle, särskildt i händelse af en blifvande

delning af de stora församlingarna i hufvudstaden, blifva alltför

stort, och att dessutom stadsfullmäktige skulle äga tillsätta så många medlemmar,

att, vid en möjlig framtida förändring af stadsfullmäktiges sammansättning,

okyrkliga element skulle komma att i öfverstyrelsen blifva

dominerande. Den farhåga, som sålunda af Storkyrkoförsamlingen uttalats,

kan jag icke finna vara grundad på några som helst faktiska omständigheter.

Antalet ledamöter i öfverstyrelsen skulle enligt nuvarande förhållanden

komma att understiga antalet ledamöter i exempelvis drätselnämnden

och delning af eu eller annan församling skulle icke s)rnnerligen

uppbringa antalet ledamöter i öfverstyrelsen. För öfrigt torde någon olägenhet

icke följa af en sådan ökning; kyrkofullmäktige t. ex. bestå ju

nu af 50 ledamöter. Hvad den andra anmärkningen angår, finnes enligt

mitt förmenande ingen anledning att befara eu framtida sådan sammansättning

af stadsfullmäktige, att åt samma myndighet icke skulle kunna

anförtros funktionen att utgöra valkorporation för utseende af en del

utaf den underordnade myndighet, som har förvaltningen af folkskoleväsendet

om hand.

Klara församlings anmärkning, att enligt förslaget kommunen syntes

kunna göra anspråk jämväl på sådana medel, som enskild församling uttaxerat

för ännu ej verkställd amortering å skuld, som hvilar å dess folkskolehus,

anser jag ej heller förtjäna afseende. Att, därest ett dylikt förhållande

vid lagens trädande i kraft förefinnes, dessa medel skola till staden

öfverlämnas, är i öfverensstämmelse med grunderna för lagförslaget

och innebär, af skäl jag förut anfört, ingen orättvisa, helst medlen ju icke

få användas till annat än folkskoleväsendet, för hvilket de äro uttaxerade.

Likaledes torde ingen ändring i förslaget böra göras med anledning af

samma församlings och Storkyrkoförsamlingens anmärkningar i fråga om

den i 7 § förekommande bestämmelsen rörande anskaffande i framtiden af

nya folkskolelokaler, enär de i denna § använda ordalagen synas vara

tillräckligt betryggande för de särskilda församlingarnas intressen.

Vidare bär af öfverståthållareämbetet anmärkts, att beskaffenheten af

den jämkning i villkoren för öfverlåtelse af folkskolebusen, som enligt

8 § i förslaget skall ske, därest dylik öfverlåtelse äger rum efter den 1 ja
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

nuari 1904, icke synes vära klar. Det torde dock vara uppenbart, att, da

de närmare villkoren för en dylik efter lagens trådande i kraft tillkommen

öfverlåtelse måste vara delvis beroende af omständigheterna vid den tidpunkt,

då öfverlåtelsen sker, beskaffenheten af jämkningen i villkoren icke

kan närmare angifvas än som i lagförslaget skett och i öfrigt får bero af

öfverenskommelse mellan staden och vederbörande församling.

Hvad slutligen angår öfverståthållareämbetets anmärkning därom, att

ifrågavarande lagförslag ej fullständigt ersätter bestämmelserna i stadgan

angående folkundervisningen i Stockholms stad den 27 september 1861,

får jag erinra, att Kungl. Maj:t den 8 november 1901 utfärdat sådan

särskild stadga, som i 1 § 2 mom. af lagförslaget omförmäles; och torde

Kungl. Maj:t framdeles, vid stadfästande af instruktion för öfverstyrelsen,

meddela de ytterligare bestämmelser, som äro erforderliga, därvid det af

öfverstyrelsen framlagda förslag synes kunna i hufvudsak följas.

Såsom förut omnämnts, har öfverstyrelsen föreslagit ändring jämväl i

förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, § 1, bestående däri, att i

första stycket tillagts orden »eller beträffande vissa slag af ärenden är

särskild! stadgadt», i sammanhang hvarmed i andra stycket uteslutits

ärenden rörande folkskolan från dem, om hvilka särskild! stadgas. Det

synes mig dock som om denna ändring vore öfverflödig, enär äfven enligt

den nya ordningen frågor om folkskoleväsendet inkomma i en särskild

stadga och med paragrafens nuvarande lydelse det med ändringen afsedda

resultatet i lika män vunnes.

Öfverståthållareämbetet- har föreslagit, att i kommunalförordningen,

§ 36, skulle införas uttryckligt angifvande af att bland stadens nämnder

äfven ingår öfverstyrelsen. Med hänsyn till att i § 1 påpekas, hurusom

angående ärenden rörande folkskolan stadgas särskilda att enligt § 36?

andra stycket, särskild nämnd, utöfver i första stycket omförmälda drätselnämnden

och fattigvårdsnämnden, kan för ärenden af viss art tillsättas,

när stadsfullmäktige finna lämpligt, och att sadana särskilda nämnder,

nämligen gasverksstyrelsen och kyrkogårdsnämnden, blifvit upprättade utan

ändring i förevarande författning, torde äfven den af öfverståthållareämbetet

sålunda föreslagna författningsändring vara öfverflödig.

Något förslag till lag om ändring af förordningen om kommunalstyrelse0!

Stockholm har jag på dessa skäl funnit icke behöfva i detta

sammanhang framläggas. Däremot äro förändringar nödiga i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm. I sammanhang

härmed torde i sagda förordning böra vidtagas några smärre

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 68.

jämkningar, hvilka äro pakallade däraf, att lagen angående uppfostran åt

vanartade och i sedligt afseende försummade barn i 27 § förutsätter, att

särskild barnavårdsnämnd, där sådan beslutes, lyder under kyrkostämma,

hvaremot 2 och 28^ §§ i samma lag äro formulerade på sådant sätt, att,

där särskild barnavårdsnämnd ej utses, skolråd eller annan skolstyrelse

förblifver barnavårdsnämnd, äfven om skolstyrelsen, såsom förhållandet

redan nu är i Göteborg och enligt nu ifrågavarande lagförslag skulle

blifva med öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor, lyder under

annan myndighet än kyrkostämma. Vidare måste, vid redigering af vissa

paragrafer i kyrkostämmoförordningen, hänsyn tagas dels därtill, att en

eller annan församling kan begagna sig af sin rätt att icke öfverlämna

sina skolhus till staden och således fortfarande själf skall handhafva frågor

om folkskolebyggnader, dels ock därtill, att åtskilliga församlingar kunna

hafva donerad eller pa annat sätt dem tillagd egendom eller medel att

förvalta.

De ändringar i kyrkostämmoförordningen, hvilka kräfvas af den nu

ifrågasatta omregleringen beträffande folkskoleväsendet, afse § 1 mom. 1,

§ 2, § 4 första stycket, § 24 mom. 2, rubriken till kap. III och § 41 mom. 1;

och har jag latit utarbeta förslag till lag angående ändrad lydelse af dessa

författningsrum.

I § 1 mom. 1 har därvid, med hänsyn till hvad jag förut anfört, vidtagits

den redaktionella ändring, att orden »vården åf kyrkans och folkskolans

samt därmed sammanhängande» utbytts mot orden »handhafvande

af kyrkans samt vissa folkskolan och barnavården rörande».

1 § 2 hafva, jämväl i syfte att bringa förordningen i öfverensstämmelse

med den föreslagna lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm, införts

de ändringar, att ur 2) uteslutits orden »folkskoleundervisningen och dithörande

anstalter» samt från kyrkostämmas handläggning undantagits

frågor om uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn,

då öfverstyrelsen för stadens folkskolor är barnavårdsnämnd, att i 5) uteslutits

orden »och af folkskoleräkenskaper», att i 7) ordet »skolhus» utbytts

mot uttrycket »skolhus, som af församlingen upplåtes och underhålles,

» och frågor om boställe för skollärare uteslutits samt att i 8) ordet

»skolhus» utbytts mot uttrycket »sådant skolhus, som i 7) sägs». Betydelsen

af dessa ändringar torde vara uppenbar.

10) och sista stycket i § 2 hafva omredigerats till sådan lydelse, som

de ^numera — på grund af hälsovårdsstadgan för riket den 25 september

1874, § 12, nådiga^ förordningen om kyrkogårdsnämnd i Stockholm den

29 april 1886 och nådiga brefvet till öfverståthållareämbetet den 27 augusti

1886 — synas böra äga.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Såsom förut angifvits, hade, enligt det af öfverstyrelse!! utarbetade

förslag till ändringar i kyrkostämmoförordningen, till § 2 fogats ett särskildt

moment, enligt hvilket kyrkostämma skulle äga handlägga frågor om

inrättande och underhåll af församlingsbibliotek samt af barnkrubbor,

arbetsstugor för barn och därmed jämförliga anstalter,

underhåll af skollofskolonier samt bespisning och beklädnad af skolbarn,

befrämjande af sådana förbättringar af folkskoleväsendet inom församlingen,

till hvilka staden ej anslagit medel,

bestämmande af afgift för nu nämnda ändamål och

granskning af räkenskaper angående medel, som anslagits för sådana

ändamål.

Af de ämnen, som enligt detta förslag, såsom framgår af motiveringen

därtill, skulle tillhöra kyrkostämmas handläggning, äga somliga verkligt

samband med folkskoleväsendet och böra således behandlas i sammanhang

med öfriga folkskoleärenden af stadsfullmäktige och öfverstyrelsen. Sådana

äro frågor om undervisning i huslig ekonomi, bedrifven i därför anordnade

skolkök, och om hygieniska anordningar, inrättade i skolhusen eller i samband

därmed, t. ex. skolbad.

Frågor om inrättande och underhåll af församlingsbibliotek behandlas

enligt nu gällande bestämmelser af de kommunala myndigheterna;

och detta ärende är för öfrigt på grund af en Riksdagens skrifvelse under

särskild ompröfning, hvadan det ej lämpligen synes böra i detta sammanhang

upptagas.

Hvad angår frågor om inrättande och underhåll af barnkrubbor,

arbetsstugor för barn och därmed jämförliga anstalter, underhåll af skollofskolonier

samt bespisning och beklädnad af skolbarn, så vidt därom ej blifvit

i det föregående nämndt, beröras dessa ej alls af frågan om folkskoleväsendets

öfverflyttande till stadsfullmäktige; och torde förty ej i anledning

af dessa frågor nu tarfvas någon ändring af kyrkostämmoförordningen.

För öfrigt har erfarenheten gifvit vid handen, att dylika ändamål, hvilka

för sitt realiserande hufvudsakligast erfordra enskilda tillskott af allmänheten,

ej lämpligen böra särskildt angifvas i någon allmän författning och

sålunda präglas såsom frågor af samhällelig natur, enär man då kan befara,

att de enskilda bidragen till större delen uteblifva. Härtill kommer

olämpligheten af att belasta kyrkostämmoförordningen med uppräknande

af detaljfrågor af dylik art, något som framdeles skulle kunna tvinga till

ändringar i förordningen eller upptagande däri af ännu flera sådana ämnen.

Beträffande slutligen frågor om befrämjande af sådana förbättringar

af folkskoleväsendet inom församlingen, till hvilka staden ej anslagit

medel, synes af skäl, som stadsfullmäktige anfört i sin underdåniga skrif
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kurwjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

velse deri 1 oktober 1901, någon bestämmelse om rätt för kyrkostämma

att handlägga sådana frågor ej böra inflyta i kyrkostäinmoförordnjngen.

Vid dessa förhållanden har jag ansett mig icke kunna biträda öfverstyrelsens

omförmälda förslag om tillägg till § 2.

I slutet af § 4, första stycket, hafva orden »kyrka eller skola» utbytts

mot ordet »församlingen*. Denna ändring har synts nödvändig på

den grund, att då afgifter till skola icke i regel skola vara en församlingens,

utan en stadens angelägenhet, det vore obilligt, om underlåtenhet

att fullgöra sådana utskylder skulle medföra förlust af rösträtt inom församlingen.

I § 24, mom. 2, har ordet »stadga» utbytts mot »författningar», hvilket

uttryck synts numera vara riktigare, då detsamma skolat hänvisa såväl

till lagen om folkskoleväsendet som till den däri omförmälda särskilda stadga.

Därjämte har, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med öfverstyrelsens förslag,

tillagts, att skolrådet skall förvalta egendom och medel, som stå

under dess vård. Hvad öfverstyrelsen därutöfver föreslagit beträffande

detta moment och hvilket sammanhänger med dess omförmälda förslag

till ett nytt moment i § 2, anser jag, på grund af hvad jag förut anfört,

ej böra vinna tillslutning.

§ 41, mom. 1, har undergått sådan ändring, att uttrycket »skolans

medel» utbytts mot uttrycket »de medel, skolrådet har under sin förvaltning»;

och har i sammanhang härmed en omredigering af rubriken

till kap. III föreslagits.»

Föredraganden uppläste härefter de sålunda af honom omförmälda

förslagen till lag angående folkskoleväsendet i Stockholm och lag angående

ändrad lydelse af § 1 mom. 1, § 2, § 4 första stycket, § 24 mom. 2,

rubriken till kap. III och § 41 mom. 1 af förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 samt hemställde,

att dessa förslag måtte föreläggas Riksdagen till antagande.

I denna hemställan förenade sig statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda hemställt behagade Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i nåder bifalla; och

skulle till Riksdagen aflåtas proposition af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Gustaf Norström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1903:45 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående folkskoleväsendet i Stockholm. s. 1 i texten