Sök i Ratio Lex

Om afstående af Sveriges rätt att återlösa Wismar med område

1903-01-23 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:75, Om afstående af Sveriges rätt att återlösa Wismar med område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

1

N:o 75.

Kungl. Maj:ts Nådiga proposition till Riksdagen om afstående af

Sveriges rätt att återlösa Wismar med område; gifven

Stockholms slott den 23 januari 1903.

Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver ett utrikesdepartementsärende

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att Sverige afstår från sin rätt att mot erläggande af den i konventionen

den 26 juni 1803 mellan Hans Majestät Konungen af Sverige och

Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin bestämda summa

återlösa staden och herrskapet Wismar samt amten Poel och Neukloster.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Alfr. Lagerheim.

Bih. till Riksd. Prot. 1003. 1 Sami. 1 Afd. 54 Höft. (N:o 75).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 januari

W03.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

v. Friesen.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
Genom

artikel X af fredstraktaten i Osnabruck afträdde tyske Kejsaren

till Sverige staden och herrskapet Wismar samt amten Poel och

Neukloster »in perpetuum et immediatum Imperii feudum» — såsom ett

ständigt och omedelbart rikslän.

Under senare krig förlorades Wismar flera gånger, men återvanns

städse till Sverige. Så skedde 1679, så äfven 1720.

Tanken på Wismars återbekommande fortlefde emellertid hos Mecklenburg,

som innehaft det, innan det kom i Sveriges ägo, och som närmast

hade intresse af att åter komma i besittning däraf. Då Mecklenburg

ej hade något område att erbjuda i utbyte, låg det närmast till hands att

söka förvärfva Wismar för penningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

Frågan bragtes på tal hösten 1799, då generallöjtnanten friherre

J. Chr. Toll i Ryssland sammanträffade med mecklenburgske öfverhofmarskalken

baron August von Lötzow. Denne uttalade för Toll sin Hertigs

önskan att »antingen genom köp eller genom en hypothécaire afhandling»

komma i besittning af staden och herrskapet Wismar, ön Poel samt amtet

Neukloster. Detta gaf anledning till åtskilliga muntliga förhandlingar,

men kunde naturligtvis icke leda till annat resultat, än att Toll lofvade

framföra förslaget till sin regering.

Hösten 1800 öppnades eu preliminär förhandling mellan Toll och

Lutzow. Den senare föreslog betalandet af en summa penningar såsom

den enda basis, på hvilken förhandlingarna kunde föras till ett lyckligt

resultat, men Toll svarade härpå, att formen af ett köp syntes olämplig

på grund af kejsardömets oklara lagstiftning, hvarför han i stället föreslog

formen af pantsättning, men med sådan garanti för en laga besittning i

framtiden, att Mecklenburg ej skulle löpa fara att någonsin förlora sin

besittning. Man skulle nämligen på det högtidligaste stipulera och garantera,

att om Sverige någonsin ville återfordra det afträdda, skulle Sverige

icke allenast återbetala den bekomna pantsumman, utan ock erlägga 3 ’/«

årlig ränta på i’änta därå, hvarjämte alla gjorda förbättringar, af hvad

namn de månde vara, skulle ersättas.

Härpå svarade Hertigens ombud, att Hertigen ej hade något emot

att nå målet på detta sätt, som syntes bekvämare än formen af köp, hvilken

för öfrigt skulle kunna medföra vissa olägenheter; dock fordrades, att

tillräcklig garanti gåfves mot en eventuell reklamation.

Efter långvariga förhandlingar, som dock under någon tid alldeles

afstannade, fick Toll slutligen i mars 1803 bemyndigande att återknyta

underhandlingen samt i april uppdrag att framställa ett ultimatum, enligt

hvilket Sverige utfäste sig att genom ett förpantningskontrakt afträda

Wismar på sådana villkor, att de skulle tillförsäkra Mecklenburgs Hertigar

ständig besittning (»possession permanente») af Wismar. All Konungens

enskilda egendom, såsom slottet i Wismar m. m., skulle försäljas. Sveriges

anspråk på tullen i Warnemiinde skulle för all framtid afträdas. För allt

detta skulle erläggas eu summa af 1,300,000 rdr. hamburger banko. Detta

ultimatum antogs icke, men Lutzow bjöd i sitt svar 1,200,000 rdr. samma

mynt. Från svensk sida besvarades detta genom att medgifva beloppets

nedsättande till 1,250,000 rdr. Toll skulle afsluta konventionen i Skåne och

till hans biträde utsågs kabinettssekreteraren friherre Gustaf Lagerbjelke,

som i denna sak redan varit mellanhanden mellan Konungen och Toll.

Toll inbjöd på Konungens befallning Lötzow att komma till Malmö,

dit denne, åtföljd af finansdirektören Bruning, anlände den 14 juni.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

Jag torde icke närmare behöfva redogöra för gången af förhandlingarna,

men anser mig böra påpeka den punkt i Tolls instruktion (§ 2),

där det heter: »då lösningsrättens utöfvande enligt all förmodan knappast

lärer framdeles komma i fråga, böra dessa besittningar vara satta uti så

fullt värde, som vore de verkligen försålda.»

I afseende å tiden för förpantningen torde ock böra framhållas, att

§ 3 i Tolls instruktion talade om »ett obestämdt lopp af många år», medan

det af de mecklenburgske underhandlarne framlagda förslaget till »kontrakt»

innehöll bestämmelse om 100 år, efter hvilkas förlopp kontraktet skulle

förlängas på ytterligare 100 år, så framt det ej tre år dessförinnan af

Sverige uppsagts. Då tyska rikets lagar, enligt hvad från mecklenburgsk

sida upplystes, föreskrefvo viss tid för förpantning, gingo de svenska

underhandlarne utan någon svårighet in på det mecklenburgska förslaget,

emedan det blott gällde en formsak. Någon uppsägningstid föreskrefs

dock icke.

Den 26 juni undertecknades konventionen, genom hvilken Hans Majestät

Konungen af Sverige till Hans Durchlaucht Hertigen af MecklenburgSchwerin

såsom pant och mot en summa af en million tvåhundrafemtiotusen

riksdaler hamburger banko (5 millioner kronor i nuvarande mynt)

afträdde den fulla och oinskränkta nyttjanderätten af staden och herrskapet

Wismar samt amten Poel och Neukloster med underlydande att däraf draga

fördel utan afbrott under loppet af fulla ett hundra år. Konungen öfverlät

till Hertigen och hans efterträdare alla sina suveränitetsrättigheter

utan undantag. Hertigen afstod för alltid från rätten att återlämna

panten mot återfordrande af pantsumman. Konungen förbehöll däremot

sina arfvingar och sin krona återlösningsrätt efter utgången af ett hundra

år mot återbetalande af pantsumman jämte ränta på ränta efter tre procent

för år. Om uppfyllandet af dessa villkor icke skulle vid nämnda tidpunkt

vara för Konungen af Sverige lägligt, skall återlösningsrätten icke

påyrkas, utan konventionen anses förlängd utan vidare på ytterligare ett

hundra år.

Konventionen ratificerades af Konungen den 19 juli och af Hertigen

den 26 juli, hvarefter utväxlingen af ratifikationerna ägde rum den 15

augusti.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 75.

Af hela förhandlingen såväl som af de för Toll utfärdade instruktioner

framgår med tydlighet, att tanken på en eventuell inlösen från

Sveriges sida var fullt ut lika främmande för Sveriges afsikter som för

Mecklenburgs.

Den svenske författare (C. Fr. Lundin: Wismars pantsättande till

Mecklenburg-Schwerin), som ägnat frågan en mycket omsorgsfull granskning,

säger också, då han börjar redogörelsen för de formliga underhandlingar,

som omedelbart föregingo konventionens afslutande, följande: »attnågon

inlösning af panten aldrig skulle komma i fråga, utan öfverlåtelsen vara

gjord för evärdliga tider, därom var man fullkomligt ense och därom hade

icke heller under de preliminära förhandlingarna rådt någon meningsskiljaktighet.

» Samme författare uttalar ock såsom sitt slutomdöme: »att

den transaktion, som vi ofvan sökt teckna i dess olika skeden, var för

Sverige ganska förmånlig är otvifvelaktigt. Sverige afstod därigenom en

besittning, som det aldrig i längden kunnat behålla, mot en summa penningar,

hvaraf årliga räntan steg till mer än dubbla beloppet af dess vanliga

afkastning.»

Formen af en pantsättning hellre än den af försäljning valdes icke

minst af hänsyn till det allmänna tänkesättet i Sverige. Utan tvifvel

är förhållandet nu, hundra år senare, sådant, att, äfven om Sverige hade

till förfogande den summa — omkring 96 millioner kronor — som erfordras

för att återlösa panten, och en sådan återlösning af andra skäl

vore möjlig, skulle en allmän opinion i vårt land resa sig mot ett dylikt

tillvägagående gent emot en befolkning af främmande nationalitet.

När man vidare tager i betraktande, att denna befolkning just till

följd af den form, som 1803 valdes för afträdelsen, under långa tider

varit betraktad såsom i viss mån främmande för sina egna närmaste

landsmän samt att dess önskningar och behof hämmats genom landets

oklara statsrättsliga ställning, kan man icke tveka om hvad Sveriges plikt

bjuder att göra, innan det hundrade året efter pantsättningen går till

ända. Detta synes endast kunna vara att genom en formlig akt tillkännagifva,

att Sverige afstår från sin rätt att återlösa panten, samt i öfrigt

undanrödja de hinder, som må förefinnas för det gamla rikslånets fullständiga

införlifvande i det land, det nu tillhör. De närmare bestämmelserna

härom torde böra ordnas genom ett särskildt aftal, men, innan jag

utbeder mig Eders Kungl. Majestäts bemyndigande att inleda förhandling

om ett sådant, bör Riksdagens medgifvande till att afstå från rätten att

återlösa panten inhämtas, och får jag därför i underdånighet hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t ville besluta aflåtande af Nådig proposition i ämnet

till Riksdagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majtfs Nåd. Proposition N:o 15.

Sedan herr ministern därefter uppläst det förslag till Nådig proposition,

som jämte en öfversättning af konventionen af den 26 juni 1803

finnes detta protokoll bilagdt,

behagade Hans Maj:t Konungen, jämlikt statsrådets

enhälliga tillstyrkande, i Nåder besluta, att proposition

i enlighet därmed skulle till Riksdagen aflåtas.

In fidem

G. Stråle.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

7

Konvention

angående pantsättning af Wismar, Poel och Neukloster;

afhandlad och sluten i Malmö den 26 juni 1803.

Öfversättning efter det franska originalet i riksarkivet.

I den heliga och odelbara Treenighetens namn.

Sedan Hans Majestät Konungen af Sverige funnit för godt att träda

i underhandling med Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin

om att på vissa villkor och såsom pant till Hans Höghet afträda de i

Hans Svenska Majestäts suveräna ägo befintliga staden och herrskapet Wismar

samt amten Poel och Neukloster; och Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin

funnit sig ej mindre hugad att förhandla om sådana

villkor för afträdelsen som svara mot densammas värde; alltså hafva dessa

höga fördragslutande parter utnämnt och förordnat följande fullmäktige:

nämligen, Hans Majestät Konungen af Sverige, å ena sidan, herr Johan

Christoffer, friherre'' Toll, en af rikets herrar, generalguvernör öfver hertigdömet

Skåne, general af kavalleriet, Dess generaladjutant, chef för

sydskånska kavalleriregementet, riddare och kommendör af kungl. maj:ts

orden, riddare af ryska ordnarna S:t Andreas, S:t Alexander-Newsky och

S:t. Anna, första klassen; och Hans Durchlaucht Hertigen af MecklenburgSchwerin,

å andra sidan, herr August, baron von Ltitzow, öfverhofmästare,

Dess envoyé extraordinaire och ministre plcnipotentiaire hos Hans

Preussiska Majestät, riddare af ryska ordnarna S:t Alexander-Newsky och

S:t Anna, första klassen, riddare af Johanniterorden, och herr Conrad Wilhelm

Brttning, direktör för Dess kammarverk; hvilka, efter att hafva utväxlat

sina respektive fullmakter, hafva upprättat, afslutat och undertecknat

följande artiklar:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

Artikel I.

Den pantförskrifning, hvars bestämmelser här nedan angifvas, skall

utan någon förändring äga bestånd under loppet af fulla ett hundra (100) år,

räknadt från undertecknandet af denna konvention, och den kan vid utgången

af denna tid fortsättas. Hans Majestät Konungen af Sverige afträder

till Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin såsom pant

(antichresis) och mot den i artikel VI stadgade summa den fulla och oinskränkta

nyttj and erätten af staden och herrskapet Wismar samt amten Poel

och Neukloster med underlydande att däraf draga fördel utan afbrott under

hela den förenämnda tidrymden. I denna afträdelse inbegripas öfverhufvud

alla svenska kronans ägodelar inom ofvannämnda områden, såsom slott,

köpingar, byar, gårdar, arrendegods och hemman, odlade och oodlade

marker, skogar, jakt och fiske, offentliga byggnader, lös och fast egendom,

rättigheter, räntor och inkomster af hvarje slag utan undantag, alldeles

såsom om en fullständig specifikation af desamma skulle vara i denna artikel

införd.

Artikel II.

Hans Majestät Konungen af Sverige öfverlåter till Hans Durchlaucht

Hertigen af Mecklenburg-Schwerin personligen och till Hans efterträdare

alla sina suveränitetsrättigheter öfver Wismar med område och underlydande

utan undantag och så, som de tillerkänts svenska kronan genom

tionde artikeln, sjätte och trettonde paragraferna, i fredstraktaten i Osnabrilck;

afsågande sig Hans Majestät sålunda till förmån för förenämnda

Hans Durchlaucht och Dess afkomlingar all den politiska, militära, civila,

ecklesiastika och juridiska myndighet, som Han hittills utöfvat öfver de

pantsatta besittningarna och deras invånare.

Artikel III.

Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin afstår för alltid,

såväl för sig som för sina efterträdare, från rätten att återlämna panten

mot återfordrande af den i artikel VI af denna konvention stadgade pantsumma.

Hans Majestät Konungen af Sverige förbehåller däremot sina

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Tå.

arfvingar och sin krona återlösningsrätt efter utgången af den i artikel I

bestämda tidrymd, och förstår här med återlösningsrätt rätten att åter

inträda i besittning af staden och herrskapet samt de pantförskrifna amten

mot återbetalande af pantsumman under de i nästföljande artikel angifna

villkor. Dock att om uppfyllandet af dessa villkor icke skulle vid förenämnda

tidpunkt vara för Hans Majestät Konungen af Sverige lägligt,

återlösningsrätten i så fall icke skall påyrkas, utan denna konvention anses

förlängd utan vidare på ytterligare ett hundra (100) år.

Artikel IV.

Men skulle motsatsen inträffa, eller att Hans Majestät Konungen af

Sverige verkligen gör gällande sin återlösningsrätt vid utgången af den

bestämda tiden, då förbinder sig Hans Majestät på det allra bestämdaste

att till Hans Durchlaucht icke allenast återlämna den ursprungliga pantsumman

utan äfven betala ränta på ränta efter följande beräkning. Räntan

på pantsumman bestämmes till fem för hundra om året och räknas

från den dag, då ut växling af ratifikationerna ägt rum. Från dessa

fem för hundra böra afdragas två för hundra, som anses motsvara

inkomsterna af de pantsatta besittningarna, och återstående tre för hundra

skola årligen läggas till kapitalet och utgöra en räntebärande del däraf,

ända till dess tiden utgår. Den slutsumma, som vid de hundra årens

utgång uppstår genom att lägga dessa ackumulerade räntor- till det ursprungliga

kapitalet, utgör det belopp, som Hans Majestät Konungen af

Sverige skulle erlägga i händelse af återlösen. Enär hela denna beräkning

är uppgjord endast för sådant fall, är densamma att betrakta såsom utan

kraft och verkan, så snart återlösen faktiskt icke äger rum.

Artikel V.

Hans Majestät Konungen af Sverige afträde!'' för all framtid och på

det uttryckligaste till Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin

och hans afkomlingar alla sina rättigheter till upptagande af inkomster utaf

tullen i Warnemtlnde, hvilka år 1714 pantförskrefvos af Prinsessan, sedermera

Drottningen af Sverige, Ulrika Eleonora i Hans Majestät Konungen

Bill. till Piksd. Prof. 1903. 1 Sand. 1 Afd. 54 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

af Sverige Carl XII:s namn, glorvördig i åminnelse, till då regerande

Hertigen af Mecklenburg-Schwerin Carl Leopold; och som uti den mellan

de båda suveränerna för sådant ändamål ingångna konvention återlösningsrätten

uttryckligen förbehållits Sverige, hafva de höga kontraherande parterna

öfverenskommit, att en fullständig afsägelse af denna återlösningsrätt

skall anses vara innefattad i nu förevarande afträdelse, hvilken enbart förestafvats

af den särskilda vänskap, som Hans Majestät Konungen af Sverige

hyser för Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin.

Artikel VI.

Hans Durchlaucht förbinder sig på det allra verksammaste sätt att

till Hans Majestät Konungen af Sverige betala en summa af tillsammans

en million tvåhundrafemtiotusen (eller 1,250,000) riksdaler (Reichsthaler)

Hamburger banko såsom pantsumma för nyttjanderätten till staden och herrskapet

Wismar samt amten Poel och Neukloster med underlydande områden.

Och som förenämnda summa af 1,250,000 riksdaler Hamburger banko

anses i värde motsvara sagda afträdelse, hafva de höga fördragslutande

parterna öfverenskommit, att denna summa icke må afkortas eller minskas

på något sätt eller under någon som helst förevändning, ej ens för extra

kostnader såsom mäklarearfvoden, premier, diskonto o. s. v., åliggande

alla utgifter af detta slag den betalande parten, som äger att därom draga

försorg.

Då pantens värde och ofvannämnda summa anses motsvara hvarandra,

följer häraf ytterligare, att inkomsten af den ena bör anses motsvara

räntan af den andra. Det bestämmes därför, att då inkomsterna af

panten uppbäras af Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin,

desamma skola för Honom utgöra ersättning för räntan af den pantsumma,

som ställts till Hans Majestät Konungens af Sverige förfogande, utan att

Hans Durchlaucht någonsin må anse sig befogad att göra anspråk på någon

som helst ersättning för den större eller mindre skillnad, som kan uppstå

mellan räntans belopp och inkomsten af panten. Det är själf klart, att denna

bestämmelse icke skall anses vara till hinder för den i artikel IV omnämnda

ränteberäkning, hvilken endast afser eventualiteten af eu återlösen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung i. MajUs Nåd. Proposition N:o 75.

11

Artikel VII,

Då det särskild! med hänsyn till den nuvarande konjunkturen möter

vissa svårigheter att erlägga hela pantsumman på en gång, är öfverenskommet,

att densamma skall fördelas i fyra poster (specificerade här nedan),

hvilkas betalning skall verkställas å skilda förfallodagar. Särskild skuldförbindelse

skall utfärdas för de å hvarje förfallodag betalbara summor, utom

för den första af dem, hvilken bör erläggas omedelbart före själfva afträdelsen

af panten och hvilken, såsom icke räntebärande, ej anses erfordra annan

formlig förbindelse än den att vara utfäst i olika artiklar af denna konvention.

Förfallodagarne för såväl den första som de tre öfriga summorna

bestämmas oåterkalleligen på följande sätt:

Riksdaler Hamb. B:ko

Den första. Samma dag ratifikationerna utväxlas förfalla till

betalning...................................................................................... 350,000

Den andra. Den 17 januari 1804 förfalla till betalning............. 350,000

Den tredje. Den 15 juni 1804 förfalla till betalning.................. 350,000

Den sista. Den 17 januari 1805 förfalla till betalning............... 200,000

Summa 1,250,000

Hvad i föregående artikel stadgats med afseende å slutsumman,

gäller naturligtvis äfven dessa partiella afbetalningar, hvilka hvar för sig

skola göras i enlighet med motsvarande skuldförbindelses ordalydelse, utan

någon som helst afkortning under hvad förevändning det vara må.

Med afseende å betalningssättet skall den första afbetalningen verkställas

genom erläggande af den bestämda summan (350,000 riksdaler

Hamburger banko) till Herr Averhoff, Hans Majestät Konungens af Sverige

generalagent i Hamburg, af hvilken Hans Durchlauchts kommissarie skall

erhålla ett kvitto eller intyg af innehåll, att denne generalagent erkänner,

att hos honom deponerats nämnda Hans Majestät Konungen af Sverige

tillhöriga och till Hans förfogande stående summa. Vid detta intygs öfverlämnande

till det ombud, som af Hans Majestät fått i uppdrag att utväxla

ratifikationerna, skall den första öfverenskomna afbetalningen anses vara

verkställd och kvitto å densamma erhållas. Hvad de tre öfriga af be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kwngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

talningarna beträffar, skola de verkställas i fullgoda växlar, accepterade

af bankhus i Hamburg, hvilkas soliditet af svenska hofvet erkännes, och

betalbara hos dem på den i hvarje skuldförbindelse angifna förfallotid.

Dessa växlar skola i Hamburg öfverlämnas till den af Hans Majestät

Konungens af Sverige statskontor vederbörligen bemyndigade kommissionär,

hvilken då äger utväxla hvarje belopp mot Hans Durchlauchts däremot

svarande skuldförbindelse.

Artikel VIII.

Som det är billigt, att hela pantsumman från och med tiden för

ratifikationernas utväxlande antingen verkligen står till Hans Majestät

Konungens åt Sverige förfogande eller, då så icke är förhållandet, är räntebärande,

som om den stode till Hans Majestäts förfogande, så är det

öfverenskommet, att Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin

skall betala ränta efter fem (5) för hundrade om åi’et å de vid de tre

sista förfalloterminerna betalbara beloppen, hvilken ränta skall beräknas

från skuldförbindelsens datum ända till den i hvarje af dem angifna förfallodag.

Allt hvad i föregående artikel finnes stadgadt med afseende å

sättet för betalandet af den ursprungliga summan, skall äfven lända till

efterrättelse vid betalandet af räntan å densamma, och den i sådant afseende

af Hans Durchlaucht åtagna förpliktelse inflyta i Hans skuldförbindelser.

Artikel IX.

Den säkerhet, som å ena sidan erbjudes och å den andra antages,

såväl för hela beloppet af Hans Majestät Konungens af Sverige fordran

som för beloppet af den därå löpande ränta, bestämmes på följande sätt.

Den består framför allt uti de ofvannärnnda skuldförbindelserna

(artikel VII), affattade i den mest uttryckliga och giltiga form samt egenhändigt

underskrift af Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin.

Alla dessa skuldförbindelser skola vara daterade den dag, då ratifikationerna

utväxlas. Hvarje skuldförbindelse skall innehålla en klausul, genom

hvilken Hans Durchlaucht icke allenast såsom allmän säkerhet insätter

samtliga sina domäner, räntor och besittningar, utan dessutom så
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

som särskild säkerhet ställer vissa amt af sina arfgods, hvartill böra väljas

sådana, som äro fria från alla äldre gravationer. I hvarje af dessa

skuldförbindelser, hvilkas autentiska ordalydelse skall fastställas i denna

konventions första separatartikel, skola särskildt namngifvas vissa sådana

amf, i värde öfverstigande det belopp, som skall betalas.

Artikel X.

Då Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin dessutom

erbjudit Hans Majestät Konungen af Sverige en ytterligare säkerhet af alldeles

särskild beskaffenhet, och Hans Majestät funnit för godt antaga densamma,

så hafva de höga fördragslutande parterna öfverenskommit, att Hans

Durchlaucht skall gifva befallning till herr Schröder (hvilken skall antagas

i Hans Durchlauchts tjänst i samma egenskap af uppbördskommissarie för

Wismar och underlydande, som han innehaft under Hans Svenska Majestäts

herravälde) att, vid Wismars verkliga afträdande, till den för sådant ändamål

förordnade svenske kommissarien afläinna en förbindelse, hvarigenom

han edligen förpliktar sig att under kvarstad behålla hela nettoinkomsten

af de förpantade besittningarna och öfverlämna densamma, beräknad i

Hamburger banko, till kommissarien för Hans Svenska Majestäts statskontor

i afdrag på den skuld med räntor, som påhvilar Hans Durchlaucht, allt

intill dess Hans Majestäts nämnda fordran blifvit till fullo gulden. Ett

autentiskt formulär till herr Schröders förbindelse skall intagas i andra

separatartikeln till denna konvention.

Artikel XI.

Då eu såsom pant och till nyttjanderätt öfverlåten besittning på

grund af sin natur är oafhändbar med undantag endast för det fall, att den

af sin ursprunglige härskare återlöses, är det uttryckligen öfverenskornmet,

att staden och herrskapet Wismar samt ainten Poel och Neukloster med

underlydande aldrig må afhändas, säljas, pantsättas, förlänas eller på annat

sätt afträdas till någon som helst annan makt eller stat, utan böra sagda

besittningar förblifva såsom pant uttryckligen och uteslutande hos Hertigarne

af Mecklenburg-Schwerin. Denna bestämmelse är bindande såväl för Hans

Durchlaucht den nu regerande Hertigen som för Hans efterträdare ända

till förpantningstidens slut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

Artikel XII.

Då de höga fördragslutande parterna båda erkänna riktigheten af

den grundsats, att den som har fördelen äfven bör vidkännas risken

(om sådan finnes), hafva de öfverenskommit, att allt, som kan inträffa efter

det afträdelsen verkställts, endast skall vidkomma innehafvaren af nyttjanderätten.

^ Ingen tilldragelse af politisk, militär eller af hvad beskaffenhet

det ma vara, skall alltså föranleda någon som helst förändring i de genom

samtliga öfriga artiklar i denna konvention träffade bestämmelser eller tjäna

till förevändning för yrkande på skadeersättning, hvilket i hvarje fall''och

till hvarje tid skall anses otillåtet.

Artikel XIII.

Medelst en annan tillämpning af ofvannämnda grundsats hafva de

höga fördragslutande parterna funnit, att förpliktelser ej böra skiljas från

fördelar, och därför öfverenskommit, att alla bördor och åligganden, som

för närvarande hvila på Wismar och underlydande gent emot kejsardömet,

likasom alla kontingenter och andra skatter, som under tidernas lopp kunna

komma att lagligen påläggas dessa besittningar, skola under hela den tid,

förpantningen varar, tillhandahållas och gäldas utaf innehafvaren af nyttjanderätten

allena.

Artikel XIV.

Enär Hans Majestät Konungen af Sverige icke upptagit Wismar med

underlydande i Sin titel och ej heller begagnat dessa besittningars vapen,

ehuru Hans Majestät i Sin egenskap af länsherre därtill haft full rätt, har

Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin så mycket hellre

ansett sig böra följa detta exempel och icke framställa det minsta anspråk

på W ismars med underlydande titel och vapen, som dessa yttre tecken

på ett oafhändeligt herravälde synas föga förenliga med själfva naturen

af en nyttjanderättsbesittning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

15

Artikel XV.

Då Hans Majestät Konungen af Sverige genom en äldre ännu i kraft

varande öfverenskommelse med annan makt förbundit sig att aldrig på

något sätt eller under någon förevändning som helst befästa staden och

hamnen Wismar, och då de höga fördragslutande parterna äro öfvertygade,

att en pantförskrifning icke kan förtaga verkan af denna genom en föregående

traktat stadgade förpliktelse; alltså öfverflyttar Hans Durchlaucht

Hertigen af Mecklenburg-Schwerin Hans Svenska Majestäts ifrågavarande

förpliktelse helt och hållet på Sin person och på Sina afkomlingar för hela

den tid pantförskrifningen varar.

Artikel XVI.

Det är ömsesidigt öfverenskommet, att hamnen Wismar aldrig skall

göras till krigshamn till bruk för någon annan främmande makt eller stat

utan undantag. Med krigshamn förstå de höga fördragslutande parterna

eu sådan hamn, i hvilken armerade fartyg af hvilken storlek, byggnadsart

och benämning som helst äro förlagda eller genom uttrycklig eller

tyst öfverenskommelse kunde få rätt att förläggas.

Artikel XVII.

Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin förbinder sig

på det uttryckligaste att bibehålla och bevara staden och herrskapet Wismar,

amten Poel och Neukloster jämte underlydande samt deras infödda invånare,

såväl stad- som landbefolkning, vid alla deras lagliga rättigheter,

privilegier och friheter utan att någonsin på något sätt, i något fall eller

under någon som helst skenbar förevändning göra intrång i desamma.

Artikel XVIII.

Alla offentliga tjänstemän, tillhörande den civila, finansiella eller

skogsförvaltningen inom de förpantade områdena, skola bibehållas vid sina

respektiv^ befattningar och förblifva i fullt åtnjutande af såväl sina ordi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7,5.

Hane löner som andra lagliga förmåner, Indika tillagts dem personligen

eller deras tjänst. Denna bestämmelse är emellertid bindande endast så

vida nämnda tjänstemän troget uppfylla sina tjänsteåligganden.

Artikel XIX.

Alla med kungl. bemyndigande afslutade arrendekontrakt skola äga

bestånd och uppfyllas intill utgången af den i hvarje kontrakt bestämda

tid. Detta förbehåll gäller likaledes till förmån för alla arrendatorer, vare

sig de arrendera större eller mindre jordområden eller hus, skogar, kvarnar,

jakt- eller fiskerättigheter, med ett ord af hvad beskaffenhet deras kontrakt

än må vara, så vidt de innehålla nyssnämnda bestämmelse.

Artikel XX.

Det är öfverenskommet, att de rättigheter, privilegier och motsvarande

skyldigheter, som gifvits i afseende å svenska handeln på Wismar

och denna stads handel på Sverige, skola noggrant förblifva vid status quo;

och att följaktligen ingen förändring skall göras i nu gällande respektiva

förordningar härom. Denna bestämmelse må emellertid kunna ändras

i händelse af allmänt förbud, men icke eljest.

Artikel XXI.

Då Hans Majestät Konungen af Sverige, enligt ordalydelsen af artikel

II, till alla delar afsagt sig Sin suveränitetsrätt öfver Wismar med

underlydande, till förmån för Hans Durchlaucht Hertigen af MecklenburgSchwerin,

är häri inbegripet ett fullständigt afstående af den domsrätt,

som förut utöfvats öfver nämnda besittningar af Konungens af Sverige

förut i Wismar nu i Stralsund residerande höga tribunal. Hans Majestät

skall följaktligen gifva sagda höga tribunal befallning att icke vidare afdöma

vare sig civil- eller brottmål, som för framtiden kunna uppstå bland

invånarne i de pantförskrifna besittningarna, där rättskipningen från och

med tiden för den verkliga afträdelsen uteslutande kommer att bero på de

åtgärder, som den nye nyttjanderättsinnehafvaren i detta hänseende kommer

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

att vidtaga. Hvad beträffar de mål, som för närvarande äro anhängiggjorda

inför det höga tribunalet i Stralsund, men som möjligen icke hunnit afgöras

före tiden för den verkliga afträdelsen skall Hans Majestät Konungen af

Sverige gifva det höga tribunalet befallning att öfverlämna handlingar och

protokoll i desamma till Hans Durchlaucht själf eller till Hans ministerium.

Artikel XXII.

Hans Majestät Konungen af Sverige skall genom Sin justitieprokurator

i Pommern gifva befallning till Sitt i Stralsund residerande höga tribunal

att i vanlig form låta utfärda preMusionsproklama, af det hufvudsakliga

innehåll, att alla de, som anse sig hafva rättmätiga anspråk på de pantförskrifna

besittningarna eller på deras afkastning, skola för vinnande af

slutuppgörelse anmäla sig hos sagda tribunal före innevarande års utgång

på det att beslut om preklusion må kunna utfärdas före tidpunkten för

andra afbetalningen å pantsumman och vid nämnda tillfälle kunna öfverlämnas

till Hans Durchlaucht Hertigens af Mecklenburg-Schwerin ministerium.

Artikel XXIII.

Då enligt gällande lag en transaktion angående ett rikslän icke kan

försiggå utan medverkan af rikets högsta öfverhufvud, förbinder sig Hans

Majestät Konungen af Sverige att bringa förevarande konvention till

Hans Majestät Kejsarens och Konungens kännedom och att beträffande denna

sak hos Hans kejserliga, kungliga och apostoliska Majestät göra sådana

framställningar, som de båda höga fördragsslutande parternas gemensamma

intresse och ömsesidiga säkerhet må erfordra.

Artikel XXIV.

Ratifikationerna till denna konvention skola utväxlas, så snart ske

kan, och senast den 15 nästkommande augusti. Utväxlingen skall äga rum

i Hamburg genom kommissarier, försedda med de i dylikt fall erforderliga

fullmakter. Hans Majestät Konungens af Sverige kommissarie skall

vid utväxlingen af ratifikationerna af Hans Durchlaucht Hertigens af

Mecklenburg-Schwerin kommissarie mottaga följande handlingar:

Bill. till Riksd. Prof. 11)03. 1 saml. 1 Afd. 54 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 75.

a) de af Hans Durchlaucht utfärdade tre hufvudskuldförbindelser

som omnämnas i artiklarne VII och IX af denna konvention och lydande

resp. å 350,000 rdr. Hainburger banko, betalbara den 17 januari 1804, å

350,000 dito, betalbara den 15 juni 1804, och på 200,000 dito, betalbara

den 17 januari 1805, samt

b) det intyg, som omförmäles i artikel VII af denna konvention,

genom hvilket herr Averhoff, Hans Svenska Majestäts generalagent

i Hamburg, erkänner sig hafva mottagit såsom deposition en summa af

350,000 rdr. Hamburger banko, öfverlämnad af Hans Durchlaucht Hertigen

af Mecklenburg-Schwerin och tillhörande Hans Majestät Konungen af

Sverige samt stående till Hans förfogande. Hans Svenska Majestäts kommissarie

skall i utbyte mot detta intyg lämna ett af chefen för Hans

Majestäts finansdepartement undertecknadt kvitto, genom hvilket betalningen

af den första delen af pantsumman erkännes.

Artikel XXV.

Sedan utväxlingen af ratifikationerna ägt rum, skall den verkliga

afträdelsen af Wismar med amt och underlydande fullbordas, så snart

ömsesidig bekvämlighet tillåter och om möjligt under loppet af samma

vecka. Denna verkliga afträdelse, hvarmed förstås det bokstafliga uppfyllandet

af artiklarne I och II i denna konvention, skall göras af en kommissarie.

som Hans Majestät Konungen af Sverige för detta ändamål utnämner,

likasom Hans Durchlaucht Hertigen af Mecklenburg-Schwerin skall

å sin sida nämna en kommissarie med fullmakt att taga den förpantade

staden jämte amten och underlydande i besittning.

Följande bestämmelser skola betraktas såsom en gemensam instruktion

för de båda höga fördragslutande parternas kommissarier.

a) Så snart den verkliga afträdelsen ägt rum, skola i allmänhet alla

infödda invånare i Wismar, amten och underlydande områden vara fria

från deras trohetsed till Hans Svenska Majestät, och isynnerhet skola de

offentliga tjänstemännen, som skola öfvergå i Hans Durchlaucht Hertigens

af Mecklenburg-Schwerin tjänst, vara befriade från sina forna skyldigheter

och förpliktelser.

b) En autentisk lista öfver de offentliga tjänstemän, som enligt artikel

XVIII skola bibehållas, skall upprättas och i densamma skall införas en

specifikation af deras ordinarie löner och andra förmåner. Denna specificerade

lista skall af Hans Svenska Majestäts kommissarie öfverlämnas till

Hans Durchlaucht Hertigens af Mecklenburg-Schwerin kommissarie.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 75.

c) Då de af Hans Durchlaucht afgifna skuldförbindelser äro daterade

samma dag, som utväxlingen af ratifikationerna äger rum, skall Hans

Durchlaucht från och med samma tid börja upptaga alla skatter och inkomster

i de pantförskrifna besittningarna, ehuru deras verkliga afträdelse

icke kan äga rum förrän några dagar efter nämnda utväxling.

d) Genom föregående bestämmelse är Hans Durchlaucht förbunden

att från och med samma tid bestrida alla statsutgifter och alla löner till

offentliga tjänstemän.

e) Då ofvannämnda tidpunkt sålunda tjänar såsom norm för upptagandet

af inkomsterna, är det vidare stadgadt, att Hans Durchlaucht

skall godtgöras för de förskott, som arrendatorerna kunna hafva till svenska

kronan erlagt utöfver nämnda tidpunkt. Denna likvidation skall utföras

af Hans Svenska Majestäts kommissarie, hvilken för detta ändamål skall

erhålla nödiga medel, utan att härigenom något afdrag å pantförskrifningssumman

eller räntorna å densamma varder nödigt eller ens tillåtet. Hans

Durchlauchts kommissarie skall aflämna ett kvitto, hvarigenom betalningen

af ofvanstående förskott erkännes.

f) Så snart den verkliga afträdelsen ägt rum, skall Hans Majestät

Konungens af Sverige garnison i Wismar ersättas af Hans Durchlaucht

Hertigens af Mecklenburg-Schwerin trupper.

g) Utlämnandet till Hans Durchlauchts kommissarie af den del utaf

arkivet i Wismar, som speciellt angår de pantförskrifna besittningarna,

skall ske i god tro; och en autentisk förteckning häröfver skall upprättas

i två exemplar. Den ena, å hvilken Hans Durchlauchts kommissarie skall

teckna kvitto, är afsedd för Hans Svenska Majestäts arkiv, den andra skall

åtfölja handlingarna.

h) Ehuru första artikeln af denna konvention stadgar en allmän afträdelse

af lös och fast egendom, är det likväl underförstådt, att det

förut i Wismar residerande höga tribunalets tillhörigheter (om någon del

af dem ännu befinner sig där) ej skola inbegripas i afträdelsen.

De båda höga fördragslutande parterna ämna för öfrigt förse sina

kommissarier för den verkliga afträdelsen och för besittningstagandet

af Wismar med särskilda instruktioner i afseende å föremålet för deras

uppdrag. Dessa instruktioner skola öfverensstämma med bestämmelserna

i denna konvention och skola tjäna till att underlätta dess utförande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.

Till yttermera visso och i kraft af våra respektive fullmakter hafva

vi undertecknat denna konvention och försett densamma med våra sigill.

Som skedde i Malmö den tjugosjätte dagen i juni månad i Nådens

år Ett tusen åtta hundra och tre. (1803).

Johan Chnstoffer, Friherre Toll. (L. S.) August, Baron von Lutzow. (L. S.)

Conrad Wilhelm Brisling. (L. S.)

Stockholm 1903. Kung], Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.