Sök i Ratio Lex

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o llf>

1904-04-15 · 55 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 52 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:113, Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o llf>

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o llf>.

t

N:o 113.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående förvärfvande för

statsverkets räkning af Trollliätte kanalverk in. in.; gifven

Stockholms slott den 15 april 1.904.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärendeu för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

ej mindre, med godkännande af det i statsrådsprotokollet omförmälda

förslag till kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och

kronans räkning af Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollliätte

kanalbolags egendom, medgifva, att Kungl. Maj:t må i enlighet med

samma kontrakt träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärf.

vande för statsverkets räkning af den i kontraktet angifna egendom,

äfvensom bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa likviden

i enlighet med kontraktet,

än äfven medgifva, dels att kanalverket med hvad till detsammas

drift erfordras i jord, byggnader, inventarier, materialier m. m. må

ställas under förvaltning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning må

utaf kanalverkets inkomster tillsvidare användas ett belopp af högst

120,000 kronor om året,

dels att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyssnämnda

förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets underhåll jämte

hvad därmed äger sammanhang samt af samma inkomster till riksgäldskontoret

öfverlämnats 8,6 procent af den i svenska statens 3,6 procent

obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga inkomsten

af kanalverket må öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,

dels ock att, beträffande de i köpet ingående delar af det till

stadsplan indelade området vid Trollhättan samt det öster därom belägna,

Bill. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 75 Häft. (N:o 113.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

till stadsplanens utvidgning afsedda området, samma områden må, intill

dess utredning hunnit verkställas såväl i fråga om villkoren för upplåtelser

från dessa områden som beträffande arrendevillkoren för redan

upplåtna tomter, sedan nu gällande arrendekontrakt gått till ända, stå

under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämmes, och kostnaden

för förvaltningen utgå af inflytande tomt- och andra afgifter.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Hjälmar Westring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kunyl. Majds Nåd. Vvoposition N:o Hd.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 april 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen och

Virgin.

Departementschefen statsrådet Westring yttrade härefter.

Uti en vid 1898 års riksdag väckt motion hemställdes, att Riksdagen

måtte i skrifvelse anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta inleda

underhandlingar med nya Trollhätte kanalbolag, om och under hvilka

villkor bolaget vore villigt, att öfverlämna Trollhätte kanal, dess reserverade

medel och rättigheter i öfrigt till staten, samt därefter för Riksdagen

framlägga förslag i ämnet.

I sitt öfver nämnda motion afgifna utlåtande framhöll statsutskottet,

dit motionen remitterats, utan att närmare ingå på bedömande af

de skäl motionären anfört för ifrågavarande kanalanläggnings förvärf
-

Hotion vid

. 1898 Ara

riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung}. Maj.is Nåd. Proposition N:o 113.

Rättegångar

angående

kanalbolagets

förhållande

till kronan

och angående

vattenrätten.

vande åt staten, att det i allt fall icke kunde synas lämpligt att, på

sätt i motionen föreslagits, i sådant syfte inleda underhandlingar med

nya Trollhätte kanalbolag, innan utredning rörande bolagets rättsförhållanden

till kronan blifvit förebragt, hvarför utskottet, då resultatet

af den utredning i sistnämnda ämne, hvarom Riksdagen hos Kungl.

Maj:t anhållit, ännu icke blifvit framlagdt, och den af motionären väckta

frågan sålunda för det dåvarande icke borde af Riksdagen upptagas,

hemställde, att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda, hvilken hemställan af Riksdagens bägge kamrar bifölls.

Beträffande den antydda utredningen af kanalbolagets rättsförhållanden

till kronan tillåter jag mig erinra om följande.

Med anledning af Riksdagens år 1895 församlade revisorers berättelse

samt inom båda kamrarna väckta motioner anhöll Riksdagen uti

skrifvelse den 11 maj 1896, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om eu

sådan utredning.

Af dessa motioner samt statsutskottets däröfver afgifna utlåtande

framgår, att den begärda undersökningen hufvudsakligen skulle hafva

till föremål att utreda, dels huruvida två af Väne härads ägodelningsrätt

den 28 februari 1867 fastställda laga skiften, hvilka, då kronan

därigenom tillskiftats endast områden å ömse sidor om kanalen, men

kanalbolaget däremot, bland annat, områdena invid fallen, förmenades

hafva skett kronan till förfång, tillkommit under sådana omständigheter,

att möjlighet för desammas upphäfvande förefunnes, samt dels

huruvida kanalbolaget hade skyldighet att till statsverket redovisa afkomst

af åtskilliga bolagets så kallade enskilda tillgångar.

Beträffande berörda laga skiften — det ena mellan å ena sidan

kanalbolaget, såsom ägare af 11 ig mantal Stora Hojum och hemmanet

Lilla Hojum, och å den andra kronan, såsom ägare af återstående

5/ie mantal Stora Hojum, ett kronohemman, hvartill bolaget dock på grund

af dess privilegier hade perpetuel! besittningsrätt, samt det andra afseende

alla ägorna till hemmanen Olidan och Åker, af hvilka det förra, som enligt

privilegierna med perpetuel! besittningsrätt innehades af kanalbolaget,

ägdes af kronan och det senare af bolaget — förekommer att, sedan länsnotarien

i Ålfsborgs län å kronans vägnar år 1896 anfört besvär öfver

Väne härads ägodelningsrätts ofvan berörda, den 28 februari 1867 meddelade

beslut, hvarigenom nämnda två laga skiften fastställts, under

yrkande, på anförda skäl, att då nämnda förrättningar icke kunde anses

hafva mot kronan vunnit laga kraft, till följd hvaraf förrättningarna

icke bort af ägodelningsrätten fastställas, ägodelningsrättens beslut

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kwujl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 113.

måtte undanröjas, på det att kronan, livilkeus rätt blifvit genom

förrättningarna kränkt, måtte beredas tillfälle att hos ägodelningsrätten

anföra besvär däröfver, Kungl. Maj:t genom två särskilda utslag den

14 december 1890 funnit skäl ej vara anfördt, som kunde föranleda

till undanröjande af de å ifrågavarande landtmäteriförrättningar meddelade

fastställelse^

Hvad vidare angår den andra frågan, som den af Riksdagen begärda

utredningen skulle afse, eller frågan om skyldighet för bolaget

att till statsverket redovisa inkomst af bolagets så kallade enskilda

tillgångar, så har, sedan å kronans vägnar mot kanalbolaget anställts

rättegång rörande bestämmande af nya grunder för beräkning af bolagets

behållna inkomst samt om skyldighet för bolaget att till kronan

utgifva det belopp, som med tillämpning af dessa grunder befunnes

utgöra kronans tillgodohafvande enligt 9 § i de för bolaget gällande,

den 2 februari 1838 fastställda privilegier, Kungl. Maj:t genom dom

den 18 augusti 1902 fastställt det slut, hvartill underrätterna i målet

kommit och hvarigenom kronans i målet förda talan ogillats.

Den utredning, som i Riksdagens skrifvelse år 1896 begärdes, har

sålunda resulterat däri, att nu föreligga af högsta domstolen meddelade

domar, hvarigenom ogillats den af kronan mot kanalbolaget förda talan

i de afseenden, som skrifvelsen afsåg.

Under det att de af kronan mot kanalbolaget anställda rättegångarna

sålunda icke utfallit till kronans fördel, har emellertid kronan

haft så mycket större framgång i de rättegångar, som under tiden

pågått mot enskilda personer angående rätten till Trollhättefallen och

vissa öar däri.

I fråga om dessa rättegångars uppkomst och förlopp torde jag få

erinra därom att, sedan genom nådigt bref den 7 november 1890 särskilda

personer förordnats att afgifva förslag angående lämpligaste

sättet för tillgodogörandet af den kronan tillhöriga vattenkraften vid

Trollhättan, dessa kommitterade i underdånigt utlåtande den 7 maj

1894 framställt förslag att för tillgodogörande af den vattenkraft vid

Trollhättan, som enligt dessa kommitterades åsikt tillkomme kronan,

anlägga en kraftuttagningsstation å Gullön.

Under den syn, som för erhållande af tillstånd till utförande af

denna anläggning af kronan jämlikt 1880 års förordning om jordägares

rätt öfver vattnet å hans grund begärdes, bestreds af en strandägare

kronans rätt till de bägge Toppöarna, som äfven skulle af anläggningen

beröras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Motion vid

1903 års

riksdag.

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 113.

I den äganderättstvist om dessa öar, som kronan på grund af detta

bestridande nödgades anställa mot nämnda strandägare, förklarades

kronan genom en af Kungl. Maj:t den 30 december 1899 gifven dom

vara ägare af öarna af det skäl, att de vore belägna i Trollhätte strömmar,

till hvilka kronan af ålder tillkomme äganderätten.

Genom dom den 19 augusti 1901 i mål emellan kronan och Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag angående rätten till vattnet utmed

den nämnda aktiebolag tillhöriga västra stranden invid Trollhättefallen

har Kungl. Maj:t vidare fastställt Göta hofrätts i målet meddelade dom,

hvarigenom förklarats vara i målet utredt, att Trollhätte strömmar af

ålder ansetts utgöra en kronan tillhörig egendom, i följd hvaraf kraftaktiebolaget

inom det till nämnda kronoegendom hörande område af

Göta älf icke kunde tillerkännas annan rätt till vattnet, än som kunde

härledas från upplåtelser från kronan, samt att, emedan till Trollhätte

strömmar måste räknas samtliga Trollhättefallen och således äfven det

längst ned belägna fallet eller den så kallade Flottbergsströmmen, Trollhätte

strömmar alltså komme att omfatta den del af älfven, som började

med Prästskedets fall och sträckte sig till slutet af Flottbergsströmmen.

Dessutom har kronan genom en särskild rättegång mot ingenjören

Ernst Stridsberg tillerkänts äganderätten till den i Trollhätte strömmar

belägna Spikön.

Vid 1903 ars riksdag väcktes i Andra Kammaren en motion, däruti

hemställdes, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t, täcktes snarast möjligt inleda underhandlingar med

nja Trollhätte kanalbolag för utredande af, till hvad pris och under

hvilka villkor i öfrigt all kanalbolagets fasta egendom samt för kanalverkets

drift erforderlig lös egendom, med upphörande af alla kanalbolaget

beviljade rättigheter och förmåner, kunde åt statsverket förvärfvas,

samt därefter med förslag i ämnet till Riksdagen inkomma.

I motionen anföres följande.

Då resultatet af utredningen rörande kanalbolagets rättsförhållande

till kronan förelåge, och frågan om en ombyggnad eller utvidgning af

Trollhätte kanal, hvartill ett vidlyftigt förslag af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagts, allt mer trängde till eu lösning, samt dessutom

genom utgången af rättegångarna mellan kronan och enskilda personer

angående rätten till vatten och vissa öar i Trollhätte strömmar möjlighet

för kronan uppnåtts att, om nödigt strandområde därför af kronan

äfven förvärfvades, kunna i en utsträckning, hvarom man år 1898 icke

ägde någon kännedom, tillgodogöra sig vattenkraften vid Trollhättan,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 113.

syntes rätta tidpunkten vara inne för att inför Riksdagen ånyo bringa

å bane frågan om förvärfvandet för kronans räkning af Trollhätte

kanal, hvarmed jämväl stode i samband frågan om sättet för tillgodogörandet

af den kronan tillhöriga betydliga vattenkraften vid Trollhättan,

hvilken alltjämt väntade på sin användning.

Af nyssnämnda rättegångar hade framgått det resultat, att kronan

förklarats vara ägare af samtliga Trollhättefallen, samt att enskild person

icke kunde hafva annan rätt till vatten eller område å öar däri än

den, som kunde härledas genom upplåtelse från kronan, hvilken upplåtelse

här skett genom så kalladt skatteköp.

För bestämmande af den rätt, som sålunda kunde tillkomma enskilda,

som vid Trollhättan innehade verk och lägenheter, hade af

kronan anhängig]''orts talan mot dels Trollhättans elektriska kraftaktiebolag,

som innehade verk å Önan, samt dels ingenjören Ernst Stridsberg,

som innehade verk å västra delen af Malgön.

I dessa båda rättegångar, som vore anliängiga vid Flundre, Väno

och Bjärke häradsrätt, hade af kronan, då innehafvarne af dessa

verk, som bestode af äldre skatteköpta sågar och kvarnar, icke kunde

anses hafva rätt till större vattenkvantitet eller till mera landområde,

än som varit behöfligt såsom drifkraft och utmål för dessa gamla

sågar och kvarnar, i det skick de vid deras skattläggning befunnits,

med stöd af ett utaf trafikchefen C. J. Magnell afgifvet utlåtande

framställts påstående därom, att det måtte varda kraftaktiebolaget och

Stridsberg ålagdt att till kronan afträda, det förra ett midt på Önan

beläget, icke obetydligt område samt den senare ett mindre område å

öfre delen af västra Malgön, samt att de måtte förklaras berättigade att

för sina verk uttaga och använda, det förra högst 10,46 kubikmeter

vatten per sekund och den senare högst 15,4 kubikmeter vatten per

sekund, sålunda helt obetydliga vattenkvantiteter i förhållande till hela

den vid Trollhättan framrinnande vattenmängden.

Med hänsyn till utgången af de redan afgjorda rättegångarna angående

rätten till vattnet i Trollhätte strömmar torde man väl kunna

utgå från det antagandet, att kronans talan i nyssnämnda två mål skulle

åtminstone till hufvudsakliga delar bifallas.

Såvidt motionären kunnat utröna, funnes nu, förutom nämnda Trollhättans

elektriska kraftaktiebolags och ingenjören Stridsbergs verk vid

Trollhättan, icke andra industriella anläggningar än det Trollhättans

pappersbruksaktiebolag tillhöriga, strax nedom Önan belägna pappersbruket,

fordom benämndt Tröskelns kvarn, samt Trollhättans oljeslageri

och Nydqvist & Holms mekaniska verkstad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

Hvad då först anginge Tröskelns kvarn, vore den därvid använda

vattenkvantiteten, som toges från den lilla bassängen nedanför Onan,

så obetydlig att, äfven om frågan om den rätt till användandet däraf,

som kunde tillkomma ägaren af Tröskelns kvarn, lämnades åsido, densamma

icke syntes kunna spela någon roll för sättet för uttagande i

större skala af den kronan tillhöriga vattenkraften vid Trollhättan.

Beträffande däremot Trollhättans oljeslageri samt Nydqvist & Holms

mekaniska verkstad, så uttoges det för desammas drift använda vattnet

genom sidolopp från kanalen ned till älfven, och då det torde vara

uppenbart, att till kanalen icke finge insläppas mera vatten, än som

erfordrades för densammas begagnande för själfva kanalfarten, kunde

man väl icke utan skäl påstå, att därvidlag förelåge förhållanden, som

dittills kunnat fortgå endast på den grund att, då god tillgång på

obegagnadt vatten funnits, någon anmärkning däremot icke framställts.

Östra delen af Malgön, hvarå fordom legat verk, som innehafts af

nya Trollhätte kanalbolag, vore för närvarande obegagnad.

Enär, såsom af hvad nu anförts framginge, för kanalbolaget till

dessa verk icke kunde finnas någon annan rätt än den, som kunde

härledas från kronan, förelåge beträffande dem samma förhållanden som

vid Önan och västra delen af Malgön, ehuru för bestämmande af storleken

af den vattenkvantitet och det utmål, som borde tillkomma de

gamla sågar eller kvarnar, som haft sitt läge därstädes, någon rättegång

från kronans sida ännu icke mot kanalbolaget anhängiggjorts.

När kanalbolaget år 1897 begärde syn enligt 1880 års vattenrättsförordning

för att å västra delen af Malgön anlägga en kraftuttagningsstation,

bestred emellertid kronan denna kanalbolagets ansökan, under

framhållande att kanalbolagets rätt till vatten- och landområde därstädes

icke vore utredd; och förklarade häradsrätten i anledning däraf

genom beslut den 14 december 1897 det af kanalbolaget sålunda anhängiggjorda

målet Infilande i afbidan på utgången af en blifvande

ägand erättst vis t.

Sedermera hade emellertid kanalbolaget, på därom gjord underdånig

ansökan, erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att, utan att dock själfva

äganderättsfrågan därigenom finge prejudiceras, vid västra delen af

Malgön under föreskrifna villkor uttaga eu mindre vattenkvantitet för

användande till en elektrisk kraftuttagningsstation därstädes, hvars

ändamål hufvudsakligast torde vara att för kanalens behof anskaffa

belysning samt kraft till slussarnas öppnande och stängande; och sedan

under år 1902 tillstånd efter syn jämlikt 1880 års förordning därtill

vunnits, påginge för närvarande arbeten för anläggningens utförande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N.-o 113. 9

Enligt livad förut nämnts, ägde kanalbolaget landområdena å östra

stranden invid själfva Trollhättefallen, men då jämlikt förenämnda domar

kronan vore ägare till Trollhätte strömmar i deras helhet, kunde någon

rätt till vattnet lika litet tillkomma ägaren af östra stranden som ägaren

af den västra.

Vid ett den 1 juni 1795 fastställdt laga skifte å den invid östra

stranden vid Trollhättefallen belägna utmarken, Trollhätteberg, hade

ock i enlighet därmed uttryckligen bestämts, att gränsen för denna

utmark mot älfven utgjordes af själfva älfstranden.

Sammanfattades nu hvad sålunda anförts, framginge däraf, att

kronan med undantag af berörda på grund af äldre upplåtelser, skatteköp

från kronan, beroende inskränkningar, hvilkas omfattning icke

ännu vore rättsligen bestämda, men hvilka väl icke kunde vara af den

betydelse, att de hindrade användandet af vattenkraften för öfrigt, vore

ägare af samtliga fallen vid Trollhättan.

Men då nya Trollhätte kanalbolag vore ägare af eller innehade

besittningsrätten till östra stranden, samt Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

ägde den västra stranden, förelåge den egendomliga situationen,

att kronan, ehuru ägare af allt vattnet, i saknad af därför

erforderligt strandområde, vore beröfvad möjlighet att tillgodogöra sig

detsamma.

För lösandet af denna svårighet hade vid 1902 års riksdag af Kungl.

Maj:t framlagts ett förslag, hvars hufvudgrunder vore, att för vattenkraftens

tillgodogörande å västra stranden skulle anläggas två särskilda

kraftstationer, den öfre af Trollhättans elektriska kraftaktiebolag och

den nedre af kronan, att nämnda aktiebolag af kronan tillförsäkrades

rätt att för all framtid för bolagets kraftstation tillgodogöra sig den

vattenmängd, som på grund af blifvande laga synedom finge vid hvarje

tid genom den till denna anläggning hörande tunneln framföras, samt

att kronan i utbyte däremot, förutom en bestämd afgift, skulle af

kraftaktiebolaget erhålla ett vid det nedersta fallet beläget jordområde

för anläggningen af den kraftstation, som skulle tillgodogöra

den nedersta delen af fallen, som kronan för sin räkning skulle bibehålla.

Sedan statsutskottet med mindre väsentliga ändringar hemställt

om bifall till livad i den kungl. propositionen sålunda föreslagits,

mot hvilken hemställan dock samtliga utskottsledamöter från Andra

Kammaren reserverat sig, blef propositionen af Första Kammaren

bifallen, men af Andra Kammaren afslagen, hvadan frågan för den

gången förfallit.

Bill. till Biksd. Prof. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 75 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

I den af Andra Kammarens utskottsledamöter afgifna reservationen

hade bland annat framhållits, att fullständig utredning saknades, huruvida

icke de för kraftuttagningen erforderliga anordningarna skulle med mindre

kostnad kunna utföras på östra älfstranden, samt att, äfven om vid

ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal eu del af den vid denna

strand belägna mark blefve för den nya kanalens framdragande erforderlig,

möjlighet dock icke syntes vara utesluten för att utrymme

för såväl kanalanläggningen som vattenledning för kraftuttagning å denna

strand kunde beredas, hvarjämte hemställts, att Kungl. Maj:t täcktes

låta föranstalta om förnyad och fullständig utredning i ämnet samt till

Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en sådan utredning kunde

gifva anledning.

Sedermera hade, vid föredragning af Riksdagens skrifvelse med

anledning af nämnda proposition, Kungl. Maj:t, som funnit särskild

utredning böra genom sakkunnig person verkställas därom, huruvida

icke vattenkraften vid Trollhättan, äfven under förutsättning att ifrågasatt

ombyggnad af Trollhätte kanal komme till stånd, kunde ändamålsenligt

tillgodogöras genom kraftuttagningens förläggande till älfvens

östra strand, uppdragit åt civilingenjören J. G. Richert att efter undersökning

därom till Kungl. Maj:t afgifva det yttrande och förslag i

berörda afseende, hvartill undersökningen kunde gifva anledning, hvarjämte

Richert bemyndigats att, för den händelse mark för dylik anläggning

erfordrades från af nya Trollhätte kanalbolag disponerad jord,

om förvärfvande för kronans räkning af denna mark med kanalbolaget

preliminärt förhandla.

Sådant yttrande och förslag hade den 30 december 1902 inkommit

till jordbruksdepartementet.

Emellertid syntes det motionären vara uppenbart, att lika litet som

det med en sådan undersökning afsedda ändamålet kunde vinnas, därest

densamma ej verkställdes fullt allsidigt, i hvilket afseende det väl kunde

ifrågasättas, huruvida en person kunde behärska de såväl kanalanläggningen

som kraftledningen berörande olika ämnen, lika litet kunde det

vara lämpligt att med kanalbolaget ingå i underhandlingar om förvärf

för kronans räkning af särskilda delar af mark, som utaf kanalbolaget

disponerades, därest behof funnes att åt kronan förvärfva hela kanalverket

med dess tillhörigheter, hvilket vore fallet, om staten skulle utföra

den ombyggnad eller utvidgning af Trollhätte kanal, som redan

länge ifrågasatts.

Frågan om denna ombyggnad af Trollhätte kanal hade inträdt

i ett nytt skede, sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med en den

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:s Ndd. Proposition N:o 113.

15 februari 1902 dagtecknad skrifvelse till Kungl. Maj:t öfverlämnat

ett af öfverstelöjtnanten P. Laurell uppgjordt förslag till sådan ombyggnad,

hvilket sedan remitterats för yttrande till underordnade myndigheter.

Enligt detta i storartad skala uppgjorda förslag skulle en ny

kanal anläggas i nära öfverensstämmelse med den af Kristoffer Polhem

i början af 1700-talet föreslagna och sedan delvis utförda planen.

Kostnaderna för den nya farled, j3om nämnda styrelse ansåge böra

utföras med ett djup af 6 meter och med eu minsta bottenbredd af

30 å 26 meter i gräfd kanal och af 60 meter i den öppna älfven, beräknades

enligt det af styrelsen förordade alternativet för kanalens

anläggning komma att uppgå i jämnt tal till 32,000,000 kronor, hvari

dock icke inberäknats kostnaderna för anordnande af erforderliga hamnar

i Vänern eller inlösen af verken vid Lilla Edet.

Mer än tvifvelaktigt syntes dock vara, om en kanal af sådana dimensioner

kunde erfordras för att tillfredsställa trafikens behof äfven

med hänsyn till den utveckling, den under en öfverskådlig framtid kunde

taga, samt om de finansiella uppoffringar, som anläggningen af en kanal

i så storartad skala måste medföra, stode i något rimligt förhållande

till de fördelar, som därigenom skulle kunna vinnas.

Från många håll hade gjort sig gällande den åsikten, att denna

kanalfråga, som med hänsyn till trafikens behof och de svårigheter, som

vore förenade med den nuvarande kanalanläggningen, obestridligen

trängde till ett snart afgörande, lämpligast skulle lösas på det sätt,

att de nuvarande kanallinjerna förbättrades och utvidgades, samt att

en ny kanallinje med måttliga dimensioner å östra stranden anlades,

hvarför kostnaderna kunde antagas skola uppgå blott till en bråkdel

af hvad som erfordrades för utförandet af den ifrågasatta stora kanalen.

I detta afseende syntes särskild uppmärksamhet böra fästas vid

den, såsom det uppgåfves, af kanalbolagets förre öfveringenjör C.

Wallström framkastade tanken att förlägga den nya kanalleden med

inlopp ofvanför Stallbacka och utgångspunkt nedanför Åkers Ström å

östra stranden inåt landet från den nuvarande kanalleden räknadt. Genom

erhållande sålunda af dubbla kanalleder skulle den stora fördelen vinnas,

att särskild kanalled skulle erhållas för uppgående och nedgående fartyg.

Men huru än utvidgningen af Trollhätte kanal komme att ske, vare

sig enligt en mera omfattande eller efter en blygsammare plan, visst

syntes dock under alla förhållanden vara, att denna utvidgning eller

ombyggnad med hänsyn till den betydelse, denna farled, som förbund

landets största insjö och det där omkring liggande upplandet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

med Vesterhafvet, ägde, icke borde öfverlämnas åt det nuvarande kanalbolaget

eller annat bolag utan utföras af staten.

Likaväl som det ansetts nödvändigt, att de störa järnvägslinjerna

borde anläggas och administreras af staten, likaväl vore det ock

erforderligt, att denna kanalled, som utan tvekan i betydelse kunde

jämföras med en stambana, äfven innehades af staten. I den nämnda,

af Riksdagens revisorer till 1896 års Riksdag afgifna berättelsen

hade äfven framhållits, att det .borde tagas i öfvervägande, huruvida

icke Trollhätte kanal genom lösen eller köp kunde för kronan förvärfvas.

En fömtsättning för genomförandet af det utaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till Kungl. Maj:t öfverlämnade förslaget till kanalens

utvidgning vore ock förvärfvandet för kronans räkning af nya Trollhätte

kanalbolags jord och rättigheter, och hade i kostnadsförslaget till

denna anläggning för inlösen af bolagets jord och rättigheter upptagits

ett belopp af 4,000,000 kronor.

Svaret på frågan, om statens intressen i denna kanalled och de

områden, som af kanalbolaget innehades, vore så stora, att desamma

borde åt statsverket förvärfvas, syntes därför icke kunna blifva annat

än jakande.

Men då uppställde sig spörsmålet, om möjlighet funnes för kronan

att utan kanalbolagets medgifvande kunna förvärfva desamma.

Enligt 9 § i det för nya Trollhätte kanalbolag den 2 februari 1838

meddelade privilegium vore bolaget skyldigt att till kronan årligen

erlägga allt hvarmed den behållna inkomsten öfverstege etthundra tusen

riksdaler banko.

För den händelse att den af kronan mot kanalbolaget förda talan

om skyldighet för bolaget att till kronan redovisa afkomsten af bolagets

så kallade enskilda tillgångar, i motsats till hvad nu skett, af domstolarna

bifallits, hade naturligen frågan om statens förvärf af kanalverket

ställt sig betydligt enklare, då bolaget icke kunde antagas hafva

något emot att afhända sig ett kanalverk, af hvilket det aldrig årligen,

huru stora än inkomsterna blefve, kunde erhålla större afkastning än

150,000 kronor och inlösningssummans storlek med hänsyn därtill utan

svårighet kunde beräknas.

Gifvet vore, att under nuvarande förhållanden, då bolagets privilegium

icke syntes för kronan medföra någon inlösningsrätt, denna fråga

ställde sig helt annorlunda. Därvidlag vore dock att märka att, då

kanalbolagets egendom skulle af kronan förvärfvas för anläggande eller

utvidgning af en allmän farled, rätt till expropriation af hvad för sådant

ändamål erfordrades under alla förhållanden torde förefinnas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

Därjämte syntes det vara uppenbart att, om ny, förbättrad kanalled

af staten anlades, kanalbolaget, då trafiken gifvetvis skulle söka sig

till en sådan kanalled, som hastigare kunde framsläppa fartyg äfven

med större dimensioner, än den nuvarande kanalen tilläte, och väl äfven

mot billigare afgifter än den nuvarande, då dessa kunde bestämmas

äfven med hänsyn till det allmännas behof af billiga kommunikationsmedel,

icke skulle hafva något intresse af att vidare bibehålla en egendom,

af hvilken det icke längre skulle kunna skörda någon fördel.

Det syntes väl dessutom icke kunna förutsättas, att kanalbolaget,

som under långliga tider varit i åtnjutande af de stora förmåner, som

bolagets privilegier beredt detsamma, skulle ställa sig afvisande gent

emot en billig uppgörelse med kronan, då nu under ändrade förhållanden

det allmännas intresse syntes kräfva, att staten öfvertoge den allmänna

samfärdselsled och öfriga egendom, som af bolaget innehades.

Af det anförda syntes framgå, att såväl frågan om kanalledens förbättrande

som frågan om tillgodogörandet af den kronan tillhöriga vattenkraften

vid Trollhättan för sin lösning kräfde, att nya Trollhätte

kanalbolags egendom af kronan förvärfvades.

Ett uppskof därmed vore liktydigt med ett uppskjutande af lösningen

af dessa bägge för landet så viktiga frågor, och torde det icke

kunna nog framhållas att, huru än förbättringen af kanalen komme att

utföras, kanalbolagets egendom i allt fall för detta ändamål måste för

kronans räkning förvärfvas; hvarför det äfven, oafsedt den betydelse

detta förvärfvande för frågan om tillgodogörandet af kronans vattenkraft

vid Trollhättan ägde, icke funnes något skäl för att icke ju förr

dess hellre gripa sig an därmed.

Motionären ville än ytterligare betona, att i vida kretsar särskildt

bland dem, som vore intresserade för sjöfarten, den åsikten alltmer

gjorde sig gällande, att kronans stora intressen vid Trollhättan skulle

bäst tillgodoses och lösningen af såväl kanal- som kraftuttagningsfrågan

lämpligast och skyndsammast ske på det sätt, att det af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen framlagda stora och dyrbara kanalprojektet

snarast möjligt öfvergåfves, men att arbetet däremot koncentrerade sig

därpå, att en kanal med måttliga dimensioner komme till anläggning å

östra stranden, möjligen i samband med en förbättring och utvidgning

af den nuvarande kanalen, i hvilket fall väl icke någon tvekan kunde

föreligga därom, att å östra stranden utrymme för en anläggning för

tillgodogörande af den kronan tillhöriga vattenkraften jämväl å denna

strand kunde beredas.

Beträffande kraftuttagningen borde äfven erinras därom att, sedan

nu äfven frågan om järnvägarnas drift med elektrisk kraft, fram
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Riksdagens

skrifvelse

1903.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

ställd ur våra vattenfall, trädt i förgrunden, kronan ägde ett direkt intresse

i att vattenkraften vid Trollhättan snarast möjligt kunde användas,

liksom det äfven borde framhållas, att en utredning borde verkställas,

huruvida icke, genom afyttring af elektrisk kraft till de i

närheten af Trollhättan belägna städerna och industricentra, vare sig

en sådan afyttring skedde direkt af staten från en vid Trollhättan anlagd

kraftstation eller förmedlades af den enskilda företagsamheten, som

ju kunde lämnas tillfälle att från en af staten där anlagd station i större

eller mindre utsträckning af kronan få förhyra kraft, sådana ekonomiska

fördelar kunde vinnas, att staten redan därigenom skulle kunna erhålla

full ersättning för de uppoffringar, som skulle vara förenade med förvärfvet

af nya Trollhätte kanalbolags egendom.

Sedan kronan nu förklarats vara ägare af Trollhättefallen, hade

kronan ock skyldighet tillse, att denna för vår industri så viktiga drifkraft

också snarast möjligt komme till användning, och då det äfven

läge i det allmännas intresse, att äganderätten till denna kraftkälla alltjämt

odelad bibehölles i statens hand, öppnade sålunda förvärfvet af

kanalbolagets egendom utväg för kronan att icke blott oberoende af

alla enskilda intressen kunna i sin helhet själf tillgodogöra sig denna

kraft, utan äfven att därigenom kunna påskynda lösningen af den icke

mindre viktiga kanalfrågan.

Därjämte borde äfven tagas i betraktande, att vid Trollhättan

hölle på att utveckla sig ett raskt framåtgående industrisamhälle, för

hvilket man redan vidtagit åtgärder för erhållande af stadsrättigheter,

samt att den mark, hvarå detta samhälle uppväxte, ägdes af nya Trollhätte

kanalbolag, hvadan sålunda äfven däri läge en anledning för kronan

att söka förvärfva kanalbolagets egendom, då det väl icke kunde

vara lämpligt, att en sådan egendom med däraf beroende inflytande på

ett helt samhälles utveckling läge i ett enskildt bolags hand.

I anledning af motionen bär Riksdagen i skrifvelse den 22 maj 1903

anfört följande.

Enligt Riksdagens mening kunde ifrågasättas, huruvida icke Trollhätte

kanal- och slussverk med dess tillhörigheter borde för statsverkets

räkning förvärfvas, på det att genom statens försorg erforderliga åtgärder

måtte kunna vidtagas till tidsenligare utveckling och ordnande

af nämnda viktiga trafikled; och denna fråga syntes stå i så nära samband

med frågan om tillgodogörande af den kronan tillhöriga vattenkraften

i Göta älf vid Trollhättan, att dessa båda frågor borde gemensamt

behandlas. Hvad sistnämnda fråga beträffade, vore dess afgörande

till en början beroende på beslut om, å hvilken sida af Göta älf, den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

15

östra eller den västra, kraftuttagningen skulle förläggas. Därom påginge

för närvarande undersökningar, i det att en af ingenjören J. Gust.

Richert på uppdrag af Kungl. Maj:t afgifven framställning med förslag

i afseende å tillgodogörande af vattenkraften vid Trollhättan genom

kraftuttagningens förläggande till älfvens östra strand vore öfverlämnad

till utlåtande af väg- och vattenbygguadsstyrelsen. Berörda, ingenjören

Richert lämnade uppdrag innefattade äfven, enligt hvad Riksdagen inhämtat,

bemyndigande för honom att, för den händelse mark för sistnämnda

anläggning erfordrades från af nya Trollbätte kanalbolag disponerad

jord, å kronans vägnar preliminärt förhandla med kanalbolaget

om förvärfvande för kronans räkning af sådan mark. Uppgörelse om

dylikt inköp af mark syntes emellertid lämpligen böra ske i sammanhang

med aftal om kanalverkets öfvertagande af statsverket, därest

ett sådant öfvertagande finge anses önskvärdt. Och vid sådant förhållande

syntes en utredning i det i motionen ornförmälda syfte vara

erforderlig.

På grund af hvad sålunda anförts anhöll Riksdagen, att Kungl.

Maj:t täcktes med nya Trollhätte kanalbolag inleda underhandlingar för

utredande, till hvad pris och under hvilka villkor i öfrigt kanalbolagets

lästa egendom samt för kanalverkets drift erforderliga lösa egendom

skulle kunna för statsverkets räkning förvärfvas, samt därefter till Riksdagen

inkomma med det förslag, hvartill förhållandena kunde föranleda.

Vid underdånig anmälan den 3 oktober 1903 af Riksdagens nyss- utredning och

berörda skrifvelse behagade Kungl. Maj:t uppdraga åt f. d. presidenten

m. m. Per Samuel Ludvig Annerstedt att efter underhandlingar med denten Annernya

Trollhätte kanalbolag till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och stedt''

förslag uti de i Riksdagens skrifvelse åsyftade afseenden.

Med underdånig skrifvelse den 12 mars 1904 har Annerstedt inkommit

med utredning och förslag i nyssnämnda afseenden, och anföres

i den underdåniga skrifvelsen följande.

Genom nådigt privilegium den 13 december 1793 meddelade

Kungl.. Maj:t oktroj å Trollhätte kanal- och slussverksbolag och upplät

åt bolaget följande kronohemman, verk och lägenheter in. in., nämligen:

Gustafs och Gustaf Adolfs slussar med däraf fallande slusspenningar

jämte de därtill hörande sluss-skrifvare-husen samt den vid

Brinkebergs kulle utdömda sluss och därvid belägna damm;

åttondedelshemmanet Hulan vid Carls graf med undantag af den

plats, som därifrån vore tagen för kronobränneriet, hvilken plats dock,

i fall bränneriet framdeles Lomme att upphöra, då skulle tillfalla

bolaget;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

fjärdedelshemmanet Hjulkvarnen;

fem sextondedelar i hemmanet Hojum;

en fjärdedel i hemmanet Olidan samt den rättighet, Kungl. Maj:t

och kronan af enskilda tillköpt sig att draga kanalen öfver Troll hättebergen;
två

mjölkvarnar, den ena vid Carls graf och den andra vid Trollhättan;
en

finbladig såg med de husbyggnader, som åtföljde sågen och de

två kvarnarna;

en kalk- och en cementugn samt krutbodarna ;

byggmästarebostället säteriet Lilla Hult med därunder lydande

hemmanet Kvarntorp (dessa två fastigheter sedermera, på grund af

Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 13 juni 1839 utbytta mot 1 4 mantal

Åkerström med tillhörande mjölkvarn); samt

hela Kafledammen vid Trollhättan med stranden därifrån till öfra

ändan af slussen i Polhems kanal.

Ofvannämnda slussar, hemman och lägenheter blefve enligt 3 § i

privilegiet öfverlämnade åt bolaget, att med bibehållande af deras

krononamn och natur under perpetuellt arrende tillträda, innehafva och

nyttja, samt med det nya kanal- och slussverket för alla tider införlifva

och inkomsterna däraf uppbära och gagna utan att någon afsöndring

däraf skulle vara tillåten.

Genom Kungl. Maj:ts öppna bref och privilegium den 2 februari

1838 för nya Trollhätte kanalbolag oktrojerades detta bolag att företaga

och fullborda Trollhätte kanalens utvidgande, byggandet af nya

slussar vid Trollhättan och verkställandet af öfriga därmed förenade

arbeten i Göta älf samt, såsom orden vidare lydde, »kanalen och dess

slussar, med allt hvad därtill hörer eller densamma härigenom tillagdt

varder, allt framgent i evärdeliga tider äga, underhålla och afkastningen

däraf sig till nytta använda, med efterföljande villkor och förmåner,

dem Kungl. Maj:t stadgat och medgifvit, med hänsikt, å ena

sidan, att bereda säkerhet för arbetenas utförande enligt den fastställda

planen, att betrygga kanalfartens framgena vidmakthållande i ändamålsenligt

skick och att i sinom tid bereda staten någon ersättning för

dess kostnader i och för detta företag, och, å andra sidan, att lämna

bolaget skälig ersättning för de uppoffringar, detsamma därvid kommer

att vidkännas».

Af bolaget erlades till kronan i årlig afgift 10,000 riksdaler banko

samt allt, hvarmed behållna inkomsten af kanalverket öfverstege 100,000

riksdaler banko.

Då behållen årsinkomst af kanalverket öfverstege 150,000 kronor,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majis Nåd. Proposition N.o 113.

linge enligt nådiga skrifvelsen den 2 oktober 1874 af öfverskottet

högst 7,500 kronor årligen läggas till reparationsfondens kapital och

med ränta på ränta förökas, till dess fonden uppginge till 300,000

kronor, med iakttagande att, då fonden blifvit minskad, densamma finge

medelst förnyad insättning af högst 7,500 kronor årligen åter uppbringas

till nyssnämnda belopp.

Så framt kanalbolaget noggrannt uppfyllde sina åligganden och

förbindelser, _ skulle bolaget enligt § 12" i privilegiet äga att jämte

orubbad besittnings- och äganderätt till gamla och nya kanal- och

slussverket med alla dess tillhörigheter tillgodonjuta förmånen att för

egen räkning framgent uppbära afgifter vid såväl Trollhätte kanal och

slussar som för farten å Göta älf enligt då gällande taxor och bestämmelser,

hvilka ej utan bolagets medgifvande finge förändras eller nedsättas.

Genom två laga skiften å de vid Trollhättan belägna hemmanen,

förrättade under åren 1864 till 1866 och af Väne ägodelningsrätt

år 1867 fastställda, hade sådan skiftesläggning kommit till stånd, att

kronan för hemmanen fem sextondedel mantal Stora Hojum och ett

fjärdedels mantal Olidan undfått den mark, å hvilken kanalen framginge,

med dess slussar ifrån Trollhättan till nedersta slussen vid Göta

älf samt utmål och ett smalt område å ömse sidor om kanalen tillika

med ett ägoskifte, beläget öster om, men icke invid kanalen.

Besvär öfver ägodelningsrättens fastställelse å dessa laga skiften

hade år 1896 blifvit å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar anförda, men

i utslag den 14 december 1896 hade Kungl. Maj:t funnit skäl ej vara

anfördt, som kunde föranleda till undanröjande af den å förrättningarna

meddelade fastställelse.

Utom de hemman och lägenheter, hvilka blifvit genom 1793 års

privilegium af kronan åt det gamla kanalbolaget på perpetuel^ arrende

upplåtna, hade samma bolag inköpt följande fastigheter, hvilka öfvergått

till det nya bolaget, då detta tillöste sig kanal- och slussverket

med alla dess tillhörigheter, nämligen:

l:o. n/i6 mantal Stora Hojum;

2:o. V* mantal skattefrälse Åker, hvaraf 1 i mantal äfven benämndes

Åkersberg;

3:o. V» mantal frälse Lilla Hojum;

4:o. Lilla Hojums enbladiga såg; den s. k. Hammarsmedjeplatsen;

del i mjölkvarnar vid Trollhättan med tre af dess fem par stenar;

5:o. 5 2* mantal kronoskatte Stafvered med andel i Stafvereds

mosse, äfvensom vidare af Stafvereds mosse den del — ett strandskifte

— som hörde till 1 \ mantal i samma hemman;

BIL till Biksd. Prof. 1904. 1 Sand. 1 Afd. 75 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

(iro. tullhustomten vid Lilla Edet;

7:o. den s. k. Krullska tomten vid Gropbron, utgörande eu del

af Vänersborgs stads donationsjord.

Därjämte hade nya Trollhätte kanalbolag inköpt:

a) 171 s kappland af Ängslyckan n:o 255 af Vänersborgs stads

jord invid Gropbron; och

b) Stubbereds tullmjölkvarn järnte tillhörande mark.

Sedan kronan till vederbörlig domstol instämt nya Trollhätte kanalbolag

med påstående, att det i bolagets privilegium intagna stadgande,

enligt hvilket bolaget från och med 1863 hade att utgifva till

kronan allt, hvarmed behållna inkomsten öfverstege 100,000 riksdaler

banko, måtte förklaras böra rätteligen tillämpas så, att i den nämnda

behållna inkomsten skulle inräknas bolagets behållna inkomst af de

hemman, verk och lägenheter, hvilka det gamla bolaget förvärfvat med

äganderätt och det nya bolaget bekommit mot erläggande af lösen för

kanal- och slussverket med alla dess tillhörigheter, hade Kungl. Maj:t

genom dom den 18 augusti 1902 ogillat denna kronans talan.

Genom förutnämnda laga skiften under åren 1864—1866 hade bolaget

enskildt tillhörande hemmanen 11 ic mantal Stora Hojum, Lilla

Hojum och Åker erhållit sina skiften sålunda:

11 do mantal Stora Hojum och Lilla Hojum hade erhållit

dels området mellan Göta älf och Bergskanalen framemot den till

aktiebolaget Nydqvist, & Holm försålda verkstadsplatsen,

dels den öster och nordost om detta område på östra sidan af

kanalen belägna mark, hvarigenom dessa hemman jämte det bolaget enskildt

tillhörande hemmanet Stafvered omfattade ej mindre hela det till

stadsplan vid Trollhättan indelade området, än äfven den mark belägen

invid detta område, hvilken vore tjänlig för bebyggande och afsedd att

användas till utvidgning af det planlagda området,

dels slutligen två skiften norr och öster om det kronan för dess

andel i Stora Hojum tilldelade skiftet, som vore beläget skildt från

kanalområdet; och vore dessa två kanalbolaget enskildt tillhörande skiften

såsom jordbruksegendom utarrenderade.

Va mantal Åker hade bekommit

dels området mellan älfven å ena sidan och Bergskanalen och

Åkers sjö å den andra, söder om det område, som 1 illagts kanalbolaget

för hemmanet 11 ie mantal Stora Hojum och Lilla Hojum, sträckande

sig detta område ned till kanalområdet vid kanalens utlopp i

älfven;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

dels ett område öster om kanalen och Åkers sjö samt söder om

kanalen ned till älfven.

Bolaget enskildt tillhörande hemmanet Stafvered hade, såsom redan

blifvit antydt, en sådan belägenhet, att af detta hemmans ägor en del

inginge i det till stadsplan vid Trollhättan indelade området och en

del i den mark, som vore afsedd till utvidgning af detta område.

Arealen af förenämnda, bolaget enskildt tillhörande fastigheter kunde

beräknas sålunda:

l:o) det till stadsplan indelade området.

Efter afdrag för tomter, livilka blifvit af bolaget afyttrade, utgjorde

enligt uppgift från kanalkontoret arealen å bolaget tillhörande tomter

inom det planlagda området 180,329'' kvadratmeter, indelade på sätt

en den underdåniga skrifvelsen bilagd karta öfver tomtpris och tomtareal

vid Trollhättan utvisade.

2: o) det till stadsplanens utvidgning af sedda området.

Området, beläget öster om bolaget Nydqvist & Holms järnväg och

sträckande sig från Bergslagernas järnvägsstation längs efter det planlagda

området med en bredd af c:a 400 meter, innehölle en areal af

600.000 kvadratmeter, däraf likväl för ga tumark in. in. borde afräknas

180.000 kvadratmeter, så att de blifvande tomternas areal kunde beräknas

till 420,000 kvadratmeter.

3:o) det mellan Göta älf och Bergskanalen belägna området, tillhörande

hemmanen Lilla Hojum och 1 f n; mantal Störa Hojum.

Enligt erhållna uppgifter kunde detta område, efter afdrag af hvad

redan blifvit af bolaget därifrån försåldt, beräknas till 100,000 kvadratmeter.

4:o) öfrig a delar af hemmanen Lilla Hojum, n/i« mantal Störa Hojum

och Stafvered.

Dessa delar, utarrenderade såsom jordbruksegendom, innehölle,

efter afdrag för redan försålda områden, en areal af omkring 350

hektar.

o

5: o) hemmanet Åker.

Detta hemman innehölle omkring 1,000,000 kvadratmeter, däraf

enligt från bolaget erhållen uppgift 167,491 kvadratmeter redan vore

af bolaget försålda, hvadan arealen å den af bolaget bibehållna delen

af detta hemman uppgiuge till omkring 832,000 kvadratmeter.

Beträffande värdet af de fastigheter och rättigheter, Indika af kanalbolaget

skulle öfverlåtas å Kungl. Magt och kronan, förekomme

först frågan om värdet af själfva kanalverket med dess tillhörigheter,

däribland de af Kungl. Maj:t och kronan till kanal bolaget på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj-is Nåd. Proposition No 113.

t

arrende upplåtna och med kanalverket oskiljaktigt förenade hemman,

verk och lägenheter. Då å ena sidan maximum för den bolagsmännen

tillkommande andelen i behållna afkastningen af kanalverket vore i

privilegiet bestämdt till 100,000 riksdaler banko, och å den andra rörelsen

å kanalen vunnit en sådan utveckling, att tillräcklig säkerhet

syntes förefinnas, att denna andel framdeles icke skulle nedgå under

det fastställda maximum 150,000 kronor, sammanfölle frågan om bestämmandet

af värdet å kanalverket för aktieägare med frågan efter

hvilket procenttal kapitalisering af bolagets årliga inkomst 150,000

kronor borde äga rum. Med skälig hänsyn till såväl kronans som det

enskilda kanalbolagets intressen syntes denna procent kunna bestämmas

till 3,6 procent, och blefve med användande däraf kanalverkets värde

4,166,666 2la kronor.

Värdet å den fasta egendom, som tillhörde aktieägarna enskildt

och hvilken af dessa uppskattats till 2,000,000 kronor, hade af särskild!

tillkallade ojäfviga värderingsman, häradehöfdingen C. A. Strandmark

och disponenten August Loftman å Billingsfors, blifvit uppskattadt

sålunda:

l:o. Det till stadsplan indelade området, hvars värde af bolaget

beräknats efter det pris, som i och för försäljning af bolaget blifvit

tomterna åsatt, hade af värderingsmännen ansetts värdt det belopp

bolaget för de bebyggda tomterna fordrat eller 973,000 kr.

2:o. Området, afsedt att användas till utvidgning af

det planlagda området, hade af värderingsmännen, med

hänsyn till områdets för bebyggande tjänliga belägenhet,

åsätta ett värde af 60 öre kvadratmetern eller................ 252,000 »

3:o. Det emellan Göta älf och Bergskanalen belägna

området, utgörande del af hemmanen Lilla Hojum

och 11 le mantal Stora Hojum och delvis tjänligt till

upplagsplatser och för bebyggande, hade värderingsmännen

åsatt ett värde af....................................................... 250,000 v

4:o. Öfriga delar af hemmanen Lilla Hojum, 11 is

mantal Stora Hojum och Stafvered, hvilka såsom jordbruksegendom

hade en synnerligen förmånlig belägenhet,

vore af värderingsmännen uppskattade till .............. 80,000 »

5:o. hemmanet Åker hade värderingsmännen, i betraktande

däraf att öfre delen af området invid älfven

torde erfordras för en blifvande kraftcentralstation och

denna del sålunda borde lillmätas ett betydande värde,

uppskattat till 200,000 >

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts Nåd. Broposition N:o 113.

Nya Trollhätte kanalbolag enskild t tillhörande fastigheter

hade värderingsmännen sålunda beräknat hafva

ett sammanlagdt värde af................................ 1,755,000 kr.

Sammanlagda värdet å kanalverket och aktieägarna

enskildt tillhörande fastigheter, bestämdt enligt förut

angifna grunder, uppginge följaktligen till ...................... 5,921,666 *

Efter erhållet meddelande om det sätt för likviden af köpeskillingen,

hvilket vore för staten lämpligast, hade af Annerstedt vid förhandlingarna

med utsedda delegerade för nya Trollhätte kanalbolag

blifvit hemställdt, att likviden af köpeskillingen skulle af staten verkställas

genom öfverlämnande till bolaget af svenska statens 3,6 procent obligationer

efter parikurs. Kanalbolagets delegerade hade förklarat sig

icke hafva något att erinra mot likvidens verkställande med svenska statens

3,6 procent obligationer efter parikurs och köpeskillingens bestämmande

till ett belopp åt 5,800,000 kronor, under villkor att de kanalverket

tillhöriga Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 procent obligationer af

år 1878, hvari kanalverkets reparationsfond redovisats, och hvilka enligt

1902 års bokslut uppginge till ett nominelt belopp af 315,466

kronor 67 öre, icke skulle ingå i köpet utan förbehållas kanalbolaget

med full äganderätt.

Då kursen å svenska statens 3,6 procent obligationer icke kunde anses

för närvarande högre än 98 procent, syntes följaktligen den fordrade köpeskillingen

för kanalverket jämte de aktieägarna enskildt tillhörande fastigheterna

kunna beräknas motsvara eu kontant köpeskilling af omkring

6,000,000 kronor.

Med hänsyn till förut angifna uppskattade värden å denna egendom,

och då bolagets begäran att erhålla dels någon ersättning för

risken att vid en försäljning nästkommande år af de i likvid vid tillträdet

den 2 januari 1905 lämnade obligationerna en kurs af 98 procent

för dem icke kunde fullt uppnås, dels en något högre ersättning för

det till anläggning af en kraftstation lämpliga området tillika med

angränsande mark å hemmanet Åker än den af värderingsmännen

uppskattade, syntes förtjäna tillmötesgående från statens sida, hade

förslag till kontrakt mellan Kungl. Maj:t och kronan och nya Trollhätte

kanalbolag angående kronans förvärfvande af Trollhätte kanalverk

blifvit af kanalbolagets delegerade och Annerstedt upprättadt,

däri köpeskillingen upptagits till 5,800,000 kronor att likvideras i

svenska statens 3,« procent obligationer och med förbehållen rätt för

kanalbolaget att med full äganderätt behålla de kanalverket tillhöriga

Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 procent obligationer af år 1878,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

hvari kaualverkets reparationsfond redovisades, till ett nominellt belopp

315,466 kronor 67 öre.

Bland öfriga villkor för öfverlåtelsen förekomme rättighet för de

i kanalbolagets tjänst anställda personer, upptagna å en vid öfverlåtelsehaudlingen

fogad förteckning, att öfvergå i statsverkets tjänst med

bibehållande af eu hvar af dem tillkommande aflöning^- och pensionsförmåner.

Ifrågavarande tjänstemän, livilka enligt hvad kanalbolagsdirektionens

protokoll utvisade, hade blifvit af direktionen antagna från

och med en viss dag till den befattning, som af eu hvar innehades,

mot de löneförmåner och den pensionsrätt, som i förenämnda förteckning

angåfves, vore erforderliga för kanalverkets uppehållande och

skötsel. Vid sådant förhållande syntes icke någon erinran kunna framställas

vid detta af bolaget fordrade villkor, som jämväl förekommit, då

andra trafikanstalter blifvit för statsverkets räkning inlösta.

Från direktionen öfver nya Trollhätte kanalbolag hade Annerstedt

emottag^ en skrifvelse af den 5 mars 1904, hvari direktionen

meddelat att, efter det förenämnda förslag till kontrakt angående

förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte kanal

blifvit sistnämnda dag föredraget vid extra bolagsstämma med nya

Trollhätte kanalbolag, bolagsstämman dels bekräftat det af ordinarie

bolagsstämman den 24 november 1903 gifna bemyndigande för bolagets

direktion att å bolagets vägnar med Kungl. Maj:t träffa aftal om försäljning

till statsverket af bolagets fasta och lösa egendom, dels såsom

villkor för bemyndigandet föreskrifvit, att slutligen gällande aftal skulle

komma till stånd före den 1 juli innevarande år och att aftalet skulle

erhålla enahanda innehåll som nämnda kontraktsförslag, dels ock bemyndigat

direktionen att i kontraktsförslaget vidtaga redaktionella

ändringar; och hade direktionen med öfverlämnande af kontraktsförslaget

jämte tre bilagor, såsom svar å det framställda köpeanbudet

meddelat, att direktionen på grund af bolagsstämmans bemyndigande

vore berättigad och villig att, under de af bolagsstämman föreskrifna

förutsättningar och i enlighet med de bestämmelser, som i kontraktsförslaget

jämte bilagor innehölles, försälja Trollhätte kanalverk och nya

Trollhätte kanalbolags öfriga i kontraktsförslaget angifna egendom.

Vid f. d. presidenten Annerstedts skrifvelse voro fogade följande

handlingar, nämligen:

dels värderingsinstrument, upprättad! af häradshöfdingen C. A.

Strandmark och disponenten August Loftman öfver kanalbolaget enskildt

tillhörande fastigheter,

dels direktionens öfver in’a Trollhätte kanalbolag omförmälda skrif
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

velse deri 5 mars innevarande år jämte förslag till kontrakt, godkändt af

kanalbolaget, samt följande bilagor därtill: a) karta öfver pris och areal

å den 1 januari 1904 osålda tomter i Trollhättan; b) förteckning å de i

kanalbolagets tjänst anställda personer, Indika skulle erhålla rätt att

öfvergå i statsverkets tjänst, med uppgift å en hvar af dem tillkommande

aflönings- och pensionsförmåner; c) förteckning å pensioner och

underhåll, som utginge från nya Trollhare kanalbolag.

Omförmälta, utaf kanalbolagets direktion enligt skrifvelsen den 5 Förslag till

mars 1904 på grund af bolagsstämmans bemyndigande godkända förslagskontrakt

är af följande lydelse: och kanal
bolaget.

»Kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts oeli kronans räkning af Trollliätte

kanalverk noll viss annan nya Trollliätte kanalbolags egendom.

§ 1.

Nya Trollliätte kanalbolag försäljer till Kungl. Maj:t och kronan

Trollliätte kanalverk med alla dess tillhörigheter i fast och löst allenast

med det undantag, som vid A) 7) här nedan sägs, äfvensom af kanalbolagets

öfriga, från själfva kanalverket särskilda och kanalbolagets

aktieägare enskildt tillhöriga egendom, hvad under B) här nedan augifves.

Köpet omfattar sålunda:

A) Af kanalverket med dess tillhörigheter:

1) den rätt kanalbolaget äger på grund af det af Kungl. Maj:t för

kanalbolaget i nåder gifna privilegium af den 2 februari 1838;

2) den rätt kanalbolaget, äger till de af Kungl. Maj:t och kronan

till kanalbolaget på perpetuel^ arrende upplåtna och med kanalverket

oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter eller därför lämnad t

vederlag;

3) kanalen med dess dammar, slussar och andra inrättningar;

4) all den rätt till jord och vatten, som genom förberörda nådiga

privilegium tillagts kanalbolaget eller eljest för kanalverket förvärfvats;

5) samtliga de kanalbolaget tillhöriga hus och byggnader, som äro

belägna å de i punkt 2) här ofvan angifna fastigheter;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 113.

6) alla kanalverket tillhöriga telefon- och signalledningar med därtill

hörande apparater;

7) samtliga till kanalverket hörande materialier och instrumentalier,

möbler och andra lösören af hvad slag de vara må.

De kanalverket tillhöriga Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 %

obligationer af år 1878, hvari kanalverkets reparationsfond redovisas,

och som enligt 1902 års bokslut uppgingo till ett nominelt belopp af

315,466 kronor 67 öre, ingå icke i köpet utan förbehållas kanalbolaget

med full ägande- och dispositionsrätt.

B) af den kanalbolagets egendom, som tillhör aktieägarne enskildt:

1) Följande fastigheter inom Vane härad, nämligen:

1 Via mtl kronoskatte Stora Hojum med Hojums och Kafles kvarnar;

Va mtl frälse Lilla Hojum;

Va mtl frälse Åker;

Va* mtl kronoskatte Stafvered med Vi i Stafvereds mosse;

samt Stubbereds skattlagda tullmjölkvarn om ett par stenar jämte

den mark, hvarå de till kvarnen hörande byggnader äro uppförda;

med undantag af från nämnda fastigheter försåld och afsöndrad jord.

2) 17 Vä kappland af ängslyckan n:o 255 af den till staden Vänersborg

donerade jord;

3) den s. k. Krullska tomten vid Gropbron, hvarå rådhusrätten i

Vänersborg den 24 augusti 1835 meddelat fasta för Trollhätte kanal

och slussverks bolag;

4) den s. k. Tullplatsen vid Lilla Edet, som »Trollhätte bolag» å

offentlig auktion den 30 januari 1832 inköpt från kungl. Generaltullstyrelsen

;

5) all den rätt till jord eller vatten, som eljest tillkommer kanalbolaget

såsom aktieägarna enskildt tillhörig;

6) samtliga å de i punkt 1, 2, 3 och 4 härofvan förtecknade fastigheter

belägna, kanalbolaget tillhöriga hus och andra byggnader jämte

därtill hörande telefonledningar och apparater;

7) de porträtt, taflor, möbler och andra husgeråd, som äro afsedda

för direktionsbyggnaden vid Trollhättan.

Öfriga aktieägarna enskildt tillhöriga lösören samt aktieägarna enskildt

tillhöriga behållningar i kassa och fordringar ingå däremot icke

i försäljningen utan förblifva i säljarens ägo.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o Hd.

25

§ 2.

Tillträdet sker den 1 januari 1905, då all den egendom, som enligt

§ 1 till kronan öfverlåtes, af kanalbolaget öfverlämnas i det skick, hvari

den då befinnes, till den eller dem, som af Kungl. Maj:t förordnats att

densamma emottaga. Därvid aflämnas tillika af bolaget köpebref samt

tillgängliga åtkomsthandlingar till de i § 1 B 1) 2), 3) och 4) här ofvan

förtecknade fastigheter, hvarvid kanalbolaget dock icke tillförsäkrar

statsverket annan eller bättre rätt än den, som tillkommer kanalbolaget,

hvilket alltså fritager sig från hemulsskyldighet.

Den försålda egendomen öfverlämnas fri från inteckning för gäld.

§ 3.

Kanalbolaget förbinder sig att, till dess den försålda egendomen

till staten afträdes, behörigen underhålla och väl vårda densamma.

§ 4.

Köpeskillingen utgör fem millioner åttahundratusen (5,800,000) kronor

och likvideras sålunda att — därest bolaget med behörigt bevis

styrker, att de i § 1 B 1) omförmälda fastigheter icke äro med inteckning

för gäld besvärade — den 2 januari 1905 till bolaget utlämnas

från riksgäldskontorets kassa svenska statens 3,6 procent obligationer af

den 30 december 1887 eller af likartad typ till belopp af 5,800,000

kronor, försedda med räntekuponger för tiden efter den 30 december

1904.

Skulle genom naturhändelse eller annan orsak skada under år 1904

ske å kanalen af sådan omfattning, att för dess afhjälpande större eller

mindre del af kanalverkets reparationsfond behöfver anlitas och af sådan

orsak de allmänna hypoteksbankens 4 % obligationer, hvari

berörda reparationsfond redovisas, och hvilka på grund af föreskriften

i § 1 A 7) här ofvan förbehållits kanalbolagets aktieägare, icke den 31

december 1904 finnas i behåll till ett nominellt belopp af minst 300,000

kronor, skall den i första stycket af denna § omförmälda köpeskilling

ökas med det belopp i obligationer af där omförmäldt slag, som motsvarar

skillnaden mellan 300,000 kronor och det nominella belopp af

allmänna hypoteksbankens ifrågavarande obligationer, som den 31 december

1904 finnas i behåll.

Bill. till Biksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. lo Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 113.

Kanalbolaget förbehåller sig intill den 1 december 1904 rätt att

bestämma fördelningen bland nu befintliga valörer af svenska statens

3,6% obligationer, i hvilka likviden skall erläggas.

§ 5.

Kanalbolagets ansvarighet för ersättningar till Vänersborgs stad,

för fordersättningar till strandägare utmed kanalleden och för pensioner

"och understöd till före detta direktörer, tjänstemän och betjänte

vid kanalverket samt deras änkor och barn, å hvilka pensioner förteckning

finnes bilagd detta kontrakt, öfvertages från och med tillträdet af

statsverket.

Kanalbolagets rättigheter och skyldigheter på grund af aftal rörande

de öfverlåtna och försålda egendomarna äfvensom på grund af

öfriga af kanalbolaget för kanalverkets drift eller eljest ingångna överenskommelser

öfvergå, i hvad på kanalbolaget ankommer, på svenska

staten.

Kanalbolagets hittills gjorda utfästelser till Trollhätte kommun rörande

upplåtelse af mark till gator och allmänna platser och rörande

tillhandahållande af kraft för elektrisk belysning fullgöras af staten från

och med tillträdesdagen.

§ 6.

Det belopp af två tusen kronor, som Frans Andersson hos kanalbolaget

deponerat såsom säkerhet för fullgörandet af det med Andersson

upprättade kontrakt angående arrende af vissa delar af hemmanen

Hojum och Stafvered, skall, tillika med därå upplupen, till Andersson

ej redovisad ränta, vid tillträdet till statsverkets ombud öfverlämnas för

att af statsverket såsom dåvarande jordägare omhändertagas med enahanda

rättigheter och förpliktelser, som i afseende dåra tillkommit

kanalbolaget.

§ 7.

De onera och utskylder, som för år 1904 påföras kanalbolaget för

kanalverkets fastigheter och inkomst, skola af kanalverkets medel gäldas,

innan behållningen af samma års rörelse till handels- och sjöfartsfonden

aflevereras.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 113.

De onera och utskylder, som för år 1904 påföras kanalbolaget för

aktieägarnas enskilda hemman och för inkomst af aktieägarnas enskilda

fonder, gäldas af kanalbolaget.

De belopp, som i följd af redan anförda eller blifvande besvär i

beskattningemål kunna till kanalbolaget återvinnas, skola, oansedt att

de delvis beröra skattebelopp, som guldits af aktieägarnas enskilda medel,

redovisas till kronan.

§ 8.

I fråga om hvilka delar af den till tomter indelade marken vid

Trollhättan skola, såsom kanalbolaget ännu tillhöriga, anses i försäljningen

inbegripna, så ock i fråga om värdet af dessa tomter skall lända

till efterrättelse den vid detta kontrakt fogade karta öfver ifrågavarande

mark.

Kanalbolaget förbeliålles emellertid rätt att af den till tomter indelade

marken få under år 1904 försälja hvad kanalbolaget finner

lämplig!.

Sker sådan försäljning, skall den i § 3 här ofvan angifna köpeskilling

minskas med det belopp, hvartill de försålda tomternas sammanlagda

värde uppgår enligt den af kanalbolaget uppgjorda och af köparen

godkända värdesättning å tomtjorden.

§ 9.

Kanalbolaget förbehåller sig rätt att under en tid af 10 år, efter

det kanalbolagets likvidation blifvit genom laga kraftägande bolagsskifte

afslutad förvara sina protokoll och räkenskapsböcker med tillhörande

allegat i kanalbolagets nuvarande arkiv vid Trollhättan; och

skall under samma tid arkivet med därtill hörande handlingar vara för

kanalbolaget och dess blifvande likvidatorer tillgängligt.

Efter berörda tids utgång öfvergå jämväl kanalbolagets räkenskapsböcker

med allegat i statsverkets ägo.

§ io.

De porträtt af kungliga personer, kanalbolagets direktörer och

funktionärer samt de konstnärliga medaljonger, som vid tillträdet finnas

i direktionsbyggnaden vid Trollhättan, skola genom statsverkets försorg

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

aflämnas för förvaring och vård till något statens ämbetsverk eller, där

så ej lämpligen ske kan, 1 ill statens porträttsamling å Gripsholm.

§ n.

Kanalbolagets räkenskaper för år 1904 — såväl de allmänna som

aktieägarnas särskilda — afslutas af vederbörande tjänstemän vid kanalverket

utan kostnad för kanalbolaget, oansedt att flere eller färre af

dessa tjänstemän från 1905 års början må hafva öfvergått i statens

tjänst.

Räkenskaperna äfvensom direktionens förvaltning underkastas revision

i föreskrifven ordning genom de dels af Kungl. Maj:t och kronan,

dels af kanalbolaget förordnade revisorer; och förbehåller sig kanalbolaget

att under ifrågavarande revisionsförrättning och kanaldirektionens

däraf föranledda vistelse vid Trollhättan få disponera direktionsbyggnaden

och dess inventarier.

Kostnaden för ifrågavarande revisionsförrättning till den del, densamma

efter hittills vedertagen ordning bestridts af kanalverkets medel,

påföres kanalverket, innan Kungl. Maj:ts och kronans andel i 1904 års

behållning till handels- och sjöfartsfonden redovisas.

§ 12-

De i kanalbolagets tjänst anställda personer, hvilka finnas upptagna

å en härvid såsom bilaga fogad förteckning, skola äga rätt att

öfvergå i statsverkets tjänst utan minskning i de en hvar af dem enligt

samma förteckning tillkommande aflönings- och pensionsförmåner och

utan att i öfrigt inträda i försämrad tjänsteställning, dock med förbehåll,

l:o) att de åtnöja sig med de med deras nu innehafvande befattuingar

jämförliga sådana, som vederbörande statsmyndighet anser lämpligt

att åt dem anförtro;

2:o) att de varda skyldiga underkasta sig alla för statens personal

i jämförliga tjänster nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner

samt villkor för antagande, bibehållande vid anställning,

befordran och entledigande i den mån samma reglementen, instruktioner

och villkor förklaras vara med afseende å dem tillämpliga.

Alla de vid kanalverkets öfverlämnande till kronan i kanalverkets

tjänst genom kontrakt anställda vakter och arbetare med flere tillförsäkras

de dem enligt anställningskontrakten tillkommande aflöningsoch

pensionsförmåner.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 113.

Sedan jag i skrifvelse den 5 nästlidno mars anmodat väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att inkomma mod yttrande och förslag huru,

under förutsättning att mellan Kungl. Maj:t och kronan samt nya

Trollhätte kanalbolag komme till stånd aftal, i enlighet med förenämnda

kontraktsförslag, om förvärfvande för kronans räkning af bolagets egendom,

förvaltningen af Trollhätte kanal lämpligen borde anordnas, har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti skrifvelse den 10 i samma månad

anfört följande.

Enär till styrelsens ämbetsuppgift enligt gällande instruktion bland

annat hörde handläggningen af tekniska och administrativa samt ekonomiska

ärenden, som anginge kanaler, och ämbetsverket för närvarande

under sin omedelbara förvaltning handhade statens förut ägande Väddö

samt Albrektsunds kanaler, syntes ämbetsverket äga förutsättningar för

att jämväl kunna öfvertaga förvaltningen af Trollhätte kanal. På sätt i

det följande komme att visas, skulle styrelsens förvaltning af kanalen

jämväl leda till ej obetydliga besparingar i de för kanalverkets handhafvande

nu utgående kostnader.

Trollhätte kanal förvaltades nu af en direktion, bestående af en

ordförande samt 4 ledamöter, af hvilka en vore kassa- och en verkställande

direktör. Bolagets tjänstemannapersonal utgjordes af direktionens

sekreterare, en mekanikus, en kamrerare och materialförvaltare,

en förste bokhållare och kontrollinspektor, två bokhållare och

tre kanalinspektorer. Därförutom funnes anställda förmän och maskinister,

bro-, hamn-, kanal- och slussvakter, materialvakt och skogvaktare m. fl.

Enligt hvad styrelsen varit i tillfälle inhämta, funnes för mekanikus,

biträdande mekanikus och kontrollinspektoren, kamreraren och materialförvaltaren

af direktionen utfärdade skriftliga instruktioner. Kanal-,

sluss- och brovakter anställdes på tre månaders uppsägning medelst

kontrakt, uti hvilka funnes intagna sådan betjänings aflöningsförmåner

samt skyldigheter, hvarjemte för denna betjäning äfvensom för annan

hos bolaget fast anställd arbetare funnes af bolaget antagna regler för

pensionering.

Till göromålen för mekanikus hörde bland annat vården om kanalverket

med alla dess husbyggnader, verk och inrättningar, tillsynen öfver

material- och instrumentalförråden, tillsynen däröfver att kanalverket

tillhöriga verk och inrättningar af vederbörande arrendatorer noggrannt

underhölles, uppsikten öfver seglationen och befäl öfver dithörande

tjänstepersonal, tillsynen öfver seglationsreglementets efterlefvande,

uppgörande af planer för årligen återkommande underhållsarbeten äfvensom

förslag öfver tillfälliga arbeten. Befattningen såsom biträdande

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

utlåtande

om

kanalens förvaltning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

mekanikus vore för närvarande icke tillsatt och kontrollinspektorens

bestyr utöfvades af l:e bokhållaren, som i nyssnämnda egenskap ägde

närmaste tillsynen öfver kanalvaktarne och slussbiträdena samt tillsåge

och kontrollerade, att de för kanalafgifternas bestämmande afgifna uppgifter

öfverensstämde med verkligheten.

Kamreraren ålåge bland annat debitering, uppbörd och redovisning

af seglationsafgifter och kanalverkets arrendeafgifter, kassaförvaltningen

vid Trollhättan, bokföringen och bokslutet, upplysningar till trafikanter

om seglationsafgifternas beräkning samt vården, tillsynen och bokföringen

af förråden.

Förslag till stat för aflöningar och utgifter för bolaget för år 1904

upptoge följande belopp:

aflöning till direktionen ........................................................... kr. 7,700: —

verkställande direktören: aflöning, ålderstillägg och

reseersättning..................................................................... » 8,000

sekreteraren med skrifbiträde ............................................... » 1,700

mekanikus’ aflöning................................................................... » 5,000

förutom boställe,

kamreraren och materialförvaltarens aflöning, ålderstillägg » 5,000: —

förutom boställe,

l:e bokhållaren och kontrollinspektoren: aflöning............ » 2,500: —

förutom boställe,

2:e bokhållaren: aflöning ........................................................ » 1,800: —

förutom boställe,

3:e bokhållaren: aflöning ........................................................ » 1,600: —

förutom boställe,

skrifbiträde å kamrerarekontoret .......................................... » 500: —

summa kr. 33,800: —

Mekanikus och kamreraren vore hvardera berättigade

till 2:ne ålderstillägg å 500 kr. efter fem och tio

års tjänstgöring samt en hvar af bokhållarne till

2:ne ålderstillägg å 300 kr. likaledes efter fem

och tio års tjänstgöring. Aflöningar, ålderstillägg

och ersättning för skrifbiträden till kanalinspektorerna,

som dessutom åtnjöte boställe, uppginge

tillhopa till ........................................................................... kr. 9,000: —

aflöningar, beklädnadsbidrag och ersättning för ved till

Transport kr. 42,800: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 113.

Transport

ordinarie bro-, hamn-, kanal- och slussvakter utgjorde

...................................................................................

aflöningsförmåner till extra sluss-, bro- och kanalvakter

uppginge till ........................................................................

insättning å sparkasseräkning för 50 kanalbetjänto ......

aflöningar, ved m. m. till förmän, material- och nattvakter,

skogvaktare..........................................................

ersättningar till Vänersborgs stad för afgiftsandelar samt

till åtskilliga strandägare................................................

utgifter till präst, skollärare och kyrka beräknades till

aflöningar till befälhafvare och maskinist å ångaren J.

Gr. Schwan ..........................................................................

aflöningar till elektricitetsverkets maskinistpersonal ......

pensioner .......................................................................................

kr.

42,800:

—

20,508:

—

17,664:

_

900:

—

5,574:

58

»

6,557:

72

»

3,048:

22

y>

2,600:

_

»

3,720:

—

17,293:

84

Diverse utgifter.

Anslag till:

flickslöjdskola i Trollhättan........................

kr.

150

—

läkarearvode..................................................

825

—

kontrollräkning af specialer .....................

»

650

—

postbärning......................................................

»

240

—

underhåll af telefonledning........................

»

685

—

lotsbiträde.......................................................

»

100

—

felräkningspenningar till bokhållare vid

uppbördskontor ...................................

250

—

polisbevakning..............................................

150

—

eldning och städning vid uppbörds-

kontor ......................................................

300

—

krono- och kommunalskatter.....................

»

24,471

11

brandstodsafgifter .........................................

»

1,858

98

synekostnader ...............................................

s>

231

96

revisionskostnader..........................................

»

1,468

—

inspektionskostnader ...................................

»

819

90

tjänstemäns resekostnader...........................

»

990

35

porto och telegram, medicinalier, skrif-

och ritmaterialier, boktryck och

annonskostnader, bokbinderiarbeten

Transport kr. 33,190: 30 kr. 120,666: 36

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

Transport kr. 33,190: 30 kr. 120,666: 36

ock böcker samt tidningsprenumeration.

........................................................ » 2,299: 60

tillfälliga understöd....................................... » 200: —

diverse tillfälliga utgifter i Stockholm

och i Trollhättan ................................ » 800: — 36,489: 90

Summa kr. 157,156: 26

hvartill komme Kungl. Maj:t och kronan arrende och

andelsbelopp .................................................................... kr. 18,450:

Kr. 175,606: 26

Med afseende därå att nuvarande tjänstemannapersonal och betjänte

vid verkets öfvergång till statsegendom blefve tillförsäkrade att få

kvarstanna vid innehafvande befattningar samt aflönings- och pensionsförmåner,

syntes för kanalverkets förvaltning vid Trollhättan den nuvarande

organisationen af tjänstemännens göromål i hufvudsak böra

tillsvidare följas endast med de förändringar, som betingades af öfVerflyttningen

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen af vissa granskningsoch

bokförings- med flera göromål.

Den direktionen och verkställande direktören åliggande ledningen

af kanalverkets angelägenheter borde öfverflyttas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och fördelas på styrelsens chef och två föredragande

ledamöter. Beredningen och föredragningen inom styrelsen af tekniska

ärenden borde tillhöra byråchefen för väg- och vattenbyggnadsafdelningen

samt alla öfriga ärenden, d. v. s. kassadirektörens och delvis

verkställande direktörens göromål, tillhöra byrådirektören för administrativa

afdelningen.

Redovisningen för kanalverkets inkomster och utgifter borde ske

månadsvis medelst af verifikationer åtföljda redogörelser, som i styrelsen

underkastades granskning, hvarefter årsbokslutet för medelförvaltningen

borde upprättas inom styrelsen. Influtna kontanta medel, i

den mån de ej erfordrades för utgifterna vid Trollhättan, borde inlevereras

till styrelsens kassa två gånger i månaden.

Enligt nådiga brefven den 9 maj 1862 och den 13 september 1863

inginge statens andel i afkastningen från Trollhätte kanal till handelsoch

sjöfartsfonden, hvilken vore ställd under statskontorets förvaltning.

Då emellertid enligt § 4 af kontraktsförslaget köpeskillingen för kanalverket

med tillhörigheter skulle gäldas från riksgäldskontoret med svenska

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 113.

33

statens 3,6 % obligationer, torde kunna ifrågasättas, huruvida icke utaf

behållningen af kanalens rörelse samt i öfrigt inflytande medel såsom

arrenden m. in. borde till riksgäldskontor från styrelsens kassa under

löpande året levereras så stort belopp som motsvarade nyssnämnda

ränta å köpeskillingsbeloppet. De medel, som utöfver räntelikviden

kunde finnas tillgängliga, torde, enär någon särskild reparationsfond ej

komme att förefinnas, böra afhimnas till statskontoret för att tilläggas

handels- och sjöfartsfonden, hvarifrån vid behof af större reparationer,

som ej kunde eller borde af ett års inkomster bestridas, nödiga medel

borde beredas.

Alla kontrakt om utarrenderade verk och inrättningar äfvensom

alla äganderätts- och dylika handlingar borde öfverlämnas till förvarande

och för bevakningsåtgärder till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Biträde åt de föredragande ledamöterna vid uppsättning och expediering

af skrivelser i kanalverkets ärenden samt för utförande af

ifrågakommande juridiskt ombudsmannaskap eller de göromål, som nu

tillkomme direktionens sekreterare, kunde lämnas af styrelsens juridiska

biträde emot tillökning i nuvarande årsarfvodet.

För granskning af inkomna medels redovisningar och för upprättande

af årsbokslutet borde anställas på förordnande en tjänsteman i

forsta lönegraden (revisor och bokhållare), hvarjämte borde anvisas

medel till biträde vid granskning af förslagen till underhålls- och nybyggnadsarbeten,

till biträde vid kontrollräkning och kollationering af

specialerna äfvensom till skrifbiträde. För nådig fastställelse torde

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen årligen böra före den 1 december

ingifva till Kungl. Maj:t förslag till utgiftsstat för kanalverket.

De för styrelsens chef eller ledamöter ifrågakommande inspektionsresor

till kanalen äfvensom alla för förvaltningen hos styrelsen ifrågakommande

expensutgifter borde bekostas af kanalverkets medel.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsens chef och ledamöter förut

vore strängt upptagna af tjänst.egöromål och de bestyr, som genom

Trolihätte kanalverks öfvertagande skulle ytterligare tillkomma, medförde

ökadt arbete och ansvar samt då kanalrörelsens bedrifvande kunde

anses såsom affärsdrift, hvilken utan tvifvel komme att lämna statsverket

vinst å det kapital, som däri nedlades, syntes billigt, att de därför

bereddes någon ersättning.

Vissa af de angifna nuvarande omkostnaderna för kanalen komme

att inbesparas, när kanalverket öfverginge till statsegendom. De nu

utgående pensionerna borde i enlighet med kontraktsförslagets villkor

utbetalas, så länge pensionärerna lefde eller pensionsvillkoren i öfrigt

Bih. till Rikad. Prof. 1904. I Sami. 1 Afd. 75 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 113.

å pensionärernas sida uppfylldes. Beloppet af de förpliktelser statsverket

jämlikt 12 § af kontraktsförslaget iklädde sig genom garanti

af oförminskade pensionsförmåner till de i kanal bolagets tjänst anställda

personer kunde gifvetvis nu ej beräknas.

Om till grund för beräkningarna lades förenämnda förslag till utgiftsstat

för år 1904, hvilket slutade å eu summa af 175,606 kronor

26 öre, torde omkostnader och utgifter för närmaste åren, såvida de nu

kunde beräknas, komma att omfatta följande poster:

För väg- och vattenhyggnadsstyr elsen:

arfvode till styrelsens juridiska biträde kr.

en revisor och bokhållare....................... »

biträde vid granskning af arbetsförslagen

samt vid kontrollräkning af

specialerna äfvensom skrifbiträde >

inspektionskostnader .............................. »

1,500: - 3,000: —

4,000: —

819: 90

kr.

9,319: 90

För förvaltningen vid kanalen:

mekanikus, kamrerare och materialförvaltare;

l:e bokhållare och kontrollinspektor

samt 2 bokhållare... kr. 15,900: —

kanalinspektorerna .................................. * 9,000: —

ordinarie bro-, hamn-, kanal- och sluss
vaktare.

............................................. » 20,508: —

extra sluss-, bro- och kanalvakter ...... » 17,664: —

insättning å sparkasseräkning för ka
nalbetjänte.

........................................ , 900: _

förmän, material- och nattvakter samt

skogvaktare...................................... » 5,574: 58

ersättning till Vänersborgs stad m. fl. » 6,557: 72

präst, skollärare och kyrka................. > 3,048: 22

befälhafvare och maskinist å ångaren

J. G. Schwan .................................... » 2,600: —

elektricitetsverkets maskinistpersonal.. » 3,720: — ,,

pensioner ...................................... kr. 17,293: 84

Transport kr. 17,293: 84 kr.

85,472: 52

94,792: 42

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

Transport kr. 17,293: 84

hvarifrån afginge den för f. d. mekanikus

C. Wallström upptagna pension

......................................................... )» 6,000: —

enär Wallström numera aflidit.

Huruvida ytterligare besparingar å denna utgiftspost

nu vore kända, kunde styrelsen ej uppgifva.

kr. 94,792: 42

kr. 11,293: 84

Diverse gemensamma utgifter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och förvaltningen vid kanalen:

Telegram, skrif- och ritmaterialier, boktryck och

annonskostnad, bokbinderiarbete och böcker........ kr. 1,728: 02

Diverse utgifter vid kanalen:

medicinalier........................................... kr. 461: 13

tidningsprenumeration ........................... » 110: 45

flickslöjdskolan, läkarearvode, postbäring,

underhåll af telefonledning,

lotsbiträde, felräkningspenningar,

polisbevakning, eldning och städning.

.................................................. » 2,700: —

Följande kostnader skulle icke komma att utgå:

Direktionens samt verkställande direktörens

aflöningsförmåner äfvensom

reseersättning till denne senare ... kr. 15,700: —

Direktionens sekreterare och skrifbi
trädesersättning

............................. » 1,700: —

Kungl. Maj:t och kronan, årligt arrende

samt andel i inkomsterna

enligt privilegium ........................... » 18,450: —

skrifbiträde å kamrerarekontoret........... » 500: —

känd besparing i pensionerna ............. » 6,000: —

krono- och kommunalskatter ................ » 24,471: 11

Transport kr. 66,821: 11

» 3,271: 58

Kr. 111,085: 86

kr. 111,085: 86

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

Transport kr. 66,821: 11

kontrollräkning af specialer.................... » 650: —

brandstodsafgifter .................................... » 1,858: 96

synekostnader ............................ » 231: 98

revisionskostnader...................................... » 1,468: —

tjänstemäns resekostnader....................... » 990: 35

anslag till tillfälliga understöd samt

anslag till tillfälliga utgifter i Stockholm

och Trollhättan....................... » 1,000: —

Kr. 73,020: 40

hvarifrån afginge aflöningar inom väg
och

vattenbyggnadsstyrelsen ........ kr. 8,500: —

kr. 111,085: 86

kr. 64,520: 40

Kronor 175,606: 26

Det för tjänstemäns resekostnader afsedda belopp, hvilket, för så

vidt det afsåge reseersättningar inom kanalområdet, syntes vara mera

än tillräckligt och kunna till stor del inbesparas, hade upptagits såsom

icke utgående. På grund af föreskriften i punkterna 5 och 6 i aflöningsvillkoren

för tjänstemännen kunde för kanalinspektorerna vid

Brinkebergskulle och Ström uppstå aflöningsbesparingar, hvilkas summa

dock ej kunde uppgifvas.

En beräkning huru inkomster och utgifter för Trollhätte kanal

skulle komma att ställa sig för ett år, därvid såsom beräkningsgrund

för de olika posterna tagits 1902 års rörelse enligt revisionsberättelsen

för samma år, visade följande resultat:

Inkomster:

kanal- och slussinkomster....................... kr. 475,450: 42

arrenden och diverse inkomster............ » 7,836: 13 pr ^gg 286'' 55

(räntor ej här beräknade, ehuru inflytande medel komme

att medföra direkt ränteinkomst för statsverket.)

U tgifter:

underhåll af kanalen samt byggnader..... kr. 61,986: 46

omkostnader för hemman på lön åt tjänstemän

äfvensom direktionsbyggnaden » 3,349: 67

Transport kr. 65,336: 13

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Hd.

Transport kr. 65,336: 13

utvidgningar vid kanalen ...................... » 7,510: 65

omkostnader för skogsvården och ångaren

J. G. Schwan......................... » 1,722: 24

aflöningar och kostnader enligt här

ofvan gjord beräkning................... )> 111,085: 86

Riksgäldskontor, ränta å 3,6 % å köpeskillingen

......................................... » 208,800: — kr> 394,454: 88

Behållning till handels- och sjöfartsfonden..................... » 88,831: 67

kr. 483,286: 55

Till förestående behållning komme den afkastning, som kunde vara

att emotse utaf den aktieägarna enskildt tillhöriga kanalbolagets egendom,

hvilken enligt kontraktsförslaget skulle öfvergå till statsverket.

Efter det fullmäktige i riksgäldskontor lämnats tillfälle att yttra

sig i ärendet, hafva fullmäktige i skrifvelse den 21 nästlidne mars anfört.

Enligt 4 § af kontraktsförslaget skulle köpeskillingen för den egendom,

om hvars försäljning till statsverket vore fråga, utgöra 5,800,000

kronor och likvideras sålunda, att — därest bolaget med behörigt bevis

styrkte, att vissa i kontraktet angifna fastigheter icke vore med

inteckning för gäld besvärade — den 2 januari 1905 till bolaget utlämnades

från riksgäldskontorets kassa svenska statens 3,6 % obligationer

af den 30 december 1887 eller af likartad typ till belopp af

5,800,000 kronor, försedda med räntekuponger för tiden efter den 30

december 1904. Med afseende därå ville fullmäktige till en början

framhålla att, under den gifna förutsättningen att köpeskillingen skulle

likvideras med svenska statsobligationer, den föreslagna obligationstypen

syntes fullmäktige under för handen varande förhållanden vara

den lämpligaste.

Hvad vidare anginge köpeskillingens belopp, kunde enligt kontraktsförslaget

den summa, som angifvits, under vissa förutsättningar undergå

någon förändring. Jämlikt kontraktets 1 § skulle nämligen de kanalverket

tillhöriga Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 % obligationer af år

1878, hvaruti kanalverkets reparationsfond redovisades och som enligt 1902

års bokslut uppginge till ett nominellt belopp af 315,466 kronor 67 öre,

icke ingå i köpet utan förbehållas kanalbolaget med full ägande- och

dispositionsrätt. Om nu genom naturhändelse eller annan orsak skada

under år 1904 skulle ske å kanalen af sådan omfattning, att för dess

Utlåtande

af fullmäktige

i riksgäldskontoret.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

afhjälpande större eller mindre del af reparationsfonden behöfde anlitas

och åt sådan orsak fondens omförmälda hypoteksbanksobligationer icke

den 31 december 1904 funnes i behåll till ett nominellt belopp af minst

300,000 kronor, skulle, enligt stadgande i 4 §, det förut nämnda köpeskillingsbeloppet

ökas med det belopp i statsobligationer af omförmäldt

slag, som motsvarade skillnaden mellan 300,000 kronor och det nominella

belopp af allmänna hypoteksbankens ifrågavarande obligationer,

som den 31 december 1904 funnes i behåll. Å andra sidan skulle på

grund af 8 §, i händelse kanalbolaget under år 1904 sålde någon del

af den till tomter indelade marken vid Trollhättan, den i 4 § angifna

köpeskillingen minskas med det belopp, hvartill de försålda tomternas

sammanlagda värde uppginge. Fullmäktige ville fästa uppmärksamheten

vid, att köpeskillingen genom den jämkning, som af de angifna förhållandena

kunde föranledas, skulle kunna komma att sluta på ett belopp,

som icke kunde jämnt likvideras med ifrågavarande statsobligationer,

hvilkas lägsta valör hittills varit och äfven fortfarande syntes

böra bestämmas till 500 kronor. I anledning däraf torde möjligen för

fullständighetens skull bestämmelse böra träffas om sättet för likviderande

af den del af köpeskillingen, som kunde komma att öfverskjuta

jämnt 500-tal kronor.

Med afseende å likviden af köpeskillingen vore slutligen i kontraktsförslagets

4 § stadgadt, att kanalbolaget förbehölle sig intill den 1 december

1904 rätt att bestämma fördelningen bland nu befintliga valörer

af svenska statens 3,6 % obligationer, i hvilka likviden skulle erläggas.

Af hittills upplagda emissioner af 3,6 % statslånet återstode för närvarande

endast ett mindre belopp osåldt, hvadan för likviderande af

ifrågavarande köpeskilling en ny emission af lånet måste uppläggas.

Med hänsyn till möjligheten af att kanalbolaget skulle för de till likviden

afsedda obligationerna begära en mindre vanlig fördelning i valörer,

syntes med uppläggande af denna nya emission helst böra anstå intill

dess kännedom om bolagets fordringar i berörda hänseende erhållits.

Detta skulle dock knappast kunna ske, i händelse besked om fördelningen

skulle af bolaget lämnas så sent, som kontraktsförslagets bestämmelse

medgåfve, eller endast en månad före den utsatta dagen för

likviden. Det måste nämligen anses vara förenadt med stora svårigheter

att på denna korta tid få de nya obligationerna med kuponger

tryckta, underskrifna och stämplade. Ehuruväl det därför syntes fullmäktige

vara önskligt, om tiden, inom hvilken bolaget skulle äga meddela

sitt beslut om obligationernas fördelning i valörer, kunde bestämmas

gå till ända något förr än nu blifvit föreslaget, exempelvis den 1

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

39

november 1904, ville fullmäktige dock, vid det förhållande att i allt

fall öfverenskommelse i ämnet torde kunna i tillräckligt god tid under

hand träffas med bolaget, icke göra någon bestämd erinran mot det nu

föreslagna stadgandet i fråga.

Slutligen har Trollhättans husägareförening den 24 nästlidne mars

ingifvit eu underdånig skrift af följande innehåll.

Bland bolagets egendom inginge äfven den del af det mellan

kanalen och Nydqvist & Holms järnbanespår belägna området, å hvilket

byggnadsstadgan för rikets städer ägde tillämpning och där hufvudparten

af Trollhättans befolkning vore boende. Enligt hvad framginge

af en skriften bifogad förteckning öfver bolaget tillhöriga tomter inom

detta område, uppginge dessa tomter till icke mindre än 269, däraf de

flesta vore mot årlig »tomtskatt» för viss tid upplåtna åt enskilda, som

där uppfört bostadshus.

Den för dessa tomter utgående tomtskatten hade dittills varit

ganska låg. Enligt eu bilagd tablå rörande 49 på måfå utvalda

dylika tomter utgjorde tomtskatten för 15 af dessa mellan 4 och 7

kronor, för 23 tomter mellan 7 och 10 kronor samt endast för 11 mer

än 10 kronor. I följd däraf hade för Trollhättans talrika arbetarbefolkning

och andra mindre bemedlade därstädes varit möjligt att, genom

arrendering af tomter och uppförande därå af byggnader antingen

blott för eget behof eller för ännu någon familj, skapa en art af egna

hem med undvikande af de olägenheter, som alltid åtföljde de stora

hyreskasernerna. I hvilken omfattning detta skett, kunde slutas däraf,

att åbyggnaderna å de nämnda 49 tomterna ägde i 31 fall ett taxeringsvärde

af 3,000 kronor eller därunder, i endast 9 fall ett värde af

3,001—5,000 kronor samt i likaledes 9 fall högre värde än 5,000 kronor.

Äfven med den dittillsvarande billiga tomtskatten hade hyrorna

för arbetarbostäder i Trollhättan icke ställt sig allt för låga utan i

medeltal utgjort för ett rum och kök 75—110 kronor samt för två

rum och kök 140—200 kronor. Då kostnaden för uppförande af en

byggnad med endast en lägenhet alltid ställde sig proportionsvis högre

än vid en byggnad med flera lägenheter af motsvarande storlek, torde

kunna antagas, att för dem, hvilka bebyggt arrenderade tomter endast

för eget behof, utgifterna för bostad komme att starkt närma sig de

angifna maximitalen.

De nuvarande arrendekontrakten beträffande bolaget tillhöriga tomter

utginge emellertid år 1906. Nu hade för kort tid sedan verkställts

ny värdering af ifrågavarande tomter, därvid dessa för eventuell för
-

Skrift af

Trollhättans

h u stigare*

förening.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

säljning åsatts ett pris, växlande mellan 2 kronor 50 öre och 10 kronor per

kvadratmeter. Af de nämnda 49 tomterna skulle 5 betinga ett pris af

2,000—3,000 kronor, 27 ett pris af 3,000—5,000 kronor, 12 ett pris

af 5,000—10,000 kronor och 5 ett pris af mer än 10,000 kronor. Vid

en jämförelse af det satta priset för kvadratmeter med prisuppgifter

från vissa andra kommuner visade sig, att tomtprisen i arbetarsamhället

Trollhättan blefve vida högre än i det närbelägna Strömslund, i

Lilla Edet och i residensstaden Vänersborg samt nära jämförliga med

tomtprisen i Uddevalla.

Därest vid öfverlåtelse å kronan af dessa tomter priset å desamma

komme att beräknas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sålunda satta

tomtvärden, tedde sig förhållandena för den mindre bemedlade befolkningen

i Trollhättan ganska allvarsamma. Då ju ej kunde tänkas, att staten

skulle finnas villig realisera tomterna med ren förlust, skulle dessa

tomter, där endast ränta och amortering å köpeskillingen kräfde minst

200—300 kronor årligen, blifva oåtkomliga för mindre bemedlade under

annan förutsättning än att de sammansloge sig för uppförande af byggnader

med ett större antal lägenheter i hvarje och således uppgåfve

tanken på egentliga egna hem. Men tillfälle skulle ej ens vidare stå

dem öppet att arrendera dessa tomter, ty tomtskatten måste ju uppenbarligen

ställas i relation till tomtpriset. Bolaget hade också för sin del

gifvit tillkänna, att detsamma ärnat i årlig tomtskatt fordra för åren

1906—1910 och för åren 1911—1915 h% af tomtvärdet. Redan

under den förra perioden skulle således af de nämnda 49 tomterna

16 betinga en årlig tomtskatt af 89—150 kronor, 27 en tomtskatt af

151—300 kronor och 6 en tomtskatt af mera än 300 kronor. Vid

jämförelse med nuvarande tomtskatt för samma lägenheter skulle detta

innebära minst en tjugudubbling af skatten. Om nu än kunde tänkas,

att staten vid bestämmande af tomtskatten utginge från en något lägre

räntefot, torde dock denna, under förutsättning att tomtpriset skulle förräntas,

svårligen kunna sättas lägre, än att tomtskatten komme att

blifva 12 a 15 gånger högre än den nuvarande. Men en dylik ökning

i de årliga utgifterna för bostad med 110—140 kronor kunde ej bäras

af en arbetare eller mindre bemedlad.

Hårdast skulle emellertid däraf drabbas de, hvilka genom sparsamhet

och försakelser lyckats å arrenderade tomter uppföra egna hem.

Dessa skulle de nödgas rifva och bortföra kanske medan ännu för åtskilliga

år en dryg amorteringsafgift för byggnadernas uppförande påhvilade

dem.

Naturligen vågade tomtinnehafvarna ej sträcka sina förhoppningar

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

så långt, att de skulle behållas vid sin nyttjanderätt till tomt, äfven

om tillfälle erbjöde sig till dess gynnsamma försäljning. Men mycket

vore redan vunnet, om dem bereddes möjlighet att, där försäljning åt

tomten till annan ej skedde, få under viss tid, så pass vidsträckt

tilltagen, att byggnadskostnaden kunde tänkas amorterad, disponera

tomten mot en årlig afgift, som icke allt för mycket öfverstege den

nu utgående, och vidare syntes goda skäl tala äfven för det medgifvande

att, där tomt förr eller senare såldes, arrendatorn ej tvingades

nedrifva de honom tillhöriga åbyggnader, till afsevärd ekonomisk förlust

för sig, utan att lösen efter gode mäns bestämmande finge honom

för åbyggnaderna tillförsäkras.

Därest kanalbolaget fortfarande skulle varit ägare af ifrågavarande

område efter år 1906, då nu gällande tomtarrenden upphörde, hade, efter

hvad man trodde sig veta, åtminstone i vissa fall en modifikation af

bolagets bestämmelser varit att förvänta i nyss berörda syfte.

I sammanhang därmed påpekades ännu en omständighet, som

för Trollhättans talrika arbetarbefolkning vore af synnerligt intresse.

Det tilltänkta köpet omfattade äfven ett öster om Nydqvist & Holms

järnvägsspår beläget, till tomter planlagdt område, hvilket af kanalbolaget

torde varit afsedt att upplåtas för bildande af egna hem.

Därest nu å området väster om nämnda järnvägsspår ej vidare funnes

tillfälle till skapande af egna hem, vore uppenbarligen desto mera angeläget,

att för sådant ändamål bevarades området öster om järnvägsspåret.

På grund däraf hemställdes att, därest köp för kronans räkning

af nya Trollhätte kanalbolags egendom komme till stånd, bestämmelser

tillika måtte meddelas i syfte att

dels nuvarande innehafvare af i köpet ingående tomt, hvarå vore

uppförd byggnader till värde af högst 10,000 kronor, berättigades att,

därest ej tomten blefve till annan försåld, under någon längre tid,

exempelvis 30 år, bevaras vid sin besittningsrätt mot årlig afgift, som

icke allt för mycket öfverstege hvad i sådant hänseende nu erlades,

dels vid försäljning af bebyggd tomt, som under nyttjanderätt

innehades, innehafvaren finge komma i åtnjutande af ersättning efter

gode mäns bestämmande för därå varande åbyggnader,

och dels det närmast öster om Nydqvist & Holms järnvägsspår

belägna, till tomter indelade området måtte upplåtas hufvudsakligen

åt arbetare eller andra mindre bemedlade för bildande, å billiga villkor,

af egna hem.

Bih. till Bibel. Prof. 1904. 1 Sami. 1 A/d. 15 Haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departe
mentschefens
yttrande.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

Då jag nu går att för egen del yttra mig i den föreliggande frågan,

vill jag erinra att, sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit nådigt

uppdrag att låta verkställa alternativa undersökningar rörande segelled

mellan Vänersborg och Göteborg samt mellan Vänersborg och Uddevalla

jämte segelleden i Vänern närmast Vänersborg äfvensom afleden genom

Lurö skärgård och Vänerns viktigare hamnar, bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med underdånig skrifvelse den 15 februari 1902 öfverlämnat

det sålunda infordrade utlåtandet. Häri bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit, hurusom den under senare decennier

inträffade allt starkare tillväxten i sjöfarten på kanalen länge

gjort bebofvet kännbart af en förbättrad farled för trafiken mellan

hafskusten och de landsdelar, som omgifva sjön Vänern. Denna trafik

hade nämligen utvecklat sig så kraftigt, att den godsmängd, som fraktats

på kanalen under det sekel den varit öppnad för trafik, i medeltal fördubblats

omkring hvart tjugonde år, så att den år 1900 var omkring

30 gånger större än år 1801, det första, under hvilket kanalen var

öppen hela året under den tid is ej hindrade, hvarjemte fartygsresornas

antal under samma tid ökats från 1,380 till 10,500. Den stora godsmängd,

som under senare tid fraktats å kanalen, år 1900 uppgående till

omkring 1,100,000 ton, hade naturligen icke kunnat undgå att framkalla

trängsel bland de vid slussarna samlade fartygen med däraf följande

hinder för rörelsen. De i dessa hänseenden framställda klagomål visade,

att den växande sjöfarten vore nära att öfverstiga gränsen för kanalens

trafikförmåga, såvida icke åtgärder vidtoges för att undanröja dessa

betänkliga hinder för den fortsatta utvecklingen. Vidare vore kanalens

förvaltning enligt de kanalbolaget meddelade privilegier ordnad

efter eu otillfredsställande princip såsom öfverlämnad åt ett enskildt

bolag, som, sedan dess stadgade årsutdelning tryggats, saknade anledning

att af eget intresse främja förbättrade trafikförhållanden. Men mera

hämmande på kanaltrafiken hade de dryga fraktkostnaderna verkat,

hvilka till väsentlig del vore en följd af kanalens allt för otillräckliga

mått, som, utgörande för slussarna 120 fot (35,62 meter) i längd, 24,2

fot (7,19 meter) i bredd och 10 fot (2,97 meter) i djup, endast tilläte

användande af små fartyg med en dräktighet af högst 200 reg.-ton,

motsvarande en lastförmåga af 285 ton, med däraf följande betungande

frakter och omkostnader, hvilka högst betydligt öfverstege dem, som

vanligen förekomme å utlandets nyare vattenvägar. Detta ringa tonnage

hos den på kanalen använda fartygsmaterielen hindrade äfven

utvecklingen af den med kanalen ursprungligen afsedda transitofarten

med sjögående fartyg mellan Vänerns och utlandets hamnar, hvilket

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

43

förhållande vid såväl export som import alltmer försvårade upptagandet

af konkurrensen med utlandet, som därvid begagnade sig af fartyg med

allt större och större tonnage. På grund af dessa och i öfrigt anförda

skäl och då de gjorda undersökningarna gåfve vid handen, att farleden

från Vänern fortfarande borde gå öfver Göteborg, uttalade sig vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen för en ombyggnad genom statens försorg

af Trollhätte kanal.

Enligt det förslag för ombyggnaden, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlade, skulle kanalen utföras med ett djup af 6 meter och

en minsta bottenbredd af 30 å 26 meter i gräfd kanal och 60 meter i

don öppna älfven. Slussarnas längd skulle vara 110 meter och deras

bredd i portöppningarna 15,5 meter. För förslagets utförande förutsattes,

att den nuvarande kanalen skulle före arbetets början af staten förvärfvas.

Kostnaden beräknades till 32,000,000 kronor, i hvilken summa ingingo

4,000,000 kronor såsom lösen för den nuvarande kanalen. Särskilda

alternativa förslag med ett djup i kanalen af 4 och 5 meter hade jämväl

uppgjorts, och beräknades kostnaden för 4 meters djup till 23,400,000

kronor och för 5 meters djup till 26,400,000 kronor.

Öfver detta, förslag hafva infordrade yttranden inkommit från direktionen

öfver nya Trollhätte kanalbolag, Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus, Ålfsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,

Västmanlands, Kopparbergs och Gäfleborgs län, stadsfullmäktige och

magistraterna i Göteborg, Vänersborg, Åmål, Mariestad, Lidköping,

Karlstad och Kristinehamn, styrelser för hamnar, som beröras af företaget,

samt styrelsen för betryggande af sjöfarten å Vänern, hvarjämte

ortsinvånare och andra af frågan intresserade lämnats tillfälle att yltra

sig öfver förslaget.

I dessa yttranden vitsordas enstämmigt behofvet af kanalens snara

ombyggnad, hvaremot olika meningar yppats i fråga om sättet för arbetets

utförande och de dimensioner, som den nya kanalen borde erhålla.

Genom hvad i nu omförmälda ärende förekommit torde vara till

fullo utredt, att ett starkt behof föreligger för en snar ombyggnad

eller utvidgning af Trollhätte kanal. En sådan utvidgning synes därför

icke böra länge undanskjutas. Men det torde näppeligen böra ifrågasättas

annat än att staten i samband därmed öfvertager kanalen. Det

nuvarande bolagsförhållandet mellan staten och kanalbolaget, enligt

hvilket bolaget själfständigt sköter trafiken med skyldighet att, sedan

bolaget erhållit 150,000 kronor af behållningen, öfverlämna återstoden

därafi till staten, är, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekat,

synnerligen otillfredsställande. Det kan därför näppeligen vara lämpligt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

att låta den ifrågasatta utvidgningen verkställas af bolaget. Men om

staten skall verkställa utvidgningen, är det nödvändigt, att den gamla

kanalen först af staten inlöses. En sådan inlösen torde för öfrigt,

äfven utan hänsyn till den förestående ombyggnaden, vara påkallad,

då det från det allmännas synpunkt måste anses vara af vikt, att denna

så betydande samfärdsled mellan västerhafvet och landets största insjö

med därtill hörande vidsträckta och med rika naturtillgångar försedda

uppland kommer i statens hand. Tidpunkten för en sådan inlösen synes

också väl vald äfven af den anledning, att genom förut omnämnda

rättegångar såväl kronans rättsförhållanden till enskilda jordägare som

ock kronans rätt till vattnet i Trollhätte strömmar blifvit, åtminstone

i princip, afgjorda.

Såsom framgår af den föregående redogörelsen, innehar kanalbolaget

emellertid, förutom själfva kanalverket med därtill hörande jord, hvilken

enligt privilegiet disponeras af bolaget men äges af kronan, tillika

ganska betydande jordområden, hvilka enligt den omnämnda af Kungl.

Maj:t meddelade domen äro bolagets enskilda egendom. Flera skäl

tala för, att jämväl denna egendom i samband med kanalverket förvärfvas

åt kronan. Det har förut nämnts, hurusom kronan genom åtskilliga

rättegångar förklarats vara ägare af Trollhätte strömmar med

där befintliga betydande vattenfall. Men mot begagnande af denna

högst värdefulla vattenkraft möter ett bestämdt hinder däri, att staten

icke äger något strandområde vid fallen. Ett förslag till sådant ordnande

af frågan om vattenkraftens uttagande, att staten skulle af ägaren

till västra stranden förvärfva mark för vattenkraftstation mot villkor,

bland andra, att denne ägare skulle erhålla nyttjanderätt till en del

af vattenkraften, framlades af Kungl. Maj:t för 1902 års Riksdag men

vann icke Riksdagens bifall. Ett af skälen, hvarför enligt nämnda förslag

vattenkraftstationen förlagts till västra älfstranden, var, att kanalen

är förlagd på östra sidan och att jämväl enligt ombyggnadsförslaget så

fortfarande skulle blifva förhållandet. Sedan nämnda till 1902 års Riksdag

aflåtna förslag blifvit afslaget, erhöll emellertid ingenjören, numera professoren

J. G. Richert uppdrag att verkställa undersökning, huruvida icke

vattenkraften vid Trollhättan, äfven under förutsättning att ifrågasatt ombyggnad

af Trollhätte kanal komme till stånd, kunde ändamålsenligt tillgodogöras

genom kraftuttagningens förläggande till älfvens östra strand.

I utlåtande den 30 december 1902 har Richert aflämnat sådan utredning

och såsom resultat däraf ansett vara ådagalagdt, att Trollhättans

vattenkraft bör tillgodogöras medels särskilda kanaler eller tunnlar

och icke genom kombination med nuvarande eller blifvande trafikkana
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 113.

45

ler, samt att den östra stranden därtill är fullt användbar, ehuru i

tekniskt afseende mindre lämplig än den västra. I anledning af denna

utredning har utlåtande infordrats af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

men ännu ej inkommit. Frågan härom har således icke vunnit slutlig

behandling, men gifvet är i hvarje fall, att genom statens förvärf af de

kanalbolaget enskildt tillhöriga, på östra älfstranden belägna jordområden

lösningen af frågan om vattenkraftens uttagande och begagnande högst

väsentligt underlättas. Dessa områden äro emellertid betydligt större,

än som kan för nämnda ändamål vara behöfligt. Men äfven dessa ej

för kraftuttagningen erforderliga områden torde böra af staten förvärfvas.

En del af dessa områden upptages nu af Trollhättans municipalsamhälle,

för hvilket stadsplan är fastställd. En annan del är afsedd för

utvidgning af stadsplaneområdet. Det kan uppenbarligen icke vara

lämpligt, att ett så betydande samhälle som Trollhättan är beläget på

enskildt bolag tillhörig mark, utan bör staten därför förvärfva denna

mark. Och jämväl de öfriga områdena synas, särskildt med hänsyn

till den tilltänkta kraftanläggningen, hvilken naturligtvis kommer att

medföra uppkomsten af nya industriella anläggningar därstädes, böra

af staten förvärfvas.

Om jag sålunda anser tiden vara inne att söka få till stånd öfverenskommelse

med nya Trollhätte kanalbolag om öfverlåtelse å staten

af kanalverket med tillhörigheter, sker sådant gifvetvis under förutsättning,

att öfverenskommelsen träffas på villkor, som kunna anses vara

för staten antagliga.

Jag tillåter mig därför att till en början upptaga till granskning

de villkor för öfverlåtelsen, som finnas intagna uti det förslagskontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af

Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags egendom,

hvilket kontrakt blifvit af bolaget godkändt, och för hvars innehåll

jag i det föregående redogjort.

Den i kontraktet föreslagna köpeskillingen har blifvit bestämd

dels genom kapitalisering af den bolaget enligt privilegiet tillkommande

andelen i behållna afkastningen af kanalverket och dels genom af två

ojäfviga personer verkställd värdering af den bolaget enskildt tillhöriga

egendom. Bolaget tillkommande andel i behållna årsafkastningen kan

enligt privilegiet uppgå till högst 150,000 kronor. Afkastningen i öfrigt

skall öfverlämnas till statsverket. Då med afseende å den utveckling

kanalverket vunnit det icke kan antagas, att bolagets andel kommer att

nedgå under 150,000 kronor, synes detta belopp, såsom nu också skett,

böra läggas till grund för bestämmandet af kanalverkets värde i bolagets

hand. Genom beloppets kapitaliserande med användande af en

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj ris Nåd. Proposition N:o 113.

räntefot af 3,6 procent har kanalverkets värde befunnits uppgå till

4,166,666 2 s kronor. Det sålunda funna värdet å kanalverket i bolagets

hand synes mig kunna godkännas.

Den fasta egendom, som tillhör bolaget enskildt, har af värderingsmännen

åsatts ett värde af sammanlagdt 1,755,000 kronor. Mot denna,

utaf två ojäfviga och sakkunniga personer verkställda värdering torde

icke heller vara något att erinra.

Sammanlagda beräknade värdet skulle sålunda uppgå till 5,921,666

kronor 67 öre.

Köpesumman är i det af bolaget godkända kontraktsförslaget upptagen

till 5,800,000 kronor att betalas med svenska statens 3,6 procent

obligationer. Då dessa icke för närvarande kunna anses hafva högre

kurs än 98 procent, blir köpesumman i själfva verket endast 5,684,000

kronor. Vid köpeskillingens bestämmande på detta sätt har dock bolaget

fästat det villkor, att reparationsfonden icke skulle ingå i köpet.

Enligt bolagets privilegium af år 1838 och de för bolaget

samma år fastställda regler skulle underhållskostnader och mindre

reparationer bestridas af årsinkomsterna, men för större reparationer

skulle afsättas en särskild reparationsfond. Fonden skulle bildas genom

årliga afsättningar till belopp af minst 5,000 riksdaler banko, tills

fonden uppnått en storlek af 100,000 riksdaler banko. Komme fonden

att minskas genom verkställda reparationer, skulle den återbringas till

nämnda storlek genom förnyade årliga insättningar å 5,000 riksdaler

banko. Dessa bestämmelser ändrades genom nådiga brefvet den 2

oktober 1874, i det att Kungl. Maj:t då medgaf att, då behållna årsinkomsten

af kanalverket öfverstege 150,000 kronor, högst 7,500 kronor

af öfverskottet finge årligen, räknadt från och med år 1874, läggas

till reparationsfondens kapital och med ränta på ränta förökas, till dess

fonden uppginge till 300,000 kronor, med iakttagande att, då fonden

blifvit minskad, densamma genom förnyad insättning af högst 7,500

kronor årligen bringades till nyssberörda belopp, 300,000 kronor.

Från och med år 1874 hafva således insättningarna å fonden

utgått af det öfverskott å kanalinkomsterna, som enligt bolagets

privilegium skulle öfverlämnas till statsverket. I följd häraf kunde

ifrågasättas, huruvida icke fonden eller större eller mindre del däraf borde

i och med köpet öfverlämnas åt kronan. Fonden redovisas för närvarande

i Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 procent obligationer af år 1878 och

uppgår nominellt till 315,466 kronor 67 öre. Då bland köpevillkoren

jämväl ingår skyldighet för bolaget att verkställa alla behöfiiga reparationer

till iillträdesdagen, och afdrag å köpeskillingen endast skall

ske, för den händelse dessa reparationer skirlle komma att uppgå till

s. 47 Kontrollera mot PDF

KungJ. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

47

så stort belopp, att reparationsfonden komme att nedgå under 300,000

kronor, torde vid bedömandet af köpevillkoren fonden icke böra beräknas

till högre belopp än 300,000 kronor. Med tillägg af dessa 300,000

kronor skulle köpeskillingen uppgå till 5,984,000 kronor. Köpeskillingen,

på detta sätt bestämd, skulle sålunda komma att med något

mer än 62,000 kronor öfverstiga det efter förut angifna grunder beräknade

sammanlagda värdet å kanalverket och bolagets fastigheter.

Detta oaktadt anser jag det af bolaget uppställda villkor, att reparationsfonden

icke skulle ingå i köpet, böra godkännas; och hänvisar jag

i sådant afseende till de skäl, som f. d. preisdenten Annerstedt åberopat

härför i sin underdåniga skrifvelse, men vill för egen del tillägga, att

öfverenskommelsen synes vara ekonomiskt fördelaktig för statsverket,

äfven utan reparationsfondens öfverlämnande till statsverket. Bolagets

behållna årliga vinst af kanalverket har utgjort 150,000 kronor. Då kanalverket

öfvergått i statens ägo, kommer denna årsvinst staten till godo.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning skulle i följd af statens

öfvertagande af kanalverket de årliga omkostnaderna för kanalverkets

drift kunna nedbringas med något mer än 64,000 kronor. Af skäl,

som jag längre fram skall närmare angifva, synes dock det belopp,

som är att för utgifterna beräkna, böra ökas med närmare 10,000 kronor.

I statens hand bör således årsvinsten ökas med allenast 54,000 kronor

eller till 204,000 kronor. Därtill komma arrenden och tomtafgifter, hvilka

enligt senaste revisionsberättelsen uppgingo, de förra till 5,321 kronor

83 öre och de senare till 1,489 kronor 71 öre eller sammanlagdt till i

rundt tal 7,000 kronor, då årsvinsten blir 211,000 kronor. Å andra

sidan har statsverket att betala räntan å de såsom likvid lämnade 3,6

procent obligationerna. Denna ränta utgör 208,800 kronor om året.

Med skillnaden mellan dessa belopp, 2,200 kronor, skulle således statsverkets

årsbehållning af kanalverket genom köpet komma att ökas, därvid

dock är att märka, att kostnaden för större reparationer, hvilken nu

utgått ur reparationsfonden, skulle komma att omedelbart drabba statsverket.

Men därtill kommer statsverket ytterligare till godo den betydande

förmån, som kan hämtas däraf att staten blir strandägare vid Trollhättefallen

och följaktligen i tillfälle att tillgodogöra sig dess vattenkraft,

hvarförutom kan antagas att, när vattenkraftstationen kommer till anläggning,

statens inkomst af fastigheterna, hvilka då kunna i ökad omfattning

komma att användas såväl till byggnadstomter som till industriella

anläggningar, kommer att betydligt öfverstiga den nuvarande.

1 afseende å sättet för köpeskillingens erläggande hafva fullmäktige i

riksgäldskontoret gjort den erinran, att på grund af vissa bestämmelser

i kontraktet det kunde inträffa, att köpeskillingen vid likviden komme

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 113.

att beräknas till ett belopp, som, med användande af hittills förekommande

valörer å svenska statens 3,6 procent obligationer icke kunde

jämnt likvideras med sådana obligationer, och med anledning häraf

ifrågasatt, huruvida icke för fullständighetens skull bestämmelser borde

för sådant fall meddelas rörande sättet för betalandet af det Överskjutande

beloppet. Enligt min mening torde icke kunna ifrågasättas

annat än att betalningen af ett sådant möjligen uppkommande öfverskott,

hvilket icke kan uppgå till 500 kronor, skall ske genom kontant

likvid genom riksgäldskontoret. Och då riksgäldskontoret icke lärer

underlåta att hos Kungl. Maj:t anmäla till ersättande det sålunda gjorda

förskottet, synas några särskilda föreskrifter för detta fall icke vara

erforderliga.

| t Enligt § 12 i kontraktsförslaget skola i bolagets tjänst anställda

personer, hvilka finnas upptagna å en vid kontraktsförslaget fogad förteckning,

äga rätt att öfvergå i statsverkets tjänst utan minskning i

de en hvar af dem enligt samma förteckning tillkommande aflöningsoch

pensionsförmåner.

Förteckningen upptager följande tjänstinnehafvare med följande

aflönings- och pensionsförmåner:

Mekanikus Axel Theodor Strömberg............

Kontant

aflöning.

Ålderstillägg.

Pension efter sam- manlagdt 95 lef- nads- och tjänstår.

5,000: —

Två å 500 kronor,

det ena efter fem

och det andra efter

inalles tio års inne- hafvande af tjänsten

med godt vitsord.

4,600: —

Kamreraren och materialförvaltaren Emil Niko- laus Lundmarker................................

4,500: -

d:o d:o

4,200: —

Kontrollinspektoren och l:ste bokhållaren Erik

Adolf Claréus....................................

2,500: —

Två å 300 kronor,

det ena efter fem

och det andra efter

inalles tio års inne- hafvande af tjänsten

med godt vitsord.

2,400: -

2:dre bokhållaren Gustaf William Lindh......

1,800: —

p-

b

p-

©

1,800: —

S:dje bokhållaren Simon Natanael Lindqvist

1,600:-

d:o d:o

1,600: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

49

Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjalmar

Ossian Schagerström..........................

Kontant

aflöning.

Ålderstillägg.

Pension efter sam- manlagdt 95 lcf- nads- och tjänstår.

2,200: —

''Två å 300 kronor,''

det ena efter fem

och det andra efter

inalles tio års inne- hafvande af tjänsten

(med godt vitsord.

2,200: —

Kanalinspektoren vid Brinkebergskulle Johan- nes Johansson ...................................

2,200: —

o-

©

Pl.

ö

2,200: —

Kanalinspektoren vid Ström Gustaf Adolf

Lundgren..........................................

2,200: —

o

''C

o

''b

2,200: —

Föreståndarinnan för flickslöj dskolan Sigrid

Magdalena Cecilia Lagercrantz.............

900: —

—

800: —

Timmermansförmannen Johan Henriksson.....

1,139: 50

—

70 % af honom från

bolaget under de se- naste fem åren till- sy tande medelin-

Jkomst, däri inberäk- nade såväl kontanta

löneinkomster som

naturaförmåner,

dock icke Öfver 850

.kronor.

Smedsförmannen Fabian Wikström..............

1,139: 50

—

p-

©

P-

o

Murare®rmannen Carl Alfred Henriksson....

1,439: so

—

d:o d:o

Befälhafvaren å bolagets bogserbåt Oskar

Alfred Svensson................................

1,600: —

—

d:o d:o

Maskinisten å bolagets bogserbåt August

Andersson........................................

1,000: -

—

d:o d:o

Skogvaktaren August Larsson...................

864: —

—

d:o d:o

l:ste maskinisten vid elektricitetsverkét An- ders Oskar Broman............................

1,620: —

—

p*

ö

P-

ö

2:dre maskinisten vid elektricitetsverket Johan

Anton Hermansson............................

1,200: —

—

d:o d:o

Biträdande maskinisten vid elektricitetsverket

Carl Robert Johansson........................

Bill. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami.

900:— 1

1 Afd. 73

Höft.

p.

ö

p-

b

^4

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

Då af dessa tjänstinnehafvare allenast kamreraren Lundmarker för

närvarande är i åtnjutande af ålderstillägg, nämligen det första å 500

kronor, blir sammanlagda beloppet af för närvarande till dessa tjänstinnehafvare

utgående aflöningar 34,302 kronor 50 öre. Samtliga med

undantag af befälhafvaren och maskinisten å bolagets bogserbåt samt

maskinisterna vid elektricitetsverket åtnjuta därjämte förmånen af boställe

eller af bostad, hvartill kommer ved för föreståndarinnan för flickslöjdskolan,

de tre förmännen samt skogvaktaren.

Beträffande pensionsförmånerna är vidare föreskrifvet att, därest

några af dessa tjänstinnehafvare på grund af ålderdom eller sjukdom

af direktionen erhåller afsked innan han eller hon uppnått sammanlagdt

95 lefnads- och tjänstår, skall den sålunda afgångna bekomma i pension

lika många 95-delar af föreskrifvet pensionsbelopp, som sammanlagda

summan af den afgångnas lefnads- och tjänstår.

Vidare föreskrifves i samma § 12 af kontraktsförslaget, att alla

vid kanalverkets öfverlämnande till kronan i kanalverkets tjänst genom

kontrakt anställda vakter och arbetare med flere tillförsäkras de dem

enligt anställningskontrakten tillkommande aflönings- och pensionsförmåner.

Dessa hos kanalbolaget anställda betjänte antagas i tjänsten enligt

kontrakt på tre månaders uppsägning. Befattningshafvarna åtnjuta, förutom

kontant lön, bostadslägenhet med potatisland samt vedbrand äfvensom

i de flesta fall beklädnadsbidrag. Dem tillkommer därjämte fri

läkarvård och medicin för sig och familj. Enligt antagningskontraktet

insätter bolaget å befättningshafvarens motbok med den för kanalbetjänte

upprättade sparkassa ett belopp af 1 krona 50 öre i månaden,

således 18 kronor om året.

Beträffande pensionering af kanalbetjänte och andra arbetare, hvilka

erhållit fast anställning hos bolaget, finnas härför särskilda, af bolagsstämma

fastställda regler. Dessa innehålla hufvudsakligen följande bestämmelser.

Kanalbetjänt och fast anställd arbetare erhåller pension

efter minst 25 års tjänst, därest sammanlagda antalet lefnads och

tjänstår uppgår till 85. Pensionsbeloppet är 300 kronor om året. I

vissa fall kan pension erhållas tidigare men utgår då med mindre belopp,

såvida icke afgången ur tjänsten är beroende på skada till följd

af olycksfall i arbete för bolagets räkning, då pensionen kan bestämmas

till 300 kronor om året. Begrafningskjälp utgår med 40 kronor.

Vidare innehålla reglerna bestämmelser om pensioner för änkor och

barn samt under hvilka förhållanden pensionsrätten kan mistas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 113.

Då de tjänstinnehafvare, som afse? i kontraktsförslagets § 12,

torde få anses vara behöfliga för kanalverkets drift, synes anledning

saknas till anmärkning mot de till förmån för dessa i samma § gjorda

förbehåll.

Enligt kontraktsförslaget skall vidare bolagets ansvarighet för

pensioner och understöd till före detta direktörer, tjänstemän och betjänte

vid kanalverket, enligt särskild vid kontraktsförslaget fogad förteckning,

öfvertagas af statsverket från och med tillträdet. Förteckningen

upptager 42 personer, och sammanlagda beloppet af pensioner

och understöd utgör 11,293 kronor 84 öre.

Då ifrågavarande pensioner och understöd hittills utgått från kanalverkets

inkomster, synes icke något vara att erinra däremot att, om

staten öfvertager kanalverket, staten jämväl åtager sig de förpliktelser,

som kanalbolaget iklädt sig i förhållande till bemälda pensions- och

understödstagare.

Rörande öfriga kontraktsvillkor torde jag icke särskildt behöfva

yttra mig, då de i allmänhet äro af mindre vikt eller ock endast utgöra

naturliga konsekvenser af den egendomsförsäljning, som i kontraktet

afses.

Den utredning, som förevarande fråga sålunda erhållit, synes mig

gifva tillräckligt stöd för godkännande äfven å statens sida af ifrågavarande

kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans

räkning: af Trollhätte kanalverk och viss annan nva Trollhätte kanalbolags

egendom.

Beträffande den egendom, som sålunda på grund af kontraktet

komme att öfverlåtas å Kungl. Maj:t och kronan, utgöres densamma

dels af själfva kanalverket med för detsammas drift erforderlig jord,

till hvilken äfven torde böra räknas den, som upplåtits till boställen åt

tjänstemän och betjänte vid kanalverket, jämte byggnader, inventarier

och materialier, telefon- och signalledningar m. m., dels af tomter inom

Trollhättans planlagda område jämte mark, belägen utanför detta område

och afsedd för tomtindelning, och dels af utarrenderade jordbruksfastigheter.

Hvad angår förvaltningen af kanalverket och den för detsammas

drift erforderliga fasta och lösa egendom, synes mig på de skäl, som

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförts, densamma böra uppdragas

åt denna styrelse. Jag har förut redogjort för den af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gjorda beräkning af kostnaden för lörvaltningen,

därest densamma komme att öfverlämnas åt styrelsen. Då

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

öfvertagandet af denna förvaltning skulle medföra icke så obetydlig

ökning i styrelsens arbetsbörda, synas mig, på sätt styrelsen jämväl

föreslagit, extra arbetskrafter böra ställas till styrelsens förfogande,

hvaremot någon särskild ersättning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

chef och ledamöter för de bestyr, som genom kanalverkets öfvertagande

skulle för dem tillkomma, icke synes böra utgå. Styrelsen har beräknat

arfvodena till dessa extra biträden till sammanlagdt 8,500 kronor

om året. Därtill komma 819 kronor 90 öre i inspektionskostnader.

Jag finner icke anledning till anmärkning mot hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i denna del hemställt. Den årliga kostnaden

i sin helhet för kanalverkets förvaltning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

med ledning af den utaf kanalbolaget för år 1904

upprättade aflönings- och utgiftsstat, beräknat till 111,085 kronor

86 öre. Mot denna beräkning har jag endast att göra några mindre

anmärkningar. Bland de å den särskilda förteckningen upptagna tjänstinnehafvare,

hvilka skulle äga att ingå i statsverkets tjänst mot de

aflöningsförmåner, som i förteckningen angifvas, förekommer föreståndarinnan

för flickslöj dskolan i Trollhättan med en årlig aflöning af

900 kronor jämte bostad, vedbrand och andra naturaförmåner, uppskattade

till 200 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har icke

upptagit hennes löneförmåner i sin beräkning. Vidare förekommer i

samma förteckning murareförmannen Carl Alfred Henriksson med en

årlig kontant aflöning af 1,439 kronor 50 öre. I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkning ingår Henriksson med en årslön af endast

1,139 kronor 50 öre. Henriksson är nämligen upptagen till detta belopp

i aflöningsstaten. Enligt hvad jag inhämtat, bör dock Henrikssons

aflöning beräknas på sätt som skett i förteckningen, enär han af särskilda

arbeten, ofta utförda utom hemvistet, under åtskilliga år haft

den i förteckningen upptagna högre inkomsten. Af dessa anledningar

och för att kunna möta äfven oförutsedda utgifter på detta område

torde till bestridande af förvaltningskostnaderna böra vara disponibelt

ett belopp, som lämpligen torde kunna bestämmas till 120,000 kronor.

Förvaltningskostnaderna böra naturligtvis utgå af inkomsterna af

kanalverket.

Af dessa inkomster torde äfven böra gäldas ej mindre utgifterna

för kanalverkets underhåll jämte hvad därmed äger sammanhang, än

äfven obligationsräntan, 3,6 procent, å den i svenska statsobligationer

erlagda köpeskillingen.

Det statsverket tillkommande öfverskott af kanalbolagets inkomster

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

har hittills ingått till handels- och sjöfartsfonden. Detta synes mig

äfven framgent böra äga rum, synnerligast som, sedan statsverket öfvertagit

kanalverket, någon särskild reparationsfond icke är erforderlig,

och följaktligen kostnaden för större reparationer å kanalen torde böra

bestridas ur handels- och sjöfartsfonden. Af följande tablå, som visar

handels- och sjöfartsfondens inkomster och utgifter under tioårsperioden

1894—1903, finner man, huru betydande del af fondens årsinkomster

utgjorts af medel, som kommit fonden till godo från Trollhätte kanalverk.

Under sådana förhållanden vore fara värdt att, om denna inkomst

upphörde att tillflyta fonden, densamma icke skulle blifva i stånd att

tillgodose de behof, som fonden är afsedd att fylla.

Å r.

Ingående

balans.

Inkomster

från Troll- hätte kanal- verk.

Summa

inkomster.

Utgifter.

Utgående

balans.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

1894.................................

3,218,235

01

82,022

11

178,702

53

38,495

83

3,358,441

71

1895.................................

3,358,441

71

37,646

10

138,623

96

538,759

60

2,958,306

07

189 G................................

2,958,306

07

110,066

48

212,893

89

33,143

92

3,138,056

04

1897.................................

3,138,056

04

36,004

30

142,124

08

116,598

68

3,163,581

44

1898................................

3,163,581

44

126,782

46

290,233

39

65,298

52

3,388,516

31

1899.................................

3,388,516

31

207,992

15

326,437

51

51,775

71

3,663,178

11

1900.................................

3,663,178

11

190,257

04

321,368

10

79,178

57

3,905,367

64

1901.................................

3,905,367

64

164,243

65

307,116

48

208,261

36

4,004,222

76

1902.................................

4,004,222

76

98,563

85

243,579

69

262,701

02

3,985,101

43

1903.................................

3,985,101

43

79599

25

227,957

12

71,696

53

4,141,362

02

Vidkommande i köpet ingående delar af det till stadsplan indelade

området, som ligger mellan älfven och aktiebolaget Nydqvist & Holms

järnvägsspår och är angifvet å den vid kontraktet fogade kartan, samt

det till stadsplanens utvidgning afsedda området öster om nämnda

järnvägsspår, torde särskild utredning vara af nöden såväl i fråga om

villkoren för upplåtelser från dessa områden som beträffande arrendevillkoren

för redan upplåtna tomter, sedan nu gällande arrendekontrakt

gått till ända. Intilldess sådan utredning åstadkommits, torde dessa

områden böra stå under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämmes,

och kostnaden för förvaltningen utgå af från dessa områden in
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 113.

flytande tomt- och andra afgifter, hvarefter öfverskottet bör ingå till

statsverket. Sedan berörda utredning hunnit verkställas, torde frågan om

användningen af dessa områden böra underställas Riksdagens pröfning.

Hvad slutligen angår de i köpet ingående, såsom jordbruksfastigheter

utarrenderade hemmansdelar och lägenheter, synas, rörande förvaltningen

af dessa, särskilda bestämmelser icke vara erforderliga, då

i och med statens öfvertagande af dessa fastigheter föreskrifterna i

nådiga kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder

för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner torde vara på dem

tillämpliga.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

ej mindre, med godkännande af omförmälda förslag till kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte

kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags egendom,

medgifva, att Kungl. Maj:t må i enlighet med samma kontrakt träffa

öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets räkning

af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyndiga fullmäktige

i riksgäldskontoret att verkställa likviden i enlighet med kontraktet,

än äfven medgifva, dels att kanalverket med hvad till detsammas

drift erfordras i jord, byggnader, inventarier, materialier m. m. må

ställas under förvaltning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning må

utaf kanalverkets inkomster tillsvidare användas ett belopp af högst

120,000 kronor om året,

dels att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyssnämnda

förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets underhåll

jämte hvad därmed äger sammanhang samt af samma inkomster

till riksgäldskontoret öfver lämnats 3,« procent af den i svenska statens

3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga

inkomsten af kanalverket må öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,

dels ock att, beträffande de i köpet ingående delar af det till

stadsplan indelade området vid Trollhättan samt det öster därom belägna,

till stadsplanens utvidgning afsedda området, samma områden må,

intill dess utredning hunnit verkställas såväl i fråga om villkoren för

upplåtelser från dessa områden som beträffande arrendevillkoren för

redan upplåtna tomter, sedan nu gällande arrendekontrakt gått till ända,

stå under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämmes, och kostnaden

för förvaltningen utgå af inflytande tomt- och andra afgifter.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

O. G. Rehn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1904:122 Memorial med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldskontor et. s. 4 i texten